Teologiska institutionen Bibelvetenskap: D-uppsats. HT 2011 Av: Patrik Skantze Handledare: Prof. James A. Kelhoffer Nya testamentet och pacifism? Perspektiv på våld och ickevåld i Matteusevangeliet, Romarbrevet, Första Petrus och Uppenbarelseboken - och deras tolkningshistoria
67
Embed
Nya testamentet och pacifism? - DiVA portal516777/FULLTEXT01.pdfNya testamentet och pacifism? Perspektiv på våld och ickevåld i Matteusevangeliet, Romarbrevet, Första Petrus och
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Teologiska institutionenBibelvetenskap D-uppsats HT 2011Av Patrik SkantzeHandledare Prof James A Kelhoffer
Nya testamentet och pacifismPerspektiv paring varingld och ickevaringld i Matteusevangeliet Romarbrevet Foumlrsta Petrus och Uppenbarelseboken
- och deras tolkningshistoria
Inneharingllsfoumlrteckning
DEL 1
10 Introduktion
11 Inledning 1
12 Presentation Val och motivering av texter 2
13 Metod och avgraumlnsning 3
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper 3
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia 4
30 Etymologi och begreppet fred
31 Ordet pacifism 6
32 shalom i GT och judendomen 7
33 eirēnē i NT 8
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket 9
DEL 2
40 Jesus i Matteusevangeliet
41 Matt 53-9 Saliga de som haringller fred 10
42 Matt 521-24 Du skall icke draumlpa 14
43 Matt 538-41 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden
saring vaumlnd ocksaring den andra mot honom 18
44 Matt 543-48 Aumllska era fiender och be foumlr de som foumlrfoumlljer er 22
45 Matt 2236-40 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 25
46 Matt 2652 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd 26
47 Sammanfattning 28
50 Fraringn Paulus till Johannes uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare 29
52 Paulus och Bergspredikan 31
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud 32
54 Foumlrsta Petrusbrevet 35
55 Uppenbarelseboken 37
56 Sammanfattning 39
DEL 3
60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren 39
62 De tidiga kyrkofaumlderna 42
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig 46
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr 49
65 Sammanfattning 52
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn 53
72 Slutsatser 58
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning 61
Omslagsbild (kopparstick 1600-talet av Jan Luiken) Vi ser Dirk Willems aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i Asperen i Holland Han hade blivit omdoumlpt som en ung man och varit aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i sin hemstad Foumlr detta satt Willems faumlngslad i ett slott i staden men lyckades fly genom ett foumlnster med hjaumllp av ett rep Det var vinter och han flydde oumlver floden paring den tunna isen En vakt fraringn slottet fick dock syn paring honom och tog upp jakten Men paring vaumlg oumlver floden gick han genom isen och ropade paring hjaumllp Willems houmlr vaktens rop och vaumlnder genast tillbaka Han tar sig ut paring isen och raumlddar sin foumlrfoumlljares liv I tacksamhet vill vakten laringta Willems loumlpa men han beordras fraringn slottet att genast gripa honom Dirk Willems foumlrs tillbaka till slottet och saumltts nu i foumlrvar i en saumlkrare cell daumlr han inte kan fly Naringgra maringnader senare braumlnns han paring baringl foumlr sin tros skull Han blev en av alla dessa martyrer paring 1500-talet (Ur Martyr s Mirror 1660 s 742) httpwwwhomecomersorgmirrordirk-willemshtm (30 dec 2011)
1
DEL 1 10 Introduktion
11 Inledning
En inledande beraumlttelse som kan fungera som en ingaringng och just uttrycker ett flertal av de
fraringgor som detta arbete vill undersoumlka aumlr den diskussion som vaumlcks av munken Antonios
Denne sk oumlkenfader beskrivs av Per Beskow ha drivits av en intensiv laumlngtan att foumlrverkliga
ett djupare kristet liv och finna en naumlrmre gemenskap med Gud Detta foumlr honom till en
kristen eremit som boumlrjar undervisa honom Ett moumlte som senare ledde till att Antonios sjaumllv
inledde ett liv som asket paring 270-talet vt Det var ocksaring kring tiden i boumlrjan av 300-talet som
dragningen till oumlknen boumlrjade goumlra sig gaumlllande bland de kristna paring ett mera maumlrkbart saumltt
samtidigt som de diokletianska foumlrfoumlljelserna svepte in oumlver de kristna foumlrsamlingarna i hela
det romerska riket1 I den gamla faumlstningen Pispir i mellersta Egypten vistades Antonios under
tjugo aringr i enslig meditation En dag broumlt han tystnaden och boumlrjade undervisa maumlnniskor och
organisera asketerna som under aringren hade soumlkt sig dit och samlats runtomkring omraringdet daring de
visste att han fanns inne i klostret2 Naringgra av dessa sentenser som finns bevarade i den uppsjouml
av litteratur kring de tidiga oumlkenfaumlderna fraringn 3400-talen finns ocksaring samlade i Oumlkenfaumldernas
taumlnkespraringk Daumlr finner vi bl a foumlljande dialog utspelas
Naringgra broumlder kom till Antonios och sade till honom Saumlg ett ord till oss Hur skall vi bli
fraumllsta Abban sade till dem Ni har lyssnat till skriften Den duger aringt er De sade Vi vill
houmlra det ocksaring av dig fader Abban sade till dem Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom (Matt 539) De sade till honom Det kan vi inte goumlra
Abban sade till dem Om ni inte kan vaumlnda den andra till saring kan ni vaumll taringla den foumlrsta De
sade till honom Det kan vi inte Abban sade Om ni inte kan det saring laringt aringtminstone bli att
ge igen De sade Det kan vi inte Daring sade Abban till sin laumlrjunge Goumlr i ordning lite
vaumllling aringt de haumlr sjuklingarna Om ni varken kan eller vill vad ska jag daring goumlra er Vad ni
behoumlver aumlr boumln 3
1 Den diokletianska foumlrfoumlljelsen var anfoumlrd av kejsar Diokletianus och anses vara den sista stora foumlrfoumlljelsen av de kristna innan vaumlndningen foumlr den tidiga kyrkan som kom med kejsar Konstantin Denne upphaumlvde foumlrfoumlljelsen och gav dem sitt beskydd 313 vt Kejsarkulten kring Diokletianus avkraumlvde likt tidigare att samtliga medborgare av lojalitet var tvungna att offra till kejsaren naringgot som var otaumlnkbart foumlr de kristna med tron paring Kristus som enda Herre varav maringnga slutade sina liv som martyrer Martling 2007 s 33 2 Beskow (foumlrord) Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 7 3 Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 27-28
2
Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu
budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas
Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under
olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur
man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt
finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram
till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de
utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och
i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet
att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet
12 Presentation Val och motivering av texter
De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen
samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet
Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer
1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48
och 2236-40 2652)
2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)
b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)
c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)
Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga
foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina
fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed
komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av
temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt
haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring
kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller
utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk
tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll
som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet
Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
Inneharingllsfoumlrteckning
DEL 1
10 Introduktion
11 Inledning 1
12 Presentation Val och motivering av texter 2
13 Metod och avgraumlnsning 3
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper 3
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia 4
30 Etymologi och begreppet fred
31 Ordet pacifism 6
32 shalom i GT och judendomen 7
33 eirēnē i NT 8
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket 9
DEL 2
40 Jesus i Matteusevangeliet
41 Matt 53-9 Saliga de som haringller fred 10
42 Matt 521-24 Du skall icke draumlpa 14
43 Matt 538-41 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden
saring vaumlnd ocksaring den andra mot honom 18
44 Matt 543-48 Aumllska era fiender och be foumlr de som foumlrfoumlljer er 22
45 Matt 2236-40 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 25
46 Matt 2652 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd 26
47 Sammanfattning 28
50 Fraringn Paulus till Johannes uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare 29
52 Paulus och Bergspredikan 31
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud 32
54 Foumlrsta Petrusbrevet 35
55 Uppenbarelseboken 37
56 Sammanfattning 39
DEL 3
60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren 39
62 De tidiga kyrkofaumlderna 42
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig 46
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr 49
65 Sammanfattning 52
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn 53
72 Slutsatser 58
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning 61
Omslagsbild (kopparstick 1600-talet av Jan Luiken) Vi ser Dirk Willems aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i Asperen i Holland Han hade blivit omdoumlpt som en ung man och varit aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i sin hemstad Foumlr detta satt Willems faumlngslad i ett slott i staden men lyckades fly genom ett foumlnster med hjaumllp av ett rep Det var vinter och han flydde oumlver floden paring den tunna isen En vakt fraringn slottet fick dock syn paring honom och tog upp jakten Men paring vaumlg oumlver floden gick han genom isen och ropade paring hjaumllp Willems houmlr vaktens rop och vaumlnder genast tillbaka Han tar sig ut paring isen och raumlddar sin foumlrfoumlljares liv I tacksamhet vill vakten laringta Willems loumlpa men han beordras fraringn slottet att genast gripa honom Dirk Willems foumlrs tillbaka till slottet och saumltts nu i foumlrvar i en saumlkrare cell daumlr han inte kan fly Naringgra maringnader senare braumlnns han paring baringl foumlr sin tros skull Han blev en av alla dessa martyrer paring 1500-talet (Ur Martyr s Mirror 1660 s 742) httpwwwhomecomersorgmirrordirk-willemshtm (30 dec 2011)
1
DEL 1 10 Introduktion
11 Inledning
En inledande beraumlttelse som kan fungera som en ingaringng och just uttrycker ett flertal av de
fraringgor som detta arbete vill undersoumlka aumlr den diskussion som vaumlcks av munken Antonios
Denne sk oumlkenfader beskrivs av Per Beskow ha drivits av en intensiv laumlngtan att foumlrverkliga
ett djupare kristet liv och finna en naumlrmre gemenskap med Gud Detta foumlr honom till en
kristen eremit som boumlrjar undervisa honom Ett moumlte som senare ledde till att Antonios sjaumllv
inledde ett liv som asket paring 270-talet vt Det var ocksaring kring tiden i boumlrjan av 300-talet som
dragningen till oumlknen boumlrjade goumlra sig gaumlllande bland de kristna paring ett mera maumlrkbart saumltt
samtidigt som de diokletianska foumlrfoumlljelserna svepte in oumlver de kristna foumlrsamlingarna i hela
det romerska riket1 I den gamla faumlstningen Pispir i mellersta Egypten vistades Antonios under
tjugo aringr i enslig meditation En dag broumlt han tystnaden och boumlrjade undervisa maumlnniskor och
organisera asketerna som under aringren hade soumlkt sig dit och samlats runtomkring omraringdet daring de
visste att han fanns inne i klostret2 Naringgra av dessa sentenser som finns bevarade i den uppsjouml
av litteratur kring de tidiga oumlkenfaumlderna fraringn 3400-talen finns ocksaring samlade i Oumlkenfaumldernas
taumlnkespraringk Daumlr finner vi bl a foumlljande dialog utspelas
Naringgra broumlder kom till Antonios och sade till honom Saumlg ett ord till oss Hur skall vi bli
fraumllsta Abban sade till dem Ni har lyssnat till skriften Den duger aringt er De sade Vi vill
houmlra det ocksaring av dig fader Abban sade till dem Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom (Matt 539) De sade till honom Det kan vi inte goumlra
Abban sade till dem Om ni inte kan vaumlnda den andra till saring kan ni vaumll taringla den foumlrsta De
sade till honom Det kan vi inte Abban sade Om ni inte kan det saring laringt aringtminstone bli att
ge igen De sade Det kan vi inte Daring sade Abban till sin laumlrjunge Goumlr i ordning lite
vaumllling aringt de haumlr sjuklingarna Om ni varken kan eller vill vad ska jag daring goumlra er Vad ni
behoumlver aumlr boumln 3
1 Den diokletianska foumlrfoumlljelsen var anfoumlrd av kejsar Diokletianus och anses vara den sista stora foumlrfoumlljelsen av de kristna innan vaumlndningen foumlr den tidiga kyrkan som kom med kejsar Konstantin Denne upphaumlvde foumlrfoumlljelsen och gav dem sitt beskydd 313 vt Kejsarkulten kring Diokletianus avkraumlvde likt tidigare att samtliga medborgare av lojalitet var tvungna att offra till kejsaren naringgot som var otaumlnkbart foumlr de kristna med tron paring Kristus som enda Herre varav maringnga slutade sina liv som martyrer Martling 2007 s 33 2 Beskow (foumlrord) Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 7 3 Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 27-28
2
Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu
budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas
Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under
olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur
man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt
finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram
till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de
utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och
i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet
att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet
12 Presentation Val och motivering av texter
De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen
samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet
Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer
1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48
och 2236-40 2652)
2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)
b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)
c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)
Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga
foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina
fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed
komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av
temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt
haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring
kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller
utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk
tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll
som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet
Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
DEL 3
60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren 39
62 De tidiga kyrkofaumlderna 42
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig 46
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr 49
65 Sammanfattning 52
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn 53
72 Slutsatser 58
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning 61
Omslagsbild (kopparstick 1600-talet av Jan Luiken) Vi ser Dirk Willems aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i Asperen i Holland Han hade blivit omdoumlpt som en ung man och varit aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i sin hemstad Foumlr detta satt Willems faumlngslad i ett slott i staden men lyckades fly genom ett foumlnster med hjaumllp av ett rep Det var vinter och han flydde oumlver floden paring den tunna isen En vakt fraringn slottet fick dock syn paring honom och tog upp jakten Men paring vaumlg oumlver floden gick han genom isen och ropade paring hjaumllp Willems houmlr vaktens rop och vaumlnder genast tillbaka Han tar sig ut paring isen och raumlddar sin foumlrfoumlljares liv I tacksamhet vill vakten laringta Willems loumlpa men han beordras fraringn slottet att genast gripa honom Dirk Willems foumlrs tillbaka till slottet och saumltts nu i foumlrvar i en saumlkrare cell daumlr han inte kan fly Naringgra maringnader senare braumlnns han paring baringl foumlr sin tros skull Han blev en av alla dessa martyrer paring 1500-talet (Ur Martyr s Mirror 1660 s 742) httpwwwhomecomersorgmirrordirk-willemshtm (30 dec 2011)
1
DEL 1 10 Introduktion
11 Inledning
En inledande beraumlttelse som kan fungera som en ingaringng och just uttrycker ett flertal av de
fraringgor som detta arbete vill undersoumlka aumlr den diskussion som vaumlcks av munken Antonios
Denne sk oumlkenfader beskrivs av Per Beskow ha drivits av en intensiv laumlngtan att foumlrverkliga
ett djupare kristet liv och finna en naumlrmre gemenskap med Gud Detta foumlr honom till en
kristen eremit som boumlrjar undervisa honom Ett moumlte som senare ledde till att Antonios sjaumllv
inledde ett liv som asket paring 270-talet vt Det var ocksaring kring tiden i boumlrjan av 300-talet som
dragningen till oumlknen boumlrjade goumlra sig gaumlllande bland de kristna paring ett mera maumlrkbart saumltt
samtidigt som de diokletianska foumlrfoumlljelserna svepte in oumlver de kristna foumlrsamlingarna i hela
det romerska riket1 I den gamla faumlstningen Pispir i mellersta Egypten vistades Antonios under
tjugo aringr i enslig meditation En dag broumlt han tystnaden och boumlrjade undervisa maumlnniskor och
organisera asketerna som under aringren hade soumlkt sig dit och samlats runtomkring omraringdet daring de
visste att han fanns inne i klostret2 Naringgra av dessa sentenser som finns bevarade i den uppsjouml
av litteratur kring de tidiga oumlkenfaumlderna fraringn 3400-talen finns ocksaring samlade i Oumlkenfaumldernas
taumlnkespraringk Daumlr finner vi bl a foumlljande dialog utspelas
Naringgra broumlder kom till Antonios och sade till honom Saumlg ett ord till oss Hur skall vi bli
fraumllsta Abban sade till dem Ni har lyssnat till skriften Den duger aringt er De sade Vi vill
houmlra det ocksaring av dig fader Abban sade till dem Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom (Matt 539) De sade till honom Det kan vi inte goumlra
Abban sade till dem Om ni inte kan vaumlnda den andra till saring kan ni vaumll taringla den foumlrsta De
sade till honom Det kan vi inte Abban sade Om ni inte kan det saring laringt aringtminstone bli att
ge igen De sade Det kan vi inte Daring sade Abban till sin laumlrjunge Goumlr i ordning lite
vaumllling aringt de haumlr sjuklingarna Om ni varken kan eller vill vad ska jag daring goumlra er Vad ni
behoumlver aumlr boumln 3
1 Den diokletianska foumlrfoumlljelsen var anfoumlrd av kejsar Diokletianus och anses vara den sista stora foumlrfoumlljelsen av de kristna innan vaumlndningen foumlr den tidiga kyrkan som kom med kejsar Konstantin Denne upphaumlvde foumlrfoumlljelsen och gav dem sitt beskydd 313 vt Kejsarkulten kring Diokletianus avkraumlvde likt tidigare att samtliga medborgare av lojalitet var tvungna att offra till kejsaren naringgot som var otaumlnkbart foumlr de kristna med tron paring Kristus som enda Herre varav maringnga slutade sina liv som martyrer Martling 2007 s 33 2 Beskow (foumlrord) Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 7 3 Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 27-28
2
Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu
budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas
Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under
olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur
man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt
finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram
till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de
utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och
i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet
att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet
12 Presentation Val och motivering av texter
De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen
samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet
Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer
1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48
och 2236-40 2652)
2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)
b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)
c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)
Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga
foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina
fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed
komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av
temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt
haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring
kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller
utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk
tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll
som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet
Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
1
DEL 1 10 Introduktion
11 Inledning
En inledande beraumlttelse som kan fungera som en ingaringng och just uttrycker ett flertal av de
fraringgor som detta arbete vill undersoumlka aumlr den diskussion som vaumlcks av munken Antonios
Denne sk oumlkenfader beskrivs av Per Beskow ha drivits av en intensiv laumlngtan att foumlrverkliga
ett djupare kristet liv och finna en naumlrmre gemenskap med Gud Detta foumlr honom till en
kristen eremit som boumlrjar undervisa honom Ett moumlte som senare ledde till att Antonios sjaumllv
inledde ett liv som asket paring 270-talet vt Det var ocksaring kring tiden i boumlrjan av 300-talet som
dragningen till oumlknen boumlrjade goumlra sig gaumlllande bland de kristna paring ett mera maumlrkbart saumltt
samtidigt som de diokletianska foumlrfoumlljelserna svepte in oumlver de kristna foumlrsamlingarna i hela
det romerska riket1 I den gamla faumlstningen Pispir i mellersta Egypten vistades Antonios under
tjugo aringr i enslig meditation En dag broumlt han tystnaden och boumlrjade undervisa maumlnniskor och
organisera asketerna som under aringren hade soumlkt sig dit och samlats runtomkring omraringdet daring de
visste att han fanns inne i klostret2 Naringgra av dessa sentenser som finns bevarade i den uppsjouml
av litteratur kring de tidiga oumlkenfaumlderna fraringn 3400-talen finns ocksaring samlade i Oumlkenfaumldernas
taumlnkespraringk Daumlr finner vi bl a foumlljande dialog utspelas
Naringgra broumlder kom till Antonios och sade till honom Saumlg ett ord till oss Hur skall vi bli
fraumllsta Abban sade till dem Ni har lyssnat till skriften Den duger aringt er De sade Vi vill
houmlra det ocksaring av dig fader Abban sade till dem Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom (Matt 539) De sade till honom Det kan vi inte goumlra
Abban sade till dem Om ni inte kan vaumlnda den andra till saring kan ni vaumll taringla den foumlrsta De
sade till honom Det kan vi inte Abban sade Om ni inte kan det saring laringt aringtminstone bli att
ge igen De sade Det kan vi inte Daring sade Abban till sin laumlrjunge Goumlr i ordning lite
vaumllling aringt de haumlr sjuklingarna Om ni varken kan eller vill vad ska jag daring goumlra er Vad ni
behoumlver aumlr boumln 3
1 Den diokletianska foumlrfoumlljelsen var anfoumlrd av kejsar Diokletianus och anses vara den sista stora foumlrfoumlljelsen av de kristna innan vaumlndningen foumlr den tidiga kyrkan som kom med kejsar Konstantin Denne upphaumlvde foumlrfoumlljelsen och gav dem sitt beskydd 313 vt Kejsarkulten kring Diokletianus avkraumlvde likt tidigare att samtliga medborgare av lojalitet var tvungna att offra till kejsaren naringgot som var otaumlnkbart foumlr de kristna med tron paring Kristus som enda Herre varav maringnga slutade sina liv som martyrer Martling 2007 s 33 2 Beskow (foumlrord) Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 7 3 Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 27-28
2
Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu
budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas
Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under
olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur
man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt
finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram
till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de
utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och
i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet
att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet
12 Presentation Val och motivering av texter
De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen
samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet
Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer
1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48
och 2236-40 2652)
2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)
b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)
c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)
Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga
foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina
fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed
komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av
temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt
haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring
kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller
utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk
tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll
som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet
Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
2
Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu
budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas
Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under
olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur
man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt
finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram
till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de
utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och
i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet
att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet
12 Presentation Val och motivering av texter
De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen
samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet
Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer
1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48
och 2236-40 2652)
2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)
b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)
c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)
Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga
foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina
fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed
komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av
temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt
haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring
kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller
utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk
tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll
som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet
Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
3
13 Metod och avgraumlnsning
De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och
traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring
oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna
kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring
tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt
foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter
indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell
Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som
beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng
staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att
fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av
material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse
saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del
kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar
ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja
att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen
eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en
balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet
men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar
foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet
20 Pacifism Mening betydelse och ursprung
21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper
Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin
Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent
sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och
krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I
begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4
4 Jacobsen 2004 s 25
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
4
Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer
och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i
enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt
foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av
en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare
och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown
foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring
Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position
gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns
ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-
talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett
agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska
vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld
mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett
aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-
anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den
andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra
omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser
inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt
att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier
slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage
eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada
22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia
Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes
aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa
Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins
konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro
blev statsreligion i romarriket Deats skriver
5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
5
Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade
vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade
styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt
dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av
densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors
och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer
slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9
Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet
foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna
foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de
kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther
och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de
teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror
Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som
senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var
de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska
fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som
brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och
kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste
kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen
Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala
roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev
senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade
till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring
en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en
kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen
utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en
moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom
till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran
9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
6
Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten
bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning
Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade
indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap
och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick
i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda
foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra
grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som
Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars
medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld
inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar
och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning
Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra
finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell
fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda
till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic
workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot
militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och
Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen
Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan
Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska
Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18
30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism
Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan
orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser
likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20
13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
7
Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv
handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term
och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt
av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att
riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och
daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom
och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av
1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans
andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att
pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa
sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet
pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad
ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens
taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr
detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr
motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr
fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld
32 Shalom i GT och judendomen
GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening
likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till
Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett
harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig
fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt
begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den
Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga
gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det
kommande livet
20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu
8
Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra
och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken
skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman
menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk
moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det
kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om
fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera
forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de
texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick
tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo
som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn
nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29
Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och
synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder
pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen
vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen
motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska
traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk
pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld
raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel
naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att
moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller
ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes
liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr
minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler
inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande
parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33
27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111
9
33 eirēnē i NT
I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna
Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i
Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i
himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig
politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614
1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)
Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr
raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i
naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud
och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av
foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland
som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa
frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36
34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket
Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om
Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren
aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i
flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring
foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig
sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva
mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi
ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor
del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska
tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var
genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en
personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen
34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80
10
Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida
vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr
den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen
aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och
gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena
fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som
skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen
universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden
och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang
rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42
Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska
utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven
sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring
kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon
direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de
foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som
aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan
40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344
11
3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli
troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter
raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga
de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn
for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those
who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will
be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers
for they will be called sons of God
- NIV
Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det
inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner
ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio
stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en
bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en
realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43
Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat
till de som aumllskar sin naumlsta44
Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ
gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle
kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten
av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera
inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk
som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt
andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste
oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred
som den frid Gud ger houmlr hit
43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79
12
Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av
dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46
Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att
mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer
daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess
roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs
daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk
grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en
enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera
baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47
Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom
och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-
staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan
vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation
Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att
haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)
Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet
godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike
Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma
egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att
komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men
understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta
ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en
distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta
uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn
uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en
skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med
Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds
soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska
46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548
13
Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara
politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett
politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit
och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen
mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under
antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika
nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna
om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan
att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och
behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just
denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse
Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring
en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de
oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att
leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn
att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed
naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har
Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller
fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan
anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt
enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i
denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53
Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt
vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att
detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den
med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex
Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets
soumlner55
51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166
14
Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring
har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok
5211-12
Happy - who cultivates the love of peace
Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56
Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till
Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot
hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller
fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz
understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred
Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem
foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och
teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen
foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha
varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han
inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar
Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer
och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara
riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och
Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med
fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot
hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att
gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna
21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders
will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject
to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But
anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering
your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your
gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your
gift
- NIV
Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken
maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i
Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne
paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av
Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och
vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll
fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)
Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2
Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns
bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin
dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1
59 Giertz 1984 s 39
16
Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har
gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord
Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon
McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket
aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt
enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser
in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett
allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt
foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61
Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet
mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller
huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3
Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed
inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot
att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska
grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som
kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som
aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just
detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att
goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens
smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks
beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn
den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de
utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska
oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay
Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och
utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda
Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner
60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)
17
Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522
Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41
Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men
uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra
inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till
medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t
ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster
och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att
bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli
vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den
som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet
skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika
mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen
Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven
Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva
mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till
gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast
maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre
De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det
som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min
kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa
verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de
Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret
66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten
och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt
det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som
beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det
Stora raringdet i Jerusalem
62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93
18
Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild
av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det
stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller
borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr
Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans
messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69
43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den
38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an
evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone
wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go
one mile go with him two miles
- NIV
67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93
19
Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig
paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr
Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-
motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form
ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte
motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar
aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not
testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus
med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man
inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan
vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som
en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en
arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17
ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613
Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)
on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm
Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen
och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt
Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom
naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr
ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring
det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den
ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39
Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot
en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga
och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420
5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade
vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643
20
Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg
och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg
menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara
fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring
Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet
foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra
sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi
kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de
kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med
raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76
Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring
den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk
mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring
naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne
uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som
utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den
som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt
foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan
understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka
till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det
omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu
egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar
har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna
jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan
Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78
Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast
den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt
ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill
foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan
vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104
21
Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik
mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som
verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt
och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som
orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte
avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men
aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de
skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter
andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha
andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor
om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring
lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus
Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den
militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och
med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar
detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor
samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som
raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av
denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser
aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och
samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga
43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love
your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven
He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the
unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax
collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others
Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect
- NIV
81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284
23
Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr
foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min
naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste
betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter
till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka
de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar
inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till
budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte
hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren
Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i
Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)
fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men
faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska
honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten
Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-
texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna
av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller
heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta
foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka
fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla
aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i
motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte
per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87
I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla
fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten
(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk
synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder
sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307
24
proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den
hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda
varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan
tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina
fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland
olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska
Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of
light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each
according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig
instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa
teologin
Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter
ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr
raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer
er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring
samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon
Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma
maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just
de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering
foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr
en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de
raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de
som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner
och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just
be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att
aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr
foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon
88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare
25
form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av
fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94
Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i
sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i
himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan
handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt
tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till
fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96
45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40
36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your
God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest
commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the
Prophets hang on these two commandments
- NIV
Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla
kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet
Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du
genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102
26
skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och
sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig
sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma
status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det
kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till
foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta
budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och
agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte
omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en
moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst
Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring
sammanslagna bud98
Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos
1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av
ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i
naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis
inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget
kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den
barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med
sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara
underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i
denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av
missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till
hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att
uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing
daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)
46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652
52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the
sword
- NIV
Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter
staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant
just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi
maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder
och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare
foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt
foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan
fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar
initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr
ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller
den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring
oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med
svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv
upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till
vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en
anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i
svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya
krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste
avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102
En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi
finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus
oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi
istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr
av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446
28
var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett
vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna
tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig
och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med
Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva
doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta
beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr
naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr
henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som
maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en
annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans
himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr
dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess
motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna
framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken
utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och
rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer
nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska
47 Sammanfattning
Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur
saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i
pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte
politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot
samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet
vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang
medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt
fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom
foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som
foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav
foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor
103 Viviano 1990 s 670
29
om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet
Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och
handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och
bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare
bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade
spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med
Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd
(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en
resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla
kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir
centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har
avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv
foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus
egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska
tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den
ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I
ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning
50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse
51 Centurioner legionaumlrer och officerare
Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att
inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar
varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652
den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en
logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande
salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva
varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar
Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652
betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att
vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104
104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten
30
som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi
rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer
vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin
sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos
naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att
officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar
det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr
foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska
folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed
vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder
som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr
utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall
vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta
som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt
teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning
Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i
fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och
officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr
skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr
heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav
rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn
foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i
synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det
militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen
tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad
de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen
svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring
ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir
relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst
105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686
31
funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus
riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han
inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att
militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt
framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet
52 Paulus och Bergspredikan
Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda
Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet
- Bibel 2000
Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21
och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att
maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus
anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna
trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan
detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale
W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett
ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan
besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven
110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41
32
1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr
skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot
fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot
Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person
raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte
den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus
kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande
eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda
med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt
539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att
Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte
Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt
foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont
- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under
foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men
den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen
eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem
eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan
fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den
fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet
som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer
understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918
innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i
ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115
53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud
Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864
33
Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad
- Bibel 2000
Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot
som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring
var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske
aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det
mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och
skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring
sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade
ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens
medel trots att den daring var hednisk117
Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell
foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa
utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i
aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna
foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske
historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att
kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen
Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut
en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter
att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i
15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att
aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och
116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259
34
maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av
denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre
vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki
Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade
till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus
aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs
komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar
inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om
den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla
alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig
all den oumlverhet som finns
Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig
romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att
Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven
Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera
totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att
underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot
naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta
kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad
Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av
GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de
styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall
blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet
mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade
av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso
blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar
ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat
Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt
64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)
Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A
Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och
121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665
35
utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64
boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring
de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba
tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i
Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing
att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt
paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han
ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den
romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125
54 Foumlrsta Petrusbrevet
Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i
detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare
uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan
min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus
Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva
foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de
kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65
vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje
med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring
formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk
aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar
foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under
det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus
1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281
36
Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna
representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och
betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar
till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett
avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten
menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell
makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som
paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer
och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska
framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer
foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av
de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den
vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk
oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess
myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i
vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran
som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130
Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med
Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-
17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad
Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr
Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv
Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr
hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som
fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin
omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus
sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den
paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring
emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom
129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187
37
Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som
finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet
var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134
55 Uppenbarelseboken
Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot
Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren
vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens
altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136
Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar
foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen
presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av
en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som
dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer
Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis
mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det
aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex
som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero
osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen
samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan
naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt
foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga
rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring
en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk
haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140
Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt
bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en
tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp
134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178
38
175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet
kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen
samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr
ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid
var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att
motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot
oumlverheten
Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr
laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att
den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska
evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad
vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller
uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd
Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall
valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga
vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och
herrarnas herre - Bibel 2000
Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga
dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur
den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det
foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin
krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring
Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som
staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes
uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera
Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under
Matt
141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014
39
56 Sammanfattning
Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen
med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt
hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att
Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om
raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en
foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn
romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och
naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda
oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds
ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd
gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred
och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred
aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka
Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter
sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus
eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att
aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden
- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr
foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av
varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga
gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken
DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation
61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren
Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta
aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur
praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta
naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren
definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt
40
Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den
inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som
mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad
som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna
som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den
romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera
kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen
oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna
kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar
Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring
kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr
foumlljande rader ur Matteusevangeliet
Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000
Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika
maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja
Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i
utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen
och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd
baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare
understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter
under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg
menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle
under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats
i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu
namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen
145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198
41
Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus
(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra
och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total
omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148
En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)
allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det
garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149
Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr
hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara
allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap
om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit
en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)
oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring
vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets
vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv
daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du
inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter
delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra
fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud
aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig
abort eller barnamord (22)
Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och
privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i
voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte
heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra
aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser
daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas
148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25
42
62 De tidiga kyrkofaumlderna
Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300
foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur
radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi
idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville
leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande
daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen
fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara
sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven
Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och
brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under
foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till
Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds
son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring
sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som
beskrivs vara den raringdande situationen
De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr
medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar
alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men
vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av
judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud
Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma
Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal
Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155
Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan
och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i
den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att
foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215
43
maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var
med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna
lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster
och biskopar156
Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof
Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is
The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed
Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel
fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De
apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras
omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna
var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida
en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel
visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade
militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan
paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte
ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds
praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att
fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och
foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt
laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre
efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som
valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som
att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra
fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker
att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska
houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets
156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36
44
gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del
av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och
naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv
fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och
lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa
Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den
tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld
Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162
Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade
inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro
Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163
Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till
naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex
Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och
ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101
45
Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per
automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan
framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit
omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och
understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar
Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166
Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning
Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till
kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av
kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge
Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot
andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran
ledare167
Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring
skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte
kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de
kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att
icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om
165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78
46
en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt
tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be
maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara
lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med
andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -
daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor
om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus
Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de
teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok
Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur
instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen
Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna
T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten
Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och
Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i
utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera
exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri
av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska
dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och
lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet
men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder
tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma
vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna
med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172
63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig
Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och
avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket
konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation
daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna
170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78
47
lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis
annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller
inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes
som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en
annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram
Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan
Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir
officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i
den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara
innehoumllls av hedningar175
Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en
kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare
Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit
under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar
vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad
daumlr han bl a skriver foumlljande
Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177
Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte
lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati
Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i
174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74
48
sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en
naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred
Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179
Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet
undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot
om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara
min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag
foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt
krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket
vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och
framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade
fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar
Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit
raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad
doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda
Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt
paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt
kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak
Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn
staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man
laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och
beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5
49
beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om
att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn
den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde
ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185
64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr
Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var
djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte
raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther
var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons
uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans
teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i
NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden
och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst
- Jesus gaumlrning paring korset
Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus
korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de
foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning
gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska
teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther
foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den
funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be
Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga
makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den
vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst
Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig
i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som
motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring
Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som
184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664
50
goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund
Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188
Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se
ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr
deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig
sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka
varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens
undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som
tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot
oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom
132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190
Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall
foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk
Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av
Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han
staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava
vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du
vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en
Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet
foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont
Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor
om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att
evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina
apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka
makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den
raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring
vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller
det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring
188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375
51
aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha
sin garingng (Rom 1219)192
Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr
instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och
reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen
av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14
uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som
intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten
Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat
den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers
starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther
paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus
Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att
goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194
Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd
fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka
var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog
avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och
troendedop vilket de var starkt kritiska till195
James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen
Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-
1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad
kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och
foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos
Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson
192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59
52
Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr
ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig
och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn
naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren
med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus
arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument
som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld
som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten
Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den
grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna
med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198
65 Sammanfattning
Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder
fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om
de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att
Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga
kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har
sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en
foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade
situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden
3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och
infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed
ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de
Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering
foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran
Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och
vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring
beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)
53
tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och
begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har
ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan
om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och
foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet
70 Avslut
71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn
Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring
temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr
Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i
grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett
raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism
och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan
uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och
konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp
verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring
foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr
pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende
kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer
uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-
katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel
med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska
kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt
From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and
interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not
interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201
199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30
54
Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard
Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila
aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan
generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr
tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket
ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs
som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i
grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna
teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv
foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som
framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr
att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom
En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier
relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT
I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska
kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med
militaumlrt varingld203
- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig
svaringr och saumlker
- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa
- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng
- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas
Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor
Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har
alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri
fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka
omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus
var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett
fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker
202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309
55
eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte
romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det
fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda
varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas
som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva
tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt
negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism
maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han
skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad
som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld
foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom
ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till
pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)
Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-
1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt
ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande
och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget
ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver
en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar
inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som
maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring
vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet
skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan
aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de
konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet
mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur
man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet
och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att
inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning
dessutom obegriplig foumlr Carpenter206
204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55
56
Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt
negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig
kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst
tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn
de foumlrsta generationernas missionaumlrer207
Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de
som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska
vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan
foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF
Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar
daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven
foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta
Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som
Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser
Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan
visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna
framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr
aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen
blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse
som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens
sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en
aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och
legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan
Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter
just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om
tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt
flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som
vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell
207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12
57
meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och
behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse
av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre
vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger
alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets
intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte
kommer aringt det fullt ut
Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av
relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika
spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk
och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom
experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare
att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213
Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande
redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande
Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar
meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och
den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring
meningsskapande
Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom
kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om
det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat
egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee
som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu
korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld
betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av
Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra
aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och
att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den
211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)
58
72 Slutsatser
Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter
i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till
konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att
vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett
till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart
anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan
maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i
senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld
Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora
som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet
oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken
behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i
framtiden)
Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika
typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika
roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier
1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar
att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och
angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr
paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr
sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med
Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt
foumlrekommande
Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring
samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas
fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i
vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland
foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar
problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning
59
Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -
om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls
2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi
kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring
anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma
aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom
maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi
maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag
oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt
omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det
som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har
det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns
anledning att tro att det tidigare saring har gjorts
Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk
och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk
foumlrankring
3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av
den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven
om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste
bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska
bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte
de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som
naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga
doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan
inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring
kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar
Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka
aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga
doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till
vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som
skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast
60
Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig
och konfessionell grund att ifraringgasaumltta
Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer
ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld
som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att
sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar
jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha
gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt
foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta
understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat
61
73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning
Sekundaumlrlitteratur
Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget
62
Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)
63
Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag
64
The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft
The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu