ny 220 kV-ledning SnöSätra– högdalen... fordör Svenska kraftnät planerar två parallell-gående 220 kV-ledningar mellan en framtida transformatorstation i Snösätra och en

ny 220 kV-ledning SnöSätra–högdalen

samrådsunderlag överflera ledningsalternativ

maj 2015

underlag för samråd enligt 6 kap. miljö-balken för planerade ledningsåtgärder i snösätra–Högdalen, stockholms kommun, stockholms län

Projektorganisation

SvenSka kraftnätProjektledarePär Ridderstolpe

Tillstånd och MKBDan Tiderman

Markåtkomst Helene Riddarström

enetJärn natUr aBUppdragsansvarig och kartorMartin Lagerkvist

Utredare och texterMaja Hemph WesterfeltKirsi Jokinen

Bilden på framsidan visar de befintliga ledning-arna framför Högdalenverket.

Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät – Geodatasamverkan

Svenska kraftnätBox 1200172 24 SundbybergSturegatan 1

Organisationsnummer202100-4284

Tel 010-475 80 00Fax 08 475 89 50

www.svk.se

förordSvenska kraftnät planerar två parallell-

gående 220 kV-ledningar mellan en framtida transformatorstation i Snösätra och en befintlig station i Högdalen, Stockholms kommun. Detta dokument beskriver de olika alternativen för denna förbindelse och utgör underlag för sam-råd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken.

Ledningssträckan är en del i projektet Stock-holms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stock-holmsregionens framtida elförsörjning. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäker-het, miljö och markutnyttjande som följer med en växande stad. För mer information om projek-tet; www.stockholmsstrom.net

Ryggraden i det föreslagna nätet, City link, är en ny 400 kV-förbindelse mellan Hagby i Upp-lands Väsby kommun och Ekudden i Västerha-ninge kommun. Den nu aktuella sträckningen Snösätra-Högdalen är en mindre anknytande del av den tredje och södra etappen av City link.

svenska kraftnätSvenska kraftnät är ett statligt affärsverk med

uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövän-lig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.

Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor.

Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbör-sen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.

InneHÅLL

Projektorganisation 2Förord 3Svenska kraftnät 3

SammanfattnIng 5

Bakgrund 5Förordat alternativ 5

01. InLednIng 7

1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 71.2 Syfte 81.3 Beskrivning av åtgärderna 81.4 Avgränsning 91.5 Planeringsförutsättningar 91.6 Planförhållanden och verksamheter 9

02. tILLStÅndSproceSS ocH tIdpLan 12

2.1 Koncessionsansökan 122.2 Samråd och information 122.3 Förundersökning 132.4 Ledningsrätt 132.5 Tidplan 14

03. teknIk 15

3.1 Växelström 153.2 Aktuella stationer 153.3 Luftledning 153.4 MarkKabel 18

04. genereLL pÅverkan 20

4.1 Boendemiljö och bebyggelse 204.2 Landskapsbild 204.3 Naturmiljö 204.4 Rekreation och friluftsliv 214.5 Kulturmiljö 214.6 Naturresurser 214.7 Infrastruktur 214.8 Byggskede 21

05. aLternatIv 23

5.1 Lokalisering 23

5.2 Teknik 235.3 Avfärdade Alternativ 235.4 nollalternativ 23

06. förUtSedda mILJökonSekvenSer 24

6.1 Bedömning och bedömningsgrunder 246.2 Boendemiljö och bebyggelse 246.3 Landskapsbild 256.4 Naturmiljö 256.5 Rekreation och friluftsliv 276.6 Kulturmiljö 286.7 Naturresurser och markanvändning 316.8 Infrastruktur 326.9 Byggskedet 326.10 Skadeförebyggande åtgärder 33

07. SamLad BedömnIng 34

08. ord- ocH BegreppSförkLarIng 36

09. referenSer 39

Digitala källor 39Skriftliga källor 39Övrigt 39

5

Sammanfattning

BakgrundDetta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för ledningsåt-gärder i Högdalens industriområde. Bakgrunden till projektet är den stora ombyggnaden av Stock-holms stamnät som just nu pågår inom projekt Stockholms Ström.

De två nya parallellgående 220 kV-ledningarna ska knyta ihop, klara transformering och effekt-överföring mellan en framtida 400 kV-station i Snösätra och den befintliga 220 kV-stationen i Hög-dalen.

förordat alternativSvenska kraftnät arbetar med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad på-verkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. De nödvändiga för-stärkningarna i området kan antingen ske med luftledning eller med markkabel. Den aktuella led-ningen är ca 800 m, vilket innebär att rimlig alter-nativa sträckningar utanför det avgränsande utred-ningsområdet inte har kunnat identifierats, se figur 1.

konsekvensBedömningSvenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak små konsekvenser för motstående intressen. Ledningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig på-

verkan och liten andel naturmiljö. Ledningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetsfältspo-licy eller bullerstörning förväntas uppstå. Projek-ten inom Stockholm Ström kommer innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet.

6

Utredningsområde

Riksintresse järnväg

Riksintresse väg

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Närliggande riksintressen

Enetjärn Natur AB/ML 150505

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 200 400100 Meter

±

figur 1. utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning respektive markkabel. i när-området finns två riksintressen för kommunikationer, nynäsbanan (järnväg) och örbyleden (väg). inga övriga riksin-tressen eller skyddade naturområden finns i området.

7

1.1 allmänt om svenska kraft-nätSvenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska el-försörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert (figur 1.1). På lång sikt innebär detta an-svar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerhe-ten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras

också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter:

> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet.

> Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt.

> Främja en öppen svensk, nordisk och euro-peisk marknad för el och naturgas.

> Verka för en robust elförsörjning.

01. inledning

figur 1.1. elens väg.

8

1.2 syfteDe två aktuella ledningarna anläggs i syfte att knyta ihop och klara transformering och effektöverföring mellan en framtida 400 kV-station i Snösätra och den befintliga 220 kV-stationen i Högdalen i Stock-holms kommun, figur 1.2. Sträckan är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms ström och i detta fall City link, etapp 3. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet som följer med en växande stad.

Syftet med detta dokument är att beskriva de planerade ledningarna samt fungera som underlag för de samråd som kommer att hållas enligt 6 kap. 4 § miljöbalken inom ramen för ledningens konces-sionsansökan, se vidare stycke 2.2.

1.3 Beskrivning av åtgärdernaDe åtgärder som planeras är att anlägga två paral-lella 220 kV-ledningar. Utredningskorridoren är ca 800 m lång och kan antingen dras som en luftled-

ning eller en markkabel. Luftledningen planeras till större delen längs befintlig ledningsgata (KL23 S3-4 och RL14 S3-4) samt med en kompletterande sträckning på ca 250 m för anslutning in till statio-nen i Snösätra, se figur 1.3. Ledningarna skulle i detta fall kunna utnyttja de befintliga fundament och stolpar som finns längs stäckningen (6 st) samt utökas med 4 nya fundament och stolpar i den södra delen. Ledningarna skulle eventuellt kunna förläg-gas som en nedgrävd markledning inom aktuellt utredningsområde och längs samma korridor som ett av alternativen för den planerade markkabeln Örby-Snösätra, se figur 1.4. Detta alternativ skulle bl.a. frigöra mark vid befintlig industrifastighet som idag berörs av luftledningen. De tre ledningar som finns längs sträckan idag kommer när utbyggnaden är klar att successivt avvecklas och ersättas av de två ledningarna.

Parallellt med detta projekt pågår två lednings-utredningar för inkommande och utgående 400 kV-ledning till Snösätra station; Örby-Snösätra, norra

figur 1.2. översiktskarta som visar lokaliseringen av utredningsområdet i förhållande till Högdalen.

Utredningsområde

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Översiktskarta

Enetjärn Natur AB/ML 150506

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 1 20,5 Km

±

9

bedömning från befintligt material inom utredningsområdet.

> Genomförande av en kulturmiljö- och arke-ologisk utredning från befintligt material inom utredningsområdet.

> Beskrivning av förutsättningarna för den planerade ledningen.

> Översiktlig bedömning av den miljöpåver-kan ledningen medför samt de miljökon-sekvenser som den planerade ledningen antas medföra.

1.6 PlanförHållanden ocH verksamHeterDen planerade kraftledningen berör översiktspla-nen för Stockholms stad (Promenadstaden Över-siktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Kring det aktuella området anges att sambanden mellan stadsdelar och grönområden ska stärkas och att entréerna till Högdalstopparna ska bli bättre. I kartan för pågående markanvändning anges att den planerade ledningen ligger vid; Verksamhetsom-råde, Större område för stadens tekniska försörj-ning samt Område och samband inom den gröna strukturen. Kommunen nämner även i Biologisk utveckling av Stockholm att Högdalstopparna är lämpat som ett naturutvecklingsområde i Stock-holm.

Utredningsområdet ligger delvis inom detaljpla-nerat område (Tippen 1 m.fl. Dp 2007-03732-54). Planbestämmelserna längs befintlig ledningsgata anger att; Marken skall vara tillgänglig för luftled-ning och vid etablering av nya verksamheter eller ändring av befintliga verksamheter i anslutning till kraftledning ska de elektromagnetiska fälten bely-sas. Begränsningar som råder är att marken inte får bebyggas under ledningen.

Högdalsverket är en närliggande anläggning för avfallsförbränning, fjärrvärme och elproduk-tion som samägs av Fortum Värme och Stockholm stad. Bolaget planerar att utöka sin verksamhet bl.a. genom att uppföra en ny avfallseldad panna. Stockholm Vatten planerar även att anlägga en ny matavfallsanläggning norr om verket. Projekten är i samrådsfasen och bör beaktas vid planeringen av den aktuella ledningen.

Övriga större verksamheter i området är bl.a Vantörs återvinningscentral, Stockholm Gas gas-station, SITAs avfallshantering och TBTs tågdepå.

delen av etapp 3 och Snösätra-Ekudden, etapp 4, se figur 1.4. Samtidigt pågår det en mindre utred-ning av en 220kV luftledning (ny skarv till Nacka-ledningen) till Högdalenstationen. De tre projekten hanteras i separata koncessionsansökningar men bör beaktas även i denna process. Sammantaget kommer projekten innebära att antalet ledningar och stolpar minskar i och kring närområdet.

1.4 avgränsningSamrådsunderlaget har avgränsats till de geogra-fiska områden som åtgärderna kan påverka och till de miljöaspekter som har bedömts väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna. De aspekter som behandlas är: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturre-surser, infrastruktur, rekreation och friluftsliv. Samrådsunderlaget har tekniskt avgränsats så att alternativ likström valts bort, däremot kommer al-ternativ markkabel och luftledning att utredas.

En nätkoncession för linje gäller normalt tills vi-dare men med en skyddstid på 40 år vartefter led-ningen kan omprövas. Däremot kommer byggskedet att kunna avgränsas till ca 1 år.

Högdalen och utbredningsområdet utgörs av industri och grönområde på ca 17 ha. Området avgränsas i öst och väst av Högdalstoppen och Hög-dalsberget samt befintlig industri. I nord och syd avgränsar transformatorstationen i Högdalen samt den planerade stationen Snösätra. Utredningskor-ridoren för denna sträckning är ca 100 m bred (se fi-gur 1.3).

1.5 Planeringsförutsätt-ningarVid planering av en ny kraftledning är en viktig del att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Som hjälpmedel för denna prioritering används bl.a. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, se avsnitt 3.3.4. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, planförhål-landen, rekreation och friluftsliv. Arbetsprocessen för detta samrådsunderlag har följt följande steg:

> Genomgång av befintligt underlagsmaterial.

> GIS-underlag från länsstyrelsen.

> Översiktligt fältbesök.

> Genomförande av en mindre naturvärdes-

10

Utredningsområde

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Utredningskorridor

Enetjärn Natur AB/ML 150505

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 200 400100 Meter

±

figur 1.3. aktuellt utredningsområde vid Högdalen med alternativa utredningskorridorer för luftlednig och markkabel.

11

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning, NackaLuftledning

Närliggande externa projektAlternativ för markkabel Örby-Snösätra

! Föreslagen placering för Snösätra stationUtredningsområde för Snösätra stationAlternativ för luft/markledning Snösätra-Ekudden

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Utredningskorridorer och närliggande projekt

Enetjärn Natur AB/MHW 150429

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 400 800200 m

±

figur 1.4. de aktuella åtgärderna som planeras vid och kring utredningsområdet i Högdalen-snösätra.

12

2.1 koncessionsansökanFör att bygga eller använda elektriska starkströms-ledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, nätkoncession. En miljökonsekvens-beskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkon-cession. MKB-dokumentet ska beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade anslut-ningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, kli-mat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt an-nan hushållning med material, råvaror och energi.

Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimark-nadsinspektionen, inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastig-hetsägare och andra som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspek-tionen ärendet till regeringen för beslut.

2.2 samråd ocH informationFörsta steget i tillståndsprocessen (figur 2.1) är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera olika sträckningar som ska utredas för ledningen, en förstudie. Underlaget beskriver syftet med projek-tet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalise-ring och teknik) samt dess förutsedda miljöpåver-kan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt

miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker i lokal-pressen. Alla som vill har möjlighet att lämna syn-punkter på förslaget.

Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd läns-styrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan el-ler inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) sker samråd med en vidare krets av allmänhet, stat-liga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen.

Efter att den första samrådsprocessen har ge-nomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller några utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underla-get skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annon-sering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Inkomna synpunkter sammanställs tillsam-mans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om kon-cession (tillstånd enligt ellagen).

02. tillStåndSproceSS och tidplan

13

2.3 förundersökningFör att komma fram till utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter längs sträckningsalternativen. Det kan vara utred-ningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och för-projektering.

Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande till förundersökning (MFÖ) till be-rörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. De kan exem-pelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighets-ägaren lämnar sitt medgivande till förundersök-ningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avta-let. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersök-ningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. läns-styrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar.

2.4 ledningsrättFör att få börja bygga ledningen krävs aktuella till-stånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelse-avtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador upp-kommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om lednings-rätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter by-ter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid.

figur 2.1. tillståndsprocessen.

14

2.5 tidPlanNedan följer en översiktlig tidsplan över aktuellt projekt. Tidsplanen är uppskattad och kan komma att ändras och detaljredovisas i senare skede av pro-jektet.

2015, 3 kvartalet:

Medgivande om för-

undersökning/reso-

lution, fördjupade ut-

redningar.

2015–2016, 4 resp. 1

kvartalet: Val av al-

ternativ, forts. fördju-

pade utredningar.

2016, 2–4 kvartalet:

Samråd om utbygg-

nadsförslag, forts.

fördjupade utred-

ningar.

2016, 4 kvartalet:

Ansökan om kon-

cession.

2019: Koncessions-

beslut från reger-

ingen.

2020: Byggstart 2021: Drifttagning2015, 2–3 kvartalet:

Samråd om plane-

rade åtgärder.

2018: Markupplå-

telsavtal.

15

03. teknik

3.1 växelströmVäxelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar rikt-ning regelbundet. Den växelström som levereras av elverken i Europa är 50–periodig dvs. den änd-rar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är 50 Hz.

3.2 aktuella stationerDe aktuella transformatorstationerna är den be-fintliga Högdalen och den planerade i Snösätra. Högdalen är en 220 kV-anläggning som ägs av For-tum och är lokaliserad vid Högdalsverket. Snösätra är en ny 220/400 kV transformatorstation som pla-neras kring Högdalen industriområde. Byggnatio-nen är en av flera nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa ett nytt överföringsställe för den nya högspänningslänken inom projekt Stockholms Ström samt för att transformera ned 400 kV till 220 kV i syfte att knyta ihop Snösätra-station med sta-tionen i Högdalen. Drifttagning planeras till 2020.

Utredning av lokalisering och utförande av den nya stationen i Snösätra kommer att genomföras i en separat process under 2015.

3.3 luftledning

3.3.1 StoLptypDe stolpar som planeras är av typen julgransstolpe samt portalstolpe i stål, se figur 3.1 och 3.2. Dels

kan befintliga stolpar användas, dels kommer nya stolpar anläggas. Ledningen har tre faser samt två topplinor. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är ca 30 m. Höjden på stolparna kan vara både lägre och hö-gre beroende på spannlängd (dvs. avståndet mellan stolparna). Avståndet mellan stolparna är ca 100-300 m och varierar beroende på markförutsätt-ningar m.m.

Jordningen av stolparna sker genom att en jord-lina grävs ned längs med hela ledningens längd. I undantagsfall sker punktjordning vid stolpen. I top-pen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med op-

figur 3.1. Befintlig ledningsgata i Högdalen med stagad portalstolpe och julgransstolpe. den högra ledningen på julgransstolpen kommer efter utbyggnad att kunna av-vecklas.

16

tofiber. Optofiber används bland annat för telekom-munikation.

3.3.2 fUndamentStålstolpar grundläggs antingen på fundament-bockar och slipers, på platsgjutna eller fabrikstill-verkade betongfundament. Fundamentbockar kan även förankras i berg.

Fundamentens träslipers är impregnerade med kreosot som är en blandning av hundratals olika ämnen. Det skyddar träet från att angripas av till exempel röta och skadedjur vilket är angeläget ef-tersom fundamenten måste hålla i mer än ett halvt sekel. Kreosot är ett hälsofarligt ämne som regle-ras i nationell och Europeisk lagstiftning. Ämnet har utvärderats av Kemikalieinspektionen (KemI) inom ramen för EU:s granskningsprogram för bio-cider (ämnen som kan döda levande organismer). Med KemI:s utvärdering som underlag beslutade Europeiska kommissionen 2011 att kreosot får an-vändas i ytterligare fem år från och med den 1 maj 2013 (enligt bilaga 1, direktiv 98/8/EG).

Kreosotimpregnerade träslipers är godkända för användning vid byggnation av kraftledningar. Betong och stålbalkar är tänkbara alternativ. An-vändningen av dessa är dock inte heller problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspek-tiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Inget alternativ kan därför ur mil-jösynpunkt anses vara bättre än kreosotslipers. Statens Geotekniska Instituts rapport av hur kreo-sotföroreningar uppträder i olika marktyper visar på låg rörlighet i samtliga undersökta fall. Dessutom innebär Svenska kraftnäts användning av kreo-sot sällan något problem för växtligheten då funda-menten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtröt-ter. I de fall fundament behöver byggas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar används alltid stål- eller betongslipers.

3.3.3 LednIngSgataOmrådet intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda sä-kerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). En-ligt dessa ska bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika

risk för skador på ledningar vid bränder i intillig-gande byggnader finns dessutom bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggna-der.

Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen löper ge-nom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan nor-malt sett större p.g.a. behovet av stag. I skogsmark krävs en skogsgata (normalt 44 m för en 400 kV- ledning) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation (figur 3.3). I Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk.

I det aktuella fallet är landskapet kuperat och stolparna längs den befintliga kraftledningen är placerade i dalen.

3.3.4 eLektrISka ocH magnetISka fäLt

allmäntElektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikro-vågsugnar.

Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mel-lan de strömförande ledarna och marken som ger

figur 3.2. stolpe innan anslutning till Högdalens trans-formatorstation.

17

upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, le-darnas inbördes läge och strömlasten. Både de elek-triska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen.

elektriska fältElektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fäl-tet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med av-ståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fäl-tet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.

magnetiska fältMagnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av vari-ationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir mag-netfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadra-ten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskär-mas inte av väggar eller tak.

Vid beräkning av magnetfält används ett medel-värde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör fram-hållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnitt-ligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma un-der begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet.

Genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µT och i mindre tätorter ungefär 0,05 µT.

magnetfält och hälsoeffekterTrots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några häl-soeffekter av exponering för låga nivåer av magnet-fält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för mag-

netfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndighe-ter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsver-ket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhets-myndigheten.

Myndigheterna genomför mätningar, utvärde-rar forskning inom området, ger råd och rekom-mendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekom-mendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet.

Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan ge-nomföras till rimliga kostnader:

> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska an-läggningar så att exponering för magnetfält begränsas.

> Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger för-höjda magnetfält.

> Sträva efter att begränsa fält som starkt av-viker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbets-miljöer.

I myndigheternas gemensamma broschyr ”Mag-netfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer in-formation om hälsoaspekter.

Svenska kraftnäts magnetfältspolicySvenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magne-tiska och elektriska fält. Myndigheternas rekom-mendationer och miljöbalkens regler om försik-tighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses eko-nomiskt rimligt.

Svenska kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i den magnet-fältspolicy som tillämpas i koncessionsärenden:

”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte över-stiger 0,4 µT där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftled-ningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som

18

minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det nor-mala. En förutsättning är att kostnaderna och kon-sekvenserna i övrigt är rimliga.”

Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 µT, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt.

Vid magnetfältsnivåer över 4,0 µT, där männis-kor bor eller vistas varaktigt, är Svenska kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfäl-ten eller erbjuda inlösen av byggnaden.

magnetfält för aktuell ledningI det aktuella projektet finns inga boende inom ut-redningsområdet. De människor som normalt rör sig i området är personal och besökare till intillig-gande värmeverk och återvinningscentral. Två al-ternativa tekniska lösningar utreds med luft- eller markledning. När beslut om vald teknik gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras.

3.3.5 LJUdLjudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Lju-det kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med tra-siga eller onormalt nedsmutsade isolatorer.

Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken re-presenterar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-ledning uppgå till ca 45 dB(A) ca 20 m från ledningens mitt vid triplex (tre-linor i varje fas) och ca 60 m från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraft-ledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar.

3.3.6 drIft ocH UnderHÅLLUnderhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åt-tonde år. Ett 44 m brett område under ledningen ska hållas fritt från höga träd, se figur 3.3.

Träd och buskar som inte riskerar att nå led-ningen tillåts.

3.4 markkaBelFör markkabeln krävs under anläggningstiden ett ca 17 m brett anläggningsområde med plats för ka-belschakt och anläggningsväg. Under drifttiden behöver bara det 6-5 m breda området ovanför ka-blarna hållas fritt från större träd. När kabeldiket anläggs tillkommer överskottsmassor som kräver upplag och transporter.

3.4.1 magnetfäLtStorleken på magnetfältet från kablar är relativt lågt pga. ett litet avstånd mellan fasledarna i ka-blarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför centrum på kabeldiket. Tio meter från centrum på kabeldi-ket är nivån i stort sett obefintlig.

3.4.2 drIft ocH UnderHÅLLLedningsgatan inspekteras och röjs regelbundet. Röjning sker ca vart åttonde år för att inte riskera att större träd eller stora rotsystem skadar kablarna.

19

figur 3.3. ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. skogsgatan har en fastställd bredd, nor-malt ca 44 meter, och röjs kontinuerligt. utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. sidoområdena har ingen fastställd bredd.

20

04. generell påVerkan

4.1 Boendemiljö ocH BeByg-gelseDen huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden.

Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande el-ler störande. I enlighet med resonemanget ovan dras ledningen så långt bort från boendemiljöer som möjligt och även i detta sammanhang är anta-let bostadshus intill de olika alternativen en viktig bedömningsfaktor vid beslut om vilket alternativ som förordas.

4.2 landskaPsBildEn luftledning ger en oundviklig påverkan på land-skapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvänd-ning och närhet till bebyggelse. Generellt expone-ras luftledningen mindre när den går genom skogs-mark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luft-ledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor, till exempel i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dal-gångar.

En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbru-

tet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruk-tur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk.

4.3 naturmiljöPåverkan på naturmiljön bestäms främst av hur brett område i ledningsgatan som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av natur-typen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framför allt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hag-mark. Ledningen kan även påverka öppna, natur-liga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar etc. Ledningen kan här innebära stör-ningar för häckande fågel. Större rovfåglar som havsörn, fiskgjuse och bivråk kan påverkas negativt om de häckar där ledningen planeras och risk finns för att fåglarna flyger in i ledningen.

Röjningen i skogsgatan gynnar olika gräsarter och ljung, vilka tillsammans med trädarten en ut-gör typisk vegetation i befintlig skogsgata. Enen är långsamväxande och sparas normalt vid röjning.

En skogsgata kan fungera som en barriär för la-var, svampar och vissa insekter och om området re-dan är fragmenterat kan denna barriär få betydande effekter för vissa arter. Artrikedomen i en öppen skogsgata är å andra sidan ibland högre än i omgi-vande skogsmark. För arter som gynnas av öppnare

21

områden, t.ex. fjärilar, kan skogsgator fungera som spridningsvägar. En skogsgata ger också uppkomst till kantzoner vilka generellt sett kan hysa många olika arter. Genom rätt skötsel kan också kraftled-ningsgatorna fungera som födostråk åt älg och an-nat vilt. På tidigare hävdade marker återupptas en slåtterliknande skötsel genom den regelbundna un-derhållsröjningen och på så sätt kan hävdgynnade arter bevaras. En skogsgata gör att skogen i anslut-ning till gatan blir mer vindutsatt och generellt sett torrare. Detta kan medföra risk för nedfallna kant-träd i samband med stormar.

Myrar, sankmarker och sumpskogar kan påver-kas negativt om stolparnas placering påverkar hy-drologin i dessa områden. Eftersom flora och fauna är beroende av de hydrologiska förhållandena kan även dessa påverkas. Vid sumpskogar kan den hy-drologiska balansen påverkas även om inga stolpar är placerade i området. Påverkan på naturmiljön bör generellt bli mindre vid parallellförläggning med annan infrastruktur jämfört med om led-ningen byggs genom obruten mark.

4.4 rekreation ocH friluftslivGenerellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogs-mark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa.

4.5 kulturmiljöPåverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen kan parallellförläg-gas med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera, den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av körvägar och upplagsplatser kommer att ha bety-delse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. För att minimera påverkan på fornlämningar utförs en sär-skild arkeologisk undersökning, till stor del i fält, för att lokalisera och dokumentera lämningarna.

4.6 naturresurserNya ledningar i skog medför att skogsmark tas i an-språk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslut-ning till en ledningsgata blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny lednings-gata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa till-synsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbru-ket då åtkomst till skogsområden kan underlättas.

Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett natur-resursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruks-verksamheten kan fortgå på övriga ytor under led-ningen.

4.7 infrastrukturKraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att på-verkan på annan infrastruktur såsom vägar, järn-vägar eller andra kraftledningar minimeras.

Påverkan på infrastruktur bedöms i driftske-det i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur be-döms framför allt uppkomma under byggskedet. Information om infrastruktur som kan komma att påverkas samlas in löpande.

4.8 ByggskedeSvenska kraftnät utför inte själva byggnationen utan lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsen-treprenader (TR-13). I detta dokument anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader som Svenska kraftnät handlar upp. Dessutom upprättas en särskild miljöåtgärdsplan för projektet. Denna beskriver alla de försiktighetsmått och skyddsåt-gärder som ska vidtas.

Den miljöpåverkan som kan uppstå under bygg-tiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller, utsläpp till vatten och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör körvägar i lednings-gatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Störningar i form av buller och luftförore-ningar orsakas av den anläggningstrafik med tunga fordon som krävs för bygget. Ett visst hinder i fram-komlighet längs stigar och leder kan förekomma

22

temporärt innan röjningsrester tas bort.En viss påverkan på marken utmed luftlednings-

sträckningen kommer att ske på grund av arbets-maskinerna vilka kan medföra kompaktering av marken. Marken påverkas även av själva anläg-gandet av tillfartsvägarna. Ytterligare påverkan på marken utmed ledningens sträckning uppstår vid arbete med att gräva ner jordlinan. Detta ingrepp är dock förhållandevis litet och bedöms inte ge upp-hov till betydande konsekvenser.

Anläggande av markkabel påverkar naturligtvis marken, eftersom ett kabeldike grävs i vilket kabeln förläggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen.

Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsar-betet. Skadorna åtgärdas dock och återställning sker till samma skick som innan skadan.

Vid anläggandet av stolparnas fundament kom-mer schaktning och gjutning att ske på stolpplat-sen. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller.

Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Svenska kraftnät ställer mil-jökrav med syfte att minimera risken för detta.

23

5.1 lokaliseringDe åtgärder som planeras är samtliga inom det redo-visade utredningsområdet i Högdalen. Den sträck-ning som nu utreds löper till största delen längs befintlig ledningsgata med ett antal alternativa dragningar in till Snösätra station. För alternativet markkabel kan en samlokalisering med planerade 400 kV-kabeln från Örby vara aktuell. Exakt place-ring av sträckningen beslutas efter en sammanväg-ning av eventuella inkommande synpunkter och när lokaliseringen av stationen har fastställts.

5.2 teknikDe nödvändiga förstärkningarna i området mellan Snösätra och Högdalen kan antingen ske med luft-ledning eller med markkabel. Det svenska stamnä-tet är ett luftburet växelströmsnät. Till följd av Svenska kraftnäts uppdrag om ett robust, driftsä-kert och kostnadseffektivt stamnät är luftledning i så stor utsträckning som möjligt det föredragna al-ternativet. Med en luftledning är det färre kompo-nenter som kan orsaka ett avbrott och vid ett even-tuellt fel går det snabbare att reparera. I detta fall när sträckningen inte är så lång skulle en markled-ning kunna vara ett fungerande alternativ framfö-rallt i det fall att markkabel på sträckan Örby-Snö-sätra kommer att förläggas i utredningsområdet.

5.3 avfärdade alternativ Området kring Högdalen station har en tydlig av-gränsning i öst och väst, med befintliga industrier och de två höjderna som finns i området. Svenska

kraftnät har tittat på alternativa sträckningar ös-ter och väster om den aktuella sträckningen samt på de båda höjderna. Alla dessa alternativ reslute-rar i längre sträckning och ogynnsamma driftsför-hållanden, delvis i tidigare opåverkat grönområde och har därför avfärdas som hållbara lokaliserings-alternativ.

5.4 nollalternativ Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att en verksamhet el-ler åtgärd inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av.

Om de planerade åtgärderna inte blir av kommer transformering och överföring mellan stationerna inte att klaras av, vilket innebär att elnätet inte har möjlighet att överföra den mängd el som krävs. Om-rådet är idag påverkat av tre befintliga ledningar som i nollalternativet kommer att stå kvar.

05. alternatiV

24

06. förutSedda miljökonSekVenSer

I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som de pla-nerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området. Även skadeförebyggande åt-gärder beskrivs. Inom utredningsområdet har två alternativ med olika tekniska lösningar bedömts.

Detta dokument är ett samrådsunderlag med syfte att informera samt inhämta synpunkter på de planerade åtgärderna. Konsekvenserna av verk-samheten kommer därav att kunna kompletteras eller ändras i den slutgiltiga bedömningen.

6.1 Bedömning ocH Bedömnings-grunderBedömningen av konsekvenser har gjorts med ut-gångspunkt från Svenska kraftnäts bedömnings-grunder som används för att ge en så objektiv kon-sekvensbedömning av utredningsalternativen som möjligt. Svenska kraftnät använder sig av en tre-stegsmodell i vilken värdet på det berörda området bedöms (steg 1) och hur stor påverkan bedöms bli på området (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkans-klasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor), se matris t.h. I steg 3 vägs ett områdes antagna värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utlä-sas. Konsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala (obetydliga, små, små–måttliga, måttliga, stora och mycket stora).

litet värde (1)

måttligt värde (2)

Högt värde (3)

mycket högt värde (4)

ingen/obe-tydlig påver-kan (0)

0 0 0 0

liten nega-tiv påver-kan (1)

1 2 3 4

måttlig ne-gativ påver-kan (2)

2 4 6 8

stor nega-tiv påver-kan (3)

3 6 9 12

VAL AV NIVÅINDELNING PÅ KONSEKVENS: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser

6.2 Boendemiljö ocH BeByggelseDe planerade ledningarnas huvudsakliga miljöpå-verkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält, men också av ljudstörningar från ledningen, speciellt vid fuktig väderlek och visuellt av en förändrad landskapsbild (se även avsnitt 6.3 Landskapsbild). Påverkan av elektriska och magne-tiska fält samt magnetfältets utbredning beskrivs i kapitel 3.3.4. Enligt Svenska kraftnäts magnetfälts-policy vid nybyggnation av kraftledningar ska inga byggnader för varaktigt vistande utsättas för mag-netfält som överstiger 0,4 µT.

25

förutsättningar Närmaste enskilda bostäder (2 st) ligger ca 150 m syd-väst om den planerade ledningen och utred-ningsområdet. I övrigt ligger Fagersjö, en samman-hållen bebyggelse, ca 400 m syd-ost om utrednings-området, se figur 6.1.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Inga överträdelser av gränsvärdet för Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller störande ljud vid bostäder bedöms uppstå på det aktuella avståndet. Enstaka bostadshus kan visuellt komma att påverkas av ledningen, däremot tillkommer det inga nya ledningar vid befintlig ledningsgata. Bygg-nader för varaktigt vistande kommer att utsättas för en betydande påverkan. När beslut om vald sträckning gjorts kan en magnetfältsutredning komma att utföras med avseende på personal som arbetar i området för att säkerställa att magnet-fältspolicyn innehålls. Konsekvenserna för boen-demiljö och bebyggelse av en luftledning bedöms bli små.

Markkabel: Inga bostäder eller byggnader för var-aktigt vistande förväntas påverkas av magnetfält vid etablering av en markkabel. Visuellt kommer området påverkas positivt om dagens luftledningar avvecklas. Konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse av en markledning bedöms därmed bli obetydliga.

6.3 landskaPsBildEn luftledning ger en oundviklig påverkan på land-skapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvänd-ning och närhet till bebyggelse. Högdalstopparna började anläggas som deponi på 60-talet. En av de tre topparna, Högdalsberget, räknas som Stock-holms högsta (konstgjorda) punkt på 102 m ö.h. och har vidsträckt utsikt över Stockholm.

förutsättningarDet omgivande landskapet är starkt kuperat och präglas av pågående industriverksamhet. Högdals-verket, återvinningscentralen, kraftledningar och järnvägen omger utredningsområdet för den nya ledningen. Det kuperade landskapet begränsar sik-

ten men längre utblickar finns uppe från Högdal-toppen, figur 6.2 och 6.3.

påverkan och konsekvenserLuftledning: De planerade kraftledningsstolparna är ca 30 m och den nya ledningen kommer att bli synlig i närområdet. Landskapsbilden vid Högda-len bedöms ha måttligt värde med tydlig industriell påverkan även om utblickarna från höjderna är av högre betydelse. Eftersom det redan finns kraftled-ningar vid den planerade luftledningen bedöms för-ändringen av landskapsbilden bli liten då den totala mängden kraftledningar inte kommer att öka. Kon-sekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små.

Markkabel: Landskapsbilden kommer att påverkas positivt av att anlägga en markkabel då dagens luft-ledningar kommer att nedmonteras. Konsekven-serna för landskapsbilden bedöms bli obetydliga.

6.4 naturmiljöNågon naturvärdesinventering har inte genomförts inom det berörda utredningsområdet. Kunskap om området har inhämtats från observerande fält-besök, Skogsdataportalen, Länsstyrelsen i Stock-holms län och Artportalen. Inga områden med tidi-gare kända högre naturvärden som sammanfaller med det berörda området har identifieras utifrån dessa källor. Två arter som ingår i Artskyddsförord-ningens bilaga 2, huggorm och kopparödla, har ob-serverats i en skogsdunge intill befintlig kraftled-ningsgata.

Inför planeringen av närliggande 400-kV led-ning Snösätra-Ekudden utfördes en utredning och bedömning av fågellivet bl.a. i området kring Hög-dalstopparna. Där anges att värdena för fågellivet bedöms vara relativt låga och att inga rekommen-dationer eller vidare inventering för Högdalstoppen anses nödvändig (Enetjärn Natur 2015).

förutsättningarEn stor del av området är påverkat av mänsklig verksamhet och har låg grad av naturkaraktär. Området omges av kraftledningsgator, järnväg, väg och industri. Naturmiljön kring den planerade led-ningen består av kuperad stadsnära blandskog med skogspartier, busk- och gräsmarker. Området domineras av de två angränsande höjderna Hög-dalstoppen och Högdalsberget, se figur 6.8. När-

26

Utredningsområde

Riksintresse järnväg

Riksintresse väg

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Närliggande riksintressen

Enetjärn Natur AB/ML 150505

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 200 400100 Meter

±

figur 6.1. utredningsområdet vid Högdalen och utredningskorridor för aktuell luftledning och markkabel. i närområdet finns två riksintressen för kommunikationer, nynäsbanan (järnväg) och örbyleden (väg). inga övriga riksintressen eller skyddade naturområden finns i området.

27

mast ställverket i Högdalen finns ett mindre område med hällmarksskog, se figur 6.3.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Beroende av vald sträckning in till sta-tionen kommer ett antal träd i den nya kabelgatan intill järnvägen att behöva avverkas, se figur 6.1. Värdet på den naturmiljö som berörs vid ny och be-fintlig ledningsgata bedöms vara litet och påverkan bedöms bli liten. Konsekvenserna av en ny luftled-ning bedöms därmed bli obetydliga.

Markkabel: Vid anläggande av en markkabel kom-mer ett betydande markarbete att krävas i byggfa-sen. Efter ett antal år återfår området sin ursprung-liga karaktär och påverkan kring dragningen anses måttlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna för

naturmiljön vid en ny markledning efter etablering bli obetydliga.

6.5 rekreation ocH friluftslivAllt sedan topparna anlades har området nyttjats för friluftsliv. Här fanns fram till 90-talet en sla-lombacke med liftar, en rodelbana (resterna av denna syns än idag) och toppen har varit populärt för snowboardåkning. Stockholm stad har ambitio-ner att förstärka stråket mellan Högdalen-Farsta genom bl.a. sammankoppling med infrastruktur, aktivering och tillgängliggörande av grönområden och att bygga ihop miljöer. Enligt gällande över-siktsplan ingår utredningsområdet i område inom den regionala grönstrukturen, se vidare stycke 1.6.

Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet, där rekreation och fri-

figur 6.2. sydvästlig utblick ifrån Högdalstoppen över Högdalsberget, befintlig kraftledning och järnvägen.

figur 6.3. södergående befintlig kraftledning vid Högdalens transformatorstation och Högdalsverket t.v.

28

luftsliv främst påverkas visuellt av en luftledning.

förutsättningar Rekreationsområdet utgörs av naturmark och do-mineras av de två höjderna som omgärdas av an-lagda och naturliga gång- och cykelvägar, se figur 6.4 och 6.8. På och kring Högdalstoppen finns se-dan 2005 en discgolf-bana (frisbee), se bild 6.5. Ak-tiviteten vid banan har de senaste åren varit låg men ambitionen finns att hålla banan öppen i framtiden. Området upplevs idag som vildvuxet med nedmon-terade gatlyktor, buller, tågtrafik och barriärer där stråket ner mot Fagersjö och Fagersjöskogen inte är tydligt.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Området bedöms idag ha måttliga värden för rekreation och friluftslivet. Graden av intrång och påverkan av den planerade ledningen i befintlig ledningsgata samt ändringarna bedöms vara liten. Konsekvenserna för rekreation och fri-luftsliv bedöms därmed bli små.

Markkabel: Vid anläggande av en markabel kom-mer luftledningarna successivt att monteras med. Under byggfasen kommer möjligheterna att utöva friluftsliv i området att påverkas, men därefter blir påverkan positiv. Konsekvenserna efter byggfasen, med ett markkabelalternativ, bedöms för rekrea-tion och friluftsliv bli obetydliga.

6.6 kulturmiljöEn utredning med avseende på kulturhistoriska lämningar och kulturmiljö inom utredningsområ-det vid Högdalen utfördes i mars 2015.

förutsättningar Den föreslagna ledningssträckningen ligger i när-heten av två kända fornlämningar, figur 6.6.

Fångstgrop, RAÄ nr Stockholm 297, består av en rund fångstgrop för varg. Lämningen har inte un-dersökts men bedöms vara en välbevarad fornläm-ning. Gropen är delvis igenfylld med grus, sten och cement. Fångstgropen anses av Stockholms stads-museum höra till en nyetablering i området under 1600-talet. Enligt Riksantikvarieämbetets bedöm-ning kan den vara äldre.

Torpmiljön, RAÄ Stockholm 366, består av en husgrund omgiven av kulturpräglade markytor. Miljön upptar en yta på 35x35 meter. Torpet är i det historiska kartmaterialet omnämnt som ”Gökda-len” som var en egen enhet från 1677 till 1850.

Inom det aktuella utredningsområdet finns tre bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stock-holms stadsmuseum som bebyggelse av posi-tiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. Här återfinns tre byggnader registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelse-register (BeBR) som är kulturhistoriskt värderade/klassificerade/karaktäriserade. I den nordvästra delen av utredningsområdet finns två byggnader uppförda 1956 som har fungerat som spårvagnshal-lar (STOCKHOLMS BLIXTLJUSET 18 – husnr 1

figur 6.4. cykel- och gångväg längs järnvägen. figur 6.5. kring Högdalstoppen har det spelats discgolf.

29

och 2). I den nordöstra delen av utredningsområdet finns det en värmeverksbyggnad (STOCKHOLM TIPPEN 1 – husnr 1), uppförd under olika skeden, men med början 1966, se figur 6.3.

Enligt den historiska kartanalysen har delar av landskapet använts för jordbruksverksamhet och delar av åkermark kan ses kring sekelskiftet 1900. Sannolikt är åkrarna kopplade till de historiska tor-pen som finns i området. Oavsett lagskydd är det ur kulturmiljöperspektiv positivt om spår efter åker-marken kan bevaras intakta. I övrigt förefaller den historiska markanvändningen ha varit utmark, dvs. sannolikt betespräglat skogsområde kring sekel-skiftet 18/1900.

Utredningsområde

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning

! Fornminnen, punktFornminnen, yta

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Kulturmiljö

Enetjärn Natur AB/ML 150505

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 150 30075 Meter

±

Fångstgrop Torpmiljö

figur 6.6. kartan visar utredningsområdet med kända forn- eller kulturhistoriska lämningar (röda polygoner) som finns registrerade i fmis. två lämningar, fångstgrop och torpmiljö återfinns inom södra delen av utredningsområdet.

figur 6.7. Högdalen transformatorstation.

30

Utredningsområde

UtredningskorridorerMarkkabelLuftledning

RITAT AV DATUM

MEDGIVANDE

Utredningskorridor

Enetjärn Natur AB/ML 150505

Lantmäteriet / Svk-GSD

KARTA NR/NAMN

0 200 400100 Meter

±

figur 6.8. ortofoto över Högdalen industriområde med Högdalen transformatorstation i norr, Högdalsverket i sydost, tågdepån i väst och återvinningcentral under aktuellt utredningsområde och utredningskorridor.

31

påverkan och konsekvenserLuftledning: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) berörs av den föreslagna ledningssträckan, vilket kan komma kräva en sär-skild arkeologisk undersökning. Intrånget kan und-vikas om byggnaden (torpmiljön) flyttas men upp-levelsevärdet kan då påverkas negativt. Borttagning av dessa lämningar kommer att kräva tillstånd av Länsstyrelsen.

Den föreslagna ledningen skär igenom om-råde som Stadsmuseet har identifierat som värde-fullt. Utredningsområdet är idag redan påverkat av kraftledningar och har en tydlig industriell ka-raktär med fokus på energiförsörjning och återvin-ning och sammantaget bedöms en luftledning inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyg-gelsemiljöer negativt. Påverkan blir sammantaget liten och konsekvenserna för kulturmiljö förväntas därmed bli små.

Markkabel: Två kända lagskyddade fornlämningar (fångstgrop och torpmiljö) och byggnader av kul-turhistorisk värde kan komma att beröras av den föreslagna ledningssträckan, se bedömning ovan. Om den befintliga kraftledningen tas ner och ersätts av markledning påverkas de kulturhisto-riska värdena positivt. Konsekvenserna av en markledning bedöms bli obetydliga.

6.7 naturresurser ocH mark-användningNya ledningar medför ofta att brukbar mark tas i anspråk för ledningsgator och sidoområden.

förutsättningar Den planerade kraftledningen är ca 800 lång, varav ca 250 m behöver anläggas i ny kraftled-ningsgata, vilket betyder att endast små arealer av ny mark behöver tas i anspråk. Marken brukas inte utan används som grönområde och korsas av en järnväg, se figur 6.9. I befintlig ledningsgata finns idag bil- och promenadvägar, stationen, parkering, uppställningsplats för återvinning, järnväg samt naturmark, se figur 6.7, 6.8 och 6.10. I grönområdet finns idag, tillfälligt uppställt, husvagnar och skjul.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Området har ett litet värde med avse-ende på naturresurser. Marken är till stor del redan exploaterad och det finns en befintlig ledningsgata i området. Påverkan av den planerade ledningen på områdets naturresurser bedöms därmed bli liten och konsekvenserna blir obetydliga.

Markkabel: Vid anläggande av en markabel kom-mer luftledningarna successivt att nedmonteras och mark kan komma att frigöras. Naturområdet nedanför industriområdet kan användas som idag.

figur 6.9. Pendeltåget på nynäsbanan nedanför Högdal-stoppen.

figur 6.10. återvinningscentral under befintlig ledning.

32

Påverkan av den planerade markkabeln blir liten och konsekvenserna för naturresurser bedöms bli obetydliga.

6.8 infrastrukturI miljöbalken 3 kap. 8 § anges grunderna för riksin-tressen för kommunikationer. Sådana ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan för-svåra tillkomsten eller utnyttjandet av denna typ av anläggningar.

förutsättningar Både befintliga (KL23 S3-4, RL55 och RL14 S3-4) och planerade ledningar kommer att korsa Nynäs-banan mellan Älvsjö-Nynäshamn, en järnväg av riksintresse för kommunikationer, se figur 6.1 och 6.9. Nynäsbanan är tätt trafikerad av pendeltåg, men även av godstrafik. Trafikintensiteten är mel-lan 2-4 tåg i timmen (REF Trafikverket och SL).

I norr löper Örbyleden som är utpekad som riks-intresse för väg.

Under kraftledningen in till industriområdet lö-per Kvicksundsvägen med gods- och personaltrafik och en stor andel tunga transporter till bl.a. Hög-dalsverket med en kapacitet att ta emot 700 000 ton avfall per år.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Ett riksintresse för järnväg, som har ett högt värde för infrastruktur, kommer att berö-ras av utredningsområdet med korsande ledningar. Under driftsfasen bedöms påverkan på tågtrafiken som liten (ev. service samt viss risk för ledningsbrott föreligger). Påverkan under byggtiden redogörs för i avsnitt 6.9. Någon störning av trafiken på Kvick-sundsvägen eller Örbyleden i driftsfasen bedöms inte uppstå. Ledningen bedöms därmed få en liten påverkan på infrastrukturen och konsekvenserna kommer därmed att bli små.

Markkabel: Under driftsfasen av en markkabel be-döms påverkan som obetydlig, däremot kommer det att innebära ett viss intrång under byggtiden som närmare redogörs för i avsnitt 6.11. Noggrann pla-nering och samordning krävs för att minimera ev. störning. Konsekvenserna bedöms som obetydliga

6.9 ByggskedetDen miljöpåverkan som kan uppstå under byggti-

den är främst störningar genom fysiskt intrång bl.a. körvägar och uppställningsplatser för maskiner och material samt genom buller och luftföroreningar.

Vid anläggande av en markkabel påverkas mar-ken i anslutning till aktuell sträckning, då det i de flesta fall grävs ett kabeldike i vilket kabeln för-läggs. Även borrning i och sprängning av berg kan bli aktuellt vid kabelförläggningen.

Tillfälliga skador kan även uppkomma på diken, stängsel, vägar etc. i samband med anläggningsar-betet. Skulle skador uppstå sker återställning till ursprungligt skick, läs mer om byggskedet i avsnitt 4.8.

förutsättningarLuftledning: Byggtiden planeras till ett år. Bygg-nadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av en-staka träd för den nya ledningsgatan, anläggning av fundament, resning av stolpar och montering av ledningen. Under byggnationen kommer byggtra-fik att förekomma på omkringliggande vägar i om-rådet. Under kraftledningen in till industriområdet går Kvicksundsvägen. Byggnationen förväntas inte begränsa tågtrafiken längs Nynäsbanan.

Markkabel: Byggtiden planeras till ett år. Bygg-nadsarbetena innefattar bl.a. avverkning av enstaka träd, grävning av kabeldike, tillfällig uppläggning av jordmassor samt nedläggning av kabeln. Under byggnationen kommer byggtrafik att förekomma på omkringliggande vägar i området. Avspärrningar av det område som berörs av byggnadsarbeten kan komma att bli nödvändigt. Under Nynäsbanan för-läggs markabeln i en kabeltrumma.

påverkan och konsekvenserLuftledning: Värdet i området som påverkas av störning i byggskedet bedöms som högt. Påverkan under byggtiden uppstår främst på närliggande in-dustri, närboende och förbipasserande och utgörs av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmän väg, fram för allt in till Högdalsverket tillföljd av ökade transpor-ter. Påverkan blir dock kortvarig och konsekven-serna bedöms bli måttliga.

Markkabel: Under byggtiden bedöms närliggande industri, närboende och förbipasserande påverkas av främst maskinbuller, begränsad tillgänglighet

33

till vissa delar av grön- och industriområdet samt ökad trängsel på allmän väg, framför allt till Hög-dalsverket, till följd av transporter. Vid anläggande av kabeltrumma under Nynäsbanan krävs nog-grann planering och samordning med berörda för att undvika störning på tågtrafiken under byggske-det. Då Högdalstopparna till största delen utgörs av äldre deponi förordas att jordmassorna kontrolle-ras och provtas med avseende på markföroreningar under arbetet med grävning av kabeldike. Påverkan blir stor men kortvarig och konsekvenserna bedöms temporärt kunna bli stora framför allt för tågtrafi-ken och framkomligheten på Kvicksundsvägen.

6.10 skadeföreByggande åtgär-derHär följer Svenska kraftnäts förslag på planerade åtgärder för att minimera den negativa påverkan som den planerade etableringen kan orsaka. I det slutgiltiga MKB-dokumentet, efter samrådet och när exakt placering av den nya ledningen är föresla-gen, kan fler åtgärder presenteras.

> Anpassa tidpunkt av byggandet för att min-imera störning.

> Inför entreprenaden kommer naturområde med höga naturvärden samt kulturvärden att markeras ut i fält.

> Noggrann planering med berörd industri för att undvika driftstörning.

> Jordmassor från kabeldike bör provtas med avseende på markföroreningar.

> Fältinventering av det utpekade området och dess omedelbara närområde för att säker-ställa att inga okända fornlämningar kan komma att beröras.

> Naturvärdesinventering för att identifiera områden med högre naturvärden samt art-förekomst.

> Noggrann planering med Trafikverket för att undvika driftstörning på Nynäsbanan.

Innan avverkningarna och anläggningsarbetet för den nya ledningen påbörjas kommer en åtgärds-plan för mark att upprättas. I denna kommer alla krav och villkor att presenteras. Planen kommer även att precisera placeringarna av etableringsplat-ser för fordon, bodar liksom upplagsplatser m.m. Planen kommer även tydligt att, för alla planerade åtgärder, visa på kartor var särskild hänsyn ska tas

och vilka skadeförebyggande åtgärder som ska vid-tas på vilken plats. Planen ska följas av alla entre-prenörer som arbetar inom och i anslutning till led-ningsarbetet.

34

07. Samlad bedömning

I detta kapitel redovisas en samlad bedömning. Be-dömningen görs för respektive intresseområde och i kommentarsspalten lämnas en kort motivering till bedömningen. Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna inledande fas av tillståndsprocessen. Med ökad kunskap, som erhålls genom synpunkter och infor-mation som framkommer i samrådet tillsammans med fortsatta utredningar, kan bedömningarna komma att ändras i den fortsatta processen.

Svenska kraftnät gör idag ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. För de tre områdena längst ned i tabellen (anläggningskostnad o.s.v.) finns inga specifika be-dömningsgrunder. Storleken på konsekvenserna redovisas här i stället i relation till teknikalternativ.

konSekvenSer

Mycket stora

Stora

Måttliga

Små-måttliga

Små

Obetydliga

Sammantaget bedöms den planerade ledningen oavsett teknik medföra i huvudsak obetydliga till små konsekvenser för motstående intressen. Led-ningen planeras i ett område med hög grad av mänsklig påverkan och låg andel naturmiljö. Led-ningen ligger på ett sådant avstånd från närmaste boende att inga överträdelser av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy eller bullerstörning kommer att uppstå.

35

IntreSSe konSekvenSer av LUftLednIng

konSekvenSer av markkaBeL

kommentar tILL BedömnIng

Boendemiljö och bebyggelse

Små Obetydliga Inga bostadshus men byggnader för varaktigt vistande kan komma att utsättas för magnetfält överstigande 0,4 µT. Enstaka bostadshus kan påverkas visuellt av en luft-ledning.

Landskapsbild Små Obetydliga Ledningarna planeras i ett område som redan är påver-kade av industri och kraftledningar.

Naturmiljö Obetydliga Obetydliga Inga naturvårdsintressen eller känsliga biotoper be-rörs.

Rekreation och friluftsliv

Små Obetydliga Utredningsområdet bedöms ha låga värden för rekrea-tion men högre för friluftsliv.

Kulturmiljö Små Obetydliga Två kända fornlämningar återfinns i området. De plane-rade ledningarna anses inte påverka några kulturhisto-riskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt.

Naturresurser Obetydliga Obetydliga Den planerade ledningen tar lite ny mark i anspråk..

Infrastruktur Små Obetydliga Området sammanfaller delvis med ett riksintresse för järnväg, Påverkas i driftsfas av service och underhåll.

Byggskedet Måttliga Stora Påverkan under denna fas utgörs främst av begränsad framkomlighet längs väg och järnväg och begränsad till-gänglighet till området.

Anläggningskostnad Små Mycket stora

Driftsäkerhet Obetydliga Mycket stora

Reparationstid Obetydliga Mycket stora

36

08. ord- och begreppSförklaring

Betydande miljöpåverkanFör projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- ich innehållskrav som ska ställas, det vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla ”stor” respektive ”liten” MKB. ”Stor” MKB innebär bl.a. krav på mer omfattande samråd.

detaljplanUpprättas av kommunen för att med bindande ver-kan fastställa ett områdes utnyttjande för olika än-damål.

elektriska fältSpänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält.

energimarknadsinspektionen (eI)Myndighet som beslutar om koncession.

fasledareFasledare kallas inom elektronik en spänningsdri-vande ledare. Ett vanligt vägguttag är kopplat till en av fasledarna och neutralledaren.

faslinaKraftledningslina som är strömförande.

fmIS Digitalt fornminnesregister i form av ett geogra-fiskt informationssystem som innehåller informa-tion om Sveriges kända fasta fornlämningar.

fysisk miljöMark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, in-frastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön.

generell biotopskyddEtt generellt skydd för vissa företrädesvis kultur-skapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet.

gISEtt geografiskt informationssystem (GIS) är ett da-torbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information.

Indirekta effekter och konsekvenserEffekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter.

InfrastrukturAnläggningar som representerar stora invente-ringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, inter-net, vatten- och avloppsnät.

IsolatorEtt material som inte leder elektrisk ström, t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledningar för att stol-parna inte ska vara strömförande.

37

kantträdBetecknar de farliga träd, som växer utanför det en-gångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas.

JordlinaJordning av ledningsstolparna genom en längsgå-ende lina som vanligen grävs ner i ledningsgatan.

koncessionFör att få bygga och använda en kraftledning for-dras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Hand-läggningen av ansökar sker hos Energimarknads-inspektionen. Regeringen är överklagandeinstans.

kulturmiljöMed kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön.

LandskapsbildEn bedömning av påverkan på landskapet inne-bär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur led-ningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur led-ningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering be-skriver hur synlig ledningen är för personer som le-ver och rör sig i omgivningen.

LedningsgataAvser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrif-terna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogs-gata och sidoområden.

LedningsrättLedningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, te-lekommunikationsbolag med flera möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra nödvändiga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegrän-sad i tid, det vill säga för all framtid.

markupplåtelseavtal (mUa)Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsägaren att ledningen får byg-gas med en bestämd sträckning på fastigheten.

medgivande till förundersökning (mfö)När det finns ett förslag till ledningssträckning un-dersöker vi markförhållandena mer ingående. För att göra det behöver vi få tillträde till berörda fast-igheter och kontaktar alla fastighetsägare för att få skriftliga medgivanden till en förundersökning. Förundersökningen innebär att vi bland annat in-venterar markförhållanden och artbestånd, utför mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå och samlar in värderingsunderlag.

Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsäga-ren har godkänt ledningsdragningen på sin fastig-het.

miljöbalkenEn paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999.

miljökonsekvensFöljden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökva-litet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning.

miljökonsekvensbeskrivning (mkB)Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsun-derlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, för-medlar och tillvaratar kunskap om hur verksamhe-ten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i mil-jöbalken. Begreppet kan även användas för att be-skriva provessen varigenom ett projekts miljökon-sekvenser beskrivs.

portalstolpeVanlig stolptyp där ledningen hänger vid luftled-ning.

resolutionAnsökan om förundersökningstillstånd hos läns-styrelsen.

38

riksintresseRiksintressen är mark- och vattenområden och fy-sisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kultur-värden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett na-tionellt eller internationellt perspektiv. Riksintres-sena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken.

Samlad bedömningEn viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyn-digheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar.

SamrådEtt samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet.

SidoområdenBetecknar, i kraftledningssammanhang, de områ-den längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet.

SliperEn balk som omfördelar last.

StagDe linor eller vajrar som stöttar en mast i längsled.

StrömlastDen ström, mätt i Ampere, som ledningen överför.

översiktsplanÖversiktsplanen är kommuntäckande och redovi-sar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte ju-ridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföl-jande beslut om användningen av mark- och vatten.

39

09. referenSer

digitala källor

Artportalen. https://www.artportalen.se

Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladd-ning. http://www.gis.lst.se

SL. http://sl.se

Skogsdataportalen. http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se

Stockholms Ström. http://www.stockholmsstrom.net

Svenska kraftnät. http://www.svk.se

Trafikverket riksintressen. http://www.trafikver-ket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallspla-nering/Riksintressen/

skriftliga källor

Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Nyréns Arkitektkontor 2011. Strukturförslag för samban-det Högdalen – Farsta. 2011-06-30

Enetjärn Natur 2015. Utredning och bedömning av fågellivet Snösätra –Ekudden

Stockholms stad 2003. Biologisk utveckling av

Stockholm–förslag till åtgärder. Miljöförvalt-ningen.

Stockholm stad 2010: Promenadstaden Översikts-plan för Stockholm. Antagen av kommunfullmäk-tige 15 mars 2010

Stockholms stadsbyggnadskontor 2009. Detaljplan för Fastigheten Tippen mfl. Dp 2007-03732-54

Sweco Environment 2011. Underlag för samråd, utveckling av Högdalenverket. Uppdragsnummer 1331234-200

Svenska kraftnät, Bedömningsgrunder luftledning

WSP 2015. Snösätra station, samrådsunderlag – Ar-keologi och kulturmiljö. Uppdragsnr: 102110085

övrigt

Stockholm Discgolf Arenas (SDGA) http://www.sdga.se

svenska kraftnät Box 1200172 24 sundByBergsturegatan 1

tel 08 475 80 00 fax 08 475 89 50

www.svk.se