Neoexorcisterna: Fem utdrivare av demoner, gastar och onda rymdvarelser i nutida Stockholm

  1  

å

UPPSATS

Religionshistoriska avdelningen

Stockholms Universitet

Neoexorcisterna

Fem utdrivare av demoner, gastar och onda

rymdvarelser i nutida Stockholm

Michael Marlow

Masterkurs i Religionshistoria

Höstterminen 2011

  2  

INNEHÅLL INLEDNING – ÄNGLAR OCH BERÄTTELSEN OM ”ORMMANNEN”. 5 ”Ormmannen” 6 1. HUR OCH VARFÖR JAG FANN DET JAG FANN I MIN UNDERSÖKNING. 8 1.1 Hur jag upptäckte och kom in i det neoexorcistiska fältet. 8 1.2 Mitt fält samt syften med och avgränsningar av min undersökning. 9 1.3 Antropologisk metod. 10 1.4 Vad kan den psykoanalytiska metodens fria associationer tillföra den antropologiska metoden i mitt ”osynliga” fält? 14 1.5 Förförståelsens betydelse för ens egen och andras religiösa världsbilder. 19 1.6 Uppsatsens upplägg. 20 2. LEVNADSBERÄTTELSER – ARV, KALL, TRÄNING OCH SKAPANDET AV EN MENINGSFULL LIVSHISTORIA. 21 2.1 Narrativa aspekter i levnadsberättelser. 21 2.2 Den ockulta genetiska koden eller vikten av ärvda förmågor. 22 2.3 Den andliga kallelsen och den ”schamanska” narrativa modellen. 23 2.4 En jämförelse med den religiösa omvändelsen. 30 3. MAN HÖR OCH SER MED MER ÄN SINA ÖRON OCH ÖGON. 32 3.1 Varseblivningspsykologin – sinnenas begränsningar. 32 3.2 Man lär sig vad som är möjligt att erfara. 37 3.3 Fria associationer över en ljudupptagning. 39 3.4 Intuitionen och den inre synen. 44 3.5 Hur varseblir man med ”de högre sinnena”? 47 4. HUR VÄRLDEN ÄR UPPBYGGD, VAD EN MÄNNISKA ÄR OCH VARFÖR ONDSKA FINNS. 52 4.1 Världar som möjliggör besatthet och utdrivning av demoniska krafter. 52 4.2 Människan och hennes metafysiska beståndsdelar. 60 4.3 Varför finns Det onda? 66 4.4 Religionsfilosofiska jämförelser. 68 5. MOTSTÅNDARNA: DEMONER, MÖRKA MÄSTARE, GASTAR OCH HÄXOR. 69 5.1 En arketypiskt influerad demonologi. 69 5.2 Elementarandar och eteriska väsen. 71 5.3 De Mörka mästarna och poltergeister. 73 5.4 Spöken och gengångare. 74 5.5 Varför drabbas man av demoner? 76

  3  

6. HUR MAN MED MAGISKA VAPEN AVHYSER METAFYSISKA INKRÄKTARE - DEN EXTROVERTA EXORCISMEN. 83 6.1 Exorcism som en rituell process. 83 6.2 Hjälpandar – personliga vägledare eller fria hjälpare. 85 6.3 Magiska vapen och rituella hjälpmedel för extrovert exorcism. 88 6.4 Exorcismens förlopp ur ett analytiskt perspektiv. 94 6.5 Magnus extroverta utdrivningsritualer. 95 6.6 Katharinas extroverta utrensningsritualer. 101 7. HUR MAN MED DE HÖGRE SINNENA I DET TYSTA DRIVER UT OÖNSKADE METAFYSISKA VÄSEN – DEN INTROVERTA EXORCISMEN. 105 7.1 Lucias utdrivning med både rituella hjälpmedel och genom de högre sinnena. 105 7.2 Lewis introverta utdrivning genom kamp med de högre sinnenas ljus. 107 7.3 Christers introverta utdrivning genom kanalisering eller visualiserad förstärkning. 114 8. KONKURRENTEN - DEN KRISTNA EXORCISMEN. 119 8.1 Den kristna synen på Satan och hans demoner. 119 8.2 Hur man genomför den kristna, liturgiska och större, exorcismen. 122 8.3 Befrielsen - den moderna karismatiska exorcismen. 128 8.4 Den norsk-svenska exorcismdebatten. 132 9. EN JÄMFÖRELSE MED DEN KRISTNA EXORCISMEN. 137 9.1 En jämförelse mellan olika metoder för exorcism av platser och människor. 137 9.2 Likheter mellan neoexorcisternas metoder och den kristna exorcismen. 139 9.3 Fria associationer om ett dokumentärt filmklipp av en romersk-katolsk exorcism. 140 9.4 Skapar exorcismen sina egna demoner? 146 9.5 Manligt och kvinnligt samt utrymmet för patriarkalt maktmissbruk inom neoexorcismen. 147 10. HAR NEOEXORCISMEN NÅGON POTENTIAL PÅ DEN SENMODERNA TERAPEUTISKA MARKNADEN? 149 10.1 Ett axplock av den nutida svenska folktron. 149 10.2 Förförståelsens kretslopp – ”hystorier” och villkoren för deras spridning. 151 10.3 Ett historiskt perspektiv på experters syn på vad som är galenskap och normalitet. 153 10.4 Exorcism i populärkultur och media. 156 10.5 De alternativa experterna – den nyandliga diskursens legitimeringskrav. 159 10.6 Psykoterapin och det exorcistiska arvet. 160 10.7 Neoexorcism som terapiform i ett senmodernt samhälle. 162 10.8 Och hur skall då det här sluta? 165 11. SAMMANFATTNING. 167

  4  

12. REFERENSER. 169 12.1 Litteratur. 169 12.2 Intervjuer. 175 12.3 Internet. 175 13. BILAGOR. 176 13.1 Fria associationer över bilder. 176 13.2 Christer om clairvoyance (091201). 185 13.3 Lewis om reinkarnation (110526). 186 13.4 Lewis första resa till Underjorden (110131). 187 13.5 Christers helande genom Kristusenergin (110325). 188 13.6 Hur Lucia genomförde en omfattande exorcism på en pilot (110531). 188 13.7 Hur Lewis transformerar De Mörka krafterna för gott (110131). 191 13.8 Christer om hur han driver bort spöken (091201). 192

  5  

INLEDNING – ÄNGLAR OCH BERÄTTELSEN OM ”ORMMANNEN”.

[Jag frågar informanten vad han spontant ser på den här bilden?] [-----] He, he, [-] änglarna och himlen. Och ett par som betraktar det. [---] Kanske Adam och Eva, kanske? Vad vet jag? [-] Massor av änglar, överallt, och högst upp en sol. [---] Ja det är en [--], antingen är det [--], antingen får man en ASS [sökande], alltså antingen är det ju [--] DEN YTTERSTA DAGEN. Eller också är det [----] någon form av [---] en gudomlig öppning av något slag. Nedstigning kanske, eller? [----] Ja [--], mycket tilltalande bild i alla fall. Mm [--], jag ser ÄNGLAR. [----] Men det är också svart och vitt. Jo men det, ja [--], ja, NÄSTA [bild].

Christer 110325

MMM. Härskaror. Härskaror. Aaah. Mmm HIERARKIER [Magnus är i trance]. Magnus 110523

Oh [--] INTERESTING! A BLACK AND WHITE picture with a [--] very light image IN THE MIDDLE and AGAIN like A SPIRAL of what seems to be angels? Or angel-type beings spiralling, or forming this spiral? And two PHYSICAL BEINGS standing on a, seems like A MOUNTAINTOP. And [-] it’s very [-], very strong. LIKE, it kind of feels like it’s A DEPICTION of [---] the, the IMAGE OF the Universe where that CENTRE WAS, that EYE, combined with the image of the ripples. Because you have waves of, like waves of angels, [--] and it’s pulling you into the centre. And it’s very positive, and very strong. [-] And it looks pretty compact there [--] and many, many types of wind. There also [-] seem to be some different shaped heads there as well and? [6 s] It speaks like, it’s a bit like THE SUN and the sun shines because there is RAYS and there is rays of energy. And the angels are, are SHOWING that the Universe is FULL OF these. They are THERE. But we simply can’t see them with our physical eyes but they are surely here. And there are two beings, two humans or [-], or shadows and they are looking at this image. [6 s] It’s very often like that, I think, when this is telling me is like THE TIMES I have sat on a mountain or looked across the ocean and only seen what was empty SPACE. But actually that space is full. And this image is saying “Yeah, you have to look deeper because this is full of angels, this is full of Light.”

Lewis 110526

  6  

”Ormmannen” Den ena [av Lucias egna erfarenheter av fullständig besatthet] var en kille, han dyker upp först, och jag har också fått hans tillåtelse att prata om det för att han ansåg att det var viktigt att det kom ut. Han var spanjor och bodde i Sverige. Väldigt deprimerad efter en svår separation och åkte ner till Spanien, till sina kompisar. Och där hade de festat till och rökte svamp av något slag. Rökte svamp? Svampar ja, sådana där hallucinogena. Och den här svampen, han berättade att när han gjorde det första gången så såg han ungefär som Jesus eller en vis man som han i Sagan om ringen, Gandalf. Som sa att: ”Det här är farligt, det här skall du inte göra.”, ”Du får inte göra det här något mer.”, ”Nu vet du hur det är och du låter bli!” lite ödmjukt. Och han gjorde det [tog svamp] en gång till. Och då kom den här mannen igen och sa: ”Nu har jag varnat dig. Gör du det en gång till, efter det här, så får du stå ditt [kast] för att då beskyddar vi dig inte längre.” Och han drogs till det en tredje gång. Och då kände han att någonting klev in i kroppen, sa han. Och det gjorde fruktansvärt ont och det kändes som den klev in bakifrån, nacken. Och det var ju en energi som när jag tittade på den, eller när jag jobbade med honom, så var det som en orm ungefär i strukturen, i form. Som det på något vis växte ut rötter ifrån som trådade sig in i alla kroppsdelar på honom och blev ett med hans energi. Så att det satt längs ryggraden [Ormliknelsen fick mig att associera till en negativ kundalini-metafor]? Ja, från där och sen spred det sig ut som ett träd som slår rot ungefär… Och han kände att det landade nere i ryggslutet någonstans, inte nere i benen. ”Och den där vågade jag inte prata om från början”, sa han. Men så kände han att den här ibland kan slå till och Ssssh [hon imiterar ett väsande ljud]. Börja låta så här ungefär som en orm. ”Så när jag satt där på tunnelbanan så Ssssh. Och då blev man lite konstig på halsen.” sa han. Du vet att blodådrorna kom fram, huvudet bakåt och ögonen vänder på sig så att du bara ser ögonvitor. Hände det också? Ja. Ssssh. Man kände att nu blev han så svag [när han kom in i det stadiet inför Lucia]. Utan att man tränar [på] att se energi så såg du att han fick en grå, som en dimma runt sig nästan, så att säga. Och ofta väldigt jämrande. Som gjorde att det var synd om den här varelsen. ”Oh, pity me!” Alltså ”Stackars mig”. Synd om den inre varelsen? Ja, den inre varelsen. Så han på något sätt skyddade den, tyckte synd om den. ”Nej jag vill inte ha den.” Och sen, både Lewis och jag försökte och försökte, och det var så nära många gånger att den släppte taget men. Och han var ju nästan så att, man visste ju inte om killen skulle dö. Han var ju så orkeslös och så tagen, medtagen efteråt. Så Lewis då tog den biten genom att ge honom homeopatmedicin och sådana här droppar för att bygga upp [det] eteriska fältet. Och det vet inte jag vad han blandade till honom. Och sen gick han flera gånger. Men det är ju så med all healing, du kan inte heala mer än vad du är redo att möta eller få bort själv. Utan om du går runt hörnet så kan det vara en likadan som det var innan du kom. Och han bjöd in den här gång på gång… Då blev han mer isolerad. Han blev ensam. Flickvännen kunde ju hantera det men hon tyckte det var otäckt. Hon blev rädd så hon flydde när det var som värst. Han sa: ”Jag kan ju inte leva i den här världen och ha det så här. Det går ju inte.” Det låter som något orm-, djurliknande? Ja, så han hade, och när han var riktigt [illa däran] så satt han och, som man ser på film, och mässade på latin. Pratade på latin. Och tuggade fradga och han blev alldeles grå i hela ansiktet, även fysiskt i färgen. Och helt, som han hade legat begravd i saltlake ungefär. Du vet lila-grå. Hade han någon koppling till latin?

  7  

… Nej, nej inte annars. Han kunde bara spanska som var hans modersmål. Han hade ingen aning om vad som hade sagts när han vaknade, sen när den drog sig tillbaka. Men den fanns ju kvar. Och Lewis pratade om det, att det säkert i ett tidigare liv, att han hade varit besatt förut. Och om de avrättade sådana, eller gjorde någonting [så att de dog], så är inte besattheten borta. Utan den energin föds ju in i en annan kropp då. Men med själen och anden och den [besattheten]. Så det kan ha varit många, många varv, inkarnationer, utan att den har blivit avslutad. Sen åkte han ner till Spanien i alla fall. Och skulle gå i något kloster eller om det var hos en präst? Som skulle då göra exorcism eftersom han, det kommer ju till ett läge, oftast för att de väljer att avsluta, för att det blir för jobbigt. Med vanlig healing också, även om de inte är besatta, eftersom man väljer att gå tillbaka till det liv man hade förut. För där är man trygg. Det var lite så. Då hade vi kommit väldigt långt. Och sen har vi inte hört någonting efter honom sedan [dess]. Hans flickvän ringde och bad, [hon sa] att det var värre än någonsin.

Lucia 110531

Jag börjar med att låta mina tre huvudinformationer fritt få återberätta deras spontana associationer av en bild med änglar som en skildring av hur intervjuandet gick till och en kort presentation av hur olika de uttrycker sig. Tolkningen av deras svar återkommer jag till medan jag i det här stadiet låter läsaren själv ostört försöka skapa sig en bild av dem. Med berättelsen om Ormmannen vill jag ge en kort inblick i olika aspekter som utmärker det neoexorcistiska fält i Stockholm som denna uppsats avser belysa. En aspekt är att vi hittar element från tre olika diskurser i berättelsen: populärkulturens, som används för att snabbt förmedla en intersubjektiv bild av annars subjektiva föreställningar (t ex referensen till Gandalf från Sagan om ringen som varnar Ormmannen), den nyandliga, för att förklara hur den metafysiska kroppen fungerar (t ex det eteriska fältet) samt den kristna, för att förmedla att det rörde sig om klassisk besatthet (t ex att han mässade på latin). Berättelsen förmedlar också att det finns en anledning till att han blev besatt (tagit droger) och att han själv var ansvarig för att det gick så långt som det gjorde. Det är inte heller bara exorcisten som identifierar besattheten utan den besatte är själv medveten om vad det är. Och det som besätter är en metafysisk varelse med agens (som kan liknas vid en mänsklig intelligens eller ett djur). Även om man lyckas driva ut det som besätter så kommer det tillbaks ifall man inte motverkar den svaghet som den en gång kom in igenom. Och till sist att det etablerade samhället (i det här fallet prästen, men annars kanske psykiatrin) inte klarar av att hantera problemet. Syftet med att delge berättelsen om Ormmannen är inte att besvara alla frågor och redogöra för alla mina slutsatser innan uppsatsen ens har börjat. Istället är det för att ge en konkret bakgrund av fältet till de teoretiska och metodologiska avvägningar jag har gjort för att kunna genomföra min undersökning. I o m att ingen annan akademisk undersökning har utförts på mitt fält var jag tvungen att börja från noll, dvs. testa och stämma av hur jag skulle få fram information om fältet innan jag visste hur fältet överhuvudtaget såg ut. Den enda bredare antropologiska studien jag har kunnat hitta om nutida exorcism är Cuneos (2001) American Exorcism: Expelling Demons in the Land of Plenty, en amerikansk omfattande fältstudie som utfördes på 90-talet avseende exorcism i olika kristna kretsar. Men någon liknande studie av neoexorcism har jag trots ett flertal internet- och databassökningar inte lyckats finna. I den kommande uppsatsdelen kommer jag nu först beskriva hur jag bar mig åt för att genomföra min undersökning och sedan redovisa vad jag fann och hur jag tolkar det.

  8  

Uppsatsen är skriven med metaforen reseskildring i tanke. Jag ser det som att jag har varit på en resa i ett för mig tidigare okänt fält och att jag för läsaren - som själv inte besökt fältet eller träffat mina informanter - försöker förmedla vad jag såg, vad jag var med om och hur jag upplevde det. 1. HUR OCH VARFÖR JAG FANN DET JAG FANN I MIN UNDERSÖKNING.

Exorcism är mera tillgängligt idag i USA än antagligen någon gång förut (Cuneo 2001:270). Troligen har det inte exorciserats så mycket inom kristenheten sedan slutet av medeltiden (före Rituale Romanum) som det har gjorts de senaste femton åren, och det beror på exorciserandet inom den karismatiska rörelsen (Ahlstrand 1984:33). Exorcism is a specific act of binding and releasing, performed on a person who is believed to be possessed by a non-human malevolent spirit. The world 'exorcism' may also be used for spiritual cleansing of a place which is believed to be infested by the demonic. Deliverance is about freeing people from the bondage of Satan. It may occasionally involve exorcism, but generally it does not.

(Perry 1996:2) 1.1 Hur jag upptäckte och kom in i det neoexorcistiska fältet. När jag påbörjade mina studier i Religionshistoria för snart fem år sedan var det med avsikten att jag på Masternivån skulle skriva en uppsats med nya rön om den magiska javanesiska keris-dolken, vilket visserligen blev en B-uppsats1. Som så mycket annat i livet dök det upp andra spår som jag fann intressantare under resans gång och på kandidatnivån hade jag redan lämnat både Java och dess keris-dolkar. Även om jag var kvar i samma kulturområde handlade det nu om hur man effektivast förhandlar med malaysiska demoner. När jag var i slutfasen av skrivandet av C-uppsatsen träffade jag på en middag en av mina informanter i denna uppsats, Christer2, som jag dessförinnan inte mött på över 15 år. Det visade sig att han helt ändrat karriär från egenföretagare inom tillverkningsindustri till andlig coach. När jag berättade om min uppsats avslöjade han för mig att även några av hans ”Östermalmsklienter” ibland råkar ut för demoner, dvs. det personifierade onda. Vi kom överens om att vi skulle följa upp vårt samtal och med Christer som ingång förstod jag att det fanns ett fält, utanför

                                                                                                               1 Ett stort tack till min handledare docent Erik af Edholm som hjälpt mig med mina uppsatser från B till Master. 2 Samtliga mina informanters namn är pseudonymer och jag har genomgående även ändrat på t ex bostadsort, kön, ålder och andra faktorer i informanternas berättelser som skulle kunna identifiera deras klienter. Från början var jag lite osäker hur jag skulle göra eftersom mina informanter ju inte hemlighåller att de utför exorcism, även om de inte direkt går ut och annonserar om det. Jag misstänkte rent av att vissa av dem skulle se ett mervärde av att finnas med i min uppsats med sitt riktiga namn. Dels för att det ger en ”akademisk trovärdighet” till dem som kunniga exorcister gentemot potentiella klienter, dels för att det höjer deras anseende på marknaden som mera intressanta än konkurrerande exorcister, vilka jag av olika anledningar inte valt att ha med i min uppsats. Till slut valde jag ändå, efter goda råd från FD Peter Åkerbäck, att av forskningsetiska skäl anonymisera dem i o m att jag trots allt kommer att analysera och kommentera dem i ett offentligt dokument utan att de har någon möjlighet för replik i detalj. Dessutom består en stor del av min uppsats av tolkningar, dvs. min syn på deras beteende kan mycket väl avvika från deras egen utan att någon av oss ”har fel”.

  9  

den institutionella religionen, av aktiva neoexorcister3. För att testa fältets bärkraft för en Masteruppsats gjorde jag två intervjuer med Christer innan mitt egentliga uppsatsarbete kom igång. Och löpande har jag även använt Christer som testobjekt för t ex nya former av intervjuteknik. I samband med att jag gav en neoschamansk resa i födelsedagspresent till en av mina globetrotter-vänner fick jag av ”reseledaren” tips om Magnus, en exorcist som är en auktoritet i helt andra kretsar än Christers. Och sedan lyckades jag via den ”nyandliga scenen” hitta min tredje informant, Lewis. Rätt tidigt hade jag även blivit tipsad om Lucia men då hade jag redan varit i kontakt med Lewis och påbörjat mina intervjuer med honom. Lucia var ju elev till Lewis så jag tyckte att det räckte med ”källan”. Dessutom var jag färgad av exotiska och äldre besatthetsstudiers slutsatser att kvinnor blir besatta och män är exorcister. Men i slutfasen av undersökningen kände jag ändå att det saknades ett perspektiv, det kvinnliga. Dessutom upptäckte jag att även ur besatthetsperspektiv börjar man närma sig en ökad jämställdhet mellan könen. Därför kompletterade jag med såväl Lucia som Magnus adept Katharina i slutet av mitt materialinsamlande. I ett retroperspektiv upplever jag att det var ett misstag att jag inte tog in dem tidigare i undersökningen. 1.2 Mitt fält samt syften med och avgränsningar av min undersökning. Då detta är en Masteruppsats har jag bara haft en och en halv termin till förfogande för kompletterande inläsning, fältarbete, analys och skrivande. För att kompensera för detta har jag genomfört den första delen av intervjuandet parallellt med att jag tenterat av mina andra Masterkurser. En annan begränsning är att jag av familjeskäl varit bunden till Stockholm under den här perioden. Därför föll det sig hanterbart att avgränsa fältet till nutida Stockholm och tre neoexorcister från olika traditioner. Även om uppsatsen har ett större omfång än brukligt vill jag till mitt försvar poängtera för eventuella bedömare utanför min institution att utbildningen ändå har avklarats med god marginal före i kursplanen avsatt tidsåtgång. Jag har också avgränsat mig till att utföra undersökningen ur ett religionsantropologiskt perspektiv. Det medför att mitt fokus inte är att t ex religions- eller idéhistoriskt undersöka varifrån mina informanter kan ha fått sina influenser. Istället väljer jag att beskriva fältet så som informanterna ser på det själva och kompletterar därefter med min analys baserat på deras syn. För att förstå deras syn, och varför de ser som de gör, har jag även behövt ta del av teorier från religionspsykologin. Men eftersom jag inte är psykologiskt utbildad avstår jag från en egen t ex djuppsykologisk analys av besatthetsfenomen utan utvecklar mina tänkbara förklaringar baserat på andras psykologiska analyser. Medan att vara en man kan vara en fördel bland de nästan jämnåriga manliga exorcisterna är det en nackdel bland de, som jag trodde oftast kvinnliga, besatta (Callaway 1992:30 f., 34 f., Hammersley & Atkinson 2009:71 f., 232, Okely 1992:19). Denna aspekt, samt tidsbristen, gjorde att jag i min studie avgränsade mitt fokus till att beskriva upplevelserna ifrån utövarnas

                                                                                                               3 Med ’exorcist’ avser jag en människa som driver ut inkräktande metafysiska agenter avgränsat i tid och rum enligt en institutionaliserad religiös tradition. Med ’neoexorcist’ avser jag en nutida exorcist som uppträder utanför en institutionaliserad religiös tradition. En ’institutionaliserad religiös tradition’ kan såväl vara skriftligt dokumenterad som muntligt bevarad. Men för att det skall vara en ’tradition’ krävs det en upplevd kontinuitet inom gruppen över åtminstone tre generationer.

  10  

perspektiv. En intressant, men betydligt mera tidskrävande, uppföljning hade varit att även beskriva de besattas perspektiv. Detta hoppas jag få göra i kommande studier. Tidigt upplevde jag i mina intervjuer att fältet var påverkat av tre diskurser: den konkurrerande kristna exorcismens diskurs, de potentiella klienternas nyandliga diskurs och välkända metaforer ur populärkulturens diskurs. Jag tror inte att det är möjligt att få en förståelse för fältet utan att belysa dessa tre diskursers inverkan. Men jag väljer att göra det i mindre omfattning, dvs. enbart som bakgrundsinformation utan någon ambition att vara heltäckande. Med dessa fem avgränsningar i tanke har jag för avsikt att uppnå följande syften:

- Undersöka ifall, och i så fall analytiskt4 identifiera om, det finns några gemensamma nämnare för vem som blir neoexorcist.

- Beskriva vilka olika slags besatthetskategorier neoexorcisterna har upplevt och vad som de anser orsakar dem.

- Beskriva, utefter utövarnas perspektiv, hur neoexorcism utförs i dagens Stockholm. - Undersöka ifall, och i så fall analytiskt identifiera om, det finns några gemensamma

nämnare mellan de olika neoexorcisternas metoder samt med den kristna exorcismen. - Identifiera några möjliga analytiska förklaringar till ifall neoexorcism har någon

potential som terapi i dagens ”sekulära” Stockholm. - Insamla källmaterial för kommande studier av detta fält av andra forskare samt ge

möjlighet åt dem att ompröva mina slutsatser baserat på mitt källmaterial.5 1.3 Antropologisk metod. Eftersom fältet inte tidigare har undersökts använde jag mig av olika antropologiska metoder för att få fram ett källmaterial som underlag till min analys. Att t ex göra en kvantitativ enkätundersökning utan att först veta något om fältet föll direkt på sin orimlighet. I samband med valet av denna kvalitativa metod var jag tvungen att göra ett antal metodologiska överväganden som jag uppmärksammar här eftersom dessa val har påverkat mina möjligheter till förståelse av fältet. 1.3.1 Deltagande observation eller intervjuer som metod i ett ”osynligt fält”? Deltagande observation bygger på premissen att människor i stort tänker på samma sätt. Att vi kan använda oss själva som analysinstrument för att förstå De Andra. Men paradoxen är att den strukturella dikotomin (Jag, forskaren – De, informanterna på fältet) i sig bygger på att det finns en kontextuell skillnad, något som gör det möjligt att relationellt skilja folk åt. Vi kan ju aldrig helt undvika vårt eget Jag, för att för stunden verkligen bli en av Dem (Cohen 1992:223 f., 227 f.). Med detta i beaktande, samt undersökningens korta löptid på fyra månader, upplevde jag att det antropologiska primärvalet (kanske ibland oreflekterade

                                                                                                               4 Med analytiskt menar jag ur ett forskarperspektiv, jfr de antropologiska begreppen etic – emic. 5 En konsekvens av detta syfte är att jag i fotnot löpande kommer att redovisa vissa väsentliga utdrag ur mina intervjuer. Detta med avsikt att ge läsaren såväl insikt i hur fältarbetet genomförts samt på vilka utsagor jag har byggt mina slutsatser. En annan konsekvens är att jag kommer att sammanställa och inlämna mitt material för bevarande på Nordiska Muséet som en del av nutida folkloristik.

  11  

slentrianvalet?) deltagande observation inte var självklart i mitt fall. Jag kunde jag ju inte förvänta mig att på så kort tid släppas in i fältet för fullständigt deltagande avseende alla aspekter av en exorcism, särskilt de som upplevs som känsliga för den besatta. Dessutom visade det sig senare i undersökningen att en stor del av exorcismen utförs mentalt med de ”högre sinnena”, dvs. ändå osynligt för mina begränsade sinnen att kunna observera. Besatthetsfallen dyker även upp såväl sällan som utan någon större framförhållning. Detta försvårar naturligtvs ytterligare möjligheten till deltagande observation. Genom att jag via Christer testade av fältet före undersökningens start fick jag tidigt en känsla för metodval och förväntningar på möjliga resultat (Hammersley & Atkinson 2009:28 ff.). Jag valde därför att istället inrikta mig på ett flertal längre intervjuer med tre huvudinformanter, dvs. personer som uppgett att de faktiskt har utfört exorcism i Stockholm. Men att även söka efter alternativa intervjumetoder än de gängse för att fånga upp en del av de aspekter som jag missar genom att inte kunna observera exorcisterna under själva utövandet. 1.3.2 Validitetens dilemman för ett ”okänt fält”. Nyckeln till en bedömning av en undersöknings validitet (att svaren motsvarar det man avsåg att undersöka) är öppenhet. Öppenhet med vilka teorier man utgår ifrån, hur man valt ut sina informanter samt hur man använt sina fältanteckningar för att skapa ens etnografiska beskrivning (Sanjek 1990a:395 ff.). Även Briggs (2003:124 f.) menar att huvudproblemen inom metodologin är när de teoretiska premisser som metoderna vilar på är dolda, så att de fungerar som ett osynligt filter som anpassar De Andras information utefter vår egen diskurs. Intervjuformen kan vara problematisk i sig själv innan man förstår de metakommunikativa konventionerna i fältet. Antropologen - den som är lägst i den lokala kunskapshierarkin – är paradoxalt den som: formulerar frågorna (utan att ha kunskap om de lokala konventionerna för hur man kommunicerar ämnet), tar makten över interaktionen (trots lägre lokal kunskapsstatus än informanten) samt saknar initialt förståelse för frågornas lokala referenser och den lokala diskursen (Ibid.:89 f.). Insikten om denna paradox har medfört att jag har haft en större dragning till öppna och reflexiva frågor, där informanterna själva får påverka inriktningen på svaret. Istället för slutna, där jag försöker styra svaren inom vissa ramar samt ställa samma fråga till alla informanterna (Ibid.:28, Hammersley & Atkinson 2009:117). Att även återge längre citerande redogörelser särskiljer tydligt fältets egna analyser, från forskarens, i den etnografiska dialogen. Detta istället för det mera traditionella att jag försöker agera talesman för fältet. Jag tillhör ju inte fältet utan är bara på besök, likt min reseskildringsmetafor i inledningen (Ginsburg 1996:174 f.). Fast med förbehåll för att citat från fältet även kan ses som ett uttryck för etnografens, dvs. mitt, urval, inte för validitet i sig (Hastrup 1992:122, Sanjek 1990b:403). För att få ”texten” i informanternas naturliga kontext och relativt oförvanskat från min påverkan låter jag dem därför återkommande själva berätta om hur de utfört sina fall av exorcism (Sanjek 1990a:105 f.). Ett problem med att bara använda intervjuer som metod för att belysa exorcism är att beskrivningarna ges utanför ritens kontext. Därför omfattar intervjuerna även informanternas världsbild (kontext), dvs. inte bara de lågfrekventa exorcistiska ritualernas utförande (Gupta & Ferguson 1997:38 ff.). Ett sätt att förmedla mina informanters världsbilder är

  12  

levnadsberättelser, att låta dem själva redogöra för sin syn, med relativt lite styrning från min sida, på viktiga händelser i deras liv. Jag spelade in intervjuerna för att efteråt kunna återge dem i detalj. Nackdelen med att enbart förlita sig på inspelningar är att man missar en hel del kontext utanför talet i intervjun, t ex icke-verbal kommunikation som gester, ansiktsuttryck m.m. (Briggs 2003:44, 104 ff.). Därför kompletterade jag inspelningen med stödanteckningar avseende miljö, iakttagelser etc. Men även annat av betydelse som jag hade kvar i minnet efter intervjun (Sanjek 1990a:93). Inför slutet av varje intervju frågade jag informanterna om de ansåg att jag missat att fråga om någonting väsentligt. Jag frågade även om de ville komplettera med något för att jag skall få en fullständigare bild av vad de velat förmedla. Validitet och reliabilitet kan inte bägge optimeras samtidigt med antropologisk metod, eftersom varje intervju och undersökning av fältet är en unik situation (Briggs 2003:24 f., 102 f.). Med den insikten väljer jag att försöka prioritera validiteten, och därmed anpassa metoden efter respektive informant och det kontextuella tillfället. Men i o m att jag har haft tre intervjutillfällen med mina huvudinformanter har jag allteftersom min kunskap om fältet ökat kunnat smalna av frågeställningarna och därmed även ökat graden av reliabilitet. 1.3.3 Reliabilitet när man har begränsat med tid – ”kritisk triangulering”. Med reliabilitet avses tillförlitligheten i undersökningens svar. Jag upplevde att det var ett potentiellt problem med att jag inte personligen kunde delta i alla de beskrivna exorcistiska ritualerna, och därmed att jag enbart erhöll utövarnas perspektiv. Inte för att jag förväntade mig att informanterna skulle fritt fabulera6 utan för att upptäcka ”försiktigt tal”, dvs. att man undanhåller viss information som man anser som känslig för ens självbild eller ens rykte utåt7 (Ibid.:18, Hastrup 1992:122 ff.). För att försöka parera för detta använde jag mig av en metod av ”kritisk triangulering” av ett flertal olika källor. Med ”kritisk triangulering” avses att jag försöker stämma av mitt intervjumaterial från flera olika håll, likt metaforen hur man pejlar in en mobiltelefons position mellan tre olika telemaster. För det första arbetade jag med tidsfaktorn, dvs. det gick vanligen en månad mellan varje intervjutillfälle. Det innebar att informanterna inte hade den sista intervjun färskt i minnet. Dessutom var intervjuerna mentalt påfrestande per tillfälle för informanterna, oftast över en timme per gång. För det andra stämde jag av deras svar mot möjliga externa inspirationskällor i form av primärt västerländsk esoterisk litteratur samt eventuella metodologiska analogier från referenslitteratur avseende andra religiösa traditioners praktiker. För det tredje använde jag mig av fria associationer som intervjuhjälpmedel, dvs. spontana snabba svar på olika stimuli (se 1.4). Och för det fjärde intervjuade jag även, avseende huvudinformanterna Magnus och Lewis, två av deras adepter

                                                                                                               6 Ifall det vore så att alla informanterna bara fabulerade så hade även det varit intressant. Undersökningens

svar hade då påvisat den (påhittade) neoexorcistiska diskursen. 7 Ett exempel på detta var när jag genom Lucia fick reda på att Lewis använde fler fysiska hjälpmedel än vad han redogjort för, t ex homeopatmedicin och droppar för att stärka det eteriska fältet. Jag misstänker att han inte tog upp det för att han kanske tyckte det var ointressant jämfört med den konkreta beskrivningen av själva exorcismen. Eller kanske av imageskäl för att han ansåg att ju mindre yttre hjälpmedel man behöver som exorcist desto större kraft har man. Oavsett så fick jag tilläggsinformationen genom att använda triangulering.

  13  

som gav sitt perspektiv på vad deras lärares delgett dem avseende såväl kosmologi som metoder för exorcism. En annan intervjuteknik som jag återkommande använde var förståelsebekräftelser. Efter det att informanterna hade förklarat något komplext så summerade jag min förståelse av vad de velat förmedla. Därefter bad jag dem att bekräfta eller korrigera min förklarings riktighet (Hammersley & Atkinson 2009:119). 1.3.4 Val av distans till det undersökta fältet. En viktig aspekt är att beakta varför informanterna låter sig intervjuas (Briggs 2003:47 f., 122, Caplan 1992:66f.)? Huvudskälet bland mina informanter misstänker jag var att de hoppas att mitt arbete ska öka acceptansen för exorcism, dvs. deras marknad, genom att det får akademisk belysning (Ginsburg 1993:173 f., Glazier 1993:40 f.). Men för särskilt Christer upplevde jag det som att vi ofta hade en kreativ diskussion där han var nyfiken på min akademiska syn i kontrast till hans empiriska avseende hans fält. Fast jag upplevde inte förhållandet mellan antropolog och informant i min undersökning så krasst som Crick (1992:176 ff.) beskriver, ett förhållande av ömsesidigt utnyttjande. Syftet med etnografi är ju inte att jag själv måste dela informanternas världsåskådning utan att jag kan vidareförmedla mina upplevelser av fältet till läsarna, ge en röst till informanternas tolkningar av det som sker samt förklara i vilken kontext fenomenet uppstår (Ginsburg 1996:165). Jag har därför valt att inta en väldigt öppen hållning i beskrivningen av mitt fält. Ändamålet med min undersökning är ju inte att jag, som i den forna kolonialistiska tidens antropologiska diskurs, ska låta min världsåskådning vara rättesnöre och raljera över ”okunniga vildar” på de områden som jag kanske har en större detaljkunskap än fältet. Tvärtom anser jag det är av betydligt större intresse att låta fältet få prata ostört. Av utrymmesskäl och respekt för läsarens tid måste jag naturligtvis trots allt redigera och sovra i mitt material. En kompromiss är att jag regelbundet ger läsaren möjlighet att stämma av mina tolkningar mot fältets utsagor. Jag har valt att lösa det genom att i fotnot ge den intresserade läsaren möjlighet till detta. Men utan att andra läsare tappar något ifall de väljer att ignorera noten. En annan möjlighet för läsarna att stämma av mina tolkningar är att jag försöker vara tydlig med att redovisa när jag tolkar. Samt även ange de associationer jag har när jag ibland ställer, vad jag i ett retroperspektiv kanske bedömer som, ledande frågor i mina intervjuer. Naturligtvis är det helt orealistiskt att tro att jag som etnograf exakt skall kunna återge informanternas inre själsliv, som sinnesintryck samt tolkningar av dem. Relationen till informanterna skapar i sig en liminal värld mellan dem och mig. En värld där informanterna dels påverkas av min närvaro (relationen som gör dem till informanter), dels lär sig att reflexivt skåda sin egen värld (som annars implicit tillåts vara förgivettagen), dvs. ett dubbelt medvetande (Caplan 1992:80, Westbrook 2008:43). Samma konstruerade värld som är den enda verklighet man kan göra fältarbete i, ”… inte de ’andras’ oförmedlade värld, utan världen mellan oss själva och de andra” (Hastrup 1992:117). En intersubjektivt konstruerad värld vars ”fakta” inte existerar utanför etnografens närvaro och interaktion med informanterna, snarlikt Kants åtskillnad mellan tinget-i-sig och hur vi genom våra sinnen upplever det. Antropologisk metod är därmed, ur detta senmoderna perspektiv, primärt inte

  14  

observerande, utan konfronterande. Detta belyses i 1.4 när jag använder intervjuhjälpmedel som styrda stimuli för att kunna läsa av informanternas varseblivna associationer. Förutom att man som etnograf enbart med sin närvaro inte kan undvika att påverka fältet är inte heller fältet rent ifrån all annan påverkan. Informanterna påverkas naturligtvis av möten med andra väsen - såväl fysiska som metafysiska - samt olika former av media, trender, ny extern kunskapstillförsel och helt nya erfarenheter i sitt eget utövande. Fältet är alltså ständigt i förändring och det etnografiska resultatet kan mer jämföras med en tidsbunden dokumentärbild än en varaktig naturlag. Trots den insikten anser jag ändå att man inte bara helt kan ge upp ambitionen att om möjligt försöka undvika att störa fältet och dess aktörer. 1.3.5 Hur gör man en antropologisk studie religionsantropologisk? Eftersom jag har fått min utbildning i antropologisk metod utanför min egen institution behövde jag fundera på frågan vad som skiljer religionsantropologi från social- eller kulturantropologi. Såväl metod som fält kan ju vara desamma för alla tre underdisciplinerna. Min slutsats är att det förutom avgränsningen på fokus (religion) är de teoretiska angreppsvinklarna som skiljer oss åt. En religionsantropologisk studie bör ställa högre krav på teoretisk höjd samt analytiskt djup vid undersökningen av det specifikt ”religiösa” i fältet. Att försöka omtolka materialet genom att utgå från olika teoretiska angreppsvinklar är ett sätt att få ut mera av det än enbart ren återgivning (Hammersley & Atkinson 2009:97, 158 f., 165 f., Sanjek 1990a:94). Jag tolkar därför materialet genom - utöver specifikt religionsvetenskap - ett urval av teorier från primärt varseblivningspsykologi, ritualteori, sociologi och folkloristik. På så sätt hoppas jag kunna bättre besvara de syften jag har angett i 1.2, t ex att identifiera ifall exorcisterna delar några strukturella element i sin världsbild och sina rituella metoder. 1.4 Vad kan den psykoanalytiska metodens fria associationer tillföra den antropologiska metoden i mitt ”osynliga” fält? Problemet med mitt fält är att stora delar av dess beteende är osynligt, det kan vare sig observeras eller intersubjektivt verifieras. Detta är ett problem som jag delar med psykoanalysen i dens undersökning av det (osynliga) omedvetna. Just därför lånade jag en metod av den, fria associationer, för att se om det kunde öka min kunskap om mitt fält. Den psykoanalytiska metoden försöker blottlägga det omedvetna genom fria associationer, drömtydning, vitsar, felsägningar etc. förmedlade via det talade språket. Analogt önskar jag genom fria associationer kring intervjustöd8 - som stillbilder, filmklipp eller ljudupptagningar - exponera aspekter av informanternas världsbild som den traditionella, språkligt frågebaserade, intervjuformen inte alltid lyckas påvisa. 9 Detta pga. dess beroende av

                                                                                                               8 Med intervjustöd avser jag en undergrupp till vad som i den engelskspråkiga litteraturen betecknas som elicitation, en visuell eller audiell form av icke-verbala frågor. 9 En kompletterande metod hade kanske varit att låta informanterna icke-verbalt besvara frågor, eller intervjustöd, genom t ex att rita bilder. Fast Lacans centrala tes om att det omedvetna är uppbyggt som ett språk (Homer 2010:68 ff.) belyser problemet med hur forskaren i sin tur skall kunna tolka och förmedla sin tolkning av dessa bilder. Lacan menar även att ifall det skulle existera preverbala omedvetna erfarenheter kan de i alla fall ändå bara uppfattas intersubjektivt ifall de artikuleras språkligt (Smith 2010a:10).

  15  

frågeställarens förkunskaper, empatiska inlevelseförmåga samt egna fördomar och paradigm i samband med om vad och hur hon ställer sina frågor respektive tolkar informanternas svar. Jag har därför experimenterat med att använda externa bilder, film- och ljudklipp som intervjustöd i denna undersökning. Inte primärt som hjälpmedel för att minimera min påverkan av fältet utan mer för att få fram information som jag kanske inte kunnat förutse, och därmed inte kunnat fråga om. Något som bekräftats i två av mina tidigare antropologiska essäer.10 Precis som inom den aletiska hermeneutiken (Alvesson & Sköldberg 2008:198 ff.) är avsändarens historiska intention, t ex konstnärens ursprungliga syfte med vad hennes bild avser representera, mindre intressant för min undersökning av informanternas världsbilder än hur de som nutida betraktare, med sin förförståelse och sina paradigm, tolkar det medium som jag visar dem i realtid. Därför har jag valt att, såväl för informanterna som för läsaren, inte presentera den ursprungliga betydelsen av de bilder jag använt eller vart de från början har publicerats. Även mitt val av intervjustöd styr naturligtvis i viss mån slutresultatet. Fast jag har observerat att den intention jag själv haft med valet av bilder oftast inte helt har bekräftats av informanternas tolkningar. Exempelvis valde jag bilden av en, i mitt tycke självgod, biskop i tron att de skulle provoceras och spy galla över honom. Och jag upplevde själv att ljudupptagningen av en demonbesatt var betydligt mer obehaglig än vad informanterna ansåg. Bilderna såg jag även som ett visuellt varseblivningsexperiment. Först fick informanterna fritt associera över en film (9.3) följt av ett ljudklipp (3.3), en identisk hörselsensation. Därefter lät jag dem fritt associera över tolv bilder. Syftet var att dels stämma av ifall jag förstått deras referenssystem korrekt, dels se ifall jag fick upp annan användbar information än den jag fått av de vanliga intervjuerna. Intervjuhjälpmedlen gav mig underlag till att ställa följdfrågor till fältet innan jag lämnade det. På de två kommande sidorna visar jag två olika bilder och fältets spontana kommentarer på dem. Jag bad dem att först direkt beskriva vad bilden föreställde och därefter ifall de kunde förmedla det eventuella budskap som bilden gav till dem För att ge läsaren en så oredigerad bild som möjligt av informanternas svar presenterar jag dem transkriberade11 i samband med redovisningen av de tre fall av intervjustöd jag använde mig av i min undersökning. Hur tolkade jag då informanternas utsagor på dessa två bilder? Den första bilden bekräftade Christers inspiration från Jung avseende hans tolkningar. Och samtidigt föreföll

                                                                                                               10 I min intervju Nadia from Peshawar (100412) fick jag, på ett foto av pakistanska skolflickor, en lektion i hur hon tolkade bilden utefter ett flertal lokala indicier som jag själv inte lagt märke till. Och på ett foto av Malinowski bland trobriander fick jag en insikt i hur hon såg mötet mellan den västerländske antropologen (som hon inte identifierade) och de lokala informanterna som en interaktiv reciprok process. När jag med en ledande fråga undrade ifall hon såg något negativt, kolonialt i bilden svarade hon nekande. I mitt fältarbete Samurajerna ibland oss (090604) påvisar jag hur en för den svenske fäktmästaren helt neutral ögonblicksbild av honom själv tolkades som exempel på olika högre samurajideal av hans två underinstruktörer. Än intressantare är hur två av de tre fäktmästarna enbart genom att lyssna på ljudet – svärdshugg, fotsteg och tempo - av en okänd utövare både korrekt kunde namnge vilken specifik stiliserad japansk svärdsform, kata, han utförde samt även på vilken skicklighetsnivå han var. 11 Transkriberingen består av att betoningar markeras med versaler och pauseringar med [-], där varje streck motsvarar en sekund. Ifall pausen är mer än 5 sekunder markeras det istället med siffror. Med mina kommateringar försöker jag även att återspegla informanternas rytm i deras utsagor. Specifikt för Magnus indikerar ”mmm” och ”jaa”, i motsats till ”mm” som har vanlig betydelse, att han suggererar sig in i ett alternativt medvetandetillstånd under intervjun.

  16  

det som att han inte var särskilt insatt i ritualmagi. Magnus, som var i trance under experimentet, var mera svårtolkad. Om inte annat så fick jag en alternativ förklaring till hur han definierade magi, att kunna manipulera energier. Lewis visade betydligt större kunskap om ritualmagi och magisk symbolik än vad jag hade förväntat av våra tidigare intervjuer. I dem avvisade han behovet av att använda sig av rituella hjälpmedel i form av elementsymboler etc. Han gav heller inte någon som helst indikation på att han hade någon kännedom om magiska positioner. I intervjuerna tog han bara upp svart magi och hur han motverkar den. Men här ger han en för mig oväntat positiv bild av (vit) magi. På den andra bilden påvisar Christer hur han initalt varseblir bilden som något levande och hotfullt, ett ormöga. Men senare ser han den mera ordinärt. Och efter ett tag lägger han även in en mystisk tolkning i form av oändligheten eller en transformation. Magnus ser direkt vad det är (ordinärt) men sedan övergår han till populärkulturella associationer. Lewis ger åter en mystisk förklaring av bilden. Dels på makroplanet som Skapelsen och sedan på mikroplanet som kundalini-energin. Och till sist ger han en klassisk mystisk förklaring där mikrokosmos (individen) = makrokosmos (universum). En reflektion är att mystisk varseblivning förefaller ta längre tid att ta form än den instinktiva eller ordinära?

  17  

Tarotkort, magikern, [--] transformationskraft, [-] samma symbol där [--] , [Pentagrammet?], ett pentagram. Det ligger åt samma håll som djävulen hade där [bilden före]. Det gjorde mig lite förvirrad faktiskt på även den gamla bilden. MAGIKERN, [--] SAMMA BILD som djävulen också, pekar uppåt och neråt, likadant. Jag är förvirrad, lite grann, av den där bocken där. [-----] Kanske samma symbol? Svart magi, egentligen? Ja men det är det inte. SVÄRDET [--], pentagrammet, BÄGAREN, [---] det är bara ett finger visserligen? [--] NEJ, MAGIKER! Så, mm. Och så magikerns KRAFT naturligtvis, transformationskraft. Och sen så kan man läsa in tarotkortens betydelse för vad magikern är, vad magiker gör. Och att det är en arketyp förstås…

Christer 110325

MMM, det där är mitt KORT. Det där är JAG. Jag har gjort ett test på internet: Vilket tarotkort är du? Gissa vad jag blev? The magician. Oh yea, yes. Mmm. Yes, I can manipulate THE ENERGIES. Oj, oj, oj. Mmm.

Magnus 110523

Ah, A MAGICIAN. THE CARD [-] tarot card The magician, with the NUMBER EIGHT. Actually I like the HALO over the head and his holding a [-] two-ended candle. And the sword and the cup that is on the table and roses around. [9 s] I am seeing that this IS POSITIVE because I feel it’s aaa, there is a lot of symbolism here again. And THE STAR is on the table, the five-pointed star. But it’s FLAT and it’s not [-] being used as a power source in this one. The magician is holding the energy and [-] is more centred. So there is one hand - the left hand, which is the feminine - is pointing to the Earth with the finger. And the right hand is up with a candle pointing to Heaven, which is the male side. So, so there is a flow. [--] And the symbol level out there in the number 8 and it’s over THE CROWN CHAKRA, which is. Number 8 is [--] a very powerful [-] number because it’s eternal, it’s never ending whichever way you go. So the journey of magic of life is never ending, which is what it’s telling me. And it’s everywhere…

Lewis 110526

  18  

[6 s] En spiralgalax, eller EN SPIRAL med en ELIPS. [-----] Jag kan också se ETT ORMÖGA eller ett reptilöga. [----] Jag kan se [7 s], ja men jag kan se den som en GALAX, faktiskt. Jag kan också se den som [-] någon sorts symbol för [---], för oändligheten på något sätt. Eller TRANSFORMATION? En GÅNG, EN TUNNEL! Men framför allt ser jag en galax. Jag ser en spiral, vridning, ja NÄSTA [bild].

Christer 110325

MMM, the Cosmic ALL. Mmm, mmm, SPIRALNEBULOSAN. Mmm, mmm, LIVSDANS, PURPLE HAZE. MMM. Golden vase [?], kiss the sky12.

Magnus 110523

A picture of [12 s] the SPIRAL of universal energy. And the [-] BLUE and [--] VIOLET and different colours and SPINNING AROUND like a whirlwind. And golden LIGHT within, like an eye. And [-] it [-] looks like a [-] beginning of a galaxy. Or, something coming together like a galactic scale, a universal scale. [9 s] This is creation [-], it’s very creative because in one sense THE CHAKRA ENERGY is similar to this. The way it moves and flows and draws energy and takes energy out of it. That’s what it’s telling me really, it’s an image of MY OWN energy but within MYSELF. This is already occurring WITHIN ME because I AM THE UNIVERSE within the Universe. So the same laws apply…

Lewis 110526

                                                                                                               12 Kiss the sky är en del av sångtexten i Jimi Hendrix klassiker Purple Haze. Purple Haze syftar på LSD.

  19  

Med dessa två bilder ville jag bara belysa hur de blev användbara för mig. Precis som mina informanter associerar fritt så tolkar jag helt fritt. Det finns inga givna svar. Jag har tidigare inlett uppsatsen med ytterligare en av de 12 bilderna. De andra nio bilderna, med informanternas transkriberade associationer, lägger jag som bilaga för den nyfikne läsaren att själv tolka gentemot den övriga beskrivning av fältet som jag kommer att ge framöver (13.1). Hammersley & Atkinson (2009:133 ff.) belyser att man även kan använda artefakter som intervjustöd. Jag experimenterade med att använda två antika magiska dolkar som en form av clairvoyant intervjustöd i min undersökning men dessvärre blev jag inte tillräckligt nöjd med resultat. Däremot anser jag att resultatet blev lyckat när jag fick Magnus och Katharina att visa och förklara sina magiska vapen och rituella hjälpmedel i 6.3.

1.5 Förförståelsens betydelse för ens egen och andras religiösa världsbilder. Inom hermeneutik (tolkningslära) skiljer man på objektiverande och aletisk hermeneutik. Den objektiverande bygger på att man kan skilja subjektet (tolkaren) från objektet (det som skall tolkas). Man söker en korrespondens mellan forskarens tolkning och något som oberoende av forskaren ”existerar” i objektet, t ex författarens ursprungliga ”mening” i ett litterärt verk. Den objektiverande hermeneutiken lämpar sig väl för t ex religionshistoriska analyser. För den aletiska hermeneutiken finns det ingen oberoende mening i objektet utanför subjektets. Istället söker man betydelsen, i t ex det litterära verket, för ”oss”. Trots att vi inte kan tolka andras parallella livsvärldar (referenssystem) oberoende av vår egen förförståelse (vår livsvärld) kan vi genom empati försöka att växla mellan vår egen (förförståelsen) och den andres (förståelsen) för att genom en horisontsammansmältning bli påverkade av den andre. En förståelse som naturligtvis även förändras utefter historisk och kulturell kontext. Men som för stunden anses kunna vara den intersubjektivt bäst acceptabla. Även om tolkningen aldrig blir tvingande innebär den aletiska hermeneutiken därmed inte heller att allt är relativt eller utesluter att vissa tolkningar är bättre än andra (Alvesson & Sköldberg 2008). Resonemangen påminner om de evolutionära steg Katz (1978) utvecklar i 3.2, där han står för en aletisk tolkning av (o)möjligheterna att fenomenologiskt erfara andras mystiska erfarenheter, oberoende av historisk och kulturell kontext. Ett stöd för den aletiska synen återfinns även i varseblivningspsykologin (se 3.1) där all varseblivning är kontextbaserad, dvs. bygger på en förförståelse. Jag menar också att anledningen till att mina informanter i associationerna över intervjustöden svarar så pass olika, t ex på ljudupptagningen i 3.3, är ett bevis för förförståelsens betydelse i våra tolkningar av omvärlden. Just därför anser jag att en skeptiker till det mystikas existens inte kan hävda att mina informanters varseblivningar är ”objektivt” falska. Sensationerna skulle kanske kunna vara ”falska”, dvs. informanterna ljuger medvetet. Men att hävda att varseblivningen på en ”ärlig” sensation är ”objektivt” eller tvingande falsk är svårare. Det förutsätter ju att man bevisligen skulle kunna skilja på subjektet och objektet vid ett intersubjektivt meningsskapande. Däremot kanske man kan hävda att den gängse accepterade (”normala”) varseblivningen är en ”bättre” tolkning (se 10.3)? Skillnaden mellan tolkningen av en text (de av mig i uppsatsen nertecknade utsagor från mina informanter) och en människa (mina informanter idag) är att en text är ett språkligt fenomen medan en människa är förkroppsligad mening. Samt att en text är avslutad medan en

  20  

människa befinner sig i konstant förändring inför en okänd framtid (de Boer 1997: 46 f.). Det innebär bl. a. att de av mig nertecknade utsagorna kanske skulle vara annorlunda efter det att dess upphovsmän tagit del av övriga informanters utsagor samt min analys av dem? Oavsett är det viktigt att tänka på att ett undersökningsfält bestående av interagerande mänskliga aktörer ständigt är i kulturell och historisk förändring, dvs. inte något som helt och hållet kan förenklas med vare sig mekanistiska eller organiska teorier (Belzen 1997: 109). 1.6 Uppsatsens upplägg. Efter det här inledande kapitlet försöker jag i kapitel 2 uppfylla det första syftet, att identifiera om det finns några gemensamma nämnare för vem som blir neoexorcist. Samtidigt presenterar jag mina informanter för läsaren samt belyser vilka narrativa aspekter man bör ha i beaktande när man tar del av redogörelser för mystiska erfarenheter. I kapitel 3 beskriver jag hur varseblivning fungerar, varför informanterna ser vad de ser. Själva sensationerna kan jag inte delge men i kapitel 3 beskriver jag även utfallet av mitt andra experiment med intervjustöd, där alla fem informanterna fick ta del av samma hörselsensation. Jag diskuterar även om det finns något samband mellan informanternas ”högre sinnen” och forskningen kring alternativa medvetandetillstånd. I kapitel 4 ger jag ett underlag till den andra komponenten i varseblivningen, nämligen referenssystemet, ens kosmologi. Här förklarar jag hur mina informanter ser på den metafysiska världen. Denna beskrivning är ett underlag för att vi skall kunna få en insikt i dels hur de varseblir världen, dels hur de strategiskt väljer sina metoder för exorcism. I kapitel 5 gör jag en fördjupning i informanternas referenssystem avseende deras syn på hur exorcismens motparter - demoner, gastar eller andra onda väsen - verkar. Detta med avsikt att få en ökad förståelse på taktisk nivå när vi skall analysera deras metodval för exorcism. Jag försöker även besvara det andra syftet, vad det finns för olika besatthetsformer och vad som orsakar dem. I kapitel 6 redogör jag för hur ritualer verkar, hur informanterna ser på rituella hjälpmedel som hjälpandar och magiska vapen vid exorcism samt beskriver den extroverta metoden för att utföra exorcism. Därmed besvarar jag en del av det tredje syftet, hur och varför neoexorcism utförs. I kapitel 7 beskriver jag den andra metoden för exorcism, den introverta, för att besvara resterande del av det tredje syftet, I kapitel 8 redogör jag för den kristna, dvs. konkurrerande diskursens, exorcism och demonologi som underlag för att kunna jämföra den med mina informanters metoder. I kapitel 9 jämför jag såväl de neoexorcistiska som kristna metoderna att utföra exorcism för att besvara det fjärde syftet, att hitta eventuella gemensamma nämnare mellan metoderna. Jag använder mig även av intervjustöd här för att få informanternas syn på den kristna exorcismen. I kapitel 10 avslutar jag med att ge några möjliga förklaringar till ifall neoexorcismen har någon potential som terapi just nu, oavsett demonernas reella existens, dvs. uppfylla det femte syftet. Som underlag för dessa förklaringar belyser jag även hur såväl populärkultur som den senmoderna synen på normalitet, terapier och experter påverkar neoexorcismens potentiella tillväxt.

  21  

2. LEVNADSBERÄTTELSER – ARV, KALL, TRÄNING OCH SKAPANDET AV EN MENINGSFULL LIVSHISTORIA. 2.1 Narrativa aspekter i levnadsberättelser. Zock (1997:144 f.) betonar, utefter Erik H. Erikson teorier, att den faktiska psykologiska förståelsen av människor, ”den psykologiska sanningen”, inte är densamma som ”den historiska sanningen”. Han exemplifierar detta med att Luthers beskrivning av hur han blev slagen av sin mor för att han stulit en nöt kan mycket väl ha varit historiskt falsk. Men ur ett psykologiskt perspektiv säger Luthers berättelse ändå något betydelsefullt om hur han själv upplevde sin relation med sina föräldrar, en ledtråd till hur han blev den han blev. På samma sätt är en levnadsberättelse, oavsett historisk sanningshalt, ett sätt att få insikt i en persons syn på sig själv samt hennes egen syn på vad som format henne och varit viktigt i hennes förflutna liv. Berättelsen är, om man förutsätter en värld av möjlig agens för individen, förklaringen till det mänskliga handlandet (Sarbin 1986:19). Problemet, som med all hermeneutik, är däremot mottagarens egna subjektiva och kulturella bakgrund avseende vilken del av berättandet som hon lägger märke till. Liksom beteendevetaren som beroende på vilket mål/värdering hon söker i sin undersökning väljer vad hon vill observera och registrera över tiden hos de undersökta individerna. Något annat hade varit omöjligt beroende på hur många potentiella observationer och fakta det finns under en persons livstid. Så i praktiken kan en beteendevetare inte göra objektiva observationer utan hon måste välja i förväg vad hon ska fokusera på (Gergen & Gergen 1986:38). Detta är ett argument för att det är av vikt att låta informanter ostört berätta om sitt liv, de får belysa vilka aspekter som de anser är de viktigaste att observera och analysera. Men nackdelen med denna metod är att informanternas psykologiska utsagor om sina liv inte kan falsifieras eftersom de själva gör urvalet. T ex osammanhängande delar i en berättelse kan få åhöraren att ifrågasätta sanningshalten i den. Bra historieberättare konstruerar därför olika moment för att få bort det osammanhängande eller stötta ens avsedda slutsats, vilka då blir påhittade. Den andra metoden är att utelämna relevanta delar för att de motsäger berättelsens slutsats, gör den osammanhängande eller otydlig. Men återigen är oftast den värsta förvrängningen analytikerns egna implicita världsbild när hon tolkar berättelsen (Steele 1986). Sociala aktörer, som mina informanter, är beroende av att kunna återge ett förflutet för att kunna motivera sin nuvarande position. De element som levnadsberättelserna konstrueras av är relaterade till kontextens behov (t ex att bevisa att man har ockulta gåvor), dvs: a) vilka händelser som man väljer att ta med (bara de som bekräftar ens utvaldhet), b) vilka teman som får händelserna att höra ihop (att andarna återkommande hjälper en att utföra ockulta gärningar), samt c) vilken slutsats man vill ha i sin levnadsberättelse (att man verkligen är utvald av andevärlden och har dess förtroende). För samma individ kan man på så sätt få fram ett flertal helt olika levnadsberättelser beroende på ifall hon väljer att lyfta fram helt andra delar av dessa tre element ur hennes liv, t ex med avsikt att istället visa vilken skicklig affärsman hon är (Murray 1986). Alla ens upplevelser omarbetas även i minnet och riskerar förvanskas ju längre tid som förlöpt efter själva upplevelsen. Grønbæk (1935) beskriver detta med fyra bearbetningsfaser,

  22  

som jag tror är viktiga att ha i bakhuvudet, såväl när man tar del av de följande andliga levnadsberättelserna som alla de memorat informanterna kommer att dela med sig av löpande framöver. De tendenser han finner är13:

A. Ordningstendensen, man ändrar om såväl det faktiska skeendets innehåll som hur lång tid de olika momenten tog i upplevelsen för att få en bättre narrativ struktur med ett linjärt logiskt skeende av en annars kanske ostrukturerad upplevelse. Ibland tar man även hänsyn till kulturella intriger, t ex att nåden kommer efter synden i en kristet färgad berättelse.

B. Intellektualiseringstendensen, man utelämnar icke-logiska moment i berättelsen samt har med reflektioner och tolkningar, som egentligen har kommit till efter själva upplevelsen, vid återberättandet.

C. Tendensen att utplåna det funktionella, man glömmer bort den funktionella aspekten i upplevelsen, t ex hur man kämpade i tanken inför något negativt val.

D. Tendensen till att konstatera resultat, man inleder berättelsen med att konstatera resultatet, trots att det kanske inte ens var syftet från början. Eller så utelämnar man den inledande processen helt och berättar bara om själva resultatet.

Genomgående tror jag att dessa tendenser återfinns i mina informanters memorat. Detta m h t att det är viktigt för dem, speciellt för de introverta men även för de extroverta exorcisterna, att de är skickliga berättare gentemot sina klienter för att kunna övertyga dem om ritualens effektivitet. Men även för att de naturligtvis själva är reflexiva och kreativa individer som söker en större mening, utefter deras kosmologiska modell, till deras mystiska upplevelser i samband med exorcism m.m. 2.2 Den ockulta genetiska koden eller vikten av ärvda förmågor. I den religionsvetenskapliga litteraturen om människor som har förmågor att medla mellan de synliga och osynliga väsendena i den kulturella världsbilden återkommer oftast vissa gemensamma narrativa nämnare som förklaring för andemedlarens legitimitet. Marcel Mauss (1950:27 ff.) hävdar i sin samlande analys att äkta ockulta förmågor inte kan köpas utan måste traderas rituellt genom genetiskt släktskap (den biologiska familjen) eller rituellt släktskap (ockulta sällskap, dvs. den adopterade familjen). Hans adept Cuisinier (1951:106) fann i hennes fältstudier att en malaysisk andemedlare får sin kunskap via arv, uppenbarelser i samband med asketiska övningar eller drömmar samt genom studier. Ärvd kunskap anses vara mera värdefull än andra sätt att erhålla kunskap. Trots att uppenbarelsen är oumbärlig anses det starkast ifall man kan härleda sina förmågor till åtminstone ett släktled. Även för våra mer närliggande schamaner anses schamanförmågor många gånger vara nedärvda där utbildningen sker genom lärjungeskap, antingen genom levande schamaner eller endera andeväsen, förfäder eller döda schamaner (Larsson 2000:17 f.).

                                                                                                               13 Grønbæk (1935:232) finner även att sekulära och religiösa upplevelser oftast skiljer sig markant åt. För de sekulära faller det känslobetonade ofta bort ju längre man är från själva händelsen. Dessutom dominerar vanligen de tillfällen där Jaget är mera aktivt än Objektet (motparten). För religiösa upplevelser är däremot förloppen som regel istället de motsatta.

  23  

Motsvarande genetiska indicier återfinns även bland de nutida och urbana neoexorcisterna. Det är ingen tillfällighet att just de har följt sitt kall, trots ofta initialt motstånd från deras sida. Om de inte visste det innan så har de efteråt upptäckt en ”genetisk släkttradition” av ockulta förmågor. Magnus farmors farfar som föddes ”på dagen” 200 år före honom, och som dessutom bar samma förnamn som han, var en beryktad och kraftfull visman med sin egen trolldomsbok. Trots sitt fysiska frånfälle kan han fortfarande förmås agera som hjälpande och kallas ner från astralplanet ifall hans släkting behöver hans stöd. Lewis har en mera närliggande tradition genom arv via sin mor, vilket också är en tradition i den landsdel han ursprungligen kommer ifrån (Mauss 1950:43). Hans mor har dessutom valt ut hans lärjunge Lucia genom att vara en av hennes hjälpandar långt innan Lewis mötte henne. Redan nu vet Lewis att hans dotter ärvt hans förmågor, även om hon själv inte är medveten om det än. Lucia står även under sin mediala, fast numera avlidne, fars beskydd. Han vakar över henne och med samma karakteristiska hostningar som han hade under hennes uppväxt kan han uppmärksamma henne på faror, snarlikt äldre tiders tro på en personlig vård. Först efter det att hon bestämde sig för att själv bli helare fick hon reda på att hon ”hade en sådan där mirakelgumma i släkten, pappas farmor som var en riktig sådan här medium, healer, kokade örter och gjorde allting.” Christers frikyrkliga mor var mycket andlig, men försökte förtränga det. Istället uppfattar han sin mormor som en (vit) häxa eftersom hon bejakade sina förmågor och ”hennes liv var mycket magiskt.” Katharinas ena dotter, av hennes tre barn, har ärvt hennes synska och andliga egenskaper. I o m att Katharina själv är adopterad från ett annat land känner hon inte till ifall hon själv har haft några biologiska släktingar med ockulta förmågor. 2.3 Den andliga kallelsen och den ”schamanska” narrativa modellen.

Andevärlden använder dem de väljer, det är inte vi som gör valen. Utan de väljer oss för vissa jobb och så ser de till att de leder oss fram till de saker vi [ohörbart på inspelningen]. Det är min sanning. Det är vad de säger till mig i alla fall.

Lucia 110531 Den schamanska initiationen eller kallelsen beskriver hur schamaner, såväl klassiska som den analytiska konstruktionen metaschamanen14, förklarar sitt vägval om varför just de blev schamaner. Memoraten har påtagligt ofta ett flertal liknande narrativa element (Larsson 2000:17 f., Bäckman 1991:112). Dessa element kan tillskrivas ärftlighet (en tradition av schamanska förmågor inom familjen), utvaldhet (det är andevärlden, inte schamanen själv, som har valt ut att hon skall bli schaman), motstånd (schamanen vill inte självmant bli schaman, dvs. avvika från den gängse beteendenormen i sin kulturella grupp, utan försöker fly kallelsen), tvång (andevärlden straffar henne med t ex sjukdom så att hon tvingas åtlyda kallet för att inte dö), andlig träning (andevärlden tränar schamanen) och tradition (även levande etablerade schamaner överför sin kunskap, sina hjälpandar samt auktoriserar schamanens legitimitet för den kulturella gruppen).                                                                                                                14 Med metaschaman avses en term för analytiska jämförelser hur väl en kulturell form av andemedling överensstämmer med de karakteristika som kännetecknar denna forskningsanalytiska konstruktion (Larsson 2000:22). Jag uppfattar neoschamanismens beskrivningar av ”schamanism” som närliggande metaschamanismen, vilket jag uppfattar att även Hammer (2000) och Larsson anser i sina essäer.

  24  

Precis som vid etnografiskt beskrivna fall utanför det nutida Stockholm återfinner jag en hel del av dessa narrativa element även i mina informanters berättelser om varför de blev andemedlare, dvs. helare och exorcister. Jag återger härnäst deras egna beskrivningar av sin andliga utveckling. Därefter stämmer jag av mot den ”schamanska” narrativa modellen vilka narrativa element som jag återfinner i deras levnadsbeskrivning.

Den ”schamanska” narrativa modellen, sex återkommande narrativa element i andemedlares levnadsberättelser. 2.3.1 Lewis andliga levnadshistoria.

99 % of my guidance is coming from spirits. I never had an Earth guru or a teacher directly. I have been inspired by certain people, like Ghandi for example. I have been to India to understand what a guru was. But nothing more than that really. It’s all come from my main guide and the Masters [dvs. andliga vägledare].

Lewis 110321

Lewis är 55 år och hans första kontakt med andevärlden var när han var 7. Hans katt hade blivit påkörd av en bil och därefter hörde han en inre röst som talade till honom. Han lade sina händer på kattens brutna ben och kände hur Ljuset kom till honom och strömmade ut genom hans händer. Han är uppfostrad kristet men gick ur den anglikanska kyrkan när han var 11 för han tyckte inte att kyrkan respekterade kärleken till ens nästa i praktiken. Istället tog hans mor, som också var en helare fast med örter, med honom till den spiritualistiska kyrkan. Där mötte han folk med mediala förmågor och fick sina första erfarenheter av kanaliserande. Vid 21 fick han besked av ett spiritualistiskt medium att han själv hade andliga talanger och att det var hans livsuppgift. Han försökte förtränga det och istället var han mest ute och ”spelade rugby, drack öl och hade kul” de efterföljande åren. Men när han var 25 kunde han inte längre fly från sin ”andliga väg eller kallelse” och påbörjade sin träning i en spiritualistisk meditationsgrupp för att utveckla de högre sinnena och lära sig att se och kommunicera med

  25  

andevärlden. Hans högsta önskan var att bli ett medium. Men andevärlden sa till honom att hans kall istället var som helare (där exorcism är en del av ett större andligt helande). Efter att ha rest runt i Europa i 12 år på 80- och 90-talet hamnade han på några andliga festivaler i Sverige. På festivalerna träffade han folk som anlitade honom för att hålla andliga kurser runtomkring i Skandinavien. Efter ett halvår i Sverige besökte han en vikingagrav i Skåne. Lewis tog med sig ett ljus och kröp in i ett hål i jorden och satte sig där för att meditera. Under meditationen fick han kontakt med förfäderna i jorden, gravens väktare, som gav honom insikter om varför Sverige är en bra andlig miljö för honom. Därefter bestämde han sig för att stanna här, vilket han nu har gjort i över 10 år. Även om Lewis är en mycket aktiv exorcist är hans huvudsyssla att ge andliga föreläsningar samt generellt helande. I Lewis levnadsbeskrivning finner vi de narrativa elementen, förutom det ärftliga via hans mor, att andarna valt ut honom, att han motsatte sig detta men kunde inte undfly dem, samt att andarna utbildat och väglett honom i hans val. Ett exempel på detta är att när väl Lewis gått med på att finna sig i sitt andliga kall fick han ändå inte bli ett medium utan andarna bestämde att han skulle bli en helare. Det två narrativa elementet som är svaga i hans berättelse, enligt den ”schamanska” narrativa modellen ovan, är tradition (han har bara en grundläggande meditationsträning men ingen officiell certifiering av den spiritualistiska kyrkan) samt tvång (han anger inte varför han gick tillbaks till den spiritualistiska kyrkan efter hans flykt från sitt kall). 2.3.2 Magnus andliga levnadsberättelse.

[Magnus förfader] var byns magiker. Hade han varit född 100 år tidigare hade dom bränt honom på bål, kan jag säga. Men nu var det här 1757, så då var han en ansedd och fruktad man… Så när det var jakt i byn, då gick han ut på förstutrappan och lockade fram viltet ur skogen där så att det var lätt att jaga. Det finns hur mycker berättelser som helst om honom. Om hur han använder sig av en trolldomsbok med olika besvärjelser och formler. Och han är då född exakt 300 [200] år före mig och har samma förnamn som jag. Jag känner en stark länk där. Det här fick jag veta ganska sent för jag har alltid undrat över varför jag har haft så konstiga intressen redan från en tidig ålder. Jag är hypnosterapeut och hypnos det började jag med när jag var fem år. [Oj då]. Ja, det är ju ganska tidigt. Det var visserligen via tidningen Kalle Anka, men ändå. Jag var superfascinerad över avsnittet Kalle Anka och hypnospistolen. Och jag kunde läsa extremt tidigt så jag går alltså och lånar böcker på vuxenbiblioteket om hypnoser sen när jag är 6 – 7 år och gör induktioner på mina stackars syskon och kompisar och håller på i skolan. Ett väldigt besvärligt, konstigt barn. Och ritualmagin det fick jag upp ögonen för när jag var nio år. Så det var alltså inte korttrolleri utan ritualmagi som jag studerat grundligt kan jag säga. Framförallt den avdelning som kallas för kaosmagi.

Magnus 110207 Magnus är 54 år med ett väldigt varierat förflutet. Redan som 4-5 årigt barn hade han ofta på kvällarna erfarenheter före han somnade som han kallade för att ”tänkedrömma”. När han ”tänkedrömde” fick han ”verkliga budskap, varsel och tecken” med ett innehåll som inte motsvarade hans ålders mognadsnivå. När han upptäckte i lekskolan att hans andra kompisar och vuxna inte hade samma erfarenheter slutade han att prata om det. Förutom sin tidiga fascination för hypnos och magi har han även en bakgrund som musiker och punkare under mitten av 70-talet. Under slutet av 70-talet var han en av Sveriges första Osho sannyasin. Samtidigt hade han även ofta och nära kontakt med Hare Krishna/ISKCON. Men han gillade

  26  

inte ”alla de här påbuden” de hade, t ex celibat. På 80-talet levde hans familj som nyinflyttade i en liten by där de blev utsatta för förföljelser. I samband med detta prövade han sina magiska förmågor i realiteten och lyckades vända situationen.15 Efter Osho-tiden har han bl a läst journalistik och etnologi parallellt med att han omväxlande arbetat som lärare och med olika mindre affärsprojekt. Sedan läste han till jur. kand. och arbetade i 8 år under 90-talet väldigt intensivt som jurist. En konsekvens av hur hårt han arbetade var att han fick återkommande arbetsrelaterade mardrömmar. Han slutade därför som jurist och sadlade om som vice VD för ett event-företag i ett antal år. Till slut bestämde han sig för att under 2000-talet helt fokusera på sin passion: att undervisa inom NLP, hypnos och olika terapier. Magnus har ett brett spektrum av olika utbildningar – mediumutbildningar, hypnosterapeut, regressionsterapeut, NLP etc. Förutom magi och hypnos undervisar han även i NLP, som han ser som ”kodifierad ritualmagi”.16 De två ”andliga personer” som han upplever ha påverkat honom mest är Osho och Rudolf Steiner, medan magiskt är han influerad av Aleister Crowley och Dénis Lindbohm. Utöver sin förfader och namne har han även medial kontakt med sin avlidna farmor som vid behov stöttar honom med råd från den andra sidan. I samband med en (neo-)schamansk initiation fick han kontakt med sina två personliga vägledare Alfa och Omega. Han har aldrig själv gått i lära hos någon exorcist utan lärt sig allt om hur man genomför exorcism av Alfa och Omega. För Magnus del återfinner vi förutom ärftlighet, utvaldhet (med sin förmåga till syner, inlevelse och magiska viljekraft), andlig träning (av ett flertal personliga vägledare) och tradition (certifierade utbildningar) som starka narrativa element i hans redogörelse av hans liv. Motstånd och tvång är inte lika tydliga element i hans berättelse. Kanske man kan se prövningen i den lilla byn där han mot sin vilja tvingades ta till mörkermagi som en variant av dessa två element? Hans beskrivning om hur han skiftade karriär upplever jag däremot som mera av passion än av tvång från andevärlden. Fast kanske jag har missat ett element i hur han plågades av mardrömmar (genererade av andevärlden?) som tvingade honom att lämna sin karriär som jurist? 2.3.3 Christers andliga levnadsberättelse.

Och sen så på den spirituella sidan, ja den väcktes ju av min farbror som var sträng och despotisk och kolerisk. Men han, det var ju han egentligen som väckte det hela genom att han ringde tillbaks efter en julafton… Och han hade haft [återkommande] migrän och sen så hade jag hoppat upp i hans knä och så hade jag masserat hans tinningar. Han bad inte om det utan jag bara gjorde det. Och dagen därpå så

                                                                                                               15 Vad som exakt hände i den lilla byn försökte jag återkomma till ett flertal gånger under våra intervjuer. Det var det enda ämnet som Magnus inte ville utveckla. Mellan raderna fick jag uppfattningen att han och hans familj blev förföljda av vissa andra bybor för att de var annorlunda och att Magnus då använde sig av sina kunskaper om mörk magi (goetia). Tydligen fungerade denna strategi och byborna vågade därefter inte ge sig på honom igen. Magnus är noga med att betona att han har testat mörkermagi med framgång, men att det inte är något som han längre håller på med. 16 Magnus (110207) berättar en anekdot (vandringssägen?) som han hört av NLP-personligheten Ross Jeffries:

Han hade en lunch med grundaren av NLP, Richard Bandler, för några år sedan och säger att: ”Jag kan få en känsla av att allt det här du lär ut, den här kombinationen utav hypnos och NLP, är bara ett sätt att överföra kunskap om ritualmagi utan att folk förstår vad man håller på med riktigt?” ”Jäklar, du kom på mig!” säger Richard Bandler.

  27  

försvann det helt och hållet, migränen. Och sen så ringde han tillbaks… dagen efter och tackade så mycket och sa att det hade han aldrig varit med om tidigare… Och mina föräldrar förstod ingenting ju. Hur gammal var du då? Jag vet inte, jag tror jag var sju… [Jag kände] mig otroligt glad och sedd i detta. Av någon anledning som jag inte förstod. Och det kommer jag ihåg än idag. Så att det har han en stjärna i himlen för i min värld. Och sen så har jag ju också varit jätteintresserad av kristendomen. Och sommarkyrkan i Torekov var jag jätteintresserad av att gå på. När jag kom hem och berättade om hur bra jag tyckte det var så tyckte man det var jätteknäppt och konstigt och fel.

Christer 110325 Christer är 55 år och verkar numera huvudsakligen som ”spirituell coach”, även om han fortfarande har t ex styrelseuppdrag i ett bolag inom finanssektorn. Eftersom han hade dåligt immunförsvar som liten var han ofta sjuk. Han tyckte mycket om att läsa böcker om magi och indianer och under febern fick han ett flertal gånger väldigt starka visioner av just indianer. När han var i 15-årsåldern läste han en engelsk spiritualistbok där han blev övertygad om att han verkligen trodde på spöken. Något år senare blev han utsatt för en demonisk kraft på nätterna som skrämde honom. Men en kväll bestämde han för att gå emot den och fick i gengäld en del av demonens kraft till sig själv. Han är övertygad kristen men har aldrig riktigt känt sig hemma i ”Kyrkan”. På 90-talet sökte han sin tillflykt till buddhismen men han har inte gått ur Svenska kyrkan utan ser sig som en kristen buddhist. Han är uppväxt i högborgerliga förhållanden och utbildad civilekonom. De första sex åren efter sin examen arbetade han för storföretag inom bank, försäkring och handel. Sedan verkade han som VD för mindre bolag och som konsult avseende företagsförvärv under slutet 80- och början av 90-talet. Han har därefter gått en längre och bred alternativterapeutisk utbildning på ett utländskt institut för djupterapi. Därutöver är han legitimerad handledare för coaching under ICF, mindfulness-instruktör under Jon Kabat Zinn, reiki-utbildad samt har gått enstaka kurser hos Barbara Brennan i USA i healing. Men specifikt avseende helande anser han att han lärt sig det huvudsakligen av sig själv och hans främsta ”ikon i healing… [är] Jesus, Kristusenergin.” Christer har i sin berättelse en svag ärftlighet via sin farmor. Han har starka element av andlig träning och framför allt tradition (alla hans certifieringar) men även utvaldhet avseende hans helandeförmågor och kamp med demonen. När det gäller motstånd och tvång är dessa narrativa element svagare i hans berättelse. Kanske man kan se motståndet från hans borgerliga och affärsinriktade omgivning? Själv tycker jag dock att det är lite för långsökt. 2.3.4 Katharinas andliga levnadsberättelse.

[Ifall hon tror att hennes okända biologiska föräldrar hade ockulta förmågor?] Var det kommer ifrån är egentligen oväsentligt. Det är mer vad man gör av det och handskas med det.

Katharina 110531 Katharina är 42 år, adopterad och kom till Sverige som ettåring. Hon är uppvuxen ”i en helt ateistisk miljö” men hade många andliga upplevelser redan som barn. Det var först när hon var runt 30 år som hon förstod att det hon upplevt då, och som sedan hade kommit tillbaks igen, var ofrivilliga ut-ur-kroppen-upplevelser. Numera får hon det bara när hon är stressad

  28  

men som barn hade hon det väldigt ofta. När hon var 21 år blev hon väldigt intresserad av antroposofi och arbetade länge på ett socialterapeutiskt hem. Förutom antroposofiska studier har hon även tagit kurser av Magnus i NLP. Efter det att Lewis renade hennes hem från en gengångare har hon lärt sig mer om detta och utvecklat sin egen metod. Förutom att hon återkommande renar i sitt hem och på jobbet utför hon reningar i sin bekantskapskrets. Hon har aldrig varit med om att driva ut demoner ur besatta människor och de enda döda hon har löpande kontakt med är hennes svenska släktingar. Katharina är den av neoexorcisterna med minst praktisk erfarenhet och även den som har minst överensstämmelse med den ”schamanska” narrativa modellen. Eftersom hon inte vet något om sina biologiska föräldrar faller ärftligheten bort, med undantag av att hennes ena dotter ärvt hennes förmågor. Vad jag kan se är det enda narrativa elementet som är starkt tradition i o m att hon har fått utbildning från Magnus, men även andra som t ex Hilda (se 7.2) innan hon träffade Lewis. Jag är rätt skeptisk till att se hennes ut-ur-kroppen-upplevelser som utvaldhet eller andlig träning, särskilt som Katharina inte återgav att hon lärt något under dessa upplevelser. Motstånd och tvång hittar jag inte alls som narrativa element i hennes berättelse. Kanske det hade varit annorlunda ifall jag hade intervjuat henne om 10 år istället, när hon blivit lika gammal som de andra neoexorcisterna? 2.3.5 Lucias andliga levnadsberättelse.

[Jag har] alltid sett och hört andra sidan sedan jag var liten. Har aldrig blivit förstådd, aldrig fått feedback eller sponsring i att det kan vara så här. Så att det har ju känts som att jag inte har hört hemma på den här planeten. Jag har känt mig nerslängd lite på måfå, i fel familj, på fel ställe. Och liksom ensam. Ingen förstår mig… Så jag såg människor som genom en röntgenbild. Jag fick för mycket information om var och en. Och vi har ju det centret här, i solar plexus. Och vara litet barn med de egenskaperna är ju ganska konstigt – ”Jag är annorlunda”, ”Jag är inte OK”, ”Jag är inte som andra.” … När jag var liten så såg jag då andra världar. Och fick ju då [tillsägelse] att ”Det där är ju bara fantasier.”… Jag såg dem ofta i väggen när jag var hemma, var mindre, liten. Jag vet ju vad jag såg. Och jag kan känna också frustration: ”Men för fan, tro på mig då när jag säger det här.” Jag var väl kanske 2, 3, 4, 5 år. Sen blir det ofta under några år som det här försvinner sen. När man når 6 år och uppåt sen, då blir du väldigt omformbar. Så då lägger man ofta sådant på hyllan eller skiter i att prata om det något mer… De [andevärlden] gör sig påminda till man är 28 ungefär. Och har man inte förstått det då, då är det tänkt som så att då skall liksom karriär, barn, familj och allt det här. Då är det lugnt oftast till man är kanske runt 40. Det beror på när man ska vakna, när man skall förstå. Vi är olika med det också. En del vaknar tidigt, en del aldrig och en del sent. Beroende också på vilket avtal vi skrev i vårt kontrakt när vi klev ner här. Vad har jag satt upp för livsmål i mitt liv? Eller har jag valt att jag skall möta? För det mesta är ju redan förbestämt. Vi har redan skrivit kontraktet med de som skall vara. Så jag vet att jag fick väldigt starkt till mig från det att jag var 18. Då var jag hos ett medium några gånger… Hon såg ju och berättade saker och sa saker som då visste jag att jag behöver inte tvivla längre för det var rätt det hon sa. Det kunde hon inte ha vetat annars. Och jag såg hur hon också, när hon skulle se hur mycket kraft jag hade, att hon höll på att svimma och sprang ut. Då var jag rädd. Då var jag skiträdd. Jag tänkte att ”Det där fejkar inte hon” för hon höll på att ramla ihop. ”Jag har aldrig varit med om maken någon gång”, sa hon… Och då sa hon att ”Du skall inte jobba som något annat än själasörjare.”, ”Jag menar inte präst.” sa hon. ”Och gör du inte det så, det här är din bästa väg som jag säger.”, ”Men du har ju ett val.”, sa hon. Och jag valde att inte följa den vägen. Och sen blev det en massa, det man kan kalla för spökerier eller förbannelser som hände i livet för att jag inte lyssnade då…

  29  

[Men när hon själv blev svårt sjuk, fick hjärtinfarkt, så valde hon vägen.]… Det var inget svårt val. Lucia 110531

Lucia är 52 år, arbetar inom vårdsektorn och har vuxit upp utanför Stockholm. Trots att det senare visade sig att hennes far var synsk upplever hon att hon aldrig fick något stöd för sanningshalten i de syner hon själv hade av andevärlden redan som mycket liten. Dessutom anser hon sig vara väldigt clairvoyant och har även haft den förmågan sedan barnsben, även om hon har förädlat den i vuxen ålder. Ofta får hon visioner om olika katastrofer som skall inträffa på jorden eller människor som skall gå bort. ”Jag får [veta] exakt vad det är”, dvs. detaljerade visioner som senare besannas. Hon upplever att i hela hennes liv har hon uppoffrat sig för alla andra: familjen, vänner och hennes patienter inom vården och till sist orkade hon inte ta på sig mer och fick en hjärtinfarkt redan vid 40. Efter infarkten insåg hon att hon inte kunde fly det kall som mediet berättat för henne och hon började utveckla de medfödda gåvor hon haft hela tiden. Först genom olika engelska andliga utbildningar: shamanic path, trance mediumship och ”vanlig” ande-healing för att därefter gå alla Lewis kurser samt bli hans lärling under 2 år. Lewis såg direkt att hon var ett perfekt råämne till att bli helare så han erbjöd henne, som den första någonsin, att gå alla hans kurser gratis. Även efter det att hon första gången träffade Lewis, när hon var 45, var hon först tveksam till att ta emot hans erbjudande. Men på den tredje mässan de sammanstrålade insåg hon att det var meningen att hon skulle acceptera erbjudandet. Mycket i hennes liv tolkar hon nu i ett retroperspektiv som att det hela tiden har varit bestämt att hon skulle välja den andliga banan. Hon var aldrig mörkrädd som barn men kommer ihåg att när hon såg filmen Exorcisten, som 15 - 16-åring, var hon väldigt rädd efteråt, en ”förtitt” på vad som skulle hända längre fram i hennes liv. För Lucia stämmer den ”schamanska” narrativa modellen in väldigt väl på hennes levnadsberättelse. Hon har ärftlighet, såväl från fadern som hans farmor. Hon har hela tiden fått reda på sin utvaldhet, dels genom sina visioner, dels i klartext av mediet när hon var 18. Eftersom hon försökte fly från detta, gjorde motstånd, blev hon sjuk som en varning att hon skulle följa sitt kall eller annars bli sjuk igen, dvs. tvång. Hon får löpande andlig träning av ett flertal hjälpandar men har även gått formellt i lära hos Lewis så hon kan föra hans tradition vidare. Jag finner att samtliga narrativa element återfinns i hennes livsberättelse. 2.3.6 En narrativ modell anpassad för neoexorcisternas levnadsberättelse. För en summerande analys väljer jag att exkludera Katharina i o m att hon är atypisk jämfört med de andras användande av narrativa element i sina andliga levnadsberättelser. Om jag graderar elementen med vikten 1 för stark förekomst samt 0,5 för svag förekomst enligt mina löpande analyser av respektive informant finner jag följande viktning: ärftlighet (3,5), utvaldhet (4), motstånd (2), tvång (1), andlig träning (4) och tradition (3). Detta indikerar att motstånd och tvång inte förefaller vara lika relevanta begrepp för neoexorcister som för schamaner. Vad alla däremot har haft gemensamt är att de först valt ett konventionellt liv men senare kommit till insikt att de istället bör följa sitt kall, bejaka deras utvaldhet av andevärlden. Så en bättre narrativ modell för mitt fält är därför denna:

  30  

Den narrativa modellen för neoexorcisters levnadsberättelser. Även om vem som helst kan utföra en ”befrielse”-exorcism17 i kristna karismatiska kretsar anses vissa ha större (medfödda) ”gåvor” för detta och vara ”kallade”. Ett vanligt sätt att bli kallad är att något gudomligt besöker en under bön och meddelar detta. Ifall de blir erkända av församlingen får de praktisk träning i hur man lämpligast utför befrielse (Hunt 1998:219). Enligt min narrativa modell för neoexorcisters levnadsberättelser har de karismatiska exorcisterna åtminstone elementen utvaldhet, insikt om sitt kall och tradition. Ifall gåvorna anses medfödda kanske de även kan anses ha det narrativa elementet ärftlighet. En social förklaring till att just dessa element ofta återkommer i levnadsberättelserna är ifall man ser deras existens som ett bevis på olika former av immateriellt kapital för att markera sin status (Bourdieu 1979). Ärftlighet och utvaldhet motsvaras då av klasstillhörighet, dvs. socialt kapital. Utvaldhet är dessutom symboliskt kapital eftersom det även är externt bekräftat, av andevärlden, avseende ens förmåga att förvalta sitt sociala kapital. Andlig träning och tradition ser jag som kulturellt kapital. Men vad som markant skiljer sig mot Bourdieus teorier är att det förefaller generera mer ”kulturell goodwill” bland de senmoderna neoexorcisterna att vara autodidakt än att vara formellt utbildad (Ibid.:328). Men ifall man istället ser en rent andlig utbildning som formellt högre än en världslig eller blandad utbildning så stämmer Bourdieus teorier om sociala markeringar även för mitt fält. 2.4 En jämförelse med den religiösa omvändelsen. Ullman (1989) beskriver tre alternativa omvändelsenarrativ utifrån sina fältstudier: 1) Att möta en stark auktoritet, en saknad fadersfigur. 2) Att möta en ny grupp av jämlikar som älskar och accepterar henne. 3) Att man blir fäst vid en ovillkorat kärleksfull transcendental

                                                                                                               17 ”Befrielse” eller befrielsetjänst motsvarar den mindre exorcismen i den romersk-katolska kyrkan och

beskrivs detaljerat i 8.3.

  31  

idol. En idol som även bekräftar en genom t ex att man blir utvald för ett personligt uppdrag, gör en fusion med idolen eller att man är övertygad om egna personliga mirakel länkade till idolen. Baserat på levnadsberättelserna i 2.3 finner jag att det, annars i Ullmans studie mest ovanliga, tredje narrativet är det som eventuellt kan ligga närmast mina informanters upplevelser. Vad som också skiljer mina informanter ifrån Ullmans typfall är att den vanligaste åldern för omvändelse är 12 – 20 år, dvs. i samband med en identitetskris under tonåren (Ibid.:110 ff.), samt att 85 % av de som konverterar har haft en olycklig barndom (Ibid.:11). Hon beskriver även det tredje alternativet som en fusion med det perfekta:

In the religious revelation the object of infatuation is experienced as merged with the self, thereby endowing the convert with new powers. A wish to unite with a perfect, idealized object, a sense of being a pawn in a struggle of giants and yet of being chosen or called for a special mission, and the perception of personalized miracles - special messages to the self that the convert decodes in common, everyday events (Ullman 1989:133).

Alla Ullmans tre omvändelsealternativ har gemensamt att man hade starka negativa känsloupplevelser precis före omvändelsen samt att man efter omvändelsen erhöll ett nytt subjektivt självvärde och att man såg sig själv som en självständig aktör (Ibid.:194). Kan man då se mina informanters andliga levnadsberättelser även som omvändelsenarrativ? Jag anser att så inte är fallet, även om vissa av dem har svaga gemensamma drag av Ullmans beskrivningar. Som tidigare konstaterat är de alla statistiskt atypiska mot Ullmans typfall. Men det narrativ som de ligger närmast är det för Ullman ovanligaste, det tredje. Kanske man kan se Lewis och Lucia som att de fusionerats med Ljuset i samband med att de utvecklat sig till femte dimensionens varelser? Eller att Christer länkar sig till Den Helige Ande för att kanalisera dess mirakel? När det gäller Magnus och Katharina har jag svårare att se hur de skulle kunna passa i Ullmans beskrivningar. Den som ligger närmast Ullmans modell överlag är Lucia. Hennes berättelse har förhållandevis starkast drag av omvändelse i o m att hon såväl bytte arbete som bostadsort efter sitt möte med Lewis. Ullman (Ibid.: xvi f.) beskriver hur det oftast inte är en religion utan en person som får någon att omvända sig. Hon jämför omvändelse med terapier där terapeutens mål är att patienten skall få såväl en ny sanning som en ny relation, en möjlighet att få en nystart på ens subjektiva livserfarenheter. Jag upplever det som att det stämmer väl in i hur Lucia hittade sig på nytt efter att ha träffat Lewis. Även om Lucia använder sig av delvis olika metoder än Lewis fann jag under min intervju att hon helt och hållet delade hans kosmologi. Troligen är det ingen slump att den som ligger närmast den ”schamanska” narrativa modellen även är den som ligger närmast Ullmans omvändelsemodell. Dvs. ju radikalare och extremare vändningar för en helare i hennes andliga levnadsberättelse, desto bättre korrelation med de bägge narrativa modellerna. Men trots allt har alla mina informanter de facto konverterat till en annan tro: Lewis till spiritualism, Magnus till Osho och antroposofi, Christer till buddhism, Katharina till antroposofin och Lucia till Lewis kosmologi. Så kanske detta istället är ett exempel på det som Murray (1986) lyfter fram i 2.1? Att i o m informanterna vet att mitt undersökningsämne är exorcism, och inte omvändelse, så har de anpassat sin levnadsberättelse därefter?

  32  

3. MAN HÖR OCH SER MED MER ÄN SINA ÖRON OCH ÖGON.

Ty de förhånade kabbalisternas astralljus innehåller i sanning sällsamma och trolska hemligheter för den, som kan blicka in häri; och de mysterier, det döljer i sina ständigt upprörda vågor, äro faktiska verkligheter, trots alla materialister och bespottare i världen. Dessa astralljusets hemligheter skola, i likhet med många andra mysterier, av vår tids materialister betraktas såsom saknande all verklighet, på samma sätt som Amerika, under första delen av medeltiden av europeerna ansågs vara en blott myt... Men liksom Columbus föddes för att återupptäcka de antipoda länderna och att bibringa den gamla världen tron på deras tillvaro, så komma vetenskapsmän att födas, vilka skola upptäcka de under, som nu av ockultisterna beskrivas såsom existerande i eterns regioner med deras olika, månggestaltade invånare och medvetna väsen.

Ur Isis Unveiled (Blavatsky 1918:309) Det första man utvecklar, som medial, ditt hjärta, det är clairsentience, alltså finkänsligheten. Att du reagerar på personer eller områden eller mark eller. Och här kommer jag in och då känns det bra, här känns det inte alls bra. Det är den första. Och sedan kommer clairvoyancen, att du ser. Och att man hör andevärlden, eller hör äktheten i ett sådant hör [besatthetsfall som vi precis lyssnade på], det kommer sist… Och hur du än upplever det så handlat det om dig, inte [den avlästa] personen. Så är det vårt sätt var vi svarar [berörs i vår egen kropp]. Där vi svarar [i vår egen kropp på ett yttre stimuli] kan vi ha varit med om en otäck upplevelse så att [gamla erfarenheter sitter kvar i vårt sätt att tolka nya].

Lucia 110531

  3.1 Varseblivningspsykologin – sinnenas begränsningar. Sensation (sinnesintryck) innebär att minst en av våra sinnens specialiserade receptorer förnimmer ett externt stimuli. Receptorerna översätter stimulis egenskaper till nervimpulser. Nervimpulserna jämförs sedan mot ens tidigare erfarenheter som finns lagrade i hjärnan. Vid igenkänning sker en tolkning, man varseblir vad de externa stimuli är orsakade av. Detta innebär att en sensation är nervimpulser till hjärnan som saknar mening. Varseblivning däremot ger mening till vad våra sinnen förmedlar till oss. En konsekvens av detta är att samma sensation kan tolkas helt annorlunda av olika individer (Passer et al 2009:167). För att förklara hur människan upplever sin omvärld skiljer Rappaport mellan den operativa och den kognitiva miljön. Den operativa miljön omfattar bara det som påverkar organismens överlevnad medan den kognitiva omfattar alla övriga neurologiska modeller. Den kognitiva miljöns verklighet (framöver den delen av det personliga referenssystemet som mest kan skilja sig åt mellan individer) försvaras genom förträngning, förvrängning och isolering av störande information. Något som återspeglas i de kommande teorierna om varseblivningspsykologi. Det specifikt mänskliga beteendet orsakas av den kognitiva, inte den operativa, miljön (d’Aquili et al 1979: 12 ff.).

  33  

Varseblivningspsykologin konstaterar att man har beredskap att förnimma baserat på ens förväntningar och motivation (Holm 2002:47 f.). Eller vad som Sundén (1959:47 f.), baserat på vittnespsykologin, kallar beredskap och inställning. Ett exempel på detta är hur Christer återkommande får en vision att en av hans klienter är levande begravd i en fornegyptisk sarkofag. När vi diskuterar fallet visar det sig att klienten samlar på äldre egyptiska föremål och har ett starkt intresse för den forna egyptiska kulturen. Även klienten känner sig instängd, dvs. får en liknande sensation. Men det framgår inte av Christers redogörelse18 nedan ifall han även varseblir det som att han är instängd i en egyptisk sarkofag? En tolkning av Christers visionära varseblivning är att han erhåller en sensation när han är med klienten men att hans beredskap för Egypten (kulturella referenssystem) gör att han varseblir det som att klienten är instängd i en sarkofag. Om klienten hypotetiskt skulle haft ett starkt intresse för vikingar så kanske Christer hade varseblivit samma sensation han får av instängdhet, kyla och mörker till en vikingagrav? Geels har undersökt religiösa varseblivningar – visioner och uppenbarelser – och belyser sambandet mellan den lokala religiösa traditionen (referenssystemet) och visioner (varseblivning). Visionerna uppstår antingen ”när visionärerna befinner sig i en livskris vid tidpunkten för upplevelsen… eller vid ett starkt behov av eller en önskan om att få möta Jesus visionärt och ett uttryckt behov av att lösa existentiella frågor kring livets mening” (Geels 1991:68). De vanligaste livssituationerna i Sverige när änglar visar sig är: ”när livet hotas eller i samband med sjukdom, stor sorg eller rädsla” (Ibid.:92). Jag kommer här nu redogöra för olika teorier inom varseblivningspsykologin för att ge en grund till kommande tolkningar av varför mina informanter bl.a. ser sin omgivning på ett annat sätt än den gängse synen. Synen är ju inte ett neutralt och fotografiskt registrerande sinne. Är man törstig ser man läskautomaten i tunnelbanan - men kanske missar                                                                                                                18 Jag har till exempel en klient som, när vi jobbar så, hamnar han alltid i en egyptisk sarkofag. Alltså i ett mörkt

utrymme, levande begravd... Han är helt indifferent. Han är inte kontaktbar egentligen i den situationen. Men jag ser det och jag vet, han ser det här egyptiska ögat också. Men är det en skräckupplevelse för honom, eller är det [Christer avbryter]? För mig är det definitivt en skräckupplevelse men han reagerar inte. ... Det är du som ser det men han känner inte av det? Jodå. Alltså om jag frågar honom vad han ser så säger han att: ”Jag ser mörker. Alltså jag ser svart först och sen så ser jag mörker.” Och sen så ser han litet, litet. Han har litet unket luftdrag och så har han hieroglyfer omkring sig och han går in i, i en liksom döds-, eller en, ja dödsprocess egentligen, en ganska långdragen. Ja han är levande begravd. Och någonstans kan jag ju tycka att, att det rimmar väldigt väl överens med det livet som han lever idag. Att han egentligen lever ett liv där han är levande begravd... Till saken hör att… [han] har ett väldigt, väldigt starkt egyptiskt intresse… [Han] är samlare, och kan jättemycket om det. Men han har, vad jag ser är att han har en enormt stark koppling till Egypten för tretusen år sedan... Och det är därför som han samlar sådana saker för att han känner den dragningen? Ja, jag är alldeles säker på det. Jag är också alldeles säker på att... alltså slutet på det livet där var så traumatiskt att i det här livet nu så återupplever han det. Men nu skall han bryta sig fri från det... Även om han förstår symboliken och ser det och visar alla påtagliga, för han är väldigt spirituell, och har ett enormt bra seende, visualiserande, så kan han alltså inte göra crossovern i alla fall. Han kan inte se det som en resonans från ett tidigare liv, alltså hans situation idag, och att det är det som han skall bearbeta för att kunna bryta sig loss... Det är definitivt en uppgift han har... Du tolkar alltså det både som symboliskt, men det är ingen tillfällighet att det är Egypten för honom...? Nej, det är en resonans, det blir som en sträng alltså. Det är precis som någon sorts ändå kvant-, kvantfysiken, en strängteori, ändå liksom att det finns en sträng, det finns ett ackord som drar till sig viss materia på något sätt och den resonerar ju över liven också den här strängen. Den finns kvar mellan olika reinkarnationer.

Christer 090624

  34  

papperskorgen, graffitin på bänken eller strecket på marken. En del av ens sinnen går delvis i viloläge när de inte förväntas behövas för att upptäcka förändringar i miljön. Likt man efter ett tag inte längre hör det rytmiska bakgrundsbruset från en fläkt eller känner klockan man bär på sin handled. Eller så fokuserar man så djupt på det som förväntas vara viktigt att man blir ouppmärksammat blind för allt annat. Vissa sinnesintryck tillåts aldrig ”störa” hjärnan så att de medvetandegörs om andra förväntade intryck anses viktigare för stunden. Ett humoristiskt experiment som belyser detta var när en undersökningsgrupp fick i uppdrag att räkna antalet passningar i en basketmatch. Mitt på plan rusade det in en man iklädd gorilladräkt som slog sig på bröstet. Ingen av undersökningsdeltagarna noterade ”gorillan” trots att han var inom synhåll och befann sig där i över 5 sekunder (Passer et al 2009:172, 201 f.). Den färdiga varseblivningen är dessutom ett resultat av en tolkning och en komplettering som bygger på ens antaganden, dvs. referenssystem, vilket jag försökte belysa i det tidigare sarkofagexemplet. Sundén (1959:47) jämför träffande med att för att kunna uppleva det fysikerna talar om krävs det, förutom oftast avancerade instrument, en kännedom om de fysiska teorierna, ett naturvetenskapligt referenssystem19. Och en förutsättning för religiös varseblivning är kunskapen om en religiös tradition. För min studie menar jag att det är av yttersta vikt att känna till informanternas referenssystem för att kunna förstå deras varseblivning i o m att den ofta starkt avviker från den gängse. För att exempelvis tro på och kunna se tomtar måste man även veta vad en tomte är. Först då har man möjlighet att se, eller tolka, spår i naturen såsom härrörande ifrån den. Katharina berättar, som ett exempel på hur hon kan ”se det osynliga”, om ett möte hon hade med en tomte i ett vinterlandskap:20

Jag har träffat, jag har fått hjälp, jag säger det, hjälp av en tomte en gång… Och de [personifierade naturväsen som tomtar eller elementarandar] kan ju välja att visa sig i sin fysiska form eller att inte göra det. Det var jättedramatiskt. Det var många, många år sedan, som jag gick på en skogspromenad med en patient som var väldigt utagerande: bet sig och blödde. Jag försökte vända men hon, det gick inte att vända. Och sen kom det snö, på eftermiddagen. Och vi gick vilse helt enkelt i skogen. Det var vad som hände. Och när vi går där så ser jag helt plötsligt steg. Och då tänkte jag: ”Aha, det är någon (det finns ett ställe längre bort), det är någon mer än vi som är ute och går i det här ovädret.” Så vi följde stegen. Genom skogen, jättefint, jättefint. Och vi gick och så kom vi ut. Och då var det som en snövall och sen var det nyfallen snö. Men snövallen var där vi pulsat i skogen. Så när vi kom fram tänkte jag: ”Nej men jag måste springa fatt och tacka den här människan. Vi har ju faktiskt blivit räddade. Det var ju nästan på (det kändes ju så) på liv och död.” Det snöade enormt! Jag hade en jätte ur sig, förtvivlad, flicka. Vid snövallen slutar stegen så här [hon gestikulerar abrupt stopp.]. De är ungefär så här långa [hon visar väldigt små fotsteg, lite mindre än två decimeter.]… De slutar så här [hon visar en gräns med handkanten.]. Och sen finns de inte mer. Sen är det nyfallen snö, de finns inte. Jag tittar, jag tittar överallt. Jag tittar överallt. Och helt plötsligt fick både jag och den här, eleven hon kunde inte prata, vi fick en sådan här otrolig känsla av: ”OK!”. Hon lugnade ner sig. Jag lugnade ner mig. Vi bara gick. Och vi kände båda två, var uppfyllda av, att det här var någonting utöver det vanliga. Vi fick en fantastisk kväll sen,

                                                                                                               19 De Boer (1997:39) poängterar även att för att kunna utföra kausala naturvetenskapliga experiment måste man först postulera en logisk atomistisk världsbild där alla fenomen är såväl kausala som inbördes fristående. 20 Berättelsen är även ett exempel på Sundéns (1959) rollteori. Katharina är motiverad att hitta en förklaring på hur hon blev räddad ur skogen. Eftersom hon tror på naturväsen, och ser tomten som en välvillig platsrådare, tolkar hon de små spåren som abrupt slutar vid snövallen som att de tillhör en tomte. Enligt henne förklaring har hon och hennes skyddsling rollerna som nödställda i tomtens skog. Detta motiverar att den, annars osynliga, tomten visar sig i form av fotspår och intar sin förväntade roll som beskyddare av antingen platsen (skogen) eller varelserna på platsen (Katharina och hennes elev). Eftersom hon befann sig i nöd i den profana världen (gick vilse) växlade hon fas till den religiösa världen (en expektation om att bli räddad).

  35  

hon och jag i alla fall. Det var väldigt, väldigt tydligt. Det fanns inte spår. Precis nyfallen snö. Det slutade precis vid skogskanten. Det är ibland de häftigaste upplevelserna vi har, tillsammans hon och jag… Det bor en tomte här [i hennes hus] med. Vad gör tomten? Han ser över, det är egentligen så att han bor i hela området här. Och har lite koll. Han har en otrolig, otrolig känsla för två av familjemedlemmarna, jag och min dotter. Och vi vet att han är den här höjden [visar kort höjd]… Men han är här. Hur vet ni det? Har ni sett honom? Ja, jag har sett, inte så som jag ser dig men jag har sett, du vet. Man får en känsla av, där stod det någon, som någon skugga. Alltså det är. Man får en väldigt tydlig inre bild och känner av honom. Och vi har lika bilder på honom. Så han finns, han finns här. Och jag tror inte, han är inte kopplad till oss och det här huset. Jag tror att han egentligen är kopplad till hela området med vår skog här. Han är lite hang around.

Katharina 110531 Kanske inte alla, även de som delar Katharinas referenssystem avseende tomtars existens, ändå hade tolkat spåren som från en tomte? En möjlig förklaring till att Katharina upplever spåren som en tomtes kan vara gestaltteorin – att man söker form i sin varseblivning efter något större mönster baserat på likhet, närhet, tillslutning eller kontinuitet. Vi fyller i så att en indikation blir en större slutsats, som när vi extrapolerar prickar till diagram eller ser geometriska figurer på streckade ytor (Passer et al 2009:203 f.). Troligen kommer det ifrån hur människor av överlevnadsskäl, i den operativa miljön, oftast i första hand ser oväntade rörelser i naturen som något med potentiell agens och intentionalitet. Som tecken på något levande och hotande fram tills det motbevisats? Även Sundéns (1959) rollteori bygger på mönsterfinnande, fast i en kognitiv miljö, när man tolkar skeenden som mönster från en känd religiös berättelse där den narrativa intrigen återskapas med en själv i en av huvudrollerna. En annan förklaring kan vara att olika individer har olika tydlighetsnivåer avseende olika stimuli för att de skall känna sig tillräckligt säkra avseende dess existens och därmed reagera på det. Även för samma individ kan detta variera beroende på t ex känslostämning. Om man sett en skräckfilm kan en skugga eller ett svagt ljud, som troligen annars lämnats obemärkt, tolkas som något skrämmande. Genom att förstora konsekvenserna av att missa upptäckten av stimuli visar experiment att man kan sänka folks beslutsnivå för att anse sig säkra på dess förekomst. Analogt med hur en radaroperatör under krigstid hellre rapporterar ett skärmutslag för mycket än riskerar att ett fiendeplan kommer igenom under hans skift. Detta innebär att varseblivning även till viss del är ett medvetet beslut, ifall man vill erfara något på svaga stimuli (Passer et al 2009:169). Vikten av lyhördhet för små indikationer är naturligtvis särskilt stor vid en kamp mot osynliga väsen vilket denna berättelse av Lewis illustrerar:

A woman phoned me and she said she was having deep disturbances in the house, in her house. And on the phone I could hear these two dogs barking very loud. So again I said I would be there next morning cause I couldn’t go that night. So I went into this house and I meditated before to tune in to what was happening in this house. And took some tools with me, if I could put it like that, which are certain crystals I have, to use them. So I went to that house and I knocked on the door. And the door opened. It was like half a door, barn door we call them, stable door. And there was two Alsatian dogs, German shepherds. And there was a young one and quite an old one. And I asked if she could put them in a room where they wouldn’t disturb us. So first thing she took them upstairs into the room and went out of the house. And then she started to talk about certain things. And I don’t like to be given too much information because I

  36  

don’t want to be fed anything. I just want to work blind, so to speak. And stay in touch with it. And it’s not to let the fear come in or anything. It’s just to remain neutral, so you have a balanced view. So I did that and then I said: “OK, I like you to sit down here and remain quiet. And I go and scan the house.” So I looked two room downstairs and there was three bedrooms upstairs. So I basically went upstairs and the dogs where locked into one bedroom on the left side of the stairs and there was a small room in front of me there. And then the main room here [drawing a map on the table]. And I walked up the stairs and felt things, so I went straight into the main room. And in the main room I immediately felt this cold energy, this chill. I knew this was an entrance point. And at that time, at that moment, I didn’t know what form it was taking so I went and. And then I went back downstairs and I said: “OK.” I put my candles out, and took them upstairs, and a glass of water and a certain crystal. And I meditated and began to get in touch to what was happening in the house. And this woman is sitting downstairs and focusing on the light. And then this energy came, pheew, straight into the room. And it was around me, was starting to, trying to manipulate me. In other ways trying to create fear. And it couldn’t create fear to me and then it started to pressurize me. I felt this enormous pressure like I was being squeezed for more than actions. And it went. And then it came back again, stronger. And I was holding there, I was not working with exorcism for the moment but just holding the energy. And then it went. And then it came back a third time and it was like I was in a vice now. Like my head was being squashed in a vice. And I still held along to my power. And when that broke I could see that this energy went through this portal that was like a Stargate thing, you know. If you have seen those things, like that? Went through this portal. And I went through this portal after it. And we traveled round the Universe. We went to this different places. And it changed this and changed that because this wasn’t an earthbound energy. It was an alien energy. It was different, in that sense. And then the other force that was working with me caught that energy and then, pheew, gone, finished. So you catched it and dissolved it? Yea, and transformed it. I went back to the house. Sealed that entrance completely and went downstairs. The dogs during this time were scratching on the door and barking and trying to get out of there. They went crazy. The young one was [mumble] crazy. And they got quiet as it happened, they went almost silent by the end of what happened. And then I went downstairs and I said that: “I have done some work and I have healed the [mumble] deep things at the time.” And then I said: “Your animals also have had healing because they were possessed in some way as well. They have also had healing.” So I went away and then I said: “OK, fine”. And that was it. And I went away. And two days later I was in the village where I was then living and I was doing some shopping and this woman came along and said, I met her at the street, and said: “Everything OK?”, “Wonderful”, she said. “But you know, something really strange happened that night when you went away.”, “Well, what happened?”, “The young dog turned around, came down into the room, turned around in a circle three or four times like it was doing a nest, (dogs do this) lay down and died.” I said: “Ah, OK. Where did you get it from?”, “Oh, I went to this second hand dogs’ home and bought this dog.” And I said: “Well that was planted.” And it was a way for the spirit to get into the house through the dog.

Lewis 110131 Lewis redogörelse påvisar dels hur han ökar sin känslighet för sinnesintryck utöver hans reguljära syn, dels hur han tolkar dem genom sitt referenssystem, sin världsbild. Genom referensen till filmen Stargate lånar han också symbolik från populärkulturens referenssystem i sin varseblivning. Även om Lewis säger att han inte vill ha någon detaljinformation innan han undersöker huset menar jag att det ändå finns en förväntan i o m att han är kallad till platsen. Analogt med hur Katz (1978:64) konstaterar att den mystiska träningen från mästare till lärjunge förmedlar såväl vad som kan upplevas inom den religiösa traditionen som att det överhuvudtaget finns något för lärjungen att uppleva.

  37  

Ett känt exempel på hur varseblivning av det esoteriska förutsätter kunskap är påståendet att ifall man spelar Led Zeppelins sång Stairway to Heaven baklänges kan man i mitten höra ett budskap om Satan. Då det är bevisat att man inte kan uppfatta baklängesmeddelanden subliminalt så finns det inte något egentligt dolt budskap i sången. För att få fram det påstådda budskapet måste man dels veta dess existens, dels veta hur man får fram det genom att spela skivan baklänges samt dessutom känna till att man kan tolka det som ett djävulskt budskap. För att skapa vår varseblivning bearbetar hjärnan sensationerna på två alternativa sätt. Det ena är nerifrån och upp, dvs. flera olika sinnesintryck sammanställs till ett samlat intryck, en meningsskapande tolkning. Exempel på detta är när man läser bokstäver på en textsida där upptäckten av de enskilda bokstävernas form genererar ord och meningar. Det andra är uppifrån och ner, sinnesintrycken tolkas utefter ens kunskap, begrepp, idéer och förväntningar. Detta sker när man sammanställer orden och meningarna som man fått fram genom nerifrån och upp-processen till ett förväntat budskap (Passer et al 2009:200 f.). I min undersökning är det huvudsakligen den sista processen, uppifrån och ner, som formar informanternas religiösa varseblivning eftersom den tydligt förutsätter ett referenssystem. Långt efter intervjun med Katharina uppmärksammas jag på att tomtevisioner har blivit ett klassiskt exempel inom nordisk religionspsykologi med Honkos skildring av den ingermanländska bondhustrun som ser en tomte uppenbara sig när hon oroar sig för att männens supande riskerar gårdens ”fortbestånd och välgång”. Jag kompletterar hans tolkning med att kursiverat anknyta till de varseblivningsteorier som jag tidigare har beskrivit i detta kapitel. Honko tolkar visionen som att hon av oro sökte efter sensationer (medvetet beslut), som hon kanske inte annars hade lagt märke till (högre tydlighetsnivå). Hon varseblev ett oväntat ljud och de dunkla skuggorna när hon går på gårdsplanen som en tomte, enligt gestaltteorin och med stöd av den lokala traditionen (referenssystemet). Tomtevisionen blir här ett exempel på en uppifrån och ner varseblivning. Därefter tolkade hon anledningen till visionen (intentionalitet), enligt det lokala referenssystemet, som en varning från tomten, gårdens beskyddare, att supandet måste upphöra. Hon fick därefter ett traditionellt stöd för att kunna beveka männen att upphöra med sitt supande, något hon inte förmådde av egen kraft (Honko 1973:23 ff.). 3.2 Man lär sig vad som är möjligt att erfara.

[A]t the age of twentyfive to twentyeight I could no longer deny on my spiritual path, what they call a spiritual path, or calling… So I began to get more involved with meditation groups and so on. And from there I developed what I know as my higher senses. The three higher senses which are clairvoyance, clairaudience and clairsentience… That means then I was able to see spirits, communicate with spirits and more sensitive to all energy calls. And this gave me access into the paranormal and metaphysical. When you say meditation, what kind of meditation? I call it, it’s creative visualisation and it’s quite specific as, TM [transcendental meditation] is a bit limiting I think. But creative visualisation actually helps you to open your third eye, your spiritual eye, to universal values. And so to see the metaphysical and paranormal. … What was the first group like?

  38  

It was a close circle and there was a meditation leader and this was a medium from the Spiritualist Church… And then that began to develop, and I basically wanted to become a medium to channel and all these things. And I went to a basic developing course on mediumship, but I was put in the healer-section. And I couldn’t understand that at the beginning, why that was, because I wanted to be a medium. You know, the Ego telling you, this is what I want to be. But Spirit, or Universe, is far wiser. So they knew what I was capable of which I had not yet access properly. So as I developed my healing qualities my visualisation and clairvoyance and my higher senses also developed. Which gave me deeper access into the paranormal, metaphysical… So then I could access, see people’s energies and see their chakras, their auras, their meridian lines or anything. Even their skeletal structure. And I could see where illnesses or blockages were in their bodies. So I began more towards healing then, after a couple of years, rather than being a medium… When I was working with healing I could see that some people actually had Dark Energies in their energy fields. So I would then remove those Dark Forces. I got more deeper, and I got given initiations, I was guided to this particular place, to work with this. Which I thought was this kind of work but actually turned out to be something more deeper. And then I got to understand more deeply the true nature of Dark Forces. And how they are created and how they actually create fear in our societies. And the illusions of, much of it actually is an illusion through fear. Then I got to understand that certain Dark Forces were, had a very high level of intelligence…

Lewis 110131 Även Katz (1978) framhäver att tolkningen av ens sinnesintryck i samband med mystiska erfarenheter är villkorad av ens religiösa referenssystem, dvs. kontextbaserad. Han redogör för de tre analytiska synerna på mystikerns erfarenheter i förhållande till den religiösa kontexten, dvs. den klassiska dikotomin natur - kultur: 1) alla mänskliga mystiska erfarenheter och beskrivningar av dem är i grunden desamma, oavsett kulturellt eller religiöst referenssystem, 2) själva erfarenheterna är desamma men beskrivningarna varierar kulturellt och religiöst och 3) de mystiska erfarenheterna kan delas in i ett antal tvärkulturella kategorier. Även om den språkliga beskrivningen av kategorierna är kulturellt olika är de olika kategorierna inte kulturellt bundna. 1 - 3) stöder att den utanförstående forskaren har möjlighet till en fenomenologisk förståelse av erfarenheterna. Katz ser dessa tre steg som evolutionära utefter religionsvetenskapens historiska utveckling. Han själv, i linje med varseblivningspsykologins teorier så som jag beskrev dem i inledningen av detta kapitel, argumenterar i stället för att: 4) även de mystiska erfarenheterna varierar kulturellt och religiöst. Hans huvudtes, att det inte finns några kulturellt oförmedlade upplevelser, illustreras med att ifall en hindu upplever x så styrs upplevelsen både av vad som är möjligt enligt hennes tro samt färgas av dess referenssystem. En hindus upplevelse av Brahman är inte identisk (x = x) med hur en kristen upplever Gud. I mitt material återspeglas detta i hur t ex Christer (se 4.1.1.) inte känner att han, med sin kristna bakgrund, kan uppleva samsara som själlöst och opersonligt baserat på hans egna mystiska erfarenheter. Goodman (1988:4) illustrerar träffande de kulturella förväntningarnas betydelse med att man på ett pingstkyrkomöte inte förväntar sig att bli besatt av en indianande. Referenssystem skiftar även över tiden inom samma tradition. Exempelvis en judisk mystikers upplevelser skiljer sig åt beroende på om den baseras på merkabah-meditation, eller är influerad av antingen Zohar eller luriansk mystik. En annan aspekt, som Katz framhäver, är att ens referenssystem utesluter vissa mystiska erfarenheter som andra referenssystem möjliggör. En judisk mystikers utplånas aldrig helt i Gud [likt sufismens fana] utan han kan uppnå en intimitet, devekut, med Gud. Utmärkande för de mystiska traditionerna är att lärjungen guidas av en mästare in i de mystiska

  39  

erfarenheterna. Hon lär sig referenssystemet samt de mystiska möjligheterna och begränsningarna parallellt med teknikerna. Samt inte minst, vad hon förväntas att erfara och att det verkligen finns något att erfara. Katz begränsningar medför implicit att de mystiska erfarenheterna genom träningen delvis blir självuppfyllande. Geels (1997:220 f.) ifrågasätter Katz syn som för låst med motiveringen att mystiker historiskt har haft upplevelser utanför sitt givna referenssystem, nya upplevelser som senare införlivas i den religiösa traditionen. Samt att det finns ett flertal exempel på hur otränade lärjungar haft mystiska upplevelser som först senare har översatts enligt det religiösa referenssystemet. Jag menar att Katz beskrivning stämmer väl ur ett synkront perspektiv. Men, liknande Katz själv exemplifierar ovan med den judiska mystiken, eftersom själva referenssystemet sakta förändras ur ett diakront perspektiv (likt alla andra s.k. traditioner) förändras även upplevelserna över tiden. Det innebär att hans slutsatser mycket väl kan användas för en religionsantropologisk studie, som min, men är sämre för en religionshistorisk studie. Samtliga mina informanter har haft olika slags mystisk träning (se 2.3). Så här berättar Magnus om sin träning för att utveckla förmågan att komma ihåg ens tidigare inkarnationer:

Hur kommer du i kontakt med de minnena? Ja det där minnet har jag fått kontakt med under olika former. Första vändan gjorde jag 1979 när jag gjorde en spegelmeditation. En Osho-meditation för att hitta tidigare liv. Där du tänder ett ljus och tittar in på en spegel. Det är samma teknik som Moody använt sig av sen, Raymond Moody. Då fick jag upp väldigt mycket information. Mmm. Sen när jag höll på och utbildade mig till regressionsterapeut fick jag upp andra delar… Senare var jag på en modul till i den och då var jag med en kollega som är medial som började plocka upp resten av det livet. Det var inga roliga bitar för övrigt. Så jag har fått bitar på plats. Det var de bitarna jag inte ville titta på, kan jag avslöja. Mmm. Jaa. Det var mycket av det som hände i koncentrationslägret som jag hade inte velat titta på så mycket. Det blev väldigt tydligt. Så jag hade mycket speglingar där. Så jag har fått pussla ihop det. Mm. Så så var det med just det livet…

… Men det [kunskap från tidigare liv] får du via någon sorts insiktsmeditation då, eller? Ja jag går in i trance och plockar upp saker jag behöver. Och då kan jag säga så kloka grejer så. Fast jag kommer inte ihåg väldigt mycket efteråt. Så då är det bra att spela in eller anteckna har jag märkt. Yes. Jag skulle säkert kunna sitta och ge satsang-er [sanskrit, föreläsningar av mästare till lärjungar] och om det vore så. Det är inte riktigt det jag skall göra just nu. Ibland hamnar jag där ändå på mina kurser och då, ja, är det så så är det så. Mmm. Det är inte mitt huvudsyfte just nu. Det kanske kommer att bli längre fram. Allt har sin tid. Jag håller på att glida över lite grann ifrån det här med vanliga utbildningar och coaching till mer påtagligt andligt arbete. Så det finns ju en mening att vi är här och gör just det vi gör, jag och [hans fru]. Det har jag ju insett. Jag har ju ett uppdrag här.

Magnus 110314 3.3 Fria associationer över en ljudupptagning. För att undersöka hur informanternas olika världsåskådningar och erfarenheter påverkar tolkningen av deras hörselintryck (varseblivning) lät jag dem alla lyssna på samma ljudupptagning av en demonbesatt (sensation). Ljudupptagningen föregicks av att de fick se ett filmklipp med en helt annan demonbesatt, vilket ibland återspeglas i svaren nedan. De fick veta att det rörde sig om en äkta ljudupptagning från en kristen exorcism21. Jag placerade min                                                                                                                21 Ljudupptagningen hittade jag på Youtube och är ifrån exorcismen av Anneliese Michel, ett av de mest kända

  40  

dator under uppspelningen så att de inte kunde se skärmen och de till filmen med ljudklippet hörande dokumentära bilderna. Efter det att de lyssnat med hörlurar i cirka en minut bad jag dem att fritt redogöra för hur de tolkar det de hade hört.22

Då ska vi ta nästa grej. Nu ska du bara lyssna. [Ja vad trevligt.] Tja, det vet jag inte om det är så trevligt [skrattar]? [Jag utgår ifrån att allt är trevligt.]… (Jag sätter på honom hörlurar och han får inte se på skärmen utan bara lyssna. Han är tyst under lyssnandet med slutna ögon. Efter ett tag ler han och sticker ut sin tunga likt en ödla. Han gör en lång utandning. Huden i hans ansikte stramas åt och ansiktet genomgår en metamorfos till ett ödlelikt utseende. I slutet av lyssnandet börjar han att skaka kraftigt i hela kroppen, som om han själv vore besatt.) Whoow! [OK?] Jag blev alert. Jag märkte det. Det aktiverade en hel del och skickade in en del bilder där. Berätta? Mmm. Jag omslöt den där personen. Ungefär som, Mmmmmmmm, vad heter den här igen. En JÄRNJUNGFRU. Du vet hur de ser ut, va? Du menar tortyrinstrumentet? Ja precis. Men de här taggarna är liksom energistrålar som går in i kroppen. Så jag verkligen bearbetade, det var ganska HARD CORE energipåslag på den här personen. Och det var som en VIBRERANDE kokong av ljus. Mmmm. Så drog jag in en, en KAOSSTJÄRNA av ljus utanpå det. Som bara exploderade

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          och kommenterade nutida besatthetsfallen. Anneliese Michel var en tysk romersk-katolsk universitetsstudent som först blev besatt vid 16 års ålder och dog vid 23. Två neurologer kunde inte hitta något fysiskt eller psykiskt märkligt med henne vid 17, efter den andra attacken. Vid 18 fick hon de första demoniska synerna. Två år senare upplevde Michel en stank kring sig och hon kunde inte besöka ett Jungfru Maria kapell eftersom marken blev glödhet under hennes fötter vid ingången. Hon upplevde även sig sakna fri vilja och att hon tvingades attackera religiösa människor. Eftersom Michel möttes av tvivel hos tyska läkare slutade hon med att berätta om sina besatthetssyndrom utan beskrev istället sina huvudvärkar, depressioner, stankupplevelser etc. Besatthetskänslan tog hon däremot upp med olika präster. EEG:erna påvisade ett tag begynnande epilepsi men efter ett tag blev de åter normala, oberoende av medicinering. Året hon dog fick hon ofta attacker, som var mycket starkare än de tidigare årens. Hon sov nästan inget, pratade gutturalt, fick övernaturliga krafter och stelnade till i för omgivningen skrämmande grimaser. Michel drabbades av en stark hetta som hon kompenserade genom att bada i isvatten och gå runt naken. Hon förstörde ofta religiösa föremål, men samtidigt kände hon ibland en tröst under bönen. Till slut beviljade stiftets katolska biskop exorcism. Efter det att exorcistritualerna påbörjats namnger sex demoner sig de första veckorna och uttalar sig detaljerat om deras syn på det Andra Vatikankonsiliet. Den 31 oktober, som utlovat av demonerna, lämnade de henne genom spyattacker. Men en ny, betydligt värre, demon besatte då henne. Michel slutade äta och blev allt sämre och avled till sist den 1 juli 1976, dagen som hon sagt hon skulle bli bra på. I motsats till de flesta andra romersk-katolska besatthetsfall så kom Michel själv ihåg vad demonerna sagt. Hon hörde det från "en håla" när de använde sig av hennes mun. Dödsrapporten angav självsvält som dödsorsak (Goodman 1988:114 ff.). Ljudspåret återfinns på http://www.youtube.com/watch?v=x4n9vK0_mdk. (0:20 – 1:30). Man hör klipp av Michels demoniska morrande och trotsiga röst på tyska, varvat med smärre inslag av de två romersk-katolska exorcisternas böner på latin. 22 Transkriberingen består av att betoningar markeras med versaler och pauseringar med [-], där varje streck motsvarar en sekund. Ifall pausen är mer än 5 sekunder markeras det istället med siffror. Med mina kommateringar försöker jag även att återspegla informanternas rytm i deras utsagor. Specifikt för Magnus indikerar ”mmm” och ”jaa”, i motsats till ”mm” som har vanlig betydelse, att han suggererar sig in i ett alternativt medvetandetillstånd under intervjun.

  41  

[han höjer rösten och pratar snabbare] INÅT! JAA, YES! Som en supernova som imploderade rakt in i den här besatta personen. Ja, jag gjorde ganska grundliga saker. Jaa. Men hur kände du, du kände liksom? Jag kände jag tar över nu, JAG TAR ÖVER. Mopsa dig inte. Jaa. Jag var 40 meter hög. Jaa. Jag hade mitt SVÄRD. Du kände att det här var en tung besatthet? Jag har beredskap DIREKT. Jag går i BEREDSKAP. Jajamensan. Jag kände NU, NU är det läge. WARRIOR, ja. Verkligen, ja. Håll fortet. Det var jag med om.

Magnus 110523 Oj, den här kändes annorlunda. Ja. Berätta? Ehm [9 sekunder]. Här var det olika RÖSTER av något slag? Att det kändes om att det var? Om vi tar från DEN FÖRRA [filmen] så kändes det mer som, det skulle kunna vara ett hysteriskt utbrott [skrattar]. Vet du vad jag MENAR? [Mm]. Impulsgenombrott eller vad man skall säga? HÄR var någonting ANNAT. [---] Om det är en och samma som, man hör? Det är en och samma [i hela ljudklippet]. Då är det något ANNAT [än filmen]… Olika röster, olika toner. Det här var någonting ANNAT [6 sekunder]. Hur kändes det? DET DÄR kändes obehagligt… Den ANDRA var egentligen, jag vet inte? Vardagsmat [professionellt] för dig, eller? Nej inte VARDAGSMAT. Men den var inte, jag vet inte? Det var inga huvuden som snurrade runt åt andra sidan. Eller att de klättrade upp PÅ VÄGGARNA så här, eller om du vet vad jag menar? [Hon ger här två exempel på populärkulturella referenser från filmen Exorcisten.] Ja. Jag blev MER BERÖRD utav den sista här. Och det kändes obehagligare för mig.

Katharina 110531 I think that is enough. [Yeah] So what do you think about that? What did you feel? Ahhh, that’s a bit different from the first one [the film file]. [-] That was ALIEN. An alien possession? YEAH! [How?] I recognize the language somewhere. So the first one was some other kind of demon? Did you recognize the possession of the first one? Yeah, that, that, FOR ME that felt like, aaahm, like THE DEVIL’S WORK which is not the alien. [-----] Yeah, the poltergeist or whatever it was is not ALIEN. ALIEN is another feeling. [Mumbling] thorn to it and that’s what I felt on the second. … ‘ALIEN’ is just that they are coming from another universe, OR? Well they are [I interrupt] It’s the same like poltergeist and the Darkness, isn’t it?

  42  

NO, it’s not the same energy. The ALIENS are from another DIMENSION. There are, there are POSITIVE ONES, the ones that are here to, from other universes that are here to SUPPORT the physical human being. But there are ALSO [--] THE OPPOSITE. AND, AND, ANNND, [--] there is particular ones that are here to DESTROY the human being and this type. And, and, there are the ones that are sent here ACTUALLY EXPERIMENTING. But that [on the sound file] was certainly the, the alien, DESTRUCTIVE alien. Are there also alien poltergeists, alien Dark Masters and so on? No, no, no, no. ALIEN for me is a [---], is something [-] BEYOND the [-] GOD’S ENERGY, THE GOD’S LAW. I see, it’s outside, OK so it’s outside the SYSTEM [Yeah] with THE LIGHT and everything? [Yes, yes] So it is COMPLETELY another system? [Yes, yes] … These destructive ones are not following the same laws. That is why there is actually A WAR going on NOW in THE UNIVERSE around this very [--] FACT. I ASSUME that you can show aliens the Light TOO and it works on THE ALIENS? Ahhm, SOME, SOME, SOME have not [-] got THAT. NO. SOME don’t have that. They don’t have an emotional body. They don’t know what Love is. So those laws don’t work. So you don’t know how to fix it? Oh yes. I have been doing it. But you have to use something else? Yes. How common is alien compared to non-alien possession? Roughly? Not very common. They are very, very rare.

Lewis 110526 Sankta Maria, ja. [--] Det är ju samma DÄR [som i filmen], alltså den blir ju PROVOCERAD, till att låta. Att hon blir provocerad? Ja, det som är i henne blir ju provocerat. Och det är som att, vibration är så LÅG, men det DE UTTRYCKER är [hon gör en väsande imitation av ljudfilen]. Det är ju så vi gör som människor OCKSÅ när vi inte får som vi VILL. Och blir arga. I o m att vi blir arga så blir ju FIENDEN alltså oftast rädd för oss, OCH BACKAR. Eller att vi får övertaget. Men det som finns UNDER, det alltså, att lyssna på det som INTE SÄGS. Så den här är ju SKITRÄDD, den här varelsen. Den är ju inte alls STARK eller farlig. Den är RÄDD, SKITRÄDD. Men är det [-] HON som pratar eller är det någonting annat som pratar? HON PRATAR men med, det är alltså så de gör, de pratar ju med DEN, förställer ju rösten så att det blir så. Men jag menar, ÄR hon BESATT? Eller är det hon själv som är? Jag fick inte samma FRYSNINGAR som med den andra. Det här kändes MER FEJKAT. Ja. Men man kan ju nå dit också med DROGER, alltså uttrycka och UPPLEVA det här i en ICKE SANN VÄRLD. Så du är osäker på ifall hon verkligen var besatt eller det bara var? Jag fick inte samma rysningar som med den första. Det var, den första kändes, det gjorde ont i hjärtat att se henne lida så. [---] Men det ÄR SÅ de låter. Alltifrån att de väser till att de [-]. Och, alltså, du behöver ha hela intrycket, inte bara rösten. Du behöver SE hur kroppen ändras, hur ENERGIERNA ändras, hur [--

  43  

]. Både det de ger ut och det de TAR IN, energimässigt. Hur, för man kan se att det flyttar sig. Alltså den är inte fixerad i början på samma ställe utan det flyttar sig i kroppen... [Efter det att jag har berättat att hon senare dog] … Det jag snappar upp bakom, det är en väldigt, väldigt rädd och OSÄKER, ANDE eller DEMON då. Som inte är hotfull överhuvudtaget. Den skulle inte göra mig liksom någonting. Men däremot när jag såg henne IHOP MED det hon sa och det som var runtomkring så blev det tragiskt för det. Så det var värre, det runtomkring, än det som var INNE I HENNE? Ja, att de gjorde det värre.

Lucia 110531

Vad tycker du? Eller vad KÄNNER du? Hm, [----] jag känner, [--] jag känner en healing-process. Jag känner SAMMA [-] LJUD, samma ljud-, luftpelare i strupen, som man har inom, inom VISSA [-] chantningstekniker. Att kraften kommer nästan från SVANSKOTAN och upp. Man pratar lågt, man får fram ljuden… Alltså att det är väldigt, väldigt starkt HÄR NERE, kommer från svanskotan och upp. Och om du hör t ex hur buddhistiska munkar chantar… [han imiterar ljudet av ett lågt brölande], alltså vi tolkar det som djävulskt. Men egentligen kan det vara en healing-process också. För att du BLÅSER RENT i hela kotpelaren, HÄRIFRÅN. Och du, det är klart att du [-], DET HÄR handlar om ELEMENTARANDE. Detta är inte djävulen utan detta är en elementarande. Hur vet du det? Därför jag vet att den kommer RAKT, klipprakt in i, i, i, så att detta är en jordningsprocess. Så den kommer från jorden alltså? Detta är VÄLDIGT KRAFTIG. Men den är inte OND, på det viset. [OK?] NEJ! Den är inte ond men den har, den är en väldigt stark egensinnig kraft ju. Men den liksom kommer, den är GAMMAL. Den ligger, den ligger i paritet, DEN HÄR kraften är inte djävulen, som den har. Men det är en kraft som har funnits SÅ LÄNGE på jorden som när den BILDADES. Så den arbetar med LAVA. Den arbetar med mycket ELD. Med MYCKET, mycket, mycket TUNGA, tunga [---] NIVÅER. Mycket tunga FREKVENSER, mycket nära jordens KÄRNA. Detta är, den anden har jag, som finns där, den elementaranden där, den har jag också SETT. Eller en liknande, den har jag också SETT. Hur ser du den? Den kan projiceras i schamanska ritualer t ex. Den ligger väldigt, väldigt djupt. Jag har en sådan också… Den känner jag igen, den som vi ser där [Vi har bara lyssnat på dess röst!]. Den är inte skrämmande för mig på det viset för den är inte så provocerad som den andra är, i den andra [filmen]. Utan den kraften där kan jag säga, den är inte, den ligger så djupt i vår, mycket, mycket djupt i vår. Där är en healing-process i den här utdrivningen här, som blir en exorcism. Men jag tror inte exorcisten vet riktigt vad det är för kraft som han möter… Så att, det finns skillnader på här, tycker jag, på de här två olika exemplen. Elementarandarna, om du bara drar snabbt, är det krafterna som personifieras? [Väldigt djupt i jorden, ja.] Eller vad är det för någonting? Det är tidigare livsformer på jorden, alltså tidigare livsformer, intelligenta former. Det är svårt att förklara dem men mycket, det ligger mycket djupt i jorden. Det är mycket eld och mycket mineral, mycket sten och, ja, de ligger djupt i jorden. ELEMENT, ELEMENTEN! … De är helt oregerliga, de går inte att hantera. Men de är ju inte onda. De är en förutsättning för vår existens. Du kan aldrig styra en elementarande på det viset. Frågan är bara om den, varför den hamnat DÄR? Det fanns ju en, det fanns ju en [-]. Jag tror att det är lätt att förvränga den kraften där till någonting djävulskt. Men egentligen är det inte det. Så jag vet inte varför den har hamnat i den här, i den här människan? Något som har slagit över

  44  

så. Men [--], egentligen så tycker jag att det är en healing-process, en sådan där. Framförallt att ligga så [-], så starkt i den här ENERGIPELAREN. Som kommer så djupt ifrån [---- jag avbryter]. Jag förstår hur hon healas i rösten, så att säga, men är det samtidigt en elementarande [jag avbryts]? Men hon får ju ut energin genom vibrationen… Jag tror att hon, hon försöker hitta en frekvens som påminner om den energin som hon befinner sig i för att få ut den. Hon letar efter FREKVENSEN. För att manifestera den energin [Just det!] som är i besattheten? [Ja, just det.] Och den frekvensen är den hon hittar där [För hon har den i kroppen. Hon vill ha ut den ju.] Så genom att hitta frekvensen så kan hon bli av med [Ja, just det!]. Och du kände att det var en jordandefrekvens? Jag kände INTE ALLS samma närvaro av någonting [djävulskt] som i den här första [filmen]. Inte alls samma [-] LADDNING till någonting. Utan den här processen tyckte jag var mycket ljusare, än den första… En elementarande kan man ju hantera på ett annat sätt. Det är inte säkert att man behöver exorcism. Man behöver bara voice-healing, alltså man behöver bara en healing-process där.

Christer 110325 Utsagorna menar jag stöder att informanterna varseblir sensationerna utefter deras tidigare erfarenheter, de finner mönster i hörselintrycket som ger det mening. Christers utsaga att han ”ser” elementaranden indikerar också att man kan se genom hörselintryck. Även Magnus ger uttryck för detta när han konstaterar att ljudklippet ”skickade in en del bilder”. Han även kände det ”som en vibrerande kokong av ljus”. Christer kände det istället som en healing-process, baserat på ljudets låga frekvens. Katharina tyckte att ”det kändes obehagligt”. Hon ”blev mera berörd” av att ta del av de här hörselsensationerna än de tidiga både syn- och hörselsensationerna. Lewis å sin sida uppmärksammar att han ”känner igen” ett utomjordiskt väsen när han tolkar vad som besätter i ljudfilen. Lucia hörde att den besatta var ”skiträdd” men hon fick, tvärtemot Katharina, inte lika starka associationer av besatthet i det här ljudklippet som för filmklippet. Men hon garderar sig med att hon ”behöver ha hela intrycket, inte bara rösten. [Hon] behöver [även] se hur kroppen ändras, hur energierna ändras” för att kunna göra en korrekt bedömning av ett besatthetsfall. Jag är själv lite förvånad över att experimentet gav så explicit uttryck för varseblivningspsykologins teorier. Kanske det beror på utförandet, fokus på bara ett sinnesintryck kombinerat med en förväntan av att de skulle tolka det? Kanske att jag styrde dem genom att fråga dem vad de ”känner”? Eller kanske att mina informanter är ovanligt medvetna om sin varseblivning i o m att de är tränade i att återkommande tolka för ögat osynliga fenomen med sina andra sinnen? 3.4 Intuitionen och den inre synen.

… Finns de här väsendena eller finns de bara, och nu är vi inne på, det är som filosofi, eller finns de bara mellan dig och klienten? Vad tror du Tolkien tycker? Jag vet inte men jag vet ju vad [vissa] filosofer tycker om bord och stolar, om de finns överhuvudtaget. Om vi finns? Alltså det är så svåra frågor. Jag litar mer på sinnenas insida än utsida. Jag litar mycket mer på det fenomenologiska än det konkre[ta?]. Det som sinnena upplever på utsidan. Och sen som måste gå hela vägen in, och tolkas om,

  45  

till någon struktur som passar det inre. Jag litar mycket mer på det som kommer direkt från insidan till insidan. Än det som kommer från utsidan till insidan. Så det betyder att jag litar mer, egentligen, på den världen. Jag känner mig mer hemma där. Jag känner mig trygg med det. Jag blir mer berörd av det, mycket större längtan inom mig Jag tror mer på, jag tror absolut de finns. Jag tror absolut, fullständigt övertygad. Men finns de oberoende av den som känner dem? Ja. Absolut!

Christer 090624

Såväl Christer som Lewis och Magnus använder sig av meditation som medel för att se hur saker och ting verkligen ligger till, dvs. den inre synen. Christer är även mån om att hans klienter mediterar för att de skall lära sig att se på samma sätt som honom23. Även Magnus brukar meditera tillsammans med de som bjudit in honom för, eller skall medverka vid, en exorcism innan han påbörjar själva utdrivningen. Jag finner även återkommande referenser till Jung i diskursen hos mina informanter: ”synkronicitet”, ”arketyper”, ”projektioner” och ”undermedvetna”. Jungs stora betydelse inom nyandliga kretsar bekräftas även av Hammer (2004:56 ff.). Sundén (1959 307 f.) redogör för Jungs ”rön” (i min mening snarare hypoteser) avseende personlighetstyper baserat på hur olika dikotomier ställs mot varandra. För den logiska individen dominerar tanken, medan för den som styrs av sina emotionella värderingar dominerar känslan. Bägge dessa element ses av Jung som rationella. Men de utesluter varandra eftersom om den ena dominerar så försvinner den andra.

Sensationen, såsom ”funktion” finner man hos den som går upp i den direkta varseblivningen av objekt, så som de omedelbart ter sig; intuition däremot hos den som låter sitt handlande bestämmas av anade, dolda sammanhang mellan objekten… Vanligen dominerar en av funktionerna (som då kallas superiore Funktion), t.ex. tanken. Den funktion som är motsatt denna, i detta fall känslan, kallas då den underordnade, underlägsna (minderwertige Funktion). De tvenne andra, i detta fall sensation och intuition, intar ett slags mellanläge. En av dem gör sig mer gällande och påverkar den dominerande funktionen, under det att den andra samverkar med den underlägsna (Sundén 1959:307).

                                                                                                               23 Hur får du dem [klienterna] att slappna av?

Meditation. ... Så det är i meditationsögonblicket som de här grejerna kan ske? Ja, därför det är avslappningen. Jag arbetar ju med inre kraft, esoterisk kraft. Och då måste man vända blicken inåt, med sinnena inåt. Och då är meditation ett suveränt hjälpmedel till det. ... Vilken typ av meditation? Balans, slappna av i fötterna, sitt tungt på stolen. Öppna upp, för krafterna. Inget mantra och ingenting [sväljer]? Nej, Ingenting. Och ingenting som kan uppfattas som hypnotiskt eller ingenting som [sväljer]. Utan sen bara som: ”Vad ser du och vad känner du?” Bara klienten som får säga [sväljer]. Jag kan ju föreslå någonting, vid något tillfälle. Att ”Vad ser du?”, ”Tänker du på ett ljus, eller en färg, eller en rörelse, eller att du dras någonstans?” Man använder någonting [Christer avbryter]? Man försöker bara få igång, få igång något av att de börjar lita på sina sinnen. Att de ser det de ser. I vårt tidevarv så är det det sista vi lär oss att göra, att lita på oss själva. Så att jag är extrem att de måste lita på sig själva, sina fenomen. Inte mina fenomen. Jag kan inte få fram någonting så komplicerat. Utan det är ju deras fenomen.

Christer 090624

  46  

Ifall man undertrycker det sentimentala för hårt ligger den ändå kvar i det omedvetna. Ju hårdare man bekämpar sina känslor desto kraftigare kan de så småningom explodera i en neuros när trycket blir för stort i det omedvetna. Snarlikt Jungs idéer påtalar mina informanter, likt Christer ovan, behovet av att ”lita på sina [inre, intuitiva] sinnen”. Eller att inte styras av det som Lewis återkommande kallar Logic, Judgment och Ego. Den som jag menar går längst i detta är Magnus som helt försöker arbeta i ett intuitivt, tranceliknade tillstånd. Han anser att ifall han undertrycker förnuftet så får han kontakt med en högre kunskap, såväl den ockulta urkällan för all kunskap som hans personliga vägledare. Han ser det reguljära tänkandet med förnuftet som något föråldrat.24 Ur varseblivningspsykologiskt perspektiv skulle man kunna se det som att Magnus inte vill att hans världsliga minnen (referenssystem) skall påverka de nya sensationerna i hans varseblivning. Han vill istället låta något han upplever som ”högre” tolka sensationerna än hans mänskliga förnuft som förutsätter historiska och mänskliga begränsningar. Magnus resonemang om hur han bäst anpassar sitt tänkande för att kunna erhålla en alternativ kunskap, dvs. en form av religiösa upplevelser, stöds även av religionspsykologiska undersökningar. Geels (1991:188) beskriver25 hur forskningsresultat ”pekar på ett samband mellan verklighetsomdanande religiösa upplevelser och tre speciella personlighetsdrag… Dessa personlighetsdrag är förmåga att konstruktivt använda sig av icke-logiskt tänkande, öppenhet när det gäller upplevelser… och hypnotisk mottaglighet.” Lucia ger ett konkret exempel på hur hennes intuition, och att hon lydde den, räddade henne ifrån att bli allvarligt skadad av en Spiderman-liknande demon. En inre röst kommenderade henne att resa sig upp. På så sätt undvek hon att bli skadad av en cementklump som precis efteråt föll ner ifrån taket. Lucia tolkar även att det inte var någon slump att Spiderman-demonen ville skada just henne.26 Att folk upplever att inre röster varnar

                                                                                                               24 Men, stämmer du av det, med eget sunt förnuft eller stämmer du av det med någon vägledare?  

Jag har kopplat bort allt sunt förnuft för årtionden sen så jag är helt tom i bollen. Jag kan låta väldigt redig när jag pratar. Och rationell. Och jag är så föga rationell, jag gör allt för att sänka mitt medvetande. I många fall av medvetandehöjning, men jag sänker det, att jag går på min intuition och min vägledning när jag gör saker och ting. Och det blir mycket bättre resultat. För det som försigår här är jag väldigt ointresserad av. Det är bara en gammal jukebox. Det är inte ens vinylskivor däribland. Det är stenkakor. Jag vill tömma jukeboxen. Jag vill vara blank i huvudet. Men var kommer intuitionen ifrån då? Då får du kontakt med urkällan för all sann kunskap, akasha-krönikan och allting. Det gudomliga. Och det är praktiskt. Det är en bra energi. Mina vägledare är änglar båda två. Det är alltså en vit och en svart ängel som jag samarbetar med. Det tycker jag är jättepraktiskt. Det är ett enormt lyft. Det underlättar allting.

Magnus 110207  25 Geels källa är Batson och Ventis 1982, The Religious Experience. A Social-Psychological Approach. 26 Så var det en kvinna som var på mässan där jag satt och jobbade [i ett delat bås med en väninna]. Hon

kom till min väninna, ett medium… Så hör jag bara en röst helt klart [när kvinnan satt för att bli spådd av väninnan]: ”Res dig upp och gör det fort!” Jag ställer mig upp. Sekunderna efteråt så rasade det ner en stor [betong-]kaka av taket rätt ner där jag satt… Det var bara där jag satt [som bitarna slog ner]. Så sitter kunden som sitter bredvid: ”Ja nu är de på mig igen. Så här händer hela tiden.”, säger hon till min väninna. ”De har slagit sönder fönsterna hemma. De försöker förgifta mig. De försöker sticka ut mina ögon. Och ingen tror på mig.” Och jag känner: ”Nej nu går jag till Lewis direkt.” … Och jag såg när det här kom ner, du vet om man tittar upp mot taket, så ser någon som, du vet om man ser en flash, någon som klättrade upp efter väggen. Ungefär som Spiderman, fast i någon ormskinnsliknande? Fast jag kan inte säga om det var skinn eller rustning men någonting. Och som bara flinar så här. Så jag tänkte: ”Han är inte i henne men han är med henne.” Så någonstans var ju hon väldigt, väldigt ljus, väldigt stark, men hade gjorts svag. Så att Lewis åkte hem själv [till henne] då för att jag hade någon annan resa jag var tvungen att göra akut. Så han åkte ut till den här kvinnan och fick bort det här. Så att sedan var det bra. Men att, det var som Lewis sa: ”Hon

  47  

dem vid allvarliga faror är ett vanligt fenomen. I The gift of fear: survival signals that protect us from violence hävdas att vid nästan samtliga fall av de amerikanska vålds- och våldtäktsoffer vilka författaren har intervjuat så hörde de en inre röst eller kände intuitivt faran innan de blev utsatta för den. Ett typfall är kvinnan som känner på sig att hon inte skulle dela hiss med den okände mannen. Men ändå gick hon in i hissen för att hon inte visste hur hon artigt skulle avböja hans invitation (Becker 1997). Beckers rapport brukar tolkas som att alla har en inre röst men att de flesta kulturellt undertrycker den. I linje med hur man enligt varseblivningspsykologin filtrerar bort sensationer som inte anses nödvändiga för stunden. Men en alternativ tolkning skulle kunna vara att man i ett retroperspektiv, omedvetet för en själv, skapar ett minne för att få ens historia att bli sammanhängande och meningsfull (Hammer 2002:128 ff.). 3.5 Hur varseblir man med ”de högre sinnena”? Medan Lewis berättar att han, av integritetsskäl, inte aktivt ser clairvoyant på alla de han möter förklarar Lucia och Christer det på ett annat sätt. Lucia har som starkt medial alltid på de tre högre sinnena, hon är alltid redo. Christer däremot växlar mellan att på kommando ha dem på och att ibland låta omgivningen slå på dem. Med det menar han att vissa saker vill t ex de klienter eller personer han möter att han skall se. Då sänder de ut så starka signaler att Christers högre sinnen aktiveras. Han kan uppleva det som att han får en bild av det som klienten tänker, dvs. en typ av tankeläsning. Nedan ger han ett exempel på hur en kvinna han mötte på ett företagsbesök sände ut en bild av att hon var infertil. Men han tror även att det kan vara så att klienten redan kan känna till svaret på t ex sina problem och visar det för honom som terapeut. Christer jämför det med att kunna läsa mellan raderna i ett samtal27. En möjlig neurobiologisk förklaring av informanternas ”högre sinnen” är att det är ett framkallat alternativt medvetandetillstånd (AMT)28 som informanterna kan försätta sig i genom träning och autosuggestion. Siikala (1978:41) indelar de störmoment av kroppens naturliga balans (baserat på Ludwigs (1968:70) sammanfattande redogörelse i hans betydligt mera ingående artikel), vilka kan orsaka AMT, som manipulation av: a) det normala inflödet av sinnesbaserade stimuli, b) det normala utflödet av motoriska impulser, c) det normala

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         gick till väninnan men det var inte hon som skulle göra jobbet. Han kastade ju det på dig för du var ju hotet för den här. Hon [väninnan] var ju inget hot.” Eftersom hon inte blev attackerad utan jag blev det. För den här visste ju att jag skulle gå till Lewis så jag var ett större hot… Men vad många gör, som jobbar med exorcism, de jobbar bara med personen. Sedan hade hon naturliga omständigheter som gjorde att de lättare kunde komma in. Så man måste alltid kolla marken och huset också när man gör det. Så man jobbar aldrig bara med själva personen… [Man måste] reda ut var de kan ha plockat upp det… Vad var det för någonting som var? Med henne? Det var ju den här [Spiderman-liknande] men de var flera, så hon hade ju en portal i sitt hus där de kunde komma… Men det är poltergeist också, den hon hade med sig. Fast jag var väl för stark för den vågade inte göra mig riktigt illa. Så mitt beskydd och min fokusering, att lyssna på min intuition, var ju också min räddning. Annars hade ju stenen dödat mig, med [det] stora blocket i huvudet…

Lucia 110531 27 Se bilaga 13.2. Christer om clairvoyance. 28 AMT definieras som ”de mentala tillstånden orsakade av olika fysiologiska, psykologiska eller

farmakologiska handlingar eller agenter, vilka kan subjektivt igenkännas av individen själv (eller av en objektiv iakttagare av individen) som en tillräcklig avvikelse” från det som anses vara ett vanligt medvetandetillstånd enligt den generella normen i ett vaket tillstånd (Ludwig 1968:69 f.).

  48  

”emotionella tillståndet”, eller d) det normala flödet och struktureringen av igenkännande processer. För mina mediterande informanter är det a) som är relevant, men ifall de hade t ex dansat sig till extas eller ätit psykedeliska svampar hade även b) varit relevant. Siikala påpekar att det är b), manipulering av de motoriska impulserna, och inte a), manipulering av sinnesbaserade stimuli, som vanligen orsakar hallucinationer. En konsekvens av detta är då att man genom att uppnå AMT enligt a) kan ändra sin varseblivning, fast baserat på verkliga sensationer, istället för att som i b) bygga sin varseblivning på falska sensationer. Dvs. man ser fortfarande ”den verkliga världen (Kants tinget i sig)” fast ur ett annat perspektiv. Lex (1979) beskriver hur AMT kan uppnås genom att man manipulerar universella neurofysiologiska strukturer i människokroppen. Detta implicerar att alla friska människor med träning kan få dessa tillstånd av egen kraft. Gemensamt för alla tekniker för att erhålla AMT är att man överstimulerar den icke-diskursiva, mönstertolkande, tidlösa och emotionella hjärnhalvan (vanligen den högra). Medvetandet slår därmed över från den analytiska, kausala, linjära och diskursiva (vanligen den vänstra) hjärnhalvans dominans vilket genererar ett annat, alternativt, medvetande. Sinnesmanipulerande tekniker för att uppnå AMT är att rubba nervsystemens normala balans vilket kan ske på följande tre nivåer:

1) Stimulering av ett nervsystem minskar responsen i ett balanserande nervsystem (ger en ökad smärttröskel etc.).

2) Överstimulering gör att det andra systemet helt inaktiveras och stimuli som normalt behandlas av detta tas emot av det andra aktiverade istället (reversibla fenomen som att varmt känns kallt etc.).

3) Fortsatt stimulering gör att samtidiga urladdningar från bägge systemen sker pga. att systemen inte kommunicerar (exempelvis vid orgasm, REM-sömn, meditation och extas men även vid patologiska tillstånd som neuroser, psykosomatiska besvär och psykoser).

Snabbt trancetillstånd kan tränas upp frivilligt genom triggers (symboler) utanför autonoma nervsystemet ifall man upplevt trance tidigare.29 Om man genom triggers snabbt kan försätta sig i tillstånd 3) ovan, likt inom meditation, får man en momentan upplevelse av vällust samt förening. Kanske även en postulerad upplevelse av att bägge hjärnhalvorna ”ser samtidigt” – ett dubbelt medvetande där paradoxala problem kan lösas genom att både enhets- och motsatstänkande kan ske parallellt (d’Aquili och Laughlin Jr 1979: 157 ff., 174 ff.)? Alla informanterna är erfarna meditatörer och utför såväl healing som exorcism under meditation. Ludwig (1968:74) ger konkreta exempel på AMT orsakad av ”minskad uppmärksamhet och avslappning av de kritiska fakulteterna”. De för min studie mest relevanta exemplen är: a) tillståendet vid fritt associerande under en psykoanalytisk session, b) medial trance, c) känslan av att befinna sig i ett kreativt, upplyst och insiktsgivande tillstånd, d) ett medvetet inducerat självhypnotiskt tillstånd, samt e) ett mystiskt transcendentalt eller uppenbarelseskapande tillstånd som vanligen uppnås genom meditation.                                                                                                                29 Enligt teorierna i 3.1 skulle man kunna se t ex de utslag som nervsystemet ger under ett AMT som en

sensation, vilken är mänskligt universell, medan tolkningen av den, själva varseblivningen, är kontextberoende.

  49  

I särskilt Magnus beskrivningar finner jag ofta explicit stöd för att han växlar mellan vaket tillstånd och en form av AMT. Här beskriver Magnus dels hur han går in i AMT, varför han gör det och hur han kan påskynda det med triggers som han har utvecklat (avsnittet är transkriberat30 för att återskapa hur Magnus kommunicerar när han befinner sig i ett AMT):

Men är du i samma typ av trance som under en meditation? JAAA. Det är samma FREKVENS. Jag kan också förstärka den för jag har olika TRIGGERS [-] som jag har INSTALLERAT. Så fokuserar jag på mina TUMMAR t ex då blir det VÄLDIGT REJÄLT. Då känns det ungefär som om det vore SKOGAHOLMSLIMPOR i storleken. Att dom väger BLY. Och att det PIRRAR i DOM. Och DEN TRIGGERN, den kinestetiska sensationen den [-] ökar på min [-] TRANCENIVÅ väldigt GRUNDLIGT. Gör jag har samma sak med stortårna parallellt, ja DÅ, DÅ är det REJÄLT. Nu får jag lugna mig, det räcker med tummarna. HUAA. JA. Så det är en av dom [-] SNABBARE teknikerna jag HAR. Yes. Varför är du i trance just nu, när du pratar med mig? Är det för att du vill ha kontakt med dina hjälpandar, eller? ANTAGLIGEN för att du ska få ETT SVAR därifrån det hör hemma. För att du ska få KLARARE BESKED. Och sen hamnar jag lätt där när vi TALAR om dom här SAKERNA…

… Men när du tar in då din anfader, och andra hjälpare då, är du medveten själv? Eller är det bara en som är medveten i taget? [Magnus har gått ur trancen.] Jag är medveten på en nivå. Och jag skulle väl ha mindre lätt att göra en detaljerad beskrivning av det som har förevarit. Det är likadant när jag gör processer. Jag demonsterar en del processer här och jag höll tydligen på att ramla ur stolen och satt dubbelvikt som en fällkniv här. Men jag pratade hela tiden. Så att jag är väl lite här och där kan jag säga. Jag är väl bekväm i dom tillstånden för att jag har ju arbetat med trance sen jag gick i lekskolan. Jag har arbetat med meditationsteknik dagligen i årtionden. Jag har verkligen gjort allt för att kunna vara så blank i huvudet och så uppkopplad som möjligt. När jag var 18, 19 år mediterade jag upp till 7 - 8 timmar om dagen. Vilken typ av meditation då? Jag var Osho sannyasin då så det var alla tänkbara, tänkbara metoder. Nadabrahma, Dynamic Meditation, Zen, Mantras, jag var väldigt mycket på att mixa redan då. För det kändes att det var min väg. Först klockan tre på natten, gjorde Nadabrahma till klockan fyra. Sen upp klockan fem, åkte in för att göra Dynamic. Och sen gå i Gurdjieffnärvaro. Sen köra mantras. Jag gjorde allt för att blåsa rent i huvudet. Och det gick väldigt bra. Så det är väl min grund, som gör att jag har lätt att använda mig av de här teknikerna.

Magnus 110207 Magnus här beskrivna AMT tolkar jag som att han växlar mellan primära och sekundära processer, enligt Freuds teorier.31 Att han aktiverar det omedvetna, men att det förmedlas genom språket, via det medvetna. Man kan ju, enligt Lacans centrala tes, inte förmedla det omedvetnas fria associationer utan att gå genom det formbundna språket (Homer 2010:68 ff.).

                                                                                                               30 Transkriberingen består av att betoningar markeras med versaler och pauseringar med [-], där varje streck

motsvarar en sekund. Ifall pausen är mer än 5 sekunder markeras det istället med siffror. Med mina kommateringar försöker jag även att återspegla informanternas rytm i deras utsagor. Specifikt för Magnus indikerar ”mmm” och ”jaa”, i motsats till ”mm” som har vanlig betydelse, att han suggererar sig in i ett AMT under intervjun.

31 Primära processer är det omedvetnas tankeprocess. Idéer och symboler flyter fritt i medvetandet utan rumsliga och tidsliga begränsningar. Sekundära processer är det medvetnas resonerande tankeprocess, en process med logiska och kausala samband mellan ens idéer (Lear 2005: 256 f.).

  50  

Lacan menar dessutom att ifall det skulle existera preverbala omedvetna erfarenheter kan de ändå bara uppfattas intersubjektivt ifall de artikuleras språkligt (Smith 2010a:10). För att kunna både få fram idéerna från det omedvetna och sen förmedla dem måste han hoppa mellan ett AMT och ett ordinärt medvetandetillstånd. Detta skulle kunna förklara hans besynnerliga sätt att prata när han är i detta växelvisa tillstånd. Kanske ”de högre sinnena” är att ”se” direkt med det omedvetna? Att tolka sensationer utan det medvetnas filter och prioriteringar enligt 3.1? Att få ett annat perspektiv på det ouppnåbara ”tinget i sig” än det alldagliga? Låt oss med detta i bakhuvudet ta del av ytterligare en transkriberad utskrift av när Magnus är inne i ett AMT. Så här upplevde jag första gången (110207) Magnus hamnade i detta tillstånd, i samband med att han förklarade för mig hur han arbetar med kaosmagi:

[Magnus gick nu in i en typ av trance. Hans huvud vinglade åt olika håll. Hans ögon var mestadels öppna och han pratade med en lugn röst. Kroppen var avslappnad.] In i kaosFÄLTET. Fältet av OANADE MÖJLIGHETER. Det som ännu ej MANIFESTERATS. Som du kan ta in och ARBETA MED. Det är där magi FUNGERAR. I dom där SKARVARNA. Så att öppna upp för de där SKARVARNA då blir det KRAFTFULLT. Mmmm. Det där är VÄLDIGT kraftfulla TEKNIKER. [Följt av 14 s tystnad]...

En konsekvens av att varseblivning inte är rena sensationer är att man egentligen inte ”ser” eller ”hör” med ens ögon och öron utan med ens hjärna. Detta har t ex medfört att man lyckats utvecklat ekolodliknande instrument som möjliggör för blinda att genom hörseln kunna ”se” och orientera sig bland föremål i deras omgivning. Eller genom en kamera, som översätter bilder till smaker, vilket möjliggör att blinda delvis kan ”se” genom sin tunga. En annan möjlig neurobiologisk förklaring till de ”högre sinnena” kan, analogt, vara synestesi, ett sällsynt tillstånd som innebär att ens sinnen är sammankopplade (utan hjälp av tekniska instrument). Antingen är det medfött eller så kan det utvecklas genom att något av ens sinnen blir nedsatt. Man kan exempelvis uppleva ljud som färger eller smaker som olika former av känselintryck (Passer et al 2009:166, 197 f.). Kan en utvecklad förmåga, liknande synestesi på begäran, vara en förklaring till de ”högre sinnena”? Efter denna analytiska utifrån-diskussion av mitt fälts olika varseblivningar låter jag nu Lewis, som representant för fältets inifrån-perspektiv, få det sista ordet. Här ger han sin egen förklaring till hur han själv upplever varseblivning genom hans högre sinnen:

Well, we have basically different levels of spirituality or spiritual growth. My spiritual mind, or my spiritual being is, is, is active through eight senses, not five. So then I see beyond just the pure physical… So I see other energies that are filling our space. So a ghost will not actually show itself to you, unless it wants to be seen. It will drop its vibration for it to be seen with physical eyes. But when you’re clairvoyant and clairaudient, as I am, I can tune in to the energy and see it in its ethereal form. Do you see it like every day? Or do you go into meditation? No, when I work or when I am asked to. But are you going into meditation? No, no… this is, been part of my development so how I can manage my higher senses. So that I don’t go crazy. But I don’t tune into everybody every [mumble] day so. It’s like a switch I can put on and off. And

  51  

I activate it, or deactivate it as is required and of course with respect for other peoples place in environment… … When you activate it, is it streneous? No! So it’s just like another mood? Well it’s harmony, I mean harmony with myself. Harmony and peace. Love and life is one. Our original state of being is actually that. So it’s like walking, [Yeah] in a way? It’s not like running, or something? No, it actually gives you energy. It doesn’t take energy from you. So you are not draining a battery if you are being clairvoyant or clairaudient.

Lewis 110131

  52  

4. HUR VÄRLDEN ÄR UPPBYGGD, VAD EN MÄNNISKA ÄR OCH VARFÖR ONDSKA FINNS.

      Katz (1978:26) sammanfattar sin forskning inom mystiken med att ”[d]et finns INGA äkta (dvs. oförmedlade) upplevelser.” Detta gäller för såväl mystiska som vanliga upplevelser (se 3.2). Därför kan man inte studera mystiska erfarenheter, och mystikerns redogörelser för dem, utan att ha kunskap om hennes religiösa och kulturella referensramar, hennes världsåskådning. Samma sak belyser Ludwig (1968:75 ff.), utifrån hans forskning om alternativa medvetandetillstånd. Vad man ser i dessa tillstånd är alltid en tolkning utefter ens egna kulturella referensramar. Detta och nästa kapitel kommer närmare att belysa det referenssystem, den kosmologi, som är bakgrunden till mina informanters varseblivning. Varseblivningen i sin tur är ju bakgrunden till deras metodval som exorcister i kommande kapitel. 4.1 Världar som möjliggör besatthet och utdrivning av demoniska krafter. En viktig del av ens livsåskådning är den världsbild som man håller för sann, dvs. ”de teorier om människan och världen som utgör eller har betydelse för en övergripande bild av världen och människan." (Bråkenhielm 2001:12). Särskilt för mina informanter är det viktigt att förstå deras kosmologi och syn på hur människan är uppbyggd då det utgör själva förutsättningen för hur de diagnosticerar och botar de besatthetsfenomen som jag längre fram avser belysa. Även om jag ibland refererar till gemensamt nyandligt tankegods bör man inse att alla individers livsåskådning är personlig och unik. Samtidigt så är, som John Donne konstaterade, ingen människa en ö. Den privata livsåskådningen är en konsekvens av möten med andra livsåskådningar hos signifikanta andra, genom privata studier samt, särskilt för mina informanter, via omvälvande mystiska erfarenheter. Wood (2007:158) konstaterar att inom nyandliga miljöer relativiseras de olika religiösa auktoriteterna eftersom ingen av dem säger exakt samma sak och dess medlemmar frågar flera olika samtidigt. Detta skiljer sig från såväl folkreligionen, där de folkliga auktoriteterna konkurrerar med varandra, som högreligionen, med dess certifierade auktoriteter. Precis som samma individ kan skifta mellan flera, ibland motsägelsefulla roller, kan man växla mellan olika kosmologier. Både Christer och Magnus är väl medvetna om detta själva och ser det inte som något praktiskt problem så länge de håller sig till en kosmologi åt gången. För Lewis upplever jag att hans kosmologi är mera konstant.

  53  

4.1.1 Christer, en kristen buddhist Christer har integrerat Svenska kyrkans kristendom med Maitreya-buddhism i vad han självironiskt kallar ”en smörgåsbordsreligion”32. Han är fortsatt medlem i Svenska kyrkan och ser sig som en ”kristen buddhist”. För mig som religionsvetare förefaller kombinationen som kosmologiskt svårförenlig. När jag tar upp det med honom skrattar han bara och säger: ”Det går ju inte ihop heller.” När jag därefter frågar honom om fördelar och nackdelar med de bägge religionerna får jag till svar att i buddhismen har man mer frihet i valet av ens handlingar. Inte som inom kristendomen där det är mycket skuld och skam som driver. Han tror inte heller att man kommer till en evig himmel eller helvete utan att tillstånden är tillfälliga, som i samsara och dess sex existensformer. Vad han saknar i kristendomen är den kvinnliga energin i det gudomliga. En balanseringen som han anser att buddhismen bättre tillvaratar. Han är även kritisk till hur prästerskapet förvaltar kristendomens förlåtande och kärleksfulla budskap. Som mystiker är Christer dessutom kritisk till deras toppstyrning avseende tillåtna tolkningar av dess budskap.33 Problemet för honom med buddhismen är dess ”stränghet” avseende det opersonliga i samsara. Han tror istället på en själ och en själavandring där familjen håller ihop även på den andra sidan. Något som han hela tiden upplever med sina egna spirituella erfarenheter. Han har däremot inga problem med tron på att man kan reinkarneras åt bägge hållen, som djur eller människa.

Förutom samsara och de sex existensformerna ger Christer även utlopp för en annan syn på hur världen är uppbyggd. Att tiden inte är lineär utan att allt i historien sker simultant. Att vi samtidigt kan leva ett stort antal liv i vårt oändliga universum. Han liknar det vid

                                                                                                               32 Med kristendom framöver avses Svenska kyrkan och med buddhism den Mahayana-gren som Christer är skolad i. Beskrivningen är Christers egen och eventuella avvikelser från ”ortodoxa” källor är i detta fall irrelevant då det är Christers idiosynkratiska värld som jag avser belysa. Det ju är den som han använder som modell för sitt agerande. De övriga informanternas beskrivningar hanteras med samma förutsättningar. 33 Det som stör mig inom kristendomen är frånvaron av en stark kvinnlig Gud… Den starka manliga hierarkin, det har

jag väldigt svårt för överhuvudtaget. Jag får inte ihop treenighetsbegreppet för mig. För mig saknas det en kvinno-, och även om nu guden också, det kvinnliga vore Gud, vilket det gör om den är allomfattande, så är det fortfarande så att det är Han, Han, Han. Jag känner inte att det är en balanserad byggnad av den religionen. Buddhismen är oerhört balanserad och jättegenomtänkt. Och väldigt minimalistisk och elegant. Och den, eftersom jag jobbar med personlig utveckling, så är den väldigt bra på personlig utveckling eftersom den är så förlåtande. Kristendomen är, även om den kristna guden är förlåtande så har inte religionen utformats på ett förlåtande sätt. Och det ser jag även hos prästerna, att de är inte speciellt förlåtande. Det är rätt få som är det utan de har mycket klart för sig. De är inne i det här ”absoluta”. Att de är företrädare för Gud på jorden. Och det är någonting som de inte kan ta ödmjukt på utan de utövar det, på ett sätt som. Jag tror att jag vet mer om den Helige Anden än 99,9% av alla präster i Sverige. Faktiskt tror jag det. Jag jobbar där hela tiden ju. Jag är där. Genom upplevelser? Ja, genom de fenomenologiska, ja just det... Jag tror att den religionen som jag jobbar i, den spirituella andligheten. Så det handlar om andlighet på olika sätt. Och sen så tycker jag också buddhismen är mera schamansk. Och jag har alltid tyckt om det schamanska. Vad menar du då med det schamanska? Ja, alltså till andevärlden som den är. Alltså inom kristendomen: ”Du får inga andra gudar hava jämte mig”. Utan det finns ingen som helst ikonisering kring andra aspekter. Och det känns ju rätt skönt att jobba med aspekter som buddhisterna gör t ex. Sen tror de ju också på, de tror på Jorden, de tror på, de har helt andra definitioner. Som för mig är mycket mer, det väcker min nyfikenhet mycket mer. Kristendomen är en färdig form liksom. Alltid sista ordet. Prästerna skall alltid ha sista ordet. En buddhist ger aldrig sista ordet. Aldrig! En sann buddhist svarar aldrig på en fråga. Och inom kristendomen så får vi bara svar. Det är stor skillnad.

Christer 110325

  54  

radiosändningar där det finns en nästan obegränsad bandbredd, ”Tiden”, vilket möjliggör att allt kan ske samtidigt, fast på olika frekvenser. Det skulle enligt honom vara en förklaring till hur ens högre sinnen, men även andra väsen som demoner och spöken, genom att röra sig fritt i bandet kan se, synas i eller påverka vår mänskliga frekvens.34 Analogt upplever han av egen erfarenhet att det är mycket lättare att projicera vertikalt när man mediterar än horisontellt.

En tredje kosmologisk modell som Christer arbetar med är att världen är uppbyggd av flera olika plan. Grovt kan man röra sig mellan de fysiska, astrala och kausala planen. På det astrala planet kan man metafysiskt möta och kommunicera med andra individuella själar. På det kausala planet finns inga olösta problem utan där hittar man svaren på alla ens frågor, där finns en sorts kosmisk ”Blueprint”. Det fysiska planet kopplar han till de tre lägre chakras, liknande för den fysiska kroppen, medan man besöker de andra planen med sina högre chakras, de högre sinnena. Ett högre delplan, inom det kausala planet, är det celesta, där man kommunicerar med Det gudomliga, universums vishet. På det högsta delplanet inom det kausala, ”det divinala”, blir mystikern, genom att förädla sitt tredje öga, ett med Gud. Då är man själv det kärl som allting ryms i. På de olika planen finns även andra, icke-fysiska existenser, som änglar och demoner. Men det är inte så att dessa är bundna till ett visst plan utan man kan möta dem på alla planen.

Eftersom det här är den första av mina intervjuer försöker jag nu, på akademiskt manér, få Christer att ge mig sin ”referens” till varifrån han har fått denna, vanligen teosofiska, uppdelning av världen. Istället får jag en, ur ett religionsantropologiskt perspektiv, betydligt intressantare insikt i hur han ser på världens tillkomst och sambandet mellan kabbala, Big Bang och vilka krafter som styr kosmos.

Men var kommer själva, den här världs- [Christer avbryter]? The Big Bang! Nej, men var kommer den här uppdelningen ifrån? Ja, du har ju kabbalan. T ex högst upp har du en urkraft och sen så delas den ju upp i, vad heter det? Sefirot. Ja just det, exakt. Och vad heter den andra? Sefirot heter alla de där. Men Ein sof? Jag kommer inte ihåg vad de heter på alla planen. [Vi söker vad Christer är ute efter men hittar det inte.]... Och hela tiden är det, de polariseras mellan manliga och kvinnliga. Men det är olika plan. Så att kabbalan är egentligen en väldigt intressant världskarta just över de här planen som du pratar om nu. Men urkraften är ju en sådan... Och kineserna har ju också en urkraft som delas upp i yin och yang.

                                                                                                               34 Liknelsen med frekvenser och bandbredd återfinns även i spiritualistiska skrifter från tiden när radion var det dominerande nya mediet. Sir Arthur Conan Doyle (1930:175 f.) skriver i På tröskeln till det okända:

Jag tänker i denna artikel behandla vittnesmål om tillvaron av elementala livsformer, osynliga för det normala ögat, men som bebo samma planet som vi. Det förefaller mig, som om vår kunskap om de etervibrationer, vilka reglera radion, vore till stor hjälp i detta sammanhang, och att vi med lätthet nu kunna förstå vad som förr var ofattbart, emedan det för några år sedan inte fanns något liknande… Paracelsus sade: Ut infra, ita supra! (Som där nere, så där ovan!). En viss likhet genomgår hela universum. Den klärvoyante, vilkens olika begåvning för mottaglighet sätter honom i stånd att komma i beröring med olika typer, tillhörande från den materiella kroppen lösgjorda andar, motsvarar den människa, som kan förflytta sig från den ena [radio-]stationen till den andra, och har samma svårighet att få sina resultat godtagna, som ägaren av en våginställningsapparat skulle ha, om den vanliga världen endast vore hänvisad till en enda vibration.

  55  

Från himlen då, eller? Från en urkraft, ja. Från icke-dualistisk kraft. Men den har ingenting att bety- [sväljer]. Utan det är ju sexualkraften som driver splittringen. Sexualkraften är ju den som splittrar, ojämnt antal byggstenar som måste splittras. Som hela tiden driver en obalans, ett kaos. Och ur det här kaoset så skapas nya förutsättningar att göra ändringar. Eftersom det inte är stabilt så bryts det ner. Och i den här återuppbyggnaden av kaos så finns det minnen som driver framtid. Som driver utvecklingen framåt. Det mer och mer avancerade. Till dess att cirkeln sluts och de kommer upp tillbaks till helheten, till Gud. Och där, så händer någonting där. Och så säger det pang! En ny Big Bang alltså. En ny loop i utvecklingen. Och då tycker jag att den gäller, den här kabbala. Eller alla de här grundstenarna, i all religion. Hur det uppstår, uppgång och fall. Och av det följer ju att Guden, eller Världsalltets Skapare, eller det som allt projiceras i. Då är det som allting kan projiceras i. Då har det ett behov av manifestation. Och då är den stora frågan om den ingår i världsalltet, eller ej? Om den ingår i världsordningen eller om den är ramen för. Och det är det som människor stångar sig blodiga med att försöka förstå. Men eftersom jag då har mött, alltså stött på, mycket, alltså andra krafter som änglar, eller väktare, eller vad du vill för någonting, så. Jag kan ju uppleva dem som gigantiska eller en enorm kraft. En enorm kunskap. För att man känner sig så enormt liten. Och helt insignifikant i jämförelse med de krafterna som råder där. Men jag kan ju aldrig komma därifrån med ökat medvetande. Jag kan ju bara komma därifrån med en insikt att det finns krafter omkring mig som är så oändligt stora så att vi skall bara inte ta dem i vår mun egentligen. Och det, det håller jag ju med judendomen att man skall egentligen inte för mycket försöka förstå. Eller blanda sig med det. Utan man skall skärma av sig.

Christer 090624 4.1.2. Magnus, en kaosmagiker som växlar mellan olika världsparadigm

Det [kaosmagin] har ju varit ganska stort sedan slutet på 70-talet, framförallt i England, men det är ju väl så spritt nu. Peter Carroll, han kommer ju från ett ganska kvantfysiskt håll, så det är ett sätt att använda sig av kvantfrekvenser, kvantenergi. Så det bygger mycket på Einsten och Heisenberger [Heisenberg] och Bohr. Och en ingång, å andra sidan väldigt mycket på Aleister Crowley och traditionell ritualmagi. Så det är en väldigt kraftfull mix, kan man säga. Mycket resultatorienterat. Passar mig mycket bra kan jag säga. Mmm, så det har jag tänkt in i väldigt grundligt. Och lär också ut på mina Master-utbildningar på NLP:n. Så det är lite av min speciella niche där. … Kan du förklara lite mer vad som skiljer? Du arbetar mer med, väldigt mycket med, övertygelser. Och identifiering. Och att detta dessutom går att skifta, beroende på vad du vill ha för resultat. Så, en grundtes är: ”Ingenting är sant, allt är tillåtet”. Du kan alltså använda dig av det som fungerar väldigt, väldigt fritt, vilket gör att det kräver en viss koll och struktur för att arbeta med så kroptiska frekvenser. Så för att kunna arbeta med kaosmagi så måste du vara väldigt strukturerad själv för annars så går det bokstavligen åt helvete. För det är stark energi, det är en stark cocktail. Så du kan helt enkelt välja övertygelsesystem efter det du vill uppnå. Så du kan alltså arbeta rätt fritt både med Krishnas energi, schamanism, whatever. Och mixa det här dessutom. Huvudsaken är att du tror på det. Och då har det effekt.

Magnus 110207 Trots att Magnus som kaosmagiker inte vill binda sig vid någon världsbild återkommer under våra intervjuer en sorts manikeisk meta-kosmologi. Det existerar två slags energier; alfa, den uppbyggande och ljusa energin, samt omega, den avslutande och mörka energin. Bägge energierna ”behövs för polariteten” så omega ska inte ses som en enbart destruktiv energi. Han ger liknelsen att utan mörker skulle vi inte uppmärksamma ljuset. Det som upplevs som exempelvis demoniskt är egentligen felplacerad energi, något som bör korrigeras. Bägge energierna kommer från en gemensam urkälla och är manliga och kvinnliga ”polariteter” ur

  56  

denna källa.35 Magnus bekräftar, när jag uppmärksammar honom på deras liknande syn på energier, att Dénis Lindbohm är en av hans inspirationskällor. Även Lindbohm beskriver alfa och omega-energin samt hur den kan användas inom magin:

Dödandet är en Omegaprocess. När en livsform dödar och äter upp en annan livsform är detta en funktion med Omega som symbol. Men den ätande livsformen bygger upp nya celler av det som ätes och detta är en Alfaprocess. Ur Omega kommer Alfa, ur Alfa kommer Omega… Alfa alstrar, Omega utplånar… Vi kan uppfatta behagliga upplevelser som goda, obehagliga upplevelser som onda, men det är mänskliga värderingar. Det som känns gott kan vålla ont om det inte balanseras av sådant som känns ont. Och det som känns ont kan få goda följder. Ur den stora Maktens synvinkel finns det egentligen bara en sorts ont; disharmoni. Att balansen rubbats… Alfas uppbyggande, konstruktiva, additiva egenskaper är inte detsamma som ”vit magi”. Inte heller är Omegas nedbrytande, destruktiva, subtraktiva effekter detsamma som ”svart magi”. Både vit och svart magi använder Alfas och Omegas odelbara helhet. Det är syftet som avgör om en magisk handling skall betecknas som vit eller svart. Osjälviskhet är mestadels av godo och kan sägas vara vad som kännetecknar vit magi. Drivkraften är den kärlek som inte syftar till egen vinning. Den är Ljuset, det ljus som belyser den rätta vägen. Mörkret är dess frånvaro (Lindbohm 1988: 50 ff.). 36

Energierna kan även manifestera sig som änglar, t ex som personliga vägledare och fria hjälpare. Han nämner även hur han genom att koppla bort ”allt sunt förnuft” och vara ”helt tom i bollen” kan få ”kontakt med urkällan för all sann kunskap, Akashakrönikan37 och allting. Det gudomliga.” När jag, återigen akademiskt kategoriserande, försöker nagla fast honom i denna meta-kosmologi möts jag däremot av en ideologisk kontraattack. Precis som Christer så vägrar Magnus att låsa sig till en fast kosmologisk modell. Som interaktionistisk och fri agent vill han inte böja sig inför den strukturella begränsning som jag försöker påtvinga honom för att kunna göra honom analytiskt förutsägbar. 38                                                                                                                35 Magnus refererade aldrig till kabbala trots att han är beläst på Eliphas Lévi. 36 Jag misstänker att Lindbohm, direkt eller indirekt, har inspirerats av metaforen i Uppenbarelseboken (1, 21, 22) där Gud förklarar att han är alfa och omega, den förste och den siste, början och slutet (enligt det grekiska alfabetet). Men bruket av Alfa och Omega inom åkallan och exorcism är betydligt äldre än Lindbohm. I den ledande exorcismmanualen före den Romerska ritualen gavs ut - Thesaurus Exorcismorum (1608) - återfinns i underskriften Practica exorcistarum en exorcismmetod m h a Guds olika namn. De namn som används är Schemhamphoras, Agla, Adonai, JHVH och till sist:

I summon you through the virtue of the name Alpha et Omega ✝, Alpha I say, without Alpha, Omega without Omega, Alpha without Omega, Omega without Alpha (Maggi 2001:113).

37 Den upplysta människan, menade Blavatsky, kunde läsa direkt i Akashakrönikan, ett slags universums egen minnesbank, där samtliga händelser i kosmos hela historia fanns lagrade. Inom människans räckhåll låg inget mindre än allvetandet (Hammer 2004:55).

”Akashakrönikan” förefaller vara ett post-Blavatsky begrepp när jag försöker finna Hammers källa. Däremot beskriver Blavatsky Akâsa som ett eget element, över eter. Ett element där alla minnen och magiska förmågor finns lagrade, en sorts ”ockult elektricitet” (Blavatsky 1877:xxvii).

38 Nu, i o m att jag är, kommer från den här religionshistoriker, akademiska, så gör jag lite ordning i din värld.

Gör det! Så du har ju nämnt att det finns änglar. Ja. Du har nämnt energierna, de tycker jag att jag fått bra grepp om. Så har du nämnt Det gudomliga. Och i Det gudomliga finns då urkunskapen, och det naturliga? Ja, precis.

  57  

Vid min tredje intervju återkommer jag till meta-kosmologin med alfa- och omega-energierna samt deras gemensamma urkälla. Jag undrar ifall urkällan är passiv när energierna är aktiva. Magnus förklarar då att han ser förhållandet som en matris, dvs. tredimensionellt. Men man kan lättast erfara urkällan genom hur det återspeglar sig i alfa- och omega-energierna. Urkällan befinner sig på ett för högt plan för att vi som människor skall kunna se den direkt med våra sinnen. Efter mycket skolning kan man däremot få direktkontakt med aspekter av den. Förutom Det gudomliga, alfa- och omega-energier samt änglar finns det även elementarandar. Elementen är jord, vatten, luft samt eld och elementarandarna har dess elements egenskaper. Han liknar dem vid elementära medvetanden. I motsats till vissa kategorier av rådar- och skyddsväsen kan de inte agera utanför sitt element utan de är elementen i en levande form. ”Man kan se dem i exempelvis trädet eller stenen m h a ett ”dubbelt seende”. Ifall de är felplacerade kan de upplevas som onda, likt demoner. Men de är inte enbart onda utan kan även övertalas att användas som hjälpandar. Det finns även eteriska väsen, t ex spöken, som kan ställa till problem i den fysiska världen. Men även de kan vara till hjälp. Magnus andlige anfader och namne från slutet av 1700-talet är sedan hans fysiska död en eterisk andlig vägledare till honom. Han har frivilligt valt att inte reinkarneras utan lever väl istället på ”astralplanet”. Andra plan som Magnus nämner under våra intervjuer är ”det eteriska planet” samt att det även finns ”högre plan”.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          Och den når man genom att koppla bort det rationella [Yes] och prata direkt med Det gudomliga [Yea] genom intuitionen? Mmm Kommer energin också ifrån Det gudomliga? Ja, jag kan säga så här att eftersom jag är kaosmagiker, och dessutom har väldigt lätt med övertygelse, så kan jag tro på en massa saker parallellt. Så jag kan tro både på änglar, Krishna, den nordiska gudavärlden, tomtar och troll i skogen, naturväsen, aliens osv. parallellt. Och jag har upplevelser med allt det där. Jag har sett flygande tefat, naturväsen, direktkontakt med änglar, vägledare, demoner. Jag är bra på att se saker. Så jag kan tro på allt samtidigt. Och alla modeller samtidigt, om det behövs, om det funkar för mig. Och ibland är det så.

Så du har ingen fast modell, utan du? Jag är kaosmagiker! Ha, ha, ha. Ja, ja, så du skapar. Men jag har inte fattat det. Så du skapar din egen modell? Och jag tror på den också! Så det är inte något jävla [ohörbart] bara för att vad häftigt [knäpper med fingrarna], utan det här är min fullständiga övertygelse. Och jag är inte ensam med detta. [Hans frus] mamma, hon är också kaosmagiker utan att veta om det. Hon har ju varit kyrkvärd en massa år. Och hon har på väggen både Buddha, och Krishna, och, och Uma från Indien och allihopa. Och det samverkar utmärkt i hennes värld. Och reinkarnation. Och Jesus Kristus. Och reikihealing och hela rasket. Hon har ju lärt prästfruarna reiki där. Hon är en riktig rackare, min svärmor. Jodå, så sådär är det ju. And it works. What works, works. Det är en av mina credon. Det som funkar, det funkar. Men det är ju därför jag försöker hitta din världsbild, så att säga. Jaa. Och den är väldigt kaotisk. Och väldigt strukturerad. Jag tolkar det som att den inte är fast utan den är vad, du plockar samman vad du känner för stunden? Som jag tänker så blir det! [skrattar] Så jag är inne på funktionellt tänkande. Jaa, det är väldigt bra. Därför är jag väldigt, väldigt flexibel också.

Magnus 110207

  58  

4.1.3 Lewis, en Ljusets tjänare.39 Jorden skapades, som en del av universum, genom sju heliga andetag av Det gudomliga. Som medhjälpare till att skapa, och övervaka, universum finns det sju skapelsemästare.   Vid universums skapelse blev en av de första skapelsemästarna korrumperad av sin makt. Ondskan, Mörkret och Egot kom till universum. Så snart detta uppdagades försköts den korrumperade skapelsemästaren och ersattes med en av de ljusa mästarna. De själar som tillkom under den korrumperade skapelsemästarens era kallas De grå och är även de ett ursprung till Det onda. Dessa finns inte längre i vår dimension men de Mörkrets frön som de sått slår ibland rot i människor så att deras själar hamnar på Mörkrets sida. De Mörka krafterna är intelligenta motståndare till det ljusa. Men även de omfattas av de universella lagarna. Fast i motsats till Ljuset, som alltid visar sanningen, är Mörkret alltid falskt. Pga. detta underläge måste de Mörka krafterna ljuga och använda sig av illusioner för att dölja sanningen i sin kamp mot Ljuset. Det är därför som Ljuset hela tiden vinner ny terräng, för när man väl insett sanningen kan Mörkret inte återta sin position. Det finns ingen verklig dualism när man befinner sig hos Ljuset.    

De Mörka krafterna befinner sig i ett utomatmosfäriskt ”svart bälte” runt Jorden som Lewis benämnt ”Underjorden”. I Underjorden väntar de Mörka krafterna – såväl De mörka mästarna som poltergeister och avlidna svarta häxor - på att bli reinkarnerade genom att besätta, dvs. fastklänga på, människor som ingår i den karmiska cykeln. De han nämligen inte själva bli reinkarnerade enligt den karmiska lagen eftersom man då först måste återvända till

                                                                                                               39 Lewis kosmologi representerar även i hög grad Lucias (se 2.3.5).

  59  

Ljuset. Mörkra krafter kan inte exponeras för Ljuset för då avslöjas de som falska illusioner.40 Djur och människor lever inte i samma karmiska kretslopp av själar. Det innebär att människors själar inte kan reinkarneras som djur och vice versa. Däremot kan en människas ”psyke” ha en dragning till ett visst djur som står oss närmare än andra. Lewis syn överensstämmer med den teosofiska avseende den evolutionära progressionen, i motsats till det indiska samsara, som här anammas av både Christer och Magnus. Däremot avviker han ifrån t ex Blavatsky genom att han inte anser att vi evolutionärt kommer ifrån djuren. 41 Djur har vare sig mänskligt medvetande eller chakras och Lewis förkastar helt Darwins evolutionslära. Istället har mänskligheten utvecklats genom två tidigare rotraser (se 4.2). Förutom djur och människor finns det hybrider av dem, gargoyler. Dessa tillhör inte Mörkret men de kan ändå, likt vilda djur, ställa till besvär. Andra varelser, som inte är upptagna i diagrammet, är välvilliga andar (som befinner sig mellan Det universella medvetandet och Jorden), devas (elementarandar) och féer [platsrådare?]. Mycket av det som Lewis berättar om är snarlikt teosofisk kosmologi42. När jag frågar honom, för att få fullmakt att analytiskt kunna inordna honom under den teosofiska strukturen, får jag följande svar:  

When I read Alice Bailey she also mentions Seven Rishis and Seven Rays? And is it the same… like the Seven Creation Masters? … Because to me it’s reminding me about what you were telling me about? It’s similar; I mean we are channelling43 the same thing. We are actually connected to the same source, I believe.

                                                                                                               40 So, where are these Dark Forces? In my journey to meeting those forces I have come to understand that there is what

is esoterically called a black belt around the Earth. It’s called the Underworld. And in that Underworld, this is where the main Dark Forces, most of the Dark Forces are; the Masters of Darkness, the poltergeists, the black witches etc., actually live consciously. But it’s a belt around the world? A belt around the world that is just outside the ozone [layer], all right. Between the Light and the Earth. And I have given it the name the Underworld, because that’s what I have been told it is. I have visited there many times to help souls transform. The Dark, the poltergeists and Masters of Darkness, do not reincarnate. They cannot. In order to be reincarnated you have to go back to the Light. To look at what they have created and come back to Earth to resolve that. So many don’t do that. They prefer to stay in the Darkness and they come to Earth, visit Earth, to possess people to take over their soul and that’s their way of being reincarnated. So they are “hanging on”, or? They can’t be reincarnated under karmic law. They can’t be reincarnated under their own soul, because their soul is away. They are only, the Dark Consciousness that is there that is holding them. So they look for opportunities to create havoc and to enter someone to possess the person or a place.

Lewis 110131

41 [D]en hinduiska exoteriska åskådningen är sådan att den tillåter honom att tro på och frukta möjligheten att reinkarnera som ömson människa och ömsom djur, och plötsligt övergå från människoriket till djurriket och även till växtriket och vice versa. Den esoteriska filosofin lär däremot att naturen aldrig går tillbaka i sitt evolutionära framåtskridande, och när en människa väl en gång utvecklat sig genom alla slags lägre former – mineralriket, växtriket och djurriket – upp till människoformen, kan hon aldrig bli djur igen, utom moraliskt, dvs. metaforiskt (Blavatsky 2007:17).

42 De sju ”ljussönerna” kallas även ”stjärnor”. Den stjärna, under vilken en människa födes, skall enligt den ockulta läran för alltid förbliva hans stjärna genom hela cykeln av hans återfödelser inder en och samma manvantara. Men denna är ej hans astrologiska stjärna. Den senare har med personligheten, den förra med INDIVIDUALITETEN att göra. Denna stjärnas ”ängel” eller den Dhyanu-Buddha, som därmed är förbunden, utgör antingen den ledande eller blott och bart den övervakande ”ängeln”, så att säga, under varje ny inkarnation av den monad, som är en del av hans eget väsen, ehuru dess vehikel, människan, städse kan förbliva okunnig därom (Blavatsky 1918:601 f.).

  60  

So you mean it’s identical, not similar? Not identical, it’s similar. It’s an interpretation of it and the language and how it’s used now. And that is what I have been shown anyway is that, from the way I see it. So there is, it’s very deep what she gets, quite mystical in some ways. But it’s there. It’s all there.

Lewis 110526

4.2 Människan och hennes metafysiska beståndsdelar. 4.2.1 Lewis syn på människan.

Soul is consciousness, Light, pure Light. So it’s a divine force and an eternal force. And everyone is, is, has their level of development. And each lifetime we come to Earth we are here to develop our spirituality. Everything else around us is supporting our spirituality. So this is a learning place. The Earth is an initiation, place of an initiation. And somewhere down the line of the human nature our human mind, has become corrupt. And Ego has created that. Which creates fear and control. And from that we, the Seeds of Darkness are created. Within ourselves? From within ourselves. So it’s not something external? Nothing is external. Everything is happening within. So we attract what we need to learn in order to grow spiritually. So, therefore, that thing is actually personal to you or me and life, if you reweave away from that point. But if you reweave from the logical perspective - ”box thinking” or the Ego’s perspective, or fear’s perspective - you will of course judge it as it is. Or as you feel it is. Or as you make it to be. And Judgment is not a universal law. Judgment is a logical way of reasoning between what is right and wrong. And that only works according to logic. It doesn’t work according to Higher Mind. Because in Higher Mind there is no actual law. It is only the pure, the oneness. So differentiation happens when we choose between right and wrong. And that has been a foundation stone for society up until the 21th century. That, as I said, Judgment is not a universal law. So it’s actually come to point now where it is no longer serving humanity. Because we are killing each other in the name of Judgment. What is right and wrong. You are better than me, or whatever. We are killing each other. So, it’s no longer serving us. And The Dark Side is using this to create further separation, between religions, for example. Because the Ego is there, politics is there, too. That is controlling. So the Ego is, is, can be a Dark Force. If it is not, if it is being controlled beyond the emotions. If I get it correct, there is: Right and wrong is a kind of illusion, there is only one thing, depending on the perspective? That’s right. Because in the short run there is right and wrong but in the long run it’s just an illusion somehow? It gives you, it takes you to where you need to go next. And today we learn. So if you have done something wrong you have learned something, it makes you better maybe? You need that experience? That’s right.

Lewis 110131                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            43 Kanalisering bygger på kommunikation med övermänskliga varelser och tillgång till dold kunskap (Hammer 2004:221).

  61  

Enligt Lewis har människan förutom de fem medfödda sinnena även kapacitet att träna upp tre högre sinnen. Dessa är clairvoyance, clairaudience och clairsentience. Utan dessa sinnen kan man varken erfara hela världen eller uppnå ett högre medvetande för att befria sig från det lägre Egots fasthållanden i vänstra hjärnhalvans logiska tänkande och dömande av andra.44 Människan är skapad som en fulländad varelse med alla medvetanden. Men pga. en korrumperad sjunde skaparmästare, snarlik en gnostisk demiurg, måste hon befria sig från det lägre medvetandets, Egots, fasthållanden i de frön som Mörkret sått så att hon kan transformera sina sinnen till ett högre medvetande, som finns i hennes högra hjärnhalva, och förenas med Ljuset. Transformationen motsvaras av att hon förädlar sina fyra högre chakras45. Människan har sju inre, kroppsliga, chakras (samt därutöver sex yttre, eteriska). De två lägsta chakras är rester från en tidigare evolution, tidigare utdöda ”rotraser” på Jorden. Den första rasen var fokuserad på överlevnad, rotchakrat. Den andra rasen på reproduktion och sexualitet, det heliga chakrat. Vi är den tredje rasen, med ett utvecklat tredje chakra, den känslomässiga kroppen. Efter den andra rasen dog ut kom skapelsemästare till Jorden och omprogrammerade den mänskliga hjärnan. Först då fick vi fritt val och förmåga till högre medvetande. Med det fria valet följde i sin tur karma. Just nu håller mänskligheten på att utvecklas till den fjärde rasen, genom att fokusera på kärlek och förädla hjärtat, det fjärde chakrat (clairsentience). De övriga inre chakras är: strupen som utvecklar clairaudience, det andliga ögat som ger en clairvoyance samt kronchakrat som ger en direktförbindelse med Ljuset. Ens direktförbindelsen till Ljuset bryts endast av ens själ genom ett fritt val. Lewis skiljer på själen och anden. Själen är ens förbindelse till Ljuset, en personlig del av

                                                                                                               44 En gnostisk färgad föreställning förtjänar att särskilt lyftas fram eftersom den är så utbredd inom new age. Den

gudomliga gnistan, den del som står i direkt kontakt med skapelsens urgrund, har en direkt motsvarighet i new age-begreppet det högre jaget. Motsatsen till detta högre jag är egot, den del av personligheten som är låst vid det materiella och vid illusioner (Hammer 2004:104).

45 Enligt Hammer (2004:53, 208) bidrog teosofin till att popularisera kunskapen om chakras till Väst. Teosofen Charles Leadbeater beskrev ett system av sju chakras, i form av körtlar eller en dold anatomi, som är det vanligaste sättet att se på chakras i Väst. Leadbeater (1927: 4, 72 f.) beskriver chakras och kundalini som:

The chakras or force-centres are points of connection at which energy [kundalini] flows from one vehicle or body of a man to another… The first of these [astral] centers, as has already been explained, is the home of the serpent-fire [kundalini]. This force exists on all planes, and by its activity the rest of the centers are aroused… When awakened it moved on to the second center, corresponding to the physical spleen, and through it vitalized the whole astral body, enabled the person to travel consciously, though with only a vague conception as yet of what he encountered on his journeys. Then it moved on to the third, that corresponding to the navel, and vivified it, thereby awakening in the astral body the power of feeling - a sensitiveness to all sorts of influences, though without as yet anything like the definite comprehension that comes from seeing and hearing [clairsentience I?]. The fourth center, when awakened, endowed the man with the power to comprehend and sympathize with the vibrations of other astral entities, so that he could instinctively understand something of their feelings [clairsentience II?]. The awakening of the fifth, that corresponding to the throat, gave him the power of hearing on the astral plane; that is to say, it caused the development of that sense which in the astral world produces on our consciousness the effect which on the physical plane we call hearing [clairaudience]. The development of the sixth, that corresponding to the center between the eyebrows, in a similar manner produced astral sight - the power to perceive definitely the shape and nature of astral objects, instead of vaguely sensing their presence [clairvoyance]. The arousing of the seventh, that corresponding to the top of the head, rounded off and completed for him the astral life, and endowed him with the perfection of its faculties [higher consciousness].

  62  

Det universella medvetandet, och får energi via ens aura46. Anden däremot är livskraften som animerar kroppen genom en elektromagnetisk energi som den eteriska kroppen utvinner från Ljuset. Anden är underordnad, och styrs av, själen, så att själen även kan få uppleva ett fysiskt liv. För fysiska varelser finns en fysisk manifestation av (fri-)själen i kroppen. Denna kroppssjäl lyder under såväl frisjälen som anden (livskraften). 47 Själen liknas metaforiskt vid ett frö från Ljuset som återföds i en fysisk manifestation. När en människa dör så återvänder den personliga själen till Ljuset, anden löses upp i det universella medvetandet medan den fysiska kroppen förmultnar. Den personliga själen har kvar ett minne mellan inkarnationerna och kan kommunicera med sina släktingar via t ex medium. Så här förklarar Lewis hur en medial seans fungerar enligt hans kosmologi:

The Soul can manifest that energy; remanifest it to the point of service. For example, when I give mediumship there is a three-way channel. There is the person who has maybe come to receive a message from the Spirit, there is the medium, me, and there is the Soul, that is up there waiting to connect. [I look perplexed] A relative, a relative that has passed away, for example, OK? So, now when I connect there is an order and the most important comes through first. So I will connect, and I will have an image or an impression of who is there, I will ask the questions telepathically who is there, I will see clairvoyantly what’s there, and I will begin to relay this information to the person I think this is for. And by this Soul manifesting the physical form, the ethereal physical form, I can give a reading, an impression of who is there. This person has these clothes on, is looking like this, or is carrying the dog, or is holding the dog. Can you recognize this person? Yes! So the Soul has manifested that purely as a means of communication to relay to the person on Earth to show that there is life after death. That the Soul continues to [live?].

Lewis 110131  

Själen behåller alltså kunskap om sitt tidigare liv, t ex hur den såg ut i en mänsklig kropp. Men när själen sedan reinkarneras töms dess minne så att man inte skall hämmas av tidigare livs rädslor. Eftersom både själen och anden är energier försvinner de inte. Själen är evig och anden löses upp i Det universella medvetandet när den fullgjort sitt (inkarnationsspecifika) uppdrag. Om anden inte kan släppa sin bindning till den fysiska världen blir den ett spöke. Anden behåller nämligen en förbindelse med själen, fram till dess att den går upp i Det universella medvetandet, vilket förhindrar dödssjälen att reinkarneras. Anden, som spöke, har kvar ett inkarnationsspecifikt medvetande, ett minne av platsen eller personen som den inte kan släppa. Minnet som sådant finns visserligen i dödssjälen men genom andens fastklängande till det fysiska frigörs inte själen efter döden och förbindelsen mellan dem fortsätter att verka. Själar skiljer sig åt genom att de har olika ursprung, dit de återvänder efter varje inkarnation. Det innebär att ens själ mycket väl kan höra hemma i en helt annan galax än vår. Återfödelsen sker alltid hierarkiskt uppåt. Så på ett avancerat stadium kan man, likt

                                                                                                               46 Även auran introducerades i teosofin av Charles Leadbeater.    

För den andligt uppvaknade personen ser människan annorlunda ut än för den vanlige betraktaren. Varje levande varelse är omgiven av ett ovalt fält av färgat ljus, auran (Hammer 2004:51).

47 Underkategoriseringar av de olika själsformerna i informanternas redogörelser är helt min egen och bygger på Hultkrantz (1953) terminologi enligt ”Stockholmsskolan”. Ingen av informanterna benämner dem som något annat än en generell ”själ”. Frisjälen är en själ som kan agera fristående från den fysiska kroppen. Intellektsjälen motsvarar ens medvetande och kroppssjälen är bunden till den fysiska kroppen.

  63  

Swedenborgs kosmologi, inkarneras som en andlig vägledare, ängel eller rent av en Ljusets mästare. Dessa högre själar kan under en kort tid även manifestera sig som kroppar på Jorden för att uppnå något syfte.48 Det finns en förbindelse till ens skapelsemästares attribut, implicit dess övervakningsuppdrag i Skapelsen, som själen behåller i alla sina inkarnationer. Exempel på något av dessa sju attribut är konstnärlighet eller matematisk förmåga. Förbindelsen mellan själen och dess skapelsemästare är genom en färgvibration. Själen har ytterligare två huvudsakliga färgvibrationer som även förbinder den, via en matris, med såväl Ljuset som Jordens vibrationer. Men när man dör, när själen återvänder till Ljuset, så återvänder man till Det universella medvetandet, inte någon av dens underlydande sju skapelsemästare. Lewis liknar själen vid ”en cell i en kropp” som svar på min fråga hur alla själarna mellan inkarnationerna kan hållas isär när de befinner sig i Det universella medvetandet. Varje själ är en helt unik vibration i Det gudomliga. Egot däremot är inte en egen själ, likt den djuriska själen i de nyplatoniskt inspirerade tredelade själsuppfattningarna. Egot är något som medvetandet, det logiska tänkandet, har skapat och dess själviska beteenden avviker från själens ”vibrationer”. Människan består av två slags personligheter, såväl en högre (”de gåvor [från ens skapelsemästare] man fötts med, den kärlek och det Ljus man har”) som en lägre (”ditt Ego, din identitet, som ofta står i vägen för ditt högre själv, ditt sanna uppdrag”). Förutom själ, ande, och vanligen ett ego, så har människan en andlig vägledare. Den andliga vägledaren är personlig, eterisk och har förmåga till kommunikation med människor genom deras tre högre sinnen. Oavsett ifall man kommunicerar eller inte med sin andlige vägledare så finns hon där, bunden till ens unika och eviga själ. Därutöver finns det andliga hjälpare, men dessa är inte personliga utan fria eteriska varelser. Människor kan göra olika val. De mest extrema valen är ifall man vill bli en vit eller svart häxa. Svarta häxor söker makt genom att tjäna Mörkret. Vita häxor tjänar Ljuset och helar folk genom att arbeta med välvilliga naturandar som féer och devas. Vid direkt förfrågan anser sig inte Lewis vara en vit häxa, även om han helar folk med dessa metoder. Istället vill han beteckna sig själv som en Ljusets och mänsklighetens tjänare. Själva syftet med varje reinkarnation av själen är en läroprocess, att den genom ökad insikt skall uppnå en högre dimension av medvetande. Men i o m att själen nollställs vid varje reinkarnation måste man börja om ifrån början varje gång. Anledningen till att man ändå kan nå ett högre medvetande än tidigare inkarnationer är att det över tiden ackumuleras ett kollektivt högre medvetande. Det gör att man för varje ny inkarnation, dvs. livstid, får det enklare att samla på sig tillräckligt mycket erfarenheter för att öka sin dimensionella medvetandehet. För en livstid mäts inte kvantitativt i mänsklig tid utan kvalitativt utefter ens

                                                                                                               48           But in yet another twist on earlier traditions, the 'higher entities' have also come to play their traditional function in an

entirely new manner: as representing 'intermediary' stages not between embodied creature and divine Creator, but between the incarnate personality and the latter's own 'higher Self'. This option is frequent in psychologixed forms of esoterism since the 20th century, usually in a context of reincarnation understood as a process of spiritual evolution by means of which the soul gradually overcomes the limitations of the personality and realizes its own divine nature. From such a perspective, all 'higher enitites' may be seen as soul on their way towards 'self-realization': intermediary somewhere the poles of complete ignorance about their own inner divinity and a supreme 'gnosis' as knowledge of the Self as divine… Swedenborg denied any essential difference between angels and spirits, claiming that all angels have once lived on earth as human beings (Hanegraff 2005:628f. Intermediary beings).

  64  

erfarenheter. 49 Och upplysning är identiskt med att uppnå den femte dimensionens medvetandehet.50 4.2.2 Magnus syn på människan. Magnus nämner bara chakras en enda gång i våra intervjuer, i samband med hur han laddar dem varje morgon när han utför bl.a. kundaliniyoga och jordandning. När man dör (såvida man inte klänger sig kvar på jorden som ett spöke) hamnar man på ett högre plan, exempelvis på astralplanet. Där väljer man själv hur länge man vill stanna samt om man vill reinkarneras.51 Så här förklarar Magnus vad som sker mellan inkarnationerna:

Men ljustunneln, det är den tunneln man skickar gastar? Ja, precis! Iväg till astralplanet? Ibland går det högre upp också. De kommer till någon mellanstation där och får lite retribution ibland. Och tittar på saker. Det är mest som att sitta på en biograf och titta på det som har varit och acceptera. Det är ju ingen skärseld i den bemärkelsen även om man kan uppfatta [det så]. Det beror på vilken film de visar. Ja, så man kan bearbeta saker innan man går vidare. Mmm. Men är den filmen i tunneln? Nej, den kommer högst upp där. Tydligen vill herr M [hans anfader] inte titta på någon film, och då är det bara så… Han håller sig på astralplanet. Yes. Och då har jag lättare att koppla upp mig också. Han är lite speciell. Ja det känns lite grann som någon sorts [landskapsspecifik] voodoo där. Han är som en lwa-gud verkligen, det är intressant. Ja, jag gillar det. Det känns mycket bekvämt. Jag gillar det. Han känns väldigt [typisk för det landskapet]...

                                                                                                               49 Se Bilaga 13.3 Lewis om reinkarnation.

50 So what’s the highest step of Enlightenment?

On Earth, the highest step of Enlightenment is fifth dimensional consciousness. Whereby the third dimensional consciousness is logic. And that is being raised into fourth, which is beginning to implement Universal Laws to develop the three Higher Senses. And when the person in that development, it can be over many years, can slip back into third and step back into fourth and vice versa, for a period of time... But eventually the individual will have a significant kundalini rising, where all the energy will rise from the three lower centres to come through that barrier. To rest just under the heart chakra. That means that collectively the three lower chakras have become one. And then as a five-chakra person, not a seven-chakra person. When that happens the individual is perhaps 80, 90 %, living a life in fifth dimensional consciousness. They are practising it. They are being fully present every day, every moment of every day. What is the fifth dimensional consciousness? The fifth dimensional consciousness is the consciousness of being fully present, without fear, control. No expectations, just being serving, being Light. So there is no duality or Judgement? No, everything is one. Everything is in harmony. The body is now in harmony with the Soul and it is truly serving on a fifth dimension. And that person cannot be conditioned or controlled in any way. They are just being true. And that’s Enlightenment? That’s what we call Enlightenment, that is what Enlightenment is.

Lewis 110321

51 Magnus nämner Steiner som en av hans viktigaste inspiratörer. I Hammer (1999:322) beskrivs Steiners syn på reinkarnation som:

Astralkroppen för med sig personlighetens essens till ett andligt mellanrike. Efter sekler av okroppslig väntan reinkarneras människans eviga essens i en ny fysisk kropp, försedd med nya osynliga höljen. Återkomsten till det fysiska livet sker när det andliga inflytandet av ens handlingar ebbat ut.

  65  

Och där är han av fri vilja? Jajamensan! Han har mycket fri vilja, en mycket frisinnad man. Och om han en gång skulle vilja lämna astralplanet… vad gör han då? Då gör han det. Han har en förmåga att rikta sin vilja. Det är ju det han bokstavligen har och alltid har haft. Kommer han att återfödas då? Eller vad händer? Han tycker det är bra på astralplanet och det kan jag förstå. Det är ju mycket trevligt där. Det finns så mycket att upptäcka där: det är städer, det är världar, det är intressanta personer, det är ju en värld i sig. Mm. Det är en dimension. Precis som i eteriska planet. Mmm. Han är ju begraven samtidigt ju? Jajamensan. Vad finns det för någonting i hans kista? Det vore intressant, jag har inte besökt hans kista. Jag har inte varit i [landskapet] på en herrans massa år faktiskt. Finns det någon kraft kvar från honom vid kistan, i kroppen? Eller är allting uppe i astralplanet? Eller finns någon annan del av honom kvar? Den kraft som finns kvar här finns i besvärjelseboken och den skickade han, den teleporterade han i väg till [ortsnamn-]gubben dessutom. Det tycker jag var ganska snitsigt gjort. Mm. Den skulle ingen annan lägga händerna på. Så det finns ingen kraft [kvar] i liket? Nej, det är borta. Har det funnits kraft i liket? [De] första tre dagarna höll han ju sig kvar där, som brukligt är. Och nu är vi av med det. Ja. Det är inte den traditionen. Mmm.

Magnus 110314 Magnus själv kommer ihåg flera av sina tidigare inkarnationer och valde redan efter ett år på astralplanet att reinkarneras till Jorden. Genom olika tekniker har han kommit åt minnen från sina tidigare inkarnationer, senast som en tysk författarinna som överlevde en vistelse i ett koncentrationsläger. Även kunskaper från tidigare liv kan han nå genom att gå i trance. Han vill inte benämna vad som reinkarneras som en själ utan beskriver det istället som ”en gnista av medvetande, ett förtätat medvetande.” Han jämför det med en kodning, likt DNA, av ens personlighet, värderingar och övertygelser samt kapacitet. Något som såväl följer en mellan jordeliven som lagras på med nya erfarenheter. Gnistan består i att vi alla är en del av källan, av en enhet, fast vi är olika spektra eller manifestationer av denna källa. Att man kan reinkarneras som ett djur ser Magnus inte som något problematiskt, även om han menar att det är vanligare att man ”uppgraderar sig.” I hans världsbild har även djur samma medvetande som människor, det finns inget som skiljer dem från människor på ”det osynliga planet”.

  66  

4.2.3 Christers syn på människan. För Christer så motsvarar de tre lägre chakras överlevnad, fortplantning och hur man fungerar i grupp. Ordningen är såväl närheten rent anatomiskt till jorden som en del av en evolutionär utveckling. Demoner kan endast tränga in i och själva verka inom dessa tre chakras i o m att de saknar de högre fyra. Människan har en själ som inkarneras i de sex olika existensformerna enligt den buddhistiska världsbilden avseende samsara. Ibland kan en dödssjäl fastna på Jorden och då blir den ett spöke. Inte bara människan utan allt är besjälat, såväl varelser som blommor och stenar. Här ser Christer själen mera som ”en urenergi”. Jag tolkar hans beskrivning som att det rör sig om en livssjäl, eller än mer en livskraft, istället för en intellektsjäl. Mellan inkarnationsstegen genomgår dödssjälen ett reningsstadium där man medvetandegörs om vad man har gjort för misstag i det senaste livet, en sorts intellektuell skärseld. I Christers beskrivningar går resan alltid uppåt, till ett högre medvetande, men på en direkt fråga anser han även att man kan inkarneras neråt, bli ett djur. Men själva målet med själavandringen är att nå upplysning. De olika inkarnationerna är på så sätt nödvändiga lärosteg för att uppnå denna högsta kunskap. Spökerier orsakas av problem i själavandringen, att själar hamnar fel i ”kretsloppet” som pågår mellan himmel och jord i bägge riktningarna.52 4.3 Varför finns Det onda? För Christer är det onda och goda något som växelverkar i alla världar, såväl på Jorden som i himlen. Men kraftiga obalanser jämnas per automatik ut, de balanseras på sikt, vilket medför att det tillfälligt onda upphör. Men finns det då även en permanent, ond kraft? Christer menar att visserligen kan den finnas men den är i så fall så sällsynt att den är negligerbar.

I min värld så, jag tror inte någonting kan födas ont. Jag tror att allting påverkas av sin miljö. Eller av

                                                                                                               52 Rening från synd, det finns i alla religioner. För att det är en förutsättning för att man skall kunna gå vidare, det är att

man medvetandegör det man har gjort. Till fullo! Därför förutsätter man också en viss medvetenhet. Men i den processen kan ju vara, när den processen är färdig så kan man då stiga upp. Och den och där är det ju så att, under förutsättning att det här resonemanget kan fungera, och jag tror rätt mycket på att det gör det, så är det så här att då får du ändå en vandring av själar som är på väg uppåt. Och sen får du andra som är på väg ner, men de kommer ner på jorden ju. På det sättet som vi känner till. Men, det ger plats för väldigt mycket rörelse, och spöken, och hela den här utvecklingsperioden så finns det ju mycket medvetandegöranden som. Den här själen måste kanske komma tillbaks till platsen, t ex. Eller många som också jobbar med spöken anser att de lever i en fullständig drömvärld. Alltså att de lever som när vi drömmer icke-klara drömmar. Att vi inte är viljestyrda. Vi bara strövar omkring i energierna. ”Och jag träffade någon där och då ska jag se det och nu träffar jag någon där. Och oj nu åker jag tåg och nu sitter jag i en ubåt och nu blev jag mördad. Och nu är jag jagad. Och nu är jag jättelycklig. Och nu har jag sex.” Alltså. Och så komma ihåg fraktioner av all det men man är tämligen viljelös. Sen finns det de som kan drömma medvetet. Dvs. de kan påverka, de kan röra sig i drömlandskapet. Den här drömyogan, som det kallas för också, den leder till att du kan styra din medvetenhet även efter döden. Det är därför de håller på med det ju, de radikala buddhisterna. För att kunna styra sina handlingar efter döden. Och välja de val, att ta de val som gör att de kan nå upplysning. Gå in i det tillståndet med öppna ögon. Dö medvetet. För de mediterar sig in i döden [sväljer] sätt att meditera, sista andetaget. Och försöker hålla det stabilt där. Några minuter efteråt, två minuter, tre minuter efteråt. För att se vad som, att fullgöra de mötena som kommer till en. Den andra extremen skulle vara att inte överhuvudtaget vara medveten om att man dör. Det skulle kunna skapa någon sorts, alltså de kommer inte in i kretsloppet riktigt, de här varelserna. De vill inte erkänna att de har dött. Så det finns olika typer av; de som är inne i kretsloppet och kommer upp på de platserna. Och sen så kan det vara de här som inte vill acceptera det överhuvudtaget.

Och det är de som är svårast då antar jag? Ja, det är de som blir spöken. Det är de vi möter för de är mer spöken än andar ju.

Christer 091201

  67  

sjukdomar och dysfunktioner. Jag tror det och det ger mig mycket mer stabilitet. Varför skall jag springa omkring och leta efter något som är ännu svårare at få tag på än Det gudomliga? Och det har jag ingen lust med. Dyker det upp så. En sak är säker. Dyker det upp så har jag ingen chans. Alltså det spelar ingen roll att jag sätter tretton änglar omkring mig. Det kommer ändå inte att hjälpa för att den kraften skiter blankt i det.

Christer 090624

I Magnus övergripande världsbild är allt energi som kommer från samma källa. Energin har två poler, alfa och omega, där alfa är den ljusa och omega den mörka energin. När vissa saker upplevs som mindre perfekta, eller rentav onda, beror det på att energierna är felplacerade. Fast det som upplevs vara ont kan ur ett högre perspektiv ingå i ett större lärande. Just därför bör man enligt Magnus vara restriktiv med att manipulera omvärlden. Och särskilt inte av högmod för att bevisa för andra att man har magiska förmågor.53

Jag har ju alltid haft en del, balansgång med det här med det onda och det goda. Jag har haft mycket att förhålla mig till där. Och hitta, på något vis, hur kan det komma sig att detta samexisterar, det som kallas för detta? Dessa tolkningar vi har på att det ena är ont och det ena är gott. Och bitarna faller på plats nu när jag har kunnat, mmm, få den här direktkontakten med mina andliga guider [Alfa och Omega, energierna manifesterade som väsen]. För då blir principerna tydliga också. Och sen ligger vi in mycket tolkningar m.m., så allting har blivit mycket lättare. Även mitt arbete när det gäller att hela, transformera, rensa, rena. Ja, så ser det ut.

Magnus 110314

Allt har även samma källa för Lewis. Anledningen till den upplevda dikotomin gott och ont är att vi dömer vår omvärld baserat på logiska resonemang. Med ett högre medvetande ser vi att allt detta är en illusion skapat av vårt Ego, vårt lägre medvetande. Vårt dömande av vår omvärld utnyttjas av Den mörka sidan och gör att vi agerar ont, t ex dödar varandra. Men på sikt lär vi oss av detta vilket gör att vi strävar efter ett högre medvetande genom att transformera Mörkrets frön till Ljus, istället för att låta dem växa inne i oss. Anledningen till att vi är reinkarnerade med Mörkrets frön i oss är att vid vårt universums skapelse, för miljontals år sedan, blev en av de sju skapelsemästarna korrumperad av sitt makt- och kontrollbegär. Att den ursprungliga ondskan finns är pga. denna demiurg, denna lägre skapare. De Grå, hans följeslagares själar sedan tiden före han blev förvisad, fortsätter att reinkarneras även om de blir färre med åren. De Grå finns inte längre kvar i vårt universum, i

                                                                                                               53 Kan det då inte vara problem att man på det lilla planet rubbar det stora planet?

Det där är en jätteintressant fråga. Jag lär ibland ut på mina kurser hur man manipulerar vädret, bara som en demonstration. Och det bör man ju göra med omsorg för annars rör man till det väldigt mycket. För det är, visst kan du ställa till väldigt mycket. Kaosterin bygger ju på det att en lite fjäril i Kina kan sätta igång orkaner. Det finns väldigt mycket synk med… Så det där har du rätt i sak med. Så därför är det bra att arbeta under vägledning. Så att jag låter bli att ta bort alla moln inför alla kurser så att det skall vara sol hela tiden. Det finns kursledare som gör sådant, Albert Ignatenko. Det är väldigt övertygande och det blir väldigt soligt också. Och det kan leda till att det blir missväxt och jäkelskaper och sådant där. Det räcker ändå med det här kroptiska vädret vi har, tycker jag. Jag menar jag kan göra otroliga saker med mina krafter. Och jag gör det väldigt lite för att jag har respekt för det. Jag gör det vid behov. Och när jag gör det då gör jag det väldigt grundligt. Yes. Och då arbetar jag under vägledning. Jag ger sjutton att låta mitt ego göra en massa saker bara för att tillfredsställa det. För då skulle jag röra till en massa. Och jag har lärt mig under resans gång att det får man tillbaks ganska ordentligt redan i det här livet. Så jag har lärt mig att instant karma existerar också så du behöver inte vänta på nästa reinkarnation. Så jag har blivit mer varsam när jag använder mina krafter. Jag har varit mindre varsam när jag har drivits mer av ilska, och frustration och irritation på saker och ting. Och då har det blivit knökigt. Så därför har jag blivit mera nyanserad hur jag riktar min kraft. Och det är bra både för mig och för omvärlden, kan jag intyga. Ja.

Magnus 110207

  68  

vår dimension. Men deras skadeeffekter, ondskan, finns kvar genom Egot och de Mörka krafterna.

But has the world become more enlightened from the creation? Or is it… getting worse and worse? Well, there is a saying that the stronger the Light becomes the more negative the Darkness will become. So the Dark Forces are also growing? … For example, the Ego is becoming stronger in people as they see that they are losing control. In that sense we are going, or the Earth is going through very difficult times at the moment. It’s very strong times at the moment. We see this as a reflection of the various wars that are happening. What is happening in Egypt today, for example, is a very good example of how the Ego has created this chaos, has controlled people for so long. But the Light is there within everyone’s heart because the Truth is there. That Truth has to come out. And so revolution has happened in that sense to take away these controlling people, or whatever. In a way that’s a form of exorcism, because exorcism is actually exhume, to take away. Or remove, from the Latin word, what is not true. So that has been, and still is, a deep part of my journey. And I continue to work with that. It’s a soul calling to whatever I can, whenever that comes around, to help remove energies this way.

Lewis 110131 4.4 Religionsfilosofiska jämförelser. Ingen av de tre neoexorcisterna ser Det gudomliga som ett personligt väsen, en teistisk Gud, utan som en urkälla som befinner sig på ett högre plan. Då det är mycket svårt att nå detta plan erfar man Det gudomliga istället genom dess emanationer. Det personliga finns istället längre ner i den gudomliga hierarkin i form av t ex änglar och skapelsemästare. Såväl Christer (med det kausala planet) som Lewis (med de sju skapelsemästarna) samt alla tre (med olika ickereducerbara och komplexa metafysiska naturlagar) påvisar däremot stöd för att det finns en intelligent design av universum (Meister 2009: 92 ff.). Ondska ses som en naturlig obalans och något relativt, beroende på perspektiv, av såväl Christer och Magnus – en naturlig ondska oberoende av människoliknande intentionalitet. På ett högre plan existerar egentligen varken ondska eller godhet. Lewis däremot ser det som en brist på högre insikt hos intentionala agenter - en moralisk ondska. Den kan bara neutraliseras genom upplysning, i dubbel bemärkelse. Alla tror på den mänskliga fria viljan. Implicit ger de därmed stöd för två helt olika teodicéargument: att universum är skapad utan ondska men att den uppkom genom den mänskliga fria viljan som en brist på godhet, inte som ett eget väsen (Augustinus) samt att ondskan kan vara ett sätt för den ofullkomliga människan att genom insikt uppnå fullkomlighet (Irenaeus/Hick). Däremot finner jag inget stöd hos mina informanter för processteologin, att Det gudomliga är ofullkomligt och att även det utvecklas kontinuerligt, dialektiskt med Skapelsen, till något fullkomligare (Ibid.:129 ff.).

  69  

5. MOTSTÅNDARNA: DEMONER, MÖRKA MÄSTARE, GASTAR OCH HÄXOR. 5.1 En arketypiskt influerad demonologi. I våra samtal skiljer Christer på spöken, demoner som kommer från Djävulen och ”demoner”. När han framöver talar om demoner så är det inte de djävulska, enligt den kristna diskursen, utan demonen som varelse enligt den buddhistiska världsbilden. Demoner i sig är varken onda eller goda utan bara en existensform som, likt människor, drivs av vad som är bra för demonerna själva. Demoner kan som neutrala karmiska varelser redan befinna sig i ljuset, i motsats till spöken och diaboliska demoner. Därför kan man inte driva ut demoner utan endera tar man bara till sig dem som budbärare (se 5.4) eller så måste man förhandla med dem. Demoner styrs i sina förhandlingar av rätt ”basala behov”, dvs. upp till ”andra och möjligtvis tredje chakrat”. Det finns två ”arketypiska” huvudgrupper av demoner (bortsett från de diaboliska) – de jordbundna och de himmelska. När jag snabbt träffade Christer för en avstämning utanför våra ordinarie intervjutillfällen berättade han om när en jordbunden demon framträtt för honom. Direkt efter mötet gjorde jag följande minnesanteckning:

Christer har en återkommande kvinnlig klient som är finanschef. Hon är mycket spirituell men rädd för det okända, mörkrädd m.m. Vid den senaste behandlingen så upptäckte de bägge hur marken mullrade och hur hon skakade. Christer mediterade och såg att en "lian" fanns mellan hennes rotchakra och marken. Längs med lianen kom det upp en röd demon som ställde sig vid sidan om och betraktade dem bägge. När jag frågade Christer om kön sa han att han inte tänkte så, han jämförde med: ”Vilket kön har duvan där borta?” Demonen kändes vare sig ond eller god utan neutral. Då demonen inte ville kommunicera med Christer (han uppmanades inte heller utan kommunikation sker bara ifall demonen själv tar initiativ) lämnade han "bilden" och mediterade vidare. Christer noterade att demoner finns i jorden och kommer upp därifrån. Kontext: Vi satt på en parkbänk i Humlegården och njöt av solen efter att ha fikat på Saturnus (100512).

De jordbundna demonerna påminner om burdusa elementarandar medan de himmelska är spirituella och praktfulla, exempelvis som en grip eller en drake. Vissa himmelska demoner kan vara skickade från Gud som en uppenbarelse. Skillnaden mellan dem och änglar är däremot änglarnas storhet. När Christer mött änglar upplever han dem som ”en bärare av världsordning, universell ordning, eller galaktisk ordning. Den är så stor så det kan man inte förstå.” En himmelsk demon däremot har en mera normal storlek när de uppenbarar sig. Christer har sett dem ett antal gånger som väktare för klienter som var karmiskt ämnade att dö. Anledningen att de visade sig för honom tolkar han som att det var ett gudomligt tecken att han skulle hålla sig undan. Men hur vet han ifall det är en himmelsk eller jordbunden demon han ser? Kanske den jordbundna t ex vill lura honom inför en exorcism? I det fallet menar Christer att han måste lita på sin känsla, sin intuition.54

                                                                                                               54 [J]ag måste gå på min in-, jag måste gå på min känsla. Ja, men den [himmelska demonen han såg], den var bortom på

något sätt. En demon som kanske kommer ifrån jorden känns inte bortom. Den känns på ett annat sätt som att det är någonting som man kan välja att gå med eller gå emot… Det här, det var en kän[-sla?] som en uppenbarelse. Förstår du? Det kände som en himmelsk, någonting som Gud skickar ner för att jag skall se någonting… Det gör inte en jordbunden demon. Den känns inte som en uppenbarelse. Lika lite som en människa jag ser på gatan är en uppenbarelse… Det här var så pråligt, det var andra färger, det var liksom allting annat. Det var så kondenserat… Jag tror att de kan ligga rätt så extremt, demonerna. De kan nog ligga extremt högt uppe eller långt nere på skalan. Jag

  70  

Christer påpekar att även om jordbundna demoner kan göra en enorm skada är det bra att ”ha lite demoner omkring sig” för de driver processer som både transformerar och oftast i längden ger ett positivt utfall. I ett av Christers klientfall så är demonerna erotiska väsen, liknande den kristna demonologins manliga incubi55, som den drabbade själv kanske attraherat till sig:

Jag har en klient som anser sig vara uppvaktad av två stycken olika [demoner]. Hon är mycket sund och hon är, alltså hon har det här problemet att hon blir uppvaktad från andra sidan. Eller också om hon halv (?), någonting som inte gått över riktigt, eller någonting som [sväljer]. Och hon är en smart, mycket rolig, spirituell kvinna som har varit gift ett antal gånger. Och som har barn. Men som har en, som är uppvaktad vissa nätter av någon som vill bli tillsammans. Och hennes problem är då att [jag avbryter]. Om någon som? Som har samlag med henne. På natten? Mm, eller på morgonkvisten. Andligt alltså? Ja hon känner det fysiskt. ... I sömnen, eller? Hm, halv-, halvvaket tillstånd. Och hon vaknar? Ja hon vaknar. Men alltså ändå någon sorts halvmedvetet. Och en del av då det problemet som finns är ju att hon, hon är inte odelat negativ till det där. OK. Så det är ingen ren våldtäkt? Nej, det är ju inte det utan det är ju någon sorts kontrakt ju i botten. Och sen har hon, så är det någon man till som inte går så långt utan bara gruffar omkring och flyttar på lite stolar och ändrar på, så där. Inget sexuellt alltså? Nej. Det kan bli svartsjukt, kanske möjligtvis, men inte så. Och nu så, nu jobbade jag ju rätt mycket med henne och jag kan nog bara konstatera att hon har sådana krafter omkring sig. Hon definierar det som att de finns i lägenheten. Hon definierar dem till lägenheten så hon har försökt flytta på sängen. Eller flytta på, alltså det är en sådan transparens mellan omkringliggande lägenheter, eller i jordenergin, eller något speciellt ljus, eller någon speciell frekvens, eller att zonen (?) skulle finnas någon sorts tidigare liv. Att hon har hågkomster utav den här kraften. Hon kan inte få den rätt riktigt. Den söker upp henne men hon är ju lite grann ett offer även om hon tycker om det. Men hon är inte tokig på något sätt. Utan hon är

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         tror inte att de ligger i mellanskikten så mycket. Alltså det registret som vi omfattar. Utan jag tror att man måste se dem med ett superseende.

Christer 110325 55 Wikström (1989) analyserar ett colombianskt snarlikt fall där en artonårig flicka anser sig besatt och utsatt för en incubus på kvällarna i sin säng. Hans tolkning är att flickan dissocierar mellan sig själv och en incubus i ett Sundénskt rolltagande för att få ett subkulturellt accepterat utlopp för sitt omedvetnas sexuella behov. Subkulturellt då besatthet visserligen är accepterat i den colombianska kulturen men inte ansett som något vanligt förekommande. Besatthet som förklaring blir enligt Wikström en försvarsmekanism för att skydda hennes puritanska självbild mot hennes omedvetnas sexuella begär när hon rör sig själv. Även Cuneo (2001:32) ger exempel på ett amerikanskt par som våldtas av heterosexuella incubi och succubi. Att som kvinna ha mardrömmar om en incubus ansågs förr i Väst vara ett tecken på att hon var en häxa (Mauss 1950:38).

  71  

smart och logisk, intellektuell. Smart kvinna.

Så hon har aldrig haft det utanför sin lägenhet? En läkare hade ju sytt in henne direkt. Och därför går hon inte till läkare med det. Men hon förstår att det låter helt tokigt. Men hon måste ha hjälp med det. Men hon har aldrig haft det utanför sin lägenhet? [Nej.] Det är alltid i sängen, det är det tillfället? [Ja.] Det är kopplat till rummet? Ja. Men å andra sidan så är det kanske vissa tillstånd som hon hamnar i, i det rummet också? Så att hon kanske öppnar upp för tidigare liv, vad vet jag? Eller det kanske finns en liknande situation som hon kommer ihåg så tydligt så att hon skulle tänka att det händer här och nu? Så gör det kanske också? Vi måste kanske definiera tid egentligen? För att få rätt på det här problemet. Men har du sett då, någonting? Nej. Inte så alltså. Men nu har vi jobbat så många gånger och just nu så har hon inte det problemet överhuvudtaget... Jag tänker mycket som om det var en demon helt enkelt. Men varför skulle det vara det? Därför att hon också är en demon. Är hon en demon? Det kan hon också vara. Hon kan ha, hon kan ha en sådan kraft i sig. Alltså besatt av en demon? Nej, hon behöver inte vara besatt ens en gång. Man kan ha en sådan delpersonlighet. Enligt den buddhistiska läran så är demon en del av de sex livsformerna på Jorden... Och det finns bra demoner och det finns dåliga. ... Men då är de ju besatta? Det behöver de inte vara. I och med att de ligger inbäddade i hennes personlighet... Att hon har en spirituell linje som kommer från demonen. Och går in så här. Dvs. att hon attraherar den typen av kraft, då manlig. Och det kan ju vara så att man måste väcka upp den hos henne också? Och jag har ju närt den lilla tanken att hon faktisk har en viss sådan kraft i sig. För mig är den fascinerande och mycket vänskaplig. Och mycket, mycket bra. Alltså för mig är den högklassig. Men icke desto mindre, det finns ett litet demondrag i det hela. Och det vill jag ju naturligtvis utveckla. När du säger demon, ser du [Christer avbryter]? Då ser jag ett annat ansikte. Då ser jag en annan kropp. Ser du det på henne? Nej, men det ringer, det ringer lite klockor.

Christer 090624 5.2 Elementarandar och eteriska väsen. De väsen som Magnus driver bort är dels elementarandar, dels gengångare eller andra slags eteriska väsen. Elementarandarna har såväl elementets egenskaper som i hög grad dess utseende. För Magnus ser exempelvis jordandar ut som svarta sniglar och rör sig trögt och långsamt. Olika slags elementarandar har även skiftande temperatur och densitet. Eteriska

  72  

väsen har i motsats till elementarandar egennamn.56 Eteriska väsen dyker vanligast upp vid ockulta praktiker som anden i glaset. Men magiker kan även direkt rikta dem mot fiender eller indirekt försåtsminera föremål med dem. Det vanligast förekommande vid Magnus utdrivningar är jordandar som hamnat på fel ställe, framför allt i byggnader. Något som jag analytiskt tolkar som att problem uppstår då fria naturkrafter befinner sig på den tyglade naturens, dvs. kulturens, domäner. Men ibland kan elementarandar även uppträda som eteriska väsen. I följande memorat beskriver Magnus först väsendena som typiskt eteriska enligt hans kosmologi, i sättet som de uppträder och anledningen till besattheten. Men i slutet anges de ändå som jordandar.

Kan du berätta om någon gång… när någon människa blivit besatt? Att du har tagit bort det som besatt den människan?

Berättade jag om den tolvåriga flickan förra gången? … Hon var besatt av två stycken entities som ställde till sattyg för henne och hennes mamma. Så det var väldigt jobbigt. De var helt kopplade till henne och hon hade is [i sig?] de här energierna. Så det satte igång så mycket jobbiga processer där i deras hem. De slog på stereon mitt i natten på högsta volym och bultade i garderoberna. Det var ju värsta helvetet. De var ju livrädda, ensamstående mamma och liten söt dotter. Det var riktigt, riktigt jobbigt. Om jag minns omständigheterna rätt så hade mamman varit med i en ockult historia och dragit med sig det här av misstag eller, hoppar in där i dottern. Det var inga trevliga typer heller, det här. Och de verkligen satt där. De hade gått till andra utdrivare för att få någon rätsida på det här och ingenting hade fungerat. Så henne jobbade jag med i Enskede. Jag jobbade inte där i Huddinge, i lägenheten, utan jag jobbade direkt med henne. Så de var med dit, nämligen. Det var världens sötaste flicka och hon hade värsta skräpet i sig verkligen. Hon kände ju av det också. Hon var väldigt sensitiv. Så jag gjorde hela ritualen fullt ut. Och det var ganska hög volym också. Det var hon väldigt bekväm med. Och sen var det lugnt i Huddinge. Om jag förstod dig rätt, de här två, vad det nu var för entiteter, de hade följt med mamman från någon ockult seans? Ja. Och gått på dottern för det var mer godis. ”Och gått på dottern” – betyder det att de befinner sig utanför henne, i hennes närhet, eller inne i henne? Inne i henne, de jävlarna. Så när de gjorde otyg, gjorde de [det] utanför henne eller genom henne? De användes hennes energier som redskap för det. Det var hon nog inte medveten om själv helt och hållet. Vad var det för någonting? Det kallas för poltergeister och det här var elementarer. De hade fula namn som jag undviker att upprepa just nu. Mmm. Det var några riktiga fulingar kan jag säga. Så dem var jag väldigt rapp med. Vilket element var det? Det var smutsig jord. De ville verkligen dra ner henne så det var bra att vi blev av med det där. Varför ville de göra det?

                                                                                                               56 Jag uppfattar Magnus eteriska väsen som demoner enligt den goetiska traditionen, något som han vid ett annat tillfälle berättade att han hade kunskap om men av etiska skäl inte längre lärde ut eller höll på med själv.

  73  

Om jag minns omständigheterna rätt så hade mamman varit på helt fel sammanhang med fel personer. Och då kan saker och ting väldigt skevt bliva. Man bör välja sina sammanhang har jag lärt mig… [Han vill inte säga mer av integritetsskäl till sin tidigare klient.]

Magnus 110314 5.3 De Mörka mästarna och poltergeister. De vanligaste krafterna som besätter människor enligt Lewis är de Mörka mästarna. En Mörk mästare är farlig då den kan besätta människor under t ex meditation för att få tillträde till hennes ”psyke”. Den kan då bedrägligt utge sig för att vara en Ljusets mästare eller en andlig guide. Detta är något som sker rätt så ofta och Lewis anser att 70 % av alla intagna på psykiatriska anstalter egentligen är besatta. En anledning till att de blivit besatta är att något av de högre sinnena öppnat sig för tidigt på dem, vanligen orsakat av en chock eller felaktig andlig träning. På så sätt varseblir de andar utan att kunna hantera eller kontrollera det. Just därför poängterar Lewis att det viktigt med en kontrollerad och korrekt utveckling av de högre sinnena. Då kan man hela tiden stanna i Ljuset och de Mörka krafterna kan inte komma in.57 Lewis skiljer på närvaro i rummet, partiell besatthet och full besatthet avseende Mörka krafter. På den lägsta nivån är det vanligast förekommande de svagare poltergeister, de som oftast enbart ställer till förödelse. Men poltergeister kan också bjuda in andra, starkare krafter till rummet och i vissa fall även själva besätta folk. Precis som Ljusets mästare och änglar så har de Mörka mästarna ursprungligen varit människor (eller människoliknande varelser från andra delar av universum). Men de har i ett flertal liv valt att istället följa den Mörka sidan. Ibland inser de, om än sent, att de valt fel sida

                                                                                                               57 So those people who are in psychiatric wards, they have some opening for Dark Masters to enter? So even if

you throw out and transform those Dark Masters you have to close the opening otherwise someone else will come in?

Well, that’s part of the healing. It’s to rebalance the channels, the chakras, and energies within a person. Because there are spirits that come and go within people as well. You know they have moods swings. Or they can be perfectly right one minute and then disorientated the next. And that is partial possession. Are the spirits dormant in the person or are they around the person? It has a link, it has a connection. And it can come through that connection anytime. And for example, many, many people that are possessed believe they are Jesus. Or believe they are someone else. Because that’s what the Dark Forces tell them that they are. To feed the Ego, to help them stay there. The main entrance for any Dark Force is only through the third dimensional consciousness. And emotions. They cannot enter through higher consciousness, fourth or fifth dimensional consciousness, because the Light is there. But when you are in meditation? When you are meditating basically what you are doing is, certainly in the beginning, you are learning to harmonize and let go of your physical self. To cross the bridge into fourth dimension so that you let go of your logic, it’s put aside, for you to purely focus on the fourth dimension, or fifth dimension beyond. So that you can have visualization, be creative in your visualization. If that is not followed correctly, or if your Ego is too strong or your lower nature or if there is a fear there, then there is an opportunity space for the energy to come in. If you understand what I mean? So you are not really in the fourth dimension? No, you are not truly in the Light. That’s why they get in? Yeah, yeah. So there is an opportunity there, maybe for a second or whatever. But it’s really important that if anyone feels that there is something that is not right then question that or put Light onto it. And then that will help, remove anything negative that maybe around. Because when you meditate you are basically opening your channels and the Light is seen. By all forces, good or bad as we call them.

Lewis 110131

  74  

och då kan de försöka få hjälp att återvända till Ljuset. Lewis berättade om hur han lyckades hela en Mörk mästare så att han till sist kom in i Ljuset. Men trots att han själv ville bli fri tog det Lewis över tre månader av behandling innan han lyckades att rensa bort all negativ karma som klienten hade ådragit sig i sin tjänst hos Mörkret.

5.4 Spöken och gengångare. Gastar är platsbundna väsen och finns av två slag: gengångare, som är identifierade avlidna personer (dödssjälar), samt spöken (en kvarvarande livssjäl eller personlig livskraft) som är oidentifierade, anonyma (Klintberg 1977). Spiritualismen har påverkat den moderna synen i Väst på hur gastar kan uppenbara sig och hur de uppträder.

[A]ndar inte äro allsmäktiga och ansvariga krafter, utan att de styras av [andeuppenbarelsens två] lagar, inte mindre bestämda än våra egna. En av dessa lagar är, att [1] en fysisk grund är nödvändig för varje psykisk manifestation... Intet spöke har någonsin existerat av sig självt allena. Det kan existera utan vår hjälp, men kan inte manifestera sig för det mänskliga ögat, utan att hämta material ur mänskliga eller möjligen animala källor… Om man nu kunde tänka sig att en människas osynliga del, är delbar i en högre, vilken fortsätter att leva som ande, och en lägre, som representerar de djuriska funktionerna, och ännu oförbrukade livskrafter, då det är den senare, som inte normalt utnyttjats under ett liv, som för tidigt avkortats, och vilken kanske sedermera kan finna uttryck på något märkvärdigt halvintelligent sätt… Trots möjligheten att använda oerhörda krafter, är det tydligt såvitt trovärdiga anteckningar utvisat, en fastställd regel, att [2] en andeföreteelse icke kan för eget syfte förstöra någonting eller skada någon… [Dvs.] att det råder en stark begränsning för de psykiska krafterna, vilken inte förhindrar oväsen och åtföljande störningar (Conan-Doyle 1930:131 ff.).

Exorcister inom de kristna kyrkorna instämmer även i stort avseende den spiritualistiska synen på hur exempelvis gengångare uppträder. Här är en variant av den första lagen ovan:

For example, cases are known in which what seems to be happening is that a diseased former inhabitant of a house wishes to make contact with the present occupants. Since a discarnate entity cannot produce physical phenomena, it has to act upon a physically embodied person, so that that person can then become the epicentre for the disturbances (Perry 1996:29).

Magnus gastar är i alla de fall han berättar om gengångare. Han använder i princip samma metoder att avhysa gastar som när han driver ut demoner. Skillnaden är att han inte förgör gengångarna utan istället hjälper dem att gå in i en ljustunnel. Via ljustunneln kommer de vidare upp till astralplanet (se 4.1.2) och bort från bundenheten till den plats de tidigare har bebott. Här ger Magnus ett exempel på hur en besvärlig gengångare uppträder:

Så han [Magnus anfader] vill inte reinkarneras? Han vill finnas där? Ja det där är intressant, hur de vill och inte vill. Ja, en del vill ju vara kvar här och hålla på och härja. Jag berättade om han i Enskede, gjorde jag inte det sist? … Det gjorde jag aldrig. Jo då fanns ju huset innebyggare kvar där [sluddrar ett namn], förstår du.

  75  

Vad sa du? Mannen som hade byggt huset och bott där ursprungligen med sin familj fanns kvar i huset då för att se till det. Det hade stått tomt väldigt länge också. Yes. Så han var väldigt förtjust att det tog över folk då som ville göra någonting bra med huset. Så vi hade väldigt bra relation med honom. Och han visade sig både för oss och för min styvsons barn och andra människor. Men han var lite knepig. Bland annat var han rasist. En god vän som var indier motade han i dörren [skrattar]. Och sedan spårade det ut helt år 2009. Yea. Jag skulle ha en NLP-utbildning i huset. Och det tyckte han inte alls om. Så gjorde han en massa jävelskap. Det var mest kvinnor på kursen så han dök upp bl.a. när de var på toaletten och satt där och glodde på dem. Vid ett tillfälle höll han för dörren för en kvinna så att hon inte kom ut. Det blev mer och mer jobbigt. Sedan blev han förbannad på mig och gav mig öroninflammation. Och jag vet inte allt som hände. Så jag var tvungen att skicka upp honom, skicka ut honom till slut. Så det blev jättestökigt. Det snälla husspöket blev det besvärliga husspöket [skrattar]… Hur rensade du bort honom? Jag gjorde hela ritualen. Och sen var jag snäll, så jag höll inte på att jag skulle slita honom i stycken. Jag bara sa: ”Nu är det dags att gå in i ljustunneln här.” Jag var ganska bestämd med det. Jag var väldigt bestämd med det. Så jag såg till att han åkte upp med en jäkla fart. Och sedan var det lugnt. Jag tror att jag sällan gjort det så snabbt någon gång. För då var jag riktigt förbannad, så jag drevs av det. Det var jätteintressant. Sen försvann min öroninflammation, puff [knäpper även med fingrarna], och den var jättejobbig. Ja herre gud man blev galen. Jag trodde att jag skulle skjuta av mig skallen, så ont gjorde det... Ja så kan det vara.

Magnus 110314 Även Magnus elev Katharina var tvungen att rensa sitt hus från den man som en gång byggt det. Det som är extra intressant med hennes berättelse (som jag återger i 7.2) är att hon anlitade Lewis att rensa huset från gengångaren.58 Troligen är Lewis en av de aktivaste neoexorcisterna och gastutdrivarna i Stockholmsområdet. Dels med tanke på att det är vad han huvudsakligen försörjer sig på, dels hur många fler fall han verkar ha haft jämfört med de andra utdrivarna. I våra samtal däremot tar Lewis inte upp gastar i något annat sammanhang än när jag uttryckligen frågar honom vad som händer när man dör (se 4.2). Han delar, inte oväntat med tanke på hans tidiga skolning, spiritualisternas syn på att det är anden (livskraften) som stannar kvar och spökar. Kanske indikerar hans ointresse att själv ta upp gastutdrivningar vilken liten vikt han lägger vid dem jämfört med utdrivning av de betydligt skadligare Mörka krafterna? För honom är ju gasten inget ont i sig utan snarare någon som gått vilse i sin dödsprocess och behöver vägledas vidare och helas, jämförbart med levande människor med olika åkommor. Christer gör återkommande utrensningar av gastar. Även han hjälper dem att gå in i en ljustunnel. I Christers berättelser är det istället för gengångare anonyma gastar, dvs. spöken.

Vad är spöken för någonting? Definitionen på ett spöke är att det är en jordbunden själ, som inte kommit vidare i sin själavandring. En dödssjäl alltså? Ja just det. Ja det är ju så det är. Spöket här har ju levt. Det kan ju också vara så att spöket kan röra sig i frekvenserna likadant? Men ofta är den ju jordbunden, just att den är bunden till jorden. Så att den har inte kommit vidare, den har fastnat. Och det är ju många som är skickliga på att ge den ljus. Jag har gjort

                                                                                                               58 Katharina visste inte att jag redan hade kontakt med Lewis när jag träffade henne utan kände bara till att jag intervjuat hennes lärare Magnus.

  76  

det flera gånger själv59… Det verkar som att den processen där väcker, väcker på något sätt krafter till liv. Att det ändå producerar i vissa fall. Och att liksom husen kan hemsökas eller det liksom. När jag gick in och mediterade på ett hus för en, ja en månad sen eller en halv, varför de såg dåliga, ja vad som höll på att hända i huset. Så jag upplevde det som att huset tippade, alltså det tippade neråt så här. Då sa jag det att: ”Det tippar, neråt åt något håll.” Och det höll hon [husets ägare och Christers uppdragsgivare] med om plötsligt att: ”Javisst, herregud det tippar, hela huset lutar ju.” Och då vi undersökte det området, åt vilket håll det lutade, så uppträdde faktiskt ett spöke. Men. Vad gjorde spöket då? Ja men det spöket var någonting som låg i marken. Du vet en människa har dött, det har dött så väldigt många människor före oss. Så att det ligger människor överallt. Det finns ju själar överallt i marken. Och de kommer att aktiveras om de inte har gått vidare. De måste göra det. Med tiden gör de det. Det här händer hela tiden. Och det är likadant, jag har ytterligare ett sådant här uppdrag som jag skall ta på lördag, där det är precis det här. Där någonting håller på att aktiveras i marken. Men är det de som gör att huset lutar? Ja men man kan liksom få en känsla av att marken under huset inte är homogen. Att det finns starka krafter i det så att det finns ingen grund under den delen av huset. Utan man måste rensa det.

Christer 091201 5.5 Varför drabbas man av demoner? Det finns en judisk-kristen tradition att det är riskabelt att exponera sig för onda andar, exempelvis genom spådom och andra ockulta bruk (se 3 Mos 20, 2 Kung 13). Spådom (seanser, anden i glaset, tarot etc.) och ockultism (vilket inkluderar icke-abrahamitiska religioner) återfinns som förklaring för besatthet i de nutida kristna exorcistmanualer jag har tagit del av. Jag skönjer en i stort gemensam kristen diskurs i Väst avseende besatthet och exorcism. Förutom den gemensamma källan, den kristna Bibeln, läser och refererar de som utför exorcism till varandras skrifter så de påverkas av varandra avseende såväl teori som metod.60 För att illustrera denna diskurs återger jag här utdrag ur, i turordning, aktuella lutheranska, anglikanska respektive romersk-katolska inomkyrkliga exorcistmanualer. 61

                                                                                                               59 Alltså jag, att ta bort spöken det kan vara lätt. Det kan också vara otroligt svårt. Det beror lite grann på var den

befinner sig i sin cykel… Det har någonting att göra med hur fullgången den är… Då är vi inne på själavandringen som sådan. Och då är det, jag vet inte varför det uppstår, varför vissa, vissa inte accepterar det, vissa kan inte passera den här porten. Gå upp i ljuset eller hur man nu vill. En som inte får någon bra process där. En som inte vill acceptera det eller väljer att stanna kvar. Som inte kan inse att de har dött. Alltså det finns massa, det kan man läsa om, varför det händer. Teorier om varför det händer. I vart fall sanningen är att de stannar kvar i alla fall… Och de själarna kan ju befinna sig i ett mer eller mindre färdigt tillstånd. Och det finns nog inget samband mellan hur mycket plats de tar, eller hur mycket stök, och hur fullgångna de är. Men där finns närvaro. Och sen kan vissa människor ha varit onda, alltså ha tänkt fel eller ha gjort fel eller själv ha varit traumatiserade då. Och vissa människor har mördat och andra har mördats. Och det finns mycket lidande. Och det kan vara så att de här väldigt kraftfulla liven, som man lever ibland, gör att man inte går vidare. Att man måste liksom sona sina brott, vet jag inte. Att man måste på något sätt måste hamna i en situation där man har i alla fall kommit till någon viss insikt, eller att, ja det finns olika tankar i det… Och jag kan tänka på det här i alla fall att skall man då göra en utrensning på, nu är det väldigt vanligt, när jag har blivit tillfrågad de senaste gångerna så har det alltid legat, har det alltid kommit ner i marken. Plus att det har alltid funnits döda, eller avdöda, i marken som behövt komma upp. Alltså som en själavandringsfrågeställning.

Magnus 110314

60 Cuneo (2001) påvisar tydligt hur nya trender från såväl kristna, oftast karismatiska, böcker som populärkultur influerar hela fältet av amerikanska exorcister. Ett exempel är att före boken Pigs in the Parlor var det ovanligt med att man blev besatt av mer än en demon i taget. Men efter det att boken släpptes (1973) blev

  77  

De [onda andarna] kan till exempel binda henne i synder, så att hon inte kan låta bli att begå samma synd om och om igen. De kan hindra henne att göra saker, göra så att hon inte klarar av att delta i gudstjänst, ta emot Nattvarden, nämna Jesu namn. De kan också orsaka psykiska och fysiska störningar och sjukdomar... Det går i stor utsträckning att undvika att komma i kontakt med onda andar genom att låta bli att söka upp dem. Om man ägnar sig åt voodoo, svartkonst, satansdyrkan, eller... allt slags ockultism, spiritism, seanser, astrologi, spådomar; även österländska religioner och religionsblandningar. Onda andar kan också få inflytande över platser och byggnader, särskilt där man sysslat med sådant som nämnts ovan. Det bör påpekas att där själavård och bikt fungerar som de bör, där har demonerna mycket svårt att göra sig gällande (Petrén 1981:8 f.).

Ensure that where there has been involvement in ouija, tarot, or the occult or magic (whether ostensibly malign or benign), the person involved makes - at some appropriate stage - a formal and deliberate renunciation, and turns to Christ [and the Anglican Church]… Families subject to poltergeist activity tend to be spiritually deprived and may often resort to such spiritual practices as table tapping, ouija and planchette. This tends to accentuate the emotional tension, particularly if the participant has a bad conscience about his involvement. The taking of drugs may alter consciousness and upset the capacity to be able to cope with emotional stress. Press and television interest, initiates coverage of poltergeist cases, can increase fear-response by emotionalism and sensationalism. So may the involvement of mediums, who tend to link the phenomena with the activity of departed spirits - in this case, a manifest misdiagnosis… The Background Causes [for demonic possession] (a) A blatant and unrepentant life of selfish sin. (b) Occultism of some form, where an invitation is wittingly given to occult powers, or some sacrifice or incantation is made. (c) Deliberate subjection to a Satanic or Luciferian cult, or worship of a 'life-force'. (d) An outlook of totally self-centred materialism. (e) Occultism in the family, causing the patient to be dedicated to – or baptized into – some demonic cult in infancy. (f) A desire for some person, thing or power, combined with a willingness to pay the price, i.e. the surrender of the will to demonic powers in return for a ‘reward’ (Perry 1996:5, 21, 119 f.). Causes of Demonic Influence … Rebellion against God… Sins against the Light… The ’natural religions’ – Hinduism in India, Buddhism in Ceylon, Shintoism in Japan, Animism in Africa [etc.]… The [Catholic] Church has always recognised that there is a good side to these pagan religions but that there is also an idolatrous demonic side… Occult Practices/Sorcery – these are the experiential resources, the signs and wonders, of paganism – seeking spiritual help in ways that are forbidden by God… Occult power is not only of deception but also of the energy which belongs to all spirits, including those who have fallen… Occult practices fall into three groups: magic, seeking to use the psychic/demonic axis to gain power; divination/fortune-telling, using it [to] gain knowledge; and spiritism/spiritualism, trying to make contact with the spirits of the dead. All these occult practices are direct invitations to the Devil which he readily accepts. In corrupting and destroying millions of young people they are closely related to drugs, demonic music and pornography. They all involve an abandonment of self-control with which human beings are entrusted. The thin edge of the wedge (soft drugs, yoga for relaxation, horoscopes just for fun [reiki, acupuncture, enneagrams] and so on) is more dangerous than the thick end, because more deceptive – an evil spirit tries to make his entry as unobtrusively as possible… New Revelations… Pride/self-glorification… Perversion… Among the causes of homosexuality is a contagious demonic factor... Other

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          plötsligt allt fler besatta av en hel flock av demoner samtidigt, ledda av en huvuddemon enligt bokens upplägg. Hunt (1998:217) uppmärksammar hur anglikanska och romersk-katolska exorcister samarbetade och utbytte erfarenheter i organiserad form i Storbritannien redan från 1950-talet. 61 Med ’inomkyrkliga’ menar jag att de är avsedda för internt bruk för präster inom respektive kyrka. Alla är däremot inte officiellt sanktionerade som det enda tillåtna ställningstagandet avseende exorcism utan kan ses som inlägg och praktiska råd i en intern debatt. Anledningen till att jag även inkluderar den anglikanska kyrkan i min analys är att den påverkar populärkulturen samt att den förefaller ha påverkat Lewis i hög grad.

  78  

Causes of Demonic Influence… the effects of curses/spells/voodoo… It is partly through our reason that he [God] protects us and so both drugs and psychosis can provide an opening for the demonic… (Davies 2008:16 ff.).

Magnus och Lewis besatthetsförklaringar ligger nära den kristna diskursen avseende varför man drabbas av demoniska krafter. Särskilt anden i glaset (där man själv öppnar upp sig blint mot andevärldens varelser, såväl onda som goda) men även drogmissbruk återkommer ofta som anledning till varför någon har attraherat mörka krafter till sig. Så här besvarar Magnus min fråga om varför man kan bli besatt:

Ibland kan folk dra på sig saker för att de hållit på med droger och dragit ner sin tröskel. Det är väldigt attraktivt för blandade energier. Och när man håller på mycket med alkohol eller narkotika i någon form så kan det omedvetet väja in och dra till dig magnetiskt en hel del stök och då får man göra processer. Ibland drar man på sig saker för man hållit på och lekt med anden i [sväljer]. Finns inte sådant där, ja då kommer någon knepig jäkel som tycker att nu skall vi knepa till det. Jaaa. Ja det är alla möjliga scenarios, måste jag säga. Jaaa. Ibland är det beställningsjobb. Jag hade två marockanska bröder som hade varit utsatt för ett beställningsjobb. Då hade affärskonkurrenter i Casablanca hyrt en magiker och skickat jävelskap på dem.

… Kände du att det var några andra krafter än vad som du var van vid? Jaaa. De [djinnerna] var speciella. Och de var elementkopplade också. Mmm. Torra och heta upplevde jag. Och de fick, de fick i alla fall avlägsna sig. Så då var jag, var jag ute i lite olika lägenheter och röjde. Mmm. De hade satt sig. Joodå. Ja det är knepigt. Jag tycker att det är oetiskt att, liksom, göra sådana beställningsjobb. Och det är min etik. Jaa. Det är tydligen väldigt vanligt i Marocko… Jag skulle kunna säga mycket om Jugoslavien också. Det är ett separat kapitel, Bosnien och Kroatien. Där har de ju sina traditioner med att skicka jävelskap på folk.

Magnus 110207 Förutom ockulta praktiker, droger och felaktigt leverne (vilket genererar olika grader av ”instant karma” enligt Magnus) ger både Lewis och Magnus flera exempel på att man även kan bli utsatt för riktad besatthet från utomstånde illvilliga människor eller rentav häxor (jämför ”curses/spells/voodoo” hos Davies ovan). Ett exempel på hur de uppträder, förutom Magnus redogörelse om de två marockanska bröderna, är Lewis berättelse om hur en svart häxa fick tillträde till en klients hem genom en inplanterad ”ockult sändare”, hur han upptäckte den och hur han neutraliserade den svarta häxans mörkermagi:

You enter a room, what is the first thing you do [during an exorcism]? Do you feel, do you see? So it might be a house? It might be a big house? So I feel the vibration. And there is always a point of access. In other words, there is always an entrance point through which the Dark Forces come. So that is what you localize first? Yeah. I see where the strongest vibration is. Perhaps where the energy spends its most time and where the waves come in… And how come it’s there? Because it’s an access point for this energy to pass, […] the Dark energy to get through. I will give you an example on how this works, on a witchcraft level. Someone approached me one day and she said: “I am having difficulties in my house. Can you come and check this house out?” And so I went along. And

  79  

she said she had been hearing things upstairs. And things knocking and banging in the night and so I went along. And I walked round house, completely scanned the house, if you like, to see everything. So I scanned it. And I went up the stairs and I came along the room, along the kitchen and the bathroom and everything. And I came into the living room. And then on top of the TV, or next to the TV on a table, was this beautiful cathedral-shaped wax image, a physical wax image. And I immediately felt that was the object [he is snapping his fingers]. So I asked the lady, where did you, what happened, where did you get that from? And she said: “Two days ago I was in town and this woman came up to me and she was kind of, she had kind of mystical dress on and she was very nice and had a wonderful smile and beautiful red lips.” “And she said: Oh, I really like you and, you know, can I give you this gift?” So she gave it to this women. “And I said: I accept it and thank you very much. And she seems so happy and I was also happy to receive this gift and I come home with it.” I said: “Ah, that’s how the witch is getting into your house. That’s the key to your house. They are using this as a channel.” Cause this witch are at home, she can be thousands of miles away. It’s got a link to your home and this is how it’s coming in. So I took that out of the house and I transformed it. End of the problem! So I shut down that channel. And I also visited that witch while I was doing this and sent back that Light to that witch. Now, that’s one example. … But now it’s this witch with the wax cathedral, since I am very interested in magic, how does she do this kind of transmitter thing in the house? Well, she, everything is consciousness, everything is consciousness. It’s a matter of how you apply your consciousness. In a positive or negative way that will determine what energies are created. And like if you direct your consciousness to someone you love in Australia. You have a picture in your mind and you send that that person will feel it [he is snapping his fingers] immediately, faster than light can travel. Yes, I understand that part. But the physical material how does that work? [Mumble] material is because the witch didn’t exactly know where that person lived when she gave her that wax. So it would then relocate where that wax cathedral was. And be able to tune in, and see things and do things and create this disturbance. So it’s like tracking. Like putting a GPS on a car or something like that? Yes, exactly.

Lewis 110131

De Mörka krafterna utnyttjar någon svaghet hos offret som öppning för att besätta henne. Förutom de tidigare nämnda orsakerna kan även tillfällig fysisk eller mental instabilitet öppna upp för besatthet, t ex vid puberten, i samband med ett tillfälligt trauma i ens liv eller obalanser i samband med felaktig andlig träning. Precis som i den kristna förklaringen kan också t ex högmod orsaka besatthet enligt Lewis. En anledning varför många besatta tror att de är Jesus eller Gud kan vara att de haft en djup religiös erfarenhet. Men den kraften de har fått av upplevelsen kan ha lurat deras lägre medvetande att tro att de verkligen är Gud eller Jesus. Egot kanske har sagt till dem att de vill få högre status genom att vara en god kristen och då har Egot, inte kristendomen i sig, skapat öppningen för besattheten. Lewis tar även upp ytterligare en anledning till besatthet, som jag vare sig läst om i den kristna diskursen eller hört någon av de andra ta upp. Han har ett flertal gånger upplevt att demoniska krafter ibland besätter någon i hopp om att själva bli befriade. En form av beräknande autoexorcism för att få hjälp att gå upp i Ljuset, vilket de inte själva klarar.

[M]any Dark Forces have come to me to be released to the Light. It’s not always about danger. Or I am going to be attacked, which is the Fear aspect. Many forces come to be released, their Soul to return to the Light. And I have made much of that work.

  80  

That’s when they come voluntarily to you? [Well?] Or is it when you expose yourself to them? You could say that. But it’s interesting because how does anyone find me for this work, for example? There is nothing by chance. So you could say that OK this Dark Soul know that I am connected to someone. And if that Dark Soul presents it to someone that in a way it will get in touch with me. And then I will go along and lift this Soul out of the Dark World to Heaven that may have been only the reason for it doing that? Who knows? So there’s lots of ways you can look at this but there is actually, there is a happening, and so I stay open to the interpretation of that and try to see it from the greater picture. There’s always a meaning behind it.

Lewis 110321

Magnus ger exempel på hur ibland några av hans klienter efter en lyckad exorcism senare tar tillbaks demonerna igen. Oftast slutar de efter den andra utdrivningen men ett av hans fall är helt hopplöst:

Jag har noll reklamationer, det kan jag säga. Annat än när de väljer tillbaks själva och det inser de själva. Jag hade en exorcism här uppe. Den var väldigt kraftfull. Det var jättelugnt i fjorton dagar. Och sedan hade han tagit tillbaks dem. Han hade haft flera exorcister där så han har det mönstret alltså… Ja, han tar tillbaks dem. I sig själv eller i huset? Till lägenheten. Och det är så jävla korkat. Och jag sa att du måste jobba med dig själv. Och styrka upp dig själv. Och jag gav honom övningar. Tror du att han gjorde de övningarna? Nej! Han gav fan i det. Han har en väldigt [sluddrigt] aura. Och det blir det som det blir. Yes. Så han är odisciplinerad… och han vet om det här, yes. Han är en otroligt kunnig och begåvad person och det hjälper inte alltid. Ja, så kan det vara.

Magnus 110523 Också Lewis ger exempel på fall där några åter bjudit in andra Mörka krafter efter det att han utfört en utdrivning. Ett av hans misstag i början av hans karriär var när han först bara drev ut en poltergeist ur ett hus men inte helade de som bodde där och analyserade varför huset blivit besatt. Efter den andra utdrivningen gjorde han istället samtliga reningssteg och förklarade även för de boende hur de själva bjudit in krafterna genom sin ockulta nyfikenhet. Först därefter blev det lugnt i huset. Christer däremot avviker från den kristna diskursen i Väst och intar en mera välvillig inställning till demoner och deras influenser på människor, både i sina memorat som trosutsagor. Troligen är detta pga. hans buddhistiska påverkan där han ser demonerna som en del av den karmiska världsordningen. I hans berättelser ser han demoner oftast som budbärare eller tecken på något som de förmedlar genom visioner Christer får när han mediterar. Och i ett fall (5.1) så är de erotiska väsen som den drabbade själv attraherat till sig. Men de kan även agera som karmiska väktare när de har hindrat honom att hela dödligt sjuka klienter. När det kanske dessutom var meningen att de skulle dö? Här beskriver Christer ett fall där han tolkar demonen som en karmisk väktare. Fallet kom upp i samtliga intervjuer jag hade med honom. Troligen med anledning av att Christer själv löpande bearbetade sin tolkning av både hans vision och hans tolkning av den med tanke på det tragiska utfallet för klienten trots behandlingen?

Men, jag har sett demoner också. Jag har en klient som har varit väldigt sjuk, är rätt sjuk. Men han är vaktad av en demon. Och jag kommer inte fram. Kommer inte förbi den. Och den demonen, den

  81  

skrämmer mig inte ett dugg. Det är bara att den är kraftfull. God? Jaa? Alltså den gör ett jobb. Den verkar ju ha ett högre syfte? Att vakta honom? Ja. Att vakta hans dödsprocess. Alltså att meningen är att han ska dö? Ja. Släpper inte fram någon… han ska dö i detta. Alltså han ska, hans process är sådan. Det är ingenting som jag kan [ohörbart]. Då måste jag lyfta upp det väldigt högt upp. Till den som har satt dit den. För den liksom fyller, den lyder order uppifrån. Men den demonen är ju väldigt kraftfull och väldigt vacker, tycker jag. Jag såg den redan första gången. Jag tänkte: ”Det är pappan.” Det är pappan som är demonen och han skulle jag kunna tänka mig att ha en sådan kraft också. Är pappan levande? Ja... Nu har jag en demon framför mig mellan mig och en klient som är döende. I svårartad cancer också. Det skulle ju gå att fixa ganska lätt. Och jag frågar mig: ”Vad fan står den där för?” Och liksom går runt honom och så. Vaktar honom. Det är en demon. Etthundra procent säker, det är en demon. Kinesisk. Eller som en grip eller som en demon. Inte en grip utan mer något med en svans. Och ett stort ansikte.

Christer 090624

Men han [pojken] dog? Ja, han dog, han dog i sin sjukdom. Han fick ju en obotlig cancerform... Men vi hade inledningsvis väldigt stora framgångar, faktiskt… Det kan också ha varit någonting som skyddade… Att den skyddar från ett kontrakt som jag inte känner till. Det kan ju vara så att alltså att dödsprocessen är ett faktum, ur en karmisk synvinkel. Att om inte den sjukdomen tar död på honom, så att säga, eller på personen, så gör något, kommer någonting annat att göra det därför att, därför att det är så att den tiden är, på något sätt, utmätt. Hemska tanke, jag har själv tre barn. Men alltså, irreversibla processer så finns det, man kommer åt mycket spänningar när man arbetar med dem också. Det kommer ut mycket fenomen i den här irreversibla processen. Jag jobbade också med en annan, en patient som hade ALS en gång. Och där utmanade jag också, för jag går in och förhandlar ju väldigt tungt uppåt. Men där blev jag också utslängd liksom ur den processen. Så att, de här svåra sjukdomarna, det krävs väldigt starka krafter för att gå in och igenom. Och nu var jag inte alls rädd för den demonen som dök upp där. Men jag tyckte bara att den kom från pappan så starkt. Det var det jag tyckte. Inte liknade pappan eller. Jag associerade till pappan. Jag härledde den till pappan, det är ju alla sinnena när man mediterar ju. Det är alla sinnena som liksom kokar ner till någonting. Och om det var hans, eller om det var någonting annat? Men det fanns en demon i den processen som jag, min, min föreställningsvärld laddar ner en demon.

Christer 091201 … Demonen kan alltså visa saker? Absolut! Vad visar den då? Om du då tänker på den här pojken så kan ju den här demonen ha velat visa mig någonting. Ett samband med pappan. Men demonen ville ju inte släppa in dig? Jamen det vet inte jag. Aha, jag trodde den var så stark? Ja, jag var stark i den men jag vet inte, jag kan aldrig vara helt säker. Det kan vara att demonen vaktar. Men det kan också vara att demonen visar mig ett samband mellan sonen och pappan. Att det sambandet

  82  

där är så starkt. Jag frågade nämligen en väldigt skicklig healer… Jag sa bara att jag hade problem med det här caset. Och då sa hon: ”Det är ett familjeproblem”... Och det egentligen stämde väl överens med min första impuls. Att egentligen så sitter det någonstans i förhållandena. Och det kan vara karmiskt… Men jag jobbade jättemycket med det också… Men jag kom inte tillräckligt djupt i den. Om det bara satt där så lyckades jag inte lösa upp det. Men jag jobbade med pappan jättemycket också, definitivt. Och mamman. Det var mycket energi som frigjordes och det blev en mycket, mycket bra process på många sätt. Men jag kommer alltid, alltså även när jag tänker på det så tänker jag på den bilden. Den första bilden som att? Jag kanske borde ha förstått någonting mer av den bilden? Alltså förstår du hur irriterande det är att vara clairvoyant ibland? Vad irriterande därför att man inte förstår informationen riktigt. Man tolkar den inte rätt… När ett liv står på spel så vill man ju verkligen.

Christer 091201

  83  

6. HUR MAN MED MAGISKA VAPEN AVHYSER METAFYSISKA INKRÄKTARE - DEN EXTROVERTA EXORCISMEN. 6.1 Exorcism som en rituell process. All exorcism, i o m att det är en transformation av metafysiska väsens eller energiers status, utförs som en form av ritual. De tre klassiska faserna i en övergångsritual (en ritual som transformerar människors status: t ex en inspark, konfirmation eller ett bröllop) är separation (av ritdeltagarna från omvärlden och det vardagliga), limen (där själva det transformerande momentet av ritualen sker) samt integration (där ritdeltagarna återvänder till vardagen efter det att ritualen har avslutats och dess effekt på dem har konstaterats). Även en exorcism, såväl ur den besatta människans som ur demonens eller gastens perspektiv, är en övergångsritual. Ifrån det mänskliga perspektivet transformeras man från den sociala statusen besatt till befriad. Men ur demonens perspektiv är det en förvandling från ”inneboende” till avhyst. I motsats till en traditionell övergångsritual bör momenten vid en exorcism, ur det mänskliga perspektivet, lämpligare omdefinieras som identifiering (av demonen eller gasten) – limen (själva exorcismen, kampen fram till fullständig kontroll av demonen eller gasten) – separation (annihilering eller förvisning av demonen respektive gasten). Kanske kan man även lägga till ett fjärde steg, integration (av dels den befriade människan, dels gasten som kan lämna bindningen till Jorden och komma vidare)? Fast ur demonens perspektiv slutar det alltid vid separation och de efterföljande konsekvenserna. Skillnaden mellan en ritual och ett ”spel” (game) är enligt Lévi-Strauss just osäkerheten i spelets utfall. Ritualen liknas däremot vid en återgivning av ett välkänt (skåde-)spel (Tambiah 1979:118). Precis som Tambiah är jag tveksam till ifall distinktionen spel - ritual är giltig för alla ritualer även om den tillför ett intressant analytiskt perspektiv. Ritualer kan ju ibland också misslyckas med att uppnå sina mål. Fast ofta menar då ritutövarna retroaktivt att det berodde på att dess förutsättningar inte efterföljdes i detalj. Eller att motpartens ritual (eller magi) visade sig vara starkare. För de djupt ”ritualtroende” kan kanske ritualen som institution aldrig misslyckas? Tambiah (Ibid.:119) definierar att en ”[r]itual är ett kulturellt konstruerat system av symbolisk kommunikation. Det är konstituerat av förbestämda strikta sekvenser av ord och handlingar, ofta framförda i flera media, vars innehåll och framförande karakteriseras av olika grader av formalia (konventioner), stereotyper (rigiditet), kondensering (fusion) och överflöd (repetition)." För mitt fält ser jag primärt två problem avseende det ”strikta” i denna definition baserat på modernitetens (Giddens62 1991) påverkan av vår västerländska omvärld. För det första senmodernitetens faiblesse för synkretism (alla neoexorcisterna lånar, och delvis omdefinierar, begrepp fritt från flera olika traditioner) och reflexivitet (neoexorcisterna har dialektiskt förändrat sina metoder alltefter deras omvärldsteorier förändrats). För det andra modernitetens strävan efter individuell frihet. Detta återspeglas i neoexorcisternas behov av egen performativ frihet vid utövandet inom de givna ritualernas grundramar. Ingen exorcism är därför den andra lik enligt mina informanters egna utsagor. Så även om jag anser att Tambiahs definition fungerar i stort som analysmodell bör man beakta att den är både

                                                                                                               62 För en presentation och utveckling av Giddens bidrag till min analys, se 10.7.

  84  

funktionalistisk och synkron. Troligen är den framtagen för de mer formbundna liturgiska ritualerna, som i mitt fall den romersk-katolska större exorcismen. En mera interaktionistisk och diakron definition hade kanske varit att föredra för mitt fält? Ett försök till en sådan definition ger Rappaport (1999:24) med att ”begreppet ’ritual’ indikerar framförandet av mer eller mindre fasta sekvenser av formella handlingar och yttranden [vilka] inte helt utformats av utövarna.” Nackdelen med denna definition, för mitt, samt troligen för många andra ”senmoderna”, fält är att i de flesta fallen har just utövarna utformat sina ritualer till större delen själva. Kanske har även Rappaport mer tänkt på traderade ritualer i sin definition? Fördelen med hans definition är däremot att den i gengäld bättre täcker in den moderna ritualutövarens behov av performativ frihet. Med denna diskussion lämnar jag behovet av att finna en heltäckande definition av vad en ritual är, då den troligen hade blivit för komplex och ohanterlig vid analys. Istället nöjer jag med mig att framöver använda fragment av de olika ritualteoretikernas hypoteser som inspiration för mina egna. Ritualer skiftar även funktion baserat på diakrona förändringar i kunskap och därmed världsbilder. Om världsbilden förändras radikalt minskas den kosmologiska aspekten i ritualen men den sociala kan kvarstå. Vid andlig pånyttfödelse kan däremot den kosmologiska aspekten senare återvinnas (Tambiah 1979:165 f.). Kanske det är just detta som sker i mitt fält där exorcismens återinträde ökar i bakvattnet av det andligas, den levande naturens och det mystiskas renässans i kamp mot upplysningens materialistiska vetenskapstroende? Då exorcismen som ritual kausalt transformerar den ockulta, men inte den vetenskapliga, världen samt dessutom riktas mot osynliga väsen är det av vikt att med ord och känslor förklara och bekräfta dess effekt för omgivningen. En omgivning som vanligen inte själv har lika utvecklade högre sinnen som ritutförarna. Detta återspeglas i berättandets betydelse för neoexorcisterna, såväl mot klienterna (vilket Katharina ger exempel på i 7.2 avseende Lewis utrensning hemma hos henne) som för de som inte var med själva (som jag) samt kanske också dem själva efteråt. Även ensamritualen är ju en kommunikationsform, fast då mellan utövaren och den osynlige motparten. På så sätt är exorcism även en ”autokommunikativ” ritual (Rappaport 1999: 46 ff.). Med Sundéns (1959) begrepp, som bortser från att det skulle finnas en aktiv osynlig motpart med i kommunikationen, är det istället en ”rolltagande” ritual. Magnus inspirationskälla Crowley (1929:11), har en mera klassiskt mystisk tolkning av den magiska ritualens syfte. Han ser det som en metod att åstadkomma en annan slags transformation, en mystisk och liminal förening med Det gudomliga.

There is a single main definition of the object of all magical Ritual. It is the uniting of the Microcosm with the Macrocosm. The Supreme and Complete Ritual is therefore the Invocation of the Holy Guardian Angel; or, in the language of Mysticism, Union with God.

Samtliga av neoexorcisterna återkommer till vikten av fokus av alla sinnena under själva den exorcistiska ritualen. Skiljelinjen ritualmetodologiskt mellan de olika neoexorcisterna är i min mening istället: (a) ifall ritualen även utförs till stor del synligt för omgivningen, extrovert exorcism som avhandlas i detta kapitel, eller (b) ifall den väsentligen sker i stillhet för omgivningen med fokus på exorcistens högre sinnen, introvert exorcism vilken kommer att avhandlas i nästa kapitel. Den extroverta exorcismen använder sig av olika förstärkningar

  85  

av kommunikationen med exorcistens sinnen: magiska vapen, stämningshöjande musik, magiska cirklar och i Magnus fall även olika triggers för att uppnå alternativa medvetandetillstånd. Den extroverta exorcismen stämmer väl in på Tambiahs (1979:140) beskrivning av ritualens kommunikation, att den genom ett horisontellt multimedialt kommunikationsöverflöd (musik, rökelse, ljus, rituell diskurs, symboler, magiska vapen, kroppspositioner, alternativa medvetandetillstånd, hjälpandar etc.) formar ett enat starkt riktat och koncentrerat budskap i tid och rum. Fast i mitt fält riktar exorcisterna inte alltid budskapet vertikalt uppåt, som i Tambiahs exempel. Istället kan de med sina högre sinnen, gester eller med sina magiska vapen rikta den mot den plats där den demoniska motparten befinner sig. 6.2 Hjälpandar – personliga vägledare eller fria hjälpare. Gemensamt för alla de intervjuade neoexorcisterna är att de har hjälpandar som såväl vägleder dem i deras spirituella utveckling som assisterar dem vid utdrivningar eller i andra helandeprocesser. Dessa hjälpandar kan antingen vara personliga eller fria eteriska goda väsen som dyker upp vid behov hos flera olika helare. På sätt och vis kanske man även kan se elementarandar, när de i kontrollerad form används av Magnus i utrensningsritualer, som hjälpandar? Jag har istället valt att inordna dem i kategorin demoner då de dels är ambivalenta i sin vänskaplighet mot exorcisten, dels inte är eteriska andar utan befinner sig i sitt element.63 Lewis skiljer på ens main guide (personliga vägledare) och spiritual helpers (fria hjälpare).64 Han beskriver hur han möter och kommunicerar med sin personliga vägledare i meditationen, dvs. genom hans högre sinnen. Deras relation är som mellan lärare och elev där den personlige vägledaren såväl hjälper Lewis att finna kunskap som låter honom göra sina egna misstag så att han kan lära sig av dem.65 Lewis berättar även att han ärvt kontakten med en fri hjälpare från hans mor. Det är en kinesisk akupunktör som sätter metafysiska nålar i patienter när han helar dem genom deras personliga energifält, deras aura. Akupunktören besätter inte Lewis utan agerar i rummet självständigt som en assisterande kraft. När han är klar med sitt moment fortsätter Lewis med sin del av helandet. Lewis ser spiritual helpers som en form av specialister som dyker upp när de behövs. De kommer när man ber om hjälp. Har då alla människor en personlig vägledare eller tillgång till fria hjälpare? Även de som befinner sig längre ner på skalan i utvecklandet av sina högre sinnen, de ännu oupplysta?

                                                                                                               63 Blavatsky (1877:333) citerar Iamblichus avseende faran med att använda sig av elementarandar:

”The gods, the angels, and the dæmons, as well as the souls, may be summoned through evocation and prayer… But when, during theurgic operations, a mistake is made, beware! Do not imagine that you are communicating with beneficient divinities, who have answered your earnest prayer; no, for they are bad dæmons, only under the guise of good ones! For the elementaries often clothe themselves with the similitude of the good, and assume a rank very much superior to that they really occupy. Their boasting betrays them.”

64 Istället för att direkt översätta Lewis beteckningar av de två kategorierna av hjälpandar har jag valt att använda mig av mina egna analytiska termer, här satta inom parantes, för samtliga informanters beskrivningar. Denna ”klassiska” uppdelning av hjälpandar återfinns ju på fler fält än specifikt mitt. 65 Se Bilaga 13.4 Lewis första resa till Underjorden.

  86  

It’s that when you develop you will meet spiritual helpers. Then you have a spiritual guide. And that spiritual guide, everyone has a spiritual guide, it comes with them when they reincarnate. And that spiritual guide is there; waiting for the moment when you are developing your spirituality so you can begin to see who is there, see your main guide. And the main guide will help you develop spiritually and help you in all sorts of ways. But will not interfere with your own progress, with your own judgments or choices, you understand what I mean? It won’t interfere, that’s the karmic law. They will help, assist when asked. They will not support your Ego. They will not open a bank account for you, if you want money. They won’t do any of that. They are not into that. These are all energies to the purer side of you, your Soul development, and they will help you with that. And that will, maybe over many lifetimes, until you reach a point where you are in your fifth dimension and reached your masterhood.

Lewis 110131 Så när man själv har nått den femte dimensionens medvetande behöver man inte längre en personlig vägledare. Om man vill kan man då själv sen reinkarneras som en hjälpande eller bara komma ner till Jorden vid behov under kortare perioder för att hjälpa till med något. I samband med att vi diskuterade detta under den andra intervjun fick jag associationer till den buddhistiska principen om bodhisattvas (att man efter att ha uppnått upplyst tillstånd kan välja att antingen avbryta det karmiska kretsloppet eller att stanna kvar för att hjälpa till att frälsa oss övriga). Lewis förklarar med att han har en liknande syn. En upplyst står utanför reinkarnationen men hon behöver inte ”gå upp” i Ljuset när hon nått dit. En fri hjälpare, som aldrig går ner till jorden men hjälper mänskligheten genom att kanalisera sitt medvetande, är enligt Lewis på en högre nivå av upplysthet än någon som väljer att gå upp i Ljuset. Även Christer använder sig av hjälpandar, fast i hans fall är de fria hjälpare. När han har behov av assistans i sitt andliga arbete riktar han en bön uppåt, till det gudomliga. Han ”begär kraften” och då kommer det alltid hjälp. Kraften visar sig för Christer i form av Den Helige Ande eller olika personer, oftast som människor men ibland även som ”aliens”. Ofta ser, eller känner, även klienten av kraften. Vanligast är att han kallar ner fria hjälpare för att de med deras specialistkompetens skall hjälpa honom i fall han själv inte behärskat, t ex andlig kirurgi. Han ser dem som människor men i hans fall är det inte säkert att det är eteriska varelser från ett högre stadium i ett reinkarnationsförlopp. Christer tror att de mycket väl kan vara delpersonligheter från nu levande människor som ”Universum”, dvs. Det gudomliga, sänder till honom som svar på hans bön om hjälp.66

                                                                                                               66 Idag så såg min klient en annan kraft, också, som var en utomjordisk, en utomjording, alien-kraft... en helt annan

fysionomi. Mycket längre, mycket långsammare, mycket sprödare och men oerhört mycket mer klar i sitt medvetande. Och den tror jag på för att jag kände den kraften komma in i rummet också. Men hon upplevde att hon var på en annan planet. Och det gör man ju gärna när, alien-krafterna är ju sådana att man ofta måste komma utanför Jorden för att känna... Men den var inte beställd av mig! Kinetiskt kan jag känna vad som händer i patienten. Jag kan bara bekräfta allt som patienten upplever, hon har fog för det... Snurrar det hos patienten så upplever jag också snurret. … Om man tänker på de här, som återkommer ofta, de hjälparna... vad är de för några? Läkare, läkare framförallt. Det är de jag oftast behöver mest av. ... Känner du till vem de är? I och med att du sett dem flera gånger, kan du fatta deras personlighet? Jag har ett läkarpar som kommer in... alltid när jag har lite svårare jobb. Framförallt då när det gäller kirurgiska ingrepp som inte vi klarar av idag... som behöver göras har jag två stycken. En som ser ut lite som Radar i ... MASH... ser precis likadan ut. Och den andre lite lång och mörkhårig [Alan Alda?]... Och de är lite roliga för när de kommer in är de alltid otroligt glada. Och när de jobbar så pratar de nästan helt oavbrutet med varandra, de bryr sig inte om mig, ... de pratar med varandra jättemycket... Och så jobbar de fokuserat och så snackar de hela tiden... Då får jag inte röra mig. Jag måste vara helt tyst och avväpnande. Får inte göra någonting. Bara säga till klienten: ”Ligg stilla, ligg

  87  

I beskrivningen av de fria hjälparna ser Christer dem som figurer hämtade från t ex ett fältsjukhus i tv-serien MASH67, dvs. han associerar (varseblir) sina visioner (sensationer) av dem till symbolik från populärkulturen (TV). Detta illustrerar att precis som för dagligt tal så lånar man gärna även liknelser från populärkulturen för att beskriva sina inre visioner. Kanske äldre generationer istället hade använt sig av då mera välkända bibliska liknelser eller bilder från kyrkomålningar? Oavsett så fyller liknelser från populärkulturen väl sin funktion då den har stor spridning och associationerna kommunikativt förstås av flertalet. Det viktiga är ju inte ifall det verkligen var Radar från MASH som opererade Christers klient. Eller som i Lewis beskrivning av en portal i 3.1 om den var identisk med den som förekom i filmen Stargate. Samt Katharinas jämförelser med filmen Exorcisten i 3.3. All tre exempel från populärkulturen möjliggör för mig, som tillhör samma generation, att med ett fåtal ord från dem dela den bild och den känsla som de fick i sina inre visioner. Eller för att travestera en välkänd maxim: Rätt referens säger mer än 1000 ord. Jag finner det även intressant att Lewis exemplifierar med en akupunktör medan Christer, som jag upplever som mindre ”alternativ” i sitt framträdande samt har sin bas på Östermalm, istället ser sina fria hjälpare som läkare från den västerländska skolmedicinen. Baserat på Christers synkretistiska världsbild och metodval har jag ibland svårt att se hur han kan se Den Helige Ande som sin främsta kraft och hjälpande. Som jag tolkar honom ser han Den Helige Ande ibland som en lärare, likt hur Lewis såg på sin personlige vägledare. Men i o m att Den Helige Anden inte kan vara dedikerad till bara Christer så är troligen en handledare en bättre liknelse på hans funktion.68 Magnus har två personliga vägledare, Alfa och Omega, som är förkroppsligade energier vilka tidigare har beskrivits i 4.1.2. Utöver dessa två, som alltid är närvarande kring honom69,

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         stilla!” Och klienten upplever alltid en massa saker, då hände det och det och det känns konstigt. Också sen så bara sticker de… De fixar jobbet. De låter som amerikaner? Ja, de är amerikanska. De känns amerikanska... Lite moderna och så... De känns inte som de är väldigt, väldigt gamla utan det kan vara delpersonligheter som kommer in också ju, alltså från levande människor idag. Det kan vara det också. Det vet inte jag. Men de kommer i varje fall in. Universum fixar. Och när de kommer in då vet jag alltid att då blir det väldigt bra... Alltså i sjukdomstillstånd som är svårare att bota... Alltså svårare fall av kotor och leder eller vad det nu är. Så du kan fixa det också? Nej, inte jag. De kan göra det. Om de behagar komma in. Då händer alltid att det blir bra. Men sen har ju människan en förmåga att inte då ändra sin livsstil, eller ändra sina belastningar. Och då kan det ju komma tillbaks. Men att de blir bra, eller helt botade, kan jag säga att de är väldigt starka. Och jag blir inte besatt av dem... De är fullständigt autonoma... De har sin egen integritet, ingenting som kommer genom min kropp. Jag blir inte besatt av dem.

Christer 090624 67 TV-serie från 70- och 80-talet om ett amerikanskt fältsjukhus under Koreakriget. 68 Se Bilaga 13.5 Christers helande genom Kristusenergin. 69 Kan du berätta första gången du kom i kontakt med dem [Alfa och Omega]? Vad de någonting du sökte upp själv, eller?

Neej, de har nog funnits med mig hela tiden och fått mig att klara av många svåra situationer. Mmmm. Så första gången de dök upp riktigt påtagligt, i väldigt stökiga gestalter, det var under… [e]n veckas mediumutbildning, mmm. Och då hade jag mindre lätt att vara ned energierna, för de var så starka. Det hände väldigt mycket ljusfenomen både för mig och min hustru, vi gick den samtidigt. Och jag hade mindre lätt med Omega som såg så väldigt demonisk ut dessutom. Så där blev det väldigt mycket sortering i ett halvår… Dyker de upp själva eller är det du som påkallar dem, ber dem om hjälp?

  88  

kallar han ibland även ner sin anfader, som annars befinner sig på det astrala planet (4.1.2). I motsats till Christer och Lewis så ställer han sig inte vid sidan om och låter hjälpandarna arbeta i fred utan han besätts frivilligt av dem och låter dem verka genom hans kropp. Han jämför själv förfarandet med ”som i voodoo med lwas. Ta in det i mig så att det tar över.” Trots att det är de som besätter honom som är aktiva är han ändå svagt medveten om vad som sker när de styr hans kropp. Fast han kommer inte ihåg alla detaljerna efteråt. Magnus tar även ibland in både opersonliga krafter och änglar70 som fria hjälpare:

Du säger “kanaliserar” [Ja, precis], det kan ju menas olika saker. Vad menar du då? Det är att man hämtar energin från en annan källa så att det bokstavligt flödar igenom dig. Jag arbetar själv i ett kanaliserat tillstånd när jag är i mina sessioner, att jag kliver ur. Så jag kommer oftast inte ihåg ett dugg. Så jag får vara noga att föra anteckningar på vad jag har gjort. För annars kanske jag skulle göra samma sak med en klient nästa session för att det är helt bortblåst… När du säger energier, är det då opersonliga energier? Är det personliga energier? Eller är det opersonliga energier som kan ses som personliga? Vad är det? Det är olika. Ibland är det opersonliga energier, bara som färgstrålar. Ibland är det guider. Ibland är det så att jag tillåter mig att bjuda in personer, som min förfader… när det är riktigt rough trade. Då får han vara med i leken. Så han är ditt starkaste kort? Han är bra i vissa lägen. Starkaste kortet är nog mina änglar, de här änglavägledarna, de här tronerna [= ofanim]. Mmm, de är högt uppe i hierarkin. Mmm.

Magnus 110314 6.3 Magiska vapen och rituella hjälpmedel för extrovert exorcism.

… I ett och samma ögonblick nådde bådas böner fram till Guds härlighet, och Rafael sändes ut för att ge dem bot: åt Tobit genom att befria hans ögon från de vita hinnorna, så att han åter skulle få se Guds ljus, och åt Sara, Raguels dotter, genom att ge henne till hustru åt Tobias, Tobits son, och befria henne från den onde demonen Asmodaios…

… Tobias svarade Rafael: "Asarja, min broder, jag har hört att hon redan har blivit bortgift sju gånger, men alla männen dog på bröllopsnatten, så snart de gick in i hennes rum. Jag har hört sägas att det är en

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         De finns där hela tiden, snett bakom mig hela tiden och jag bara ber dem om hjälp och så finns de med. De är med här i rummet just nu… … Men samtidigt finns det också… större alfa- och omega-energier? Och de förkroppsligar de energierna. De är fyrtio meter höga, de här. Mmm. Sen kan de också ta andra gestalter, minst sagt. Mmm. Ja de är grundenergin som de personifierar när vi kommunicerar. På en nivå så är det min tolkning av dem för vissa energier är mindre lätta att förnimma visuellt. Och riktigt så skilled är vi inte på det här planet, vi människor. Eller hur? […] Och jag är ju också ett redskap för de båda energierna. För jag är ju spjutspetsen i en triangel. Så jag mixar de två energierna i mig. Det har jag alltid gjort. Och det har jag haft mindre lätt att acceptera tidigare.

Magnus 110314 70 Genom att använda sig av änglar följer Magnus även Crowleys (1929:16) tradition:

The first formula is that of the wand. In the sphere of the principle which the magician wishes to invoke, he… [invokes] first the god of the sphere by devout supplication that he may deign to send the appropriate Archangel. He then beseeches the Archangel to send the Angel or Angels of that sphere to his aid; he conjures this Angel or Angels to send the intelligence in question, and this intelligence he will conjure with authority to compel the obedience of the spirit and his manifestation. To this spirit he issues commands.

  89  

demon som dödar dem, och nu är jag rädd - demonen älskar henne och gör inte henne något ont, men han dödar alla som vill komma henne nära, och jag är min fars ende son: jag är rädd för att dö så att jag blir orsak till att min far och mor går i graven av sorg. De har ingen annan son som skulle kunna begrava dem." Ängeln svarade: "Kommer du inte ihåg de förmaningar din far gav dig: att du skulle ta en hustru från din fars familj. Hör nu på mig, broder, oroa dig inte för den där demonen, utan gift dig med henne. Jag vet att hon skall bli din hustru redan i natt. Och när du kommer in i brudkammaren skall du ta fiskens hjärta och en bit av levern och lägga på den glödande rökelsen, så att lukten sprider sig. När demonen känner den kommer han att fly och aldrig någonsin mer visa sig i hennes närhet.” …

När de hade avslutat måltiden och skulle gå till sängs följde de den unge mannen in i kammaren. Tobias kom ihåg vad Rafael hade sagt och tog upp fiskens lever och hjärta ur påsen där han hade dem och lade dem på den glödande rökelsen. Lukten från fisken hejdade demonen, och han flydde långt upp i Egypten, men Rafael följde genast efter, tog honom till fånga och fjättrade honom… (Tobits bok 3, 6, 8).

Både Magnus och hans elev Katharina använder röken från tjocka knippen av vit salvia när de utför sina utrensningar. Från min tidigare studie om historisk exorcism i Malaysia förekom rökelse eller röken från illaluktande växter som det vanligaste hjälpmedlet i samband med utdrivningar av demoner och andra onda andeväsen. Kanske den lättflyktiga röken fungerar som en budbärare mellan den fysiska och den eteriska världen? I det historiska Malaysia använde man väldoftande rök för att tillkalla förfädersandar och de välvilliga andarna. Med illaluktande rök avhyste man däremot de illasinnade andarna (Marlow 2009:57). Uppenbart har demoniska väsen - såväl i Tobits Assyrien på 700 fvt, som i 1800-talets Malaysia och nutida Stockholm - ett utvecklat luktsinne. Användandet av röken från vit salvia71 har jag även noterat i neoschamanska kretsar i Stockholm i samband med reningen av rummet före trumresor.

[T]a ett hus. Vad är det första du gör? Identifierar du vad det är för någonting? Jag får ju väldigt snabba besked faktiskt. Är det ett hus så går jag runt överallt. Yes. Och känner av. Jag brukar röka på redan då ganska ordentligt med salvia. I alla hörn och kanter. Ibland har jag specialmixer med mig. Den gången [Enskedefallet, se 6.4] hade jag med mig gråbo också. Det luktar verkligen för jäkligt och det är effektivt. Joorå. Kamfer eldade jag på också. Det är mindre lätt att få det att brinna och det är väldigt effektivt. Där behövdes det. Så där eldade jag på mer än jag brukar.

Magnus 110207 Framöver redogör Magnus själv för de redskap han använder i samband med att han utför exorcism och vad de betyder för honom. Bilderna är från den sist daterade intervjun, där ”riktaren” till höger om dolken inte var med på bordet i samband med intervjuutdraget nedan från den första intervjun. Längst till höger är ”staven”. I mitten är överst ”pentagrammet” representerat av kaosstjärnan. Därunder är obsidiansfären och närmast de olika kristallerna och ringarna. Vid den första intervjun fanns även ett knippe med vit salvia och en tarotlek designad av Aleister Crowley utlagd.

Don’t touch anything!!! … Så jag visar dig grejerna. Mmm. Och du vill inte att någon annan ska röra vid det för att?

                                                                                                               71 Eftersom vit salvia bara förekommer i Nordamerika (Oxford English Dictionary, ’sage’) härrör troligen bruket av den för andlig rening ifrån nordamerikansk indiantradition.

  90  

Jag vill ha min energi i det. Det är bäst så. Ja, jag är jättenoga med just det… Så här har jag då staven. Som jag har haft i 25 år. Eller längre?

Berätta om den? Den har jag gjort själv. Den är i lönnträ. Den har följt mig i många år. Jag har modifierat den efter hand. Den är klädd i ormskinn. Här är en laser [på stavens spets], det är en ametist72. Här är personliga symboler.

Det här är för den röda solen och den svarta månen. Det är en speciell magisk symbol jag skapat. Den är gjord i plexiglas och silver. Här är mitt soltecken, kräftan, ying & yang för balans, gjord i elfenben och ebenholts. Ja, det här är min stav73. Det är en sjuhelvetes bra laser. Det är Eld. Det här har jag för Vatten. Istället för en bägare har jag en svart kula av obsidian. Som jag kan ta in vattenelementet med ordentligt. Dolken.

                                                                                                               72 Enligt Crowley (1929:315) korresponderar ametisten med följande magiska vapen: staven, spiran och kroken. 73 Staven är det av hans magiska vapen som Magnus har laddat med extra mycket personlig kraft och symboler.

Ritual is a combination of the use of talismanic weapons, gesture, visualized sigils, word spells, and magical trance… [F]irst acquire a magical weapon – a sword, a dagger, a wand, or perhaps a large ring. The instrument should be something that is impressive to the mind and should also represent the aspirations of the magician. The advantages of hand forging one’s own instruments, or discovering them in some strange way, cannot be over-emphasized (Carroll 1987:19).

  91  

Vad är det för dolk? Den är handgjord av Pat Crawford i USA, på 70-talet. Den är unik. Den är väldigt bra. Den kan stå så här också [balanserar den på skaftet med spetsen rakt upp]. Det gäller låta bli att ramla på den då. Den är, ja den är så bra den kan vara. Det här är mitt pentagram som är en finsk trollkvinna gjort till mig med kaosstjärnan på. Den kan du sätta rökelse i också… …Kan du berätta lite mer om kniven, knivens funktion? … Varför återkommer kniven alltid i alla dessa sammanhang? Alltså kniven, det är det ultimata maktföremålet, förutom staven. Kniven kan du rikta med. …Verkligen ett sätt att fokusera kraft. Du kan göra allt med en kniv. Du kan öppna, rikta, skapa. Det är ett magiskt verktyg. Har en enorm symbolisk laddning med all rätt. Du kan, jaa, bygga hus eller utplåna en människa. Det är verkligen hela kraften samlad och det är riktning. Det är verkligen en riktning. Yes. Är det stålet också? Eller är det? Det är olika. Just den där känner jag är så helrätt. Det tog mig lång tid att hitta rätt föremål, rätt dolk. Och den där är, precis så rätt den kan vara. Mmm. Och Pat Crawford är lite av en hovleverantör till mig också. Jag tycker hans design är, jag den passar mig bra för han gör livsfarliga saker. Han gör bara vapen. Han gör aldrig bruksknivar. Det skall finnas en intentition att det är verkligen edge [knäpper med fingrarna]. Då känns det att då, är det kraftfullt. Då triggar det mig. Hmm.

… Berätta lite för mig som inte har koll, de här symbolerna [föremålen på bordet]? Det här är egentligen symbolerna från tarot. Så det är staven, bägaren, svärdet och myntet då. …Staven står för Eldens element. Det är alltså min bägare [obsidianklotet]. Det är ett kärl som man också kan skåda in i. Det är Vattnet. Intuition och klarsyn. Luften [håller upp dolken]. Tankens klarhet, konnektivitet och kommunikation… Och så pentagrammet [kaosstjärnan], Jord. Och det är kraft. Enorm jordkraft. Mmm. Så det här är power-föremål. Varför säger du pentagram, när det inte är [fem hörn]? …Traditionellt är det ju fem. Men jag arbetar inte traditionellt. Jag är kaosmagiker så mitt pentagram har kaosstjärnan74 [åtta spetsar]. Det är pentagram för min tradition.

                                                                                                               74 Kaosstjärnan är egentligen en tredimensionell sfär med åtta pilar i olika riktningar.

The Chaosphere is the prime radiant or magic lamp of the adept – a psychic singularity which emitteth the brilliant darkness. It is a purposely created crack in the fabric of reality through which stuff of Chaos enters our dimension, Alternatively, it may be considered as a demonstration of the axiom that belief has the power to structure reality. The Chaosphere may be given a material form which acts as an anchor to locate chaotic and aetheric manifestations… It consists of a sphere with eight arrows radiant directed toward the vertices of a cube. Thus to the

  92  

Och här? Ja, här har jag rökelse, salvian. Och de här [två kristallkulor] använder jag för att få kontakt med mina guider också. Så jag har programmerat in dem på de här. Jag får kontakt med Alfa med den här kristallen. Det är bergskristall75. De brukar jag ha i fickorna och ta tag i vid behov. Och Omega där [annan kristall]. Ibland förstärker jag Omega med den här ringen av hematit [högra bilden]. Då det verkligen är på allvar… Den [största kulan] heter Clear my mind, det är en ametist. Om jag blir snurrig i skallen, så blir jag klar i knoppen… När jag kommer in i slutfasen av det här. När jag verkligen gör Final Countdown när jag rensar. Då använder jag det här.

Magnus 110207 [Vad är hematits, som i ringen, egenskaper?] … Det handlar ju mycket om det här att låsa, binda och rikta. Så den har de funktionerna. Det är jordad energi och det är väldigt mycket kraft och riktning i det.

Magnus 110314

Jo jag skall visa dig mitt [nya?] spjut. Så det gör jag nu. Jag börjar ha det mer och mer på ritualerna. [Han går och hämtar spjutet.] Du får hålla i det t o m. [Något jag inte fick avseende hans andra rituella redskap.] Känn på den du. Den där spetsen går igenom en kevlarväst utan problem. Det här är verkligen the real thing. Jag hade med den på initieringsritualen med alla kursdeltagarna igår. Då fick [en assisterande lärare] ha den här, han hade en svart mantel på sig. Det var de inte beredda på. [Troligen var det därför som jag fick hålla i spjutet, det var ändå inte ännu renat från hans assisterande lärares personliga energier? Jag tar bilder av honom när han poserar med spjutet. Magnus berättar att han mer och mer använder spjutet istället för dolken samt ”riktaren” istället för staven. De får istället ligga som elementsymboler i cirkeln. Riktaren är även den gjord av Pat Crawford och egentligen ett påstått ninjavapen, kan uchi teppo, vilket jag upptäcker efter lite efterforskning på eBay där de oftast finns att köpa.] 76 Magnus 110523

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         thinking mind it may be said to variously represent a perspective sculpture of the four axes of the geometrically impossible hypercube of the two interpenetrant tetrahedral of the light and dark forces [jfr krafterna alfa och omega i Magnus kosmologi, 3.1.2]. Such twist of illogic may be useful in the creation of an essentially paradoxical object. It is colored the deepest black, for this to give it all colors simultaneously and to provide it with the greatest potential for emission and absorption. The central sphere is hollow to permit the inclusion of various objects, and one of the arrows is detachable as a magical weapon (Carroll 1987:101).

75 Enligt Crowley (1929:315) korresponderar bergkristall med den magiska cirkeln och triangeln. 76 Såväl enligt kaosmagin, som hos en av dess inspiratörer – Crowley, finns det ett femte magiskt vapen, lampan, som Magnus inte direkt redogör för. Kanske de tre kristallkulorna och de två ringarna fyller dess funktion?

The Lamp weapon is only named as such because of the popular analogy of spirit with light… The way of the magician is the manifestation of spirit within matter, and his primary technique is gnosis, the focusing of consciousness by physiological means. The magician’s lamp should be something which aids his gnosis and receives

  93  

Katharina använder sig också av rituella redskap och vapen när hon utför exorcism. Hennes vapen är dock inte fullt så "livsfarliga” även för människor utan kanske mera symboliska? Hon använder också en pendel som hjälp att spåra negativa energier på olika platser där hon rensar. I hennes memorat förekommer inte visioner (clairvoyance) av olika väsen utan istället hennes känslor av dem (clairsentience). Kanske pendeln är ett substitut för de andras clairvoyance, ett komplement till hennes högre huvudsinne clairsentience för att bekräfta var i rummet det hon känner finns? Så här beskriver Katharina hur hon valde ut sina magiska vapen:

Och då var det viktigt, det sa Magnus till mig, ”Du skall plocka bland det som betyder Jord för dig.”, Det som betyder Luft för dig”… [Katharina hämtar sakerna på bilden ovan.] Här är mitt viktigaste arbetsredskap, det är den vita salvian. Den har man använt i många tider, vid olika ceremonier, vid olika reningsprocesser. Den är jätte-, jättefin. Luft [brevkniven], Vatten [den blå femuddiga stjärnan]. Sen Jord [den lilla stenen som hon tog omedvetet om vad det är]… Men den här tog jag ganska medvetet. Det är en lavasten för Elden… Har du laddat de här föremålen på något särskilt sätt innan du använde dem77? Ja, absolut. Jag laddade dem med mig själv, mina energier… Fokuserar kring dem och gör mig egentligen i ett med dem… Egentligen skall allting renas [inför varje gång de används]. Det kommer ju, om du tar i min pendel kommer det avtryck från dig. Det skall också bort. Även om det är trevliga saker som kommer

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         the forces he generates. The lamp is the weapon of inspiration in the original sense of the word – it inspirits him (Carroll 1987:188 f.).

Crowley (1929:423) inleder Liber B vel Magi med att “En är Magus, tvenne Hans krafter, fyra Hans vapen.” På samma sida anges även att ”Han är den första och den sista [jämför alfa och omega]”. Lampan är inte upptagen bland vapnen, vare sig i inledningen ovan eller i uppräkningen nedan, men omnämnd [som en metafor för ens medvetande?] före uppräkningen av deras egenskaper:

5. By a Magus is this writing made known through the mind of a Magister. The one uttereth clearly and the other Understandeth; yet the Word is falsehood, and the Understanding darkness. And this saying is of All Truth. 6. Nevertheless it is written; for there be times of darkness, and this as a lamp therein. 7. With the Wand createth He. 8. With the Cup preserveth He. 9. With the Dagger destroyeth He. 10. With the Coin [pentagrammet] redeemeth He.”

77 För att ritualer skall ha effekt krävs det ibland förberedande ritualer (Rappaport 1999:274), som i Katharinas behov av att först rena sina redskap. Liknande hur den katolske exorcisten först måste välsigna vigvattnet etc.

  94  

[skrattar]. Det tycker jag är jätteviktigt. Det skall vara personliga grejer. De skall renas ofta. Och man kan ladda dem på olika sätt.

Katharina 110531

6.4 Exorcismens förlopp ur ett analytiskt perspektiv. Förutom hjälpandar, magiska hjälpmedel och den rituella strukturen identifiering – limen – separation har jag även identifierat, baserat på informanternas redogörelser, ett arbetsförlopp som jag menar att de olika neoexorcisterna till hög grad använder sig av. Jag illustrerar detta, för informanterna implicita men troligen rätt naturliga tillvägagångssätt, med följande analytiska processmodell som jag framöver kommer att stämma av mot fältets egna beskrivningar för att möjliggöra jämförelser mellan dem.  

  Detta förlopp är tillämpbart såväl vid utrensningar av platser, djur, människor samt mot både demoner, gastar och trolldom. För att förklara stegen använder jag mig här av ett exempel där en manlig exorcist är kallad för att befria en kvinnlig besatt människa. Preparation avser vad exorcisten gör innan han rumsligt möter den besatta människan. Observation är hur han på plats söker efter ledtrådar utefter sitt referenssystem för att kunna fastställa sin diagnos av om hon är besatt och i så fall vad som orsakat besattheten. Identifikation är när exorcisten vet vad det är som besätter. Baserat på detta kan han nu bestämma sig för metodval, ifall han använder sig av mer än en metod vid exorcism. I de flesta fall bland neoexorcisterna är metodvalet en konsekvens av identifikationen. Men för en kristen exorcist kan det vara så att man började med en mindre exorcism för att senare övergå till en större exorcism ifall den första metoden inte var tillräcklig. Operation är när ritualen är igång, när han befinner sig i en kamp med demonen. Separation är när demonen besegrats, när den avhyses från den besatta. Efter avslutad exorcism sker ofta en eftervård. Dels genom att förklara för offret hur demonen besatte det, dels läka eventuella kvarvarande öppningar. Dvs en förslutning av mentala och fysiska öppningar så att inte samma eller nya demoner kan besätta offret på nytt.

  95  

6.5 Magnus extroverta utdrivningsritualer.

I am not a man, I am dynamite… And whoever wants to be a creator in good and evil: verily, he must first be an annihilator and shatter values. Thus does the highest evil belong to the highest good: but this latter is the creative.

Ecce Homo, Friedrich Nietzsche Anledningen till att Magnus utför ”rensningar och reningar och utdrivningar” är att han har en bakgrund inom ritualmagi. Han har i stort en fast, återkommande ram för sin ritual: den magiska cirkeln, de magiska vapnen, elementsymbolerna och den höga musiken. Men beroende på vad hans personliga vägledare meddelar honom när han befinner sig i trance varierar han alltid avseende utförandet inom den ramen. En gång uppmanade de honom att skura ett helt hus i Enskede med en brygd av kamfer, mynta och salvia upplöst i flodvatten. Huset var besatt av flera väsen sedan två år tillbaks. Tidigare hade de ”haft en katolsk präst där och två new age-flickor som skulle föra ut dem i ljustunnlar” utan framgång. Jag ber honom i detalj beskriva, med utgångspunkt från den komplicerade utdrivningen i Enskede, de olika stegen i en typisk exorcism. Han tar med sig alla sina magiska hjälpmedel och musik till platsen (Preparation). Förfarandet sker därnäst oftast i följande ordning:

A. Det första Magnus gör är att ”känna av” huset. Samtidigt har han med sig vanligen vit salvia för att röka fram det som ska drivas ut ( Observation).

B. Sedan brukar han meditera tillsammans med de som bor i huset. Dels för att lugna ner dem, dels för att få information från sina ”sinnen” och personliga vägledare om hur han skall lägga upp den specifika exorcismen (Observation, Identifikation, Metodval).

C. Därefter lägger han ut två stora vita lakan på marken där han bygger upp sin arbetsplats. Först gör han en inre cirkel med de 22 korten ur den stora arkanan i tarotleken (de unika symbolkorten som Döden, Narren, Magikern etc.). Sedan lägger han ut de 56 korten från den lilla arkanan (de vanliga spelkorten förutom att knekten även har en page) i en yttre cirkel. I de fyra hörnen lägger han varsitt äss, kort nr 1 i respektive färg, som elementsymboler. Vid dem placerar han ut fyra tallrikar med ett tänt ljus på varje. I respektive hörn lägger han även ut ett magiskt vapen som symbol för varje element: staven eller ”riktaren” är Eld, sfären är Vatten, dolken eller spjutet är Luft och pentagrammet (kaosstjärnan) är Jord (Metodval).

D. Därnäst sätter han på musik på väldigt hög volym med en förbestämd spellista. Ifall det inte finns en tillräckligt bra ljudanläggning tar han med sig sin egen portabla B & O-anläggning som vi lyssnade på under intervjun nedan. Musiken är viktig för honom (Operation).

E. Det eller de som skall drivas ut börjar nu oftast visa sig mera tydligt för honom. Magnus förhandlar aldrig med demonerna. Istället kommenderar han dem redan från början med bestämd röst: ”Nu skall du ut härifrån!” Det är viktigt att inte lyssna på demonerna eftersom de ofta försöker att manipulera en. Istället skall man tydligt insistera på att de skall försvinna. Magnus betonar att han ”är stenhård från start.” (Operation).

  96  

F. Därefter rensar han successivt med energin från respektive element genom de magiska hjälpmedlen (6.3) vilka han använder som vapen mot demonerna (Operation, Separation).

G. Till sist spelar han en version av Rollings Stones Sympathy For the Devil av den slovenska 80-talsgruppen Laibach (Separation). Under samtalet hamnar Magnus plötsligt i ett alternativt medvetandetillstånd (transkriberat) när han spelade upp den låten för mig:

Det är det här när det börjar bli obönhörlighet. Jag menar nu är det ingen diskussion. Utan nu är det mest [ohörbart] här. Nu jävlar är det bara My way or the highway. Nu är det liksom, in the mood, ja. Då är det rensa och röj. Så är det bara så. Jag brukar vara snäll och öppna ett fönster då så har det chansen att ge sig ut. Annars förintar jag dem. Så ser det ut.

Vad säger du till dem då?

”Ja, nu jävlar!” säger jag, ungefär. Ja det är, ja, jag brukar mest vråla. Jag skickar bilder. Jag skickar väldigt mycket bilder. Och ibland säger jag det också. Men jag har nästan ingen röst kvar vid det här läget. Jag har vrålat så infernaliskt. Så det är mer en vilje-, tankekraft så att säga? Jaa. Jag skickar ut väldigt tydlig intention. Och jag brukar använda den där staven där som värsta laserkanonen med en ENORM LJUSLÅGA. JAAA, det är en riktig rejäl LASER. Mmm. Och bara BRÄNNER PÅ, bara BRÄNNER PÅ. Jaa. Ibland så lämnar du fönster [öppna], vad händer om de sticker ut? Har det hänt att de kommit tillbaks igen? Det är omöjligt. De försvinner väldigt långt bort, kan jag säga. Jag skickar iväg dom bokstavligt. Jag står på med allting. Jag har ju släppt loss med allting [upphetsat]. JORDKRAFT, det är ju VULKANER, det är ju JORDSKRED. VATTENKRAFTEN, det är TYFONER, CYKLONER. LUFTELEMENTET, ORKANER. Jag är väldigt grundlig när jag gör det här alltså. Jag släpper loss ALLA elementarkrafterna. Mmm. REJÄLT. Jaa. [Ohörbart] så jobbar jag. Antingen så sticker de långt bort eller också Gör jag mos av dom. Hur gör du det? Vad händer med dem då? Ja då går de någon annanstans. Jaa, det är minst sagt. De utplånas. Spränger du, löser du upp dem eller hur? Ja, jag bara brukar för det mesta bränna sönder dem. Jaa. Och sen så whoosh, blåser de bort. Jaa. Wheee. Jag jobbar mycket med gester. Jag gör allting fysiologiskt. Jag är inne i det här. Jag upplever det [som] 100 % levande verklighet. Jag är väldigt fysisk. Där i Enskede där gick paret och gömde sig bakom soffan när jag höll på med kniven. De trodde att jag skulle hugga ihjäl dem ett tag. Det blev väldigt full rulle där. De hade nog, så där hade nog inte katolske prästen gjort när han var där kan jag säga he, he, he. Så det var en annan upplevelse, sa de he, he. Ja, jag borde filmat det där egentligen. Ja minsann. Så så går det till i korta drag. Men jag är medveten om det som sker i alla fall. Mmm. Men du är både medveten och inte medveten? Jaa, precis. Och jag är ganska trött efteråt. Ja, alltså jag undviker att gå ut med att jag gör den här tjänsten på hemsidor, eller andra nätverk. För annars skulle jag få en massa sådana jobb. Och det är jätteintressant och ibland ska jag göra det. Och skulle jag göra det jämt skulle jag bli väldigt, väldigt trött.

  97  

Hur lång tid behöver du på dig efter en sån, eller så kan man kanske inte fråga? Jag återhämtar mig på en dag.

Magnus 110207 I den här redogörelsen tar Magnus inte upp momentet Förslutning. Men från andra fall har han berättat om hur han diskuterar med de inblandade efteråt vad som orsakat besattheten och hur de skall undvika den framöver. Musiken78 används (D - G) för att komma i ”stämning”, dvs. aktivera ett alternativt medvetandetillstånd, AMT. Magnus spelar oftast samma låtar i följd vilket indikerar just att de är triggers (se 4.6) för att snabbt hamna i ett förbestämt och välkänt AMT.79 Magnus beskrivning av hur han använder talet (E) indikerar att han använder det i ett performativt syfte. Han för inte en dialog med demonerna utan han använder sig av imperativ som ”ut!” eller ”stick!” Performativa talakter är enligt Austin (1962) när man använder språket för att rituellt eller ceremoniellt åstadkomma något som man inte kan uppnå utan talakten. T ex att den västerländska vigselceremonin först blir legalt bindande när bägge parterna svarat ”Ja” inför vigselförrättaren som därefter verbalt bekräftar att de nu är vigda. Eller att ett vad inte blir bindande förrän det besvarats muntligt med ett ”Ja” samt även eventuellt med ett handslag. För att performativa talakter skall vara bindande är det villkorat att dels uttalarna (exempelvis vigselförrättaren eller domaren) har fullmakt att binda folk med deras ord, dels uppsåtet, att kontexten är allvarligt menad (en teatervigsel är inte bindande för skådespelarna) samt att ceremonin i övrigt följer ett tidigare fastlagt mönster (som att polisen legitimerat sig eller genom uniformen identifierat sig innan han säger ”Halt!”). Jag ser det som att Magnus, som även är utbildad jur. kand., genom sin performativa talakt förankrar sitt agerande legalt enligt svenskt nödvärn (24 kap Brottsbalken). Detta då han är noga med att påpeka för demonerna att de begår hemfridsbrott (4 kap Brottsbalken) vilket legitimerar att han som ombud för fastighetsägaren tar till våld i eskalerande former. Man bör ju först uppmana inkräktare vid hemfridsbrott att avlägsna sig (t ex genom fönstret om de är demoner) innan man kan öka våldsnivån vid en avhysning enligt svenskt nödvärnsrätt. Magnus beskriver också ovan att: ”Jag skickar bilder. Jag skickar väldigt mycket bilder.”, ”Jag skickar ut väldigt tydlig intention.” samt ”Jag upplever det 100 % levande verklighet.” Precis som att han kommunicerar med Alfa och Omega under meditationen (B) om förfarandet både visualiserar han demonerna samt hur han slåss med dem med sina magiska vapen som styr elementens oerhörda krafter (E - G). Kampen utspelar sig via hans högre

                                                                                                               78 Musik är även ett klassiskt vapen mot demoner. I Flagellum daemonum (1578) förklarar Menghi att demoner, vars enda idiom är kaos och svek, inte tål musik (Maggi 2001:108). Fast troligen syftar renässansexorcisten här på en annan form av musik än Laibachs Sympathy For the Devil. 79 Jag brukar börja med den här. Eftersom jag har hållit på väldigt mycket med kundliniyoga så vill jag aktivera

kundalini-energin ganska rejält… Jag brukar köra den här, som heter Awaken the Snake. Det är en flicka som heter Peru [som sjunger] och hon är bra på det… [Magnus ställer sig bredbent framför högtalarna och blundar. Han står helt meditativt stilla och öppet med nersänkta armar - likt någon som blåser sig torr i en kraftig, varm vind - och låter den höga, kraftfullt stegrande och suggestiva musiken skölja som höga vågor över honom.] … När jag har hört den där, då är jag triggad, då är jag igång. Då börjar jag jobba. Jag har oftast med mig en skiva för varje element jag arbetar med. Jag undviker att blåsa igenom alla fyra nu för annars kommer jag in i det. Det blir stökigt här inne [skrattar]. Den här är för min starter bara.

Magnus 110207

  98  

sinnen (genom att skicka bilder och intention 80 ) och hans visualiseringsförmåga. För åskådare, som paret i Enskede, ser det troligen ut som en skräckinjagande skuggboxningsmatch, ifall de inte har utvecklat förmågan att själva se exorcismens motpart.

I samband med att Magnus genomförde en utdrivning i en konstnärsateljé hade han med sig en fotograf som dokumenterade händelsen. Han är klädd i kostym och slips på bilderna. Under de två första intervjuerna bar han slips och skjorta samt aldrig jeans (mellersta bilden). På den sista intervjun hade en ledigare klädsel (bilden till vänster). Magnus visar mig de kraftfulla bilderna på sin TV:

Kan du berätta lite om varje bild? Där först [1] så höll jag på och rökte på [med salvia]. Här har jag släppt loss luftelementet väldigt ordentligt. Här [2] står jag i cirkelns [av tarotkort från Crowley-leken] mitt som du ser. Så då är jag väldigt connect-ad. Så håller jag på och släpper loss stormar här; virvelvindar, tornados, orkaner. Mmm. Fyra vindarna. Var det när du rensade ett hus? Jag rensade faktiskt en ateljé, [en känd konstnärs namn] ateljé ute i [stockholmsförort]. Behövde göras. Här [3] skickar jag upp energierna också. Det var ju stort där, den är helt enorm den där ateljén. Den är helt spooky. Mmmm. Jag hade en enorm ljudanläggning så det var ett himla tryck där. Så här är jag riktigt igång och jag använder hela röstomfånget. Och det är ganska rejält kan jag säga alltså. Och kniven! Jajamensan. Pat Crawford [knivdesignern, se högra bilden]. Mmm. Och du har också kring halsen?

                                                                                                               80 Viljan är magikerns starkaste vapen enligt Crowley (1929:xii). ”Magick är Vetenskapen och Konsten att få Förändring att inträffa i enlighet med ens Vilja” (jämför. grekiskans thelema).

  99  

Där har jag ett rituellt smycke [se mellersta bilden] som jag använder mig av för att, som jag gärna har på mig när jag gör exorcism. Jag ska hämta det sen så får du titta på det. Är det en talisman, eller är det? Det är faktiskt en sädesfältcirkel från Plejaderna som är gjort ett smycke av. Sedan är det en månsten som gör att jag kan koppla upp mig på intuitionen lättare… Det är intuitionens kristall så det är utmärkt. [4] Jag jobbar mycket med kniven här. Mmm. Här [5] har jag släppt loss vattenenergin där via min obsidianglob. Så nu är det tyfoner och cykloner, stormfloder, det är vattenfall, ja det är slagregn. Jaaa. Det är tsunami! Nu skickar jag ordentligt. Nu är det verkligen skyfall. Sen hämtar jag uppifrån och riktar. Nu sköljer jag rent. Nu är det liksom syndafloden här, vet du. Yes. Mmm. The River of Zen, The River of Zen. Mmm. Här [6] har jag laddat på med jordkrafter, och nu är det mycket, mmm, mmm, vulkanutbrott här också. Här är jag riktigt laddad. Jag ser rökelse, jag ser kaossymbolen. Jajamän, det är med den jag gör jordelementsarbetet… Vad har du i andra handen där? Där har jag min trollstav… Det är väl eld och luft samtidigt. Jajamensan, så nu blir det eldstorm. Så då hjälper luften till. Nu [7] jäklar är jag riktigt igång här. Nu är jag ännu mer igång. Jag fick ta av mig kavajen för nu är jag riktigt knallvarm av all elden här. Nu släpper jag loss väldigt, väldigt mycket laser här. Rökar jag på ännu mera. Jag får instruktioner [av hans personliga vägledare Alfa och Omega] i vilka vinklar jag ska hålla i, hur jag ska hålla… Sen blir det verkligen intensivt laserfokus på den här eldstrålen här. Jag har luft och eld samtidigt. Det är som om det vore en eldkastare jag har i handen nu. Och du har på musik för full volym? Jajamensan… Laibach och Cramps och Nick Cave. Jag blir riktigt peppad. Nu, nu [8] börjar slutfasen här. Nu är det liksom killer blows. Du har [hematit-]ringen på dig också. Yes. Jag har både den och kaosringen på mig. Ja, jag är verkligen i gasen här [skrattar]. Det är ingen måtta. Jag kör hårt. Jag förstår att den där stackars mannen i Enskede gömde sig bakom en soffa när jag höll på så här alltså. Det är full rulle när [Magnus fulla namn] rensar. Är du i trance nu [på bilden]? Ja helt och hållet. Jajamensan. Jag ser precis vad jag gör. Jag ser på flera plan samtidigt. Jag vet precis vad jag gör. Och jag gör det riktigt ordentligt. [Bildspelet tar slut]… Vad var det som var i [konstnärens namn] ateljé? Det kan inte jag tala om. Det lämnar ut honom. Man kan dra på sig saker i sitt leverne ibland.

Magnus 110314 Skillnaden mellan när Magnus avhyser demoner från hus eller från människor är att i det sistnämnda fallet måste även den besatte vara aktiv i ritualen. De kan inte gömma sig bakom soffan som paret i Enskede. I övrigt följer ritualen samma steg som Magnus redogjort för avseende exorcism av platser. Naturligtvis måste mer tid ägnas åt Förslutning när det gäller människor med personliga råd om hur de skall förändra sitt leverne. Bäst blir det enligt Magnus ju mer den som är besatt verkligen hjälper till med sin egen energi.81

                                                                                                               81 Då var jag klar. Har du någonting som du vill fylla i?

  100  

Eftersom Magnus tidigt berättade att han arbetade med kaosmagi och ser sig som en kaosmagiker läste jag inför den andra intervjun in mig på hur exorcism utförs enligt den traditionen. Vid avstämning under vårt nästa möte visade det sig däremot att han inte alls använder sig av deras metoder utan bara är inspirerad av själva principerna bakom kaosmagin. Överhuvudtaget anser sig inte Magnus direkt imitera koncept ”steg för steg” från böcker han läst i sitt praktiska utövande av exorcism. Istället designar han oftast själv sina ritualer samt magi och ”inspireras mer av förhållningssätt” av externa källor. I stort följer han det grundkoncept som han fick av sina andliga vägledare, Alfa och Omega vid det första exorcismtillfället för åtta år sedan. Det slog mig efter mina intervjuer att Magnus kanske även använde standardiserade reningsritualer från kaosmagin (Carroll 1987) eller Golden Dawn/Crowley? Anledningen var att han lånade ut en instruktionsfilm i kaosmagi82 till mig där en reningsritual, The Gnostic Pentagram Ritual, förekom. Dessutom understryker Crowley (1929:104) återkommande vikten av ceremoniell ”banishing” innan genomförandet av magiska ritualer. Via mail frågade jag honom om han använde just den utdrivningsritualen, eller kanske The Lesser Ritual of the Pentagram (Crowley 1929:379), innan han utför exorcism. Magnus svarade med ett mail daterat 110528: ”Nej, jag använder mig enbart av min förberedelse med meditation och yoga och den ritual du avtäckt via frågor.”

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Jag hade en lyckad exorcism här för tre veckor sedan… Det var mitt under en fem timmars cleaning, också en flicka som höll på alldeles för mycket med preparat. Yes. Och gjort grava självmordsförsök. Och har varit utsatt för fruktansvärda övergrepp gång på gång i samma [ohörbart], väldigt karmiskt. Jag antar att det är sexuella? Javisst, det var ju riktigt jobbiga våldtäkter. Under vapenhot och så där alltså… Och tagit in saker, entities. Så vi fick göra en rensning. Det blev otroligt starkt. Jäklar vad starkt det blev… Ja vi rensade henne från de här trådarna. De här typerna. Som ju gärna kopplas till de som håller på med droger. För då finns det något att tugga på. De hade gnagt rätt bra där på själen på henne. Jajamensan. Herregud, hon var ju hög som ett hus på droger på Ängsbackafestivalen. Det är ju inte riktigt OK, om jag säger så. Det är en andlig festival. Ja hon har varit ute på kanten mycket så vi fick göra en stor rensning. Jajamensan. Vi fick ta till hela det galaktiska rådets frekvenser där. Det blev väldigt, väldigt förtätat. Ja det var en explosiv session, hela den fem timmars. Det var liksom som kronan på verket med exorcismen. Uj, uj, uj. Ja det var väldigt häftigt. Vi peppade varandra. Det var rejält! Du sa ”vi”, var det någon mer än du som gjorde det? Det var hon och jag. Vi hanterade det som ett team work. Jaha, så hon själv? Hon verkligen tog in det här. Det var som gjort för henne, designat för henne. Det passade henne utmärkt i sättet att jobba: musiken, intensiteten, elementen. Det var en synkning. Jag synkade henne. Jag känner att det tar emot där. Alltså herre gud, det är det här jag vill ha. Yes! Det blev väldigt starkt. Yes. Ibland kör jag bara över. Och det var liksom att här var det någon som tog emot det också. Det är det inte alltid. Yes.

Magnus 110523 82 The Temple of the Black Hole 1995, Ritual Training Video, St Peters (Australien). Eftersom inget från videon används direkt i min analys är den inte medtagen i min referenslista.

  101  

6.6 Katharinas extroverta utrensningsritualer. Katharina utför huvudsakligen olika former av mera allmän ”energirening” i hus men har även en gång utfört en större utrensning på sin arbetsplats med hjälp av träning från Magnus. Hon vill helst inte ”laborera med människor” mer än i undantagsfall. Hon ser energirening som något som behöver göras återkommande i miljöer med mycket problem, precis som att man måste ”putsa fönstrena då och då”. När det gäller den mera allmänna reningen av platser har hon ”senmodernt” plockat ihop ett eget koncept från flera olika källor där Magnus är en.

Hur gör du då? Hur jag gör? Det första jag gör är att jorda mig [Preparation]… Hur jordar du dig då… konkret?

Jag jordar mig genom att jag helt kommer ner i andningen. Står helst upp. Tar några djupa andetag. Föreställer mig att från mina fötter så går det rötter ända ner i jorden. Och hämtar kraft därifrån och kommer in i det här fältet. Jag pekar uppåt, häråt och neråt [Katharina visar med gester, jämför tarotkortet Magikern]. Så du pekar med armarna, du har olika positioner? Ja, jag har olika grejer som jordar mig. Men samtidigt imaginiserat på kraften därifrån. Det går egentligen ganska snabbt… [Man kan] säga att det är en form av inre fokusering. [Katharina visar de olika positionerna för mig. Först pressar hon samman handflatorna framför bröstet, likt en hälsning. Sen öppnar hon sig som ett kors. Därefter lyfter hon händerna ovanför huvudet med öppna handflator. Sedan för hon händerna bakåt och neråt, bakom ryggen. På så sätt täcker hon in alla riktningar.] Vad gör du sen? Sen har jag, jag använder mig utav vit salvia [Preparation] som jag tänder på. Ibland, har jag tillgång, så kan jag ha musik. Men det är mer för stämningen [Metodval].

  102  

Vilken typ av musik då? Jag vet precis Magnus spellista. Kör du lika hård musik? Nej, definitivt inte. Det tilltalar inte mig på det sättet. Jag använder ganska meditativ musik. Absolut inte Magnus spellista, that’s for sure [skrattar]. Den är jättekraftfull men vi arbetar nog väldigt olika. Jag är inte alls, jag arbetar nog mjukare… Är det mitt hus, här hemma, då gör jag det på rutin, som om jag skall putsa fönstrena. Det går utav bara farten. Men om vi säger att jag kommer till ett nytt hus. Då brukar jag faktiskt använda mig utav pendling. Då pendlar jag egentligen, pendlar igenom huset och ser ”Var är det mycket rörelse?”, ”Var händer det grejer?”, ”Var känns det konstigt?”, ”Vad känns i pendeln?”. Försöka hitta olika ställen [Observation]. Och sen går jag igenom huset med vit salvia. Jag har en stor buske [av brinnande salvia] och går runt. Jag använder mig utav rörelsen. För det första tänker jag ”Rening!”. Alltså jag har ju det i mitt medvetande. Sen gör jag den här… åttan [rörelsen med salvian], en liggande åtta [jämför åter med tarotkortet Magikern]. [Operation] Och du säger ingenting? Utan du bara fokuserar på? Fokuserar, fokuserar på rening. Verkligen på rening. Det är ingenting annat, det är där. Rening och ihopsamlande. Röra upp det som sitter fast, det gör du med åttan [rörelsen], åttans verkan. Sen, när jag har gått igenom egentligen hela huset då imaginiserar jag mig att jag drar ihop alltihopa [den negativ energi materialiserad] för att sen öppna på full vädring. Och då är det schhh, det är ut. Jag har också, när jag gjort andra grejer, då har jag också pekat utåt, så [pekar]. Det beror sig helt på… Sen är det ut, då är det ut [Separation]. Men hur får du ut det? Jag blundar. Och sen föreställer jag mig det här hopsamlandet. Jag föreställer mig det som en hopsamlad lövhög. Så imaginiserar du i varje fönster, att du bara känner. En som har varit med mig har sett hur det åkt ut också. Gått ut som riktiga puffar alltså. Grå, gråa dammoln som farit ut. Efter det så brukar jag gå runt, och öppna upp kronchakrat, och förställa mig det vita, renande, hela, kärleksfulla Ljuset. Och sätta ljusstavar, i hörnen. Dina [metafysiska] ljusstavar eller konkreta ljusstavar? Mina, alltså det är inte mina, mina kanaliserade ljusstavar. Och så tackar jag. Man kan sätta upp rökelse för att man gör ett avslut. Det är egentligen så det går till… [Förslutning] Du har inga andra fysiska hjälpmedel, eller attiraljer än [pendeln och salvian]? Jo, jag har ju haft det också… den här gången då vi faktiskt tog ut [en gengångare].

Katharina 110531 Magnus berättade initialt om Katharina för mig som ett exempel på en av hans elever som har genomfört självständiga utrensningar:

Du [Magnus] utbildar exorcister också? Jag kommer att göra det mera. Jag har lärt upp några stycken. Bl. a. lärde jag upp min grannfru här tillsammans med tidigare elever. De skulle rensa i ett rum här på [en lokal institution]. Det kanske jag berättade sist? [Nej] Ok, det var fruktansvärda energier på det här rummet i [institutionens namn]. Så ingen vågade sova där [av de boendes] för de blev så otroligt rädda av det som hände där. Och en [man] hade hängt sig där tidigare. Det hade hänt mycket jobbigt just där, det var riktigt jobbiga energier. Så först skulle min elev [Katharina] rensa med, ja, lite goda energier och salvia. Och hon blev så knäckt, och även grannfrun fick gå in som stöd, så hon fick gråtande åka hem igen och det förstörde hela helgen. Och då gav jag henne en rejäl snabbkurs här, [grannfruns namn], hur hon skulle göra enligt min metodik. Så de [Katharina och grannfrun] hade med sig symboler för fyra elementen, och musik som laddade, och tror t.o.m. de hade med sig sina guider, och det blev en sjuhellskottas rensning [skrattar]. Sen dess så kan [de boendes] utan problem vara i rummet… Så de gjorde ett superjobb. Yes, jag är ganska nöjd med det.

  103  

Vad var det som var där? Det var bl.a. den här [mannen] och även tidigare, som hade varit där, som var där och jävlades helt enkelt sagt. Som hade fastnat där helt enkelt. Alltså avdöda tidigare? Ja, precis. Så det var den energin som var där. Och den var ganska stökig… Jag tycker att det var bra gjort att de fixade det där, det var strongt. Men ”Kathy” är en av mina bästa elever när det gäller trance, så jag är inte helt förvånad heller.

Magnus 110314 Så här lyder Katharinas version av samma händelse:

Det var ett hus, [en institution], där folk verkligen inte kunde sova. De upplevde en massa olika saker… Och folk kände som att någon var, nära dem och sådana här grejer. Och vi [personalen] tänkte att antingen är det energier eller vad det nu än är. Då fick jag ju hjälp utav Magnus, helt enkelt. Och då gjorde vi ”det stora”, då gjorde jag ”det stora” paketet. Då hade jag vitt lakan, la ut det i vardagsrummet. Tarotleken runt. Jag la ut för Jord, Eld, Luft, Vatten. Dina grejer eller Magnus saker? Mina saker [se 6.3] … [Sen har jag] det vita ljuset í mitten [på lakanet]. … Vad symboliserar ljuset? Det vita, rena, kärleksfulla, allomfattande Ljuset. Det Godas närvaro. Efter det där gjorde jag i princip liknande [som hennes vanliga reningsritual]. Började med att pendla av. Rökte igenom, samlade ihop det. Och sen ut. Och där vart det väldigt, väldigt verkningsfullt. Det var en otrolig, jag hade faktiskt med mig en väninna som fick se och [knackar två gånger i bordet]. Hon bara satt, i lotusställning och bara var med i hela processen. Men när jag gick och pendlade då var det ju olika, det var olika saker runtomkring. Och det var på olika platser i huset. Det var väldigt, väldigt mycket. Man märker det när pendeln blir orolig. Man känner av. Efter det att jag hade gjort bara de här reningsgrejerna, innan jag samlade ihop det, då var det knäpp- [lugnt, tyst?]. Den rörde sig inte en millimeter, pendeln. Den var helt stilla. Och det låg i luften någonting. Det var ”OK, vad händer nu?”, lite grann, det där. Och sen svischade jag ut det och då såg hon det och tänkte ”Vad i ser jag?”, ”Är det sant det jag ser?”. Det åkte alltså ut rökpuffar ut genom fönstrena. [Jag] skickade ut både det ena och det andra. Men faktum är att det har inte [återvänt], de har sovit gott där sedan dess. Det har inte varit tillbaka någonting. Och vi gjorde det här [i det fördolda], folk visste inte vad vi gjorde, vad det egentligen var [som hade hänt]… Men de [som bor där] har sovit gott där sedan dess.

Katharina 110531 Dessa två versioner av samma berättelse är även ett exempel på skillnaden mellan de två olika typerna av memorat - självupplevda händelser eller händelser upplevda av närstående.83 Magnus berättelse är i form av ett narrativ, dvs. att berättaren tolkar historiens poäng avseende vad oroligheterna berodde på. Katharinas berättelse är däremot en rapport, dvs. där tolkningen av vad som fanns där lämnas öppet för åhöraren (Arvidsson 1999:24 f.). Magnus tolkar alltså in mer personlighet i den störande energin som drevs ut än vad Katharina gör, åtminstone till mig. Katharina började med en personlig variant av Magnus utdrivningsritual men avslutade med hennes vanliga reningssritual. Hon beskriver att det blev ”en häftigare effekt” och ”en                                                                                                                83 Det finns två olika åsikter här inom folkloristik - ifall memorat bara avser personligt upplevda händelser eller om det även kan omfatta närståendes berättelser. I fallet ovan kände Magnus retroaktivt av clairvoyant vad som hade hänt vilket medför att han på så sätt även själv har en erinran av vad som hände på platsen.

  104  

otrolig förstärkning” när hon tillförde de magiska vapnen enligt Magnus instruktioner. Hon upplever att det ”är en förstärkning för en själv också”, att hon laddade sig själv mer än vanligt. Dels för att det var fler saker att aktivera, dels för att såväl förberedelserna som själva ritualen blev längre (i tiden84). Vad är det då Katharina renar?  

I första hand så är det ju energisamlingar… Du kan ju själv gå in i ett rum och du kan känna av om en stämning är god eller ond. Du vet det bara luktar olika hos människor och så där. Det är olika stämningar i olika hus. Det kan vara stel stämning. Det kan vara väldigt råddig stämning och på många ställen så. Jag tror ju på att allting vi säger, allting vi gör, det lägger vi också ut i världen. Vi lägger ut i huset. Vi skapar också i husen. Och det är viktigt; folk ska leva, folk ska bo. Men det får inte ge avtryck på de nästa som kommer och bor… Vet du vad jag menar? Om jag tolkar dig rätt, någon typ av karmiskt stoft som lämnas kvar, eller? Jaa, karmiskt stoft… Dels kan det vara från folk som har gått vidare. Deras stoft eller avtryck ligger kvar i atmosfären i huset. Det kan faktiskt vara så att de faktiskt inte har lämnat av. Det kan också vara elementarer, väsen som inte har sin plats [här] hemma. De skall vara någon annanstans men har krupit sig in. Det kan vara du själv också [skrattar] som du känner att det har varit en sämre period hemma eller att du mått ganska dåligt, inte vet jag, deprimerad eller någonting? Och man vill göra en form av urstädning från de här avtrycken som kanske egentligen inte syns men som påverkar en ändå. Om du tar dig själv, eller människor som har varit i huset, så är det alltså energierna som materialiseras? Är det rätt? Eller är det bara energierna som du upplever som materialiserade för att få ut dem?

… Det är egentligen det man känner av, det man inte egentligen ser. Skulle du låta det vara för länge, att du inte gör det, då kan det bli så att ”Var det någon bakom dig?” eller ”Var det här mina tankar?” …

Men är det fysiskt eller är det energier? Energier. [Hon behandlar dem bara metaforiskt som stoft i reningsritualen för att kunna åtgärda det] … Och så kan det vara elementarer? Mm, och de kan ju visa sig. [Fast av dem har hon ingen direkt erfarenhet själv avseende utrensningar. På frågan vad elementarer är svarar hon] … Allting har olika energier, allting runt oss har liv. Allting bär spår på minnen… Det är liv i träet, i panelen som du spikar. Det finns saker runt omkring mig hela tiden, besjälat [Detta gäller även stenar och vatten.]… Sen har vi döda [människor] också. Men de har inte du hanterat? Nej. Det var ju han [Lewis] som var i huset här. Sen menade Magnus på att det åkte ut en slurv också i det vi gjorde på [den här institutionen]… [Han menade att:] ”Du fick med en sådan också av bara farten.” … Det var ju hans tolkning. För han också, zoomade ju in på vad det var för något problem. Jag [fick ju] coaching av honom där.

Katharina 110531

                                                                                                               84 Ju längre en ritual varar, desto mer ”tidlös tid”, tid utanför den vardagliga, kan erhållas och ju lättare kan man även uppnå ett alternativt medvetandetillstånd (Rappaport 1999:201).

  105  

7. HUR MAN MED DE HÖGRE SINNENA I DET TYSTA DRIVER UT OÖNSKADE METAFYSISKA VÄSEN – DEN INTROVERTA EXORCISMEN. 7.1 Lucias utdrivning med både rituella hjälpmedel och genom de högre sinnena.

Hur lär man sig en sådan sak [som exorcism]? … Han [Lewis] talar om vad det finns för naturliga förutsättningar för att det här fenomenet skall ske. Antingen på platser eller på personer, inne i bostäder eller i möten med människor eller djur. Och att det är olika energier, man måste jobba med olika plan. Man måste ha full fjärrsyn, att se energier. Och se de här andra världarna som man gör då. Som jag hade tränat upp under meditationer och under healing-arbete och även mediumskap. För då har man ju tillgång till de högre sinnena. Då var jag med honom [under en två års lärlingsperiod]. Då fick jag känna, det gäller att känna men också se ut i naturen var t ex currylinjer [finns]. Så han tränade mig ju för [markrensning], på olika platser då. Då gör ju han alltid kartor innan för att ha, att jobba med pendel eller med sökvinklar eller med slagruta. Du vet när de [dåtidens kloka gubbar och gummor] gick och sökte vatten. Förr då byggde de ju aldrig på sådana ställen, Men nu gör de ju det idag. Och de bygger nära [esoteriska] kraftledningar, kyrkor som alltid är byggda på kraftplatser. Det gör att folk som mår dåligt när de flyttar dit, de blir sjuka… Och det är att vårt eteriska fält, vår ande kan man säga blir påverkad. Har du sett filmen Ghost med Patrick Swayze? Inte vad jag kommer ihåg. Den visar väldigt, väldigt bra hur vårt eteriska fält ser ut. Som en kopia på vår kropp, lite halvflytande, elektromagnetisk i sin struktur. Och det är ofta där som påverkan sker först. Men [man] får [själva] symptomen i den fysiska kroppen för den är av mindre vikt. Så att har vi ont i levern t ex så behöver man titta esoteriskt på sin ilska t ex. Så att det är kopplat till organ och körtlar och chakrasystem då också. Jag fick träna på många olika sätt. Jag fick sitta och göra kartor, få fram vad som finns på den platsen. Och fokusera på distans och se om det t ex kan vara en offerplats eller en krigsplats? Alltså det blir minnen, stämplingar kan man säga. Energiminnen kvar, cellminnen kvar i Moder Jord precis som vi bär på våra känslomässiga minnen.85

Lucia 110531 Lucia är upplärd av Lewis till exorcist. Förutom att hon har genomgått alla hans reguljära andliga kurser gick hon därutöver under två år som lärling och var med när han utförde helande eller exorcism ute hos klienter. Hon anger att anledningen till att han valde just henne var hennes medfödda egenskaper, hennes lämplighet för exorcism. Hon har varit med om ett flertal utdrivningar vid platser, av såväl gastar som Mörka krafter runtomkring personer (partiell besatthet) samt även i personer (fullständig besatthet). Till skillnad från hur hennes läromästare Lewis numera utför exorcism så kompletterar hon den introverta exorcismen med yttre hjälpmedel – en pendel, kristaller, ett glas vatten och ett ljus86.

                                                                                                               85 Detta påminner om vad den anglikanske exorcisten Perry (1987:32) beskriver som ”place memory”. Det är att flera, helt oberoende personer i tiden och socialt, upplever samma fenomen på en specifik plats oberoende av varandra under en längre tidsperiod. Platsminnen spelas upp mekaniskt, likt en film, oberoende av åskådaren och är inte onda/goda i sig, intelligenta eller kan skada åskådarna fysiskt. Fenomenet kan vara visuellt, auditivt eller ibland bägge delarna. 86 Se Bilaga 13.6 Hur Lucia genomförde en omfattande exorcism på en pilot.

  106  

 När Lucia utför exorcism kanaliserar hon Ljuset från andevärlden. De olika momenten vid en exorcism av en plats, eller av partiell besatthet87, är:

A. Hon kartlägger platsen eller hemmet med en pendel och hennes högre sinnen för att se ifall det finns geografiska punkter av negativ energi (moderpunkter) i närheten och hur de triangulärt ligger i förhållande till varandra (Preparation, Observation, Identifikation).

B. Hon balanserar dessa fält m h a förprogrammerade kristaller (Metodval). C. När förarbetet88 är gjort (A-B) utförs själva reningen av platsen. Lucia placerar ett ljus

och ett glas vatten i närheten. Först försätter hon sig i djup meditation för att kunna visualisera hur hon drar in Ljuset från de tre spetsarna i triangeln utanför platsen (Metodval, Operation).

D. När hela triangeln är ljusfylld kan hon se det negativa och mentalt avlägsna det från platsen genom att samla ihop det och föra upp det vertikalt till det Högsta Ljuset för transformation (Separation).

E. Därefter visualiserar hon att hon fyller hela platsen, alla skrymslen och vrår, med ett beskyddande lager av Ljus som hon kanaliserat från andevärlden (Förslutning).

F. När de hon kanaliserar ifrån bekräftat att allt är ordentligt upplyst lägger hon ovanpå ett sigill av Ljus, som ett kompassmönster89, samt drar en beskyddande kupol av Ljus ovanpå platsen (Förslutning).

G. Därefter får kristallerna, som hon tidigare har lagt ut i omgivningen (B), hålla kvar Ljuset så länge det behövs (Förslutning).

Lucia har även haft fyra fall av fullständig besatthet av mänskliga kroppar; tre med Lewis och en som hon drivit ut helt själv90. De inledande stegen för exorcism vid fullständig besatthet är

                                                                                                               87 Det som besätter finns runtomkring personen, inte inne i hennes kropp. 88 Jag ser A-B som ett exempel på en förberedande ritual, ett villkor för att själva huvudritualen skall kunna genomföras (Rappaport 1999:274 ). 89 Det kan även ses som en kaosstjärna, fast i det här fallet tror jag det är en irrelevant tolkning. 90 … Du berättade hur du helade hemmet. Men sen gick du aldrig in på hur du helade?

Personen. Hands on healing. Lägger händerna på. Du har vatten och ljus? På bordet. Vatten är ju bara för att kunna dricka själv. Ljuset är ju som en symbol. Men jag är ju mitt eget Ljus. Jag ber innan och jag står bakom [personen]. Jag talar om för dem att den enda fysiska beröring är ett lätt tryck med händerna på axlarna… Jag ber om det högsta Ljuset och att jag får se vad det är som finns. Och även då så kan de ju kliva ut ur kroppen om de vill, eller göra sig osynliga eller. Så att det gäller ju att ha full koll, även se bakom och runt. Så att de inte flyr för stunden?

  107  

de samma som för platser (makro, A-E). När Lucia väl förslutit de fysiska öppningarna med Ljus, så att det som besätter inte kan fly och sedan återvända, övergår hon till själva utdrivningen ur personen (mikro, F-I).

A. Kartläggning av omgivningens energifält (Preparation, Observation, Identifikation) B. Balansering av dem genom kristaller (Operation, avgränsa makrofältet,) C. Dra Ljus till platsen i djup meditation (Operation, på makronivå). D. Fylla hela den omgivande triangeln med Ljuset (Förslutning, på makronivå). E. Fylla och rena den specifika platsen med Ljuset (Förslutning på makronivå). F. Lucia ställer sig bakom den besatta med sina händer på hennes axlar och ber sina

hjälpandar om att få kanalisera det Högsta Ljuset samt få se med sina högre sinnen det som besätter klienten (Observation, Identifikation, Metodval, på mikronivå).

G. Hon fångar in och för upp det som besätter för transformation i det Högsta Ljuset, liknande D avseende exorcism av platser (Operation, Separation, på mikronivå).

H. Hjälpandar, fria hjälpare, lagar och försluter den mentala öppningen (Förslutning, på mikronivå).

I. Lucia följer upp med healingprocesser efteråt (Förslutning, på mikronivå). 7.2 Lewis introverta utdrivning genom kamp med de högre sinnenas ljus. Lewis har gått från att söka stöd i rituella hjälpmedel till att helt arbeta utan dem, dvs. en mera renodlad introvert exorcism än Lucias metod. Däremot ser han nyttan i att använda yttre hjälpmedel som stöd för att kunna fokusera sitt medvetande. Han har kommit fram till att rituella hjälpmedel egentligen är en förlängning av ens eget medvetandes kraft. Det är ett redskap för ens egen fokusering. Som vapen mot demoner har hjälpmedel, som t ex korset eller en magisk dolk, ingen effekt i sig själv enligt Lewis. Det som kan påverka Mörkrets krafter är istället ens starka tro på korset, ens vilja och fokusering av ens medvetande. Med den insikten, och vid hans nuvarande medvetandestadium, anser han sig därför inte längre behöva några fysiska hjälpmedel som stöd för hans högre sinnen.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Javisst. Och då brukar jag, då har jag alltså gjort det hör med marken och huset och platsen och rummen och alltihopa. Så det finns en viss vibration så att de har ingenstans att ta vägen. För att det [fältet för exorcismen] blir ett ”runt”. Det finns inga hörn de kan gömma sig. De kan inte ta sig någonstans. Så ibland blir de förstenade eller försöker och kvider och så. Men jag upplever i kroppen var någonstans de har obalans, var det är fel. Så att man kan, när man pratar om andlig kirurgi, jag är bara en kanal men jag ser att Ljusvarelser går in och jobbar i kroppen. Lyfter, korrigerar, bränner i nervsystemet, bzzzz. Står så här och ”Nu är det färdigt” kan de säga sedan bara. Så egentligen är jag det att jag gör ingenting utan det är bara energin som går igenom [mig]. Jag är en kanal eller ett språkrör eller vad man skall säga för att få ner den högre, det Ljuset. Ihop med mina egna energier, mina egna förmågor, så att. Man kan bli dålig efteråt fast inte dålig så att jag blir sjuk av det utan att jag kan känna som. Ja, att jag gått Jorden runt eller. Du blir trött, eller? Ja, men ändå energifylld på samma gång. Så att det är ingenting jag ger av mig själv utan. Men jag kan få som en, som också klienten kan uppleva. Du vet om man har haft en sak väldigt länge. Man tar bort det, det blir tomt, det blir träningsvärk, det kan bli ett sår. Och att de får komma fler gånger på vanlig healing sen. Men det har funkat och bara det att man gör marken gör att de får lugn och ro att ta tag i sitt liv och ändra beteende, tankar, tvångsmönster och så. Oftast. Så att det förstoras upp. I de flesta fall så är inte besatthet så mycket i kroppen utan att man plockar upp andra människors tankar och känslor…

Lucia 110531

  108  

Men det har inte alltid varit så för Lewis 91 . I början av hans bana som exorcist experimenterade han även med rituella hjälpmedel i form av elementsymboler, samma som Lucia nu använder.

… You never really told me [in the earlier interview] how you do when you do exorcism? And you also told me that you once, in one of the cases, you brought with you crystals, a glass of water and candles [ 3.1]. So, how do you do it? And how do you use those tools? Do you always use tools like that? Or is it to stimulate you when you do? Well I used those on that occasion anyway [long pause] as a form of ritual or support because I was also developing, and still are. At that particular time I thought it important to have a light, a point of reference, and a glass of water, for symbolising the body. I would drink that to help the energy flow. And the crystal is kind of the Earth connection with the elements. Amethyst, for example, is very powerful for transforming negative forces. So I had the Fire. I had the Water. I had the Earth. And the Air is mental. So you are the Air? I had the four elements in the room. But you are all the elements [yourself]? Well yes, but this is a mental projection of the Higher Mind. So I have the grounding [Earth], I have the Water element, and I have the Fire. So that’s kind of focusing tools? Yes! And supportive tools as well in those situations. It helped, perhaps, made me feel complete. Now they are not necessary. So you don’t use it anymore? No… Sometimes I hold a candle now and that’s absolutely fine. I like a candle. Is it because you feel like it or do you need it? I just like it. No, I don’t need it.

Lewis 110321 Kanske kan man se Lewis elementsymboler som triggers? Ett stöd för att hjälpa honom att snabbare komma in i ett alternativt medvetandetillstånd under exorcismen. Samt för att stanna kvar i det tillståndet under hela exorcismens förlopp, oavsett utmattning eller försök av de Mörka krafterna att störa honom. I motsats till hur Magnus använder elementen - som riktade vapen mot det demoniska (6.3 och 6.5) - uppfattar jag Lewis beskrivning ovan som att det fortfarande är hans egna riktade medvetande, hans projicering (kanalisering?) av Ljuset med hans högre sinnen, som är ”vapnet”. Jag tolkar det som att han använder de fyra elementen mera som stöd för att kunna                                                                                                                91 Jag upplevde det som att Lewis inte kände sig helt bekväm med att prata om att han förr även använde sig av rituella hjälpmedel. Men i o m att han tidigare avslöjat det när han redogjorde för ett fall av exorcism fick jag honom ändå att beskriva det. Troligen är detta inget han själv hade tagit upp, eller velat besvara, ifall jag

enbart hade intervjuat honom med förbestämda frågor, en styrd intervju. Även om det är mera tidskrävande, speciellt under efterarbetet med transkribering och selektering, visar detta exempel metodologiska fördelar med den öppna eller halvöppna intervjumetoden (Briggs 2003:25 f., 49 ff., 113 ff.).

En annan aspekt är att det här beskrevs ca två månader före det att jag bad att få intervjua Lucia. Dvs. före han insåg att jag via henne skulle få reda på att det även förekom rituella hjälpmedel, åtminstone på inledande nivå, inom hans skola. Kanske det finns en tendens att användandet av yttre hjälpmedel anses vara ett tecken på mindre fullkomlighet i ens bemästrande av ens inre kraft inom den introverta exorcismen? Att det är därför som vare sig Lewis eller Christer vill använda dem?

  109  

fokusera sina egna inre krafter än att ta in dem i exorcismen som yttre krafter, likt hur Magnus gör. Han utför själva Separation-momentet av exorcismen enbart m h a Ljuset. Eftersom hans exorcismmetod är introvert, den varken syns eller hörs för utomstående, kan den bara förmedlas efteråt via ord till mig och klienterna. Lewis anser att ritualer utan stöd av de högre sinnena inte räcker till för de mera avancerade Mörka krafterna. Även om prästen skulle lyckas få bort det för stunden kan det återvända igen då den dess ingång inte är förseglad och den inte har neutraliserats för gott av Ljuset. För att besegra dem krävs att man kan se dem med ens högre sinnen. Det enda Mörka som ”vanliga” präster kan rensa bort genom sina ritualer enligt Lewis är negativa tankebanor eller välvilliga andar som gått vilse (t ex gastar). Lewis anger vid ett annat tillfälle att detta är precis vad vanliga präster är bäst på, att hjälpa gastar komma vidare.92 Återkommande berättar Lewis hur han uppmanar de som befinner sig på platsen för exorcism att ta stöd av ett stearinljus för att inte bli rädda utan kunna fokusera på Ljuset. Även om de inte själva är med, ser eller hör när Lewis utför sin introverta exorcism behöver de stöd för att inte påverkas av de Mörka krafterna och sin egen rädsla. I detta exempelfall beskriver Lewis vikten av att även de passivt närvarande vid exorcismen fokuserar på Ljuset. Samt att de efter att han utfört exorcismen själva både renas och förmås att ändra sitt tidigare beteende så att de inte på nytt drar på sig Mörka krafter (Förslutning):

I give you an example. I had a phone call in Malmö, from a woman, and I [mumble] at the time. And she said: “I am having trouble; there is big disturbances in the house. And there is some writing with lipstick on the mirror in the bathroom in the morning, with these very negative energies. Messages.” So I said to her, this was in the middle of the night; “I will be there tomorrow morning, first thing. And what I would like you to do is focus on the Light. Not the negative energy. Or the fear that it is creating but try and stay in the Light. Focus on a candle. Pray, or whatever you want to do and I will be there in the morning.” So, I am there. And then I asked her: “What had she been doing?”, “What had happened?”, “What had she been doing in her life?” [Observation] And she said: “Well, two of my friends came over and we played with the Ouija board.” And then I understood how they had attracted this Dark Force into their property [Identifikation]. When you play with the Ouija board you don’t have your higher senses all open. You can’t communicate with it. It’s like picking up your mobile and dialling a number and leading that someone will be at the other side. And the Dark Force can see this, will see your weakness, will tune into that channel. Will come down through that Ouija board, through the glass, and begin to create havoc. So it has an access. So the access is brought about, not by the spirit, but the people messing around with psychic energies, forces that they don’t understand. Curiosity, or whatever? And this is danger, this is danger… I looked at what he [sic] had written on the mirror that night and everything that. The other people were there, because I had asked them to come. So I first cleansed the house, purified the house [Metodval, Operation]. Got in touch with the poltergeist and excommunicated it [Separation]. And then healed everyone, those three people. And gave them a good talking too [Förslutning]. You know, to be more responsible about their own spirituality. And develop their higher senses in order to be, to manage to be in control of their life.

Lewis 110131

                                                                                                               92 Se Bilaga 13.7 Hur Lewis transformerar De Mörka krafterna för gott.

  110  

 Man kan urskilja följande steg när Lewis utför exorcism på en plats:

A. Efter det att han fått ett uppdrag analyserar han fallet medialt med sina högre sinnen (Preparation).

B. Vid ankomst till platsen intervjuar han klienterna för att finna anledningen till besattheten, den mentala öppningen (Observation, Identifikation).

C. För att lugna klienterna, samt kanske se till att de inte stör honom under exorcismen, ber han dem att sitta stilla i ett annat rum och fokusera på ett stearinljus (Metodval).

D. Därefter lokaliserar han med sina högre sinnen var den Mörka kraften har sitt epicenter, dess fysiska öppning till platsen (se t ex 3.1 avseende hundvalpen eller 5.4 avseende katedralen av vax, Identifikation).

E. Genom meditation och fokusering av sina högre sinnen bombarderar han därefter den Mörka kraften med Ljuset.93 Man kan likna det vid en tankens duell där det Sanna slåss mot det Falska. Eftersom Ljuset är det Sanna besegrar det alltid det Falska och den Mörka kraften neutraliseras genom att själv transformeras till Ljus. Den illusoriska dualiteten, som av oss upplevs som gott och ont, upphör på platsen (Operation, Separation).

F. Därnäst försluter han den fysiska öppning som de Mörka krafterna kom in igenom samt helar även de närvarande människorna (Förslutning).

G. För att undvika att Mörka krafter åter dras till platsen förklarar han vad som skett och hur man framöver skall ändra sitt beteende för att det inte skall ske igen, dvs. han försluter även den mentala öppningen (Förslutning).94

Som tidigare uppmärksammats (6.1) är berättandet av vad som hänt (G) och förklaringen (A, B, F och G) viktigt vid en introvert exorcism. Eftersom klienterna inte är närvarande vid själva exorcismen, samt genom egna högre sinnen kan ta del av vad som händer eller se vad det var som besatte platsen, måste Lewis retroaktivt berätta det för dem så han kan försluta deras mentala öppning.

                                                                                                               93 Blavatsky (1877:333) refererar i Isis Unveiled till Ljuset som ett gammalt västerländsk vapen mot demoner:

Iamblichus, the great theurgist of the Neo-platonic school, a man skilled in sacred magic, teaches that ”good dæmons appear to us in reality, while bad ones can manifest themselves but under the shadowy forms of phantoms.” Further, he corrobotes Porphyry, and tells that ”… the good ones fear not the light, while the wicked ones require darkness… The sensations they excite in us make us believe in the presence and reality of things they show, though these things be absent.”

94 Fysiska och mentala öppningar, som jag angett ovan, är mina egna analytiska termer och inget som Lewis själv, eller någon annan av informanterna, använder. Lewis talar istället generellt om ”access points” avseende de fysiska öppningarna och olika slag av oansvarigt beteende avseende de mentala öppningarna.

  111  

Rituellt kan man se det, ur uppdragsgivarnas perspektiv samt enligt mina förslag till analytiska steg i 6.1, som identifiering (Lewis förklarar vad som besatt platsen), limen (klienterna fokuserar på ett stearinljus i ett annat rum i spänd avvaktan om Lewis skall lyckas driva ut den identifierade Mörka kraften) samt separation (såväl av den Mörka kraften, dess efterverkningar på platsen, det beteende vilken en gång bjöd in den samt, efter det att Lewis stämt av att de förstått hela hans berättelse, även från honom själv genom att han lämnar platsen). Vad skiljer då en exorcism av en besatt plats mot en exorcism av en besatt människa? I följande fall beskriver ett komplext fall där en kvinna var besatt av tre Mörka krafter samtidigt:

Last time you told me, you just mentioned, that you had experienced three Dark Forces in the same person. How does that work? That’s called multiple possessions. Well there is three entities in a person’s psyche. And what’s the reason and how? Well, it can be a gathering place… for Dark Energies. [Long pause] I had to travel to see someone who was possessed. And I tuned in before going and felt that “OK, there is something there, very strong, but I leave it open until I get there.” [Preparation] So I went into the room and I met the person [Observation, Identifikation]. In the room there was also a therapist trying to treat this women but had no success in this. It was beyond her comprehension. What kind of therapist? It was a massage therapist and it was beyond her comprehension. The first part of the healing was to get her to lie down on this massage bench and I was to help release energies from the chakras [Metodval]. And as I was doing that she suddenly changed in her energy. And this voice started to come out of her. She started to speak in a strange voice. And the therapist was sitting in the corner and watching, I felt it was important for her to understand what this was. It’s very rare I do that, but anyway. And then as the therapy was taking place, as the healing was taking place, I stepped back a little bit to give the energies time to work, the Light. And this person sat up and became very angry and started to threaten me, physically with violence. I knew this was a Dark Energy coming trough to try and put fear in my heart, in my mind, so I will loose it at this time. So I realised this and I stood there and waited for the energy to blow itself out, so to speak [Metodval]. So she got violent and she started to hit me, beat me on my chest and my shoulders with her fists. And I stood there, in my force, in my Light, and waited for that energy to dissipate because the Dark Force comes in waves. And it can only hold a vibration so long because it’s not a true force. It has to live on fear and negativity itself. So it’s limited by how long it can hold its power. So I waited. So you didn’t defend yourself? No. I let her play herself out and the moment it stopped she came back to what was her normal being. Then I asked her to sit down. And then I put my hands on her shoulders and worked with the exorcism [Operation]. And then I realised that there were three energies there, not one. And these came out. All of them were transformed, at that point [Separation]. But how did they come out? Well I say “Come out!” because they are hidden. They are in the psyche and they can also leave and disappear back into the Underworld, for example. But with what I do there is no hiding place. I’ve kind of got a lead to their energy and I will follow each one until they are transformed.

Lewis 110321

  112  

För Lewis är en exorcism av en besatt människa mera en variant av helande där han balanserar kroppens brister med sin energi och Ljuset95. Precis som han letar efter den fysiska öppningen vid besatthet av platser (D) identifierar han den i den besattes kropp. Även här utnyttjar han sin kunskap om de Mörka krafternas inneboende svagheter vs. Ljuset. I detta fall deras brist på uthållighet. När de väl har tröttat ut sig kommenderar han dem med imperativformen ”Kom ut!” (jämför performativa talakter i 6.4 avseende extrovert exorcism). Först därefter transformerar han dem för gott med Ljuset. Jag upplever att Lewis går varsammare fram här jämfört med exorcism av en plats av hänsyn till den besatta människan. Jag misstänker även att den muntliga befallningen mer är till för offrets information än för demonerna, som han tidigare har lyckats neutralisera utan att tilltala dem. Utöver de angivna stegen i min beskrivning betonar Lewis att det är viktigt att inte utföra exorcism på rutin eller att ha förutfattade meningar om vad det är som skall drivas ut. Precis som han via telepati kan se den Mörka kraften innan han anländer till platsen kan även den på samma sätt känna av honom och att han är på väg. Just därför, menar Lewis, är det viktigt att vara på plats så att man direkt kan möta den Mörka kraften utan att den kan vilseleda ens sinnen. Man bör aldrig försöka kommunicera med den genom ens högre sinnen från en avlägsen plats där man inte direkt kan konfrontera den i tid och rum. Han varnar även för att man inte bör argumentera med en avancerad Mörk kraft eftersom de är ytterst intelligenta och försöker att manipulera en genom sitt tal. Dessutom avråder Lewis ifrån att utföra exorcism för lättvindigt. Att gripa in för tidigt kanske hindrar någon ifrån att erhålla en djupare kunskap. Exorcism bör därför bara utföras när någons liv är i fara eller att man känner att något verkligen utgör ett starkt hot. Hur upplever då klienterna Lewis när han utför en introvert exorcism? Vilket bestående intryck lämnar han efter sig? Av en ren slump (eller kanske det var synkronicitet ifall man är Jungianskt troende?) visade det sig under en intervju med Katharina att hon hade haft besök av Lewis som rensade hennes hus ifrån en gengångare. Det var från tiden innan hon själv hade lärt sig att handskas med gastar. Så här berättar hon om hur hon upplevde honom och hans tillvägagångssätt:

Men sedan hände det också något här i huset [där Katharina bor]. Det var väldigt obehagligt att gå nere i källaren. Jag kunde förnimma olika saker. Men sen har jag en dotter som är otroligt sensibel. Hon började [när hon var 15-16 år] med att hon började ha huvudvärk, få mardrömmar, började få svåra. Jag hittade henne överallt, sovandes i huset… Och hon kunde förnimma en man i det här huset, någonting. Det blev bara tydligare och tydligare. Och vi, ju räddare hon blev desto mer. Till slut började han bli fysisk mot henne. Och satt på sängkanten vid benen. Hon skickade ut honom och kände att han stod utanför dörren. Kom emot henne, rakt igenom [henne] vid gången här nere. Fast det var på vissa platser som han uppträdde här i huset. Så det var inte över allt. Och de platser som han inte uppträdde på, det var där hon låg och sov på nätterna. Hon sökte sig dit? Ja. Till slut vart det så pass mycket att jag tänkte att antingen måste jag hitta något som kan hjälpa med det här. För jag hade också, jag kände ju av, jag gick aldrig i källaren [där han uppträdde]. Jag var inte gärna själv i huset. Det var sådana här obehagskänslor också så att jag kunde på något sätt, bestämde mig

                                                                                                               95 I min intervju med Lucia berättar hon att Lewis även brukar ge homeopatmedicin och blanda särskilda droppar för att stärka det eteriska fältet hos den besatte när han utför exorcism på människor (se Ormmannen i inledningen). Precis som med rituella hjälpmedel var detta inget som Lewis själv berättade om.

  113  

att jag söker ingen psykolog för henne utan jag kontaktar. Och då fick jag kontakt med en som heter Hilda… Hon sa att man kan börja med att pröva med salviautrökning, man kan göra olika bitar för att energierna huset. Jag läste mycket om vad man kunde göra. Så det började vi med. Och faktum var att det blev lite bättre under ett par dagar. Sen blev det liksom Pssh [imiterar en krevad med händerna]. Det ökade, eller? Det ökade. Då fick vi hit en man, som jag tänker faktiskt om du är intresserad jag kan leda vidare till, som heter Lewis. Fick jag, via henne [Hilda] då, kontakt med. Och han kunde bara på telefon säga: ”Det är en man. Han vill egentligen inget illa osv. (Han pratade med min dotter.) Jag kommer ner. Jag kommer ordna det här.” Så han kom ner den här mannen, Lewis, och hade med sig olika saker. Vad han exakt gjorde det vet inte jag. Du var inte med själv? Jag var inte med själv. Vi satt i huset. Utan vi fick då [uppmaningen] att vi skulle sitta i huset, vi satt i köket. Vi tände ljus och sände goda tankar till det som skulle ske. Han kunde peka ut alla platser där den här mannen uppträdde. Vi sa ju ingenting innan. Han tog för lite pengar för att han skulle göra någon research innan han kom. Så att det fanns inte en möjlighet. Han pekade ut egentligen alla platser. Han var väldigt, väldigt finstämd med. Hur länge sedan var det här ungefär? … 6 - 7 år sedan. Och han hade en så otroligt kärleksfull hållning. Men han upptäckte alltså en man här i huset. Mycket, mycket riktigt. Som hade svårt att lämna det här jordelivet pga. olyckliga omständigheter. Han hade alltså fastnat i någonting då. Ville egentligen inget illa, ville egentligen ingenting. Men var väldigt förbunden, på något sätt. Och beskrev, han [Lewis] gjorde olika beskrivningar i alla fall. Sen började vi kolla [med omgivningen]. Det är alltså mannen som byggde det här huset. Det låg en väldigt olycklig historia bakom hela det här. Att frun blev sjuk. Sen var det skilsmässa. Sen visade det sig att hon hade alzheimer. Så det låg någonting, liksom tragik, bakom det här och därmed fick han egentligen svårt, menade han [Lewis] på, att släppa. Vad han [Lewis] exakt gjorde vet jag inte. Det var eftermiddag. Sen åkte min dotter in till stan och så sa hon det, ringde hon och sa: ”Nu har han släppt mig.” Och hon kände dels en otrolig lättnad men också lite grann tomhet. För att hon hade levt med honom [skrattar] så nära inpå, så lång tid. Var det ända sedan hon var liten då? Nej… det började då, när hon flyttade ner i det rummet, och så hände det grejer. Hon har också alltid varit väldigt, väldigt öppen. Men har blivit väldigt rädd. Så hon knäpper av vissa bitar. Men det här blev alltför starkt. Hon kunde inte värja sig egentligen mot det här. Men du kände inte det lika starkt? Inte lika starkt… Stämde ni av det efteråt? Med vem som byggde huset och sådana saker? Grannarna runtomkring kollade upp, vad var det? Då visade sig att det var inte bara vi som hade köpt huset [som hade råkat ut för gengångaren]. Det var ett ungt par, några innan. Så vi var fjärde [familjen]. Så allt stämde som han [Lewis] sa? Det stämde, det som han sa, med huset. Det stämde med beskrivningarna, med det här olyckliga. Det var vissa bitar där i, det fanns där. T o m husdjuret han pratade om kunde grannar sedan bekräfta. Jag tror att det var en katt, eller en hund, eller någonting? Men han [gengångaren] har inte kommit tillbaka något mer. Det har han inte gjort.

Katharina 110531 Efter det att jag avslöjat för henne att jag redan har träffat och intervjuat Lewis säger hon:

  114  

Jag har stort, stort förtroende för honom. För det första så har han en sådan otroligt kärleksfull utstrålning… De pengarna han tog för det här, det var bensinpengar, det var ingenting. Utan man känner av hans otroliga engagemang. Och sedan den här, var jag så otroligt imponerad av honom, den här integriteten han hade mot den som han faktiskt skickade vidare. Och gjorde det så tydligt och gjorde det så fint.

Katharina 110531 Katharina håller fortfarande kontakt med Lewis genom att hon ibland besöker hans andliga föredrag för inspiration. 7.3 Christers introverta utdrivning genom kanalisering eller visualiserad förstärkning. Christer vare sig använder eller har använt sig av några rituella hjälpmedel. Eftersom han inte ser demoner som enkom onda eller skadliga väsen är de rensningar av negativa energier han utför vid platser enbart av spöken. Precis som de andra neoexorcisterna så leder han gastar till Ljuset så att de kan komma vidare i det karmiska kretsloppet. Men i motsats till Lucia och Lewis är han inte tyst utan han använder även sig av talet, i kombination med att fokusera på ljuset, för att kommunicera med och vägleda spöket. ”Ordet är magiskt” och precis som bönen går det ”igenom alla världar”. Christers metod för exorcism av platsbundna spöken96 kan beskrivas med följande moment:

A. Identifikation av det negativas (spökets) position med hans inre sinnen i ett

halvvardagligt medvetandetillstånd, han har ”dubbel uppmärksamhet” (Observation, Identifikation)97.

B. Genom clairvoyance ser han vad som finns på platsen (Observation, Identifikation). C. Han övergår nu till ett alternativt medvetandetillstånd där han i djup meditation

visualiserar Ljuset som skall föra vidare spöket och kanaliserar mot andevärlden för hjälp (Operation).

D. Ifall det behövs vägleder han även spöket genom sin röst till Ljuset (Separation). E. När spöket lämnat platsen och funnit Ljuset avslutar han sin meditation. F. Han laddar därefter upp sig igen i ett sakralt rum.

Eftersom Christer endast har spöken som förklaring av platsbunden besatthet samt bara en metod för att lösa den faller momenten Preparation, Metodval och Förslutning bort i hans fall. Likt Tambiahs syftesbeskrivning av en ritual (6.1) beskriver Christer hur han försöker                                                                                                                96 Se Bilaga 13.8 Christer om hur han driver bort spöken. 97 En beskrivning avseende hur han är uppmärksam på såväl vad som händer i rummet, den yttre världen, som i den inre genom en ”hyperkänslighet”.

  115  

skapa ”en länk mellan himmel och jord”. Trots att Christer aldrig låter sig besättas av hjälpandar när han gör sina helanden ser han sig här som en kanal mellan den fysiska och andliga världen. Han ställer sin kropp, men inte sitt medvetande, till förfogande för att andevärlden fysiskt skall kunna manifestera sig, något som annars är omöjligt enligt andeuppenbarelsens första lag (5.3). Istället för att han använder egna rituella hjälpmedel blir hans egna utlånade kropp ett rituellt fysiskt hjälpmedel. Vilket ju är en nödvändighet för att en eterisk aktör skall kunna fullfölja exorcismen. Detta understryks även i hur han avslutar sin beskrivning med vikten av att själv ”verkligen vara neutral” när han rensar. Då Christer har en helt annan syn på demoners funktion än de andra neoexorcisterna är hans förfarande även helt annorlunda när han utövar exorcism på besatta människor. Egentligen är det för honom en form av helande men där det som skall avlägsnas är en demon istället för exempelvis en störning i auran. Så här beskriver Christer hur han utför sin helandeprocess, oavsett ifall demoner är inblandade eller inte:

[N]är jag känner i kroppen, sentient eller kinetiskt, så anser jag inte att jag är besatt. Jag anser att jag klonar, eller kopierar en energi. Jag bara kopierar ett mönster, jag är inte besatt. … Men vad menar du med klona... att det finns två Christer mitt i allting? Nej, nej, snarare att jag ser ett eko av klientens energier [Observation]. [Så] kopierar jag det så kan jag ta in det i kroppen [Metodval]. Jag kan identifiera mig genom att hamna i de fälten [Identifikation]. Jaså, så du suger upp klientens energier och behandlar det i din kropp? En kopia av, men det är inte jag. Det är väldigt enkelt att hålla isär mig själv och. Jag kan aldrig bli klienten. Jag kan inte smittas av klienten. Jag kan bara jobba med kopian. Det är svårt fortfarande att förstå... Du gör en kopia av klientens energier? Eller gör du en kopia av dig själv som tar åt sig klientens energier? … Det är en bra fråga därför det är två grundläggande skolor [Metodval]. Det ena är att gå ut ur kroppen, in i klienten. Alltså skruva sig ner i klienten och komma spegelvänt som vi sitter. Att jag glor på mig själv men… alltså jag identifierar mig. Men jag är fortfarande här. Det blir en delpersonlighet98 av mig då som går ner i klienten. Och så kan man jobba men det är inte rekommendabelt att göra det. För att det är för påfrestande, eller? Ja. Det är mycket påfrestande. Det kan vara mycket energidränerande. Dessutom vet man inte riktigt vad som händer... Det är bättre att man clairsentiellt jobbar med en kopia av tillståndet i sin egen kropp… Det är att utnyttja ett sinne. Om jag hör din röst i mitt öra, eller inne i min hjärna. För jag hör egentligen din röst komma inifrån min hjärna. Så använder jag ett sinne. Så menar jag att kinestesin också fungerar... Så du använder din tankekraft [Christer avbryter]? Nej, sinnet! Vilket sinne? ... Jag tycker att man skall uppfatta kinestesin som ett sinne, något sjätte sinne... Det gör vad du skall göra. Jag behöver inte gå ut ur kroppen... Den bilden jag får, den måste på något sätt in i min kropp... Så du bygger en realistisk modell av patienten? Mm. Så måste jag göra.

                                                                                                               98 Christer beskriver ibland hur han själv eller andra människor kan ha ”delpersonligheter” som agerar utanför kroppen och platsen där huvudpersonligheten befinner sig, motsvarande en frisjäl enligt 4.2.

  116  

Och den modellen stoppar du in i ditt medvetande. Och med ditt sjätte sinne så... bearbetar du modellen och fixar till det. Och sedan när du vet det så kör du in lösningen i patienten. Är det så? Mm, just det... Det verkar som om momenten är rätt så rätt. Jag kan tycka att det går mycket fortare än så. Men det är nog så momenten ser ut... Jag tror att man måste jobba med tredje person. Man jobbar aldrig direkt mot på själslig nivå, man kan aldrig jobba direkt med de här krafterna. Man måste alltså jobba med tredje person som är en kopia. Och som båda två accepterar såsom varande en kopia. Som båda kan ta del av och dra nytta av. Så det blir som en arbetsyta [Operation, Separation]. ... Då förstår jag... Alltså momentet att ta sig ut ur kroppen och in i en annan kropp... den är rätt så avancerad. Den är inte så svår kanske? Det är avancerat därför att: För det första känner klienten ju av den här invasionen i kroppen. Det är det första. Visserligen så måste man ju alltid göra ett kontrakt av allting, ett avtal. ”Är det nu OK att jag kommer in i dina energier, och känner av?” Jag menar, ska man göra det bra så måste man gå så djupt så att man verkligen kommer ända ner i fötterna på klienten. Och då måste man bygga hela sitt medvetande nerifrån och upp. Och in i alla lager, och in i alla [sväljer ordet] så att det en väldigt [sväljer igen], tycker jag i alla fall, personlig lösning. Alltså jag gör det gärna i och för sig om det, lite komplicerat, om du absolut inte kan förstå någonting. Har svårt att hitta någonting i ett annat [sväljer] så kan jag fråga om det är OK att gå så djupt. Men jag undviker det i det längsta. Kan patienten stöta bort dig om de ångrar sig? Nej. Alltså patienten kan absolut stöta bort mig. Jag hade just, alltså ett ALS-fall som gjorde det… Och då kommer du inte in? Jag blev utslängd... Det kändes som om man slängdes ut ur auran och jag stod och tittade ut [sväljer]. Alltså jag gick in och så blev [ohörbart] utsläng. Det känns som om man slängdes ut genom ett fönster, ungefär. Och så kunde jag bara titta in igen i den här kraften och se. För att patienten upplevde det som obehagligt? Eller också patientens öde, alltså själ. Någonstans på den nivån. Att du har inte tillträde. Och då säger jag också det till patienten, eller klienten kallar jag den för, att jag har inte tillträde. Så då avslutar vi terapin. Jag har inget mer att göra för jag vill inte utmana de krafterna som normalt står på min sida heller. Patienten? Hur får du dem att slappna av? Meditation [Preparation]. ...Så det är i meditationsögonblicket som de här grejerna kan ske? Ja, därför det är avslappningen. Jag arbetar ju med inre kraft, esoterisk kraft. Och då måste man vända blicken inåt, med sinnena inåt. Och då är meditation ett suveränt hjälpmedel till det.

Christer 090624 Ifall han under denna helandeprocess ser demoner så utför han en exorcism innan han kan komma vidare. I Christers exorcism är det bara de jordbundna som han själv klarar av att förmå att lämna den besatte. De mycket sällsynt förekommande himmelska demonerna fyller ju ett högre, ofta karmiskt, syfte (5.1). Christers helandemetod skulle nog i nyandlig och folkmun betecknas som schamansk99. Men en klassisk schamansk100 botemetod är istället den första (som Christer beskrev ovan),                                                                                                                99 Eller kanske neoschamansk där en lokal praktik görs universell genom en synonymiserande ideologi (ett försök att påvisa att allt har samma kärna), enligt Hammers terminologi (Hammer 2000:219 f.). 100 Med ’klassisk schamanism’ avser jag den arktiska traditionen som Siikala beskriver och inte den mera ’universella schamanismen’ som är populärare i nyandliga miljöer och uppkommen ur fenomenologins

  117  

som Christer inte längre gör pga. påfrestningen. Där reser schamanen under extas in i klientens kropp med hennes hjälpande eller frisjäl för att där upptäcka t ex en sjukdomsdemon och besegra den på plats. Dessutom utförs den schamanska riten vanligen inför en publik då den primärt utmärks av att vara en kommunikation vid kriser mellan gruppen och den hinsides världen där schamanen agerar medlare. Under resan kommunicerar schamanen även löpande (genom antingen sin egen röst, hjälpandens röst eller via assistent vid tung besatthet) vad som händer inför publiken så att den kan följa med (Siikala 1978). Istället ser jag Christers metod som metodologiskt (fast absolut inte kosmologiskt) mera snarlik den tantriska (också ”introverta”) saiva siddhanta-ritualen nirvana diksa. I samband med initiering, diksa, överför gurun symboliskt kosmos på lärjungens kropp. Sedan för han över den symboliska kosmiska kroppen till ett snöre, med identisk längd som lärjungen. Därefter tränger gurun genom visualisering in i lärjungens fysiska kropp, via hjässan ner till hjärtat där han fångar han upp lärjungens själ. Han tar först in lärjungens själ i sitt eget hjärta för att senare även placera den på det symboliska snöret utanför lärjungens fysiska kropp. Väl på snöret renar gurun lärjungens själ i flera steg för att till sist återföra, den nu karmiskt obefläckade, själen till lärjungens fysiska kropp (Flood 2006:135 ff., White 2009:162 f.). Precis som saiva gurun så använder Christer visualisering när han tar ut metafysiska element ur klientens fysiska kropp. Han renar dem genom att placera ut dem på en tillfällig ”arbetsyta”, en symbolisk kopia av klientens kropp. Från den tar han även in de kopierade energierna från klienten i sin egen kropp för att kunna känna av och balansera dem med sina egna högre sinnen. När reningen väl är avslutad avslutar han med att föra in resultatet i klientens fysiska kropp. Baserat på våra samtal försöker jag beskriva Christers metod för exorcism av demoner med följande steg:

A. Christer och hans klient avtalar att han tillåts utforska klientens kropp med hans högre sinnen (Preparation).

B. Bägge försätter sig i djup meditation (Preparation). C. Christer kopierar klientens energier i en extern kopia som han clairsentiellt tar in i sitt

medvetande samt sin egen kropp för att manipulera och balansera (Observation, Identifikation, Metodval, Operation).

D. Ibland hindras han att komma in i eller kastas ut ur en klients kropp av en demon. E. Ifall det är en himmelsk demon försöker han få reda på varför den är där. I de två fall

han redogjort för fick han inte vare sig information eller tillträde igen. Detta indikerar att demonen vaktar klienten mot extern påverkan för att det karmiskt är bestämt att Christer inte får hela henne. Christers del av helandeprocessen avslutas och istället riktar han då en bön till ”högre ort” för konkreta råd och hjälp (Identifikation, Metodval).

F. Ifall det är en jordbunden demon indikerar det att klienten har en svaghet som alltid är lokaliserad precis där demonen sitter. Som primitiva väsen sätter demoner sig vid de svagaste mentala öppningarna (Identifikation). Dessa mentala öppningar är oftast

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          generaliserande beskrivningar av universella och kulturoberoende upplevelser (jfr Katz resonemang i 4.2).

  118  

desamma som de kristna sju dödssynderna (jämför 8.2 avseende karismatisk kristen exorcism, dvs. befrielse).

G. Christer fortsätter nu behandlingen (enligt C) där han stärker den svaghet som demonen ”parasiterar” på. Oftast klarar inte klienten av att själv åtgärda svagheten utan Christer måste gå in i ”demonens kraftfält” för att överbevisa den om att han kommer täppa igen svagheten, den mentala öppningen (Metodval, Operation). 101 Om han lyckas så lämnar demonen klienten och går vidare till ett enklare byte (Separation).

H. När han funnit hela lösningen på klientens problem för han in den i klientens kropp och hon helas (Förslutning).

I. Behandlingen avslutas. Om svagheten är enbart mental, utan medföljande kroppsliga åkommor, kan även Christers coaching ses som en form av exorcism: Det är så klart villkorat av att demonen upplever det som trovärdigt att klienten klarar av att ändra sitt beteende så att den lämnar henne frivilligt. Här överensstämmer Christers syn på anledningar för mänsklig besatthet med en annan aspekt av den kristna diskursen än droger och ockultism, att demoner tar sig in genom mentala öppningar orsakade av felaktigt beteende eller moraliska svagheter (syndigt leverne). En annan aspekt av Christers exorcism är att han är den ende av neoexorcisterna som inte försöker tillintetgöra demonen. Ifall vi upprättar en horisontell metodologisk aggressivitetsskala för exorcism så hamnar Magnus och Christer i varsin ytterkant. Christer nöjer sig med att hjälpa sin klient och förföljer inte demonen efteråt eftersom han anser att de har ett existensberättigande, precis som t ex vilda djur, i världsordningen.

                                                                                                               101 Christer (090624) beskriver här hur han går in i demonens kraftfält för att bekämpa den:

Så demoner skulle kunna vara som ociviliserade människor egentligen? Ja, just det... Men du måste gå in de krafterna själv för att bli dem. Det är först då du kan få din äkta power. Så de utmanar dig naturligtvis. De utmanar alla dina mentala strukturer. Och det är väldigt skrämmande. Man tror säkert att man är vansinnig. Det är nog nära att man tror att man håller på att bli tokig om man identifierar sig med det. Om man försöker att bearbeta, alltså det måste vara en, liksom dödskraft som måste fram. Man måste nästan längta, bejaka döden mer än livet för att våga gå in där. Tror jag. Jean d'Arc eller riddaren med ett svärd som går in och, som S:t Göran och draken. Gå in med något redskap, eller gå in med någon gudskraft som är så rak att man inte är rädd för någonting. Man måste överlåta sig.

  119  

8. KONKURRENTEN - DEN KRISTNA EXORCISMEN.

1. Vår Gud är oss en väldig borg, 3. Och vore världen än så stor han är vårt vapen trygga. och full av mörkrets härar, På honom i all nöd och sorg dock, när ibland oss Herren bor, vårt hopp vi nu vill bygga. alls intet oss förfärar. Mörkrets furste stiger ned, Världens furste är ju dömd hotande och vred, och hans kraft är tömd. han rustar sig förvisst Han på ett huvudhår med våld och argan list. oss skada ej förmår. Likväl vi nu ej fruktar. Ett ord kan honom fälla.

2. Vår egen kraft ej hjälpa kan, 4. Guds ord och löfte skall bestå, vi vore snart förströdda. som Anden det har skrivit. Men med oss står den rätte man, För himlen vi till strids får gå vi står, av honom stödda. med glädjen han oss givit. Frågar du vad namn han bär? Därför är vi väl till mods, Jesus Krist det är! fast vi vågar gods Han är den Herren Gud och ära, liv och allt: som, klädd i segerskrud, ske blott som Gud befallt. sin tron för evigt grundat. Guds rike vi behåller.

Psalm 237 (av Martin Luther) 8.1 Den kristna synen på Satan och hans demoner. Pagels (1995) belyser hur de kristna evangelisterna avviker från den klassiska judiska kosmologin genom att introducera Satan och hans demoner som ett parallellt ”kungadöme”, jämsides med Gud och änglarna. Visserligen har denna avvikelse sitt frö i några apokryfiska verk och de med Jesus samtida esséernas apokalyptiska kosmologi, kampen mellan Ljusets och Mörkrets söner. Men esséerna var bara en obskyr, inte särskilt tongivande, sekt och deras påverkan på judendomen, såsom den utvecklats efter templets förstörelse, blev därför marginell. Den kristna bilden av Satan är, som Pagels tolkar den, egentligen en bild av ”den Andre” eller en symbol för det omänskliga102. Vad som utmärker den kristna diskursen, särskilt Markus, är att man transformerade sina mänskliga meningsmotståndare till icke-människor, man demoniserade dem i sin diskurs. Mänsklig, i mitt tycke oftast banal, oenighet förvandlades till en metastrid på kosmisk nivå. Pagels menar att ett avgörande missförstånd då kristendomen spreds utanför Palestina är att Satan, i evangeliets ursprungliga inom-judiska kontext, är en anklagelse mellan vi och vi, inte mellan vi och dem. Satan är dessutom i judisk tradition en kritisk och anklagande ängel, inte vare sig en ogudaktig, bestial eller demonisk varelse. Pagels härleder även kristendomens demonsyn till den omvände greken Justinus Martyren. I Rom omtolkade han de tidigare grekiska gudarna, från omvägen via stoikernas förandligade naturkrafter, till ”orena daimones” (andliga energier). Först anklagades andra judar som inte ansåg att Jesus var Messias för att vara demoniska. Men sedan anklagades även inomkyrkliga meningsmotståndare, kättare, för att i lönndom vara i förbund med Satan, t ex Irenaeus anklagelse mot gnostikerna. Den kristna tendensen har varit att de som tillhör Satans kungadöme växer ackumulativt istället för skiftas ut i tid och rum. Ett exempel på detta är                                                                                                                102 Jämför hur han benämns som en best, vilddjur eller en ond orm inom den romersk-katolska exorcismen (8.2).

  120  

Luthers anklagelse om vilka som är Satans hantlangare. De är, enligt honom, såväl alla kristna som valde att stanna kvar i den romersk-katolska kyrkan, som alla judar som inte erkände Jesus som Messias, alla som utmanade de landägande aristokraterna i Bondeupproret [1525] samt även alla ”protestanter” som inte var lutheraner. Men hur kommer det sig att Satan och hans hantlangare fortsatt kan påverka den mänskliga världen och än mer de kristna? Enligt evangeliet har ju Jesus redan besegrat honom genom att offra sig på korset och kristna är ju dessutom skyddade mot honom genom dopet? En vanlig romersk-katolsk förklaring är att det är den kristne som själv har bjudit in demonen till sig. Utan att offret först ”öppnar dörren”, dvs. lämnar en mental öppning, samt ger sitt samtycke för demonen att stiga in, kan Satan och hans demoner inte bosätta sig i offrets ”hus”. Ifall man inte avhyser honom i tid slutar det med att snyltgästen helt tar över huset och man istället själv blir fånge i sitt eget hem. Detta illustreras av den romersk-katolske exorcisten Martins (1976:436) modell där besatthet successivt sker i följande fyra steg:

A. Besättelsen, sker oftast med offrets samtycke genom att hon frivilligt deltagit i något ”ogudaktigt” vilket ger det demoniska en ingång till henne.

B. Därefter har offret visat dåligt omdöme i samband med ett andligt vägval vilket gör att demonen får ett fäste i henne.

C. Partiell besatthet, sker ifall offret inte orkar kämpa emot utan överlåter kontrollen till det demoniska. Hon låter istället för sin egen vilja något främmande styra henne.

D. Fullständig besatthet, inträffar om offret därefter fortsätter att samarbeta med det demoniska.

Även den romersk-katolske exorcisten Davies (2008:25 ff.) har en nästan identisk modell som är uppdelad i a) anfäktelse (frestelse och synd), b) ansättelse (tillfällig, vilken kan botas med en mindre exorcism) och c) besättelse (varaktig, vilken kräver en större exorcism). Den anglikanske exorcisten Perry (1996:118) exemplifierar istället med följande fyra steg: temptation, obsession, (demonen stör vardagslivet), oppression (demonen uppträder i tankar och drömmar) och sen possession (demonen har tagit kontroll över själva viljan). Alla tre är överens om att på något sätt har offret själv gett sitt implicita samtycke inför varje steg, dvs. utan samtycke kan det demoniska inte öka sin kontroll över offret. Det är genom att synda som den kristne bjuder in demonen. Demonerna är enligt den kristna kosmologin sammanlänkade med olika synder och laster. Alla synder och laster har en motsvarande demon och ur demonens namn kan man härleda vad han ansvarar för. Om han är t ex lustans demon, Asmodeus (dvs. från Sodom), så kan exorcisten attackera honom genom att beskriva Jungfru Marias renhet och kyskhet. Om han är Belial (demon utan börda, dvs. han har ingen herre) så är han sårbar för just bördor. Exorcisten kan försvaga honom genom att lägga sitt krucifix, likt ett ok, på hans skuldror. Sedan hotar han demonen med att inte ta bort bördan förrän han har lovat att lämna den besattes kropp. Först då kan den antiauktoritära Belial återfå sin åtrådda frihet (Anonym 1724:39 f.). Demonerna är alltså ursprungligen en personifiering av olika synder enligt den kristna tron. Närmast jämförbart med tron på ett slags rådarväsen för negativa metafysiska tillgångar. Detta stämmer även väl överens med Mauss (1950:85) mera generella slutsats att andemedlare inte är intresserade av demoniska väsens personligheter utan bara deras egenskaper.

  121  

Den klassiska och välspridda magiska föreställningen om att kunskap om namnet i sig ger en kontroll över en person eller en demon, precis som att man genom att ha en kroppsrest eller något som offret har varit i beröring genom kontagiös magi kan påverka henne, förefaller inte vara det avgörande inom kristen exorcism. Istället är namnet identiskt med den moraliska brist hos offret som demonen har använt sig av för att kunna besätta henne. Namnet är alltså nyckeln till var den mentala öppningen finns. Enligt den kristna demonologin fruktar dessutom demonerna sina motsatser - lusta räds kyskhet, frihet bävar inför oket etc. Namnet avslöjar därför vilket verbalt vapen exorcisten bör använda för att snabbast få demonen att lämna sitt offer. Samt därefter även hur han kan hjälpa offret att stänga denna mentala öppning, dvs. hennes moraliska svaghet. Satan, eftersom han är en ängel, kan enligt Thesaurus exorcismorum (1608) tala direkt till det mänskliga medvetandet. Det finns nämligen, enligt renässansexorcisten Visconti i Complementum artis exorcisticae, tre sorters språk. Endast Gud kan tala ”tingens språk”, dvs. han talar genom Skapelsen och det finns en korrespondens mellan hans tal (ibland även benämnt gärningarnas språk) och det som skapas (verkligheten formas och påverkas av hans tal). Människor däremot kan bara tala ”röstens språk”, ett språk utan direkt påverkan mellan talet och Skapelsen (verkligheten). Det tredje språket är ett icke-idiom i o m att det inte artikuleras, ”medvetandets språk”, som de fallna änglarna talar. Det språket har en negativ korrespondens med verkligheten då dess icke-tal förstör såväl Skapelsen som det medium de använder, dvs. den besatta (Maggi 2001:2, 109 f.). De traditionella tecknen på att någon är besatt av demoner är ett eller oftast flera av de följande (Perry 1996:123 f.):

i. Fysiska kroppsliga tecken t ex utsöndrande av kroppsliga äckligheter, oförklarliga smärtor och ett ständigt skrämmande eller ondskefullt utseende.

ii. Rädsla, hånfullhet eller aggressivitet gentemot kristna föremål eller kristna uttalanden.

iii. När hon blir välsignad eller när man ber för henne så antingen talar hon med en annan röst än sin egen, talar med ett språk som hon annars inte känner till och ibland kan hon även besvara frågor med det för henne okända språket.

iv. Hon visar övermänsklig styrka i raserianfall, särskilt när hon konfronteras av en exorcist.

v. Hon visar kunskap om saker som hon inte bör kunna känna till, t ex om exorcistens barndomsupplevelser.

vi. Andra ovanliga metafysiska fenomen förekommer omkring henne, särskilt nattetid.

vii. Under exorcismen hör hon röster eller får syner av skrämmande varelser som hotar henne.

Punkten iii. i Perrys lista benämns även corprolalia, demonernas tal genom den besatta, som är en blandning av förbannelser, obsceniteter men även kulturellt signifikanta profetior. Corprolalia avslöjar djävulens nutidsperspektiv på omvärlden. En inifrån-förklaring till varför Anneliese Michel (se 3.3) inte lyckades räddas från sin besatthet var att den tilläts pågå för lång tid innan biskopen gav sin fullmakt. En annan var att de två exorcisterna drog ut för

  122  

länge på själva utdrivningen för att de först ville få reda på så mycket som möjligt om hur djävulen såg på de nyskapande och kontroversiella beslut som fattats på det Andra Vatikankonciliet (Goodman 1988:96 f., 120 f.) Gastar är inte demoner utan mänskliga dödssjälar. Prästen bör därför hjälpa dem genom att visa kärlek och förklara hur de skall bli frälsta. Man bör inte göra exorcism på en gast eftersom den ju inte är demonisk utan olycklig. Över gengångare bör man hålla rekviem, dödsmässa, där såväl prästen som släktingar till den döde ber för henne (Perry 1996:48). 8.2 Hur man genomför den kristna, liturgiska och större, exorcismen.

Bästa sättet att driva ut djävulen, om han ej vill vika för bibelspråk, är att smäda och bespotta honom, ty han kan icke fördraga begabbelse (Martin Luther, citerad i Lewis 1942:5).

There is always a danger of failing to allow for the proper distribution of time. An exorcism should be short and sharp... What need time is not the exorcism but the diagnosis which may (or may not) lead to it, and the Christian after-care which follows (Perry 1996:10).

Cuneo (2001:20) sammanfattar den romersk-katolska intrigen vid en större exorcism med:

1. Demonen gömmer sig för exorcisten och försöker förefalla vara något annat. 2. Demonen bryter igenom och talar med egen röst. 3. Kampen mellan exorcisten och demonen om offrets själ. 4. Utdrivningen av det demoniska [Beviset för att den kristna tron är sann].

Detta påminner om det klassiska romantiska hjältenarrativet: konflikten mellan hjälten och en ond kraft (agon), den avgörande dödskampen mellan opponenterna (pathos) samt upptäckten av en högre transcendent sanning efter kampen (anagnorisis). Rotmetaforen i hjälteberättelsen är kampen (Murray 1986). Samma rotmetafor använder sig den kristna exorcismens berättelse utav där man strider103 mot Satan om människors själar.

                                                                                                               103 Ur A Manual of Exorcism (Anonym 1724:13 ff.), en engelsk översättning av en spansk manual från början av 1700-talet där exorcismen jämförs med ett andligt krig:

It is spiritual warfare, and against very powerful enemies, and for that very reason it demands more attention and care from the ministers of the Church, to whom falls the office of taking arms in order to subdue and conquer them. As priests must not fight with firearms and blood, but with the weapons of the Church, which they take out of the armory of the Church, recognizing with humility their weakness, as Saint Paul advises in his First Epistle to Thessalonians, chapter 5, and Saint Peter in his First Epistle General, chapter 5. The first and principal armor with which the exorcist must prepare himself is a living and unquestioning faith and confidence in God and our Lord Jesus Christ, because with the finger of God he must cast out the Devil and trample the fiercest dragon, even though it may come from Hell. He also needs an unshakeable trust in the Most Holy Virgin Mary, in the patriarch Saint Joseph, in the Holy Guardian Angel, and in the other saints. He must also have pure conscience, and if he feels that he is not acting in good conscience, he should first try to cleanse his soul and conscience by contrition and real repentance and the sacrament of the penitence. [Här beskrivs hur ett djävulskt "hobgoblin" kontrade med att prästerna var i dödlig synd, dålig förberedelse, så deras ord inte hjälpte mot honom vilket han häcklade dem för.]... He should also have true humility, admitting that he is the unworthy instrument used by God in order to repair as much damage and hardship to his afflicted neighbor, and that he can do nothing without the unique presence and aid of God… This ought to be the principal goal and motive of the exorcist, and not the esteem of the common people; he should be conceited because he has power over the Devil. Such vanity allowed even a priest to be become possessed

  123  

Cuneo (2001:240 ff.) beskriver utefter hans fältstudier hur kristen exorcism utförs i det nutida USA. Den katolske exorcisten samarbetar först med en katolsk psykiatriker för att avgöra ifall det är besatthet eller t ex en psykisk sjukdom (Observation, Identifikation). En vanlig präst kan först själv testa demonbesatthet genom olika provokationer: som att be en bön, pressa ett krucifix mot den misstänktes kind eller bestänka henne med vigvatten (Observation, Identifikation). Detta anses få demonerna att avslöja sig. Anledningen att besatthetsfallens volym varier mellan olika stift är bl a vilken psykiatriker som används. Även om psykiatrikern skulle vara väldigt restriktiv i sina bedömningar menar Cuneo att de ändå, av religiösa trovärdighetsskäl, har en press på sig att skicka in fall av besatthet då och då. Mina tolkningar av varför den romersk-katolska kyrkan nuförtiden valt att lägga ansvaret avseende Identifikation externt, dvs. på en psykiatriker, kan dels vara för att sålla bort tveksamma fall som är svåra att avgöra för prästen, dels för att friskriva sig utåt mot kritik ifall media m.fl. ifrågasätter diagnos såväl som metod. Innan en amerikansk exorcism utförs upprättas även en civilrättslig friskrivning mot åtal av prästen avseende ritens effekter. Kyrkan har uppenbart anpassat delar av sin exorcismtradition efter den nutida omgivningens krav. Sommaren 1992 höll International Association of Exorcists, som bl.a. publicerar kvartalsvisa nyhetsbrev, sitt första möte och i januari 1999 släppte Vatikanen en ny exorcismmanual. Den tidigare ”Romerska ritualen” var från 1614 (Ibid.:265 f.). Enligt Davies (2008:39 ff.) innehåller den nya katolska manualen förutom vilka lämpliga böner och gudsord som bör reciteras även beskrivningar av när man skall göra korstecken, handpåläggning, blåsa på den besatta samt bestänka henne med vigvatten. Den skiljer på två varianter av större exorcism: den imperativa (där man befaller demonerna i Jesu namn att lämna personen, inte skada någon och att inte återvända) samt den deprekativa (där man i Jesu namn uppmanar Gud att döma demonen). Dessutom finns den mindre exorcismen, befrielsen (se 8.3), vilken alla präster kan genomföra på eget bevåg. Den lyder t ex ”I Jesu namn befaller jag dig, orena ande, att lämna denna människa.” Precis som Jesus utförde exorcism på avstånd104 kan även den katolske exorcisten göra det ifall det finns praktiska begränsningar. Ibland fungerar detta även på besatta som är omedvetna om att de utsätts för en exorcism, t ex ifall en förälder misstänker

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         by the Devil, because he attributed to himself the power and ability to cast out demons… Although many times the same demons dared them [all the Saints] to expel them from the person and said that it was for this reason that God gave them the power, in spite of everything, the saints did not order the demons to leave but rather preserved in their prayers until the Divine Virtue compelled the demons to go, leaving the victims in peace.     The exorcist should also spend his time in holy prayers and pious meditations, fasts and scourging, because some demons only leave the bodies under these circumstances, as Our Savior tells us in the Gospel according to Saint Matthew, chapter 17. These are the weapons with which the exorcist ought to prepare himself; and if some time it should not cast out the demons, have patience, and offer it up to God; because as one serious author says, there are some demons which are so stubborn that they cannot be torn out, no matter how much the ministers of God work and are vigilant.

104 Detta motiveras av Markus 7:24-30, hur Jesus botade en syrisk-fenicisk flicka på avstånd:

Han begav sig bort därifrån och kom till trakten av Tyros, där han tog in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det men lyckades inte hålla sig undan. En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig för hans fötter. Hon var inte judinna utan av syrisk-fenikisk härkomst. Nu bad hon honom driva ut demonen ur hennes dotter. Han sade: "Låt barnen äta sig mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." - "Nej, herre", svarade hon, "men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar kvar." Då sade han till henne: "För de ordens skull säger jag dig: gå hem, demonen har farit ut ur din dotter." Och hon gick hem och fann flickan liggande på sin säng, fri från demonen.

  124  

att deras vuxna barns förändrade beteende orsakats av besatthet.105 Inom den kristna exorcismen förekommer även rituella hjälpmedel. De hjälpmedel som en 1700-tals katolsk exorcist använde sig av, och välsignade innan en exorcism, var: vigvatten, krucifix, kristna statyetter, radband, olja, Jungfru Marias krona samt vatten vari man haft S:t Ignatius medaljong (Anonym 1724:135 ff.). Vad jag kan utlösa av de beskrivningar jag har studerat används primärt vigvatten och krucifix vid nutida exorcismritualer. Hur genomförs då en nutida större exorcism? Jag börjar med att beskriva exorcism av besatthet i platser, t ex ett hus, eftersom det är vanligare än besatthet i människor i den nutida kontexten. Perry (1996:127 f.) skiljer på tre nivåer vid exorcism av platser:

a) Välsigna platsen (välsignelse i kombination med att bestänka platsen med vigvatten). b) Den mindre exorcismen (bön till Gud att befria platsen ifrån all generell ondska). c) Den större exorcismen (att i Jesu namn beordra demonerna, eller det demoniska, att avlägsna sig ifrån platsen för gott och att inte skada några människor när de gör det).

Oavsett vilken av de tre ritualerna exorcisten utför skall han alltid se till att de som befinner sig på platsen, speciellt ifall det är ett bostadshus, även själva ska delta genom bön samt ta nattvarden. Följande råd ges inför en större exorcism av en plats (Ibid.:131 f.):

A. Undersök huset noga. Se till att alla djur och barn är utrymda ur huset samt öppna och

regla alla dörrar och skåpsluckor (Observation, Preparation). B. Utför exorcismen direkt med performativa uppmaningar på alla de ställen av huset

som anses nödvändiga. Det bör finnas med en assistent som kan ta över ifall exorcisten på något sätt hindras under detta steg. Ett gott råd är att skriva ner uppmaningen i ens handflata för att förhindra den onda anden att förvilla exorcisten. Oavsett vad som sker, hot eller andra oväntade incidenter, måste exorcismen fortskrida till dess allt motstånd har upphört (Identifikation, Metodval, Operation, Separation).

C. Under tiden som exorcismen genomförs106 bör de andra deltagarna i ett annat rum mentalt hela tiden be och komma ihåg att de är en del av en strid som de kommer att vinna med Kristi hjälp (Metodval, Operation).

D. Efter det att exorcismen har blivit avklarad skall varje rum i huset välsignas och                                                                                                                105 En tredje, och mindre uppmärksammad form av exorcism [än den liturgiska och den karismatiska] är den tysta

exorcismen som praktiserats i den romersk-katolska kyrkan åtminstone sedan S:t Alfons Maria de Liguoris tid. Eftersom exorcismen är en affär mellan Gud och demonen/demonerna behöver den människa som misstänks vara besatt inte veta något om misstankarna. Prästen eller någon annan kristen kan tyst och omärkligt läsa en exorcism över personen i fråga och om det finns någon demon i henne reagerar den lika starkt på den tysta exorcismen (demoner är ju andliga väsen) som om den hade uttalats högt (Ahlstrand 1984:16).

106 Perry redovisar inte liturgin men jag ger exempel framöver i samband med exorcism av mänsklig besatthet.

  125  

bestänkas med vigvatten. Detta för att fylla alla rum med Kristi närvaro så att inte Satan på nytt kan tränga in i huset (Förslutning).

E. De som bor i huset måste omedelbart förkasta all satanisk eller ockult dyrkan, såväl explicit som implicit. De måste inför exorcistens närvaro bränna all böcker eller andra föremål som kan länkas till en sådan dyrkan (Förslutning).

F. Ifall någon i samband med ockulta eller häxrelaterade ritualer har avsagt sig det kristna dopet måste de döpas på nytt och återinlemmas i Kyrkan (Förslutning).

G. Eftervård är av yttersta vikt. Man skall se till att de som bor i huset lär sig utföra daglig bön och några gudfruktiga församlingsmedlemmar bör följa upp regelbundet med goda råd (Förslutning).

H. Därefter skall man inlämna en rapport till stiftets biskop. Man måste först ha erhållit hans fullmakt innan en större exorcism kan utföras.

Perry (1996) ger däremot inga råd om hur man skall genomföra en större exorcism vid besatthet av människor i sin manual. Istället uppmanas präster ta direkt kontakt med sin biskop eller specialisterna i The Christian Deliverance Study Group, som han företräder. Jag använder mig därför här av den redogörelse av Rituale Romanum, den romersk-katolska ritualen för exorcism av besatta människor, som finns återgiven i en bilaga till Martins bok (1976:459 ff.). 107 Martin förklarar att nuförtiden läses ofta vissa delar på det lokala språket men bland erfarna exorcister råder det konsensus om att latin är effektivare just mot onda andar. I första kapitlet ges en lång rad med rekommendationer för förberedelser (Preparation) där de viktigaste är:

i. Först måste den av biskopen utsedde prästen läsa in sig på relevant litteratur samt rannsaka sig själv så att han utför exorcismen som ombud för Gud och inte av högmod etc. Han måste lära sig alla tecken på besatthet så att han inte förleds att tro att de som är sjuka av annan grund är besatta (Preparation).

ii. Han måste även lära sig alla de trick och svek som onda andar tidigare har använt sig av för att lura exorcister (Preparation).

iii. Det är att föredra att man utför exorcismen i en kyrka eller på en annan helig plats som är dold för allmänhetens insyn. Ifall den besatta är mycket sjuk kan den däremot även utföras i hennes hem (Metodval).

iv. Först skall den besatta uppmuntras till att be, fasta, ta nattvarden samt recitera trosbekännelsen. Hon skall antingen hålla ett krucifix i sin hand eller ha det i sin närhet. Ifall helgonreliker finns att åtgå placeras de antingen på den besattas bröst eller på hennes huvud (Metodval).

v. Prästen får inte av fåfänga eller ren nyfikenhet prata för mycket med den onda anden eller fråga ut den onödigt mycket om framtida händelser. Istället skall han beordra den att vara tyst såvida han inte är tillfrågad. Om den onda anden

                                                                                                               107 Även om Martins bok har ifrågasatts officiellt avseende hur många ”underground”-fall av exorcism han verkligen kan ha varit med om är samtliga källor överens om att hans redogörelser för hur exorcism utförs är initierad och korrekt. Den romerska ritualen är från 1614 och ersattes 1999 av en ny omarbetad, dvs. långt efter det att Martins bok publicerats. Oavsett är syftet här inte att återge den ritual som används idag utan den ritual som har påverkat populärkulturens syn på exorcism samt eventuellt också mina informanters. Martins redogörelse av Den romerska ritualen stämmer också väl överens med McNamara (2011:139 ff.).

  126  

försöker få det att framstå som att han är ett helgon, en avliden eller en god ängel skall ingen tilltro läggas vid hans påstående (Metodval).

vi. Han skall fråga den onde anden ifall han är ensam eller ifall de är flera, deras namn samt varför de besatt personen. Men i övrigt skall han behandla den med förakt. Han skall utföra exorcismen med stor auktoritet, tro och ödmjukhet. Så snart han ser att den onde anden lider av något han gör skall han öka plågan för den flerfaldigt genom att göra korstecken och bestänka den med vigvatten. Han skall även notera vilka ord och uttryck som stör den onde anden och därefter repetera dem ofta (Metodval).

vii. Han måste även ta reda på ifall besattheten är orsakad av trolldom. Ifall det är något förbannat föremål som den besatta har lurats att svälja kommer hon att spy upp det. Ifall det är något magiskt som finns utanför hennes kropp skall han tvinga den onde anden att avslöja var det finns och sedan bränna det (Identifikation, Metodval, Operation, Separation).

I det andra kapitlet beskrivs sedan själva utförandet av exorcismen med följande sex steg108:

A. Först skall exorcisten bikta sig och be om Guds hjälp (Preparation). B. Iklädd mässkjorta och lila stola skall exorcisten stå framför den besatta. Om det finns

risk för våldsamheter skall den besatta vara fastbunden. Därefter inleder han med att beskydda den besatta, sig själv och sina assistenter genom att göra korstecknet och bestänka med vigvatten (Metodval, Operation).

C. Knäböjandes skall exorcisten recitera, tillsammans med assistenterna, Fader vår och ett antal andra psalmer. Sedan åkallar han Gud och ber honom att rädda den besatta och förgöra den ”onda ormen” som besatt hans tjänare och avbild. Han argumenterar m h a bibliska analogier såsom hur Gud tvingade Farao att frige Israels folk etc. (Operation).

D. Därefter beordrar exorcisten den onde anden i Jesu namn att uppge sitt namn, lyda exorcisten i allt han säger som Guds ombud samt att inte skada den besatta, hans assistenter samt deras tillhörigheter (Operation).

E. Nu påbörjas själva utdrivningen med uppmaningen:

I exorcise you, Most Unclean Spirit! Invading Enemy! All Spirits! Every one of you! In the name of Our Lord Jesus ✝ Christ: Be uprooted and expelled from this Creature of God. ✝ He who commands you is He who ordered you to be thrown down from the highest Heaven into the depths of Hell. He who commands you is he who dominated the sea, the wind, and the storms. Hear, therefore, and fear, Satan! Enemy of the Faith! Enemy of the human race! Source of death! Robber of life! Twister of justice! Root of evil! Warp of vices! Seducer of men! Traitor of nations! Inciter of jealousy! Originator of greed! Cause of discord! Creator of agony! Why do you stay and resist, when you know that Christ our Lord has destroyed your plan? Fear him who has prefigured in Isaac, in Joseph, and on the Paschal Lamb; who was crucified as a man, and who rose from death.

                                                                                                               108 En viktig skillnad mellan att exorcisera onda andar, som ovan, och Satan själv är att i det sistnämna fallet måste prästen först kalla ner ärkeängeln Michael som stöd (jämför ”hjälpande”, ”fria hjälpare”).

  127  

Exorcisten gör korstecknet på den besattas panna och säger sedan:

Retire, therefore, in the name of ✝ Father, and of the ✝ Son, and of the Holy ✝ Spirit. Give way to the Holy Spirit, because of this sign of the Holy ✝ Cross of Our Lord Jesus Christ, Who lives and reigns as God with the Father and the same Holy Spirit, forever and ever. … Repel, O Lord, the power of Evil Spirit! Dissolve the fallacies of its plots! May the unholy tempter take flight. May your servant be protected in soul and body by the sign ✝ of your name [på den besattas panna].

Sedan gör han tre gånger korstecken på den besattas bröst medan han uttalar:

✝ Preserve what is within this person. ✝ Rule his (her) feelings. ✝ Strengthen his (her) heart. Let the efforts of the Enemy power be dispelled from his (her) soul, Lord, because of this invocation of your holy name. Grant the grace that he who has inspired terror up to this, now be put to flight and retire defeated, so that this man (woman), your servant, be able to worship you with a firm heart and a sincere mind, Through Christ Our Lord. [Assistenterna svarar] Amen.

Exorcisten befaller, som ombud för Jesus Kristus, den onde anden en andra gång med långa uppmaningar109 att lämna den besattas kropp (Separation), som t ex:

… Now that you are enjoined in his name ✝, depart therefore from this person whom he created. It is impossible for you to will to resist. ✝ It is impossible for you to refuse to obey. ✝ Because the more you delay, the more punishment you will get. It is not men you are disobeying. It is he who rules the living and the dead. It is he who will come to judge the living and the dead and the world by fire. ... Humbly I supplicate your majesty and your glory: that you deign to free this your servant from unclean spirits, through Christ Our Lord.

F. Exorcisten upprepar uppmaningarna en tredje gång, ifall det skulle finnas ytterligare

orena andar kvar i den besattes kropp (Separation). G. Exorcismen avslutas med trosbekännelsen, psalmrecitation och en tacksägelsebön

(Förslutning). Ifall man analyserar den Romerska ritualens diskurs på samma sätt som jag tidigare har analyserat malaysiska andemedlares slås man av vissa likheter (Marlow 2009). Viktigast är att precis som för andemedlarna agerar exorcisten som ett ombud för en starkare part. Vad som skiljer sig är att den katolske exorcisten inte först förhandlar med demonen som om han vore en mänsklig varelse utan han provocerar och förödmjukar den direkt. Dessutom använder sig exorcisten till högre grad än den malaysiske andemedlaren av kausala analogier, dvs. episka formler (såsom Gud hjälpte Israels folk mot Faraos förtryck måste han nu även hjälpa den besatta mot demonens förtryck eftersom det är samma situation). Man skulle först kunna tro att Sundéns rollteori kunde appliceras på den katolska exorcisten (Sundén 1959). Men jag

                                                                                                               109 Jag väljer här att bara återge en mindre, men representativ, del av hela den föreskrivna liturgin för att illustrera diskursen.

  128  

anser inte att exorcisten ser sig själv som Jesus när han driver ut de onda andarna baserat på de direktiv och den inlärning exorcisten genomgått avseende sin roll. Förklaringen till den kausalt-analoga taktiken menar jag istället är baserad på den kristna kosmologin som jag redogjort för i 8.1. Det (diaboliska) medvetandets språk kan ju enbart kontras med (det gudomliga) tingens språk. Genom att recitera Bibelns berättelser kan exorcisten låna tingens språks kausalitet (dvs. påverka verkligheten) och motverka demonens diskurs (att förstöra Guds skapelse). Ord speglar ting som speglar världen i en exorcism. Strategin för all exorcism är primärt att tysta Satans diskurs. Genom att påminna110 demonen om Skapelsen och att striden redan är förlorad får han den att reagera och synliggör demonen i den besattas kropp. Satan finns egentligen inte i vår värld utan är bara en konstruktion av någons medvetande, enligt Visconti i Complementum artis exorcisticae. Exorcisten återberättar efter det att demonen har visat sig i offrets kropp sitt frälsande metanarrativ, Kristus död och seger över Ondskan, för att tvinga ut Satan ur den besattes kropp. För renässansexorcisten, som även lagt grunden till den nuvarande romersk-katolska exorcismen, är detta egentligen inte ett återberättande av något historiskt skeende. Istället är det en aktuell och tidlös process som ständigt fortgår. Det som genererar Skapelsens fortplantningsförmåga är uttrycket ”såsom… skall”, dvs. analogier och metaforer från Bibeln (tingens språk). Det innebär att om man uppmanar någon att t ex såsom valfisken spydde upp Jona ur sin buk skall du spy upp det Onda blir spyendet kausalt tvingande för alla, bortsett från Gud själv. Detta eftersom man lånar tingens språk av Gud, som i sin tur har makten att tvingande påverka Skapelsen (Maggi 2001). Med nyandliga termer skulle man kunna förklara den romersk-katolska exorcismen som en strid mellan två kanaliseringar av varelser utanför vår mänskliga värld. Satan som kanaliserar sig ifrån sin position i helvetet in i den besattas medvetande. Och Jesus som efter åkallan kanaliserar sig ifrån himlen till exorcisten för att påminna Satan om att Jesus redan har besegrat honom i denna världen. På så sätt får exorcisten med Jesu hjälp den negativa kanaliseringen, som bara kan ske i vårt medvetande, att upphöra. 8.3 Befrielsen - den moderna karismatiska exorcismen.

In the name of Jesus Christ, and by the power of His Blood and the Holy Spirit, I command you, spirit of guilt, to leave Paul now, without entering into or otherwise bringing harm to anyone else in this room, and I send you straight to the Creator to be dealt with as He sees fit (Cuneo 2001:80). Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska (Markus 16:17-18). De sjuttiotvå kom glada tillbaka och sade: "Herre, till och med demonerna lyder oss när vi uttalar ditt namn." Han svarade: "Jag har sett Satan slungas ner från himlen som en blixt. Ja, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela styrka, och ingenting skall skada er (Lukas 10:17-19).

                                                                                                               110 Änglar, såväl fallna som goda, har inget eget idiom eftersom de inte har något eget minne. De är bara budbärare för någon annans diskurs enligt De strigimagis (1521) av inkvisitorn Prierio (Maggi 2001:5).  

  129  

Merparten av den exorcism som utförs på besatta människor i Väst i dag är befrielsen, även kallad befrielsetjänst, motsvarande den mindre exorcismen inom den romersk-katolska kyrkan. Det är ett från början amerikanskt väckelsefenomen som har spridit sig långt utanför den pingstkyrkliga miljö den en gång uppkom genom den karismatiska väckelsen. Den karismatiska väckelsens expansion skedde i slutet av 60-talet i USA bland såväl protestanter som katoliker. Den lanserade andedopet som ett kristet extatiskt alternativ till den alltmer populära asiatiska mysticismens erfarenheter. I den tidiga pingstkyrkan sågs mirakulöst helande och befrielse som två sidor av samma mynt i o m att sjukdomar orsakades av demoniska angrepp. Bägge dessa metoder använder ju sig av den Helige Andes kraft för driva ut de sjukdomsgenerande demonerna. När pingstkyrkan på 1940-talet spred sig från svarta och arbetarklass till den vita medelklassen tonade man ner de på den tiden mindre rumsrena demonhänvisningarna. Men i samband med primärt predikanten Don Bashams populära bok, Fräls oss ifrån ondo (1972), återinfördes befrielsens betydelse (Cuneo 2001:85 ff., Hunt 1998:216 ff.). Karismatiska rörelser växte i amerikanska medelklassmiljöer, bland såväl f d protestanter som katoliker, men anhängarna upplevde att andedopen även kunde släppa in andra, demoniska krafter. Lösningen på detta var utdrivning av demoner relaterade till olika synder Teologiskt kan inte kristna bli besatta, i o m att de är skyddade av dopet. Men de kan, enligt Basham, ändå bli drabbade av demoniska krafter. Fast många andra karismatiska predikanter menade att kristna trots dopet mycket väl kunde bli besatta ändå (Cuneo 2001:41 f.). Frikyrkopastorn Maltese (2007:i f.) menar att Satan har lurat miljontals kristna med tron att de inte kan bli besatta för att de inte skall störa hans syfte att förstöra ”Guds folk”. Däremot påpekar han att befrielse endast är till för kristna och bör inte utföras på andra former av troende eftersom det är lönlöst. För att om inte tomrummet efter demonen fylls upp av Den Helige Ande så kommer demonen att återvända igen, antingen ensam eller med sju än värre demoner.111 Hans argument för att inte befria icketroende är man inte skall göra det av nåd. Situationen förvärras ju bara om man driver ut den nuvarande demon. Kristna kan inte bli fullständigt besatta (helt kontrollerade av demoner), pga. dopet eller andedopet. Men de kan ha inneboende demoner i köttet, som påverkar dem negativt, trots att de har Den Helige Anden i anden (se även Hunt 1998:216). En annan förklaring är liknelsen med en husaffär, om Den Helige Ande köper ett hus så kan det ändå finnas kvar träbock från före köpet i huset. Dvs. demonerna har fått fäste innan den besatta blev frälst och befrielsen är en andlig Anticimex (Ibid.:216). De interna argumenten varför just de karismatiska är så demoniskt drabbade är primärt två: a) alla är drabbade men det är bara de karismatiska som är så pass andligt utvecklade att de märker av det, samt b) de karismatiska utgör det största hotet mot Satan så de har blivit martyrer för hela mänskligheten (Cuneo 2001:93 ff.). De utanförståendes kritiska förklaringar är istället att demonerna planterats dit av den karismatiska omgivningen, antingen av egen

                                                                                                               111 När den orena anden lämnar en människa vandrar den genom vattenlösa trakter och letar efter en plats att vila på men

hittar ingen. Då säger den: Jag vänder tillbaka till mitt hus som jag lämnade. När den så kommer och finner det ledigt och städat och snyggt, går den bort och hämtar sju andar till som är värre än den själv, och de följer med in och slår sig ner där. För den människan blir slutet värre än början. Så skall det också gå för detta onda släkte (Matteus 12:43-45).

  130  

önskan pga. grupptryck från församlingen eller i samtalen med prästen som förklaringar till ens problem (Ibid.: 114 f., se även 8.4 avseende Sverige och Norge). En befrielseritual för ett hus sker med följande steg enligt Maltese (2007: 69):

A. Se först till att alla som bor i huset är frälsta (Preparation). B. Inspektera allt i alla rum, vägledd av Kristi blod och Den Helige Ande, och sök efter

ogudaktiga föremål: t ex halloween-föremål, böcker, leksaker, fredssymboler, icke-kristen konst (Observation, Identifikation).

C. Be om urskillningsförmåga men avlägsna allt som Den Helige Ande uppmärksammar en på. Följ alltid devisen ”when in doubt, cast it out” (Operation, Separation).

D. Åkalla Den Helige Ande att fylla hela huset med sin närvaro och renhet (Förslutning). Men det är betydligt vanligare med befrielse i samband med väckelsemöten inför hela församlingen än av platser. I USA har även de evangeliska kyrkorna följt upp de karismatiskas populära befrielsemöten med sin egen, anpassade variant (Cuneo 2001:217 ff.):

A. Ett evangeliskt befrielsemöte kan starta med en gemensam bön följt av att den besatte berättar varför hon tror att hon är besatt, t ex tvivel, problem att ge sig hän till den kristna läran eller oförklarliga vredesutbrott och irritation på sin partner (Preparation, Observation).

B. Därefter testas diagnosen av prästen genom att eventuella demoner i Jesu namn beordras träda fram (Identifikation).

C. Nästa fas är identifikationsfasen där de anger namn och tidpunkt för besatthet samt även vilken synd de står för. Det kan även vara en förfadersdemon som besatte innan hon föddes pga. en förbannelse från t ex hennes farfar (Identifikation, Metodval).

D. Sedan förnekar den besatta demonerna en och en och återtar de områdena som de besatt. Pastorn frågar därefter ifall demonerna har kvar några skäl att stanna och de nekar till detta (Operation).

E. Till slut utvisar pastorn de frisläppta demonerna i rummet till avgrunden. Pastorn förklarar att demonerna är borta men att den befriade måste bevaka så att hon inte faller tillbaks till gamla vanor, inte pga. demoner utan av syndfullt beteende. Ifall hon fortfarande skulle tro att demonerna inte är borta så är det ett tecken på att Satan försöker lura henne (Separation, Förslutning)

Maltese (2007:iii f.) ger exempel på kreativ agens bland amerikanska exorcister med följande ”cowboy”-taktik. Han berättar om hur han en gång frågade en erfaren exorcist hur han alltid kunde veta alla demonernas namn. Han svarade att han inte hade någon aning om vad de hette innan exorcismen så han räknar upp alla de demonnamn han kan komma på. ”[D]et är som att skjuta i ett mörkt rum. Ifall något skriker så vet vi att vi har träffat något.” Men denna taktik fungerar bara på de mindre intelligenta underdemonerna. Enligt Malteses demonologi besätter demoner ofta folk i flock med en ledare. Ledarna är mycket intelligenta och kan sina ”rättigheter”. Maltese jämför dem med en smart åklagare och underdemonerna med korkat gatuslödder. Om exorcisten inte tilltalar dem med deras rätta bibliska namn, eller ifall den besatta fortfarande välkomnar dem (har kvar sin mentala

  131  

öppning), så vet ledardemonen att den inte har någon kausal ”biblisk skyldighet” att vare sig lyda exorcisten eller lämna kroppen. Ibland offrar ledaren någon av sina underlydande, genom att påstå att de själva heter dennes namn, så att istället den underdemonen blir utdriven. Hunt (1998:218 ff.) kategoriserar befrielsen i följande tre övergripande steg: a) Upptäckt av det demoniska, b) Namnge demonen och c) Utdrivning.

A. Innan befrielse kan ske måste man antingen själv misstänka att man är besatt, och få det bekräftat av exorcisten, eller så upptäcker någon i församlingen det m h a deras erkända gåvor att se detta, dvs. deras högre sinnen (Observation, Identifikation).

En fullständig befrielseexorcism utförs sedan i följande steg enligt Maltese (2007:1 ff.):

B. Man börjar med att bekänna inför Jesus att man själv är en syndare och ber om nåd. Sedan kontrollerar man att det inte finns någon i församlingen som inte är frälst. Man bör ha åtminstone en assistent som kan täcka upp med bön. Effektivast är ifall hon även kan tala i tungor eller sjunga psalmer om Kristi blod för att försvaga demonerna. Sedan beskyddar man alla i församlingen med Den Helige Ande och Kristi blod (Preparation, Metodval).

C. Därefter binder man alla demoner, så att de inte kan undfly exorcismen (Preparation, Metodval), med först Mat 12:29, Luk 10:19 och Mat 16:19 och avslutar sedan med

I bind you satan [med gement s] and I bind every strongman [ledardemon] and wicked spirit within the sound of my voice. In Jesus’ name I bind all of your powers, I render you powerless. You will do us no harm. In Jesus’ name I forbid you to speak to or through anyone in this room.

D. Härnäst förklarar man såväl exorcistens som offrets skyldigheter och åtaganden

avseende viljan att säga sanningen, ångra alla synder samt underhålla sin befrielse efteråt. Man ger offret en förteckning över alla ledardemoner (synder) och ber den besatta att identifiera vilka som kan vara aktuella för just henne m h t hennes tidigare leverne. Man bör iaktta henne noga avseende demoniska reaktioner när hon läser demonernas namn – ansiktsuttryck, stammande, nervositet, försök att göra något annat etc. Särskilt ögonen, ”själens spegel”, är viktiga att hålla under uppsyn. När demonerna känner på sig att man snart kommer att upptäcka deras rätta namn får de vanligen panik, vilket återspeglas på offret. De kommer göra allt för att slippa bli utvisade till ”Babylon”, vilket motsvarar ”en längre tids fängelsedom för dem” (Identifikation, Operation).

E. För att undvika vilda scener är det viktigt att man först har bundit dem enligt C. De är skyldiga att lämna kroppen när man kallar dem med deras rätta namn så ifall de försöker undfly räcker det med att påminna dem med viskande röst vad som gäller. Vanligt är att de nu försöker hindra den besatta att tala, skrika, greppa tag i saker eller andra folk för att kunna stanna kvar, svära och sparka hysteriskt (Operation).

F. Demonerna ger till sist upp och lämnar kroppen genom en öppning, vanligen munnen (Separation).

  132  

G. Man fyller därefter den befriade med Den Helige Ande genom bön och handpåläggning (Förslutning).

H. Efter befrielsen analyserar och kartlägger exorcisten alla mentala öppningar som demonerna kan ha kommit in igenom (ockulta verksamheter, avvikande religioner). Man måste kasta alla materiella minne från detta och se till att den befriade avbryter bekantskapen med tidigare vänner som fortfarande håller på med dessa verksamheter. Sedan avslutar man med en bön som bryter alla förbannelser (Separation, Förslutning).

I. Efter befrielsen bör man se till att den befriade underhåller befrielsen enligt de skriftliga rekommendationer hon har fått av exorcisten. Han bör även träffa den befriade efteråt för uppföljande möten, dvs. se till att de mentala öppningarna fortfarande är förslutna (Förslutning).

Cuneos (2001:222) tolkning av varför befrielsen blivit så populär i frikyrkliga kretsar är att den är ett forum för att bli av med inre spänningar samt löser problem socialt mellan olika parter. Den motsvarar en typ av bikt där man hänför allt till demoner så att även annars pinsamma problem kan ventileras öppet, ett psykodynamiskt forum för avstamp och befrielse från ackumulerade skuldkänslor. Anledningen att den även blivit populär bland många katolska karismatiker är att den löste problemet med att de inte tilläts utföra exorcism utan att först ha ett godkännande av stiftets biskop. Genom att istället utföra befrielse kunde de komma runt denna begränsning och ingripa tidigt när offret ännu inte hunnit bli fullständigt besatt (Ibid.:100 ff.). 8.4 Den norsk-svenska exorcismdebatten.

[Exorcism kan liknas vid] att man formelartat söker skrämma iväg några slags fritt i luften kringflytande ballongliknande väsen. Anser vi att det är så enkelt att bli av med den Onde, tror jag att Högst Densamme gläds i sin avgrund (Owe Wikström i förordet till Ahlstrand 1984:6).

Hur ställer sig då den Svenska kyrkan till exorcism? Förutom en tendens alltsedan modernitetens början att ta bort allt som anses vara vetenskapligt kontroversiellt har den inomkyrkliga debatten även påverkats av den norska debatten. Norge har ju av hävd varit ett mera kristet troende land än Sverige det senaste seklet och under skiftet 1970-1980-talet fördes en intensiv debatt där avseende eventuellt missbruk av exorcism inom den Norska kyrkan. Den debatten påverkade även, preventivt, den Svenska kyrkan och en viktig aktör har varit den mycket kontroversiella112 norsk-svenska professorn Eva Lundgren vars tes var att

                                                                                                               112 Lundgren har även drivit en annan, ursprungligen amerikansk, linje som där ökade efterfrågan på exorcism, nämligen tesen (”konspirationsteorin”) om det frekventa satanistiska utnyttjandet av barn utan föräldrarnas kännedom. Trovärdigheten av hennes undersökningar och antaganden har starkt ifrågasatts i media av bl a professorn i sociologi, Bo Rothstein och Lundgren har vägrat att lämna ut sitt underlag för oberoende analys. Under 1980- och 1990-talet förekom en väl spridd övertygelse avseende en större konspiration där medlemmar i sataniska sekter i smyg plågade och sexuellt utnyttjade kristna småbarn på t ex förskolor när föräldrarna inte såg det. Fenomenet kallas Satanic Ritual Abuse (SRA) och dess ursprung var ifrån evangeliska amerikanska kretsar. Men den spreds även snabbt vidare av populärmedia som TV och dagstidningar pga. dess chockeffekt hos allmänheten. Först i slutet av 1990-talet ifrågasattes denna sataniska

  133  

besatthet och exorcism används inom kyrkan för att konservera ett patriarkalt förtryck av kvinnor, ett vapen mot den kvinnliga emancipationen inom församlingarna. Även Cuneo (2001:121 ff.) menar att demonbesatthet och krav på befrielse användes som internt kontrollsystem inom delar av den amerikanska karismatiska rörelsen under senare delen av 1970-talet. Särskilt bångstyriga kvinnor anklagades för demonbesatthet ifall de ifrågasatte de äldre patriarkerna. Teologiprofessor Lønning (1979) beskriver hur den norska debatten initierades av att media 1978 avslöjade ett fall den 28 november 1977 där elever på ett norskt prästseminarium, utan godkännande av stiftets biskop, hade utfört exorcism på en kvinnlig elev som de ansett vara besatt. Kyrkan tvingades ta ställning offentligt till hur de såg på exorcism generellt, oavsett bakgrundsfaktorer etc. Detta väckte en inomkyrklig debatt där två läger uppkom: a) de som ville anpassa kyrkan till den kulturella utvecklingen i det omgivande samhället samt b) de som ville behålla markörer som skilde kyrkan ifrån det sekulariserade samhället och dess kultur. Problemet för kyrkan var, enligt Lønnings perspektiv, att man gav sig in i en debatt på motpartens, det sekulariserade samhällets, villkor avseende accept eller avståndstagande. Teologen och psykiatriprofessorn Roness ger även sin analys av debatten och dess konsekvenser för den norska statskyrkan. Han menar att det var karismatisk påverkan, dvs. främmande influenser utanför statskyrkan, som orsakade det uppmärksammade fallet 1977. En av prästeleverna hade bett om att få (den karismatiska) nådegåvan att kunna se andar och den kvinnliga eleven hade själv ansett sig vara demonbesatt, baserat på att hon läst en bok av dem karismatiske predikanten Derek Prince om besatthet. Först efteråt, då exorcismen misslyckades, valde hon och hennes psykiatriker att släppa historien till media samt tonade ner hennes egen roll i det hela. Roness är själv väldigt skeptisk till exorcism och förklarar det teologiskt som att det bara förekommer i evangeliet för att visa Jesu makt. Besatthet i sig anser han inte vara något som är relevant idag med stöd av NT eftersom vi har andra förklaringar till psykiska sjukdomar. Hans, i mitt tycke bristfälliga113, resonemang är att demonbesatthet är något som kommer från den judiska, inte den kristna praktiken, dvs. återigen en främmande influens för den norska statskyrkan. Han anser att istället för exorcism är bikten, nattvarden, bönen och Bibeln tillräckliga vapen mot det onda samt att dagens själavård skall samverka med psykiatrin (Roness 1981:24, 185 ff.). Samma år ger även Lundgren (1981) sitt inlägg i debatten, i en antologi tillsammans med studentprästen Apollon (1981). I en undersökning baserat på 170 personer från norska karismatiska miljöer respektive kristna ungdomsförbund kommer hon fram till att det är demonutdrivarna som är de sjuka, inte de som anklagas för att vara besatta. Exorcism är enligt Lundgren i realiteten en terapiform för psykiskt labila och osäkra män som överför sina problem på yngre kvinnor för att själva må bättre. Överlag anser Lundgren att mycket av det som diagnosticeras som demonproblem av de manliga exorcisterna i realiteten är typiska

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          konspirationsteori i högre grad när False Memory Syndrome Foundation lyckades bevisa hur kristna psykoterapeuter m h a hypnos och styrda dagdrömmar planterat ”SRA-minnena” hos sina patienter. Vissa kristna psykoterapeuter gav t o m dem SRA-litteratur att läsa mellan deras sessioner (Cuneo 2001:197 ff.). 113 Tidigare i sin bok har han redogjort för att demoner inte förekommer i någon större omfattning i GT (vilket även Pagels 1995 stöder). Roness argument är att den judiska rabbinska traditionen är muntlig, inte skriftlig, vilket skulle medföra att det trots allt skulle finnas ett judiskt ursprung för den demontro och exorcism som gemene man förknippar med kristendomen. Vad Roness uppenbart har missat är att även den judiska muntliga traditionen finns nertecknad och kommenterad i t ex Talmud, vilken motsäger hans hypotes.

  134  

kvinnoproblem114.

Det er en kjensgjerning at det nesten alltid er jenter - som blir hjulpet av mannlige ledere og prester. For det meste er det unge jenter, fra 16-17 år til i begynnelsen av 20-åra, altså en aldersgruppe der rask og labil personlighetsutvikling og –forandring finner sted… Mye av dette vill jeg kalle vanlige ”kvinneproblemer”, fordi det ligger i kvinnerollen at en tar så klarte ”personlige” problemer på alvor og er åpen overfor dem, men også fordi kvinner som oftest har skyldfølelse for det meste de gjør og ikke gjør, føler og ikke føler. Slik sett er det kvinne”problemer” eller kvinneerfaringer som blir gjort til demonproblemer, blir demonisert (Lundgren 1981:24 f.).

En annan grupp som Lundgren menar att exorcisterna förgriper sig på är självständiga, högutbildade kvinnor som bryter mot ”kyrkans kvinnobild”. Kvinnlig frigörelse diagnosticeras i dessa konservativa och patriarkala kretsar som ”emancipationsdjävulen” enligt Lundgrens tolkning. Hon sammanfattar med att det som är gemensamt för dessa två kvinnogrupper är att de strävar mot sin egna sexuella identitet, något som kyrkan med sina kvinnliga kyskhetsideal vill motarbeta. Deras vapen mot kvinnorörelsen blir då anklagelse om besatthet med efterföljande exorcism. Apollon (1981) fyller på med att tolka exorcismen som en form av känslomässig våldtäkt, där de utsatta kvinnliga offren litat på och exponerat sig för de manliga prästerna som istället utnyttjat och svikit dem. Apollon jämför med hypnos i hur han menar att de karismatiska prästerna i sken av själavårdens förtrolighet planterar in en känsla hos kvinnorna att de är sjuka och avvikande för att sedan frälsa dem genom befrielse och efterföljande andedop. Dvs. ett symboliskt spel där man först konstruerar en stark spänning för att sedan lösa den tillsammans och på så sätt uppnå en känsla av frälsning. Både Lundgren och Apollon hänvisar även till en implicit sexuell attraktion mellan parterna eftersom att alla utdrivarna i undersökningen var män och alla offren var, oftast yngre, kvinnor.

Når en mann mister sitt selvbilde som mann, er det ofte bare angst igjen. Mannen har en dyp trang til å knytte mening i livet til sin egen ”mannisme”. Det farligste før tradisjonelle menn er for det første å leve med en høy grad av selvavsløring, å være et gjennomsiktig menneske - det er liksom mer ”potent” å se gjennom andre enn å bli sett gjennom, og for det andre å forandre seg - det er langt mer tilfredsstillende å manipulere andre, fortrinnsvis kvinner, enn å bli manipulert selv. Utdriveren får fullbyrdet sitt ideal i utdrivelsessituasjonen. Han er mann som manipulerer, viser sin makt (les: potens), ser gjennom ofret, identifiserer og definerer virkeligheten for den andre. Han er mannen som får en følelse av å utrette noe. Samtidig får han en konkret makt over offeret og ”ledsager” vedkommende gjennom gjenfødelsens irrganger. Gevinsten blir utvidet til publikum som gir ham en tillegsanerkjennelse ved at forsamlingen undrer seg over lederens overnaturlige åndelige nådeutrustning. Hver vellykket utdrivelse utvider utdriverens makt over sitt publikum… Kanskje er utdrivelse en erstatning for psykoterapi eller mer hensiktsmessig livsførsel sett fra utdriverens synspunkt (Apollon 1981:129).

1981 tog även Norges samtliga biskopar i media avstånd ifrån de ökade besatthetsdiagnoserna. Den norska debatten uppmärksammades även i Sverige där metodistpastorn, och professorn i religionspsykologi i Uppsala, Thorvald Källstad (1982) i tidningen FiB Kulturfront ger sin syn på demonbesatthet och vad som sker i Norge. Han

                                                                                                               114 Problemen hon beskriver kan vara att man inte är god nog kristen eller lydig mot föräldrarna. Det kan också vara ”syndiga” handlingar och lustar (kläder, smink, röka, festa, träffa killar och sexuell lust) eller psykiska problem som man har svårt att sätta ord på.

  135  

tolkar de ökade fallen av besatthet som specifikt norska fenomen baserat på a) att Norge har kvar ”onda minnen” från andra världskriget, b) Kristelig Folkeparti står för en manikeisk världsbild med vi - dem, dvs. omvärlden blir en satanisk sfär, c) den ökade graden av fundamentalism i den norska bibelläsningen. Källstad stöder Lundgrens och Apollons slutsatser och avslutar sitt inlägg själv med en djuppsykologisk förklaring till varför exorcism, som den bedrivs inom de norska karismatiska kretsarna, är olyckligt:

Inte sällan leder utdrivningsakten till en känslo- och förnuftsmässig konflikt hos ”offret”. En bestående störd relation mellan exorcisten och ”den besatte” kan inträda med allvarliga personlighetsstörningar hos den sistnämnde, kanske hos båda. De kan leda till psykosomatiska störningar, neurotiska yttringar och åsiktsförändringar. Djuppsykologins överföringsmekanism träder i kraft. Det blir närmast fråga om negativa överföringar. Känslor av bitterhet, aggression, skam och självförakt leder till överföringshat gentemot den präst, själasörjare eller exorcist som har diagnosticerat vederbörande. Exorcismen uppfattas nu som andlig våldtäkt. Både själavård och psykoterapi kan bli nödvändiga hjälpmedel för att hjälpa en sådan person. En ny frigörelseprocess aktualiseras, nämligen behovet att frigöra sig från den aggressiva fixeringen vid exorcistens person. Det är inte för mycket sagt, att det religiösa övergrepp som hela inlärningen av demontron och den traumatiska upplevelsen av exorcismen är, leder till mänskliga tragedier. Det tar lång tid för en sådan person att få sin psykiska balans och hälsa återställd (Källstad 1982:9).

Men debatten fortsätter inom den Svenska kyrkan de efterföljande åren. I motsats till hos den romersk-katolska kyrkan ställs inga krav på godkännande av en biskop eller att en psykiatriker först skall ha bedömt fallet innan exorcism utförs inom den Svenska kyrkan (Petrén 1981:10, Ahlstrand 1984:9). Prästen och doktoranden i missionsvetenskap i Uppsala, Kajsa Ahlstrand, ger en översikt över exorcism, dess historia och metoder, i en KISA115-rapport 1984. Hon börjar med synen att det är upp till den enskilde själavårdaren, i o m att Svenska kyrkan inte förbjuder exorcism, att ta ställning till om exorcism är ett lämpligt sätt att bemöta djävulen. Beslutet bör beakta den kultur man verkar i och de slutsatser som psykiatriker och psykologer har i nuläget. Om man avviker från omgivningens konsensus, dvs. är för exorcism som metod, bör man enligt Ahlstrand kunna motivera varför. Som jag läser henne är det alltså själavårdaren som är den som har ansvaret för att förklara varför hon vill följa Bibeln istället för det sekulära samhällets konsensus. Även Ahlstrand hänför den ökade graden av exorcism till den karismatiska väckelsen. Hon anser att ”troligen har det inte exorciserats så mycket inom kristenheten sedan slutet av medeltiden (före Rituale Romanum) som det har gjorts de senaste femton åren, och det beror på exorciserandet inom den karismatiska rörelsen.” (Ibid.:33). Ahlstrand själv argumenterar för den vanligaste åsikten inom Svenska kyrkan, att dopet är den enda form av exorcism som behövs. Ifall djävulen gör anspråk på någon medlem i Svenska kyrkan kan hon alltid själv åberopa dopet och därmed tvinga djävulen att släppa sitt grepp. Hon varnar för ett antal faror ifall exorcism skulle bli mera vanligt förekommande inom den Svenska kyrkan:

a) Ifall den skulle misslyckas så uppmuntrar det till ytterligare exorcism utanför kyrkans kontroll.

                                                                                                               115 Kyrkans internationella studieavdelning.

  136  

b) Exorcismens kosmologi förstärker en dualistisk världsbild utan gråzoner. c) Det finns risk för att exorcism kan användas för kvinnoförtryck [se Lundgren]. d) Ifall exorcismens misslyckas så upplever sig den besatte dubbelt förskjuten, dvs.

både av det sekulära samhället samt nu dessutom av Gud.

Med tanke på dessa faror förordar Ahlstrand att ”Ordet, bönen och sakramenten” istället bör vara de primära vapnen mot ”den onda makten”. Men hon avfärdar inte helt exorcism som ett sekundärt vapen för de som anses att det behövs som ”komplement” till de primära vapnen. Samma år ger även professorn i religionspsykologi i Uppsala, psykoterapeuten och prästen i Svenska kyrkan, Owe Wikström (1984), sitt inlägg om hur karismatisk besatthet och befrielse fungerar som terapi ur ett psykologiskt perspektiv. Teologiskt har han redan ställt sig tveksam till exorcism i förordet till Ahlstrands inlägg. Han analys bygger enbart på läsning av den karismatiske predikanten Bashams bok, Fräls oss ifrån ondo, samt postulatet att det inte existerar någon verklig demonisk besatthet utan att den är en mental suggestion. Hans slutsats (jag avser återkomma till hans själva analys mera detaljerat i 10.3) är djuppsykologiskt färgat, visserligen kan man uppnå en tillfällig terapeutiskt lösning genom befrielse men oftast kommer problem tillbaks. Detta är en indikation på att terapin inte har uppnått full katharsis, att man inte har lyckats lösa och hantera den underliggande orsaken till problemet (Ibid.:145). På så sätt, enligt min tolkning, försöker Wikström, i sin dubbla roll, ta död på argumentet i den inomkyrkliga debatten att befrielse och exorcism kan fungera ur ett terapeutiskt perspektiv bland troende. Min slutsats är att Svenska kyrkan har valt att officiellt varna för, istället för att uppmuntra till, exorcism men att den inte förbjuder den. Istället för att reglera den, likt man gjort inom den romersk-katolska kyrkan, har man valt att tysta ner den. En reglering skulle ju riskera att lyfta fram exorcismen i den svenska mediedebattens så att även de svenska biskoparna, likt de norska, tvingas till en offentlig avbön avseende något som är en del av evangeliets förkunnelse och kyrkans historiska arv. Man har troligen lärt sig, och påverkats, av den norska debatten och hur man bör undvika att generera medias uppmärksamhet. En av mina informanter inom Svenska kyrkan indikerar att exorcism utförs just nu, men i mindre omfattning, och att det accepteras så länge det sköts ytterst diskret och inte kommer ut till allmänhetens kännedom.

  137  

9. EN JÄMFÖRELSE MED DEN KRISTNA EXORCISMEN.

De ögonblick när den ursprungliga diktaren i var och en av oss skapade den yttre världen åt oss genom att finna det välbekanta i det obekanta, har kanske glömts bort av de flesta människor. Eller också förvaras det i någon hemlig vrå i minnet därför att de alltför mycket liknade gudar för att blandas ihop med vardagens tänkande.

Om att inte kunna måla. Milner Marion I kapitel 5 försökte jag påvisa att det finns en samsyn i anledningarna till demonisk besatthet mellan den kristna och den neoexorcistiska diskursen. Undantaget var Christer som ser sig som mer buddhistisk i denna fråga. I detta kapitel försöker jag analysera ifall vi även kan finna kristna element återspeglade i neoexorcisternas metoder. Ifall så är fallet torde det vara rätt naturligt i o m att alla religiösa fenomen påverkas av religion som fanns innan dem - dess referenser, idéer, symboler etc. Ingen grundar en personlig religion som om hon vore den första religiösa människan. Precis som man upptäcker språkets existens innan man lär sig tala så upptäcker man fenomenet religions existens innan man blir religiös (Vergote 1997:18 f.). 9.1 En jämförelse mellan olika metoder för exorcism av platser och människor. I tabellen på nästa sida har jag försökt att gradera olika ritkomponenters förekomst i samband med de tidigare beskrivna metoderna för exorcism av besatta platser. Jag har använt mig av en skala 0 – 2 avseende förekomsten av de olika faktorerna som är angivna på den vertikala axeln. Oundvikligen blir graderingen väldigt subjektiv från min sida men förhoppningsvis ger den ändå en indikation av vad som skiljer metoderna åt. De första tre faktorerna (tal, gester och användandet av flera media) är typiska för extroverta exorcismmetoder. Scenografi och redskap går, som tidigare beskrivit, tvärs över gränserna. Jag tolkar både Lewis och Katharina som att deras rensning av platser utförs utan hjälpandar, dvs. att Ljuset är en kanalisering av en icke-personlig kosmisk kraft. När det gäller aggressivitet ökar den ju mera extrovert metod man använder. Anledningen att Christer är minst aggressiv är att hans rensning enbart består av att hjälpa osaliga dödsandar att kunna komma vidare efter jordelivet. De kristna exorcismformerna försvagar och sårar demonerna, istället för att förgöra dem, för att sedan skicka bort dem till dit de hör hemma. Även om Lucia och Lewis håller en lägre rituell aggressivitetsnivå så transformerar de det demoniska genom Ljuset så att det helt upphör att existera. Magnus förintar också demonerna fast med de fyra elementens kraft. Katharina sopar endast bort dem och slänger ut dem likt damm genom fönstret. Faktorn synbarhet avser beskriva hur mycket av exorcismen som synliggörs för yttre betraktare. T ex hur pass väl den hade kunnat dokumenteras på film eller kanske dess potential att engagera en betalande biopublik. Med communitas menar jag här hur pass mycket man engagerar klienterna, de som drabbats av besattheten i platsen. Det är förvånansvärt hur lite man engagerar de som t ex bor på platsen med tanke på att det trots allt är en ritual som genomförs. Och sett ur ett marknadsperspektiv så är det ändå de boendes som betalar för tjänsten. Kanske en konsekvens av detta är att rensning av platser mer kan metaforiskt ses som ett ordinärt städjobb än som en kamp mellan det goda och det onda? Det är ifall det är ”rent” efteråt som är det viktiga, inte

  138  

hur engagerande (communitas) och spännande (synbarhet) städningens utförande var? Faktor   Christer   Katharina   Lewis   Lucia   Magnus   Exorcism   Befrielse  Tal   1   0   0   0   2   2   2  Gester   0   2   0   0   2   2   0  Multimedia   0   1   0   1   2   1   0  Scenografi   0   2   0   2   2   2   0  Redskap   0   1   0   2   2   2   0  Hjälpandar   2   0   0   2   2   2   2  Aggressivitet   0   1   1   1   2   2   2  Annihilering   0   0   2   2   2   1   1  Communitas   0   0   1   0   1   1   2  Synbarhet   0   1   0   1   2   2   1  

Nästa tabell avser exorcism på besatta människor. Tabellen är mindre då den saknar Katharina eftersom hon ännu inte genomfört denna form av exorcism. Det är endast två faktorers förekomst som markant skiljer sig åt från tidigare tabell. Den ena är graden av gester, som ökar svagt då man behöver ha fysisk kontakt med den besatta (handpåläggning) för att driva ut demonen ur hennes kropp. Men vad som primärt skiljer sig här från tidigare tabell är hur pass mycket mer man aktiverar de drabbade (communitas). De drabbade måste medvetandegöras om vad som sker i deras kroppar, engageras i processen. En slutsats av dessa två jämförande tabeller är att för de som är kritiska till exorcism (t ex Lundgren) är risken för dess psykiska skadeverkningar primärt i samband med exorcism av människor. Utdrivningar av platser engagerar och exponerar inte de deltagande människorna alls på samma sätt. Vi kommer återvända till den kritiska aspekten och dess eventuella giltighet för det neoexorcistiska fältet i 9.5.

Faktor   Christer   Lewis   Lucia   Magnus   Exorcism   Befrielse  

Tal   0   1   0   2   2   2  

Gester   0   1   1   2   2   1  

Multimedia   0   0   1   2   2   1  

Scenografi   0   0   2   2   2   0  

Redskap   0   0   2   2   2   0  

Hjälpandar   2   0   2   2   2   2  

Aggressivitet   0   1   1   2   2   2  

Annihilering   0   2   2   2   1   1  

Communitas   2   2   2   2   2   2  

Synbarhet   0   1   1   2   2   2  

  139  

9.2 Likheter mellan neoexorcisternas metoder och den kristna exorcismen. En konsekvens av att alla, undantaget Christer, delar den kristna synen på besatthetens orsaker är att de även anser att ifall man inte försluter de demoniska öppningarna, dvs. eftervård, så är de snart tillbaks igen på platsen eller i människan. En annan samsyn är att det Onda inte är jämstarkt med det Goda utan att dikotomin egentligen är falsk, en illusion. Därför är slaget redan vunnit från början. Men återspeglar sig den kristna diskursen även i neoexorcisternas andra metoder? Här försöker jag i detalj se ifall det finns liknande aspekter med de kristna i de metoder som jag tidigare har redogjort för. Men bara för att vissa metoder är snarlika behöver det inte betyda att det enbart är en kristen influens. Det kan ju även vara så att det bara finns ett begränsat antal effektiva komponenter som står till förfogande för att genomföra en lyckad exorcism. 9.2.1 Christer. Christers introverta utdrivning av platsbundna gastar ligger närmast en vänligare version av den kristna befrielsen. Han kanaliserar en gudomlig kraft och vägleder performativt det som skall bort med sin röst. När det gäller hans utdrivning av demoner som besätter människor finner jag inga likheter i själva utdrivningsmetoden. Däremot är Christer syn på att demonerna är en personlig svaghet, en synd, så gott som identisk med den kristna diskursen. Detta är mera dolt i den katolska diskursen, i o m att namnet på synden som demonen representerar vanligen inte ges på det lokala språket (8.1). Den karismatiska diskursens demoner däremot namnges tillsammans med den motsvarande synd som de representerar på det lokala språket (8.3). Som konsekvens av denna samsyn är Christers förslutning av mentala öppningar, hur man förhindrar kommande besatthet genom att hjälpa klienten att övervinna sin svaghet, taktiskt identisk med den kristna. 9.2.2 Katharina. För Katharinas reningar och utdrivningar av platser hittar jag inget mer gemensamt med den kristna diskursen. 9.2.3 Lewis. Lewis engagerar de närvarande vid rensning av platser genom att de skall fokusera på ett ljus i ett separat rum, vilket påminner om hur kristna exorcister uppmanar dem att vara aktivt deltagande och stöda exorcismen på sin kant genom aktiv bön. Precis som den karismatiske prästen söker efter ogudaktiga föremål som fysiska öppningar för det onda in i en plats anser Lewis samma sak även om han istället ser det som svarta häxors verk. I övrigt har han inte mycket gemensamt med den kristna diskursen avseende exorcism av platser mer än att han agerar som Ljusets ställföreträdare när han återställer den kosmiska balansen. Liknande hur prästen efteråt fyller platsen med Den Helige Ande fyller Lewis den med Ljuset. I samband med exorcism av besatta människor använder Lewis sig däremot såväl av performativt tal till demonerna, när de uppmanas att lämna kroppen, som att han genom handpåläggning överför en kanaliserad kosmisk kraft för att påskynda befrielsen. Identiskt med den kristna diskursen understryker han att man inte skall argumentera med det onda samt att man måste vara förberedd på att de är intelligenta och kommer att försöka utnyttja ens svagheter för att manipulera en. Lewis identifierar också såväl orsaken som tidpunkten för

  140  

besattheten, liknande hur de evangeliska och karismatiska prästerna gör vid en befrielse av en människa. 9.2.4 Lucia. Lucia, liksom de kristna exorcisterna, använder sig av materiella symboler som förstärkare i samband med sin exorcism. Jag ser hennes kristaller som vapen mot det demoniska. Medan hennes andra symboler är fokusstöd och påminnelser om att man representerar det rätta, t ex ljuset och vattnet för Lucia eller stolan, mässkjortan och ljuset för den kristne exorcisten. Precis som den kristne exorcisten använder hon sig av handpåläggning för att överföra en kanaliserad högre kosmisk kraft. En kraft som hon agerar ställföreträdare för samt efteråt använder till att försluta alla öppningar med. Fast i hennes fall är det, precis som för Lewis, inte Kristus eller Den Heliga Ande utan Ljuset. 9.2.5 Magnus. En uppenbar likhet mellan Magnus metod och den kristna är hur de använder det performativa talet. Vare sig Magnus eller kristna exorcister diskuterar med demonerna utan det är obönhörligen en enkelriktad kommunikation av imperativ. Demonerna är chanslösa, de befinner sig fel enligt en större kosmisk ordning och de skall bara ut. T ex jordandar skall vara i sitt element och ute i naturen, inte i människors ”kulturella” boningar. Exorcisterna representerar den korrekta kosmiska ordningen, inte sig själva. En annan aspekt är hur såväl Magnus som de kristna exorcisterna använder sig av ett flertal i förväg kosmiskt laddade artefakter som vapen mot det demoniska. Bägge använder sig även av kanalisering av kosmisk kraft när de som ställföreträdare besegrar demonerna – t ex Alfa & Omega respektive Jesus. Och vid mänsklig besatthet så blir det mera kraftfullt ifall offret hjälper till med sin egen energi, dvs. manifesterar det demoniska i kroppen och såväl fysiskt som mentalt kämpar emot det. 9.3 Fria associationer om ett dokumentärt filmklipp av en romersk-katolsk exorcism. Hur ser då neoexorcisterna själva på den kristna exorcismen? Jag bad dem titta på ett dokumentärt filmklipp116 för att sedan höra deras spontana associationer117.

                                                                                                               116 Filmsekvensen finns på http://www.youtube.com/watch?v=nr8oJqpwZz4 och är en del av en dokumentärfilm om en romersk-katolsk exorcist. Jag spelade upp 50 sekunder av sekvensen med start 5:10 in i filmen för informanterna. Filmen är på italienska men textad på engelska. Filmen börjar med att en tonårsflicka är fastbunden vid en stol med en äldre man och kvinna bakom sig (som skulle kunna vara hennes föräldrar) samtidigt som exorcisten reciterar Ave Maria. Flickan skriker och vrider sig och prästen för sitt krucifix framför henne. Flickan gallskriker och exorcisten frågar henne om djävulen existerar. Hon svarar att han existerar. Exorcisten frågar då hur hon kan bevisa det? Hon morrar som svar: ”Ondska, krig, allting; Jag finns. Jag är överallt.” Sen övergår hon i ett gällt, hysteriskt ”La, la, la, la, la” som om hon inte vill höra mer. Därefter slutar filmsekvensen. 117 Transkriberingen består av att betoningar markeras med versaler och pauseringar med [-], där varje streck motsvarar en sekund. Ifall pausen är mer än 5 sekunder markeras det istället med siffror. Med mina kommateringar försöker jag även att återspegla informanternas rytm i deras utsagor. Specifikt för Magnus indikerar ”mmm” och ”jaa”, i motsats till ”mm” som har vanlig betydelse, att han suggererar sig in i ett AMT under intervjun.

  141  

9.3.1 Magnus (110523).

[Jag kopplar upp min dator.] Jag tänkte visa dig en snutt med en italiensk exorcist. Vad trevligt. Och så vill jag att du kollar på den. Och sen så vill jag ha din spontana feedback på vad du tycker? Ja vi kör. [32 s inne i filmen] Ja jag gillar det här. Det här känns jävligt bra att titta på. [Tittar lite till, 46 s inne i filmen] Så här ska det vara. Det här är hard core. [Jag avbryter visningen] Det här tyckte jag om. Ja, berätta? Jag gillar hans ATTITYD. Han var REDEMPTLESS, det kände jag, REDEMPTLESSNESS. Jaa. Han bara matade, jaaa. Han lät sig skakas NOLL. Han var en PELARE. Jajamensan. [Snabb röst] Han höll energin, han höll rummet. Han hade kunnat stå där i timmar och köra om det behövdes. Jaa. Men det är en viss skillnad på det du gör och det han gör. Det spelar ingen roll kanske? Nej, det han gör är jättebra. Ja han verkligen höll, han var, han var en röd eldpelare. Han var jätteduktig. Jag gillar hans energi.

Magnus kommentar tycker jag väl speglar deras tidigare konstaterade samsyn avseende aggressiviteten i utförandet av exorcismen (9.1 och 9.2.5). 9.3.2 Lewis (110526).

So, what do you think about it? [Lewis is laughing.] Just whatever is in your mind? [-----] Ahm, [-] it reminds me of some of the experience I HAVE HAD with exor [-] cism, with [-], with people who have been possessed. Ahhh [----], concurriously [?] about that is, is what was THE POINT OF IT and what, what, what OCCURRED? [---] WHY was the priest asking the person: “Does the devil exist?” Surely the priest must KNOW that the devil exists, for example. So it’s a, [-] AND from what I SAW and what I FEEL [---] it [-], it is a STRONG ENERGY. Mm, which WAS STRONG, the EXORCIST or the POSSESSED? THE POSSESSED, yea. And [--] SACRED WATER was being thrown THERE. And words have no, no IMPACT whatsoever. That kind of energy, mm. So you felt [-], the person was POSSESSED? [---] But the ritual wasn’t having ANY EFFECT? …Yea the way it looked to me was [swallowing – so?]… [Senare, i samband med ljudupptagningen, anger han att det var en djävulsk besatthet i detta filmklipp.]

Lewis insinuerar att exorcisten delvis utförde ritualen för omgivningen när han frågade den besatta om djävulen existerar. Denna fråga är så omfattande att jag väljer att diskutera den i nästa underkapitel – 9.4. I övrigt upprepar han sin tidigare redovisade skeptiska syn avseende den liturgiska exorcismens begränsningar. 9.3.3 Katharina (110531).

Vad tyckte du? [7 sekunder] Den säger mig egentligen INGENTING. [----] Nu tittade jag faktiskt inte PÅ TEXTEN [översättningen]. NEJ. Utan jag tittade på FILMEN. Ehm [----] Det gick ut på att han frågade om Djävulen fanns. Och hon sa att han fanns…

  142  

Sådana UTBROTT har jag sett hos mina [patienter], hos mina [patienter] också. Men inte så där OM DJÄVULEN. Men, du vet? HYSTERISKA utbrott? Det där HYSTERISKA UTBROTT. [8 sekunder] Svårt, jag vet faktiskt inte.

I o m att Katharina inte ännu haft någon personlig erfarenhet av exorcism i samband med mänsklig besatthet har hon svårt att uttala sig här.

9.3.4 Christer (110325).

Ja, det var ju en dokumentärscen, Italien, romersk-katolskt. Vad känner du spontant när du ser den? Det är ju inte samma som du gör, vet jag ju? Nej, jag jobbar inte så. [10 s tystnad] Det var ju lite det du var inne på själv innan vi satte på mikrofonen. Det är ju den klassiskt romersk-katolska [exorcismen]. Ja vad händer där? Vad händer i den? Hon är inne, hon är ju i ett fält, helt klart. Även om tjejen. Det här är ingen ”Hollywood”. Det är riktigt. Det är hennes föräldrar som står runtomkring. Det är inte första gången som hon är där. Nej, nej, alltså jag känner ju påverkan av ett fält runt henne. För det är här och nu, hon kan ändå vara i rummet nu. Medan vi pratar så kan vi ändå ta in henne, så att säga. Där finns ju en stark påverkan där. Och hon befinner sig där[mumlande mening]. Men hon har ju valt det fältet. Hur menar du? Besatthet kan ju alltid diskuteras. Är det så att vi kan välja realitetsfält? Om jag nu väljer att gå ljust. Alltså valet är mycket enklare, än vad vi kan tro. Den här hermetiska regeln om motsatser och jämvikt föreslår ju att hon jobbar med det extremt vita så finns också det extremt svarta. Annars så fungerar inte den dualistiska världen. Men jag ser ingen jämvikt i henne? Nej, men han [exorcisten] gav henne jämvikt för han tar in ljuset ju. Han jobbar med ljuset som jämvikt, eller Gud. Han får det att hända genom att han tvingar henne att erkänna förekomsten av djävulen i henne, eller sataniska krafter i henne. Men han representerar ljuset, eller i det han gör. Och han är väldigt stark, han är väldigt tydlig, han har en stark metod som bara puttar henne framåt, framåt, framåt. Och hon reagerar ju så också. Så hon får ju ut det här, hon medvetandegör det här fältet mer och mer, som hon är i. Han är en proffsexorcist. Mm, han är duktig. Han känns jätteduktig. Jag skulle gärna se den en gång till. Så det här är riktigt liksom. Men han, hur menar du att hon har valt sitt besatthetsfält? Det här med integritetsfrågan är för mig alltid den stora; vem väljer jag att vara, i någon tidpunkt i mitt liv? Vem väljer jag? Vad har jag för möjlighet och vem väljer jag att vara? Och det är precis som de gör där, med henne där. Han får henne till en punkt; vem väljer hon att vara? Hon är besatt enligt honom. Jag kan tänka att hon är i ett energifält. Men det är fortfarande samma fråga; vem väljer jag att vara? Du menar att hon själv har gått in i energifältet? Eller har hon hamnat där pga. ett dåligt val, som om hon inte insåg att hon skulle hamna i fältet? Eller har hon hamnat där [pga. andra val], ja, utan någon som helst anledning? Förstår du vad jag menar? Mm. Jo men alltså det är klart att, jag vill inte utveckla det riktigt ändå känner jag. Men, de här krafterna kan säkert hemsöka och [-] besätta. Det kan de säkert göra. ALLTSÅ ett djur kan ju, VÄLJER det att bli UPPÄTET? Eller, väljer en ko att bli slaktad? Det kan vi säga att det gör det ju inte utan OM de här fälten

  143  

ÄR UPPSÖKANDE så är det ju väldigt INTRESSANT. [----] Om då en sådan här exorcism verkligen kan [-] LYFTA den LADDNINGEN, eller den ANDEN. Och det är fortfarande EN LADDNING. Anden är fort-, hon är BESJÄLAD av någonting. Det finns ju någonting annat i henne. Även om inte vi tycker att det är så väldigt trevligt. Och sen vet ju inte jag om detta är en demon eller om det är något MÖRKARE? Ja det vet inte jag heller. Det är en EXORCISM, per definition är det ju en DJÄVULSK KRAFT som, som ÄR DÄR hos den här flickan. Jag kan tro att, jag vet inte varför den romersk-katolska kyrkan VÅGAR ta i detta. Alltså jag BEUNDRAR den romersk-katolska kyrkan för detta. Jag beundrar dem för att DET FINNS, att de kan manifestera en sådan stark KRAFT. Samtidigt undrar jag om de PROVOCERAR det också? Genom att de deklarerar att de kan göra det. Du menar att prästen projicerar det, eller? Ja, eller kyrk- [sväljer] TRON, alltså kyrkan eller jag vet inte. Det finns kanske exorcister inom alla kyrkor men? Aha, du menar att det blir lättare att bli besatt inom romersk-katolska kyrkan? [Ja?] Eller att man uttrycker sin besatthet? Ja just det, att man kanske definierar det på det viset. Så du menar att det här hade fått ett annat utlopp inom [en annan] religion? Det är möjligt att it takes two to tango. [--] Att det öppnar UPP, det öppnar dörrarna FÖR, alltså förekomsten av exorcism öppnar dörrarna för förekomsten av [besatthet?]. Ja just det. Det är möjligt. Och även om inte det stämmer så, så [-----] it takes one TO lite grann. Att [----] du kommer in i svåra frågeställningar [-] när vi jobbar med just exorcism. Som sagt, jag tycker, jag kan beundra dem därför att det är ju ändå en form av SOLDAT. Om det är ens ärligt sann SOLDATGÄRNING, en KRIGARGÄRNING, att MÖTA den kraften och slåss mot den. Så är det en krigargärning. Och där tycker jag att det känns väldigt RENT och SCHYSST. Men just, just [---] om det är till för att BEKRÄFTA KYRKAN, så är jag inte lika säker på att det är rent. Så du har tvivel på att det är ett argument, en typ av existensberättigande för kyrkan? [--] Hade jag varit djävulen hade jag tyckt att det var rätt så kul att de hade en sådan ritual. Du hade tyckt det var kul? Jamen om jag hade varit Satan SJÄLV så hade jag tyckt att den ritualen var ganska OK. Varför det? Det förstår inte jag? Ja, du dödar ju inte DEMONEN ju. Den tappar ju kropp, du visar ju att DET FINNS någonting. Det är en BEKRÄFTELSE. Så att du menar att det är ett samspel mellan djävulen och prästen? Jag hade tyckt att den protestantiska kyrkans ritual, där det inte förekommer, hade ju inte varit så intressant för mig, om jag ikläder mig den kraften. Som djävulen får man en annan bekräftelse? Ja det blir iallafall en mötesplats ju. Så man [djävulen] får mer bekräftelse i en romersk-katolsk miljö än i en statskyrkemiljö här i Sverige? Ja, det hade varit en stor gäspning för mig om jag hade varit den kraften. Så jag tror att det finns liksom en, det blir ju ändå en PLAYGROUND [-] för den här typen av AKTIVITET. Där alla kan få visa upp sig. Och Kyrkan har det för att de vill visa vad de gör. Vi klarar av att lyfta det här. Vi är duktiga på DET.

  144  

Men att de ropar ner djävulen [JA] och provocerar fram [ABSOLUT] djävulen för att kunna visa någonting? Ja, eller, jag vet inte om hönan eller ägget kommer först men i alla fall så blir det någon sorts GROGRUND för den här företeelsen som du saknar i andra delar av, eller i religiösa samfund. Jag vet inte? Jag vet inte, JAG KÄNNER att det är, att det är LITE Hollywood över det hela.

Christer tolkar exorcistens agerande när han frågar ut henne om djävulen på två sätt. Initialt som att han coachar henne, tvingar henne till att ta ställning till ifall hon vill underkasta sig djävulen eller om hon vill göra sig fri ifrån honom. En aspekt av den kristna diskursens syn att man inte kan besättas mot sin vilja (8.1). För att exorcisten skall lyckas måste han få med sig offret i kampen genom att själv orka kasta ut det som besätter henne, likt Länkarna eller någon som skall sluta röka. Man måste verkligen själv vilja bli fri, även om det är tufft. Men efter det att han har uttryckt sin beundran för att den romersk-katolska kyrkan fortfarande tar tag i kampen mot det djävulska slås han av en annan infallsvinkel. Kan det vara så att förekomsten av exorcism provocerar besatthet, att bägge sidor tjänar på att besatthet och exorcism förekommer och fortsätter att förevisas offentligt? Kyrkan och djävulen bekräftar ju varandra genom exorcismens förekomst. Eller som Christer träffande uttrycker det: ”it takes two to tango”. En annan liknelse, som Christer är inne på senare, är att: det är bättre med dålig publicitet (som i romersk-katolska kyrkan) än ingen publicitet alls (som i Svenska kyrkan). Jag ser det som en tydligare vidareutveckling av Lewis insinuation och väljer att djupare diskutera denna aspekt i 9.4. 9.3.5 Lucia (110531).

Jo det är fel. När de står med korset eller de stänker vatten på dem, alltså det hjälper inte. För det SITTER inte där. De har inte, och för det första är de ju [7 sekunder], ingen kritik mot präster men alltså det är så mycket RÄDSLOR inom religionen. Så mycket FÖRBUD, så mycket motstånd. Menar du att HAN är rädd eller att RELIGIONEN skapar rädsla? Religionen uppfostrar oss i rädsla. Så att jag tror inte att man kan, ehm, BOTA det som är skadat av övergreppen och rädslan med att föra på YTTERLIGARE av samma. För jag känner ju ingen, ehm, vibration FRÅN HONOM. Från PRÄSTEN? NEJ. Som att kunna bota utan att vara där i form av sitt ämbete. Där man har det här som en del av sin utbildning, på ett LOGISKT, MENTALT plan. Så du känner inte ATT HAN hade? Inte från HELA SIG, NEJ. Han hade inte den FÖRMÅGAN, själv? Inte att känna de energierna eller den vibration som du behöver ha. Det var mer som att de, ehm, det är OK att man måste TA TAG och vara kraftfull men [-] det går inte VIA ORD. Alltså inte via PRATA, PRATA bort det heller. Man får inte bort det på det sättet. Det har inte funkat för mig i alla fall. [--] Utan då måste du ÖVERLISTA DEM, du måste VARA steget före, du måste ligga nivån HÖGRE. De diskuterar inte. Det går inte KONVERSERA med dem för att det är LÖNLÖST. Och de kommer bara manipulera bort dig för att NÄR du KONVERSERAR, när du PRATAR med fysiska ord, då är du LOGICAL. Då är du i ditt MIND [OK!]. JA. Och du måste koppla bort hela ditt eget personliga. Så att FRÅGORNA skall inte finnas utan du måste bara vara LJUS OCH KÄRLEK. Det är DET ENDA som

  145  

BITER på dem. Så att ALDRIG gå in i diskussion överhuvudtaget. Utan [-], gå in och gör det du ska, PANG, och sen upp med dem. Och sen DÄR kan man prata i så fall. Men inte med fysiska ord utan man pratar från. Så att jag. Känner du att HON var besatt? JA, jag fick rysningar på henne så det kände jag säkert att HON ÄR. Men för det första så var hon FASTBUNDEN. Hon var alltså som, i DEN KROPP hon är så kan man, och det blir ETT ÖVERGREPP bara det. Alltså någon har DÖMT henne att hon är konstig, eller hon är otäck, hon är farlig. Så att IGEN så skapar det ju rädsla i HENNES KROPP. Och ju mer rädsla hon FÅR, i den situationen, desto MER aktivt kan ju den gå in och jobba med att [-----] hålla henne rädd, eller vad ska jag säga. Så att hon börjar skrika de här sakerna och. Det är ju som med ALLT ANNAT, man löser ingenting med ETT KRIG. Man kan aldrig TVINGA någon till FRED. Man kan aldrig tvinga någon till KÄRLEK utan man, det måste komma [-] inifrån på något sätt. FÖRSTÅR DU hur jag menar? SKILLNADEN? … Så du menar att man, hon måste själv också SLÄPPA det som är i henne alltså? Ja, du kan aldrig FÅ EN PERSON, du kan aldrig TVINGA EN PERSON till att bli FRI från en besatthet om du gör det från en frekvens där du skuldbelägger eller gör [--], ja. Det sa LEWIS också, jag sa ”I MIN VÄRLD”, sa jag, ”så funkar inte det att man tvingar någon.” ”NEJ, det måste vara att de själva VILL” [bekräftade Lewis]. Så HÄR GÖRS DET mot HENNES VILJA. Det är FÖRÄLDRARNA som vill, inte hon som vill? Nej, jag bara kände, det här är mot hennes vilja. Det är tydligt i klippet också, hon vill inte vara där. Det är föräldrarna som går med henne till. Ja, och då finns det inget överhuvudtaget möjlighet att samarbeta MED HENNE. Det måste vara HENNES VIBRATION. Så att JAG, som exorcist då, [-] måste med MIN ENERGI [-] kunna skicka HENNE så mycket KRAFT så att HON. För att de måste göra jobbet SJÄLV också. Man kan inte TA BORT någonting SÅ. Om det inte är så att man hittar en anledning tillsammans, ”titta mig i ögonen, nu tar vi kommandot och vi andas ihop.” Så att man känner en connection på ett HÖGRE PLAN. Så bara logiskt, fysiskt, TYVÄRR, det är i den dimensionen de här [de Mörka krafterna] jobbar. Det är tredje dimensionen OCH LÄGRE. Det är nästan i det andra, DET DJURISKA i oss [Hon vill veta mer om bakgrunden till besattheten men det vet jag inget om.] … Och för mig också, det seriösa, jag skulle aldrig göra så i skydd mot mina klienter. Även om jag fick tillstånd så skulle jag ALDRIG göra det [lägga ut det på nätet]. Det är ju väldigt utlämnande, även om man aldrig fick se hennes ansikte så är det ändå. Ja det är ett övergrepp. Alltså ÖVERGREPPET är redan gjort när man filmar henne, tycker jag. För det FINNS en önskan om att bli erkänd, att du [exorcisten] är DUKTIG. Och det hör inte hemma med det här. LÅNGT DÄRIFRÅN. Och det är en MANLIG ENERGI, tyvärr. BEKRÄFTELSEBEHOVET. Inte som MAN, i en kropp ”man”, men som energi. Så att jag får nästan lite illamående utav att ha sett ett, de gjorde ett övergrepp på henne. De gjorde henne mer skada än nytta. Men hon var ÄKTA, för det fick jag. Jag får ilningar eller också får jag som en [-] dubbel: ”dunk, dunk” i hjärtchakrat då, när jag vet att någonting är sant. Mm.

Lucia upprepar det Lewis tidigare tagit upp, att den liturgiska exorcismen med deras ställföreträdare i sig själv inte har vad som krävs utan att de personliga egenskaperna är viktigare. Man kan inte besegra det onda med ord, logiskt tänkande eller ens vanliga sinnen utan kampen måste ske med de högre sinnena. Hon reagerar väldigt negativt på hur den besatta behandlas. Dels att hon är fastbunden, vilket ökar hennes rädsla och utsatthet under exorcismen, dels att allt filmades vilket oetiskt exponerar henne i samband med vad Lucia upplevde som ett övergrepp. Övergreppet bestod i

  146  

att hon inte var där frivilligt och att hon exponerades i en väldigt utsatt position. Istället menar Lucia att den besatta själv måste vilja bli befriad från det som besätter henne för att det skall lyckas. Liknande vad Christer tidigare har tagit upp. Genom att hon själv fattar beslutet blir hon stark, men när andra fattar beslutet åt henne blir hon själv svagare. Lucia tolkar filmningen som ett utslag av att exorcisten vill visa hur duktig han är, ett bekräftelsebehov som hon identifierar med ”manlig energi”. Här kommer vi åter in på den ”Lundgrenska kritiken” av exorcism som ett patriarkalt maktmissbruk. Jag väljer att även försöka gå lite djupare avseende denna infallsvinkel i ett eget underkapitel – 9.5.

9.4 Skapar exorcismen sina egna demoner?

I fråga om djävlarna kan människosläktet råka ut för två villfarelser, bägge lika stora men av diametralt motsatt slag. Den ena är att inte tro på deras existens. Den andra är att tro på dem och ha ett överdrivet och osunt intresse för dem. Själva är de lika förtjusta över bägge dessa villfarelser och hälsar med samma tillfredsställelse en materialist och en person som är ett offer för religiös vidskepelse.

C. S. Lewis 1942:7 Är det så att den demoniska besattheten, som enbart kan botas med exorcism, gynnar både exorcisten och det onda? Att den italienske exorcisten på filmen stärkte såväl sitt eget, Satans som den romersk-katolska kyrkans varumärke genom att medverka i filmen? Och är det så att exorcismen skapar sina egna demoner? Eller, ifall man anser att de redan finns där, provocerar dem i onödan? Likt hur man som en turistattraktion konstlat lockar in vithajar närmare land genom att själv släppa ut blod i vattnet? Historiskt har exorcism använts av den katolska kyrkan för att bevisa sin kraft. Exempelvis använde de katolska prästerna i Augsburg, under senare hälften av 1500-talet, exorcism som framgångsrikt vapen i sin teologiska kamp mot reformationen. Falsk tro enligt den katolska doktrinen visade sig som en insjuknad kropp hos den troende, tvärtemot protestanternas syn på åtskillnad mellan det kroppsliga och det heliga. Katolska exorcister bevisade sig vara företrädare för den ”rätta doktrinen” genom att hela insjuknade protestanter med offentlig exorcism. Särskilt kvinnor exorciserades, följt av att de konverterade till katolicismen för att därefter bli friska. Kvinnorna betedde sig som ”vulgära män” under besattheten för att efter exorcismen åter bli ”kyska kvinnor” igen. Ju mera demonerna konkret visade sig i offret (t ex övermänsklig styrka när allmänheten försökte hålla fast henne under exorcismen, hon pratade med manlig röst, hon vred sig i smärtor under besattheten samt stanken när demonen lämnade hennes kropp), desto mer besannades den katolska doktrinen och ju fler protestanter konverterade. Man var dessutom väldigt noga att förevisa att just Ave Maria (Marias helighet förnekades av protestanterna) var extra effektivt som vapen mot djävulen. Och den katolske prästen bevisade därmed att han inte bara var en vanlig världslig tjänare, som den protestantiske prästen, utan han kunde med gudomlig assistans besegra icke-mänskliga krafter (Roper 2001). Mauss (1950:83 ff.) definierar demoner som andliga väsen, dvs. de har personlighet, som inte är dödsandar men heller inte (ännu) gudar. Demoner etableras antingen genom en fysisk manifestation av dess kraft eller så konstitueras de av en myt eller en ritual. Enligt denna

  147  

definition kan, förutom myten, en exorcism (som dessutom ger demonen en möjlighet att manifestera sin kraft) i sig bevisa demonens förekomst. Som Christer indikerade ifall arenan saknas (som i Svenska Kyrkan) så har demonerna svårare att manifestera sig. Rappaport (1999:277 ff.) har, som jag ser det, vidareutvecklat Mauss resonemang i sin riutalteori. Han menar att religiösa ritualer (som t ex exorcism) även har en ”metaperformativitet” då de etablerar myten (neoexorcisternas trosutsagor) som ett socialt faktum. De medför att dess ”ultimata heliga postulats” sanningshalt (en trosföreställnings fundament, dvs. postulerade metafysiska ”sanningar” som förutsätter dels kännedom om dem, dels att alla bekräftar dem) bevisas genom just att ritualen genomförs. En genomförd exorcism bevisar att det finns demoner eller spöken, annars hade den ju vare sig genomförts eller fungerat, dvs. gett lugn igen. Det är först om man upphör med ritualerna, t ex slutar att be en bön innan man somnar in, som man kan ifrågasätta deras effekt. Utan förnyelse av utövarna tappar ultimata heliga postulat sin upplevda giltighet. På så sätt skapar exorcismens fortlevnad åtminstone en del av sina egna demoner. 9.5 Manligt och kvinnligt samt utrymmet för patriarkalt maktmissbruk inom neoexorcismen. Innan jag lärde känna fältet var jag färgad av den klassiska synen på besatthet (Bourguignon 1976 m fl). Man skiljer på frivillig (t ex voudon) och ofrivillig (som denna uppsats handlar om) besatthet. I bägge fallen är det i första hand kvinnor som blir besatta. De kan använda den frivilliga besattheten som empowerment. Genom att agera ombud åt en högre makt kan de som står lägre i status (kvinnorna i de traditionella samhällena) själva få makt och bryta låsta strukturer. De kan ibland även på eget bevåg genom simulerad besatthet skapa en typ av antistruktur som annars bara tillåts i organiserade karnevaler. Tillfälliga arenor där låg blir hög och hög blir låg (Turner 1969). Kvinnlig ofrivillig besatthet, med efterföljande exorcism, är inte bara ett rent utryck för, utan kan även användas som empowerment mot, manligt förtryck. Ett historiskt exempel var två kvinnliga klosternoviser som blev förförda, eller kanske våldförda, av en katolsk präst. Som fallna kvinnor hade de ingen röst under senare hälften av 1500-talet i Frankrike. Men genom att bli besatta och under exorcismen anklaga prästen för att vara i förbund med djävulen blev de såväl rentvådda, åter ansedda kyska som fick den svekfulle prästen bränd på bål (Marshman 1999). Ett kulturellt exempel på empowerment genom besatthet är hur Raybeck (1974:238 ff.) poängterar att det ofta är när deras män tar sig en yngre bihustru som malaysiska kvinnor blir besatta. Genom exorcismen får de åter bekräftelse i en svår situation från familj och omgivning på sitt värde. När jag väl började undersöka könsskillnader på fältet upptäckte jag överlag att detta inte längre gäller, åtminstone inte i dagens Stockholm. Ingen av exorcisterna ansåg att utefter deras erfarenhet det generellt var fler kvinnor än män som blev besatta. Däremot fanns det ibland indikationer på skillnader i själva besattheten. Magnus t ex ansåg att det var vanligare att män själva hade orsakat sin besatthet medan kvinnor ibland kan drabbas som offer för vad någon annan i deras omgivning har orsakat. Lucia lyfter fram en annan aspekt, Mörkret är patriarkalt av sin natur och dras därför till sin motsats, det kvinnliga:

  148  

Att det finns exorcism… på Jorden, det är det universella kriget mellan världarna. Det är att Jorden är så speciell. Det är en speciell planet. Där vi har som människor förmågan att kunna älska och tycka och visa kärlek. Det är det som de vill ha som sin energi. Så den energin, den kvinnliga, det är det som Mörkret vill ha… Det är det de vill ha som bränsle. För de tror inte att de kan själva och de mår bra av att få den här kicken. Det är det högsta de kan få. De behöver vår energi men de vill kriga om, för att få den. De vill ta och ha. Och får de inte det så blir det hata. Det hänger ihop, vill ha och vill ta. Men nu, lite mera tekniskt, tror du att du gör annorlunda än en man? Jag tror att jag har starkare intuition, den är mer kvinnlig… Jag tror att jag har haft tuffare erfarenheter än vad många män skulle klara av att överleva överhuvudtaget… Inom exorcism så är jag, jag är ett mindre hot för dem egentligen, tror de. De ser mig som svag för att jag är kvinna. Så det finns även någon typ av patriarkalt tänkande bland de mörka krafterna? Oh ja. De är patriarkala, de är väldigt mycket manlig energi. Väsnas, bufflas och skrämmas. Det är mycket så… Ju tuffare vi har haft det desto mer Ljus bär vi. Det tror jag är väsen- och avgörande om jag för andevärlden får jobba med det här. Annars tror jag att de inte skulle ha lett mig till det här eller guidat mig. Och också att om jag missbrukar det så tar de förmågan ifrån mig.

Lucia 110531 Ritdeltagarna i en större övergångsritual erhåller i limen en särskild gemenskap, genom sin delade erfarenhet av den transformation som skett i ritualen, vilken Turner (1969) benämner (existentiell) communitas. Uppnås en känsla liknande communitas gemenskap även i en betydligt mindre grupps ritualer, som vid en exorcism? Jag tror att för en jämförelse skall vara relevant måste kriteriet vara att ritualen upplevs som en väldigt omvälvande livserfarenhet för alla deltagarna, såväl exorcist som besatt. Jag anser att ifall exorcismen lyckas, dvs. genomförs som en ritual, så bör analogt ett tillstånd av communitas uppnås ibland ritdeltagarna – såväl ifall det var flera exorcister som genomförde den gemensamt eller mellan exorcisten och den demoniskt drabbade. Men ifall exorcismen misslyckades, eller kanske utfördes som ett ”spel” (se 6.1) baserad på t ex patriarkalt maktutövande, likt det norska mediafallet eller Lundgrens beskrivna fall, misslyckas man även med att uppnå communitas och en positiv efterkänsla av ritualen. Problemet med exorcism av platser eller befrielseliknande ritualer är hur omvälvande de upplevs av de inblandade. Men jag har svårt att tro att en längre exorcism av en besatt person inte ger ett bestående omvälvande intryck hos alla inblandade. Detta återspeglas bl. a. i hur väl neoexorcisterna kom ihåg alla detaljer av deras genomförda utdrivning i samband med besatta människor i motsats till utdrivningar av gastar och andra rensningar av platser. En viktig skillnad mot de slutna, kristna miljöer som Lundgren byggt sina studier på är just att de är slutna, offren kan inte lätt lämna dem av sociala skäl. För neoexorcisterna gäller inte detta. Klienten kommer frivilligt till dem och kan gå närhelst de vill under exorcismen. De är aktörer som erbjuder sina tjänster i konkurrens på en fri ekonomisk marknad. Vi har alltså ett klassiskt tillstånd av utbud och efterfrågan där kunden bestämmer. Detta återspeglas dels i vad som flera av neoexorcisterna tidigare gett uttryck för i samband med att jag förevisade dem filmklippet, den besatta måste själv vilja bli befriad för att det skall fungera. Dels att flera av de som neoexorcisterna utfört exorcism hos, eller på, fortfarande, och utan tvång, fanns kvar i deras nätverk. Tvärtom upplevde explicit neoexorcisterna, och genom att stanna kvar därmed implicit de tidigare besatta, en communitas-liknande gemenskap av delade omvälvande erfarenheter efter det att de tillsammans lyckats driva ut något demoniskt.

  149  

10. HAR NEOEXORCISMEN NÅGON POTENTIAL PÅ DEN SENMODERNA TERAPEUTISKA MARKNADEN?

Marita: Hej Benny! Min son vägrar att gå längre in i sin lägenhet än till kök och badrum. Behöver vi "rensa"? Du förstår vad jag menar. Han har ett handikapp. Jag tror vi behöver hjälp från någon som kan detta. Har jag rätt? Kram från Marita Anna: Hej Benny, Min äldsta dotter får oförklarliga utbrott ibland och blir som förbytt samt helt okontaktbar. Sker oftast nattetid. Har fått diagnos nattskräck, jag tror dock att det är något mer. Blir hon tillfälligt besatt eller är det bara någon som stör henne? Kram, Anna Per: Hej! Varför har jag svårt att somna om nätterna, känner ofta närvaro och vaknar ofta för att jag känner mig iaktagen, är det något dar eller inbillar jag mig? Har alltid känt av mågot sedan jag var liten. Ha det bäst! Lisa: Hej Benny, Börjar jag bli tokig? Jag ser en massa ansikten när jag blundar. De är från olika tidsepoker och har olika utförliga intryck i ansiktet. Mycket tacksam för svar. Kram, Lisa

(Ett urval av läsarfrågor till mediet Benny från en chatt på tidningen Näras hemsida 100602118). I det här avslutande kapitlet försöker jag se ifall exorcism har någon potential som terapiform, även ifall det inte skulle finnas några reella demoner att fördriva. För att kunna ge några tänkbara svar på frågan som kapitlets rubrik ställer måste vi först identifiera hur den senmoderna terapeutiska marknaden ser ut och vad som påverkar den. 10.1 Ett axplock av den nutida svenska folktron. Finns det någon grogrund för de världsåskådningar som neoexorcisterna representerar? Av avgränsnings- och resursskäl kan jag dessvärre inte själv besvara denna fråga men jag sammanfattar här axplock av en större attityd- och åsiktsundersökning som genomfördes 1998. Från undersökningen119 väljer jag att redovisa endast åldersgrupperna 16-29 respektive 30-49. Anledningen till detta är att jag bedömer att de som var 50 år och över 1998, dvs. 63 år och äldre idag, troligen inte är representativa för neoexorcismens målgrupp. Detta styrks av att ingen av de beskrivna fallen i min undersökning tillhörde denna åldersgrupp. Vad undersökningen (tabellerna är redovisade i Hamberg 2001) indikerar är att det finns en mycket stor grupp svenskar (> 40 % i åldersgrupperna) som åtminstone tror på den mänskliga själen, att naturen är besjälad, att det finns något efter döden, på alternativa behandlingsterapiers effekt samt att man i samband med döden bör avhålla en religiös ceremoni. Men det finns även en mindre grupp (men >10 %) som tror att intuition är den säkraste vägen till kunskap, att maskotar har beskyddande effekt, på gastar, på reinkarnation samt på en aktiv ond makt. Hur många individer representerar då dessa grupper i dagens Sverige?                                                                                                                118 http://www.tidningennara.se/Chattarkiv/Chatt-med-Benny-Rosenqvist-2-juni-2010/, nerladdat 111020. 119 Tyvärr fann jag ingen mera aktuell undersökning. Livsåskådningar, etnicitet och natursyn utfördes som en postal enkätundersökning oktober 1998- januari 1999 av SIFO. Även om bastalet var högt, 1 282 personer, var svarsfrekvensen låg, 65 % (Hamberg 2001:214).

  150  

Fråga  

16-­‐29  år  

30-­‐49  år  

SCB  2010    

Människor  består  bara  av  kropp  och  materia.   24   22   936  Naturen  är  besjälad  av  en  kraft  som  genomströmmar  allt  levande.   49   60   2273  Vetenskapen  kommer  aldrig  kunna  ge  svar  på  de  stora  livsfrågorna.   62   58   2446  Intuition  är  den  säkraste  vägen  till  kunskap.   13   10   461  Jag  skulle  kunna  tänka  mig  att  beställa  ett  personligt  horoskop  från  en  professionell  astrolog.   27   22   987  Det  kan  vara  till  hjälp  att  ha  en  maskot  som  ger  skydd  och  stöd.   25   9   641  Människor  blir  friska  genom  helbrägdagörelse,  kristall-­‐terapi,  zonterapi  eller  andra  metoder  som  inte  har  erkänts  av  den  etablerade  sjukvården.   41   40   1657  Jag  kan  tänka  mig  att  besöka  medier  eller  delta  i  seanser.   16   13   584  Det  förekommer  att  människor  går  igen  (spökar).   28   21   980  Har  du…  känt  det  som  om  du  varit  i  kontakt  med  någon  efter  döden.   10   15   530  Jag  tror  på  en  Gud  som  kan  ha  en  personlig  relation.   30   31   1254  Jag  tror  på  en  opersonlig  högre  makt  eller  kraft.   30   24   1086  Jag  tror  att  Gud  snarare  är  något  inom  varje  människa  än  något  utanför.   45   47   1893  Det  finns  något  efter  döden  men  jag  vet  inte  vad.   57   49   2145  Vi  återföds;  efter  döden  föds  vi  om  och  om  igen  tillbaka  till  den  här  världen   19   14   659  Hur  viktigt  tycker  du  det  är  att  ha  en  kyrklig  eller  religiös  ceremoni…  [vid]  ett  dödsfall.   81   74   3153  …  Varför  handlar  vi  ibland  emot  våra  ideal?  …  Det  beror  på  en  ond  makt  som  frestar  oss  att  handla  fel.   17   15   649   I tabellen har jag räknat ut hur många 1000 svenskar svarsprocenttalen för de mellan 16-49 år i undersökningen 1998 motsvarar idag (SCB 2010-12-31). Tabellen indikerar120 alltså att i åldersgruppen 28 – 61 år anser cirka 1 000 000 svenskar att gastar förekommer, 500 000 har själva varit i kontakt med gengångare, 600 000 tror att onda makter aktivt påverkar deras handlande samt 1 650 000 tror på olika alternativa behandlingsmetoders effekt. Uppenbart finns det åtminstone ett potentiellt betydande kundunderlag för neoexorcisterna. Berger (1969:30 ff.) förefaller ha rätt i att den kognitiva sekulariseringen troligen återfinns i de intellektuellas kretsar, inte i de breda folklagren. Han spådde 1969 att ”det övernaturliga” kommer leva kvar i vissa grupper. Dels genom kulturell eftersläpning, dels genom nytändning och återupptäckt. Däremot säger tabellen naturligtvis ingenting om hur stor andelen av de troende som de facto skulle vilja beställa t ex en rensning av ett besatt hus eller själva genomgå en exorcism. För att erhålla förståelse för vilka faktorer som kan omvandla de potentiella klienterna till att

                                                                                                               120 En kritisk läsare kan fråga sig ifall det är korrekt att ens åsikter är konstanta över en period av 12 år. Kan det vara så att man ändrar åsikt avseende dessa trosfrågor med åldern? Samt att nya samhällsidéer påverkat de undersökta och kanske fått dem att ändra åsikt i dessa frågor? Tabellen indikerar en något högre andel ”troende” bland de yngre vilket kan tolkas som att denna andel snarare ökat, ifall trosfrågor etableras i ens ungdom. När det gäller nya samhällsidéer är jag av åsikten att acceptansen för den nya svenska folktron troligare har ökat än minskat sedan 1998. En annan aspekt är att det sannolikt även finns potentiella kunder i den icke-medräknade åldersgruppen < 28 år. Beaktat dessa aspekter tror jag inte att de indikerade siffrorna är för höga avseende dagens situation, troligen tvärtom.

  151  

bli aktiva kunder på den neoexorcistiska marknaden vill jag först göra en jämförelse med ett annat historiskt västerländskt fenomen som, i motsats till mitt neoexorcistiska fält, har analyserats av flera forskare, nämligen hysteri och de så kallade psykosomatiska sjukdomarna. Förutom att jag bedömer att hysterin och de psykosomatiska sjukdomarna som fenomen kan ge oss ökad förståelse för besatthet av demoner och gastar tror jag även att en del av dess drabbade också kan vara potentiella klienter för den neoexorcistiska marknaden.    10.2 Förförståelsens kretslopp – ”hystorier” och villkoren för deras spridning.

Denna kretsloppsmodell belyser förutsättningarna för att nya, icke-somatiska, sjukdomar skall kunna etableras och spridas. Redan Augustinus uppmärksammade att ingen tror på något utan att man först vet att det är möjligt att tro på (Berger 1969:96). Till en början krävs en expert som legitimerar sjukdomens förekomst samt definierar dess symptom. Media bekräftar både expertens utsagor och sjukdomens existens samt sprider kunskapen om dess symptom, dess kännetecken. Därefter tar allmänheten del av denna kunskap. Bland allmänheten finns det en grupp som redan mår dåligt men vars symtom inte passat in på de tidigare kända, och accepterade, sjukdomarna. De befinner sig i den frustrerande situationen att själva uppleva sig som sjuka men inte accepteras som sjuka av det omgivande samhället. När ett antal av denna grupp tar del av den ”nya” sjukdomens symptom kanske de identifierar dem på sig själva. På så sätt får såväl de drabbade en bekräftelse på att de är sjuka, experten och media får en bekräftelse på den nya sjukdomens förekomst och media fortsätter att sprida kunskapen om dess symptom. Detta i sin tur medför att fler får kunskapen om dem, fler kan identifiera sig med sjukdomen och kretsloppet fortsätter att snurra. Modellen är inspirerad av Showalter (1997) och hennes beskrivning av det fenomen hon kallar hystorier. Hon visar hur det som under Freuds tid kategoriserades som hysteri fått nya utlopp efter det att hysterin inte längre ansågs vara en reell kroppslig sjukdom, den omrubricerades av experter och media som psykosomatisk. När hysterin ”försvann” ersattes

  152  

den av nya sjukdomar som t ex Gulf War Syndrome (och andra krigsneuroser), Recovered Memory/Satanic Ritual Abuse (SRA)/Alien Abduction 121 , Multiple Personality Disorder (MPD) och den under de senaste åren i Sverige väl spridda sjukdomen utbrändhet.

Hysteria not only survives in the 1990s, it is more contagious than in the past. Infectious diseases spread by ecological change, modern technology, urbanization, jet travel, and human interaction. Infectious epidemics of hysteria spread by stories circulating through self-help books, articles in newspapers and magazines, TV talk shows and series, films, the Internet, and even literary criticism. The cultural narratives of hysteria, which I call hystories, multiply rapidly and uncontrollably in the era of mass media, telecommunications, and e-mail.

(Showalter 1997:5) Showalter framhäver att anledningen till att hystorier har gemensamma likheter i sina narrativ är inte att de drabbade vare sig ljuger eller har organiska sjukdomar. Istället har de har ärvt intertextualiteten från media eller experter och därefter utvecklar de symptomen. Men hon menar inte heller att de drabbade inte är sjuka utan att hystorier är kulturella symptom på en generell underliggande stress och ångest, en rädsla för det omedvetna och dess makt över oss. Valet mellan hystoriernas organiska sjukdomar, eller dess motalternativ, psykoterapins sjukdomsbegrepp, är också i mångt och mycket en fråga om klass, ras, kön och kulturella attityder. Detta påvisas i USA enligt statistik från 90-talet där 80 % av de som ansågs utbrända var kvinnor, 90 % var kvinnor av de som led av MPD samt 75 % av de som angett att de blivit kidnappade av utomjordingar var kvinnor. Även de som menade att de utsatts för sataniska övergrepp som barn var till övervägande del kvinnor. Shorter (1992:x) kallar de legitima sjukdomssymptomen i en given kultur för ”symptom högen”. Slående exemplifierar han med att en engelsman mycket väl kan klaga på sin huvudvärk eller utmattning men inte, liknande en malaysier eller kines, att han mår dåligt för att hans penis dragit sig in i hans kropp. Genom att ogiltigförklara viss symptom pressar man de sjukas omedvetna att bara producera legitima symptom för att de inte socialt skall anses vara simulanter. Det som Micale (1995:182) betecknar som neuromimetiskt, dvs. en underliggande anledning som visar sig som somatiska sjukdomar men är reellt något annat. Showalter (1997:18 f.) belyser även att ”hystoriska” sjukdomar kan uppkomma direkt i samarbetet mellan expert och patient. Patienten skriver om sina levnadsberättelser för att passa in på det narrativ som terapeuten ger dem. Snarlikt Sundéns (1959) rollteori avseende religiösa narrativ intar de rollen av någon som t ex blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn av ett sataniskt sällskap. De bygger hela sin existens på ett nätverk av likasinnade eller sympatiserade vänner, terapeuter, stödgrupper aktiviteter och behandlingar. Dessutom förefaller ”hystoriska” epidemier explodera vid sekelskiften. Tider när folk är rädda för                                                                                                                121 Dessa sjukdomar bygger på att man blivit utsatt för ett grovt övergrepp som man sedan antingen själv förträngt eller blivit t ex hypnotiserad för att glömma. Genom olika psykologiska metoder kan man sedan återskapa dessa minnen (fast oftare visade det sig att det var psykologerna och media som skapade minnen utan någon reell grund.). Ett tag var det populärt med minnen av att ha blivit utnyttjad av sataniska kretsar sexuellt eller i hemliga ceremonier. Därefter att man blivit kidnappad av rymdvarelser för att deras vetenskapsmän skall kunna utföra experiment på människor i deras laboratorium (Showalter 1997). Detta är egentligen inget nytt med att man kan skapa falska obehagliga minnen som upplevs som verkliga. Redan Freud kom fram till, i ett par brev till Fliess om just djävlar och häxor, att många av hans patienters berättelser om övergrepp och sexuella orgier i deras barndom oftare var fantasier än verkliga händelser ur deras liv. Något som fick honom att sluta tro på sin ”neurotica” (Crafoord 2007:17 f., 354).

  153  

sociala förändringar, när det finns en kulturell och miljömässig grogrund. Vi återkommer nu till kretsloppsmodellen för att, förutom de ovan hysteriskt eller psykosomatiskt sjuka, identifiera ytterligare en målgrupp av oklara, icke-somatiska sjukdomstillstånd för neoexorcismen, de som kulturellt anses vara galna. Själva besatthetssymptomen i modellen har vi tidigare belyst. Sedan kommer vi att belysa medias roll i den potentiella spridningen av såväl besatthet som sanktionerad sjukdom som exorcism som legitimerad botemetod. Därnäst undersöker vi exorcismens förutsättningar bland olika experter och hur de ser på de exorcistiska symptomen. Vi har i tidigare kapitel tagit del av de etablerade religiösa experternas syn och den kristna diskursen. Nu kommer vi först att ta del av de alternativa nyandliga experternas diskurs följt av den psykoterapeutiska. Avslutningsvis kommer vi försöka se ifall det finns öppningar bland experterna och utbudet på den senmoderna terapeutiska marknaden för neoexorcisterna. 10.3 Ett historiskt perspektiv på experters syn på vad som är galenskap och normalitet.

Sen har jag varit med om en tjej som ringde till mig väldigt mycket och mailade. Och hon sa att. ”Så fort jag skall skriva till dig så är det som att tangenterna skriver något annat.” De skriver inte på datorn utan de ”skriver på min arm”, sa hon. ”Fuck you, fuck you all, fuck you devils.” … Jag såg inte texten men jag såg att det bubblade till i skinnet, när jag var där… Och sen så, jag tror att till slut att hon skrev in sig på psyket. Och där får hon ju tabletter, vet du. Sådana här antidepressiva. Och då är det ännu mera kört för då har de ju inget skydd, inget motstånd. Utan då är det fritt flöde att få [in de besättande väsendena]. Och sen då när de började prata det här, naturligtvis. När de börjar prata? Ja gallimatias och se saker och hör saker. Så tror ju fysiska världen och läkarna att de har hallucinationer. För de förstår inte de här… … De som utför väldigt grova våldsgärningar säger. ”Rösterna sa att jag skulle göra det.” Och många säger, de tror att de hallucinerar. Men de finns ju, de förstår ju inte det här på sjukhusen eller på Psyk. De här människorna ser de här världarna och har på något vis bjudit in dem också.

Lucia 110531 Precis som för språkets begreppsbegränsningar begränsas även ens omvärldstolkningar av det som anses vara möjligt att uppleva i världen (kulturella och naturvetenskapliga paradigm). Problemet med detta är att även de begränsande paradigm som förefaller tillhöra naturvetenskapens sfär kan de facto vara kulturellt färgade istället. Detta trots att de är intersubjektiva i tid och rum synkront men, med ett vetenskapshistoriskt facit i hand, mera sällan diakront. Så länge man rör sig inom ett homogent åsiktsfält kan det finnas fog för denna begränsning. Men specifikt för gränslandet mellan det som anses vara ”normalt” gentemot ”det avvikande” faller en dylik begränsning.

”NÄR DE GAMLE i forna tider funno upp ord och namn, ansågo de ej galenskap (mania) som något ont eller nedsättande” säger Platon i Faidros. ”Nej, de trodde att den var en härlig gudarnas gåva.” Och han beskriver galenskapen som extatisk, inspirerad, skapande, profetisk - det tillstånd som drabbar den själ som erinrar sig den sanna skönheten och överväldigas av känslor, men som då av omvärlden beskylls för

  154  

att ha tappat förståndet (Johannisson 1998:15). Synen på galenskap har ur ett historiskt perspektiv växlat bland ”experterna” i västvärlden. Medeltiden och renässansens syn på galenskap och humor, enligt Johannisson (1998:15 ff.), var som en sund motpol till makten. En potentiell ventil för de förtryckta som man tillät få utlopp under t ex karnevaler. Efter 1700-talet ansågs mystiska erfarenheter - som att tala direkt med Gud eller andra metafysiska väsen, visioner och extatiska tillstånd - vara kännetecknande för galenskap. Upplysningstänkandet förändrade kraven på den tolererade religiösa erfarenheten till något kontrollerat, ordnat och återhållsamt. Under romantiken skedde en återgång till en balanserande modell där känslorna (jagets nattsida) sågs som en dynamisk motpol till förnuftet (jagets dagsida). Dåren var en vaken drömmare.122 Såväl konstnärer och författare som läkare (via hypnos etc.) experimenterade med subjektets mångtydighet. Under slutet av 1800-talet ökade tendensen att se galenskapen som ett anatomiskt och neurologiskt fenomen, nervsystemet blir en mötesplats mellan kropp och själ. I o m att dåren ses som sjuk övertar medicinen vården av henne. Obegripliga avvikelser från den sociala normen ses som tecken på vansinne.

[D]årskapens definitioner präglas av flera historiska brott. Från utvaldhet och helighet till besatthet och djuriskhet (att förlora det mänskliga). Från mänsklig, socialt genererad tragedi till medicinsk diagnos. Med medicinen fastslogs dårskapen som avvikande i en hierarkisk ordning mellan normalt och onormalt… Tre perspektiv har dominerat den historiska behandlingen av temat dårskap. För det första det medicinska som strävar efter att definiera vansinnet i termer av sjukdom/avvikelse. Den moderna människan förslavades i ett medikaliserat universum, säger Foucault. ”För det fanns ingen protest, ingen motverklighet, som inte kunde tolkas och avfärdas som patologisk till sitt ursprung.” För det andra det sociologiska som vill de-maskera dårskapens funktioner som social kategori och vardagsföreställning. Émile Durkheim konstaterade att vårt behov av sammanhållning (beroendeband) också skapar behov av att avvisa det främmande, det andra. Vansinnets symboliska innebörd av icke-förnuft, oordning, hot, kaos och ”annanhet” har utan tvekan varit viktig i formandet av det sociala jaget. För det tredje det konstruktivistiska som hävdar att dåren är en kulturell konstruktion. Han reflekteras genom varje tids regler för normalitet och skilda religiösa och vetenskapliga system. Alla dessa perspektiv tenderar att göra dåren själv till en abstraktion utan kött och blod. Det är trots allt inte dårskapen som är konstruerad, utan bara sättet att förstå, tolka och avvisa den… Sjukdomssymtom svarar eller protesterar mot ett bestämt historiskt eller kulturellt rum. En rad tidsbundna diagnoser knutna till existentiella bristtillstånd (melankoli, neurasteni, hysteri) pekar på detta. Ett studium av de s.k. hypokondriska symtomen över tid tycks också visa just på denna glidning i gestaltning. Frågan är om denna modell också kan tillämpas på psykoserna. Det skulle innebära att kulturen skapar mönstren för psykosens gestaltning, dvs. dess språk. Socialt givna symboler tar sig in i det inre existensrummet och befruktas där med jagets egna, för att sedan återföras till det yttre rummet i en bestämd form eller konvertering av symboler (Johannisson 1998: 20, 24 ff.).

Har neoexorcisterna och implicit deras klienter, liknande ”mystikern” såsom hon beskrivs av religionsvetenskapen, en så stark avvikande världsbild mot omgivningens att de kan anses vara psykotiska eller på annat sätt galna? Geels (1998:60) föreslår en definition av psykos som ”ett tillstånd där individens verklighetsupplevelse är störd eller förändrad i mer eller mindre grad.” Han uppmärksammar även problemet med denna definition, särskilt ur ett

                                                                                                               122 Jämför upplysningsfilosofen Kants syn i Kritik av det rena förnuftet att naturliga fenomens motsats är drömmen (de Boer 1997:38).  

  155  

religionsvetenskapligt perspektiv, då verklighetsupplevelsen är såväl historiskt som tvärkulturellt kraftigt skiftande. Vilka experter har mandat att avgöra vad som är stört, normalt och hur stor avvikelsen får vara mot antingen flertalets eller ens egen verklighetsuppfattning – läkaren, politikern, prästen, läraren, journalisten eller etnografen?

Idag ser man på psykosen som en sjukdomsyttring och ställer den mot (en mera snusförnuftig?) normalitet eller friskhet. Några övergångsformer eller komplicerade gråzoner finns det knappast plats för inom det moderna samhällets ramar. I själva verket vet vi att dessa gråzoner inte är obetydliga. Nyligen har det exempelvis konstaterats att många människor hör röster av hallucinatorisk art utan att förete några andra sjukdomstecken. Gränsen mellan mystiska upplevelser, extatisk religiositet, den psykiatriskt definierade psykosen och ”normala” krisupplevelser är oklar och flytande. Den kontrollerade jagupplevelsen är en förutsättning för individens samhälleliga liv och överlevnad. Jaget och duet står i ett ständigt ömsesidigt förhållande. Men vad som hänt under det senaste seklet är att föreställningen om det rationella och kontrollerade jaget som det ”normala” (vilket också betyder det riktiga) blivit en ideologi med starka anspråk på tolkningsföreträde… Det här tänkandet växte fram parallellt med modernismen, med rottrådar i upplysningen. Vi har också kunnat se en rad utbrytningsförsök ur rationalismens kontroll med symbolismen och surrealismen som viktiga manifestationer… Vad vi ser idag är en nyvaknad fascination för religiöst sökande och alternativa verklighetstolkningar hos många intellektuella… Den kliniska psykosforskningen - vanligen inom en naturvetenskaplig referensram - har idag ett starkt uppsving. Däremot är det mycket sparsamt med arbeten om psykotiska randtillstånd och psykoser ur ett humanistiskt perspektiv. Man kan bland annat fråga sig om det finns önskvärda och produktiva tillstånd som tar sig psykotiska eller psykosliknande uttryck. Hur skall vi relatera sjukdoms- eller normalitetsbegreppet till sådana fenomen? En annan fråga gäller på vilket sätt religiöst färgade myter och riter tillhandahåller modeller där den enskilde kan uppleva sina alternativa medvetandetillstånd som eftersträvansvärda, av Gud givna, snarare än sjuka. (Cullberg, Johannisson, Wikström 1998:10 f.)

Neoexorcisterna tar återkommande upp att alternativet till deras verksamhet för de besatta människorna är den psykiatriska vården, liknande Lucias beskrivning i detta underkapitels inledning. Men är det så att även neoexorcisterna själva kan anses vara galna? Avseende mina informanter menar jag att även om de, snarlikt den kulturellt färgade psykosen, har en avvikande världsbild än flertalets kan de ändå utan problem skifta mellan denna och ”de mera vedertagna världarna123”. Jag tror att en avgörande punkt för ifall mystikern tolereras att verka i ett senmodernt samhälle är om hon kan försörja sig själv eller ekonomiskt belastar samhället. Mina informanter är självförsörjande och detta dessutom genom att tillfredsställa behov från en kundgrupp som i sin tur har symptom som mer eller mindre avviker ifrån de gängse världsbilderna.

                                                                                                               123 Med denna beteckning menar jag att det i ett multikulturellt och pluralistiskt samhälle finns en acceptans för mer än en världsbild, t ex såväl ateistens som den ”måttfullt troende” anhängaren av Svenska kyrkan eller annat ”etablerat” trossamfund. Berger (1969:54) uppmärksammar att modernitetens pluralism innebär att den moderna människan måste spela ett flertal olika roller med delvis olika världsbilder. Därför är de flesta moderna plausibilitetsstrukturer enbart momentana, dvs. inte permanenta och naturligt självklara.

  156  

10.4 Exorcism i populärkultur och media.

If… hysteria in Protestant and Jewish cultures has often been sublimated into social good works in secular situations, did it channel in Catholic cultures into piety? There is considerable evidence to suggest that a century ago hysteria, creative writing, Romantic/decadent sexuality, and Catholic mysticism did exist on a kind of cultural and psychological continuum... [A] network of cultural criss-crossings formed among them [medicine, literature and religion]. Avant-garde poets and novelists read the medical literature of the day and then diagnosed their characters, and themselves, as hysterical. Physicians incorporated motifs from contemporary fictional writings into their diagnostic theories. The artistic beau monde attended Charcot's soirées; convent directors consulted medical manuals to quell outbreaks of hysteria in their establishments; and Charcot quietly sent his patients to Lourdes. The historical image once again is of a circle of influences (Micale 1995:283).

Att filmen Exorcisten är väldigt realistisk bekräftas av Roms dåvarande chefsexorcist, broder Gabriel Amorth, i en artikel i National Catholic Reporter (Anonym:2000). I samma artikel tyckte däremot broder Rufus Perea i Bombay att den var aningen för tam jämfört med hans egna erfarenheter. Filmen bygger på ett verkligt fall från 1949 av exorcismen på en 13-årig pojke som ådragit sig besatthet genom att leka med anden i glaset. Enligt en uppföljningsartikel i National Catholic Reporter i samband med premiären av filmen Ritualen anges att dess föregångare Exorcisten samt dess fyra franchise-uppföljare omsatt nästan en halv miljard USD vid förra årets ingång. Även den svenske regissören Håfströms Ritualen bygger på genuin katolsk dokumentation. Men istället för Max von Sydow spelas den äldre exorcisten av Anthony Hopkins. Enligt artikelns intervju med en akademisk ”expert” på populärkultur är exorcistfilmer ”en egen ’mini-genre’ i Hollywood”. Detta beroende på att de upplevs som mera realistiska, och därför mera skrämmande, än andra skräckfilmer i o m att exorcism fortfarande utförs (Burke 2011). Vi har tidigare sett att populärkulturens metaforer använts såväl för att förklara de för utomstående osynliga varseblivningarna som i sig själv generera varseblivningarna (MASH, Stargate, Spindelmannen, Sagan om ringen etc.). Detta följer en historisk tradition där det under medeltiden och renässansen fanns en ”symbiotisk relation” mellan visioner och lokala legender eller bildkonst. Men de religiösa visionerna har även påverkat t ex den kyrkliga bildkonsten (Geels 1991:12 ff.). Det påminner om hur vi nedan kommer att redogöra för hur filmen Exorcisten påverkat både de besattas upplevelser som exorcisternas uppträdande. Men kan filmer som Exorcisten och Ritualen även framkalla upplevelsen av att man är besatt? Exorcism fick en renässans i USA i mitten av 70-talet. De starkast utlösande faktorerna var just filmen Exorcisten (1973) samt den jesuitiske exorcisten Malachi Martins bästsäljande bok Hostage to the Devil: The Possession and Exorcism of Five Living Americans från 1975. En konsekvens av Exorcisten var att besatthetsfenomen ökade markant tillsammans med efterfrågan på romersk-katolska exorcister. En av de romersk-katolska rådgivarna till Exorcisten blev enligt egen utsaga nerringd av såväl katoliker som protestanter, buddhister och judar för att få hjälp med deras egen, närståendes eller husdjurs besatthet. Populärkulturen profilerade därefter den romersk-katolske prästen som den ledande experten när det gällde att hantera besatthetsfenomen, oavsett ens egen trosinriktning. Så fort amerikansk TV visat dokumentärer om besatthet av demoner eller gastar så har de inrapporterade fallen ökat markant enligt de aktiva exorcisterna (Cuneo 2001).

  157  

Även vetenskapliga artiklar konstaterade att Exorcisten i sig utlöste traumatiska neuroser och psykoser, s.k. ”biografneuroser”, bland vissa åskådare som av psykiatrin betecknades som tidigare oidentifierade psykotiska patienter (Bozzuto 1975).

Tavla från Magnus behandlingsrum som skildrar filmen Exorcisten (målad av Mikael Mårtensson). Problemet för den romersk-katolska kyrkan var att man togs på sängen av denna medialt genererade besatthetsrenässans. Man hade 10 år tidigare nutidsanpassat (aggiornamento) sin verksamhet i samband med det Andra Vatikankonciliet (1965). En av förändringarna var att man tonade ner exorcism, som ansågs otidsenligt, och friställt de amerikanska stiftsexorcisterna. Detta medförde att en hel del katolska präster genomförde exorcism i smyg eftersom de ansåg att det var kyrkans skyldighet att hjälpa de besatta, oavsett centralt beordrad aggiornamento eller inte (Cuneo 2001). Nästa besatthetsbomb kom efter det att den amerikanske kändispsykiatrikern M Scott Peck släppte sin bästsäljande bok People of the Lie (1983) där han ansåg att vissa psykiatriska fall bara kunde botas med exorcism. I motsats till olika kristna förespråkare så var Peck dels psykiatriker, dels redan välkänd i o m sina tidigare böcker. Det medförde att han ansågs än mer tillförlitlig än de tidigare kristna förespråkarna. Cuneo (1998) anser att det var till stor del Pecks förtjänst att den karismatiska befrielsetrenden växte så kraftigt bland medelklassen i de amerikanska förorterna under 1980-talet. Först 1991, i samband med besatthetsökningen efter det att ABC 20/20 visat en TV-dokumentärfilm om exorcism, veknade den amerikanska romersk-katolska kyrkan och återinförde stiftsexorcisterna. Med stöd av ett digert antal intervjuer hävdar Cuneo (2001) att såväl de nytillträdda exorcisterna, som även ofta de besatta, utförde sina roller huvudsakligen inspirerade av Exorcisten och annan populärkultur när exorcismen relanserades i USA. Detta berodde på att det inte fanns någon formell exorcistutbildning avseende själva koreografin av utförandet utan enbart Den romerska ritualen som handbok avseende lämpliga böner etc. Förutom filmen Ritualen släppte även Discovery Channel serien The Exorcist Files förra året. Men den amerikanska katolska kyrkan var mera förutseende nu än tidigare och anordnade redan 2010 en kongress i Baltimore om exorcism där 50 biskopar och 60 präster från hela USA deltog. Syftet var att avlasta de dåvarande 24 officiella exorcisterna genom att varje stift utsåg sina egna inför de kommande anstormningarna av besatthetsfall (Burke 2011). Hur väl tycker då neoexorcisterna att filmerna stämmer med deras, icke-katolska besatthetsfall? Så här svarade Lewis på min fråga:

This sounds more like a kind of Christian possession, with a strange voice and things like that? Do you understand what I mean? Like The Exorcist movie possession. Is that you experience too?

  158  

Because with the Christian exorcist possession they are talking about: the demon speaks with his own voice, and the demon sometimes speaks languages, [Mm, mm] and all that stuff. Do you have the same experience? Oh yes, yes. So that’s universal? That’s right. It’s very interesting because you see the movies are very close to actually what is. And in very, very many cases they are so close I think “Wow, this is amazing”. Have you seen the new one [The Rite with Antony Hopkins]? Who has written this? Because this guy must be in touch with something. So he is actually preparing us, a lot of movies are about preparation to give us opportunities to see something. And they are very, very close to Universal Laws to what actually happens… So you have the same experience with the languages? Yeah their identity, that this person must speak through this woman, for example, in a different language. And they can say things about the future, and things like that? They will tell the people about that. With all Dark Forces they are looking to be fed, to have more energy. Certainly in the beginning they will give insight to the person, about the future for example. It’s like a hook, with a rod and a line to cast. So they can give them the bait, they get caught on the hook and “Gosh, this is a wonderful channel. It’s telling me about this and that”. But there is always a payback time. It’s not true from the Light. It’s always a payback time and they can get nasty of course… They can also manifest physical things? They can make things move and things to play around or things to happen, sure. But have you experienced that physical things have come up? Well, there is the written lipstick on mirrors, for example [from a first interview earlier story]. But not like [iron] nails coming out of people, or something like that? No. [Long pause]

Lewis 110321 Som tidigare nämnts genererade den kände amerikanske psykiatrikern och författaren Scott M. Peck en våg av besatthetsfall i USA när han avslöjade att han tror på exorcism som den enda terapeutiska metoden i vissa svår fall. I sin uppföljare Glimpses of the Devil beskriver han här symptomen på en av de patienter som han ansåg vara besatt av demoner.

She (Jersey) was slightly flirtatious, remarkably naive, and a bit overdramatic - all of which could suggest a diagnosis of hysteria. But she was also pressured, speaking rapidly with what we psychiatrists call flight of ideas, suggestive of a possible schizophrenic condition, only she had none of the emotional blunting characteristic of schizophrenia. If you take a bit of hysteria and add it to a mere hint of schizophrenia, what you get in psychiatry is a vague but well recognized and common condition called borderline personality disorder… [But] Jersey blew the whole thing wide open with a single sentence. Referring to her demons she said, “I feel sorry for them… they're really rather weak and pathetic creatures (Peck 2005:19 f.).”

En hysteriker borde enligt Peck vilja utmåla demonerna som skrämmande så hennes svar gjorde att han ville undersöka henne närmare. Eftersom Jersey inte själv trodde att demonerna vågade prata med Peck gick hon med på att bli hypnotiserad av honom. Hon hamnade snabbt

  159  

i trance och när Peck bad att få prata med demonerna svarade hon att: "Well, there are so many of them, but there are at least a couple in here that really do want to talk to you." De pipiga kvinnliga demonerna uppgav att de var tvingade av deras uppdragsgivare (som senare visade sig vara Satan själv) att vara där men bad Peck om hjälp att bli lösta från det. En anledning att han hypnotiserade Jersey var att schizofrena brukar bli mera oorganiserade efter en hypnos, men hon blev istället mera organiserad. Han skickade henne till en katolsk exorcist för en befrielse men det hjälpte inte. Därefter provocerade de henne för hennes beteende vilket framkallade ett nytt anfall (Peck 2005:20 ff.)

Then she began to speak extremely rapidly in words that made no sense whatsoever. Indeed, much of her speech seemed to be words she had just made up… [S]he also began to make a variety of compulsive, peculiar gestures with her hands, yet she did so without any expression or discernible emotion - a manner that psychiatrists call flatness of affect. There was now no doubt in my mind about her diagnosis: she was in an acute schizophrenic break… There was no sign of faking (Peck 2005:28).

Till sist lyckas Peck m h a en romersk-katolsk biskop genomföra en större exorcism och driva ut ett flertal demoner ur Jersey varefter hon tillfrisknade. Anledningen till att hon hade blivit besatt var att hon läst om medium samt att hennes far hade förgripit sig på henne när hon var tolv. Peck anser att MPD, Multiple Personality Disorder, inte existerar eftersom han under sin långa karriär inte observerat det. Istället menar han att de patienter som förevisar liknande symptom de facto är besatta. I sin bok redovisar Peck även i detalj en annan demonbesatt, Beccah, som han också lyckas bota med exorcism. Han anger också att ett flertal andra psykiatriker i förtroende till honom bekräftat att även de har medverkat i enstaka exorcismer på deras patienter (Ibid.). 10.5 De alternativa experterna – den nyandliga diskursens legitimeringskrav. Vi har nu belyst först media och sedan de etablerade psykiatriska experterna. Tidigare har vi även belyst de etablerade religiösa experterna och den kristna diskursen. Men som reaktion mot de etablerade experterna har det vuxit fram en alternativ expertgrupp. Denna grupp driver den nyandliga diskursen. Löpande har jag gett dem röst tidigare i uppsatsen avseende olika begrepp, dess nodalpunkter såsom chakra, synkronicitet, intuition, karma, reinkarnation etc. Men även om de är alternativa till de (tidigare) etablerade experterna följer även denna grupp vissa strukturella krav för legitimitet. Vilka är dess legitimeringskrav och hur väl passar neoexorcismen in på dem? Zysk (2001:23 ff.) identifierar hur man i Väst har marknadsfört och legitimerat ayurveda inom nyandliga kretsar. Han identifierar dessa fyra avgörande argument (som han samtliga avfärdar som i stort sett falska avseende specifikt ayurveda):

a) Ju uråldrigare dess anor desto mera autentiskt är det (i motsats till den moderna skolmedicinen som ”knappt” har hunnit testas). b) Allting är andligt (inte bara kroppsligt som för västerländsk läkekonst). c) Man måste harmonisera sina sinnen och sin kropp (holistiskt tänkandet där man även

kan bli frisk eller sjuk beroende på ens tankar).

  160  

d) Återupptäckten av sanningen (att det som är naturligt är bra och det som är konstgjort (laboratorieframställt) är skadligt).

Ifall vi stämmer av dessa fyra kriterier mot neoexorcism så passar de in i samtliga fall. Enligt min mening framstår det som att neoexorcism mycket väl skulle kunna legitimeras av de nyandliga experterna, villkorat att man även i övrigt anpassar sig efter den nyandliga diskursen. Något som jag menar särskilt de introverta exorcisterna redan gör idag. Den extroverta exorcismen, representerad av Magnus, skulle även den kunna stämma in väl avseende Zysks kravlista men faller, i min mening, på sin avvikande metod och övriga diskurs. Troligen tilltalar denna metod ett helt annat segment av potentiella klienter än de nyandliga. 10.6 Psykoterapin och det exorcistiska arvet. I samband med den norska exorcismdebatten utreder även den norske professorn i psykologi Lavik (1979) vad som skiljer exorcism från den sekulära psykoterapin. Han ser besatthet som en försvarsmekanism för att själv slippa lösa sociala konflikter. Genom att tala genom demoner kan man lyfta fram socialt förbjudna känslor. Den stora skillnaden är att exorcismens offer är ett passivt objekt medan psykoterapins patient ges en aktiv insikt. Men bägge bygger på läkning via personliga symboler. Han sammanfattar skillnaden mellan exorcistens och psykoterapeutens metoder i:

En exorcist vil si at moderne psykoterapi ikke anerkjenner åndenes realitet og derfor ofte står maktesløs. En psykoterapeut vil si at exorcismen på tross av mulig teknisk innsikt og gode resultater samtidig bestyrker og opprettholder pasientens projeksjon og henleggelse av konfliktene til en ytre fantasivirkelighet (Lavik 1979:151).

Lavik anser att såvida det inte missbrukas som ett socialt eller andligt maktmedel mot svaga människor så bör exorcism ses som en personlig rättighet enligt religionsfrihetens principer. Wikström (1984:125 ff.) analyserar utefter Sundén (1959) den självbiografiska beskrivningen i Bashams bok Fräls oss ifrån ondo som att Basham i en krissituation kognitivt tar sig rollen som Jesus när han påbörjar sin bana som exorcist. Både de besatta och exorcisten bekräftar demonernas existens och exorcismens effekter, liknande Rappaports ”ultimata heliga postulat” (9.4). Till sist blir även den från början tvivlande Basham övertygad om demonernas existens. Wikströms analys kommer även fram till att allt det som motsvarar den psykoanalytiska termen ”motstånd” enligt Basham utmärker besatthet. Och att alla inre konflikter som inte är medvetna tolkas som onda andar. På så sätt slipper individen ta ansvar för sina drifter. Den besatta projicerar hennes inre konflikts källa, bortträngda traumatiska erfarenheter, på en ond ande som man sedan fördriver och uppnår därmed katharsis. Skillnaden mot (sekulär) insiktspsykoterapi är däremot att man ”inte eftersträvar att kognitivt bearbeta sin affektiva upplevelse, något som betraktas som nödvändigt för att en katharsis skall vara läkande” (Wikström 1984:144). Wikström anser att Bashams exorcism, det vi tidigare har benämnt befrielse, fungerar kortsiktigt som en suggestiv förträngningsterapi men att det finns hög risk för att problemet återkommer för att man inte bearbetat dess källa.

  161  

Vad vi tidigare sett så betyder inte exorcism/befrielse att man bara upphör med terapin efteråt. Tvärtom har jag visat att alla former av exorcism vanligen avslutas med momentet Förslutning. Man täpper igen de mentala öppningarna, dvs. kognitivt bearbetar sin affektiva upplevelse. Något som neoexorcisterna tydligt har uttryckt kännedom om och anser vara en nödvändighet för en lyckad exorcism, dvs. att demonerna inte återvänder. Wikström (1984:144 ff.) gör även en jämförelse mellan Bashams exorcisms förutsättningar och psykoterapins där han finner både likheter och skillnader. Men att han finner många likheter är enligt min mening inte märkvärdigt. Exorcismen och närbesläktade katolska bruk har ju, snarlikt Tylors teori om kvarlevor, inspirerat och levt kvar i den moderna västerländska psykoterapin. Detta stöds av bl. a. följande citat som skildrar Freuds föregångare Charcots kända förevisningar av hysteriska patienter på sitt mentalsjukhus i Paris:

[K]ey features of Charcotian theory are Catholic in content. The sensory stigmata, those anesthetic and hyperaesthetic patches Charcot believed to be the most dependable diagnostic indicators of the disease, derived directly from the Christian stigmati diaboli used by Renaissance inquisitors to identify witches... Charcot's practice of ovarian compression in case of hysteria originated with the demonological procedure of pressing on the stomach of a religious conculsionary, while one of the most dramatic stages of the classic Salpêtrian fit was labeled “the crucifix stage” (Micale 1995:279).

Även Freud var mycket intresserad av demonbesatthet och han använde det återkommande som metafor för sin behandlingsmetod:

Vi får inte bli förvånade om neuroserna från dessa äldre tider uppträder i demonologisk dräkt, medan den opsykologiska nutidens neuroser visar sig i hypokondrisk form, förklädda till organiska sjukdomar… Dessa dunkla tiders demonologiska teori har fått rätt mot alla somatiska uppfattningar under den ”exakta” vetenskapsperioden. Besattheterna motsvarar våra neuroser, som vi i vår tur förklarar genom att dra in psykiska makter. För oss är demonerna onda, förkastade önskningar, derivat av avvisande, bortträngda driftsimpulser. Vi tillbakavisar endast projektionen på yttervärlden som medeltiden företog med dessa själsliga väsen; vi menar att de har uppstått i de sjukas inre liv, där de har sitt tillhåll (Freud 1923:357).

Freud (Lear 2010:25) rekommenderade även som metod att postulera att alla handlingar och manifestationer som jag uppmärksammar hos mig själv och inte förstår hur de hänger samman med resten av mitt mentala liv måste bedömas som om de tillhörde någon annan: de bör förklaras som om de tillhörde denna andra persons mentala liv (ur Det omedvetna).

Freud beskriver också hur man själv kan skapa sina egna demoner. Man sväljer yttervärldens krav på Jaget, exempelvis rädslan för den förebrående faderns ilska, och formar Överjaget som istället i det inre ständigt förebrår Jaget och genererar ångest eller depression. Genom en identifikationsprocess kan man svälja en yttre person, t ex ens far, och agera hans roll i sitt eget beteende. (Ibid.:171 ff.). Ett dylikt fall beskriver Freud (1923) i En djävulsneuros från 1600-talet. Fast här utgör motparten Djävulen som i Freuds tolkning övertar rollen av den saknade men avlidne fadern för den hysteriske konstnären Haitzmann genom att han sluter en satanisk pakt för att överkomma sin melankoli. Freud menar att Gud och Djävulen i religionens forntid var samma person, som sedan delades i två motsatta. En konsekvens av detta är att Överjaget, som den ”svalde Fadern” likaväl skulle kunna vara gudomlig som djävulsk. Haitzmann räddas till slut

  162  

från pakten genom att kyrkan övertar fadersrollen från Djävulen, dvs. en andra överföring av fadersrollen. 124 Kanske kan även Jaget genom att identifiera sig med en demonbesatt tillfredsställa de driftbehov som Överjaget missunnar en? Man slukar det som hotar en liknande hur en gång Överjaget bildats av något signifikant hotfullt yttre (Lear 2010:185). Jag finner det troligt att den psykoanalytiska metoden (utefter Smith 2010b) med dess steg: att identifiera det bortträngda (demonen), låta det bortträngda bryta igenom, t ex genom överföringar på analytikern (få demonen att tala eller visa sig), bryta analysandens motstånd och medvetandegöra det omedvetna och bortträngda (driva ut demonen) samt genom självinsikt hjälpa analysanden att ändra sitt tidigare t ex tvångsmässiga beteende (försluta den mentala öppningen) i mångt och mycket påminner om en exorcism. Som Freud ovan beskriver är det etiologin mer än metoden som skiljer dem åt. Också inom den konkurrerande KBT-terapins anhängare finns det indikationer för att exorcism skulle kunna fungera i symbios, villkorat att exorcismen genomförs innanför patienternas världsåskådning. I en undersökning behandlades 59 depressiva troende kristna i tremånader av antingen enbart kristna själasörjare, religiösa eller icke-religiösa KBT-terapeuter. Efter behandlingen framkom indikationer på att de religiösa KBT-terapeuterna var de mest framgångsrika. Men de som enbart gick hos själasörjare hade bättre och snabbare tillfriskning än de som gick till icke-religiösa KBT-terapeuter, vilka inte bejakade deras världsåskådning. Den försiktiga slutsatsen blev, beroende på den begränsade undersökningspopulationen, att för religiösa patienter är en terapi som bekräftar deras världsåskådning i sig själv läkande (Propst et al 1992). Även Rieff (1966:68 f.) anser att den ultimata boten finns i samhället, det är samhället som botar. Den klassiska terapeutens, schaman som läkare, funktion är att vid personliga problem reintegrera patienten åter till samhällets symbolsystem. 10.7 Neoexorcism som terapiform i ett senmodernt samhälle.

Berätta lite mer om dina klienter...? Väldigt många av mina klienter vill ju förstå fenomen omkring sig bättre. Och det behöver inte vara sjukdom. Många kan ju ha varit hos psykologer som har gett dem någon form av etikett… Det finns ändå en ganska klar, för mig ganska klar spirituell värld. En spirituell nivå som man kan arbeta på med sina klienter. Kyrkan gör det inte. Och psykologerna gör det inte. Så människor blir hänvisade till sådana som [jag?], specialister. Det finns inga skolor i Sverige som egentligen hanterar det utan man får läsa. De här människorna som gör det de är ju, har ju många gånger då gått dyra utbildningar. Man har liksom slagit ner på olika tekniker som de tror på och sen så har man då något eget stöd för sin intelligens. Och det är lite grann det jag har gjort också. Men icke desto mindre när man jobbar dagligdags med det här då så hamnar man ändå i ett fack, som heter spirituell terapi på något sätt. Om det är spirituell balans, eller healing eller… Men min tröskel är mycket högre än sjukvårdens. Alltså sjukvården ringer ju direkt till Psyk så fort som någon börjar gråta, i princip ju. Eller så fort man börjar vråla, då man verkligen försöker få ut och börjar skrika och så. Jag har ju ingen tvångströja jag kan stå utan jag måste ju hantera. Därför har jag ju chock och traumautbildningar.

Christer 090624

                                                                                                               124 Intressant är även att intrigen, precis som lokala kyrkomålningar, tolkas kulturellt i sitt utförande. Ett exempel på detta är den bayerske Haitzmanns religiösa vision där en from eremit utspisas av en ängel med ”knödel”.

  163  

Giddens (1991) beskriver vårt senmoderna samhälle och hur det ställer helt nya och frustrerande existentiella krav på dess individer att själva aktivt finna sina egna identiteter. Vad som utmärker det nutida samhället är dess krav på reflexivitet, baserat på råd av experter från såväl akademin som populära handböcker i livsföring och självhjälpsguiderna. Eftersom det inte längre finns några permanenta sanningar, all kunskap är endast tillfälliga hypoteser, frodas det radikala tvivlet. Pga. osäkerhet och alla olika valmöjligheter är tillit (vilket skapar personlig trygghet för självet mot externa hot) och risk (prognosantaganden för olika individuella vals utfall) betydelsefullt. Eftersom ingen längre kan bemästra allt är man beroende av kunskap från specialiserade experter. Men en konsekvens av experternas specialisering är att de inte längre kan överblicka deras rekommendationers konsekvenser utanför deras eget fält. Detta skapar ångestfyllda högkonsekvensrisker för hela samhället, t ex miljökatastrofer, globala kriser eller nya sjukdomar. För att motverka detta har det även påbörjats en kontrollens dialektik där lekmännen dekvalificerar sig till generalister, liknande de förmoderna samhällenas spridda lokala kunskap. Detta kan även ses som empowerment, att återta makten från de abstrakta systemen (experterna) över ens vardag. Fast därmed skapas ytterligare ångestfyllda val för individen som hon nu tvingas att bli sin egen expert på (t ex medicinska problem där även experterna är oeniga). För att slippa fatta beslut om allt i vardagen väljer man att identifiera sig med en livsstil, dvs. ett helt paket av praktiker som medför att en stor del av ens stressfyllda vardagsval därmed redan är fattade åt en. Självidentiteten är det som individen är medvetenheten om när vi talar om individens självmedvetande. Det viktigaste för självidentiteten är att man kan hålla igång en biografisk kontinuitet, en livsberättelse, som man reflexivt kan förmedla till andra (hur vi blev vad vi är och vart vi är på väg). Man väljer såväl genom nytillägnad kunskap som påverkad av sin livsstil. Religiös fundamentalism är ett sätt att komma undan den beslutsångest och osäkerhet som uppkommer i det moderna samhällets brist på auktoriteter. Exempelvis kan man ta det steget vid ödesdigra ögonblick i ens liv. Dessa omvälvande livsögonblick initierar kanske en de-/rekvalificering och därmed empowerment. Och vid dessa kritiska ögonblick vänder man sig ofta till expertsystem med fokus på rekonstruktion av självidentiteten, dvs. terapi. Fast även för terapin står man inför en mängd ångestfyllda val och skilda expertsyner. Rieff (1966:35 f.) menar att den sekulära terapin har ersatt religionen när människor behöver tröst. Terapin försöker skapa en självsäker och välmående individ men är, i motsats till religionen, neutral avseende de högre moraliska värdena. Giddens menar dock att terapin (pga. att de egentligen är terapierna) inte bör eller är kapabel att kopiera den religiösa auktoriteten (i singular). Dessutom varnar han för att den psykoanalytiska terapin ”kan befrämja en narcissistisk tillbakadragenhet. De flesta terapiformer kräver både tid och pengar, och terapi är i viss mån ett tidsfördriv för de priviligierade” (Giddens 1991:213). Den senmoderna terapin är inte primärt till för botande utan ”bör i grunden förstås och bedömas som en metodologi för livsplanering” (Ibid.:214). Det är lätt för individerna i det senmoderna samhället att känna maktlöshet, såväl för de globala problemen som de personliga. Inför känslan av personlig maktlöshet kan han hamna i ett tillstånd som jag menar påminner om det vi tidigare har betecknat som besatthet.

  164  

En ”överlevare” är en person som känner sig berövad den adekvata sociala förmågan att hantera en rad hotfulla personliga och sociala sammanhang. [Men han har inte gett upp utan söker aktivt medel för att] kunna reda ut och övervinna de prövningar som livet innebär… [Men] när en individ känner sig överväldigad av en känsla av maktlöshet inom stora delar av sin fenomenvärld kan vi säga att individen är uppslukad. Individen känner sig dominerad av inkräktande yttre krafter, som han inte klarar av att stå emot eller överskrida. Han känner sig antingen hemsökt av oförsonliga makter, som berövar honom all handlingsautonomi, eller fångad i en malström av händelser där han hjälplöst virvlar omkring (Giddens 1991:228 f.).

Bauman (2006:63 ff.) beskriver hur människor inför hot hellre väljer att försöka göra något åt det än passivt bara låta det ske, oavsett hur försumbara deras insatser beräknas vara. Och det hot som vi inte kan begripa eller hantera benämner vi det onda, det vi fruktar. Han uppmärksammar att vi, den ”bäst teknologiskt rustade generationen i mänsklighetens historia är den generation som är mest hemsökt av känslor av otrygghet och hjälplöshet” (Ibid.:117). Bauman anser även att botemedlen mot de faror som vi fruktar mest skall

vara omedelbara - snabba fixar som erbjuder lättnad på fläcken som receptfria smärtstillande medel. Även om farans rotsystem är ett spretigt virrvarr, vill vi att våra försvarsmedel ska vara enkla och möjliga att sätta in här och nu. Vi motsätter oss alla lösningar som inte utlovar snabba, lättuppnåeliga effekter, utan i stället kräver lång, kanske obestämbart lång, tid för att visa resultat. Ännu mer motsätter vi oss lösningar som kräver att vi är uppmärksamma på våra egna misstag och försyndelser och på sokratiskt vis dikterar ”Känn dig själv!” (Bauman 2006:131 f.).

Bauman syftar visserligen här på fundamentalistiska religioner men jag menar att det likaväl kan appliceras på exorcism som botemedel för senmodernitetens otrygghet och fruktan för det ohanterliga onda. Både Giddens och Baumans analyser av det senmoderna samhället indikerar att det finns ett behov av befrielse och exorcism, en terapi som erbjuder ”snabba fixar”. Hunt beskriver hur den karismatiska befrielsen är upplagd som en terapi: identifiera problemet (förklaring), erkänn att det är problemet (förklara klienten sjuk), bind problemet i en demon (förtingliga det i något externt), driv ut demonen (avlägsna problemet ”fysiskt” och tydligt) samt därefter friskförklaring. Men han varnar även för att befrielse kan skapa ett beroende, ”the deliverance fix”, orsakat av spänningen och den uppmärksamhet som den besatta får av församlingen. Detta anges vara ett välkänt problem bland erfarna karismatiska pastorer (Hunt 1998:221 ff., 228 not 4). Cuneo anser att exorcism egentligen passar ”the American Dream” bättre än new age-terapierna eftersom man själv inte är ansvarig för att lösa sitt problem, det är billigt och det går snabbt. Synder och problem som förr i en kristen diskurs hänförts till köttets lustar och moraliska brister beror istället på den demoniska inverkan och kan botas på ett nafs genom befrielse (Cuneo 2001:xiii f., 213). Kanske exorcismen är den ultimata terapin för det senmoderna samhället? Istället för att söka insikt och ta ett eget ansvar så är man ett offer, analogt med hur en svår uppväxt kan ursäkta en brottsling i stora delar av den svenska politiska diskursen. ”Som det ibland uttrycks i new age-kretsar: det viktiga är inte att det är objektivt sant, utan att det fungerar i ens eget liv” (Hammer 2000:212). Exorcismen blir liknande en reboot av en själv när allt annat känns trögt och svårt.

  165  

10.8 Och hur skall då det här sluta?

För en svensk publik är exorcism ganska ovanligt, men i Italien är det en annan sak. Det behöver inte vara så dramatiskt som det är på film, utan handlar mer om att göra upp med sina inre demoner. I vårt samhälle går vi till en psykolog. I Italien går många till en exorcist i stället, säger Håfström som var hos flera exorcister och gjorde research inför filminspelningen. Det kunde vara en vanlig mottagning med en skylt på dörren där det stod Exorcist 9–5. På vissa ställen var det kö utanför med alla möjliga människor, husmödrar och snickare som fick en timmes sejour innan de gick hem och käkade middag. Regissören Mikael Håfström intervjuad i DN 110303 inför den svenska premiären av Ritualen.

Syftet med det här kapitlet är att identifiera några möjliga analytiska förklaringar till ifall neoexorcism har någon potential som terapi i dagens ”sekulära” Stockholm. Vi har funnit i 10.1 att det finns en stor potentiell målgrupp för primärt rensningar av gastar men även en icke obetydlig målgrupp där onda krafter upplevs påverka ens handlingar. Dessutom finns en stor öppenhet för alternativa behandlingsformer. I 10.2 och 10.3 identifierade vi att det finns två grupper av ”potentiella besatta” i de som antingen benämns som psykosomatiskt sjuka eller just nu diagnosticeras som psykotiska. 10.4 påvisade mediernas makt, ifall medierna anser att neoexorcismen är intressant att bevaka kan dess spridning öka. Besatthet och exorcism har redan en förankring i populärkulturen genom bl.a. olika Hollywoodfilmer vilket ökat dess attraktion hos media. I 10.5 fann vi indikationer på att åtminstone den introverta exorcismen passar in i den nyandliga diskursen. Även om exorcism troligen inte har potential att bli sanktionerad av den etablerade psykiatrin överlag anser man, enligt 10.6, inte heller att den är helt verkningslös som terapiform. Slutligen fann vi i 10.7 att några av de problem som specifikt uppkommer i senmoderniteten skulle kunna identifieras som besatthet. Samt att exorcismen, åtminstone den snabba befrielseliknande varianten, på många punkter förefaller stämma in på de krav som marknaden ställer på en modern terapiform. Vad mer kan då tänkas krävas för att neoexorcismen skall få ett ökat fäste i Stockholm? Jag bedömer att en kritisk aspekt för dess potential som accepterad terapiform är exorcismens historia. Såväl positivt för att den är en genom historien och i ett flertal kulturer beprövad metod. Men även negativt för att den är laddad med de delar av den kristna diskursen som inte upplevs som särskilt moderna. Kanske en anledning, ur ett varumärkesperspektiv, till att den karismatiska befrielsen blivit så pass stor det senaste halvseklet är att den inte benämns (en mindre) exorcism utan det mera moderna och terapeutiskt laddade ”befrielse”. Kanske neoexorcisterna på ett liknande sätt bör anspela på det exorcistiska arvet? Men förankra det i en senmodern diskurs som ”rening”, ”rensning”, ”utrensning” eller ”utdrivning”? En annan aspekt är hur hårt man driver kravet på ortodoxi bland klienterna avseende samsyn i ens kosmologi. För att kunna accepteras av en ännu bredare målgrupp bör man troligen lindra bindningen till denna, analogt med hur neoschamanismen har utvecklats. Detta exempel illustrerar ett västerländskt och modernt anpassat introduktionsanförande inför en ”indiansk” trumresa:

Spell out your mission: you are journeying to find your Power Animals or Spirit Helpers and asking for help. You don’t have to ask the central question of your life, about the meaning of life or anything like that. It should be something practical, something emotional, maybe about a relationship, maybe about passing a driving test, something important but not totally cold-sweat. You could ask for help in your

  166  

education, in the choice of your career, or with raising you children, or you could ask for help to improve you relationship with your partner or to find a new one (Lindquist 1997:72).

Jag misstänker också att den introverta och extroverta exorcismmetoden har två helt olika målgrupper av potentiella klienter. Något som jag även fick indikation på i mina intervjuer med Magnus. Slutligen vill jag uppmärksamma den läsare som följt mig ända hit på att jag enbart har undersökt den västerländska exorcismen i denna uppsats. En stor del av dagens svenskar har en direkt eller indirekt utomeuropeisk bakgrund och även de har en tradition av demonbesatthet och efterföljande exorcism. För denna grupp kan såväl acceptansen som beteendet i hög omfattning avvika från det som jag beskrivit här. När jag t ex pratar med två av mina kommande muslimska informanter, som är födda i Nordafrika respektive Västafrika, indikerar de en betydligt mera avslappnad inställning till demoner än vad andra svenskar har. De anser att djinner är en naturlig del av tillvaron och att bli besatt av dem är ungefär lika vanligt som för en nordeuropé att vara förkyld. Och därmed vet ju alla vuxna så klart hur man både skyddar sig mot dem till vardags som hur man till husbehov själv driver ut dem. Det är endast vid ovanliga och ytterst komplexa fall som man behöver anlita en extern specialist…

  167  

11. SAMMANFATTNING. En neoexorcist är en nutida exorcist som uppträder utanför en institutionaliserad religiös tradition. Denna uppsats är en religionsantropologisk undersökning av det neoexorcistiska fältet i dagens Stockholm. Den är baserad på intervjuer med fem aktiva neoexorcister från tre olika traditioner med syfte att beskriva och förklara fältet ifrån utövarnas perspektiv. Det som utmärker neoexorcisternas andliga levnadsberättelser som helare är de narrativa elementen ärftlighet (att deras ockulta förmågor redan fanns i deras släkt), utvaldhet (av andevärlden), insikt om sitt kall (de påminns om att deras livssyfte är att följa den andliga kallelsen), andlig träning (andevärlden har utbildat dem) och tradition (som komplement har de även olika världsliga utbildningar). Deras levnadsberättelser avviker däremot ifrån de vanligaste omvändelseberättelserna trots att de alla även har bytt tro under sitt liv. Med stöd av varseblivningspsykologins teorier konstateras att det är ens världsbild som styr hur man varseblir omvärldens sensationer. Då neoexorcisterna har anammat en avvikande världsbild från den gängse medför det att de också skådar världen ifrån sina kulturella förväntningar. ”Det finns [nämligen] INGA äkta (dvs. oförmedlade) upplevelser” (Katz 1978:26). På så sätt använder de sig även av liknande metoder som de i religionsvetenskapen beskrivna mystikerna för att uppnå alternativa medvetandetillstånd. Vad neoexorcisterna betecknar som ”högre sinnen” skulle kunna vara att de snabbt försätter sig i ett alternativt medvetandetillstånd för att uppleva världen ifrån ett annat perspektiv än det vanliga. Analogt med Kants tinget-i-sig som vi bara kan uppleva olika aspekter av men aldrig erfara till fullo. För att ytterligare undvika den illusion som de anser gömmer den verkliga världen försöker de även på olika sätt undvika ”rationellt tänkande” och istället använda sin ”intuition” eller sin ”inre röst”. M h a denna förändrade varseblivning kan de förnimma, kommunicera med eller bekämpa eteriska varelser och andra osynliga element i deras världsåskådningar. I neoexorcisternas världsbild delas en syn på reinkarnation efter döden. Gastar är själar, eller medvetandegnistor, som av olika anledningar har fastnat på Jorden. Därför förgörs de inte utan hjälps vidare genom en ljustunnel till det för dem ämnade kretsloppet. Genom att aktivt begå ödesdigra misstag kan man själv öppna sig för att bli besatt av en ond kraft, en demon. Antingen besätter demonen platsen där man vistas, häftar sig fast vid ens kropp eller tränger in i ens kropp för att sedan ta över. De vanligaste anledningarna till att människor blir besatta i dagens Stockholm är deltagande i ockulta sammanhang (vanligen att man frågat anden i glaset), drogmissbruk eller på annat sätt själv bjudit in de onda krafterna. Men i ovanligare fall förekommer det även att platser kan besättas genom trolldom. För att bli av med demonen behöver man då genomföra en exorcism. En förutsättning för att exorcism är möjligt är att det finns en kosmisk sanning, det onda som drivs bort är antingen en illusion för oss eller så lever det själv i en illusion. På kosmisk nivå medför det att exorcism består av att på olika sätt uppmärksamma demonen, dvs. det personifierade onda, på att den antingen är en illusion eller att den redan har besegrats. Man kan likna det med att spela poker men där man från början själv sett till att man har en Royal Straight Flush på handen. Oavsett hur hårt motspelaren bluffar så vet man att man har vunnit. Liknelsen är även träffande därför att en exorcism utförs som en ritual, inte som ett (kort)spel där ens kort från given är okända.

  168  

Undersökningen identifierar två rituella huvudmetoder av neoexorcism. I den introverta sker utdrivningen i det tysta genom en kamp med exorcistens högre sinnen samt kanalisering av den högsta kraften. Den extroverta utmärks av att kampen sker multimedialt med såväl magiska vapen som riktar de fyra elementens krafter, rituella hjälpmedel, hög musik som performativa uppmaningar och gester. I bägge fallen använder exorcisterna sig även av hjälpandar, antingen i form av deras personliga vägledare eller så kallar de in fria hjälpare. Efter det att demonen drivits ut måste exorcisten försluta både den fysiska och den mentala öppningen som demonen tog sig in igenom för att förhindra ny besatthet. I undersökningen jämförs fem fall av exorcism av platser och fyra fall av exorcism av människor där en övergripande struktur identifieras enligt följande modell över gemensamma moment.

Även för kristen exorcism, såväl den klassiska romersk-katolska större exorcismen som den moderna karismatiska befrielsen återfinns samma process som i modellen. Vid en jämförelse mellan de neoexorcistiska metoderna och de kristna identifieras även vissa likheter på detaljplanet. Fast överlag är neoexorcisterna kritiska till den kristna exorcismen, även om de hela tiden behöver förhålla sig till den i o m att den är föregångaren som sätter diskursen. Särskilt avseende varför demoner besätter människor sammanfaller den neoexorcistiska och kristna diskursen nästan helt. Återkommande i undersökninen är även den nyandliga diskursen avseende hur människan fungerar. Men som underlag för hur man metaforiskt skall kunna förmedla sin varseblivning med de högre sinnena, och ibland även påverkar hur man själv varseblir, används den populärkulturella diskursen, t ex gestalter från kända filmer. Till skillnad från den kritik som riktades mot kristen exorcism under 1980-talet är det låg risk att använda neoexorcism som ett uttryck för patriarkalt maktförtryck eftersom de besatta är tillfälliga klienter och kan lämna fältet när de vill, i motsats till en kristen församling. Däremot är det troligt att ökad exorcism i sig genererar en ökad känsla av besatthet. Avslutningsvis analyseras vilken potential neoexorcismen har på den senmoderna terapeutiska marknaden. Det konstateras att åtminstone 1 000 000 svenskar tror på gastar, 600 000 anser att onda makter påverkar deras handlande och 1 650 000 tror på olika alternativa behandlingsmetoders effekt. Villkoren för att konvertera dessa grupper till klienter är att experter och media bekräftar att de symptom de har är besatthet samt att exorcism är en verksam och accepterad terapi. Ju mer populärkultur uppmärksammar exorcism genom t ex filmer, ju fler anser sig vara besatta. Bland drabbade av psykosomatiska sjukdomar och psykoser torde en hel del kunna anse att deras symptom överensstämmer med besatthet. Exorcism som terapi ligger, åtminstone för den introverta metoden, även nära de legitimeringskrav som den nyandliga diskursen ställer. Experterna från den konkurrerande psykoterapin anser inte att exorcism är overksam i sig men varnar för att dess effekt inte är varaktig. Ifall man stämmer av mot de trender för senmoderniteten som ledande sociologer förespråkar, t ex ”snabba fixar som erbjuder lättnad på fläcken” (Bauman 2006:131) istället för tidskrävande insikts- eller eget ansvarsterapier, så motsvarar exorcismen dem väl.

  169  

12. REFERENSER. 12.1 Litteratur. Ahlstrand, Kajsa 1984. Exorcism i Svenska kyrkan? Kisa-rapport nr 20, maj 1984. Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj 2008. Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Stockholm: Studentlitteratur. Anonym. före 1724 (1975). A Manual of Exorcism. New York: The Hispanic Society of

America. Anonym. 2000. “The Exorcist” fairly close to the mark. National Catholic Observer.

1 september 2000. Apollon, Daniel 1981. Den besatte og hennes "besetter”: Et forsøk på å forstå. ur Apollon,

Daniel et al. (red.) Djevleutdriverne: Eksorsisme i Norge. Oslo: Pax Forlag. d'Aquili, Laughlin, McManus 1979. Introduction ur The Spectrum of Ritual: A Biogenetic

Structural Analysis. New York: Columbia University Press. d'Aquili, Eugene G. & Laughlin Jr, Charles D 1979. The Neurobiology of Myth and Ritual ur d'Aquili, Laughlin, McManus (red.) The Spectrum of Ritual: A Biogenetic

Structural Analysis. New York: Columbia University Press. Arvidsson, Alf 1999. Folklorens former. Lund: Studentlitteratur. Aull Davies, Charlotte 2008. Reflexive Ethnography: A guide to researching selves and

others. London: Routledge. Austin, John L. 1962 (1986). How to do things with words: The William James Lectures

Delivered at Harvard University in 1955. Oxford: Oxford University Press. Bauman, Zygmunt 2006 (2008). Flytande rädsla. Göteborg: Daidalos. Becker, Gavin de 1997. The gift of fear: survival signals that protect us from violence.

New York: Dell Publishing. Belzen, J.A. 1997. Cultural Psychology of Religion: Synchronic and Diachronic ur Belzen,

J.A. (red.) Hermeneutical Approaches in the Psychology of Religion. Amsterdam: Rodopi B.V.

Berger, Peter L 1969. A Rumour of Angels: Modern Society and the Rediscovery of the Supernatural. New York: Doubleday & Co.

Blavatsky, Helena 1877 (1950). Isis Unveiled: A Master Key to the Mysteries of Ancient and Modern Science and Technology. Volume I – Science. Passadena: Theosophical University Press.

Blavatsky, Helena 1918 (1966). Den Hemliga läran: Sammanfattning av vetenskap, religion och filosofi. Del I: Världsordningen. Stockholm: Teosofiska bokförlaget.

Blavatsky, Helena 2007. Karma och reinkarnationen. Järna: Wrå Förlag. Boer, Th. de 1997. Inquiry Into the Foundations of a Hermeneutical Psychology - A Critique

of Unpure Reason ur Belzen, J.A. (red.) Hermeneutical Approaches in the Psychology of Religion. Amsterdam: Rodopi B.V.

Bourdieu, Pierre 1979 (1984). Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge and Kegan Paul.

Bourguignon, Erika 1976. Possession. San Francisco: Chandler & Sharp.

  170  

Bozzuto, James C. 1975. Cinematic neurosis following "The Exorcist": Report of four cases. Journal of Nervous and Mental Disease, Vol 161(1), July 1975

Briggs, Charles L. 1989 (2003). Learning How to Ask. Cambridge: Cambridge University Press.

Bråkenhielm, Carl Reinhold (red.) 2001. Världsbild och mening: En empirisk studie av livsåskådningar i dagens Sverige. Falun: Nya Doxa.

Burke, Daniel 2011. Why is Hollywood obsessed with exorcisms. National Catholic Observer. 25 januari 2011.

Bäckman. Louise 1991. Shamanen – Extatiker i gudarnas tjänst ur Att tala utan ord: människans icke-verbala uttrycksformer. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademins Konferenser 24.

Callaway, Helen 1992. Ethnography and experience: gender implications in fieldwork and texts ur Judith Okeley & Helen Callaway (red.) Anthropology and autobiography. London: Routledge.

Caplan, Pat 1992. Spirits and sex: A Swahili informant and his diary ur Judith Okeley & Helen Callaway (red.). Anthropology & autobiography. London: Routledge.

Carroll, Peter J. 1987. Liber Null & Psychonaut: An Introduction to Chaos Magic. York Beach, Maine: Samuel Weiser, Inc. Cohen, Anthony P. 1992. Self-conscious anthropology ur Judith Okeley & Helen Callaway

(red.) Anthropology and autobiography. London: Routledge. Crafoord, Clarence 2007. Inledning ur Clarence Crafoord (red.). Samlade skrifter av

Sigmund Freud: XI Konst och litteratur. Stockholm: Natur & Kultur. Crick, Malcolm 1992. Ali and me: an essay in street-corner anthropology ur Judith Okeley &

Helen Callaway (red.) Anthropology and autobiography. London: Routledge. Crowley, Aleister 1929 (1991). Magick: In Theory and Practice. Secaucus: Castle Books. Cuisinier, Jeanne 1951. La danse sacrée en Indochine et en Indonésie i P-L. Couchoud (red.)

Mythes et religions. Nr. 27. Paris. Cullberg, Johannisson, Wikström (red.). 1998. Mänskliga gränsområden: Om extas, psykos och galenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Cuneo, Michael W. 1998. Of Demons and Hollywood: Exorcism in American Culture ur

Studies in Religion/Sciences Religieuses. 1998. 27/4. Cuneo, Michael W. 2001. American Exorcism: Expelling Demons in the Land of Plenty.

New York: Doubleday. Davies, Jeremy Fr. 2008. Exorcism: Understanding Exorcism in Scripture and Practice.

London: Catholic Truth Society. Doyle, Sir Arthur Conan 1930. På tröskeln till det okända. Stockholm: Wahledows

Bokförlag. Flood, Gavin 2006. The Tantric Body: The Secret Tradition of Hindu Religion. London: I.B.

Taurus & Co Ltd. Freud, Sigmund 1923 (2007). En djävulsneuros från 1600-talet ur Clarence Crafoord (red.).

Samlade skrifter av Sigmund Freud: XI Konst och litteratur. Stockholm: Natur & Kultur.

Geels, Anton 1991. Att möta Gud i kaos: Religiösa visioner i dagens Sverige. Stockholm: Norstedts Förlag AB

  171  

Geels, Anton 1997. Mystical Experience and Interpretation - A Hermeneutical Approach ur Belzen, J.A. (red.) Hermeneutical Approaches in the Psychology of Religion. Amsterdam: Rodopi B.V.

Geels, Anton 1998. Att dö före döden: Om jagets utplåning och pånyttfödelse i religionens värld ur Cullberg, Johannisson, Wikström (red.). Mänskliga gränsområden:

Om extas, psykos och galenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Gergen, Kenneth J. & Gergen, Mary M. 1986. Narrative Form and the Construction of

Psychological Science ur Sarbin, Theodore R (red) Narrative Psychology: The Storied Nature of Human Conduct. Westport: Praeger Publishers.

Giddens, Anthony 1991 (2008). Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos.

Ginsburg, Faye 1993 (1996). The Case of Mistaken Identity: Problems in Representing Women on the Right ur Caroline B. Brettell (red.). When They Read What We Write: The Politics of Ethnography. Westport: Bergin & Garvey.

Glazier, Stephen D. 1993 (1996). Responding to the Anthropologist: When the Spiritual Baptists of Trinidad read What I Write about Them ur Caroline B. Brettell (red.). When They Read What We Write: The Politics of Ethnography. Westport: Bergin & Garvey

Goodman, Felicitas D. 1988. How About Demons?: Possession and Exorcism in the Modern World. Bloomington: Indiana University Press.

Grønbæk, Villiam. 1935. Om beskrivelsen av religiøse oplevelser: En eksperimentel religionspsykologisk undersøgelse. Köpenhamn: GEC Gads Forlag. Gupta, Akhil & Fergusson, James 1997. Discipline and Practice: “The Field” as Site,

Method and Location in Anthropology ur Gupta & Fergusson (red.) Anthropological locations: boundaries and grounds of a field science. Berkely and Los Angeles: University of California Press.

Hamberg, Eva 2001. Appendix: Metod, genomförande och bortfall ur Carl Reinhold Bråkenhielm (red.) Världsbild och mening: En empirisk studie av livsåskådningar i dagens Sverige. Falun: Nya Doxa.

Hammer, Olav 1999. Profeter mot strömmen: Essäer om mystiker, medier och magiker i vår tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hammer, Olav 2000. Senmodern schamanism – om två kanoniska texter ur Thomas P. Larsson (red.). Schamaner: Essäer om religiösa mästare. Falun: Bokförlaget Nya Doxa.

Hammer, Olav 2002. Osunt förnuft: En bok om intuitivt och kritiskt tänkande. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hammer, Olav 2004 (2010). På spaning efter helheten: New age en ny folktro? Stockholm: Dejavu

Hammersley, Martyn and Atkinson, Paul 2009. Ethnography: Principles in practice. London: Routledge.

Hanegraff, Wouter J (red.) 2005. Dictionary of Gnosis & Western Esoterism. Leiden: Brill Hastrup, Kirsten 1992. Writing ethnography: State of the art ur Judith Okeley & Helen

Callaway (red.). Anthropology & autobiography. London: Routledge Holm, Nils. G. 2002. Religionspsykologins grunder. Åbo: Åbo akademi.

  172  

Homer, Sean 2010 (2005). Jacques Lacan. London: Routledge. Honko, Lauri 1973. Metodiska och terminologiska betraktelser ur Bengt af Klintberg (red.)

Tro, sanning, sägen: Tre bidrag till en folkloristisk metodik. Stockholm: Bokförlaget PAN/Norstedts.

Hultkrantz, Åke 1953. Conceptions of the Soul among North American Indians: A Study in Religious Ethnology. Stockholm: Etnografiska museet.

Hunt, Stephen 1998. Managing the Demonic: Some Aspects of the Neo-Pentecostal Deliverance Ministry. Journal of Contemporary Religion, Vol. 13. No. 2, 1998.

Johannisson, Karin 1998. Dårskap och kultur: om heliga flickor ur Cullberg, Johannisson, Wikström (red.). Mänskliga gränsområden: Om extas, psykos och galenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Katz, Steven T. 1978. Language, Epistemology, and Mysticism ur Katz (red.) Mysticism and Philosophical Analysis. London: Sheldon Press.

Klintberg, Bengt af 1977. Gasten i svensk folktradition. Stockholm: Institutet för folklivsforskning.

Källstad, Thorvald 1982. Norska präster på demonjakt. FiB Kulturfront Årg. 11, Nr 4. Larsson, Thomas P. 2000. Schamanen och schamanismen – några inledande ord ur Thomas

P. Larsson (red.). Schamaner: Essäer om religiösa mästare. Falun: Bokförlaget Nya Doxa.

Lavik, Nils Johan. 1979. Psykiatriske synspunkter på besettelsefenomener ur Inge Lønning (red.) Om verden full av djevler var... Demontro og onde ånder i fortid og nåtid. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.

Leadbeater, C.W. 1927 (2001). The Chakras. Wheaton: The Theosophical Publishing House.

Lear, Jonathan 2005 (2010). Freud. London: Routledge. Lewis, C. S. 1942 (2010). Från helvetets brevskola: Studiebrev om de bästa metoderna för att

föra en själ till förtappelse. Örebro: Libris förlag. Lex, Barbara W 1979. The Neurobiology of Ritual Trance ur d'Aquili, Laughlin, McManus

(red.) The Spectrum of Ritual: A Biogenetic Structural Analysis. New York: Columbia University Press.

Lindbohm, Dénis 1988. Pentagram, maktens portal. Malmö: PSI-Cirkelns Förlag. Lindquist, Galina 1997. Shamanic Performances on the Urban Scene: Neo-shamanism in

Contemporary Sweden. Stockholm: Stockholm Studies in Social Anthropology. Ludwig, Arnold M. 1968. Altered States of Consciousness ur Raymond Prince (red.) Trance

and Possession States. Montreal: R.M. Bucke Memorial Society. Lundgren, Eva 1981. Og "verden full av djevler var…" ur Apollon, Daniel et al. (red.)

Djevleutdriverne: Eksorsisme i Norge. Oslo: Pax Forlag. Lønning, Inge 1979. "Jeg forsaker djevelen og alle hans gjerninger og alt hans vesen": Om

hvorfor forsakelse og tro hører sammen ur Inge Lønning (red.) Om verden full av djevler var... Demontro og onde ånder i fortid og nåtid. Oslo: Gyldendal Norsk Forlag.

Maggi, Armando 2001. Satan's Rhetoric: A Study of Renaissance Demonology. Chicago: The University of Chicago Press.

  173  

Maltese, Tess 2007. Instruction Handbook For Deliverance A.K.A. Exorcism: “By Their Fruits Ye Shall Know Them” Matthew 7:20. Maitland: Xulon Press.

Marlow, Michael 2009. Framgångsrika förhandlingstekniker med malaysiska andeväsen. Stockholm: Religionshistoriska avdelningen, kandidatuppsats.

Marshman, Michelle 1999. Exorcism as Empowerment: A New Idiom. The Journal of Religious History. Vol. 23, No. 3, October 1999.

Martin, Malachi 1976 (1992). Hostage to the Devil: The Possession and Exorcism of Five Contemporary Americans. San Francisco: Harper One.

Mauss, Marcel 1950 (1972). A General Theory of Magic. London: Routledge. McNamara, Patrick 2011. Spirit Possession and Exorcism: History, Psychology, and

Neurobiology. Volume 2: Rites to Become Possessed, Rites to Exorcise “Demons”. Santa Barbara: Praeger Publishers.

Meister, Chad 2009. Introducing Philosophy of Religion. London: Routledge. Micale, Mark S. 1995. Approaching Hysteria: Disease and Its Interpretations. Princeton:

Princeton University Press. Murray, Kevin 1986. Literary Pathfinding: The Work of Popular Life Constructors ur

Sarbin, Theodore R (red) Narrative Psychology: The Storied Nature of Human Conduct. Westport: Praeger Publishers.

Okely, Judith 1992. Anthropology and autobiography: particapatory experience and embodied knowledge ur Judith Okeley & Helen Callaway (red.) Anthropology and autobiography. London: Routledge.

Pagels, Elaine 1995 (1996). The Origin of Satan. New York: Vintage Books. Passer, M et al 2009. Psychology: The Science of Mind and Behaviour. London: McGraw-

Hill Education. Peck, M. Scott. 2005. Glimpses of the Devil: A Psychiatrist's Personal Accounts of Possession, Exorcism and Redemption. New York: Free Press. Perry, Michael (red.) 1996. Deliverance: Psychic Disturbances and Occult Involvement. London: Society for Promoting Christian Knowledge. Petrén, Per Edward 1981. Om onda andar och exorcism. Uppsala: Pro Veritate. Propst, L Rebecca et al 1992. Comparative Efficasy of Religious and Nonreligious

Cognitive-Behavorial Therapy for the Treatment of Clinical Depression in Religious Individuals i Journal of Consulting and Clinical Psychology. 60 (1) 1992.

Rappaport, Roy A. 1999 (2008). Ritual and Religion in the Making of Humanity. Cambridge: Cambridge University Press.

Raybeck, Douglas A. 1974. Social Stress and Social Structure in Kelantan Village Life i William R. Roff (red.) Kelantan: Religion, Society and Politics in a Malay State. Kuala Lumpur: Oxford University Press.

Rieff, Philip 1966. The Triumph of the Therapeutic: Uses of Faith After Freud. New York: Harper & Row, Publishers.

Roness, Atle. 1981. Demonbesettelse, Psykiatriske og teologiske synspunkter. Oslo: Luther Forlag.

  174  

Roper, Lyndal 2001. Magic and the Theology of the Body: Exorcism in Sixteenth-Century Augsburg ur Levack, Brian P. (ed.). New Perspectives on Witchcraft, Magic and Demonology: Volume 1 Demonology, Religion, and Witchcraft. New York: Routledge. Sanjek, Roger 1990a (1991). A Vocabulary for Fieldnotes ur Sanjek (red.) Fieldnotes: The

Makings of Anthropology. Ithaca: Cornell University Press. Sanjek, Roger 1990b (1991). On Ethnographic Valdity ur Sanjek (red.) Fieldnotes: The

Makings of Anthropology. Ithaca: Cornell University Press. Sarbin, Theodore R. 1986. The Narrative as a Root Metaphor for Psychology ur Sarbin,

Theodore R (red) Narrative Psychology: The Storied Nature of Human Conduct. Westport: Praeger Publishers.

Shorter, Edward 1992 (1993). From Paralysis to Fatigue: A History of Psychosomatic Illness in the Modern Era. New York: The Free Press.

Showalter, Elaine 1997. Hystories: Hysterical Epidemics and Modern Culture. London: Picador

Siikala, Anna-Leena 1978. The Rite Technique of the Siberian Shaman. Helsingfors: Academia Scientarum Fennica.

Smith, Nicholas 2010a. Lacan – det omedvetna strukturerat som ett språk. Södertörn: Artikel inför en föreläsning.

Smith, Nicholas 2010b. Freud – lecture on the method of psychoanalysis. Södertörn: Artikel inför en föreläsning.

Steele, Robert S. 1986. Deconstructing Histories. Toward a Systematic Criticism of Psychological Narratives ur Sarbin, Theodore R (red) Narrative Psychology: The Storied Nature of Human Conduct. Westport: Praeger Publishers.

Sundén, Hjalmar 1959 (1960). Religionen och rollerna: ett psykologiskt studium av fromheten. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag.

Tambiah, Stanley Jeyaraja 1979. A Performative Approach to Ritual. London: Oxford University Press.

Turner, Victor 1969 (1995). The Ritual Process: Structure and Anti-Structure. New York: Aldine de Gruyter.

Ullman, Chana 1989. The Transformed Self: The Psychology of Religious Conversion. New York: Plenum Press. Vergote, A. 1997. Cause and Meaning, Explanation and Interpretation in the Psychology of

Religion ur Belzen, J.A. (red.) Hermeneutical Approaches in the Psychology of Religion. Amsterdam: Rodopi B.V.

Westbrook, David A. 2008. Navigators of the Contemporary: Why Ethnography Matters. Chicago: The University of Chicago Press

White, David Gordon 2009. Sinister Yogis. Chicago: University of Chicago Press. Wikström, Owe 1984. Hypnos, symboldrama och religion: Religionspsykologiska studier kring "spontan religiositet", besatthet-exorcism och "inre helande". Åbo: Åbo akademi. Wikström, Owe 1989. Possession as Role-Taking. Journal of Religion and Health. Vol. 28,

No.1, Spring 1989.

  175  

Wood, Matthew 2007. Possession, Power and the New Age: Ambiguities of Authority in Neoliberal Societies. Aldershot: Ashgate.

Zock, T.H. 1997. The Hermeneutics of Life History - A Plea for a Hermeneutical Psychology of Religion, Exemplified by the Works of Erik H. Erikson ur Belzen, J.A. (red.) Hermeneutical Approaches in the Psychology of Religion. Amsterdam: Rodopi B.V.

Zysk, Kenneth Gregor 2001. New Age Ayurveda or What Happens to Indian Medicine When it Comes to America. Traditional South Asian Medicine 6/6: 10-26.

12.2 Intervjuer. Christer 20090624. Bandad intervju. 1:21:30. Christer 20091201. Bandad intervju. 0:53:58. Christer 20100512. Minnesanteckning. Christer 20110325. Bandad intervju. 1:22:19. Katharina 20110531. Bandad intervju. 1:02:32. Lewis 20110131. Bandad intervju. 1:53:11. Lewis 20110321. Bandad intervju. 1:52:54. Lewis 20110526. Bandad intervju. 1:10:27. Lucia 20110531. Bandad intervju. 2:00:45. Magnus 20110207. Bandad intervju. 1:09:49. Magnus 20110314. Bandad intervju. 1:04:31. Magnus 20110523. Bandad intervju. 0:52:56. 12.3 Internet. http://www.bibeln.se, Alla bibelcitat (Bibel 2000). http://www.tidningennara.se/Chattarkiv/Chatt-med-Benny-Rosenqvist-2-juni-2010/,

nerladdat 111020. http://www.youtube.com/watch?v=x4n9vK0_mdk. (0:20 - 1:30), Ljudklipp. http://www.youtube.com/watch?v=nr8oJqpwZz4 (5:10 - 6:00), Filmklipp.

  176  

13. BILAGOR. 13.1 Fria associationer över bilder.

S:t Göran och draken, typ. [Och säger den dig någonting?] Ehm [-----] Inferno, på något sätt. Ja det är också ett [----] kampen mot draken. Den säger mig bara, den ger mig en väldig känsla av skönhet, egentligen, och arketyp [---]. [Skall vi gå vidare?] Alltså kvinnan är ju fjättrad, jag vill inte tolka det mer utan att jag tycker att, ehm, den är mycket sexuell. SÅ KLART, i o m att det är en vacker kvinna som är fjättrad. Och att riddaren slår draken som vaktar. [Alltså du behöver inte.] Nej, nej jag bara [om du känner för att ta tag i bilden så gör det.] Jag tycker om den. Jag tycker den är vacker. Och den väcker någonting hos mig – ROMANTIK, demonromantik.

Christer 110325

JAAA, det där känns som om det skulle kunna vara DORÉ. Men det var Doré för den delen. Jaa, jaa det är KAMP med Leviathan här. Mmm. Den lede SATAN. Mmm. Ja det är verkligen, mmm, KRAFTMÄTNING. POLARITET. Mmm. Mmm.

Magnus 110523

There is a [---] Pegasus-like horse with a, [--] like a knight on his back. And there is the snake, or the dragon, that is beneath. There is a rock face and against the rock face there is a naked woman who is chained by the hands. [Now you explain it too much…]. OK, so there is a knight and a snake and there is a naked woman on the wall and it, I think this is depicting the, the true warrior. Or EVIL125 fighting Darkness again and there is a LANCE that is being used to [-] kill the, slay the dragon-type creature. And [10 s] FOR ME this IMAGE IS, is, [--] is quite deep because it’s channelled from somewhere. It’s come from a consciousness so in the fact, in someway, this is actually [-] happened. Aha, so the artist has channelled the experience. So he is in touch with the? Yeah, most artists are in touch with an image or an energy that they are trying to portray to HELP the human nature understand how Evil is and how it operates.

Lewis 110526                                                                                                                125 En freudiansk felsägning?

  177  

[----] Jag ser en ängel som [---], en ängel som [--] PUTTAR NER någon i avgrunden där. Jag tycker ändå att den liksom TRYCKER PÅ. Den räddar inte, den trycker ner ser jag för det är EN KAMP intill. Och vad ser jag här nere också. Jag ser inte vad det är riktigt men det ser ut som ormskinn, eller någonting? Eller någonting dött? Och så ser jag ett landskap med palmer och, ja [-----]. Ängeln ser inte speciellt, hm [10 s], ja, fortsätt.

Christer 110325

OK! Här brottas det. RÖDKLÄDD är han här som brottas med en ängel. OK! [----] Han betvingar sin djuriska NATUR. Mmm. ENERGIN DÄR, kundalinienergin där i färgen på kläderna. Det är som en SANNYASIN. JAA OK! Mmm. Att rikta den sexuella energin med staven där för ett HÖGRE BRUK. Det känns som ett rituellt möte. Mmm, mmm, mmm. Och de fyra elementen, jaa. JORD, och LUFT, och VATTEN, och ELD. Mmm. DET kommer till mig NU.

Magnus 110523

[8 s] TRANSFORMATION. And it’s like the resistance, and the healing. The climbing to the summit and the beauty around. And the skies, the light skies, and the ocean and the rock around. And the [-] staff that is being supporting perhaps this young man, with the angel there. And is, is DEPICTING the sacred HEALING act, I think. It’s showing that. There is some healing going on there.

Lewis 110526

  178  

[15 s] He, he, först såg jag julgranen. Och sen så [skrattande] tänker jag att, ehm, [--] jag ser en massa flygande demoner, [--] ögon. [----] Ja jag ser någonting mörkt i det hela [6 s]. Jag ser liksom ansikten överallt. Men sen ser jag ett hjärta där också. Jag ser demoner överallt härifrån bilden. Mm, mm, men den är VÄND ju, den är VÄND så här [som om den vore vikt på mitten när den gjordes likt småbarns pappersdekorationer vid jul]. Den är ganska identisk. Fortsätt.

Christer 110325

AAAH, [--] AAAH. Det är demoner i demoner och åter demoner. Det är många, många, många, många, många och alla är en. Mmm. Surr, surr. Ja då.

Magnus 110523

[Giggling] Interesting tree, or is it a bush or? It’s [10 s] it’s a, it looks like a [--] like A CRYSTAL, FROST CRYSTAL, [-] but in BLACK. And there is an image of A HEART in the middle. And as it look up there is also images, perhaps my interpretation, of WINGS, or something. ENERGY coming out or flying out. And as you get to the very top there is three ones there. So it’s heart shaped and [---] STRONG. Is it positive? Ahm,[--] it’s showing for me it is like, you know, from the Darkness is Light. And in the centre of this there is Light. [---] And facets of Light as well, comes through, so.

Lewis 110526

  179  

[22 s] Jag ser ju [--] en bild av [---] men, ehm [14 s]. Jag ser också, ehm, jag ser ju orden här också. Och jag tänker, alltså jag ser ju hornen och jag ser ju. JAG SER, men jag är lite osäker på vad han binder SAMMAN i sin mudra där? Och sen så, [läser viskande] ”Eliphas Levi Del”, EN MÅNE, vad är det för någonting [viskande]? [----] HORNEN och BOCKGESTALTEN, nu ser jag inte fötterna men jorden. Jag ser en bild av djävulen, faktiskt. TVÅ MÅNAR, ja, och så ser jag ju naturligtvis femuddiga stjärnan. Men det är egentligen inte ett, det är egentligen en judisk symbol. Om den är rätt-, den är felvänd kanske? Den är neråtvänd. Skall den vara uppåt? Ja, jag är osäker på den. [------] Jag kan ju inte symboliken. Ja, jag får ju en känsla av att det är en skrämmande bild.

Christer 110325

Jo jag känner till det här. Och Goetia, det befattar jag mig enormt med kan jag säga. [Vad sa du?] GOETIA. Mmm. DE NYCKLARNA Salomons nycklar och sånt där. JAVISST. Här har vi honom. JAA, THE HOLY GOD. MMM. ELIPHAS LEVI! JAA DÅ. Joo då. MMM. MMM. Bocken från MENDES [alias Baphomet]. MMM, ja då. Det var så här det började, ALLTIHOPA. Min väg in i RITUALMAGIN. Tänk så det kan vara. Mmm. Det gynnar det där också. Han har funnits med länge. Mmm.

Magnus 110523

OK, this is a [--] an image of [--] THE DEVIL. As is written beneath, I believe. The goat and the horns and the devil symbol, THE STAR THERE. It’s a, and the QUARTER MOONS in DARK AND LIGHT. And LOTS of symbolism, even on the devil’s arms. [----] AND AGAIN this is, this is being channelled or come from somewhere, in that sense. And the image of, of, [-] that is being conditioning HUMANKIND for thousands of years. And for example with kind of RITUALITES and with WITCHCRAFT they use these SYMBOLS. THE MOON, for example, and the quarter moons and THE STAR, that’s there, the FIVE-pointed star. So when you say it’s channelled; that means they are symbols channelled to the black magicians, the devil-worshippers? So they are existing, they are not made up by? No, they are created, they have been created. And through the creation of THE MIND images are brought out. And that gives it another LIFE, another MEANING. Which other people can become LOST IN.

Lewis 110526

  180  

[---] Ja, här ser jag ju en [--] FÖRETRÄDARE med [---] en SNÄLL FARBROR. Vad heter det, mitra och, vad heter det? Det är väl en katolsk präst? Är det inte en sådan katolsk präst? Vad heter det? Kräkla, krakla, kräkla? [Kräkla, ja] Kräkla. [----] Sigillring, ja en sigillring där, ja. [---] Guld, och så mycket guld. Jag ser, jag ser [---], JAG SER EN ADMINISTRATÖR. Som en ekonomichef, eller någonting. Ja.

Christer 110325

Jag var med på ett KATOLSKT BRÖLLOP när jag var nio år. Jag var HELT FASCINERAD. De höll på I TIMMAR, de här prästerna. Det var kopiösa mängder VIN, hade otroliga kläder. Det tog HUNDRA ÅR det där bröllopet. Mina syskon höll på att DÖ av leda. Jag tyckte det var intressant. Jajamensan, det gjorde STARKT intryck på mig. Man kände verkligen att det var EN MAGIKER som höll på där framme. De måste ha blivit ASKNALLA, de drack HUR MYCKET vin som helst, de där prästerna.

Magnus 110523

So we have a priest here and [--] Catholic I believe. He is holding a golden staff with a golden robe, with lots of SYMBOLISM on this [-], on THE ROBE. It’s A MAN and there is a golden kind of image behind him with flowers, and pillar man [?] so. AND this is a bit [--], is kind of OPPOSITE to the last one. And this is full of Light. It’s a positive ENERGY in this one. And [17 s] this is more self-centred. With the last one [the earlier picture] with the Devil, the Devil is actually showing black and white. He is not showing that here. It’s “Everything is fine, everything is working and everything is good”. Or “Look AT ME” or whatever the priest is saying there? So it’s a bit of an EGO THERE, if I can put it like that. And that, that comes through I think, for me anyway.[---] I am not saying THE PERSON is that but THE IMAGE is, is, is [So it’s a delusion, or?] It has an egotistical aspect like that. “This is all good and this is all righteous and this is how it should be and”, yeah. The Devil was more honest in that way? Showing both sides? [Yeah.] So he is hiding one side? Yeah [laughing].

Lewis 110526

  181  

[9 s] Jag ser ju en upplyst glaskula. Så ser jag en ring runt en hand. Och så ser jag en liten ring runt glas-kulan. Sen ser jag [6 s] ett hav och en himmel och [ohörbart] moln. [----] Jag ser SOLEN genom glaskulan, så klart. Men [-----] en hand som håller solens kondenserade ljus? Eller reflekterande ljus i en glaskula?

Christer 110325

MMM. Det där är min koppling till ALFA [en av Magnus hjälpandar], kan jag säga. Jag har just en sådan KULA, det har jag visat dig kanske? Just det, bergskristallkulan som vi har som länk till Alfa-energin. Yes, det är himmelsk energi väldigt ljus och len.

Magnus 110523

A picture of, a DAY-picture of sunlight. BLUE SKIES with [-] an ocean behind and the beach. And a hand holding a [–], I don’t know if it’s a glass or A BALL of some kind? With two ring, circles around. [-] One circle around and the other circle [---] like an eclipse, so to speak, one passing into the other. But it’s OPAQUE, it’s TRANSPARENT, IT’S CLEAR. [8 s] I think this is POSITIVE and [----] it’s quite DEEP actually. Because it’s coming through the crystal, the circular ball. There is the sunlight. And that is [-----] THE STAR of this world, the light source actually, the light source [-] from physical aspects. So it’s very physical but it’s also [6 s]. Because THE PLACE were the circles ARE is trying to [11 s], is trying to CENTRE THE ENERGY. And [12 s] holding, trying to hold the energy. It’s interesting when. [15 s] It also shows how LIGHT, how effective light is. And like the shadow on the hand and the light coming through the crystal. And the round reflecting showing the image of the hand and the crystal. [7 s] Hmm.

Lewis 110526

  182  

[---] En droppe som studsar uppåt efter att ha träffat vattenytan och den är RÖD. Jag ser en kristallin [-], vackra färger, jag ser en TILLTALANDE komposition. Men jag ser ingenting speciellt magiskt med den. Nästa [bild].

Christer 110325

Mmm, mmm, mmm, mmm, mmm. Oh my GOD. ”Red is the colour of my true loves blood.” MMM. Det är en urcell. [Vad sa du?] Det är en URCELL.

Magnus 110523

[---] The ripple effect. It’s like, almost like A GLASS IMAGE of a drop that is falling on or is coming back up. There is [--] A BALL THERE. [-]And the drops are built, I believe, of coloured water with a [-] ruby colour. [13 s] AGAIN I think this is, it speaks to me on the universal level and [-] how an energy interacts and how the ripples can go out in all directions and continue like, like WAVES. Will continue, until it touches SOMETHING ELSE and then that affects that energy. SO perhaps before anything fell into this liquid it was perfectly calm. And then through receiving A NEW ENERGY it completely ALTERED the shape of it and changed it. And [12 s] this is how [-] ENERGIES of the Universe works BECAUSE everything is IN WAVES, frequencies. And we are continuously receiving [-] energy through waves.

Lewis 110526

  183  

[--] Ett åsknedslag, [-] naturlig kraft. [-----] Men jag kan också se kanske en URSPRUNGLIG [-] bild. Jamen det är en ögonblicksbild av ett blixtnedslag. Och blixten och hur den förgrenar sig, som ett, liksom ett litet nervsystem. Men, och VACKRA FÄRGER, DRAMATIK. [-----] Nästa [bild].

Christer 110325

OH BOY, det här är fire power. Det här är fire power. Det är fire power. Jag brukar ha meditation på mina Masterkurser då du känner att du är ett gammalt träd på en kulle. Och så slår BLIXTEN ner i TRÄDET, så du tar in BLIXTENERGIN. Det brukar man bli väldigt alert av, kan jag säga. Det brukar man bli VÄLDIGT ALERT AV!

Magnus 110523

Oh, a sunset or sunrise, a lightning storm? A beautiful SKY, a red SKY behind and clouds. Ahm [-----] the lightning is [----], is, is like the roots of the tree, [6 s] grounding itself actually. Very very powerful, very beautiful. [--] And this shows the power of nature and [-] what it’s also CAPABLE OF ‘cause it looks like the lightning struck the Earth. Because there is [-] a STRONG IMAGE of LIGHT, where it has made contact with THE EARTH. AND [-] this is a bit like HEAVEN AND EARTH coming together. So this, this LIGHTNING STRIKE is actually helping to BALANCE the Earth’s polarity. Which happens every second of every moment. Somewhere on the Earth is a lightning [-] strike. And this is helping polarize the Earth’s magnetic field, [-] it’s balancing. [--] And I personally love to be out in storms and sit in storms [laughing]. You are not scared of storms? No. [-] There is nothing to be scared of.

Lewis 110526

  184  

[---] He, he, jag ser en prisma. [---] Jag ser ett vitt ljus som förvandlas till ett antal färger. Jag ser ett FLÖDE. [----] Men jag ser också en prisma som skapar det här flödet, och LJUSVÅGOR. Och jag ser också att den är [--] UPP OCH NERVÄND, prismat. Det skapar fel ordning, det skall vara tvärtom. [--] De [ohörbart] färgerna skulle vara neråt, tror jag? Tror jag det skulle vara i alla fall. Nu kommer visserligen inte ljuset uppifrån, nu kommer det ifrån sidan. Det borde ju vara så att det rätta, jag ser att det är något lurigt med det. [--] Upp och nervänt, kanske, [--] prisma? Och sen så för mig också naturligtvis [--] TRIANGELN, DÄR. Den symboliserar då liksom det ALLSEENDE. [--] Liksom det [---] tredje ögat. [--] Mm.

Christer 110325

Mmm [--] blicka in. Blicka in, ljusmysteriet. Mmm, ljusfrekvenserna. Mmm. DARK SIDE OF THE MOON126, HA, HA, HA. [Även jag skrattar]. Jag är en stor Pink Floyd fantast kan jag säga. Det här känns som reklam för väldigt märkliga preparat. It’s a real refeer127. Jaa, INTRESSANT. Jo då. [Hans fru] har inte hört så mycket på Pink Floyd. Hon höll på att flippa ur när jag körde Dark Side of the Moon för henne. Det förstår jag. Det gör jag varenda gång jag hör den. TACK SÅ MYCKET FÖR TITTEN.

Magnus 110523

Oh [giggling]. [---] Yeah, TRIANGLE, A PYRAMID and [-] like a prism and the light coming in from the left. And as it goes into the prism, I presume as a crystal, it’s reflecting the [---] light frequencies that are male, the other side as colours. And [6 s] this for me is showing the [---], the different vibrations of life frequencies within light, physical LIGHT itself. And this is also showing the ultraviolet light that’s there fore example, and the radio wave light frequencies. And these are, these are in this [-] that [-]TRANSFORMS through the prism, as colour. SO, this is [-], this also HAPPENS when you have the rainbow. The rainbow is actually crystalized light [giggling]. Yeah, light being crystalized and there is a rainbow. But this does not foreshow higher dimensional light, fourth and fifth dimensional Light. That doesn’t being accomplished yet. But it is a very good [-] image of, of [-], a flowing image of, of what light is. [14 s] And again, because the human body is a crystalized form of this, we are also receiving these colours, THROUGH LIGHT, that are helping to balance the body. OK.

Lewis 110526

                                                                                                               126 Bilden liknar omslagsbilden på Pink Floyds skivalbum med det namnet. 127 Marijuanacigarett.

  185  

13.2 Christer om clairvoyance (091201).

Berätta lite mer om clairvoyance, om hur du ser auror? Sist var du inne på chakras, färger, stjärnor, kosmos och sådana saker? … Vad är det du ser? För det första, clairvoyancen arbetar på två sätt; clairvoyancen kan dyka upp precis helt oförhappandes. Att jag bara ser någonting. Och då tänker jag att, det kan ju hända för att den här personen jag pratar med vill att jag skall veta om det? Där finns alltid den här kontraktstanken, integritetstanken; att jag kan aldrig veta någonting som den här personen inte vill kommunicera… Jag jobbade på ett företagsuppdrag i Tjeckien en gång… Och det företaget som jag träffade, som var i radiatorbranschen, hade en kvinnlig representant som var väldigt trevlig, var schysst, kamratlig och professionell, på ett väldigt korrekt sätt. Men… när jag pratade med henne… så plötsligt fick jag en vision av att hon, alltså hon hade bara ett hål i underlivet. Alltså bara som ett rör… Det kom upp en clairvoyant bild, så. Det var inte alls sexuellt på något sätt. Det var bara en bild som jag fick. Men hur tolkar du hålet? Nej, nej, du skall höra här. Och sen så fem minuter senare så kommer hon in på att hon inte har några barn. Att inte hon kan få barn. Och där kan det vara så att hon ville, hon avsåg att berätta det. Och kanske att samtalsämnet höll på att forma sig men att jag kunde, fick en bild av det som hon tänkte berätta. Jag fick en bild av det faktumet att hon var steril. Eller kanske opererad? Det framgick aldrig. Jag känner bara att det fanns ingenting, här fanns ingenting. Det var det jag fick upp. Och sen så säger hon det, senare. Och det där kan hända. Att man får upp en, om jag inte hade varit så clairvoyant som jag är så hade jag kanske fått upp det som en intuitiv känsla? Så du läser tankar innan de kommer ut till? Ja… Jag får en bild istället. Sist berättade du också om saker som fanns i personers auror… som inte var de själva ändå? Alltså andra väsen i deras auror? Att det sitter parasiter, ja, just det. Det är klart att det gör. Det kan sitta och gömma sig, parasiter. Det händer också mycket i det här med healing, att det sitter saker. Då är det inte heller demoner. Det kan vara helt andra saker än demoner. Demoner är ju liksom en klass för sig ju. Men det kan sitta saker som man uppfattar som stora insekter. Eller någonting som, det kan ju vara kvalster som man ser, förstår du. Det kan vara baciller som har det här utseendet. Man kan ju, jag vet säkert att det satt en form av parasit hos en klient, när jag höll på med healing, mellan skulderbladen. De här parasiterna… är ju ganska oangenäma att se på. De ser olika ut men jag föreställer mig att informationen kommer ändå från klienten. Via i alla fall, det är inte säkert att jag ser det med min clairvoyance direkt. Det kan vara klienten har svaret, men jag letar efter svaret hos klienten. Klienten visar mig vad klienten har. Jag kanske aldrig ser objektet direkt, utan via klientens? Det kan ju vara så också att jag egentligen bara läser klientens konklusion? Vill du förklara all clairvoyance som det, att det? Det måste finnas andra varianter också där det inte alls har med klienten[s medvetande] att göra? … Det går ju emot den teorin att vi har all information inom oss. Alltså har vi den informationen inom oss så behöver vi bara tappa ut det från klienten. Och då kan ju social kompetens räcka länge. Även på spirituella plan. Men tror du 100 på den då? Nej, nej det gör jag inte. Men jag tror att man måste vara medveten om att det kan vara så. Att det är mycket lätt att dra ut information egentligen. Det är samma sak som att prata med en klient på en bra samtalsterapi. Och läsa mellan raderna. Det är ju ungefär samma sak. Klienten säger i alla fall det som klienten behöver säga. Den lägger ändå in någonting i varje ord så man skall förstå lite mer. Och att man kan koppla det till flera strängar. I healing säger man väldigt lite utan den är väldigt bekräftande bara. Så

  186  

att det finns alltid en bekräftelsefas i en klient innan det öppnar upp mer. Och någonstans tror jag klienten kan ändå styra hur mycket jag kan se. Alltså om man skall se oberoende av klientens vilja att visa upp, det tror jag också kan hända. Men jag tror ändå att det vanligaste är att klienten kommer för att lösa ett problem. Klienten är redan från början villig att arbeta som sjutton med det här, och visa upp.

13.3 Lewis om reinkarnation (110526). So the free will and logic is transformed into the higher consciousness?

Yeah! Because it’s a learning

It’s a learning process. OK, then I got that part. I assume that when you are reincarnated you are going higher and higher from the third? When you start from the fourth and then when you reincarnate, you reincarnate to the fourth and the fifth? Or is it one lifetime? No, it’s not like that. [Long silent pause when he pours up water.] Between the third and fourth dimension is very strong far time for a soul to progress. And there can be a slipping in and out between those dimensions of consciousness. Behaviour patterns etc. can take some time. [Long pause]

But is it a human lifetime? It could be many life times. But with the progression of global consciousness expanding more [souls] like coming to the Earth. Many souls come that experience two or three life times in one. And that’s when they have a strong life, going through many, many difficulties, that gives opportunities, to grow spiritually. So we can’t blame any of us, or “this is a though life” or “I have had a though time”. It’s about our own vision of who we are in relation to the God or the creative energy. So, for example, Christ, I believe, lived 27 life times in one. And that’s phenomenal. And that was packed until he was 30, 35, or something. When he was crucified. I mean that is a tremendous karma, tremendous growth, isn’t it? And personally I feel that I probably had two or three life times in this lifetime through [mumble] experiences I have had. So a ’life time’, that’s like a certain amount of experiences? Yes. In a way, it’s not about “time”. It’s how much you experience during that time? So you can have a lifetime in three years if you have a really intensive? Well, yes. Because you are transforming the karma, you are changing the karma. And you will not have to reincarnate to do that any longer because you do it in this life. And that’s deep because many thousands of years ago, ten thousand maybe, beyond that, the consciousness of beings at the Earth would have to reincarnate. Perhaps work with one aspect or two aspects. But now, I believe that has been speeded up so we don’t have to reincarnate to work with one or two aspects. We are already doing them by living through it. Yeah, completely. And then transforming them completely. But then my question was that if you approach the fourth dimensional consciousness in this earthly lifetime, and then you reincarnate again, and you continue from that level. Is that correct? Or do you have to start from scratch? Well, that is down to the individual souls deciding because we do not directly remember a past life. And there is very good reason for that because you would screw it up actually. You would avoid this and avoid that and not going to this, not going to that just to suit what the Ego say or not to. So we don’t see, we do not understand any of our past lives until that is necessary in some way. To be given it or showed it. So if I had been, for example, a war lord in the last life and in this life I maybe become a priest, to balance that.

  187  

To get closer to God, or to the Creator. If I have been involved with healing, or if I have been a priest in some way, then in this lifetime I may come back to continue serving in perhaps politics. Or in some other way, as a scientist or as a doctor. And so that positive karma, the transformation will, the consciousness will be used in intelligent way. … When you say that time is approaching the fourth dimensional consciousness, that means that people who are born in this time have easier to reach the fourth dimension because of the environmental aspects when you [mumble] on Earth? We are in it now. We are in the fourth dimensional consciousness now. So even if you are blank you start from a higher level because of the way the environment is just now? It’s just a higher level than if you were born in the Medieval Age or something? Is that a good understanding? The Earth is receiving more Light from the Universal Consciousness… If you look at the Earth, if you look at the different cultures of the Earth, and you will see that some of their basic instincts are Medieval or even Stone Age actually. Now they are, actually, they are lost in lower consciousness. Deeply lost in lower consciousness. And they are the ones that will find it most difficult to step out of that. Now the ones who are already on the path, who had been developing and looking at their life, and trying to raise their conscious-ness, will find greater harmony in their life. And how to interact with life on Earth and to develop spiritually.

13.4 Lewis första resa till Underjorden (110131). . In my development, I first went to this Black belt in the end of the world. I was taken there by what is called your main guide. My main guide is a spiritual guide that is not earthbound, it is in spirit. And it’s a highly developed form, positive form of spirit. And I sat and was meditating and my main guide was teaching me, guiding me through my spirituality; to my inside, to take me to other dimensions, to see other worlds etc. And I said to my main guide: ”In this meditation, I would like to go to the Underworld because I want to help someone transform, transform someone.” And my main guide said: ”Well, I don’t think that might be a good idea because they won’t listen to you.” And I said: ”But I want to try.” And he said ”OK”. So we went, under meditation on a journey to the Underworld. And the Underworld is, is perceived by that person, just as you perceive this world, the Underworld is perceived by that person. So I found myself in a village, on the outskirts of a village. It was probably 18th C, or something like that. And I was walking through this longest road, not [mumble], just dirtroad, to this village. And at the outside there was a small cottage, with a garden fence, a wooden fence. And the gate was broken, and the curtains were drawn, and it looked very bleek. And I said to my main guide: ”I want to go there.” So he looked like that [facial expression?], and put his hands up and said: ”Sure, carry on [laughing]!” So I walked down the garden path, feeling the energies of the place, and I knocked on the door. No answer. And I turned around and looked at my main guide. And my main guide lifted his hands and [facial expression?]. I knocked on the door again and this voice coming from within said: ”What do you want? Who is there [in an aggressive, hostile voice]?” And I said: ”All right, I have come to help you”. ”Go away”, he said. ”I don’t want your help, go away.” And I waited and I knocked again. And then I felt, I heard someone coming to the door. And the door open and a very little life, ten centimeters or two inches or something. I saw this, this dark face, this ogre. And I could see through the crack, and everything, the smell, the decay, and everything was dark. And it said: ”Go away, go away, I don’t want your help, I don’t want your help.” And he slammed the door. And I turned around. And then I walked back to my main guide. And I said… ”I think what I’ve learned here is that you can only help those who want to be helped. You can’t force anything here. It has to be voluntary. That soul is not ready to leave or transform into the Light. It will remain here maybe thousands of years. And it will be locked into this place because that’s how it sees its life to be.” So from that moment I realized that I could not, would not interfer with anyones life. I would only go when asked or invited to help. And that’s the very, very truth.

  188  

13.5 Christers helande genom Kristusenergin (110325).

Men jag kan ju inte lämna kristendomen eftersom den första, främsta företrädaren för kristendomen också är min ikon i healing väldigt mycket. Jesus, alltså Kristusenergin. För mig är den ju, är det någonting han är bra på så är det just detta… [Som] healer deklarerar jag att han är en mästare. Alltså han är lärare i detta. Han är den bästa som någonsin, alltså i min värld den främste genom tiderna. Han behöver inte vara, alltså det räcker med att han har denna gåva som healer. Även om han inte får folk att gå på vattnet eller. Alltså så att han skapar väldigt kraftfulla förändringar. Det är helt klart att han gör… ... Kanaliserar du honom [Den Helige Ande] när du healar? Bara så jag förstår dig rätt. Eller inspireras du av den energin, att imitera energin? Jag går ju inte i trance. Det betyder att jag låter inte honom ta över. Jag låter inte någon ta över det utan jag får det nog mer det som att jag snackar med, att jag ber om kunskapen. ”Vad måste vi göra här för att det skall hända någonting?” Och då får du svar? Ja, jag kontaktar ett högre vetande helt enkelt. Och svaret kommer ju genom antingen aha-upplevelser, eller att jag plötsligt förstår någonting. Eller plötsligt så ser jag någonting som jag inte sett tidigare hos klienten. Som idag så hade jag ett sådant healing-fall… Så jag, nu visste jag att just den här klienten var väldigt religiös, katolskt religiös, och jobbade mycket med Mariaenergi. Så vi tog, jag kontaktade den energin, tog in den i rummet. Och då fick jag omedelbart svaret att det faktiskt var binjurarna som problemet låg på. Jag fick omedelbart svar. Men då visste jag, då förstod jag.

Mariaenergin? Klienten fick kvittera att den energin var där. Att det var mycket ljusare osv. För den klienten vet hur den energin känns. Så det bekräftade jag och det var vi överens om att så var det. Sen så plötsligt hände någonting i min vetskap om klientens problem. Och det var ju tack vare Mariaenergin. Det hade jag inte kommit på själv. Jag borde ha förstått det men jag gjorde inte det. Utan det kom så klockrent efter det att man ber om energi och kunskap.

13.6 Hur Lucia genomförde en omfattande exorcism på en pilot (110531).

Sen hade jag en kille som var pilot helt själv [utan att Lewis var med]… Han var en av de vackraste själar jag sett… Trots att han var så deprimerad, han var så nere, han var så slut, så. Och då skall man inte ha det här ljuset för att då skall det liksom gå ner på sparlåga… Men han hade det. Och då tänkte jag så här. ”Ja, det här med flygplan. Det är väldigt mycket elektromagnetiska fält. De sitter i cockpiten. De är strålade hela tiden och de, fan vet, de är högt uppe. Det är klart att det är närmare för dem att komma in den vägen.” Då berättade han att han hade varit på någon flygplats och när han hade gått med sin väska från planet ut så ”någonting hade hänt”, det sa han. Och han blev ledsen och han blev aggressiv. Om det sedan bara var en känslomässig energi eller om det var en varelse det vet jag inte då. I alla fall så skulle, då hade jag gjort en karta [över energifält i omgivningen av hans hem]. Han bodde vid Karlaplan1 då. Så jag hade gjort en karta och sa att: ”Du bor mitt i en sådan här triangel [av negativ energi].” och att ”Det har du ju på jobbet också så att du får ingen vila när du kommer hem för att du sitter i samma elektromagnetiska fält.” Eller [det är så] att vi väljer det för att det känns vant på något vis [med samma negativ energi oavsett var vi befinner oss]. Men hur såg hans karta ut på Karlaplan? … Han bodde mitt i en triangel med moderpunkter [triangelns spetsar där energin är som sämst]. Eller ganska nära en av punkterna. Så att vi måste stoppa ner kristaller i alla de här punkterna…

  189  

Just det här caset, kan du inte berätta lite mer i detalj… om hur du gör? Då hade jag pendlat fram, exakt, var han hade tre punkter. Den ena var energi som gick i magen. Man kan känna det, emotionell energi. Det andra var väldigt speedat nervsystem, i tanken. Jag känner i huvudet eller i kroppen vad det är för slags energi på de här obalanserna. Den tredje var egentligen bara hopkopplad med de andra. Och de här vortex-arna, det är inte det man ser ovan jord utan det ligger nere i marken… Men då kom han i alla fall. Och då hade jag gjort en sådan här karta som jag har här [hon visare en exempelkarta]. Tre exemplar har jag lagt fram på bordet i min mottagning. Han hade då träffat sin ex-fru med barn ute på Djurgården. Jag gick på toa och hör att brandlarmet sätter igång. Det låter kopiöst där inne. Då kommer jag in och hela rummet är rökfyllt. Jag hade tänt ett högt ljus, endast ett högt ljus, inga små. Och kartan låg längst fram på bordet. Bordet var ganska stort… Och jag ser att det glöder i Lewis visitkort, i mina visitkort, i duken, på väggen. Och det far flagor överallt… Och sen så tänkte jag: ”Men kartan, vad är det som har börjat att brinna egentligen? Det fanns ju ingenting som kunde ta eld?” Och jag var bara på toan någon minut, vet du. Så att den energin som visste att han skulle komma och få se vad han hade på kartan, den tände eld, eldade upp det här… [Det tända ljuset stod kvar i ljusstaken och brann fortfarande, dvs. det var inte orsaken till eldsvådan.] Hur gjorde du då [exorcismen på honom]? Då är det hands on på honom. Först så gjorde jag marken, runtom, rensade i lägenheten. Hur gjorde du då [mera tekniskt]? Det man gör alltid, när man gör platsen: jag sätter mig och mediterar, går in i en djup meditation… Ljus har man alltid. Ett glas vatten på bordet. Drar ner sitt eget ljus, öppnar för det universella beskyddet och sitter i sin egen kraft. Ser till att jag sätter allt mitt eget åt sidan – känslor, tankar, funderingar, värderingar. Och sen börja med att fylla ljus under platsen. Och har jag gjort trianglarna så börjar jag därutifrån. Drar ljuset in från de här punkterna. Berätta bara om trianglarna? De som vi pratade om, med huvudpunkterna. Jag drar ljuset in från de punkterna så att hela triangeln blir ljusfylld. Och där, i det jobbet redan, så kan man se clairvoyant, eller få till sig, vad det finns för energi. Så att man tar upp det. Alltså det är inte svårare än att gräva med sina händer eller ta sina. Lewis har inte berättat om triangeln nämligen. Nej, jag vet… Då drog jag in allt ljuset under hans hus. Och tog bort allt negativt som fanns i olika former. Man stänger ingenting. Men man lägger ljus på och så för upp det här så att man tar med en ljussnara … och sen visualiserar [man] en hiss upp, rakt upp i det högsta Ljuset för transformation. Håller kvar tills att du ser att det pulvriseras eller sprängs. Eller att de konverterar och sen kommer ner tillbaka. Och sen så fyller jag hela huset med Ljus. Från bottenplan, i alla avlopp, inlopp, utlopp, fönster, garderober men framför allt i hans lägenhet. Så att jag har tittat innan hur det ser ut med garderober, vad det finns för klädkammare och alla rum. Sen så fyller man, ungefär som du fyller en bägare med vatten. Då märker jag vad det är för energi, vad det är för olika slags energier och vad det är för ursprung och vad de har för vibration. Och i o m att jag har support, jag är bara en kanal för det här, kan man säga. Då får jag ju support att, ”Ja nu är det färdigt.” säger de, eller ”Nu är det rent.” och sen ”Nej, du får gå tillbaka dit. Det finns någonting där som inte är klart.” Så att man får inte lämna det förrän det. Sen har jag dragit upp Ljuset så. Sen lägger [jag] Ljus ut i alla väderstreck, som en stjärna. Och sen som en kompass mellan väderstrecken. Och sen när man lyfter Ljuset in så lyfter du Ljuset utanpå huset. Lägger som en kupol över och sen, inte välsignar, men ber om det högsta beskyddet, det högsta Ljuset, att hålla den kraften där så länge det behövs. Och sen så jobbar det i sig själv för kristallerna är ju levande organismer också. De går ju att programmera med det vi vill att de skall utföra… Och det andra [kristallerna] är rosenkvarts och ametist. Så att det pendlar jag fram på plats eller. Rosenkvarts och ametist, vad är det [bra för]? Det här är rosenkvarts [visar] och ametisterna står där nere. Så att ametisterna är egentligen för elektromagnetiska fält, om man har en dator eller någonting. Och rosenkvarts är för kärleksenergin, få ner

  190  

Ljuset och. Så ibland har man en av varje [i olika hörn], ibland har man båda två tillsammans. Och sen så preparerar man stenarna innan man stoppar ner dem i marken, med det jobb man vill att de skall göra.

Hur gör du det? Du har searching hand och leading hand. [Man lägger kristallen i en av händerna och] i meditation, eller i att bara vara en kanal, så ber jag om att få det högsta Ljuset att hålla vibrationen så att den här platsen hålls ren. Sen får jag sådan här ”Ja det är klart” säger de. Och sen kan jag lägga ner dem i jorden. Då är den programmerad. Så att vissa av de där är självrenande, vissa får man. Kluster är alltid självrenande i sig, så kraftfulla. Men sådana här små som är behandlade i fysiska världen, de får man programmera eller göra i ordning. Så att alltid de jag stoppar ner välsignar man eller programmerar man med vad man skall göra. Och sen gick han på healing några gånger efter. Men sedan var det hans egna tankar om sin värdelöshet och sin oförmåga att vara älskad [som gjorde att han senare drog på sig en ny besatthet]… Och det kan skapa den största ”inre” besattheten. Att bli besatt av en annan människa för att vi tror att vi behöver dem för att. Så han var mer ”tankebesatt” än? Ja, i o m att han hade dragit ner sig själv så långt så var det OK för det andra [att besätta honom igen]. Men var det här andra i honom också? Inte i men runtom. Men de var inga poltergeister utan det var mer själar som var olyckliga som drogs till [honom]. Och det bör man ju också vara noga med för att kunna se skillnad för att i de fallen så blir man påverkad av deras beteende som de hade när de levde. Och även som de har kvar då. För att de har fastnat någonstans, de har inte kommit över. Men de flesta gör om det till sitt eget, de tror att det är deras känslor, att det är deras negativitet. Så han gick och tyckte att han var värdelös, han var inte älskad. Och då naturligtvis så var det en sådan själ han hade tagit med sig. Som han plockade upp. För han var ju väldigt intuitiv och medial själv, den här killen… Jag sa att ”Det är inte dina [negativa] tankar utan det är ”den” som programmerar eller som du plockar upp ”dens” energi… Utan du gör om någon annans. Och det är egentligen en gåva att du är medial. Men du måste lära dig att ta hand om vad som är mitt och vad som är andras.” Fick du bort den själen? Ja, det var väldigt lätt. Han behövde bara komma hem… Men du skickade ut den själen i ljustunneln då? Mm, så att man följer med själv också. Det är inte bara att skicka dem, som många [gör]. Utan du följer med själv. Alltså någon del av mig följer med. Som en hiss. Det finns bara två knappar: högst upp och sedan [till]baka ner hit.

  191  

13.7 Hur Lewis transformerar De Mörka krafterna för gott (110131). What’s a poltergeist? A poltergeist is a strong negative force, an intelligent strong negative force. Only a visionary is able to exhume a poltergeist. I give you an example of how this works: I have been to houses where priests have been. And nothing has changed in the house with the Dark energies, the forces. The things moving, the things being altered, or changed. And I understood why quite quickly if the priest is not clairvoyant or clairaudient, has not developed the higher senses. They are working basically with rituals. And a poltergeist is beyond rituals. In other words, when the priest goes in with his Holy Water, puts it in all corners and use his certain prayers to remove Dark energies. Those will work up to a point. They will work if there is a Dark Force there that is not a poltergeist, but there is a Dark Force. It can remove, it can clear that space. But a poltergeist is beyond ritual. In other words, it will override what the priest has done, and just come back. So you mean it will just momentarily leave the space and then return again when? It has gone out the door to be there at the next moment… To remove poltergeists you have to communicate with it, on his own level. So, in other words, you have to see it spiritually and communicate with it. Because in the Universe there is no hiding place. It’s not a box, where you can hide in the corner. There is no shadows. There is no, where anything can hide in the Universe. Everything is connected. And many poltergeists have tried to escape the Light that I come with. And I have even chased them around the Universe where they try to change form, and change place, and to disguise themselves into whatever. Because poltergeists can be in, seen in the holiest person because it can put his cloak on. But you have to see through that. And you can only see through that with your spiritual eyes. So I have done this work and so nothing can run or hide from the exorcism, once you have tuned in to that vibration of the poltergeist. And then you transform it with your Light Force, with your Love force. And you transform it to? Send it back to the Light. I open a channel for it to return.

… So it’s not like exorcising it from a place or person, it’s exorcising it permanently? It’s a permanent healing. So actually what you are healing is, you are healing the poltergeist? So it can’t return to anyone else? So that poltergeist is “over”? That’s right. … How do you transform it? With my Divine Light Being. Isn’t that a kind of weapon then? It’s the Truth… Truth is Light. Light is Truth. The most powerful thing that we are, that’s Light. That’s our greatest defence. It’s not a weapon. It’s what we actually are. Let’s call it a tool? …Yea, it’s a tool. And I, this tool that I have is connected to the source, to the God Energy, or the Creative Energy. So I am simply a channel for that Truth, that Light. And working this way, this Light is far greater than me. In a way it’s like a prism, it’s like you put light into a crystal and it goes, you understand what I mean? [Mm]. But this prism is channelled directly to that negative force, to that poltergeist. So it targets at that, it targets at the energy. And holds it. And then removes it. Takes it out of that belt into the Universal Force for it to continue and develop on a spiritual level.

  192  

So, you tap the energy from the Light through you? You direct it to the Dark Force, the poltergeist? [Hmm] And that Light is dissolving the Dark Forces? Transforms, yeah. And how is it, it’s not dissolving, how is it transforming it? It strips away the negative. It strips away the control. It strips away the. But where does it go, the negative parts? It’s like you step into a dark room and you light a match [he snaps his fingers]. Where does the darkness go? Ah, so it’s not like you clean it, it’s just like? No, totally transformed. So it can’t gather itself again to manifest itself as a Dark Force. Because those Dark energies actually come from the consciousness of other people. … and then it never returns again? It can never return to that force again. Because it has seen the Truth. Do you remove or transform the Dark Masters? Remove, I am sorry, remove and transform the Dark Masters. That must be much tougher? Well, it requires focus. And perspective. And remain in your Light and your power. Because they will, if there is a crack in the cup they get in there. If there is a crack in anyone’s psyche, who is working with exorcism, they are in danger, from those in it.

13.8 Christer om hur han driver bort spöken (091201).

Men hur får man bort spöken då? Hur hjälper man dem att komma vidare? … För mig så är det ljuset, ett spirituellt ljus. Att de behöver gå in mot ljuset. Man kan visualisera att man, liksom en korridor av ljus eller cylinder av ljus uppifrån. Att det kommer ner änglar och hämtar hem dem, eller… Man visualiserar ljuset. Det kan också vara så att man ser ett väldigt tydligt ljus i rummet någonstans. Att man styrs av det. Det är helt synkronistiskt. Det är väldigt synkronistiskt när man jobbar med det. Om man ser sig omkring när man håller på med det så ser du massa saker som du normalt inte ser. Men hur förmedlar du det till spöket? Talar det. Så de lyssnar? Ja, talar. Alltså halsen är magisk. Ordet är magiskt. Det går igenom alla världar. Bönen går igenom alla världar upp till Gud. Eller om det är en kvinnlig Gud också man tillber. Så att ordet går igenom alla världar. Till djur också, till blommor också, till stenar också. Ordet går igenom allt. Allting har en själ. Och likadant, jag var ute med [min fru] vid något tillfälle i höstas, vi var i Bokskogen. Och så kom vi till en plats där jag tyckte att det var väldigt, väldigt svart, eller mörkt. Så jag gick in där för jag var lite nyfiken på vad det var för någonting och så kom jag till en tjärn. Och det var väldigt fridfullt men det var väldigt mörkt. Så då ställde jag mig där för att meditera. Jag tänkte nu skall jag rensa ut det där, vad det nu är för någonting. Det var inte bra för det syntes att där det var mörkt där funkade inte träden. Det var mörkare och det var inget liv där. Mycket kvistigt och så. Så att jag ställde mig, men det var ändå en bit ifrån, så jag ställde mig där. Där fick jag också upp bilder av, en liten pojke som hade dränkts i den där tjärnen, och väldigt svarta krafter och väldigt så. Kanske också en flicka? Men plötsligt så hände där att

  193  

nu stod jag där en lång stund och försökte förena jord och himmel. Man kan ställa sig där och meditera och så kan det bli en länk mellan himmel och jord… Plötsligt när vi stod där så började det blåsa väldigt intensivt… Det intressanta var att grenarna liksom lyfte, innan de for tillbaks, de lyfte precis som att det blåste underifrån och upp… Men i en skog gör det inte det utan det [sväljer] liksom i trädtopparna. Men här liksom lyfte kraften underifrån och upp. Och när jag berättar det här så ryser jag igen, när jag kommer hem, för att det var en sådan kraft. Och sen blev det väldigt mycket ljusare, på den platsen, efter det. Har du varit där efteråt? Nej, jag har inte varit där efteråt... Jag visste, jag var säker på att det hade funkat. För att jag var säker på att det som fanns där var, det ska ändå in i kretsloppet… [K]retsloppet är så starkt så får det chansen så kommer det in, när det är färdigt. Och det är väldigt bra för att kretsloppet att få in den här… Så jag har väldigt lite att förlora, även om jag kanske blir vansinnig en vacker dag eller någonting hoppar mig, så är ändå effekten för Universum och Jorden så stark, så stor att hela tiden bygga ett kretslopp. Varför skulle någonting hända dig? Nej, nej, jag tror inte för mig. Jag har utfört arbete. När jag går in i det, det är precis som min egen personlighet lite grann minskar. Alltså jag är inte längre viktig, när jag kommer in på en sådan plats. Det är precis som att jag vet, att min intuition säger, att här är någonting som är färdigt, som ska fixas. Och då gör jag det, helt opersonligt. Det är helt opersonligt utan jag bara liksom en kanal, ett redskap för någonting. För andevärlden kan inte manifestera sig fysiskt. Det kan jag. Det är det jag kan erbjuda, det är min insatsvara, att jag är fysisk. Och det kan hjälpa mycket i sådana här processer om man kan göra sig till ett redskap för de här krafterna, de högre krafterna, så kan man egentligen göra fantastiska, det kan hända fantastiska saker. Och det, gör man det gång på gång på gång så får ju andevärlden mer och mer förtroende för den individen, det tror jag. Det har hjälpt mig, tror jag, väldigt mycket de senaste åren. Ta i trä; dssh, dssh, dssh. Men ändå att rutinerna, alltså det är nästan rutinbetonat att man går in och gör ett jobb. Därför har jag också för mig uppladdningar, alltså kyrkan, alltså heliga platser eller gå in i sakrala rum och jobba. För mig blir det viktigare och viktigare för att liksom känna att stödet finns där. Att jag inte bara fantiserar. Utan att det verkligen finns det stödet. Och det känner du i kyrkan? Ja, ja... och sen tror jag andra människor de känner också att man kan hjälpa dem med någonting... Min tanke är ju ändå inte att vara skicklig på spöken. Men däremot så rensar jag gärna upp om det hjälper kretsloppet… Men konsten är att inte gå in och projicera någonting, utan att verkligen vara neutral. Det som händer det får hända.