Minskning av Minskning av pesticidhalter i pesticidhalter i overfladevand i overfladevand i Skåne Skåne Jenny Kreuger & Eskil Nilsson SLU, Uppsala & VISAVI AB, Lund Planteproduktion 2004 Herning, Danmark 14 januari 2004
Jan 04, 2016
Minskning av Minskning av pesticidhalter i pesticidhalter i
overfladevand i Skåneoverfladevand i Skåne
Jenny Kreuger & Eskil NilssonSLU, Uppsala & VISAVI AB, Lund
Planteproduktion 2004 Herning, Danmark
14 januari 2004
InnehållInnehåll
Vemmenhögsprojektet - bakgrund
ResultatVad gjorde
lantbrukarna?Sammanfattning
VemmenhögsprojektVemmenhögsprojektetet
Undersökning av pesticider i ytvatten
(overfladevand) från ett avrinningsområde i Skåne Start 1990, nu 14 års data
BakgrundBakgrund Lämna de väl kontrollerade
förhållandena under vilka de flesta tidigare studier hade genomförts (t.ex. lab, lysimetrar, rutförsök)
Undersöka källor, spridningsvägar och halter i verklig fält situation
Fr o m 1995 minska halterna genom åtgärdsprogram
AvrinningsområdetAvrinningsområdetAvrinningsområdetAvrinningsområdet
Arealen omfattar 900 ha (9 km2), varav 95% jordbruksmark; moränlättlera
Stor del av arealen täckdikad, samlar in både ytavrinning och dräneringsvatten
Alla lantbrukare intervjuas årligen om driften, inkl. användningen av bekämpningsmedel
Insamling av vattenprover sedan 1990, ffa under sommarmånaderna (Maj-Sep/Nov)
Använda mängder i områdetAnvända mängder i området
0
500
1000
1500
2000
1989
/90
1990
/91
1991
/92
1992
/93
1993
/94
1994
/95
1995
/96
1996
/97
1997
/98
1998
/99
1999
/00
2000
/01
2001
/02
Anv
ända
män
gder
(kg
/säs
ong)
Ej analyserade pesticiderAnalyserade pesticider
Resultat pesticidhalterResultat pesticidhalter90% minskning av pesticidhalterna
(tidsviktad medelkoncentration maj-september)
0
5
10
15
20
25
30
35
1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Sum
ma
halt
(µg/
l)
Other pesticides Glyphosate & AMPA
* only May-June
ResultatResultatMax halt för enskilda pesticider upp
till 200 µg/l (veckomedelvärde) under de första åren (minskat till max 8 µg/l under senare år)
Liten påverkan från vindavdriftUnder första åren höga halter utan
föregående nederbörd – spill/olyckshändelser
Halter på upp till 2 000 µg/l i ytvatten från dagvattenbrunnar på gårdsplaner
Åtgärder Åtgärder – i området– i området November 1994 – Eskil Nilsson möte med
lantbrukarna, information om säker hantering och användning av pesticider
Vintern 1994/95 – personligt besök på 1/3 av gårdarna med rådgivning anpassad till lokala förutsättningar på gården
Separata möten med försäljare av pesticider, samma information som till lantbrukarna
Möten men lantbrukarna har fortsatt, återkoppling om projektets utveckling och ny information om säker hantering av pesticider
Vilka råd gav Eskil 1994?Vilka råd gav Eskil 1994? Säker förvaring Säker plats för fyllning och rengöring
av sprututrustning
Biobädd
Eskils råEskils råd (forts.)d (forts.) Skyddsavstånd till overfladevand,
ytvattenintag (både i fält och på gårdsplaner) och brunnar
Öppna sår i landskapet
Eskils råd (forts.)Eskils råd (forts.)
Alternativ till pesticidanvändning på gårdsplaner
Skönhetsvård
Generella åtgärderGenerella åtgärder 1997 - ny lagstiftning med bl a
strängare krav på säker hantering av pesticider och skyddsavstånd till vatten
1998-99 - ett 5-årigt myndighetsprogram (REKO) med ekonomiskt stöd till lantbrukare om uppfyller miljökrav
1999 – Miljöledning Betodling (MBO), ett handelskontrakt mellan betodlare och Danisco med miljökrav
Resultat ur ett Resultat ur ett åtgärdsperspektivåtgärdsperspektiv
Medelhalt summa pesticider maj- sept 1992- 2002
0
5
10
15
20
25
30
35
40
1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Ave
rage
con
cent
rati
on (
µg/
l)
0
250
500
750
1000
1250
1500
App
lied
am
ount
(kg
/yea
r)
* Only May - J une
VEMMENHÖG
START
MITIGATION
EFFORTS
ECONOMIC
INCENTIVES
by government
and industry
DiskussionDiskussion Tidigare, rådgivning på pesticidområdet i
direkt motsats till dagens miljömål Inom Vemmenhögsprojektet har
lantbrukarna gradvis informerats om nya miljökrav – har lett till förändrade rutiner och attityder med återkoppling till konkreta mätresultat
Nyckelfråga – att förklara hur “normal” användning av pesticider kan orsaka förorening på µg/l-nivå
Ingen negativ pubicitet Ekonomiska incitament
Sammanfattning Sammanfattning VemmenhögVemmenhög
Sammanfattning Sammanfattning VemmenhögVemmenhög
En minskning (ca 90%) av halter och total belastning under de gångna 14 åren Ingen minskning av använda mängder Ökad medvetenhet hos lantbrukarna -
förbättrade rutiner vid hantering och besprutning, ”Eskil effekten”
Östergötland
Västergöt-land
Halland
Skåne
PESTICIDÖVERVAKNING PESTICIDÖVERVAKNING
Typområden på Typområden på jordbruksmarkjordbruksmark• Start 2002
• Ytvatten
• Grundvatten
•Sediment
•Odlingsåtgärder
0
2
4
6
8
10
12
Sum
mah
alt p
estic
idet
(µ
g/l)
Västergötland (18) Östergötland (21) Halland (34) Skåne (42)
2002
Resultat jordbruksbäckar 2002
Transportförluster 2002Transportförluster 2002
V-götland
Ö-götland
Halland Skåne
Använd mgd analyserade pesticider (kg)
354 475 844 1472
Trsp mgd (kg)
0,697 0,741 0,718 0,834
Förlust (%) 0,20% 0,16% 0,09% 0,06%
SlutsatserSlutsatser
Viktigt med information för korrekt hantering och spridning av pesticider för att minimera riskerna för miljön
Viktigt att ha kunskap och kontroll över pesticiders uppträdande i miljön - kräver övervakning, forskning och försök
Projektfinansiering frånProjektfinansiering från:: Swedish National Chemicals Inspectorate Swedish Environmental Protection Agency County Government Board in Scania county Environmental Foundation of the Scania
county council DuPont de Nemours (Agro) A/S Association of Swedish Plant and Wood
Protection Industries Federation of Swedish Farmers Swedish Board of Agriculture
För information om pesticidövervakning
besök vår hemsida:
www.mv.slu.se/vv
(SLU/Markvetenskap/Vattenvårdslära)
Där finns information om projekt, rapporter i
pdf-format, samt möjlighet att göra
sökning i en pesticiddatabas
Undersökningarna och databasen
finansieras fr 2001 av Naturvårdsverket