Narv maj 2014

närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

nr 2 | 2014

fliP for english

En värld av motsatser rePortage från förenade arabemiraten

Syns kompetens utanpå?tema: jämställdhet

Pappa, make, forskare & egenföretagarePorträtt

ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Mar-tinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Ka-tarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Nordh, Viktoria Klingenfors, Åsa Hansdotter, Kajsa Johnsson, Elisabeth Dawson, Sofia B Liljedahl, Katarina Jandér och Mohsin Mohammed

omslagsfoto närv & nerve Kennet Ruona & Åsa Hansdoter

redigeringSofia B Liljedahl, redaktör

tryckElanders Sverige AB

foto till vänster: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal

adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

2

Syns kompetens utanpå? Såklart den inte gör tänker du. Det spelar

ingen roll om du är man eller kvinna. Lika

lön för lika arbete. Eller hur?

Temat för detta nummer är jämställd-

het. Alltså att kvinnor och män ska ha

samma möjligheter, rättigheter och skyl-

digheter. I Sverige är det ett politiskt mål

och betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att

forma samhället och sina egna liv.

Och visst vore det härligt om vi hade kommit så långt nu

2014. Dessvärre har vi en bit kvar, även om vissa saker blivit

bättre.

I början av året kom en rapport från Universitets- och

högskolerådet där man på regeringens uppdrag sett över jäm-

ställdheten i den svenska akademin. I rapporten får vi svart på

vitt: här råder inte jämställdhet. Ett problem som rapporten

tar upp är att diskrimineringen är sofistikerad, raffinerad och

ligger dold under ytan. Ganska obehagligt eller hur?

Statistiken kan hjälpa oss att se vissa saker. Till exempel

har Medicinska fakulteten bara 26 procent kvinnliga profes-

sorer trots att det finns fler kvinnliga doktorander, adjunkter

och lektorer. Att kvinnorna fördubblats på åtta år är ju ett

steg i rätt riktning men varför går det så långsamt?

På vår fakultet råder det mansdominans inom vissa di-

cipliner och kvinnodominans inom andra. Så om man slår

ihop alltihop så hamnar vi någorlunda bra rent statistiskt.

Statistiken når dock inte de underliggande strukturerna. Det

går inte att mäta vem som blir lyssnad på eller tagen på allvar

eller vems erfarenhet som tas tillvara på bäst sätt.

Och varför är jämställdhet en så känslig fråga? Många har

skruvat på sig när jag ställt frågor. Det blir mycket å ena sidan

och å andra sidan.

Klart är i alla fall att det är allas ansvar att få ordning på

jämställdheten. Så tänk ett varv till! Fundera på strukturer och

se din roll i den. Beter jag mig på ett visst sätt för att jag är

kvinna respektive man? Vore det inte fint om vi kunde säga

till våra barn eller barnbarn att oavsett vilket yrke du väljer i

framtiden så kommer det inte spela någon roll om du är kille

eller tjej. Men då får vi lägga manken till! ”Sisten med är en

rutten sill”!

Trevlig läsning!

sofia b liljedahl, redaktö[email protected]

Kontakta mig gärna med tips & idéer!

Missa inte:

8

4

TEMA: Jämställdhet

En värld av motsatserFörenade Arabemiraten

3

Porträtt

Pappa, make, forskare & egenföretagare

Två små barn, fru, labb och företag med bas i Los Angeles. Hur går det ihop? Forskargruppsledaren Mattias Magnusson har en genomtänkt strategi.

Familjen kommer först. Prioteringen är solklar och han delar

den med sin fru Jenny.

- Vi har kommit överens om att prioritera varandra och

våra två söner vilket fungerar bra. Vi delar på tidig hämtning

och senare på kvällen när barnen har somnat sätter vi oss och

jobbar. Vi stöttar varandra och jag hade aldrig kommit dit jag

är idag utan Jenny menar Mattias.

Postdoc vid uclaMattias Magnusson är 39 år och bor med sin familj i Lund.

Han kommer ursprungligen från Kristianstad, studerade vid

LTH i Lund för att senare byta till Biomedicinprogrammet.

Under sin tid som student började han på ett projekt i

Stefan Karlssons grupp och det var då intresset väcktes för

blodstamceller. Han gick vidare till doktorandstudier och

gjorde drygt tre års Postdoc vid UCLA tillsammans med sin

fru och barnen.

- I USA är det mycket mer självklart att man som par är

engagerade i yrkeslivet tillsammans. Vid UCLA var våra labb

nära varandra och vi kunde finnas som stöd och ventilera både

bra och dåliga saker på jobbet.

forskning ständigt i tankarnaMan stänger aldrig av sin forskning, den finns i tankarna hela

tiden, därför är det oerhört värdefullt med en livskamrat som

man kan dela alla tankar med och som förstår.

- Hur man än gör är man ändå frånkopplad från barnen

ibland men det har jag löst genom att vara fotbollstränare

för min 9-årings fotbollslag. Det är ett ganska stort åtagande

med träningar och matcher varje vecka men det ger mig och

min son tid tillsammans, säger Mattias.

humana blodstamscellerMattias arbetar med humana blodstamceller på avdelningen

för molekylärmedicin och genterapi på BMC. Kring forsk-

ningsområdet bygger han upp sitt eget labb.

- Jag är intresserad av vilka mekanismer som reglerar

blodstamceller och hur man kan generera fler till behövande

patienter.

I framtiden hoppas Mattias på att forskningen ska få en

mer klinisk inriktning, men det är en bit kvar.

eget företagFörutom sitt labb i Lund har Mattias också ett företag med bas

i Los Angeles, Novogenix Laboratories. Företaget distribuerar

stamceller till forskare och expanderar hela tiden.

Det går att starta företag, driva ett labb och ha ett fung-

erande familjeliv. Det är Mattias ett levande bevis för.

text: katarina branzén

Mattias Magnusson med sonen Carl i skidbacken. FOTO: Bitte Magnusson.

Pappa, make, forskare & egenföretagare

4

läs fler rePortage från förenade arabemiraten: www.mah.se sök på: På uppdrag bland minareter och skyskrapor www.lum.lu.se Film: www.youtube.com sök på: UAE Diabetes Training Programme

www.med.lu.se/hv/nyhetsarkiv/this_course_will_make_a_difference_in_our_country

foto: Sheikh Zayed Grand Mosque i Abu Dhabi.

En värld av motsatserI ena hörnet i hotellrummets tak upptäcker jag en liten guldfärgad platta med en pil och namnet Qibla som anger böneriktning. Under det att jag äter min kycklingburgare följer jag samtidigt en direktsändning på tv från Mecka. Det är många där. Det hade varit gott med ett glas vin men det serveras inte på hotellet.

Det är sista kvällen i Dubai efter en omtumlande och spännande

vecka i Förenade Arabemiraten där jag varit och besökt Fatima

College of Health Science. Mitt uppdrag är att rapportera om den

utbildning i diabetesvård som Institutionen för hälsovetenskaper,

Malmö högskola och Skåne Care bedriver tillammans. Under

veckan som gått har jag bott hemma hos de svenska lärarna i

Abu Dhabi.

Inför resan har jag gjort en djupdykning i min garderob efter

anständiga kläder som går tillräckligt högt upp i halsen, täcker

armarna och går nedanför knäna. Samtidigt som de ska fung-

era i 30-gradig värme. Till slut hittar jag två kjolar från slutet

av 80-talet och till det blir det skjorta och sandaler. Bredvid de

vackra, abayaklädda arabiska kvinnorna som skrider fram på sina

skyhöga klackar, känner jag mig ganska klumpig.

Vardagen här definieras av religion och tradition. Islam spelar

en stor roll även i arbetslivet och i skolan. Det är en värld av

motsatser: rik-fattig, varmt-luftkonditionering, tradition-ultramo-

dernt. Ungefär som i många andra länder – fast lite mer. Hela 85-

90% av befolkningen på 8 miljoner består av gästarbetare - de

flesta från Indien, Pakistan och Bangladesh. Sedan man hittade

olja på 1950-talet har landet med hjälp av dem utvecklats i en

otrolig takt. Var man än vänder blicken pågår byggnadsarbete.

Det nya regionsjukhuset utanför Fatima College har vuxit upp på

mindre än åtta månader.

De människor som jag har mött på skolan har varit fantas-

tiska. Blyga men nyfikna studenter har agerat i filmklippen och

ställt upp på foto efter foto. Engagerad personal har tagit emot

mig, svarat på alla mina frågor och bjudit på te. Nu är det dags

att åka hem och skriva ihop mina intryck.

Chauffören i taxin på väg till flygplatsen heter Amit och kom-

mer från Indien. Han jobbar mellan 12 och 15 timmar om dagen,

sju dagar i veckan för att kunna försörja sin familj i hemlandet.

Bilens display blinkar varnande när Amit kör för fort och han

tvingas lätta på gasen. När jag betalar påminner en automatisk

röst att jag ska ta mitt kvitto och inte glömma kvar något i bi-

len. Nej. Det ska jag inte. Däremot tar jag med mig något från

Förenade Arabemiraten som jag inte hade när jag kom. En stor

respekt och nyfikenhet på ett land och ett folk i stark förändring.

text & foto: åsa hansdotterfoto: Sheikh Zayed Grand Mosque i Abu Dhabi

faktaruta:I Förenade Arabemiraten beräknas 25 procent av befolkningen ha diabetes jämfört med i Sverige 5 procent. Sveriges höga kompetens inom specialistsjukvården tillsammans med vårt utvecklade teamarbete runt patienten, gör att en ny utbildning inom diabetesvård nu genomförs i Förenade Arabemiraten. Utbildningen heter Advanced Level Diploma Diabetes Education and Clinical Care och är en ettårig uppdragsutbildning som bedrivs i Abu Dhabi samt i Al Ain för sjuksköterskor med minst tre års klinisk erfarenhet eller läkare. Fyra svenska lärare finns på plats, två från Lunds universitet och två från Malmö högskola.

5

6

Global café Var tredje torsdag varje månad arrangeras Global Café. Det första som var den 24

april blev en succé! Alla doktorander är välkomna. Varje gång presenterar en inbjuden

gäst ämnen som hur man får anslag eller vilka karriärvägar som finns. Föredragen är

på engelska. Det finns alltid utrymme för frågor och mingel. Det bjuds på macka.

Kommande datum finns på webben: www.med.lu.se/intramed/globalcafe

Gymnasieklass på besök från LandskronaDen 8 april fick gymnasieelever från Allvar Gullstrand-gymnasiet i Landskrona prova på hur det är att plugga på det Biomedicinska programmet. Under en hel dag bjöds det på föresläsningar och labbar. Bland annat fick de studera två genvarianter av sitt eget DNA.

- Det här är en del i satsningen att hitta duktiga studen-

ter från skolor och

områden som vi

generellt inte når. Vi

vill också sprida vad

biomedicin är, säger

Thomas Hellmark,

programdirek tör

för Biomedicinpro-

grammet.

- Jag hoppas att studenterna ska fortsätta med natur-

vetenskap även efter gymnasiet. Men jag tror också att

besöket kan bli en injektion för att vilja satsa mer på skolan

redan nu i gymnasiet, säger Mats Svensson, biologilärare

och mentor på Allvar Gullstrandgymnasiet.

Reportage från dagen:www.landskrona.se/allvar_naturvetare.aspx

idé till samverkan?Har du en idé till samverkan med/eller samverkar du re-dan med en skola och behöver stöd, administrativ hjälp eller finansiellt bidrag för genomförande? Kontakta Viktoria Klingenfors, ansvarig för studentrekrytering på Medicinska fakulteten.E-post: [email protected]: 046-2227982

Thomas Hellmark och Mats Svensson

FOTO: Ingemar Hultquist

Ironman för diabetes! Professor Paul Franks ska göra en Ironman i Köpenhamn i augusti och hoppas kunna sam-la in pengar till diabetesforsk-ning. Inspirationen får han från sin fru som förra året kom 9:a i världsmästerskapen!

hur ska du göra för att samla in Pengar?Med hjälp av universitetets in-

samlingsavdelning ska vi starta en

donationskampanj och uppmana

såväl privatpersoner som företag

att mot olika slags belöningar

skänka valfria summor till diabetes-

forskning. Dessutom kommer jag

att blogga om mina förberedelser

och uppladdningen inför tävlingen

i augusti. All information kommer

såklart också att finnas på LUDC:s

webbplats.

Bloggen: http://diabetescareandcure.blogspot.se/ LUDC:s webb: www.ludc.med.lu.se/

vad forskar du På?Jag studerar främst samspelet mellan gener och miljö vid typ

2 diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Jag studerar även

faktorer som ökar risken för typ 2 diabetes, fetma och hjärt-

kärlsjukdomar tidigt i livet, med fokus på gener och livsstil.

En Ironman består av: 3,86 km simning,180,2 km cykling och 42 195 m löpning

Paul Franks i Puerto Rico 70.3 Ironman, mars 2013. FOTO: Allan Torres

6

7

På gång

vad gör en webbmaster?närv frågar ingemar hultquist, webbmaster På medicinska fakultetens kommunikationsavdelning.

vad gör en webbmaster?Min kompetens är ganska bred och jag ansvarar för allt

från den fysiska webbservern till viss programmering av

mjukvara – alltså för presentationen av hur webbsidan ska

se ut. Jag utbildar även de som ska publicera på webb-

platserna och ger support till dem om de behöver hjälp.

Dessutom administrerar jag webbplatserna tekniskt.

vilka Projekt är aktuella just nu?Det är svårt att säga då arbetet varierar en hel del och

vissa uppgifter ökar periodvis. Till exempel är supporten

mer aktuell under terminsstart och jag arbetar inte lika

mycket med det nu. Under våren har jag jobbat mycket

med programmering och layout för Intramed och sajten

Aktuellt om vetenskap och hälsa.

vad är intramed?Intramed är Medicinska fakultetens interna webbplats

där huvudsyftet är att samla resurser för personal och

anställda. Förhoppningen är att folk hittar dit och att den

ska kunna användas av alla. Vi vill gärna ha input på det

för att kunna förbättra det ytterligare.

hur länge har du arbetat här?Jag har arbetat på Medicinska fakulteten sedan 1998.

Innan jag hittade hit har jag varit verksam inom många

olika branscher. Men jag är ingen datakille egentligen, jag

är självlärd inom ämnet. För att bli webbmaster idag måste

man nog vara mer specialiserad och gräva ner sig i ämnet

för att lära sig.

text & foto: elvira sandegårdh

val inför Perioden 2015-2017Under 2014 ska fakultetsledning och fakultetsstyrelse utses för Medicinska fakulteten för mandatperioden 2015-2017. I ett första steg väljs en valberedning i maj och till hösten, när valberedning presenterat ett förslag, väljs ledamöter i Medicinska fakultetsstyrelsen samt förslag till dekanus och prodekanus.

Röstberättigade och valbara är anställda vid Medicinska fakulteten vilkas anställning omfattar minst 50 procent av heltid och som är förordnade tillsvidare eller har förord-nande som omfattar minst två års sammanhängande anställ-ning vid fakulteten. Doktorander med doktorandanställning är dock inte valbara då de i detta sammanhang räknas som studenter i enlighet med Högskoleförordningen.

För första gången vid fakulteten sker valet elektroniskt. Förhoppningen är att detta ska bidra till att öka valdelta-gandet.

bilderbokMalmö Allmänna Sjuk-hus 1957 - 1999 är en bilderbok skriven av Berndt Ehinger, Anders Biörklund och Torsten Landberg. Huvudelen utgörs av Björn Hen-rikssons runt 30 000 negativ från sin tid som

sjukhusfotograf. Boken går att köpas på Livets Museum i Lund och CRC-biblioteket på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

doktoranddagen 28 marsTemat var den lyckliga doktoran-den. Evenemanget lockade 220 doktorander och det bjöds på en eftermiddag med föreläsningar och matnyttig information. Kvällen avslutades med middag på Rådhuset i Malmö. Utvärdering och program finns på webben. www.med.lu.se/doktorandda-gen2014

forum medicum-Projektet Presenterar en koncePtkatalog den 19 juniDen 19 juni kl 9:00 i sal H01 på HSC, inbjuds alla fakulte-tens medarbetare och studenter att få en presentation av konceptkatalog med lokalförteckning för Forum Medicum. Materialet är framtaget av arkitektkonsulter och är ett över-gripande förslag på hur de olika miljöerna kan utformas. Konceptkatalogen är resultatet av det som har framkommit vid inventeringsrundor och workshopar, med utgångspunkt från tidigare visionsarbete. Lokalförteckningen är en ytupp-skattning av de framkomna behoven.

nytt nummer i juniNästa nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa handlar om ungdomar och deras hälsa.

8

FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Vi arbetar målmedvetet och syste-

matiskt med jämställdhet, likabe-

handling och mångfald. Det råder

nolltolerans mot kränkande sär-

behandling och diskriminering.”

Citatet är från den strategiska

planen för vår fakultet som vi

gemensamt tog fram under

2012. Det är stora och viktiga frågor som kan upplevas

vara svåra att tala om. I den här temadelen i Närv lyfts

jämställdhet, det vill säga att kvinnor och män ska ha

samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

Det är egentligen en självklarhet att universitetsvärl-

den 2014 bör utgå från kompetens och inte särbehand-

lar någon utifrån dennes kön. Vi är tyvärr inte där ännu.

Det visar mångas erfarenhet.

Den slutsatsen drar Delegationen för jämställdhet i

högskolan som arbetat med frågan på uppdrag av re-

geringen de senaste åren. Ni kan läsa mer om det i arti-

keln bredvid. De konstaterar att den svenska högskolan

fortfarande är en könsuppdelad och ojämställd arena.

Delegationen konstaterar även att vissa framsteg har

gjorts och att ytterligare framsteg förmodligen kommer

med tiden, men att det går för långsamt.

Även vi inom vår fakultet har ett viktigt arbete att

göra. Vår nämnd för jämställdhet och likabehandling

arbetar långsiktigt med dessa frågor. En av de viktigaste

åtgärderna är att ”öka medarbetarnas och studenter-

nas kunskap om jämställdhets-, likabehandlings- och

mångfaldsfrågor” som det står i vår strategiska plan.

Det sker bland annat genom seminarier och utbild-

ningsinsatser. Under 2013 deltog programdirektörer och

andra personer i ledningsställning på HSC i en utbild-

ningsinsats som fokuserade på psykosocial arbetsmiljö

där jämställd- het är en viktig aspekt. Under oktober

kommer BMC:s HMS-kommitté bjuda in till en liknande

utbildningsdag för 30 yngre forskare på BMC. Även

CRC kommer under nästa år att erbjuda någon form av

utbildning för personer med ledningsansvar.

Detta är exempel på viktiga insatser eftersom per-

soner med ledningsuppdrag har ett extra stort ansvar

för jämställdhet. Frågan kan inte vara något vi jobbar

med vid sidan av, utan den måste integreras naturligt i

alla medarbetares dagliga arbete. I grunden handlar det

om att ge alla samma möjligheter att utvecklas och att

använda den kompetens som finns vid vår fakultet på

bästa sätt. Det gynnar både individen och fakultetens

forskning och utbildning.

tema: jämställdhet

Syns kompetens på utsidan?tema: jämställdhet

gunilla westergren - thorsson, dekanus

Så beksrivs miljön i slutrapporter från projekt som studerat jäm-

ställdhet i Sveriges akademi med finansiering av delegationen

för Jämställdhet i högskolan (DJ). Erfarenheten från DJ-projekten

ligger till grund för rapporten Jämställdhet i högskolan – ska den

nu ordnas en gång för alla? Redovisning av regeringsuppdrag till

Universitets- och högskolerådet som kom i januari i år.

I den drar Universitets- och högskolerådet (UHR) slutsatser

kring hur det faktiskt ser ut. De ger också rekommendationer

kring vad som kan göras för att förbättra situationen.

- Den här rapporten är viktig eftersom den faktiskt ger kon-

kreta förslag på vad som kan göras, säger Anna Maria Drake,

vicedekan och ordförande i Nämnden för jämställdhets- och

likabehandlingsfrågor på Medicinska fakulteten.

hierarkier och forskaridealRapporten visar bland annat hur hierarkier, forskarideal och före-

ställningar om kön tillsammans resulterar i ojämlika arbetsvillkor.

Men också att det pågår ett generationsskifte där idealbilden

av den framstående forskaren som en hängiven man som låter

arbetet gå före familjen håller på att ersättas av en mer samar-

bets- och nätverksorienterad forskare som försöker uppnå en

balans mellan en akademisk karriär och familjeliv. Rapporten

Anna Maria Drake, vicedekan med särskilt ansvar för sociala frågor som arbetsmiljö, kommunikation, samverkan och jämställdhet. FOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Hur står det till med jämställdheten i Sveriges akademi?”Diskriminering på grund av kön som råder inom akademin är sofistikerad, raffinerad och ligger under ytan, vilket gör att den ofta är svår att få grepp om”.

9

tema: jämställdhet

menar att det senare idealet borde

leda till en mer jämlik forskarkarriär

på sikt.

Ett problem som pekas ut är att

de kvinnliga forskarna i högre grad

än de manliga ägnar sig åt så kallade

karriärstjälpande uppgifter. Till dem

brukar utbildning och administrativa

uppgifter räknas.

- Jag tror att kvinnor i större ut-

sträckning än män blir ålagda av sina chefer att utföra den

här typen av uppgifter.Förmodligen sker det omedvetet, säger

Anna Maria Drake.

Hon menar att mycket av arbetet kring jämställdhet ligger

på cheferna.

- De måste känna sig bekväma att prata om frågorna. Jag

tror att medarbetarsamtal kan fungera som ett bra verktyg,

säger Anna Maria Drake.

Hon menar att det akademiska systemet inte nödvändigt-

vis gynnar de duktiga ledarna utan att du blir chef för att du

fått anslag och därför kan anställa.

- Det krävs utbildning och stöd, säger hon och lägger till

att det numera finns ett antal utbildningar som man kan gå

om man är chef på Lunds universitet.

obekväm bildI rapporten framgår också att frågan om jämställdhet synlig-

görs på ett för akademin obekvämt sätt eftersom bilden av

akademin som könsneutral raseras. Det finns ett motstånd

mot att arbeta med frågan.

- Jag får ofta höra att det är en icke-fråga. Att vi redan är

jämställda, säger Anna Maria Drake.

Men fortsätter hon, statistiken visar annorlunda. Dess-

utom kan vi inte slå oss till ro bara för att vi når fördelningen

40 procent kvinnor och 60 procent män som är det mål som

Lunds universitet har satt upp för att jämställdhet ska anses

vara uppnått vad gäller olika befattningar och representation

i ledning.

- Det är de underliggande strukturerna som vi måste arbe-

ta mest med. Det är den så kallade kvalitativa jämställdheten

där allas erfarenhet, kunskap och värderingar tas tillvara och

får berika och påverka utvecklingen, som är den viktigaste,

säger Anna Maria Drake.

att välja det välkändaAnna Maria Drake poängterar vikten av att tänka ett varv

till när personer ska väljas eller rekommenderas för olika

uppdrag eller tjänster.

- Av slentrian kanske vi annars väljer det vi bäst känner till.

På fakulteten råder en snedfördelning vad gäller till exempel

professorer (74 procent är män) och administrativ personal

(74 procent är kvinnor).

kärnfrågaUHR skriver i sin sammanfattning av rapporten att lärsosä-

tena måste inse att jämställdhet är en kärnfråga och inte en

sidofråga.

- Vi måste fortsätta att nöta! Så att så många som möjligt

kan bli berörda och känna engegemang för frågan. Bara så

kommer vi framåt, avslutar Anna Maria Drake.

text: sofia b liljedahl

Hela rapporten finns på www.uhr.se/sv/Framjande-och-analys/Delegationen-for-jamstalldhet/

några årtal På fakulteten:

1880 första kvinnliga läkarstudenten1912 första disputerade kvinnan1964 första kvinnliga professorn1966 första manliga sjuksköterskestudenten2007 första jämställdhetsbokslutet2012 första kvinnliga dekanus

handlingsPlan - nämnden för jämställdhet och likabehandlingsfrågor

innehåller konkreta åtgärder för:

• diskriminering• likabehandling• genusperspektiv och intersektionellt perspektiv• rekrytering och befordran• ledarskap• lönesättning och anställningsvillkor

Aktiviteter, jämställdhetsbokslut för 2013 och statsistik för fakulteten hittar du på webben. www.med.lu.se/jaemstaelldhet

Hur står det till med jämställdheten i Sveriges akademi?

Anna Forsberg är en av Sveriges yngsta pro-fessorer i vårdvetenskap. Hon tog sjuksköter-skeexamen 1991, disputerade 2001 och blev professor 2011 i Göteborg och 2013 i Lund.

- När jag skulle disputera så sa professorn i kirurgi:

”Du behöver vara dubbelt så bra som alla andra – du

är kvinna, under 30 och dessutom är du rödhårig”.

Karriären har gått i racerfart trots att Anna Fors-

berg har varit i minoritet i hela sitt yrkesmässiga liv.

Som disputerad sjuksköterska. Som småbarnsförälder

med karriär i akademin. Som ung kvinnlig professor.

Hon har vägrat komma på tidiga frukostmöten eller

sena eftermiddagsmöte eftersom det inte har fung-

erat med familjelivet, men har trots det visat att det

faktiskt går att kombinera karriär och familj. Anna

Forsberg tycker tvärtom att barn många gånger kan

vara en tillgång, eftersom man lär sig att planera sin

tid bättre och bli mer effektiv.

tufft att vara i minoritetAtt alltid vara i minoritet är tufft och de villkor och

förutsättningar som finns för medicinsk vetenskap

och vårdvetenskap ser helt olika ut. Vårdvetenskap

betraktas i många avseenden fortfarande som en ung

vetenskap som är samma, eller som ingår i den medi-

cinska vetenskapen. Detta trots att utgångspunkter

och frågeställningar ofta är helt annorlunda. Anna

Forsberg beskriver en tydlig hierarkisk ordning mel-

lan medicinsk vetenskap och vårdvetenskap där den

medicinska forskningen ofta anses vara normen. På

Skånes universitetssjukhus är endast 0,6 procent av alla sjuk-

sköterskor disputerade jämfört med 38 procent av läkarna.

- En utmaning för mig som en av företrädarna för vårdve-

tenskap, är att vara tydlig med vårt fokus och det kunskaps-

bidrag som forskning om vårdande ger. En evidensbaserad

praktik kräver väl underbyggd kunskap om vilket vårdande

som främjar hälsa och bäst tar till vara patientens resurser.

sjuksköterskor samma villkor som läkareDet är tydligt att Anna Forsberg har en enorm drivkraft och

en fast övertygelse att sjuksköterskor ska ha samma möjlighet

och rättighet att forska som läkare. Trots det har hon genom

åren blivit utsatt för en mängd olika typer av härskartekniker.

- Det svåraste har varit att förhålla mig till mina kvinnliga

kollegor. De ser mig oftare som avvikande och ett hot. Ibland

genom att ifrågasätta min kliniska kunskap, men inte sällan

genom att ifrågasätta mig som mamma. Hur kan jag vara en

bra förälder och samtidigt en framgångsrik forskare?

Men för att kunna göra karriär är det viktigt att det finns

stöd på hemmaplan. För Anna Forsbergs man har det varit

en självklarhet att båda ska göra karriär och att de delar lika

på arbetet hemma. Och det är viktigt för Anna Forsberg att

stötta nya unga medarbetare och studenter:

- Det är fantastiskt att få vara en förebild för unga kvinnor

inom kåren och att de kan bli inspirerade av mig. Att visa att

man kan bejaka både yrke och familj. Och – som mina barn

säger – det är coolt att vara en av de yngsta professorerna i

Sverige inom vårdvetenskap.

text & foto: åsa hansdotter

10

tema: jämställdhet

Forskning på lika villkor?

faktaruta:Namn: Anna Forsberg Född: 1969Yrke: Sjuksköterska och professor med inriktning mot organtransplantation, universitetslektor på Institutionen för hälsovetenskaperHar: familj bestående av maken Ralph och sonen Erik född 1999 och tvillingar Axel och Alice födda 2005.Bor: I en Skånelänga på Österlen.Gillar: Att gå vid havet, ta del av de aktiviteter som byn anordnar, pyssla i trädgården.

Anna Forsberg, sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation. Här på avdelningen för transplantation och hjärtsjukdom, Skånes universitetssjuk-hus i Lund.

theme: gender equality

11

why did you start steP uP?“Like many other young scientists I wanted to conquer the

world, but didn’t know how to go about it. I saw that there

was a definite need for a network where young women

researchers could share experiences and help each other find

information and opportunities. Step Up is a network that does

just that. When we realised that the Faculty of Science already

had a similar network in place – WINGS – we decided to join

forces. We now work together and hold one big Step Up

event each year, as well as a yearly conference, and organise

a wide range of seminars, workshops and courses. I was also

recently appointed coordinator for WINGS, and this is the

first time someone not from the Faculty of Science has held

that position.”

why is the network imPortant?“Studies have shown that while women make up half of the

PhD student population, we become much more difficult to

find at professor level. This needs to change.

I have never experienced direct gender discrimination in my

workplace, and I know that not everyone is so lucky, but the

overall structure of the organisation still needs to become

more permissive to ensure equality and equal opportunity.

Networks like Step Up and WINGS are great resources for

women to meet likeminded people and get the support they

need to develop their careers.

In our environment it’s easy to feel isolated, so it’s important

to get out of the lab once in a while and meet people.

Our events are the perfect excuse to do so – providing an

opportunity to meet some great female role models and

mentors at the same time.”

what else needs to be done?“There is already a great level of engagement from the faculty

management team around gender equality issues, but there’s

always more to be done. But I think it’s difficult to generate

the changes necessary with only a top down approach. We

need more people to get involved at all levels of the organisa-

tion. And for the faculty leadership to give more support to

networks like WINGS and Step Up.

It’s also up to the individual to seek out the support they

need. If you can’t find it, start something yourself, or contact

an existing network like WINGS to see if we can help.

text: elisabeth dawson

Change from the bottom up!A couple of years ago Linnéa Taylor, Postdoc at the Department of Clinical Sciences in Lund, started ‘Step Up!’ – a yearly networking event for female PhD students and Postdocs at the Faculties of Medicine, Science and Engineering. nerve spoke with her to find out more.

FOTO: Maren Wellenreuther

12

theme: gender equality

Jimmie and Anna met in 1999 in the emergency room where they both worked as nurses. Anna was already in the middle of doing her PhD at the department now known as Health Sciences, while Jimmie had yet to start his.

”I was mostly in it to wear heels and make money, while

Jimmie wanted to be a researcher in order to improve the

health care system and help people. How pretentious!” Anna

says jokingly.

They both feel it’s important to have their own lives.

They don’t sit together during coffee breaks, and want to be

seen as two individual researchers with separate circles. The

downsides of sharing the same profession are that they are

often up against the same deadlines, and things that don’t

work so well affect them both. The benefits are that they

share the same basic values and have a great understanding

for each other’s working conditions.

”When I say ’I know how you feel’, I really do know

how it feels. You can appreciate successes and understand

challenges in a whole different way.” says Anna.

They think Lund University is in many ways a wonderful

workplace that allows employees a great deal of freedom and

opportunities to grow and develop.

“I have a big need for stability, continuity and harmony

in my working life, whereas Anna wants a challenging and

dynamic workplace. This means we naturally end up in

different situations. It’s fantastic to have found a place where

we can both be happy and have our professional needs met.”

Jimmie says.

However, they believe many university employees

wrongly interpret freedom to mean they should get to decide

everything for themselves.

”That isn’t the case. But there is plenty of room for

flexibility. You can go for the early swimming lessons, and

instead work when the kids have gone to bed.” Jimmie

suggests.

They have a clear system when it comes to working from

home. Each month they go through their calendars and write

down the days when they have to be in the office, even if one

of the kids is sick – they call these ‘veto’ days. If there is no

veto in place on any given day, they take turns staying home

when necessary. They have also divided up the weeknights,

each taking responsibility for two nights. This means that

every other day one of them can work late, go to the gym or

make other plans without feeling guilty.

“The kids shouldn’t feel that their gender determines

what responsibilities or opportunities they have. We want

them to see that both parents can stay at home and cook

dinner, go to the shops or the gym, or wherever.” Anna says.

Jimmie believes that women are under a lot of pressure

when it comes to gender equality issues, but men are also

A healthy approach

”I don’t want to sound like an idealist, but it’s much easier to live together if you share.”

Parental benefits in swedenIf you are employed in Sweden, or have been a resident for more than one year, you will in most cases be eligible for parental benefits from Försäkringskassan.Both parents have an equal right to parental benefits; there is no bias towards giving either parent a bigger share of the benefit allowance. PhD students – speak to your HR coordinator to find out what applies to you.

Parental leave:Parents are jointly given 390 days for parental leave with income-based compensation, and 90 days at the basic level. You can share the days as you choose, but 60 days of income-based compensation are reserved for each parent. There is an ‘equality bonus’ for parents who share their days more equally than the minimum requirement.

caring for a sick child (vab)Parents are entitled to 120 days temporary parental benefit (jointly, per child, per year) to care for a sick child. You can alternate who stays home within one illness period, but both of you cannot receive benefits for the same day.

TIP! View and synchronise VAB calendars with your partner on Försäkringskassan’s website to see whose turn it is to stay home.

more information about parental benefits: www.forsakringskassan.se

13

theme: gender equality

Jimmie Kristensson: born 1976, Nurse, PhD, Research AssistantAnna Kristensson Ekwall: born 1974, Ambulance Nurse, Associate Professor, LecturerChildren: Manne 9, Ellen 6, Idde 3Workplace: Department of Health Sciences

pressured into conforming to male stereotypes, e.g. being

more available for work – even while taking care of sick

children at home.

“But you can no longer base a successful research career

on working 80-hour weeks and planning your projects around

the premise that everyone is available all of the time. Most

of us won’t win the Nobel Prize. Instead, we want to build a

career that fits around a well-functioning home life. “ Jimmie

says.

Jimmie tries to avoid situations where he is subjected to

positive discrimitation as a male nurse. Anna was told that it

was a shame for the kids when it was Jimmie’s turn to take

parental leave.

“Such criticism of the mother is also a criticism of the father. Is

Jimmie not able to care for his children? The fact that I don’t

suffer a guilty conscience can also provoke many women.

But why should I feel guilty? There are two of us doing the

parenting.”

text and Photo: åsa hansdottertranslation: elisabeth dawson

Anna Ekwall Kristensson och Jimmie Kristensson with their children Ellen and Idde. Manne wasn’t home for the photo shoot.

news in briefNews in Brief – gives you short translated versions of some of the Swedish articles. If you want more information about any of the articles on this page, please email [email protected]

14

gunilla westergren- thorsson, dean

”We work purposefully and

systematically with gender

equality, equal opportunities and

diversity. There is a zero-tolerance

policy towards victimisation and

discrimination.”

The above quote is from

the faculty’s strategic plan that

we developed together during

2012. It highlights important is-

sues that are often considered to be difficult to talk about.

Nerve’s theme for this issue is gender equality, which is about

women and men sharing the same opportunities, rights and

responsibilities.

It should be obvious in 2014 that the world of academia

judges people based on their experience and knowledge,

wihout discriminating against individuals based on their

gender. But unfortunately this is not yet the case, as evidenced

by the experience of many.

That is the conclusion reached by the Delegation for

Gender Equality in Higher Education that has been working

with this issue by request from the government for the last

few years. They say that the Swedish higher education system

is still a divided arena, rife with inequality. The delegation also

says that while some progress has already been made, and will

continue to be made, it is happening far too slowly.

There is still much that needs to be done within our own

faculty. Our Gender Equality and Equal Opportunities

Committee works continuously to improve these issues.

One of the most important actions we need to take is to

“increase the knowledge of employees and students in issues of

gender equality, equal opportunities and diversity” as we say

in our strategic plan. This happens partly through seminars and

various education initiatives. During 2013, programme

directors and other staff members in management positions

took part in an education initiative that focused on the

psychosocial working environment, of which gender

equality is an important aspect. In October this year, the BMC’s

Environment, Health & Safety Committee will be hosting

a similar event for 30 young researchers at BMC. CRC are

planning to provide the same for staff in leadership positions

next year.

These are important initiatives as people in leadership

roles have an even bigger responsibility when it comes to

gender equality issues. We cannot simply work with these

issues as a side-line; we have to integrate them naturally into

all staff members’ daily working lives. The heart of this issue

is to give everyone the same opportunities to develop, and to

use the experience and knowledge found within our faculty

in the best possible way. This will benefit not only individual

staff members, but also the faculty’s research and education

programmes.

Gender equality 2014

global caféGlobal Café is an event for PhD students held every 3rd Thursday of the month. The first event, held on 24 April, was a great success. Each event will feature a guest speaker to address topics such as

applying for grants and possible career progression. There is always an opportunity to ask questions and to mingle. For future dates, please visit www.med.lu.se/intramed/globalcafe

gender equality in sweden’s academia“Gender discrimination within academia is sophisticated, re-fined and lurking beneath the surface, which often makes it difficult to address.” So says a re-cently published research report from the Delegation for Gender Equality in Higher Education (in Sweden). It states that women are often given more ‘career hindering’ responsibilities such as administrative tasks and teaching assignments, but that the

ideal view of a researcher as a career-focused man is shifting to a more cooperative researcher who tries to achieve a work-life balance. Anna Maria Drake, Vice Dean at the Faculty of Medi-cine, thinks much of the responsibility around gender equality lies with those in management roles, and that they must feel comfortable talking about these issues during, for example, development meetings.

fighting talk from the editorNerve’s Editor- in-Chief, Sofia B Liljedahl, is not afraid to speak her mind on the topic of gender equality, but found that many of those she approached for this issue were not willing to be quite as outspoken. It is outrageous, she says, that we are still batt-ling these issues in 2014, and that we are also still unable to talk openly about the

problem. Sofia urges everyone to take more personal respon-sibility in fighting gender inequality, so that our children or grandchildren can grow up in a society that doesn’t care if you are a boy or a girl. It’s time to speak up!

PHOTO: Charlotte Carlberg Bärg

Do dream jobs really exist?tim fieblinger

columnist

15

call for columnists If you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. For more information email: [email protected]: Most photos

When do you know that you have

found the perfect job? I heard the

answer is pretty simple; it’s when

you find yourself wondering:

“Someone is paying me for doing

this?” According to this definition,

I am not quite there.

On the contrary I believe I belong to the large fraction of

PhD students that roll their eyes on a daily basis, moaning: “I

should be better paid!” We work long hours and weekends,

but still it feels like rushing from one deadline to another.

And lab-life is really frustrating at times: experiments don’t

work, results are unexplainable and there is always some-

body finishing the last stuff without replacing it. Even if

everything works smoothly, you are always under the critical,

sometimes envious, sometimes condescending eyes of your

peers. Doesn’t really sound like the perfect job, does it?

In fact, struggling with one’s chosen career path seems

to be the rule, more than the exception for PhD students.

Therefore it is not too surprising that almost anyone I have

met during the years, dreams of a different profession. The

dream job! It comes in all colours and sizes: starting an

own company, making big money with a “suit and tie” job,

opening an Italian restaurant or a dancing academy, becoming

a runaway musician, home-cook or voluntary doctor in some

exotic country. Dream jobs are limitless – and the perfect

alternative to the frustrating life as PhD-student. So why not

follow your dream?

If you are wondering, I am no exception either. In my

dream-job scenario, I am a writer. Sitting in a café, maybe

under the sun of Paris or Barcelona, with a glass of full-bodied

red wine and bringing sharp and controversial thoughts to

paper. Admittedly, it is a Hemingwayesque fantasy – but that

can’t be a reason not to pursue it? Sometimes I toy with

the idea to escape the frustrating experiments and crushing

peer-reviews. Sometimes I even try to figure out the first steps

to make my dream reality. Buying a writers’ laptop maybe?

Finding a suitable publishing house? Can I choose a café

for my creative writing? However, the more I try to realize

my dream, the more I feel that being a real writer isn’t that

romantic at all. In fact, isn’t it all the same again: working long

hours, rushing from deadline to deadline? Being constantly

eyed by the critical, envious and sometimes condescending

editors, peers and public?

In the end, dreams are dreams and they disappear in

reality. So what to do during the days when your job se-

ems far away from being perfect? I try to remind myself why

I chose this path to begin with: curiosity, and passion for

science. And that keeps me persisting, regardless of how they

pay me. Although… I should probably be paid more.

Tim Fieblinger, PhD student at the Department of Experimental Medical Science

lunds universitet

box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se

nErvE! staff magazine for the faculty of medicine at lund university

issue 2| 2014

vänd för svenska

Gender equalityfamily life and science - do they mix?