Foto: Leif Grundberg/SMM Minnesanteckningar Varvsforum Stockholm 2017-04-22—23 Årets varvsforum inleddes på det gamla Galärvarvsområdet i Stockholm. Inledningshälsningarna framfördes Leif Grundberg som både är ordförande i Nätverket Svenska Varv, tillika överintendenten vid Statens maritima museer (SMM). Deltagarna hälsades även välkomna av Tommy Dahlström som är ordförande i Sällskapet Galärerna som är den varvshistoriska föreningen för det örlogsvarv som fanns i Stockholm. Leif Grundberg lämnade även en hälsning från Gunilla Carlsson som utöver att vara medlem i styrgruppen för nätverket – även är riksdagsledamot och vice ordförande i kulturutskottet. Gunilla fick tyvärr i sista stund förhinder att medverka. Leif Grundberg framhöll särskilt att betydelsen av det ideella engagemanget för varvshistorien är helt avgörande. Utan de insatser som de olika varvshistoriska föreningarna gör skulle inget nätverk finnas – och industrivarvens historia skulle bli betydligt mer undanskymd. Han framhöll även den stora betydelsen av Sällskapet Galärernas engagemang för program och innehåll vid 2017 års varvsforum. Tommy Dahlström presenterade i korthet Sällskapet Galärernas historia – en förening för dem som yrkesmässigt arbetat både på Galärvarvet när det låg mitt i centrala Stockholm men även efter att varvsverksamheten flyttat i slutet av 1960-talet till Muskö. Efter litet praktisk information från Claes
6
Embed
Minnesanteckningar Varvsforum Stockholm · 2017. 6. 16. · Leif Grundberg framhöll särskilt att betydelsen av det ideella engagemanget för varvshistorien är helt avgörande.
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Foto: Leif Grundberg/SMM
Minnesanteckningar Varvsforum Stockholm 2017-04-22—23
Årets varvsforum inleddes på det gamla Galärvarvsområdet i Stockholm. Inledningshälsningarna
framfördes Leif Grundberg som både är ordförande i Nätverket Svenska Varv, tillika överintendenten
vid Statens maritima museer (SMM). Deltagarna hälsades även välkomna av Tommy Dahlström som
är ordförande i Sällskapet Galärerna som är den varvshistoriska föreningen för det örlogsvarv som
fanns i Stockholm.
Leif Grundberg lämnade även en hälsning från Gunilla Carlsson som utöver att vara medlem i
styrgruppen för nätverket – även är riksdagsledamot och vice ordförande i kulturutskottet. Gunilla
fick tyvärr i sista stund förhinder att medverka.
Leif Grundberg framhöll särskilt att betydelsen av det ideella engagemanget för varvshistorien är
helt avgörande. Utan de insatser som de olika varvshistoriska föreningarna gör skulle inget nätverk
finnas – och industrivarvens historia skulle bli betydligt mer undanskymd. Han framhöll även den
stora betydelsen av Sällskapet Galärernas engagemang för program och innehåll vid 2017 års
varvsforum.
Tommy Dahlström presenterade i korthet Sällskapet Galärernas historia – en förening för dem som
yrkesmässigt arbetat både på Galärvarvet när det låg mitt i centrala Stockholm men även efter att
varvsverksamheten flyttat i slutet av 1960-talet till Muskö. Efter litet praktisk information från Claes
Wollentz från Kulturarvsenheten vid SMM som bland annat arbetar med samordningen av Nätverket
Svenska Varvs arbete – inleddes själva forumet med förflyttning från Vasamuseet till Isbrytaren Sankt
Erik.
Varven i Stockholm
Nere i Sankt Eriks lastrum höll Åke Nilsson från Sällskapet Galärerna en presentation av de många
varv som funnits i Stockholm. Åke hade hjälp av Ulf Wahlström i föreningen när de olika varven
pekades ut på kartan. Till de största och mest välkända moderna varven i Stockholm hör Bergsunds
mekaniska verkstad – som inom sig byggde upp Finnboda varv. Här finns förstås Örlogsvarvet som
både gjorde en del nybyggen men där man framförallt underhöll flottans fartyg. Inom Djurgården
finns idag ännu ett fungerande reparationsvarv, nämligen Stockholms reparationsvarv på
Beckholmen. Detta varvs stora torrdocka byggdes en gång i tiden för pansarskeppet Gustav V och
kallas därför fortfarande för GV-dockan. Till detta kommersiella varvs behov nyttjas också en av
stadens äldsta torrdockor – nämligen den östra dockan från mitten av 1800-talet. Åke berättade även
om stadens äldsta skeppsgård – som var belägen invid kungliga slottet och om 1700-talets varv, t ex
Södra varvet beläget invid nuvarande Finlandsterminalen för Viking Line.
Foto: Leif Grundberg/SMM
Efter presentationen visades en film från 1940-talket som presenterade Galärvarvet. Filmen visar
både miljöerna och arbetet på det gamla varvsområdet. Bland annat kunde man se arbeten som
gjordes ombord på pansarskeppet Drottning Victoria, arbete med lastning av torpeder, plåtbyten
mm. Idag är många av varvsbyggnaderna rivna – och de kvarvarande anläggningarna används till
annat. T ex ligger Vasamuseet i den stora torrdockan, minsveparhallen är idag Junibacken och i de
äldsta galärskjulen finns Spritmuseum.
Efter filmvisningen delades deltagarna upp i två grupper. Tillsammans med Åke Nilsson och Ulf
Wahlström gjordes en guidning på Galärvarvsområdet utifrån den gamla yrkesverksamhetens spår i
landskapet idag. Efter guidningarna genomförde Michael Lechner från Sjöhistoriska museet en
visning av Isbrytaren Sankt Erik – som byggdes på Finnboda varv. Utöver faktauppgifter om fartyget
berättade Michael även om det ideella arbete som lagts ned i maskinrummen sedan 2015 och som
innebär att fartyget kunde lämna museipiren för en provtur i höstas. Arbetet organiseras i samarbete
med Sankt Eriks vänförening.
Lördagen avslutades med en gemensam middag på Sjöhistoriska museet.
Söndagens program inleddes med att Hans-Lennart Ohlsson, museichef på Sjöhistoriska, hälsade
välkommen till museets nybyggda hörsal. Hans-Lennart berättade kort om de förändringar som gjorts
på museet och som bl a inneburit att museets äldsta basutställning som just handlade om
skeppsbyggeri nu ersatts med den nya hörsalen, nya lokaler för museets arbete med skola och
förskola samt utökade toaletter för besökarna. De montrar som finns i entréhallen utanför hörsalen
innehåller dock delar av skeppsbyggeriutställningen. Hans-Lennart framhöll att man självfallet kan
sakna den klassiska utställningen – men att ombyggnaden varit nödvändig av flera olika skäl.
Historien om Musköbasen
Åke Nilsson och Ulf Wahlström höll en gemensam presentation om både bakgrund och
genomförande av den nya marinbasen och det nya örlogsvarvet ute på Muskö. Åke inledde med att
ge en försvarshistorisk bakgrund till de olika skäl som gjorde att man fattade beslut om det nybygge
som genomfördes från 1950-talets början och stod färdig 1969. Den uppfattade hotbilden hos
beslutsfattare och militärer innebar att man uppförde en av Världens säkraste och största
anläggningar där t ex ett fartyg av jagarklass med en längd på över 120 meter och en bredd på drygt
12,5 meter kunde köras in i en torrdocka inne i berget. Den största dockan är 250 meter lång. Ulf
fyllde på med många exempel på de tekniska specifikationer som berättar om detta minst sagt
imponerande bygge bl a sammanlagda kajlängder, kubikmeter utsprängt berg mm. Åke berättade
även om de tekniska lösningar där t ex kontorsbyggnader och verkstäder skulle hållas hela genom att
de låg på väldiga gummirullar – som bl a skulle klara att skydda mot en atombombsträff. Bland de
fotografier som visades kunde man se hur en av de stora landskaps-jagarna låg inne i den sk
jagartunneln vid Älvsnabben – ett bergrum som främst skulle användas för utrustning och skydd.
Jagaren Uppland inne i berget, Sjöhistoriska museets arkiv Jagaren Södermanland på väg in, Wikipedia
I spåren av varven - om fanor, konstverk och romaner
Kjersti Bosdotter från IF Metall höll en presentation utifrån en helt annan aspekt av
varvsverksamheten. Kjersti inledde med att visa några av de forskningsprojekt som genomfördes
under 1980-talet – och som resulterade i en handfull böcker med tematik runt varvens utveckling till
exportindustri, lönearbetets utveckling, verkstadsklubbarnas historia i Göteborg och Malmö. Kjersti
visade även böcker utgivna av de olika varvshistoriska föreningarna t ex presentationerna av de tre
stora varven Götaverken, Eriksberg och Lindholmen i Göteborg. Från det fackliga arbetet finns
många textilier i form av fackföreningsfanor bevarade. De äldsta ger känslan av skråväsendets