Nämdernas 2006...Vice ordförande: Andreas Vänerlöv (kd) ÅRETS RESULTAT Ekonomiskt utfall Resultaträkning Utfall UtfallUtfallBudget-Mkr 2004 20052006diff. 2006 Summa intäkter

Vänersborgs kommun Nämdernas verksamhetsberättelser

2006

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sidan

Kommunstyrelsens ordförande 1 Kommunfullmäktige 2 Valnämnden 3 Revisionen 4 Överförmyndarnämnden 5 Kommunstyrelsen 6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 28 Samhällsbyggnadsnämnden 35 Byggnadsnämnden 54 Socialnämnden 60 Barn- och ungdomsnämnden 87 Kulturnämnden 117 Gymnasienämnden 128

Verksamhetsberättelse 2006

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Vänersborg har lagt fast en vision, en gemensam bild av en önskvärd framtid, som vi kan sträva eller styra mot i alla strategiska beslut. Som en grund för fortsatt utveckling har vi även tagit fram miljömål och en ny översiktsplan. Vänersborg ska utvecklas inom fyra strategiska områden; boende, utbildning, kultur och fritid samt näringsliv och turism. Vägen till framgång är utstakad! År 2015 ska vi vara 40 000 invånare och för att klara det behöver vi bygga mellan 250 och 300 lägenheter om året. 2006 påbörjades dock bara 57 lägenheter, men det finns många planer på nya bostäder i program och detaljplaner. Framför allt har vi identifierat ett flertal områden för framtida bostadsbyggande i översiktsplanen. Under 2006 har vi genomfört stora investeringar inom skola och äldreboende. Solängen som färdigställs 2007 får många nya platser för äldreomsorgen. Rånnums skola kommer att återinvigas i början av 2007 och då får också musikskolan i Vargön nya fräscha lokaler. I våras invigde vi Högskolecentrum Vänersborg, vars verksamheter ska fylla tomrummet efter Högskolan Väst. Spännande anslag görs mot flera olika områden såsom regional skolutveckling, sötvattenforskning, centrum för vårdyrkesutbildningar, ledarutbildning och kompetensutveckling och musik från förskola till högskola samt infrastruktur för vuxnas lärande. Centrumutvecklingen har fortsatt och Hamngatan och Sundsgatan har förskönats och handikappanpassats och har fått ge plats åt ett succéartat evenemang som Aqua Blå. Vi fick äntligen regeringens tillstånd att genomföra det riksrekryterande Orkestermusikerprogrammet på Bir-ger Sjöberggymnasiet. Med satsningen på Musikakademi Vänersborg skapar vi förutsättningar för att bli Sve-riges bästa musikkommun. Satsningen på Familjecentralen Sirius har visat sig vara ett lyckokast. Samarbetet har fungerat alldeles ut-märkt och tjänsterna är mycket efterfrågade och erkänt bra. Samarbetet med näringslivets aktörer har funnit sina former i partnerskapet för tillväxt: Vänersborg & Co som nu finns etablerat på Sundsgatan och kommer att utgöra porten in i kommunen. En port som lär behövas om man ser till det intresse fastighetsägare och entreprenörer visat för utvecklingen av Vänersborg. Året avslutades på ett fantastiskt sätt med ett gemensamt debattinlägg från alla gruppledarna, där avsikten att bygga en multiarena på Sportcentrum uttalades. Att årets resultat sedan uppgick till rekordsumman 61 miljoner kronor och att (s) och (c) fick förnyat förtroende att styra kommunen förstärkte bara känslan av att ha genomfört ännu ett år med gott resultat. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till kommunens anställda och förtroendevalda, för alla goda insatser under året. Lars Göran Ljunggren Kommunstyrelsens ordförande

1

Verksamhetsberättelse 2006 - Kommunfullmäktige

KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Dan Nyberg (s) 1:e vice ordförande: Astrid Karlsson-Björkman (m) 2:e vice ordförande: Annika Larson-Lindlöf (s)

ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-Mkr 2004 2005 2006 diff. 2006Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Summa kostnader 1,4 1,3 1,6 -0,4Nettokostnader 1,4 1,3 1,6 -0,4 Övergripande beskrivning Kommunfullmäktige har 51 ledamöter och är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige fattar beslut i ärenden som rör mål och riktlinjer för de kommunala verksamheterna, kommunens budget, den kommunala skattesatsen, taxor och avgifter, stora investeringar, stadsplanering och andra viktiga och övergripande frågor för kommunen. Under kommunfullmäktige finns en valberedning som förbereder kommunfullmäktiges val. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige har ett budgetunderskott om -0,4 Mkr, vilket beror på högre omkostnader än budgeterat.

2

Verksamhetsberättelse 2006 - Valnämnden

VALNÄMND Ordförande: Annika Larson-Lindlöf (s) vice ordförande: Ann-Christin Lind (kd)

ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-Mkr 2004 2005 2006 diff. 2006Summa intäkter 0,0 0,0 0,4 0,4Summa kostnader 0,5 0,4 1,0 -0,7Nettokostnader 0,5 0,4 0,6 -0,3 Övergripande beskrivning Nämnden har fem ledamöter och svarar för genomförandet av allmänna val. Ekonomisk analys De sammanlagda nettokostnaderna för årets val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag överstiger budget med 0,3 Mkr.

3

Verksamhetsberättelse 2006 - Revisionen

REVISIONEN Ordförande: Torsten Gunnarsson (s) Vice ordförande: Åke Claesson (fp)

ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-Mkr 2004 2005 2006 diff. 2006Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Summa kostnader 0,9 1,0 1,1 0,0Nettokostnader 0,9 1,0 1,1 0,0

Övergripande beskrivning Kommunens revisorer skall enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed,

granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. De skall med sin granskning pröva om: • verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, • räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som nämnderna ansvarar för är tillräcklig • kommunstyrelsens och övriga nämnders beslut och verksamhet överensstämmer med de mål och

beslut som fastställts av kommunfullmäktige samt följer lagstiftning, avtal och föreskrifter.

Årets verksamhet Revisionen har under år 2006 fortsatt att arbeta utifrån den formulerade strategin: • förbättra väsentlighets- och riskanalys • årligen granska nämndernas ansvarsutövande • aktivt verka för bättre intern kontroll • aktivt verka för utveckling av metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling inom nämnderna, • stödja alla positiva processer i verksamhet och funktioner • öka dialog och samverkan med nämnderna.

Inom förvaltningsrevisionen har bl.a. följande delprojekt genomförts: • insatser för unga arbetslösa • EU-bidrag • ekonomiskt bistånd – utbetalningsrutiner • granskning av upphandlingar • granskning av IT-verksamheten

Inom redovisningsrevisionen har följande delprojekt genomförts: • granskning av intern kontroll inom nämnderna • delårsrapporten per 2006-08-31 • årsredovisningen för år 2006.

Framtiden I december 2004 förändrades kommunallagen. Detta innebär att budgeten skall innehålla mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I och med föränd-ringen har vårt uppdrag utökats till att bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen är fören-ligt med fullmäktiges beslut och om verksamheten har drivits enligt uppsatta mål. Vid årets granskning konstaterade vi att den budget som kommunfullmäktige beslutade för år 2006 inte inne-håller konkreta verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Under 2006 har vi därför inte kunnat granska några sådana mål. Vi ser det som mycket angeläget att mål för god ekonomisk hushållning fastställs enligt lagens intentioner då genomförandet av vårt uppdrag är helt av-hängigt av hur omfattande och specifika fullmäktiges mål är. Vi har haft förståelse för komplexiteten att fast-ställa mål för riktlinjer för verksamheten av betydelse för en god ekonomisk verksamhet. Under kommande år kommer vi att fokusera dialog och granskning kring detta viktiga uppdrag.

4

Verksamhetsberättelse 2006 - Överförmyndarnämnden

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Ordförande: Ann-Sophie Aronsson(s) Vice ordförande: Andreas Vänerlöv (kd) ÅRETS RESULTAT Ekonomiskt utfall Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-Mkr 2004 2005 2006 diff. 2006Summa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0Summa kostnader 1,3 1,4 1,6 0,0Nettokostnader 1,3 1,4 1,6 0,0 Övergripande beskrivning Överförmyndarnämnden utser gode män och förvaltare för personer som på grund av ålder, sjukdom, funk-tionshinder eller liknande behöver hjälp med att hantera sin ekonomi och bevaka sina rättigheter samt att vid speciella tillfällen bevaka förmyndares förvaltning av underårigas medel. Nämnden godkänner arvode och svarar för tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Årets verksamhet Under året har cirka 500 huvudmän varit registrerade på nämndens kansli, varav tre fjärdedelar har haft god man, och resterande har haft förvaltare eller förmyndare. Årligen sker en redovisning av huvudmannens ekonomi som skall innehålla uppgift om levnadsomkostnader samt huvudmannens tillgångar vid årets början och vid årets slut. Samtliga årsrapporter granskas i nämnden. Framtiden Antalet medborgare som har behov av och önskar god man ökar för varje år. Det blir också årligen fler gamla som endast har förbehållsbeloppet kvar och där kommunen får betala kostnaderna för god man. Genom att fler i dag har livförsäkringar, utfaller förhållandevis stora summor vid den ena förälderns bortgång till efterlevande omyndiga barn. Dessa medel, över en viss storlek, omfattas inte av den fria föräldraförvalt-ningen utan är underställd överförmyndarnämnden.

5

Verksamhetsberättelse 2006 - Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lars-Göran Ljunggren (s) Vice ordförande: Lars G Blomgren (fp) 2:e vice ordförande: Bo Carlsson (c)

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Se separat avsnitt

ÅRETS RESULTAT

Resultaträkning Mkr

Utfall 2004

Utfall 2005

Utfall 2006

Budget-diff.2006

Summa intäkter 13,4 10,7 19,7 13,5Personalkostnader 31,7 31,3 35,0 2,8Omkostnader 78,4 81,5 99,0 -12,0Ränta 1,5 0,4 0,3 0,0Avskrivning 2,0 1,8 1,9 -0,1Summa kostnader 113,6 115,0 136,2 -9,3Nettokostnader 100,2 104,3 116,5 4,2

Kommentar till resultaträkningen: Kommunfullmäktige har vid olika beslut under 2004 och 2005 flyttat verksamheter från kommunstyrel-sen till andra nämnder. I tabellerna för ekonomiskt utfall (per huvudverksamhet) är dessa verksamheter borträknade men i resultaträk-ningen totalt för kommunstyrelsen är uppgifterna kvar. Det innebär att en summering av verksamheternas ekonomiska utfall inte stäm-mer överens med resultaträkningen för år 2004 och 2005.

Övergripande analys

Kommunstyrelse/kommunledningskontor Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. De närmare åliggandena för styrelsen finns i kommunallagen och reglemente för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är även arbetslöshetsnämnd, beredskapsnämnd, civilförsvarsnämnd, kristidsnämnd samt personalorgan. Inom kommunstyrelsen verkar ett arbetsutskott, ett förhandlingsutskott samt ett konsumentutskott. Dessutom har en demokrati- och integrationsberedning samt en styrgrupp för drogfrågor verkat under året. Kommunstyrelsens presidium representerar Vänersborgs kommun i Näringslivsrådet, som i övrigt består av företrädare för kommunens näringsliv. Förvaltningsövergripande ledningsgruppen (FÖL), som består av kommunchefen och samtliga förvaltnings-chefer, ansvarar för ett helhetsperspektiv på kommunens verksamheter. Kommunstyrelsens förvaltningsorganisation består av kommunkansliet, ekonomikontoret, personalkontoret och utvecklingskontoret. Under året har ansvaret för energirådgivning flyttats från byggnadsnämnden till kommunstyrelsen (kommunkansliet). Agenda 21-arbetet leds av en politisk ledningsgrupp. Ett stort steg framåt i miljömålsarbetets togs den 1 no-vember, när kommunfullmäktige antog ”Lokala miljömål för Vänersborg”. Energi och transporter har ämnes-mässigt dominerat årets arbete. Klimatinvesteringspengar, Klimp, har beviljats och ytterligare ansökan är inlämnad. Inom uppdraget miljöledning har samordning skett av miljönätverk för förskola t.o.m. åk 6, projektet minskad energianvändning i kommunhuset samt miljö- och hälsoskyddsförvaltningens införande av miljöled-ningssystem. Regionalt har samverkan skett främst inom Fyrbodal, BioGas Väst och Hållbar Utveckling Väst (HUT Väst).

6


Musiken har fått en framträdande roll i diskussionen om ett Musikens Hus, där all musikverksamhet kan pla-ceras, inklusive den högskoleutbildning (Musikakademin) som planeras inom ramen för uppbyggnaden av Högskolecentrum Vänersborg. De första utbildningarna har anordnats i höst. Arbetet med att planera Orkes-terutbildningsprogrammet (OMP) och Musikakademi Vänersborg intensifierades efter att regeringen beslutat

Folkhälsoverksamheten styrs av ett hälsopolitiskt råd med representanter för kommunen, regionen, försäk-ringskassan och arbetsförmedlingen. Exempel på utåtriktade aktiviteter under året är ungdomsmässa och äldremässa. Drogförebyggande verksamhet har bedrivits liksom utveckling av hälsopedagogiska inslag i sko-lan. Vänortssamarbetet med Omaruru i Namibia fortsatte under 2006. Företrädare för Vänersborg besökte Oma-ruru inom de fyra projekten ”Kvinnors kraft”, ”Kommunalt styre”, ”Idrott” och ”Miljökonsekvens”. IT-avdelningen har under året medverkat i utbyggnaden av det nät som ska tillhandahålla bredband åt företag och invånare i Vänersborgs kommun. Antalet dataanvändare i kommunen har ökat under 2006. Det är fram-förallt inom socialförvaltningen, där ytterligare arbetsplatser datoriserats med stöd av IT-avdelningen. Kommunstyrelsen har via näringslivsfunktionen engagerats i olika projekt, som syftar till att stärka näringsli-vets utveckling. Under 2006 har arbetet med Trollhättans kommun intensifierats, bland annat genom bildan-det av Tillväxtallians Trollhättan-Vänersborg. Samarbete och olika aktiviteter bedrivs även med övriga kom-muner i Fyrbodal. Ett tiotal projekt inom regional samverkan har genomförts under 2006 eller pågår. I Kvalitetsnätverk Västkust har jämförande studier gjorts av kommunernas förskoleverksamhet. Dessutom har en undersökning om individuella programmet och grundskolan genomförts under året. Högskolecentrum Vänersborg invigdes formellt den 22 maj 2006 och verksamheter har startat inom alla olika delområden. Utredningen om ”Regionalt Centrum för skolutveckling” har genomförts och antagits. Inom om-rådet institutionsvård, psykiatri och rättspsykiatri pågår, på uppdrag av Socialstyrelsen, arbetet med utform-ning av ny nationell grundutbildning, inriktning psykiatri på högskolenivå, 80 poäng. Inom Centrum för Kom-petens och Lärande, CKL, har i samarbete med Företagarna påbörjats en förstudie beträffande behov av kunskap och kompetens i småföretag inom handel, tjänst och tillverkning samt inom jord- och skogsbruk. Inom Musikakademin har olika utbildningar genomförts. Måluppfyllelse Kommunstyrelsen arbetar efter de kommunövergripande mål, som fastställs genom kommunfullmäktiges beslut om mål- och resursplan. Under årets inledning har arbetet inriktats mot att förverkliga Vänersborgs vision utifrån kommunfullmäktiges strategiska utvecklingsområden och inriktningsmål. Boendet har varit ett prioriterat område i arbetet med översiktsplanen. Områden, som motsvarar de kriterier som angetts, har identifierats och märkts ut i förslag till översiktsplan. Byggnadsnämnden har fått i uppdrag att detaljplanera nya bostadsområden för villabebyggelse och andra bostäder och ta fram planprogram för Sanden/Vassbotten. Option för byggande av bostadsrätter vid Hamn-kanalen har avtalats med en bostadsentreprenör. För att nå målet att vara 40 000 invånare 2015 krävs att det tillkommer 200 - 300 bostäder om året. Antalet påbörjade bostäder under 2006 var 57 stycken. Satsningen på samarbete med näringslivet har resulterat i en tillväxtallians mellan Vänersborg och Trollhättan och ett partnerskap kallat Vänersborg & Co mellan näringslivet och Vänersborgs kommun. Samverkan sker inom områdena turism, centrumutveckling, företagsetableringar och marknadsföring. Det utökade Närings-livsrådet har haft sitt första sammanträde. Syftet med inriktningen på arbetet inom Vänersborg & Co har fast-ställts. Nya evenemang såsom Aqua Blå och Göteborgsoperan har genomförts under sommaren. Utredning av skollokalerna i centrala Vänersborg pågår och delrapporter har lämnats. Inom området kultur och fritid utreddes förutsättningarna för att bygga tak över bandyarenan och på olika sätt förbättra Sportcentrum. Diskussionerna kring projektets kostnader och innehåll ledde till en gemensam av-siktsförklaring från samtliga gruppledare att Vänersborgs kommun på egen hand ska bygga en arena för mångsidigt bruk.

7


ellt program med riksintag. Synergieffekterna i dessa två musikprojekt leder till snabbare mål-ppfyllelse.

t har arbetet med ett regionalt entrum för skolutveckling utformats. Det nationella projektet pågår planenligt.

n för Kvalitetsnätverk Västkust, för bibliotek, usikskola, och förskoleverksamhet, har genomförts under året.

och resursplan för 007. Ett IT-system har införts för kommunens samlade resultat- och aktivitetsplanering.

uppföljningsträffar kring 2006 års verksamhet ch ekonomi med företrädare för verksamhetsnämnderna.

er hela 2006 arbetat med uppgradering av ekonomisystemet samt att samordna förande och driftsättning.

av verantörer. Under verksamhetsåret har ett nytt system för elektroniska upphandlingar implementerats.

splan och kommunstyrelsens verksamhetsplan trukturerats om och anpassats till kommunens styrsystem.

rslag till reviderad finanspolicy beräknas kunna reläggas kommunfullmäktige under första kvartalet 2007.

• en god intern kontroll upprätthålls utifrån kommunfullmäktiges reglemente och

nder året har internkontrollarbetet inriktats mot granskning av

tbetalningsrutiner samt elektroniska fakturor.

h

mställdhetslagen har genomförts och riktlinjer och rutiner för sjukskrivning och rehabilitering har utarbetats.

pphandling med förnyad inriktning av kommunens företagshälsovård var genomförd vid årsskiftet.

ensam personalenkät genomfördes i november 2006. Resultatet kommer att presenteras i örjan av 2007.

at i arbetsrätt, orga-

tsträffar, samverkan samt medarbetarsamtal har tagits fram. Första

ya lönepolitiska riktlinjer har tagits fram. Löneöversynen 2006 avslutades under juni månad.

om ett nationu Inom området utbildning fortsätter arbetet med att utveckla Högskolecentrum Vänersborg. Förslag till nya delområden diskuteras med andra huvudmän. I samarbete med Högskolan Väsc Ekonomiska mål för verksamheten • Nämnderna skall främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheten. En kvalitetsgrupp har tillsatts för fortsatt analys av den medborgarundersökning som rapporterades till kom-munstyrelsen i december 2005. En kvalitetsjämförelse inom ramem En fortsatt utveckling av kommunens styrmodell har skett i anslutning till arbetet med mål-2 Kommunstyrelsens arbetsutskott har under våren genomförto • Verksamheter och kostnader skall kontinuerligt utvärderas och omprövas. Med utgångspunkt i kommunstyrelsens beslut den 28 januari 2006 om införande av elektronisk fakturahanter-ing, har ekonomikontoret undin Ett sätt att kontinuerligt utvärdera och ompröva är, att genom upphandlingar ifrågasätta arbetssätt och valle I anslutning till budgetarbetet har kommunens mål- och resurs • Kommunen skall ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning. En översyn av kommunens finanspolicy har påbörjats. Ett föfö

Varje nämnd ansvarar för att kommunstyrelsens riktlinjer.

Ekonomikontoret svarar för kommunstyrelsens arbete med intern kontroll och följer även upp att motsvarandearbete med internkontroll utförs i nämnderna. Uu Personalpolitiska mål Under året har en omarbetning skett av kommunens personalpolicy, pensionspolicy, jämställdhetspolicy ocjämställdhetsplan. Handlingsplanen angående trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier har reviderats. Det har även utarbetats en mångfaldsplan för kommunens anställda. En lönekartläggning utifrån jä U En kommungemb Inom ramen för ledarskapsutvecklingsprogrammet har utbildningar genomförts bland annnisation – mål och vision, samverkan, arbetsmiljö, processledning samt drogutbildning.

En övergripande utbildning kring arbetsplautbildningstillfället ägde rum i november.

N

8


Ekonomiskt utfall – översikt

Ekonomiskt utfall 2004 2005 2006 2006 Netto Budget- Netto Budget- Intäkt Kostnad Netto Budget-Mkr differens differens differensStyrelse 10,5 +5,4 12,4 +1,3 0,1 13,4 13,3 +1,1Kommunledning 66,4 +18,7 68,5 +8,1 16,3 95,2 78,9 +2,6Arbetsmarknadsenhet 0,6 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0Räddningstjänst/försäkring 22,7 0,0 23,4 0,0 3,3 27,6 24,3 +0,5Summa 100,2 +23,5 104,3 +9,4 19,7 136,2 116,5 +4,2

Övergripande ekonomisk analys Kommunstyrelsen visar ett överskott på sammanlagt +4,2 Mkr. Intäkterna visar överskott om +13,5 Mkr och kostnaderna visar underskott om -9,3 Mkr. Det beror bl.a. på att flera projekt finansierats med bidrag från staten och regionen, t.ex. bredbandsutbyggnad, 5 Mkr. Kommunstyrelse, politisk verksamhet Kommunstyrelsens politiska verksamhet redovisar ett överskott mot budget om +1,1 Mkr. Kommunstyrelsen budgeterade ett förfogandeanslag om 7,2 Mkr. Av dessa har 5,9 Mkr fördelats till bl.a. Ungdomscentrum Slussen (1,2 Mkr), Högskolecentrum (1,5 Mkr), arbetsmarknadsprojekt inom arbetsmark-nadsenheten (1,1 Mkr), samordningsförbund med Mellerud (0,5 Mkr), projekt Sveriges bästa musikkommun (0,4 Mkr), drogförebyggande verksamhet (0,3 Mkr) och Turistbolaget Dalsland (0,2 Mkr). Kommunledningskontor Kommunledningskontoret redovisar ett överskott mot budget med +2,6 Mkr. Personalkontorets verksamheter visar ett överskott om totalt +3,4 Mkr. Detta fördelar sig på vakanta tjänster på personalkontoret +0,7 Mkr, vakanta tjänster för facklig verksamhet +0,3 Mkr. Löneadministrationens över-skott om +0,3 Mkr beror på lägre kostnader för databehandling. Överskottet inom utbildning/utveckling, +0,5 Mkr, beror på utbildningar och projekt som planerats, men som kommer att starta först under 2007 (t.ex. projektet strategisk ledarförsörjning). Inom verksamheten hälsa och arbetsmiljö har hälsofrämjande arbete bedrivits inom förvaltningarna, motsvarande 3,8 Mkr, vilket ger ett överskott om +0,4 Mkr. Anpassningsåtgär-der visar +0,8 Mkr och företagshälsovård +0,4 Mkr. Verksamheterna tillväxtalliansen och Vänersborg & Co visar överskott om +0,7 Mkr, då verksamheterna en-dast varit igång under del av året. IT-enheten redovisar underskott med -3,3 Mkr. Kommunen har beviljats ett bidrag från Västra Götalandsregi-onen för etablering av telenät på orter och i områden där telenätet är eftersatt. Bidraget, som är på totalt 2,2 Mkr, villkorar att kommunen själv bidrar med motsvarande summa. Kommunstyrelsen konstaterade 2006-08-23, att kostnaden kan rymmas inom kommunstyrelsens totala anslag. Vänersborgs kommun har under 2006 expanderat vad gäller antalet dataanvändare, framförallt inom socialförvaltningen, vilket leder till att IT-enheten fått ökade kostnader. Kostnaderna överstiger budget med -1,1 Mkr, vilket till största delen är en-gångskostnader. Ekonomikontoret redovisar överskott om +1,1 Mkr, som avser vakanta tjänster, lägre omkostnader, sänkta kapitalkostnader för ekonomisystemet samt obudgeterade intäkter för inkasso och ekonomisystem. Dessut-om visar borgensåtaganden och gemensam kapitaltjänst överskott om sammanlagt +0,4 Mkr. Kostnaderna för högskolan minskar, då hyreskostnaderna för studentbostäder är lägre p.g.a. färre bostäder i Vänersborg. Verksamheten redovisar +0,2 Mkr. Anslagen till Vattenpalatset och Flygplatsbolaget redovisar +0,1 Mkr vardera. Räddningstjänst/försäkringar Räddningstjänsten ingår i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Kommunens kostnader för rädd-ningstjänst består av förbundsbidrag och pensionskostnader, vilka genererar ett överskott om +0,4 Mkr.

9


Kommunstyrelsen - politisk verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens ut-veckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. De närmare åliggandena för styrelsen finns i kommunallagen och reglemente för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är även arbetslöshetsnämnd, beredskapsnämnd, civil-försvarsnämnd, kristidsnämnd samt personalorgan. Kommunstyrelsen arbetar efter de kommunövergripande mål som fastställs genom kommunfullmäktiges be-slut om mål- och resursplan. Inom kommunstyrelsen verkar ett arbetsutskott, ett förhandlingsutskott samt ett konsumentutskott. Dessutom har en agenda 21-grupp, en demokrati- och integrationsberedning och en styrgrupp för drogfrågor verkat under året. Kommunstyrelsens presidium representerar Vänersborgs kommun i Näringslivsrådet, som i övrigt består av företrädare för kommunens näringsliv. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006

Kommunalt partistöd 927 1 018 1 026 -2Kommunstyrelse 5 979 9 195 9 743 +1 091Fyrbodal kommunalförbund 569 749 924 +6Arbetsmarknadsåtgärder 1 053 1 385 1 614 +24Totalt netto 8 528 12 347 13 307 +1 119 Ekonomisk analys Kommunstyrelsens politiska verksamhet redovisar ett överskott mot budget om +1 119 Tkr. Kommunstyrelsen budgeterade ett förfogandeanslag om 7 183 Tkr för år 2006. 5 918 Tkr har fördelats till bl.a. Ungdomscentrum, Slussen (1 155 Tkr), Högskolecentrum (1 505 Tkr), arbetsmarknadsprojekt inom ar-betsmarknadsenheten (1 100 Tkr), samordningsförbund med Melleruds kommun (500 Tkr), projekt Sveriges bästa musikkommun (400 Tkr), drogförebyggande verksamhet (305 Tkr) och Turistbolaget Dalsland (216 Tkr).

10


Ekonomi och upphandling Ekonomikontoret är organiserat i en ekonomistab, en redovisningsavdelning och en upphandlingsavdelning. Ekonomistaben svarar för planering och samordning av kommunens budgetarbete samt upprättar förslag till mål- och resursplan. Ekonomistaben biträder kommunstyrelsens verksamheter med råd och stöd i ekonomi-frågor, driver utvecklingsarbete inom ekonomiområdet samt ansvarar för beredning av ekonomiska ärenden inför kommunstyrelsens sammanträden. Utifrån kommunens finanspolicy ansvarar ekonomistaben för kom-munens finansiella verksamhet, vilket inkluderar lång- och kortfristig upplåning, placeringar, kontanthantering och likviditetsplanering. Via kommunens koncernkontosystem sker en finansiell samordning av de kommuna-la bolagen. Ekonomistaben svarar även för ekonomisk förvaltning av kommunens donationsstiftelser. Redovisningsavdelningen svarar för kommunens redovisning, externa och interna redovisningsprinciper samt koncernredovisning. Redovisningsavdelningen upprättar årsredovisning och delårsrapporter, är systemförval-tare av ekonomisystemet och lämnar råd och anvisningar i system- och redovisningstekniska frågor. Funktio-nen utför serviceuppgifter åt övriga förvaltningar, såsom betalningsförmedling, kravadministration och viss kundfakturering. Redovisningsavdelningen svarar även för kommunstyrelsens arbete med intern kontroll. Upphandlingsavdelningen har ansvar för förvaltningsövergripande, samt ett flertal specifika, upphandlingar. Upphandlingar genomförs i viss utsträckning åt de kommunala bolagen samt Norra Älvsborgs Räddnings-tjänstförbund. Samordnade upphandlingar genomförs också, där det bedöms vara av värde för kommunen, då främst med Uddevalla och Trollhättans kommuner. Årets verksamhet – målavstämning • Verksamheter och kostnader skall kontinuerligt utvärderas och omprövas Med utgångspunkt i kommunstyrelsens beslut den 28 januari 2006, om införande av elektronisk fakturahan-tering, har ekonomikontoret under hela 2007 arbetat med uppgradering av ekonomisystemet samt att sam-ordna införande och driftsättning. Under våren har förvaltningarna gått igenom organisation och rutiner kring inöp, beställningar och fakturahantering. Under senvåren och sommaren installerades och driftsattes ett nytt fakturahanteringssystem. Under hösten utbildades ca 450 personer i det nya fakturahanteringssystemet i samverkan med förvaltningarna. En övergång till elektronisk hantering av leverantörsfakturor skedde 1 no-vember, i linje med den övergripande tidsplan som kommunstyrelsen fastställt. Ett sätt att kontinuerligt utvärdera och ompröva är, att genom upphandlingar ifrågasätta arbetssätt och val av leverantörer. Under verksamhetsåret har ett nytt system för elektroniska upphandlingar implementerats. Detta innebär att hela upphandlingar kan ske elektroniskt i vissa fall. Samarbetet mellan Vänersborg och Trollhättan har kraftigt fördjupats. Några av de intressanta upphandlingarna var: Elenergi, elektroniskt beställningssy-stem, revision, företagshälsovård. En större utbildningsinsats genomfördes under året, vilket innebar att 20 personer blev diplomerade upphandlare. I anslutning till budgetarbetet har kommunens mål- och resursplan och kommunstyrelsens verksamhetsplan strukturerats om och anpassats till kommunens styrsystem. • Kommunen skall ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning En översyn av kommunens finanspolicy har påbörjats. Ett förslag till reviderad finanspolicy beräknas kunna föreläggas kommunfullmäktige under första kvartalet 2007. • Varje nämnd ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån kommunfullmäktiges reglemente

och kommunstyrelsens riktlinjer. Ekonomikontoret svarar för kommunstyrelsens arbete med intern kontroll och följer även upp att motsvarande arbete med internkontroll utförs i nämnderna. Under året har internkontrollarbetet inriktats mot granskning av utbetalningsrutiner samt elektroniska fakturor.

11


Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Ekonomistab 415 495 456 +81 Redovisningsavdelning 375 344 368 +118 Upphandlingsavdelning 28 35 132 +132 Borgensåtaganden 131 122 98 +98 Summa intäkter 949 996 1 054 +429 Ekonomistab 2 457 2 133 2 227 +386 Redovisningsavdelning 2 805 3 351 3 919 +105 Extern finansiell verksamhet 189 138 156 +308 Upphandlingsavdelning 1 055 1 089 1 343 -22 Gemensam kapitaltjänst 0 0 0 +110 Borgensåtaganden 0 0 0 +164 Summa kostnader 6 506 6 711 7 645 +1 051 Totalt netto 5 557 5 715 6 591 +1 480 Ekonomisk analys Överskottet mot budget avser vakanta tjänster, lägre omkostnader, sänkta kapitalkostnader för ekonomi-systemet samt obudgeterade intäkter för inkasso och ekonomisystem. Dessutom visar borgensåtaganden och gemensam kapitaltjänst överskott.

12


Kommunkansli Årets verksamhet – målavstämning Kommunkansliets verksamhet består av flera delar, varav säkerhetsverksamheten, försäkringsverksamheten och konsumentverksamheten återfinns under egna rubriker. Kommunkansliet ansvarar utöver dessa verk-samheter för kanslifunktionen och kommunens centrala arkiv. Slutligen genomför kommunkansliet borgliga vigsel- och partnerskapsförrättningar. Kansliet Kansliet har under året som gått fått minskad bemanning genom att en heltidsanställning inom kansliet nume-ra delats med utvecklingskontoret (information) i samband med rekrytering efter en pensionsavgång. Samti-digt har det genomförts utvecklingsinriktat arbete för att uppnå effektiviseringar och en förbättrad administra-tion. Diariesystemet som är det viktigaste datastödet för kansliet har tagits i bruk för fler användningsområden än tidigare. Kommunens diarier har börjat publiceras på kommunens intranät, vilket lett till ökad insyn. Vidare har det under året arbetats för att förtroendemannaregistret skulle kunna publiceras på kommunens hemsida, vilket också uppnåtts under första veckan 2006. Slutligen har det under året arbetats för att kunna ta i bruk sekreterarmodulen i Winess, vilket skulle leda till en enklare nämndsadministration. Arkivet Under 2006 har stora revideringar av dokumenthanteringsplaner tagits fram i samarbete med och för socialnämndens och gymnasienämndens olika enheter. Vidare har under 2006 inletts motsvarande större revideringar för flera andra nämnder. Under 2006 har också arbetet med att lägga in hela arkivbeståndet i Visual Arkiv, ett arkivförteckningspro-gram, slutförts. Detta gör att bland annat återsökning underlättas avsevärt.

En större leverans av arkivmaterial från tidig verksamhet från Vänersborgs Stadsmusikkår, med ett flertal föregångare, mottogs och förtecknades under året.

Några smärre åtgärder har gjorts under året i Lindgårdens kommunarkiv, för att förbättra värme och luft. Lo-kalen är inte längre god nog för arkivalier och under 2007 arbetar kommunarkivet för att kunna finna en an-nan lösning än den nuvarande.

I övrigt har året som vanligt präglats av rutinartade uppgifter, såsom förteckningsarbete, information i arkive-ringsärenden, återsökning och hjälp åt förvaltningar och allmänhet.

Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Kommunkansli 0 1 0 0 Arkiv 6 12 12 +12 Summa intäkter 6 13 12 +12 Kommunkansli 2 809 3 032 3 085 -135 Arkiv 463 586 584 +15 Vigslar 5 8 6 +9 Summa kostnader 3 277 3 626 3 675 -111 Totalt netto 3 271 3 613 3 663 -99 Ekonomisk analys Kommunkansliet, med undantag för särskilt avsatta medel för säkerhets-, konsument- och försäkringsverk-samhet redovisar ett underskott om -99 Tkr mot budget. Underskottet beror enligt budget på ofinansierade inköp av material, såsom datorutrustning, möbler, kontorsmaterial etc.

13


Personalkontor Personalkontorets ansvarsområde omfattar att under kommunstyrelsen övergripande svara för och samordna nedanstående områden. För kommunens nämnder och förvaltningar fungerar personalkontoret som stöd och rådgivare.

• personalpolitik • lönepolitik • löne- och personaladministration • arbetsrättsfrågor • förhandlingsverksamhet • avtals-, pensions- och försäkringsfrågor • chefs- och personalutveckling/avveckling • medbestämmande och samverkan • hälsa och arbetsmiljö

• jämställdhet • företagshälsovård • chefsrekrytering • övergripande personalplanering • personalekonomi • personalsociala frågor • förtroendemannafrågor enligt lag och avtal • arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Personalpolitisk utveckling Under året har en omarbetning skett av kommunens personalpolicy, pensionspolicy, jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan. Det har även utarbetats en mångfaldsplan för kommunens anställda. En lönekartläggning utifrån jämställdhetslagen har genomförts. Riktlinjer och rutiner för sjukskrivning och rehabilitering har utarbe-tats. Löne- och PA-administration Lönesystemet ger möjligheten att arbeta decentraliserat med lönehanteringen. Under 2006 har rutinen för självrapportering fortsatt med barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Förhandlingsverksamhet Löneöversyn för 2006 genomfördes genom individuell lönesättning med samtliga personalorganisationer. Den fullgjordes genom lönesamtal direkt med den anställde utom för Psykologförbundets och Kommunals medlemmar, vilka förhandlades traditionellt. Tvisteförhandlingar har under året genomförts med Svenska Kommunalarbetareförbundet, Lärarnas Riksförbund samt med Lärarförbundet. Lokala kollektivavtal har träf-fats med Svenska kommunalarbetareförbundet och SKTF. Hälsa på arbetsplatsen Det hälsostrategiska personalarbetet, som bygger på ett politiskt utvecklingsmål, syftar till att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats, där man bedriver en verksamhet med hög kvalitet och där personalen trivs och mår bra. Hälsa på arbetsplatsen är en strategi för att arbeta systematiskt och strategiskt med personalpolitis-ka frågor. Det handlar bland annat om personalförsörjning och att behålla personalen frisk, att arbeta med tidiga riktade insatser, och för att minska sjukfrånvaron och därmed kostnaderna för dessa. Personalkontorets roll är att samordna och koordinera det hälsostrategiska arbetet utifrån det kommunge-mensamma ledningssystemet samt att stödja och vidareutveckla förvaltningarnas hälsostrategiska arbete (se exempel under rubriken ”Stöd till förvaltningarnas hälsostrategiska arbete”) Stöd till förvaltningarnas hälsostrategiska arbete Gruppen för hälsa och arbetsmiljö utgör ett konsultativt stöd i förvaltningarnas hälsostrategiska arbete. Utbildningsinsatser, genomförandet av personalronder samt stöd och samordning av friskvårdare och hälso-inspiratörer är exempel på olika insatser. Samhällsbyggnadsförvaltningen får stöd i projektet KRAFT som riktar sig till kostpersonal och som handlar om förebyggande träning och den fysiska arbetsmiljön. Socialför-valtningens chefer inom vård och omsorg får stöd i sitt utvecklingsarbete och har, genom ett projekt som lö-per på ett år, fått avlastning i rehabiliteringsarbetet med anställda, som har tidsbegränsad sjukersättning. Därigenom kan cheferna arbeta mer förebyggande. På barn- och ungdomsförvaltningen har förskolepersona-len utbildats inom lyft- och bärteknik. Uppföljning sker under 2007. Arbetsplatsbesök, med fokus på fysisk arbetsmiljö och arbetsteknik, har genomförts på flera av förvaltningarna. Personalenkäten Ett av målen med Vänersborgs kommuns personalpolitik är att, ”personalens hälsa skall förbättras och att sjukfrånvaron minskas genom ökad trivsel, hög delaktighet och andra hälsofrämjande insatser”. För att kunna mäta kommunens övergripande mål om detta har en personalenkät genomförts under november månad. Resultatet kommer att presenteras i början av 2007.

14


Sjukfrånvaro och rehabilitering Rehabgruppen, kommunens centrala arbetsgrupp för rehabilitering och arbetsanpassning, har under året arbetat med att utveckla stöd till chefer genom rutiner och riktlinjer. Nu finns bland annat en mall för funk-tionsutredning samt ett stödmaterial för hantering av sjukersättning. Under hösten har arbetet fokuserats till att utveckla stöd inom områdena omplacering och arbetsträning. Långtidssjukfrånvaron minskade under året. Minskningen är till stor del ett resultat av ett tidigare och tydligare agerande från både arbetsgivaren och försäkringskassan, bland annat genom ökat fokus på korttidsfrånvaro. Företagshälsovården Under 2006 har processen med en ny upphandling av företagshälsovård genomförts. Företagshälsovården arbetar på uppdrag av arbetsgivaren genom att vara stöd och verktyg i det förebyggande arbete och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Företagshälsovården är ett komplement till kommunens interna hälsostra-tegiska arbete. Kompetensutveckling Kommunens målsättning är att utveckla ledarskapet, så att kommunens chefer/ledare ska kunna få såväl baskunskaper inom olika områden som kunskaper i att vägleda, kommunicera och stimulera sina medarbeta-re. Samtliga chefer/ledare har under 2006 gått en eller flera utbildningar inom ramen för kommunens ledarut-vecklingsprogram. Jämställdhetsarbetet Under året har en ny jämställdhetsplan med tillhörande handlingsplan angående ”Trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier” tagits fram. Arbetet med att implementera den nya planen påbörjades i slutet av året och kommer att fortsätta under 2007. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006Personalkontor 0 0 8 + 8Löneavdelning 164 161 173 + 13Utbildning/utveckling 20 4 0 0Anpassningsåtgärder 552 557 562 + 562Hälsa och arbetsmiljö 0 0 3 + 3Facklig verksamhet 69 63 63 0Summa intäkter 805 785 809 +586Personalkontor 3 353 3 089 3 190 + 685Löneavdelning 5 064 3 828 4 025 + 292Utbildning/utveckling 4 122 2 895 2 393 + 539Anpassningsåtgärder 1 491 951 1 074 + 255Företagshälsovård 2 006 1 811 1 694 + 350Hälsa och arbetsmiljö 140 2 331 3 783 + 377Facklig verksamhet 2 140 2 101 2 114 + 322Personalklubben 96 115 458 + 7Summa kostnader 18 412 17 121 18 731 + 2 827Totalt netto 17 607 16 336 17 922 + 3 413 Ekonomisk analys Personalkontorets verksamheter visar ett överskott om totalt +3 413 Tkr. Detta fördelar sig på vakanta tjäns-ter på personalkontoret +693 Tkr, vakanta tjänster för facklig verksamhet +322 Tkr. Löneadministration, +305 Tkr, beror på lägre kostnader för databehandling. Överskottet inom utbildning/utveckling beror på ut-bildningar, som inte påbörjats, men som kommer att påbörjas under 2007 samt projektet ”Strategisk ledarför-sörjning”, som kommer att påbörjas under 2007. Anpassningsåtgärder visar +817 Tkr. Inom verksamheten hälsa och arbetsmiljö har hälsofrämjande arbete bedrivits inom förvaltningarna motsva-rande 3 783 Tkr.

15


Utvecklingskontor Årets verksamhet Folkhälsoverksamhet Folkhälsoverksamheten styrs av ett hälsopolitiskt råd med representanter från kommunen och Västra Göta-landsregionen. Hälsopolitiska rådet har till uppgift att följa hälsoutvecklingen hos kommuninvånarna, förebyg-ga att ohälsa uppstår och att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande livsmiljö. Rådet prioriterar, initierar och utvärderar folkhälsoinsatser, som riktas till olika befolkningsgrupper. Att motverka ojämlikhet i hälsa är en övergripande inriktning i folkhälsoprogrammet. Inom folkhälsoområdet samarbetar Vänersborgs kommun med hälso- och sjukvården i Trestad. Samarbetet resulterar i ett antal befolkningsinriktade aktiviteter tillsammans med flera kommunala aktörer, hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer. Arbetet leds av ett hälsopolitiskt råd som är multisektoriellt sammansatt.

De utåtriktade aktiviteterna under 2006 har bland annat bestått av följande: Fortsatt utveckling av familjecentralen Sirius verksamhet i bostadsområdet Torpa med syfte att samla hälso-främjande/förebyggande samverkan mellan BVC, mödravård, socialtjänst och öppen förskola kring familjer med barn i åldern 0-6 år. Extern utvärderare lämnar slutrapport i mars 2007. Denna ligger till beslut för fort-satt verksamhet. Flera satsningar inom området hälsofrämjande skolutveckling har pågått på ett par skolenheter. I dessa sats-ningar har stor vikt lagts vid livsstilsfrågor, fysisk aktivitet och matvanor, men även kring värdegrund. Föräld-rar har förutom barnen varit en av målgrupperna.

Samarbete kring folkhälsa i Fyrbodal har innefattat medverkan i Kommunalförbundet Fyrbodal enheten ”Häl-sokällan”, som är en hälsopedagogisk resurs för skolorna i området. Under året pågick ett aktivt drogförebyggande arbete i kommunen med målsättning att barn och ungdomar under 18 år ska vara drogfria och att kommunens vuxna tillsammans ska medverka till detta. Det drogpolitis-ka handlingsprogrammet har spridits i form av en ”Motbok”, som visar på vad som görs i Vänersborg och vad man som förälder och ledare kan bidra med. Ett stort antal aktiviteter har riktats till unga, föräldrar, lära-re/personal, ledare, krögare/handel, träningsanläggningar och ideella organisationer. Tjänsten som drogföre-byggare är sedan 2006 permanent. En ungdomsmässa för samtliga 570 elever i årskurs 9 (inklusive dövskola och friskola) genomfördes under två dagar i september. Det genomgående temat var att främja goda relationer under uppväxten och syftade till att minska förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar och användandet av droger. Vänersborgs kommun har tillsammans med primärvårdens vårdcentraler i Vänersborg och fem förening-ar/träningsanläggningar startat ”Fysisk aktivitet på Recept”, kallat FaR. Detta arbete övergick 2006 i ordinarie verksamhet. Inom FaR har även en satsning på ”Runda barn” ingått. Under 2006 förskrevs närmare 250 recept i Vänersborg. Inom området ”Insatser för våldsutsatta kvinnor i nära relationer” har folkhälsoarbetet genom en särskild ar-betsgrupp arrangerat fortbildningstillfällen. Fokus under 2006 har varit att fördjupa kunskaperna kring heders-relaterat våld.

Folkhälsoarbetet i Vänersborgs kommun innefattar även en samverkan med Agenda 21-området, vilket bland annat har resulterat i ett antal praktikplatser under sommaren för kommunens ungdomar, där de getts möjlig-het att fördjupa sig på området miljö och hälsa. En uppskattning gör gällande att runt 4 000 vänersborgare vid minst ett tillfälle tog del av det lokala folkhälso-arbetet. Agenda 21 Agenda 21:s uppgift är att driva miljöstrategiska frågor. Arbetssättet varierar, beroende på hur uppgiften ser ut. Rollen kan vara t.ex. att samordna, driva på, informera, leda projekt eller tillföra fackkunskap. Agenda 21-arbetet leds av en politiskt sammansatt ledningsgrupp. Gruppen har haft sex sammanträden.

16


da. -

r med åtgärder kring biogas, stöd för isolering av fastigheters fönster och vindar samt information och utbildning inom energiområdet. Arbetet inom det nationella målet

ällskapet Väst. Andra händel-ser inom biogasområdet var, att Vänersborg äntligen detta år fick en tankstation. Vid invigningen medverkade

-

rket Väst inleddes arbetet med projektet ”Lokal samling för trafik och miljö”. Projektet pågår i tre år och är nydanande i att miljöfrågorna och trafikfrågorna

ing av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens arbete med att införa miljölednings-system samt fortsatt samordning av miljönätverk för förskolor och skolor upp till och med årskurs 6. Skolmil-

rbeta med miljö- och folkhälsofrågor. Under fyra veckor deltog de i föreläsningar, diskussioner och studiebesök. De genomförde

en.

varit representerat på samtliga nätverksmöten och politikerträffar. Dessut-om har tjänstemän från olika förvaltningar, beroende på sakområden, deltagit i HUT-västs delprojekt: ”Effekti-

nom det samarbete, som sker i samverkansgrupper inom kommunen och med organi-oner, t.ex. HUT Väst Fyrbodals Kommunalförbund/energigrupp, Innovatum teknik, Biogas Väst, Länssty-

l Raindance, Procapita, e-Companion, e-postsystem, kommunens intranät och den externa hemsidan. essutom driver man kommunens datakommunikationsnät, som knyter samman kommunens enheter. Man

. Avdelningen levererar också dessa tjänster åt flera av de kommu-

ala bolagen. En viktig del i IT-avdelningens verksamhet är, att tillhandahålla IT-stöd åt användarna av kom-och

edverka i deras IT-relaterade projekt.

Lokala miljömål för Vänersborg antogs av kommunfullmäktige den 1 november. Målen kompletteras med en handbok, som bland annat tar upp förslag till åtgärder och, på sikt, beskrivningar för uppföljning.

Utöver arbetet med att ta fram lokala miljömål har många av årets insatser kopplats direkt mot de 16 nationel-la miljömålen. Detta gäller särskilt energi- och transportfrågor med målet ”Begränsad klimatpåverkan i cent-rum”, t.ex. samordningen av pågående ”Klimp” (klimatinvesteringsbidrag) med åtgärder som stöd till fastig-hetsägare, som byter till miljögodkänd ved- eller pelletspanna och att bygga närvärme i Vargön och BrålanUnder året beviljades ytterligare Klimpmedel, denna gång för Vargön Alloys ansökan angående energieffektivisering. En ny ansökan lämnades in i novembe

”Giftfri miljö” har skett ur ett konsumentperspektiv, bland annat har en plan för ett arbete med anknytning till Vänersborgs centrumhandel börjat växa fram.

Agenda 21 har fortsatt vara pådrivande i en lokal utveckling av bioenergi med lantbruket som bas. Förstudien angående förutsättningar för biogasproduktion med Brålanda som centrum har slutredovisats. Under hösten startade nästa steg, som innebär en fördjupning med konkretisering av hur en produktion kan organiseras, vilken marknad som finns, tekniska förutsättningar samt organisation för samarbete mellan inblandade parter. Denna fördjupning avslutas i januari 2007. Projektledare har varit Hushållningss

bland annat kommunalråd från Vänersborgs kommun och regionråd från Västra Götalandsregionen. Tankstationen är placerad inom Br. Brandts område och ägs av Fordonsgas Sverige.

I samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och Vägve

uttalat ska integreras i varandra. Agenda 21 ingår i ledningsgruppen och har också ansvaret för några av delprojekten, som handlar om information samt resepolicy.

Inom arbetsområdet miljöledning har tre områden dominerat. Dessa var ledning av projektet ”Energieffektivi-sering i kommunhuset”, ledn

jönätverket har träffats fyra gånger. Ämnen har varit ”Mat, miljö och hälsa”, ”Skogen”, ”Naturhuset i Sikhall”samt ”Utomhuspedagogik”.

För tionde året i rad har ungdomar, som precis gått ur årskurs nio, fått möjlighet att a

egna projektarbeten om ekologisk mat, ”Fairtrade City”, samt om hur människans hälsa påverkas av naturDeras material har sedan använts i Agenda 21:s löpande informationsverksamhet.

”Hållbar Utveckling Väst”, HUT Väst, är ett samverkansprojekt mellan kommuner i Västra Götaland kring hållbarhetsfrågor. Agenda 21 har

vare kommunal energiplanering”, ”Lär av erfarenheter från Uthållig kommun”, ”Barn på väg till skolan” samt”Bättre kommunala transporter”.

Information gentemot allmänheten har skett via hemsidan, mejl- och telefonkontakt, genom media och vid möten där Agenda 21 bjudits in. Intensiv information och kunskapsutbyte sker också med andra kommuner och organisationer gesatirelsen Västra Götalands Län, Västra Götalandsregionen, Vägverket/Region Väst och Sveriges Kommuner och Landsting/miljö.

IT IT-avdelningen förvaltar och utvecklar serverplattformarna för kommunens verksamhetssystem, som till ex-empeDtillhandahåller också tjänster i nätet, som till exempel Internetåtkomst och kopplingar mot externa leverantö-rer. IT-avdelningen hanterar ca 850 PC-datorer och tillhandahåller en servermiljö för fil- och skrivardelning, samtteknik för central backup och datalagringnmunens PC-datorer och verksamhetssystem samt vara förvaltningarna behjälpliga med sin kompetens m

17


nder 2006 har IT-avdelningen fortsatt arbetet med att förnya och förbättra den centrala servermiljön. Bland g

r ar uppgraderats till högre överföringskapacitet.

e-ång till bredband, via detta nät.

med att datorisera ett stort antal nheter inom vård och omsorg, samt inom omsorg om funktionshindrade.

ommunstyrelsen beslutade under 2000 att införa ett geografiskt informationssystem (GIS), som ett generellt erksamheter. Inriktningsmålet är att efter införandefasen ska GIS vara ett bra verksam-

r

genomförts under året.

litet och ledning har verkat och har analyserat SCB:s medborgarundersökning och läm-

t

v

jades under hösten. Denna förflyttning kommer att friställa en handelsyta i Systembolagets amla lokaler på 1 000 m², vilket är positivt för centrum. Nära kontakt med fastighetsägaren har ägt rum och

tt 40-tal personer intervjuades v Ann Palmnäs, Coach & Co och dels en marknadsanalys, gjord av Centrumutveckling, Stockholm, som

veckor konserterat på Gågatan, Hamnkanalens flytande scen och vid Marinan nder ledning av en kvalificerad musiklärare som handledare, dels ett projekt med två elever, som under fyra

veckor genomförde en besöksenkät i centrum för tredje året. Enkätfrågorna har haft samma innehåll under samtliga år och har haft fokus på båtturisten, hur den upplever Vänersborg. Frågorna har i första hand ställts till båtgästerna vid Marinan.

IT-avdelningen är också ansvarig för att ta fram riktlinjer och policydokument kring användandet av IT. Uannat har man infört teknik för att få ner antalet servrar, samtidigt som dessa blir mer driftsäkra. En utmaninär, att bemöta det ständigt ökande kravet på mer lagringsutrymme. E-postsystemet har kompletterats med teknik för att stoppa oönskad e-post. Kommunens datakommunikationsnät byggs ut fortlöpande, för att nå fler och fler enheter. Under 2006 har utbyggnaden främst gjorts till enheter inom socialförvaltningen, samtidigt som ett stort antal dataförbindelseh IT-avdelningen har under året medverkat i utbyggnaden av det nät, som ska tillhandahålla ”bredband” åt förtag och invånare i Vänersborgs kommun. Hittills har ca 300 hushåll fått tillg IT-avdelningen har medverkat i flera projekt i samarbete med kommunens övriga förvaltningar. Som nämn-des ovan har IT-avdelningen tillsammans med socialförvaltningen arbetat e IT-avdelningen har också under hösten genomfört förberedande arbete i samband med en tänkt samman-slagning av kommunens IT-verksamheter till en gemensam IT-avdelning. GIS Kstöd för kommunens vhetsstöd. Utbildningar och information har getts till användare i förvaltningarna, dock återstår några funktioneatt implementera. Kartan underhålls av byggnadsförvaltningen. Kvalitetsutveckling I ”Kvalitetsnätverk Västkust” har jämförande studier gjorts av kommunernas förskoleverksamhet. Dessutom har en undersökning om individuella programmet och grundskolan En stödgrupp för kvanat förslag om bättre tillgänglighet. Gruppen har också genomfört aktiviteter för kommunens ledningssystem. En av dessa var ett pilotprojekt för ett IT-baserat ledningssystem. Levande centrum ”Levande centrum” var från början ett treårigt projekt med startår 2002. Projektet är knutet till utvecklingskontoret,näringslivsverksamheten under kommunstyrelsen och har fortsatt även under 2005 och 2006. Samarbetet mellan Fastighetsägarna, Centrumföreningen och enskilda företagare och köpmän har under åreytterligare fördjupats. Projektet har medverkat vid nyetablering av bostäder, företag och affärer i centrum. Av nyetableringarna är Lidl´s den enskilt största. Ytterligare ett 20-tal nyetableringar har skett och uppvaktats aprojektet under 2006. Arbetet med att flytta Systembolaget till sin gamla plats i hörnet av Sundsgatan – Resi-densgatan påbörgCentrumföreningens representanter och projektledaren har framfört sina önskemål på tänkbara företag för nyetablering. Det negativa för centrum under året har varit var att restaurang Roccad tvingades att lägga ner sin verksamhet. Under året har två stora utredningar presenterats för kommunledningen och allmänheten, dels en uppföljning av centrumutvecklingsinsatser ”Vänersborgs centrum idag och imorgon”, där eautmynnade i förslag till åtgärder, för att stärka Vänersborgs centrum som handelsplats. Effekten av dennaundersökning blev att Vänersborg erbjöds möjlighet att, tillsammans med Linköping och Handelshögskolan i Göteborg, vara med i ett projekt ”Cityhandel” för utveckling av centrumkärnor. Under sommaren har dels projektet med "Sommarmusikanter" för tredje året varit mycket lyckosamt, där sex elever dagligen under treu

18


ndledare från VSS, som dessutom är n skickliga elitseglare och instruktör. Eleverna fick dessa arbeten genom kommunens satsning på ungdomar

a

amhällsbyggnadsförvaltningen har gjort stora satsningar i centrum under 2006, bl.a. kan nämnas, tillkoms-

ch under hösten har också Sundsgatan mellan Hamngatan och Residensgatan färdig-tällts. Nyanläggningar av rondeller vid Hamngatan – Vassbottenleden och vid Östra vägen – Regementsga-

ligheten i centrum har också utökats. På Gågatans östra sida har trottoaren höjts och anpassats till ffärernas entréer.

ande centrum” har också tilldelats två ”plusjobbare” under 2006-2007 med inriktning på bild och ventering av tillgängligheten i offentliga lokaler och affärer. Detta sker i nära samarbete med Vänersborgs

alen", "VW-äffen", "FridaMäss", ”Kvinnlig Kvalité i sinnenas Vänersborg” och "Klappdagar". 2006 års största aktivitets-

lls en

isfestival och i anslutning till VSS:s klubbhus på Sanden var de flesta aktiviteterna samlade. Restaurangerna

tt

er

t mål för enskilda, grupper och familjer både sommar och vinter. Sveaskogs satsning på

tt göra Halle- och Hunneberg till Ekopark har varit lyckat. Verksamheten sköts av två personer, som

erksamheten fornvård har under året bedrivits dels i egen regi och dels i samarbete med gatuenhetens skog och atur, som underhållit och vårdat kommunens 18 fornlämningar enligt en av Riksantikvarieämbetet Väst uppgjord

fornlämningsplan. Totalt har ca 250 dagsverken utförts av skog och naturs arbetslag. Länsstyrelsen i Västra Gö-taland har bidragit med 40 000 kronor till verksamheten för 2006.

Två gånger två elever har under fyra veckor arbetat med uthyrning av segelbåtar, jollar, handikappbåt samt servering vid Vänersborgs Segelsällskaps klubbhus med en kvinnlig haesom slutat åk 9. Parkavdelningen har tilldelats extra resurser för att höja försköningen i centrum med sommarblommor. Detthar uppskattats mycket av vänersborgarna och besökarna i centrum. Sten av en ny gårdsgata utmed Hamnkanalen från Residensbron och söder ut till Sundsgatan. Denna del in-vigdes 2006-06-10 ostan har också färdigställts. Samtidigt har parallellgatorna utmed Östra vägen upprustats. Tillgänga Projektet ”LevinTurist. I tillväxtsprogrammet för Fyrbodal har projektet aktivt deltagit i ”Båt & Hav”-projektet, som leds av Väners-borgs Turist. Projektet ”Levande centrum” har medverkat aktivt vid ett 30-tal aktiviteter i Centrum, bl.a. "Cykelns dag", "Museernas Vänersborg", "Kulturnatta", "Vänerkalaset", "Allsång i Plantaget", "Vänersborgsfestivtrsatsning gjordes med aktiviteten ”Aqua Blå” 10-12 juni. Ett 50-tal olika företag och organisationer deltog ochunderbart väder kom som grädde på moset. I Hamnkanalen byggdes bl.a. en flytande scen, där det hövutefter Hamnkanalen hade en mycket lyckad helg. ”Aqua Blå” kom för att stanna och utvecklas. Utvecklingskontorets projektledare för "Levande Centrum" ansvarar också för kommunens verksamhet abevara och vårda kommunens kulturmiljöer och att ansvara för sportfiskeverksamheten vid Hallsjön. Under 2006 har det sålts ca 3 000 (2004; 2 411, 2005; 2 954) dagsfiskekort till Hallsjön. Det är något flän 2005. Under året har 2 881 kg regnbåge satts ut. Företagsfiske och besök av skolklasser och grup-per, främst från Vänersborg och Trollhättan, har fortsätt att öka även under 2006. Hallsjön är ett myckepopulärt utflyktsalägger ca 50 % av sin arbetstid på fiskisättning, renhållning, reparationer och underhåll. I arbetet med Tillväxtsalliansen Trollhättan-Vänersborgs temagrupper har ett gemensamt projekt för utveckling av fis-ket i området presenterats för styrgruppen. Fiskebevakningen vid Hallsjön sköts av 25 kontrakterade fiskebevakare. Vn

19


Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006

Utvecklingskontor 2 018 1 004 1 285 +1 285 Folkhälsoverksamhet 912 689 548 +256 Agenda 21 21 105 153 +153 IT-avdelning 4 662 2 993 9 779 +7 399 Övriga verksamheter 0 0 41 +41 Summa intäkter 7 613 4 791 11 806 +9 134 Kommunchef 1 206 1 360 1 503 +7 Utvecklingskontor 3 400 3 693 4 332 -1 950 Folkhälsoverksamhet 1 212 1 097 930 -245 Agenda 21 592 791 858 -71 IT-avdelning 11 927 10 844 20 784 -10 681 Geografiska informationssystem GIS 387 376 578 -106 Miljöåtgärder 403 30 0 0 Övriga verksamheter 1 256 924 1 421 +403 Summa kostnader 20 383 19 115 30 406 -12 643 Totalt netto 12 770 14 324 18 600 -3 509

Ekonomisk analys IT-avdelningen redovisar underskott med -3 282 Tkr. Kommunen har beviljats ett bidrag från Västra Göta-landsregionen för etablering av telenät på orter och i områden där telenätet är eftersatt. Bidraget, som är på totalt 2 200 Tkr, villkorar att kommunen själv bidrar med motsvarande summa. Kommunstyrelsen konstatera-de 2006-08-23, att kostnaden kan rymmas inom kommunstyrelsens totala anslag. Vänersborgs kommun har under 2006 expanderat vad gäller antalet dataanvändare, framförallt inom social-förvaltningen, vilket leder till att IT-enheten fått ökade kostnader. Kostnaden överstiger budget med -1 082 Tkr, vilket till största delen är engångskostnader.

20


Musikakademi Vänersborg har slutit anställningsavtal med ledarna för Aurora Chamber Music (ACM), profes-sor Ulrich Kaatz samt Tina Andersson. Dialog om ömsesidig samverkan förs med "nätverket" bestående av såväl nationella som internationella institutioner, universitet och högskolor. Exempel är Musikhögskolan i Göteborg, Göteborgssymfonikerna, Högskolan Väst, Göteborgs kongress, Rikskoncerters VD, Riksförbundet unga musikanter samt komvux i Vänersborg. Olika utbildningar har genomförts under året och ett kammar-

Näringslivsutveckling, högskola, högskolecentrum, informa-tion och turism Årets verksamhet – målavstämning Näringslivsutveckling Tillväxt och ökad sysselsättning är en förutsättning för att bevara och utveckla välfärden. Med ett positivt när-ingslivsklimat och genomtänkta insatser kan kommunen bidra till en gynnsam utveckling för företagandet. Marknaden för näringslivsinsatserna är i första hand Vänersborgs kommun. Under 2006 har arbetet med Trollhättans kommun intensifierats, bland annat genom bildandet av Tillväxtallians Trollhättan-Vänersborg. Utöver denna satsning sker samverkan med Trollhättan på andra fronter, till exempel gemensam marknads-föring av industrimark och lokaler och gemensamma seminarier inom olika temaområden. Samarbete och olika aktiviteter bedrivs även med övriga kommuner i Fyrbodal. Ett tiotal projekt inom regional samverkan har genomförts under 2006 eller pågår. De flesta aktiviteter och insatser riktas dock till det lokala näringslivet och den övervägande delen vänder sig till små- och medelstora företag. Satsningarna på vägar och järnväg, utvecklingen av Högskolecentrum, positiva signaler från företagen, sats-ningen på stadskärnan och en tillväxt inom Trestad Center skapar ljuspunkter i vår pågående tillväxt i kom-munen, vilken dessutom fortsätter öka antalet invånare. Genom skapandet av Vänersborg & Co har ett tydligt ”en-dörr-in-koncept” utvecklats i samverkan med olika aktörer på marknaden. Samverkan har dessutom stärkts genom en utökning av Näringslivsrådet med fler representanter från näringslivet. Viktigaste rollen för Näringslivsrådet är som rådgivare och part till kommunen i olika frågor som rör utveckling i vid bemärkelse. Nätverket SERN, där Vänersborgs kommun är medlem, har krävt engagemang från näringslivskontorets sida. Deltagande i ett antal gemensamma EU-projekt har prövats och ytterligare projekt står på agendan. Vårt samarbete med kommuner i Östfold i Norge har varit fortsatt starkt. Högskolecentrum Vänersborg Kommunstyrelsen beslutade under 2005 att anta förslag till vision och verksamhetsidé för Högskolecentrum Vänersborg. Kommunfullmäktige antog i januari 2006 en genomförandeplan för 2006. Högskolecentrum Vä-nersborg invigdes formellt den 22 maj 2006. Antal deltagare var ca 150 och invigningstalare var riksdagsman Nils-Erik Söderqvist. Samtidigt invigdes FoU-enheten för primär- och tandvård i Fyrbodal. Verksamheterna delar lokaler i Vänerparken. Högskolegruppen är ett gemensamt utvecklingsråd för Högskolecentrum. Den leds av kommunchefen och består bl.a. av projektledarna för respektive profilområden för centrumet, vilka återfinns inom kommunens olika förvaltningar. Under 2006 har verksamheten startat inom alla delverksamheter, men i olika takt och volym. Utredningen om ”Regionalt Centrum för skolutveckling” har genomförts och antagits. Projektledare har an-ställts och samfinansieras av Högskolecentrum Vänersborg och Högskolan Väst. En operativ arbetsgrupp har formats med projektledare och utvecklingsledare från barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvalt-ningen. Inom området institutionsvård, psykiatri och rättspsykiatri pågår arbetet med utformning av ny nationell grund-utbildning, inriktning psykiatri på högskolenivå, 80 p. Arbetet leds genom Högskolecentrum Vänersborg och finansieras av Socialstyrelsen och Nationell psykiatrisamordning. Fyra testutbildningar har startat under hös-ten 2006 och ska utvärderas under våren 2007. Centrum för Kompetens och lärande, CKL, har i samarbete med Företagarna påbörjat en förstudie beträffan-de behov av kunskap och kompetens i små småföretag inom handel, tjänste och tillverkning samt inom jord och skogsbruk. Redovisning av resultatet kommer att ske under vintern 2007.

21


-avseende musiklärare och pedagoger sker inom ramen för ett samarbete med Musikakademi Vä-

erborg.

olika utbildningar på högskolenivå, som laneras genomföras på Högskolecentrum, men först under 2007.

ar haft några möten förlagda tillsammans med Högskolecentrum. Ett syfte har varit tt utveckla samarbete.

dersökning. Sidor på lättläst svenska har lagts ut och sidor med informa-on på teckenspråk har förberetts.

ett mer individanpassat intranät, så att var och n kan få upp en startsida med personrelaterad information.

-

ersonal. I samband med Libanonkrisen lades information på hemsidan ut på arabiska för första gången.

turistbroschyr och ett nytt ildspel färdigställts. Dessutom återuppväcktes personaltidningen Vänerskutan.

i

gnes-konserten på Isstadion, där kommunen i samarbete med näringslivet bjöd 5 000 personer på inträdet.

formationsfunktionen har deltagit aktivt i det utvecklade partnerskapet med Omaruru i Namibia.

musikstipendium har utdelats. Genomförandeprocessen för det nationella Orkestermusikerprogrammet i Vänersborg n Infrastruktur för vuxnas lärande har inom ramen för Westum initieratp Länsstyrelseakademien ha Information En ny, mer användarvänlig hemsida publicerades i början av året. Stor vikt lades vid tillgängligheten, vilket resulterade i höga betyg i Vervas unti Även intranätet gjordes om. I och med det är grunden lagd för e Under året inträffade flera händelser, där nationellt intresse var riktat mot Vänersborg och där informations-funktionen, i samverkan med berörda förvaltningar, försåg omvärlden med snabb, relevant och sann information. Hemsidan har blivit ett allt viktigare sätt att nå ut med information, som samtidigt avlastar kommunensp Under året har informationsfunktionen bland annat producerat publikationerna Nyinflyttad, Kultur- och Fritids-guide och den helt nya Visionstidningen. I samarbete med turistbolaget har en nyb ”Sveriges bästa musikkommun”, ”Äldreomsorg i toppklass”, ”Arena Vänersborg”, ”Högskolecentrum” samt ”En av de mest trafiksäkra kommunerna” är några projekt, där kommunen spänner bågen rejält och är medmarknadsföring och information. Informationsfunktionen var även delaktig i det lyckade genomförandet av A In

22


Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Näringslivsutveckling 21 0 0 0 Sysselsättningsprojekt 694 344 531 +531 Informationsverksamhet 22 0 0 0 Tillväxtalliansen Trollhättan – Vänersborg 0 0 354 +354 Högskolecentrum 0 0 1 162 +1 162 Summa intäkter 737 344 2 047 +2 047 Näringslivsutveckling 796 806 813 +41 Sysselsättningsprojekt 3 387 2 657 3 076 -371 Informationsverksamhet 744 959 1 002 +61 Vänersborg & Co 0 0 66 +434 Tillväxtalliansen Trollhättan – Vänersborg 0 0 564 -64 Högskolan 2 046 1 631 781 +230 Högskolecentrum 0 789 3 968 -1 163 Turism 2 000 1 915 1 915 0 Viltmuseet 1 400 1 400 2 286 +24 Vattenpalatset Vänerparken AB 5 756 6 408 6 640 +100 Summa kostnader 16 129 16 565 21 111 -708 Totalt netto 15 392 16 221 19 064 +1 339 Ekonomisk analys Verksamheterna Vänersborg & Co och Tillväxtalliansen Trollhättan-Vänersborg visar överskott, +434 Tkr respektive +290 Tkr, då verksamheterna endast varit igång under del av året.

23


Konsumentverksamhet Årets verksamhet, målavstämning Konsumentverksamhet Trenden med ökning av antalet ärenden har fortsatt även under år 2006. De största problemområdena är liksom tidigare år inom telefoni/Internet, boende samt fordon/transporter. Byte av teleoperatörer och inkopp-ling av bredband innebär för många problem och långa väntetider. Boendefrågorna domineras av oklara av-talsvillkor med hantverkare eller att arbetena uppvisar brister eller inte är slutförda. Köp av bil innebär för en del stora problem och kostnader. Även om stora försäljningsvolymer kan innebära fler missnöjda kunder för vissa företag, uppvisas alltför stora skillnader mellan de lokala bilhandlarna i hanteringen av reklamationer. I den kontroll, som gjordes av bilhandlarnas varudeklarationer på begagnade bilar, visade sig dessa vara brist-fälliga eller saknas helt. Om inte detta har rättats till vid kommande undersökning, kommer kontakt att tas med Konsumentverket för vidare diskussion om åtgärder. Under året har cirka 600 deltagare från skolor och föreningar fått gruppinformation i konsumenträttigheter och hushållsekonomi.

Klagomål Mest frekventa områden

2005 2006

Telefoni Internet 83 93 Boende 67 84 Fordon/transporter 67 67 Klagomål totalt 435 453

Problemområden 2005 2006 Konsumenträttigheter 294 307 Informationssökning 234 235 Avtalsvillkor 230 161 Ärende totalt 1 003 1 257 Egna kontakter i ärenden 1 012 1 313

Energirådgivning Från och med september 2006 ansvarar konsumentkontoret för energirådgivningen. För denna rådgivning får kommunen bidrag via Energimyndigheten. Antalet ärende under hösten har varit 129. Budget och Skuldsanering Antal rådsökande med ekonomiska problem har ökat under året och vid årsskiftet var väntetiden cirka ett år. Orsaken till den långa väntetiden beror till stor del på brist på handläggare under året, men också på att antalet sökande ökat. Ändringarna i skuldsaneringslagen från årsskiftet 2006/2007 innebär att kommunerna ålagts ett tvingande ansvar för råd och hjälp under pågående skuldsaneringsperiod, vilket sannolikt kommer att ge ökad arbetsbelastning. Eftersom ansökan nu kan ske direkt utan det så kallade egetförsöket, kommer detta förhopp-ningsvis i sin tur att minska handläggningstiden för råd och hjälp med ansökan om skuldsanering. Skuldrådgivning 2003 2004 2005 2006 Antal avslutade ärende 52 46 48 28 Handläggningstid antal veckor/ärende 46 19 18 24 Genomsnittlig bruttoinkomst/mån 12 400 15 400 14 515 15 620 Genomsnittlig skuld/ärende, Tkr 425 895 310 696

Under hösten genomfördes en temadag om ”Rättvis handel för politiker och allmänheten” i Vänersborg och Trollhättan. Medarrangörer var konsumentkontoret i Trollhättan samt lokala föreningar och ICA Kvantum. Ekonomiskt utfall

Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Konsumentverksamhet 19 2 93 +93 Summa intäkter 19 2 93 +93 Konsumentverksamhet 832 1 006 1 188 -144 Summa kostnader 832 1 006 1 188 -144 Totalt netto 813 1 004 1 095 -51

24


Kommunikationer Årets verksamhet Verksamheten består av kollektivtrafikfrågor omfattande kommuntillskott till Västtrafik AB för lokal och regio-nal trafik samt verksamhetsbidrag till flygplats. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Kollektivtrafik 8 817 10 267 11 146 -79 Flygplats 919 988 863 +125 Summa kostnader 9 736 11 255 12 009 +46 Ekonomisk analys Kollektivtrafiken visar underskott om -79 Tkr och bidraget till flygplatsen visar överskott om +125 Tkr.

25


Räddnings- och säkerhetsverksamhet Årets verksamhet Räddningstjänstens verksamhet regleras genom räddningstjänstlag, räddningsförordning och kommunens räddningsplan. Verksamheten omfattar främst förebyggande brandskydd samt skyldighet att ingripa vid olyckor och nödlägen. Under 1996 togs beslut om bildande av ett kommunalförbund, Norra Älvsborgs Rädd-ningstjänstförbund (NÄRF), för att svara för gemensam räddningstjänst i Trollhättan, Vänersborg, Mellerud och Färgelanda. Sedan 1997-07-01 har direktionen för NÄRF tagit över driftansvaret för verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar för planering för att kunna hantera extraordinära händelser i kommunen. Säker-hetssamordnare med tillhörande frågor är organiserad direkt under kommunkansliet. Installation av brand- och inbrottslarm fortsätter i nära samarbete med kommunens försäkringsbolag. Brandskyddsutbildningen pågår i högt tempo och kommer att fortsätta under 2007. Inbrottslarm och passersystem har installerats i kommunhuset och är i full drift. Riskhanteringsgruppen har sammanträtt fem gånger under året. Höga kostnader för skadegörelse inom vissa områden kommer att leda till att kameraövervakning installeras under 2007. Kommunens försäkringsskydd handläggs av kommunkansliet. Under 2006 har kommunen upphandlat försäk-ringsmäklartjänster för perioden 2007-01-01 - 2010-12-31 med option om förlängning på ett år. Kommunen har tidigare använt sig av Willis AB som försäkringsmäklare. Kommunen har i slutet av 2006, efter upphand-ling, tecknat nytt avtal om försäkringsmäklartjänster med Leif Bolander & CO. Under 2006 har vi utnyttjat det sista optionsåret på försäkringsavtalet. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006

Försvar och beredskap, civilt försvar 583 500 513 +72 Försäkringsskydd 2 351 2 802 2 748 +553 Summa intäkter 2 934 3 302 3 261 +625 Räddningstjänst 20 165 21 345 21 857 +428 Försvar och beredskap, civilt försvar 1 168 1 207 1 305 -73 Försäkringsskydd 4 225 4 190 4 428 -477 Summa kostnader 25 558 26 742 27 590 -122 Totalt netto 22 624 23 440 24 329 +503

Ekonomisk analys Räddningstjänsten ingår i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Kommunens kostnader för rädd-ningstjänst består av utbetalda förbundsbidrag och pensionskostnader, vilka genererar ett överskott om +428 Tkr. Försäkringskostnaderna visar överskott, +76 Tkr.

26


INVESTERINGAR Tkr Investeringsplan

2006Årets

resultatBudget-

differens Styrelse 5 000 5 301 -301 Kommunledningskontor 2 400 2 244 +156 Summa 7 400 7 545 -145 Styrelsen Nyemission har tecknats i AB Vänersborgsbostäder med 5 000 Tkr. Kommunfullmäktige beslutade under 2005 att förvärva aktier i Dalslands Turistråd AB motsvarande 261 Tkr. Kommunledningskontor Ekonomikontoret har investerat 225 Tkr i fakturaportal för elektronisk fakturahantering. IT-enheten har investerat i datautrustning för 1 086 Tkr. Högskolecentrum har utrustats med datautrustning och möbler för 528 Tkr. Personalkontoret har investerat i ett ledningssystem för 205 Tkr. Till centrumututvecklingen har införskaffats ett tält för 200 Tkr.

27

Verksamhetsberättelse 2006 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Ordförande: Sven G Johansson (s) Vice ordförande: Ann-Christin Lind (kd) Miljö- och hälsoskyddschef: Peter Almqvist ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Verksamheten år 2006 har bedrivits efter antagna tillsynsplaner för verksamhetsområdena miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och djurskydd samt enligt arbetsplaner för naturvård och avloppsinventering.

Dessutom har, liksom under år 2005 inkommande ärenden som anmälningar om värmepumpar (ca 200 ärenden) och cisternbesiktningar (ca 500 ärenden) inneburit en stor arbetsuppgift för nämn-den. Även det strategiska arbetet har krävt större insatser än tidigare. Planarbete och miljömålsarbete samt KLIMP-arbete har tagit speciellt mycket tid i anspråk.

Avloppsinventeringen som är en del av miljömålsarbetet fortsätter över kommunen och ca 100 av-loppsärenden har handlagts. Aktuella politiska visioner har lett till en översyn av boendet längs Väner-kusten med utgångspunkt ifrån ett VA-perspektiv. Detta arbete kommer att pågå även under år 2007.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden håller även på med att införa ett miljöledningssystem för sin verksam-het. En policy och en handlingsplan finns antagna och arbetet går nu mot ständiga förbättringar.

Sven G Johansson Ordförande

ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-Mkr 2004 2005 2006 diff. 2006Summa intäkter 1,6 1,3 1,6 +0,6 Personalkostnader 4,1 4,2 4,7 +0,1Omkostnader 1,7 1,4 1,5 -0,5Summa kostnader 5,8 5,6 6,2 -0,4Nettokostnader 4,2 4,3 4,6 +0,2

28


Ekonomisk analys Nämndens totala överskott om +0,2 Mkr förklaras främst av att personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat på grund av barnledigheter och andra vakanser. Överskottet avseende intäkter, +0,5 Mkr, beror på aktiviteter som genererar ökade tillsyns- och pröv-ningsavgifter. Ytterligare överskott beror på bidrag över en flerårsperiod för åtgärder inom naturvårds-området. Jämförelsetal Personal Antal an- Arbetad tid omräknat till ställda årsarbeten (heltidstjänster) 2004 12 11 2005 12 11 2006 12 11

Årets verksamhet Administration, information, kompetensutveckling Resultatmål 2006 – Administration av nämndens sammanträden. Planering, kvalitetssäkring och ut-värdering av verksamheten. Översyn av taxor inom nämndens verksamhetsområde. Under året har ca 1 725 nya ärenden registrerats. Tidsåtgång för handläggning av dessa kan variera från en halvtimme till mer än 40 timmar. I extremfall kan ännu mer tid krävas. 1 829 handlingar har inkommit och registrerats vid kontoret. Tidsredovisningsprogrammet förbättras kontinuerligt. Hemsidan har fortlöpande uppdaterats med aktuella händelser. En översyn av resursbehovsutredningen har ge-nomförts med anpassning till verksamhetsplaneringen inom nämndens olika aktivitetsområden. Ord-ningsstadgan var föremål för översyn. Taxor för tillsynsverksamheten inom livsmedel och foderkontroll har fastställts. Ett generellt miljöledningssystem har arbetats fram för nämndens verksamhet och ut-bildningsinsatser har gjorts både för nämndens ledamöter och tjänstemän. Avsikten är att med miljö-ledningssystemet ISO 14 001 som förebild arbeta för ständiga förbättringar. Taxeöversynen har flyttats fram till år 2007. Hälsoskydd – bostadshygien, hygien vid offentliga lokaler, badvatten, renhållning, tobakstillsyn, strålskydd m.m. Resultatmål år 2006 - Handlägga, dokumentera och avsluta klagomålsärenden. Behandling av dis-pensansökningar enligt renhållningsordningen. Följa upp radonhalten i enskilda bostäder. Insatser för genomförande av vedeldningspolicyn. Inventera frisersalongernas standard. Tillämpa tobakslagens efterlevnad inom offentliga lokaler.

Avfall/nedskräpning Totalt har 83 dispensansökningar från kommunal hämtning av hushållsavfall inkommit och behandlats.

Bad Badvattenkvalitén var under säsongen 2006 mycket skiftande. Av 42 provanalyser var 15 stycken tjän-liga med anmärkning och ett prov bedömdes som otjänligt. Det var främst de stora badplatserna vid Vänern som var dåliga. I Nordkroken insjuknade ett 30-tal personer (mestadels barn) under juli månad efter att ha badat. Sjukdomsbilden var magont med kräkningar och diarré. En mindre blomning av blå-grönalger konstaterades i slutet av samma månad i Sikhallsbadet. Kontoret informerade om vad alg-blomning kan innebära ur hälsosynpunkt via TV, radio, tidningar, på kommunens hemsida samt även via skyltning på badplatserna Nordkroken och Sikhall. Händelsen ledde till en stor mängd frågor från allmänheten. Orsakerna till de höga bakteriehalterna och algblomningen beror förmodligen på flera faktorer. En solig sommar med höga vattentemperaturer och lugnt väder innebär goda tillväxtmöjlighe-ter för bakterier och alger i det stillastående vattnet i de grunda badvikarna. En annan bidragande or-sak kan vara utsläpp av dåligt renat avloppsvatten från enskilda fastigheter. Inventering av avloppsan-läggningar i bebyggelsen vid och i närheten av badplatserna kommer att ske under 2007 med början i

29


Nordkroken. Tillsyn och provtagning på bassänger/badanläggningar har genomförts genom kontorets försorg och genom egenkontroll. Bostadshygien Ett antal hyresgäster har hos miljö- och hälsoskyddskontoret klagat över fukt-, mögel-, buller- och/eller temperaturproblem i sina bostäder.

Buller En bana för enduromotorcyklar har sökt etablering i två olika tätortsnära skogar. Ingen av platserna har godkänts av nämnden. Bygglovsremisser Miljö- och hälsoskyddskontorets handläggare har besvarat 110 bygglovsremisser under året. Detta är en kraftig minskning från 2005, då nämnden besvarade 264 stycken. Bygglovsremisserna har berört ämnesområden såsom avlopp, livsmedelslokaler, hygienlokaler, miljöskydd och strandskydd. Problem med hållande av tamdjur samt mås- och kråkfågelproblem Klagomål över störande mås- och kråkfåglar har behandlats under året liksom under tidigare år. Infor-mation om åtgärder för att minska olägenheterna från störande fåglar har gått ut till allmänheten genom pressen samt kommunens hemsida. Möte har skett med skyddsjägarna innan fåglarnas häckningssä-song. Klagomål har ur sanitär synpunkt också skett på bristande hållning av katt och skällande hundar. I Vargön har ett beslut om kattbegränsning verkställts på den försumliges bekostnad. Projekt under 2006 Radon Erbjudande om gratis radonmätning gick ut till fastighetsägare inom högriskområden mellan Öxnered och Frändefors före årsskiftet 2005/2006. 62 fastighetsägare antog erbjudandet och av dessa uppmät-te sju värden över 200 Bq/m3 under första vinterperioden 2006. Ytterligare erbjudande om gratis mät-ning skickades ut under november 2006 till boende i högriskområden mellan Brålanda och Skogen, hittills har 33 beställningar inkommit. Härmed har erbjudande om gratis mätning erbjudits alla som bor i högriskområden i Vänersborgs kommun. Även ett storutskick gick under november ut till alla småhusä-gare i kommunen om erbjudande om rabatterad radonmätning. Utskicket skedde i samarbete med MRM konsult. Samarbete har här även skett med Trollhättans kommun bl.a. om en radiojingel. I sam-band med utskicket inkom ett stort antal förfrågningar om radon. Beställningarna sker direkt till MRM och resultatet av storutskicket visar sig under 2007. Ytterligare 24 radonmätningar har beställts genom miljökontoret. Arbetet med att mäta skolor och förskolor har påbörjats genom att fastighetsägarna har informerats. Vänersborgsbostäder som äger de flesta fastigheterna (46 st) ska utföra mätningen under första kvar-talet 2007. Miljökontoret deltar i Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om radon i skolor och försko-lor. Några gammamätningar har utförts i bostadshus för att spåra blåbetong. Rådgivning om radon ges ofta till privatpersoner i samband med husköp. Frisersalonger Cirka 20 frisersalonger inspekterades under 2006. Vid besöken kontrollerades lokalernas sanitära standard, städning, tvättrutiner, inomhusklimat, avfalls- och kemikaliehantering. Inspektionsrapport har skickats till verksamhetsutövarna. Nämnden kommer att ställa krav på åtgärder där så erfordras. Pro-jektet fortgår under 2007. Vattenskyddsområden Underlag finns för inrättande av vattenskyddsområden vid de kommunala grundvattentäkterna i Brå-landa och Lilleskog. Kommunen avvaktar länsstyrelsens synpunkter. Kontoret har avsatt tid som remissinstans vid Uddevalla kommuns arbete med upprättande av skydds-zoner för ytvattentäkt. En eventuell skyddszon kan innebära inskränkningar av markutnyttjandet i vår kommuns västra delar.

30


Avvikelser från planerad verksamhet Det planerade bullerprojekt genomfördes inte på grund av resursbrist. Miljöskydd – vatten, luft, mark, avfallshantering, kemikalier, förorenad mark och täkttillsyn Tillsyn enligt tillsynsplan. Remissbehandling av ärenden gällande anläggningskategori A. Kontroll av gödselhantering inom jordbruk. Handlägga anmälningar om värmepumps- och cisterninstal-lationer samt andra cisternärenden. Följa upp årsrapporteringen av CFC-anläggningar. Vidareutveckla kvalitetssäkring av miljöskyddstillsynen. Implementera miljömålen i verksamheten. Uppföljning av Vägverkets arbete med RV 44. Se över befintlig trafikbullerplan. Uppföljning av kemikalieprojekt. Slutföra projekt om PCB i byggnader. Projekttillsyn tillsammans med Miljösamverkan Västra Götaland. Under 2006 har miljö- och hälsoskyddskontoret genomfört 113 tillsynsbesök på miljöfarliga verksamhe-ter. Tidsåtgången av arbetet med dessa objekt beräknades till 22 personveckor. Miljöfarlig verksamhet Antal objekt Antal tillsynsbesök A-objekt 6 10 B-objekt 12 5 C-objekt U-objekt jordbruk

74 306

14 77

U-objekt övriga Ca 200 6 Täkter 5 1 Summa 97 + U-objekt 113 Tabell 1. Antal tillsynsobjekt vid årsskiftet 2006/2007, samt antal tillsynsbesök under år 2006. Observera att antal tillsynsbesök inte är detsamma som antalet besökta anläggningar. Några objekt har fått flera besök under året. Miljörapporterna för de tillståndspliktiga verksamheterna, som miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över, har granskats. Elva anmälningar om miljöfarlig verksamhet har inkommit under året. Ett par anmälningar om användande av slagg och fibersediment har handlagts. Antalet anmälningar om inrät-tande av värmepumpsanläggningar uppgick till 202, vilket är en ökning med 41 % jämfört med 2005. Under verksamhetsåret har miljö- och hälsoskyddskontoret deltagit i projekt i samarbete med Miljö-samverkan Västra Götaland om småbåtshamnar, där bl.a. hantering av kemikalier och avfall samt ren-göring av båtar studerades. De nya reglerna gällande producentansvaret över förpackningar följdes upp i ett informations- och inspektionsprojekt under våren. Kontoret har också studerat hantering av avfall, och då främst farligt avfall, inom kommunen. Kemiska produkter Cisterner fortsätter vara ett tidskrävande tillsynsområde. Under året har 237 rapporter från återkom-mande kontroller, 312 anmälningar om cisterner tagna ur bruk och tre ärenden om nyinstallation av cisterner handlagts. Under april granskades 64 kontrollrapporter för CFC-anläggningar över 10 kg. Tre anmälningar om spridning av bekämpningsmedel har handlagts. Insamling av uppgifter från ett 20-tal miljötillsynsobjekt gällande deras användning av särskilt farliga kemikalier har genomförts i samarbete med Miljösamver-kan Västra Götaland. Förorenad mark Under året har SPIMFAB låtit sanera sex gamla bensinstationer inom kommunen. Uppgifter har läm-nats till länsstyrelsen om nya objekt till den s.k. MIFO-databasen. Antalet olyckor var få under 2006. Endast två utryckningar visade sig vara utsläpp av någon betydelse. Miljösanktioner och åtalsanmälningar Det utdömdes sammanlagt fem miljösanktionsavgifter under året, samtliga rörande köldmedier. En av dessa gällde underlåtelse att genomföra föreskriven köldmediekontroll och resterande fyra gällde för sent inkommen rapport från denna kontroll. Endast ett ärende ledde till en polisanmälning för misstänkt miljöbrott under 2006.

31


Avvikelser från tillsynsplanen och budget Tidsmässigt genomfördes 99 % av planerad tid på miljöskydd. Vissa områden, såsom cisterner och U-objekt, har tagit betydligt mer tid än planerat. Många fasta objekt är i behov av tillsyn, medan andra enskilda objekt tagit mycket tid under året. Avvikelser från budget 2006 är att inga insatser har skett vad gäller slutförande av projekt om PCB i byggnader, uppföljning av kemikalieprojekt samt översyn av befintlig trafikbullerplan. Strategiskt miljöarbete – planarbete, översiktsplanering, miljömålsarbete, upphandling, luftvård, vattenvård, Klimp-projekt, Agenda 21, miljöövervakning Resultatmål 2006. Yttrande och granskning av planärenden. Deltaga i arbetet med Översiktsplanen. Diverse tillsyn vid väg- och järnvägsprojekt. Uppföljning och utveckling av Agendaarbetet och miljö-målsarbetet. Miljöövervakning genom recipientprovtagning. Deltagande i Älvsborgs luftvårdsförbunds verksamhet. Arbete inom olika vattenvårdsförbund (Dalbergså/ Holmsåns vvf,Vänerns vvf, Göta älvs vvf). Deltagande i och drift av beviljade projekt gällande klimatstrategin inom kommunen. Deltagande i samordningsarbetet för klimatinvesteringsprogram som beviljats medel från naturvårdsverket. Imple-mentering av EU-s vattendirektiv. Medverkan i miljöarbetet för sommararbetande skolungdomar. In-formation till skolor och föreningar i aktuella miljöfrågor. Underhåll av förvaltningens hemsida. Planärenden Granskning har skett av planer och bygglovsärenden utifrån olika aspekter såsom miljöskydd, hälso-skydd, buller, naturvård och strandskydd. Översiktsplanering Översiktsplanen är ett viktigt instrument för att främja en hållbar utveckling och värna om kommunens naturresurser. Den skall också verka för att kommunens innevånare lever i en hälsosam och god livs-miljö. Det innebär att många delar i en översiktsplan berör miljö- och hälsoskyddsnämndens verksam-heter. Kontoret har deltagit i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Arbete med fördjupade över-siktsplaner för vänerkusten och Vänersborg – Vargön påbörjades under hösten. I detta arbete, som tar mycket tid i anspråk, deltar kontoret också. Miljömål De förslag till kommunala miljömål, som kontoret varit med och arbetat fram, antogs av fullmäktige under hösten och nu pågår arbete med att arbeta fram förslag till åtgärder samt hur det skall följas upp. Miljöövervakning Miljökontoret har tagit prover i sjöar och vattendrag i kommunen enligt fastställt provtagningsprogram. Vattenvårdsförbund och övrigt vattenvårdsarbete Kontoret har skött ekonomi och övrigt kansliarbete samt styrelse- och årsmöten inom Dalbergså-Holmsåns Vattenvårdsförbund. Kontoret representerar även Vänersborgs kommun i Vänerns Vatten-vårdsförbund och deltar i arbetet med att ta fram en vattenvårdsplan för Vänern. Vattenvårdsförbundet och miljökontoret anordnade under året en informationskväll för boende runt Hästefjorden. De inbjudna informerades om undersökningar av vattenkemi och fiskebestånd i Stora Hästefjorden med angränsande vattenområdena för perioden 1989 – 2004. Agenda 21 Nämnden deltog i sommarens utbildning och handledning av feriearbetande skolungdomar inom miljö-området. KLIMP Miljö- och hälsoskyddskontoret har i samarbete med miljösamordnaren tagit fram ytterligare en ansö-kan om KLIMP-bidrag till Naturvårdsverket. Ingående projekt är rötgasanläggning, biogasfordon, gas-ledning, energibesparing fönster, vindsisolering, bilpool samt två informationsprojekt. Bidraget söks för att delas ut bland olika företag, verksamhetsutövare och privatpersoner för projekt som kommer att bidra till en minskning av klimatpåverkan. Deltagande har även skett i uppföljningen av pågående KLIMP-projekt i kommunen. Luftvård Mätningar av partiklar i utomhusluften har påbörjats under 2006. Mätningarna utförs för att kontrollera halter i förhållande till gällande miljökvalitetsnorm. Mätningarna ingår i ett större projekt som utförs av

32


alla kommuner ingående i luftvårdsförbundet ”Luft i Väst”. Miljökontoret mäter i ytterligare nio punkter utöver den punkt som ingår i projektet, fördelade över Vänersborg, Vargön och Brålanda. Mätningar ska pågå under december 2006, februari och mars 2007. Energiplan Miljökontoret deltar i arbetet med att följa upp och uppdatera kommunens gällande energiplan. Aqua Blå I juni anordnade kommunens Båt- och Havgrupp en tvådagars utställning/mässa på Sanden med av-sikt att visa Vänerns betydelse för kommunen. Föreningar, organisationer, lokala företag, artister, af-färsidkare och myndigheter deltog med olika arrangemang under temat vatten. Miljökontoret visade upp sin verksamhet och informerade bland annat om båtlivets miljöfrågor, bad-, natur- och djurliv runt och i Vänern, miljötävling och miljöaktiviteter för barn m.m. Arrangemanget var mycket uppskattat både av besökande och medverkande. Ett liknande arrangemang kommer att ske under 2007. Naturvård Resultatmål år 2006 – Arbete med de lokala naturvårdsprojekt för vilka kommunen erhållit statsbidrag. Dessa är Vassändaviken - restaurering av strandängar, Halleskogen - restaurering av ekhagar, Lillån - förstudie, Onsjökärret - information. Framtagande av Grönplan för kommunens tätorter. Förvaltning av Dalbobergens och Nygårdsängens naturreservat. Reservatsbildning för Halleskogen. Sjökalkning enligt program. Granska skogsavverkningar inom kommunen. Delta i kommunens planering för utvecklande av kommunens grönområden och skogar. Lokala naturvårdsprojekt Kommunen sökte och fick under året ytterligare 1,7 Mkr i statsbidrag för satsningar i och omkring Lill-lån. Planering av detta arbete har påbörjats. Statsbidragen skall till 50 % finansiera insatser i tätortsnä-ra områden av värde för natur, kultur och friluftsliv. Projekten löper i upp till tre år. Detta har inneburit mycket arbete under året i Vassändaviken, med restaurering av strandängar och stängsling, i Halle-skogen, med restaurering av ekhagar och stängsling. Vid Onsjökärret har en informationsskylt satts upp och en informationsbroschyr tagits fram i samarbete med Onsjöskolan. Detta projekt avslutades under året. Arbetet med att ta fram en grönplan för Vänersborgs tätorter fortsatte. Naturreservat Planering och skötselinsatser för utveckling av Nygårdsängens och Dalbobergens naturreservat har skett. I Dalbobergen har gran röjts för att gynna eken. På Nygårdsängen har vasslåtter skett för att öppna upp vattenytor. Även framkomligheten har förbättrats. Arbetet med att inrätta ett nytt naturreser-vat i Halleskogen har minskat till förmån för genomförandet av restaurering av området. Kalkning Upphandling och planering av kalkning av sjöar på Halleberg, Hunneberg och Kroppefjäll har gjorts i enlighet med länsstyrelsens regionala kalkningsplan. Övrig naturvård Nämnden har bevakat och deltagit i planering för utveckling av kommunens grönområden. Avverk-ningsanmälningar från Skogsstyrelsen har granskats. Yttranden i diverse naturvårdsrelaterade ärenden har lämnats. Livsmedel – dricksvatten, smittskydd Resultatmål 2006 – Bedriva tillsyn enligt fastställd tillsynsplan. Delta i regionala och nationella tillsyns-projekt. Utreda smittskyddsutbrott. 2006 trädde en ny livsmedelslagstiftning (utifrån EU-förordningar) ikraft. Den nya lagstiftningen innebär en stor omställning för verksamhetsutövarna och tillsynsmyndigheterna. Successivt måste en praxis för tillämpande av lagstiftningen utarbetas. Alla livsmedelsverksamheter, både gamla och nytillkomna, skall omprövas enligt de nya bestämmelserna. För de befintliga verksamheterna innebär detta att nya lokalkrav kan komma att ställas. Miljö- och hälsoskyddskontoret har inte kunnat bedriva ordinarie tillsynsarbete i verksamheterna, då godkännande och omprövning av nya och gamla verksamheter har tagit mycket tid i anspråk. Därtill har det under en stor del av året varit personalbrist på livsmedelsavdelningen.

33


Under sommaren har det inträffat 2-3 utbrott av livsmedelsburen smitta, som kontoret har utrett. Under hösten har miljö- och hälsoskyddskontoret arbetat fram underlag för de nya avgiftsuttagen, från livsmedelsföretagen, som ska börja gälla 2007. Djurskydd/lantbruk Resultatmål 2006 – Fortlöpande tillsyn av kommunens djurhållning på lantbruk samt inventering och inspektion av hästhållning. Behandla inkommande klagomål. Miljötillsyn främst gällande gödsellagring, samt utvidgad tillsyn på C-anläggningarna. Efter att ett omhändertagande av råttor verkställts under 2005, följdes ärendet upp med en åtalsanmä-lan i början av 2006. Beslut om föreläggande om djurhållning har skett för fyra objekt, varav samtliga gäller långvariga bris-ter i djurhållningen och de präglas av stor tidsåtgång för miljökontoret. De fyra ärendena har gällt nöt-kreatur, får samt katter. Tillståndskrav enligt § 16 DL har lett till utfärdande av sex nya tillstånd; en kattverksamhet och resten gällande inackordering av hästar. Kännedom finns om tre verksamheter, som ännu inte har inkommit med ansökan. Dessa kommer att handläggas vidare under året. Besiktning av en djurtransport har utförts på Dahlbergs Slakteri. Under året har 16 inspektioner gällande smådjur och 91 inspektioner gällande lantbruksdjur utförts. Totalt har 79 olika lantbruks- och hästobjekt inspekterats. 12 inspektioner har varit uppföljningar och har gällt tre objekt. Antal inspektioner på lantbruk och häst ligger väl i paritet med planen för 2006. Ordinarie djurskyddsin-spektör har varit tjänstledig sex månader och vikarietjänstgöring omfattade endast tre månader, vilket gör att djurskyddet har haft cirka två månaders mindre tidsresurs än beräknat. Miljökontorets register över djurhållare innehöll vid årets slut 306 objekt under ”lantbruk”, varav 102 gällde hästhållning. Storleksrationaliseringen på jordbrukssidan fortsätter och kommunen har nu 18 verksamheter med mer än 100 djurenheter (C-anläggningar).

34

Verksamhetsberättelse 2006 - Samhällsbyggnadsnämnden

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Bo Carlsson (c) Vice ordförande: Johan Ekström (fp) Samhällsbyggnadschef: Christer Larsson

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat ett ganska stabilt år bakom sig, både verksamhetsmässigt och eko-nomiskt. Vissa saker har dock stuckit ut, bland annat en mycket dyr vinterväghållning. Vidare har året präglats av en mycket god tomtförsäljning. Nya områden, som är lämpliga för bostadsbyggande, har tagits fram, t.ex. Nabbensberg 1 och 2. Dessutom har tomter för flerfamiljshus aktiverats. Trycket på tomtmark är mycket hårt och vi arbetar för högtryck med nya områden. På energisidan har vi arbetat hårt med att skapa förutsättningar för fossilfri uppvärmning. I Brålanda kommer t.ex. ett fjärrvärmenät, som eldas med bioenergi, att byggas. Entreprenör är nybildade Dalslands energi, som ägs av lokala företagare. Vi har även invigt en biogastapp vid Bröderna Brandt, vilket har gett oss möjlighet att skaffa fler biogasfordon både sopbilar och personbilar. På VA-sidan har en ny intagsledning vid Skräcklans vattenverk tagits i bruk. Vi har börjat jobba intensivare med att få igång bostadsbyggande och sysselsättning i ytterområdena. I Frän-defors och Väne Ryr iordningställs gator i nya områden. I Brålanda arbetar vi med Företagarföreningen för att få igång industrietableringar, biogasproduktion och mer aktiviteter i befintliga lokaler. Utanför Sörgården i Brålanda har en allaktivitetsplan beslutats till en kostnad av cirka 2 Mkr. Arbetet med att få personalen att trivas på jobbet är oerhört viktigt, framför allt har insatser gjorts bland städ- och måltidsproduktionens personal. Till sist vill jag tacka all personal för att ni gör det så trivsamt för oss alla i Vänersborgs kommun. Hallstorp i vårvinterljum kväll Bo Carlsson Ordförande

ÅRETS RESULTAT Resultaträkning Mkr

Utfall 2004

Utfall 2005

Utfall 2006

Budget-

diff. 2006

Försäljning 56,3 84,9 89,6 -2,8 A vgifter och ersättningar 83,7 83,0 84,0 +13,1 H yror och arrenden 91,1 100,8 108,1 0 Ö vriga intäkter 3,6 4,5 4,4 +1,0 S umma intäkter 234,7 273,2 286,1 +11,3 Personalkostnader 76,1 92,3 97,1 +1,6 Omkostnader 145,0 169,9 171,4 -8,7 Kapitalkostnader 66,2 67,9 68,3 +2,8 S umma kostnader 287,3 330,1 336,8 -4,3 Nettokostnader 52,6 56,9 50,7 +7,0

35


Övergripande analys De anställda inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde var 334 personer 2006-11-01. Antalet tillsvidareanställda var 288 personer, av dessa var 183 kvinnor och 105 män. Jämfört med år 2005 var detta en minskning med sju tillsvidareanställda. Drygt 85 % av förvaltningens kvinnor var anställda inom kost- och städenheterna. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har fortsatt att öka bland förvaltningens kvinnliga anställda. Under år 2006 ökade den ytterligare 2 % och i genomsnitt arbetade kvinnorna 83 %. Bland männen var denna siffra liksom föregående år 98 %. 40,6 % av kvinnorna arbetade heltid, en ökning med 3,2 % jämfört med föregående år. 24 % av kvinnorna hade en sysselsättningsgrad under 75 %, vilket var en liten ökning med 0,5 %. Bland männen arbetade 95,2 % heltid, en ökning med 1,4 %. Endast 2,9 % av männen hade en sysselsättningsgrad understigande 75 %, en minskning med 1,1 %. Medelåldern för kvinnor var 49 år och för män 50 år. Den genomsnittliga anställningstiden för kvinnor var 12,7 år och för män 16,8 år. Under år 2006 slutade 25 av förvaltningens personal sin anställning i kommunen. Av dessa var det 13 anställda som avgick med pension. Den genomsnittliga sjukfrånvaron, beräknad i dagar per månadsanställd, var totalt 27 dagar, således ingen förändring jämfört med år 2005. Fördelat på kvinnor och män var det 35 respektive 13 sjukdagar. Med programmet "Hälsa på arbetsplatsen" som grund har förvaltningen fortsatt sitt friskvårdsarbete. Förvalt-ningens två projektanställda friskvårdare har sett till att personalen har sporrats till fysisk aktivitet. Bland an-nat har en lagtävling genomförts, där varje lag fått poäng beräknat utifrån hur många gånger deltagarna trä-nat under tävlingsperioden. Under hösten var 17 lag anmälda med totalt 100 anställda. Sju personer deltog i en viktminskningsgrupp. Personalen på gatuenheten har konditionstestats. Projektet KRAFT startades 1 no-vember. KRAFT står för kostenhetens riktade arbetsmiljöarbete med förebyggande träning. I projektet ingår 20 deltagare från Lindgården, Lunddala och Torpaskolans kök. Genom KRAFT är det tänkt att den fysiska arbetsmiljön ska förbättras och att personalen får kunskap om hur man kan förändra sin arbetsteknik. KRAFT bygger på enskilda hälsosamtal, individanpassade styrketräningsprogram, konditionstest, föreläsningar samt träning två gånger per vecka, varav en gång i form av styrketräning. Under år 2006 har anställda på teknik- och trafikenheten, gatuenheten, städenheten, administrationen och VA-verket deltagit i ett EU-projekt, där man i första fasen tagit fram kompetensutvecklingsplaner till alla anställda på enheterna. Under hösten höll Tina Thörner en mycket uppskattad föreläsning om motivation och trivsel. Föreläsningen vände sig till alla anställda i förvaltningen. Framtidsutsikter Underhållsnivån på förvaltningens anläggningar, både vad gäller byggnader och gator/vägar, har en nivå som innebär att nödvändiga underhållsåtgärder skjuts på framtiden. Genom ramtillskott och särskilda medel har det uppdämda behovet dock inte ökat. Efterfrågan på tomter för villabebyggelse är fortsatt hög. Nya bostadsområden för villabebyggelse byggs ut på Nabbensberg, Onsjö och i Vargön. Ytterligare områden för bostadsbebyggelse planeras i Dalbobergen, Botered, Katrinedal, etapp 5, och på Sanden i Vänersborg. För att nå kommunens vision om 40 000 invånare år 2015 krävs utbyggnad av Halleskogen i Vargön samt Holmängen och Skaven i Vänersborg. Utbyggnaden av Halleskogen och Skaven kräver stora investeringar för infrastrukturen. För utbyggnad på Holmängen och på Sanden måste hänsyn tas till Vänerns framtida nivå-er. VA-frågorna utmed Vänerkusten ska utredas liksom vattenförsörjningen mellan Vänersborg, Frändefors och Brålanda. Detta kan också möjliggöra en förtätning av byggnationen utmed Vänerkusten. Verksamheterna kost-/städ-/serviceenheterna utvecklas positivt sedan organisationsförändringen år 2005. Kostenheten kommer efter överenskommelse med socialförvaltningen att producera kyld mat för leverans i steg ett till eget boende och därefter även till dem som har ett särskilt boende. För steg ett kommer produk-tion att ske i Lindgårdens produktionskök. För att klara en storproduktion av kyld och varm mat kan en central

36


anläggning, som ersätter flera produktionskök, behöva byggas. Det pågår och kommer framgent att pågå stora investeringar på fastighetssidan i skolor och inom omsorgs-verksamheten. En fortsatt ombyggnad av Hamngatan kommer att utföras under år 2007. Detta är ett led i fortsatt upprustning av centrum, för att därigenom höja attraktionskraften. Vid förtätning i centrum med bl.a. bostadsrätter i kvarte-ret Vallmon försvinner ett antal parkeringsplatser. För att lösa parkeringsfrågan bör ett parkeringsdäck uppfö-ras i centrum. Vassbotten/Sanden har stora möjligheter att utvecklas till ett attraktivt handelsområde, som kommer att gyn-na centrumhandeln. En gång- och cykelbro i Sundsgatans förlängning över till Vassbotten kommer att ytterli-gare stärka närheten till centrum. Förvaltningen har inom de flesta personalkategorier en hög medelålder och därmed stora pensionsavgångar de närmaste åren. Det kan vara svårt att sia om framtida organisationer och strukturer, men man torde dock kunna utgå från att ett förhållandevis stort antal personer kommer att behöva nyanställas under de komman-de åren. En viktig framtidsfråga blir att skapa attraktiva arbetsplatser, för att ha möjlighet att konkurrera om framtida arbetstagare. Ohälsotalen inom samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är höga och måste på sikt sänkas. Förvalt-ningen kommer att genomföra ett antal projekt, för att försöka hitta arbetsformer för att sänka ohälsotalen.

37


NÄMND OCH FÖRVALTNINGSGEMENSAMT Årets verksamhet Föranlett av organisatoriska förändringar inom kommunen, där planeringsenheten och bygglovsenheten flyt-tats till byggnadsförvaltningen, har vissa omflyttningar skett inom kommunhuset. Samhällsbyggnadsnämndens kansli har, tillsammans med fastighetsenheten samt teknik- och trafikenheten, flyttat en våning upp i kommunhuset. Även städ-, kost- och serviceenheterna har anslutits till övriga på detta våningsplan. De var tidigare placerade på annan plats i kommunhuset. Under en tid av 6-7 månader, då ombyggnader gjordes, placerades kansliet, fastighetsenheten samt teknik- och trafikenheten på Lindgården. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen, liksom hos övriga förvaltningar, har scanning av pappersfakturor införts under året. Samhällsbyggnadsnämnden är bl.a. kommunens trafiknämnd och trafikärenden har dominerat till antalet. Frågor avseende miljö, estetisk utformning och framkomlighet (tillgänglighet) ges extra tyngd. Förutom det nämndadministrativa arbetet ansvaras för övergripande frågor inom områdena personal, organi-sation och ekonomi. Målavstämning Förvaltningsledningen har som mål att arbeta utifrån samhällsbyggnadsnämndens beslut och intentioner. Så har skett efter bästa förmåga. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall 2004

Utfall 2005

Utfall 2006

Budget-

diff. 2006 Nämnd 0 0 0 0 Förvaltningsledning 253 236 243 +16 Förvaltn.övergripande intäkter 487 606 476 +476 Summa intäkter 740 842 719 +492 Nämnd 485 506 504 +119 Förvaltningsledning 2 341 2 531 2 736 +655 Förvaltn.övergripande kostn. 2 105 2 626 1 742 +33 Summa kostnader 4 931 5 663 4 982 +807 Totalt netto 4 191 4 821 4 263 +1 299 Ekonomisk analys Pensionsavgång samt avtalspensioner som upphört ger ett överskott i storleksordningen +600 Tkr. Nämnden redovisar ett utfall, cirka +100 Tkr, under budgeterat värde. Resterande del av överskottet är hänförligt till förvaltningsövergripande kostnader.

38


GATOR/VÄGAR M.M.

Årets verksamhet Gatuenheten utför byggande, drift och underhåll av gator, vägar, cykel- och gångvägar samt parkeringsan-läggningar. Drift och underhåll delas upp i olika huvudområden; beläggningsunderhåll, vinterväghållning, renhållning, gröna ytor, trafikanordningar, trafikljus, dagvattenavledning, parkeringsplatser, gatubelysning och konstbyggnader (broar, toaletter, stödmurar, kajer m.m.). Skog och natur är en enhet inom gatuenheten. Idag ingår tre arbetsledare och 23 personer i enheten varav 16-18 personer är OSA-anställda och övriga i andra åtgärder. Under år 2006 har naturvårdsprojekten Halle-skogen och Vassbottenviken avslutats. Nötdjur har släppts ut och kunnat beta större delen av året för att hålla landskapet öppet. Enheten sköter även gräsklippning och snöröjning åt cirka 110 privata fastighetsäga-re (pensionärer), som fått någon form av godkänd hemvård/färdtjänst. Dessutom underhåller och sköter en-heten kommunens 19 fornvårdsplatser liksom naturreservat. Under året har även stora områden i Trestad Center, Korseberg och Onsjö gallrats och slyröjts. Skog och natur hjälper övriga gatuenheten och andra för-valtningar med rivningar samt mindre snickeri- och målningsarbeten. Gatuenheten har under året arbetat med att ta fram ett miljöledningssystem. Intern revision är genomförd på kvalitetsledningssystemet för att åstadkomma rätt kvalitet på utfört arbete och för att genom ihärdigt förbätt-ringsarbete bli mer kostnadseffektiva. Drift- och anläggningssidan har under året färdigställt bostadsområdet Katrinedal, etapp 4. Gatuombyggnad har skett på Sundsgatan, delen Residensgatan – Hamngatan, VA-sanering i Grunnebo tätort. Cirkulations-platser har byggts vid Regementsgatan/Östra vägen och vid Järnvägsbacken/Hamngatan. Fyrkanten i Var-gön har försetts med refuger och väderskydd. Ett antal trafiksäkerhetsåtgärder har utförts under året, bland annat timglashållplats på Storegårdsvägen i Vargön, GC-väg längs Stampgatan i Båberg och GC-bana i Väne Ryr.

Målavstämning Gator/vägar har som mål att beläggningsunderhållet på gatorna ska motsvara slitaget, för att undvika att kapi-talförstöring uppstår. Under år 2006 har målet ej uppnåtts. Ungefär 27 000 kvm har belagts med ny asfalt. För att uppnå målet krävs ny beläggning på 40 000-45 000 kvm.

Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall 2004

Utfall 2005

Utfall 2006

Budget-

diff. 2006 Förråd 4 005 3 199 3 052 -67 Adm. gatuenheten 3 898 3 899 4 030 +115 Gator/vägar 1 844 3 586 1 220 -407 Övrig verksamhet 698 589 536 -26 Externa arbeten 3 498 3 977 3 997 +3 997 Skog och natur 3 687 4 068 4 645 +1 628 Summa intäkter 17 630 19 318 17 480 +5 240 Förråd 4 143 3 549 3 387 -118 Adm. gatuenheten 5 056 5 675 5 952 -170 Gator/vägar 28 457 32 052 34 750 -4 216 Övrig verksamhet 2 500 1 829 2 383 +5 Externa arbeten 2 961 2 607 3 615 -3 615 Skog och natur 6 240 6 627 6 625 -1 461 Summa kostnader 49 357 52 339 56 712 -9 575 Totalt netto 31 727 33 021 39 232 -4 335

39


Ekonomisk analys Gator/vägar m.m. redovisar ett utfall på -4 300 Tkr utöver budget. Vinterväghållningen har en kostnad på -2 800 Tkr över budgeterat värde. Underhåll och elkostnader för gatubelysning redovisar ett utfall utöver bud-get på -900 Tkr. Övriga delar av gatuenheten visar ett underskott på -600 Tkr. Jämförelsetal Jämförelsetal

2004

2005

2006

Förändr.

05-06 %

Kommunala gator, km 172 173 174 +1 GC-vägar, km 66 66 69 +5 Underhållsbeläggning, kvm 18 500 24 000 27 000 +13

40


PARKVERKSAMHET Årets verksamhet Verksamheten omfattar viss förnyelse av parkanläggningar, drift och underhåll av parkytor, naturmark, gatu-planteringar och sommarblommor. Verksamheten delas upp i tio huvudområden; markbeläggningar, gräsytor, buskytor, rabatter, lekplatser, träd, markutrustning, vattenanläggningar, naturmark och sommarblommor. Årets verksamhet har dominerats av sedvanligt drift- och underhållsarbete. Samtliga lekplatser har genomgått den årliga besiktningen enligt EU-direktiven och upprustningen av lekplatser har fortgått under året. Ett stort arbete har nedlagts på vår- och sommarblommor i centrala delar av tätorterna. Målavstämning Parkverksamheten har som mål att minst 85 % av vänersborgarna ska vara nöjda med utformning, blomster-arrangemang och underhåll av parker och grönområden. Detta mål, liksom många andra mål, är inte möjligt att mäta på ett objektivt sätt. Det handlar om kommuninvånarnas subjektiva upplevelser. Målet mäts dels genom inkomna klagomål, dels genom insändare i lokalpressen. Dessutom mäts målet genom att SCB (Sta-tistiska Centralbyrån) vart tredje år utför en enkätundersökning, där ett antal invånare får svara på frågor om hur de upplever bland annat utformning och underhåll av kommunens parkområden. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 Summa intäkter 8 306 76 +76 Summa kostnader 6 694 6 772 6 636 +204 Totalt netto 6 686 6 466 6 560 +280 Ekonomisk analys Parkverksamheten har ett utfall på +300 Tkr över budget. Överskottet härrör sig från lägre personalkostnader. Jämförelsetal

2004

2005

2006

Förändr.

05-06 %

Parker + naturmark, ha 354 354 355 0

41


TEKNIK OCH TRAFIK Årets verksamhet Enheten deltar i kommunens planarbete och dess verkställighet samt utreder, projekterar och kostnadsbe-räknar mark- och VA-anläggningar. Avdelningen handlägger anläggningsentreprenader, belysningsfrågor och tillstånd för ledningar i allmän platsmark samt upprättar ledningskartverk för VA och belysning. Enheten handlägger alla trafikfrågor kopplade till väghållning, fysisk planering, projektering och tillståndsgiv-ning inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde samt bereder ärenden inför nämndens beslut. Dess-utom handläggs tillstånd och dispenser från LTF (lokala trafikföreskrifter), ärenden avseende disponering av allmän platsmark, handläggning av parkeringsfrågor samt hantering av skrotbilar. I ovanstående ärenden lämnas service till allmänheten. Parkeringsövervakningen utförs av extern entreprenör. Beställarfunktionen för entreprenören samt redovis-ningen till Vägverket utförs dock fortfarande inom enheten. Projektet med en anställd trafikinformatör tillsammans med Alingsås, Essunga och Grästorps kommuner samt med Vägverket fortsätter. Uppgiften är att i första hand påverka trafikanterna till ett trafiksäkrare bete-ende. Under året har ett samarbetsprojekt kallat "Lokal samling för trafiksäkerhet i Vänersborg" påbörjats. Avsikten är att öka trafiksäkerheten i Vänersborg. Vägverket samordnar och driver projektet. Några av de större utrednings- och projekteringsuppdragen under året har varit Katrinedal, etapp 4, Östra vägen/Regementsgatan, Hamngatan/Järnvägsbacken samt busshållplats vid Fyrkanten. Målavstämning Enhetens verksamhet påverkas och styrs till stor del av utifrån kommande ärenden och uppdrag. Åtgärder enligt antagen trafikplan för Vänersborgs kommun, såsom 30-områden, åtgärder för en trafiksäkrare miljö, farthinder m.m. har utförts.


Utfall

Utfall

Utfall Budget-

2004 2005 2006

diff. 2006

Projektering 1 067 1 162 1 150 +45 Trafikplanering/väghållning 159 30 5 -7 Parkeringsövervakning 660 582 810 +441 Samordning trafiksäkerhetsarbete 0 0 1 +1 Summa intäkter 1 886 1 774 1 966 +480 Projektering 2 224 2 176 2 220 +546 Trafikplanering/väghållning 928 1 205 1 094 -29 Parkeringsövervakning 526 626 610 -79 Samordning trafiksäkerhetsarbete 7 19 11 +11 Summa kostnader 3 685 4 026 3 935 +449 Totalt netto 1 799 2 252 1 969 +929

Ekonomisk analys Ett överskott på +929 Tkr redovisas i förhållande till budgeterat värde. Parkeringsövervakningen gav ett överskott i storleksordningen +362 Tkr. Resterande del av överskottet här-rör från kostnadssidan, främst personalkostnader inom projekteringen.

42


FASTIGHETSENHETEN Årets verksamhet Fastighetsenheten ansvarar för förvaltning av kommunens fastigheter. Här finns cirka 120 bebyggda fastighe-ter med en bruksarea om cirka 170 000 kvm. I stort sett alla hanteras av ABVB (AB Vänersborgsbostäder) som entreprenör. Månatliga förvaltarmöten mellan representanter för ABVB och samhällsbyggnadsförvalt-ningen har hållits. Alla typer av frågeställningar har diskuterats, dock med tyngdpunkt på underhållsbehov och investeringar samt prioriteringar bland dessa. Prioriteringarna har gjorts i samarbete med fastighetsut-skottet. Energibesparande åtgärder/ombyggnader har lett till en energibesparing på cirka 225 MWh i sex berörda anläggningar. Verksamheten består även av förvaltning av kommunens lant- och skogsegendomar. Här finns fiskevårdsom-rådesförening, vägföreningar, offentliga toaletter, koloniområden, arrenden och jakträttsavtal. Skogsbruket är certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Pan European Forest Certification Council) och till grund för åtgärder ligger en digital skogsbruksplan, som löpande uppdateras efter utförda arbeten och planeringar. Från Skogsvårdsstyrelsen har ett arbetslag varit igång med röjning och plantering i kommunens skogar. Denna typ av åtgärder belastar resultatet på kort sikt, men är nödvändig för att skogen ska utvecklas och ge bra avkastning i framtiden. Stormen i slutet på året gjorde en del skada i kommunens skogar. Mest handlade det om enstaka träd, där spridningen gjort att det tagit tid att åtgärda. Enheten svarar även för handläggning av bostadsanpassningsbidrag och ärenden om kommunal borgen. Under året uppgick antal ärenden till cirka 350 stycken. Köp och försäljning av fastigheter hör till enhetens verksamhet. Under året har Katrinedal, etapp 4, öppnats. Under år 2006 har totalt 28 tomter sålts. En marknadsföringsinsats har påbörjats för att sälja tomter i Brålan-da, Frändefors och Väne Ryr. Ett exploateringsavtal har träffats med Trenova Fastigheter om gamla vatten-tornet. Tillträde sker senast 2008-08-01. Två stora entreprenader har startat under året, i början av året Rånnums skolas om- och tillbyggnad och i slutet av året Solängens äldreboende. Beroende på omorganisation har ombyggnader gjorts i kommunhuset och byggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har flyttat om och in i ombyggda lokaler. Bland färdigställda om- och tillbyggnader kan nämnas förskolor på Ljungen 1, Gasverksgatan, och Hönan 1, vid musikskolan, samt gruppboendet på Bagarstugan 2, Flottningsgatan. Målavstämning Bland målen kan nämnas nedanstående övergripande: De av kommunen ägda byggnaderna med tillhörande markanläggningar ska underhållas enligt upprättade planer för underhåll så att dessas goda bestånd och värde behålls. Kommunens skogar ska skötas så att de är en tillgång för medborgarna för rekreation och friluftsliv samtidigt som skogsbruket är långsiktigt och ekonomiskt hållbart och den biologiska mångfalden bevaras. Målet om underhåll av byggnader har inte helt kunnat uppfyllas, då resurser saknas i förhållande till planer. I övrigt anses målen för år 2006 uppfyllda. Senaste årens ramtillskott för underhåll har gjort att ”underhållsber-get” inte ökar.

43



Utfall

Utfall

Utfall Budget-

2004

2005

2006

diff. 2006

Bostadsanpassningsbidrag 8 0 0 0 Kommunfastigheter 91 077 100 703 107 684 +2 960 Skogar och arrenden 3 019 3 413 2 865 +59 Fastigheter, egen förvaltning 1 455 1 456 1 419 +213 Summa intäkter 95 559 105 572 111 968 +3 232 Bostadsanpassningsbidrag 3 574 3 725 3 065 -1 Exploatering - 1 697 1 123 +830 Kommunfastigheter 89 183 99 828 102 833 -1 274 Skogar och arrenden 2 913 3 641 2 273 +697 Fastigheter, egen förvaltning 5 626 4 922 4 965 +473 Summa kostnader 101 296 113 813 114 259 +725 Totalt netto 5 737 8 241 2 291 +3 957 Ekonomisk analys Fastighetsenheten har en bruttoomslutning på cirka 114 000 Tkr och utfallet blev +3 957 Tkr. Ungefär 1 700 Tkr av överskottet härrör sig från el- och värmekostnader i det bestånd som förvaltas av AB Vänersborgsbostäder. 500 Tkr avser personalkostnader, då frånvaron varit hög inom administrationen. Res-terande del av överskottet är i varierande storleksgrad, fördelat mellan hamnverksamhet, skogar/arrenden, kapitaltjänstkostnader och saneringsfastigheter. Fastighetsenheten får föra resultat över årsskiftet och har för detta en underhållsfond som maximalt får inne-ha +4 000 Tkr. Då det tidigare år förekommit underskott, har för närvarande fonden ett underskott i storleks-ordningen 6 900 Tkr. Detta kommer således att nu förbättras med cirka 3 900 Tkr. Jämförelsetal

2004

2005

2006

Förändr.

05-06 %

Skolor, antal 23 23 23 - Skolor, yta kvm 93 017 93 579 96 318 +3 Förskolor, antal 22 21 21 - Förskolor, yta kvm 13 925 13 083 13 083 - Omsorgsfastigheter, antal 15 15 16 +7 Omsorgsfastigheter, yta kvm 20 115 20 115 20 221 +1 Kontorsfastigheter, antal 5 5 4 -20 Kontorsfastigheter, yta kvm 18 767 18 767 18 717 - Antal arrenden avseende lantegendomar/markreserv: 139 130 129

44


SERVICEENHETEN Årets verksamhet Växelns anknytningar har ökat till 1 460 stycken. Ökningen har främst skett genom att enheter som tidigare minskat sina anknytningar nu vill återta dessa. Samarabetet med IT-enheten sker genom gemensam IT/telefonigrupp, där frågor om fiberdragningar och IP-telefoni diskuteras. Kommunen deltar i Statskontorets upphandling av både fast och mobil telefoni. Avtalen tecknas av Uddevalla kommun för ett 20-tal kommuner och Vänersborg tecknar hängavtal. Operatör är TeliaSonera. Under år 2006 har ett samarbetsprojekt avseende gemensam telefonilösning inletts av Trollhättan/Udde-valla/Vänersborg. Utredningen ska vara klar under mars 2007 och eventuell start sker i augusti 2008. Personalen har deltagit i användarträffar under året. Konferensverksamheten har ökat. I receptionen sker bokning av bilar, lokaler, tågbiljetter och utrustning. Bil-poolens 27 bilar har körts sammanlagt 41 876 mil, en minskning med 1741 mil. Bokning av alla tjänster kan idag göras av alla användare i kommunens administrativa nät, vilket ökat antalet användare utanför kom-munhuset. 30 % av bokningarna i bilpoolen görs av dessa användare. Kostnaden för att finnas i Eniros och Lokaldelens kataloger har ökat i pris, men det är dock en fördel att så många som möjligt av kommunens direktnummer finns med i dessa kataloger. Cafeterians omslutning har ökat i samband med konferensverksamhetens fortsatta utveckling. Kostnaden för livsmedel har dock ökat, varför cafeterians resultat är negativt. Fortsatt komplettering och utbyte av kopieringsapparater och övrig utrustning har skett under år 2006. Antalet producerade kopior har varit 2 350 000. Jämfört med budget är detta en minskning med cirka 450 000 kopior, vilket beror på de nya kopiatorerna som leasats på de enskilda kontoren. Största kunder är kommunfullmäkti-ge och kommunstyrelsen. Samarbete med AB Vänersborgsbostäder för fastighetsskötararbetet inom skola och barnomsorg har fortsatt. Avtalet innebär att serviceenheten utför viss fastighetsskötsel åt kommunfastigheter. Antalet objekt, där vaktmästare är engagerade, har ökat marginellt under året. Posthanteringen har minskat genom att flera enheter önskar postgång färre antal gånger per vecka än tidiga-re. Förändring har också skett genom att avtalet med Mediapoolen har ökat hanteringen av böcker och AV-utrustning till skolor. Ökningen av konferensverksamheten i kommunhuset kräver också resurser i form av service och teknik. Serviceenheten sköter administrationen av socialförvaltningens leasade fordon, vilket innebär fakturahanter-ing, hantering av körjournaler och uppföljning av kostnader för förvaltningens ca 65 bilar. Enheten sköter också viss ekonomisk administration åt kost- och städenheterna. Målavstämning Serviceenheten har som mål att åt kommunens förvaltningar producera tjänster, som är konkurrenskraftiga i kvalitet och pris. Enheten ska på sikt vara intäktsfinansierad direkt av respektive kund. Enhetens totala om-slutning var 26 560 Tkr. Kommunbidraget utgjordes av 1 399 Tkr.

45



Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004

2005

2006

diff. 2006 Administration 5 351 6 641 7 189 +1 763 Tryckeri 1 066 910 1 220 +199 Verksamhetsservice 6 711 8 862 9 553 +525 Teleservice 6 735 6 959 6 918 -352 Summa intäkter 19 863 23 372 24 880 +2 135 Administration 5 948 7 596 8 167 -1 833 Tryckeriservice 1 115 995 1 291 -268 Verksamhetsservice 6 935 8 981 9 721 -701 Teleservice 7 514 7 856 7 384 +385 Summa kostnader 21 512 25 428 26 563 -2 417 Totalt netto 1 649 2 056 1 683 -282 Jämförelsetal 2004 2005 2006 Förändring

05-06 % Vaktmästarservice, antal timmar 31 500 35 320 36 600 +4 Tryckeriservice, antal kopior 3 031 000 2 250 000 2 350 000 +4 Ekonomisk analys Serviceenheten redovisar en förhållandevis ringa negativ avvikelse, -282 Tkr. Avvikelsen är fördelad mellan cafeterian, vaktmästeriet samt tryckeriet.

46


STÄDENHETEN Årets verksamhet Städenheten ansvarar för lokalvården i de flesta av kommunens lokaler avseende skolor, förskolor, förvalt-ningar, sjukhem m.m. Även extrastädning förekommer i verksamheten i form av byggstäd, storstäd, flyttstäd, allergistäd, golvvård, fönstertvätt m.m. Under våren har en tredagars ”Dialogutbildning” genomförts för all tillsvidareanställd personal. Syftet har varit att få en bättre kommunikation och ökad förståelse för varandra. Ett EU-projekt, ”Växtkraft Mål 3”, har påbör-jats i form av upprättande av kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare. Detta ska leda till kompe-tenshöjning enligt den enskildes önskemål. Projektet kommer att fortsätta fram till den 30 juni 2007. Den förra bensindrivna leasingbilen har bytts ut mot en biogasbil. Kvalitetssäkring pågår fortlöpande. Antalet städtimmar har enligt avtal varit 89 937 timmar, en liten ökning från föregående år, eftersom några mindre objekt tillkommit. Dessa timmar är fördelade över en städyta på ca 107 800 kvm och drygt 100 städobjekt, vilket innebär att städning utförs på 296 kvm/timma. Extrastädning har till största delen utförts av resursteamet uppgående till ca 2 595 timmar. Målavstämning Målet är att erbjuda tjänster som är konkurrenskraftiga avseende pris och kvalitet. Verksamheten finansieras helt av intäkter från kunderna. Målet kan sägas vara uppfyllt. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 S umma intäkter 12 959 15 687 18 092 +871 S umma kostnader 12 424 15 580 17 741 -542 Totalt netto 535 107 351 +329 Jämförelsetal 2004 2005 2006 Förändring

05-06 % Daglig städning, m² 95 500 115 500 107 800 -7 Daglig städning, m² /timme - - 296 - Ekonomisk analys Verksamhetens utfall för år 2006 utgörs av ett överskott i storleksordningen +351 Tkr. Den totala omslutning-en var cirka 18 000 Tkr. En viss mängd extra städning har utförts, d.v.s. städning utanför ordinarie avtal. Ett bidrag till ”Dialogutbild-ningen” lämnades från personalkontoret.

47


KOSTENHETEN

Årets verksamhet År 2006 blev andra året i den nya kostorganisationen med kostenheten som samlad organisation för måltids-service för skolor och äldreomsorg. Verksamheten utgjordes av lunchproduktion till kommunens grund- och gymnasieskolor, en privat skola, åtta förskolor, stödenheten, råvarudistribution till sex fritids, frukost och mellanmålsservering till fem fritids, mål-tidsproduktion till kommunens äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade samt måltider för personer i eget boende. Kostenheten producerade 933 062 portioner under år 2006 till skolor och förskolor. 46 % utgörs av låg- och mellanstadiet, 19 % högstadiet, 20 % gymnasiet, 3 % personal, 5 % pedagogiska luncher, 6 % barnomsorg och 1 % friskolor. Kostenheten producerade också 192 261 dagsportioner, det vill säga frukost + middag + kväll, till socialför-valtningens enheter samt måltider till eget boende. Totalt blir detta 1 125 323 dagsportioner, vilket är 4 323 portioner fler än budget. De totala inköpen av ekologiska livsmedel var 35 Tkr, vilket motsvarar 0,2 % av livsmedelskostnaden för året. År 2005 låg nivån på 0,6 %. Av 5 929 inskrivna barn har 1 190 dietkost, vilket motsvarar 20 %. Av dessa får 633 allergi- och intolerans-kost, 154 vegetariankost, 9 vegankost, 379 muslimkost samt 15 diabeteskost. Målavstämning Målet är att producera tjänster, som är konkurrenskraftiga i kvalitet och pris, samt att verksamheten finansie-ras av intäkter från kunderna. Målet kan sägas vara uppfyllt. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 S umma intäkter 24 502 45 295 47 345 -300 S umma kostnader 24 405 45 265 45 669 +1 917 Totalt netto 97 30 1 676 +1 617

Jämförelsetal

2004 2005 2006 Förändring 05-06 %

Kostservice, serverade portioner 980 849 1 135 162 1 125 323 -1

Ekonomisk analys

Verksamhetens omslutning under året var 45 669 Tkr och redovisar totalt ett överskott med +1 617 Tkr (3,7 % av omslutningen). Prognosen vid delårsbokslutet i augusti visade ett förväntat +/-0-resultat. Försäljningen av 8 261 fler dagsportioner till äldreomsorgen har påverkat resultatet mycket positivt. En rationalisering i köket vid Ringhems äldreboende med personalminskning fick helårseffekt år 2006. Per-sonalkostnaderna påverkas också av minskad sjukfrånvaro, mindre fyllnadstidsersättning och övertidsersätt-ning. Livsmedelskostnaderna är lägre än budgeterat och en orsak kan vara det nya livsmedelsavtalet, som påbörjades i januari 2006 samt en bättra kontroll över att anbudsvaror handlas i första hand. Även kostnader-na för material har hållits på en låg nivå och bidrar till att kostnadsbilden totalt har ett lågt utfall.

48


VA-VERKET

Årets verksamhet VA-verket sköter vattenförsörjning och avloppshantering inom kommunens tätorter. Cirka 30 000 personer är anslutna till VA-ledningsnätet. Produktionen av dricksvatten till Vänersborg, Båberg, Grunnebo, Väne-Ryr samt cirka 55 % av Vargön sker vid vattenverket Skräcklan (ytvatten) i Vänersborg. Vattenverket Hästevadet (grundvatten) i Vargön levererar resterande cirka 45 % av vattenbehovet i Vargön. För att säkerställa vattentillgången till samtliga abonnenter i ovanstående tätorter finns tre högreservoarer och sju tryckstegringsstationer. Högreservoaren vid Kungsga-tan är inte i drift och ett överlåtande pågår för att kunna använda byggnaden till andra ändamål. Avloppsvatt-net från ovanstående tätorter renas vid avloppsreningsverket Holmängen i Vänersborg. Intrimning av kväve-steget har pågått under året, men med TRAAB:s belastning på verket har kvävereningen inte uppnått de rikt-värden som gäller. För transport av avloppsvattnet till Holmängen finns 35 avloppspumpstationer. Vatten- och avloppsförsörjningen i Hol sker genom avtal med Trollhättans Stad. Trollhättan levererar dricks-vatten samt tar emot avloppsvatten vid kommungränsen. I detta ledningsnät finns en avloppspumpstation. För VA-försörjningen i Frändefors finns ett vattentorn samt tre avloppspumpstationer. Dricksvatten för Frän-defors distribueras från Brålanda via en tryckstegringsstation vid Nuntorp. Avloppsvattnet pumpas till Brålan-da avloppsreningsverk. VA-försörjningen i Brålanda sköts via de två vattenverken i Rörvik (ytvatten) och Källeberg (grundvatten), en högreservoar, tre avloppspumpstationer och ett avloppsreningsverk. VA-verkets laboratorium och dess vattenmätarverkstad har efter den årliga tillsynen från SWEDAC erhållit fortsatt ackreditering som kontrollorgan. Till VA-verket hör även ledningsnätet, dess totala längd är idag cirka 55 mil ledningar. Drift och underhåll av VA-ledningsnätet sker genom gatuenhetens försorg. Under året har länsstyrelsen lämnat förslag till kommunen om förbättrad rening vid avloppsreningsverket i Brålanda. VA-verket har svarat, men inga beslut är fattade ännu. Genom en förhållandevis stor nybyggnation inom nya planområden och kompletteringar i äldre områden har VA-verket erhållit ett stort antal nya kunder. Under året har desinfektionsmetoden ändrats i dricksvattnet vid Rörvik, från hypoklorit till klordioxid. Avsikten är att få ett mer välsmakande vatten, som är mindre känsligt för smakstötar. Vid avloppsreningsverket Holmängen har en större renovering av en försedimenteringsbassäng genomförts.

Målavstämning VA-verkets mål är att tillhandahålla abonnenterna dricksvatten med stor leveranssäkerhet samt jämn och hög kvalitet enligt Livsmedelsverkets normer. Dessutom innebär VA-verkets mål att uppfylla de krav som miljö-vårdande myndigheter ställer på VA-verksamheten. Målen uppnås vid ordinarie drift. På grund av att TRAAB:s avfallsanläggning fortfarande under långa perioder levererar sitt avloppsvatten till Holmängens avloppsreningsverk är emellertid kvävereningen under dessa perioder ofullständig.

Resultaträkning Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 diff. 2006 Verksamhetens intäkter 39 194 39 787 41 390 +578 Verksamhetens kostnader -29 120 -29 857 -28 095 +2 623 Avskrivningar -6 481 -6 587 -6 453 +123 Netto 3 593 3 343 6 842 +3 324 Räntenetto -3 561 -3 112 -3 027 +491 Årets resultat +32 +231 +3 815 +3 815

49


Balansräkning Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004

2005

2006

diff. 2006 Anläggningstillgångar 89 259 89 920 92 722 +777 Omsättningstillgångar 132 279 0 0 Summa tillgångar 89 391 90 199 92 722 +777 Eget kapital 8 073 8 305 12 054 +3 981 Långfristiga skulder 78 147 71 547 64 947 -15 725 Kortfristiga skulder 3 171 10 347 15 721 +12 521 Summa skulder och EK 89 391 90 199 92 722 +777

Ekonomisk analys

Inför år 2006 beslöt kommunfullmäktige att höja VA-taxan med 2 %. Årets resultat är ett överskott med cirka +3 800 Tkr. Större delen av överskottet, cirka +2 100 Tkr, kan hänfö-ras till ledningsunderhåll, där gatuenheten på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat genomföra alla pla-nerade projekt. Ett intensifierat arbete inom alla intäktskällor, en ökning av antalet kunder och en gynnsam utveckling av kostnaderna för att bli av med slam från avloppsreningsverken har tillsammans inneburit ett nettotillskott om cirka +1 000 Tkr. Överskott på budgeterad internränta och minskade energikostnader står för resterande. Den långfristiga skulden till kommunens internbank uppgår vid året slut till 65 000 Tkr.

Jämförelsetal

2004 2005 2006 Förändr. 05-06 % Debiterad kvantitet renvatten, 1000-tal m³ 2 291 2 308 2 379 +3 Odebiterat vatten % (prel) 26 30 22 -27 Debiterad kvantitet spillvatten, 1000-tal m³ 2 345 2 364 2 298 -3 Verklig renad spillvattenmängd, 1000-tal m³ 5 399 5 079 6 612 +30

Nyckeltal uppdelat på distrikt Debiterat renvatten, m3 2004 2005 2006 Förändr.

05-06% Vänersborg 1 644 329 1 703 154 1 685 538 -1 Vargön 328 175 319 754 329 094 +3 Frändefors 50 294 38 971 38 502 -1 Brålanda 267 926 246 740 326 057 +32 Totalt 2 290 724 2 308 619 2 379 191 +3

Debiterat avloppsvatten, m3 2004 2005 2006 Förändr. 05-06%

Vänersborg 1 728 349 1 762 202 1 714 643 -3 Vargön 336 197 336 312 319 817 -5 Frändefors 37 169 36 868 36 982 - Brålanda 243 604 229 038 226 673 -1 Totalt 2 345 319 2 364 420 2 298 115 -3

Renad mängd avloppsvatten, m3 2004 2005 2006 Förändr. 05-06%

Holmängen 4 899 669 4 675 170 6 148 448 +32 Brålanda 499 133 404 144 464 280 +15 Totalt 5 398 802 5 079 314 6 612 728 +30

Taxan för 2006 har varit rörlig avgift renvatten 4,57 kr/m³ (priser exkl moms) rörlig avgift avlopp 7,14 kr/m³ Summa 11,71 kr/m³

50


RENHÅLLNINGSVERKET Årets verksamhet Renhållningsverket ansvarar för insamling av hushållsavfall samt fungerar som entreprenör när det gäller insamling av återvinningsbart material. För insamling av återvinningsbart material enligt producentansvaret finns 27 återvinningsstationer utplacera-de inom kommunen. Miljöstationer finns i Brålanda, Vänersborg och Vargön. Återvinningscentralen vid Nyga-tan har fortsatt varit högt frekventerad. Målavstämning Renhållningsverket ska följa de nationella och övergripande mål, som beslutats av riksdagen, samt de regio-nala och lokala mål, som är upptagna i ”Miljöstrategi inför 2000-talet” och i kommunens avfallsplan. I kommunens avfallsplan framgår bland annat att avfallsmängden till deponi kontinuerligt ska minska, att av-fallets innehåll av miljöförstörande ämnen ska minska samt hur ett slutligt omhändertagande av allt avfall ska göras. Det kan konstateras att mängden hushållssopor har ökat i förhållande till år 2005, vilket kan bero på ett ökat antal hushåll. Denna ökning har inte gjorts på bekostnad av återvinningsbart material utan även detta har ökat. Resultaträkning Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004

2005

2006

diff. 2006 Verksamhetens intäkter 20 087 21 303 22 181 -174 Verksamhetens kostnader -20 167 -20 382 -21 299 +361 Avskrivningar -993 -1 256 -1 332 -739 Netto -1 073 -335 -450 -552 Räntenetto -303 -109 -144 -42 Årets resultat -1 376 -444 -594 -594 Balansräkning Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004

2005

2006

diff. 2006 Anläggningstillgångar 6 676 6 746 6 367 -563 Omsättningstillgångar 0 26 0 0 Summa tillgångar 6 676 6 772 6 367 -563 Eget kapital 3 440 2 996 2 847 -593 Långfristiga skulder 0 0 0 0 Kortfristiga skulder 3 236 3 776 3 520 +30 Summa skulder och EK 6 676 6 772 6 367 -563 Ekonomisk analys Renhållningsverket redovisar en negativ förändring av eget kapital, strax under -600 Tkr. Underskottet är hänförligt till ökade skatter, vilka tas ut som tippavgifter av TRAAB.

51


Jämförelsetal Jämförelsetal

2004

2005

2006

Förändr.

Ton

05-06 %

Hushållsavfall 6 880 6 774 6 926 +2 Papper 1 736 2 069 2 178 +5 Glas 594 608 677 +11 Kartong och wellpapp 724 731 518 -29 Metallförpackningar 107 117 121 +3 Plastförpackningar 136 177 185 +5 Farligt avfall - - - - Totalt antal ton 10 177 10 476 10 605 +1

52


INVESTERINGAR Tkr

Inv.plan

Årets Budget-

2006

resultat

differens

Gator/vägar m.m. 22 700 14 504 +8 196 Park 1 200 128 +1 072 Fastighetsförvaltning* 113 600 73 921 +39 679 Kost-/städ-/serviceenhet 1 600 399 +1 201 Renhållningsverk** 0 1 898 -1 898 VA-verk 8 700 5 187 +3 513 Exploatering* 5 700 2 430 +3 270 Summa 153 500 98 467 +55 033 *) Exklusive tomtförsäljning **) Budget finns under gator/vägar m.m. Gator/vägar m.m. Cirkulationsplats Regementsgatan/Östra vägen, har under året kostat 6 500 Tkr. Här ingår även förändring av Östra vägens lokalgata. Etapp 5 på Hamngatans ombyggnad har slutförts till ett belopp av 1 600 Tkr. Etapp 5 avser delen Residensbron-Sundsgatan. Busstationen vid Fyrkanten i Vargön har försetts med refuger och väderskydd, 500 Tkr. Anläggande av cirkulationsplats vid järnvägsstationen är påbörjad och kan sägas ingå i ombyggnaden av hamnstråket, årets nedlagda kostnad 1 300 Tkr. Park Avser Skräckleparken samt grönyta längs Storgatan. Fastighetsförvaltning Volymmässigt är det två projekt som varit avsevärt större än övriga. Ombyggnaden av Rånnums skola har belöpt på 27 300 Tkr. Ombyggnaden av Solängens äldreboende har påbörjats till en kostnad av 22 500 Tkr. Utbyggnad av Gasverksgatans förskola har skett under året, en investering i storleksordningen 4 900 Tkr. Kost-/städ-/serviceenheterna Årets investeringar avser i huvudsak maskinell utrustning. Renhållningsverk Gasdriven sopbil har inköpts under året. VA-verket Under året har byggnationen av den nya intagsledningen vid Skräcklan avslutats. Bostadsområdet Katrinedal, etapp 4, har byggts ut med ledningar, gata och belysning och nya tomter har därmed anslutits. Vid Holmängens avloppsreningsverk har dels ett arbete påbörjats för att underlätta kemikaliehanteringen, så att den blir mera rationell med storsäcksmetodik, dels en ombyggnad av ventilationen skett. Båda åtgärderna ger avsevärda arbetsmiljöförbättringar. Exploatering Här återfinns kostnader för vägbyggnad och VA-anläggningar inom de områden som har exploaterats. På intäktssidan återfinns intäkter för VA-anslutningar och försäljning av tomter. Försäljning har slutförts av 16 tomter. Av dessa är 14 stycken sålda inom Katrinedalsområdet och inom Onsjö och Korseberg en vardera. Dessutom har ett antal försäljningar påbörjats genom att handpenning erlagts.

53

Verksamhetsberättelse 2006 - Byggnadsnämnden

BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Kate Giaever (s) Vice ordförande: Ragnar Sandberg (m) Byggnadschef: Charlotte Rosborg

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Året som gått har varit ett bra år. Förvaltningen har fått en efterlängtad chef och organisationen har satt sig mer och mer. Det har även synts runt om i Vänersborg att året varit bra. Staden har fått nya profiler: byggkranar ståtar högt över taken för att senare ersättas av mer permanenta profiler i form av radhuslängor, äldreboende och rönt-genarkiv. För att komma upp i befolkningsmålet 40 000 innevånare år 2015, för att senare bli 50 000, behövs bostäder. Det innebär ett ökat tryck på planering av nya bostadsområden. De områden som öppnas upp, blir snart slut-sålda. Detta i sin tur leder till ökat antal bygglovansökningar både vad gäller bostäder och verksamheter.

Nämnden har beslutat om mer utåtriktad verksamhet. Det har bl.a. resulterat i en minimässa i kommunhuset. Den blev väldigt uppskattad och är tänkt att bli regelbundet återkommande.

Helheten ser väldigt bra ut. Det som är mindre bra är det vi inte ensamma kan råda över. Ett förändrat klimat och Vänerns tidvis höga vattenstånd leder till nya utmaningar och förändrade förutsättningar inför kommande års arbete.

Kate Giaever Ordförande

ÅRETS RESULTAT Nämndens resultaträkning R esultaträkning

U

tfall Utfall Utfall

Budget-

Mkr 2004 2005 2006

diff. 2006 Summa intäkter 3,3 5,8 6,8 +1,5

Personalkostnader 5,0 9,5 10,5 -0,2

Omkostnader 1,5 5,1 3,3 -0,9

Ränta 0,1 0,1 0,1 0,0

Avskrivningar 0,5 0,7 0,9 0,2

Summa kostnader 7,1 15,4 14,8 -0,9 Nettokostnader 3,8 9,6 8,0 0,6

Övergripande analys Under 2005 har nämndens ansvarsområde utökats med fysisk detaljplanering. Under 2006 har byggnadsför-valtningens ansvarsområde utökats med strategisk mark- och vattenanvändningsplanering enligt plan- och bygglagen. Inga särskilda medel har tilldelats nämnden eller förvaltningen för de utökade ansvarsområdena.

Byggnadsförvaltningen bildades den 1 september 2005 av de tre enheterna stadsingenjörskontoret samt planenheten och bygglovenheten som organisatoriskt tillhört samhällsbyggnadsförvaltningen. Det ekonomis-ka ansvaret var delat på tre nämnder – kommunstyrelsen, samhällsbyggnads- och byggnadsnämnden. Medel

54


från de tre enheterna har förts samman och utgör nämndens budget 2006. På grund av omstruktureringen har osäkerheten i budgetprognosen varit stor.

Nämnden redovisar totalt sett ett överskott om 0,6 Mkr. 2005 var ett år med extraordinära händelser och om-strukturering av verksamheten. Utfallet 2004 omfattar stadsingenjörskontorets verksamhet. Årets budgetutfall kan därför inte jämföras med tidigare år.

Byggnadsnämndens verksamhet avgiftsfinansieras enligt kommunfullmäktiges beslut om plan- och bygglov-taxa. Nämnden har beslutat om att höja taxa för plan- och bygglagen till den nivå som gällde i slutet av 90-talet. Den nya taxan gäller från och med den 1 januari 2007. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska nämnden eftersträva en kostnadstäckningsgrad om 60 %, d.v.s. hur stor andel av verksamhetens kostnader som ska täckas av avgifter.

Intäkterna visar ett överskott om totalt 1,5 Mkr. Högkonjunkturen har ökat intäkterna för förrättningsverksam-heten, detaljplanering och bygglovverksamheten och överstiger budget med 1,3 Mkr. Intäkterna för kart- och mätningsverksamheten har minskat med 0,2 Mkr. Staten har gett bidraget med 0,7 Mkr för skyddsrumsbe-siktningar, KLIMP-projektet och energisparrådgivning. Kommunstyrelsen har finansierat en del av utveck-lingsarbete med geografiska informationssystem (GIS), 0,2 Mkr.

Kostnaderna visar ett underskott om 0,9 Mkr. Detta trots att kostnaderna för två avtalspensioner har lyfts av nämnden. Underskottet består framförallt av högre omkostnader för fortbildning, licenser m.m.

Under 2007 kommer budgeten att disponeras så att verksamheternas kostnadstäckningsgrad kan redovisas.

Personal

Under 2006 har två personer gått i pension. En av dessa tjänster har återbesatts. I början av 2006 tillträdde fem nya personer, en förvaltningssekreterare, en bygglovsingenjör, en MBK-ingenjör, en assistent och en förvaltningschef.

Förvaltningen har 23 tillsvidareanställda (ca 22 heltidstjänster). Därutöver har förvaltningen haft ca 1,25 pro-jektanställningar och 2,6 extra anställningar. Under 2007 kommer en projektanställning att ersättas med en tillsvidareanställning och en vakant tjänst som MBK-ingenjör att återbesättas.

Framtidsutsikter Förvaltningen kommer under 2007 att arbeta med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborgs stad och Vargön, Vänerkustutredningen samt större detaljplaneprogram för kommunstyrelsens räkning.

Nämnden kommer att satsa på stadsmiljöfrågor och planlägga för kommunens utveckling. Servicen och dia-logen med företagare och allmänhet kommer att förbättras.

Förvaltningens resurser är inte tillräckliga för en uthållig högkonjunktur och för att nå kommunens, kommun-styrelsens och byggnadsnämndens högt ställda mål. Långsiktiga hållbara lösningar bör diskuteras under 2007.

Årets verksamhet Nämnd

Nämndens målsättning är att bedriva en utåtriktad verksamhet. En lyckad minimässa ”Vänersborg bygger” arrangerades i maj månad. Nämnden har också bjudit in allmänheten till ett antal diskussionsmöten.

Nämnden och dess presidium har sammanträtt elva gånger under året. Därutöver har namnberedningen sammanträtt åtta gånger och styrgruppen får bygg- och planfrågor sex gånger. Särskild överläggning med miljö- och hälsoskyddsnämnden har skett vid ett tillfälle.

Studiebesök har arrangerats inom kommunen för att följa upp nämndens beslut.

Rutiner för byggnadsnämndens arbete har utvecklats i syfte att öka nämndens effektivitet och rättssäkerhet. Utformning av kallelser och protokoll har förbättrats.

Ansvaret för sotningsväsendet och tillståndsprövning av brandfarliga och explosiva varor har förts till NÄRF. Energisparrådgivningen, som nämnden fick utan resursförstärkning, har den 1 september förts till kommun-styrelsen. Ny lag om skyddsrum trädde ikraft den 1 september 2006. Lagen innebär att Räddningsverket är skyddsrumshandläggare. Nämnden har under året avslutat pågående skyddsrumsbesiktningar.

55


Administration

Arbetet med strukturering av förvaltningen har pågått och fortsätter även under 2007. Hela förvaltningen har deltagit i ett arbetsseminarium som syftat till att tydliggöra kommunens och nämndens mål samt lägga fast åtgärdsplaner. Kvaliteten i verksamheten har höjts avsevärt. Projektplaner samt resultat- och aktivitetsplaner har upprättats för de olika verksamhetsområdena.

Ombyggnationen av förvaltningens lokaler har skett under vår/sommar/höst. Förvaltningen har arbetat på en byggarbetsplats och flyttat i tre etapper. Arbetsförhållandena har under byggtiden inte varit de bästa.

Högkonjunkturen har inneburit att verksamheten primärt inriktats på att serva allmänheten och näringslivet samt att arbeta ikapp och avsluta gamla ärenden. Utredningsarbeten och interna utvecklingsarbeten har haft lägre prioritet.

Hållbar utveckling

Förvaltningen har medverkat i översiktsplanen 2006, som slutfördes under året. Under året har förvaltningen fått ansvaret för strategisk planering, gällande användning av mark och vatten, åt kommunstyrelsen. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Vänersborgs stad och Vargön samt utredning om Vänerkustens av-loppssituation och boende har påbörjats.

Förvaltningen arbetar även med övergripande detaljplaneprogram som Lilla Vassbotten/Sanden, Dalbober-gen och Holmängen. Därutöver har förvaltningen tagit initiativ för att utveckla Vänersborgs centrum. Kom-munstyrelsen har låtit genomföra en handelsutredning samt beslutat om att delta i Cityhandelsprojektet.

Fysisk planering

Detaljplaneproduktionen har varit hög för att tillgodose kommunens befolkningsmål och efterfrågan på små-hustomter. Följande detaljplaner har slutförts under året: Riksbanken, Blåsut 1:14 (2 tomter), Fabrikören 52, Gamla vägen, kv. Urberget (12 tomter), Södra Nabbensberg 2 (7 tomter) och kv. Bonden (23 tomter).

Arbete pågår med följande detaljplaner: Södra Nabbensberg 1 (21 tomter), Brinketorp 2, Botered Norra, Res-tad vid grindarna, Brinkåsen, kv. Rektangeln, kv. Tisteln, Gamla vattentornet, Niklasberg 9 (Regionarkiv), Hagaparken 3 och kv. Bastuban.

Dessutom har följande utredningar genomförts: industrimark i Brålanda, industrimark på Tenggrenstorp och platser för drivmedelsförsäljning.

Stadsbyggnade, bygglov m.m.

Högkonjunkturen fortsätter och antalet bygglovsärenden är lika högt som 2005. Av beviljade bygglov bör nämnas – nybyggnad av regionens röntgenarkiv, om- och tillbyggnad av Solängens servicehus och Rånnums skola.

Dessutom har förvaltningen arbetet ikapp en eftersläpning från tidigare år. Rutiner utarbetas för att få till stånd bättre service och kortare handläggningstider.

Nämndens målsättning är att öka satsningarna på stadsbyggande och stadsmiljöfrågor. Utformningsprincip för kvarteret Vallmon har utarbetats. Motsvarande arbete med kvarteren Svalan och Kalkonen pågår. Arbetet med stadsmiljöprogram har dock inte prioriterats på grund av den stora ärendemängden.

Verksamheten har utökats med en tjänst, dels för att öka servicen, dels för att ytterligare prioritera stadsmiljö-frågorna.

Lantmäteri (KLM - kommunal lantmäterimyndighet)

Antalet diarieförda lantmäteriförrättningar är liksom tidigare år rekordstort. Balansmålet har således inte kun-nat uppfyllas. Bland större förrättningar kan nämnas Katrinedal, etapp 4, och flera större vägförrättningar. Avarbetning av äldre ärenden fortsätter.

Kvalitetsprojektets tredje etapp har genomförts i samverkan med statliga lantmäteriet. Verksamheten kommer att effektiviseras genom att KLM byter handläggarsystem från KLM-Tefat till Lantmäteriverkets Trossen.

Kartor och mätning (MBK - mätning, beräkning, kartering)

Nyproduktion av baskartan över sydöstra delen av kommunen har genomförts. Ajourhållning av baskartan släpar efter på grund av rådande personalsituation. Arbetet med kartplan har inte hunnits med. Antalet utsätt-ningar har ökat kraftigt 2006.

Arkivprojektet har fortsatt med skanning av kartor och handlingar. Målet är att inordna dessa i ett med det statliga lantmäteriet gemensamt digitalt arkiv, Arken, under 2008.

56


Geografiska informationssystem (GIS) Nystart av GIS-arbetet har skett under året. För kommunens personal och politiker arrangerades ett informa-tionsmöte i maj månad och ett utbildningspaket i november månad. Detta har inneburit att åtskilliga nya använda-re har upptäckt GIS-systemets möjligheter till effektivisering av verksamheten. GIS finns nu på kommunens hem-sida. Målavstämning Förvaltningen har under året utfört flera aktiviteter, som syftar till att nå de politiska målen. Inriktningen har lagts fast och arbetet utvecklas kontinuerligt.

Nämnden har satsat på stadsmiljö och landsbygdsmiljön även om stadsmiljöprogrammet inte kunnat slutföras under året. Förvaltningen har koncentrerat arbete på att stimulera ett utökat byggande för i första hand boen-det.

Förvaltningens arbete ska präglas av god service och kundorienterat synsätt för kommuninnevånare och näringsliv. Kvalitén i arbetet har höjts samtidigt som regler, tillämpningar och tolkningar ses över.

Förvaltningen har rationaliserat och effektiviserat verksamheten samt ökat samarbetet med övriga förvalt-ningar, bl.a. vad gäller geografiska informationssystem.

Ekonomiskt utfall 2004 2005 2006 Tkr

Utfall netto

Budget-differens

Utfallnetto

Budget-differens

Intäkt Kostnad Utfall Netto

Budget-differens

Nämnd 247 +95 1 381 -1 031 0 486 486 -135Administration 0 1 600 1 600 -1 589Hållbar utv., fysisk planering 2 344 +921 1 553 +1 060 -659 2 031 1 373 +1 319Bygglov, stadsmiljö 135 +582 2 320 -1 573 -1 761 3 038 1 277 -139Lantmäteri (KLM) samt kartor och mätning (MBK) 3 464 +1 050 4 387 +297 -3 518 7 213 3 695 +1 118Geografiska inf.system (GIS) -149 0 -149 +149Övrigt (skyddsrum, energi, Klimp) -713 487 -226 -116Summa 6 190 +2 648 9 641 -1 247 -6 800 14 855 8 056 +607 Ekonomisk analys

Nämnd

Nämndens kostnader består av arvoden och omkostnader. Kostnaderna har ökat med 135 Tkr, till största delen beroende på nämndens ökade ansvar.

Administration

Kostnaderna för administrationen består av lönekostnader för ledning och administration samt gemensamma kostnader för förvaltningen som post, vidareutbildning, flyttning m.m. Verksamhetskontot är nytt och medel har inte avsatts i budget 2006. Kostnaderna uppgår till 1 600 Tkr.

Hållbar utveckling och fysisk planering

Verksamheten omfattar både strategisk fysisk planering åt kommunstyrelsen och fysisk planering åt bygg-nadsnämnden. Intäkterna består av inkomster från upprättade planavtal samt planavgifter som tas ut i sam-band med bygglovgivning. Kommunstyrelsens verksamhet får inte avgiftsfinansieras.

Intäkterna för planverksamheten har överskridit budget med 420 Tkr. Kostnaderna för verksamheten har varit lägre än budget bl.a. beroende på deltidsledigheter.

57


Stadsbyggande, bygglov m.m.

Verksamheten omfattar stadsbyggnadsfrågor samt handläggning av förhandsbesked, bygglov- och byggan-mälansärenden, obligatorisk ventilationskontroll samt strandskyddsärenden. Hit räknas också nämndens tillsynsverksamhet över byggverksamheten och den bebyggda miljön.

Intäkterna består av avgifter för bygglov och bygganmälningar. Intäkterna överskrider budget med 610 Tkr. Kostnaderna har ökat med 660 Tkr beroende på att förvaltningen har fler tjänster än tidigare för att klara verk-samheten och målen.

Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor samt ansvar för sotningsväsendet.

Nämnden har enligt lagen ansvar för tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara. Handläggningen har den 1 juli 2006 flyttats över till NÄRF. Förvaltningen sköter administrationen och tar betalt för tillstånden. Ansvaret för sotarverksamheten samt tillstånd för egensotning överfördes samtidigt till NÄRF.

Enligt avtal med NÄRF har nämnden betalat 200 Tkr för deras handläggning under sex månader. Avtalet kommer att omprövas inför 2007.

Skyddsrumsbesiktningar, energisparrådgivning och handläggning av KLIMP-bidrag

Skyddsrumsbesiktningar har utförts av byggnadsnämnden på uppdrag av staten. Statsbidrag har utbetalts i efterhand. Ansvaret har den 1 juli flyttats över till Räddningsverket. Nämnden har därför under 2006 avslutat de besiktningar som påbörjats. Eftersom utförda besiktningar från 2005 avslutats 2006 har intäkterna varit högre än kostnaderna, ca 50 Tkr.

Förvaltningen har haft ansvar för energisparrådgivningen fram till den 1 september 2006. På nämndens öns-kemål flyttades rådgivningen till den kommunala konsumentrådgivning. Verksamheten har under året täckt sina kostnader.

Förvaltningen har handlagt ansökningar om KLIMP-bidrag för pelletspannor, 284 Tkr har betalts ut under året. Nämnden har fått täckning för utbetalningarna men inte för förvaltningens kostnader för granskning och handläggning.

Lantmäteriet (KLM - kommunal lantmäterimyndighet)

Kommunens lantmäterimyndighet svarar för handläggning och registrering av lantmäteriförrättningar inom kommunen, t.ex. avstyckning av fastighet och reglering av befintlig fastighet samt registrering av planer och bestämmelser, rättigheter m.m.

Intäkterna består av förrättningsavgifter som överstiger budget med 280 Tkr.

Kartor och mätning (MBK – mätning, beräkning, kartering)

Verksamheten svarar för mätning och utsättning samt uppbyggnad och underhåll av kommunens grund-läggande geografiska information. Arbetet omfattar även framställning av kartor som t.ex. grundkartor, ny-byggnadskartor, bergvärmekartor, förande av adress- och bestämmelseregister m.m.

Intäkterna består av avgifter enligt kartavtal samt försäljning av kartor. Intäkterna har minskat med 200 Tkr främst beroende på att avtal har upphört. Kostnaderna har minskat med 1 200 Tkr, vilket beror på att vakanta tjänster inte ännu återbesatts.

Geografiska informationssystem (GIS)

Verksamheten svarar för avancerade analyser av kartor och databaser samt stöder och servar förvaltningar-na med temakartor och statistik.

Kommunstyrelsen har finansierat GIS-verksamheten med 190 Tkr. Under 2007 bör kommunen se över hur kostnaderna för verksamheten ska täckas.

Nyckeltal

Planverksamheten har varit hög under 2006. Sju detaljplaner har avslutats varav fyra är villaplaner. Uppdrag på ytterligare ca 20 detaljplaner har givits förvaltningen, dels av kommunstyrelsen, dels av byggnadsnämn-den.

Bygglovärenden ligger på samma höga nivå som under 2005, vilket tillsammans med ett högt antal nybygg-nadskartor pekar på att byggandet fortfarande är högt i kommunen.

58


Det höga antalet nybyggnadskartor och husutsättningar är ett resultat av den stora försäljningen av tomter som varit under 2006 bl.a. på Katrinedal.

Antal uppdrag respektive ärenden 2004 2005 2006 Förändring

05/06% Detaljplaner, avslutade under året Detaljplaner, pågående uppdrag

6 5 7 Ca 20

+40

Förhandsbesked Bygglov

21464

19561

31 555

+63 -1

Tillstånd, brandfarlig och explosiv vara Obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

2494

1682

31 1

+94 -99

Lantmäteriförrättningar Fastighetsregistreringar

5854

6477

65 74

+2 -4

Grundkartor Nybyggnadskartor

529

559

6 55

+20 -4

Husutsättningar 25 30 47 +57 Antal bygglov per ärendetyp nya en-/tvåvåningshus (lägenheter) nya flerbostadshus (lägenheter) om- och tillbyggnader av bostäder nya affärs-, kontors-, och industribyggnader om- och tillbyggnader av skollokaler

220

8312

390

7124

41 0

66 2 1

+5 0

-7 0

-75

Under 2007 kommer förvaltningen att se över redovisningen av nyckeltal.

INVESTERINGAR Investerings- Årets Tkr plan 2006 resultat DifferensInventarier 340 713 -373Fotogrammetrisk karta 926 0 +926Summa 1 266 713 +553

Arbetet med den fotogrammetriska kartan har påbörjats. Produkten har ännu inte levererats, varför invester-ingsanslaget inte utnyttjats under 2006. Förvaltningen har investerat i en del nya möbler med anledning av flytten (206 Tkr). Ytterligare en GPS-station har köpts in för att effektivisera mätningsverksamheten (189 Tkr). Nuvarande handläggarsystem KLM-Tefat har ersatts av Lantmäteriverkets handläggarsystem Trossen (318 Tkr). Bytet innebär en effektivisering av arbetet.

59

Verksamhetsberättelse 2006 - Socialnämnden

SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Lennart Niklasson (s) Vice ordförande: Gunnar Lidell (m) Socialchef: Sture Johansson

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Tyvärr visade socialnämnden ett underskott för 2006. Orsaken till detta var uteblivna statsbidrag och ökade behov hos Vänersborgarna. Jag oroar mig för framtiden när budgeterade medel inte kommer att räcka till för nya behov som vi vet uppkommer. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla anställda för det utmärkta arbe-te som ni har lagt ned under 2006. Jag vill också rikta ett stort tack till alla förtroendevalda i Socialnämnden. Lennart Niklasson Ordförande

ÅRETS RESULTAT

Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Budget-diff. 2006

Mkr 2004 2005 2006 2006 Summa intäkter 168,6 139,1 204,0 +18,1 Personalkostnader 424,5 426,2 477,0 -7,9 Omkostnader 237,8 239,2 285,8 -26,4 Ränta 0,8 0,7 0,8 -0,1 Avskrivning 3,2 2,7 3,0 +0,2 Summa kostnader 666,3 668,9 766,6 -34,2 Nettokostnader 497,7 529,8 562,6 -16,1 Övergripande årets verksamhet och ekonomisk analys Socialnämnden redovisar ett underskott på -16,1 Mkr. Nämnden erhöll inför året utökade anslag med totalt 3,9 Mkr, varav 3,5 Mkr avsåg nytt boende inom omsorgsverksamheten. Därutöver erhöll nämnden ett utjäm-ningsbidrag inom LSS om 8,5 Mkr, i form av ett tillfälligt ramanslag. Vid beräkningen av budgeten förväntades ett betydligt högre utjämningsbidrag än 8,5 Mkr ( 15,9 Mkr 2005 ). Detta förklarar den största delen av det totala underskottet. Den stora avvikelser på intäktsdelen beror på interna intäkter inom vård och omsorg, vilket till största delen åter-finns inom bemanningsenheten samt ett överskott på omvårdnadsavgifterna. Underskottet inom personalkostnaderna beror främst på högre volym än förväntat inom äldreomsorgen, fler plat-ser som inte budgeterats samt ökning inom hemvården. Omkostnaderna har överstigit budgeten inom de flesta verksamheterna, främst dock inom omsorgsverksamheterna på grund av det lägre utjämningsbidraget. Såväl omsorgerna som vård och omsorg redovisar underskott medan individ- och familjeomsorg samt för-valtningsgemensamt redovisar överskott. Inför 2007 har besparingar och anpassningar genomförts för att nå budgetbalans trots en förväntad volymökning. Sjukfrånvaron 2006 har minskat något jämfört med 2005 (-0,3 %). Flera olika typer av insatser har genom-förts, dels för att förebygga sjukdom, dels för att få sjukskrivna att återgå i arbete. De nya reglerna för sjuklö-ner belastade nämnden under 2006 med 1 600 Tkr i särskild sjukförsäkringsavgift. Denna avgift upphörde 31/10.

60


Socialnämndens verksamhet - nettoutfall 2004 2005 2006 Nämnd och förvaltningsgemensamt, % 4,9 4,9 4,6 Vård och omsorg, % 56,9 55,0 55,3 Individ- och familjeomsorg, % 16,4 15,1 14,7 Omsorg om funktionshindrade, % 21,8 25,0 25,4

Omsorgernas ökade andel beror främst på att avdelningen tagit över kostnadsansvaret från andra kommuner och till viss del kompenserats med högre utjämningsbidrag, LSS. Övergripande personalfrågor under 2006 Förvaltningens personal Liksom tidigare år består förvaltningens personal till största del av kvinnor. Under 2006 hade förvaltningen totalt 1 305 tillsvidareanställda, varav 128 män. Svårigheten att rekrytera män består till stor del av den låga andelen heltidstjänster, främst inom avdelning vård och omsorg. Flertalet av männen i förvaltningen arbetar inom avdelning omsorg om funktionshindrade. Under år 2006 slutade 82 tillsvidareanställda personer sina anställningar inom förvaltningen. Av dessa avgick 13 personer i ålderspension. Jämställdhet Förvaltningens handlingsplan för jämställdhet betonar vikten av att höja andelen heltidstjänster. Andelen del-tidsanställningar inom förvaltningen är dock fortsatt hög. Under år 2006 tillsattes därför en arbetsgrupp med syfte att möjliggöra fler heltidsanställningar. Bland annat hölls ett föredrag om Piteås arbete med heltidstjäns-ter, Heltid/Deltid-projektet. Arbetet resulterade i att förvaltningen i november anställde en projektledare och en processledare med uppdrag attarbeta fram modeller som möjliggör heltidsanställningar för personal i vård och omsorg samt i omsorg om funktionshindrade. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsatte även under år 2006 att vara hög. Förvaltningen arbetar vidare utifrån framtagna stra-tegiska dokument i syfte att höja hälsotalet. Socialförvaltningen arbetade under 2006 med drygt hundratal personer, som av olika anledningar är i behov av rehabilitering. Största andelen av dessa har belastningsskador eller någon form av psykisk ohälsa. För-valtningen brottas med problemet att större delen av den personal som är i behov av rehabilitering har likvär-dig problematik, d.v.s. värk i rygg, nacke och axlar. Dessa problem innebär ofta att man inte kan återgå till ordinarie arbete. Rehabiliteringsarbetet försvåras av att det finns få möjligheter att genomföra omplaceringar till arbetsuppgifter som anses som lättare, då huvuddelen av förvaltningens tjänster finns inom vården. För-valtningens personalsekreterare har under 2006, tillsammans med kommunens rehabgrupp, arbetat med att ta fram tydliga och kommungemensamma riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Detta i syfte att nå framgång i arbetet med rehabilitering och omplacering. Med anledning av den höga sjukfrånvaron inom avdelning vård och omsorg har enhetscheferna tillsammans med personalsekreterare och personalkontor tagit fram en åtgärdsplan för respektive arbetsställe. Bland an-nat fick cheferna ytterligare stöd och avlastning i arbetet med den personal som är frånvarande p.g.a. hel tidsbegränsad sjukersättning. Hälsa på arbetsplatsen Under 2006 har arbetet utifrån förvaltningens fastställda RA-plan fortsatt. Efter diskussioner i förvaltningens hälsostrategiska grupp och beslut i förvaltningens samverkansgrupp FSG genomfördes från den 1 september 2006 rökstopp inom hela socialförvaltningen. Målet med rökstopp inom förvaltningen är att kunna erbjuda rökfri miljö och därmed bättre förutsättningar för hälsa både för vårdtaga-re/brukare och anställda. Avdelningen omsorg om funktionshindrade har satsat på att införa hälsoinspiratörer ute i verksamheterna. Målet med hälsoinspiratörerna är att skapa ett nätverk av anställda som med grund i ett eget engagemang för friskvårdsfrågor kan verka som inspiratörer på sina arbetsplatser, marknadsföra personalklubben samt ansvara för att friskvårdsfrågan är i fokus och därmed underlätta för enhetschefen. Utbildningsinsatserna under 2006 har främst inriktats mot bemötande och kontaktmannaskap, d.v.s. att varje brukare ska ha en egen kontaktman. Under 2006 gjordes även en särskild satsning på utbildning i läkeme-delshantering för timavlönade och semestervikarier. Regeringen aviserade under året extra satsningar för utbildningar inom främst äldreomsorgen. Vänersborg har genom ansökan fått del av dessa medel.

61


Kompetensutveckling Under år 2006 fick avdelning vård och omsorg möjlighet att genomföra en rad utbildningar med hjälp av stat-ligt stöd för kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg om äldre, den s.k. kompetensstegen. Bland annat påbörjades utbildning i demensvård, kost för äldre och sjuka, rehabilitering inom hemvården samt att arbeta i palliativt team inom hemvården. 40 vårdbiträden fick också möjlighet att genomgå valide-ringsutbildning till undersköterskor. En omfattande gruppledarutbildning inom bl.a. data, ekonomi, arbetsrätt, arbetsmiljö, kontaktmannaskap påbörjades också under 2006. Inom omsorg om funktionshindrade har ett antal utbildningar genomförts med så kallade ”Miltonmedel”, det är utbildningar som handlar om förståelse och bemötande av psykiskt funktionshindrade. De har vidare haft utbildningar inom Asperger, innebörden av handikappet – bemötande, vikten av struktur hela dygnet samt uppföljningsutbildning i Autism. En utbildning i våld och hot har genomförts inom avdelningen individ- och familjeomsorg. Ett antal arbetsgrupper inom förvaltningen har också erbjudits utbildning i hjärt- och lungräddning. Övrigt Med anledning av nya regler i arbetstidslagen har förvaltningen under 2006 arbetat med att anpassa arbetsti-der och schema ute i verksamheterna. Personalstatistik 2004 2005

2006

Antal anställda 1 436 1 420 1 465

- därav män 121 136 143 Sysselsättningsgrad – kvinnor 86 86 87

- socialnämnden gemensamt, % 98 98 98 - vård och omsorg, % 83 83 84 - funktionshindrade, % 91 91 92 - IFO, % 98 98 98 Sysselsättningsgrad – män 95 95 96 - socialnämnden gemensamt, % 100 100 91 - vård och omsorg, % 90 86 91 - funktionshindrade, % 96 97 97 - IFO, % 100 100 100 Medellön kvinnor - socialnämnden gemensamt 21 843 22 682 23 997 - vård och omsorg 17 992 18 638 19 145 - funktionshindrade 17 531 18 186 18 733 - IFO 21 959 21 796 22 754 Medellön – män - socialnämnden gemensamt 28 494 29 982 31 118

-vård och omsorg 18 744 19 271 19 379 - funktionshindrade 17 643 18 270 18 793 - IFO 23 000 21 767 22 636 Genomsnittlig sjukfrånvaro – kvinnor 25 dagar 25 dagar 26 dagar Genomsnittlig sjukfrånvaro – män 19 dagar 15 dagar 14 dagar

Framtidsutsikter Lagar och avtal Regeringsskiftet efter 2006 års val har ändrat eller kommer att ändra på en del av förutsättningarna för soci-alnämndens verksamhet. I ett första skede gäller detta regelverken kring arbetslöshetsersättningar och ar-betsmarknadsstöd. I syfte att öka de ekonomiska påtryckningsmedlen för arbetssökande och personer utan-för ordinarie arbetsmarknad att ta möjliga arbeten, förkortas och sänks ersättningsperioder och nivåer. Vissa

62


typer av arbetsmarknadsstöd tas bort och ersättes av s.k. nystartsjobb. Effekterna av dessa förändringar kan ännu inte avläsas. Sveriges Kommuner och Landsting uppskattar merkostnaden för kommunerna i form av höjt försörjningsstöd till ca 500 Mkr motsvarande ca 2 Mkr för Vänersborgs del. Hur det faktiska utfallet blir, kommer bl.a. att påverkas av arbetsmarknadsenhetens (AME´s) möjligheter att inom nya systemens ram kunna erbjuda personer utanför ordinarie arbetsmarknad sysselsättning bekostad av annan. Många ungdomar och även äldre personer som åtnjuter insatser från AME står utanför ordinariear-betsmarknad. Förändringar i konjunkturen påverkar endast marginellt dessa gruppers möjlighet till egenför-sörjning. Den nya regeringen har också infört riktade bidrag till utveckling av vård och omsorg för äldre. Ett särskilt investeringsstöd har införts för ny- och ombyggnation av äldreboenden. Den s.k. Miltonutredningen om riktat stöd inom psykiatrin har ännu inte lett till proposition i frågan. Bidragsgivning under det gångna året har varit av karaktär riktat stöd till vissa områden med kort varaktighet. Det ger inte underlag för en långsiktig satsning t.ex. för finansiering av kvalitetsförbättringar eller volymök-ningar, som ofrånkomligen kommer både inom äldre- och handikappomsorg. 2008 kommer ett särskilt bidrag för ökad valfrihet inom äldreomsorg. Om detta i sin tur leder till ändrad lag-stiftning med kundvalssystem, ändras förutsättningarna för den verksamhet socialnämnden för närvarande driver i egen regi. Oberoende av övergripande styrsystem kommer kvalitetsfrågorna att ägnas ökad uppmärksamhet. Det kom-mer till uttryck i lagstiftning, där kvalitet nämns i lagtexter och vid tillsyn med fokus på systemsäkerhet och dokumentation. En större del av arbetstiden måste ägnas åt att dokumentera såväl planer som att uppgjorda planer följs. Samarbete inom hälso- och sjukvårdens område Fr.o.m. 2007-04-01 kommer ett nytt avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Göta-landsregionen och kommunerna. Avtalet innebär i sak inga stora förändringar jämfört med tidigare ansvars-fördelning. Ett samarbete mellan region och kommunerna om överföring av patientuppgifter via nätet är under utarbetande. Det beräknas vara klart för idrifttagande under 2008. Vid närsjukvårdsgrupper pågår ett arbete i syfte att hitta lokala samarbetslösningar inom hälso- och sjukvår-dens område. Resultatet kan bli övertagande av delar av regionens ansvar genom avtal. Under 2007 antogs en ”Psykiatrisk samverkansplan” mellan kommun, länspsykiatri och primärvård. Planen definierar parternas respektive uppdrag och hur samarbete ska organiseras för att undvika att medborgare skickas mellan huvudmännen eller landar mellan stolarna. Föreslagna statsbidrag enligt Miltonutredningen skulle komma väl till pass i utveckling av det lokala samarbetet enligt psykiatriplanen. I samma anda träffades 2005 den s.k. Västbusöverenskommelsen om samarbete inom barnpsykiatrins om-råde. Erfarenheterna hittills visar, att samarbete över myndighetsgränser inte automatiskt blir bra bara för att avtal tecknas. Implementering av detta avtal i alla organisationer har ännu inte lett till avsett praktiskt resultat Ekonomi Socialnämndens ekonomiska resultat 2006, underskott 16,1 Mkr, är oroande. Orsakerna till underskottet, volymökningar inom både äldre- och handikappomsorg, kan nämnden påverka endast i ringa mån. Under-skottet kan inte lösas enbart genom strukturella grepp, utan det fordras medelstillskott alternativt neddrag-ningar i kvalitet, för att komma tillrätta med nuvarande obalanser. De planer socialnämnden upprättar för boende m.m. inom äldre- och handikappomsorg fordrar resurstillskott för att genomföras. Utan detta tillskott hamnar socialnämnden i en situation, där medborgarnas rättigheter enligt lag inte kan tillgodoses. Beslut om boendeplan kopplat till resurstillskott är därför en vital fråga för nämnden och kommunen som helhet. En god framförhållning är också grunden för att söka statliga invester-ings- och utvecklingsbidrag, som redan införts och väntas komma. Riktade statsbidrag under 2005-2007 (kompetensstege, stimulansbidrag, Miltonmedel m.m.) har nyttjats och kommer att nyttjas för att erbjuda utbildning och andra kvalitetshöjande åtgärder. Själva basutbudet måste kommunen emellertid själv bekosta. Vänersborg är på väg mot en situation där akuta åtgärder riskerar ta en allt större del av energin för att undvika särskilda avgifter till ingen nytta. Långsiktiga beslut som ger stadga åt verksamheterna att utvecklas under ordnade former är att föredra.

63


Individ- och familjeomsorg kan användas som förebild. En kaotisk situation 2001-2002 har med resurstillskott och långsiktigt tänkande vänts till en strukturerad verksamhet med fokus på förebyggande och stödjande inslag och lokalknutna lösningar utan att detta kostar mer.

64


SOCIALNÄMND OCH FÖRVALTNING

Årets verksamhet Socialnämnden har tretton ledamöter och tretton ersättare. Socialutskottet är beslutande i individärenden och har fem ordinarie ledamöter. Socialnämndens presidium är beredande organ till socialnämnden och består av ordförande och vice ordförande. En del av de frågor nämnden behandlat tas upp under ordförandens kom-mentarer. Arbetet med att bygga ut IT-nätet till allt fler arbetsplatser har fortsatt under året i syfte att skapa en mer effek-tiv organisation. Under året anslöts ytterligare drygt 50 arbetsplatser i nätet. Biståndsenheten avvecklades under året och personalen fördelades på övriga avdelningar, administrativa avdelningen utökades med tre medarbetare. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget-

2004 2005 2006

diff. 2006 Försäljning 8 5 11 +11 Avgifter och ersättningar 1 708 356 188 +128 Bidrag 746 912 963 +879 Summa intäkter 2 462 1 273 1 162 +1 018 Personalkostnader 16 009 16 835 15 803 +912 Omkostnader 10 869 10 189 11 082 -334 Summa kostnader 26 878 27 024 26 885 +578 Kommunbidrag 28 066 27 690 27 319 Årets resultat +3 650 +1 939 +1 596 +1 596 Avvikelsen mot redovisningen i kommunens externa årsredovisning beror på att interna poster ingår i resul-taträkningen ovan. Ekonomisk analys Socialnämnd och förvaltning visar ett överskott på +1 596 Tkr. Överskottet beror främst på vakanta tjänster inom administrativa avdelningen, samt återhållsamhet i avseende köpta tjänster/ konsulter. Minskningen inom personalkostnaderna beror på att budgeten för lönebidragsanställda är flyttade till respek-tive verksamhet.

65


Årets verksamhet – nämnd och förvaltningsgemensamt Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Budget- 2005 2006 diff. 2006 Socialnämnd 4 4 +4 Gemensam administration 284 31 +31 Personalutbildning 236 945 +945 Sysselsättningsåtgärder 653 117 +33 Biståndsbedömning 5 11 +11 Färdtjänst 91 54 -6 Summa intäkter 1 273 1 162 +1 018 Socialnämnd 867 937 -59 Gemensam administration 11 156 11 574 +1 176 Personalutbildning 863 1 200 -568 Sysselsättningsåtgärder 3 339 1 965 +468 Biståndsbedömning 5 213 5 892 -253 Färdtjänst 5 391 5 131 -181 Myndighetsutövning 195 185 -5 Summa kostnader 27 024 26 884 +578 Netto 25 751 25 722 +1 596

Ekonomisk analys Socialnämnden redovisar ett underskott på -55 Tkr. Gemensam administration redovisar ett överskott på +1 208 Tkr, vilket förklaras av vakanta tjänster inom administrativa avdelningen samt ej förbrukade medel för konsultinsatser m.m. Personalutbildning redovisar ett överskott på +377 Tkr. Budgetavvikelserna beror på att kostnader och in-täkter för t.ex. kompetensstegen inte var budgeterade. Sysselsättningsåtgärder redovisar ett överskott på +501 Tkr. Kostnaderna för rehabiliteringsinsatser fortsat-te att sjunka under 2006. Under verksamheten redovisas även lönebidrag. Biståndsbedömning redovisar ett underskott på -242 Tkr. Färdtjänst redovisar ett underskott på -187 Tkr. Den redovisade kostnadsminskningen beror på att lön för färdtjänsthandläggare flyttats till biståndsenheten. Jämförelsetal Färdtjänst 2004 2005 2006 Antal beviljade tillstånd 31/12 1 805 1 602 1 600 Antal arbetsresor under året 3 633 3 504 3 915 Antal övriga resor under året 21 487 22 160 25 454 Genomsnittlig transportkostnad per resa 123:77 131:49 110:89 Nettokostnad per resa 176:35 159:77 128:62 Antal avslag gjorda under året 12 5 3 Antal ärenden överklagade till länsrätt/kammarrätt 3 4 1 - därav ändrade beslut 1 0 0

Riksfärdtjänst 2004 2005 2006 Antal utförda enkelresor 567 768 655 - därav flyg 8 8 10 - därav tåg - - 8 - därav bil 559 756 637 Genomsnittlig kostnad per resa 1 086 1 000 1 221

66


VÅRD OCH OMSORG Vård och omsorg ska erbjuda människor möjligheten att åldras i trygghet med bibehållet oberoende. Äldre personer ska erbjudas en god vård och omsorg i det egna hemmet eller i ett särskilt boende. De äldre ska bemötas med respekt och ges förutsättningar att leva ett aktivt liv med inflytande i samhället och i sin vardag. Alla insatser ska ske med god kvalitet och med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Sedan Ädelreformen genomfördes har allt mer vårdinsatser överförts till kommunerna från regionvården. Med de strukturförändringar som ständigt sker inom den slutna vården, ställer det stora krav på kommunerna med ökade kostnader som följd och ökat behov av utbildad personal för att klara vården runt den enskilde. Det är mycket vanligt förekommande att både yngre och äldre människor med svåra sjukdomstillstånd behandlas och vårdas i det egna hemmet. Vård i livets slutskede sker ofta i den enskildes hem eller inom de särskilda boendena. Årets verksamhet Sammanfattning Vård och omsorg har under 2006 haft stora svårigheter att klara budget, resultatet gav en negativ avvikelse gentemot budget med 8,3 Mkr. Resultatet beror på ökat behov av insatser i hemvården samt behov av fler platser i särskilt boende. Hemvården har ökat med 7,5 % jämfört med 2005. Tidigare avveckling av över 100 platser får allt mer genomslag och under 2006 har vård och omsorg haft en brist på särskilda boenden. Socialnämnden har varit tvungen att öka platsantalet genom att tidigarelägga platsökningen på Solängen samt öppna en korttidsenhet. Totalt har 18 nya platser tillskapats för att klara nämndens åtaganden och inte låta personer ligga kvar på akutplatser inom regionvården. Ombyggnationen av Solängen blev försenad och påbörjades efter sommaren 2006 och beräknas vara klar i december 2007. Länsstyrelsen gjorde under året en stor tillsyn av hela vård och omsorg. Tillsynen visade på brister i dokumentation runt den enskilde, aktivering på särskilda bostäder, samt brister när det gäller fullvär-diga bostäder. Boendeplanen har tagits fram och beslutats av socialnämnden, för att bl.a. avhjälpa de brister som länsstyrelsen har påpekat. Boendeutredningen har en tidsplan för att åtgärda brister men också nybygg-nad av nya platser. Det behövs också ca 50 nya platser. Kommunfullmäktige har ännu ej tagit ställning till boendeutredningen. Hemvård och hemsjukvård Målsättningen är att stärka möjligheten till kvarboende. De tidigare volymökningar i hemvården och hemsjuk-vården som 2004 och 2005 bromsades, började ånyo att öka under 2006. Avvikelsen gentemot budget uppgick till 3,3 Mkr. Antalet timmar har ökat med 7,5 %. Störst är volymökningen i centrala Vänersborg, som ökat med 10 %. Allt högre åldrar och därmed ökat omvårdnadsbehov samt svårt sjuka som vårdas hemma är orsaken till volymökningen. Dessutom gör platsbristen på särskilt boende att insatserna och vårdtyngden ökar kraftigt i hemvård och hemsjukvård. Parallellt med den tidigare vårdplatsreduktionen inleddes insatser i före-byggande syfte. I Brålanda inrättades under 2006, i samverkan mellan socialförvaltningen och Carema, en dagverksamhet, vilket inneburit att hemvårdens ökning där inte varit lika kraftig. Antalet yngre med cancer-sjukdomar fortsätter dock att öka. En förändring av hemvården har pågått under hela året. Områdesteam har införts och innebär ett förbättrat samarbete mellan beslut och verkställighet. Alla vårdtagare har nu en kon-taktman samt en arbetsplan, som förvaras i pärm, i den enskildes hem. Ett mätsystem har införts i hemvår-den, för att bl.a. se skillnader mellan beslutad och verkställd insats. Under 2007 kommer hela hemvården att vara med i detta projekt. Gruppledare har också införts i alla grupper. Utifrån länsstyrelsens tillsyn behöver arbetet med att ytterligare dokumentera händelser av vikt runt den enskilde förstärkas. Budgetmedel har av-satts för att täcka ökade kostnader. Detta har inte räckt till utan de flesta hemvårdsgrupper redovisar ändå underskott i sin budget. Under året fortsatte arbetet med hemsjukvårdens organisation. Detta har resulterat i att alla tjänster är tillsat-ta. Vidare har varje sjuksköterska en egen kompetensutvecklingsplan. Köp från bemanningsföretag har ytter-ligare minskats. Genom sänkta kostnader för bemanningssjuksköterskor har det möjliggjort anställningar av fler egna sjuksköterskor. Särskilt boende En boendeplan för vård och omsorg framarbetades och presenterades under våren 2006. Planen pekar på ett behov av ytterligare drygt 50 platser fram till 2011. Dessutom behöver husen på Niklasberg byggas om, så att samtliga bostäder där blir fullvärdiga. Fler korttidsplatser behövs också för att kunna tillgodose fler behov. Andelen servicelägenheter är för stor. De vårdtagare, som söker särskilt boende, är oftast i större omvård-nads- och tillsynsbehov än vad servicehusen kan erbjuda. Några få servicehus föreslås i utredningen om-vandlas till mer gruppboendeliknande bostäder, medan övriga bättre lämpar sig som seniorboende.

67


Vid länsstyrelsens tillsynsbesök påpekades brister angående fullvärdigt boende på Niklasberg, brister i den sociala miljön och aktiviteter samt dokumentation runt den enskilde i samtliga särskilda boenden. Detta föran-leder åtgärder under 2007. Förebyggande verksamhet Det förebyggande arbetet har fortsatt att utvecklas under året. Syftet med dessa aktiviteter är att erbjuda so-cial gemenskap med god kvalitet samt genom träning och habilitering underlätta ett kvarboende i egna hem-met. Även stödet till anhöriga har utvecklats, bl.a. med anhörigträffar, informationsmöten och genom att anhö-riggrupper har startats. Ett projekt med förstärkt hemrehabilitering har påbörjats inom ett hemvårdsområde. Dagverksamheterna har fått ett ökat antal besökare, träffpunkter med frivilligarbete, aktiviteter och anhörig-stöd finns nu i olika delar av kommunen. En dagverksamhet för yngre dementa har under året startat i centra-la Vänersborg. Målarbete Satsningar på målarbetet har fortsatt under 2006. Alla arbetsgrupper har under en utvecklingsdag utifrån de övergripande målen arbetat fram mål för den egna verksamheten. Resultatet från personalenkäten 2006 visar att vård och omsorgs metod för målarbetet fått en bred förankring och hög målmedvetenhet i verksamheten. Vårdtagare i centrum/bemötande Bemötandearbetet har med hjälp av handledare och certifiering fortlöpt och avslutats under året. Målsättning-en var 85 % nöjda vårdtagare i brukarenkäten. Resultatet blev 96 %. Ständigt förbättringsarbete pågår ge-nom förstärkning av kontaktmannaskapet samt arbete med arbetsplaner. Samtliga enheter har arbetat fram informationsbroschyrer för sin verksamhet samt har brukarträffar alternativt anhörigträffar under året. Inom varje enhet har områdesteam/kvalitetsteam startat, där samlas all kompetens runt den enskilde med syfte att nå bästa kvalitet i ledningssystem med fyra hörnpelare; verksamhetsbeskrivning, uppföljning/utvärdering, årsberättelse och förbättringsarbete. Systemet ska finnas på alla nivåer i organisationen och vara tillgängligt på både intranät och via hemsidan. Samverkan med andra En del av vård och omsorgs verksamhet bedrivs i entreprenadform genom Carema. Under det gångna året har fyra samverkansmöten mellan socialförvaltningen och entreprenören hållits. I samverkan mellan parterna har även en dagverksamhet startat under 2006. Ett besök i Piteå gav inspiration och många idéer, bl.a. trygg-hetsplatser utan biståndsbeslut som ett stöd för anhöriga samt sms-kommunikation vid rekrytering av vikarier. Äldremässan genomfördes våren 2006. Mässan var mycket informativ och innehållsrik för målgruppen. Även många verksamheter utanför kommunens verksamhet presenterade sig. Mest uppskattat blev besöket av dåvarande äldreminister Ylva Johansson. Vid en intern kvalitetsmässa presenterade vård och omsorgsenhe-terna för varandra. Med hjälp av montrar och några bildspel visades all verksamhet upp. Personal Utbildning Under 2006 har personalen inom vård och omsorg haft ett flertal utbildningar inom ramen för Kompetensste-gen. Utbildningarna har skett i form av storföreläsning eller i mindre grupper till handledare/ombud inom om-rådena demens, hemrehabilitering och kost för äldre. Ca 500 personal har besökt storföreläsningarna och 75 personal har utbildats till handledare/ombud. 40 vårdbiträden påbörjade en valideringsutbildning för att bli undersköterskor. När dessa är färdigutbildade våren 2007, kommer vård och omsorg att ha 96 % underskö-terskor. Utbildningar inom ramen för Milton-projektet har genomförts för personal även inom vård och omsorg. Ämnet har varit bemötande av personer med psykiska handikapp/missbruk samt psykisk störning/sjukdom – missbruk – behandling. Ca 60 personal har deltagit i dessa utbildningar. Sjukfrånvaro Arbetet med att minska sjukfrånvaron har fortsatt under hela året. En HPA-plan (Hälsa på arbetsplatsen) för vård och omsorg har utformats. Personalresurser från centrala personalavdelningen har bistått med stöd till olika åtgärder. Bl.a. rutiner vid ny sjukfrånvaro, kartläggning av sjukfrånvaron, satsningar på ergonomiut-bildning samt rehabcoach för hjälp med åtgärd/avslut av långtidssjukfrånvaro. Ytterligare satsningar på frisk-vård har genomförts. Sjukfrånvaron sjönk under slutet av 2006, främst är det de längre sjukskrivningarna som minskat.

68



Utfall Utfall

Utfall

Budget-

2004

2005 2006

diff. 2006 Försäljning 45 685 38 703 42 077 +3 071 Avgifter och ersättningar 76 205 81 819 81 931 +8 842 Bidrag 8 824 9 019 11 190 +2 679 Summa intäkter 130 714 129 541 135 198 +14 592 Personalkostnader 258 451 258 659 279 766 -18 168 Omkostnader 155 562 162 579 166 397 -4 673 Summa kostnader 414 013 421 238 446 163 -22 841 Kommunbidrag 295 258 293 141 302 717 Årets resultat 11 959 1 444 -8 248 -8 249 Ekonomisk analys Vård och omsorg redovisar ett underskott på -8 248 Tkr, vilket är en avvikelse med 2,7 % mot budget. Intäkter redovisar ett överskott på +14 593 Tkr. Avvikelsen har i huvudsak uppstått på de interna intäkterna, varav hemtjänsten utgör den största posten med +5 132 Tkr. Ej budgeterade platser på Lindgården har med-fört ett intäktsöverskott på +1 626 Tkr. Omvårdnadsavgifterna visar ett överskott på +1 481 Tkr p.g.a. nästan full beläggning på boendena. Personalkostnader redovisar ett underskott med -18 168 Tkr. Underskottet beror främst på att avvecklingen av Lindgården inte fortskridit enligt planerna samt ökat personalbehov p.g.a. för inrättning av åtta korttidsplat-ser på Lindgården. Bemanningsenheten redovisar ett underskott på personalkostnaden, som till största delen kompenseras av ett intäktsöverskott för utförda uppdrag. Omkostnader redovisar ett underskott på -4 673 Tkr, varav -2528 Tkr utgörs av en kostnadsökning inom hemvården på grund av volymökningen. Omkostnader i form av tele/datorkommunikation, samt leasing av personbilar överskred budget med -1 372 Tkr. Blockhyrorna redovisar ett överskott på +1247 Tkr, beroende på ett gynnsamt ränteläge samt lägre driftkostnader under året. Övriga hyreskostnader visar ett underskott motsvarande -771 Tkr. Övriga omkostnader inklusive entreprenaden visade ett underskott på -1 249 Tkr.

69


Årets verksamheter – vård och omsorg Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Budget- 2005 2006 diff. 2006 Gemensamt för vård och omsorg 25 977 29 238 + 3 885 Särskilt boende 46 791 43 083 +3 779 Stöd i boendet 47 518 53 682 +7 082 Utskrivningsklara 8 0 0 Förebyggande verksamhet 247 271 -18 Kostavdelning 61 7 +7 Entreprenad 8 940 8 917 -143 Summa intäkter 129 542 135 198 +14 592 Gemensamt för vård och omsorg 33 090 39 173 -1 484 Särskilt boende 201 643 201 672 -7 264 Stöd i boendet 133 734 151 185 -12 729 Utskrivningsklara 591 887 -442 Förebyggande verksamhet 3 632 5 023 -267 Kostavdelning 736 646 -78 Entreprenad 47 813 47 577 -577 Summa kostnader 421 239 446 163 -22 841 Netto 291 697 310 965 -8 249 Ekonomisk analys Vård och omsorg redovisar ett underkott på -8 248 Tkr. Gemensam vård och omsorg visar ett överskott på +2 401 Tkr, bl.a. som en följd av ej fullt nyttjad tjänstebud-get. Bemanningsenheten redovisar ett överskott på +2 253 Tkr. Särskilt boende redovisar ett underskot på -3 485 Tkr. Gemensamt särskilt boende ger ett överskott på +1 421, varav blockhyrorna utgör +1 063 Tkr. Orsaken till överskottet för hyrorna är det gynnsamma ränteläget samt lägre driftkostnader. Allvårdsboende visar ett underskott på - 5 329 Tkr och det främst beroende på ofinansierade platser på Lindgården.

Allvårdboende 2004 2005 2006Antal platser 31 december 255 239 236 därav Lindgården 39 23 66 Solängen 46 46 0 Solhaga (entreprenad) 24 24 24 Linden 29 29 29 Solbacken 29 29 29 Gyllenhem 18 18 18 Violen 8 8 8 Blåklinten 9 9 9 Lunddala 9 9 9 Tärnan (f d Solängens grb) 12 12 12 Brålanda sjukhem (entreprenad) 32 32 32 därav avlastningsplatser 4 4 4 Personalkostnad/plats o dag, kr (utom entreprenad) 901 964 1 046 Bruttokostnad/plats o dag, kr (utom entreprenad) 1 080 1 218 1 304

Servicehusen redovisar ett överskott på +746 Tkr. Hög beläggning och ett överskott på tjänstebudgeten bi-drar till den låga bruttokostnadsökningen. Personal- och bruttokostnadsökningen mellan åren 2004 och 2005

70


beror delvis på att Häggen tidigare räknats med i antal platser utan att några kostnader bokförts för detta boende. Servicehus 2004 2005 2006 Antal lägenheter 31 december 218 195 197 därav Kastanjen 29 29 29 Pionen 26 26 26 Häggen (f r om 2005 ej SH) 14 - - Solängen (upphört 2004) - - - Vipan 22 22 22 Frändefors 25 25 25 Runnarebo 27 27 27 Lunddala 32 24 24 Ekeliden 23 23 23 Prästkragen Brålanda (entreprenad) 20 19 19 Antal boende 214 193 190 Personalkostnad/dag och plats, kr (utom Brålanda) 466 558 580Bruttokostnad/dag och plats, kr (utom Brålanda) 482 628 631

Demensboende redovisar ett överskott på -862 Tkr, vilket huvudsakligen beror på ett underskott beträffande omkostnaderna. Demensboende 2004 2005 2006 Antal platser 31 december 99 99 99 därav Häggen 8 8 8 Konvaljen 12 12 12 Lindbacken 1 8 8 8 Lindbacken 2 8 8 8 Gullvivan 7 7 7 Gläntan 29 29 29 Björken 27 27 27 Antal boende 95 99 99 därav avlastning/sviktplatser 7 7 7 Personalkostnad/plats och dag, kr 1 140 1 166 1159 Bruttokostnad/plats och dag, kr 1 283 1 338 1362

Stöd i boende redovisar ett underskott på -5 647 Tkr. Hemvården redovisar ett underskott på -3 535 Tkr, vilket huvudsakligen är en följd av ett ökat behov. När budgeten inte justerats mot denna verklighet, blir det ett underskott för hemvården. Antal beslut med hemvård samt totalt antal verkställda timmar inkl dubbelbemanning har ökat mellan åren 2005 och 2006. Personal-kostnaden per verkställd timma har däremot minskat trots det årliga lönepåslaget. Hemvård 2004 2005 2006 Antal beslut med hemvård 31/12 397 409 413 Totalt antal verkställda timmar inkl dubbelbemanning 178 474 172 357 196 495 Personalkostnad per verkställd timma, kr 215 241 226

Hemsjukvården redovisar ett underskott på -95 Tkr. Hemsjukvård 2004 2005 2006 Antal inskrivna i hemsjukvård i ordinärt boende o SH 31/12

400 217 211

Nattpatrullen redovisar ett överskott på +78 Tkr. Överskottet har orsakats av en i stor sett outnyttjad tjänste-budget. Nattpatrull 2004 2005 2006 Antal besök gjorda av nattpatrullen 11 005 11 386 11 521 Personalkostnad/besök gjort av nattpatrullen, kr 527 529 511

71


Trygghetslarm redovisar ett överskott på +257 Tkr. Överskottet utgörs främst av personalkostnader. Trygg-hetslarm ges i första hand till personer i ordinärt boende. Brålanda hemtjänst, som sorterar under entrepre-naden, besvarar och åtgärdar larmen i kommundelen Brålanda. Trygghetslarm 2004 2005 2006 Antal trygghetslarm (biståndsbeslut) 741 784 796 Antal externa larm under larmmottagningen 31/12 556 599 611 Antal åtgärder gjorda av larmmottagningen 12 868 13 117 12 186 Beräknad personalkostnad/åtgärd, kr 189 186 208

Dagverksamhet för dementa redovisar ett överskott på +131 Tkr. Insatsen är biståndsbedömd och är en viktig avlastning för anhöriga som vårdar sina dementa i hemmet. Dagverksamhet för dementa 2004 2005 2006 Antal besök på daglig verksamhet för dementa 3 685 4 007 4 032 - Söderhörnan 996 973 967 - Oasen 882 902 946 - Frändefors 567 684 215 - Pionen 509 297 456 - Ekeliden 425 252 211 - Nordstans dagverksamheter 303 864 1 237 Personalkostnad per besök, kr 429 483 442 Rehabilitering redovisar ett underskott på -137 Tkr. Rehabilitering är ett samlat begrepp för dagsjukvård, till-handahållande av enklare tekniska hjälpmedel och kommunrehab. Verksamheten har ett övergripande reha-biliteringsansvar för de personer som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård och som bor på kommu-nens särskilda boendeformer. Kommunrehabs mål är att tillvarata vårdtagarnas rätt till kompetent och kvalifi-cerad rehabilitering, vid rätt tillfälle och med rätt samverkan kring vårdtagaren. Rehabilitering 2004 2005 2006 Antal inskriva i dagrehab 31/12 74 69 79 Antal besök under året 984 869 896 Antal inskrivna på kommunrehab under året 817 758 1 055 Antal behandlingstillfällen av kommunrehabs persnal 8 078 8 628 8 275 Antal utlämnade hjälpmedel 4 264 4 947 4 765 Nyhaga redovisar ett överskott på +26 Tkr. Nyhaga, som har 14 platser, är en avdelning för korttidsvård och utgör ett led i en vårdkedja från länssjukvården till främst det egna boendet. Nyhaga ska i första hand nyttjas för utredning, rehabilitering och träning. Antal vårddagar har under året varit något lägre än 2005. Nyhaga 2004 2005 2006 Antal inskrivna under året 158 206 208 Antal vårddagar 3 772 3 950 3 910 Beläggning i % 74 77 77 Personalkostnad/vårddag, kr 2 061 2 175 2 102 Bruttokostnad/vårddag, kr 2 371 2 442 2 387

Anhörigbidrag redovisar ett överskott på +32 Tkr. Verksamheten utgörs av närståendebidrag, som är en bi-ståndsbedömd ersättning till närstående som vårdar anhöriga. Anhörigbidrag 2004 2005 2006 Antal närståendebidrag 17 20 19

Utskrivningsklara redovisar ett underskott på -442 Tkr. På grund av neddragning av antalet platser har efter-frågan på särskilda boenden överstigit tillgången. Noggrann planering och framförallt öppnandet av Lindgår-dens korttidsverksamhet har bidragit till att antalet betaldagar för utskrivningsklara ändå kunnat hållas på en relativt sett låg nivå. Utskrivningsklara 2004 2005 2006 Antal patienter – somatik/geriatrik 1 243 1 261 1 260 Antal vårddagar – somatik/geriatrik 182 173 309 Kostnad per vårddag, kr 2 657 2 783 2 870

72


Förebyggande verksamhet redovisar -324 Tkr. Underskottet återfinns huvudsakligen på personalkostnader och detta återspeglas tydligt i den ökade kostnaden per besök. Dagverksamheter - förebyggande 2004 2005 2006 Antal besök 27 905 26 934 28 937 därav Pionen 2 010 2 528 2 784 Solängen 3 609 2 885 - Sommarhemsvägen 1 840 1 685 1 280 Ekeliden 2 452 2 742 2 586 Ringhem 2 484 2 646 1 964 Lunddala 3 043 2 013 1 181 Vipan 1 165 1 014 812 Nordstan dagcentral 840 1 857 455 Lindgården 4 094 2 040 1 410 Brålanda Väntjänst 5 638 7 524 5 197 Personalkostnad per besök, kr 102 113 134 Antal besök av personer med biståndsbedömning 1 756 2 777 7 967

Entreprenaden redovisar ett underskott på -720 Tkr. Carema driver verksamheten i Brålanda kommundel på entreprenad fr.o.m. 1 februari 2002. Underskottet är en följd av att Carema utfört mer vård än budgeterat. Dock har den utförda hemvården minskat med 15 %.. Entreprenad 2004 2005 2006 Antal dagar i särskilt boende 20 527 20 440 20 440 Kostnad per dag 1 101 1 111 1 130 Antal utförda timmar i hemtjänst 45 593 57 280 48 590 Kostnad per timme 280 283 288

73


OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Årets verksamhet Lagstiftning och grundläggande värderingar I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser om kommunens generella ansvar för att tillgodose kommuninvånares behov av hälso- och sjukvård och sociala insatser. Personer med stora och varaktiga funktionshinder kan dessutom ha rätt till särskilda insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade (LSS). I Vänersborgs kommun är det avdelningen omsorg om funktionshinder (OoF) som ansvarar för insatser enligt LSS. Avdelningen svarar också för insatser till personer med varaktiga psykiska funktionshinder med beslut enligt SoL. Den 1 oktober 2006 hade 267 personer i Vänersborg insatser enligt LSS. I jämförelse med andra kommuner och riket innebär det att Vänersborg har förhållandevis fler personer som behöver insatser. Orsaken till detta är bl.a. att Vänersborgs kommun, i ett historiskt perspektiv, haft mycket verksamhet som riktat sig till fler än bara kommuninvå-nare. I samband med kommunens övertagande av omsorgsverksamheten från Landstinget i Älvsborg 1996-01-01 och inom ramen för det nationella utjämningssystemet inom LSS-området har ett flertal personer valt att bo kvar i kommunen. Eftersom andelen personer med LSS-insatser är högre än i jämförande kommuner och i förhållande till riksgenomsnittet, innebär det att kostnaden per invånare också är högre. Det nationella utjämningssystemet inom LSS-området innebär därför att Vänersborgs kommun tillhör de kommuner, som erhåller ett statligt utjämningsbi-drag för finansiering av sin verksamhet. Tabell: Antal personer med insatser enligt LSS 1 okt 2005 SoS statistik 2006:2 (2004 års uppgifter inom parentes)

SoS statistik för 2006 finns ännu inte tillgänglig. Tabell: Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2005, SCB Insatser enligt LSS

och LASS. Kr/inv.

Vänersborg 4 466 Trollhättan 3 661 Uddevalla 4 045 Lilla Edet 3 355 Riket 3 479 Ett av de mest väsentliga målen för omsorgsverksamheten är att utveckla och stödja den enskilde individens själv-bestämmande. För att uppnå detta mål krävs att brukare på alla nivåer erbjuds att aktivt medverka vid planering av insatser. Arbetet inom avdelningen har under 2006 präglats av att införa genomförandeplaner samt att utbilda och informera personal i hur dessa planer ska användas som ett aktivt instrument tillsammans med brukaren eller den-nes företrädare. Verksamhetsanalys 2006 Bostad med särskild service, vuxna I Vänersborgs kommun fanns det 104 personer med plats i boende med särskild service fördelade på 17 enheter den 31 december 2006. Av dessa var 34 servicebostäder och 70 gruppbostäder. Andelen icke fullvärdiga bostäder var 19 stycken. Under 2006 har det i stort sett varit balans mellan efterfrågan och tillgång. Orsaken till att läget blivit mer gynnsamt än de senaste åren är att ett nytt serviceboende med sju nya servicebostäder på Nordkroksvägen i Vargön togs i

Antal personer med LSS insats 1/10 2005

Antal personer per 10 000 inv. med LSS in-sats 1/10 2005

Vänersborg 262 (258) 71 (70) Trollhättan 333 (340) 62 (64) Uddevalla 352 (350) 70 (70) Lilla Edet 67 (68) 52 (53) Riket 54 360 (52 995) 60 (59)

74


drift under februari samt att det under året uppstått ett par vakanta platser inom befintliga bostäder. Vid årsskiftet fanns det en icke verkställd länsrättsdom avseende bostad med särskild service LSS för vuxna. Denna person har under 2006 valt att tacka nej till erbjudna bostäder i avvaktan på nya servicebostäder 2007. Det finns dock fortfa-rande ett mörkertal genom att framförallt yngre personer, som har behov av bostad och som vill flytta hemifrån, inte ansöker därför att man vet att det inte finns tillgängliga bostäder som motsvarar det behov man har. Detta blir extra tydligt i de fall vi börjar planera och projektera för nya bostäder då antalet ansökningar tenderar att stiga. Beslut har under 2006 tagits att bygga om Forbondegatans gruppbostad till sex fullvärdiga lägenheter. Ombyggnad är genomförd under år 2006. När det gäller kostnadsnivåerna på gruppbostäder och servicebostäder enligt LSS, ligger de något över riksnivå men i jämförbar nivå med omkringliggande kommuner. Boende, Kr/brukare

och år, tkr

Vänersborg 620,0 Trollhättan 650,0 Uddevalla 600,0 Lilla Edet 1 100,0 Riket 570,0 Kostnad exkl. lokalkostnad Individ- och familjestöd Inom verksamhetsområdet individ- och familjestöd finns korttidsverksamhet, stödfamilj, ledsagarservice, avlösarser-vice i hemmet samt kontaktperson. Insatserna syftar dels till att ge den enskilde möjligheter till olika fritidsaktiviteter, umgås med vänner samt att kunna ta del av olika kulturutbud, dels att vara en avlastning för anhöriga. Antalet personer som har beslut om ledsagarservice har under de tre senaste åren förändrats marginellt. Däremot har beslutade timmar per individ sedan 2004 ökat med 31 % till i genomsnitt 34 timmar/månad. Orsaken till denna ökning kan bl.a. bero på att man, i avvaktan på att nya bostäder med särskild service planeras, ansöker om andra insatser både som avlastning och för fritidsinsatser. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 är en verksamhet, som har relativt stor omsättning på ungdomar, men där antalet beslut varit konstant under de senaste två åren. Flertalet av de ungdomar, som fått beslut under 2006, har haft stora och omfattande funktionshinder, vilket inneburit att verksamhetens innehåll genomgått förändringar. Det är i dagsläget svårt att bedriva verksamhet i en lokal, när ungdomarna har så vitt skilda behov. En förändring, både lokal- och personalmässigt, är nödvändig att genomföra inom en snar framtid. Daglig verksamhet Verksamhetsområdet daglig verksamhet ökar konstant. Vid årets slut hade 103 personer en verkställd insats i Vä-nersborg, vilket är en ökning med 6 personer jämfört med samma tid 2005. Under de senaste två åren har samman-lagt 15 personer tillkommit utan att nya resurser tillförts den dagliga verksamheten. För att klara denna volymökning har det under året genomförts verksamhetsförändringar, genom att Daggdroppen flyttat in i större och mer ända-målsenliga lokaler på Restadsområdet. Särskolans lokaler på Onsjö dagcenter har övertagits av OoF och anpas-sats till en ny verksamhetsgrupp. I och med dessa förändringar har verksamheten klarat att verkställa samtliga be-slut under 2006. Det finns ett behov av att utveckla verksamheten mot ett bredare utbud och fler variationer. I första hand behövs platser med ett tydligt innehåll av arbetsträning. Det är framförallt de elever, som kommer från gymnasiesärskolan, som efterfrågar integrerad daglig verksamhet. För att möta detta behov har ett samarbete med kommunens arbets-marknadsenhet påbörjats. Personlig assistans Antalet personer som väljer annan utförare än kommunen för verkställighet av LASS beslut fortsätter att öka. Totalt har 42 brukare valt kommunen som utförare, vilket är tre färre än förra årsskiftet. Under 2006 har en brukar-enkät tagits fram, bl.a. med syfte att undersöka orsakerna till att man väljer annan utförare. Resultatet av enkäten var inte färdigställt vid årsskiftet. Psykiskt funktionshindrade Tillgången till särskilda boenden inom psykiatrin motsvarar inte efterfrågan. Framför allt är det yngre personer med ibland diffusa diagnoser, som har svårt att klara ett ordinärt boende och där de befintliga bostäderna på Sjöbodsvä-

75


gen och Edsvägen inte är anpassade till denna målgrupp. En annan målgrupp, för vilka bostäder saknas, är perso-ner, som har ett psykiskt funktionshinder och samtidigt en missbruksproblematik, s.k. dubbeldiagnos. Avsaknaden av bostäder för denna målgrupp har fått till följd att avdelningen tvingats köpa externa platser till en betydande kost-nad. Vid årsskiftet köptes fyra platser externt. Diskussioner har påbörjats med Trollhättans stad om en samverkan kring bostäder för personer med dubbeldiagnos. Under 2006 har arbetet med att upprätta en samverkansplan inom psykiatriområdet mellan kommun, NU-sjukvårdens psykiatri, psykiatriska öppenvården och primärvården slutförts och ett undertecknande kan ske under 1:a kvartalet 2007. Ekonomiskt utfall

Tkr

Utfall

Utfall

Utfall

Budget- 2004 2005

2006

diff. 2006

Försäljning 3 205 3 459 3 502 +282 Avgifter och ersättningar 33 801 8 634 8 079 +629 Bidrag 48 000 42 234 38 995 -6 255 Summa intäkter 85 006 54 327 50 576 -5 344 Personalkostnader 139 131 142 340 145 354 +4 347 Omkostnader 54 486 43 825 48 526 -11 331 Summa kostnader 193 617 186 165 193 880 -6 984 Kommunbidrag 109 673 130 136 130 977 Årets resultat +1 062 -1 702 -12 328 -12 328 Ekonomisk analys Omsorg om funktionshindrade redovisar ett underskott på -12 328 Tkr. Verksamheten har erhållit ett utjäm-ningsbidrag på 8 500 Tkr som ett tillfälligt ramtillskott för år 2006. Ramtillskott på 3 500 Tkr har tillförts verksamheten för en nystartad servicebostad i Vargön samt 42 Tkr som kompensation för hyreshöjningar. Även årets löneökningar är kompenserade med 905 Tkr. Ytterligare ram-tillskott på 172 Tkr har tilldelats avdelningen för uppräkning av sysselsättningsgrad för vissa deltidstjänster. Under året har 597 Tkr betalats ut i övertidsersättning och 1 987 Tkr i sjuklöner. På grund av att verksamheten för år 2006 varit underbudgeterad, redovisas endast nedanstående analyser på resultatnivå.

76


Ekonomiskt utfall Tkr Utfall

2005 Utfall 2006

Budget- diff. 2006

Gemensamt 43 106 +82 Insatser enligt LSS-lagen 8 300 8 933 +816 Psykiatrin 3 575 2 790 -908 Utskrivningsklara 0 0 Personlig assistent enligt LASS 42 420 38 733 -5 348 Stöd i boendet enligt SoL -11 14 +14 Summa intäkter 54 327 50 576 -5 344 Gemensamt 4 271 5 461 +500 Insatser enligt LSS-lagen 103 276 110 918 -2 818 Psykiatrin 18 060 19 323 -69 Utskrivningsklara 0 201 -97 Personlig assistent enligt LASS 60 558 57 972 -4 494 Stöd i boendet enligt SoL 0 6 -6 Tillfälligt statsbidrag 0 Summa kostnader 186 165 193 881 -6 984 Netto 131 838 143 305 -12 328

Ekonomisk analys Gemensamma kostnader för omsorg om funktionshindrade redovisar ett överskott på +581 Tkr. Vakanta tjänster påverkar överskottet till största delen. Insats personlig assistent enligt LSS-/LASS-lagen redovisar underskott -9 712 Tkr. Personlig assistent LSS under 20 timmar redovisar ett överskott på +130 Tkr. Några brukare har under året övergått över till externa utförare. Personlig assistent LSS under 20 timmar 2004 2005 2006 Antal personer med beslut den 1/10 8 5 7 Antal beslutade timmar/månad per 1/10 722 452 663 Antal utförda timmar under året 5 050 4 216 5 065 Bruttokostnad per utförd timma 178 174 199 LASS (Lagen om assistansersättning) redovisar ett underskott på -9 842 Tkr. Försäkringskassan beslutar om insatser enligt LASS. Brukaren kan därefter välja kommunen eller extern leverantör för utförande av insatsen. I december 2006 hade 24 personer valt annan leverantör för utförande av beviljad assistans. Kommunen svarar ekonomiskt för utförande av ärendenas 20 första timmarna per vecka. Försäkringskassan ersätter resterande utförda timmar, oavsett om det är kommunen eller någon extern leve-rantör som utför assistansen. Kommunen bekostar även sjuklöner samt tillfällig utökning av tid, oavsett vilken leverantör brukaren valt för utförandet av assistans. Årets underskott på -8 731 Tkr beror främst på otillräcklig budget för det kommunala kostnadsansvaret. Dessutom beror underskottet på höga personalkostnader för utförande av ärenden med jour och dessa kostnader finansieras inte fullt ut av försäkringskassan. Personlig assistent LASS över 20 timmar 2004 2005 2006 Antal personer med beslut den 31/12 inkl externa vårdgivare 66 68 66 Antal personer med kommunen som utförare 55 45 42 Antal utförda timmar per år 207 624 187 364 168 794 Antal beslutade timmar/månad per den 31/12 (inkl. externa utförare) 23 403 25 426 27 069 Bruttokostnad per utförd timma i kommunal regi 218 239 230 Ersättning från försäkringskassan 205 212 219

77


Ledsagning redovisar ett överskott på +113 Tkr. Verksamheten är ett led i strävan att underlätta för den en-skilde att delta i aktiviteter. Ledsagning LSS 2004 2005 2006 Antal ärenden LSS i verkställighet den 1/10 67 68 65 Antal beviljade timmar LSS per månad den 31/12 1 667 2 067 2 198 Avlösning LSS 2004 2005 2006 Antal ärenden i verkställighet den 1/10 15 14 12 Antal beviljade timmar per månad den 31/12 284 239 312 Kontaktpersoner/stödfamiljer redovisar ett överskott på +33 Tkr. Kontaktpersoner LSS, SOL 2004 2005 2006 Antal ärenden i verkställighet den 1/10: SOL - 17 20 LSS - 54 42 Familjehem redovisar ett överskott på +193 Tkr. Stödfamilj/familjehem 2004 2005 2006 Antal personer med beslut den 1/10 6 9 7 Korttidsvistelse redovisar ett underskott på -151 Tkr, vilket främst beror på ojusterad budget för köp/såld plat-ser från 2005. Verksamheten har erhållit intäkter på +348 Tkr från Integrationsverket för ett ärende. Idag har verksamheten ingen kö, samtliga beslut ligger i verkställighet. Avdelningen köper fyra externa platser för personer, som tillhör personkrets tre, d.v.s. har fysiska funktionshinder. Kommunen säljer en plats till annan kommun. Korttidsvistelse LSS 2004 2005 2006 Antal beviljade dygn per månad per den 31/12 479 554 490 Antal personer med korttidsplats 31/12 Personalkostnad per besök Antal externa placeringar per 31/12 Bruttokostnad för externa placeringar

68 3 497

4 923 512

64 3 659

3 484 613

79 3 594

4 695 505

Korttidstillsyn redovisar ett underskott på -308 Tkr. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan 13 och 21 år och avser korttidstillsyn i anslutning till skola och under skollov. Personalbemanningen har utökats på grund av ökat omvårdnadsbehov hos deltagarna. Korttidstillsyn LSS 2004 2005 2006 Antal barn/ungdomar med beslut den 1/10 26 21 22 Snittkostnad per placering/år 61 846 76 557 91 221

78


Boende med särskilt stöd redovisar ett underskott på -779 Tkr. Flera boenden har tidvis under året utökat sin grundbemanning p.g.a. hög vårdtyngd. Detta kompenseras av att serviceboendena redovisar ett överskott på +458 Tkr trots uteblivna reseintäkter enligt nämndsbeslut.

Boende med särskilt stöd enligt LSS 2004 2005 2006 Lä-

gen-heter

Bru-kare

Lä-gen-heter

Bru-kare

Lä-gen-heter

Bru-kare

Antal brukare den 31/12: 93 94 101 Serviceboende LSS Östra vägen 9 9+1 10 10 10 10Serviceboende LSS Flanaden 104 6 6 6 6 6 6Serviceboende LSS Bangatan 2 9 9+1 9 9 9 9Serviceboende LSS Nordkroksvägen 6 - - - - - - 7 7Grb LSS Kastanjevägen 32-34 5 5+1 5 5+1 5 5+1Grb LSS Flottningsgatan 20 6 5 6 6 6 6Grb LSS Tagelgatan 1 6 6 6 6 6 6Grb LSS Tagelgatan 2 6 6 6 6 6 5Grb LSS Forbondegatan 33 6 6 6 6 6 6Grb LSS Ankargatan 2 6 6 6 6 6 6Grb LSS Ankargatan 4 2 2 2 2 3 3Grb LSS Tegelbruksvägen 230 6 6 6 6 6 6Grb LSS Gustav Högbergs väg 6 5 5 5 5 5 5Grb LSS Snödroppsvägen 4, Vargön 6 6 6 6 6 5Grb LSS Snödroppsvägen 6, Vargön 6 5 6 6 6 6Grb LSS Rapsvägen, Brålanda 6 6 6 6 6 6Sk boende för barn LSS Marierovägen 2 2 3 3Personalkostnad/brukare och dag, kr 1 439 1 489 1 498 Bruttokostnad/brukare & dag, kr (exkl. köp) 1 994 1 702 1 834 Köpt plats 31 december 24 3 4 Genomsnittlig dagkostnad vid köp, kr 1 436 1972 1 962 Såld plats 31 december 36 - - Genomsnittlig dagkostnad, kr 1 657 - -

79


Daglig verksamhet redovisar ett underskott på -1 264 Tkr. Verksamhet som har utökats under hösten redovi-sar -695 Tkr, varav uteblivna reseintäkter enligt nämndsbeslut utgör underskott -237 Tkr. Detta kompenseras av överskott +132 Tkr för hyra och transporter. Årets resultat påverkas med -685 Tkr av ojusterad budget för köp/säljplatser från 2005. Dagverksamhet LSS 2004 2005 2006 Bru-

kare Be- sök

Bru-kare

Be- sök

Bru-kare

Be- sök

Antal besök på daglig verksamhet enligt LSS 17 533 18 659 18 680 Antal uppgivna platser 88 97 103 Antal brukare & besök under året per enhet: Daggdroppen 5 1 136 5 1 138 6 1 168Fantasia 7 1 467 6 1 143 5 1 194Solstugan 3 781 5 826 4 841Kulturverkstaden 9 2 004 - - - -Flexen 8 1 503 12 1 911 14 1 781Barkskeppet 6 1 318 6 1 331 6 1 335Onsjö 24 5 529 30 6 309 32 6 059Transporten 4 833 5 1 036 5 990Lyckan 8 1 301 7 1 201 10 996Hunddagis 8 1 702 7 1 509 7 1 841 Brålanda-gruppen (fr 2006) - - 4 602 2 378Hörnan 5 959 6 1 133 5 1 022OK-gruppen (fr 2006) - 4 520 3 588Extern placering 4 487 Bruttokostnad/besök (exkl. köp) 1 052 876 941 Antal köpta platser i daglig verksamhet 31/12 20 5 4 Genomsnittlig dagkostnad vid köp, kr 459 853 652 Antal sålda platser i daglig verksamhet 31/12 34 - - Genomsnittlig dagkostnad vid försäljning, kr 608 - -

Gruppboende för personer med psykiska funktionshinder redovisar ett underskott på -1 207 Tkr. Årets resul-tat påverkas med -1 309 Tkr av ojusterad budget för köp/säljplatser från 2005 och kompenseras delvis av vakanshållna tjänster under året. På enheterna Sjöbodsvägen och Bryggan bor brukare med beslut både enligt SoL och LSS. Gruppboende för personer med psykiska funktionshinder

2004 2005 2006

Lä-gen-heter

Brukare Lä-gen-heter

Bru-kare

Lä-gen-heter

Bru-kare

Bryggan 12 11 12 12 12 12Sjöbodsvägen 12 11 12 12 12 12Personalkostnad/plats och dag, kr 1 239 1 019 982 Bruttokostnad/plats och dag (exkl. köp/sälj)

1 681 1 309 1 269

Köpt vård den 31/12 2 3 4 Genomsnittlig dagkostnad vid köp, kr 874 946 1 442 Såld vård den 31 december 3 2 - Genomsnittlig dagkostnad vid försäljning, kr

829 870 -

80


Öppen verksamhet för personer med psykiska funktionshinder redovisar ett underskott på -45 Tkr, främst p.g.a. något hög grundbemanning. Inom verksamheten finns idag två aktivitetshus: Fisketorget och Österga-tan 11. Årets resultat påverkas med -257 Tkr för ojusterad budget för köp/säljplatser från 2005, vilket delvis kompenseras av en hög grundbemanning som bidragit till ett överskott på personalkostnaderna. Aktivitetsverksamhet – psykiatri 2004 2005 2006 Antal besök på öppen verksamhet inom psykiatrin: 6 435 6 357 6 658 - Östergatan 3 085 3 373 3 065 - Fisketorget 3 350 2 984 3 593 Antal brukare: 61 65 67 - Östergatan 11 31 30 35 - Fisketorget 30 35 32 Bruttokostnad/besök, kr 298 316 307 Stöd i boendet för psykiskt funktionshindrade redovisar ett överskott på +280 Tkr, främst beroende på något hög grundbemanning samt att intäkter för omvårdnadsavgift ökat med 123 Tkr. Boendestöd – psykiatri 2004 2005 2006 Stödteam, antal personer med "hemtjänst" den 31/12 44 43 46 Stödteam, antal beviljade timmar/mån per 31/12 811 799 819 Stödteamet, antal besök under året 8 598 9 300 9 152 Antal personer med psykiatrisk hemsjukvård per den 31/12: Stödteamet 11 8 2

Utskrivningsklara redovisar ett underskott på -97 Tkr, beroende på högre kostnader än beräknat för medi-cinskt färdigbehandlade till länssjukvården. Stöd i boendet enligt SoL redovisar ett överskott på +8 Tkr.

81


INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Årets verksamhet Individ- och familjeomsorgens verksamhet baseras på lagstiftningarnas krav på kommunerna och ett långt gånget ansvar gentemot enskilda. T.ex. innehåller socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och föräldrabalken (FB) särskilda regler till skydd för underåriga och missbrukare. Individ- och familjeomsorgens huvudfunktion är att vara samhällets yttersta skyddsnät. Detta skyddsnät ska fungera som en garanti, när människor i svåra situationer behöver hjälp, men saknar andra möjligheter. Den viktigaste funktionen är att främst garantera de mest utsatta människornas behov av rättigheter till skälig lev-nadsnivå. Individ- och familjeomsorgen ska, med reservation för domstolsutslag, vara det yttersta skyddsnä-tet utan att överta enskildas eller andra samhällsfunktioners ansvar. Individ- och familjeomsorgen ska, utifrån sin sociala kompetens i samråd med andra kommunala verksamheter samt föreningar och sammanslutning-ar, verka för att i samordning och samplanering arbeta med förebyggande insatser utifrån tillgänglig personal och avsatta budgetmedel. Individ- och familjeomsorgens målgrupper enligt socialnämnden är - barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt, - enskilda som är i behov av bistånd, för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om behovet inte kan tillgodo-

ses på annat sätt, - grupper och enskilda som på grund av missbruk av beroendeframkallande medel behöver informeras eller

hjälpas för att bryta missbruket, - flyktingar som enligt kommunfullmäktiges avtal med Integrationsverket mottas i Vänersborg. Samarbete Samarbetet med barn- och ungdomsförvaltningen har fortsatt att utvecklas. En gemensam familjeförskola startade hösten 2006. Resursskolan Vita Villan, före detta Heldagsskolan, har gemensamt utretts av förvalt-ningarna. Den s.k. FUSE-gruppen startade under hösten. Samarbete med gymnasieskolan har även skett via USAM utifrån det kommunala uppföljningsansvaret upp till 20 år, i samarbete med arbetsmarknadsenheten (AME) kring särskilda uppdrag, som utveckling av ung-domscentrums verksamhet. Samarbetet med barnpsykiatriska mottagningen har fortsatt i Västbus anda med dels regelbundna konsultationsmöten mellan BUP och sektionen för familjestöd, dels samarbetsträffar. Öppenvårdsverksamheten Plantaget har under året fortsatt att ha ett nära samarbete med polisen och med barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Samarbetet med skolan har bl.a. inneburit medverkan vid dels gemensamma föräldra- och personalträffar, dels vid möten med ungdomsgrupper. Individ- och familjeomsorgen medverkar i ungdomsmottagningen genom att delfinansiera en kuratorstjänst. Framtagning av underlag till ett samverkansavtal med vuxenpsykiatrin påbörjades under 2004. Här deltar en representant från vuxensektionen. Ett annat avtal omfattar Holmängen. Samarbete kring kvinnofridsfrågor sker via en kvinnofridsgrupp med representanter från hälso- och sjukvård, kriminalvård, polis, brottsofferjouren, hälsopolitiska rådet, gymnasieskolan och socialtjänsten. Under 2006 har tjänster köpts via Trollhättans ”Kriscentrum” för kvinnor enligt särskilt avtal. Familjerådgivningen sker i samarbete med Trollhättans Stad och Lilla Edets kommun. Avtal om samarbete träffades 2005 om ett MST-team, dels med Gryning Vård AB, dels med Trollhättans Stad och Lidköpings kommun. Avtalet är 3-årigt. I mars startade Samordningsförbundet en samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, hälso- och sjukvård, Vänersborgs kommun och Melleruds kommun.

82


Verksamhet Inkomna anmälningar har ökat med 15, från 540 stycken 2005 till 555 stycken 2006. Antalet vårddygn i famil-jehem för unga 13-20 år har ökat med 1 710 dygn, vilket motsvarar 4,7 årsplatser. Antalet vårddygn på HVB för unga 13-20 år har minskat med 662 eller 1,7 årsplatser. Antalet mottagna flyktingar uppgick till 98 personer. Antalet hushåll som fick försörjningsstöd minskade mellan 2005 och 2006 med 16 eller 2,5 procent. Av 628 aktuella bidragshushåll var 46 % hushåll under 29 år. Antalet hushåll under 25 år minskade med 24 från 155 till 131. Det totala antalet vårddygn för vuxna missbrukare har fortsatt minska med 829 dygn, vilket motsvarar 2,5 årsplatser. Ekonomiskt utfall Tkr

Utfall Utfall

Utfall

Budget-

2004 2005

2006

diff. 2006 Försäljning 25 23 20 +20 Avgifter och ersättningar 3 694 2 040 2 746 +2 011 Bidrag 14 502 14 196 14 325 +5 832 Summa intäkter 18 221 16 259 17 091 +7 863 Personalkostnader 29 200 33 017 36 093 +4 986 Omkostnader 70 443 63 732 63 571 -9 933 Summa kostnader 99 643 96 749 99 664 -4 947 Kommunbidrag 68 123 79 525 85 486

Årets resultat -13 299 -965 +2 916 +2 916

Ekonomisk analys Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott på +2 916 Tkr. Verksamhetens intäkter redovisar ett överskott, +7 863 Tkr. Förklaringen till avvikelsen är framförallt högre intäkter för vård på institution än budgeterat, återbetalning av försörjningsstöd samt intäkter i form av statsbi-drag för flyktingar p.g.a. fler flyktingar än budgeterat, vilket på kort sikt ger ett överskott. Personalkostnaderna visar ett överskott, vilket dels beror på vakanta tjänster inom främst administration, dels att planerad verksamhet startats senare än beräknats. Verksamhetens omkostnader visar ett underskott på -9 933 Tkr, vilket beror på att kostnaderna för HVB, placeringar familjehem, samt försörjningsstöd överskrider budget. Trots underskottet har vårdkostnaden för ovanstående verksamheter minskat under 2006. Vänersborgs kommun har under senare år haft en lägre kostnad för individ- och familjeomsorgen i jämförel-se med grannkommuner och så även 2005.

83


Kostnad för individ- och familjeomsorg per invå-nare, kr*

2003 2004 2005

Vänersborgs kommun 2 277 2 505 2 475 Trollhättans kommun 3 200 3 164 3 077 Uddevalla kommun 2 769 2 759 2 783 Lysekils kommun 2 555 2 831 2 779 Genomsnitt i Västra Götaland 2 309 2 380 2 423 Genomsnitt i riket för kommuner mellan 30´ - 50´ invånare

2 416 2 414 2 372

* uppgifterna hämtade ur ”Vad kostar verksamheten i Din kommun”

Årets verksamhet - individ- och familjeomsorgen

Ekonomiskt utfall Tkr Utfall

2005 Utfall 2006

Budget- diff. 2006

Gemensamt 7 182 +182 Barn- och ungdomsvård 2 425 2 431 +1 902 Familjerätt 0 0 0 Vuxenvård 1 592 1 532 +1 039 Ekonomiskt bistånd 3 112 1 944 +644 Övrig verksamhet 281 301 +66 Flyktingmottagande 8 842 10 701 +4 030 Summa intäkter 16 259 17 091 +7 863 Gemensamt 6 097 6 917 +669 Barn- och ungdomsvård 38 798 40 352 +1 139 Familjerätt 1 702 1 931 +113 Vuxenverksamhet 17 512 18 349 -2 572 Ekonomiskt bistånd 24 067 22 745 -1 823 Övrig verksamhet 348 430 +68 Flyktingmottagande 8 225 8 940 -2 541 Summa kostnader 96 749 99 664 -4 947 Netto 80 490 82 573 +2 916 Ekonomisk analys

Gemensam verksamhet redovisar ett överskott på +851 Tkr. Under verksamheten bokförs kostnader och intäkter som är gemensamma för hela individ- och familjeomsorgen. Orsaken till överskottet är främst vakanta tjänster inom administrationen. Barn- och ungdomsvård redovisar ett överskott på +2 941 Tkr. Verksamheten arbetar med barn och ungdomar mellan 0 och 21 år samt deras föräldrar utifrån lagområdena SoL, LVU och LVM. Orsaken till överskottet är dels minskade kostnader för placeringar i hem för vård och boende för barn och ungdom, dels att planerad verksamhet startat senare än beräknat. Antalet vårddygn i HVB har minskat med 739 dygn, medan antalet dygn i familjehem ökat med 1 310. Den totala nettokostnaden för barn- och ungdomsvård uppgick 2006 till 37 920 Tkr. Familjerätt/familjerådgivning redovisar ett överskott på +113 Tkr. Vuxenverksamheten redovisar ett underskott på -1 533Tkr, vilket beror på höga kostnader för HVB och familjehem. Under hösten minskade dock kostnaderna. Den totala nettokostnaden för vuxensektionen var 15 920 Tkr för 2006. Ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott på -1 179 Tkr. Verksamheten handlägger i huvudsak försörj-ningsstöd, men arbetar också med service i form av förmedling av enskildas egna medel. Trots att kostnaderna för försörjningsstöd minskats, redovisar verksamheten ett underskott jämfört med budget. Återbetalningarna av försörjningsstöd har ökat under 2006. Den totala nettokostnaden för ekonomiskt bistånd var 20 801 Tkr för 2006.

84


Flyktingmottagningen redovisar ett överskott på +1 489 Tkr, vilket främst beror på mer intäkter för fler mottagna flyktingar än planerat. Barn- och ungdomsvård - HVB 2004 2005 2006 Antal placerade barn 31 december 17 12 10 Antal placerade barn totalt under året 43 31 28 Antal vårddagar totalt under året 7 768 5 244 4 505 Genomsnittlig kostnad/vårddag för Sol - Ungdom 2 645 2 394 2 728 Genomsnittlig kostnad/vårddag för LVU – Ungdom 2 865 2 807 3 852 Genomsnittlig kostnad/vårddag för Sol – Barn 2 177 2 001 4 869

Institutionsvård för barn och ungdom redovisar ett överskott på +935 Tkr. Antalet vårddygn för barn och unga har minskat med 739 dygn. Barn- och ungdomsvård – familjehem 2004 2005 2006 Antal barn/ungdomar placerade i familjehem per 31/12 36 40 42 Antal vårddagar under året 13 141 14 139 15 449 Genomsnittlig dagskostnad för placering i familjehem 591 608 599

Familjehemsvård redovisar ett underskott på -968 Tkr. Vård i familjehem har ökat med 1 310 vårddygn jäm-fört med 2005. Ökningen ligger i linje med lagstiftning och politiska mål och är en fortsättning på en trend sedan flera år tillbaka. Barn- och ungdomsvård – öppenvårdsinsatser 2004 2005 2006 Antal barn /ungdomar med stöd av kontaktperson 29 28 15 Antal barn/ungdomar med stöd av kontaktfamilj 62 51 40 Antal ungdomar med Plantaget som insats 44 28

Strukturerade öppenvårdsinsatser redovisar ett överskott på +1 183 Tkr. Överskottet beror på att fältsekrete-rartjänsterna inte tillsatts under året. Familjerätt/familjerådgivning 2004 2005 2006 Avtal avseende vård, boende, umgänge 14 14 5 Antal besökande personer på familjerådgivningen 168 196 172 Antal genomförda samtal på familjerådgivningen 323 319 226

Familjerätt/familjerådgivning redovisar ett överskott på +113 Tkr. Verksamheten ska verkställa de uppgifter som lagstiftarna ställer kring faderskap, vårdnad, boende och umgänge, medgivande för mottagande av ut-ländska barn för adoption. Verksamheten ska också ge råd till allmänheten och samverka med myndigheter i familjerättsliga frågor. Familjerättens medverkan vid avtal varierar mellan åren. Vuxenvård – institutionsplaceringar 2004 2005 2006 Antal placeringar under året 50 38 25 Därav LVM 9 8 7 Antal vårddygn totalt under året 5 467 3 699 2 579 Därav LVM 1 164 1 026 834 Genomsnittlig dygnskostnad för placering enligt SoL 1 310 1 177 1 394 Genomsnittlig dygnskostnad för placering enligt LVM 2 596 2 420 2 209 Överklagan till läns-/kammarrätt totalt inom verksam-heten

14 4

Vuxenverksamheten redovisar ett underskott på -1 533Tkr, vilket beror på höga kostnader främst under sommarperioden. Under senare delen av hösten minskade antalet vårddygn.

85


Vuxenvård - Härberget 2004 2005 2006 Antal personer som bott på Härberget under året 10 10 14

. Vuxenvård – öppenvårdsinsatser 2004 2005 2006 Antal personer med stöd av kontaktperson 2 4 4 Antal personer med stöd av kontaktfamilj 1 1 1

Vuxenvård – institutionsplaceringar icke miss-bruk

2004 2005 2006

Antal placerade föräldrar under året 6 12 30 Antal vårddagar för föräldrar under året 450 952 344

. Ekonomiskt bistånd 2004 2005 2006 Antal pågående ärenden 31 december 494 504 495 Antal bidragshushåll, totalt 600 644 553 Antal bidragsmånader/hushåll 5,22 5,08 5,28 Belopp i kr per bidragsmånad 5 553 5 735 5 962 Antal personer med förmedlade medel 174 189 194 Antal överklagande hos länsrätten/kammarrätt 46 11 27 därav ändrade beslut 4 1

Flyktingverksamhet 2004 2005 2006 Mottagna flyktingar 60 62 98 därav vuxna (över 16 år) 38 34 67 därav barn (under 16 år) 22 28 31 Antal självförsörjande vid introduktionstidens slut, % 49 53 70 Antal vuxna med introduktionsersättning den 31/12 67 47 74

INVESTERINGAR Tkr Inv.pl Årets Budget- 2006 resultat differens

Nämnd/förvaltning gemensamt 3 275 533 +2 742 Vård och omsorg 1 900 1 817 +83 Omsorg om funktionshindrade 1 000 628 +372 Individ- och familjeomsorg 200 606 -406

Summa 6 375 3 584 +2 791 Socialnämnden fick 5 000 Tkr i investeringsram för 2006 samt en resultatregleringspost på 1 375 Tkr från 2005. Under 2006 har investeringsmedel använts för fortsatt datorisering enligt plan. Investeringar har gjorts i samband med flytt och nystart av enheter samt anskaffning av arbetstekniska hjälpmedel. Totalt investerade nämnden 3 584 Tkr under 2006. Efter ombyggnad av Solängen ska enligt beslut 2 000 Tkr av årets överskott användas för grund- och nyutrustning.

86

Verksamhetsberättelse 2006 – Barn- och ungdomsnämnden

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: S Anders Larsson (s) Vice ordförande: Andreas Vänerlöv (kd) Barn- och ungdomschef: Karl-Johan Höjer

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Mandatperiodens fjärde år skall läggas till handlingarna. För barn och ungdomsnämnden var det av vikt att visa på kostnadskontroll och också visa att vi kan bedriva mycket bra verksamhet inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige beslutat. Nämnden har under året haft diskussioner om hur vi ser på framtiden för nämndens samtliga verk-samhetsområden. Tre mycket viktiga övergripande utbildningsmål har beslutats i nämnden. KUN-SKAP, TRYGGHET OCH TRIVSEL samt SAMVERKAN HEM OCH SKOLA/FÖRSKOLA är politikens tydliga prioritering och jag är säker på att vi kommer att få återkoppling i form av bra resultatutveckling åren framöver. Arbetet med att barn och ungdomsnämnden ska använda sig av kommunens led-ningssystem från politiska mål till verksamhetsresultat har startat. Samtidigt som verksamheterna får ett bra politiskt stöd i sitt arbete med framtidsfrågor och verksamhetsutveckling. I Vargön har arbetet med till- och ombyggnad av skola nummer två, Rånnums skola, nästan slutförts vid årets slut. Jag vet att många gläds över resultatet. Kvalitet i barnomsorgen (läs mindre barngrupper) har inte lämnat nämnden någon ro. Beslutet ett barn en plats har vad jag förstår skapat en bättre situation. Nämnden vet att ett färre antal barn i grupperna är nödvändigt! Och under årets sista del påbörjades arbetet för att få ytterligare plat-ser på Dalaborgsparken. Jag tycker att vi kan se framtiden an med tillförsikt. Stort T A C K till all personal i barn och ungdomsförvaltningen! S Anders Larsson Ordförande ÅRETS RESULTAT Resultaträkning

Utfall Utfall Utfall Budget-

M kr 2004 2005 2006 diff. 2006Försäljning 6,9 7,3 7,4 0,4 A vgifter och ersättningar 27,0 27,7 28,6 3,7B idrag 36,3 30,8 38,6 2,4Ö vriga intäkter 4,1 5,6 5,7 0,6S umma intäkter 74,3 71,4 80,3 7,1P ersonalkostnader 361,0 370,5 379,2 -0,6Omkostnader 188,5 203,7 221,1 -3,9Kapitalkostnader 8,7 9,2 9,5 2,0S umma kostnader 558,2 583,4 609,8 -2,5Nettokostnader 483,9 512,0 529,5 +4,6

Barn och ungdomsnämnden redovisar ett totalt överskott med +4,6 Mkr mot budget.

87


Högre intäkter än budgeterat avser ökade barnomsorgsavgifter, statsbidrag samt externa projektme-del. Underskottet avseende personalkostnader består av tre delar, nämndens beslut att säkra statsbidra-get för ökad personaltäthet inom grundskolan, minskad semesterlöneskuld och lägre förbrukning än budgeterat för till exempel rehabilitering och central pool inom barnomsorgen. Underskottet avseende omkostnader avser kostnader som inte budgeterats för externa projekt och lägre omkostnadsersättning till familjedaghemmen samt kostnader för utbildning avseende kvalitetshö-jande åtgärder inom förskolan. Under omkostnader återfinns även ökade kostnader för Hallsjön och arbetsmiljökostnader på Huvudnässkolan samt hyra för Granåsskolan som inte är förbrukad. Årets kapitaltjänstkostnader uppvisar ett överskott, då investeringsutrymmet föregående år inte utnytt-jats fullt ut. Övergripande analys 2005 2006 Mkr

Utfall Netto

Budget-differens

Intäkt Kostnad Netto Budget-differens

Nämnd och adm. 3,2 +0,5 0,3 3,9 3,6 +0,3Barnomsorg 162,5 +7,3 46,9 216,5 169,6 +4,8Grundskola 283,7 – 3,2 16,1 302,3 286,2 +4,0Förskoleklass 12,3 +0,1 0,0 15,0 15,0 -2,7Särskola 15,9 +0,8 1,2 17,8 16,6 +0,1Arena o fritid 18,9 – 0,4 5,6 27,6 22,0 -0,5Musik o ungdom 15,5 – 1,1 10,2 26,6 16,4 -1,4Summa 512,0 4,0 80,3 609,7 529,4 4,6 Ekonomi En medveten och tydlig linje från barn och ungdomsnämnden, angiven redan i de övergripande mål ”att genom samordning av resurserna bedriva verksamheten så effektivt som möjligt”, har resulterat i ännu ett år, där nämndens totala verksamhet med marginal bedrivs inom givna budgetramar. De se-naste årens positiva bokslutsresultat med en tuff attityd vad gäller anpassning till given budgetram har fört med sig en återhållsamhet. Viss uppmärksamhet av kvaliteten inom verksamheten måste studeras särskilt. Framtidsutsikter Verksamhetsåret 2006 har i mycket hög grad präglats av utvecklingsarbete med utgångspunkt i de inriktningsmål och förväntade resultat som nämnden tog fram inför 2007 utifrån den kommunöver-gripande visionen och det nya gemensamma mål- och styrsystemet. Arbetet under det kommande året kommer på motsvarande sätt att fortsätta att präglas av ett djupt och koncentrerat utvecklande av nämndens tre centrala målområden Kunskap, Trygghet och trivsel samt Samverkan hem och sko-la/förskola. Precis som inför 2006 står nämnd och förvaltning inför ett stort antal utvecklingsuppdrag och utma-ningar nu och under de närmast följande åren:

• Arbetet med att bygga ut antalet barnomsorgsplatser och höja kvaliteten genom höjd perso-naltäthet och mindre barngrupper som inleddes 2006 ska fullföljas.

• Ett fortsatt arbete kring det framtida behovet och nyttjandet av lokaler för skola/barnomsorg med utgångspunkt i ett krympande elevantal och ett ökande barnomsorgsbehov med fokus på frågor som till exempel Huvudnässkolans framtid och hur organisera effektivt inom Dalslands-området.

• Arbetet kring uppföljning och utvärdering med sin bas i skolans kvalitetsredovisning och övriga verksamhetsuppföljningar knyts samman med ett definierat mål- och styrsystem. Detta inne-bär fortsatt fokus på kunskap, trygghet och trivsel samt samverkan hem och skola/förskola, särskilt tydliggjort i arbetet kring LUS (läsutvecklingsschema), BeMa (bedömningsunderlag i matematik), betyg och bedömning och utvecklandet av IUP (individuell utvecklingsplan) samt projektet Genväg. Utöver detta inleds även utvecklingsarbete kring engelska, BeEng (bedöm-

88


ningsunderlag i engelska), samt i nära samverkan med bibliotek, museum, musikskola och konsthall, en satsning kring de estetiska lärprocesserna.

• Ett arbete att i nära samverkan med kommunstyrelsens arbetsutskott utveckla och förädla Sportcentrum utifrån projektet ”Arena Vänersborg” med målet att bland annat en ny stor inom-hushall ska stå färdig inför vintersäsongen 2008/2009.

• Barn och ungdomsförvaltningen, särskilt område 3, har ett huvudansvar för projektet ”Väners-borg, Sveriges bästa musikkommun” något som ska innefatta allt från spännande, attraktiva evenemang till en ännu mer levande musikskola, allt från musikklasser över orkestermusiker-program till fortsatt utveckling av musikakademin på Högskolecenter.

• Ett arbete för att fortsatt, i samverkan med gymnasienämnd/gymnasieförvaltning och social-nämnd/socialförvaltning, fördjupa samarbetet för att åstadkomma trygga uppväxtmiljöer och goda förutsättningar för utveckling för barn och ungdomar i kommunen.

• Det krävs för att klara dessa utmaningar också en kontinuerlig uppmärksamhet kring effektivi-tet och utveckling av verksamhetsstödet i form av till exempel goda och väl anpassade admi-nistrativa rutiner.

En fördjupad bild av verksamheten med analyser utifrån specifika mål och förutsättningar fås via re-spektive verksamhets kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse. Förskolor och barnomsorg kan dessutom erbjuda kvalitetsredovisning på rektorsområdesnivå för ytterligare information. Kvalitets-redovisningar finns särskilt publicerade på förvaltningens hemsida.

89


Personalredovisning Barn- och ungdom/kulturnämnden hade 1 068 personer tillsvidareanställda den 1 november 2006. Det är en minskning med 16 personer sedan 2005. Antalet visstidsanställda har däremot ökat med 33 per-soner till totalt 146 personer. Av dessa är 40 plusarbetare och 23 friårsvikarier. Under året har 76 personer lämnat förvaltningen. Detta är 20 fler än 2005. Av dessa 76 personer är 33 stycken pensionsavgångar och tio anställda har bytt till annan förvaltning. Personalomsättningen har ökat från 5,2 till 6,0 %. Barn och ungdomsnämnden har nyanställt 32 personer tillsvidare under året. Av dessa är 11 personer anställda utifrån "3-årsregeln" i LAS. Av de 32 nyanställda är fem lärare och nio förskollärare. Antal anställda Totalt Kvinnor Män 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Tillsvidare 1 084 1 068 903 893 181 175 Visstid 113 146 82 101 31 45 Totalt 1 197 1 214 Medelålder 46 47 Medellön 22 597 23 057 20 904 21 893 23 315 24 220 Genomsnitt-sysselsättnings- grad

96 % 97 %

Personalförsörjning Under året har förvaltningen haft 166 platsannonser ute. Vänersborgs kommun har stått sig bra i kon-kurrensen när det gäller att rekrytera förskollärare fram till nu. Under 2006 har en tydlig brist märkts av på förskollärare, samtidigt som efterfrågan på barnomsorg ökat. Inom skolans område är tillgången på behöriga lärare för de tidigare åren god. Inför höstterminen 2006 fanns inga obehöriga lärare anställda för de lägre åldrarna förutom i slöjd. Däremot har år 7-9 inte haft lika lätt att rekrytera behöriga lärare. Det gäller främst lärare i slöjd och spanska. Bristen på dessa lärarkategorier gäller i hela Sverige. Andelen obehöriga lärare har minskat ytterligare till, 5,3 %. Antalet dagbarnvårdare är oförändrat under 2006. Barn och ungdomsnämnden har idag 47 personer anställda som dagbarnvårdare. Det är dock bara 43 personer som är i tjänst. Årsarbetare tillsvidareanställd personal

2004 2005 2006

Nämnd och admi-nistration

4 4

6

Barnomsorg inkl skolbarnomsorg 491 482

532

Grundskola förskoleklass

413 32

409 30

406 29

Särskola 31 29 31 Musikskola och ungdom

49

51

58

Arena och Fritid 16 15 19 Totalt 1 036 1 020 1 081 Totalt i förvaltningen arbetar, utöver de sex personer som redovisas under administration, 40 personer med administration. Dessa ingår i den verksamhet de arbetar.

90


Sjukfrånvaro högst fem dagar

2003 2004 2005 2006

Total andel friska

0-5 dagar sjukfrånvaro

62 %

63 %

61 %

58 %

Andelen friska inom barn- och ungdomsförvaltningen som har en sjukfrånvaro som är högst fem dagar under ett år har minskat. Under 2006 har 309 personer, av cirka 1 200 anställda, inte haft en sjukdag sedan 2004. Sjukfrånvaro under 2006 Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat från 8,8 % till 7,3 %. Målet för 2006 var 8,5 %. Antalet sjukdagar per anställd och år är för kvinnor 16 dagar och för män 12 dagar. Frånvaron i pro-cent av tillgänglig arbetstid är för kvinnor 7,6 % och för män 5,9 %. Antalet långtidssjukskrivna över 30 dagar har ökat, från 127 till 136, men varje person har inte lika lång sjukskrivning som tidigare. Långtidssjukskrivna över 30 dagar 2004 2005 2006 100 % 52 36 71 75 % 1 8 3 50 % 22 22 30 25 % 19 27 32 Rehabilitering Under 2006 har 98 personer varit aktuella för olika rehabiliteringsinsatser (kända av personalsekrete-rarna). Avslutade rehabiliteringar (antal personer) 2004 2005 2006 Återgång i ordinarie arbete 7 5 10 Erhållit ny tjänst i kommunen 10 11 5 Varaktig sjukersättning 5 8 8 Pension 1 2 1 Slutat i kommunen - 3 8 Anmälningar av arbetsskador och tillbud 2005 2006 Anm arbetsskada Tillbud Anm arbetsskada Tillbud Grundskola Fö kola Övriga 2 4 4 7 Anmälningar av arbetsskador och tillbud har följts upp på personalronderna. Personalronder Pe r har genomförts två gånger under 200 å träffade förvaltningens personalsekretera-re alkontorets hälsou klare cheferna, e h en. Personalro rna är ett sätt att ge cheferna kontinuerligt stöd när det gäller arbetsmiljöfrågor. De fångar upp arbetsplatsens behov och ge etsbild av vilka frågor som prioriteras ute p rbetsplatserna, så att rätt stöd kan ges från förvaltningen och personalkontoret. Återkommande punkter på personalronden är genomgång av jukskrivna personer, personer/arbetslag i riskzonen och anmälningar av arbetsskador och tillbud.

8 11

47 21

8 7

50 7 rs

rsonalrondeoch person

6. Dn octvec nde

r en helh å a

s

91


ersonalenkät fördes en personalenkät för alla anställda i Vänersborgs kommun. Resultatet pre-

ämställdhet ämställdhetsplaner finns på de flesta enheter. Några få har ännu inte gjort någon. Ämnet upplevs inte

and personalen. Däremot arbetar flera förskolor särskilt med jämlikhetsproblematiken

uppföljning av jämställdhetsplanerna kan konstateras att rektorerna inte kan se några arbetsmiljö-är relaterade till kön. Inte heller några hinder för föräldraledighet beskrivs, vare sig för

ställningsvillkor. Fördelning kvinnor - män är

jämn, mer ojämn ju lägre ålder det är på barngruppen. Rektorerna uppfattar inte att det finns problem kasserier eller kön. Särskilt inom förskolan har rekryteringen varit sned. Detta på grund

PI november genomsenterades i januari 2007 och kommer att följas upp under 2007. Arbetskläder En stor satsning gjordes under året när förvaltningen köpte in jackor och överdragsbyxor till all tillsvi-dareanställd personal inom förskola och dagbarnvård. JJsom prioriterat bli sin pedagogiska verksamhet, men då nästan alltid ifrån hur barnen har det. I skillnader som män eller för kvinnor. De flesta i verksamheten har den sysselsättningsgrad som önskas och det finnsinget som indikerar att kön har betydelse för lön eller anomed varken traav att männen i mycket liten utsträckning söker de annonserade tjänsterna. Här upplevs det att det finns en nästan hopplös utmaning. Situationen inom skolan är bättre, men fortfarande är balansen mellan män och kvinnor snedvriden.

92


NÄMND OCH ADMINISTRATION Årets verksamhet Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen ger administrativ service till både barn- och ungdomsnämnden och kultur-nämnden samt ansvarar för budgetarbete, personalfrågor, nämndsberedning, barnomsorgsplaceringar och utredningsuppdrag samt kvalitets- och utvecklingsfrågor. Under 2006 inrättades en ny tjänst och i augusti 2006 anställdes en planerings/utredningssekreterare, som under hösten arbetat fram och för-ankrat ”Mål och Styr” inom förvaltningens olika områden. Administrativa avdelningen sitter sedan början av 2006 i nyrenoverade lokaler. Vid renoveringen in-stallerades nya armaturer i kontor, korridor, sammanträdesrum och kopieringsrum. Numera finns rö-relsesensorer/närvarostyrning som släcker takarmaturen efter viss tid. Utvärdering visar att energian-vändningen minskat dels genom rörelsesensorerna och närvarostyrningen men också genom att i stort sett alla kopierar och skriver ut dubbelsidigt och alltfler släcker datorer och skärmar vid luncher och möten. Sedan 1 januari 2006 har barn- och ungdomsnämndens samt kulturnämndens fakturor ankomstregi-strerats centralt. Fram till 31 oktober 2006 har totalt cirka 12 200 fakturor hanterats. Under våren/som-maren 2006 pågick projektarbete med elektronisk fakturahantering. Elektronisk fakturahantering star-tade den 1 november 2006, vilket innebar att alla behöriga användare fick utbildning i den nya faktu-raportalen. Den ”centrala fakturacentralen” fungerar som support till alla användare i barn och ung-domsnämnden samt kulturnämnden. Fakturacentralen lägger upp cirkulationsmallar, hanterar brevlå-dor, introducerar och utbildar nya behöriga användare samt hanterar felaktiga och feladresserade fakturor. Barn- och ungdomsförvaltningen har idag cirka 700 datorer men också kringutrustning såsom skan-ner, skrivare, digitala kameror, skärmprojektorer osv. som kräver installationer, reparationer och un-derhåll. Barn- och ungdomsförvaltningens IT-enhet har under 2006 slutfört projektet att koppla upp samtliga förskolor till det centrala nätet. På flera ställen har dessutom, tillsammans med den administ-rativa dataenheten, ett antal uppkopplingar och ledningar samkörts. IT-avdelningen har genomfört ”offensiva besök”, som är en inventering tillsammans med varje skolas rektor och dataansvariga. Här diskuteras vad som behöver förbättras, vad som kan bytas ut, vilken utbildning som är önskvärd o.s.v. Resultatet av samtalet sammanställs och IT-avdelningen tar sedan fram ett kostnadsförslag för de inköp som behöver göras, där skolan betalar 50 % och 50 % betalas av centrala IT-medel. Utbyte av datorer inom förskolan har fortsatt som planerat. Cirka 30 datorer har fördelats på olika förskolor. Arbetet att fasa ut äldre datorer pågår ständigt och 2006 byttes cirka 200 datorer ut mot nyare. Ett enhetligare utseende och innehåll har skapats, vilket medfört en snabba-re och säkrare service. Arbetet med att digitalisera elevdokumentationen har startat på år 7-9-skolorna samt hela Tärnan. Representanter för skolorna har sammanställt mallar, för att personalen skall kunna använda systemet och barn- och ungdomsförvaltningens IT-avdelning har utbildat personalen.

93


Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall

Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006

Summa intäkter 50 94 327 +229 Summa kostnader 3 101 3 361 3 884 +46 Totalt netto 3 051 3 267 3 557 +275 Ekonomisk analys Under verksamheten för nämnd och administration, +275 Tkr, redovisas de intäkter och kostnader, vilka rör nämndsledamöternas arvoden samt en del av central administration. Överskottet är en effekt av nedsättning i tjänstgöringsgrader på grund av föräldraledigheter. Nyckeltal

NÄMND OCH ADMINISTRATION

2004

2005

2006

Förändring

05-06 i %

Antal sammanträden 13 10 11 +10,0

Genomsnitt, timmar 3,4 3,5 3,45 -1,4

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, %

75 59 69

Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, %

5 4 2

Verksamhetens nettokostnad/inv., kr 82 88 96 +9,0

Kommentar till nyckeltal Antalet sammanträdestillfällen och dess längd styrs av de behov som aktuella ärenden genererar och varierar mellan åren och var i mandatcykeln nämnden befinner sig. Personalkostnadens andel av bruttokostnaden har ökat, vilket beror på en nytillsatt tjänst och nämndledamöternas arvodesnivå. Denna beslutas i fullmäktige och är inte en del av kommunens normala löneutveckling.

94


BARNOMSORG Årets verksamhet Inledning Utifrån mål- och resursplanen 2007-2009 har nämnden beslutat att all verksamhet ska ta sin utgångs-punkt i tre utvecklingsområden; Kunskap, Trygghet och trivsel samt Samverkan hem och sko-la/förskola. Arbetet under år 2006 har således strävat mot att uppnå de politiskt uppsatta målen, samt efter hand inordna arbetet till nya utvecklingsområdena; Kunskap, Trygghet och trivsel samt Samverkan hem och skola/förskola. Genom ett sådant strategiskt och systematiskt förhållningssätt stärks den ordinarie verksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen. Förskolorna, liksom skolorna i Vänersborg, är indelade i två verksamhetsområden, område 1 består av tio förskolor (29 avdelningar) och en öppen förskola. Fyra av förskolorna har mycket hög invandrarandel i sina barngrupper. Det finns en allergi-avdelning, en av förskolorna har naturprofil och en förskola har en avdelning för döva barn, vilken också tar emot barn från angränsande kommuner. Detta ger kommunen interkommunala inkomster. Område 1 leds av fyra rektorer. Förskolorna i område 2 är belägna i Dalsland, centrum, Blåsut/Öxnered och Vargön och är 14 två- och fyraavdelningsförskolor, cirka 50 avdelningar. Cirka 855 barn i ålder 1-5 år är placerade i området. Det finns en naturförskola och en dygnetruntförskola. Renovering och tillbyggnad av Gasverksgatans för-skola stod klar under året. Personalen är behörig och personaltätheten har ökat något under året. Inskolningar är i huvudsak förlagda till hösten, därutöver sporadiskt om något barn slutar. Beslutet ”ett barn en plats” har inneburit ett större lugn beträffande inskolningar. Nyttjandegraden av barnomsorg i kommunen är cirka 86 %. Utvecklingsinsatser Kunskap: För personal inom förskolan har medel avsatts både för 2006 och 2007, för att möjliggöra kompetens-utveckling. En stor del har använts för att sprida kunskaperna från projektet ”Q i förskolan”, som sju förskollärare deltog i under 2005. Ett annat område som är prioriterat är att stimulera språkutveckling-en. Den 16 mars genomfördes 2006 års ”pedagogdag” och tema för året var nytänkande. Under förmid-dagen erbjöds storföreläsning och på eftermiddagen erbjöds 35 miniseminarier, där pedagogisk per-sonal, främst från verksamheten, berättade om lyckade projekt som genomförts på kommunens skolor och förskolor. Under 2006 har projektet ”Estetiska lärprocesser” startat och kommer att omfatta såväl skolan som förskolan. Satsningen innebär att förvaltningen ska arbeta för att alla sinnen tillgodoses, som ett led i att uppnå ökad måluppfyllelse. Trygghet och trivsel: Barn- och ungdomsförvaltningen deltar i projekt ”Genväg” – ett arbete som ska utveckla jämställd-hetsarbetet i kommunens förskolor och skolor. Reflektioner kring arbetssätt och arbetsformer rörande jämställdhetsarbetet sker med hjälp av lärarstuderande och vid nätverksutbildningar med lärarutbilda-re i verksamheten. Samverkan hem och skola/förskola: Som ett led i att förbättra kommunikation och information mellan verksamhet och föräldrar till barn i eller på väg in i barnomsorg, tillsattes under 2006 en projektgrupp. Projektgruppen har till uppgift att ta fram en långsiktig plan för drift och utveckling av kommunens barnomsorg. Främsta syftet till insatsen är att se på tillgång kontra efterfrågan av barnomsorgsplatser under kommande år. Under 2006 har en tvåårig insats med enkätundersökningar enligt BRUK (bedömning, reflektion, ut-veckling, kvalitet) avslutats. BRUK-frågorna har riktats till föräldrar, elever och personal. Resultaten av dessa har legat till grund för insatser för bland annat föräldrasamverkan med förskolan.

95


Genomförda insatser Kunskap: Det gångna året har inneburit ett fördjupat arbete kring språk och språkutveckling. Alla förskolor an-vänder någon form av material för att följa upp och arbeta med barnens språkliga utvecklig till exempel TRAS (tidig registrering av språk) och språkjournalerna. Arbetet får lite olika karaktär utifrån varje för-skolas förutsättningar, till exempel hög invandrartäthet. Arbetet har utvecklat personalens intresse och kompetens samt arbetsformerna kring barns språkutveckling. Arbetet med att erbjuda modersmålsundervisning till barn med annat modersmål än svenska har ut-vecklats. Fyra stora språkgrupper har prioriterats. Där är den romska gruppen den största. Efter olika försök och diskussioner har inriktningen styrts in på att hitta former för att integrera modersmålsarbetet i vardagen. Under det gångna året har flera förskolor, i nätverk, fört diskussioner om hur den pedagogiska verk-samheten ska utgå från barnens frågor och behov. ”Hur synliggör vi barns lärande”. Deras frågande och görande har drivit pedagogernas arbete vidare. Varje tema som förskolan har arbetat med starta-de utifrån tankar som väckts av barnen. Arbeten och aktiviteter dokumenteras i kort och teckningar som samlas i deras egen portfolio. Barnen berättar och reflekterar över vad de lärt i samtal med peda-gogerna. Barnen påverkar innehållet och de vuxna planerar de yttre ramarna. Språkinriktat arbetssätt har varit ett annat område i fokus. Personal har deltagit i föreläsningar och därefter utarbetat arbets-metoder med fokus på språket; det talade ordet, språkbruket, berättarkonsten, sagorna och rimmen och ramsorna som en del i vardagsarbete. Andra förskolor har jobbat med aktionsforskning för att se på sig själv som vuxen och personal; Hur ser kommunikationen ut mellan pedagog och barn? Pratar pedagogerna lika mycket med alla barn? Hur pratar personalen med barnen? Andra områden som arbetats med är den pedagogiska miljön både ute och inne; Är lekmaterialen placerade så att barnen kan göra egna val? Finns det avskärmade lekområden osv. Pedagogisk handledning har förekommit på flera förskolor. Samtliga pedagoger har tillgång till datorn som hjälpmedel i det pedagogiska arbetet. Kontinuerlig kompetensutveckling erbjuds av förvaltningens IT-enhet. Här finns möjlighet för personalen att få ut-bildning formad utifrån sin egen förmåga och verksamhetens behov. I allmänhet används dator och digitalkamera som ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel i princip på varje förskola. Personalen använ-der datorn för att dokumentera det pedagogiska arbetet. Rektor kommunicerar via First class med personalen. Förskolan avsätter en summa pengar per barn i åldrarna 3-5 år till ett gemensamt konto, vilket ger tillgång till ett brett kulturutbud. På förskolorna finns kulturombud som samordnar de olika aktiviteter som erbjuds. Utbudet är väl genomtänkt och erbjuder barnen olika kulturupplevelser, bland annat har Truddelutten varit mycket uppskattad, liksom sångkalaset. Upplägget är väl genomtänkt, där persona-len först introduceras och sedan sker genomförandet med barnen, så att den kulturella aktiviteten inte blir en lösryckt aktivitet skild från den dagliga pedagogiska verksamheten. Verksamheten innehåller nästan dagligen sång, musik, rörelse och skapande. Samarbetet med bibliotekarie knuten till stadsbib-lioteket har varit ovärderlig. Projektet ”Bokpåsar” för invandrarbarn har varit ett av resultaten i detta samarbete. Personalen på förskolan är väl medveten om vikten av att uppmuntra och stimulera till ökat intresse för teknik genom experiment, vattenlek av olika slag, bygglek med olika material och enkel vardags-teknik samt att vara ute i naturen. Barn i den här åldern har ofta ett stort intresse för aktiviteter som rör natur och teknik. Särskilt naturförskolan har området som extra prioriterat. Trygghet och trivsel: Varje förskola har arbetat fram en likabehandlingsplan utifrån tankar som slagits fast i rektorsgrupper-na. Det som har varit nytt och känts angeläget är problematiken kring när vuxna kränker barn. Det handlar mycket om attityd, respekt för barnet som individ, vad en kollega ska göra om ett kränkande beteende från en annan kollega upptäcks. Arbetet med likabehandlingsplanerna har ytterligare fördju-pat diskussionen kring barnens trivsel och trygghet. Planerna ska revideras en gång om året och kommer därför ständigt att stimulera personalen att fokusera på barnets trygghet. Inom invandrartäta områden har arbetet med hemspråksstödjare också varit en satsning för att öka dessa barns trygghet och trivsel.

96


Alla förskolor besöks regelbundet av specialpedagog. Personalen får då konsultativt stöd i det peda-gogiska arbetet. Specialpedagogens kartläggning av enskilda/barngrupp är ett stöd i arbetet med åt-gärdsprogram. Vid behov deltar specialpedagog i föräldrasamtal. Även vid överlämningar av barn i behov av särskilt stöd deltar specialpedagogen. Regelbundna träffar och kontinuitet i arbetssätt med-för att förskolorna på ett enkelt och naturligt sätt får stöd från stödenheten. Måluppfyllelsen upplevs ha ökat eftersom förskolorna snabbt vidtar förbättringsåtgärder i arbetssätt, när bekymmer uppstår. Förskolorna har haft regelbundna elevvårdsträffar en gång/månad där det har varit möjligt att lyfta frågeställningar kring enskilda barn och fatta beslut om åtgärder. Specialpedagogen har använts som samtalspartner och har besökt barngrupperna, där de gett råd och stöd. Särskilt har specialpedagog och logoped varit till ovärderlig hjälp inom ramen för språkarbetet. Samverkan hem och skola/förskola: Rektorsgrupperna har startat ett arbete kring en gemensam struktur, gemensamt förhållningssätt och gemensamma rutiner för att utvecklingsplaner ska utarbetas för varje barn. Arbetet kommer att imple-menteras i personalgrupperna under våren 2007 för att där löpa vidare. Föräldraenkäter visar att nöjdhetsfaktorn kring personalens bemötande är hög. På någon förskola har detta inte varit riktigt lika tydligt. Åtgärden har då varit att lyfta frågan i personalgruppen för att finna förbättringslösningar. Låg svarsfrekvens i föräldraenkäten har på många förskolor lett till ett ökat moti-vationsarbete för att visa föräldrarna vikten av att svara på enkäten. Detta arbete har lett till en tydlig ökning i svarsfrekvensen. Målavstämning I stort kan konstateras en hög måluppfyllelse utifrån de kommunala målen, samtidigt som läroplanen för förskolans mål och intentioner på ett tydligt sätt står i centrum för förskolornas pedagogiska plane-ring och aktivitet. Personal och rektor på förskolan gör en skattning av sitt arbete om hur väl målen har uppnåtts utifrån olika påståenden. Därefter görs en gemensam bedömning. Konkreta åtgärder på förbättringsåtgärder har tagits fram för förskolan. Trivsel och trygghet är utifrån föräldrars bedömning hög på förskolan. Flera förskolor har arbetat med att göra miljön på förskolan lugnare genom att barnen har delats in i mindre grupper, vilket gynnar samvaron, inlärningen och ljudmiljön. De värdegrundsdiskussioner som pågår skapar gemensamma plattformar i mötet med barn, föräldrar, pedagoger och kollegor. Förskolorna kännetecknas till stor del av ett demokratiskt förhållningssätt som bygger på öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande. Värdegrundsarbetet pågår ständigt och kommer att vara fortsatt prioriterat. Värdegrunden måste tydliggöras i vardagsarbetet. Kunskapssynen har utvecklats från att vara en kunskap som pedagogerna i förväg planerat till att knyta an till barns lust och nyfikenhet i vardagen. Mer tid ges i dag till att låta barnen reflektera över sitt eget lärande. Barn är duktiga på att lyssna, berätta reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. För att barn ska uppleva att de har inflytande måste deras tankar och idéer tas på allvar. Föräldrarna är förskolans viktigaste samtalspartner. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång/termin. Samtalet är en dialog, där barnets lärande ska tydliggöras för föräldrar och ska endast jämföras med barnet självt. Fungerande rutiner för överlämnande till förskoleklass finns på alla enheter. Samverkan mellan försko-lorna och grundskolan sker till största del utifrån dessa. Ytterligare samverkan inom de invandrartäta områdena förekommer dock kring språkarbetet. Det finns en större samsyn på barns lärande och ut-veckling än tidigare. Åtgärder som har vidtagits under året för att utveckla samverkan har varit ökat samarbete mellan förskolor/dagbarnvårdare vid övergång till förskoleklass, förbättrade rutiner vid överlämning av barn i behov av särskilt stöd, gemensamma utvecklingsområden i enheterna försko-la – skola – skolbarnsomsorg och information om BeMa till förskolan. Genom det goda samarbetet med stödenheten kring barn, som under vissa perioder behöver extra stöd, kan gemensamma lösningar genomföras som blir positiva för såväl det enskilda barnet som hela barngruppen. När personalen kan få råd och stöd i sitt arbete avspeglas det i arbetet med barnen och kan på så sätt bidra till ökad trygghet och trivsel.

97


Framtidsutsikter I dagsläget (till 1 april 2007) finns cirka 80 barn i kö till att få en barnomsorgsplats. Kvalitetsförbättring-ar i form av ett barn per plats, liksom ansatsen att minska med ett barn per avdelning, är krav som ökar på kösituationen ytterligare med cirka 80 platser. Vid sidan av den faktiska efterfrågan idag visar statistiken på att antalet barn ökar något, liksom nyttjandegraden av barnomsorgsplatser. Idag är nytt-jandegraden 86 %. Dessa faktorer tillsammans med önskemål om ökad servicegrad, till exempel vad gäller öppettider, kräver stora förändringar för att tillmötesgå önskemålen. Ytterligare en påverkansfaktor kan vara Vänersborgs kommuns inställning till införande av vårdnads-bidrag. Vid ett för kan konsekvenserna bli minskad efterfrågan på barnomsorgsplatser, dock inte sä-kert att det får konsekvenser i det system som idag råder i Vänersborg för barnomsorg. Om Vänersborgs vision om att öka antalet invånare till 40 000 år 2015 och 50 000 år 2030 blir verklig-het och följer den demografiska fördelning som Vänersborg har idag, innebär detta en ökning i efter-frågan av barnomsorgsplatser. För att tillmötesgå behoven för nästkommande femårsperiod beräknas en ökning av barnomsorgsplat-ser med cirka 100 platser per år. Tkr Utfall Utfall

Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 Summa intäkter 37 487 38 958 46 898 +2 643 Summa kostnader 192 801 201 519 216 465 +2 203 Totalt netto 155 314 162 561 169 567 +4 846 Ekonomisk analys Barnomsorg, +4 846 Tkr. Intäkterna visar överskott med +1 600 Tkr, vilket främst är barnomsorgsav-gifter och externa projektmedel. Rehabilitering och poolverksamhet, +900 Tkr, är en effekt av ett mer fokuserat arbete med personalfrågor. Ränta och avskrivningar visar +600 Tkr, då inte hela invester-ingsutrymmet använts. Område 1 och 2 visar +2 400 Tkr, varav +900 Tkr beror på att omkostnadser-sättningar för familjedaghem har varit svåra att budgetera till rätt nivå. De flesta ansvar visar ett nollre-sultat.

98


Nyckeltal

BARNOMSORGEN 2004 2005 2006 Förändr. 05-06 % Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 75 73 72 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 9 10 9 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr 4 186 4 399 4 580 +4,1 Antal barn: - förskola 1 445 1 475 1 522 +3,2 - skolbarnsomsorg 1 367 1 335 1 386 +3,8 - familjedaghem 155 161 149 -7,5 - familjefritidshem 109 102 79 –22,5 Varav barnomsorg - enskild förskola 115 112 140 +25,0 - extern skolbarnomsorg 155 146 154 +5,5 Andel placerade barn i ålder 1år - 5 år, % Andel placerade barn i ålder 6 år – 12 år, %

8645

8647

86 50

Nettokostnad kommunalt per plats - förskola 69 341 67 631 69 644 +3,0- skolbarnsomsorg 29 313 29 906 25 186 -15,8- familjedaghem 70 967 64 525 76 064 +17,9 - familjefritidshem 29 897 29 986 43 156 +43,9 Nettokostnad - enskild förskola 75 579 74 159 73 749 -0,6 - extern skolbarnomsorg 21 561 27 288 33 153 21,5 Avgiftstäckning, % 10 10 9

Kommentarer till nyckeltal Köp av tjänster istället för egen personal ger en förändring av kostnadsbilden. Den förändrade skolor-ganisationen i Vargön har samma effekt, där en skola har lagts ner och hyreskostnaden försvunnit. Det totala antalet barn inom barnomsorgen ökade under 2006. Efterfrågan på platser vid familjedag-hem och familjefritidshem har minskat. Skolbarnsomsorgen ligger i anslutning till skolorna, vilket gör att allt fler väljer det alternativet för att få vara tillsammans i en större grupp efter skolans slut. Ökning-en för de enskilda förskolorna avser en nyöppnad avdelning på Fridaskolan, där ca 30 barn var in-skrivna vid årsskiftet. Nettokostnaden per plats för familjedaghem och familjefritidshem har ökat och beror på ett färre antal barn fördelat på samma personalkostnad som tidigare år. Orsaken till samma personalkostnad som tidigare år är att barnen är yngre samt har längre vistelsetid. Nettokostnaden för den externa skolbarnsomsorgen har ökat och beror på att från och med 2006 görs en detaljerad fördelning mellan enskild förskola och extern skolbarnsomsorg. Tidigare år har fördel-ningen gjorts med en schablon. En jämförelse mellan 2005 och 2006 blir därför inte helt korrekt.

99


GRUNDSKOLA INKLUSIVE FÖRSKOLEKLASS Årets verksamhet Administrativa avdelningen Från och med hösten 2006 är Orusttrafiken trafikutövare för upphandlad skolskjutstrafik. Barn- och ungdomsnämnden beslöt att anta optionerna om bälten och alkolås i bussarna. Orusttrafiken tog över merparten av den gamla organisationen av skolskjutsar, endast ett fåtal förändringar gjordes inför höstterminens start. Detta har gjort att skolskjutstrafiken har flutit på. De så kallade extraturerna (bus-sar beställda för kulturevenemang, skolresor etc.) har vållat problem, då avtalet inte var beräknat på så många resor. Organisationen och riktlinjer kring extraturerna har setts över och inför nästa läsår kommer en effektivisering att ske i skjutsorganisationen, för att förbättra t.ex. restider och väntetider för eleverna. Förvaltningen har fortsatt att dela ut reflexvästar till skolskjutsberättigade elever. Hösten 2006 fick alla förskoleklasselever, som åker skolbuss till och från skolan, en väst på posten med information kring skolskjuts. Inledning Utifrån mål- och resursplan 2007-2009 har nämnden beslutat att all verksamhet ska ta sin utgångs-punkt i tre utvecklingsområden; Kunskap, Trygghet och trivsel samt Samverkan hem och sko-la/förskola. Arbetet under år 2006 har således strävat mot att uppnå de politiskt uppsatta målen, samt efter hand inordna arbetet till utvecklingsområdena; Kunskap, Trygghet och trivsel samt Samverkan hem och skola/förskola. Genom ett sådant strategiskt och systematiskt förhållningssätt stärks den ordinarie verksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen. Vänersborgs år F-9-verksamhet är indelad i två områden: Område 1 består av Tärnan, en år F-9-skola med särskola år 7-10, förberedelseklass och fotbollsklas-ser (Tärnan har över 50 % elever med invandrarbakgrund), Onsjöskolan år F-6, Mariedalskolan år F-6 med träningssärskola, Väne Ryr år F-6, liten landsortsskola med ca 60 elever, samt Torpaskolan, en år 7-9-skola med särskola år 7-10. Skolorna i område 2 är belägna i Dalsland, centrum, Blåsut/Öxnered och Vargön och är 13 till antalet och cirka 2 334 elever finns fördelade på dessa skolor. Den minsta enheten Rösebo skola har 15 ele-ver och den största Huvudnässkolan har 420 elever. Inom området verkar 13 rektorer och 1,50 biträ-dande rektorer. Antalet årsarbetare i området F-9 är cirka 250. Skolorna är belägna i allt från lands-bygd till kommunens centrum . Stödenheten Stödenhetens interna utvecklingsarbete har under året inriktats på samma politiska målsättningar som gäller för övriga delar av barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet. Varje yrkesgrupp har därför definierat sin roll i förhållande till målen för kunskap, trygghet och trivsel samt samverkan hem och skola/förskola. Vissa organisatoriska förändringar har genomförts för talpedagoger och logoped för att säkerställa en likvärdig service för barn med språkliga svårigheter i kommunen. Psykologgruppen har under året förstärkts och omorganiserats så att yrkesgruppen vid behov kan medverka och möta problem redan inom den enskilda skolans elevvårdsgrupp. Under året har vakanser uppkommit inom stödenheten. Särskilt bekymmersamt har skolläkarsituationen varit. Svårigheter med rekryteringen har inneburit att det endast funnits hälften av den normala skolläkarresursen under hösten. Även om inte enskilda ele-ver drabbas direkt, då undersökningar prioriterats, påverkas ändå hela elevhälsan negativt, när en viktig del i samverkan mellan pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens inte kan med-verka på gemensamma möten. Den av barn- och ungdomsnämnden beställda studien kring barns situation genomfördes våren 2006 av psykologgruppen bland alla kommunens elever i år 4 och 7. På Tärnan deltog samtliga årskullar. Resultatet, som är positivt för Vänersborgs kommun, har bearbetats och analyserats under hösten och kommer att ligga till grund för vidare riktade åtgärder där behov finns.

100


Vid sidan av det stöd skolorna får i form av professionell personal har stödenheten även en mindre ekonomisk resurs att fördela. Grunden för denna fördelning är äskanden, huvudsakligen baserat på enskilda barns svårigheter. Någon möjlighet att bedöma skolans egen förmåga att lösa problemen finns inte inom stödenheten och det är också svårt att göra bedömningar om beskrivningarna av pro-blemen görs på olika sätt. Stödenhetens arbete, såväl det förebyggande som det direkt åtgärdande elevvårdsarbetet, har ele-vernas framgång i skolan som sitt primära mål, men eftersom elevernas möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen även påverkas av faktorer, som ligger utanför verksamhetens kontroll, är samverkan med andra aktörer nödvändig. Utvecklingsinsatser Kunskap: För att förbättra elevernas läsförmåga har arbetet med att dokumentera elevernas läsförmåga fortsatt. Utvecklingsenheten ansvarar för att sammanställa skolornas LUS-resultat för förskoleklass, år 3, 6 och 7-9, vid tre tillfällen/läsår, att analysera resultat, att samla skolornas LUS-ombud två veckor efter inrapporteringen och att ge nya lärare information om LUS. Mentorer med ansvar för att stödja rektorer och lärare i BeMa-arbetet, som syftar till att förbättra ele-vernas matematikkunskaper, har funnits under år 2006 (0,50 + 0,20 tjänst). Deras uppdrag har varit att på olika sätt stödja skolornas rektorer och lärare i arbetet med att utveckla matematikundervisningen på ett sådant sätt att elevernas matematikkunskaper förbättras. Vid genomgångar med varje skolas rektor och ombud framkom att BeMa på de flesta ställen är ett levande arbetsmaterial, som gjort att lärarna i högre grad än tidigare vågar släppa boken och börjar ”tänka” matematik. Under våren togs ett material fram för överlämning i matematik. Detta ska användas i övergången mellan förskoleklass och år 1, mellan år 3 och 4 och mellan år 6 och 7. Materialet började användas under våren 2006. En del-utvärdering av materialet har gjorts under hösten 2006. Av den framkom förslag på vissa små juster-ingar. I övrigt var både avlämnande och mottagande lärare nöjda med dokumenten. Projektet ingår som ett led i kommunens långsiktiga kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse. Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan 2001 genomfört satsningar kallade ”Att lära för livet – ökad måluppfyllelse i svenska och matematik”. Projekten har ingått som ett led i kommunens långsik-tiga kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse. Målet har varit att alla tre basämnena skulle belysas och nu har turen kommit till ämnet engelska. Under hösten har en projektplan tagits fram och en styrgrupp och en arbetsgrupp tillsatts. Syftet är att ta fram ett dokument för överlämning även i engelska. Under våren 2007 ska sex lärare arbeta med uppdraget. Bedömning och betyg är ett prioriterat område hos Skolverket. I kommunen startade ett kompetensut-vecklingsarbete 2005, vars syfte är att bidra till att elever och föräldrar fortlöpande får information, så att lärares sammanfattande bedömningar i utvecklingssamtal eller betyg inte upplevs som överrask-ningar av elever eller föräldrar. Det lokala utvecklingsarbetet på respektive skola har intensifierats under året och genomförts i ämnes- eller arbetslag, vilka letts av rektor och skolans samtalsledare. Den fördjupade satsning på betyg och bedömning har således fortgått under 2006 och kommer att avslutas under 2007. Avstämning av insatsen kommer att ske efter genomförandet. En plan för estetiska lärprocesser har tagits fram. Ambitionen är att synliggöra de estetiska lärproces-serna i den vardagliga skolundervisningen och på så vis öka inlärningsförmågan hos alla barn/elever. En styrgrupp är utsedd och en arbetsgrupp kommer att utses i januari 2007. För att få till stånd nytänkande inom förvaltningen, har det under året avsatts medel ur utvecklingsen-hetens budget, för att möjliggöra för pedagoger att söka ”utvecklingspedagogtjänst” på del av tjänst under ett år. Syftet är att ge pedagoger möjlighet att sprida sina kunskaper utanför den egna verk-samheten. De områden som har prioriterats är; trygghet och trivsel, kunskap, samverkan hem och skola/förskola. Lärare som har kompetenser inom dessa områden och som kan tänka sig att sprida dem vidare till kollegor i kommunen ges möjlighet att söka uppdraget som del av tjänst under ett år. Uttagningen har skett i samråd med rektorerna. Medel motsvarande 0,60 % tjänst har avsatts. De områden som belysts detta år är ”Motorikens betydelse för inläsning” och ”Datorn och videoprojektorn som pedagogiska hjälpmedel”. Under året har en rektor deltagit i den statliga rektorsutbildningen. Även musikskolans rektor deltar i en tvåårig ledarskapsutbildning med start hösten 2005.

101


Kommunen har en arbetsgrupp, med representanter från alla förvaltningar, som haft i uppgift att ta fram en kommungemensam kompetens- och ledarutveckling för kommunens chefer. En fyraårig plan för chefsutbildningar har tagits fram. Utvecklingsledare och personalsekreterare från barn- och ung-domsförvaltningen har deltagit i arbetet och gruppen har träffats var fjortonde dag. Under året har 10 kurser genomförts, varav tre obligatoriska. Förvaltningens 35 chefer har deltagit vid 87 tillfällen. Den 16 mars genomfördes 2006 års ”pedagogdag” och tema för året var nytänkande. Under förmid-dagen erbjöds storföreläsning och på eftermiddagen erbjöds 35 miniseminarier, där pedagogisk per-sonal, främst från den egna verksamheten, berättade om lyckade projekt som genomförts på kommu-nens skolor och förskolor. Utvecklingsenheten har i uppdrag att anordna pedagogiska aftnar. Innehållet ska belysa aktuella frå-gor och rikta sig till all personal inom barn- och ungdomsförvaltningen. Med anledning av att kompe-tensutvecklingsdagarna för lärare inom skolan ligger utlagda en gång/månad, har behovet av kvällsfö-reläsningar minskat. Under året har tre pedagogiska aftnar med matematiskt innehåll erbjudits: den 9 februari ”Kan man räkna med problemlösning?”, den 25 april ”Matematik – tankeverkstad” och den 29 november ”Matematik – musik och idrott ämnen att räkna med”. Intresset för aftnarna har varit stort. Under året har fritidspedagogerna i kommunen erbjudits en utbildning, som tagits fram i samarbete med Högskolan Väst. Kompetensutvecklingen syftar till att pedagogerna ska fördjupa sina kunskaper om fritidshemmets mål, innehåll och arbetsformer ur ett samhälleligt-, yrkesrolls- och ett barn/elevper-spektiv. Kompetensutvecklingen ska bidra till att pedagogerna utifrån olika teoretiska synsätt reflekte-rar över vad den fria tidens lärande innebär i den egna verksamheten. Kompetensutvecklingen syftar vidare till att pedagogerna fortsätter utveckla professionell beredskap för samverkan med lärare ur olika lärandetraditioner, med föräldrar och med socialtjänsten. Det var 67 personer som deltog i ut-bildningen. Två gånger per termin kan anställda inom barn- och ungdomsförvaltningen ansöka om bidrag till litte-ratur och resor för utbildningar, som den anställde själv väljer och som arbetsgivaren bedömer är av vikt. Under året har 16 anställda beviljats litteraturbidrag och 31 stycken beviljats medel för resor. Arbetet med att förbättra den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen fortsätter. Detta har skett bland annat genom att VFU-samordnaren (verksamhetsförlagd del av lärarutbildningen) och utvecklingsledaren genomfört informationsmöten för lärarstuderande från HTU och Karlstads universi-tet, utvärdering med lärarstudenterna, träffar med lärarutbildarna i verksamheten för utbildning och utveckling i handledarskap samt träffar med rektorer inom varje 1-16-område, för att ge information om utvärdering av lärarutbildningens VFU. Det ges även träffar med HTU:s kursledning, överlägg-ningar med samverkanskommuner inom LÄRIS (lärarutbildning på distans) samt kompetensutveckling för handledare genom att inbjuda till intressanta föreläsningar. Det är 160 lärarstuderande som har gjort sin verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen (VFU) i kommunens förskolor och skolor. Fyra personer deltar i SÄL-utbildningar (särskild lärarutbildning). Under året har nämnden fattat beslut om att stödja införandet av webbaserade skolbibliotek. 10 skolor deltar. Barn- och ungdomsnämnden täcker kostnaderna för installation och bibliotekariernas support vid installationen. Utvecklingsenheten ansvarar för utbildningskostnaderna i samband med installatio-nen. Trygghet och trivsel: Barn och ungdomsförvaltningen deltar i projektet ”Genväg” – ett arbete som ska utveckla jämställd-hetsarbetet i kommunens förskolor och skolor. Reflektioner kring arbetssätt och arbetsformer rörande jämställdhetsarbetet sker med hjälp av de lärarstuderande och vid nätverksutbildningar med lärarutbil-dare i verksamheten (handledare). Utvecklingsledaren ingår i styrgruppen och högskolementorn i ar-betsgruppen och deltar i de av projektledningen anordnade träffarna. Högskolementorn har under hösten 2006 erbjudit förskollärare, fritidspedagoger och lärare år 4-9 att ingå i olika grupper, som ges en skräddarsydd utbildning för sitt område. Vid dessa träffar har genvägspedagoger deltagit. Barn- och ungdomsförvaltningen i Vänersborg har som mål att öka medvetenheten och kunskapen kring genus- och jämställdhetsfrågor. Målet är att utbildningen ska resultera i att aktiva arbetsplaner för genusarbetet tas fram. Sammanlagt deltar ca 60 pedagoger i de tre grupperna. ”Samverkanskraft”, ett projekt inom Tärnanområdet med syfte att utveckla samarbetet mellan förskola/skola och socialtjäns-

102


ten, har utvärderats och uppvisar goda resultat i förhållande till målsättningarna. Vi ställer oss därför positiva till en permanentad verksamhet, antingen genom en fortsättning i ett begränsat område eller genom en utökning till övriga kommundelar. Socialpedagogiska stödteamet har genom omdisposition av resurserna utökats från 1,0 till 1,75 tjäns-ter, för att bättre kunna möta akuta behov på skolorna. Teamet har också placerats tillsammans med ungdomscoacher och socialförvaltningens fältassistenter för bättre samverkan och resursutnyttjande. En förvaltningsövergripande styrgrupp, där även gymnasieskolan är representerad, leder nu de ge-mensamma delarna av verksamheten. ”Västbus”, ramavtalet mellan regionen och kommunerna som syftar till att stödja barn och ungdomar med både social och psykiatrisk problematik, har konkretiserats i kommunen och samverkan mellan BUP (barn- och ungdomspsykiatri), socialtjänst och barn-och ungdomsförvaltningen sker nu kontinuer-ligt. Samverkan hem och skola/förskola: I maj 2005 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om att digital elevdokumentation ska införskaf-fas till de tre år 7-9-skolorna och hela Tärnan. I januari gick anbudstiden ut och beslut fattades om vilket system som skulle användas. Valet föll efter moget övervägande på PODB (projekt och omdö-mes databas). Arbetet med att implementera PODB har pågått under året och skolorna kommer att använda det från vårterminen 2007. Under 2006 har en tvåårig insats med enkätundersökningar enligt BRUK avslutats. BRUK-frågorna har riktats till föräldrar, elever och personal. Resultaten av dessa har legat till grund för insatser för bland annat föräldrasamverkan med skolan. Resursskolan drivs i samarbete med socialförvaltningen. En utvärdering av verksamheten har just avslutats för att ligga till grund för den fortsatta utvecklingen och kommande förändringar. Familjeförskolan, som ska ge stöd åt unga föräldrar och deras barn, har startat sin verksamhet men är fortfarande i ett uppbyggnadsskede i provisoriska lokaler. Genomförda insatser Kunskap: Inom nästan alla skolor har det skett ett arbete för att utveckla arbetslagen. Eftersom skolorna har hunnit olika långt i sin arbetslagsutveckling har också detta arbete haft skiftande karaktär. Arbetet har gällt allt ifrån grundläggande diskussioner kring arbetslagets funktion visavi elevens lärande till arbets-lagets roll i skolans beslutsprocess och arbetslagets eget ansvar för att driva sin egen lärandeprocess. Att få till stånd en gemensam grundsyn utifrån elevens behov under hela skoldagen har också varit ett viktigt utvecklingstema. Ett grundläggande och viktigt kompetensutvecklande arbete har bedrivits på alla skolor, för att utveck-la tydlighet kring lärarnas bedömning av elevernas kunskaper samt lärarnas återkoppling till elever och föräldrar. Arbetet har skett inom ramen för kommunens långsiktiga satsning på ”betyg och be-dömning”. Rektorerna och de utsedda ”samtalsledararna” har varit motorer i detta arbete. Arbetet för-väntas ha utvecklat och problematiserat lärarnas bedömning av elevers kunskaper samt ha gett upp-hov till grundläggande diskussioner kring styrdokument, kunskapssyn och skolans uppdrag. Fortfa-rande återstår mycket av lokalt utvecklingsarbete för att förtydliga varje ämnes kunskapsmål och dess bedömningskriterier. Arbetet med modersmål, förberedelseklass och stöd på modersmålet har utvecklats till att bli en mer integrerad del i respektive skola genom att lyfta fram modersmålslärarna och tydliggöra deras uppdrag samt att i ökad grad se modersmålsarbetet som en resurs för skolan och eleven. Samtliga skolor har arbetat med kommunens bedömningsunderlag i matematik (BeMa). Även inom detta område har skolorna hunnit olika långt. BeMa har för första gången använts som ett överläm-ningsdokument vid skolbyte o.s.v. Detta arbete ska utvärderas under 2007. Arbetet med BeMa har hjälpt till att fokusera på matematikämnet och hjälpt till att tydliggöra målen i styrdokumenten. Arbetet med BeMa behöver fördjupas på några skolor. ”Samlad skoldag” har inom skolan prövats på en skola, vilket gett större möjlighet för en helhetssyn på

103


elever och en ökad samverkan mellan skola och fritidshem. I allmänhet finns ett samarbete mellan skolbarnsomsorgen och skolan samt en vilja till ett helhetsansvar för den enskilde eleven. Att förbättra och utveckla samverkan mellan barnomsorg och skola har varit ett viktigt utvecklingsom-råde de senaste åren. Överlämningsrutiner och överlämningsplaner mellan förskola och förskoleklass fungerar i hela området. Barnens språkutveckling är det pedagogiska utvecklingsområde som priorite-rats mest i samverkan förskola/skola. Många års satsningar på kompetensutveckling och IT-teknik börjar nu ge frukt. IT och First class blir i allt högre grad naturliga redskap i det dagliga arbetet. Det spektakulära och ofta projektinriktade IT-arbetet som i bästa fall förekom på enstaka enheter för några år sedan, har fått lämna plats åt en mer ”vardaglig” syn på IT. Ett särskilt projekt, som dock drivs, är ett skolbiblioteksprojekt, som går ut på att digitalisera skolbiblioteket på några skolor. Arbetet har gått långsamt, men är ändå på god väg att bli färdigt. Sammanfattningsvis kan sägas att i princip all personal behärskar grunderna för att kunna använda IT i det pedagogiska arbetet. Trygghet och trivsel: För att öka elevernas trygghet vid skolbyte har ett gediget arbete lagts ner på att skapa tydliga rutiner för arbetet vid övergången från år 6 till år 7. Målet är att berörda ska veta vad som gäller och att skapa förutsättningar för väl fungerande klasser i år 7 samt att alla elever ska kunna känna sig trygga och tillfreds i dessa. Rutinerna har implementerats och mottagandet har varit positivt. Utifrån den nya lagen om förbud mot all diskriminering och kränkande behandling har områdets skolor arbetat fram lokala likabehandlingsplaner. Arbetet har också varit en viktig del i den kommunala mål-sättningen att öka elevernas trygghet och trivsel. Arbetet med likabehandlingsplanerna har bedömts behöva viss tid för att få en god kvalité. Detta har inneburit att planerna inte ännu är helt klara, men de kommer att vara det i början av vårterminen. Jämställdhetsplaner finns på de flesta enheterna, några få har ännu inte gjort någon. Ämnet upplevs inte som prioriterat. Däremot arbetar flera förskolor särskilt med jämlikhetsproblematiken i sin pedago-giska verksamhet, men då gäller det nästan alltid hur barnen har det. Det konsultativa arbetet från stödenheten uppfattas i allmänhet fungera väl. Alla enheter har regel-bundna möten med områdesteamen, för att planera och prioritera i arbetet med elever i behov av sär-skilt stöd. Samverkan hem och skola/förskola: Kommunen har via barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp och en arbetsgrupp med rektorer formulerat inriktning för skolornas IUP samt arbetat fram en kommungemensam mall. Under hösten har arbetet med att använda denna IUP i utvecklingssamtalen kommit igång på skolorna. Detta ska utvärderas efter hösten 2007. Diskussioner har pågått på skolorna om vad som skrivs i IUP och hur det skrivs. Diskussioner om hur utvecklingssamtalet ska genomföras har också pågått, det är viktigt att samtalet utförs av tre jämställda parter. I Vänersborgs år 7-9-skolor har arbetet med PODB startat. Under hösten har detta främst gått ut på att personalen skulle lära sig det nya datorbaserade uppföljningsinstrumentet. Under våren ska sedan implementering ske. Viss problematik/diskussion har förekommit, utifrån hur PODB ska ses på i förhål-lande till IUP. Parallellt med arbetet kring bedömning och betyg har arbetet med PODB satt fokus på skolans återkoppling till elev och föräldrar samt grunder och kriterier för bedömning utifrån styrdoku-menten. Samtliga enheter har former för samverkan med föräldrar på skolnivå. En svårighet ligger i att defini-tionen av ”fungerande skolråd” inte är glasklar. Målavstämning Kunskap: Resultat på nationella prov i år 5 är på de flesta av skolorna bättre än föregående läsår och uppvisar hög måluppfyllelse. Det handlar om enstaka elever, som inte når målen i de olika ämnena. Tidiga åt-gärder har satts in för de elever, som befarats inte nå målen. Specialpedagogerna har testat eleverna

104


och stöttat personalen och föräldrarna vid upprättande av åtgärdsprogram. Insatser såsom LUS och BeMa har ökat medvetenheten och resurser omfördelats mer än tidigare under läsårets gång. Trots bra resultat är det fortsatt viktigt att satsa på läsning i de tidiga åren. Bland år 7-9-skolorna skiljer resultaten sig åt, då de arbetar med olika förutsättningar sett till elev-sammansättning. Några skolor har relativt goda resultat på de nationella proven, medan andra ham-nar på en relativt låg nivå. En förklaring till detta kan vara elevernas bakgrundsfaktorer (till exempel invandrarbakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund), som gör att skolornas utgångsläge skiljer sig markant. SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser), som analyserar betyg ut-ifrån förutsättningar för att kunna prestera, visar att hälften av Vänersborgs år 7-9-skolor borde preste-rat bättre resultat, medan den andra hälften presterat betydligt högre än förväntat utifrån respektive skolas förutsättningar. Trots positivt resultat i SALSA kvarstår icke fullt så positiva resultat i de natio-nella proven. Fortsatta satsningar på LUS, BeMa och betyg och bedömning samt kommande sats-ningar på engelska är därför av stor vikt. I ett av områdena uppvisar båda år 7-9-skolorna en höjning av G-nivå mellan år 8 och 9. En förklaring till det kan vara de medvetna satsningar, som gjorts på små undervisningsgrupper i till exempel språk-val. I jämförelse mellan resultat på NP (nationellt prov) och betyg är det matematik, som uppvisar störst skillnad. På en skola lägger lärare och elever månaden efter nationella prov mycket tid på att muntligt och skriftligt undersöka den totala kunskapsnivån hos de elever som inte nått G på NP. Specialpedagoger från stödenheten har varit behjälpliga i arbetet med att hitta lämpliga metoder för att hjälpa eleverna. Generellt visar avstämningstillfällena för LUS på resulta, som är relativt goda, men det fattas fortfa-rande en del till 100 % måluppfyllelse. Skolorna går igenom resultaten efter varje period och omförde-lar resurser dit de bedöms göra bäst nytta. Överlämningsdokumenten har använts av samtliga avlämnande pedagoger. Särskilt har år 7-9-skolor-na uppskattat dokumentet mellan år 6 och 7. Arbetet med BeMa har varit skiftande. En del skolor har tagit till sig materialet och arbetat vidare i en konstruktiv anda, medan någon skola inte anammat det fullt ut. Trygghet och trivsel: Arbetet för ökad trygghet och trivsel fortsätter på skolorna. Med nämndens tydliga målsättning behö-ver detta dock fördjupas och förtydligas ytterligare. BRUK används främst som underlag och utgångspunkt för diskussioner i arbetslagen. Resultaten av föräldraenkäterna har resulterat i att skolorna har prioriterat att förbättra det sociala klimatet. Projekt såsom ”Vara vänner”, ”Projekt Charlie”, ”Grundbulten” etc. pågår. Flera skolor har reviderat sina lika-behandlingsplaner och skolans regler. Arbete har pågått med att fundera över de vuxnas bemötande av eleverna på skolan. Lika bemötande och förhållningssätt är viktigt och det är viktigt att de vuxna är tydliga. Stödenhetens resurspedagoger upplevs vara viktiga i arbetet gällande ökad måluppfyllelse. Resurs-pedagogerna har kunskap om bland annat sociala problem i grupper. Några resurspedagoger har kunskaper i ART (aggression replacement training/kognitiv aggressions terapi) vilket har kommit flera elever till godo. Ett viktigt arbete kring elevernas trygghet och trivsel sker på varje skola. Arbetet spänner över ett brett fält av åtgärder och prioriteringar, alltifrån kurser i Lions Quest (samarbete runt värdegrundsfrågor) till utvecklandet av organisationsformer, som främjar kontakten mellan vuxna och elever. Arbetet med likabehandlingsplaner har förtydligat arbetet kring att skapa trygghet och trivsel på skolorna. Nu när nämnden också tydligt har formulerat sig och prioriterat frågan, förväntas arbetet på skolorna ytterliga-re fördjupas och styras upp. Samverkan hem och skola/förskola: Att utveckla kommunikation och samarbete mellan skola och hem är av stor vikt. Detta arbete bör främst kanaliseras genom att höja kvaliteten i utvecklingssamtalen, genom tydligare gensvar utifrån i förväg förmedlade mål i enlighet med lärdomarna från kompetensutvecklingssatsningen ”Bedömning och betyg” samt genom ett fördjupat arbete med individuella utvecklingsplaner för varje elev.

105


Samtliga skolor har fungerande former för samverkan med föräldrar på skolnivån. På elevnivå innebär utvecklingsarbetet kring IUP att diskussionen kring samverkan med och information till hemmen kring eleven och dennes prestationer har fördjupats och konkretiserats. Fokus har legat på en kvalitetshöj-ning av utvecklingssamtale, för att uppnå bättre samverkan med hemmen och en tydligare dialog med varje elev. Återkoppling av enkätresultaten i BRUK till personal sker på APT-träffar (arbetsplatsträffar) och till föräldrar på föräldramöten. Det är relativt god överensstämmelse mellan elever och föräldrars svar. Eleverna upplever att de uppmuntras till att reflektera över sitt eget lärande. Utifrån enkätsvar har för-äldrar god tilltro till skolans arbete. Alla skolor har fungerande former för samverkan. Utvecklingsarbe-tet gällande IUP pågår. Förberedelse och upplägg av utvecklingssamtal pågår överallt. Fokus har legat på frågeställningen ”Hur blir tre jämbördiga parter i utvecklingssamtalet”? Stödenhetens målformuleringar har tidigare varit skilt från övriga skolverksamhetens. Samtidigt bidrar stödenheten till förskolorna och skolornas resultat. Genom att fortsättningsvis utgå från samma över-gripande mål som övriga delar av förvaltningen, kommer insatserna att bli tydligare och lättare att ut-värdera. Under det kommande året ska därför delmål formuleras för områdesteamen och övriga verk-samheter, för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av insatserna i förhållande till de politiska mål-sättningarna och därmed också underlätta omprioriteringar. Grunderna för resursfördelning från stödenheten till skolenheterna behöver analyseras och standardi-seras, för att säkerställa att resurserna fördelas på bästa sätt i förhållande till behoven. En nackdel med äskandesystem av ekonomiska resurser är att det kan motverka egna initiativ till om-organisationer o.s.v. för att möta de största stödbehoven. Formerna för stöd behöver därför analyse-ras och en ökad flexibilitet i förhållande till behov och måluppfyllelse är också önskvärt. Samverkan med andra aktörer som socialtjänst, psykiatri, habilitering etc. är både önskvärt och nöd-vändigt. Allt eftersom tiden går och antalet samverkansprojekt ökar finns det emellertid en risk för att varje projekt blir en självständig isolerad företeelse. Flera verksamheter styrs av partsgemensamma och förvaltningsövergripande styrgrupper, men styrning och ledning av dessa verksamheter behöver analyseras och utvecklas. Framtidsutsikter Fortsatt arbete med LUS och BeMa samt utveckling av metoder för uppföljning i engelska, uppmunt-ring och utveckling av arbetet med de estetiska lärprocesserna innebär att främja nya metoder och lösningar för att lösa problem och lära in nytt. Vid sidan om fortsatt underhåll av skollokalerna generellt ska allergianpassning ske av lokaler även för år 7-9. Ett effektivt resursutnyttjande ställer krav på förändrad verksamhet på Skerrud, Sundals Ryr, Väne Ryr, Mulltorp och Rösebo. Förändrade statliga krav, som en ny skollag, kan komma att innebära krav på en flexibel verksamhet, som lätt kan anpassas till nya förhållanden. Sjunkande elevantal kräver att mer medel satsas på organisationen, för att upprätthålla likvärdig kvali-tet för varje enskild elev, eftersom andelen av medlen som krävs till köp av stödverksamhet i form av städ, vaktmästeri och måltider blir större. Ekonomiskt utfall grundskola Tkr Utfall Utfall

Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 Summa intäkter 22 587 15 830 16 110 +3 856 Summa kostnader 298 430 311 810 302 361 +52 Totalt netto 275 843 295 980 286 251 +3 908

106


Ekonomiskt utfall förskoleklass Tkr Utfall Utfall

Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 Summa intäkter 22 587 15 830 13 +13 Summa kostnader 298 430 311 810 15 043 -2 697 Totalt netto 275 843 295 980 15 030 -2 684 Ekonomisk analys Grundskola, +3 908 Tkr. Under nämnden redovisas -5 200 Tkr, vilket är en produkt av bibehållen personalstat i nivå med den som ligger till grund för ansökan av statsbidrag för ökad personaltäthet i grundskolan. Under förvaltningschefen, +8 400 Tkr, som är kostnadsposter i budget, har hållits inne för att balanse-ra ovan nämnda. Detta i form av hyror utan helårseffekt och medel för interkommunala kostnader, vilka inte förbrukats. Ränta och avskrivningar visar ett överskott, då alla investeringar inte gjorts. Det nya avtalet för skolskjutsar fick inte helårseffekt, +800 Tkr. Ute i verksamheten visar de flesta an-svar +/- 0, förutom förberedelseklass och Huvudnässkolan, som har ett sanktionerat underskott med 500 Tkr, för att förbättra arbetsmiljön för elever och lärare. Underskottet på förskoleklass, -2 684 Tkr, beror på att utfallet inom externa verksamheter förts hit, för att underlätta redovisningen till SCB, dock inte budgetmedel -2 200 Tkr. Resterande -500 Tkr beror på svårigheter med organisationens fördelning vid sjunkande elevantal.

107


Nyckeltal GRUNDSKOLAN (inkl. förskoleklass) 2004 2005 2006 Förändr.

05-06 %

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 59

62

57

Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 10

12

13

Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr 7 125

8 010

8 138 +1,6

Antal elever 4 379 4 264 4 065 -4,7 Varav i extern skola 412 445 433 -2,7 Varav i statlig skola 24 Varav i andra kommuner 38

Antal elever, förskoleklass 394

389

382 -1,8

Varav inom extern 34 39 40 +2,6 Antal lärare per 100 elever 8,4 8,0 8,3 +3,8

Nettokostnad per elev kommunal, kr 60 373 67 352 71 840 +6,7 - exkl. barn med särskilda behov 58 943 66 122 66 183 +0,1Nettokostnad per elev, extern skola 52 261 54 684 58 636 +7,2 Nettokostnad per förskoleklasselev, kr 29 109

35 131

37 535 +6,8

Elever med skolskjuts 1 070 1 052 1069 +1,6Bruttokostnad per skjutsad elev, kr 12 431 12 924 13 731 +6,2 Elevvård Antal elever per heltidstjänst - psykolog 1 236 1 279 1 016 -20,6 - kurator 787 756 739 -2,2 - skolsköterska 609 585 572 -2,2

Kommentarer till nyckeltalen Personalkostnadens andel av bruttokostnaden har minskat. Orsaken är sjunkande elevantal, samtidigt som de flesta övriga kostnader finns kvar. En del övriga kostnader har blivit dyrare, till exempel skol-skjutsarna. Inom grundskolan fortsätter elevantalet att minska. Nettokostnaden per elev , då de fasta kostnaderna kvarstår. Elever med skolskjuts ökar liksom bruttokostnaden per skjutsad elev. Antalet elever per psykolog, kurator och skolsköterska minskar, vilket är resultatet av sjunkande elevantal och en medveten satsning på utökning av psykologtjänst.

108


SÄRSKOLAN Årets verksamhet Särskolan är förlagd till fem skolor: år 1-6 Norra skolan (27 elever), Frändeskolan (4 elever), år 7–10 Tärnan (17 elever), Torpaskolan (13 elever) och Träningsskolan år 1–10 Mariedalskolan (16 elever). Dessutom är 21 särskoleelever, som är individualintegrerade i grundskolan, placerade på åtta skolor. Totalt är 98 elever inskrivna i särskolan, vilket är cirka 2,5 % av Vänersborgs elever. Det är något över snittet i riket. Under året har inga stora verksamhetsförändringar skett. Verksamheten har fortgått i trygga banor. Den långsiktiga kompetensutvecklingssatsningen på elevassistenterna har gått vidare. Viktiga diskus-sioner inom rektorsgruppen har varit Frändeforsgruppens vara eller inte vara samt möjligheten till att koppla träningsskolans år 7–10 till en av särskolegrupperna inom motsvarande årskurs. En presenta-tion och beskrivning av särskolans verksamhet har genomförts i nämnden. Arbetet med det nya taxi-avtalet och de nya samarbetsparterna har löpt friktionsfritt. Taxikostnaderna har dock ökat avsevärt. Ny samordnare för taxi har anställts på Mariedalskolan. Särskolans elever är integrerade på fritidshemmen, ofta inte i samma skola som den egna särskolan, eftersom valet ofta blir ett fritidshem nära bostaden. En summa på cirka 500 Tkr har anslagits ur barn- och ungdomsförvaltningens centrala budget till stöd åt särskoleelever inom skolbarnsomsorgen med särskilda behov. Många års satsningar på kompetensutveckling och IT-teknik börjar nu ge frukt. IT och First class blir i allt högre grad naturliga redskap i det dagliga arbetet. Fortfarande finns dock möjlighet att inom ramen för särskolans verksamhet använda IT i än högre utsträckning. Det konsultativa arbetet från stödenheten uppfattas i allmänhet fungera väl. Stödenhetens personal är ett gott stöd till särskolan både vad gäller den pedagogiska delen som exempelvis psykologiska utred-ningar och psykologisk konsultation. Stödenheten fyller en viktig utredningsfunktion inför eventuella inskrivningar i särskolan. Kunskap: Särskolans elever följer en individuell kunskapsplanering utifrån vars och ens förutsättningar. I realite-ten har former för IUP funnits länge inom särskolan och innebär därför ingen revolution. Det är där-emot en fördel att särskolans och grundskolans lärare arbetar utifrån samma tänk och samma ”mall”. LUS används som ett redskap inom särskolan, men eftersom eleverna har individuella mål samman-ställs ingen statistik. Kunskapsutveckling och omsorg kan ibland konkurrera i prioritet inom särskolan. Lärarna har deltagit i barn- och ungdomsförvaltningens fortbildningssatsning ”Bedömning och betyg”. Detta har inneburit större fokus på kunskapsproblematiken och särskolans speciella situation utan tydliga mål att uppnå inom kunskapsområdet. Att varje särskoleelevs kunskaper och färdigheter ut-vecklas optimalt utifrån elevens förutsättningar är ett viktigt utvecklingsarbete. Trygghet och trivsel: Arbetet kring elevernas trygghet och trivsel är ständigt i fokus inom särskolan. Satsningen på ökad kompetens hos elevassistenterna förväntas kunna utveckla trygghet och trivsel för eleverna. Med nämndens tydliga målsättning behöver detta dock fördjupas och förtydligas. Resultatet kommer att kunna följas upp. Satsningen på elevassistenternas kompetensutveckling har haft ett fokus, som bi-dragit till diskussionen om bland annat trivsel och trygghet för eleverna. Samverkan hem och skola/förskola: Samtliga skolor har fungerande former för samverkan med föräldrar. Samverkan med hemmen i form av utvecklingssamtal och uppföljningssamtal är betydligt mer frekvent inom särskolan än grundskolan. Detta arbete kan utvecklas ytterligare för att höja kvaliteten i utvecklingssamtalen. Beslutade åtgärder med anledning av bristande måluppfyllelse Inom särskolan kommer en tydlig fokusering på nämndens tre mål att löpa som en röd tråd genom det kommande året. Genom ett konkret och tydlig arbete med mål och resultat och aktivitetsplaner kom-mer vägar att utarbetas för det lokala arbetet med ökad måluppfyllelse för de av politikerna angivna områdena.

109



Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006

Summa intäkter 977 1 023 1 231 +137Summa kostnader 16 910 16 904 17 777 -1

Totalt netto 15 933 15 881 16 546 +136 Ekonomisk analys Särskolan, +136 Tkr. En ny framarbetad fördelningsmodell i chefsgruppen har gjort att de flesta an-svar håller sig inom given budgetram. Träningsskolan på Mariedal visar ett överskott, där en bi-dragande orsak är att en elevassistent till interkommunal elev bekostas av hemkommunen. Fördyrade kostnader för särskoleskjutsar visar ett underskott på -300 Tkr, samtidigt som övriga kostnader blivit lägre än budgeterat och genererar motsvarande överskott. Nyckeltal SÄRSKOLAN 2004 2005 2006 Förändring

05-06 i %

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 74 76 82 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 5 4 5 Verksamhetens nettokostnad/inv., kr 429 430 447 +4,0Antal elever 92 90 100 +11,1

Kommentarer till nyckeltalen Antalet elever i särskolan har ökat.

110


ARENA OCH FRITID Årets verksamhet Under året har arbetet med investeringarna pågått för fullt. Det nyrenoverade golvet i A-hallen, ny takbeläggning på hela Idrottshuset och installationen av brandlarm på alla anläggningarna är klara. Hallevibadet återinvigdes den 20 september efter renovering av omklädningsrummen och installation av ett helt nytt vattenreningssystem och avfuktningsaggregat. Förvandlingen av bandyarenan till en arena för fotboll och evenemang ger helt nya möjligheter till upp-levelser och aktiviteter för kommunens medborgare. Vårens konsert där kommunen bjöd in alla invå-narna till en gratiskonsert med idolvinnaren Agnes blev en stor succé och lockade 5 000 åskådare. En viktig fotbollsmatch i Svenska cupen mellan FC Trollhättan och allsvenska GIF Sundsvall spelades på arenan och den 16 augusti var det åter dags för ett kulturevenemang, där Göteborgsoperan för andra året i följd var gäst. En bejublad föreställning inför 1 500 åskådare. För att bredda verksamheten och få större publika evenemang att förläggas vid sportcentrum, har en evenemangsgrupp bildats. När det gäller uppspolning och att hålla verksamheten igång på bandybanan, har väderförhållandena under tiden 10 oktober – 31 december varit de sämsta tänkbara. Trots det har endast en allsvensk bandymatch ställts in. Efter krav från miljöförvaltningen har enheten investerat i en ny eldriven ismaskin, en åtgärd som in-nebär en klar miljöförbättring för utövare, publik och anställda. Omklädningsbyggnaden (450 kvm) vid ishallen med fyra stora omklädningsrum, två domarrum, förråd m.m. börjar ta form och är snart klar. Invigningen beräknas ske vecka 8 och här har eleverna på bygg-linjen vid Birger Sjöberggymnasiet gjort en insats. Ett sportcentrum byggt för idrott och ungdomlig fostran lever kvar och att utveckla sportcentrum fortgår enligt den framtagna ”Masterplanen”. Sportcentrum har 11 000 aktiva besök i veckan och besöks årli-gen av cirka 500 000 personer. I början på november månad fick barn- och ungdomsnämndens ordfö-rande i uppdrag att utreda arenahallsfrågan. Ordförande tillsammans med enhetschefen för arena och fritid, en arkitekt och en byggkonsult arbetade sedan fram ett förslag, som presenterades för bland andra kommunalråden. Förslaget mottogs väldigt positivt och i början av 2007 väntas barn- och ung-domsnämnden att få i uppdrag att fullfölja planerna. Förslaget innebar att bygga Arena Vänersborg, en inomhushall (med en spelyta på 105 x 65 m) vid den plats på sportcentrum, där det idag ligger två fotbollsplaner (en grus- och en gräsplan) och behål-la nuvarande bandy/fotbollsarena. Tanken är att kunna nyttja arenan ytterligare 1,5 månad per år för fotboll samt att få mer istid för våra ungdomar. Dessutom ska Vänersvallens gräsplan ersättas med konstgräs, vilket värms upp med återvinningsvärme från kylvattnet från arenans kylkompressorer, vilket möjliggör fotboll och rugby m.m. året om. I förslaget ingår också en viss standardförbättring av Vänersvallen. Målavstämning Förvandlingen av sportcentrums bandyarena till en arena för fotboll och evenemang ger helt nya möj-ligheter till upplevelser och aktiviteter för alla kommunens medborgare, d.v.s. en möjligheternas arena och mötesplats för cirka 500 000 besökare per år. Sportcentrum måste fortsätta att utvecklas och anpassas för att möta framtida krav på en modern idrottsanläggning, varför arena och fritid under hösten presenterade en sammanställning över behovet av långsiktiga investeringar åren 2007 – 2012. En större strategisk investering i form av en ny inom-husarena har utretts inom förvaltningen och presenterats för kommunstyrelsen. Under tidig vår 2007 förväntas barn- och ungdomsnämnden få uppdraget att gå vidare och projektera Arena Vänersborg. Trots brand i fryshus och omklädningsrum i anslutning till säsongstarten och en varm höst med myck-et regn och blåst, har endast ett större evenemang fått ställas in.

111



Utfall Budget-

2004 2005 2006 diff. 2006 Summa intäkter 4 019 5 770 5 574 +86 Summa kostnader 23 270 24 626 27 603 -560 Totalt netto 19 251 18 856 22 029 -474 Ekonomisk analys Arena och Fritid har ett underskott på -474 Tkr, som avser verksamheten vid Hallsjön och fornvår-den. Verksamheten kommer att föras över till kommunstyrelsen 2007. Nyckeltal Arena och fritid 2004 2005 2006 Förändr.

05-06 % Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 30 28 26 Verksamhetens nettokostnad/invånare, kr 519 510 595 +16,7 Kommentarer till nyckeltal Ökningen av verksamhetens nettokostnad per invånare beror på att arena och fritid erhållit en ökad budget på 3 Mkr under 2006.

112


MUSIK OCH UNGDOM Årets verksamhet Musik Grundskolans rektorer har börjat efterfråga möjligheten att köpa delar av lärartjänster från musiksko-lan, för att på så vis lättare kunna få in musiken som en naturlig del av skolarbetet. Huvudnässkolan har under hösten tillämpat detta efter samråd mellan rektorerna samt berörda lärare. Det har nu blivit en tradition att ett 100-tal elever ur år 5 träffas och arbetar tillsammans i en stor före-ställning på teatern varje höst. I år var temat ”Svensk musik” och det genomfördes fyra fullsatta före-ställningar. Samtliga elever från Brålanda skola åkte en dag i våras till musikskolan Vänersborg för att spela in en skiva med hjälp av musikskolans lärare. Under 2006 har särskoleeleverna vid Norra skolan spelat orkesterklass. Två tjänster flyttades från musikskolan till gymnasiet. Redovisningsformerna för INSÅ (Instrumental- och sångundervisning) har utvecklats. Nu har dessa redovisningar också kommit med i sammanställ-ningen över prov i gymnasiets administration. Det är viktigt att prov av detta slag får samma dignitet som prov i andra ämnen. Svenska mästare igen! Slagverksensemblen ”Vänersbongo” tog hem segern i Junior-SM för slag-verksensembler. Än en gång har Vänersborg visat framfötterna i musiksverige. Hösten 2006 startade en speciallinje vid musikskolan, vilken är öppen för elever, som har särskild talang och vill satsa på musiken. Eleverna har fått undervisning i musikteori, piano, gemensam lektion och utökad undervisningstid på sitt instrument och strax före jul genomfördes den första egna konser-ten. Eleverna söker på nytt inför varje läsår. Det är viktigt att elever, som har vilja och förutsättningar att gå vidare inom musiken, får den stimulans och hjälp de behöver redan i grundskolan. Musikskolan har startat sambadansgrupper, som jobbar tillsammans med sambaorkestern Sereia. Första gemensamma föreställningen var på teatern strax före jul. Genom sambaorkestern och sam-badansen har musikskolan nått nya grupper av ungdomar. Vid flera tillfällen under året har orkestrar från Brålanda/Frändefors och Vänersborg gjort framträdan-den tillsammans. Barn från de olika kommundelarna har fått träffas och lära känna varandra, vilket gynnar en fortsatt kontakt. Musikskolan Vänersborg stod för all musik vid Högskolan Västs ”akademiska högtid”, allt från sam-lingsmusiken i foajén via den högtidliga musiken vid ceremonin till dansmusiken på kvällen. I november genomfördes en stor föreställning med orkester, kör och dansare tillsammans med Troll-hättans kulturskola i Älvhögsborg. Det var en del av Interreg III-projektet ”UniTon”. Musikanter från norska Moss medverkade också. Samma dag var musikskolans sambaorkester och spelade vid en UniTon-föreställning i Moss. Kursen ”Musik och scenisk kommunikation” är en eftergymnasial kurs med nio deltagare. Denna kurs hålls en dag i veckan och syftar till att ge studenterna en stabilare bas, när de söker högre utbildningar eller utför arbete som musiker och artister. Det har länge funnits en efterfrågan på någon eftergymna-sial musikutbildning i Vänersborg. Detta är ett sätt att tillmötesgå denna efterfrågan. En breddning av kursutbudet medför att fler ungdomar stannar kvar i Vänersborg efter gymnasiet. Högskolan Väst har startat en kör och köper in körledare från musikskolan Vänersborg. Musikskolans hemsida har fått en ansiktslyftning och hålls nu ständigt aktuell. Hemsidan är ett mycket vikigt instrument. Det handlar om att tala om vad vi gör. Sådant som kan tyckas vara vardagsmat för oss själva är ju nyheter för folk utifrån. Musikskolans ledning har tillsammans med en lärargrupp påbörjat en process kring hur de stora för-ändringar, som är på gång, påverkar vardagsarbetet bland lärarna. I tider av förändring är kontinuerlig information viktig, likaså att rektor ägnar mer tid och uppmärksamhet åt vardagsfrågorna. Det finns

113


mycket kraft och vilja bland personalen att hålla ihop kollegiet. De ser det stora värdet i att vara till-sammans och gemensamt jobba mot målen. Ungdom Verksamheten på Ungdomshuset samt Tärnan, Mariedal, Onsjö och Kastanjevägen är i gång enligt redovisning nedan. Arbetet med att göra Ungdomshuset till ett verksamhetsövergripande allaktivitets-hus för kommunens ungdomar fortsätter. Bland annat finns, från och med 1 januari 2005, ungdoms-centrum och ungdomslyftet i lokalerna på dagtid, gymnasiets esteter och Friskis & Svettis utnyttjar danslokalerna. Musikskolan och Scenstudion har grupper i huset. Ett samarbete finns med Vänersko-lan. Skateboardrampen används flitigt när vädret tillåter och ungdomarnas inflytande i verksamheten fortsätter via ”Flicka-grupp” och styrgrupper. Sommaraktiviteterna har utökats med internetcafé och rockskola. Fiskeskolan genomfördes under sex veckor på grund av det förkortade sommarlovet. Un-der hösten drog Lussebandyn cirka 1 000 ungdomar till Idrottshuset. Besöksstatistiken på Ungdoms-huset visar, enligt gästboken, på en ökning till 67 ungdomar per kväll och av dem är 36 % flickor. Ungdomscoacherna har under året varit engagerade på Huvudnässkolan, i samarbete med Plantaget, och på Dalboskolan. Tillsammans med kommunens drogförebyggande samordnare har de genomfört föräldrautbildningar på Huvudnässkolan, deltagit i gruppverksamhet på Ungdomshuset och funnits med vid alla större arrangemang, såsom skolavslutning, Lussebandy, discon m.m. Den långsiktiga verksamhetsplaneringen, med fokus på främjande, stödjande och förebyggande insatser, ger ung-domscoacherna ”tre ben” att stå på: främjande som resurs i skolans planerade hälsopedagogiska arbete; stödjande som en del i FUSE-gruppen – samverkan mellan barn och ungdom och socialför-valtningen, d.v.s. stödenheten, musik och ungdom och plantaget; förebyggande genom utvecklingen av Polarna Vänersborg, ett projekt som syftar till att etablera en ”Ungdomens räddningstjänst” verk-sam på kvällar och helger med mycket ungdomsaktivitet. Polarna Vänersborg utvecklas i samarbete med Ambulansen NÄL, Räddningstjänsten, Polisen, Länsförsäkringar, Centrumföreningen och det lokala näringslivet m.fl. Ungdomsträffarna utgör ett tvärsnitt av respektive upptagningsområde – kulturellt, socialt och religiöst. Ungdomsträffarnas verksamhet utgår från ungdomarna själva. Planeringsgrupper bestående av re-presentanter för ungdomarna och fritidsledarna planerar aktiviteter, diskuterar regler och förhållnings-sätt och har en hög grad av inflytande på verksamheten. I den kommunala verksamheten är alla väl-komna, oavsett etnicitet eller annan grupptillhörighet och alla har samma möjlighet att komma till tals. I Ungdomshuset bereds förutsättningar till olika kulturella och fysiska aktiviteter med utgångspunkt i ungdomars egna önskemål. Bland annat finns tillgång till gymaktiviteter, dans och musik och från och med juni 2005 även en skateboardramp på gården utanför. Från och med höstterminen 2005 har ung-domarna under sakkunnig ledning haft möjlighet att lära sig hantera instrument och inspelningsstudio. Samarbete med musikskolan och olika studieförbund samt en fortsatt satsning på ledarutbildning för Ungdomsträffens egna ungdomar skapar förutsättningar för kvalitativt bra verksamhet. Basketklubben, som bildades av ungdomar på Ungdomshuset, har växt och är numer en fristående verksamhet, som håller till på Sportcentrum. Ett ungdomsråd bildades i september 2006, med representanter från grundskolan år 7-9, gymnasiet, fritidsgårdarna och föreningslivet. Mötena har handlat om information om vilka politiska beslut som är fattade och vad ett ungdomsråd kan innebära för ungdomar i Vänersborg, omvärldsorientering – hur det ser ut i andra kommuner – och diskussion om villkor och förutsättningar för ett ungdomsråd i Vä-nersborg: inflytande, organisation, mötesformer, inriktning och tidsplan för det fortsatta arbetet. Det finns en politisk arbetsgrupp som är bollplank och stöd till ungdomsrådet. Målavstämning Musik Grundskolan sätter värde på musiklärarnas kompetens och färdigheter. Begreppet ”estetiska lärpro-cesser” öppnar vägen för ett nytt förhållningssätt till de estetiska ämnena. Musikskolan bildar navet för musiken i grundskolorna. Musikskolan är en källa både för inspiration och organisation, tack vare att så gott som alla musiklärarna är anställda på samma ställe. De skolor som har ”egen” musiklärare hamnar utanför detta ”kraftfält”. Lärare, som jobbar minst 40 % på gymnasiet, har varje vecka haft en egen konferenstid vid sidan av

114


den ordinarie konferenstiden. Dessa lärare har fått en tätare kontakt och informationen fungerar också bättre än tidigare. Däremot har övriga lärare fjärmat sig mer från gymnasiefrågorna. Det finns risk för ytterligare segregering. Samarbetet inom UniTon har fört kulturskolan i Trollhättan och musikskolan i Vänersborg närmare varandra. Det har funnits något konkret att samarbeta kring och det har gett ringar på vattnet vad gäll-er kontakten mellan såväl lärare, elever som föräldraföreningar. Ungdom Verksamheten på Kastanjevägen lockade väldigt många barn och behöver struktureras på ett annat sätt inför nästa sommar. Rockskolan lockade fler ungdomar än förra året och kan utvecklas ytterligare. Internetcaféet har inte haft någon större omsättning och knappast några besökare och fyller förmodli-gen inget behov. Fiskeskolan har minskat betydligt och kan förmodligen bantas till tre veckor nästa år. Medel från fiske-skolan kan omfördelas till rockskolan istället. Ungdomshuset, satsningen på lördagsöppet, lockade efter en trög inledning ett trettiotal ungdomar per kväll och upplevs av alla som mycket positiv. Ung-domsrådet fyller ungdomars behov av inflytande och engagemang och kan, med rätt uppbackning, utvecklas till ett forum för reellt ungdomsinflytande i Vänersborg. Slutsatsen blir att uppmuntra fler stora drogfria arrangemang, till exempel skolavslutningen i Dalbopar-ken och Lussebandyn, men också skapa utrymme och uppmuntra ungdomars egna initiativ. Se över sommaraktiviteterna i förhållande till behov och uppdrag och fortsätta med lördagsöppet Ungdomshus under våren fram till april. Uppmuntra och utveckla ungdomsrådets möjligheter till inflytande och del-aktighet i den kommunala beslutsprocessen. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall

Utfall Budget-

2004 2005

2006 diff. 2006

Summa intäkter 9 145 9 548 10 190 +169

Summa kostnader 23 446 24 961 26 580 -1 590

Totalt netto 14 301 15 413 16 390 -1 421

Ekonomisk analys Musik och Ungdom uppvisar ett underskott på -1 421 Tkr. Den största delen av underskottet , -1 100 Tkr, avser den del som nämnden beslutat om för att säkra statsbidrag för ökad personaltäthet inom skolan. De resterande -321 Tkr avser högre kostnader än budgeterat. Nyckeltal MUSIK OCH UNGDOM 2004 2005 2006 Förändr.

05-06 %

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 74 73 75 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 11 12 11 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr 385 417 443 +6,2 Verksamhetens nettokostnad exkl. fastighetskostnad/inv., kr 315 338 349 +3,2 Antal elever i musikskolan 3 215 3 060 2 977 -2,7– varav betalande 1 198 1 008 1 123 +11,4 Grundskolan 1 612 1 603 1 470 -8,3 Gymnasieskolans estetiska program/musik (ESMU) 72 99 96 -3,0 Gymnasieskolans övriga program 290 310 250 -19,4 Gymnasieskolans naturvetenskapliga estetiska program (NVES) 43 40 38 -5,0

115


Kommentarer till nyckeltal Verksamhetens nettokostnad per invånare har ökat, beroende på satsningen på ökad personaltäthet inom musikskolan, med 1 100 Tkr. Nyckeltalen i musikskolan visar lägre antal elever. Orsaken till denna budgetdifferens är att elevan-talet, liksom i grundskolan, minskar och att beräknad budget ligger lite högt.

INVESTERINGAR Tkr Inv.plan

Årets Budget-

2006

resultat differensMusik och ungdom 380 220 +160Barnomsorg och grundskola 5 680 3 334 +2 345Arena och fritid 6 800 9 514 -2 714 Summa. 12 860 13 068 -209

Barn- och ungdomnsnämndens totala investeringsutrymme överskreds med -209 Tkr. Följande investeringar har gjorts i våra huvudverksamheter; Musik och ungdom har gjort investeringar i arbetsmiljö samt instrument och inventarier till musik-undervisningen. Kvarvarande investeringsutrymme avser ej gjorda investeringar på musikskolan i Vargön/Rånnums skola. Inom barnomsorgen och grundskolan har årets investeringar omfattat arbetsmiljö och fortsatt datautbyggnad. Kvarvarande investeringsutrymme avser planerade men ej gjorda investeringar avseende Rånnums skola. Inom arena och fritid har årets investeringar avsett ombyggnad av Hallevibadet, brandåtgärder i fritidsanläggningarna samt ombyggnad av omklädningsrum i ishallen. Årets överskridande av investeringsbudgeten på arena och fritid avser extra investeringar i ishallen på grund av branden till ett belopp med -1 300 Tkr. De planerade investeringarna i ishallen sträcker sig över två år och vissa investeringar har tidigarelagts med ett belopp på -400 Tkr. En ismaskin havererade under året och arena och fritid var tvungen att köpa in en ny under hösten till ett belopp av -1 000 Tkr, även detta utöver årets investeringsram. Arena och fritid har redan intecknat investeringsutrymme 2007 och ser vissa svårigheter när investeringsutrymme 2006 överskreds med oplanerade investeringar om -2 300 Tkr.

116

Verksamhetsberättelse 2006 - Kulturnämnden

KULTURNÄMNDEN Ordförande: Monika Gustavsson (s) Vice ordförande: John-Åke Ericsson (kd) Förvaltningschef: Karl-Johan Höjer

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Kulturpris och kulturstipendium Årets kulturpris tilldelades Sundals-Ryrs byalag för dess engagerade, mångsidiga och kvalificerade arbete bland annat med att färdigställa boken Sundals-Ryr – en socken på Dal. Ett initiativrikt byalag som värnar om bygden och stärker gemenskapen. Kulturstipendiat blev Malin Glännestrand som fick ett bidrag till sin fortsatta konstnärliga utveckling, där hon vågar tänja på olika textilmaterials gränser och balansera mellan konst och brukbar formgivning. Konstinköp Nämndens konstinköpskommitté, som utgörs av två politiker och konsthallsansvarig, har under året köpt in konstverk från de utställningar, som arrangerats i konsthallen. Konstverken kommer att placeras ut i olika kommunala lokaler. Demoteket Ordförande invigde i början av oktober Demoteket på huvudbiblioteket, där kommunens ungdomar har möj-lighet att nå ut till en större publik med sina egenproducerade medier. Samverkan Samhällsbyggnadsnämnden har översänt olika ärenden, som detaljplaner, till kulturnämnden för yttrande. Kulturnämndens ordförande har suttit i byggnadsnämndens namnberedning. Målarbete Under hösten 2005 påbörjade nämnden ett arbete med att sätta upp tydliga mål, vilket fortsatt under 2006. Omvärldsbevakning Ordförande har tillsammans med bibliotekspersonal under våren gjort en studieresa till Helsingfors i Region-bibliotekets regi. Bland annat besöktes ett Artotek, ett IT-bibliotek och ett bibliotek i ett köpcenter, där hyllorna enkelt kunde flyttas undan för att göra lokalen funktionell också i andra sammanhang. Arrangemang ”Kulturnatta” Fredagen den 19 maj genomfördes Vänersborgs tredje ”kulturnatt” i samverkan med föreningar, institutioner och enskilda. Kulturarrangemang genomfördes på 22 olika ställen i centrala Vänersborg med 46 olika aktivi-teter. Ett av de viktigaste målen är att visa på bredden i kommunens kulturliv och vara en vägvisare till före-ningar och verksamheter. Ordförande har deltagit i arbetsgruppen för ”kulturnatta”. ”Älvkultur” I samarbete med Trollhättans stad har kulturnämnden lämnat bidrag till en konstrunda, där konstintresserade kunnat besöka aktiva konstnärer i deras ateljéer i Vänersborg, Trollhättan och längs norra älvdalen under en helg. Ordförande invigde. Göteborgsoperan I samarbete med musikskolan och arena/fritid anordnades en föreställning med fri entré på Idrottscentrum. Göteborgoperan presenterade delar av kommande säsongs föreställningar. Föreningssamverkan Kulturnämnden har under året lämnat bidrag till teaterföreställningen Sockersyndromet, som anordnats av Folkets hus. Monica Gustavsson Ordförande

117


ÅRETS RESULTAT Resultaträkning

Utfall

Utfall

Utfall

Budgetdiff

M kr 2004 2005 2006 2006Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 A vgifter och ersättningar 1,1 1,0 1,0 0,0B idrag 0,4 0,7 1,4 +0,5Ö vriga intäkter - - 0,0 0,0S umma intäkter 1,5 1,7 2,4 +0,5P ersonalkostnader 5,4 5,1 5,5 +0,2O mkostnader 15,8 17,2 18,2 -0,7Kapitalkostnader 0,3 0,3 0,3 0,0S umma kostnader 21,5 22,6 24,0 -0,5Nettokostnader 20,0 20,9 21,6 0,0

Årets intäkter överstiger budgeten med +0.5 Mkr och avser ökade intäkter för barnkulturen samt externa pro-jekt. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat och genererar ett överskott på +0,2 Mkr och avser ned-sättning i tjänstgöringsgrad samt sjukskrivning som inte ersatts av vikarie. Omkostnaderna har varit högre än budgeterat -0,7 Mkr och avser kostnader för barnkultur, externa projekt samt extra bokinköp. Övergripande analys 2005 2006 Mkr

UtfallNetto

Budget- differens


Nämnd 1,0 0,0 0,0 1,0 1,0 0,0 Bibliotek 8,9 -0,1 2,2 11,3 9,1 0,0 Kultur 11,0 +0,2 0,2 11,7 11,5 0,0 Summa 20,9 +0,1 2,4 24,0 21,6 0,0 Kulturnämndens bokslut 2006 uppvisar ett nollresultat. Personalredovisning Personal Antal anställda Kvinnor Män Arbetad tid omräknat

till årsarbeten (heltidstjänster)

2006 18 13 5 14,5 Sjukfrånvaro för 2006 Sjukfrånvaron är fortfarande låg. I procent var sjukfrånvaron 2,5 %. Personalronder Personalronder har genomförts två gånger under 2006. Då träffade förvaltningens personalsekreterare och personalkontorets hälsoutvecklare cheferna, en och en. Personalronderna är ett sätt att ge cheferna kontinu-erligt stöd när det gäller arbetsmiljöfrågor. De fångar upp arbetsplatsens behov och ger en helhetsbild av vilka frågor som prioriteras ute på arbetsplatserna, så att man kan ge rätt stöd från förvaltningen och perso-nalkontoret. Återkommande punkter på personalronden är genomgång av sjukskrivna personer, perso-ner/arbetslag i riskzonen och anmälningar av arbetsskador och tillbud. Personalenkät I november genomfördes en personalenkät för alla anställda i Vänersborgs kommun. Resultatet presentera-des i januari 2007 och kommer att följas upp under 2007.

118


Framtidsutsikter Nämndens övergripande mål för kulturen är att ”I Vänersborgs kommun skall alla ha lika möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter och uppleva sin livsmiljö som attraktiv, meningsfull och utvecklande” . Detta beskriver på vilket sätt nämnden valt att förhålla sig till den kommunövergripande visionen. I denna vision står bl.a. att läsa: ”En livaktig kultur- och fritidsverksamhet gör kommunen attraktiv för såväl företagande som boende och besökare”. Nämnden har för att förtydliga det övergripande målet särskilt pekat ut följande områden:

• Arbetet för att stimulera barn och ungdomar att läsa, att erbjuda dem upplevelser och ge dem möjlig-het till eget skapande utmanar såväl bibliotek som konsthall och museum.

• Ett arbete med stöd i begreppet estetiska lärprocesser utmanar verksamheterna till fördjupning och fortsatt utveckling i det nära och lyckosamma samarbetet med skolor, förskolor och musikskola kring kultur för barn och unga.

• Biblioteket, med filialer, fortsätter att utvecklas som central mötesplats, där vänersborgarna inspireras och stimuleras till allt från nya läsupplevelser till kulturupplevelser och eget skapande som t.ex. De-moteket.

• Arbetet med att utveckla och förankra tänkandet kring bibliotek som lärcentra fortsätter • Verksamheterna ska också sätta särskilt fokus på arbetet kring att nå nya grupper och öka antalet

besökare. • Konsthallens verksamhet tar ytterligare några steg på vägen mot en aktiv, stimulerande och

nyskapande mötesplats som rymmer allt från konstpedagogisk barnverksamhet till spännande ut-ställningar och evenemang.

• I nära samverkan med musik och ungdom och gymnasieskolan fortsätta arbetet kring kulturella mö-tesplatser för ungdomar, beskrivet i projektet ”Kulturfönster”.

119


NÄMND

Årets verksamhet Kulturnämnden bildades i januari 2003 och består av fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Under 2006 har kulturnämnden haft åtta sammanträden.

Målavstämning Kulturnämndens arbete syftar till att skapa en god och attraktiv livsmiljö i Vänersborg. I det gemensamma ansvaret för att utveckla Vänersborg skall kulturnämnden samordna sina resurser så effektivt som möjligt. Statens och kommunens insatser syftar bl.a. till att bibehålla och utveckla demokratin. Biblioteksverksamhe-ten svarar för att alla har tillgång till kunskapskällor, information och upplevelser genom olika slags media. Målet är att alla invånare tar ansvar för och deltar i utvecklingen av kommunen och samhället. En viktig uppgift är att stimulera och samordna den lokala kulturverksamheten, särskilt den som riktar sig mot barn och ungdom. Kulturnämnden skall stimulera invånarna till egna kulturaktiviteter och tillsammans med andra intressenter erbjuda möjlighet att ta del av många olika konstarter. Barnomsorg, fritid, kultur och skola skall samverka i syfte att skapa verksamheter, där invånarna har goda möjligheter att utveckla sina intressen och sin kunskap. Målet är att varje invånare stimuleras till engagemang och deltagande samt att bibehålla och utveckla Vänersborgs kulturella liv. Genom att samordna kulturens resurser i en nämnd med ansvar för bibliotek, museum, konsthall, studieför-bund, bygdegårdsföreningar och kulturföreningar m.m. har dessa verksamheter fått en tydligare profil och bibliotek och kultur har blivit en starkare och mer effektiv samarbetspartner med andra aktörer.


Utfall Budgetdiff

2004 2005 2006 2006

Summa intäkter 0 0 0 0 Summa kostnader 228 1 032 1 049 +47 Totalt netto 228 1 032 1 049 +47 Nämndens resultat visar ett överskott på +47 Tkr. Detta överskott avser lägre kostnader än budgeterat.

Nyckeltal

NÄMND

2004

2005

2006 Förändr. 05-06 %

Antal sammanträden 9 8 8 0

Genomsnitt, timmar 2,2 2,8 2,3 -18

Kommentarer till nyckeltalen Antal timmar i genomsnitt per sammanträde har minskat 2006 i jämförelse mot 2005. Skillnaden beror på att nämnden 2005 hade en extra heldag för målarbete inför budget 2007.

120


BIBLIOTEKSVERKSAMHET Årets verksamhet Barn- och ungdomsbibliotek och kultur Samtliga barn och ungdomar födda mellan 1991 och 2003 har haft minst två kulturarrangemang och minst en skolbiovisning. Detta betyder i antal per kategori: 8 147 besökte skolbio, 7 333 besökte teater, 1 778 lyssnade på bokprat, 1 182 besökande mötte Truddelutten två gånger, 1 665 besökte musikarrangemang, 887 upplevde författarbesök, 398 deltog i stadsvandring och 395 besökte konstvisningar med verkstad. Därtill kommer en oräknad mängd biblioteksbesök på filialer och huvudbibliotek. Sex skolor har kunnat göra sina mediebestånd sökbara samt kunnat låna ut med hjälp av det webbaserade skolbiblioteksdatasystemet FreeLib, som bygger på biblioteksdatasystemet BOOK-IT. Fler skolor kommer att få detta system under 2007. Den lässtimulerande verksamheten i grundskolan har fortsatt enligt plan. I förskolan har arbetet intensifierats med litteraturgenomgångar för personalgrupperna samt ”bokpåseutlå-ning” i samarbete med stödenheten. Detta har resulterat i ökade medieinköp av böcker på modersmålen. Skolbioprojektet år två har visat film för grundskolans samtliga elever. Barnkulturutbudet under 2006 gick i mångkulturens tecken från förskola till år 9. Särskilt uppskattat var Mama Gumbo, som reste runt till samtliga förskolor i kommunen med afrikanska rytmer. Samarbetet mellan museum, musikskola och bibliotek har fortsatt. Förstärkningen till förskolekultur med s.k. ”Hallengrenpengar” har nu nått ”Tema två” d.v.s. satsningen ord-bild-musik, i samarbete mellan bibliotek, konsthall, musikskola och förskola, genom konsthallsvisning med verkstad och uppföljning i förskolan med musiksagan ”Truddelutten” samt föreläsning för förskolepedagogerna. Planläggningen av en centralt placerad mötesplats för ungdomars kulturutövande fortskrider under arbetsnamnet ”Kulturfönstret” i samarbete med bland annat ungdomsverksamheten, gymnasieskolan och föreningslivet. Estetiska lärprocesser kommer att sättas i centrum för den fortsatta planeringen av barn och ungdomars kulturutbud i samarbete med musiksko-lan och museet. I oktober invigdes Demoteket av kulturnämndens ordförande. Här ska främst ungdomar få möjlighet att med hjälp av biblioteket göra sina egna musikinspelningar, filmer, bilder och övriga litterära alster synliga och utlå-ningsbara för en större publik. Tillstånd för nedladdning och bränning av DAISY-skivor har erhållits, vilket ökat tillgång och utbud för dess låntagare. I februari installerades ett bokningssystem för de publika internetdato-rerna, 1 370 brukare har registrerat sig. 9 440 bokningar gjorts, varav 870 är så kallade gästbokningar, som personalen utför som service åt tillfälliga besökare. Under våren drabbades denna verksamhet av åverkan och stölder som först under hösten ersattes av äldre datorer, som övertagits från andra kommunala förvalt-ningar. Under året startade ett försök med mediasamarbete mellan biblioteken i Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Uddevalla och Lysekil, där 250 Tkr tilldelats gruppen från Regionbiblioteket för inköp av medier, för att minska antalet fjärrlån utanför gruppen. Flertalet kommuner i Västra Götaland ingår i liknande grupper. Försöket fort-sätter under 2007. Lördagen den 18 mars hölls ”Släktforskningens dag” i samarrangemang med Vänersborgs släktforskare med ca 200 besökare. Under ”Kulturnatta” berättade författaren Peter Gissy om sitt författarskap. Biblioteket har varit representerat på ”Äldremässan” och ”Kvinnlig kvalité”. ”Bokens dag” var som alltid välbesökt medan antalet besökande till ”SeniorSurf” minskade. I samband med nordiska biblioteksveckan anordnades en kul-turvecka på biblioteket med ”Kura skymning” som start, följt av barnboksprat, släktforskarkväll, poesidag, barnkulturdag och demoteksmusik i samarbete med föreningen Norden, Folkets hus och Vänersborgs släkt-forskare. Ett flertal utställningar i samverkan med museer, föreningar och skolor har genomförts på bibliote-ken. Filialen/lärcenter Brålanda Samverkan med komvux, arbetsförmedling, studieförbund, AME och studieförbund i lärcentret fortsätter att utvecklas. Filialen i Frändefors Utlåningen ökade med 10 % p.g.a. ökat samarbete med förskola, skola och äldreboende. Planeringen för

121


profilering som idrotts- och friskvårdsbibliotek fortgår. Filialen i Vargön Korsordscaféet har ökat i popularitet och medfört att andra aktiviteter startats, exempelvis reseskildringar av deltagare. Målavstämning Det övergripande målet för verksamheten är att stärka demokratin genom att värna om yttrandefriheten och skapa förutsättningar för alla att använda den. Alla kommuninvånare skall ha tillgång till mötesplatser för kunskapsutveckling, kulturella aktiviteter och konstupplevelser genom olika slag av media, utställningar och andra aktiviteter anpassade efter olika indivi-ders behov. Biblioteken har ett särskilt ansvar att göra databaserad information tillgänglig för alla. Alla kommuninvånare skall ha tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Bibliotek och museum har ett särskilt ansvar för att bevara och göra det lokala kulturarvet tillgängligt för alla och att genom medier, utställningar och aktiviteter bygga broar till andra kulturer. Aktiva insatser är nödvändiga för att ge alla barn och ungdomar lika förutsättningar till lärande, språkutveck-ling och personlig utveckling genom läsning, konstupplevelser och kulturella aktiviteter. Genom en bred och varierad verksamhet och hög fysisk och innehållsmässig tillgänglighet, vad gäller utbud och aktiviteter på biblioteken, konsthallen, museet och övriga kulturella mötesplatser, anpassas verksamhe-ten efter olika målgruppers önskemål och behov. Det är en rättighet för alla vänersborgare att ha möjlighet till personlig utveckling genom tillgång till kunskapskällor, stimulerande upplevelser, skapande verksamhet och att få tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Ett särskilt mål är att göra IT-tekniken tillgänglig för alla. I verk-samhetsberättelsen har tidigare beskrivits den verksamhet, som genomförts under året på de olika mötes-platserna i alla delar av kommunen och riktat till alla åldrar. Bibliotekens media på olika språk och i olika fysiska former ökar tillgängligheten för fler och den särskilda ”Boken kommer” -servicen gör det möjligt för rörelsehindrade att få media hem till bostaden. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för biblioteks- och kulturverksamheten. Verksamheten har som mål att förbättra språkförmågan, stödja kunskapsutveckling och skapande verksamhet. Ambitionen att erbjuda alla stimulerande kulturupplevelser har ytterligare utvecklats under 2006. Det yttersta målet för all verksamhet är att bidra till att stärka demokratin och yttrandefriheten samt att ge alla möjlighet att utnyttja dessa rättigheter. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall

Utfall Budgetdiff

2004 2005 2006 2006 Summa intäkter 1 354 1 486 2 214 +476 Summa kostnader 10 579 10 431 11 277 -487 Totalt netto 9 225 8 945 9 063 -11

Ekonomisk analys Årets överskott avseende intäkter avser högre intäkter för barnkulturen samt externt projekt. Omkostnader 2006 överstiger budget med -486 Tkr och avser personalkostnader, material samt tjänster. Årets personalkostnader resulterade i ett överskott på +219 Tkr avseende nedsättning i tjänstgöringsgrad och sjukskrivning som inte ersatts av vikarie. Övrigt underskott på -706 Tkr avser extra bokinköp samt kostnader för barnkultur och externt projekt.

122


Nyckeltal BIBLIOTEK 2004 2005 2006

Förändr.

05-06 %

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 44 43 41 -2 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 21 21 20 -1 Verksamhetens nettokostnad/invånare, kr 249 242 245 +1 Antal besökande på huvudbiblioteket 256 758 Se not. 207 644 Utlånade böcker 234 407 224 743 225 338 +0,3 - varav skönlitteratur 63 727 56 407 47 576 -16 facklitteratur 63 735 66 727 68 918 +3 barnlitteratur 106 945 101 610 108 844 +7 Antal utlånade AV-media (dvs. video, DVD, CD-skivor, tal- o ljudböcker mm)

94 168 90 266 82 919 -8

- varav videofilmer och DVD-filmer 44 051 42 891 36 096 -16 - varav datorbokningar / antal tillfällen 10 680

Utlåning antal media totalt 328 575 315 009 308 257 -2 Utlåning antal media/invånare 8,9 8,5 8,1 -5

Not: Antalet besökande 2005 på huvudbiblioteket var 220 000. Denna uppgift var låg p.g.a. tekniskt fel på besöksräknaren under som-marperioden. Kommentarer till nyckeltalen Personalkostnadens andel har minskat 2006 p.g.a. lägre personalkostnader för personal med nedsättning i tjänstgöringsgrad samt sjukskrivningar (som inte blivit ersatta med vikarier). Antalet besökande på huvudbiblioteket har minskat ytterligare under 2006. Utlåningen för all AV-media minskar, trots att utlåningen av ljudböcker har ökat. I begreppet utlånad AV-media ingår även datorbokningar. Datorer finns tillgängliga på huvudbiblioteket och kan bokas för 30 minuter, en timma eller två timmar. I nyckeltalen anges antal bokade tillfällen vid dessa datorer. Den totala utlåningen avseende all media har sjunkit med 2 % jämfört med 2005. När det gäller utlånade böcker syns en liten ökning och denna avser främst facklitteratur samt barnlitteratur. Frändefors bibliotek har ökat sina utlån med +10 % p.g.a. fler lån till skolan, fler besök av förskolor samt ut-vecklat samarbete med Ringhems äldreboende.

123


KULTUR

Årets verksamhet Konsthallen Under året har antalet utställningar varit fler och nya verksamheter har skapats. Öppettiderna har förkortats under dagtid men spridits. Kvällsöppet har provats tisdagar och torsdagar under våren och onsdagar under hösten. Konsthallen har haft tio utställningar, ett eldperformence, ett livekonstskådespel med workshop för gymnasiets bildesteter, tre föreläsningar och ett öppet konstnärssamtal. En stor publikdragare var Väners-borgssalongen som återuppstod efter fem år. Kultursekreteraren har haft åtta öppna visningar, 41 (varav nio med bildverkstad) förbokade gruppvisningar med besökare mellan 3-90 år. Årets utställningar var Holger Karlsson; Kjell Sundberg - Lorraine Rantala; Vänersborgssalongen 2006; Kontrast, Margareta Persson - Sune Milkéwitz; Chennet Juhlin - Åke Nordström; Slutprodukt 06, Birger Sjöberggymnasiets bildesteter åk 3; Mångkulturella möten; Boningar, Frejas Frön; Inte bara färg, GÄK:s konstnärssektion och slutligen Dansande ljus, Abdul Kareem Sadoon. Mångkulturåret 2006 uppmärksammades genom den egenproducerade utställningen "Mångkulturella möten": - romsk barnkonst från Slovakien, War Rugs från Iran, Vänersborgska trasmattor från vävstugan Skytteln, 100-åriga persiska bymattor samt 74 portätt i lera av ursprungsbefolkningar "Aku, jag hyllar oss" av Kari Hah-ne Lundström samt elva olika evenemang, vilket tillsammans drog en delvis ny publik och media till konsthal-len. Ett samarbete mellan EU-projektet Utvecklingstjänster i Vänersborg, AME och kulturnämnden har ägt rum. Kulturnatta fredagen den 19 maj blev en succé igen, trots hällande regn med 46 programpunkter från kl.16 till 24. Denna samverkan mellan föreningar, institutioner och enskilda och kulturarrangemang genomfördes på 22 olika ställen i centrala Vänersborg. Ett av de viktigaste målen med detta är att visa på bredden i kommu-nens kulturliv och vara en vägvisare till föreningar och verksamheter. Evenemanget genomfördes under mu-sikskolans musikvecka och musikskolan bjöd på olika musikarrangemang i Plantaget. Också Vänersborgs museum hade flera konserter och chokladtryffeldemonstration. I övrigt kan som exempel nämnas att Svenska Kyrkan anordnade en körstafett med olika körer. Stadsmusikkåren marscherade till musik och det bjöds på romantisk promenad med Birger och Frida i Konstnärsgården. Fjolårets stora gruppmålning, som förstärkts av vänersborgskonstnärer och delats i mindre tavlor, såldes till förmån för ”Barnen i Jarovicne”. Bilderna vi-sades på konsthallen under ”Mångkulturella möten”. Konstföreningar, fotoklubb, Vänersborgs söners gille, konsthall, museum, bibliotek och ungdomshuset hade öppet hus. Det bjöds på konstvandring, föredrag och tipspromenad och för barn och unga fanns förutom aktiviteter i Plantaget också möjlighet att möta författaren Peter Gissy på biblioteket. I Ungdomens hus hölls rytmfestival med ytor för konstnärliga uttryck. Efter mörkrets inbrott visades olika belysta konstverk på flera platser. Under hösten har konsthallen deltagit i barnkulturprojektet "Bild blir till ord" tillsammans med musikskolan. Förskolebarn födda 2001 har vid 18 tillfällen träffat kultursekreteraren under rubriken "Om Konst… samtal & skapande i Konsthallen". Personalintroduktion gavs under fyra kvällar. Under juli-september har utställnings-hall, arbetsrum och bildverkstad renoverats. Ett minigalleri skapades i detta sammanhang. "Konst i offentlig miljö – en framtidsfaktor i Fyrbodal". Ett projekt som ska pågå under 2007-08 har startat med förankringsarbete i de 14 kommunerna, förprojektering och finansiering. Kulturnämnden har tillstyrkt 50 Tkr på två år. Totala kostnaden är 2,1 Mkr. Kultursekreteraren har deltagit i fem förberedande Fyrbodalsmöten under året och ansvarar tillsammans med tf bibliotekschefen för bildandet av den förvaltningsövergripande arbetsgruppgrupp, som via seminarier, inspirationsdagar och konstnärligt konsultarbete ska medverka till att hitta nya former för samverkan och delaktighet vid offentligt planeringsarbete. Kultursekreteraren har utsmyckat bl.a. Högskolecentrums lokaler med konst, inköpt av kulturnämnden 2004-2006, samt deltagit i samråd med projektgruppen för Solängens ombyggnad p.g.a. anslagna 500 Tkr till konstnärlig utsmyckning och då förmedlat kontakter med KKV - Konstnärernas kollektivverkstad i Göteborg. Vänersborgs museum har under året noterat sitt högsta besökstal sedan 1968 (nyinvigningsåret 1994 undan-taget) på 12 606 personer. En ovanligt rik programverksamhet med ett 35-tal publika program och ett flertal pedagogiska satsningar riktade till skola och förskola ligger till grund för ökad publiktillströmning. Av stor vikt är även det nätverk av samarbetsparter som byggts upp med Vänersborgs kommun, skola, bibliotek, musik-skola, föreningar, bildningsförbund och andra organisationer. Mångkulturåret har fått ett särskilt fokus genom tre utställningar, fyra föredrag och två övriga aktiviteter med mångkulturprofil på Vänersborgs museum.

124


Utställningen ”Årets Skörd” visade nyinkomna föremål till museets samlingar. I samarbete med Världskultur-museet i Göteborg anordnades utställningen ”Spår av Persien” där Bertrand Hybennets samlingar av persis-ka kulturföremål visades. I samband med invigningen deltog även vänersborgare med persiskt ursprung. De serverade persisk mat samt berättade om persiska nyårstraditioner, eftersom invigningen sammanföll med det persiska nyåret. ”Vi har mötts förr” var en utställning om möten mellan Sverige och den islamska världen. ”Från land till land” är en vandringsutställning sammanställd av Lödöse museum om barns väntan på en svensk flyktingförläggning. Utställningen visade i bild och text ett antal ensamma flyktingbarn och deras livs-historia. Barnens berättelser kompletteras med information om svenskt immigrations- och integrationsarbete. Utställningen ”Årets skörd 2006” visade nyförvärvade föremål, bilder, böcker och arkiv till museets samlingar under 2006. Bland annat visades arkivalier från Dalsland, delar av en större fotosamling och fotoutrustning från Hjärtum, kanonkulor från 1600-talets Vänersborg, samlingar från familjen Risberg, mynträknare från Riksbanken, en rondellhund, konst m.m. Föredragshållare Theodor Ahrenberg, förebilden till rådsordföranden Otto Silfverhielm i Jan Guillous roman ”Ondskan” gav sin bild på förhållandena vid Solbacka Internatläroverk. Margaretha Söderström, dotter till den berömde västgötaskildraren Västgöta-Bengtsson, berättade om sin fars liv och livsverk. Ambassadören och professorn Bo J Theuteberg berättade om medeltida västgötska korsriddare samt korsriddarordnar av i dag. Konsult Göran Hermansson presenterade sin bild av Västra Götalands historia från tidig medeltid fram till i dag. Professor Dick Harrison berättade om historiska kontakter mellan Sverige och den islamska världen. Professor Jan Hjärpe berättade om historia och dagspolitik kring Iran och dess roll i den muslimska världen. Matthandlare Per Lundin berättade om orientmattan, dess historia, symbolvärld, tillverkningstekniker m.m. Konsult Ann Palmnäs berättade om och presenterade en nyligen utförd utredning om vision och utveckling av Vänersborgs centrum. Bibliotekarien Lennart Karlsson berättade om konstnärsödet Henri Matisse. Fil. dr Christian Aarsrud berättade om Dalsland sett ur konstnärsögon från sekelskiftet 1800 fram till modernismens genombrott på 1900-talet. 1:e antikvarie Peter Johansson berättade om samlingar och samlare från hela världen, vilka var med och skapade Vänersborgs museum under 1800-talets andra hälft. Under året har 13 konserter med Vänersborgs musikskola hållits. Minneskonsert för Birgit Nilsson hölls den 19 mars av gruppen Difference. För femte året i rad har det hållits berättarstunder med barnboksförfattarinnan Inger Kullenberg. Satsningen riktades till år 2. Efter berättarstunden fick eleverna en visning av Vänersborgs museum. Dramatiserad stadsvandring har skett genom centrala Vänersborg och till museet för år 3. Projektet, som syftar till att ge ökad förståelse för stadens historia, är ett flerårigt samarbetsprojekt mellan Vänersborgs bibli-otek, msikskolan och museet. Under en guidad stadsvandring får eleverna möta personer ur Vänersborgs 1800-talshistoria, vilka genom korta scener lyfter frågeställningar eleverna kan arbeta vidare med i klasserna. Under hösten 2006 har diskussioner förts vad gäller fördjupning och utveckling av detta projekt. Under sportlovet hade museet öppet alla dagar, då bland annat tipspromenad anordnades för besökarna. Leoparden som tappade en fläck, barnteaterföreställning för förskolan visades i februari. Under året har mu-seet deltagit i satsning tillsammans med Tärnanskolan rörande visningar för blandade elevgrupper från för-skolan t.o.m. år 5. I samverkan med Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg, Östrabogymnasiet i Uddevalla och Vitlycke museum har en arbetsgrupp startats för att arbeta fram former för närmare samarbete mellan skola och museum. Ar-betet ska resultera i en ansökan till Kulturrådet om pedagogiska medel. En pilotstudie gjordes den 16 och 23 november, då elever från Birger Sjöberggymnasiets samhällsprogram besökte Kulturlagrets föremålssamlingar, arkiv, bibliotek och bildarkiv för att ta fram uppgifter kring ”Väners-borg på Birger Sjöbergs tid”. Arbetet resulterade i en noggrann utvärdering samt en utställning på Birger Sjö-berggymnasiet. Museernas Vänersborg arrangerades denna gång den 22-23 april i samverkan med Kungajaktmuseet Älgens Berg, Idrottshistoriska museet, Medicinhistoriska museet, Dockmuseet, Konsthallen, Vänersborgs Turist, Vänersborgs kommun – Levande Centrum samt Kulturlagret – Vänersborgs museum. På Vänersborgs museum anordnades temadagen ”Vårens växter”. Föreningen Trädgårdsamatörerna deltog med försäljning av växter, ekofloristen Karin Erlandsson visade blomsterarrangemang på temat ”Vårbrud” och botanikerna Anders och Karin Bohlin gjorde två föreläsningar ”Vårens växter i naturen” samt ”Vårens växter i trädgården”.

125


Fredagen den 19 maj anordnades ”Kulturnatta” och på Vänersborgs museum hölls ett digert musikprogram mellan kl. 10 – 22. Konsert med Piano och Oboe, ”Jorden runt” med Musikskolans Barnkör och Ungdomskör, Orientalisk dans, Håkan Lind sjöng Sjöberg, Rebecka Haak med gruppen Silk Riot framförde eget material, Slagverkskonsert med årets vinnare i SM för slagverksensembler. Därtill höll Vänersborgs Stadsmusikkår en kortare konsert utanför museet. Under hela kvällen demonstrerade restaurang Teatergränd tillverkning av chokladtryffel. I samband med aktivitetshelgen ”Kvinnlig Kvalité” öppnade musikgruppen Difference kulturcafé Kontrast i museets vaktmästarbostad. Kulturcaféet invigdes av den kända TV-profilen Ingvar Oldsberg. Efter invigning-en höll Difference konserten ”Det mesta av den bästa med Difference”. Kontrast håller öppet alla söndagar och har under hösten lockat ett flertal besökare. Traditionell julmarknad anordnades för 29:e året lördagen den 2 december. Marknaden visade på ett mycket brett urval av konsthantverk och matprodukter med säljare från hela Västra Götaland. Antalet säljare i år var 65, det hittills högsta antalet. Detta möjliggjordes genom ett utvidgat jultorg på gården. Utöver dramatiserade stadsvandringar för skolan har under året två stadsvandringar arrangerats för allmän-heten: ”Birger Sjöbergs Vänersborg” den 10 juni samt ”I stadsbrandens spår” den 5 juli. Målavstämning Målen för kulturen återfinns under verksamhet bibliotek. De är inte särredovisade utan ingår under rubri-ken målavstämning/bibliotek och kultur. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall

Utfall

Budgetdiff

2004 2005 2006 2006 Summa intäkter 195 208 241 +37 Summa kostnader 10 745 11 206 11 717 -101 Totalt netto 10 550 10 998 11 476 -64

Ekonomisk analys Ökade intäkter 2006 avser extra intäkt för hyra samt extra bidrag för kulturaktivitet från nämnden. Ökade omkostnader är ökad semesterlöneskuld och högre kostnad för hyra samt kulturaktivitet.

126


Nyckeltal KULTUR 2004 2005 2006

Förändr.

05-06%

Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 6 4 6 +2 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 37 36 36 0 Verksamhetens nettokostnad/inv., kr 284 297 310 +4

Vänersborgs museum 11 342 11 897 12 606 +6 Konsthall 4 069 4 885 7 635 +56

Kommentarer till nyckeltalen Personalkostnadens andel av bruttokostnaden har ökat, då viss tjänst varit vakant tidigare år. Vänersborgs museum har ett fortsatt ökat antal besökare med ett brett föredragsprogram, konserter och till-fälliga utställningar. Konsthallens stora ökning beror på ökad publikdragande aktivitet och ändrade öppettider samt en ökad till-gänglighet för alla åldersgrupper. INVESTERINGAR Tkr Investeringsplan

2006Årets

resultatBudget-

differens Kulturnämnden 107 31 76 Summa 107 31 76 Kulturnämndens investeringar under 2006 avser arbetsmiljö.

127

Verksamhetsberättelse 2006 - Gymnasienämnden

GYMNASIENÄMNDEN Ordförande: Kjell Nilsson (s) Vice ordförande: Orvar Carlsson (kd) Förvaltningschef: Siw Andersson

ORDFÖRANDENS KOMMENTAR Nu lägger vi 2006 bakom oss och jag vill inleda med att tacka alla våra medarbetare av hela mitt hjärta för det kolossalt fina arbete som lagts ner inom nämndens ansvarsområde. Vi har gjort ett positivt resultat, det första under nämndens historia. Under året har vi blivit idéskola (yrkesutbildning i skarpt läge). Teknikprogrammet har också fått pris som en av de tre bästa teknikutbildningarna i Västsverige av teknikföretagen. Under sommaren byggde vi om våra lokaler på Idrottsgatan 7 (vårdgymnasiet) så att gymnasiesärskolans individuella program nu finns i samma lokaler. Det blev otroligt bra, alla är helnöjda. Individuella programmet startade nya priv-utbildningar nämligen barn och fritid samt omvårdnadsprogrammet på Holmängen. I höstas startade också det öppna programmet på gymnasiet. Nämnden fick under hösten ett positivt svar från regeringen om vår ansökan gällande orkestermusikerpro-grammet, som det just nu jobbas intensivt med att marknadsföra. Detta är ett led i Vänersborgs vision, Sveri-ges bästa musikkommun. Komvux har numera två KY-utbildningar och vi har fått ytterligare fyra intag på KY-krim vilket är glädjande. Även alla andra utbildningar håller en hög klass på komvux. Den nya regeringen har aviserat stora förändringar inom arbetsmarknadspolitiken så frågorna är just nu många. AME lägger stor kraft på att hjälpa arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden med bra resultat ihop med socialförvaltningen samt andra projekt med långtidsarbetslösa. Samarbetet mellan de tre nämnderna GYM, SOC, BUN har bara blivit bättre och flertalet projekt som rör ung-domars hälsa samt andra problem jobbas det med. Jag vill som avslutning tacka den avgående nämnden för ett bra arbete under mandatperioden. Hoppas vi får ett fortsatt bra samarbete för elevens bästa under den kommande mandatperioden. Kjell Nilsson Gymnasienämndens ordförande

128


ÅRETS RESULTAT Nämndens resultat Resultaträkning


Mkr 2004 2005 2006 differens 2006Försäljning 4,5 4,5 4,1 - 0,1Avgifter & ersättningar 35,3 29,4 33,6 +4,7Bidrag 33,0 34,5 46,0 +2,7Övriga intäkter 0,6 0,9 1,1 0,0Summa intäkter 73,4 69,3 84,8 7,3Personalkostnader 108,8 116,6 137,9 +0,8Omkostnader 107,1 105,7 109,8 -6,0Kapitalkostnader 3,7 3,3 3,3 0,0Nettokostnader 146,1 156,3 166,2 +2,1 Övergripande analys 2004 2005 2006 Mkr

Utfall netto

Budget-differens

Utfallnetto

Budget-differens


Nämnd och adm. 4,6 -0,1 4,9 0,0 0,1 5,4 5,3 0,0Gymnasium 112,7 -2,6 120,9 -0,8 31,9 158,4 126,5 +2,3Gymnasiesärskola 10,1 -4,1 11,4 -3,2 3,6 15,4 11,8 -1,2Komvux 13,4 +2,3 11,8 +1,9 6,7 20,2 13,5 -0,2Uppdragsutbildning -1,7 +1,7 -0,6 +0,6 7,4 6,4 -1,0 +1,0Arbetsmarknadsenheten (AME) 7,1 +1,3 7,9 +0,6 35,1 45,2 10,1 +0,2

Summa 146,2 -1,5 156,3 -0,9 84,8 251,0 166,2 +2,1 I ramsättningen inför budget 2006 fick gymnasienämnden ett tillskott på 4 Mkr, som gick till elevökningen på gymnasiet samt 2 Mkr till elevökningen på gymnasiesärskolan. Totalt visar gymnasienämnden ett överskott på +2,1 Mkr mot budget. 1,1 Mkr av resultatet beror på intäkter som hörde till 2005 och ej bokades upp i bokslutet. 1,0 Mkr av resultatet beror på att den nya regeringen återkallade gymnasiereformen (GY-07) under hösten och planerade aktiviteter avbröts. Mål och målavstämning Gymnasiet Förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen har legat till grund för de mål som formulerats i rektorsområ-denas lokala arbetsplaner och de ingår som ett led i kvalitetshjulet. Målet har varit att tillgodose elevernas val, hålla en hög lärartäthet och erbjuda funktionella lokaler med hög kvalitet på utrustning och läromedel. Elevernas förstahandsval av gymnasieprogram kan inte längre tillgodoses som tidigare år. Det har börjat bli trångt på yrkesprogrammen, då intresset för dem ökat de senaste åren. På byggprogrammet och industripro-grammet var det många förstahandssökande som inte kunde tas in men även hotell och restaurang och om-vårdnadsprogrammet hade sökande som inte kunde tas emot. Lärartätheten på gymnasiet har under flera år sjunkit men i år har den ökat något. Skolans lokaler har byggts om i etapper men än återstår stora delar som inte är ombyggda. De ombyggda lokalerna är anpassade till dagens läroplan, funktionella och planerade utifrån en hög nyttjandegrad. Övriga lokaler är trånga, slitna och dåligt anpassade till dagens skolmetodik. Ett mål har varit att effektivisera gym-nasiesärskolans individuella program genom lokalsamordning och i år har en ombyggnad på Idrottsgatan 7

129


gjorts för att uppfylla målet. Ett annat mål har varit elevernas inflytande och trygghet i skolan. Utvecklingspengar har avsatts för att ge eleverna stöd och utbildning i arbetet i olika styrelser och råd enligt den LSE-organisation som beslutats. För tryggheten i skolan har alla rektorsområden arbetat aktivt för att förebygga och motverka mobbing och tra-kasserier. En handlingsplan har tagits fram och använts vid uppkomna händelser. Slutligen har ett mål varit att ge eleverna möjligheter till omvärldskontakter. Det har skett på många olika sätt, bl.a. genom internationella projekt såsom ”Interreg” och ”Comenius”. Projekten har under året avslutats. Samarbetet med företag, branscher och högskolor har också utvecklats där omvärldskontakterna ökat för både lärare och elever. Komvux Ett mål är den vuxnes rätt till ett livslångt lärande samt den vuxnes rätt att studera på ett icke traditionellt sätt. Komvux har utvecklat fler flexibla kurser och studiehandledningar samt börjat dela upp kurser i moduler. Dessutom har tekniken utvecklats för att kunna arbeta mer flexibelt. Ett annat mål är att de studerande upplever att skolans bedömning är rättvis och grundar sig på fastställda kriterier. En enkät visar att en stor del av de studerande upplever detta. Komvux ska också samverka med arbetslivet, andra myndigheter och organisationer. Samverkan med när-ingslivet sker regelbundet i framförallt utbildningar med arbetsplatsförlagd utbildning (APU), praktik och Lärande i arbetet (LIA-platser). För övrigt förekommer studiebesök och besök av företrädare för olika externa verksamheter. Dessutom finns ett samverkansråd, där företrädare för arbetsförmedling, AME, bibliotek, hög-skola, studieförbund, privata utbildningsaktörer m.fl. träffas regelbundet. Även här visar en enkät att de stude-rande är nöjda. Arbetsmarknadsenheten AME har bedrivit en verksamhet som är väl förtrogen med uppsatta strukturinriktade och individuellt inriktade mål. De strukturinriktade målen innebär att ”verksamheten ska vara väl förtrogen med arbetslösas villkor samt att i samverkan med andra stärka arbetslösas villkor på arbetsmarknaden”. De individuellt inriktade målen framhäver, något förkortat, att ”verksamheten ska syfta till att den enskilde ska etablera sig på arbets-marknaden, att för dem som inte kommit in på arbetsmarknaden eller förlorat kontakten med den ska verk-samheten erbjuda stöd för inträde på arbetsmarknaden samt möjlighet till praktik. Det innebär även att perso-ner med missbruksproblem ska om möjligt beredas ett offentligt skyddat arbete som ett alternativ till missbruk och socialbidragsberoende och enskilda ska i nära samverkan med arbetsförmedlingen stödjas med olika åtgärder så att gemensamma insatser utnyttjas maximalt”. På AME genomförs kontinuerlig kompetensutveck-ling för arbetstagarna. Framtidsutsikter Gymnasiet Riksdagen beslutade under hösten 2004 om att reformera gymnasieskolan (”Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan” (SOU 2003/04:140)). Den nya regeringen har återkallat alla delar i gymnasiereformen förutom förändringen av det individuella pro-grammet och istället aviserar regeringen i propositionen 2006/07:1 en större strukturförändring av gymnasie-skolan. Den kommer att innehålla tre olika inriktningar: Studieförberedande program som leder till studieförberedande gymnasieexamen vilket ger grundläggan-

de behörighet till högskolan Yrkesförberedande program som leder till yrkesexamen Lärlingsprogram som leder till lärlingsexamen eller gesällbrev.

Regeringen har också återkallat den nya skollagen, som kommer att arbetas om som en effekt av den ej genomförda gymnasiereformen. Den nya regeringen har aviserat att utbildningspolitiken kommer att förändras, vilket kommer att få effekter för all utbildning. Vilka konsekvenser detta medför går inte att säga i dagsläget.

130


Individuella programmet Den enda åtgärden av gymnasiereformen GY-07 som har genomförts under 2006 är förändringen av det individuella programmet (IV). På IV studerade varje elev ca halvtid vilket har utökats till heltidsstudier. Elevutveckling Ökningen av ungdomar i gymnasieålder har sin kulmen år 2007 i Vänersborgs kommun, d.v.s. de ungdomar som Vänersborg har kostnadsansvar för. Antalet ungdomar i gymnasieålder framöver kommer år 2008 att minska i en långsam takt och först 2014 är elevantalet på samma nivå som 2000 enligt nuvarande prognoser. Interkommunala elever De interkommunala kostnaderna, d.v.s. den avgift kommunen får betala för elever som studerar i andra kommuner har under de senaste åren ökat . Genomsnittskostnaden som Vänersborgs kommun får betala för dessa elever har ökat liksom antalet elever. Antalet interkommunala elever beräknas öka även under 2007. En anledning är att Fridaskolan höstterminen 2006 startade två studieförberedande gymnasieprogram (sam-hällsprogram och naturvetenskapsprogram) i Vänersborg. Förstahandsval av utbildning De senaste årens antagningar visar att en större andel av eleverna har sökt de yrkesförberedande program-men. Idag har de populära programmen svårigheter att tillgodose alla elevers förstahandsval. Den framtida elevminskningen kommer troligtvis inte att minska nämnvärt på de programmen. På de studieförberedande programmen kan en minskning förväntas, eftersom Fridaskolan under hösten 2006 startat två studieförbere-dande program. En fortsatt målsättning för Vänersborg är att tillgodose elevernas förstahandsval. Öppen ingång Höstterminen 2006 startade Birger Sjöberggymnasiet en öppen ingång mellan naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet. Eleven studerar på öppen ingång för att först år 2 välja antingen naturvetenskap eller samhällsvetenskap. Ett av syftena är att öka antal elever som väljer naturvetenskapsprogrammet, vilket överensstämmer med de nationella intentionerna. Orkesterinriktning År 2007 kommer elever från hela landet att kunna välja ett nytt specialutformat program med orkesterinrikt-ning. Förhoppningen är att ca en tredjedel av eleverna på orkesterinriktningen från Vänersborg. Mycket planeringsarbete och nätverksbyggande inför starten av orkesterinriktningen krävdes under 2006 och kommer att krävas fram till 2008. Orkesterinriktningen är ett led i att utveckla Vänersborg till Sveriges bästa musikkommun. I dagsläget finns en stor osäkerhet om lokaler, elevboende, budget m.m.

Fyrbodalsamverkan Ett avtal med 13 kommuner inom Fyrbodal har tecknats med målet om en samverkan inom gymnasieskolor-na i Fyrbodal samt ett gemensamt webbaserat intagningssystem. Under våren 2006 startade det gemen-samma intagningssystemet. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan kommunerna fortsätter under 2007. Gymnasiesärskola I Vänersborgs kommun har antalet elever i gymnasiesärskolan ökat från 11 år 1994 till 49 år 2006. Ökningen är 7 elever mellan år 2005 och 2006. En fortsatt sådan utveckling, knuten till befolkningsstatistiken, pekar mot 50-55 elever 2008. På de nationella programmen, fordon och estet, kommer det till hösten 2007 att vara svårt att erbjuda elever från andra kommuner plats, trots att det finns ett intresse. Skälet är att antalet elever har ökat under flera år och det har medfört att lokalerna inte kommer att räcka till för fler elever. Det finns inga planer på att utöka lokalerna, eftersom antalet elever kan komma att minska framöver, då elevkullarna minskar. Elever från Trollhättan kommer däremot att erbjudas plats, eftersom det finns ett samverkansavtal. Målsättningen med samverkansavtalet är att ha kompletterande utbud på de nationella programmen. Gymnasiesärskolans individuella program är inte fullt utbyggt. Antalet elever kommer att öka under läsåret 2007/2008. Beroende på att den egna verksamheten ökar, kommer elevantalet i andra kommuner att minska i motsvarande grad.

131


I det pågående arbetet kring samordnad gymnasieskola i FyrBoDal har samverkan inletts inom gymnasiesär-skolan. Den nya regeringen har aviserat att utbildningspolitiken kommer att förändras, vilket kommer att få effekter för all utbildning. Vilka konsekvenser detta medför går inte att säga i dagsläget. Komvux/uppdragsutbildning Idag råder en stor osäkerhet hur den nya regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitik kommer att påverka komvux verksamhet. Regeringen fattade i oktober 2006 beslut, som för komvux del innebär stora förändringar. Det riktade statsbidraget upphör och ett reducerat statsbidrag tilldelas kommunen och är inte längre öronmärkt till komvux. Det innebär att komvux budget för 2007 minskas med drygt en miljon kronor. Statsbidraget är inte längre kopplat till volym. SFI – svenska för invandrare. Antalet studerande har under 2006 ökat markant och fortsätter att öka. En ny lag från den 1 juli 2006 innebär att kommunen är skyldig att erbjuda varje studerande mer undervisning än tidigare. För att ge de SFI-studerande ytterligare möjligheter att träna det svenska språket och underlätta tillträde till den svenska arbetsmarknaden och därmed en egenförsörjning samverkar komvux med AME och socialför-valtningen. Denna försöksverksamhet riskerar att påverkas av AME:s begränsade resurser under 2007. Det nationella kravet på behörighet i äldreomsorgen innebär att socialförvaltningen i Vänersborgs kommun även under läsåret 2006 – 2007 satsar på att ge 40 personer i vården lokal behörighet som undersköterska. Kompetenshöjningen sker på komvux två dagar i veckan. Utvecklingsarbetet med validering fortsätter. Valideringsdelegationens resultat följs och under tiden arbetar komvux med att utveckla strukturer och modeller för validering, främst inom området omvårdnadsutbildning. Uppdragsutbildningen har i januari 2007 fått beslut på en fortsättning av den kvalificerade yrkesutbildningen med inriktning mot kriminalvård. Arbetsmarknadsenheten En riskfaktor och svaghet ekonomiskt är det stora beroendet av externa intäkter, då kommunbidraget endast utgör en liten del av AME:s totala intäkter. De externa intäkterna kommer främst från arbetsförmedlingen, men även från en rad större och mindre projekt, ofta med EU-bidrag. Detta ställer stora krav på organisatio-nens flexibilitet. Den nya regeringen har aviserat stora förändringar i arbetsmarknadspolitiken, vilket kommer att påverka AMEs verksamhet. Nya arbetsmarknadspolitiska program kommer att införas, samtidigt som en rad befintliga insatser avvecklas. Program och åtgärder ska inriktas på att förstärka den arbetslöses kompetens och kon-centreras till områden där det är brist på arbetskraft. Övergångsregler kommer att gälla för dem som deltar i de befintliga programmen, så att de vid avvecklingstidpunkten får fullfölja programperioden. Nya aktörer, t.ex. den privata marknaden, kan komma att överta utförandet av nya program och åtgärder. Tydligare information om vad som kommer att gälla förväntas regeringen redovisa i vårpropositionen 2007. Inom kommunen har en grupp fått i uppdrag att göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna på kort och lång sikt utifrån budgetpropositionen. Gruppen kommer att redovisa en delrapport i januari 2007 och rapporten ska slutföras efter det att regeringen har lagt sin vårproposition 2007.

132


NÄMND Årets verksamhet Gymnasienämnden har nio ordinarie ledamöter och nio ersättare. Under året har 13 nämndsammanträden hållits och 11 presidiesammanträden. Snittiden för nämndsammanträdena har under året varit 3,5 timmar och för presidiesammanträdena 4 timmar. Närvarande ledamöter och ersättare på nämndsammanträdena har i snitt varit 12. Ekonomiskt utfall Tkr


2004 2005 2006 differens 2006

Summa intäkter 1 2 2 +2 Summa kostnader 431 602 770 -279 Totalt netto 430 600 768 -277 Ekonomisk analys Gymnasienämnden visar ett underskott på -277 Tkr p.g.a. ökade kostnader för arvoden samt ökade kostna-der för Fyrbodalssamarbetet. ADMINISTRATION Årets verksamhet Förvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla administrativa rutiner och redskap samt tydliggöra led-ningssystemet utifrån uppdraget att styra, stödja, samordna och ge service åt nämndens totala verksamhets-område. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har enligt plan fortsatt att utvecklas och stärkas. Dock återstår ytterligare utvecklingsarbete. Ekonomiskt utfall Tkr


2004 2005 2006 differens 2006

Summa intäkter 1 1 150 +150 Summa kostnader 4 129 4 286 4 644 +174 Totalt netto 4 128 4 285 4 494 +324 Ekonomisk analys Administrationen visar ett överskott på +324 Tkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader än budgeterat.

133


GYMNASIUM Årets verksamhet Birger Sjöberggymnasiet har under hösten 2006 omkring 1 650 elever. Skolan omfattar 14 nationella pro-gram: - Barn- och fritidsprogrammet - Byggprogrammet - Elprogrammet - Energiprogrammet - Estetiska programmet - Fordonsprogrammet - Handel- och administrationsprogrammet - Hantverksprogrammet - Hotell- och restaurangprogrammet - Industriprogrammet - Naturvetenskapsprogrammet - Omvårdnadsprogrammet - Samhällsvetenskapsprogrammet - Teknikprogrammet Dessutom finns det individuella programmet, en teckenspråksinriktning inom samhällsvetenskapsprogrammet och omvårdnadsprogrammet samt lokal bandyinriktning. Gymnasieprogram som inte kan erbjudas på Birger Sjöberg-gymnasiet köps av kommuner och fristående gymnasieskolor. Höstterminen 2006 startade Birger Sjöberggymnasiet en öppen ingång mellan naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet. Eleven studerar på öppen ingång för att först år 2 välja antingen naturvetenskap eller sam-hällsvetenskap. Ekonomiskt utfall Tkr


2004 2004 2006 differens 2006

Summa intäkter 33 530 26 508 31 845 +6 645 Summa kostnader 146 182 147 444 158 378 -4 334 Totalt netto 112 652 120 936 126 533 +2 311 Ekonomisk analys I ramsättningen inför budget 2006 fick gymnasieförvaltningen ett tillskott på 4 000 Tkr, som gick till elevök-ningen på gymnasiet. Gymnasiet och gymnasiesärskolan visar ett överskott på +2 311 Tkr. Riksdagen beslutade under hösten 2004 om att reformera gymnasieskolan (”Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan” (SOU 2003/04:140)). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att utforma nya programmål, kursplaner och betygssystem. Detta skulle vara klart under hösten 2005, för att implemente-ringsarbetet skulle kunna starta under 2006. Under våren 2006 intensifierade Birger Sjöberggymnasiet plane-ringsarbete inför gymnasiereformen. Pengar omfördelades till fortbildning, anpassning av utrustning, invester-ingar m.m. som skulle genomföras hösten 2006. Efter valet återkallade den nya regeringen hela gymnasiereformen, vilket har medfört att många aktiviteter, som skulle ha genomförts under senare delen av hösten, ställdes in. Gymnasiet beräknar att resultatet har förbättrats med ca 1 000 Tkr p.g.a. den återkallade reformen. Den enda åtgärden av gymnasiereformen GY-07 som har genomförts under 2006 är förändringen av det

134


individuella programmet (IV). IV fick fr.o.m. halvårsskiftet ett extra statsbidrag för att utöka undervisningstiden för eleverna till heltid. Ytterligare en resurspedagog ska anställas och det har medfört ett överskott på +200 Tkr. Antalet elever från andra kommuner som studerar i Vänersborg har under läsåret 2006/07 ökat, vilket har medfört ökade intäkter på +1 100 Tkr jämfört med budget. Nyckeltal GYMNASIET 2004 2005

2006 Förändr.

05-06 %

Antal årsarbeten * 158 160 166 +4 Personalkostnadens andel av bruttokostnaden (exkl. interkom. ers), % 52 54

54

Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 13 17

14

Verksamhetens nettokostnad/inv., kr 3 036 3 274 3 413 +4 Antal elever på Birger Sjöberggymnasiet 1 438 1 533 1 606 +5 - varav från annan kommun 204 189 201 +6 - elever i andra kommuner 297 287 286 0 Antal lärare per 100 elever * 8,3 7,9 8,0 +1 Antal lärare per 100 elever ** 7,9 7,5 7,6 +1 Snittkostnad per vänersborgselev i Vänersborg 68 929 70 398 71 581 +2 Snittkostnad per vänersborgselev i annan kommun 93 065 91 715 90 776 -1

* Inklusive estetiska programmet, omvårdnadsprogrammet tecken, samhällsprogrammet tecken ** Exklusive estetiska programmet, omvårdnadsprogrammet tecken, samhällsprogrammet tecken Kommentarer till jämförelsetalen Delar av lokalerna på Idrottsgatan 7 har byggts om för att inrymma gymnasiesärskolans individuella program. Detta har medfört att hyreskostnadens andel av bruttokostnaden har minskat. Alla siffror gällande antal elever är framräknade som ett snitt mellan vårtermin och hösttermin. I gymnasieskolan har antalet elever under flera år ökat och ökningen beräknas fortsätta fram till 2007. Elever som studerar i andra kommuner har också ökat de senaste åren. Under vårterminen studerade 263 elever i annan kommun och under höstterminen 309. Antalet elever som kommer till Vänersborg för att studera har under hösten 2006 ökat jämfört med våren. Antal årsarbeten har ökat mellan 2005 och 2006. Eftersom antal elever ökar har också antalet lärare ökat. Trots detta har antalet lärare per 100 elever under flera år sjunkit markant, dock inte under 2006. Snittkostnaden per elev varierar, beroende på vilka program eleverna går på. De yrkesförberedande pro-grammen är dyrare än de studieförberedande. Snittkostnaden för elever i Vänersborg har ökat något och snittkostnaden för elever i andra kommuner har minskat något.

135


GYMNASIESÄRSKOLA Årets verksamhet Elever som går i gymnasiesärskolan är i regel 17-21 år. Inom gymnasiesärskolan finns tre nivåer: - Yrkesutbildning (nationellt program) för elever med lindrig utvecklingsstörning - Yrkesträning (individuellt program) för elever med måttlig utvecklingsstörning - Verksamhetsträning (individuellt program) för elever med grav utvecklingsstörning

Birger Sjöberggymnasiet har två nationella program, fordonsprogrammet och estetiska programmet samt individuellt program.

Målsättning under 2006 var att samla gymnasiesärskolans individuella program i gemensamma lokaler i syfte att öka kvalitet och effektivisera bl.a. användandet av personal. Gymnasieskolans lokaler på Idrottsgatan 7 har därmed byggts om och lokaler på Onsjö har lämnats.

En del av verksamheten köps fortfarande från andra utbildningsanordnare. För att tillgodose elevgruppens behov och val kommer samverkan med andra utbildningsanordnare att ske även fortsättningsvis. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006

differens 2006

Summa intäkter 1 613 2 271 3 638 +49 Summa kostnader 11 709 13 656 15 382 -1 295 Totalt netto 10 096 11 385 11 744 -1 246 Ekonomisk analys

I ramsättningen inför budget 2006 fick gymnasieförvaltningen ett tillskott på 2 000 Tkr, som gick till elevök-ningen på gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan har ett underskott på -1 246 Tkr. Under många år har gymnasiesärskolan haft ett under-skott p.g.a. fler elever. Den totala kostnaden har bara ökat nämnvärt mellan 2005 och 2006 trots fler elever. Nyckeltal GYMNASIESÄRSKOLAN 2004 2005

2006

Förändr.

05-06 %

Verksamhetens nettokostnad/invånare, kr 272 308 317 +3 Bruttokostnad per elev, kr 282 138 275 870 248 095 -10 Antal elever 14 21 35 +67 -varav från annan kommun 4 8 13 +62 -elever i andra kommuner 28 29 27 -7

Kommentarer till jämförelsetalen Antalet elever i gymnasiesärskolan har under de senaste åren ökat kraftigt. Bruttokostnaden per elev har minskat p.g.a. effektiviseringar.

136


KOMVUX Årets verksamhet

Komvux består av följande verksamheter: – Grundläggande vuxenutbildning – Gymnasial vuxenutbildning – Särvux – Svenska för invandrare (SFI) – Omvårdnadsutbildning – Påbyggnadsutbildning med inriktning vårddokumentation Påbyggnadsutbildningen avslutades under våren 2006 och hösten 2006 påbörjades en ny kvalificerad yrkes-utbildning (KY). Under 2006 har komvux utbildat handledare på olika arbetsplatser som sedan ska handleda de studerande när de är på arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006

differens 2006

Summa intäkter 8 852 8 771 6 707 +107 Summa kostnader 22 314 20 579 20 188 -312 Totalt netto 13 462 11 808 13 481 -205 Ekonomisk analys Komvux visar ett underskott på -205 Tkr. Under året har komvux fått ett extra statsbidrag för vuxnas lärande som hör till 2005. I bokslutet 2005 beräknades att komvux skulle betala tillbaka 1 760 Tkr, eftersom antalet platser under året varit färre än de som statsbidraget var beviljat för. Återbetalningen blev 850 Tkr lägre än beräknat, vilket har förbättrat resultatet. Under hösten 2006 har antalet platser ytterligare minskat jämfört med budget. Det betyder att komvux egentligen har ett underskott på ca -1 000 Tkr. Nyckeltal

KOMVUX 2004 2005

2006 Förändr.

05-06 %

Antal årsarbeten 32 30 29 -3 Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 65 68 71 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 17 17 17

Verksamhetens nettokostnad/invånare, kr 363 320 364 +14Antal studerande inkl. arbetsmarknadsåtgärder och vuxnas lärande

- Grundläggande vuxenutbildning 75 106 99 -7- Gymnasial vuxenutbildning 427 504 510 +1- Påbyggnadsutbildning 31 22 14 -36

Kommentarer till jämförelsetalen Påbyggnadsutbildningen avslutades under våren 2006 och en ny kvalificerad yrkesutbildning (KY) påbörjades hösten 2006.

137


UPPDRAGSUTBILDNING Årets verksamhet Uppdragsutbildningen på komvux är självfinansierad och kostnaderna ska täckas av egna intäkter. Upp-dragsutbildningen erbjuder bl.a. utbildning inom teckenspråk, tekniskt och naturvetenskapligt basår, omvård-nad, två kvalificerade yrkesutbildningar en med inriktning kriminal- och ungdomsvård och en med inriktning hälso- och sjukvårdssekreterare. Utbildningar inom teckenspråk har sålts till Iris Hadar. Inom omvårdnad har komvux tillsammans med Lär- & utvecklingscenter i Mellerud arrangerat en utbildning för män som vill arbeta i vården. Komvux utbildar också 40 personer från Vänersborgs kommun, så att de får lokal kompetens som undersköterska. Ekonomiskt utfall Tkr Utfall Utfall Utfall

Budget-

2004 2005 2006

differens 2006 Summa intäkter 7 531 6 592 7 392 +645 Summa kostnader 5 807 6 017 6 411 +336 Totalt netto 1 724 -575 -981 +981 Ekonomisk analys Uppdragsutbildningen visar ett överskott på +981 Tkr. Under året har en ny kvalificerad yrkesutbildning startat vilket har ökat intäkterna. Under 2005 hade uppdragsutbildningen ett EU-projekt, ungdomslyftet, och under 2006 har +0,3 Mkr betalats ut som hör till det projektet. Fler uppdrag än budgeterat har utförts under året. Nyckeltal UPPDRAGSUTBILDNING 2004 2005

2006

Förändr.

05-06 %

Antal årsarbeten 12 10 11 +10 Personalkostnadens andel av bruttokostnaden, % 74 72 71 Hyreskostnadens andel av bruttokostnaden, % 11 14 14

138


ARBETSMARKNADSENHETEN (AME)

Årets verksamhet Prövnings- och utvecklingsresursen har utvecklats ytterligare bl.a. genom arbetet med Torpet, företagscoa-cher samt förändrade arbetsmetoder. Utvecklingsarbetet har fortgått i syfte att ytterligare förstärka insatserna, såväl kvalitativt som effektivt resursutnyttjande, med en flexibel organisation. AME har samarbetat med ar-betsförmedlingen, socialförvaltningen och försäkringskassan, där insatser gjorts för arbetslösa och/eller sjuk-skrivna personer utifrån individens behov.

Aktivitetscenter Aktivitetscenter är ett avtal mellan arbetsförmedlingen och AME, vilket främst riktar sig till arbetslösa personer som behöver stöttning i sitt arbetssökande. Jobbsökaraktiviteter och motivationshöjande insatser har erbju-dits, där fokus ligger på individen. Även “aktivitetsskapande orientering” har erbjudits, vilket bl.a. innehåller lärandet som en del av det dagliga livet, fritidsaktiviteter, friskvård, utbyte av erfarenheter om livskvalitet samt grundläggande data. I prövningsresursen kartläggs arbets- samt studieförmågan för personer med funktions-nedsättning eller arbetshinder. De har möjlighet till arbetsprövning inom olika verksamheter. Ca 150 personer har ingått i aktivitetscenter under året varav 20 personer har gått vidare till den reguljära arbetsmarknaden eller studier och 93 personer gått vidare till plusjobb.

Plusjobb En ny åtgärd, plusjobb, infördes under året med syfte att stärka arbetslösas möjligheter att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. För Vänersborgs kommun gick 93 personer till plusjobb. Anställningarna löper under två år och sträcker sig till 2008.

Hemvaktmästare/fixarmaltar, vilket är ett resultat utifrån plusjobb, är en försöksverksamhet, där pensionärer samt funktionshindrade kan få hjälp med olika sysslor i hemmet eller trädgården mot en mindre avgift. Det är ett samarbetsprojekt med socialförvaltningen.

Offentligt skyddat arbete (OSA) Arbetsmarknadsenheten har sedan 1995 haft uppdrag av kommunstyrelsen att erbjuda 65 helårsplatser. 2004 gick 18 platser över till samhällsbyggnadsförvaltningen. Kvarvarande 47 platser har fördelats på 52 personer under 2006. Fördelningen av de ingående grupperna av arbetshandikappade var följande:

Arbetshandikapp Andel Socialmedicinskt handikappade (missbruk) SM 60 % Psykiskt handikappade P 17 % LSS 23 %

Verksamheter, som bedrivs med OSA-anställda, är bl.a. snickeri, måleri, bageri, syateljé, cykelverkstad, bil-tvätt, gröna växter och offentlig miljö samt en second-hand-butik. Via butiken säljs även egenproducerat hantverk. Servicelaget har aktivt arbetat med försäljning av egentillverkade saker på bl.a. marknader samt i kommunhuset i Vänersborg.

Ungdomsprogram Inom arbetsmarknadsenheten finns ungdomscentrat som arbetar med målgruppen unga arbetslösa 18-25 år. Avtal med arbetsförmedlingen reglerar antalet ungdomar, vilket är konjunkturrelaterat. Under året har ca 460 ungdomar varit inskrivna i programmet, varav ca 400 genom avtal med arbetsförmedlingen. Av dessa 400 har ca 30 % gått till arbete eller studier. Resterande 60 har deltagit i samverkan med Birger Sjöberggym-nasiet, komvux och socialförvaltningen.

På ungdomscentrat finns följande aktivitetsområde: Rivstart - Ungdomen får under två veckor bl.a. skriva meritförteckning, söka jobb, träna på anställningsinter-vjuer, konsumentinformation, vardagsjuridik, komvux, coachsamtal samt vara aktiv praktiksökande. Fullriggad - I denna verksamhet har ungdomen möjlighet att få mer stöttning i form av gruppaktiviteter och en fördjupning av vissa aktiviteter som finns i rivstarten. Praktikcoach - Det som ungdomscentrat har som fokus är att hjälpa ungdomar ut i praktik. Praktikcoachen har regelbunden dialog med arbetsgivarna och gör uppföljningsbesök på arbetsplatserna. Ungdomen får genom sin praktik möjlighet att skapa kontakter och även chans att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Ungdomscentrum Slussen ”Ungdomscentrum Slussen” är ett projekt i samarbete med socialförvaltningen med syfte att ge arbetslösa ungdomar en grund för att gå vidare mot utbildning, arbete eller rehabilitering och därigenom minska bidrags-beroendet. 28 personer har deltagit varav fyra personer har gått vidare till arbete på den reguljära arbets-marknaden.

139


Feriearbetande ungdom AME handlägger feriearbete för ungdomar som gått ur nionde klass. Under året har 80 ungdomar sommarar-betat.

Lokalhistoria protokoll SLHD ”Lokalhistoria” startade som ett EU-projekt med komvux som projektägare, men har under de senaste tre åren drivits i kommunens regi, med AME som verksamhetsansvarig. Gamla protokoll har dokumenterats och lagts in i en databas. Materialet skall kunna användas av allmänhet, elever och lärare och ge högskolan stör-re möjlighet till forskning. Medel finns avsatta för denna verksamhet t.o.m. 2007.

EU-projekt “Volontärverksamhet” Volontär och ungdomsutbyte - Ungdomscentrat har under fyra år erbjudit ungdomar att resa som volontärer i Europa med hjälp av EU:s ungdomsprogram. Totalt är det fyra personer som deltagit i programmet.

EU-projekt ”Internationellt ungdomsutbyte – Girl´s power” AME har deltagit i projektet ”Internationellt ungdomsutbyte – Girl´s power” med fokus på kvinnors situation i olika länder. Projektägare var Polen. Även Ukraina och Georgien deltog i projektet.

EU-projekt “Utvecklingstjänster i Vänersborg” ”Utvecklingstjänster i Vänersborg” är ett EU-projekt som startade i november 2005 och kommer att pågå under hela 2007. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för jobb för de grupper som har haft särskilt svårt att få en anställning. Målgruppen består främst av långtidsarbetslösa personer med främst somalisk, kosovoalbansk och romsk bakgrund.

Ekonomiskt utfall

Tkr Utfall Utfall Utfall Budget- 2004 2005 2006 differens 2006

Summa intäkter 21 856 25 132 35 090 -293 Summa kostnader 28 978 33 009 45 206 +536 Totalt netto 7 122 7 877 10 116 +243

Ekonomisk analys

AME visar ett överskott på +243 Tkr. Ett större antal anvisade personer under året har bidragit till ökade in-täkter från staten. En stor ökning har skett av antal anvisade ungdomar samt införandet av plusjobb.

Nyckeltal

Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åt-gärder

2004 2005 2006

OSA-platser 70 50 52 Utvecklingsgaranti (UVG) 166 193 352 Ungdomskommunala platser (UKP) 65 51 110 Ungdomscentrum Slussen 28 Feriearbetande ungdom 55 70 80 Anställningsstöd 5 18 16 Aktivitetsgaranti 101 0 0 Aktivitetscenter 29 184 147 Plusjobb 97 Arbetsträning/Rehab 5 0 43 Lönebidrag 11 23 24 Arbetsprövning/R-kod mm 5 21 29 Kriminalvård 3 0 3 Övrigt 7 3 0 EU-projekt 193 168 19 Antal personer totalt som anvisats under året 715 781 1 000

Antal personer som anvisats under året har ökat från 781 personer 2005 till 1 000 personer 2006. Det beror i huvudsak på rådande konjunkturläge med hög andel långtidsarbetslösa och få antal lediga arbeten på den reguljära arbetsmarknaden, vilket inneburit att arbetsförmedlingens ekonomiska möjlighet till anvisning av deltagare till AME ökat.

140


INVESTERINGAR Tkr Inv.plan Årets Budget- 2006 Resultat

differens 2006

Nämnd och administration 0 0 0 Gymnasieskola 2 509 1 563 +946 Komvux 300 0 +300 Uppdragsutbildning 200 0 +200 Arbetsmarknads- enhet (AME) 0 49 -49 Summa 3 009 1 612 +1 397

Gymnasiet har investerat i datorer, utrustning och skolmöbler till programmen. I samband med ombygganden av Idrottsgatan 7 har skolmöbler och datorer köpts. Gymnasiet planerade under våren att göra investeringar i samband med gymnasiereformen. Då regeringen återkallade reformen beslutade förvaltningen att avvakta med de investeringarna. AME har installerat ventilation i keramikverkstaden.

141

Nämdernas 2006...Vice ordförande: Andreas Vänerlöv (kd) ÅRETS RESULTAT Ekonomiskt utfall Resultaträkning Utfall UtfallUtfallBudget-Mkr 2004 20052006diff. 2006 Summa intäkter

Documents