Nyckelordlista_Homeostas_1.7_Brauns.pdf

8/15/2019 Nyckelordlista_Homeostas_1.7_Brauns.pdf

1/20

John Brauns Läkarprogrammet T3 2/10 – 2009 [email protected]

1

Nyckelordlista | Homeostas & PatologiVersion 1.7 (2009-10-02)Senaste version: brauns.se/homeostas

ACTHAdrenokortikotropiskt hormon. Ett

peptidhormon som utsöndras från ade-nohypofysen och via blodbanan når

binjurarna där det stimulerar frisätt-ningen av kortisol från zona fascicula-ta. Som namnet antyder så ger det ävenen viss utsöndring av de andra adreno-kortikala hormonerna - aldosteron ochandrogener .

Adrenalin (Epinefrin)Hormon. En monoamin skapad fråntyrosin som frisätts direkt i blodet ellerfrån sympatiska nervfibrer. Farmkolo-giska effekter;1-receptorer hos hepatocyter fosfo-rylering av insulin (nedsatt verkan).-receptorer i lever och skelettmuskel glykogenolys och vasodilatering.

Adrenergt neuronSynapsen för ett adrenergt, sympatiskt,neuron bygger på att att spännings-känsliga Ca2+-kanaler öppnar sig ochaktiverar SNARE-komplex som töm-mer NA-fyllda vesiklar ut i synaps-klyftan. Det frisatta NA:t avlägsnassedan genom diffusion, nedbrytningoch återupptag. Tre huvudsakliga far-maka är Bretylium, Resperin och Ko-kain.

1 Nedbrytning: COMT (Catechol-O-methyltransferase) bryter ner NA till urea isynapsklyftan. MAO (Monoamine oxida-se).

2 Diffusion.3 Återupptag av NA.4 Bretylium: Förhindrar vesikelbildning.5 Resperin: Blockar vesikelfrisättning.6

Kokain: Blockerar återupptag av NA frånsynapsklyftan.

AldosteronEtt steroidhormon som ingår i krop-

pens system för reglering av blodtryckoch vätskebalans. Aldosteron utrsönd-ras från binjurebarken som svar påhöjda plasmanivåer av angiotensin II

samt sympatikuspåslag. Ökar återupp-taget av Na+ från primärurinen i nju-ren – detta leder i sin tur till ökad reab-sorption av vatten och därmed ökad

blodvolym och ökat blodtryck.

Alveolär autoregleringDen lokala regleringen för optimering-en gasutbytet i alveolerna fungerar en-ligt två principiella mekanismer och är

beroende av O2- .CO2-trycken i aterio-

len. Regleringen är motsatt den man

Tyrosin

Dopa

Dopamin

NoradrenalinUrea

COMT Urea

tSNARE

vSNARE

Ca2+

+ Ca2+

MAO

12

3

1

4

5

6


2/20


2

normalt finner ute i andra delar avkroppen då en minskad syremängd ilungartäriolerna här ger en vasokon-striktion. Regleringen fungerar enligtföljande;

P CO2 + P O2 Bronkioldilation + Vasokonstriktion

P CO2 + P O2 Bronkiolkonstrinktion+ Vasodilation

Alveol-kapillärenheten

AfterloadDet tryck som en hjärtventrikel (oftavänster) måste generera för att ejakule-

ra blodet ut i aorta. Då afterload perdefinition handlar om den enskildahjärtmuskelcellens kontraktions-egenskaper är det omöjligt att mäta invivo, kliniskt används därför slutsysto-liskt tryck trots att det definitionsmäs-sigt skiljer sig något. Generellt sett kanman dra slutsatsen att en ökad afterlo-ad ger en minskad slagvolym.

Antidiuretiskt hormon (ADH)Vasopressin. Verkar för att behållavätska i kroppen genom att öka reab-sorbtionen av vatten i distala delen avdistala tubuli och framförallt i sam-lingsrören. ADH kan binda till V2-receptorer som finns hos principalcel-lerna på ovannämnda platser. Detta geren ökad transport av aquapori-ner/AQP2 (vattenkanaler) till cellernasmembran och därmed en ökad reab-

sorption av vatten.

ApolipoproteinerLipidbindande protein som är ett nyck-elelement i alla lipoproteiner. Dessa

proteiner fyller många funktioner; am-fipatiska egenskaper som löser lipider,cofaktorer för enzym, receptorliganderoch lipidbärare.ApoA ( A-I, A-II, A-IV ) – AktiverarLCAT (se HDL)

ApoB ( B48, B100) – ’Öppning’ avVLDL, IDL, LDL och kylomikroner

så att lipoproteinlipas (LPL) ska kun-na komma åt.ApoC (C-I, C-II, C-III ) – AktiverarLCAT samt lipoproteinlipas (LPL).ApoE – Upptag av lipoproteiner i cel-

ler/lever. Fungerar t.ex. som igenkän-ningsmekanism för att hitta och fångaupp kylomikron-remnants.

Apolipoproteinmetabolismen

7 Kylomikronen som frisatts ut i lymfanmognar genom att HDL donerar ApoCII

och ApoE.8 Den mogna kylomikronen lämnar lymfan i

angulus venosus.


3/20


3

9 ApoB48 interagerar med LPL-receptorer i

kapillärer och kan därmed öppna sig och

lämna ifrån sig triglycerider som sedan

bryts ner av lipoproteinlipas (LPL) till

glycerol och fria fettsyror . LPL aktiveras

av ApoCII

1 När kylomikronen lämnat ifrån sig mer- parten av sina triglycerider övergår den till

att vara en kylomikron-remnant . Denna

lämnar tillbaka ApoCII till HDL och tack-

ar för lånet. En ApoE-receptor i levern

fångar sedan upp partikeln och fullföljer

det endogena kretsloppet.

1 VLDL tillverkas i levern och innehåller

främst TG och kolesterol. I blodbanan do-

nerar HDL ApoE och ApoC II . VLDLkommer sedan lämna av TG i kapillärerna.

2 VLDL kommer att lämna av TG och

övergå till att bli IDL (intermediate densi-

ty lipoprotein) och kan antingen återvin-

nas i levern genom ApoE-receptorn eller

forsätta att lämna av mer TG i kapillärer-

na.

3 IDL övergår till LDL och innehåller nu bara främst kolesterol. Celler med koleste-

rolbehov uppreglerar LDL-receptorer till

vilka LDL lämnar av kolesterol. Oxiderat

LDL (pga. fria radikaler) kommer att tas

tillvara av makrofager mha. en scavenger-

receptor . Denna process kan leda till arte-

rioskleros

-receptorer (1, 2)

Adrenerga receptorer. G-protein-kopplade receptorer som är känsliga

för katekolaminerna adrenalin och noradrenalin där noradrenalin har

högst affinitet. -receptorer verkar

inom flera områden men främst för att

kontrahera glatta muskelceller i blod-

kärl (vasokontriktion).

AmylasEtt enzym som finns i saliven, kommer

främst från gl. parotis. Bryter ner stär-

kelse till maltos. Pankreatiskt amylas

utsöndras från exokrina pankreas och

är något mer potent än det som åter-

finns i munhålan.

Angina pectorisKärlkramp. Smärta som uppkommer

när hjärtats kranskärl inte klarar av att

försörja hjärtmuskeln med blod (myo-

kardiell ischemi). Den underliggande

orsaken är förträningar av kranskärlen

(arterioskleros) eller förstoring avhjärtmuskeln (myokardiell hypertrofi).

Angiotensin IIIngår i RAAS (renin-angiotensin-

aldosteronsystemet) och är ett peptid-

hormon som spelar en viktig roll för

kroppens långsiktiga reglering av blod-

trycket. Angiotensin II bildas från ang-

iotensin under inverkan av ACE. Hor-

monet är en potent vasokonstriktor

som även stimulerar binjurebarken attutsöndra aldosteron och ökad frisätt-


4/20


4

ning av ADH från neurohypofysen.Sammantaget ger detta en ökad reab-sorbtion av vatten och Na+ i njuren vil-ket ytterligare ökar blodvolymen ochdärmed också blodtrycket.

ArteriosklerosÅderförkalkning. Kronisk inflammato-risk sjukdom som drabbar inre artär-väggar och svarar för både stenoser (föträngningar) och tromboser (blod-

proppar). Ett inflammatoriskt svaruppkommer när lipoproteiner (LDL) tränger in i endotelet och oxideras.Monocyter migrerar från blodbananoch differentierar till makrofager somoskadliggör det oxiderade LDL:et ochsakta övergår till ’foam cells’ pga. denhöga ansamlade halten lipider. Dessaceller dör till slut och ger upphov tillvidare inflammatoriska reaktioner – ett’fatty streak’ bildas innanför endotelet.Cytokiner från döda endotelceller ger

proliferation åt kärlets glatta muskula-tur vilket kommer att växa det placksom bildats och ge upphov till en kärl-

förträngning.Atelektas

Autokrin signaleringCellsignalering där den sekretoriskacellen utsöndrar substanser som påver-kar sig själv.

Autonoma nervsystemet

A-vitaminRetinol. Nödvändigt för kroppens syn-tes av synpigment (rodopsin), hudensoch slemhinnors beständighet, tändersoch bens utveckling samt normal re-

produktionsförmåga; Retinol är ocksåen viktig antioxidant. Överkonsumtion; >10mg/dag i flera månader; håravfall,

ben- och ledsmärta, benskörhet, hyper-trofi av lever och mjälte, ökad risk för

cancer hos rökare. Brist; Nattblindhet,uttorkning av hår och hud, ökad infek-tionsrisk i GI och urogenitalt, grumligcornea. RDI: 900/700 μg(man/kvinna).

AV-knutan (nodus atrioventr-cularis)Samling av specialiserade muskelcellersom ligger vid övergången mellan hö-

ger förmak och kammare. Tar emotdepolarisationsvågen från SA-knutan.Impulsen fördröjs med ca. 0,1s (för attförmaken ska hinna tömmas ordentligt)innan den fortleds vidare genom

His’ska bunten och depolariserar ven-triklarna.

BainbridgereflexenEn reflexbana som ger ökad hjärtfre-kvens vid högt tryck på vensidan; När

hjärtats högra förmak får en hög blod-fyllnad från v.cava stimuleras sträckre-

PNSCNS

ACh

N1

NA

ACh

N1

ACh

M

ACh

N1

ACh

N1

ACh

M

Sympatikus

Parasympatikus

Blodkärl Hjärta

Svettkörtlar

Binjurebarken

Spottkörtlar mm.


5/20


5

ceptorer i området som fortleder im-

pulser till vasomotorcentrum vilken i

sin tur ger ett ökat sympatiskt svar viahämning av n.vagus. Det ökade för-

makstrycket sträcker även SA-knutan

vilket även ger en ökad kronotrop ef-fekt.

Baroreceptorreflexen

BasalmetabolismBase metabolic rate (BMR). Ett uttryck

för hur mycket energi (kcal eller kJ)

kroppen gör av med i vila för normal

organfunktion. Exempel: En vuxen

man som väger 70 kg har en BMR på

omkring 1700 kcal/dygn, medan enkvinna som väger 60 kg har ett BMR

på ca 1300 kcal/dygn.

Bernoulli-effektenEnligt Bernoullis välkända flödesekva-tion som säger att tryck och hastighet

hos ett flödesmedium är omvänt pro- portionella till varandra. Exempel: Om

ett rör har att visst luftflöde och sedan

avsmalnar kommer flödesdiametern att

minska vilket leder till att flödesmedi-

et, i detta fall luften, kommer att öka i

hastighet och därmed också utöva ett

lägre tryck mot rörets väggar. I lung-mekaniken kan denna tryckminskning

vara tillräcklig för att få luftvägarna att

kollapsa (dynamisk kompression).

BlodbananFrukt som precis som blodapelsin bär

ett rött fruktkött.

Blodsänka (SR) [mm/tim]De röda blodkropparna sjunker nedåt i

ett blodprov. Efter 1 timme avläses hur

många mm de röda blodkropparna

sjunkit. Detta orsakas av att erytrocy-

terna pga. laddningsskillnader kan bil-

da "myntrullar" när man har en in-

flammation i kroppen. I dagligt tal kal-

lar man detta för "sänkan" och det är

ett mått på inflammationsgraden. En

variant på detta är s.k. snabbsänka, därman ställer glasröret snett och får ett

svar inom 10 minuter. Mätfelet viddenna metod är stort.

BolusEn ’tugga’ föda fram tills dess att denhar passerat den övre magmunnen

(cardia) – då den övergår till chymus.

BotulinumtoxinBotox. Mycket potent nervgift som

förekommer naturligt och tillverkas av bakterien Clostridiun botulinum. Det

giftigaste proteinet i världen. Används

kliniskt för att förhindra frisättandet av

ACh i axonterminaler – främst mus-kelcellers motorändplatta, se drottning

Sylvia.

-receptorer (1, 2)

Adrenerga receptorer. G-protein-

kopplade receptorer som är känsliga

för katekolaminerna adrenalin och no-

radrenalin där adrenalin har högst af-

finitet. 1 förekommer i hjärtat där den

ger en ökad inotrop, kronotrop ochdromotrop effekt. ökar kontraktilite-


6/20


6

ten av hjärtmuskelceller. 2 finns ute ikärlen och relaxerar glatta muskelcel-ler (vasodilatation), främst de som re-glerar blodflöde till skelettmuskulaturoch bronkioler.

Bronkiektasier

B6 (vitamin)Pyridoxin. Katalyserar transanimeringoch dekarboxylering vilket har en rollvid syntes av adrenalin och noradre-nalin. Även viktigt för utnyttjandet avmuskelglykogen. Överkonsumtion;

Nedsättning av ledreflexer och känsel. Brist; Depression, krampanfall ochanemi (pga. oförmåga att utnyttja järn).

RDI: 1,6/1,2 mg. (man/kvinna).

B12 (vitamin)Kobalamin. Kroppens mest komplexavitamin. Det är vitalt för celldelninggenom sin roll som koenzym vidDNA-syntes. Överkonsumtion; Ingakända symtom. Brist; Megaloblastiskanemi; erytrocyter delar sig inte och

växer sig istället onaturligt stora. Folatkan dessutom inte omvandlas till sinaktiva form. RDI: 2,4 μg.

Buccala körtlarSmå mukösa körtlar i anslutning tillmunhålan.

BukförsörjningAortas väg genom retroperitoneal-rummet har tre förgreningar; Truncus

coeliacus, a. Mesenterica superior ocha. Mesenterica inferior. Dessa försör-

jer GI på följande sätt:1

Truncus coeliacus: Gaster ochövre duodenum.

2

A mesenteria superior: Nedre du-odenum till flexura coli sinistra.

3

A mesenteria inferior: flexura coli sinistra till övre delen av rectum.

Venerna från samtliga tre grenar töm-mer sig v. Portae (levern) och sedan

vidare till v. Hepatica v. Cava infe-rior .

Cardiac Output (CO)Den volym blod som hjärtat pumpar ut

per minut. Beräknas genom slagvolym[ml] hjärtfrekvens[slag/min].

CETPcholesteryl ester transfer protein. Ettenzym i plasman som tillåter utbytemellan HDL och VLDL.

ChymusDen flytande substans som är de nedb-

rytna resterna av en bolus. Chymus består till mestadels av vatten menäven saltsyra och spjälkande enzymsom pepsin.

Chiefcell | GasterEn typ av epitelceller belägna i mag-slemhinnekörtlarnas botten. Besitterexokrina funktioner; Utsöndring avPepsinogen och obetydliga mängderlipaser. Chiefceller regleras genomfeedback från extracellulära pepsino-gennivåer.

Clearance [ml/min]Ett mått på hur snabbt en viss substansavlägsnas från kroppen genom njurensfiltration och sektretion. Genom clea-rance-beräkningar kan man bestämmanjurens effektivitet (t.ex. GFR ).

Exempel:

1 Onödigt komplicerat från böck-erna:125ml plasma filtreras genom


7/20


7

njurarnas glomeruli varje minut.Låt oss säga att denna volym plas-ma innehåller 25mg urea. Detta geross (125/25 = 5) att 1mg urea åter-finns i 5ml plasma. Om vi efter en

minut uppmäter att 12mg urea åter-finns i urinen innebär detta att en

plasmavolym motsvarande60ml(512) har renats från urea.Clearance för urea är därmed 60ml/min.

2

Vad det egentligen betyder: (renad mängd [mg]/total mängd[mg] 125). Följaktligen; 12/25 125 = 60.

ComplianceTänjbarhet. Den inneboende förmåganhos ett ihåligt organ att motstå återfjäd-ring till sin ursprungliga storlek. Kar-diovaskulärt har detta stor betydelseför vener och artärer. Vener har betyd-ligt högre compliance än artärer ochtenderar därför att stasa sig betydligtlättare när kärlen fylls med blod.

C-vitamin

Askorbinsyra. Antioxidant som verkarvid nybildningen av bindväv. Omvand-lar blandat annat tryptofan till seroto-nin och förstärker järnabsorptionen.Överkonsumtion; >1g/dag; diarré,ökad risk för njurstenar. Brist; led-smärta, skörbjugg, försämrad sårläk-ning RDI: 90/75 mg (man/kvinna).

Cystisk fibrosKronisk obstruktiv lungsjukdom. Ned-

ärvs recessivt och orsakas av en defekt på genen Cystic Fibrosis Transmemb-rane Conductance Regulator (CFTR) som ger upphov till dysfunktion avslemkörtlar (ffa. i andningsvägarna,

bukspottkörteln och svettkörtlarna). En patient med cystisk fibros har ettmycket segt slem vilket leder till reci-diverande svårbehandlande bakteriella

pneumonier, atelektaser och bronki-ektasier.

Sjukdomen uppvisar vid tidig åldermalnutrition hos patienten då bukspot-tet har svårt att utsöndras från pankre-as. Även tarmvred, levercirrhos ochfibros i svettkörtlarna kan uppkomma.

Så småningom uppstår irreversibellungfibros, pulm. Hypertension ochcor pulmonare. Diagnos ställs enklastmed svettest där man kan påvisa enhög [Na+] i svetten.

CytokinerSmå proteiner vilka fungerar som sig-nalmolekyler mellan celler, främst avde som produceras av immunförsvaret.De stimulerar produktion och differen-tiering av lymfocyter, B-celler och T-celler och kan även påverka andra cell-typer som t.ex. makrofager. Många avcytokinerna kallas interleukiner.

Dromotrop effektAvseende hjärtat; Ledningshastighetöver AV-knutan. Sympatikusstimule-ring ger en ökad dromotrop effekt.

D-vitaminKalcitriol. En sterol som bildas i hudenunder inverkan av UV-strålning. Funk-tionellt sett ett hormon som ökar B-Ca2+ genom att öka tarmens absorptio-nen av Ca2+. Nödvändigt för att upp-rätthålla bentillväxt, blodkoagulationoch neuromuskulära processer. Kalci-triol uppregleras av PTH. Överkon-

sumtion; Massiva doser; kräkningar,diarré, trötthet, viktnedgång, hyperkal-

cemi, förkalkning av mjuk vävnad ochirreversibla hjärt- och njurskador.

Brist; Rickets hos barn, nedsatt mus-keltonus och svag benbildning. RDI: 5μg.

EfficacyDen maximala effekt en substans, t.ex.ett läkemedel, kan åstadkomma oavsettmängd.


8/20


8

EKGElektrokardiografi. Ytliga elektroder

registrerar de elektriska spänningarsom alstras av hjärtmuskulaturen under

ett hjärtslag. Spänningsskillnaderna ger

en kurva som kan delas in i fem vågor;P,Q,R,S och T. P-vågen är förmakensdepolarisering. Q,R och S -vågorna

bildar QRS-komplexet som represen-terar hjärtkamrarnas depolarisation. T-

vågen är repolarisationen av kamrarna.

ElektroforesEn metod för att separera molekyler(t.ex. makromolekyler; proteiner) ge-

nom att de pga. sin storlek och ladd-

ning rör sig med olika hastighet i en

gel under inverkan av ett elektriskt fält.

Eftersom molekylerna rör sig längs

samma linje med olika hastighet så

kommer de med tiden att befinna sig

på olika platser i gelen – ett vågigt

mönster uppstår. Tips; Elektroforesen

kanske blir roligare om du i förväg tit-tar på Benny Hill .

EmfysemLungpatologi. Destruktion av lungal-

veolerna utan fibrosbildning vilket le-

der till att flera alveoler sammanbildastill en större struktur som pga. den

mindre relativa ytan i strukturen sänkerde elastiska egenskaperna i lungvävna-

den. Sjukdomstillståndet räknas in un-

der KOL. Patogenes; Associeras oftamed rökning och beror på många små

inflammationer som uppkommer i

samband med rökpartiklarnas kvar-

stannande nere vid alveolerna. Dettaleder i sin tur till invandring av in-

flammatoriska celler, däribland neutro-

filer, som utsöndrar proteaset elastas.Progressivt kommer detta leda till ned-

brytning av alveolväggarna då elastinet

bryts ned. Kopplingar har gjorts till

glykoproteinet 1-antitrypsin (A1AT).

Detta protein kallas även Alpha-1 pro-

teinase inhibitor (A1PI) pga. dess se-

rinproteasinhiberande egenskaper, nå-

got som i praktiken ger inhibering av

majoriteten av kroppens proteaser. En

brist på detta protein, alpha 1-

antitrypsin deficiency, A1AD, har iflertalet studier påvisat en markant

högre risk att utveckla emfysem ochses som en genetisk predisponerande

faktor för emfysem. Tillsammans medrökning är således A1AD de viktigaste

riskfaktorerna.

Endokrin signalering När en cell signalerar med substanser

som förs till målorgan m.h.a. blodba-nan.

ENOSEndothelial nitric oxide synthase. Ett

enzym i kärlens endotelceller som kan

omvandla arginin till kväveoxid ( NO).

Kväveoxiden diffunderar över till kär-

lets glatta muskelceller och relaxerar

dessa vasodilation. ENOS-uttrycket

stimuleras av metaboliter och lågt O2 i

kärllumen. (se funktionell hyperemi och reaktiv hyperemi).

Enteralt | födointagSondmatning. Enteral födotillförselinnebär att en tunn gummislang förs

ner, genom munnen, till GI. Alternativtmed sonder som subkutant går direkt

till GI men dessa används inte lika om-fattande.


9/20


9

Erytropoietin (EPO)Ett glykoprotein som fungerar som cy-

tokin för erytrocytförstadieceller i benmärgen. Bildas i njurbarken och

främjar produktionen av erytrocyter.

Regleringen av hormonet sker genomen feedback-mekanism som mäter sy-

remättnaden i njuren. Hypoxi ger såle-

des en ökad produktion av EPO.

E-vitaminTokoferol. En viktig antioxidant som

förhindrar oxidering av omättade fett-

syror och kolesterol – vilket motverkar

cellmembranskada och arterioskleros.

Överkonsumtion; Endast vid extremadoser; Längre sårläkning, blodplättarfår nedsatt adhesionsförmåga. Brist;Ovanligt. Troligt kortare livslängd averytrocyter samt försvagade kapillärer.

RDI: 15 mg/dag.

Forced Expiratory Volume 1(FEV1)Ett mått på hur mycket patienten kan

andas ut under den första sekundenefter full inandning – genom forcerad

utandning. Detta ger alltså en bild av

ventilationsförmågan.

Forced Expiratory Volume %Den procentuella kvoten mellan FEV1

(Forced Expiratory Volume 1) och

Vitalkapaciteten (VC). Beräknas följ-

aktligen FEV 1 /VC * 100. Detta ger engodtycklig bild av ventilationsförmå-

gan där avvikelser från typvärdet 75%anses patologiskt

Frank-Starlings hjärtlagBeskriver hur en ökad fyllnad av ven-

trikeln under diastole (slutdiastoliska

volymen) likväl ger en ökad slagvo-lym under systole. Detta förklaras ge-

nom att sträckningen av myokardietsmuskelfibrer ökar affininteten för Ca2+

till troponin – vilket ger en större kon-traktilitet (ökad inotrop effekt).

Funktionell hyperemiEn kärlreflex som verkar genom kvä-

veoxidutsöndring från endotelcellerna(se ENOS) som svar på mycket meta-

boliter och låg syretillgång i kärlets

lumen. Funktionell hyperemi innebärlokal vasodilation på de platser där

energibehovet är ovanligt högt – t.ex.

vid ansträngning av skelettmuskel. Ef-

fekten är långvarig; 10-15min (se re-aktiv hyperemi)

GastrinHormon som utsöndras av G-celler i

gaster (antrum pyloricum) och duode-

num. Gastrin stimulerar sekretionen avHCl (saltsyra) från parietalcellerna i

gasters epitel. Hormonet transporteras

med blodet för att nå sina effektorcel-ler, alltså inte direkt parakrint över

magepitelet.

GFRGlomerular Filtration Rate. Den glo-

merulära filtrationen i njuren –ca.125ml/min.

GhrelinHungerhormon som bildas i fundusventriculi. Ghrelinnivåerna stiger innanen måltid och sjunker efteråt. Ansesvara antagonist till leptin som signale-

rar för mättnad.

GIPGlukose-dependent insulinotropic pep-

tide. Syntetiseras av K-celler i duode-

num och jejunum. Frisätts vid stora

mängder kolhydrat- och fettrikt tarm-

innehåll. Hämmar syra-sekretionen

från magen via somatostatinfrisätt-

ning och bidrar till inkretineffekten.

GLP-1Glucagon-like peptide 1. Mättnads-

hormon. Produceras av L-celler i jeju-num, ileum och colon. Frisättning sker

vid närvaro av kolhydrater. Hämmarglukagonsekretion och magtömning


10/20


10

samtidigt som den även bidrar till in-

kretineffekten.

GLUT 1/2/4Kanaler för att ta upp glukos. GLUT1

finns i hjärnan och i begränsad ut-sträckning i skelettmuskulaturen (men

som kan uppregleras genom fysisk trä-

ning). GLUT2 förekommer i lever och

pankreas och är den mest genomsläpp-

liga av kanalerna. GLUT4 är den enda

av kanalerna som behöver insulin för

att fungera, den finns rikligt i skelett-

muskulatur och fettväv.

Growth Hormone (GH)Adenohypofyshormon. Stimulerar ge-

nerell cellproliferation även om de

främsta effekterna går att se i skelett-muskulatur och benvävnad; GH stimu-

lerar bentillväxten i epifysplattan och

ger ökad massa av skelettmuskulatu-ren. GH har en anabol verkan och

främjar proteinsyntes med fett som

främsta energisubstrat – därmed även

glukosbesparande. De flesta av dessa

effekter medieras av insulin-like

growth factors (IGFs) vilka är tillväxt-stimulerande proteiner som produceras

av lever, skelettmuskulatur, ben och

andra vävnader som svar på GH. Sek-

retionen av GH sker under inverkan av

två hormon från hypotalamus;Growth hormone-releasing hormone

(GHRH) - stimulerar och growth

hormone-inhibiting hormone

(GHIH) / somatostatin –inhiberar.

GHIH utsöndras genom negativ feed-

back från GH och IGFs.

HelblodBlod med alla sina beståndsdelar.

’Right from the artery, baby’

Hematokrit (Ht) [%]Mått för den andel av en blodvolym

som består av röda blodkroppar. Nor-

malt för män: 45±7, kvinnor: 42±5.

High Density lipoprotein(HDL)Klass av lipoproteiner som innehåller

ApoA (se apolipoproteiner) ochtransporterar fria fettsyror och koleste-

rol från perifer vävnad till levern. HDLkan plocka upp kolesterol från de cel-

ler det interagerar med. Levern synteti-

serar HDL från apolipoproteiner och

fosfolipider komplexet har ett platt ut-

seende till en början. Med hjälp av

plasmaenzymet LCAT kan fritt koles-

terol konverteras till kolesterylester, en

mer hydrofob form av kolesterol, som

sedan plockas upp av HDL:et och ger

det dess mer sfäriska utseende. Om-

kring 30% av det totala blodkolestero-

let transporteras av HDL. HDL är deminsta av kroppens lipoproteiner, de

har även högst densitet då de innehål-ler proportionellt mest protein. PAT


11/20


11

Korrelationen mellan låga HDL-nivåeroch en ökad incidens av aterioskleros har lett till rekommendationer om atthöja HDL, främst genom aerobisk trä-ning, viktkontroll samt att hålla sig

borta från rökning. Även dieten kanspela roll och då främst genom ökatintag av omega-3-fettsyror och andrafleromättade fetter samt minskat intagav transfetter och mättade fetter.

HjärttonerDe ljud som ett pumpande hjärta gene-rerar. Under varje hjärtslag hos ettfriskt hjärta kan man med auskulteringhöra två toner. 1:a tonen låter ’lub’ och genereras när AV-klaffarna sluts.2:a tonen låter ’dub’ och uppkommernär semilunarklaffarna (aorta- resp.

pulmonalisklaffen) sluts. Det finnsäven en tredje hjärtton som kan före-komma hos barn och äldre. PAT Klaff-fel, efter akuta/kroniska infektionereller mekaniska skador, leder till för-trängning ( stenos) och/eller läckage(insufficiens). Aortastenos; blåsljud

direkt efter första tonen. Aortainsuffi-ciens – högfrekvent diastoliskt blås-ljud, starkast i början. Mitralisstenos –”opening snap”, kort ton efter 2:a to-nen. Mitralisinsufficiens – starkt blås-ljud under hela systole, kan även höraden 3:e hjärtonen. Tricuspedalis-insufficiens – kan se pulsationer ihalsvenerna. Svagt och mjukt systo-liskt blåsljud.

HyperglykemiHögt B-glukos. Tillståndet kan upp-komma vid underbehandlad diabetes,intag av viss farmaka, stress och kraf-tiga infektioner. Kroppen kommer vidhöga nivåer

HypovolemiLåg blodvolym (t.ex. efter kraftig

blödning). Vid hypovolemi finns hu-vudsakligen fyra kompenserande so-

matiska mekanismer;

1 Omflyttning av blodmängd . Genomkärlkonstriktion på ven- och artär-sida töms kapacitanskärlen. Fri-sättning av glukos gör blodet hy-

pertont vilket därtill suger intersiti-

alvätska in i blodkärlen.2 Minskad urinmängd . Aktivering av

RAAS.3 Ökat vattenintag. Stimulering av

törstcentrum ger förhoppningsvisett högre vattenintag och därmeden ökad plasmavolym.

4 Återställande av erytrocytvolymen. Hypoxi i njurmedulla stimulerarfrisättning av erytropoietin (EPO)

InotropAvseende hjärtats kontraktionskraft.En ändring(läs: ökning) kallas inotropeffekt. Exempel på inotropa läkemedelär Digoxin och Lanoxin.

Inkretiner (Inkretineffekt)Inkretiner kallas de hormoner som geren ökad utsöndring av insulin i pankre-atiska -celler innan B-glukos stiger

och ger samma effekt. Inkretinerhämmar även glukagonutsöndring från-celler. Utsöndringen av dessa hor-mon är beroende av kolhydrater itarmkanalen och ger därmed upphovtill en Inkretineffekt vilken förstärkerinsulinets B-glukossänkande effekt.Detta är en av fördelarna med peroralt och enteralt födointag men som jäm-fört med parenteralt (intravenöst) in-tag uteblir. GIP och GLP-1 räknas till

inkretinfamiljen.

Ischemi När en vävnad inte får tillräckligt med blod för att tillgodose dess behov.Vanligtvis är ischemi orsakad av en

blodpropp och leder i hjärtat till kärl-kramp (angina pectoris). Ischemi ärden vanligaste orsaken till hypoxi.


12/20


12

KakeksiLat. ”dåligt tillstånd”. Ett mycket för-sämrat allmäntillstånd med påtaladtrötthet, avmagring och viktnedgånghos en patient som inte aktivt försöker

förlora vikt. Symtomet syns ofta viduttalad cancer, AIDS och vissa auto-immuna sjukdomar. Även amfetamin-och kokainmissbrukare påträffas oftamed symtombilden.Den underliggande mikrobiologiskaorsaken är dåligt kartlagd men rön pe-kar på ett samband med inflammato-riska cytokiner som t.ex. TNF- (kallasäven kakexin).

Kaliumbesparande diuretikaSom namnet antyder; diuretika sominte ger ökad sekretion av K + till uri-nen. Dessa diuretiska preparat fungerarfrämst som en kompetetiv antagonistför Aldosteron. Normalt sett ger al-dosteron en ökad mängd Na+/K +-kanaler i principalcellerna i de distaladelarna av distala tubuli samt sam-lingsrören. Kaliumbesparande diureti-

ka verkar således för att motverkauppkomsten av dessa Na+-kanaler.Andra varianter av diuretikan kan di-rekt inaktivera Na+-kanalerna och så-ledes bromsa en redan fortskriden al-dosteronpåverkan.

KetoacidosEn typ av metabol acidos. Uppkom-mer pga. höga koncentrationer av ke-tonkroppar i blodet som bildats genom

deaminering av aminosyror samt oxi-dering av fettsyror. Förknippas oftamed diabetes mellius typ 1 då levern,i brist på glukos, börjar bryter nerovannämnda energisubstrat. Detta re-sulterar till slut i ett sänkt B-pH då ke-tonkropparna dissocierar och bildarfria vätejoner.

Kolecystokinin (CCK)Mättnadshormon. Syntetiseras i I-celler och frisätts i duodenum. Utsönd-

ring av CCK sker pga. ökad mängdfetter och aminosyror i tarminnehållet.Hormonet ger ökad utsöndring av gallaoch enzymrikt bukspott. Hämmar ut-söndring av HCl och chymus (genom

pylorussfinktern).

KolesteroltrolletUtöver diet är kolesteroltrollet det endasättet att tillförskansa sig kolesterolutifrån. Denna lilla krabat åstadkom-mer detta genom att med en laddstakeköra upp kolesterol i canalis analis –vilket kan ge en delad upplevelse.

Kolinergt neuronSynapsen för ett kolinergt, främst para-sympatiskt och i viss mån även sympa-tiskt, neuron bygger på att att spän-ningskänsliga Ca2+-kanaler öppnar sigoch aktiverar SNARE-komplex somtömmer ACh-fyllda vesiklar ut isynapsklyftan. Det frisatta acetylkoli-net avlägsnas sedan genom diffusion,nedbrytning och återupptag. Tre hu-vudsakliga farmaka är AChestera-

shämmare, Botox och Carrierhämma-re.

1 Nedbrytning: Acetylkolinesteras spjälkarAch till acetyl och kolin.

2 Diffusion.3 Återupptag av kolin mha. kolin-carrier.4

Achesterashämmare: Förhindrar nedbryt-

ning av Ach i synapsklyftan5 Botox: Blockar vesikelfrisättning.

Kolin

ACh

ACh-esteras

tSNARE

vSNARE

Ca2+

+ Ca2+

12

3

5

6

AcetylCoA

Acetyl

Kolin-carrier

4


13/20


13

6 Carrierhämmare: Motverkar kolin-carrieroch därmed återupptaget av kolin.

Kronotrop effektAnvänds ofta kardiologiskt och beskri-

ver hur ofta hjärtat depolariseras; hjärt-frekvens.

K-vitamin Nödvändig för bildandet av koagula-

tionsfaktorer och en rad andra lever-

syntetiserade protein. Deltar även som

intermediär i elektrontransportkedjan.

Upptag sker i kolon. Överkonsumtion; Inga kända. Brist; Lättare att få blöd-ningar och ökad koagulationstid. RDI:

120/90 μg (man/kvinna).

KylomikronStora lipoproteinpartiklar med hög

triglyceridhalt som bildas i tunntar-

mens epitelceller och genom exocytos

frisätts till de små lymfkärlen (laktaler)

i tunntarmens villi. Kylomikronerna

kommer sedan komma ut i blodbanan

där lymfan töms i angulus venosus. I blodbanan donerar

High Density Li-poproteins (HDL) en ApoC-II och en ApoE (se apolipoprotein) till kylomik-ronen som då ’mognar’ och kan börjatransportera sina lipider till adipocyter

och muskelceller där de hydroliserasav Lipoproteinlipas (LDL). När ky-

lomikroners lipidinnehåll är lågt över-går de slutligen till restpartiklar, rem-nants, som fångas upp av levern ochomvandlas till very low density lipo-

proteins (VLDL).

Laplaces lagT = P r

T: Väggspänning [mmHg] P = P hydrastatiskt P vävnad [mmHg]r: Radie [mm]En lag som tillämpat fysiologiskt be-

skriver hur en ökad kärlradie kräver en

större inneboende väggspänning för attmotstå ett godtyckligt inre hydrosta-

tiskt tryck. Exempel: Insidan av enuppblåst ballong står emot samma

tryck överallt – ändå är gummit intesträckt i samma utsträckning nära bal-

longknuten. Den normalt mindre radi-en nära knuten utsätts därmed inte för

samma väggspänning som mer centralt

i ballongen. Alltså ger den initialt stör-

re radien i mitten av ballongen att den

måste svara med en större väggspän-ning för att inte brista – materialet

tänjs ut något. Märk att obesa persone

har en högre leptintolerans, därför är

inte detta det ultimata bantningsmed-

let.

LeptinMättnadshornom. Ett hormon som ut-

söndras från fettväv i proportion till

dess storlek; Ju mer fett som kroppenlagrat, desto högre halt leptin återfinnsi blodet. Stimulerar nc. Arcuatus ochhämmar därigenom hunger. Påverkaräven frisättningen av peptidhormon

som ökar kroppens metabola hastighet.

LH (Luteiniserande Hormon)Ett hormon som produceras i adenohy-

pofysen och som spelar en viktig rollför reproduktionen. Hos kvinnor ger en

stark LH-utsöndring upphov till ägg-lossning och hos män ger LH upphov

till nybildandet av testosteron. Det är

även verksamt vid ovariernas östtro-

genproduktion.

Lipoproteinlipas (LPL)Ett membranbundet protein hos adipo-

cyter och skelletmuskelceller – verkar

genom att katalysera en hydrolys av

triglycerider i lipoprotein; VLDL och

kylomikroner. LPL i adipocyter sti-

muleras av insulin medan skelletmu-

(Ung)Kylomikron

(Mogen)Kylomikron

B

E

48

CII

B48

HDL

CII

E V a r s

å g o d

Tack!

Ly mf a Bl od


14/20


14

skelceller får motsatt effekt. LPL krä-

ver apolipoproteinet C-II som en ko-

faktor för att fungera.

Loopdiuretika

Diuretika som verkar i tjocka uppåtgå-ende delen av Henles slynga. Loopdiu-

retika hämmar Na+-K +-2Cl- —

symporten och ger därmed en minskad

reabsorption av natrium och därmed ett

högre osmotiskt tryck i nefronlumen

som drar med sig mer vatten ut till se-

kundärurinen. PAT En oönskad bief-

fekt av loopdiuretika är den ökade K +-

sekretionen som kan förorsaka en hy-

pokalemi.

Low Density Lipoprotein (LDL)Ett lipoprotein med en ApoB-grupp (se

apolipoprotein)som löser fettsyrorna i

blodkärlens vattenrika miljö. Dess hu-

vudsakliga roll är att transportera ko-

lesterol och triglycerider från levern

till perifer vävnad. PAT Pga. av attLDL transporterar kolesterol till artä-

rerna kan det ibland fastna där underinverkan av artäriella proteoglykaner

och olyckligtvis bilda plack som i slut-ändan leder till aterioskleros. LDL

kallas ofta det dåliga kolesterolet trots

att detta inte är helt sant. Kolesterolet

som transporteras av LDL är identiskt

med det som transporteras av andra

lipoproteiner, det är bara sättet hur det

transporteras samt de effekter det får

som är skadliga. Då LDL tycks vara

harmlöst förrän det oxideras av fria

radikaler tyder detta på att en ökad

mängd antioxidanter i födan kan mot-

verka dessa negativa effekter.

Medelartärtryck [mmHg] Diastoliskt tryck + (Systoliskt tryck –

Diastoliskt tryck)/3

Exempel: Ett blodtryck utläses;

140/50. För att beräkna medel-

artärtryck tar vi därför det diastoliskatrycket, 50, och adderar det med en

tredjedel av tryckskillnaden mellan det

systoliska och det diastoliska trycket

(pulstrycket). Beräkningen blir således;

60 + (140 – 50)/3 = 90 mmHg.

Metabol acidos/alkalos Acidos: B-pH 7,42

Metabol alkalos uppkommer vid t.ex.ihållande kräkningar i samband medolika sjukdomstillstånd. Vid uppkast-

ning av maginnehåll tappar kroppenvätejoner vilket leder till ett nettotill-

skott av bikarbonat (HCO3). Kroppen

kompenserar ofta detta genom att sän-

ka andningsfrekvensen.

Metabol acidos innebär att sura meta-

boliter ansamlats i blodbanan och där-

med gett upphov till en högre koncent-

ration av vätejoner. Orsaker kan varaketoacidos eller kronisk njursvikt då

njuren inte förmår att filtrera ut surametaboliter till urinen.

Metabolt syndromSamlingsnamnet för ett antal faktorer

som ökar risken för insjuknande i

hjärt-kärlsjukdom. Riskfaktorerna ver-

kar synergistiskt. För en person med

metabolt syndrom är risken för insjuk-

nande i hjärt-kärlsjukdom mångfaldigtökad.

PAT Definition för en patient med me-tabolt syndrom innebär bukfetma, plus

minst två av följande:

• Förhöjd mängd triglycerider i

blodet.

• Låg andel HDL-kolesterol

• Högt blodtryck

• Nedsatt glukostolerans el. diabetes typ 2.


15/20


15

MSHMelanocyt-stimulating hormone. Me-lanin är hudens pigment vilket tillver-kas av melanocyter. MSH är en bipro-dukt vid ACTH-syntes. Hormonet

främjar en ökad melaninnivå. PAT Vid Addisons sjukdom ACTH pga. utebli-ven negativ feedback. Detta ger bl.a.hyperpigmentering av huden.

MucinDet ämne som i stora drag utgör mu-cous.

Osmotisk diuretika

Icke-metaboliserbara sockerderivat såsom mannitol filtreras ut genom glo-meruli men aldrig reabsorberas. Dettager ett hyperosmotiskt tryck i nefron-lumen som drar med sig mer vatten tillsekundärurinen.

OxytocinPeptidhormon. Syntetiseras i den para-ventrikulära- och supraoptiska kärnan ihypotalamus och leds via axoner ner

till neurohypofysen. Hormonet är vik-tigt för laktation och ger en förstärkan-de effekt av värkvarna vid partus.

Parakrin signaleringCellsignalering av substanser som ut-söndras till interstitialvätskan och på-verkar närbelägna målceller.

Parathormon (PTH)Proteinhormon som tillverkas i pa-rathyroidea och är kroppens viktigastehormon för reglering av B-Ca2+. PTH-utsöndringen stimuleras av låga B-Ca2+ -nivåer och hämmas av hyper-kalcemi. PTH har tre målorgan:1 Skelettet; PTH stimulerar osteoc-

laster att bryta ner mer av benväv-naden för att frisätta mer Ca2+ ochfosfor till blodet.

2 Njurarna; Ökad reabsorption av

Ca2+

genom utsöndring av PO43-.

3 Tunntarmen; Ökat Ca2+-upptaggenom D-vitamin som aktiveras injuren under inverkan av PTH.

Parenteralt | födointagIntravenös tillförsel av ämnen i formav vätska. I regel genom central eller

perifer venkateter eller subkutan ven- port. Långtidsbehandling genom pa-renteralt födointag ger ökad infektions-risk och atrofi av GI. Parentaralt födo-intag ger dessutom inte upphov till in-kretineffekten.

ParietalcellEn typ av epitelceller belägna i mag-slemhinnekörtlarnas hals och botten.Besitter exokrina funktioner; Utsönd-ring av HCl och Intrinsic Factor (IF).Parietalceller kan stimuleras av t.ex.Gastrin, Histamin och ACh (genom

parasympatiska nervfibrer).

Peak Expiratory Flow (PEF)[l/s]

Även Peak Expiratory Flow Rate(PEFR). Det högsta flödesvärdet underforcerad utandning under en spiromet-risk undersökning.

PepsinogenEtt förstadium till pepsin som tillver-kas i Chiefceller . Omvandlas till pep-sin genom att gasters sura miljö klyver

bort ett peptidfragment som ger enkonformationsändring och därigenomexponerar enzymets aktiva site.

Peroralt | födointag

Latin; per genom, oris mun. Intag avämnen genom munnen.

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

1 2 3 4 5

FLÖDE[ l/s ]

VOLY[ l ]

PEF


16/20


16

PlasmaBlodplasma. Det som återstår av blodet

när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera. Består till

90% av vatten.

PlasmaproteinerDe proteiner som befinner sig i blod-

plasman delas in följande:

1

Försvarsproteiner;

Immunoglobulin G.

2

Transportproteiner;

Transferrin, Haptoglobin

3

Koagulationsproteiner;

Fibrinogen

4

Signalproteiner;TSH (eller godtyckligt hypofyshorm.)5 Vävnadsläckaeproteiner

Troponin T

6 Osmosupprätthållande proteiner

Albumin

PotencyDen mängd av t.ex. ett läkemedel som

krävs för att uppnå halva dess maxima-la effekt. (jmfr. Efficacy).

PreloadDet tryck som sträcker ut en hjärt-ventrikel när den fyllts på med blod

från atrium. Den mest pricksäkra teore-tiska beskrivningen är utsträckningen

av en enskild hjärtmuskelcell precis

innan kontraktionen. Då detta inte går

att mäta in vivo dras ofta parallellen

till det mer vanliga kliniska uttycket

slutdiastolisk volym även om detta

definitionsmässigt skiljer sig något.En hög preload ger dessutom upphov

till Frank-Starlings hjärtlag.

PrimärurinCa. 180l/dygn. Den vätska som filtre-

ras ut genom glomeruli innan någonform av reabsorption har skett. Primär-

urin innehåller i princip samma sub-stanser som plasma med undantag för

proteiner.

PrincipalcellerFörekommer i njurens samlingsrör och

verkar vid den aldosteronmedierade Na+-reabsorptionen mha. en Na+/K +-

antiport.

ProinsulinEtt förstadium till insulin som bildas i

pankreatiska -celler. Proinsulin spjäl-

kas vid exocytos till insulin (och C-

peptid).

ProvitaminEtt förstadium till vitamin. Substansersom kroppen själv kan metabolisera till

vitaminer. (se A-vitamin)

RAASRenin-angiotensin-aldosteronsystemet.

Ett hormonellt kontrollsystem, medie-rat av njuren, som reglerar blodtrycket

och extracellulärvätskenivån. RAAS-

aktivering stimuleras av låg blodvolym

eller en sänkning av blodtrycket – t.ex.

vid hypovolemi. Det låga blodtrycket

avläses av njurens juxtaglomerulära

apparat och frisättning av renin sker. I blodet interagerar renin med det lever-

producerade proteinet angiotensinogen

och omvandlar detta till dess aktiva

form – angiotensin I. I alveolernas

endotel finns sedan angiotensin-converting enzyme (ACE) vilket om-

vandlar angiotensin I till angiotensinII, - en mycket potentare form med

vasokonstringerande egenskaper för atthöja blodtrycket och stimulera utrönd-

ringen av aldosteron från binjurecor-tex ( zona glomerulosa). Angiotensin

II stimulerar även törstcentrum i me-dulla vilket leder till ett ökat vattenin-

tag och därmed en ökad blodmängd.


17/20


17

Reaktiv hyperemiEn kortvarig vasodilaterande effekt på

ett blodkärl efter en kort tids obstruk-tion. Fenomenet uppkommer t.ex. efter

att man har stasat en arm. Den bakom-

liggande mekanismen är en utebliven

myogen reflex.

Respiratorisk acidos/alkalosH2O + CO2 H2CO3HCO3- + H+

Vid respiratorisk alkalos ger en ökad

utvädring av CO2 en vänsterförskjut-

ning av syra/bas-jämvikten (se formel)

vilket bidrar till mindre andel H+ och

bikarbonat. Respiratorisk syra/bas-

reglering kan till viss del motverka en

metabol acidos/alkalos genom ökad

resp. minskad andning. Personer med

metabol acidos tenderar därför att sub-

tilt öka sin ventilation genom buk-

andning.

SA-knutan (sinoatrial)

En ansamling pacemaker-celler i väg-gen intill ingången från v.cava superi-

or . Ger upphov till hjärtats sinusrytm.

Signalen moduleras från parasympa-

tiska nervfibrer (n.X ) och sympatiskafibrer från T1-4. Signalen leds vidare

till AV-knutan. (se även AV-knutan).

Salbutamin2-receptoragonist som främst används

som astmamedicin. Ger bronkvidgande

effekt. Vanliga biverkningar är skak-

ningar och i ovanliga fall muskelkram-

per.

Sekretin”Det första hormonet”. Ett peptidhor-

mon som produceras i S-celler i dou-

denum och jejunum. S-cellerna är be-

lägna i Liberkühnska kryptor. Sekretinfrisätts av surt tarminnehåll och ger

ökad utsöndring av vatten- och bikar- bonatsekret från exokrina pankreas och

Brunnerska körtlar. Denna effekt ska

höja pH i tarmen.

SekundärurinDen urin som leds till urinblåsan för

sekretion. Njurens slutprodukt efterreabsorptionen.

SerumHelblod utan erytrocyter och koagula-

tionsfaktorer. Serum är en gulaktig

transparent vätska.

Slutdiastolisk volym (SDV)Mängden blod i en hjärtventrikel då

fyllningsfasen är över. Då en större

slutdiastolisk volym innebär en större

utsträckning av ventrikeln brukar mankliniskt anse att SDV är synonymt med

preload.

Starlingjämvikt [mmHg]

J v = K f ([P c - P i ] [ c - i ])c : kapillärsida : reflektionskoeff.

i : interstitium K f : filtrationskoeff.

Ekvation som beskriver nettovätske-

förflyttningen över kapillärväggar un-der verkan av hydrostatiskt- (P c – P i )

Renin

Macula Densa(flöde minskar)

Från levernRenin

Angiotensin IAngiotensin-

ogen

Angiotensin IIAngiotensin I

ACE

VasokonstriktionAldosteron

I lungendotel

från binjurecortex

Na /K

+

distala tubuli

+ +

Vattenretention

GFR

ADH

AQP2

+

aff(+)/eff(++) arteriol konstr. dist.tubuli + samlingsrör

BT

Törst

Vattenintag

Blodvolym

törstcentrum, medulla

RAAS

fraktion


18/20


18

och colloidosmotiskt ( [ c - i ]) tryck .Ytterligare faktorer är proteiners re-flektionssannolikhet mot kapillärväg-garna, , samt filtrationskoefficienten,

K f ,, som beskriver hur vattenpermia-

belt membranet är.

StenosFörträning av anatomisk passage ellerrörformig struktur. I vissa fall medföddmen mer frekvent uppkommen ur olikasjukdomstillstånd (se arterioskleros).

Somatostatin”Hämmar allt”. Ett peptidhormon som

reglerar kroppens endokrina system.Det bildas i gaster, ileum och pankrea-tiska -celler och verkar genom att in-hibera utsöndringen av nästintill samt-liga gastointestinala hormon: gastrin,kolecystokinin, sekretin, VIP, GIP,insulin och glukagon. Somatostatinhämmar dessutom exokrina pankreassamtidigt som det minskar pylorus-tömningen och kontraktiliteten hostarmarnas glatta muskelceller. Även

blodtillförseln till tarmpaketet stryps.

SpermatogenesenDen process i vilken de manliga köns-cellerna differentieras från stamceller(spematogonium) till färdiga spermier.Processen börjar vid spermacytogene-sen vilken bygger på att spermatogoni-er genom mitos delar sig för att bildaspermatocyter. Det finns två huvudty-

per av spermatogonier, typ A och B.Typ A kan ersätta sig själva medan typB fortsätter vidare till meios. Sperma-togonier binder till basalmembranet

basolateralt i testisvävnaden och har enrund eller oval kärna. Spermatocyternakallas primära (Meios I) och sekundära(Meios II). Efter meiosen kallas celler-na spermatider och mognar i testiklar-na och bitestiklarna då de genomgårmetamorfos och utvecklas till den fär-

diga sperminen – spermatozoa. Min-nesregel: G-gäller c-cirka t-tio zombi-

es! (Gonium gonium, cyt cyt, tid tidoch zoa). Bör alltså stammas fram.

Spirometri [l/s] [l]Klinisk metod för att mäta andningen.I regel genom att avläsa volym ochflödeshastighet när testpersonen blåsergenom ett munstycke. Spirometri för-mår ej att mäta residualkapaciteten(RC) eller den totala lungkapaciteten(TLC). Mätvärden som omfattas ärForced Expiratory Volume (FEV1.0),Peak Expiratory Flow (PEF) och Vi-talkapacitet (VC).

SurfaktantKallas även tensider och är amfifilasubstanser som både har en hydrofiloch en hydrofob del. De används i re-gel för att minska en vätskas ytspän-ning. Fysiologiskt täcks alveolarytornaav surfaktant för att underlätta lungor-

nas gasutbyte då detta försvagar väts-ka-gas-barriären runt alveolerna. Sur-

2n

nn

nn nn

B

A

Spermatogonium

Spermatocyt

Early Spermatid

Spermatozoa

Late Spermatide


19/20


19

faktant bidrar även till att höja lungans

compliance och förhindrar alveolkol-laps. Surfaktant utsöndras av alveoläratyp-II celler.

Tetraology of Fallot (TOF)Medfödd hjärtsjukdom som står för

55-70% av nyfödda med blue baby

syndrome. Som namnet antyder är de-

fekten baserad på fyra anatomiska

anomaliteter;

1 A. Pulmonalisstenos. Förträningningenorsakas sannolikt av förtjockning av myo-

kardiet genom hypertrofi av septoatriella

trabekeln. Denna stenos är överordnad de

andra defekterna som antagits uppkomma

kompensatoriskt. 2 Överlappande Aortaklaff. Genom öpp-

ning mellan kamrarna har aortaklaffen fäst

mellan dessa vilket leder till nedsatt funk-

tionalitet.

3 Septaldefekt. En del av övre kammarsep-tum saknas vilket har resulterat i ett hål

mellan kamrarna. Genom kompensatorisk

hypertrofi av resterande septum kan detta

hål dock förminskas något.

4 Högerkammarhypertrofi. Tilltar medåldern och ses främst som en sekundär

kompensatorisk mekanism till övriga de-fekter.

is a congenital heart defect which is

classically understood to involve four

anatomical abnormalities (although

only three of them are always present).

It is the most common cyanotic heart

defect, representing 55-70%, and the

most common cause of blue babysyndrome.

TiaziderDiuretika som hämmar Na

+-Cl

--

symporten i den proximala delen av

distala tubuli och därmed ger en mins-

kad reabsorption av Na+. Detta leder

till ett högre osmotiskt tryck i nefronet

vilket drar med sig mer vatten till se-kundärurinen. PAT En oönskad bief-fekt av tiazider är det ökade osmotiska

trycket som för med sig vatten in i lu-

men även drar med sig K +

- detta kanförorsaka en hypokalemi.

Thecaceller

Thyroidhormoner (TH)Trijodthyronin(T3), Tyroxin(T4).

Hormonerna utsöndras från folliklar i

sköldkörteln/thyroidea under stimule-

rande påverkan från TSH (ett hormonfrån adhenohypofysen). Då TH inne-

håller jod krävs intag av detta för att

upprätthålla normal syntes. I realiteten

är T4 ett inaktivt prohormon till det

aktiva T3 som omvandlas till sin aktivaform ute hos kroppens målceller. TH

har väldigt omfattande effekter. Omman bortser från den vuxna hjärnan,

mjälten, testiklarna, livmodern ochthyroidea påverkas i stort sett alla

kroppens celler. Hormonet verkar ge-

nom att stimulera en rad enzymer i

energimetabolismen vilket ger en hög-

re basalmetabolism. Då T3 även geren ökning av adrenerga receptorer spe-

lar den dessutom en roll i blodtrycks-

regleringen.


20/20


Thyroidstim. hormon (TSH)Tyrotropin. Utsöndras från adenohypo-

fysen vid låga B-TH nivåer.

TransfettFett som innehåller transfettsyror.

Transfett förkommer naturligt i t.ex.

mjölk från idisslare men uppstår även

vid framställning av härdat fett. Full-

ständigt härdat fett innehåller bara

mättade fettsyror och därmed inget

transfett. Transfettsyror är fettsyrorsom innehåller en eller flera dubbel-

bindningar i transställning. Detta med-för att transfettsyror blir raka kedjor

och får liknande egenskaper som mät-

tade fettsyror, trots att de är omättade.

Det anses att kost innehållande trans-

fetter ökar halten av LDL och sänker

halten av HDL. Flera länder har nyli-gen infört förbud mot höga halter

transfetter i livsmedel.

Trisomi 21En individ med tre exmplar av kromo-

som nr 21. Detta leder till en utveck-

lingsstörning; Downs symdrom.

TrombosTromboser, även kallat blodproppar ,

uppstår när blodplättar får blodet attkoagluera inuti ett skadat blodkärl (se

arterioskleros). Blodpropparna kan

helt täppa igen ett blodkärl och därmed

leda till ischemi.

VIP

Vasoaktiv intestinal peptid.

Vilopuls [slag/min]Hjärtats rådande puls efter en längre

tids vila. Vilopulsen är ett mått för per-sonens kondition. Normal vilopuls bör

ligga omkring 60, genomsnittet är dock

72.

Vitalkapacitet [l] (VC)

Den lungvolym som en människa kan blåsa ut efter maximal inandning. Vi-

talkapacitet innebär därför den prak-

tiskt användbara volym lungan besit-

ter. Se även residalvolym.

Nyckelordlista_Homeostas_1.7_Brauns.pdf

Documents