nr 3 2002...Karlshamns kastell 38-39 KÖMS bibliotek i Karlskrona 40-41 Lokalföreningarna 43-51 Nr 1 2017 FLOTTANS MÄN 3 Välkomna till ett nytt verksamhetsår men när politikerna

1FLOTTANS MÄNNr 1 2017

Nr 1 2017

FLOTTANSMÄN

KAMRATSKAP ÖRLOGSTRADITION SJÖFÖRSVAR

2 Nr 1 2017FLOTTANS MÄN

Förbundets Höge Beskyddare:AMIRALEN H.M KONUNG CARL XVI GUSTAFRikshedersordförande:Jens NykvistMARINCHEF

ANNONSER:

Ordf: Kommendör Johan ForslundTel: 08-571 448 51V.ordf: Kommendörkapten Jan WikbergTel: 0735-637 492.Sekr och informationsansvarig:Elektroingenjör Bo Schagerberg Tel:08-530 447 [email protected]: Örlogskapten Lennart BresellTel kansliet: 08-678 09 08 Tel hem: 070-774 31 [email protected]

Ur innehållet:

Omslagsbild:

Nummer 2 2017 utkommer i juni. Manusstopp den 15 maj..

FLOTTANS MÄNTidskrift för Flottans Mäns RiksförbundNr 1 mars 2017Årgång 83

GRAFISK FORMGIVNING:Dag Åshage - epost: [email protected] 0455-48218Fasanvägen 4, 370 30 RÖDEBY

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:Olle Melin - [email protected] 0455-23964Författarevägen 9, 371 63 LYCKEBY

ISSN 0015-4431

FLOTTANS MÄNS RIKSFÖRBUND

KANSLI:Teatergatan 3, 111 48 StockholmTel: 08-678 09 08Öppet tisdagar 09-16Internet: www.flottansman.seAdress e-post: [email protected]

TRYCKERI: Printfabriken, Karlskrona

PLUSGIRONUMMER:Riksförbundet: 5 88 19-4Stora Tratten 35 80 22-2

STORA TRATTEN (Arrendator LoF Stockholm)PL 326, 130 25 Ingmarsö Tel: Se tidskriften 2017-1Telefontid juni-augusti 09-10, 17-18

Kontakta Bo SchagerbergEpost: [email protected] 447 57

PRENUMERATION:Kontakta kansliet. Kostnad 200 kronor/år. 4 nummer.Kostnad lösnummer 60 kronor.

Kontakta Anne-Louise Fröding, 054-86 06 83, 070-522 14 73Epost: [email protected]

Ubåten Halland under gång. Foto Försvarsmakten

Ledare 33. sjöstridsflottiljen - högvakt 4FM i Växjö 70 år 5

4. sjöstridsflottiljen - ny chef 6-7FM i Karlstad-Värmland 10 år 8-9

Ubåtshistoria 10

Marinstridsdagar i Karlskrona 11Marinmålare Jacob Hägg 12Flottans tystaste förband 14

Marinens Musikkår del 6 16-18Nya böcker 20-22Marinmuseum 20 år på Stumholmen 23Skeppsgossehistoria del 1 24-25Korsord 27Om Riksårsmötet 28-32Rekrytskola period 2 till sjöss 33-36Vad en gammal bild berättar 37Karlshamns kastell 38-39KÖMS bibliotek i Karlskrona 40-41Lokalföreningarna 43-51


Välkomna till ett nyttverksamhetsår

men när politikerna möter vardagen igen, är riskenstor att det hålles tunt!Det föreligger alltså en samsyn, att Försvarsmaktenmåste förstärkas, men vilka delar eller system som skallprioriteras, lämnades få eller inga förslag på.

En central fråga under konferensen var militär när-varo på Gotland. I en TV-sänd intervju framhöll för-svarsministern, att det har vi sedan i höstas och det harvi inte haft tidigare! Ett uttalande som kan synas någotmärkligt, eftersom det fram till försvarsbeslutet 2000fanns tre utbildningsregementen på ön.

Naturligtvis har Gotland en strategisk betydelse ochmilitära förband har utbildats på ön sedan urminnes ti-der. I all operativ planering har en förstärkning av Got-land funnits med i händelse av ofred i vår omvärld, sådet är ingen nyhet, att det ska vara på det viset. Vad somnu sker är, att en knappt två årtionden lång parantes av-slutas och Försvarsmakten är tillbaka!

Det krävs dock mycket mer än en stridsgrupp påGotland, för att vår försvarsförmåga skall anses varatillräcklig för att möta de påfrestningar, som landet kankomma att utsättas för redan i ett skymningsläge. Fleraförband och system måste förnyas och förstärkas. I detnu gällande försvarsbeslutet finns ingen förnyelse avövervattensfartygen med och det är oroväckande. Ominte så sker, är risken överhängande, att flottan inom eninte alltför avlägsen framtid är ett minne blott!

Nu ska det tillsättas en försvarsberedning, som ska tafram ett beslutsunderlag för statsmakternas inriktningav Försvarsmakten i nästa försvarsbeslut. Låt oss hop-pas, att beredningens analyser och viktiga arbete ut-mynnar i ett förslag, som ger oss en nödvändig förnyel-se och utvidgning av vårasjöstridskrafter.

älkomna till ett nytt verksamhetsår i kam-ratföreningen Flottans Män. Det här åretär ett ”normalår” för Flottans Män, vilketinnebär, att i stort sett all verksamhet ge-

nomförs i lokalföreningarna och regionerna och denenda större samlingen är Riksårsmötet. som genomförsi början av maj i Göteborgs-föreningens regi. Mer omdet finns att läsa längre fram i tidningen.

Vid en betraktelse av världen utanför Flottans Män,världen runt omkring oss, kan vi nog inte se 2017 somett normalår. Ett osedvanligt osäkert säkerhetspolitiskläge kvarstår och en ny president har flyttat in i VitaHuset, med allt vad det kan innebära för relationernamellan USA och Europa och NATO. Truppförflyttning-ar genomförs och NATO förstärker sina östliga med-lemsländer, samtidigt som Ryssland utökar sin närvaroi östersjöområdet. En mängd frågor är fortfarande obe-svarade!

Under januari genomfördes den årliga Sälenkonfe-rensen i Folk och Försvars regi. Ministrar och myndig-hetschefer, politiska partiers ordförande och andra be-slutsfattare tillsammans med forskare och debattörersamlas under ett antal dagar för att diskutera och debat-tera försvars- och säkerhetsfrågor. Kort sagt alla, somhar åsikter i dessa frågor, deltog!

Vid flera tillfällen under förra året ställdes frågan pådenna plats, vilka signaler som behövs för att våra poli-tiska ledare skall förstå, att det är nödvändigt att förstär-ka vår försvarsförmåga. Vad måste hända för att be-slutsfattarna skall fatta nödvändiga beslut?

Uttalanden på Sälenkonferensen visar, att det gång-na årets händelser och det uppkomna läget, är tillräckli-ga för att inse allvaret i omvärldsläget och att åtgärdesmåste vidtas. En övervägande majoritet av alla deltaga-re i konferensen ansåg, att det svenska försvaret måstestärkas ytterligare utöver vad, som sades i det senastfattade försvarsbeslutet.

Synpunkter på antal kronor som bör tillföras försvar-sanslaget per år, eller över en viss tidsperiod, varieradestort och angavs både i belopp och som en procentuelldel av bruttonationalprodukten. Vad det faktiska re-sultatet blir, återstår att se. Under konferensen ver-kar betalningsviljan vara stor och det lovas runt,

V


mitten av januari var det dags för 3.sjöstridsflottiljen från Karlskrona att genomföra högvakt vid Stock-holms slott. Numera fördelas denna uppgift till landets samtliga förband, inklusive hemvärnet och medtanke på det lilla antalet förband, som finns inom Försvarsmakten i dag, kan det för vissa Stockholm när-liggande förband bli tätt mellan gångerna.

Publikintresset är oavsett väder och vind alltid stort vid de ceremonier, som ingår i vaktavlösningen.Vakthavande örlogskapten vid detta tillfälle var Magnus Roos och vaktchef var kapten Johan Lifner.

3.sjöstridsflottiljen genomförde högvakt

IOlle MelinFoto Försvarsmakten

Inmarsch på Yttre borggården

Parad för flaggan


lottans Mäns Växjöavdelning bildades den 6oktober 1947. Man hade annonserat i Växjö-tidningarna efter ”personer som varit fastanställda eller exercerat vid Flottan”. Års-

avgiften bestämdes till 3,50 kronor samt att ”tilltalsor-det föreningsmedlemmar emellan skall vara du”.

Första mötet den 12 februari 1948 hölls på Frimurar-pensionatet och kommendörkapten Schultze höll ett”mycket intressant föredrag om föreningens mål ocharbete”. Efter föredraget visades ”trefliga filmer” frånskeppsgossefartgens seglingar samt ett bildsvep frånövningar med Flottans fartyg till sjöss.

1949 hade föreningen fått 25 medlemmar, vilka1952 ökat till 39. Det förekom mycket kaffe med doppoch det berättades skepparhistorier. Samtidigt medde-lades, att föregående årsmöten ibland vartit dåligt be-sökta, ”vilket torde bero på, att flertalet medlemmaräro bosatta på Landsbygden och givetvis ej har så sto-ra möjligheter, som de i staden bosatta, att närvara”.

Till årsmötet 1977 hade styrelsen lämnat ett förslagom att bilda en damklubb, vilket godkändes och ”hem-ställdes till våra söta fruar att utse en interimsstyrel-se”. Den 15 oktober var det 30-årsfest. Det bjöds påmusik samt besök av Riksföreningens dåvarande ordfö-rande Fredrik Taube. Vid årets slut hade föreningen 39medlemmar, varav 13 var nytillkomna under året.

Efter ett mycket kort möte i december 1978 avsluta-de ordförande Eric Pennhag detsamma ”samt inbjöd tillkaffe och våra väntande flickor”. Därefter visadestvenne filmer; ”Sveriges Flotta 70 år” och ”Älvsnabb-ens långresa 1955-1956”. Medlemsantalet hade vidslutet av 1978 ökat till 38.

Ordförande Eric Pennhag avgick i och med årsmötet1980 och överlämnade till föreningen en ordförande-klubba med platta, tillverkad av svartek från 70-kano-nersskeppet Småland , som byggdes i Stockholm 1679.Det deltog i slaget mot Danmark vid Mön 1710 och vidFehmern 1715. Skeppet sänktes i nuvarande örlogs-hamnen i Karlskrona 1730. Vraket bärgades i sambandmed uppröjning i hamnen.

Under 1980 aktualiserades frågan om en egen lokaloch man diskuterade att köpa en stuga i Evedal ellerhyra en lokal på I 11. Denna fråga fick inte sin lösningförrän på våren 1983, då föreningen tilldelades enklubblokal i villa 23 vid I 11. Första mötet i egna loka-len hölls i juni 1984.

Årsmötet 1982 avslutades med en insamling till ettnytt ubåtsjaktfartyg, vilket inbringade 821 kronor och10 US dollar. Initiativtagare var Nils Arvid Arvidsson.Medlemsantalet höll sig strax över 55. Vid årsmötet1984 höjdes medlemsavgiften till 60 kronor.

Växjöavdelningen stod som värd för riksmötet i slu-tet av maj 1984. Önskemål hade inkommit från andra

avdelningar om bl.a. glasbruksbesök och ångbåtsresa iHelgasjön. Programmet innehöll även besök på Emi-grantmuseet, kaffe i Kronobergs slottsruin, korum ochflagghissning, kamratmiddag och underhållning meddans.

I juni 1985 hade föreningen 65 medlemmar. Villa 23användes fortsättningsvis både som fritidslokal ochsom möteslokal. Lokalen hade bestämda öppettider,från början på tisdagskvällar, senare under lördagsför-middagar. Besöksfrekvensen var dock inte stor. I janua-ri 1987 firade föreningen 40 år med en fest på AsaSkogsbruksskola med övernattning på vandrarhemmet.

1989 bestämdes, att styrelsemöten skulle hållas för-sta tisdagen i varje månad utom juni, juli och augusti.Denna ordning har gällt sedan dess, förutom att augustitillkommit som en aktiv månad. Efter beslut på årsmö-tet höjdes medlemsavgiften till 100 kronor.

Den 3 november 1994 dyker programpunkten”Herrsill” upp för första gången och styrelsen besluta-de att hyra ett rum på 20 m2 av HSB.

Vid invigningen av föreningens nya lokal utbringa-des en alkoholfri skål och det slogs åtta glas i skepps-klockan. Det årets julfest fick dock 48 deltagare, så lo-kalen var för liten.

50-årsjubileet den 30 augusti 1997 genomfördes påKronobergshed med möjlighet till övernattning. 2001flyttade föreningen in i Marinstugan. Idag har förening-en 72 medlemmar och är mycket aktiv. Förutom de in-planerade träffarna och middagarna genomförs varje årflera studiebesök på intressanta platser, oftast med enmarin anknytning.Ordförande i Flottans Män Växjö från 19471947-1956 Henning Hellvi1956-1980 Eric Pennhag1980-1982 Alf Stenström1982-1986 Stig Nilsson1986-2001 Nils-Åke Bergman2001-2007 Bengt Fransson2007-2012 Lennart Salomonsson2012- Sten Svensson

Inför jubileumsåret 2017 har FM Växjö gett ut en alma-nacka med marina motiv. Marinstugan pryder omslaget

Flottans Män Växjö 70 år 2017

F


en 1 februari var en betydelsefull dag för4.sjöstridsflottiljen. Då tillträdde kommen-dör Fredrik Palmquist som flottiljchef ochsenare den dagen övertog förbandet ansva-

ret för högvakten vid Stockholms slott.I sitt första veckobrev skrev den nytillträdde för-

bandschefen som en presentation av sig själv och sinaförväntningar på förbandet bland annat:

Det var 1988 när jag som nybakad fänrik gjorde an-mälan på flottiljen för första gången och storögt be-traktade jag fartygen och all aktivitet, som genomför-des i hamnområdet. Tanken, att man en dag långt sena-re skulle få ansvar för hela förbandet, var mycket långtborta. Snarare var det nog funderingar om, var jagskulle kunna passa in i denna enorma stridsmaskin,som rumlade runt i mitt huvud.

Jag var patrullbåtsdivisionen trogen länge och ficktillfälle att vara FC under tre år. Den perioden formademig både som person och som yrkesman, då jag växteupp mitt i ubåtsjakttiden. Under denna period anamma-des begreppet uppdragstaktik och personalen tvingades

därutöver improvisera, eftersom de verktyg, som stodtill buds, inte i alla stycken var anpassade för den verk-samhet, som vi var satta att hantera. Efter denna periodpåbörjade jag min tid vid Högkvarteret, men jag harnästan inte tjänstgjort i några marina befattningar ochdetta har varit viljestyrt, då jag ville spänna bågen ge-nom att testa min förmåga mot andra än kamrater frånMarinen. Under denna period var jag djupt inblandad iberedningarna inför försvarsbesluten och kämpandedärför för Marinen i kampen om resurser. I syfte att hål-la någon form av förbandskontakt deltog jag som stabs-officer i alla beredskapsförband för korvetterna sedanIKS bildades och genom det deltog jag i ML01. Efterdet bar det av tillbaka till Högkvarteret för att hanteraännu ett budgetunderlag, innan jag tog över som chefför 41.korvettdivisionen följt av en kortare sejour somstabschef vid Marinbasen. 2011 blev jag ställföreträ-dande stabschef vid Ledningsstaben och det var i san-ning tre år av utmaningar, som då startade. Huvuddelenav min tid där gick ut på att koordinera hela högkvarte-rets arbete. 2014 var det dags att byta arbete och ta överen helt ny tjänst vid PROD MARIN, där Marinchefenflyttade in och jag fick rollen som stabschef. Detta inne-bar, att jag för första gången fick ett arbete, där jagfick fokusera på marina ärenden och det var ett kärtåterseende.

Nu har jag checkat ut från Högkvarteret och tagitöver flottiljen och det är inte utan känsla av skräckblan-dad förtjusning, som jag nu skall ge mig hän åt mitt mo-derförband. Att fylla min företrädares skor kommer inteatt bli lätt, då Ewa dels var en duktig yrkeskvinna menockså hade ett drivet ledarskap. Jag som person är täm-ligen direkt i mitt anslag och enkel att läsa av – jag sä-ger, vad jag tycker och jag tycker, vad jag säger. De, jagtidigare har samarbetat med, brukar säga, att jag är in-

Ny chef4.sjöstridsflottiljen

D


tensiv och energirik i mitt arbetssätt samt kombinerarempati med en skopa kärvhet, när så behövs. Under deinledande veckorna kommer jag att fokusera på att lyss-na i syfte att skapa mig en uppfattning om läget vid för-bandet och inom ramen för detta kommer jag att prome-nera runt i lokaler och fartyg. Bli därför inte förvånan-de, om jag plötsligt dyker upp, när ni minst anar det!

Även om jag kommer att fokusera på att vara lyss-nande, kan jag inte hålla mig ifrån att släppa en aningpå förlåten rörande mina tankar om framtiden. Min be-stämda uppfattning är, att vi någon stans längs vägenhar glömt bort begreppet uppdragstaktik och detta är ettområde, som jag avser att fokusera på. Jag vill att helaflottiljen skall ha uppdragstaktiken som ledstjärna, närvi genomför vår verksamhet och att det finns en accep-tans för, att uppgifter kan lösas på olika sätt, men sam-mantaget blir resultatet bäst, om beslut tas rätt nivå.Detta kräver självklart en kombination av utbildningoch förtroende, men jag tror, att det enda sätt vi kanhantera de utmaningar vi har i olika typer av situa-tioner är, att chefer och medarbetare på alla nivåerbåde har en vilja och ett mandat att finna lösningarpå utmaningarna.

Det andra området, jag avser att lägga särskild viktvid, är personalområdet, där min önskan är en bättreplanering för både förbandet och individen. Under detkommande året kommer jag att sträva efter, att allamedarbetare skall ges en längre inriktning på, vad honeller han skall göra framöver, då detta är till gagn förbåde mig som chef och för förbandets medarbetare.

En annan aspekt, som jag har funderat mycket överde senaste åren, är, vilka åtgärder som kan vidtas för attgöra oss som förband farligare – och då menar jag inteför oss själva utan för en potentiell motståndare. Underde senaste åren har hela Försvarsmakten tagit stora steg

mot en situation, där vi har använt det vi har för att höjaförmågan och beredskapen. Jag är övertygad om, att vitillsammans kan få vårt förband att bli spetsigare och attdetta kan åstadkommas genom goda idéer från alla ni-våer i organisationen. Ett verktyg, som vi historiskt setttidvis har negligerat, är användandet av vilseledning,men nu är det dags att införa detta som en naturlig del iplaneringen på alla nivåer. Jag avser att återkomma tilldetta område i mina inledande dialoger med de olikaförbandsdelarna.

Som person är jag extremt lösningsorienterad ochtill min hjälp för att nå lösningar väjer jag sällan föroortodoxa lösningar – ett tips till er alla är att undvikafrasen ”Det går inte” – det är få saker, som inte går, mendet finns saker, som är svårare än andra och dessa kanbehöva en lösning, som kanske aldrig är prövad förr.Jag närmar mig dock min nya befattning med en storportion av ödmjukhet och jag är fullt på det klara med,att förbandet är bemannat med människor med en storkompetens och en vilja att utveckla förbandet.

Avslutningsvis vill jag tacka Kjell- Ove Schrammför hans tid som tjänsteförrättande flottiljchef – han harlyckats att kombinera sina bägge roller på ett föredöm-ligt sätt och det skall han ha all heder av.

Jo, det var en sak till. Jag avser att fortsätta min tra-dition från korvetterna genom att från och med nu an-vända epitetet ”Stolta fjärde sjöstridsflottiljen” – detbeskriver vad vi är och vad vi strävar efter.

Fredrik Palmquist

Bilder från mottagningsceremonin den 1 februari.Foto Försvarsmakten


början av 2006 ansåg FMsekreterare Bo Schager-berg, att det borde finnasunderlag för en lokalför-

ening i Karlstad. Efter diskussion iförbundsstyrelsen uppdrogs åt för-bundets vice ordförande Jan Wik-berg att kontakta någon i Karlstad.Det blev lokalföreningens blivandeförste ordförande Göte Rahm, somefter en tids betänketid tackade jatill förslaget att försöka bilda fören-ingen. Göte samlade några kamra-ter från svunnen tid och de bestäm-de sig för att försöka få till stånd enförening.

Den 16 maj 2006 bildades fören-ingen och Göte Rahm blev ordfö-rande och var sådan till 2015. Vidårsmötet detta år tog nuvarandeordföranden Ulf Sjödén över rodret.

Jubiléet för de tio åren celebrera-des med en trevlig kväll i goda vän-ners lag, både egna medlemmar ochen del gäster och damerna var givet-vis medbjudna att fira denna dag.

Förutom egna närvarande med-lemmar deltog Bo Schagerberg somrepresentant för förbundsstyrelsen.Flottans Män i Lysekil represente-rades av dess ordförande JackieLindebäck med fru och VärmlandsSjöfarts Gille representerades avordförande Peter Hertting.

Från riksförbundet erhölls för-bundsfanan, frå Lysekil en snyggtsnidad skylt med inskriptionenFlottans Män Karlstad-Värmlandsamt föreningens standar och avVärmlands Sjöfarts Gillet bokenTransporter på Klarälven medBengt Stjernlöf, en föreningsmed-lem, som författare.

Även några av de, som för drygttio år sedan grundade föreningen,var närvarande. Bland dessa kannämnas föreningens första ordfö-rande Göte Rahm, Roger Sundbergföreningen kassör sedan start lik-som Stig Friberg, som varit fören-

ingens revisor, även han sedan för-eningen bildades. Övriga som varmed och bildade föreningen varTom Thörn för övrigt dess förste se-kreterare samt Conny Isebark.

År 2006 var vi cirka tio medlem-mar. I dag är vi cirka åttio.

Den egna lokalen i Hamnkap-tensbostaden fick vi tillträde till den1 januari 2008, varefter rekrytering-en tog fart. Vi hade god hjälp avNWT, som skrev några artiklar omden nya föreningen.

Inom huset finns även Värm-lands Sjöfarts Gille och Ångbåts-sällkapet Polstjärnan. Vi har inomföreningarna bildat en trivselgrupp,som handlägger frågor rörande detgemensamma ansvaret för fastighe-ten samt genomför årligen vissa ge-mensamma aktiviteter.

Vid senaste mötet med trivsel-gruppen bestämde man sig för attåteruppta frågan om ett MaritimtCentrum runt den gamla hamnkap-tensbostaden, en fråga som legatnere i några år. Nu tyckte man, atttiden är inne för nya diskussionermed kommunen i detta ärende. Man

Flottans Män Karlstad-Värmlandhar firat sitt 10-årsjubileum

I

hoppas bl.a. att den ”nya” kommun-ledningen skall gå med på att flyttaden gamla Vågmästarbostadentvärs över vägen, så vi kan dispone-ra denna inom föreningarna. Vi harett halvt löfte att få köpa fastighetentill ett mycket förmånligt pris. Deterfordras endast kommunens till-stånd att få placera huset på vår nu-varande tomt. Flottans Män skullebl.a. då kunna bilda en damklubb,som kunde husera i detta hus.

Ulf Sjöden mottar gåva från LoF Lysekils Jackie Lindebäck.

Bo Schagerberg förbundssekreterare


Den utsökta måltiden leveredes av restaurangen i Skog-halls Folkets hus, mycket mat och gott som vanligt. För-eningens klubbmästare, Göran Olsson, styrde sina”trupper” på ett föredömligt sätt. Till sin hjälp hade hansambon Anneli Oskarsson och Miriam Tolvanen. Enoch annan medlem ryckte emellanåt in med en hjäl-pande hand. Baren sköttes föredömligt av Bertil An-dersson.

Gratulationer till jubiléet hade även inkommit frånandra föreningar inom region väst.

Efter avslutad måltid och diverse tal stundade kaffeoch avec. Vår lotteriföreståndare passade på att säljalotter till de närvarande. Han presenterade även ettkommande lotteri och som vinst i detta lotteri kan manvinna uppehälle m.m. m.m. till EDIP 2017.

Kvällens toastmaster var vår vice ordförande BjörnHörgren, som skötte uppgiften med säker hand (röst),som det anstår en gammal kustjägare.

Vi framför även vårt tack till KSS, som än en gångupplåtit sitt klubbhus till oss.

Bert ÅgrenFoto Bert Ågren

Honnörsbordet.

Veteranerna Göte Rahm vår förste ordförande och RogerSundberg nuvarande kasssör

Lördagen den 28 januari sköts salut från landets salutstatio-ner med anledning av HM Konungens namnsdag.

På salutstationen Kungshall i Karlskrona svarade an av-delning ur Hemvärnet i Blekinge för genomförandet. Salut-officer var kapten Mats Gleisner och ställföreträdare varlöjtnant Benny Larsson. Saluten övervakades av marinbas-chefen Erik Andersson, som efter genomförd skjutning de-lade ut diplom till deltagarna.

Nytt i Karlskrona är, att saluttruppen numera marscherarfrån Trolle till Kungshall med trumslagare i täten, detta bl.a.för att locka publik till ceremonin. Och mycket folk fanns påplats denna soliga vinterlördag.

Olle Melin

Salut för HM KonungCarl XVI Gustaf

Salutstyrkan från Blekinge hemvärn passerar Stumholms-bron på väg mot salutstationen på Kungshall. I tätentrumslagare från Hemvärnets musikkår Blekinge, StefanJohannesson till vänster och Peter Stenholm

Salut för HM Konungen

Marinbaschefen Erik Andersson tar emot salutbemanning-en efter väl förrättat värv

Foto Olle Melin


id novembermötet i Malmöföreningen i november 2016, berättade föreningens ordförande HansCarlsson lite ubåtshistoria. Föredraget var speciellt, varför vi på redaktionen omarbetade materialettill en egen artikel.Föredrag med detta innehåll har Hans hållit i många olika sammanhang inför en varierande publik.

Hans har grävt djupt i arkiven och verkligen hittat roliga och intressanta saker om vår fina ubåtsflotta!Det handlar om allt från den första HMS Hajen från 1904 till senaste projektet A26. Hans talade även om vår URFoch dess två motsvarigheter i USA och England. Dessa tre samsas även om att hjälpa till över hela världen, om detskulle behövas.Att bli besättningsman på en ubåt var inte lätt. Läs texten nedan och Du förstår varför.

Här ser vi ett gäng ombord på Hajenfrån 1904, som klarat kraven! De äralltså högst 1,75m långa, har bredbringa och lider varken av psykiskohälsa, fotsvett, stinkande snuva ellerhar veneriska sjukdomar, d.v.s. gräd-dan av vad svenska flottan hade påden tiden! Något för dagens unga attta efter?

En bild från en helt annantidsepok visar, när ubåten Östergöt-land ”visar tänderna”! Det gick ettsus genom lokalen, när den visadesoch alla, som legat på ubåt, längtadetillbaka till den tiden.

Två bilder hur det såg ut i byssan påubåtar förr i tiden jämfört med idag.

Fri uppstigning fån dyktanken iKarlskrona. En elev har just kommitupp till ytan och ropar sitt namn högtoch tydligt. Om inte, kan fara varaåfärde.Man skall då kunna säga sitt namnhögt och tydligt, annars har det integått bra.

En skämtteckning från 1959 av denlegendariske Birger Lenning.

Stefan Leo/Hans Carlsson

Ubåtshistoria

V


arinstridsdagarna2017 arrangera-des i Karlskronaden 24-26 januari

för åttonde året i rad.Tidigare år har Marinstridsda-

garna haft ett tema, dock inte i år.Däremot kretsade mycket av dengemensamma inledningen i Kon-serthusteatern, förutom om mari-nens kapacitet och framtid, om situ-ationen i vår omvärld, både den ivårt närområde, men även i andradelar av välden, som ger avtryck påFörsvarsmaktens verksamhet.

Meningen med att kalla sammanstora delar av marinens personalunder några dagar är att informeraom, vad som händer inom marinenliksom att låta medarbetare träffasfysiskt och byta erfarenheter. Nyttför i år var att dra ner på antalet se-minarier och istället lägga in ett an-tal arbetsmöten, där deltagarna ak-tivt bidrog i grupparbeten. Därförvar deltagandet inte lika stort somtidigare: drygt 800 personer deltogunder årets marina evenemang.

Utöver personal från Försvar-smakten deltog också andra myn-digheter, som arbetar nära marinen,t.ex. Sjöfartsverket, Försvaretsmaterielverk, Totalförsvaretsforskningsinstitut och Försvars-högskolan.

Marinchefen Jens Nykvist ochMarintaktiska chefen Ola Trueds-son inledde programmet i Karlskro-na konserthus.

Bifogad bild är framtagen justför Marinstridsdagarna och före-ställer olika verksamhetsområdeninom marinen. Illustration: UlrikaKlintin/Försvarsmakten.

Foto Michaela Linge

Marinstridsdagari Karlskrona

M

Michaela Linge

Samling i konserthusets foajé

CM Jens Nykvist och Ola Truedsson inledde dagarna

Viceamiral VeijoTaipulus, kommendör ifinska marinen,


miral Jacob Hägg ären av våra mest kändaoch beundrade marin-målare. Under sitt 92-

åriga liv hann Jacob Hägg målaöver 800 oljemålningar och produ-cera minst det dubbla antalet teck-ningar, etsningar och laveringar.

Hägg föddes 1839 på Gotlandnära havet och blev tidigt inspireradtill att måla vatten och båtar, liksomtill en karriär inom flottan.Under hans tid i flottan var målan-det hela tiden närvarande.

Ett av de fartyg som Hägg målatär fregatten Eugenie, som år 1851-1853 svarade för en lyckad seglingjorden runt.

Amiralen har fångat Eugenie,när hon i hårt väder har passerat detberyktade och farliga Magellanssund och löper ut i Stilla havet.

Magellans sund är 600 kilometerlångt och på sina ställen bara ett parkilometer brett och bitvis mycketsvårnavigerat. Året runt är sundetutsatt för hårda, oftast västliga vin-dar och starka tidvattenströmmarmed upp mot tio knops fart. Höjd-

Uno Gradin

MarinmålarenJacob Hägg

A skillnaden kan vara så mycket tolvmeter.

Eugenies segling genom sundethar beskrivits som den största brag-den i den svenska marinens histo-ria.

Chef ombord var kommendör-kapten Christian Adolf Virgin. Vidåterkomsten till Sverige 1853 be-fordrades Virgin till konteramiral.

Prinsen tog initiativInitiativet till Eugenies resa togs tillstor del av prins Oscar Fredrik (bli-vande Oscar I), sjöministern Juliusvon Platen och utrikesministernGustaf Stierneld. Syftet var blandannat att skydda och främja svenskhandel över världen, att utföra ve-tenskapliga arbeten i Charles Dar-wins fotspår samt att upptecknanautisk information. Under resansamlade medföljande vetenskaps-män in närmare 10 000 föremål,som än idag finns att beskåda i våramuseer, inte minst på Naturhistoris-ka riksmuseet.

Det tog inte mindre än tio år attfärdigställa Eugenie. Hon sjösattes

Amiralen JacobHägg har fångatEugenie, när hon ihårt väder harpasserat det berykta-de och farligaMagellans sund ochlöper ut i Stillahavet.

1846 och var i allt väsentligt ett arvfrån Chapmans sista konstruktionerfrån 1800- talets första år. Eugenievar en ren seglare, den näst sistaseglande stridsfartget, som byggdesför marinen.

Längden var 45 meter och bred-den 12 meter. Segelytan var 1700kvadratmeter och deplacementet1300 ton. Eugenie var ett vackert,starkt och välseglande fartyg, vilketstarkt bidrog till att valet föll påhenne, när det gällde att utse vilketfartyg, som skulle bli världsomseg-lare.

Häggs sonson, kommendörChrister Hägg, berättar i en bok,som utkom 1999, om Eugenies be-ryktade världsomsegling. Hägg harockså svarat för en mycket vackerbok om farfaders arbeten som ma-rinmålare och sjöofficer. Boken hartiteln ”Marinmålaren Jacob Hägg”.


Stockholms hamnar bygger i Norvik, därom är nog alla medvetna och har också säkert sett ritningar och bilderpå vad, som kommer att bli Sveriges största containerhamn i Östersjön.Stockholms hamnar bygger inte bara Norvik. Går man in på hamnens hemsida, kan man se alla anläggningsarbe-ten som är pågående eller färdigställda.Den stora omdaningen, som sker i Frihamnen, skapar utrymme för en ny Djurgårdsstad, liksom utvecklingen avKapellskär.Vad som är intressant är den långa historien kring vattnen runt Nynäshamn. Redan på 1000-talet var området etthuvud för sjöfart till och från Stockholm. Civil sjöfart följde kända landmärken som Landsort och Dalarö. Svenskaarmador lägrade upp här för anfall mot fiender och fienden för anfall mot Sveriges huvudstad. Den marina förank-ringen från Landsort/Nynäshamn till Älvsnabben har varit stor och har långa anor.Om allt detta kan man läsa på hamnens hemsida med tillhörande länkar.Bilden visar hur hamnen Norvik kommer att gestalta sig när allt är klart om5 - 10 år och som blir ett lyft för Södertörn.

Läs mer på www.Stockholmshamnar.seContainerhamnen Norvik

Stockholmshamnar


.

rots att 2016 var ett år, då många saker i våromvärld och vår uppfattning om densammaförändrades, kan året ändå på det stora helabetraktas som ett relativt normalt år för

1.ubåtsflottiljen – präglat av intensivt arbete, omväx-lande arbetsuppgifter och utmaningar att lösa i kamra-ter och kollegors sällskap.

Året inleddes, i likhet med många gånger tidigare,med en period av utbildning av personal till kaj ochverksamhet till sjöss för att skaka bort den rost, someventuellt bildats under vinteruppehållet.

Därefter vidtog en av årets mest intensiva övning-sperioder, som kulminerade i både övning av ubåtsjaktoch samövning med Finland, den senare till stöd förden omtalade Svensk-Finska gemensamma sjöstyrkan,också känd som SFNTG samt deltagande i den NATO-ledda övningen BALTOPS.

I samma period fattades också ett beslut, som för-bandet är mycket stolt över, men som samtidigt påver-kade vår verksamhet, nämligen att utnämna flottiljche-fen Jens Nykvist till marinchef och konteramiral.

Därefter följde en period med återupptagen öv-ningsverksamhet efter en välförtjänt sommarledighet,vilket präglades i stort av en mycket stor vilja från för-bandet att leverera efterfrågade förmågor och resultat.Detta nådde sin höjdpunkt i ett mycket uppskattatsvenskt bidrag till den internationella övningenNorthern Coast under september månad. I den här peri-oden skall också framhållas det framgångsrika arbete,som Stefan Östrand genomförde som tillförordnad chefför 1.ubåtsflottiljen.

Att kommendör Mats Agnéus tillträdande som chefför 1.ubåtsflottiljen i början av september gav sedanförbandet möjlighet att fortsätta året hela vägen in i målmed hög leverans och goda omdömen.

Under 2016 har Första ubåtsflottiljen haft ett bety-dande fokus på återtagandet av förbandets ubåtsrädd-ningsförmåga, där tyngdpunkten legat på att rekryteraoch utbilda ny personal.

Ytterligare ett tecken på detta återtagande visadesunder hösten i samband med marinövningen SWE-NEX, då den femtio ton tunga ubåtsräddningsfarkosten(URF) flygtransporterades i ett av världens störstafraktflygplan av typen Antonov 124, ett moment somenbart genomförts en gång tidigare för sexton år sedan.

Denna typ av övningar är av relevans, då de allraflesta länder, som har ubåtar, även har ubåtsräddning inågon form, oftast genom avtal med andra länder, ex-empelvis med Nato och Nato Submarine Rescue Sys-

Flottans tystaste förband– året som gått

T

tem (NSRS) eller med Sverige och ubåtsräddningsfar-kosten.

Även om 2016 inneburit mycket verksamhet för För-sta ubåtsflottiljen, har förbandet ändå haft tid för skrattoch gemenskap. Detta bland annat i form av ett flottilj-mästerskap där råstyrka i form av dragkamp och skarp-sinne i form av tipsrunda mättes. Det vinnande lagetkan nu stoltsera med vandringspriset i form av en pokalfram till nästa år.

Rebecka Signäsinformatör vid 1.ubåtsflottiljen

En specialgjord ramp gör ombordlastning av ubåtsrädd-ningsfarkosten på Antonov 124 möjlig

Nytillträdde ubåtsflottiljchefen Mats Agnéus till höger tarmot förbandet av tjänsteförrättande chefen Stefan Östrandtill höger allt under överinseende av marinchefen JensNykvist


Foto Försvarsmakten

Medaljerad av KunglKrigsvetenskapsakademinVid Kungliga Krigsvetenskapsakademins högtidssamman-komst lördagen 12 november på Börsen och Karlbergs slotttilldelades kommendören av 1.graden Nils-Ove Jansson aka-demins silvermedalj för boken Omöjlig Ubåt. I motivet för belöningen anger akademin, att beskrivningenutgör ett värdefullt komplement och en analysmässig fördjup-ning till övrig litteratur i ämnet. Särskilt förtjänstfullt är denstrategisk/politiska helheten och det långa tidsperspektivet,som behandlas samt den initierade beskrivningen av marinSpetsnaz, som ger en god bild av Sovjetunionens/Rysslandsoperativa och strategiska koncept.

Det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet har uppenba-ra paralleller med dagens säkerhetspolitiska situation. UnderKalla Kriget fanns ett dolt kärnvapenhot från Sovjetunionenmot Västvärlden inklusive Sverige. Idag hotar Ryssland öppetmed att använda kärnvapen mot sina grannländer. Då liksomnu har vi allvarliga brister inom ubåtsjakten.

Medaljören har hållit föredrag för Flottans Män i Göte-borg, Stockholm, Ängelholm och Varberg, vilket kanske kanvara intressant att informera om på respektive hemsida.

Tidigare ÖB, Bengt Gustafsson, belönades vid samma till-fälle. Motiveringen lyder bl.a., att han har efter sin tid somöverbefälhavare på ett synnerligen framstående sätt bidragittill att analysera och belysa centrala områden inom Sverigesförsvar.

Skulle någon vilja köpa boken, går det bra via www.omojlig-ubat.se Ange ”Flottans Män” i beställningenså får man rabatterat pris 250 kr (inkluderar porto).

Ubåten Halland på Stockholms ström Ubåten Halland från luften

Medaljörerna, tidigare ÖBBengt Gustavsson och kommen-dör 1.gr Nils-Ove Jansson

Boken och medaljen


Marinens Musikkår – med anor från 1680-taletDel 6

tillträdde John Skoglöf som kårens dirigent. Han komfrån musikkåren vid KA 3 i Fårösund efter att tidigareha tjänstgjort vid bl.a. I 3 i Örebro. Han hade dessutomvarit flöjtist i Stockholmsfilharmonien och lärare vidmusikhögskolan. Skoglöf gjorde kåren riksbekant bl.a.genom flera radiosändningar, såväl med den stora kå-ren, som med den av honom bildade Sjömansoktetten.

1957 omorganiserade de militära musikkårerna ochFlottans musikkår i Karlskrona reducerades från 45 till26 musiker, samtidigt som man bytte namn till Mari-nens musikkår. Detta namn behölls endast i 3 år, varef-ter kåren döptes till Militärmusikkåren i Karlskrona.Många musiker valde under 1950-talet att sluta medhänsyn till de försämrade befordringsmöjligheter, somskulle bli en följd av organisationen 1957

1957 blev Sune Sundberg ledare för musikkåren.Han kom då från den nedlagda musikkåren vid F 13 påBråvalla i Norrköping. Han stannade i knappt tre år.

1960 tillträdde Åke Dohlin som kårens ledare ochdirigent. Han stannade i 13 år, varefter han fortsatte tillSträngnäs och regionkapellmästare i regionmusikensöstra distrikt. Åke skapade sig verkligen ett namn iKarlskrona och var vid sidan om sitt arbete i kåren syn-nerligen verksam i Blekinges musikliv. Han har kom-ponerat 50-tal marscher, av vilka många blev antagnasom förbandsmarscher.

1971 genomfördes den stora musikorganisationen iSverige, som innebar, att de militära musikkårerna överen natt blev civila och kom att benämnas regionmusik.Således kom gamla ärevördiga Flottans musikkår offi-ciellt att benämnas ”Regionmusiken, Karlskrona mu-sikavdelning”, men idet dagliga talet hette den ändåFlottans musikkår.

1974 efterträddes Åke Dohlin av Per Ohlsson, som

hade fått stor del av sin musikaliska utbildning inomFrälsningsarmén. Per Ohlsson stannade endast 2 år ochefterträddes 1975 av ”rikskändisen” Egon Kjerrman,som bl.a. hade nöjet att leda kåren vid besöket i USA1976, då musikkåren flögs över för att medverka i firan-det av självständighetsförklaringen (200-års minnet).Besöket avslutades med en stor marschdefilering påBroadway.

Egon Kjerrman efterträddes 1978 av Folke Nilsson,som stannade till sin pensionsavgång 1989. Under hanstid som dirigent inträffade den andra stora musikrefor-men i vår tid, i och med att regionmusikavdelningarnaöverfördes till stiftelser i landstingets regi. Länsmusi-ken i Blekinge (sedermera Musik i Blekinge) var en avde landstingsstiftelser, som fick uppdrag åt försvaret,varvid kåren fick behålla sin profil som militär musik-kår. I samband med kårens överförande till stiftelseninom landstinget antogs namnet Marinens musikkår,vilket användes vid militära spelningar.

Efter Folke Nilssons avgång leddes kåren fram tillöverföringen till Försvarsmakten i regel av gästande di-rigenter. Musikkårens fagottist, pianist och ”klock-spelsvirtuos”, Ulf Sigurdson, var också ofta i elden somdirigent under denna tid.

1983 erhöll musikkåren Karlskrona kommuns kul-turstipendium med motiveringen ”För mångsidig ochför kommunens musikliv utvecklande musikutövningmed förankring i de militära traditionerna”.

Förutom musikdirektörerna har även flaggtrum-

1944

Flottans Musikkår ger konsert på Sparres kaserngårdförmodligen på 1920-talet

Sjömansoktetten. Till höger musikdirektör John Skoglöf


slagarna, som regementstrumslagarna kallas i flottan,satt sin prägel på kåren.

Legendariska namn är här bl.a. flaggmusikkonsta-peln Joakim ”Jocke” Johansson som verkade på 1930-och 1940-talet, Harald Stenström, som verkade på1950-talet, Stig Hallberg på 1950-, 1960- och 1970-ta-len, Alf ”Tott” Sigurdson på 1960-, 1970- och 1980-ta-len sam Hans Lind på 1980- och 1990-talen. I dag ledskåren av flaggtrumslagaren Karin Svensson.

Den förste flaggtrumslagaren hette P A Petterssonoch var verksam mellan åren 1862-1874.

Minskade anslag från försvaret till Musik i Blekingegjorde musikkårens framtid osäker. Planer fanns att re-ducera kårens numerär till 16 alternativt 8 musiker, vil-ket skulle innebära att kåren inte längre skulle kunnaverka som symfonisk blåsorkester och inte heller kunnagenomföra militära ceremonier fullt ut.

Efter ett idogt arbete från marina förband i Karlskro-na, musikkårens musiker och inte minst den bildadeMarinens Musikkårs Vänner kunde musikkårens fram-tid räddas och den 1 juli 1993 återfördes musikerna tillförsvaret och Marinens Musikkår kom att bli en del avSydkustens Marinkommando. Överföringen möjlig-gjordes genom att Musik i Blekinge respektive Försvar-smakten köpte musik i en sådan omfattning, att ekono-min gick runt. Karlskrona kommun var angelägen attmusikkåren, med sin tradition från 1680 blev kvar ikommunen och höll musikkåren med lokaler mot er-sättning i form av musik. Vid marschen genom stadenmed anledning av återförandet till Försvarsmakten spe-lades signifikativt nog marschen ”Mot ljusare tider”.

Ohlsson återkom som dirigent och musikalisk ledarevid övergången till Försvarsmakten 1993. Han stanna-de till 1998 och efterträddes av Andreas Hanson.

Sedan den 1 juli 1994 ingår musikkåren i Försvars-musikcentrum vars ledning finns i Kungsängen. Förut-om sina militära tjänsteuppdrag, har musikkåren en om-fattande konsertverksamhet med en mycket bred reper-toar i olika genrer, allt för att möta en ny publik och föratt skapa nytänkande. Marinens Musikkår har en nyck-

elroll som företrädare inte bara för svensk militärmusikutan också för svensk blåsmusik i allmänhet, som inne-fattar kontakter med och stöd till den civila amatörblås-musiken, bland annat genom symposier och kurser.

Marinens Musikkår genomför under ett spelår mer

Flottans Musikkår ombord på kryssaren Tre Kronor vidörlogsbesök i England Trumslagare på Tre Kronor

Marinens Musikkår i ett figurativt program i sambandmed besök i Sankt Petersburg

Konsert i Sankt Petersburg under ledning av AndreasHanson


än 100 spelningar, som innefattar allt från RichardStrausskonserter till nationalhymner vid statsbesök.Barnmusiken utgör också en stor del av kårens verk-samhet. Ett stort antal förbandsspelningar genomförsmed viss koncentration till södra Sverige. Ett antal da-gar varje år genomför musikkåren högvakt vid Kungli-ga slottet.

Sedan återföreningen med Försvarsmakten, har kå-

Flottans Musikkår Stadshotellet Karlskrona september 1953.1.a raden från vänster: Musikelev T Mattisson, Furir Bill Rubin, Musikkonstapel Stig Nilsson, Musikkonstapel Alf Sigurd-son, Musikkonstapel Iwan Wedeborg, Musikdirektör John Skoglöf, Flaggmusikkonstapel Kurt Forslund, MusikkonstapelOlle Brining, Furir Inge Bjarnelo, Furir Bertil Stenholm, Korpral S Ohlsson2.a raden från vänster: Furir S Berving, Furir K Nilsson, Korpral Jan Nyman, Furir R Stolpe, Flaggmusikkonstapel Ha-rald Stenström, Musikkonstapel Stig Hallberg, Furir Sven Steinbach, Flaggmusikkonstapel Ivar Palm, Flaggmusikkonsta-pel Karl-Erik Gustafsson, Furir B Karlsson, Furir Åke Anderlund, Furir G Adriansson, Musikkonstapel Arne Melin3.e raden från vänster: Musikkonstapel Roland Dahlskog, Furir Stig Alvar Johansson, 2. klass sjöman J Andersson, Mu-sikelev S Amberg, 2. klass sjöman Björn Ohlsson (Landenstad), Korpral Rune Håkansson, Korpral Kjell Okmark, 2. klasssjöman Svantesson, Musikelev Stig Lindberg, Korpral Björn Villas, 2. klass sjöman Egon Nilsson4.e raden från vänster: Furir E Franzén, Musikkonstapel Karl-Erik Svensson, Musikkonstapel T Önnerfalk, Furir GunnarOlsson.

ren vid ett flertal tillfällen representerat Sverige utom-lands och varit värdar för gästande musikkårer från oli-ka håll i världen.

Hög kvalitet har alltid varit ett riktmärke för kårensverksamhet. Man arbetar efter en långsiktig plan, därvisioner om ett nationellt och internationellt erkännan-de alltid finns som en ledstjärna.

Olle Melin

Fredagsmarsch i Karlskrona. I täten flaggtrumslagareKarin Svensson

En legend i Marinens Musikkår, Ulf Sigurdson med sittlyraklockspel


20 Nr 1 2017FLOTTANS MÄN20

Nya böckerNya böckerNya böckerNya böckerNya böcker

32 LansenSaab 32 Lansen kom i tjänst 1956 för drygt60 år sedan och skulle ersättas med någotännu modernare efter 7-8 år. Så blev dockinte fallet, utan Lansen flög i flygvapen-tjänst under 40 år som attack-, spanings-,jakt- och målflygplan. Sammanlagt bygg-des 455 flygplan, varav 134 totalhaverera-de under de flygmilitära villkor, som gäll-de under kalla kriget med mycket låg- ochmörkerflygning.

Boken skildrar Lansens historia från deförsta projektutkasten till överlåtelsen2016 av de sista flygande Lansen från För-svarsmakten till Swedish Air Force Histo-ric Flight. Än flyger Lansen 64 år efter denförsta flygningen.

Boken är till sin huvuddel skriven avSven Stridsberg och är 2016 års Flyghisto-risk revy utgiven av Svensk FlyghistoriskFörening.

Omfattande och lättillgänglig text ochett förnämligt bildmaterial ger möjlighettill intressant och spännande läsning.ISSN 0345-3413

Olle Melin

Med J 21 mot PampusrännanBoken berättar i romanform, hur en svenskjagare 1973 värnar det svenska oberoendeti samband med ett krig i Östersjön. JagarenSödermanland beordras löpa ut från baseni Göteborg och slå sig fram till de illa tillty-gade resterna av svenska flottan, som om-baserat till Östergötlands skärgård.

Den Röda Marinen anfaller på bredfront och Södermanland går in i Bråviken.Alla besättningens mentala och fysiskakrafter tas i anspråk för att lösa uppgiften.Men priset är högt. Det är en roman, somhandlar om svensk sjöslagshistoria, inne-hållsrik och mycket spännande och inteminst från kända svenska vatten. Alla plat-ser, som beskrivs i boken, finns och kanupplevas. Alla fartyg, som beskrivs, hartjänat det svenska sjöförsvaret.

Författaren, Gustaf J L Hamilton är avKarlskronasläkt med många sjöofficerare ifamiljeleden. Gustaf är bosatt i Malmö ochhar varit verksam i företagsledande befatt-ningar i svenska storföretag.

Boken är tillägnad en legendar inomflottan, kommendör K G Hamilton (1888-1973).Fredsbaskerförlaget.ISBN 978-91-85609-11-6

Olle Melin

Gömda krigsfartygAndra världskriget gav upphov till ettoräkneligt antal sjöslag och tusentals far-tyg mötte sina öden på havets botten. Översjuttio år senare pågår fortfarande arbetetmed att hitta, identifiera och bevara dessadelvis glömda skeppsvrak.

Marinhistorikern Nicholas A Veronicoberättar i boken om 40 tidigare oidentifie-rade vrak – historien, upptäckten och be-varandet.

I boken återfinns bl.a. de japanska mini-ubåtar, som anföll Pearl Harbor, HMS Re-pulse och HMS Prince of Wales, som bådasänktes av japanska torpedbombplan utan-för Malaysia 1941, det tyska slagskeppetAdmiral Graf Spee, som efter allvarligaskador sänktes av sin egen besättning i Riode la Plata1939.

Gömda krigsfartyg innehåller över150 samtida och historiska fotografier,fartygsspecifikationer och marinhisto-riska detaljer.

Gömda krigsfartyg kommer utan tvekanatt guida dig till några av andra världskri-gets mest kända marina kvarlevor.

Nicholas A Veronico är författare till enlång rad böcker, bland andra Hidden War-birds 2013 och 2014.Fischer & Co. ISBN 978-91-88243-12-6

Olle Melin

21FLOTTANS MÄNNr 1 2017 21

Regalskeppet KronanDen 1 juni 1676 förliste ett av världensmäktigaste örlogsfartyg under ett drama-tiskt sjöslag mellan den svenska ochdansk-nederländska flottan öster omÖland. Regalskeppet Kronans undergångär en av de största tragedierna i svensk his-toria. 800 människor följde med i djupet.Slaget var en del av det s.k. Skånska kriget,där Danmark försökte återerövra de pro-vinser, som förlorats efter freden i Roskil-de 1658.

I tre sekel låg ett praktfullt sjunket palatspå havets botten, tills marinarkeologerupptäckte vraket i början av 1980-talet.Sedan dess har man funnit mer än 30 000föremål – bland annat Sveriges störstaguldmyntskatt och praktfulla bronskano-ner skulpturer och navigationsinstrument,soldaternas kläder och böcker. De ovärder-liga fynden berättar historien om Sverigesom krigsmakt, om hårda sjöstrider ochom enskilda människoöden i stormaktstid-ens samhälle.

Lars Einarsson, historiker och marinar-keolog, kan utan tvekan kallas Mr Kronan.Han har varit projektledare för undersök-ningarna av Kronan sedan 1983. I bokenväver han samman berättelser och händel-ser, personer och föremål från stormakts-tidens Sverige. Det ger en enastående kun-skap om livet ombord på ett av världensstörsta örlogsfartyg under 1600-talet.

En mycket spännande bok utlovas ochdet rika bildmaterialet höjer bokens värdeytterligare.Historiska Media.ISBN 978-91-7545-355-2

Olle Melin

Hitler, Stalin och SverigeDebatten om Sveriges agerande under an-dra världskriget har mest kretsat kring feg-spel och stryktäck eftergiftspolitik åt nazis-terna.

Detta är den första bok, som med ett per-spektiv utifrån försöker ge en mer fullstän-dig bild av händelserna i det neutralaSverige under andra världskriget och Sve-riges besvärliga förhållande till de krigfö-rande nationerna. Vid sidan om diplomati-och handelsfrågor, gräver författaren dju-pare i det politiska och militära ledarska-pets manövrerande och i hur samhället för-ändrades under krigstrycket. Genom att gåbortom den stereotypa bilden av Sverigesagerande och undersöka den press och demotiv, som drev politikerna att följa enkontroversiell linje i politiken, studera hurmänniskor levde på hemmafronten ochompröva efterkrigstidens hetsiga diskus-sioner av olika frågor, utmanar författarende fördomar, som har satt sig i den svenskafolksjälen, i synnerhet de generationer,som inte var med.

I boken visas, hur Sverige framgångsrikthanterade både Tyskland och Sovjet ochöverlevde som självständig demokratisknation.

Författaren John Gilmour är så kalladHonorary Fellow i skandinaviska studiervid universitetet i Edinburgh. Han är med-lem i den brittiska kommissionen för mili-tär historia och är aktiv i den svensk-skot-ska föreningen. Han kom till Sverige redanpå 1960-talet, när han var historiestu-dent i Edinburgh och hans intresse harinte avtagit. En mycket läsvärd bok re-kommenderas.ISBN 978-91-7359-102-7

Olle Melin

Sömmerskor, tornsvalor och soldaterDet är armémusei årsbok 2016, som harrubricerad titel. Den har också en underti-tel, Kvinnors försvarsarbete i Sverige se-dan första världskriget.

När riksdagen 1901 tog beslutet att infö-ra allmän värnplikt i Sverige, gjordes ut-bildningen obligatorisk för män. Kvinnoromfattades inte av värnplikten och underhela 1900-talet har Försvarsmakten variten starkt mansdominerad organisation.Först 1989 öppnades alla militära befatt-ningar för kvinnor. Trots det har kvinnorfrivilligt och i stort antal engagerat sigilandets försvar. Den här boken handlarom dessa. Om kvinnors krigsberedskapunder första världskriget, om lottor ochbilkårister under andra världskriget, omhur det gick till, när militäryrket öppnadesför kvinnor och hur de första kvinnligavärnpliktiga och yrkesofficerarna upplev-de att arbeta i en traditionellt manlig miljö.

Redaktör för boken har varit Klas Kron-berg, till vardags bibliotekarie på Armé-museum och övriga författare är FiaSundevall, Alma Persson och Anna Fred-holm, samtliga forskare inom områdena.Armémusei årsbok 2016.ISBN 978-91-86478-49-0

Olle Melin


Vilseledning - Kriget i Ukraina i svenskamedier.Med kriget i Ukraina har Ryssland lanseraten omfattande kampanj i informationssfä-ren. Genom att påverka nyhetsförmedling-en i väst har Ryssland även vunnit militäraframgångar. Den ryska hybridkrigföringenhar varit framgångsrik!

Boken handlar om, hur det ryska infor-mationskriget påverkar svensk nyhetsför-medling. Sverige är verkligen utsatt för ettinformationskrig från den ryska statenssida. Mot Sverige ingår inte våld i dennastrategi, men däremot förekommer en om-fattande våldsanvändning från rysk sida iUkraina.

Svårigheterna är att rapportera verkligafakta i och med att den ryska informatio-nen ibland blir ensidig och möjligheternaatt kontrollera på plats, vad som egentligenhände är i flera fall begränsade.

En av de mest framgångsrika propagan-damyterna, som Kreml torgfört, är, att maninte har några reguljära ryska förband istrid i östra Ukraina. Det finns tillräckligtmed bevis för att fastslå, att detta inte ärsant. Ändå anklagas inte Ryssland av FNför att ha anfallit Ukraina! Genom att an-vända tvivel och vilseledning som strategilyckades man lägga en enorm dimridå överdet faktum, att ryska trupper befann sig iUkraina och på Krim.

Ukrainas regering och Nato har varitmycket tydliga med, hur de ser på saken.Men de har inte fått gehör för sin sak hosandra aktörer. President Obama har visser-ligen sagt sin mening vid ett par tillfällen,dock inte med eftertryck. Samma sak gäl-ler för Storbritannien. Tysklands för-bundskansler och Frankrikes president lig-ger lågt och så gör även Sveriges regering.

Vid en jämförelse, konstaterar StefanOlsson, har den svenska nyhetsrapporte-ringen jämfört med den internationella hål-lit en god standard.

Författaren Stefan Olsson är statsvetareoch frilansskribent. Han har tidigare varitchef för tankesmedjan Frivärld, säkerhets-politisk analytiker på Totalförsvaretsforskningsinstitut FOI, forskare på Uppsa-la universitet och Institutet för framtidsstu-dier.Förlag: Timbro Förlag, 2016. ISBN 978-91-7703-023-2.

Stellan Andersson

Svenska sjöofficerare under 1500-taletDen svenska flottan expanderade kraftigtunder 1500-talet. De större fartygen kundeha hundratals personer ombord, från sjö-folk till infanterister och artillerister. Ochuppdragen kunde variera från att anfallaeller kapa fientliga fartyg till att skyddasvenska handelsintressen, diplomatiskauppdrag eller kungliga frierier.

Mot en fond av 1500-talets makthavare,krig och individuella utmaningar berättarden här boken historien om framväxten avden svenska flottans militära befälhavare,sjöofficerarna. De kom inte bara från aris-tokratin utan representerade hela samhälls-hierarkin. Ombord var de kungens delege-rade makt och deras uppgift var allt annaten enkel.

I krig var det ett stort ansvar att leda ensjöoperation med över 40 fartyg. Det kräv-des hårda tag att upprätthålla disciplinenombord under brinnande strid eller på engalär under Dackefejden för att bekämpasmåländska motståndsmän. För sjöoffi-cerarna var det inte bara fråga om krig ellersjöstrid. De hade dessutom ansvar för mervardagliga bestyr som personalrekrytering,proviantering och rättsskipning.

Författaren Ingvar Sjöblom är lärare ochforskare i krigsvetenskap vid Försvarshög-skolan.

Boken har över 600 sidor och belyser ettämne, som är ganska sparsamt represente-rat i svensk militärhistorisk litteratur.Universus Academic Press.ISBN 978-91-87439-28-5.Boken ingår i Forum navales skriftseriesom nr 60.

Olle Melin

M/S Estonia. Svenska statens haveriDen 27 september 1994 lämnade passage-rarfärjan m/s Estonia Tallinns hamn med989 människor ombord. Under nattensjönk fartyget i en allt hårdare vind, somännu inte hade utvecklats till storm. Sjunk-förloppet var dramatiskt och 852 männis-kor följde henne i djupet. Endast 137överlevde. Ombord fanns passagerare av17 nationaliteter. Av dessa var svenskarnai majoritet: 552 personer, av vilka 501 om-kom! På huvuddäcket stod en militärtrans-port, som via Sverige skulle till annat land.Förlisningen och händelseförloppet har iefterhand blivit mycket omdiskuterat.Överlevandes berättelser stämmer intemed haveriutredningens slutsatser. Enligtsjöfartsexpertis skulle inte vädret ha spelatnågon roll. Fartyget skulle normalt klaratdetta. Vilken roll spelade bogvisiret ochvarför anklagades det tyska varvet meninte svenska Sjöfartsverket?

Boken behandlar, varför politikernasnabbt svänger i frågan om bärgning avfartyget och de omkomna, varför det gjor-des hemliga dykningar och efter detta Sve-riges ensidiga beslut att utlysa gravfrid ochdykförbud på fartyget.

Boken behandlar bl. a: Varför utfärda-des ett ofullständigt säkerhetsintyg sammadag fartyget skulle avgå? Hur var det medvapentransporterna ombord på Estonia ochvarför transporterades dessa på ett passa-gerarfartyg? Vem var mottagare av dessavapen? Vad orsakade de konstiga smälla-rna och hålet i skrovet? Varför hölls ingensjöförklaring inför domstol utan istället be-slöts det att tillsätta en haveriutredning,vilken utreder under friare former och en-dast lämnar rekommendationer?

Boken ger en helt ny bild och dimensionhur Estoniakatastrofen hanterades och hurSveriges regering var en aktiv part i mörk-läggningen genom beslutet att täcka övervraket och sanningen.

Författaren Stefan Torssell är sjökaptenoch byrådirektör på Sjöfartsverket och kal-lar denna bok som hans viktigaste bok.Förlag: Alterna Media AB, 2016.ISBN: 978-919834780-7.

Stellan Andersson

Nya böckerNya böckerNya böckerNya böckerNya böcker

22


år är det 20 år sedan Marinmuseum etablerade sig påStumholmen. Detta kommer på olika sätt att märkas imuseets programutbud under året i form av olika eve-nemang. Om detta tänker jag återkomma i nästa num-

mer av tidningen.Lite av en tjuvstart på jubileumsåret blev det lördagen den

18 februari, då föreningen Marinmusei Vänner överlämnadeen jubileumsgåva i form av en målning utförd av en av lan-dets stora marinmålare, nämligen Herman af Sillén. Målning-en visar fregatten Vanadis på Karlskrona redd. Konstverkethar ägts av en byggmästarfamilj i Stockholm och deras öns-kan var, att verket skulle finnas på Marinmuseum. Vänfören-ingen köpte tavlan för ett sexsiffrigt belopp och föreningensordförande Per Jenvald kunde både med stolthet och ödmjuk-het överlämna verket till museet via museichefen Ingrid HallRoth.

Vänföreningen, som grundades den 30 maj kl 1600 av då-varande landshövdingen i Blekinge Bertil Fallenius har sedandess varit verksam för att på olika sätt stödja museets verk-samhet. Det kan handla om gåvor som vid detta tillfälle, mendet handlar också om stöd till forskning och utbildning.Herman Gustaf af Sillén (1859-1908) var ensvensk sjöofficer och marinmålare. Som sjöofficer tjänst-gjorde Herman af Sillén bland annat som fartygschef på HMSDrott. Han utnämndes till kommendörkapten av första gra-den 1901.

Herman af Sillén, som fick sin konstnärli-ga utbildning i Paris och Berlin, ansesvara en av Sveriges främste marinmå-lare. Som sådan är han känd för sin för-måga att återge vattenytan på ett tro-värdigt sätt.

Tillsammans med amiralen ochmarinmålaren Jacob Hägg svarade Her-man af Sillén för Flottans paviljong påStockholms allmänna konst- och indu-striutställning 1897. Erfarenheterna från

denna gjorde att de tillsammans började planera för ett Sjökrigs-historiskt museum i Stockholm. För Silléns del blev det inte nå-

Olle Melin

Marinmuseum 20 år på Stumholmen

I

Foto Olle Melin

Ordförande Per Jenvald och museichefen Ingrid Hall Roth

Pianisten AntollyPetersson underhöllmed piaanomusik

Täckelset faller. Ordförande Marinmusei Vänner Per Jenvaldoch museichefen Ingrid Hall Roth

Herman af Silléns målning föreställande fregatten Vanadis påKarlskrona redd. I förgrunden barkar

got mer i och med hans bortgång 1908. Jacob Hägg närde dockdessa planer ända till sin död. Museet blev aldrig verklighet,men större delen av det tänkta innehållet kom sedan att visaspå Sjöhistoriska museet, öppnat 1938.Ångfregatten Vanadis byggdes i docka 5 som nybygge 247 idocka 5 vid örlogsvarvet i Karlskrona och sjösattes 1862.Hon var byggd som ett krigsfartyg, men användes i huvudsaksom skolfartyg. Hon gjorde en världsomsegling 1883-85, honvar det fartyg som tog hem bemanningen från Sankt Barthele-my och hon var första svenska fartyg (fjärde över huvud ta-get), som passerade Suezkanalen. Hon gjordes om till loge-mentsfartyg i Stockholm 1939 och skrotades 1945.

Herman af Sillénarkivbild

23


å länge vi har haft en flotta, har det med allsannolikhet funnits minderåriga pojkar om-bord i enklare befattningar som till exempeluppassare.

Efter krigsåren 1676-1679 var den svenska örlogs-flottan i ett mycket dåligt skick. Fartygsmaterielen varundermålig och personalen var både dåligt utbildad ochdessutom fåtalig. Flottans huvudbas var under nämndakrig Stockholm, vilket bland annat innebar långa perio-der, då fartygen var förhindrade att förflytta sig pågrund av isbelagda vatten. I avsikt att förbättra dessaförhållanden beslöt vår dåvarande kung, Karl XI, attstörsta delen av flottan skulle förläggas till sydkusten.En ny örlogsstad planerades, Karlskrona, och stadenfick sina stadsrättigheter 1680. Arbetet med att iord-ningställa flottan påbörjades och i samband med dettabörjade man ägna personalen och dess utbildning alltstörre omsorg. Som en följd av detta uppmuntrades of-ficerare att, under fredstid, söka sig ut i främmandetjänst för att få ökad erfarenhet. För lägre befäl anord-

nades artilleri- och navigationsskolor. Personal, helstmed sjövana, skulle anställas och vara tillgänglig förtjänstgöring året runt.

Mot denna bakgrund blev en konsekvens, att skepps-gossekåren bildades. Denna tanke var inte ny utanväcktes redan 1655. Skeppsgossekårens officiella till-komst blev dock den 19 mars 1685 då en kunglig reso-lution tillkännagavs. Resolutionens första stycke hadeföljande lydelse:

Alldenstund vid amiralitetet alltid före detta varitbrukligt att antaga små gossar, som icke allenast sinasysslor på skeppen hava att förrätta, utan också avungdomen vänja sig vid sjömanskap, att de gemenligenbliva bäst skicklige till Kungl. Maj:ts tjänst; alltså ärKungl. Maj:t i nåder tillfreds med att sådana härefterockså antagas, men som inte något visst antal har varitsatt och nu i år befinnes allenast tjugo stycken varauppförda, där likväl amiralerna påstå att åtminstonefemtio behövas vid varje esquadron; alltså vill Kungl.Maj:t åter låta så många i staten uppföra, men för inne-

Skeppsgossehistoria -Allmänt

del 1

S


varande år tillåter Kungl. Maj:t dem att taga så myck-et, som till dessa skeppsgossars underhåll behövs, utavför volonteurer anslagna traktamente, eftersom av demännu inte äro så många till antalet antagna.

De två första åren, som kåren existerade, fanns en-dast anslag för avlöning och beklädnad till 20 skepps-gossar. Några år senare utökades antalet till 100. Underde första åren förekom ingen egentlig utbildning.Varvsamiralen Wachtmeister ansåg skeppsgossarna;”omistandes eftersom de stadigt böra vara på skeppentill att hålla dem rena med sopande och svablande ochvattenspolande under heta sommardagar”.

Etableringen av den nya flottbasen i Karlskronakrävde mycket, dels praktiskt arbete, dels ekonomiskauppoffringar. Representanter för prästerskapet lycka-des, trots det myckna arbetet med flottbasens etable-ring, förmå Amiralitetskollegiet att ta upp frågan om enskola för skeppsgossarna. I 1686 års kyrkolag före-skrevs nämligen bland annat, att ungdomen skulle”lära sig läsa i bok”. Resultatet blev att en skola inrät-tades 1692. Målsättningen var att ”informera gossarna itro och kristendom samt i läsande och skrivande”.

Ändamålsenliga lokaler fanns inte att tillgå, så Kon-ungens befallning löd att skeppsgossarnas utbildningskulle ske med ”Vår minsta kostnad”

Den 12 september 1732 utfärdades ett Kungl. Brev(Fredrik I) angående antagning och utbildning medmera av skeppsgossar. Brevet fick stor betydelse förskeppsgosseinstitutionens fortsatta utveckling.Brevetinnehöll regler för antagning, bland annat, ”At inge an-dre barn än i synnerhet fattige mäns barn och faderlösebarn måge till denna skola antagas och ingen yngre äntijo år”.

Det handlade också mycket om, hur teoretisk utbild-ning skulle genomföras. I detta Kungl. Brev användes,för första gången, ordet ”skepsgåssar”. Tidigare be-grepp hade varit ”Skiepzpoijkarne eller ”pojkarne”.

Den så kallade Karlskrivningen var under helaskeppsgossarnas historia en sorts examen. Den förstakarlskrivningen ägde rum 17 augusti 1696 under hög-tidliga former. Den sista karlskrivningen ägde rum den15 april 1939.

Enligt 1697 års stat för Amiralitetet var 100 skepps-gossar antagna. Detta tros ha stått sig i cirka 75 år. Den13 september 1775 utfärdades ett reglemente för skepp-gossekompaniet i Karlskrona. Kompaniet skulle beståav 150 gossar och till skeppsgossar skulle antas barntillhörande stadens fattiga och därvid helst underoffi-cerares och gemene mans barn. I november 1783 anbe-falldes genom Kungl. Brev, att antalet skeppsgossarskulle ökas till 300, alltså ytterligare ett kompani. Somskäl för denna utökning, med inte mindre än 150 styck-en, angavs bland annat i nämnda brev. ”den märkligaförmån och nytta riket tillskyndas, därigenom att en delav den under Amiralitet lydande gemenskapens barnkunna räddas från det svåra öden, som fattigdom ochbristande uppehälle, medföra”

Vid denna tid rådde stor fattigdom i landet och dettagällde också officerare och civila tjänstemän vid ör-logsstationen. Många av dessa hade fått sina barn in-skrivna som skeppsgossar. Avsikten var ju, att underof-ficerares och gemene mans barn skulle anställas. Detta”fusk” uppdagades och det bestämdes, att officerarnasoch tjänstemännens barn skulle strykas ur rullorna. Det-ta beslut överklagades och några år senare. År 1786,beslutades genom ”nådigt beslut”, att ett visst antalbarn till fattiga officerare och tjänstemän kunde antasefter en noga ”pröfning af föräldrarnas fattigdom”. Påvart och ett av de två kompanierna fick det finnas tiostycken barn, vars föräldrar vid särskild prövning visatsig vara fattiga. Vid en mönstring, som genomfördes1792, visade det sig, att bestämt antal barn hade över-skridits. De övertaliga ströks ur rullorna, givetvis underdiverse protester, förmodligen mest från föräldrarna.

Den 17 juni 1790 drabbades Karlskrona av förödan-de brand där, bland annat den byggnad, som utnyttjadessom utbildningslokal för skeppsgossar, blev lågornasrov. Nya lokaler införskaffades i en byggnad vid Hög-vakten på Amiralitetsslätten, ungefär på den plats somen ny Skeppsgossekasern uppfördes 1878-81.

Genom ett Kungl. Brev i oktober 1823 bestämdes,att örlogsflottan och arméns flotta (mestadels roddfar-tyg) skulle sammanföras till en. Denna sammanslag-ning initierade ett antal organisationsförändringar, vil-ka också berörde skeppsgossekåren och dess uppgift.Det beslöts bland annat, att varje kompani skulle ståunder befäl av chef med kaptens grad och vid kompani-et i Karlskrona skulle kompanichefen biträdas av ensubalternofficer och två underofficerare. Vid detta till-fälle bestämdes, att skeppsgossar kunde antas vid åttaårs ålder. Karlskrivning ägde rum när skeppsgossen var18 år fyllda alltså med en gedigen teoretisk och praktiskutbildning under tio år

Den 12 mars 1836 togs beslut om att bygga en ka-sern i Karlskrona enkom för skeppsgossarna. Den kun-de först hösten 1842 tas i bruk och var i första hand, av-sedd för dem, som var föräldralösa. Kasernförläggning-en i Karlskrona gav positiva erfarenheter och särskildförläggning anordnades även för skeppsgossarna iStockholm. Någon ny kasern blev det inte, utan ettgammalt sjukhus på Kastellholmen ställdes till förfo-gande.

Artikeln fortsätter i nästa nummer!

Kjell A Jönsson



KORSORD Lösning Korsord 4 2016

Korsord 1 2017Vågräta ord1 Kula4 Årtusende9 Tillvägagångsätt10 Hoppgudinna12 Ädelgas14 Nuvarande år15 Gotlandsgärsgård17 Vänsterfärgade18 Rödlurig19 Järndricka21 Blekingegossar23 Kan kor vara24 Vårtecken26 Järnvägsknut i Belgien27 Kräva29 Individualpsykolog30 Anspråkslösa31 Gudomligt objekt32 Högstämd lyrisk dikt34 Skeppare av Guds nåde35 Hästsjukdom37 Högland i Främre orienten38 Musik med uppräkning39 Jazzfurste40 Sägs våtmark vara

Lodräta ord1 Fyra sillar2 Varsel3 Lärosats4 Snart5 Det högsta6 Ollonsynonym7 ”Gud med oss”8 Minnesanteckningar

Nytt år och nya utmaningar för korsordslösare. Vinnare i december-numret blevLars Troedsson, LidingöHelge Hansson, Trelleborgoch jag delar som vanligt ut föremål ur Jonny Ekdahls produktion.GRATTIS!

Korsord nr 4-2016 var det sista numret, där konstruktören GustavKarlsson var i livet. Han avled 90 år gammal den 2 januari. Jag sän-der en tacksamhetens tanke till vännen Gustav. Hans ande kommerändå att sväva över korsordet, eftersom jag har tillgång till ett stortantal ännu ej publicerade kryss.Senast den 1 maj 2017 vill jag ha Din lösning under adress:Redaktören Flottans MänFörfattarevägen 9371 63 LYCKEBY

På bilden syns Jonny Ekdal och Anna Kuylenstierna tomtar, när de delar utjulklappar till eleverna vid WMU, World Maritime University. WMU är enorganisation under FN-organet IMO. Jonny har under många år gjort julklap-par till varje student. Denna jul fick 130 studenter vars två sjömanspussel.

11 Antik rödfärg13 Dess kompani varinte trovärt16 Kan fluidum18 Stad vid Düna19 Kommande omärkligt20 Kvinnlig talman21 Att pinas22 Minneslista25 Fatalism26 Oenergiska28 Ledsagande dunkande30 Att hålla i handeni datortid32 Ängslas33 Omodernt namnsnamn36 Regelbundetsvängande ljud37 Gitter


REDOVISNING AB

Lars-Erik Nilsson Auktoriserad Redovisningskonsult

Vi erbjuder hjälp med;

Bokföring, moms, lönehantering bokslut, årsredovisning och deklaration

Box 33, 263 21 Höganäs mail: [email protected] Tel 042-33 20 15 fax 042-34 19 16 mobil 070-339 12 99

Flottans Män kallas härmed till Riksårsmöte ombord på m/s Stena Scandinavia i Kiel måndagen den 8 maj 2016 kl. 10.00.

Förslag till dagordning: 1. Flaggparad. Parentation. Årsmötet öppnas. 2. Fastställande av den fortsatta dagordningen. 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande. 4. Val av årsmötespresidium (ordförande och

sekreterare). 5. Val av två justeringsmän att jämte

mötesordförande justera protokollet. 6. Val av två rösträknare (kan vara samma som

i punkt 5 ovan). 7. Fastställande av röstlängd. 8. Styrelsens verksamhetsberättelse . 9. Ekonomisk årsredovisning. 10. Revisorernas berättelse.

11. Beslut angående ansvarsfrihet. 12. Eventuellt beslut angående

medelsdisposition. 13. Beslut angående slutlig budget för år 2017 14. och preliminär budget för år 2018,

samt årsavgift till riksförbundet för år 2019. 14. Kort orientering om verksamheten år 2017. 15. Val av förbundsstyrelse, revisorer och

valberedning enl. § 12 i stadgarna. 16. Eventuellt förslag från lokalförening eller

enskild medlem enl. § 15 i stadgarna. 17. Avtackningar. Avslutning. Flaggparad.

Förbundsstyrelsen

Gåshagaleden 12, Lidingö • Tel: 08-544 809 80 • Öppet: mån-tors 8-17, fre [email protected] • www.micabmarin.se

Auktoriserad återförsäljare förMERCRUISER • MERCURY • VOLVO PENTAService – Reservdelar – Motorer – Vinterförvaring


Kamrater!

Det blir ingen rymdfärd den här gången

men något betydligt mera praktiskt där

man inte behöver vara ansluten med

slangar och inspärrad i en pyttemodul.

Det blir en resa från västkusten till den

tyska nordkusten och åter med Stena

Scandinavica. Det kommer att bli nog så

minnesrikt som en rymdresa där glädjen

kommer att delas med många andra.

Varmt välkomna att ansluta Er till årets

Riksårsresa med ett arrangemang i

samarbete mellan FM Göteborg och

Stena Line.

Än en gång varmt välkomna!

Lars-Erik Uhlegård

Inga fler rymdfärder för min del. Men riksårsre-

sor med Flottans Män, det kan man inte få för

många av./Uhl

FM Gbg

styrelse

på rek-

resa in-

för 2017

års

Riksårs-

resa till

Kiel.


PERSONNUMMER (endast födelsedata)

GATUADRESS LOKALFÖRENING

POSTADRESS

PERSONNUMMER (endast födelsedata)

I priset ingår: Förläggning två nätter (alla bäddar på durken).Välkomstdrinkar, förbrödringsmissag inkl. öl / vin, två frukostar

Sätt kryss i aktuella rutor:Pris per H D kronor:person

Grundpris: Del i flerbäddshytt insida utan fönster 2 personer 1 450

Del i flerbäddshytt utsida med fönster 2 personer 1 800

Enkelhytt insida utan fönster 1 person 1 750

Enkelhytt utsida med fönster 1 person 2 370Dubbelhytter med större golvutrymme: SG

Del i flerbäddshytt SG insida utan fönster 2 personer +270 1 720

Del i flerbäddshytt SG utsida med fönster 2 personer +100 1 900Deltager i FM program:

Laboe: Kostnad pp buss t-r och .kransnedläggning: 120

Laboe: Kostnad pp.lunch inkl dryck 200

Lübeck: Kostnad pp. Buss t-r : 200

Kiel: Egna aktiviteter: Buss i Kiel till Citti Markt t o r 0Bussen går utanför Stena terminalen i Kiel

Totalbelopp:

Denna blankett insänds senast den 31:a mars till FM i Göteborg under adress:

FLOTTANS MÄN I GÖTEBORGc/o Anders AnderssonMatildebergsgatan 45431 38 Mölndal

Totalbeloppet ovan inbetalas senast den 15:e april till FM Göteborg

Postgiro: 447 48 - 2OBS ! Denna anmälan är bindande efter den 15:e april, därefter kan återbetalning ske endast mot

uppvisande av läkarintyg.

Kjell Åsberg - telefon +46 31 29 10 07, mobil +46 73 207 30 02

E-postadresser:

Frågor kan ställas till:Anders Andersson - telefon/mobil +46 72 720 98 98

Namn - XXXXT E X T A T N A M N

Göteborg - Kiel - Göteborg 7-8-9 maj

Anmäler mig och - XXXXM E D F Ö L J A N D E F A M I L J E M E D L E M

Jag vill dela hytt med:

och festbankett inkl. vin.

POSTNUMMER TELEFON mobil mailadress

Anders Andersson: [email protected] Marinstugan: [email protected]

Flottans Män - Riksårsmötet 2017

A N M Ä L N I N G S B L A N K E T T


-

-

- -

-

- -

-

-

-

-

- -

-

MENY

FÖRBRBRÖDRÖDRIRINGSMIGSMIDDAG

Mat

Buffé Dricka

Vatten, öl och vin

hämtas på dryckesstationen

Övriga drycker

beställer Du vid bordet

och betalar själv

Fri bordsplacering

MENY

FESTBANKETTEN

Förrätt

Grillad sparris med parmaskinka,

ruccola, pinjenötter och parmesan

Huvudrätt

Pocherad kungsflundra med räksås

och potatis

Dessert

Citroncheesecake med melbasås

Vegetarisk meny

Vegetariskt alternativ på begäran Drycker

Vin och vatten

Övriga drycker

beställer Du vid bordet

och betalar själv

Fri placering utom vid honnörsbord

-


--

-

-

--

-

-

- --

--

- -

-

-

-- -

-

-


Av Rolf Ahlin

te på redden låg pansarskeppet Oscar II tillankars. Hon var lätt att känna igen medsina tre skorstenar. I aktern på det ljusgråaskrovet blänkte ”Stora riksvapnet”, medan

igenkänningstecknet för svenska örlogsfartyg tydligtmarkerades med vita breda band i för och akter. Dessahade införts den 23 juni 1941 och kom allmänt att kal-las neutralitetsbeteckningar. Först sommaren 1943skulle fartyget komma att kamouflagemålas.

På lördagseftermiddagen den 27 juni 1942 anländevi stamrekryter från Karlskrona örlogsstation, som varavsedda för pansarskeppet Oscar II. Där ombord skullevi fortsätta Rekrytskola period 2, sjö. Bakom oss hadevi en lång järnvägsresa med ånglok från Karlskrona tillGöteborg. Kriget hade pågått i snart tre år, men först nuhade Sverige börjat få sådana militära maktmedel, somvar nödvändiga för neutralitetspolitiken. Att vi skullekunna drabbas av kriget var nog en avlägsen tanke.

Marinens roll, framför allt flottans, hade allt tydliga-re kommit i förgrunden. Under en jagarsjösättning dettaår fällde försvarsminister Per Edvin Sköld följande ytt-rande: Knappast någon del av vårt försvar har vi hittills

under detta krig haft ett så påtagligt behov av som flot-tans. Den frågan böra aldrig ställas mer. Behöver vi enflotta? Så länge Sverige behöver ett försvar, behöverdet också en flotta.

OmbordkomstenOmkring kl 1400 äntrade vi upp för babords fallrepmed våra sjösäckar och ställde upp på halvdäck. Därfördelades vi till kvarter och skeppsnummer. Själv komjag att tillhöra tredje däckskvarteret med skeppsnum-mer 353.

Jag visades ner i fartyget och skulle gå föröver tilltrossbotten. Med sjösäcken på axeln var det rätt mödo-samt att ta sig fram i citadellgången, men till slut skym-tade jag en dörr. Där stod två maskinunderbefäl ochsamtalade. När de såg min villrådighet, pekade de pådörröppningen; ”Trossbotten ligger därinne”.

Första tanken gick till alla historier om lurade ny-komlingar. Var detta ett sådant försök? Jag vände ochgick tillbaka igen för att fortsätta ovan däck. Väl inne idäckstamburen ledde en trappa ner till trossbotten. Tillmin häpnad var dörröppningen till citadellgången där.Det kändes snopet! Jag lärde mig i alla fall att inte litaför mycket på historier.

Rekrytskolan vid Karlskrona örlogsstation 1942 blev något rumphuggen. Skolans andra periodgenomfördes till sjöss. I artikeln nedan beskriver Rolf Ahlin utbildningen vid rekrytskolan.

Rekrytskola period 2 till sjöss

U

Principskiss för utbildning till furir för artillerimatroserantagna den 1 mars 1942. All utbildning, utom Rekrytsko-la period 1, anordnades ombord. Kontraktet för dennaårgång löpte på fyra år och åtta månader. För övrigaomgångar under året var kontraktstiden något kortare,dock lägst fyra år. Detta medförde tidsförskjutningar iutbildningsgången. Uppflyttning till 2.klass sjöman medhögre lön skedde under anställningsåret. Kontraktetslutade alltid den 31 oktober oavsett antagningsomgång,liksom att Underbefälsskolan (korpral- och furirskolan)påbörjades den 1 november tredje anställningsåret. Livbåtsbesättningen äntrar upp, innan slupen hissas


FartygetVid sin senaste renovering hade fartyget fått övertapansarskeppet Sveriges eldledning.. Dessutom utrusta-des hon med fyra 57 mm halvautomatiska luftvärnska-noner placerade på en luftvärnsbrygga på aktra delen avöverbyggnaden. Utrymmet under hade inretts till kadett-förläggning inför långresan 1939/40, som inte blev av.

HMS Oscar II hade uppnått en ålder av 36 år och in-gick sommaren 1942 som kadettfartyg i Sjökrigsskole-avdelningen. Förutom kadetter från Kungl Sjökrigssko-lan och stamrekryter från Karlskrona örlogsstation be-mannades hon med äldre värnpliktiga. Underbefälska-dern hade inslag av f.d. stamanställda, s.k. A-klassare.Vid den här tiden hade många av stampersonalen vidkontraktstidens slut att välja mellan rekapitulation ett åri taget, eller att genast bli inkallade. Med förstärknings-personal, bl.a. efter dåtidens många reservförfaranden,uppgick krigsbesättningen till cirka 450 man.

FörläggningDe gamla plåttallrikarna hade bytts ut mot porslin, sombacklaget lämnade in i disken efter måltiderna. Den sto-ra porslinsmuggen utan ”öra” var däremot personligoch fick kvitteras ut hos uppbördstimmermans biträde.Hängkoj och filt hämtades hos uppbördsskepparens”karl”, som var furir. Några lakan fanns inte. I ställetingick blå pyjamas i beklädnadsutrustningen.

Trångboddheten i krigsfartygen är välkända och här-vidlag var Oscar II inget undantag. Regler och bestäm-melser för kollektivet gynnade trivsel och hygien. Detfanns inte någon plats, dit manskapet kunde dra sig till-baka på fritiden, utan den tillbringades på trossbotten ikvarteren.

RengöringRengöring och snygghet ombord var en självklarhetoch dessutom en del av fartygsunderhållet. Detta upp-tog en stor del av rutinen, inte minst på de koleldadefartygen. Dit hörde ”rent skepp” efter varje kolning och

besättningens besök hos någon badinrättning, om sådanfanns att tillgå.

Varje man tilldelades en rengöringsstation enligt ge-neralfördelningen, som fanns anslagen i däckstambu-ren, de större stationerna med en furir som rengörings-förman. Dagen började med en timmes rengöring. Efterlunchskaffningen blåstes ”sopa däcken” och till eldron-den ”uppsnyggning i förläggningarna”. Under lördagarpågick rengöringen hela förmiddagen och avslutadesmed inspektion av sekonden, chefens närmaste man,som inte ska förväxlas med sekundchef.

Min rengöringsstation var styrbords gångbord medöverbyggnadens styrbordssida samt de båda dubbeltor-nen till 15 cm kanonerna. Under lördagsrengöringenanvändes lut, som var gjord av skeppstvål och sodablandat i färskvatten. Detta stimades (kokades) i lutlå-ren framme på backen.

Det var en hel vetenskap att rengöra och spola demålade ytorna, så att det inte blev ränder. Däcksplan-korna skulle också skrubbas och spolas. Dessa föga gla-morösa göromål kunde dock ses som ett led i utbild-ningen till rengöringsförman.

Inre tjänstKojerna fick inte hängas upp förrän på kvällen, när dtblåstes ”alla mans kojer”. På morgonen vid allmän ut-purrning blåstes ”beslå och stuva kojerna”, varviddessa rullades ihop till en ”korv” och blev hårt beslagnatill beslagsbanden. Därefter stuvades kojerna ståendemed skeppsnumret lått synligt i kojlåren längs fartygs-sidan.

Kojerna skiftades var 14 dag, då också filtarna väd-rades och piskades. Tvättning av kojerna gjordes fram-me på backen vid lämplig tid. Manskapet fick självasvara för, att beklädnaden hölls hel, ren och snygg. Manfick använda sig av egna sybehör. Tvätt gjordes på an-visade tider och ibland fick fritiden tas i anspråk. Hurtvätten skulle gå till, fanns noggrant beskrivet i ”Man-skapsinstruktionen”. För tvätten utdelades skeppstvål.Strykjärn fanns på varje kvarter. Byte av förslitnakläder fick däremot sändas till respektive örlogssta-tion. Kontroll av beklädnaden gjordes vid kläd-mönstringarna.

MathållningenManskapet var indelat i backlag. När skaffningen skulleintas, togs bord och bänkar ner från sina förvaringsplatserför att efter maten på nytt fällas ihop och stuvas undan.Trots att ransonering rådde, var maten ombord båderiklig och vällagad, även om inte allt föll i smaken. Ef-termiddagskaffet kunde vissa tider bytas ut mot te. Enöl (fatöl) om dagen ingick också, men den kunde bytasutmot kontantersättning. Ransoneringskort utdeladesvid längre ledighet. Vid krigstjänstgöring, dit krigsor-ganiserade förband räknades, utdelades dessutom enterminallön var tionde dag, förutom det sjötillägg, somutgick vid sjökommendering.

Pansarskeppet Oscar II till ankars. Den vita linjen ärigenkänningstecken för svenska örlogsfartyg, allmäntkallad för neutralitetsbeteckning. Först 1943 kamouflage-målades svenska flottan


Ett ganska välsorterat marketenteri, med särskilda öp-pethållningstider, fanns i däckstamburen. Kommersenskedde genom en lucka. Här serverades kaffe i med-havd mugg och flätor och mazariner bakades på Krono-bageriet på Stumholmen.

Flottans var ett privilegierat vapenslag genom sinaintendenter och redogörare, vilka svarade för mathåll-ningen på de större fartygen. En garanti för tillagningenvar ekonomiavdelningens kockar, en yrkesgren insko-lad från grunden. Det ligger något i uttrycket – En dåligchef kan man stå ut med, men en dålig skeppskock är enkatastrof.

StridstjänstenHuvudtjänsten för artillerimatroser låg inom artilleri-området. På pansarskeppen innefattade detta svårt,medelsvårt och luftvärnsartilleri. Den, som tilldeladesskeppsnummer vid luftvärnet, tjänstgjorde där underalla beredskapsgrader, medan skeppsnummer vid hu-vudartilleriet, när inte detta var bemannat. Också kundevara placerad vid luftvärnet.

Vid den här tiden var luftvärnet alltid bemannat, an-tingen hela eller del därav. Detta innebar, att vid ”Klarsskepp” var kanonerna bemannade med sina ordinariebetjäningar, men vid stor luftvärnsberedskap kom hälf-ten av luftvärnets från vaktens (styrbords eller babords)övriga artilleri. Liten luftvärnsberedskap klarade vakt-ens vaktkvarter med fria kvarteret i beredskap.

Varje kanon hade ett nummer efter ett visst system.Jag tjänstgjorde som siktinställare vid 15:e kanon. Pjä-sen ingick i medelsvåra artilleriet och omfattade åtta15,2 cm kanoner fördelade på fyra dubbeltorn, två torn

till varje bredsida. Min drabbningsplats låg i aktra styr-bordtornet. Vid stor luftvärnsberedkap för styrbordsvakt var jag laddare vi en 57 mm halvautomatisk luft-värnskanon.

Siktinställningsinstrumenten var i sida graderat medstreck för inställning höger eller vänster samt i höjdmed hektometer för att öka eller minska. Instrumentenpåverkade siktkikarna vid optisk skjutning, men vidcentralriktning följde riktarna centralsiktets visare. Ar-tilleriofficeren (AO) ledde elden vid svåra artilleriet,andre artilleriofficeren vid det medelsvåra.

TornbetjäningenBemanningen i ett dubbeltorn uppgick till 12 man.Tornbefälhavaren var divisionschef och övertog eldled-ningen vid tornvis skjutning, medan plutonsbefälhava-ren övervakade pjäsarbetet. En av de båda riktarna vartornriktare och den andre höjdriktare, vilken avfyradekanonerna och kallades ”kanonkommendör”. Eldentornvis angavs på kommandot ”Färdig, färdig salva, vidcentralskjutning med salvtjutare – kort, kort, lång.

Skjutningen med egen ammunition har fastnat i min-net, dånet och braket vid kanonernas rekyl, tornetsskakningar, det trånga utrymmet, pjäserna som gled till-baka efter rekylen, dumpningen till laddläge, väsningenfrån den komprimerade luften, när laddarna blåste ureldrören, den stickande lukten av krut, klirrandet dåskruvmekanismen öppnades. Först därefter rassladeammunitionshissarna igång., vidare det lågmälda repet-erandet i huvudseletelefonen till artilleriofficerens kor-rektioner, betjäningarnas brådska.

Andre laddarna vid varje kanon lyfte upp den 45 kilotunga projektilen och förde in den i kammaren och medansättaren gavs en kraftig stöt, så att koppargördelnfastnade i loppets räfflor. Därefter följde två krutkardu-ser sydda i vitt tyg. Dessa togs direkt ur kogren. Ingakrutkoger fick öppnas före laddningen.

Mekanismen stängdes helt, när försteladdaren tagiten tändpatron ur laddförklädet och satt in i fänghålet.Hans tydliga – klart! – följt av kanonens nummer. Ka-nonernas eleverades för ny eldgivning. Höjdriktarens”På mål” och därefter tystnad och koncentration införnästa salva.

LaddutbildningenLaddningen var beroende av den manuella snabbhetenoch vid medelsvårt artilleri övades detta ständigt medhjälp av en laddapparat. <det vasr en enkel och robustkonstruktion. Laddningen, som vi rekryter fick lära oss,var en kombination av teknik och styrka. Vid laddappa-raten kunde vi på fem minuter prestera omkring 20-25laddningar. Vid kanonerna uppnåddes inte denna has-tighet, eftersom pjäsen först skulle komma i laddlägeoch sedan i skjutläge.

Laddningen vid 57 mm kanonerna gällde mer på-passlighet, så den mekanismen automatiskt slog igen,när enhetspatronen kom på plats. Den laddapparaten

Backlag. På de moderna skeppen åt man på porslinstallri-kar, medan man på de äldre fortfarande åt på tallrikar avbleckplåt. Endast porslinsmuggen utan öra var personlig.Den kvitterades ut hos uppbördstimmerman och återlämna-des vid avmönstring


kunde förorsaka klämda fingrar som smärtsamma på-minnelser vid minsta avvikelse, eller vårdslöshet fråninlärningsmomentet.

Till ÖstersjönHMS Oscar II var som kadettfartyg på rörlig fot. På vägtill Stockholmsområdet passerade vi ut genom Falster-bokanalen, som detta år tagits i bruk. Svenskt territori-alvatten sträckte sig fyra distansminuter ut. Tyskarnaminerade emellertid farleden runt Falsterbonäset tillgränsen, där det endast var cirka fem meter djupt.

Detta fick till följd, att alla större handelsfartyg påväg ut från Östersjön måste lossa en del av lasten iYstad eller Trelleborg, innan de kunde gå runt. Lastensändes sedan på järnväg till Malmö, där den på nytt togsombord. Men också Sverigeskeppen med sitt djupgåen-de på 6,8 meter var helt instängda.

Beslutet att bygga Falsterbokanalen togs den 13 juni1940 och den var fullt klar den 1 januari 1942 till enkostnad av 15 miljoner kronor. Djupet mätte 7,5 metervid medelvattenstånd. Detta innebar en stor lättnad fördet tyngre tonnaget men även säkerhetspolitiskt.

Att kanalen var synnerligen viktig för sjöfarten ochmarinen, förstod vi av den hårda bevakningen. Poste-ringar och luftvärn låg tätt och det vimlade av gråkläd-da soldater på båda sidor, som nyfiket betraktade vårpassage.

Stridsmasten påOscar II. Märsenmed avståndsmä-taren och de fyrasignalrårna.Under liggerstrålkastarbryg-gan. Under dennalåg manöverbryg-gan och i förgrun-den förliga 21:an

OrosmolnI Östersjön, dit vi nu var på väg, hade ubåtskriget trap-pats upp detta året. Ryska ubåtar hade lyckats ta sig utfrån flottbasen i Kronstadt, där de legat instängda. Deriktade våldsamma attacker mot handelssjöfarten, bl.a.malmtransporterna från Luleå. Längs hela ostkusten på-gick detta. Många fartyg sänktes, både i närheten av ochinom svenskt territorialvatten. Eskorter organiserades,vilket ställde stora krav på besättningar och de antaletfartyg, som fanns att tillgå. Båda ansträngdes till brist-ningsgränsen.

EpilogEfter utbildningen avslutades Rekrytskola period 2 meden ceremoni på halvdäck. Vi delgavs resultaten ochmedelbetygen infördes i våra tjänstgöringsböcker. Den23 augusti mönstrade vi ombord på pansarskeppet Äranför att genomgå Artilleriskola 1. Pansarskeppet OscarII skulle gå in på varv för att byta till nya ångpannor.


Vad en gammal bild kan berätta

D et är 1934 och ett antal officerare är samla-de, troligen på officersmässen på Skepps-holmen för att fira Marinstabens 50-årsju-bileum. Sittande i mitten syns dåvarande

marinstabschefen, viceamiralen Otto Emil Lybeck.Starten för Marinstaben räknas från 1884, då Flot-

tans stab inrättades. Detta skedde genom generalordernr 5532 den 7 november 1884, utfärdad av nådigste be-fallning av sjöministern, konteramiralen C G von Otteroch är i marinstabens arkiv intagen som dess ankom-mande handling nummer 1. Flottans stab ändrades frånden 1 januari 1908 till Marinstaben, bland annat föran-lett av kustartilleriets uppsättande 1902 och med kustar-tilleriinspektören ingående i staben. Marinstaben fannskvar till och med den 30 juni 1994, då samtliga för-svarsgrensstaber inordnades i det nya Högkvarteret,samtidigt som ett Marincentrum sattes upp.

Befattningen Chefen för Marinen tillkom först 1937.Som föregångare till Marinstaben kan räknas Tredje

riksämbetsverket, uppsatt 1634 och allmänt kallat Ami-ralitetskollegium. Kollegiet var i princip ur funktionåren 1680-1687, då amiralgeneralen Hans Wachtmeis-ter på Karl XI:s order så gott som enväldigt styrde Flot-tan. Amiralitetskollegium flyttade 1680 till Karlskrona,men flyttade tillbaka till Stockholm 1776. År 1780 åter-upplivades Generalamiralsämbetet och detta innebar,att Amiralitetskollegium fråntogs sina befogenheter,varför det drogs in 1791.

År 1794 övertogs ledningen av Storamiralsämbetenaför örlogsflottan och arméns flotta. Detta förhållandevarade i endast tre år och år 1797 ersattes ämbetet avkommittéerna för förvaltande av örlogsflottans respek-tive arméns flottas ärenden, en organisation som 1803blev Förvaltningen av sjöärendena. Samtidigt överläm-nades en väsentlig del av stabsgöromålen till en nyska-pad myndighet, konungens tjänstgörande generaladju-tant för flottorna.

Men, som Alf Henrikson en gång skrev, ”Det blev, somdet var, så återupplivades 1827 Storamiralsämbetet ochnu under chefskap av kronprins Oscar, sedermera Os-car I.

Såväl Storamiralsämbetet som Generaladjutantäm-betet upphörde 1840 i och med att stabsärendena flytta-des till sjöförsvarsdepartementet.

Under åren fram till 1884 skedde ett antal föränd-ringar, bland annat inrättades 1872 i departementet enmilitärteknisk byrå.

Förste chef för Flottans stab var konteramiral CarlPhilip Samuel Virgin, som tillträdde befattningen den 1oktober 1884 och avgick med pension den 31 mars1889.

Från början fanns Marinstaben på Riddarholmen,men flyttade den 1 oktober 1899 till Skeppsholmen.Här blev man kvar till 1943, då man flyttade till Banér-gatan på Gärdet (Tre vapen) för att 1981 flytta till Li-dingövägen, där man blev kvar till indragningen 1994.Delar av staben satt fram till 1981 åter på Skeppshol-men i Amiralitetshuset.

Siste marinstabschef var generalmajor Lars-GöranPersson.

Titeln Chef för Marinen försvann också 1994, menär nu fr.o.m. 2016 återskapad.

Så här skrev Alf Henrikson i sin helhet.Det var som det var, tills det blev som det blev.Det blir som det blir, när det är som det är.Det är som det är tills det blir som det blir.Faran är att det blir som det var.

Olle Melin


en danska dominansen i Östersjön bröts de-finitivt 1658 genom freden i Roskilde. Nuvar stormakten Sverige som störst.

Blekinge utgjorde ett gränsland, somständigt hotades av krigiska hemsökelser.

Både svenska och danska arméer drog härjande genomlandskapet. Bönderna i gränsområdet deltog ogärna ikonflikterna. I stället slöt gränsborna så kallade bonde-freder, där man lovade varandra, att handeln skulle varafri och att inte följa sina herrar längre än till gränsen.

Bodekull (det ursprungliga Karlshamn) var sedan ti-digt 1500-tal en livligt trafikerad bondehamn och enplats lämpad för skeppsbyggeri. Ortens uppland sträck-te sig långt upp i Småland och handeln var stor.

Omedelbart efter freden i Roskilde sände Karl XGustav Erik Dahlberg, då generalkvartermästarelöjt-nant, till Blekinge och Bodekull. Efter att ha rekognos-cerat platsen, som kungen avsåg göra till regionenshandelscentrum med örlogshamn och örlogsvarv, fickhan ordern att på några veckor ”avsticka några skansarså och en stad, som där anläggas skulle”.

Dahlberg ritade ”Gamle skans” på Boön och gjordeett förslag till skans på Inre Ortholmen.

Bodekull fick sina stadsrättigheter 1664 och namnetKarlshamn 1666. Boöskansen uppfördes som ett provi-sorium sommaren 1659 av dagsverkspliktigt folk rånAsarum och soldater från Kalmar regemente.

Någon medveten försvenskning i Skåne och Ble-kinge igångsattes inte efter 1658, men människornamärkte ändå snart, att det var nya herrar, som styrde.Människorna i de ockuperade landskapen hade alltsåinte svårt att välja sida, när en dansk armé på 15 000man i juni 1676 landsteg söder om Helsingborg ochSkånska kriget var ett faktum.

FrisholmenNär danskarna anföll, ansåg man att skansen på Boönmåste flyttas. Dahlberg valde Frisholmen. Under någrahektiska sommarmånader 1675 uppfördes en proviso-risk fästning. Två blockhus och en mursträckning medfyra kanonbatterier på den nordvästra delen iordning-stäldles.

1676 erövrades Frisholmen av danskarna efter enkortare belägring. Fästningen blev en viktig stödje-punkt för de blekingska friskyttarna (snapphanarna).Krigslyckan vände och snart belägrades och kapitulera-de Frisholmen. De danska soldaterna tvingades ut påmördande långvandringar. Garnisonen i Karlshamnfick marschera upp till Röros i Norge. Två tredjedelarav dem dog på vägen.

Kastellet har haft 16 batterier. Av dessa var bara tvåuppmurade av sten och kunde bära de tyngsta kanoner-

na. De övriga batterierna var timrade. Under långa peri-oder kunde man inte skjuta från dem, utan att riskera attde föll ihop. De största kanonerna var på 24-pund.

Efter fredsslutet 1679 förstärkte vallarna och underdet Stora Nordiska Kriget slog fästningen 1717 tillbakaett danskt anfall mot Karlshamn. Efter en period av för-fall moderniserades skansen och ett tenaljverk uppför-des runt hela ön. På 1740-talet är Kastellet fullt utbyggtoch rymmer en mängd byggnader.

Den siste kommendantenKastellets siste kommendantvar kaptenlöjtnanten CarlLudvig Carlström. Han styr-de garnisonen 1851-1864via skriftliga order från sta-den till garnisonsbefälhava-ren på Kastellet. Beman-ningen utgjordes av en kor-pral, 12 man från Kalmar re-gemente och fyra båtsmän.Husen uppgavs på denna tidvara ”förfallna och undermi-nerade av råttor. Ved ochljus förekom blott under tiden oktober – april och ävendå sparsamt”.

Kungl Maj:t beslöt att Karlshamns kastell skulle av-vecklas den 31 december 1864. Garnisonen var dåfyra man. En rymde i november och en dog strax inn-an nyåret.

Kommendanten och hans två soldater halade flagganför sista gången kl 14.52 till tonerna av en paradmarschblåst av stadens skarpskyttekår.

Redan den 1 januari 1865 ströks Kastellet ur förteck-ningen över rikets befästningar.

År 1901 köpte Karlshamns stad Kastellet och Boön

Karlshamns kastell

D

Siste kommendanten påkastellet, Carl LudvigCarlström

Kastellet på 1700-talet


av kronan för 25 000 kronor. I dag är Kastellet klassatsom fornlämning och är därmed skyddat enligt Kultur-minneslagen.

Intressant är Dahlbergs förslag till befästningar påBoön och på Inre Ortholmen. Lite längre ut i inloppettill Karlshamn. Just på dessa öar anlades minstationerför minlinjer, som skulle täcka inloppet till Karlshamnshamnar. Stationen på Boön försvann på 1960-talet, dåhela minlinjen manövrerades från Inre Ortholmen.Även denna station är i dag avvecklad.

I dag är det två ideella sällskap, Castellanerordenoch Lions Club i Karlshamn, som svarar för verksam-heten på kastellet.

Ett stort antal byggnader har funnits på kastellet,men utav det nuvarande byggbeståndet är det endastMagasinet och Kruthuset som är från kastellets verk-samma tid. Kruthuset är från mitten av 1700-talet ochersatte då en äldre krutkällare, som ansågs otidsenlig.

1975 återskapades Barack för gemene ur Infanteriet.Den nya byggnaden byggdes helt efter originalritningaroch i det nya huset inryms kastellkyrkan, en utställ-ningslokal samt servering. Ett av de gamla batteriernaär återskapat.

Om ett stort antal av de ursprungliga husen och an-läggningarna är skyltade och man kan läsa om dess his-toria. Omedelbart innanför porten vid bryggan låg engång Fånghuset, där sägnen säger, att här satt en gångden siste bonden på Trossö, Wittus Andersson.

En annan levande verksamhet på kastellet bedrivs avMarinbasen i Karlskrona i form av en avmagnetise-ringsstation.

Sommartid har man gett teater på Kastellet.

Foto Olle Melin och arkivbilder

Olle Melin

Minnesplattan över Erik Dahlberg vid entrén till kastellet

Återskapat batteri

Bryggan och murarna

Kastellet från norr

Kapellet i den återskapade infanteribaracken


en 15 november 1771 instiftades KunglÖrlogsmannasällskapet i Stockholm, när-mare bestämt i viceamiral Christoffer Fal-kengrens bostad på Långa Raden 4 på

Skeppsholmen. Sällskapet är landets äldsta vetenskap-liga akademi och kanske en av världens äldsta militär-vetenskapliga samfund.

Under åren 1771-1784 hade akademin sitt säte iStockholm. År 1777 omorganiserades galärflottan (denskulle därefter tillhöra arméns flotta och med såväl be-fäl som trupper förenas). Därmed blev ledamöterna ef-ter hand skingrade, dels till Sveaborg dels till örlogs-flottans station i Karlskrona. Mot slutet av denna periodvar akademiens verksamhet mycket begränsad ochskulle med stor säkerhet ha avvecklats om inte OttoHenrik Nordenskjöld fått akademien att fullfölja beslu-tet att flytta sin verksamhet till Karlskrona.

Den 5 juni 1784 hölls det första sammanträdet iKarlskrona. I Karlskrona blev akademin kvar till mittenav 1950-talet, då den flyttade tillbaka till Stockholm.

Kungl. Örlogsmannasällskapet verkar för sitt syfteinom fyra maritima vetenskapsgrenar. Dessa är:

I Strategi, operationer och taktikII Personal, utbildning och marinmedicinIII Maritim teknikIV Sjöfart och andra verksamhetsområden av bety-

delse för sällskapets verksamhet

BiblioteketEtt tidigt syfte för Kungl. Örlogsmannasällskapet var attförse sina ledamöter med litteratur för egna studier ochvidareutveckling av yrkesskicklighet. När Gustaf III av-slutade sin långa utländska resa förändrades Kungl. Ör-logsmannasällskapets lokalisering till flottans huvud-station, Karlskrona. Från Stockholm flyttades då”Kungl. Örlogsmannasällskapets samtliga dokumentjämte dess lilla bokförråd”. I denna anda grundladesKungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek i Karlskrona.

Till en början höll man till på olika platser i Karls-krona men under år 1821 kunde man flytta till egna lo-kaler på Amiralitetstorget, som tio år senare även komatt hysa det år 1831 bildade Sjöofficerssällskapet iKarlskrona. Byggnaden, det s.k. Rabinska huset, flytta-des från varvsområdet för att ge plats för de nya dockor-na (femfingerdockorna). Huset kallas i dagligt tal förSjöofficersmässen.

Flottans Män fick en pratstund med Andreas Nils-son, till vardags bibliotekarie på Sjöstridsskolan. Hanär anställd av sällskapet 20 timmar per månad som

medhjälpare till ordinarie bibliotekarien, överste BoWranker.

Andreas berättade, att bibliotekets nuvarande loka-ler finns i en tillbyggnad, byggd 1928-29 som en extravåning över mässens matsal och att för ändamålet säll-skapet fick en donation på mer än 30 000 kronor frånWallenbergstiftelsen.

Syftet med biblioteket var att skapa förutsättningarför ledamöternas egenstudier samt att genom forskningoch dokumentation skapa underlag för kommande ge-nerationer i utvecklingen av den marina vetenskapen.Den i detta sammanhang viktiga opinionsbildningen fårdärmed en framträdande plats i Kungl. Örlogsmanna-sällskapets verksamhet.

Man begärde tidigt från rikets ständer anslag förbokinköp, men att detta avslogs, varför böcker m.m.kom att anskaffas på annat sätt. På frivillighetsväg sam-lades pengar in för att kunna införskaffa litteratur i äm-nena sjökrigsvetenskap och sjöväsendet i allmänhet.Böcker var på den tiden svåråtkomliga och dyra. Detvar också vanligt, att sjöofficerare för sin praktik söktetjänst i utländska flottor eller studerade utomlands menäven tjänstgjorde i handelsflottan. De uppmanades dåatt ta hem sådan litteratur, som kunde berika bibliote-ket. Det innebär, att bibliotekets samlingar innehållerböcker på många europeiska språk, främst engelska ochfranska.

Biblioteket omfattar idag cirka 17 000 poster omfat-tande böcker, kartor (sjökort) och ritningar. Till dettakommer en omfattande konstsamling, men stor del avdenna är utlånad och pryder lokaler på olika håll.

Bibliotekets äldsta föremål är ett pergament från1200- eller 1300-talet och den äldsta boken är från 1590och innehåller den danska sjörätten.

Andreas berättade vidare, att man inte längre köperny litteratur utom om man kan komma åt komplette-ringsexemplar till ofullständiga serier.

I dag är bibliotekets katalog inlagd i Kungliga bibli-otekets databas Libris, vilket gör, att vem som helst kanta del av bibliotekets innehav. Detta har också innebu-rit, att fler forskare sökt sig till biblioteket.En intressant uppgift för bibliotekspersonalen är att för-

KunglÖrlogsmannasällskapetsbibliotek i Karlskrona

DSjöofficersmässen vid Amiralitetsslätten i Karlskrona


söka koppla olika böcker till någon av sällskapets med-lemmar.

Marinens kadetter får under sin utbildning vid Sjö-stridsskolan orientering om biblioteket och får ocksåträna sig i att utnyttja bibliotekets faciliteter för de olikaprojekt, som ingår i deras utbildning. Kadetterna fårockså möjlighet delta i olika seminarier.

Beträffande ritningarna så handlar det i stor ut-sträckning om verk av Fredrik Henrik af Chapman, menäven den svenska uppfinnaren m.m. John Ericsson ärrikt representerad.

Hos örlogsmannasällskapet finns också ett omfat-tande bildarkiv om mer än 100 000 bilder. Detta arkivär deponerat på Krigsarkivet, men är öppet för vem somhelst att ta del av.

Det är lätt att konstatera, att Örlogsmannasällskapetsbibliotek är en skatt utan liknelse och kanske kan bibliote-ket kallas för ett av världens mest omfattande nautiskabibliotek.

Olle Melin

Foto Olle Melin

Bok inköpt i Hull 1799 av Johan Puke och försedd meddennes anteckningar

Pergament från 1200- eller 1300-talen, bibliotekets äldstaverk

Sjökort över Östersjön från 1696, signerat Peter Gedda

Belägringen av Riga 1656

Den gamla manuella bibliotekskatalogen pryder ännu sinplats


Örlogshotellet i Stockholm

Välkommen i vår maritima miljö!

Glöm inte att DU har rabatt som medlem i Flottans Män

Centralt, lugnt läge. Nära båt, T-bana, buss, spårvagn.

MED STATENS RAMAVTAL.

För rumsbokning: www.orlogshotellet.com

[email protected]

Tel. 08-611 01 13

Teatergatan 3 111 48 Stockholm

Stiftelsen Drottning Victorias Örlogshem etabl 1908

Position: N 59° 19´,8 E 18° 03´,0


Lokalföreningarnainformerar

SundsvallNytt år, nya förväntningar för alla och en-var. Vi hoppas, att världen skall slippaifrån dessa hemska terroristdåd, som varkännetecknande för 2016.

Vår förening har lagt ett gediget år bak-om sig. Vårt 70-årsjubileum blev en bratillställning, där vi fick möjlighet att blickatillbaka på gångna tider. Innevarande årbör förhoppningsvis bli mindre betungan-de i första hand för styrelsemedlemmarna.

Det mesta går i vanlig god stil. Vi åter-kommer med referat från årsmötet i nästanummer.

Gert Malmqvist

Region Nord

ÖstersundDen 11 december träffades en stor del avvåra medlemmar med respektive för att av-njuta vår traditionsenliga Luciaglögg. Fä-bodstugan, som vi får använda vid vårasammankomster, låg vackert inbäddad isnö, marschallerna lyste upp vintermörkretoch alla såg ut att trivas. Vi fick lyssna tillett föredrag av Östersunds stadsarkitektEva Boberg om stadens utvecklingsplaneroch pågående byggnadsverksamhet. Spän-nande och trevligt framfört! Glädjande vardet också, att vi värvat tre nya medlemmarunder årets slut.

Vårt nyetablerade allsvenska fotbollslaghar nu börjat sin träning, så det är dags attman i södra delen av vårt land börjar darra.

Och under tiden önskar vi er alla ett bra2017 med kamratlig hälsning från oss inorr!

Jan Wikberg

Region Mitt

NorrköpingUtöver den utsökt välsmakande trerättersfestmåltid, som köksmästare Lasse Karls-son och hans meriterade kocklag bjöd upptill, var inga speciella arrangemang inpla-nerade till avskedsträffen på Saltängsgatanden 16 november.

Det speciella och en aning vemodigatillfället till ära, var det helt fullbokat viddenna sista sittning i den ombonade ochmed sin marina utsmyckning omvittnattrivsamma festsalen, som kommer att sör-jas och saknas av många.

Vid samlingen i en något avlövad Kaju-ta blev det auktion, när ordförande Hill-gren ropade ut ett antal föremål, som någraav medlemmarna lagt anbud på. Den storabarskylten hade också blivit budgiven,men här är styrelsens uppfattning att denskall följa med till de nya lokalerna, vilkettorde kunna tolkas som något positivt.

Sedan han slitit sig från köksbestyren,där han ingick i kvällens kocklag, gav för-eningens förste ordförande Rolf Åhrberg,uppe från ”trappodiet” en intressant tillba-kablick på hur det var och gick till, när dehär lokalerna introducerades för cirka 20år sedan.

Beträffande nya lokaler nämnde ordföran-den redan vid välkomnandet till middagen,att man kommit fram till en lösning ochhär återkom han nu med lite mer detaljer.Det handlar om att hyreskontrakt med kortbindningstid är skrivet för en 100 m2 lokal-yta i markplan ute på Bråvalla, som är föredetta flygflottiljens område i stadens nord-västra kant.

Som illustration visade Jan Knutssonnågra översiktsbilder på byggnaden ochområdet, där även en viss grönyta kan dis-poneras och nära parkeringsmöjligheterfinns tillgängliga. Vidare visade han hu-sets planritningar, med verbal förklaringtill hur de hyrda lokalytorna är tänkta attfördelas. Några bilder finns utlagda påhemsidan.

Hit kommer en stor del av kvarvarandebohag att flyttas, för att bereda möjlighettill ordinär verksamhet och gemenskap.Även bredare sammankomster av mindrelokalkrävande typ, som till exempel grill-och klubbaftnar, bedöms kunna anordnashär.

För de månatliga måltidsträffarna, varsdeltagarnumerär oftast brukar överstiga

Bildtext Den ”nya” byggnaden på Bråvallaområdet.


vad de nya lokalerna kan ta emot, har avtaltecknats med Frimurarna om att hyra mat-salen i deras centralt belägna lokaler. Ennödlösning där egna lokalers hemkänslaoch skapade miljöer kommer att saknas.

Under 2016 inlämnade Robert Hillgrenett så kallat medborgarförslag till kommu-nen och väntar nu på att få föredra sittärende för den nämnd, som är handläggarei sammanhanget. Det för föreningensframtid intressanta förslaget går ut på ettsamnyttjande av en kommunägd fastighet,där organisationer och föreningar med an-knytning till sjön, skulle bilda en form avmaritimt center.

Den K-märkta före detta mangårdsbygg-naden, är belägen strax söder om Motalaström, i ett naturområde nära stadsdelenKneippen. Den står i dagsläget tom och är ibehov av renovering.

Vid premiären i Frimurarlokalen den 18januari, samlades ett 60-tal personer tillårets första måltidsträff. Här serverades enförträfflig ärtmiddag, men som befaratkunde miljön kännas något ovan, med tan-ke på den i sammanhanget saknade marinainramningen.

Det, som bidrog till att skapa passandeatmosfär, var den välbekanta klangen frånordförandens skeppsklocka, som han tagitmed för att på sedvanligt sätt påkalla upp-märksamhet eller uppmana till lämpligsånginsats.

Tidig morgon måndag den 23 januariställde ett antal arbetsvilliga upp för attdelta i lastning och lossning av flyttlassentill Bråvalla, där arbete nu pågår med attinreda och anpassa lokalerna.

”Så grant står Östergyllen i sommarfagerprakt ...”

Det var diktarens sätt att beskriva, hur visnart kommer att få uppleva den nejd, vari-från vi nu önskar alla en skön vår.

Bosse Petersson

Nynäshamn

en av den andra gasledningen i Östersjön.Efter Gunnar kom så kvällens huvudfö-

reläsare Lars Engström. Han berättade omHelikopterflottiljens mångåriga historiamed förhyrda helikoptrar från Ostermansvia en helikopterdivision på Bromma tillatt i september 1962 ha en färdig helikop-terflygbas på Berga med beteckningen1.hkpdiv. 1998 bildas helikopterflottiljenpå Malmen och många skiftande modellersenare och efter försvarsbeslut så lyfte2005 den sista helikoptern från Berga ochepoken på Södertörn var slut.

Vid Krigsseglardagen 6 november var visom vanligt representerade vid den still-samma högtiden i Djurgårdskyrkan ochden 19 november hade vi en representantfrån Nynäshamn, Bo Schagerberg, som förRiksförbundets räkning deltog vid Karl-stadsföreningens 10-årsjubileum och över-lämnade en flagga från RiksförbundetFlottans Män.

I november månad har vi inget månads-möte - det är ju så nära till Jul! Och detuppmärksammade två medlemmar, somslog följe med Stockholmsföreningen påderas julbordsresa i slutet på november.Trots att resan började med kajseglats föratt invänta bättre väder, stormvarning varutfärdad, så var det en trevlig och roligresa, som lockar till fler tillfällen med detglada gänget! Tack för att vi fick följa med,säger Bo och Berit.

4.sjöstridsflottiljen hade avslutning i ex-ercishallen på Berga Örlogsskolor den 8december där föreningen i samarbete medHaningeföreningen delade ut premier tillårets sjöman. Samtidigt avtackades Chefenför 4:e Ewa Skoog Haslum för gott samar-bete av Riksförbundet, lokalföreningarnaoch veteranerna.

Nynäshamnsföreningens Lillejul harmånga traditioner, som måste uppfyllas,även om vi vuxit ifrån tomte med tillhöran-de säck, så är glögg, pepparkakor och jul-musik, under det att mingeltimmen pågårsjälvklarheter. Snabbt fyllde personalen påborden med kall och varm mat och övrigatillbehör fanns att inhandla. Lika snabbtförsvann det ut på tallrikarna till de 40 gäs-ter, som åt och sjöng sig genom kvällenssånghäfte. ”Vår” kock Micke och hanspersonal avtackades med de julstjärnor,som prytt borden under kvällen och ”vår”restaurang Balder är rätta platsen för dettafirande, som föreningen avslutade med ettlotteri, där inkomsten läggs på kommandeunderhåll av Marinstugan.

Berit Åberg

Flottans Män i Nynäshamn har under 2016års sista kvartal efter avklarad förenings-dag och Velothonlopp samt 5-kamp kun-nat återgå till lite mer normal verksamhetinom föreningen.

Soppkväll med spännande föredraghade vi den 27 oktober, då, efter en godärtsoppa och läckra pannkakor, försam-lingen fick lyssna på Gunnar Bengtsson,som med sedvanlig god kännedom, omvad som händer, berättade om framtidenför vårt sorgebarn Musköbasen. Det finnshopp om en militär marin framtid där, vil-ket gläder oss mycket som varande grannartill basen. Gunnar hade också informationoch tankar om Nordstream 2 och dragning-

StockholmLille JulSöndagen den 27 november kl. 1700 äntra-de 37 personer från Flottans Män landgån-gen till m/s Cinderella. Men p.g.a. snö-storm blev vi två timmar. försenade, innanvi lämnade Stadsgårdshamnen. Ombordfungerade allt enligt programmet med min-gel och välkomstdrink med tilltugg. Vihade en stunds trevlig samvaro med pre-sentation av samtliga och historier medminnen från Flottan berättades. FörutomFM Stockholm var även medlemmar frånNynäshamn, Haninge och Sundsvall med.

Kl. 2030 var det dags att ta för oss avjulbordet med god aptit. En och annansnaps gick också ner. För detta speciellaändamål hade Birgitta skrivit egna textertill snapsvisorna, som sjöngs unisont tillkända melodier. Örjan och Jerka sjöngockså en duett till en egenkomponerad texttill allas förtjusning.

Dansmusik till Leif Kronlunds Storbandmed gästartisten Loa Falkman var mycketuppskattat av festdeltagarna.

Då vi vaknade upp i Mariehamn efter engungig natt, hade vinden mojnat och närsolen gått upp, kunde vi njuta av vår vack-ra skärgård i vintertid. Nöjda och glada varvi tillbaka i huvudstaden på måndagen kl.1515.

LuciakaffeLuciakaffet inträffade i år på rätt dag d.v.s.på Luciadagen den 13 december. Till vårinbjudan kom 40 personer, som bjöds påkaffe och glögg med traditionella tillbehör.Dagen till ära, i brist på en riktig Lucia,spelades en italiensk version av Santa Lu-cia med Malena Ernman, som hade häm-tats upp via Spotify. Vår ordförande ÖrjanSterner önskade alla God Jul och Gott NyttÅr och på återseende 2017.Birgitta Nordenbris

Kanonföredrag i StockholmÖrlogshemmets konferensrum var den 14februari fullsatt, när marinarkeologen FredHocker från Vasamuseet föreläste om re-galskeppet Vasas artilleri. Den forskning,som bedrivs vid museet, vill bl.a. ha svarpå 1600-talets sjökrigskonst, artillerietsverkningsgrad och kanonbetjäningarnasarbetsmiljö under pågående strid. För attkunna göra detta krävdes verklig eldgiv-ning med denna tids kanoner. Bärgade ka-noner från Vasa är visserligen i perfektskick och kunde ha använts vid försöken.Med tanke på att en originalkanon kundeskadas vid skjutning, var dock inte dettamöjligt. Istället beslutade projektet att låtatillverka en exakt kopia av en av Vasasstandardkanoner, en 24-pundare modell1620 med 146 mm kaliber och 2,85 meters


längd. Utan lavett väger en sådan pjäs1250 kg.

Ett intensivt arbete påbörjades. Kopiantillverkades i ett återvinningsföretags gju-teri med en bronslegering så lik Vasakano-nernas som möjligt. Svartkrut tillverkadesav ett tyskt företag. Krutladdningarna skul-le föras in i kanonmynningen i papperskar-tuscher. Sådana tillverkades av ett kana-densiskt företag med samma metod somoriginalpappret. Kanonkulor och andraprojektiler skulle tillverkas. Ett utsnitt aven ”fartygssida” med samma dimensionersom Vasas byggdes i polsk ek och då det iSverige inte fanns någon kunskap om, hurmynningsladdade kanoner riktades, rekry-terades en grupp ”hobbyartillerister” frånUSA. Där sköt de nämligen vid tävlingarskarpt med liknande mynningsladdade ka-noner.

Den färdiga kanonen med lavett och”skjutmål” transporterades till Bofors, somupplät en av sina provskjutningsbanor.Vid skjutning visade det sig, att en kanon-kula med viss tur kunde träffa ett mål påtusen meters avstånd. På ett avstånd om200 meter kunde man få en träffbild mednågon meters diameter. Under två veckoravlossades sammanlagt 54 skott med ka-nonen och förutom rundkulor sköts pike-lod, saxelod, kedjelod och länklod. Dessalod användes under 1600-talet för att ska-da motståndarens rigg, men det visade sig,att de också lätt passerade genom dåtidensbordläggning, där de orsakade mer splitterän rundkulorna. Projektilerna filmadesmed höghastighetskameror, Man doku-menterade projektilens bana, inbrytningoch splitterbild inne i fartyget. Vid ansla-get höll kulan en hastighet av 340 m/s ochefter att ha passerat bordläggningen 318m/s. Vid ett tillfälle passerade en kula ge-nom bordläggningen och fortsatte in i sko-gen, där den bl.a. efter 700 meter kapadeen stor tall. Därefter fortsatte den ytterliga-re ett antal meter.

När en kanonkula passerar genom enfartygssida av trä, bildas ett stort antalsplitter. Småsplitter var p.g.a. sin ringavikt inte så farliga och gick inte igenomsjömännens vadmalskläder, men skadadenaken hud. Däremot var större splittermycket farliga för besättningarna. Ett an-nat problem för kanonbetjäningarna var derökgaser, som trycktes ut genom kanonensfänghål.

När Vasa beställdes lät kungen ocksåbeställa de kanoner som skulle bestyckafartyget. Att bygga Vasa tog 18 månader ianspråk. Att i Brunkebergsgjuteriet färdig-ställa alla kanoner tog dock längre tid.Vasa fick därför ligga ett år vid kaj för attvänta på sin bestyckning. Vasas kanonerstod uppställda, så att de i princip kundeskjuta i alla riktningar runt fartyget. På dentiden sköt man inte ”bredsidor” eller sal-vor, utan varje kanon var individuell och

avlossades ”vid läge”. När Vasa leverera-des, var hon det fartyg, som hade störsteldkraft i hela världen. Det fanns större ör-logsfartyg på flera håll, men inget medmotsvarande bestyckning.

Taktiskt var det ett problem, att flottansofficerare egentligen inte ville ha Vasa.För dem var äntringen det viktiga. En stormängd soldater beväpnade med yxor ochpikar skulle snabbt äntra det fientliga farty-get, slå ut besättningen och ta fartyget i såoskadat skick som möjligt. På det sättet

FFred Hocker berättar

Vasa, som hon torde sett ut

Örjan och Jerka tar ton vid lille jul 2016

fick man ju ytterligare ett fartyg i sin flotta.Det var aldrig ett mål att sänka motstånda-ren. Vasa var därför i officerarnas tycke förhög och hade ett för litet däck att ställa uppäntringsstyrkan på.

Gamla artillerister och andra FlottansMän fick denna kväll mycket ny kunskappå ett briljant sätt förmedlat av Fred Hock-er. Han tackades med en lång applåd ochen liten ”gottepåse”.

Krister Hansén

Region Syd

KarlskronaEftersom vi inte hört av oss sedan en tid,kommer här en resumé av vad, som häntinom föreningen under året 2016.

Vid medlemsmötet den 18 februari gäs-tades vi av Erik Melin, stabschef i projektA26, vid Saab/Kockums. Erik bjöd på enmycket spännande och intressant föreläs-ning om de två ubåtar, som beställts medleveransstart 2022 till svenska marinen.

Årsmötet 2016 genomfördes i Fylgiamed 40-tal kamrater närvarande. Mötet in-leddes med en högtidlig parentation av un-der 2015 bortgångna kamrater. Styrelsenomvaldes i sin helhet. StyrelseledamotenStellan Andersson erhöll FM Hedersteck-en. Veterantecken tilldelades Kjell Gun-narsson, Anders Eriksson, Owe Anders-son, Nils Johansson och Bengt Johnson.

Efter årsmötesförhandlingarna servera-des en utsökt trerättersmeny, varefter följ-de en bildvisning från marinflyget på


Stumholmen av Hans Egerström och hanöverlämnade också en tavla som gåva tillföreningen med motiv av HMS Fylgia.

Den 14 april genomfördes intressantastudiebesök på ABB och Roxtec på Verkö,där mycket kunniga guider gav oss en in-blick i högteknologisk process för tillverk-ning av kraftkablar respektive modulbase-rade kabelgenomföringar.

Tisdagen den 17 maj gjorde vi vår tradi-tionella vårresa med ett 40-tal resenärer.Destinationen var Helsingborg och SofieroSlott, där en guide hälsade oss välkomnaoch gav en inlevelsefull guidning i denvackra slottsparken, som firade 150-årsju-bi-leum detta år. Detta följdes av en väl-smakande lunch på slottets glasveranda.Under hemfärden tackades reseledarnamed välförtjänta applåder.

Den 18 augusti samlades ett 60-tal delta-gare på Skönstavik för traditionsenliggrillfest, vilka möttes av ett fint sommarvä-der och vackert dukade bord. Ordförandehälsade alla välkomna till en trevlig kväll.Efter mingel företogs en tipspromenad iden vackra omgivningen, som följdes aven delikat grillbuffé. Alla lät sig väl smakaoch njöt samtidigt av sång och musikun-derhållning.

Ordförande delade ut ankarmedalj i sil-ver till Bo-Inge Andersson för hans gedig-na insatser för föreningen.

Kvällen fortsatte med allsång och ge-mytlig stämning i Flottans Mäns anda.

Mellan den 9-12 september genomfördevi en mycket uppskattad resa till Berlinmed Trossö Buss, som drivs av vår med-lem Magnus Pettersson och han hustru Eli-sabeth.

Besöket inleddes på lördagen med enguidad tur genom staden. Bl.a. besöktesresterna av Berlimuren, Check Point Char-lie, Brandenburger Tor samt flera andra in-tressanta platser i denna världsstad. Ef-termiddagen användes för fria aktivitetersom shopping på KA DE WE, besök påKaiser Wilhems Gedäctniskirche och EU-centret.

Söndagen användes för besök i Pots-dam, där vi guidades runt, bl.a. på Cecili-enhof slott, där Potsdamkonferensen hölls1945, liksom besök av MarmorpalatsetHeiliger See.

Efter en välsmakande lunch besöktesSchloss Sans Souci med dess vackra parkoch en rundvandring i det magnifika slottetmed dess konstskatter.

Vid vårt oktobermöte i Fylgia gästadesvi av KA2-oktetten som gav oss en först-klassig och mycket uppskattad musikun-derhållning med en väl sammansatt reper-toar, som avslutades med ”Örlogssång” avEvert Taube.

Vid månadsmötet den 17 november gäs-tades vi av ommendör Håkan Magnusson,som presenterade enheten ”Produktionmarin”, ett ansvarsområde för den långsik-

tiga försvarsplaneringen, där utbildning avpersonal och anskaffning av högteknolo-gisk materiel finns i tillräcklig omfattning.

Samverkan med Finland och Nato kom-menterades särskilt.

Ordföranden tackade därefter för före-draget och överlämnad boken ”FlottansMän berättar”.

Den 3 december avhölls julsamkväm påFylgia. Efter mingel med glögg och tillbe-hör avåts ett välförsett och välsmakandejulbord. Göran Kullving ansvarade förjulmusik, allsång med snapsvisor enligtritual.

Ordförande överlämnade en vacker jul-

Bussresa till Sofiero 17 maj-16.

Bussresa 9-12 sept-16 till Berlin. "Checkpoint Charlie"

grupp till hedersledamoten Kjell Hartvig.Även hedersledamöterna Rolf Ahlin ochLars Hansson, som inte hade tillfälle attnärvara, kom senare att uppvaktas. PerNejdefelt dekorerades med FM heders-tecken. Ingvar Stenmark och Elving Gus-tavsson fick blommor och applåder försina insatser med julbordet.

Trött av år och ära har jag med åldernsrätt tagit mig friheten att ”kvaijla” ihopovanstående delvis med hjälp av ordföran-dens sommarbrev och Stellan Anderssonsreferat i lokalpressen.

Hans Pettersson


MalmöVi i FM Malmö har bara haft en samman-komst sedan förra numret av vår kära tid-ning. Det var månadsmötet den 21 novem-ber. Vår planerade julfest 2016 blev tyvärrinställd p.g.a. för få anmälda.

Det var egentligen tänkt, att en annanperson skulle komma och hålla föredragden 21/11, men så blev det inte, utan vårouttröttlige ordförande Hans Carlsson togöver som föredragshållare och då blir detalltid intressant. Så även denna kväll närHans kåserade om ubåtar och ubåtsfolk. Vifick först se och höra lite om hans egenlånga tid i flottan. Han har bl.a. varit in-skriven på 24 olika ubåtar!

Till denna kväll hade ytterligare tvåMalmö-medlemmar dykt upp, som intebrukar komma på våra möten, Håkan Stilloch Bruno Holm. De fick därför också be-rätta, vilka de var och vad de gjort i flottan.Håkan har också legat på ubåt och hadeflera intressanta kommentarer till Hans bil-der och berättade även ett par anekdoterfrån sin tid i djupet.

Och tro det eller ej, men vid vår traditio-nella lottdragning som vi alltid har, medfina böcker som vinster, lyckades våra tvånya besökare bli de två första, som vann!

Stefan Leo/Hans Carlsson

PS. Vi på redaktionen tycker, att Hansubåtsföredrag var så intressant, att detmycket väl platsade som en egen artikel.Red.

Trelleborg

ningar utväxlades, innan vi skingrades.Vid januarimötet gästades vi av Anders

Otterlund, projektledare för HTM Got-land, Saab/Kockums i Malmö. Anders be-rättade, att Kockums i dagens läge har enorderstock på 10 miljarder, vilket motsva-rar cirka 9% av Saab omsättning. Detta ärmycket glädjande siffror!

Han berättade också, hur ubåtar av Got-landsklassen byggs om och modifieras.Livslängden på en ubåt är cirka 28 år ochhalvtidsmodifiering sker efter cirka 15 år.

Vid decembermötet gästades vi av legen-den i ubåtsvapnet ”Ubåts-Hasse” Carlsson.Han berättade om sitt liv i marinen och isynnerhet på ubåtar. Skämtsamt kan manväl säga, att han levt längre tid under vatt-net än över! Han gick i skolan i Lysekiloch intresserades tidigt för båtar och havsamt för sportdykning. Den vägen gick dettill marinen!

Hasse har tjänstgjort på kryssaren GötaLejon och någon fregatt, men annars är det24 (tjugofyra) ubåtar, han har tjänstgjortpå, ett imponerande antal, förmodligen ettsvårslaget rekord! Hasse har ägnat mångaår som konsult och expert åt bl.a. Försva-rets materielverk. Hasse har varit med vidprovsprängningar av tryckskrov, givetvisombord på ubåten, som utsattes för provet!

Hasse har gjort en intressant karriärinom en ubåtsflotta, som inte längre finns.

Aftonen avslutades med en läcker jul-tallrik med tillhörande gröt. Ett trettiotalmedlemmar deltog. Många God Jul-häls-

har bytt föredragshållare bara ett par gång-er och då för att vi har fått chansen på meraktuella och spännande alternativ.

Vi har 8-10 sammankomster per år, i re-gel förlagda till tredje måndagen i måna-den och så har vi styrelsesammanträdenförsta måndagen i månaden.

Årets program inleds med att vi medegna krafter berättar om en minspräng-ningsolycka här i Västervik för nästan 100år sedan och så refererar vi åminnelsen avjagarolyckan på Märsgarn 1941.

På februarisammankomsten får vi besökav Havs- och Vattenmyndigheten, som be-rättar om sin verksamhet.

Mars blir som vanligt årsmöte och påaprilmötet blir det Västerviks-nostalgi omHootenany Singers. Till majmötet har vibjudit in författaren till boken ”M/S Esto-nia – den svenska statens haveri” och ibörjan på juni har vi vår vårlunch.

Hösten inleds med ett föredrag om U-båtens historia. Hans Carlsson från Malmökommer och berättar. Vi gör ett byte av fö-

VästervikI slutet av november kom kriget till Väster-vik. Det var den omfattande höstmanövernSwenex 2016, som genomfördes utefterden södra ostkusten. Lucernahamnen av-spärrades och blev marinbas för några hek-tiska dagar. U-båtsräddningsfartyget HMSBelos var centrum för de marina övningar-na. En ubåt av Gotlandsklass strök ljudlöstförbi på Lucernafjärden. Mommehåls flyg-plats var helikopterbas med massor avcontainrar, helikoptrar och bilar. Både detinhägnade området på Lucerna och flyg-platsen var skyddsområden med tillträdes-och fotoförbud. Och så har vi haft ovanligtmånga med tjusiga uniformer i staden. An-nars märkte vi inte så mycket av övning-skriget.

Sedan ett par år tillbaka har vi gjort pre-liminära årsprogram för våra samman-komster. Programlistan har vi skickat uttillsammans med inbetalningskorten förårsavgiften. Vi skickar den fortfarande perpost med inbetalningskort. Programlistanhar i stort sett hållit sedan vi började. Vi

Inredningen rivs ut, båten delas och byggstill med två meter. Ombyggnad sker av tor-net, ny utrustning och informationsskyddinstalleras. Sonar och radar byts ut.

Ombyggnaden av ubåtarna beräknasvara klar 2018-19. Leveranserna av de nyaubåtarna i A26-klassen ska ske 2022-2024.Glädjande nog har dessa stora beställning-ar gjort, att många nyanställningar skettbåde i Malmö och Karlskrona.

Veikko Bern

Båtsman Örnfjäders Vråtorpet vid Västerviks Museum


redragshållare här, då undertecknad åkertill Malmö i maj och berättar om båtsmanHumbla.

Vi gör ett besök på vårt fina psykmuse-um i september. Så har vi filmafton i okto-ber och avslutar med adventskaffe i slutetav december.

Vi gör en tydlig reservation, att det kanbli förändringar i programmet och vi harfunnit, att framförhållningen med årspro-gram underlättar föreningens planering. Påköpet marknadsför vi också verksamhetentill medlemmarna.

Under året skall vi också försöka få inett besök i Karlskrona och då naturligtvisbesöka Marinmuseum. Själv har jag ett be-sök på Femöresfortet i Oxelösund på öns-kelistan och jag hoppas, det skall bli tillfäl-le till ett sådant under året. Ja, så skulle detvara kul att besöka Beredskapsmuseum ut-anför Helsingborg också. Vi får se vad detblir.

Det är också så, att föredrag om Flottanär det, som intresserar medlemmarna mest.

Jag tror att byta föredragshållare mellanlokalföreningarna, som vi gjort med Mal-mö och tidigare med Växjö, är ett bra sätt.

På önskelistan står att vi skall bli bättrepå att marknadsföra vår förening, få flermedlemmar, som har vår uniform och attvi deltar offentligt i högre utsträckning.Jag tänker då på Nationaldagen, till exem-pel, och kanske vid andra officiella evene-mang. Vi bör synas i försvarsdebatten ock-så och jag tycker att vår förbundsordföran-de gör utmärkta inlägg i denna i vår tid-ning. Skickas de till dagstidningarnas le-darredaktioner? Om inte, så tycker jag, attså borde göras.

Christer Warfvinge

portage någon vecka senare om Växjöf-öreningen och om det kommande 70-årsju-bileumet, som äger rum lördagen 12 au-gusti.

Årsmötet ägde rum lördagen den 21 ja-nuari. Efter att ha varit styrelsen trogen imånga år hade Kjell Svensson avböjt om-val p.g.a hälsoskäl. På hans post invaldesOve Engkvist. Styrelsen består av följan-de: ordförande Sten Svensson, vice ordfö-rande Leif Carlsson, skattmästare KjellSandgren, sekreterare Annelie Sandgren,ledamöter Lennart Friberg, Leif Sandgrenoch Ove Engkvist. Efter årsmötet servera-des traditionsenligt pytt i panna och kaffemed semla. Sekreteraren tilldelades för-tjänsttecken och Ove Engkvist, Saul Malt-zeff och Stellan Nilsson fick motta lillaFM-nålen. Vid årets första dragning i med-lemslotteriet blev vinnaren Lennart Salo-monsson. Grattis!

Annelie Sandgren

VäxjöDen16 november hade vi filmkväll. BengtCarlsson hade med sig fyra olika filmer:Robotbåten Luleå, Muskö, Royal Clipperoch Sjunkbombsfällning. Till filmernabjöds det på strömmingsmacka.

Tisdagsträffen den 6 december blev somvanligt en trevlig samvaro med god matoch en massa prat.

Lördagen den 10 december avslutadesåret med firande av LilleJul. Efter detframdukade julbordet såldes det lotter, därvinsterna bestod av choklad. En av våranya medlemmar, Lotta Dalenius, fick mot-ta FM-nålen. Vid dragningen i med-lemslotteriet blev Stefan Johansson vinna-re. Grattis Stefan!

På tisdagsträffen den 3 januari fick vibesök av en journalist från tidningen Ma-gazinet. Han intervjuade ordföranden ochtog några bilder. Detta resulterade i ett re-

Region Väst

Halmstad

tyr av den skeppsgossestaty, som står utan-för den f.d. skeppsgossekasernen i Karls-krona. Statyn hade en gång förärats Carl -Gustaf i hans egenskap av Hedersskepps-gosse. Vår förening har tagit över de före-mål och den dokumentation, som har till-hört ”Föreningen Najadens Vänner”.Denna förening upphörde formellt i ja-nuari i år.

Fjolårets sista kamratafton fick ställasin, inte, som det brukar heta, av flera skäl,utan av ett. Skälet var, att stadens anrikafotbollsförening, Halmstad Bollklubb,spelade kvalmatch till Allsvenskan. Lagetkvalade in, kanske tack vare stödet frånFM.

Årets sista tillställning i vår stuga varden återkommande adventslunchen. Engod lunch serverades och efterföljdes avtrevlig och lättsam samvaro, precis somdet skall vara.

Den 14 december var det åter dags förutdelning av premie till bästa kamrat isamband med specialistofficersexamen påFMTS. Premien utdelades till kadett Mi-chael Frode av föreningens ordförande viden högtidlig ceremoni i St. Nicolai kyrka,där bl.a. Marinens musikkår deltog. Pre-mien utdelades för åttonde gången och I årutexaminerades fyra kadetter tillhörandeMarinen.

Första aktivitet innevarande år varårets första kvartalsmöte. Vid dettamöte var 10 % av föreningens medlem-mar på plats.

På årets första kamratafton stod en avvåra webbmastrar och tillika ”hovfoto-graf”, Leif Leihed, för programmet. Vi fickse att antal bilder från tidigare verksamhe-ter, städdagar, olika möten och kamrataft-nar. Förutom detta visade Leif några bil-der, som tagits utmed Nissan, när han pro-

Första söndagen i februari avhölls fören-ingens årsmöte. Även detta år deltog cirka12 % av föreningens medlemmar i mötet –glädjande. Till årsmötesordförande valdesvår hedersmedlem, Carl-Gustav Ber-genstråhle. Detta var inte första gången,utan den artonde. Det blev inga större för-ändringar i styrelsen. Michael Rapp inval-des som ordinarie styrelsemedlem ochArne Guntell ersatte Åke Svensson somsuppleant. Efter avslutade mötesförhand-lingar överlämnade Carl-Gustaf en minia-

Hedersskeppsgossen Carl-Gustaf Bergenstråhle överlämnar skeppsgossestatyetten tillordförande Kjell A Jönsson. Foto Leif Leihed


menerat till och från marinstugan. Vi sågmånga trevliga och vackra bilder på mångastiliga föreningsmedlemmar. På vår hemsi-da finns också ett antal trevliga foton och istugan finns också ett antal fotoalbum förpåseende.

Vid mars månads kamratafton kommertvå av våra medlemmar, som tjänstgör påFMTS, att berätta om olika sensorer i För-svarsmaktens olika system. I april tar före-dragshållaren oss med till Grönland ochdiverse äventyr där.

Övriga aktiviteter framöver är komman-de riksårsmöte på färja till Kiel, en vårfestär inplanerad, sedvanligt nationaldagsfi-rande, sommarfågelskjutning i Danmarkoch eventuellt deltagande som funktionä-rer i samband med Nordiska Militära Kam-ratföreningsmötet 14 – 18 juni. Innevaran-de år är Halmstad återigen värdhamn för”The Tall Ships Races” och i sambandmed detta planerar vi för ”Öppet Hus” 1juli.

Vi har en väl genomarbetad hemsida,som är värt ett eller t.o.m. flera besök. Omni har något att berätta från Er tid i örlogs-eller handelsflottan, hör gärna av er. Even-tuellt tillhörande fotografier skannar vi inoch bifogar er berättelse.

Väl mött i stuganKjell A Jönsson

JönköpingFlottans Defileringsmarsch spelades förFlottans Män JönköpingVerksamhetsåret 2016 för den yngsta Flot-tans Mäns Föreningen i vårt land d.v.s.Flottans Män Jönköping, fick en magnifikavslutning, då medlemmarna, med flerarespektive i hyrd buss, åkte till Karlsborgden 1december för att traditionsenligt lyss-na på Marinens Musikkår från Karlskrona.

Jönköpingsflottisterna var där för femteåret i följd. Att Marinens Musikkår spelarjust i Fästningskyrkan i garnisonen Karls-borg hör samman med Västgötakavalleris-ternas oförglömliga insatser i slaget vidLund år 1676. Detta slag firas således iKarlsborg varje år den 1 december ochLivregementets Husarer, d.v.s. K 3 i Karls-borg, står i centrum för detta firande, sominleds med konsert i Fästningskyrkan, därMarinens Musikkår under ledning av diri-genten Emil Eliasson bjöd på underhållan-de musik med anknytning till julen.

Inledningsvis hälsade regementschefenför K 3 det fullsatta auditoriet välkommettill kvällens konsert och riktade ett speci-ellt välkommen till Husarernas Veteran-förening vid K3 och till Flottans Män Jön-köping. Marinens Musikkår bjöd på un-derhållande musik där ” Hej, mitt vinter-land” klingade särskilt fint, men så var

också musikarrangemanget gjort av Hus-kvarnasonen Niclas Rydh, till vardagsbastrombonist i Bohuslän Big Band.

Avslutningsvis tackade K 3 regements-chef Marinens Musikkår för musiken ochfortsatte i sitt tacktal med att framföra Flot-tans Mäns Jönköpings önskan om att fålyssna på Flottans Defileringsmarsch, somspelades före den avslutande Livregemen-tets Husarers, d.v.s. K3:s Marsch. Lita på,att det var 20 stolta sjömän, som reste sigupp och med handen på hjärtat lyssnade påDefileringsmarschen. Tack Marinens Mu-sikkårs producent och tack till Peter Stol-pestad, som hjälpt till med att infria önske-målet om den klingande marschmusiken.Meddelas kan, att Peter Stolpestad, slag-verkare i Marinens Musikkår, som gjordestora personliga insatser för att rädda mu-sikkåren för några år sedan, nu lämnar denärorika kåren för att i stället bli länsmusik-chef i Östergötland och således chef förden imponerande orkestern Östgötamusi-ken.

Leif Aljered

Marinens Musikkår Karlskrona speladeFlottans Defileringsmarsch för FlottansMän Jönköping vid konserten i Fästning-skyrkan i Karlsborg.Foto: Hans Suneson

Karlstad -Värmland

fick lite snö och kyla i Karlstad. I norraVärmland, där rallyt gick av stapeln, hardet varit något bättre.

Under senare delen av 2016 såldes TpbS276 till Danmark. Vi kan endast tacka Fi-lip Gille, som under åren tagit oss ut i Vä-nerns skärgård på trevliga turer. Hur detblir med detta nu får framtiden utvisa.

Vår verksamhet under vintern har hittillsvarit ringa med avsaknad av klubbhuset.Vår förhoppning är, att det ska bli bättremed huset uppfräschat.

Med hälsningar från Solens stad

Bert Ågren

Som Du kanske redan läst firade vi 10 årsjubileum 19 nov. Läs gärna den artikeln!

Med anledning av jubiléet ställde vi inårets julbord och satsade i stället på attträffas över en kopp kaffe och en skink-macka för att önska varandra God Jul ochGott Nytt År.

Vattenskadan har visat sig vara större änman befarat så till vida, att det spridit sig ini köket i stora lokalen, varför man kommeratt bryta upp golvet även där.

Den 12/2 blev det klart att vi kan börjaflytta in i det nya köket. Det ska bli skönt,så nu behöver vi inte oroa oss för årsmötet.

För övrigt har det varit en snöfattig tid,åtminstone i Karlstad. Vintern kom inteförrän i samband medårets VM-rally, då vi

TpbS 276 såld till Danmark


LysekilDen traditionella klubbaftonen gick av sta-peln fredagen den 18 november och bleven mycket lyckad tillställning med cirka 40deltagare. Ordförande Jackie Lindebäckhälsade samtliga hjärtligt välkomna, i syn-nerhet de närvarande kvinnorna och de nyamedlemmar, som för första gången deltog iföreningens landbaserade sammankomst.Ordförande konstaterade, att Flottans MänLysekil fortsatt sin positiva trend, vad gäl-ler medlemsvärvning.

Klubbmästarna Jan-Otto Pettersson ochPer Lyrheden hade engagerat Havets HusBistro, som serverade härlig pyttipannaoch stekta ägg med tillbehör, ett mycketuppskattat arrangemang väl genomfört.Alla tackar och bugar! Nämnas skall ock-så, att försäljningen av barens tillgångarkrympte glädjande fort och förhöjde stäm-ningen under kvällens gång.

Den som verkligen höjde stämningenvar marinforskaren och journalisten TerjeFredh. Terje berättade om ”Bohuskustenssjöfolk”, där bl.a. skepparen Gustav iGrönli från Hamburgsund 1928 segladetill Åbyfjorden och lastade blocksten. Vin-den dog och Gustav låg stilla i väntan i envecka, för han hade ingen motor i sin båtNordstjärnan. Vid angöring Halmstadhamn blåste det riktigt rejält och ingen lotsmötte, varför Gustav revade seglet, kastadetvå ankare i havet och drev in till kajen.Detta är sjömanskap av högsta klass.

Terje berättade också om en skepparesom för att undgå tullen, klädde en slaktadgris i pyjamas, seglade till Norge och byttegrisen mot brännolja. Skepparen GunnarAbrahamsson från Grundsund startademakrillsaltning på Shetland och gjordeen rekordresa 1945 med båten Dalia,som på hemresan fiskade 43 000 kg långapå bara en vecka.

En gammal historia från landbacken iLysekil handlar om ”Radhes magasin”,som stod, där taxi finns idag. Riksantikva-rieämbetet ville att byggnaden skulle min-nesförklaras. Gubbarna från ämbetet an-kom Lysekil en måndag och då hade maga-sinet rivits!

Terje, som varit journalist i 55 år, visadefotografier och skyltar och berättademånga trevliga och intressanta episoder,som han upplevt. Terje har skänkt intemindre än 41 500 bilder till Sjöhistoriskamuseet samt till Bohusläns museum.

Terje tackades för sitt fantastiska före-drag med stormande applåder. Terjeskänkte även två ”Maritima almanackor2017”, vilka auktionerades ut bland med-lemmarna.

Föreningen erhöll även två foton påHMS Älvsnabben samt tre foton av marinahelikoptrar av Harry Holm från Hällevads-

holm, vilka kommer att pryda vårt klubb-hus.

Riksförbundets skrivelse ”Tema med-lemsvård” stödjer vi till 100% med någramindre justeringar.

Vi vill tidigarelägga Lennart Bresellme-toden att starta 1 juli.

Vidgad rekryteringsbas stöds till 100%och kräver aktuell och bred förklarandeinfo.

Terje Fredh

Att medlemmar utgår kan ha många psyko-sociala anledningar, där vi känner, att viinte har kännedom eller på något vis kantackla dessa problem.

Jackie Lindebäck

Foto Ronny Olsson

VarbergSkeppskväll - Myteriet på BountyVår medlem Arne Sikö berättade med storinlevelse om Myteriet på Bounty, en fan-tastisk historia med många spännande in-gredienser.

Myteriet på Bounty var en händelse, somutspelade sig ombord på skeppet HMSBounty den 28 april 1789 och har återska-pats i flera böcker, filmer och sånger. My-teriet leddes av Fletcher Christian motkaptenen William Bligh.

HMS Bounty var ett brittiskt fartyg, som1787 avseglade från England till Tahiti,för att där samla in plantor från brödfrukt-trädet, som skulle fraktas till Antillerna. Påvägen tillbaka inträffade det kända myte-riet den 28 april 1789. Kapten Bligh lycka-des så småningom ta sig till Timor. Några i

det upproriska manskapet slog sig ned påden obebodda ön Pitcairn, som de koloni-serade. De som stannade på Tahiti fånga-des sedan och ställdes inför krigsrätt i Lon-don.

En spännande skeppskväll serverad avArne Sikö som sannerligen har förmåganatt fånga publiken. Tack Arne!

JulbufféDen sedvanliga julbuffén serverades i Ma-rinstugan lördagen den 3 december. Somvanligt samlades festkommitén i byssan ti-digt på eftermiddagen för att förbereda jul-bordet och duka upp borden i stora sam-lingsrummet.

När samtliga julfirare hade anlänt, bjödspå god glögg med mingel. Årets julbuffé


var välbesökt med förväntasfulla deltaga-re. Alla lät sig väl smaka av julens delika-tesser.

ÄngelholmYtterligare ett bra verksamhets år kan läg-gas till handlingarna. När dessa rader nårvåra läsare, har vi redan kommit in i åretstredje månad. Just i dessa dagar är det tidför vårt årsmöte, som vi återkommer till inästa upplaga av vår fina tidning.

Under våren har vi planerat för två före-drag, som kommer att äga rum i vår Kaju-ta. Båda kvällarna kommer egna medlem-mar medverka. Först ut blir örlogskaptenJan Tornerhjelm den 8 mars. Han har alltidnågot intressant att berätta för oss. Senare ivår har Skribenten av dessa rader lovat be-rätta om och visa mina bilder från ”Opera-tion Kullen”, den största marina övningeni våra farvatten. Anledningen var H 55,den stora utställningen i Helsingborg1955. Den Marina övningen lockade125 000 åskådare till Kullabergs sluttning-ar mot Skälderviken denna vackra som-mardag. Närmare 50 örlogsfartyg deltog,allt ifrån kryssare till minsvepare och påsödra sidan av Kullaberg stod 25 000 mo-torfordon parkerade Gör om det om nikan!!

Första maj kommer Hemvärnets Musik-kår till oss för 55. Året. Detta måste firas,glöm inte att ställa upp och komma till vårträdgård och Kajuta denna dag. Detta gäl-ler särskilt våra medlemmar. I mån av platsär alla välkomna till Östergatan 89.

Tidigare i vår är det som vanligt Region-västmöte i Göteborg lördagen den 4 mars.Ansvariga var våra kolleger i Halmstad.Om vi blickar till baka på året som gått, såblir väl den stora händelsen vår stads 500-års jubileum med många höjdpunkter, somvi kommer att minnas. För vår del var be-

Från det lyckade föredraget med F-10 Kamratförening. Lars–Erik Uhlegård berättadeom sin tjänstgöring i Must. Från vänster Lars-Erik Uhlegård avtackades av vår ordfö-rande Lars Linde med lergök och en flaska vin. Längst till höger Lars Hedström, styrelse-ledamot i F 10 Kamratförening, som överlämnade boken Flygareminnen från F 10 Bull-tofta 1940-1945. Se nr 4-2016)

söket av alla musikanter, främst då natur-ligtvis Marinens Musikkår, det mest min-nesvärda. Vi i Flottans Män uppskattadeverkligen detta besök.

Som vanligt har vi söndagsöppen Kajutamellan klockan 0900 – 1200. Om det blirändring, se annons. Och slutligen, glöminte kolla vår hemsida,www.flottansman.se/Angelholm.

Arne Sikö berättar om Myteriet på BountyÅrets jultomte, Karl-Henrik Weddig

Vår Webbmaster Bertil Lundvall mejla-dress [email protected] till Kajutan är 0768- 494861

Gunnar Gunnarson

Under kvällen kom årets jultomte, Karl-Henrik Weddig, med alla julklapparna.

Varberg Navy Singers underhöll medvälkända julvisor och övrig reportoar.

Sånggruppen är alltid lika uppskattad avmedlemmarna.

Göran Andersson


FödelsedagarVi hyllar

52

95 år född1922-05-13 Wille Willhelmsson SKÅNES FAGERHULT1922-05-28 Rolf Andersson NYHAMNSLÄGE

90 år född1927-04-12 Åke Regnander FARSTA1927-05-09 Åke Björkman TÄBY1927-05-16 Börje Grafman VÅLBERG1927-05-17 Bertil Ahlqvist VISBY1927-05-20 Lars Karlsson BANDHAGEN1927-05-28 Alf R. Stålborg KARLSKRONA1927-05-30 Stig G A Nilsson KARLSKRONA1927-06-01 Gunnar Laxander VÄSTERÅS1927-06-15 Kurt Ekstrand HANINGE

85 år född1932-04-11 Karl-Erik Hansson TRENSUM1932-04-27 Sven Evert Andersson LJUNGBYHOLM1932-05-03 Bertil Abrahamsson HALMSTAD1932-05-07 Bernt Wahlström KARLSKRONA1932-05-08 Sture Lundberg NORRTÄLJE1932-05-11 Yngve Bucht V FRÖLUNDA1932-05-12 Sigvard Samuelsson GÖTEBORG1932-05-24 Leif Olsson LYSEKIL1932-05-26 Jan Bring NACKA1932-05-30 Stig Johansson VÄRNAMO1932-06-07 Rune Åsebäck GÖTEBORG1932-06-11 Ingemar Adolphsson FARSTA1932-06-17 Gunnar Kall KUNGÄLV1932-06-30 Karl-Erik Åkesson HÖÖR

80 år född1937-04-11 Bertil Mossberg UDDEVALLA1937-04-14 Sten Hornfelt ASARUM1937-04-21 Göran Möller TÄBY1937-04-22 Birjer Andersson JÄRVSÖ1937-04-22 Leif Leihed HALMSTAD1937-04-23 Ebbe Rocén VÄSTERVIK1937-04-27 Owe Jonsson SÖDERTÄLJE1937-04-28 Karl Sparud V FRÖLUNDA1937-04-29 Bengt Johnson LYCKEBY1937-04-30 Eije Högberg VÄSTERVIK1937-04-30 Jonny Bram KARLSHAMN1937-05-03 Bernt Lundqvist SOLLENTUNA1937-05-16 Conny Isebark DEJE1937-05-16 Rolf Johansson STURKÖ1937-05-24 Bo Nilsson TANUMSHEDE1937-05-25 Per Jacobson STJÖRDAL Norge1937-05-31 Guy Rosvall HELSINGBORG1937-05-31 Lars Åkesson TUNGELSTA1937-06-12 Kjell Björklund VENDELSÖ1937-06-12 Tommy Flisberg ÅKERSBERGA1937-06-13 Rolf Allan Borglid JÖNKÖPING1937-06-14 Ulf Jonsson SÖDERKÖPING1937-06-16 Ingemar Aronsson FARSTA1937-06-17 Bruno Lindqvist SKURUP1937-06-17 Kerstin Sebardt VÄSTERVIK1937-06-22 Bertil Carlsson KARLSHAMN1937-06-22 Robert Quiding KARLSKRONA

75 år född1942-04-01 Ulf Ekman N-0165 OSLO1942-04-02 Christer Cardell KARLSKRONA1942-04-07 Kjell Magnuson ENSKEDEDALEN1942-04-09 Daniel Sandström SOLLENTUNA1942-04-10 Bengt Johansson HANDEN1942-04-10 Per-Olof Bengtsson VARBERG1942-04-17 Bruno Höyer SÖDERTÄLJE1942-04-18 Christer Jarmland EKSJÖ1942-04-20 Tord Petersson KARLSKRONA1942-04-21 Nils Ekander KARLSKRONA1942-04-21 Roger Lundgren LYSEKIL1942-04-28 Jarl Rådlund GÖTEBORG1942-05-04 Harald Abramson STOCKHOLM1942-05-06 Bengt Lind ÖSMO1942-05-14 Sten-Åke Agnemyr KARLSTAD1942-05-15 Erik Rhöse HAMMARÖ1942-05-15 Kent Pettersson FISKEBÄCKSKIL1942-05-22 Erland Falk UPPSALA1942-05-26 Björn Hörgren HAMMARÖ1942-05-27 Sylve Jönsson TRELLEBORG1942-05-28 Sven Otto Ullnér KARLSKRONA1942-06-03 Barbro Nerhagen VEJBYSTRAND1942-06-05 Bo Johansson SOLNA1942-06-06 Bengt Dagberg NORRKÖPING1942-06-06 Jan Linder STOCKHOLM1942-06-08 Jan Gunnarsson SALTSJÖBADEN1942-06-14 Hans Heljedal HALMSTAD1942-06-16 Gustav Lunki HÄRNÖSAND1942-06-16 Veikko Larsson KUNGSHAMN1942-06-19 Per Grape KARUNGI1942-06-23 Lennart Lindqvist SÖDERTÄLJE1942-06-25 Kent Melander BRANDBERGEN1942-06-26 Östen Österberg GRÄDDÖ

70 år född1947-04-03 Benny Björkman KOLMÅRDEN1947-04-03 Birger Lundblad KARLSKRONA1947-04-03 Christer Johansson VÄSTERVIK1947-04-08 Kent Pejdell PHUKET1947-04-12 Thomas Ohlsson TRELLEBORG1947-04-15 Stig Möller TRELLEBORG1947-04-16 Thomas Lorge STOCKHOLM1947-04-17 Bo Callenberg LYSEKIL1947-04-19 Christer Ekdahl VARBERG1947-04-20 Sven-Gunnar Alevåg MÖLNDAL1947-04-26 Bo Sillman NJURUNDA1947-04-30 Britt Holmberg VÄSTERHANINGE1947-04-30 Nils Odenberger KARLSHAMN1947-05-01 Håkan Jufors RONNEBY1947-05-03 Leif Eklind JÖNKÖPING1947-05-04 Ulf Hegner HAVDHEM1947-05-06 Urban Rooth HALMSTAD1947-05-07 Fredrik Andersson VÄXJÖ1947-05-08 Ingeman Jönsson KARLSKRONA1947-05-08 Jan-Inge Andersson ÄNGELHOLM1947-05-10 Bengt Bengtsson HALMSTAD1947-05-10 Seppo Martikainen GNESTA1947-05-14 Robert Carmstedt STOCKHOLM

53FLOTTANS MÄNNr 1 2017 53

Nya medlemmarVi hälsar följande medlemmar välkomna och önskar att alla skall få mycket glädjeav medlemskapet.

1947-05-16 Lars Månsson NJURUNDA1947-05-19 Bengt Pettersson NORRTÄLJE1947-05-19 Lars Svensson GÖTEBORG1947-05-22 Bertil Sjöholm BROMMA1947-05-22 Sven Hasselbom BROMMA1947-05-28 Hans Carling VALLENTUNA1947-05-29 Bo Skarland TORSLANDA1947-05-29 Ola Ingemansson LYSEKIL1947-06-05 Anders Sandgren VISBY1947-06-11 Bertil Sjöfeldt LYSEKIL1947-06-15 Olof Johansson FARSTA1947-06-18 Arne Göthammar SÖDERTÄLJE1947-06-23 Eje Mårtensson LANDSKRONA1947-06-23 Glenn Linder STOCKHOLM1947-06-23 Per Nejdefelt STURKÖ1947-06-24 Ulf Söderberg ÅBY1947-06-26 Christer Cederberg ÅBY1947-06-28 Lars Strömberg STOCKHOLM1947-06-29 Rolf Remkeus HALMSTAD

65 år född1952-04-01 Kenneth Fager KARLSKRONA1952-04-17 Per-Olof Johansson VALLÅKRA1952-04-21 Lennart Karlsson BACKARYD1952-04-23 Christer Pehrsson HALMSTAD1952-04-24 Hans Erik Frööjd ÖRSUNDSBRO1952-04-25 Connny Nilsson KARLSHAMN1952-04-26 Håkan Pettersson VÄSTERÅS1952-04-26 Peter Ottosson LANDVETTER1952-05-01 Lennart Bergström LULEÅ1952-05-07 Lars Karlsson SKÄRHOLMEN

1952-05-14 Dag Tomas Wiklund FRÖSÖN1952-05-24 Håkan Hallberg VISBY1952-06-01 Kjell Svahn BUA1952-06-03 Sten Arnfeldt NYBROSTRAND1952-06-15 Anders Lindholm DJURSHOLM

60 år född1957-04-01 Gunilla Sjöholm STRÖVELSTORP1957-04-14 Leif Fredriksson LYSEKIL1957-04-16 Ulf Larsson VÄSTERVIK1957-04-25 Anders Kajrud LYSEKIL1957-05-10 Anders Garin MALMÖ1957-05-28 Thomas Söör LIDINGÖ1957-06-07 Tore Larsson LIDKÖPING1957-06-08 Lars Hoff TUNGELSTA1957-06-11 Per-Erik Lögdberg TORMESTORP1957-06-13 Bengt Grip TRELLEBORG1957-06-26 Jan-Olof Rosén MALMÖ1957-06-29 Ove Johansson KARLSKRONA

50 år född1967-04-02 Sten Hornfelt MÖLNLYCKE1967-05-28 Per von Krusensierna KOLMÅRDEN1967-06-03 Carl Wachtmeister ÄNGELHOLM1967-06-28 Owe Nilsson NORRKÖPING

40 år född1977-04-30 Johan Olsson HALMSTAD1977-06-17 Johan Eliasson SÄVEDALEN

GotlandFolke AnsénSten ReutervikGöteborgLennart BengtssonKent BergströmBo BjörklundKim ForssbladMarkus FritzPer R HedströmGunnar JanssonMattias LysellHans MartinssonGert MåbrinkKjell-Åke NilssonCurt SchenströmHalmstadJens MånssonUlf ÄngemoHärnösandChrister SkyttbergJönköpingGunnar Johansson

Björn GudingRoland JohanssonChrister MiltonVästeråsPeter NicolaidesHans SundgrenVäxjöEva-Lena Christofferson

KalmarsundTomas AbrahamssonPeter HelgessonAnders SvenssonKarlshamnChrister RunessonGöran WisingKarlskronaHåkan ÖrmanLysekilKarl-Gustav KarlssonGunnar StranneMalmöJohan GranholmNorrköpingGöran Sven ÖsterlinNorrtäljeJens AlexanderssonBjörn LilienbergSidney RodenhakeUrban Söderman CarlssonStockholmMathias Engan

Anders HjelmOle HolmbergKjell LundgrenKatarina SchagerbergSundsvallErik HanssonBengt JonssonDaniel NäsmanBenny WestinSödertäljeOlle CarapiLennart LindqvistRobert MattssonRoland NykvistTrelleborgStephan BladhVarbergRoger EdborgJan Åke Ingemar HaglundEva-Maria HayHans MarcusVästervikMilton Christer


Avlidna kamrater

Hedra våra avlidna kamra-ters minne med en gåva tillFlottans Män. Pg 5 88 19-4.

Efter Din betalning sänderFM kansli blanketten till desörjande.

Tord Alpadie KARLSHAMNFödd den 21 januari 1935Benkt Berg FLAT ROCK. NCFödd den 23 juli 1937 Avliden den 29 oktober 2016Karl Fischer HALMSTADFödd den 31 mars 1931 Avliden den 22 november 2016Henrik Forssell KARLSKRONAFödd den 21 oktober 1944 Avliden den 1 november 2016Karl Ingemar Johansson HALLENFödd den 9 januari 1947 Avliden den 14 december 2016Jan Jutebo NORRTÄLJEFödd den 14 juli 1937 Avliden den 15 januari 2017Lars Jönsson GÖTEBORGFödd den 17 april 1936 Avliden den 15 december 2016Uno Jönsson GRÄDDÖFödd den 1 mars 1932 Avliden den 8 januari 2017Sune Nilsson GÖTEBORGFödd den 10 maj 1937 Avliden den 4 januari 2017

Bengt Odin STOCKHOLMFödd den 30 juli 1921 Avliden den 28 januari 2017Tuve Persson HALMSTADFödd den 25 maj 1936 Avliden den 27 november 2016Axel Sahlin GÖTEBORGFödd den 2 mars 1927 Avliden den 10 januari 2017Rickard Sandgren LYSEKILFödd den 24 april 1943 Avliden den 22 november 2016Stefan Selin ALNÖFödd den 18 augusti 1964 Avliden den 1 december 2016Sune Sundell NORRTÄLJEFödd den 31 maj 1933 Avliden den 10 december 2016Bengt Svanberg LYSEKILFödd den 15 december 1932 Avliden den 16 december 2016Björn Wisjö HALMSTADFödd den 12 november 1942 Avliden den 30 december 2016

Bengt Svanberg, född 15 december 1932 ochmedlem i Flottans Män Lysekil sedan 1975 samthedersledamot sedan 2015 har avlidit den 16 de-cember 2016.

In memoriamBengt hade ett flertal olika styrelseuppdrag ochvar bl.a. styrelseordförande under en period. Hanvar alltid positiv och kreativ och en mycket upp-skattad kamrat.Intresset för sjö och båtar grundlades också underhans tid i marinen med många månaders sjötjänstpå olika örlogsfartyg. Bengt var född i Sjöbol inärheten av konservindustri och fiskevatten. Justfiske och att vara på sjön i egen båt blev ett avBengts stora fritidsintressen.Bengt startade målerifirma samt färgbutik, somhan utvecklade och senare överlämnade till famil-jemedlemmar. Han hade stor omtanke om familjoch släktingar och hans minne kommer länge attfinnas kvar.

Flottans Män LysekilJackie Lindebäck


Kontaktmän i förbundsstyrelsen och lokalföreningarStyrelse och lokala föreningar kan även nås via hemsidan www.flottansman.se

Förbundsstyrelse och kansliFörbundsordf Johan Forslund 0709-185 724 Dagsverksvägen 14 134 65 INGARÖ [email protected] förb.ordf Jan Wikberg 0735-637 492 Spovvägen 33 831 62 ÖSTERSUND [email protected] Bo Schagerberg 0705-214 439 Månbergsvägen 4 140 39 NYNÄSHAMN [email protected] Örjan Sterner 070-627 53 97 Odenvägen 19 136 42 HANINGE [email protected] Lennart Bresell 070-774 31 83 Balingsnäsvägen 92 141 34 HUDDINGE [email protected] Lennart Bresell 070-774 31 83 Balingsnäsvägen 92 141 34 HUDDINGE [email protected] Bo Schagerberg 0705-214 439 Månbergsvägen 4 140 39 NYNÄSHAMN [email protected] Flottans Män 08-678 09 08 Teatergatan 3 111 48 STOCKHOLM [email protected]

Öppet tisdagar 9-16

Region NordRepresentant i förbundsstyrelsen: Jan Wikberg.Härnösand Åke Semb 070-603 93 59 Grönkullavägen 4F 871 60 ÄLANDSBRO [email protected] Cawe Johansson 070-659 54 65 Backvägen 6 861 38 BERGEFORSEN [email protected]Östersund Jan Wikberg 0735-637 492 Spovvägen 33 831 62 ÖSTERSUND [email protected]

Region MittRepresentanter i förbundsstyrelsen: Örjan Sterner, Bo Schagerberg och Lennart PerssonGotland Olof Berglund 0705-767 187 Dalhem Dungårde 160 622 56 DALHEM [email protected]öreningslokal: Marinstugan 070-164 79 24 Södervägen 56 B 621 58 VISBY. (Stugvärdens hemtelefon)Haninge Lars Engvall 070-661 58 74 Lilla Hundens gata 422 136 64 HANINGE [email protected]öping Robert Hillgren 070-836 59 92 Utsätter 9 610 28 VIKBOLANDET [email protected]öreningslokal: Marinlokalen 070-836 59 92 Lansengatan 38 602 09 NORRKÖPING. [email protected]älje Kenneth Lundgren 076-166 95 66 Floragatan 9 761 31 NORRTÄLJE [email protected]öreningslokal: Marinlokalen Götgatan 14 A 761 64 NORRTÄLJE. (ej postmottagning)Nynäshamn Kjell Johansen 070-641 35 53 Båtsmansvägen 13 149 31 NYNÄSHAMN [email protected] Örjan Sterner 070-627 53 97 Odenvägen 19 136 42 HANINGE [email protected] Flottans Män 08-611 10 11 Teatergatan 3 111 48 STOCKHOLM. [email protected]ödertälje Thomas Westerberg 073-746 36 69 Ekenbergsgatan 30 152 43 SÖDERTÄLJE [email protected]öreningslokal: Notholmen Hörningsholm, MÖRKÖ (ej postmottagning),Västerås Tommy Blomqvist 070-768 61 10 Stadshagsvägen 50 724 65 VÄSTERÅS [email protected]öreningslokal: Flottans Män Slakterigatan 10 721 32 VÄSTERÅS [email protected]

Region SydRepresentanter i förbundsstyrelsen: Göran Löfgren och Rolf Pärlhem.Kalmarsund Stefan Horndahl 070-554 41 80 Värdshusvägen 14 394 77 KALMAR [email protected] Rolf Pärlhem 0708-882 441 Drottninggatan 22 374 35 KARLSHAMN [email protected]öreningslokal: Flottans män 0454-163 40 Lärkgatan 2 374 34 KARLSHAMNKarlskrona Göran Löfgren 0704-958 014 Saltö Torg 2 B lgh 1303 371 37 KARLKRONA [email protected] Lars-Ingvar Elofsson 0765-10 04 72 Byastensvägen 10 291 77 GÄRDS KÖPINGE [email protected]ö Hans Carlsson 070-376 73 89 Vendelsfridsgatan 6 A 6 tr 217 64 MALMÖ [email protected] Göte Lindberg 070-840 18 44 Syréngatan 3 231 53 TRELLEBORG [email protected]ästervik Åke Revelj 070-336 07 16 Hornsvägen 15 M 593 54 VÄSTERVIK [email protected]äxjö Sten Svensson 0470-811 74 G:a Teleborgsvägen 12 352 55 VÄXJÖ [email protected]

Region VästRepresentanter i förbundsstyrelsen: Lars Linde och Kjell Jönsson.Göteborg Lars-Erik Uhlegård 0723-97 21 86 Frejagatan 6 431 44 MÖLNDAL [email protected]öreningslokal: Marinstugan 031-29 07 23 Örlogsvägen 6, Nya Varvet. 426 71 V.FRÖLUNDA [email protected] Kjell Jönsson 070-393 02 93 Norra vägen 21 302 32 HALMSTAD [email protected]öreningslokal: Marinstugan 076-880 70 53 Dragvägen 302 90 HALMSTAD [email protected]önköping Måns Suneson 0706-372 106 Bergstigen 3 564 32 BANKERYD [email protected]ärmland Ulf Sjödén 076-266 05 16 Lerboda Framnäs 665 93 KIL [email protected] Jackie Lindebäck 070-368 33 60 Dalskogen 169 453 41 LYSEKIL [email protected] Göran Andersson 070-370 18 88 Anders Petters gata 6 432 54 VARBERG [email protected]öreningslokal: Gamla tullhuset 070-391 04 26 Otto Torelles gata 3 432 44 VARBERG.Ängelholm Lars Linde 072-200 17 01 Lupingatan 9 262 62 ÄNGELHOLMFöreningslokal: Flottans Män 0768-49 48 61. Östergatan 89 262 00 ÄNGELHOLM. [email protected]


Vid definitiv eftersändningåtersänds försändelsen till:FLOTTANS MÄNTeatergatan 3,111 48 STOCKHOLM

POSTTIDNING B

Bilder från Karlshamnskastell och KÖMS bibliotek

Foto Olle Melin

Karlshamns kastell. Krutmagasinet

KÖMS bibliotek. Ritning av monitor signerad John Ericsson

KÖMS bibliotek. Bibliotekarien Andreas Nilsson bakomdet pampiga skrivbordet

KÖMS bibliotek. Interiör Kungl Örlogsmannasällskapets bibliotek

Karlshamns kastell. Krutkällare

nr 3 2002...Karlshamns kastell 38-39 KÖMS bibliotek i Karlskrona 40-41 Lokalföreningarna 43-51 Nr 1 2017 FLOTTANS MÄN 3 Välkomna till ett nytt verksamhetsår men när politikerna

Documents