Myologiska Dis sectioner Afhanclling Mus Men iskokroppen,1294966/FULLTEXT01.pdf · ÄPHORISMI PHYSIOLÜGICI. I. Legitimum eorundera processuum redilum, qui in perpetua mutabilitate

-g

Myologiska Dis sectionereller

Afhanclling om Mus k ler nei

Men n iskokroppen,med Med. Facultetens Samtycke

och

under inseende

HENB. WILH« B0MÅNSONAnatomise et Chirurgiae ProfessorRidd. af Kongl. Nordstj. Ord.

Ledarn, al Kongl. Wetenskaps Societet. i UpsalaIntendent öfver Sätra Haiso-Brunn,

Je in te bifogade PhysiologiskaA p h o r i s m e r

För Medicinska gradenTill offentelig granskning

utgifne afPEHR FREDR. APELQUIST

af Vestg. Ländsk.

På Medicinska Lärosalen den 8 Dec. i858.p. v. t. f. m.

XVIII. St.

Upsala Leffler och Sebell.

.

II

'

.

j"/ ■ '

AMIRALITETS- OCH STADS - APOTHEKAREN

högaktningsfullt

\ <7

af

P. F. APELQUIST.

n Huld Moder

och

9 9

Älskade Syskon

tillegnadt

af

PEHR FREDRIK,

ÄPHORISMI PHYSIOLÜGICI.

I.

Legitimum eorundera processuum redilum, qui in perpetuamutabilitate corporis vivi faciilirne dignoscitur, periodicitatemappt llant. Seil corpora organica spectandam praß beni seriemphaenomenorum, quae ad cerlas leges, statis temporibus rec»r-jentia, eveniunt et praeteveunt quotidie, , aut post hebdomadas,menst-s vel annos, ut iterum ocius seriusve ■rev.ertantur. llecteibitur dictum est, "passus rhythmicos om neni vita) epiphaniamtemperare"; hamque, sicut activitas coidia non interrupta seriernotiiuin oppositorurn absolvitur, ita tota vita corpoi ura organi-coruni diveisis, se invicem lente excipientibus, sibique quodam-modo adversarilibus actibus constat. Primaria autem et omuiumgravissima est vicissitudo quotidiana, qua, tamquam profypo,ceterae innituutur. Vices vigiliae et somni, sensus virium et las-situdinis, appetitus cibi et saturitatis, assimilationis et egestioniasua qua:que tempora suasque, uaturali quadam necessitate finita«,diei bora« occupant. In ipsis etiam acliv-itatibus organism i pri-rnariis spalio viginti quattuor horarum similes observantur pro-guessus et regressus; etenim ut in genere sensibilitas ét irrita-bililas inlerdiu nutritioui prominent, ita iriprimis vila nerveamalutino tempore, meridiaiio autem cordis et arteriarum incita-bilitas dominantur, donrc, viribus sensim consumtis, vesperi ne-cessitas somni atque cum ea regressus diclarum acfivitalum in-ciciit; his vero sensim recedentibus, reproduetivarn aclivitalemnoctu pcsevalere, manifestum est,

II.

Est autem-phasnomenon, non minus experienlia quam scri-ptorum tesfcimoniis confirmatum, seil, quod mors saspius noctu,aut si accuratius ternpus definiatur, post mediam noctem, velante lucem incidat. Jtluic contigua est observatio, hominis quo-

que partum, nisi a caussis forluilis aceelereiur aut retardelür,plrrumque ncfctu perfici. Utrique autem simile quid offeruntinferiores onanivmi, ex. gr. arbores, quarum fructus maturictiam noctu decidere suleni. Haec vero omnia arctissime cohae-rent cum periodicitate quotidiana, a'que huic vicissim ulleriorisunt docurnento. Seimus nimirum, reproduclivam activitatemnoclu praeeipue vigere, sensibililalem vero et irritabilitatem, atte-nuatas diei stimulis, recedere et quasi desinere, illius autem actio¬ne hoc effici, ut hte instaui entur. Constat vero inter omnes,mortem non subito sed psuliafim irrepere, seil, non omnia Or¬gana et systemata eodein tempore, sed continua serie mori,quemadmodum experientia evictum est, sensibilifatem primo,deinde irritabilitatem, poslremo autem vim reproduclivam ex-stingui, Si autem aliquid huic consimile jam in statu sano locumhabet, aliter evenire non potest, quam ut mors perfecta noctuiueidat, id -est, eo tempore, quo, post exstinclam sensibilitatemet irritabilitatem, reproduetiva etiam activilas, jarn magnopereimrninuta et brevissimi adhuc temporis intervalli ad perfectamdissolutionem indigens, cessat, quod necessario fiel, cum nequelLsec sine illis diutius dnrare queaU

Eadem est ratio puerperii, cum aclivitas organorum vege¬tativorum, quibüs genitalia muhYbria sine dubio adsoribendasunt, jam in statu solito noclu praevaleat. Itaque, cum feetusmafurus, cujus hu tri tio pariler ac corporis materni noctu absol-vetur, tamquam corpus alienum in uterum agit, reactio etiam aparte organismi materni erit eo efficacior, quo magis eandem,pro infante extrudendo, in hoc unp organo quasi collectam ob-seiTamu».

IIL

== 137Den kommer från linea arcuata esterna och från främre

delen af höftbenets yttre yta; dess fibrer ga vid främre ochmedlersta delen af muskeln nästan rätt, vid bakre delensnedt framåt och nedåt; de medlersta och bakre fibrerna of-vergå snarare, redan vid midten, i tendinösa fibrer; défrämre fibrerne bli£va köttiga allt ända till sitt slut; helamuskeln blir nedåt mycket smalare, och fäster sig på trochan-ter major, på dess främre skrofliga intryck ning. Den bakreranden af dess korta sena forenar sig med höftledens capsel-band. Emellan dess sena och troclianfer major träffas enliten slemsäck.

Den drar låret utåt,

Pyriformis.. Päronformiga mtukeln.

Dess bredaste köttiga del ligger i cavitas pulvis', bakomile tre första sacral nerverne; och dess längsta, smalaste delutom den samma, under glutasus magnus, bredvid bakre ran¬den af gl, medius.

Den kommer köttig och bred från oss. Sacri främre sida,nemltgen från dess 2:ra och 3:dje vertebrre spuriae, äfven somfrån främre ytan af s;ra, g.dje och 4.de processus transversispurii, äfven från det hvassa hörnets yttre yta vid höftbe¬nets bakre rand; gir på tvären utåt genom höftbensutskär¬ningen, blir smalare och rundare, och fäster sig med enlång, rund sena vid öfre randen af trochanter major.

Den roterar lätet utåt.

Gemini, Tv iIiingsmufHerne. -r

O.1

\

i38

Båda ligga emellan ramus deseendens oss. isclili och tro-chanter major, under glutseus magnus och nervus ischiadicuspå höftledgångens capselband; den öfre gränsar till pyrifor-mis och den undre til 1 quadratus femoris} båda uptaga ändanaf obturator internus emellan sig.

Geminus superior kommer från yttre ytan af spinaischladica, och med en smal fascikel från dess inre yta; dessköttfibrer förena . sig snart med den bredvid liggande senanaf obturator internus.

Geminus inferior, som är större och bredare, kom¬mer från öfre delen af tuber ischiij- bakom serian af obtura¬tor internus förenar den sig nästan med den Öfre, och före¬nas sluteligen med denna sena.

De understödja verkan af obturator internus»

Obturator internus, Inre hoftbenshalsmiskeln.

Den ligger till större delen vid Bäckenets sidovägg, ochmed sin smalaste del utom det samma, emellan båda gern i ni}i bäckenets cavitet* betäckes den af levator ani.

Den kommer från den undre, mindre delen af ossis ilciinre yta, från bakre ytan på oss. pubis horisontella och ned¬stigande gren, från inre ytan af 09s. ischii kropp och upsti-gande gren, och frän inre ytan af membrana obiuratoriajbakom yttre ändan af ramus horizontalis oss. pubis bildarden en springa, hvarigenom nervus obturatorius och vasa ob-turatoria ga. Dess undre köttfascikler stiga snedt upåt, dessöfre snedt nedåt, de medlersta transverselt emot incisuraischiadica; den blir hastigt smalare, vänder sig öfver denna

139

utskärning i frän Bäckenets cavitet, lägger sig emellan bådagemini, som förena 6ig med dess tendo, och fäster sig fram¬för pyiiformis vid öfre randen af trochanter major*

Emellan incisura ischiadica och denna mnskel träffas enstor slemsäck, som äfven förlänger sig emellan gemini ochubturator.

Den roterar låret utåt.

Quadratus Femoris, Fyrkantiga larrtiuskeln.

Den ligger vid bakre och öfversta delen af låret, underGlutaeus magnus och Nervus ischiadicus på obturator exter-nus, dess öfre rarid gränsar till den undre geminns, ochdess undre rand till adductor magnu». Under den stiger enbetydlig gren af art. circumflexa femoris interna up till tro-chantor 'major.

Den kommer från yttre sidan af tuber iachii, gar påtvären utåt, och fäster sig på linea intertrochanterica posterior.

Den roterar låret utåt.

Biceps Femoris, Tvuhofda lartnufkslrt.

Den ligger på bakre sidan af låret utåt, under fascialata och till en del under glutseus magnus; emot den sammalägger sig på yttre sidan vastus externus, på den inre seroi-tendinosus, med hvilken den uptill är hopväxt, nedtill emotknävecket aflägsnar den sig från den småningom mer utat;under dess caput longum ligger adductor magnus, och of;

14° ■ '

ver31 senan af semlmembranosus; under detta caput dockmera inåt, nedstiger nervös isciadicus, och inåt bredvid des»gemensamjna tendo nervus peroneus.

Dess Caput longura kommer rued en smal tendo fråntuber ischii och ligamentum tuberoso-sacrum; blir utvertessnarare köttigt, bildar en mer bred än tjock muskelbuk, medlivilken caput breve nedtill förenar sig; /öre föreningenblir den utvertes åter snarare tendinös;

Dess Caput breve upkommer till största delen köttigfrån lårbenets linea aspera och från den aponeurotiska delenaf yåstus externus, går med sina kött 11brer snedt bakat ned,och förenar sig med caput longum i en gemensam tendo ,

som vid condylus externus femoris",J vid caput exiernum ga-strocnemii och vid ligamentum genu laterale externurn garned bakåt till vadbenets ledknöl, på hvas yttre yta den fä¬ster sig. Från dess tendo går en aponeuros till vagina cruris.

Den böjer knäleden; lijel per till att utsträcka låret*drar bäckenet och med detta truncus på lar benshuf vudetbakåt; spänner vagina cruris.

Semitendinosus, halfseniga lårmuskeln1'gger på bakre sidan af låret under fascia lata; dess öfre delbetackes af glutasus magnus; emot den lägger sig utåt hicepsfemoris, inåt till största delen semimembranosus; under denligger uptill addueter magnus, och nedtill semimembranosus.

Den kommer köttig frän tendo cap. lopgi bisipitis oclifran tuber ischii, dess platta köttiga buk blir småningomunder nedstigandet snedt inåt smalare, och förvandlar sigvid Öfre spetsen af knäveckshålan i en lång, rund tendo,

■ ' — i4i

som gar ned på undre ytan af semimembranosus och caputinternum gastrocnemii, afger bakom condylus internus tibiaeen stark aponeuros till vagina cruris, vänder sig derpå un¬der denna ledknöl framåt emot superficies interna tibiae, ochfäster sig på dess främre tuberositet. Emellan dess sena ochtibia träffas en gemensam slemsäck.

Den verkar såsom den föregående.

Semimembranosus, halfmembranosa lårmuskelnligger vid bakre sidan af låret bredvid semitendinosus inåt,under fascia lata; dess öfversta del betäckes af semitendino»sus och caput longum bicipitis; under den ligger adductormagnus och'i trakten af knävecket, bredvid den inåt, gra.cilis; under dess öfre sena går quadratus femoris fram.

Den kommer från yttre sidan af tuber ischii med enbred och tjock sena, som vänder sig inåt under biceps ochsemitendinosus, och fortgår på yttre sidan af dess tjocka,köttiga buk, allt ända till midcen af den samma; i traktenaf knäleden öfvergå dess köttfibrer, som på inre sidan redantidigt blifva tendinösa, uti en kort, tjock sena, som på cap.intern, gastrocnemii nedstiger emot condylus internus tibiae,och fäster sig på dess transversella tuberositet. Från desssena afgår en aponeuros till vagina cruris. Emellan desssena, caput internum gastrocnemii och skenbenets inre led»,knöl befinner sig en slemsäck.

Den verkar såsom biceps femoris.

Fossa Poplitea, Knävecket.

Bakre delen af knäledens capselmembran och lårbenets

knävecksyta och ledknölar utgöra den främre grundläggningenför knäveckshålan; bakiill begränsas den under fascia lata affyra ränder: två öfre längre, och två undre kortare j af deöfre ränderne är en den inre och den andra den yttre; bådastiga snedt upåt emot hvarandra, Och stöta ofvantill ihopunder en ganska spetsig vinkel; den inre, mera köttiga ran¬den bildas af semimembranosus, på hvilken ännu senan af se-mitendinosus ligger, och den yttre fastare randen bildas afbiceps femoris. De undre kortare ränderne, nemligen deninre och den yttre stiga ganska snedi nedåt, närma sig små¬ningom hvarandra, och komma nedtill ihop nästan under enrät vinkel; båda ränderne bildas af caput internum t ch ex-ternum gastrocnemii. Bakom lårbenets båda ledknölar stötade undre ränderne under mycket trubbiga vinklar emot deöfre, af hvilka de betäckas; emellan dessa trubbiga vinklarar knäveckshålan vidast; ränderna hafva i afseende på formenmycken likhet med pann fontanellens ränder hos ett nyfödtbarn. Hälan är upfylld med mycket fett, hvarigenom ner-Vernes och blodkärlens hufvudgrenar gå till benet: bredvidOch näsmast intill cavitetens öfre och yttre rand, inåt, lig¬ger nervus peroneus, som går nedåt öfver dess undre yttrerand; något djupare än denna fortsätter sig nervus poplitensi tnidten af caviteten frän den öfre spetsigare vinkeln rättned till dess undre vinkel, och döljer sig under ca-pitå ga¬strocnemii; bredvid denna nerv inåt, ännu litet djupare,ligger vena poplitea, som framkommer under knäveckshålansmre öfre rand, beräckes af mycket fett, och går vidare un¬der caput gastrocnemii; båda, nerven och venen, hänga ihopgenom lös cellulosa; ofvantill aflä'gsna de sig något frånhvarandra; under venä poplitea litet inåt ligger arteriapoplitea, söm medelst cellulosa är ganska fast förenad med7enen.

Psoas Minor, mindre Ländmuskeln,

Denna, ganska ofta felande, muskel ligger på psoas ma¬jor, dess ursprung betäckes af diaphragma. Den kommerfrån sidan af de sidsta rygg- oeh första landknotorne, ochfrån ligamenlum inlervertebrale emellan dem; går snart öf-ver i en tunn sena, som småningom mer utbreder sig öfverpsoas major och iÜacus internus, och dels fäster sig på pe-cten ossis pubis, dels under ligamentum inguinale fortsättersig i fascia lata.

Den spänner fascia lata och förstärker verkan af psoasmajor."

Psoas Major, stora, runda Ldndmuthh.

Den ligger till största delen vid bukcavitetens bakrevägg, vid sidan af ländkotorne och öfre bäckenöpni ngen,framför quadratus lumborurn och iliacus internus, Qfverden samma ligger vena cruralis, och bredvid denna utåt ar-teria cruralis, bakom den och emellan dess köitfascikler stigernervus cruralis ner, hvilkeri, förr än den kommer till oss.pubis horizonteila gren, lägger sig bredvid muskeln på dessyttre sida; den genomborras ock af några af de öfre nervilumbales.

Den kommer med 6 inre eller främre kottfaseikler a)från öfre randen af lista ländkotans kropp och från ligamen¬lum intetvertebra 1 e öfver den, b) fian uudre randen af sam«ma verteber och ligamentet under den, c) fran 2:dra,och 4ule ländkotornas kroppar, och från ligarnenta interver-tebralia under dem, d) med sina sidsta och smalaste fasciklerendast från 5:te ländkotans kropp; dessa fascikler skilja sigvid ländkotornas kroppar tydligen genom fina springor, hvar*igenom nerver oeh blodkärl tränga.

i44 ==;

Med 5 yttre eller bakre fascikler kommer den från un¬

dre randen och främre ytan af alla ländkotornas tvärutskott.

Alla dessa fascikler förena sig genast efter sin upkomstmed hvarandra i en rund muskel, som först vid nedstigan¬det tilltar i tjocklek, men blir åter småningom smalare vidossis Sacri sidoflygel, förenar sig med iliacus ioternus i engemensam sena, som framgår ur pulvis under ligamentuminguinale öfver ramus horizontalis ossis pubis, nedstiger påhöftledens capselband och fäster sig på trochanter minor.

Emellan detta capselband och den gemensamma senanträffas en än mindre, än större slemsäck, som ibland genomen rund öpning i capselbandet har gemenskap med höftled»4gängens cavitet.

Den böjer låret, hjelper till att rotera det utåt; böjerländerne framåt.

Iliacus internus, inre hoftbensmuskeUiiigger i stora bäckenet på os ilei , tili én del bakom mentill största delen bredvid psoas major utåt; dess undre, utombäckenet liggande del är fast förenad med höftledens capselband.

Den kommer köttig från den öfre större delen af ossisilei inre yta och labium internum cristze, från ligamenta, ileo-lumbalia, ibland från ossis sacri sidoflygel, och från oss. ileihela främre rand; för än denna muskel upnår ramus horizontalisossis pubis, blir den smalare och förenar sig med dén gemen¬samma senan af psoas major, hvilken upptager båda rousk*lernes köttfibrer på sin inre och yttre sida; köttfibrerne afiliacus internus åtfölja senan allt ända till trochanter minor,ja ga än djupare ner, och fästa sig på lahium internum line»asperfe, till en del också på linea intertrochanterica anterior.

Verkan den samma som den föregåendes.