Moment 19 - Ortopedi

Moment 19 Ortopedi

Block II Moment 19

Ortopedi

Ortopedi Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Ortopedi betyder rent lagning av rrelseapparaten och innebr allts lran om rrelseapapraten, dess sjukdomar och behandlingar. Rrelseapparaten bestr av skele?et, lederna och musklerna men inom ortopedin behandlar man endast leder och skele?et. Behandling av skador p musklerna ryms inom en annan medicinsk specialitet. Ortopedi r en av de de primra specialiteterna inom akutsjukvrden, som frutom ortopedi rymmer kirurgi, medicin, psykiatri och infekBon. De?a kan man oDast se p akuten dr akutmo?agningen oDast har dessa 5 separata sekBoner med egna jourlkare och sjukskterskor. P akuten jobbar oDast underskterskan i rotaBon mellan sekBonerna.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Ortopedi Anatomi och fysiologi

Fr a? frst rrelseapparaten s mste man ha en frstelse av hur rrelse-apparatens olika delar ser ut och fungerar. Vi brjar med skele?et. Skele?et bestr av kroppens 206 olika ben. Fr ortopedin r fljande ben vikBgast a? knna Bll.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Skydd, omsorg & skerhet Vrdblock 3, Moment 12

2014-02-04

Benen Varje ben i kroppen ser ungefr likadana ut i genomskrning.

Y?erst bestr e? ben av en benhinna, som r e? y?re och hrt skyddande lager som mest bestr av kalcium.

Bakom benhinnan finns det kompakta benet dr blodkrlen lper lngst osteoblasterna, de celler som bygger upp benet och skapar ny benvvnad.

Lngre in har vi det svampiga benet. Hr finns e? nt av stamceller som

nr de delar sig skapar osteoblaster, likt hur basalcellerna i huden producerar nya hudceller. P liknande s? som huden frnyas allts det kompakta benets vvnad regelbundet i takt med stamcellernas produkBon av osteoblaster. Lngst in i benet har vi mrghlan. Det r hr benmrgen finns med nnu fler stamceller. Dessa producerar dock inte nya osteoblaster utan det r rda och vita blodkroppar som produceras.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Lederna

De allra flesta ben i kroppen har leder kopplade Bll sig. Det r hr de flesta skador p rrelseapparaten uppstr. En led brjar dr e? ben slutar. Kopplingen Bll nsta led kan nstan pminnas om en synaps i nervsystemet. Det r tack vare lederna som vi kan rra p oss. Ledens y?re del kallas ledkapsel som bestr av bindvv (som i sin tur kallas ledband) och kapslar helt enkelt in leden och ger den stadga. Bindvven r som en gummisnodd och r drmed elasBsk och kan dras ihop och tjas ut.

InuB ledkapseln finns ledvtska som ledhuvudet och ledpannan anvnder som tryckmotstnd. Utan de?a skulle benen ligga direkt mot varandra och kunna nta snder varandra. Drutver finns ledbrosk vars funkBon r a? fungera som sttdmpare OM benens ndar skulle nta in i varandra.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Lederna

Nr vi inte ser lederna i genomskrning sser det ut s hr. De?a r vrt knskl. Utanp kan vi se hur mycket ledbrosk vi har, vilket nd r r? mycket. Vi ser ven hur ledbanden hller ihop benen Bll en och samma enhet. VikBgt a? veta r a? ledbanden hller ihop benen p utsidan medan korsbanden hller ihop benen p insidan av leden. Miniskerna r de ledspalternas pla?or som skyddar benen och brosken frn varandras mekaniska ntningar.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Lederna fungerar som vridmoment som gr det mjligt a? rra p benen. Det finns flera olika typer av leder. De vikBgaste a? knna Bll r de som finns p bilden. Olika typer av leder mjliggr olika typer av rrelser. De enklaste vridleden kan exempelvis endast mjliggra a? man kan vrida Bll hger och vnster.

Lederna

P samma s? gr gngjrnsleden a? man endast kan vrida benet upp och ner. De 2-axlade lederna och kullederna gr a? du kan bde vrida benen upp och ner samt vnster Bll hger.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vi har 24 stycken ryggkotor. Dessa delas upp i 7 halskotor, 12 brstkotor och 5 lndkotor. Dessa fungerar delvis som skydd fr ryggmrgen, delvis fr produkBon av rda och vita blodkroppar och dels fr a? ge ryggen en upptgende stadga. Mellan varje kota finns en disk, som bestr av bindvv, som i sin tur mjliggr rrelser, s vi kan bja p ryggen fram och Bllbaka samt t sidan.

Kotor

och

diskar

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Kotor och diskar

Varje disk bestr av e? planled, som i sin tur bestr av tv diskskivor. Mellan diskskivorna finns ledvtska, precis som i alla andra leder, som hller skivorna separerade frn varandra och gr s a? de inte nter ut varandra. E? p lan led mj l i ggr vridmoment bde t hger och vnster samt upp och ned, precis som kullederna och de 2-axlade lederna.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Fogar

Vissa ben si?er ihop med fogar i stllet fr leder. De?a innebr a? benen si?er ihop med endast lite bindvv mellan och mjliggr anBngen inga rrelser alls eller endast sm, s kallade obetydliga rrelser. Exempel p fogar r de som finns i f?erna som inte r en del av trna.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Frakturer och stukningar Bllhr de vanligaste ortopediska skadorna. Frakturer kallas ocks fr benbro? och innebr a? en del av benet g? snder. Man brukar sga a? man bruBt benet. Nr e? ben gr snder sker olika saker. Det frsta som uppstr som man som paBent kan knna r skada p nerven. En fraktur skapar allts i de flesta fall neuropaBsk smrta. De?a r anledningen Bll a? skadan blir s intensiv. DreDer uppstr snabbt en bldning frn blodkrlen, som fr ordet a? svullna upp och inflammaBon bildas, som i sin tur skapar inflammatorisk

Frakturer

smrta. De allra flesta frakturer lker ihop av sig sjlvt men om man inte behandlar frakturerna kan den nya benvvnaden bli deformerad och delar av benfragment kan bli kvar i kroppen.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup 2014-02-04

Olika frakturer har olika klassifikaPoner. Typ A utgr frn principen a? frakturen r av en enkel art, a? det endast finns EN enkel fraktur. Typ B innefa?ar frakturer som innebr a? frakturen delvis le? Bll a? benet bjs (som man kan se hos paBenten genom frndrad benstorlek). Typ C innebr a? frakturen resulterat i tydlig sekmentering av benet eller helt enkelt bestr av spli?er.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Skilja p fraktur och stukning

Frakturer resulterar i omfa?ande svullnad dr omfnget blir mer n dubbelt s stort. De?a kan mtas. Smrtan r olidligt stor och gr inte ver p mnga Bmmar, ibland kan det ta flera dagar Bll veckor. ODast r omrdet r? och lila Bll frgen. Andra typiska symptom r a? det i princip r omjligt a? stdja eller belasta omrdet eller den anslutande leden. Stukningar ger ven dessa svullna u?ryck, dock inte lika svullet som vid fraktur. Dock kan man, med smrta, belasta omrdet och leden och smrtan r inte ens jmfrbar med frakturer och gr ver inom e? par Bmmar, i alla fall den intensiva.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

De allra flesta frakturer behandlas med gipsning och/eller lindning. Ibland krvs operaBoner fr a? fixera frakturen. I det akuta skedet under transporten Bll sjukhuset vill man fixera benen. Beroende p vilken typ av fraktur det kan rra sig om och vilka kroppsdelar som r inblandade s kan olika metoder anvndas. P bilden Bll hger ser vi exempel p dessa.

Frakturer

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Protes

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

FixaBon

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

FixaBon

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

FixaBon

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Stukningar

Stukningar orsakas av verbelastning av ledbanden. Det kan rra sig om bde de y?re ledbanden och de inre korsbanden. Det kan uppst en liten skada, som oDa resulterar i lkage av ledvtska och bldning. Svullnad hr drfr Bll.

Stukningar lker oDast av sig sjlv och det r sllan medicinsk behandling r ndvndig. ODa rekommenderas a? man rntgar leden fr a? utesluta potenBell fraktur.

Linding r den vanligaste behandlingsmetoden som innebr a? man s?er e? tryck ver leden. De?a minskar svullnaden och hjlper blodkrlen och lymarlen a? suga upp den lckta vtskan och drav minskar ven den inflammatoriska smrtan.

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

hUp://www.vardhandboken.se/Texter/Sarbehandling/Bildspel-om-

lindningstekniker/

AU linda!

Block II Moment 19

Ortopedi

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Osteoporos r en folksjukdom som kan ha flera orsaker. Osteoporos innebr benskrhet, som allts gr a? benmrgens bentthet minskar. De?a gr a? benets stadga minskar och a? frakturer enklare uppstr. Vanligaste orsaken r kalciumbrist, d kalcium r den vikBgaste byggstenen i benvvnad. Vitamin D2-brist kan ocks orsaka benskrhet. De?a eDersom Vitamin D2 r e? s kallat transportprotein fr kalcium. Utan Vitamin D2 kan kroppen inte transportera kalcium frn blodet Bll osteoblasterna.

Osteoporos

Behandlingen mot benskrhet innebr kosbrndring eller Bllsko? av kalcium och/eller vitamin D2, beroende p vilken av delarna som orsakat sjukdomen. Diagnosen stlls uBfrn blodprov (kalciumniv och D2-niv).