Nationalekonomi för tolkar och översättare · Norden Sverige. 1950-1970 Krigsekonomi och ransoneringar under andra världskriget. Stark tillväxt i västvärlden under 1950-och

Nationalekonomiför tolkar och översättare

13 mars 2012

Den öppna ekonominFörväntningarnas betydelseSveriges ekonomiska utvecklingNationalekonomiska riktningar

Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen

Den öppna ekonomin

� Vi har hittills inte sagt mycket om utrikeshandeln, trots dess växande betydelse i Sverige och världen.

� Vi ska fokusera på två aspekter:- Valet av växelkurssystem.- Utrikeshandelns betydelse för stabiliseringspolitiken.

� Men vi börjar med två mått som är särskilt viktiga i sammanhanget:- Bytesbalansen- Växelkursen

Den öppna ekonomin

� Repetition från föreläsning 4: Bytesbalansen (current account) visar om ett land har överskott eller under-skott i sina affärer med omvärlden.

� Handelsbalansen+ Tjänstebalansen+ Nettoavkastning på kapital+ Transfereringsnetto= Bytesbalansen

� I Sverige 252 miljarder kr 2011. Drygt 7 procent av BNP.

Den öppna ekonomin

� Offentligt + privat sparande = Investeringar + nettoexport (+lager)

� Överskottet i bytesbalansen innebär att vi ”lever under våra tillgångar”. Vi lånar ut överskottet och skapar därmed fordringar på andra länder.

� Långvariga underskott i bytesbalansen kan bli problematiska, om de inter-nationella finansmarknaderna tappar förtroendet för betalningsförmågan.

Den öppna ekonomin

� Växelkursen (exchange rate) är värdet på en valuta, uttryckt i en annan valuta.

� Exempel: En USA-dollar kostade 6,63 svenska kronor den 1 mars. En krona kostade 0,15 dollar.

� När en valuta ökar i värde säger man att den apprecierar. Om den depreciserar minskar den i värde.

� Skilj på detta och revalvering/devalvering – uppskrivning och nedskrivning av en fast växelkurs.

Den öppna ekonomin

� Växelkursen påverkas av en rad faktorer:- Inflationen. Om priserna ökar snabbare i ett land urholkas penning-värdet. Det försvagar valutan.- Ökad efterfrågan på ett lands varor innebär att köparna behöver mer av landets valuta, som ökar i värde. - Intresse för investeringar från utländska företag.- Värdepappershandeln allt viktigare. Över 95 procent av valutahandeln.

Den öppna ekonomin

� Allt detta gör att växelkurserna kan variera kraftigt. Inte alltid tydligt varför.

� Företag med verksamhet i flera länder kan försäkra sig mot kursförändringar –kurssäkring.

� För finansiella placerare gäller att ta hänsyn till vad som kan tänkas hända med växelkurserna.

� Princip på avreglerade internationella kapitalmarknader: Samma förväntade avkastning överallt (justerat för risk).

Den öppna ekonomin

� Ränteparitetsvillkoret: Inhemsk ränta = utländsk ränta + förväntad förändring av växelkursen + riskpremie

� Exempel: Om räntan är 4 procent i Tyskland och 5 procent i Sverige är det ett tecken på att marknaden räknar med att kronan kommer att försvagas med en procent mot euron.

� Varför så höga räntor i Grekland?

Den öppna ekonomin

� När utrikeshandeln tas med i bilden förändras stabiliseringspolitikens villkor.

� Stimulanspolitik försvagar bytesbalansen. Detta beror på att en del av ökningen av BNP används till import. Detta kallas importläckage.

� Stimulanspolitik kan leda till högre inflation och sämre konkurrenskraft för de inhemska företagen.

� Motsatsen gäller för åtstramningspolitik.

Den öppna ekonomin

� Dessa aspekter har blivit viktigare i takt med globaliseringen.

� Mer handel, fria kapitalrörelser, mer internationella investeringar. 40 procent av Stockholmsbörsen är utlandsägd.

� Starkare konkurrens när hela världen är en marknad.

� Skattesatserna utjämnas. Svårare att avvika för ett land.

� Lönerna påverkas. Avkastningen påproduktionsfaktorerna tenderar att utjämnas.

Den öppna ekonomin

� Valet av växelkurssystem (exchangerate regime) har stor betydelse, för handel och företagande men också för stabiliseringspolitiken.

� I grunden tre alternativ:- Rörlig växelkurs- Fast växelkurs- Valutaunion

� Under 1900-talet var fast växelkurs det vanligaste alternativet. Nu har de flesta länder rörlig växelkurs. Några undantag: Danmark (fast kurs mot euron) och Kina (fast kurs mot USD).

Den öppna ekonomin

Källa: Wikipedia (Creative commons)

Den öppna ekonomin

� En rörlig växelkurs avgörs av utbud och efterfrågan på valutamarknaden. Det händer dock att centralbanker ingriper och handlar för att påverka kursen.

� En fördel med rörlig växelkurs är att landet kan föra en finans- och penning-politik helt anpassad till egna behov.

� Den stora nackdelen är att den rörliga kursen skapar osäkerhet för företagen. Detta kan hämma handel och investeringar mellan länder.

Den öppna ekonomin

� Med fast växelkurs är priset på valutan reglerat av staten. Valutan är då knuten till en eller flera andra valutor.

� Detta ger mer stabilitet än en rörlig växelkurs - så länge växelkursen är trovärdig. Starka spänningar kan dock uppstå om marknaden börjar tro att landet tänker devalvera eller revalvera.

� Landet måste hålla samma inflationstakt som ”ankarlandet” och kan inte fritt använda penningpolitiken.

Den öppna ekonomin

� I en valutaunion har länderna avskaffat de nationella valutorna och antagit en ny gemensam valuta.

� Länderna har en gemensam centralbank och gemensam penningpolitik.

� All osäkerhet om växelkurserna försvinner. Detta gynnar handel och företagande.

� Transaktionskostnaderna minskar.� Lättare jämföra priser -> mer

transparens och ökad konkurrens.

Den öppna ekonomin

� Nackdelen är att den gemensamma penningpolitiken kanske inte passar alla länder. Risk för asymmetriska chocker.

� Ett optimalt valutaområde har relativt homogen ekonomi och rörliga produktionsfaktorer.

� I en valutaunion som inte uppfyller dessa villkor krävs andra medel. Större roll för inhemsk finanspolitik, utrymme för rörlighetsfrämjande åtgärder och en gemensam finanspolitik.

Den öppna ekonomin

� Stabiliseringspolitikens villkor ser alltsåolika ut, beroende på växelkurssystem.

� Penningpolitiken blir mer effektiv i ett system med rörlig växelkurs. En ränte-sänkning försvagar växelkursen efter-som placeringar blir mindre attraktiva. Detta förstärker bytesbalansen.

� En sådan operation fungerar inte vid fast växelkurs, om kapitalflödena är fria. I så fall kan inte räntan sänkas, just för att växelkursen inte får försvagas.

Den öppna ekonomin

� Finanspolitiken får därför en viktigare roll vid fast växelkurs, liksom i en valutaunion.

� I båda fallen kan finanspolitiken ocksåbli mer effektiv, eftersom kopplingen till räntan blir svagare. Ett EMU-land kan föra en expansiv politik utan att det påverkar ECB:s räntesättning.

� Dock risk för högre inflation och högre långräntor. Samt devalveringsoro i fallet med fast växelkurs.

Den öppna ekonomin

� EMU har regler för att förhindra att länder utnyttjar dessa mekanismer.

� Tidigare fick budgetunderskottet inte vara större än 3 procent av BNP, utom vid stora BNP-fall. Fler kryphål infördes dock när länder bröt mot reglerna.

� Den nya finanspakten ställer strängare krav: Budgetunderskottet får vara högst 0,5 procent, justerat för konjunkturen.

� Också ändrad beslutsgång: Starkare roll för EU-domstolen och kommissionen.

Förväntningarnas roll

� Vi har flera gånger talat om förväntningarnas betydelse.

� Till en början räknade ekonomer ofta med adaptiva förväntningar. Förväntad inflationen nästa år = inflationen i år.

� Numera vanligare att anta rationella förväntningar. Individer och företag antas använda all tillgänglig information för att göra rationella förutsägelser om framtiden.

Förväntningarnas roll

� Två exempel på hur förväntningarna kan komplicera stabiliseringspolitiken:

� Lägre styrränta kan leda till att lång-räntorna stiger i stället för att sjunka. Möjlig effekt om sänkningen ses som signal om mjukare syn på inflationen.

� Sänkta skatter kan leda till minskad konsumtion. Möjlig effekt om hushållen räknar med att skattesänkningen leder till statsfinansiella problem i framtiden.

Sveriges ekonomiska utveckling

� Sverige har under 150 år utvecklats från ett fattigt jordbruksland till ett avancerat tjänste- och industrisamhälle.

� Detta är en möjlig epokindelning:� 1870-1910 Snabb industrialisering � 1910-1950 Internationell oro � 1950-1970 Gyllene årtionden� 1970-1992 Kriser och inflation� 1992- Nyorientering

1870-1910

� Sen men snabb industrialisering. Några faktorer:- Ökad produktivitet i jordbruket- Högre utbildningsnivå- Näringsfrihet- Stor utländsk efterfrågan

� I början av 1900-talet var industrin större än jordbruket.

� Viktigast: Massa-, malm- och stål- samt verkstadsindustrin. Företag som Aga, Asea, LM Ericsson, Separator och SKF.

1870-1910

Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�

Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)

2,20,91,72,41890-1910

2,00,90,81,01870-1890

USAGBÖvriga Norden

Sverige

1910-1950

� ”Den första globaliseringen” varade till 1914. Fri rörlighet för varor, kapital och arbetskraft.

� Utvecklingen bröts av första världs-kriget (1914-18). Inledningen på lång period av protektionism.

� Kort spekulationsdriven högkonjunktur efter krigsslutet, följd av kris 1921-22.

� Åtstramningspolitik för att återinföra guldmyntfoten, även i andra länder.

1910-1950

� Andra halvan av 1920-talet mer gynnsam.

� Börskraschen i New York 1929 utlöste en finansiell kris. Fallande tillgångs-värden fick banker att gå omkull.

� Detta ledde till 30-talsdepressionen.- Inställda investeringar- Pessimism bland hushållen- Åtstramningspolitik- Handelshinder och regleringar

1910-1950

� Sverige klarade sig bättre än de flesta andra länder. Tre orsaker:- Kraftig depreciering av valutan när guldmyntfoten övergavs 1931.- Relativt starkt näringsliv i spåren av krisen 1921-22. - Aktiv konjunkturpolitik efter riksdagsvalet 1932.

� Trots detta mängder av konkurser (bl.a. Kreugerkraschen). Arbetslösheten 25 procent 1932.

1910-1950

� Samtidigt färre konflikter påarbetsmarknaden.

� Under 1920-talet var Sverige ett av de länder som hade flest strejker och arbetsmarknadskonflikter.

� Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) om kollektivavtal lade grunden för lång period av arbetsfred.

1910-1950



1,61,01,82,51910-1950

2,2Drygt 1,0

1,72,41890-1910

USAÖvriga Europa

Övriga Norden

Sverige

1950-1970

� Krigsekonomi och ransoneringar under andra världskriget.

� Stark tillväxt i västvärlden under 1950-och 1960-talen. Några orsaker:- Återuppbyggnad efter kriget- Ny teknik slog igenom på bred front. Bilar och hushållsapparater.- Gradvis minskade handelshinder- Ekonomisk-politisk stabilitet. BrettonWoods-systemet med fasta växelkurser.

1950-1970

� ”Den svenska modellen”: Historisk kompromiss mellan s-styrd stat och det privata näringslivet.- Stor privatägd industrisektor- Stor skattefinansierad offentlig sektor.- Stark fackföreningsrörelse- Aktiv arbetsmarknadspolitik- Höga utjämningsambitioner

1950-1970

� Rehn-Meidnermodellen: En del av den svenska modellen.

� Strävan efter att förena låg inflation, låg arbetslöshet och inkomstutjämning. Fokus på utbudssidan av ekonomin. Skapa omvandlingstryck på företagen.

� Medel:- Solidarisk lönepolitik- Aktiv arbetsmarknadspolitik- Stram stabiliseringspolitik

1950-1970

� Växande problem i världsekonomin mot slutet av 1960-talet.

� Tillväxtboom p.g.a. återuppbyggnad klingar av.

� Dollarkris på grund av hög inflation i USA. Bretton Woods-systemet bryter samman.

� Ökad konkurrens för svenska exportföretag. Sammantaget större krav på omvandling och modernisering.

1950-1970



7,61,93,93,41950-1975

1,01,61,02,51910-1950

JapanUSAEuropa utanför Norden

Sverige

1970-1992

� Politiska beslut bidrog i stället till att minska omvandlingstrycket och drivkrafterna för arbete och utbildning.- Snabb utbyggnad av offentlig sektor.- Högre skatter och generösare trans-fereringar. - Minskad utbildningspremie. - Regleringar till skydd för företagen.- Företagsbeskattning låste in vinster.- Upprepade devalveringar.

1970-1992

� Oljekrisen 1973 i kombination med inflationsförväntningar orsakade som vi tidigare sett stagflation.

� Sverige och flera andra länder försökte hålla sysselsättningen uppe med hjälp av expansiv finanspolitik. Svenskt försök mer ambitiöst än på många andra håll. ”Överbryggningspolitiken”.

� Löneökningar och höjda arbetsgivar-avgifter ledde till kostnadskris 1976-77. Relativa enhetsarbetskostnaderna (real unit labour cost) steg 20 procent.

1970-1992

PLRAS

P1 B SRAS

P0 A

AD

YY1 Y0

1970-1992

PLRAS

P2 C

P1 B SRAS

P0 A

AD

YY1 Y0

1970-1992

� Minskad efterfrågan på svenska varor. Försvagad bytesbalans och utslagning av industrijobb.

� Nya lösningar: Devalvering av kronan och direktstöd till utsatta branscher (bl.a. varven och tekoindustrin).

� Devalveringar: 3 % 19766+10 % 197710 % 198116 % 1982

1970-1992

� Den sista ”superdevalveringen”genomfördes 1982 av en nytillträdd s-regering.

� Tanken var att detta skulle återställa exportindustrins konkurrenskraft och att inga fler devalveringar skulle behövas.

� Krav för bibehållen konkurrenskraft vid fast växelkurs: Inflation i takt med konkurrentländerna.

1970-1992

� Detta lyckades inte i Sverige. Flera orsaker:- Åtstramningspolitik i andra länder.- Höga löneökningar.- Svagt politiskt stöd för åtstramande finanspolitik. - Avreglering av kreditmarknaden 1985.

� Kraftig expansion av utlåningen och stigande priser på aktier och fastigheter.

1970-1992

Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål

1970-1992

� 90-talskrisen den värsta sedan 30-talsdepressionen. Sveriges BNP föll tre år i rad. Hundratusentals jobb försvann.

� Flera samverkande kriser:- Kostnadskris – Svag konkurrenskraft- Finans- och fastighetskris. - Valutakris – Spekulationer mot kronan- Statsfinansiell kris p.g.a. ovanstående.

� Yttre faktorer: Internationell recession, höga tyska räntor och valutaoro.

� Politiska beslut: Skattereform och slopad valutareglering.

1970-1992

� Bakgrund: Fortsatt högre inflation i Sverige än i konkurrentländerna.

� Överhettning i slutet av 1980-talet. Hög inflation + arbetslöshet under 2 procent.

� ”Stoppaket” fälls i riksdagen våren 1990. Regeringskris.

� Runt 1990 vänder konjunkturen nedåt i Europa och USA. Den svenska exporten drabbas. Bytesbalansen försvagas efter ett antal år i balans.

1970-1992

Källa: EEAG report 2012

1970-1992

� Politiska förändringar 1990/91:� ”Århundradets skattereform” gör det

mindre lönsamt att låna. Ränteavdragen sänks från 50 till 30 procent.

� Valutaregleringen avskaffas. Stora valutaflöden över gränserna tillåts.

� Regeringen förklarar att inflations-bekämpningen är det centrala målet.

� Kronan knyts till ecun (eurons före-gångare) i stället för till valutakorgen.

� Planer på EU-inträde presenteras.

1970-1992

� Misstro mot kronan medför valuta-utflöde och högre räntor.

� Realräntan stiger kraftigt. Hushållen börjar spara. Sparkvoten går på något år från -5 procent av BNP till 7 procent av BNP. Investeringarna faller.

� Fastighetspriserna faller. Högt belånade fastighetsbolag går omkull och drar finansbolag med sig i fallet.

� Stora kreditförluster för bankerna. Staten öppnar ”bankakuten”.

1970-1992

� Fallet i privat efterfrågan drabbar ocksåde offentliga finanserna.

� Budgetunderskottet stiger till 12 procent av BNP.

� Den borgerliga fyrpartiregeringen gör upp med socialdemokraterna om flera sparpaket under hösten 1992.

� Samtliga efterfrågekomponenter faller alltså.

� Y=C+I+G+NX

1970-1992

Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål

1970-1992

� Valutaoro i Europa under sommaren 1992. Den 8 september låter Finland marken flyta. Storbritannien och Italien följer efter någon vecka senare.

� Svenska riksbanken höjer styrräntan till 500 procent för att försvara kronan. Det fungerar tillfälligt. Räntan kan sänkas.

� Kronförsvar med hjälp av sparpaket och stödköp, men valutautflödet fortsätter.

� Den 19 november ger Sverige upp kronförsvaret och låter kronan flyta.

1970-1992



3,01,61,81,21971/75-1991/95

7,61,93,93,41950-1975


Sverige

1992-2008

� Efter det misslyckade kronförsvaret följde en omorientering av politiken.

� Ny penningpolitik. Flytande växelkurs, inflationsmål på 2 procent och ökad självständighet för riksbanken.

� Saneringsprogram för statsfinanserna.� Nya regler för finanspolitiken. Utgiftstak

läggs fast av riksdagen. Överskottsmålpå 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

1992-2008


1992-2008


1992-2008

� 1990-talets u-sväng enligt Eklund:� Nya regler för stabiliseringspolitiken.� Skärpt konkurrens och

omvandlingstryck. - Avregleringar och skärpt konkurrens, delvis p.g.a. medlemskapet i EU. - Konkurrens i den offentliga sektorn.

� Förbättrade drivkrafter för arbete, utbildning och investeringar. - Skattereformen 1990/91. - Sänkta ersättningsnivåer. - Decentraliserad lönebildning

1992-2008

� Över lag bättre ekonomisk utveckling efter 90-talskrisen.

� Högre tillväxt, låg inflation, överskott i bytesbalansen och goda offentliga finanser – men arbetslösheten har legat kvar på en högre nivå än förut.

� Några orsaker:- Förändrad politik (u-svängen)- Kronfallet- Gynnsam teknisk utveckling- Globaliseringen- Industriavtalet 1997

1992-2008

PLRAS

SRAS

P0 A

p1 B AD

p2 YY1 Y2

1992-2008



0,92,11,72,41991/95-2001/05

3,01,61,81,21971/75-1991/95


Sverige

Nationalekonomiska riktningar

� Keynesianer. Efterfrågepolitik för full sysselsättning.

� Den neoklassiska syntesen. Måttfull kontracyklisk stabiliseringspolitik.

� Monetarister. Normstyrd penningpolitik och avregleringar.

� Nyklassiker. Real business cycle theory= inget produktionsgap.

� Nykeynesianer. Rationella förväntningar och nominella stelheter.

� Den österrikiska skolan. Fokus påentreprenörskap och företagande.

Framåtblick

� Nästa gång (20 mars):- Finanskrisen (Eklund kapitel 21) - Riksbankens penningpolitiska rapport - Repetition Inga instuderingsfrågor. Läs i stället konjunkturrapporten och fundera på hur ni kan använda de teoretiska modellerna.

� Mottagning 15.30-16.45 i A263. � Anmälan till tentan senast 20 mars på

lista i F6. Öppet till 17.30 på tisdagar.

Nationalekonomi för tolkar och översättare · Norden Sverige. 1950-1970 Krigsekonomi och ransoneringar under andra världskriget. Stark tillväxt i västvärlden under 1950-och

Documents