MITT VAL 2014 - Myndigheten för ungdoms- och … · 2015-02-10 · MITT VAL 2014 LÄRARHANDLEDNING. INNEHÅLL OM MATERIALET 3 INLEDNING4 KOPPLING TILL LÄROPLANEN 5 RÅD TILL LÄRARE

2014

MITT VAL 2014LÄRARHANDLEDNING

INNEHÅLL

OM MATERIALET 3

INLEDNING 4

KOPPLING TILL LÄROPLANEN 5

RÅD TILL LÄRARE 6

ANVÄNDA MittVal2014 7

VAR MED OCH RÖSTA 8-9

NÄR ELEVERNA ANVÄNT MittVal2014 10

SKATTER & EKONOMI 11

ARBETSMARKNAD & STUDIER 12

MILJÖ 13

INKLUDERING & INTEGRATION 14

TIPS PÅ MER INFORMATION OM EU 15-16

2014

3

OM MATERIALETUngdomsstyrelsenUngdomsstyrelsen är en statlig myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och interna-tionellt samarbete.

MittVal2014 är en del av ett större uppdrag kring Europaparlamentsvalet och förstagångsvälja-re som Ungdomsstyrelsen innehar på anmodan av Regeringskansliet, EU-kommissionen och Europaparlamentet. Uppdraget kallas Förvaltningspartnerskapet och Ungdomsstyrelsen är det förmedlande organet i Sverige.

Läs mer på www.ungdomsstyrelsen.se/valaret-2014

VoteWatch EuropeVoteWatch Europe som står bakom den engelska versionen av MittVal2014 är en självständig organisation som arbetar för ett mer transparent beslutsfattande i EU. Det gör de genom att tillgängliggöra och analysera aktiviteterna i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (Ministerrådet).

Läs mer på www.votewatcheurope.eu

Pedagogiskt Centrum - GR UtbildningPedagogiskt Centrum vid GR Utbildning är en del av Göteborgsregionens Kommunalförbund och en ledande aktör inom skolutvecklingsfrågor. Med ett unikt fokus på informations- och kommunikationsteknologi (IKT), upplevelsebaserat lärande och entreprenörskap i skolan möter Pedagogiskt Centrum dagligen både elever och pedagogisk personal i samtliga skolformer och utför utbildnings- och utvecklingsinsatser runtom i landet. Pedagogiskt Centrum har mångårig erfarenhet av EU-undervisning genom upplevelsebaserade aktiviteter, metodutveckling och kompetensutvecklingsinsatser.

Läs mer på www.pedagogisktcentrum.se

RÄTTIGHETSINFORMATIONPedagogiskt Centrum har utvecklat denna lärarhandledning på uppdrag av Ungdomsstyrelsen.

© Copyright Ungdomsstyrelsen 2014. Materialet får fritt kopieras och användas i utbildningsverksamhet så länge källa anges.

Texter och material: Linéa Svensson, Rasmus Jonsson, Sofia Reimer på Pedagogiskt Centrum.

Formgivning: Carolina Dahlberg på Pedagogiskt Centrum.

2014

4

INLEDNINGWebbplatsen MittVal2014 har lanserats för att sprida information om EU-valet och riktar sig särskilt till unga. Målsättningen med webbplatsen är att öka valdeltagandet bland förstagångs-väljare och att informera om de viktiga politiska frågor som Europaparlamentet är med och beslutar om. MittVal2014 är uppbyggd kring 15 omröstningar som genomförts i Europapar-lamentet, eller EU-parlamentet som det kallas på webbplatsen. MittVal2014 finns antingen på webbadressen www.mittval2014.eu eller att ladda ner som widget (MittVal2014) eller app (MyVote2014).

På MittVal2014 kan eleverna

u Hitta partiet som representerar deras åsikter närmast

u Se hur EU-parlamentarikerna röstat i 15 omröstningar

u Se hur deras egen röst skulle förändra EU-politiken

u Spela och bli expert på EU-politik

Lärarhandledningen innehåller en användarguide till MittVal2014 samt efterdiskussioner och övningar. Efterdiskussionerna och övningarna syftar till att få eleverna att reflektera över EU-politik och att ta ställning i politiska frågor. De är också konstruerade så att eleverna på ett engagerat sätt ska få upp ögonen för politik på europeisk nivå.

För att visa vilka typer av frågor som EU beslutar om är övningarna indelade tematiskt i fyra politiska områden. Övningarna har ingen kronologisk ordning utan eleverna kan själva välja vilka frågor de tycker är intressanta.

SYFTESyftet med lärarhandledningen är att ge stöd till lärare i att undervisa kring EU på ett in-tressant och lustfyllt sätt, samt att inkludera MittVal2014 i undervisningen. Övningarna i lärarhandledningen syftar till att öka elevernas medvetenhet om EU och hjälpa dem att ta ställning i politiska frågor, delvis för att stötta dem i att kunna rösta medvetet i det stundade valet till EU-parlamentet men också för att de ska få en djupare förståelse av vad EU-politik kan innebära och hur det påverkar Sverige och deras verklighet.

2014

5

KOPPLING TILL LÄROPLANENWebbplatsen MittVal2014, efterdiskussionen och övningarna i denna lärar-handledning är framtagen för att i första hand användas i samhällsundervis-ningen på gymnasiet. De lämpar sig i viss mån även för undervisning i grund-skolans senare årskurser.

Samhällskunskap 1 för gymnasietTydligast koppling till ämnet samhällskunskap finns i följande centrala innehåll i kurserna 1b, 1a1 och 1a2:

u Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

Kopplingar finns även till delar av följande centrala innehåll:

u Arbetsmarknad, arbzetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställnings-villkor.

u Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internatio-nellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

När eleven arbetar med efterdiskussion och övningar i denna handledning kommer också många av de färdigheter som återfinns i kunskapskraven att användas, exempelvis redogöra, argumentera och analysera.

Samhällskunskap årskurs 7 – 9De tydligaste kopplingarna till samhällskunskap årskurs 7 – 9 finns i följande centrala innehåll:

u Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

u Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kom-muner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.

u Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

2014

6

RÅD TILL LÄRAREInnan MittVal2014 besöks av elevernaSom lärare bör du bekanta dig med webbplatsen och läsa igenom efterdiskussioner och öv-ningar. Övningarna är uppbyggda mer generellt kring EU-politik och eleverna behöver eventuellt läsa på hur EU fungerar för att bättre kunna diskutera och arbeta med de olika frågorna.

Som lärare känner du elevgruppen och vet hur väl de känner till EU och EU-parlamentet sen tidigare. Vissa elevgrupper kan behöva bekanta sig med EU:s olika institutioner och vad EU-parlamentet har för roll som folkvalt organ. Här intill finns en kort fakta om EU-parlamentet, partitillhörighet och partigrupper.

PARTI- TILLHÖRIGHETPolitikerna som väljs till att sitta i EU-parlamentet tillhör ett nationellt parti. När en EU-parlamentariker visas på webbplatsen MittVal2014 syns namnet på deras nationella par-ti under landsflaggan. Partierna som finns i EU-parlamentet behöver inte finnas med i ländernas nationella parlament.

PARTIGRUPPERLedamöterna delar i EU-parlamentet in sig i partigrupper efter sin politiska tillhörighet. När EU-parlamentarikerna samlas i Strasbourg eller i Bryssel för att debattera eller rösta sitter de med sina partikamrater i olika partigrupper och inte utifrån vilken nationalitet de har. För närvarande finns det sju partigrupper i EU-parlamentet.

EU-PARLAMENTARIKER EU-parlamentet har 766 ledamöter varav 20 ledamöter kommer från Sverige. Ledamö-terna, det vill säga politikerna, väljs av invånarna i det land som de ska representera. Politikerna väljs till att sitta i EU-parlamentet i fem år. När en politiker visas på webb-platsen syns överst deras namn, och under visas vilken partigrupp i EU-parlamentet som de sitter i, vilket land de representerar, och längst ner står deras nationella partin-amn.

2014

7

ANVÄNDA MITTVAL2014Webbplatsen är till för att hjälpa eleverna att förstå vilka politiska frågor som EU-parlamentet arbetar med, att få dem att ta ställning i EU-politiska frågor och att testa hur deras egna åsikter stämmer överens med EU-parlamentets. För att förstå hur politikerna har röstat kan du som lärare behöva förtydliga de olika röstsymbolerna som visas här intill. Ge gärna eleverna möjlig-het att klicka runt på hemsidan och ta del av informationen och de olika omröstningarna.

Hitta partiet som närmast representerar deras åsikt under fliken VAR MED OCH RÖSTA.

Eleverna kommer att få inblick i 15 faktiska om-röstningar som gjorts av EU-parlamentet.

Instruktioner finns på nästa sida.

Se hur EU-parlamentarikerna röstat i de 15 omröstningarna

Här kan eleverna se hur EU-parlamentarikerna representerar medborgarna. Eleverna kan titta på röstresultaten för enskilda parlamentariker, nationella partier och politiska grupper i EU-par-lamentet.

Se hur deras röster skulle förändra EU-politiken

Här kan eleverna se hur resultatet i omröstning-arna ser ut utifrån hur användarna av webbplat-sen har röstat.

På MittVal2014 kan eleverna

Spela och bli expert på EU-politik

Här kan eleverna lära sig mer om EU-parlamen-tet och upptäcka hur deras röst kan påverka EU-politik.

2014

8

VAR MED OCH RÖSTAUppmuntra eleverna att klicka på VAR MED OCH RÖSTA.

Genom att besvara alla frågor kommer eleverna att få en tydligare inblick i EU-politik samt ha lättare att förstå kopplingen mellan webbsidan MittVal2014 och de tematiska övningarna i lärarhandledningen.

Eleverna kommer själva att rösta i de olika frågorna och skapa sitt egna valprogram. Därefter kan de jämföra sina åsikter med EU-parlamentets. Vid varje fråga kan eleverna ta del av bak-grunden till den politiska frågan, för- och emot argument, samt se hur EU-parlamentariker och andra EU-invånare har röstat.

När valprogrammet är klart kan eleverna filtrera resultatet på Sverige och se vilka nuvarande svenska politiker och partier i EU-parlamentet som röstat mest som eleven. De kan också se hur deras röstresultat stämmer med EU-parlamentets olika partigrupper. Valprogrammet kan ge en vägledning till vad eleverna tycker i EU-politiska frågor och ge dem en större inblick i vilka politiska frågor som behandlas av EU-parlamentet.

Symbolguide för elevens röstning

Symbolguide för parlamentarikernas röstning

För

Varken för eller emot

Emot

Närvarade ej Röstade för.

Närvarade, men röstade inte. Närvarade, men röstade blankt.

Röstade emot.Var ej EU-parlamentariker när omröstningen gjordes

2014

9

European People’s Party

Group of the Progressive Alliance of Socialists & Democrats in the European Parlament

The European Conservatives and Reformists

European United Left - Nordic Green Left

The Greens - Euro-pean Free Alliance

Europe of Freedom and Democracy Group in the European Parliament

(Inget svenskt parti finns med i gruppen)

(Inget svenskt parti finns med i gruppen)

Guide för svenska partier och grupper i EU-parlamentet

2014

10

NÄR ELEVERNA ANVÄNT MITTVAL2014 Efterdiskussion & tematiska övningarEfterdiskussionen kan ses som en övergång mellan MittVal2014 och övningarna. När eleverna har bekantat sig med de 15 omröstningarna under VAR MED OCH RÖSTA uppmuntras de att reflektera över EU-politik och möjligheten att vara med och påverka. Frågorna är konstruerade så att eleverna får reflektera över hur demokrati på EU-nivå kan fungera. Efterdiskussionen kan med fördel hållas i mindre grupper där eleverna kan reflektera tillsammans.

De tematiska övningarna syftar till att få eleverna att arbeta med EU-politik och fördjupa deras kunskaper om olika politiska frågor. Övningarna är inspirerade av de 15 omröstningar som finns på webbplatsen, men är mer generella i sin karaktär. För att visa omfattningen och sprid-ning av frågor som EU beslutar om är övningarna indelade tematiskt i fyra politiska områden. De tematiska indelningarna har ingen kronologisk ordning utan läraren eller eleverna kan själva välja vilka frågor som är intressanta. Frågorna får gärna användas för arbete i grupp under en längre period.

Efterdiskussion u Hur upplevde du webbplatsen MittVal2014?

u Har du lärt dig mer om EU-politik från MittVal2014?

u Upplever du att du har möjligheter att påverka EU-politiken? Varför/varför inte?

u Känns det viktigt att rösta i EU-valet? Varför/varför inte?

u Vilket är viktigast, att rösta i ett svenskt val eller i EU-valet?

u När du gjort klart ditt valprogram, röstade du mest likt det svenska parti som du på förhand trodde att du skulle rösta som?

u Vilka fördelar eller nackdelar finns det för Sverige att vara med i EU?

u Varför finns EU?

u Varför bildades EU?

u Upplever du att EU är demokratiskt, varför/varför inte?

u Hur kan man förändra EU för att medborgarna ska få mer demokratiskt inflytande?

u Vilka andra institutioner utom EU-parlamentet bestämmer om politiken i EU?

u Vem eller vilka har mest möjlighet att påverka EU (bortsett från EU-parlamentet)?

2014

11

För att EU och medlemsländerna ska kunna ge medborgarna service behövs skatter. I nuläget betalar medborgare i medlemsländerna skatt till sin egen stat. Medlemsländerna betalar sedan en årlig avgift till EU som tillsammans skapar EU:s budget. Pengarna använder EU till att finansiera olika projekt och för att hjälpa medlemsländerna att låna pengar till nya investeringar. Ett med-lemsland får tillbaka pengar genom att ansöka om bidrag till olika projekt. Vissa länder får tillbaka mer pengar än vad de betalat i medlemsavgift, medan andra länder betalar in mer än vad de får tillbaka.

u Du har precis utsetts till ny finansminister i Sverige och ska hålla ditt första tal i EU-parla-mentet. Skriv ett tal där du presenterar hur du tycker EU bör finansieras i framtiden. Ska EU ta ut skatt? Hur ska pengarna EU får in fördelas? Hur ser framtiden ut för eurosamarbetet? Argumentera i talarstolen för hur du tycker EU ska fördela sin budget och få in pengar.

u Den gemensamma valutan euron används idag i många EU-länder. Sverige har efter en folkomröstning bestämt sig för att inte delta i eurosamarbetet, men det går att hitta goda argument både för att vara med och för att inte vara med i eurosamarbetet . Du är chef för ett stort svenskt företag som köper och säljer varor, både inom och utanför EU. Skriv ett meddelande till din ledningsgrupp eller styrelse om hur du hoppas Sverige ska göra i fram-tiden. Ska vi gå med i eurosamarbetet eller inte?

u EU:s budget handlar till viss del om att fördela pengar från rika länder till fattigare, och den ekonomiska krisen har slagit hårt mot många EU-länder. Hur ska EU agera för att hjäl-pa de länder som drabbats hårdast? Ta kontakt med två Europaparlamentariker från olika nationella partier i Sverige. Hur vill respektive politiker att EU ska agera? Skiljer sig deras lösningar åt?

u Hur EU:s budget fördelas är ofta uppe till diskussion. Dela in klassen i grupper som antar rollen av olika EU-länder. Låt eleverna samla argument inför en budgetförhandling utifrån det egna landets förutsättningar. Det är viktigt att eleverna under diskussionen försöker komma överens om en budgetfördelning (d.v.s. hur pengarna ska fördelas mellan exempel-vis jordbruk, arbetslöshetsåtgärder eller miljö) så att de får bättre förståelse för EU-politik.

u Hur går det till när EU tar beslut om sin budget? Beskriv processen fram till omröstningen om budgeten. Vem lägger fram budgeten? Vilka godkänner den? Vad händer om besluts-fattarna inte kommer överens? Finns det områden där Sverige vill annorlunda än det som röstats igenom?

u Ett argument för ACTA-avtalet (handelsavtalet för att bekämpa varumärkesförfalskning) är att få fler att skapa exempelvis musik och film. Vad tror du om detta påstående? Vilka andra sätt finns det för att uppmuntra skapande? Skriv en debattartikel där du motiverar varför du är för eller emot ACTA-avtalet.

Övningarna om skatter och ekonomi är inspirerade av frågorna 3, 4, 9, 10 och 15 under VAR MED OCH RÖSTA.

SKATTER & EKONOMI

2014

12

Att kunna röra sig mellan länder i EU är en av de grundläggande friheterna för EU-medborgare. EU gör det möjligt att kunna arbeta och studera i ett valfritt EU-land utan att behöva ansöka om tillstånd från det nya landets myndighe-ter. Många av EU:s medlemsländer har idag stora problem med hög arbetslös-het, främst bland ungdomar. EU-parlamentet engagerar sig också i föräldra-försäkring och möjligheten till att arbeta i kombination med att bilda familj.

u Den fria rörligheten av människor är en av EU:s grundpelare. Vad innebär det att EU-med-borgare kan flytta till andra EU-länder för arbete och studier? Vilka fördelar och vilka nack-delar tycker du det finns med den fria rörligheten för människor i EU? Skriv en debattartikel där du argumenterar för hur du vill att rörligheten för dig själv och alla EU-medborgare ska se ut.

u Föräldraledighet är något som varje medlemsland till stor del kan besluta om själv. Låt eleverna jämföra hur rätten till föräldraledighet ser ut i Sverige, Storbritannien och Tyskland. Hur skiljer de sig åt från EU:s förslag om mammaledighet? Att tänka på: hur många dagar har en förälder rätt till ersättning? Hur mycket ersättning betalas ut? Vad baseras ersätt-ningen på? Hur många dagar har varje förälder rätt till?

u Hur ska vi öka sysselsättningen i EU? Låt eleverna ta ställning till ett av följande påstå-enden och argumentera varför det är den bästa lösningen. Presentera åsikterna som en insändare i en lokaltidning. Påstående 1: EU ska arbeta för att unga snabbare kommer in på arbetsmarknaden Påstående 2: EU ska arbeta för att äldre ska kunna jobba längre och inte nekas arbete för att de anses för gamla

u Dela in eleverna i två nationella partier. Det ena partiet vill låta EU bestämma mer om hur alla EU-länder ska tackla ungdomsarbetslösheten, det andra partiet vill inte lämna över makten till EU. Låt eleverna samla argument för respektive åsikt, och arrangera en debatt. Efter övningen kan ni avsluta med att alla eleverna får rösta om frågan, som att de är ett parlament.

u Du vill flytta till Cypern för att jobba under en sommar. Leta reda på om du behöver ett arbetsvisum, när du behöver skriva in dig hos landets myndigheter och vad som gäller när du tjänar pengar i Cypern.

u Du som svensk medborgare kan kostnadsfritt läsa på svenska universitet och högskolor. Hur fungerar det när utbytesstudenter från andra länder vill studera på svenska lärosäten? Är det någon skillnad om en elev kommer från EU-land eller från ett land utanför EU? Vad kostar det i så fall att studera på en svensk högskola eller ett universitet?

Övningarna om arbetsmarknad och studier är inspirerade av frågorna 1, 2, och 8 under VAR MED OCH RÖSTA.

ARBETSMARKNAD & STUDIER

2014

13

Övningarna om miljö är inspirerade av frågorna 11, 12 och 13 under VAR MED OCH RÖSTA.

MILJÖ

Miljö är ett politikområde där det blir allt vanligare med samarbeten mellan olika länder. Om ett land förstör miljön kan det påverka alla världens länder då miljöföroreningar inte stannar där landet slutar. Samma problem finns också i våra världshav där fiskar simmar fram och tillbaka över landsgränser. Ofta tas klimatavtal på hög internationell nivå, mellan länder eller inom hela EU tillsam-mans.

u Borde EU ta ett stort ansvar för att förbättra miljön? Dela in klassen i mindre grupper för att kunna anordna en debatt. Låt en grupp argumentera för att miljöpolitik ska beslutas av varje land, och låt den andra gruppen argumentera för att EU ska bestämma gemensamma miljömål.

u Vad tycker du om att företag kan köpa och sälja utsläppsrättigheter? På vilket sätt blir miljön bättre med/utan utsläppsrättigheter? Skriv en debattartikel där du beskriver vad du tycker är bäst för miljön.

u Du har precis fått ett jobb hos Svenssons fisk AB. Din chef har bett dig att informera de anställda om EU:s fiskekvoter. Skriv ett kort notismeddelande till övriga anställda på företa-get. Hur många procent av EU:s fiskekvot får Sverige fiska? Vilka instanser i EU bestämmer om kvoterna? På vilket sätt bestäms hur mycket företagen i Skåne får fiska på ett år?

u Du är frilansjournalist och vill skriva om att EU:s största medlemsland, Tyskland, har be-slutat att avveckla all sin kärnkraft. Vilka energikällor ska ersätta kärnkraften? Är det mer miljövänliga energikällor än kärnkraften? Borde Sverige ta ett liknande beslut för en bättre miljö? Skriv en nyhetsartikel där du belyser både för- och nackdelar med Tysklands beslut. Försök att begränsa artikeln till en A4 sida.

u Vad tycker svenska EU-parlamentariker om kärnkraften? Ta kontakt med en parlamen-tariker som röstat för en avveckling av kärnkraften i EU och en parlamentariker som röstat emot. Vilka är deras huvudargument? Tycker du som de gör? Du kan se hur politikerna har röstat på MittVal2014 och välja några politiker som du tycker är intressanta.

u År 2013 fattade Sverige ett beslut om att anta miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vad inne-bär miljökvalitetsmålet? Ta reda på hur det stämmer överens med EU:s miljömål för samma period. Har Sverige högre, lägre eller lika stort mål som EU? Låt eleverna argumentera om Sverige bör ha andra miljömål än vad EU har eller om det är bäst om alla länder har sam-ma?

2014

14

När Kol- och Stålgemenskapen (som EU kallades från början) bildades 1952 var sex länder medlemmar. Sedan dess har unionen utökats med nya med-lemsländer och idag finns 28 länder representerade i EU. Flera länder visar intresse för att gå med i unionen. När nya länder ”knackar på dörren” väcks frågan om vad som är Europa och vilka värderingar länder i EU ska ha.

u Låt eleverna argumentera för vilken EU-institution som har mest makt och vilken som är mest demokratisk. Var finns mest makt? Vilken institution har medborgarna mest inflytan-de över? Vad skulle eleverna vilja ändra på? Låt eleverna redovisa sina svar i pyramider som visar hur de upplever att maktordningen ser ut i EU.

u Hur går det till när EU fattar ett beslut? Beskriv processen från förslag till färdigt beslut. Vem lägger fram ett förslag? Vad händer om de olika EU-institutionerna inte kommer över-ens? I vilka politiska frågor har EU-parlamentet ingen beslutanderätt?

u Dela in eleverna i mindre grupper. Ge varje grupp uppdraget att anordna en temadag för att bekämpa och upplysa kring homofobi. Vem är målgruppen för dagen? Vilka aktiviteter ska vara med? Ska det finnas talare, och i så fall, vem ska tala? Ska temadagen hållas på offent-lig plats och vart hålls den då? När planeringsarbetet är klart kan eleverna presentera sina förslag inför hela klassen.

u Sverige ger bistånd till fattiga länder utifrån millenniemålen. Vad innebär de målen och hur mycket bistånd ger Sverige varje år? Sverige ger även pengar till EU för utbetalning av bistånd. Hur mycket pengar är det? Skriv en debattartikel där du antingen tar ställning för att Sverige ska besluta om bistånd på egen hand eller där du argumenterar för att EU ska besluta om allt bistånd.

u Du har blivit utnämnd som ny biståndsminister i Sverige. Nu ska du hålla ditt första tal inför dina kollegor i EU. Vad ska du säga? Utgå från följande punkter när du skriver ditt tal: Varför är bistånd viktigt? Varför ska EU ge bistånd? Vilka förslag på mottagare har du? Kom-mer det att kosta pengar? Om ja, var ska pengarna tas ifrån? Vilket motstånd finns bland andra politiker och vilka argument kan i så fall föras fram för att övertyga dem?

u Tycker du att EU-flaggan ska användas vid idrottsevenemang? Ta kontakt med en EU-parlamentariker som röstat för eller emot förslaget. Vilka är deras huvudsakliga argu-ment? Tycker du likt EU-parlamentarikern? Vad håller du inte med om? Du kan se hur politi-kerna har röstat på MittVal2014 och välja de politiker som du tycker är intressanta.

u Många kritiska röster brukar säga att idrott och politik inte hör ihop. Ge exempel på när idrotten har väckt politiska diskussioner. Exempel på idrottsevenemang eleverna kan under-söka är VM och OS.

Övningarna om inkludering och integration är inspirerade av frågorna 5, 6, 7 och 14 under VAR MED OCH RÖSTA.

INKLUDERING & INTEGRATION

2014

15

TIPS PÅ MER INFORMATION OM EU

Skatter & EkonomiHur används EU:s budget? http://europa.eu/about-eu/basic-informa-tion/money/expenditure/index_sv.htm

Framtida ekonomisk styrning, det så kallade ”sexpacket” http://www.europarl.europa.eu/news/en/news-room/content/20110923IPR27344/html/FAQ-on-the-economic-governance-six-pack

Allt du vill veta om ACTA http://www.europarl.europa.eu/news/sv/news-room/content/20120220FCS38611/html/Allt-du-vill-veta-om-ACTA

Arbetsmarknad & StudierJobb i annat europeiskt land https://europa.eu/youth/country/98/theme/57_sv

Studier i Europa med Erasmus https://europa.eu/youth/country/98/theme/53_sv

Att resa, flytta och arbeta i EU http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/

Satsningar på framtidens jobb http://www.europarl.europa.eu/news/en/top-stories/content/20131014TST22248/html/Let’s-work-it-out

Arbetslöshet https://europa.eu/youth/country/98/theme/57_sv

MILJÖUngas påverkan på klimatfrågor https://europa.eu/youth/country/98/theme/62_sv

Inkludering & Integration Europaparlamentsvalet i allmänhet och ungas intresse/valdeltagande https://europa.eu/youth/SE/participation_sv

Ungas rättigheter i samhället https://europa.eu/youth/country/98/theme/39_sv

Statistik över ungas intresse för EU http://www.europarl.europa.eu/pdf/euroba-rometre/2013/parlemeter/eb78.2_parleme-tre_focus_age_sv.pdf

EU:s utrikespolitik http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/displayFtu.htm-l?ftuId=FTU_6.1.1.html

Ska EU bli större? http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/displayFtu.htm-l?ftuId=FTU_6.5.1.html

EU:s invandringspolitik http://www.europarl.europa.eu/news/sv/news-room/content/20131018IPR22667/html/Migration-EU-beh%C3%B6ver-hand-lingskraft-f%C3%B6r-att-undvika-fler-trage-dier

Översikt av flyktingströmmar i EU http://www.europarl.europa.eu/resources/library/images/20131023PHT22925/ 20131023PHT22925_original.jpg?epbox

Migrationspolitik https://europa.eu/youth/country/98/theme/39_sv

Internet/nätfrågor https://europa.eu/youth/country/98/theme/63_sv

2014

16

Några myter om EUEU förbjuder lakritspipor och ostkakan http://ec.europa.eu/sverige/eu_facts/ euromyths/index_sv.htm

EU förbjuder svenskt snus http://www.dn.se/ekonomi/ sista-hindret-for-snus-avvarjt/

EU förbjuder julmust http://sverigesradio.se/sida/ gruppsida.aspx?programid=3118&grupp= 19116&artikel=5403642

TIPS PÅ MER INFORMATION OM EU