-
InnehllInledning 7 Thomas Kaiserfeld Nina WormbsPrinciper i
klinch 23resundsbron och cykelorganisationerna Martin
EmanuelMotstndets materialitet 53Oppositionella ting, tekniker och
kroppar under Finlands ofrdsr Mats FridlundVems r den hjlpande
handen? 87Om infrasystem och frtroende David Nilsson Julevdno ja mn
105Lule lv och jag - tystnad, minnesfrlust och jojka lven som
samisk-svensk vattenkraftshistoria May-Britt hmanEn hjlpande
cyborghand 139Tolkningsutrymmen runt en biomekanisk protesarm Anna
bergDet tomma Ingenjrshuset 163Sociala processer, historiska
hndelser och ingenjrernas professionalitet Maja Fjstad Thomas
KaiserfeldAtt tnka om staden med historia 193 Per
LundinKollegialitet 217 Sverker Srlin
-
14
frhllanden fr att ur dem skapa en frstelse fr hur historiska
fr-ndringsprocesser r msesidigt beroende av bda kategorierna.
Samtidigt har socialkonstruktivismen sedan 1980-talet innebur-it
att teknikens materiella dimension, dess fysiska funktionalitet och
rumsliga nrvaro, kommit att tonas ned. Frhllandet har under senare
r legat till grund fr en motrrelse som ibland kallats den
materiella vndningen. Mats Fridlund utgr i sitt kapitel frn
teknikens materi-alitet och visar hur det Fnlndska motstndet mot
frryskningsstr-vanden frn slutet av 1890-talet till 1905 till stor
del konstituerades av olika materiella aspekter av teknik som
dessutom ndde Finland genom transnationella tekniska Gden, ett
fenomen som allts lnge varit ett av Arnes huvudintressen. Mats
visar att tekniken som mobili-serades i motstndskampen inte sllan
behvde omtolkas och anpassas fr att passa den tidsbundna Fnlndska
kampen mot frryskning, men att det ocks fanns materiellt betingade
grnser fr hur lngt denna redigeringsprocess kunde g. Vad det
handlar om r att terupprtta teknikens materiella aspekter som grund
fr en bttre frstelse fr hur historiens smlsa vv blir till den
sociotekniska trasmatta som vi tek-nikhistoriker s grna frsker
nysta upp varpen i.
ven David Nilssons kapitel ansluter vl till ngra av Arnes
huvu-dintressen. Det handlar hr inte bara om hur ett sociotekniskt
system skapas utifrn lokala frutsttningar, utan ocks om att frst
dessa frutsttningar med hjlp av olika generella teoretiska
tankegngar om vad som driver individuellt och kollektivt
engagemang. Genom att anvnda ett lokalt exempel p distributionen av
en allmn resurs, regleringen av dricksvatten i en bosttning i vstra
Kenya, frdjupar David vr frstelse av hur vi utnyttjar gemensamma
tillgngar na-tionellt, internationellt och globalt. I Davids
exempel tydliggrs inte bara hur formella regelverk avgr hur vattnet
anvnds utan ocks hur informella normer bidrar till hur
resursutnyttjandet organiseras.
Davids kapitel visar hur erfarenheter frn mer sllan studerade
de-lar av vrlden, i det hr fallet vstra Kenya, kan anvndas fr att
belysa
-
53
Motstndets materialitetOppositionella ting, tekniker och kroppar
under Finlands ofrdsrMats FridlundVilken betydelse har ting, teknik
och teknologiska system fr poli-tisk motstndskamp? Denna studie av
de Fnska ofrdsrens kamp mot frryskning undersker hur olika
materialiteter anvndes ver hela spektrumet av passivt och aktivt
motstnd: frn manifestationer och demonstrationer till terrorism och
revolution. Mnga av dessa materialiteter ndde Finland genom
transnationella Gden och d den i detta skildrar den ryska
terrorismens Fnlndska ankomst utgr det en studie av sdana
transnationella srbarheter som Arne Kaij-ser lyft fram som centrala
fr teknikhistorisk forskning.1
Studien bidrar till historieforskningens materiella vndning med
en mer materiell eller nymaterialistisk teknikhistoria.2 En
materiell tek-nikhistoria skulle kunna te sig tautologisk men
faktum r att mycken fr vrigt utmrkt teknikhistorisk forskning inte
tar ngon strre hn-syn till teknikens materiella dimension, att
teknik genom sin fysiska funktionalitet och rumsliga nrvaro r
performativ med fysiska eHekter och kroppsliga aHekter grande
historisk skillnad bortom menings-skapande. I linje med detta utgr
detta ocks en ansats till att utforma ett tydligare perspektiv p
teknikens och materialitetens performativa makt att frndra och till
och med revolutionera historien.
Politisk motstndskamp och revolution har traditionellt skildrats
som huvudsakligen ett mnskligt eller organisatoriskt handlande dr
orsakerna bakom politiska rrelsers framvxt r olika former av
indi-viduell eller kollektiv agens, olika agenters intentionella
manvreran-de i en frnderlig omgivning. Sdana agenter
motstndsarbetare,
-
54
smugglare och terrorister vilka med avsiktligt politiskt
motstnds-arbete frsker f andra agenter Nikolaj II,
generalguvernrer, Fn-nar och ryssar att handla i en srskild
riktning Fgurerar Gitigt i ned-anstende historia. Men lika Gitigt
frekommer olika artefakter med lika betydelsefulla egna
avsikter.
En utgngspunkt fr mig r att matter matters; att en tekniks
ma-teriella utformning r speciFk och har mjliggjort ett unikt
hndelse-frlopp som givit historien en liten eller stort annorlunda
inriktning. I detta r jag delvis inspirerad av Andrew Pickerings
mangelperspek-tiv dr agens betraktas som en dialektik av motstnd
och anpassning och historiska frlopp uppkommer i en agensens dans
dr agenters och artefakters agenser turas om att fra. Dansens
motstnd utgrs av agenters praktiska misslyckande att med en
materiell artefakt el-ler maskin uppn ett avsiktlig handlande,
medan dansens anpassning bestr av an active human strategy of
response to resistance, which can inlude revisions to goals and
intentions as well as to the materi-al form of the machine.3 En
social agents avsikt motsvaras av den materiella artefaktens
anvndbarhet dess phenomenal intention. Att en artefakt r
fenomenologiskt passande fr en handling blir s-ledes
materialitetens motiv och orsak till att den erbjuder anpassning
eller motstnd fr en speciFk handling.4 Teknologisk anvndbarhet
anvnds drmed likt social avsikt, som en efterhandskonstruktion fr
att frklara orsaken till ett skeende. Frgan Vad var agentens
av-sikt? likstlls med frgan Vad var artefaktens anvndbarhet? fr att
beskriva riktningen p ett tilltnkt handlande. P samma stt som
agenters avsikter kan ndras eller visa sig vara orealistiska
beroende p uppkommande hinder och mjligheter kan artefakters
anvnd-barheter modiFeras eller visa sig vara ogrliga. I det
historiska kll-materialet visar sig detta framfr allt genom att
aktrer bedmer olika teknikers samtida kostnader och framtida
potential fr att mj-liggra handlingar genom att besluta att anvnda
existerande, vljer bort opassande och konstruerar nya speciFka
tekniker fr att lyckas
-
55
med genomfrandet av kollektiva och individuella politiska
projekt. S olika tekniker r inte jmlika och utbytbara utan must be
conside-red as coming at a cost, as fostering certain ways to the
detriment of others as having their own politics.5
I berttelsens centrum str de materialiserade teknikpolitiker
vilka formade ofrdsren och de materiella motstnd och anpassningar
som interagerade med det Fnska motstndets agenters och artefakters
ge-mensamma handlande. De speciFka materialiteter som skall
diskute-ras hr strcker sig frn sm individuella tekniska ting till
stora interna-tionella teknologiska system med materiella eHekter i
tid och rum samt kroppar och geograFska rum som strukturerade och
manifesterade in-dividuellt och kollektivt politiskt handlande.
Motstndsaktiviteter fr att vcka uppmrksamhet om Finlands sak i
utlandet tas endast upp i frbigende d studien avgrnsar sig till
materialiteter fr inhemskt motstndsarbete och framfr allt i
huvudstaden Helsingfors.
Mobiliserade kroppar av ktt och bronsI Fnlndsk historieskrivning
har 1898-1905 betecknats som ofrds-ren utgrande en period av
politiskt frtryck och frryskningsstr-vanden. Dessfrinnan hade det
Fnlndska storfurstendmet relativt stor autonomi inom det ryska
imperiet. Frndringen inleddes 1898 nr Nikolaj Bobrikov tillsattes
som generalguvernr fr Finland och tillknnagav ndvndigheten av
grnslandets nrmande till kejsard-met.6 1899 undertecknade Nikolaj
II februarimanifestet som i prakti-ken innebar ett program fr att
eliminera Finlands autonomi och ifrn-ta senatens och lantdagens
maktbefogenheter. Manifestet sgs som en statskupp av kejsaren i
strid med hans regentfrskran och Finlands lagar. Senaten godknde
den 18 februari med knapp majoritet mani-festets oIciella kungring
dess promulgering vilket ledde till Fnsk politiks splittring. Med
en uppdelning i det gammalfennomanska par-tiet vars
undfallenhetspolitik i stort accepterade den nya ordningen och en
konstitutionell opposition representerande motstndet.
-
56
Inledningsvis bestod framfr allt motstndsarbetet av olika
oHent-liga protestmanifestationer fr att f kejsaren att omprva sitt
beslut. I detta var huvudstadens borgerliga oHentlighetsarenor
centrala. Helsingfors stadsrum politiserades och stadens invnares
kroppar och dess vardagliga materiella praktiker mobiliserades fr
oHentligt motstndsarbete.
Efter februarimanifestets utfrdande i februari 1899 meddelade en
Fnlndsk korrespondent att bitterheten vxte och att sorgdrkt r
all-mn,7 d mnga Helsingforsdamer approprierat den polska
protest-praktiken att anlgga svart drkt och lnga krusGorssljor p
hattar-na.8 De manifesterade sin medborgerliga sorg ver att deras
monark hade brutit sitt kejserliga ord. Svart blev den enda mjliga
frgen i
den kvinnliga vrld, som hyste fosterlndsk sjlvaktning. De vilka
just hade rkat skaHa sig kulrta drkter, Fngo utan ngot val lgga dem
sido, och under lng tid framt sldes endast svarta tyger i
modeaHrerna. Sg man en brokig hatt eller klnning, s visste man, att
brarinnan var ryska eller annan utlnning.9
Den vardagliga anvndningen av stadens infrasystem pverkades
ocks: Man skulle ej lngre anfrtro viktiga brev t posten: den och
den personen hade ftt mottaga brev, vilka gonskenligen hade blivit
ppnade. ven telefonen var osker. Telefonisterna kunde hra alla
samtal; dessutom kunde lyssnarapparater kopplas till vilka
ledningar som helst. Man skulle endast lita p telefonsamtal frn dem
vars rst man igenknde.10 Den inhemska nyhetsfrmedlingens
misstnklig-grande gav utlndsk nyhetsmedia positivare laddning.
Finlndska utlandsresenrer tog med sig hem mngder av tidningsurklipp
r-rande Finland, och man tycktes frestlla sig, att hela det
kulturella Europa icke endast noga fljde med vrt lands den, utan
till och med att en allmn rrelse gjorde sig gllande till frmn fr
oss. Den som
-
57
kommit ver ngot mera betydelsefullt uttalande i ngon utlndsk
tidning, brukade bra det p sig fr att visa det t andra.11
Denna vardagliga materiella motstndskamp yttrade sig ocks genom
den sociala bojkotten: utfrysning av medlpare och undfal-lenhetsmn,
framfr allt manifesterad p promenadstrket Espen Esplanaden:
Vemhelst som hjlpte Fenden, han stlldes utom sam-hllets grnser;
man Fck intet ha att gra med honom, ej hlsa p honom, var man n mtte
honom och i vilket vnskapsfrhllanden man n stod till honom.
Studenter, som i led kommo gende emot ngon av de frtappade p
Esplanadgatan, fgnade sig t att just framfr honom demonstrativt
svnga om, vndande honom ryggen.12
Bild 1. Den oHentliga materialitetens attraktionskraft.
Bronsallegorier, blomsterarrangemang och torgbeskare ansamlade 13
mars 1899 fr ppen minnelse av Alexander II:s ddsdag och illa dold
manifestering mot efterfljaren Nikolaj II. (Klla: Svenska
Litteratursllskapet i Finland)
-
58
Viktigt fr stadens motstndskamp var att mnga under denna tid
insg konstens funktion som politiskt identiFeringsobjekt och som
politiskt vapen.13 Framfr allt enrollerades huvudstadens
mo-numentalskulpturer fr motstndskampen.
En tidig oHentlig protestmanifestation hade skett i november
1898 en dryg mnad efter Bobrikovs ankomst genom stadens avtck-ande
av monumentalskulpturen De skeppsbrutna, Helsingfors frsta
oHentliga skulptur som inte var ett minnesmrke ver en historisk
hndelse eller en person. Den var en realistisk skildring av en
skepps-bruten familjs dramatiska kamp p en utsatt Gotte invntande
den annalkande hjlpen och skilde sig frn huvudstadens tidigare
oHent-liga konstverk till stil och motiv.14 Den hade prominent
placerats p stadens hgsta punkt, Observatorieberget, med dess
tidigare pas-sande betydelse som vrdkaseberg med uppgift att
upplysa om Fen-defara.15 Skulptren ville rikta statyn mot hamnen
sterut. Men efter stadsfullmktiges ordfrande Leo Michelins
intervention vn-de statyn ryggen mot Ryssland s att istllet den
centrala mansFgu-ren ropar p hjlp frn vst,16 detta d Michelin skall
ha insett den skeppsbrutna familjens mjligheter att konkretisera de
i Finland all-mnt rdande frhoppningarna om rddning och en bttre
framtid. Att vnda verkets frontriktning var fr honom ett vervgt
politiskt drag.17 Fr mnga av ofrdsrens Fnlndare blev statyn en
symbol fr nd och hopp och en projektion av deras ngest och trots
svl som deras hopp om rddning och en sporre fr motstndet. Statyn
kom att bli en mtesplats fr deltagarna i motstndsrrelsen och tv
attentat mot generalguvernren planerades fr att genomfras i dess
skugga.18 Statyn blev ocks en internationell materiell
manifestation av Finlands situation p Stockholms industriutstllning
1897 och Paris vrldsutstllningen 1900 och skall ha setts som
Finlands rop p hjlp i ndens stund.19
Huvudstadens tv mest prominenta monumentalstatyer av Alex-ander
II och Johan Ludvig Runeberg gavs nya oppositionellt sam-
-
59
lande roller i stadsrummet genom uppvaktningar med
blomster-nedlggelse och sng p bemrkelsedagar man sjng fr statyerna.
Alexander II hyllades som befrielsekejsaren som 1863 terinfrt den
Fnska lantdagsinstitutionen. Statyn p stadens politiska centrum
Se-natstorget avbildade kejsaren hllande trontalet vid lantdagens
pp-nande med den allegoriska bevpnade frontFguren Finlands m med
lagen som skld. Uppvaktningarna av Nikolajs fretrdare markera-de
att man icke hyllar den nuvarande kejsaren.20 En av de strsta hlls
p Alexanders ddsdag 13 mars 1899 samtidigt med den stora adressens
sammanstllning. Detta var en uppmaning till kejsaren att annullera
februarimanifestet undertecknad av halvmiljonen Fnln-dare, nstan
hlften av storfurstendmets vuxna befolkning.21 D kejsaren sedermera
vgrade mottaga adressen bidrog till att skapa en tilltro om att den
nya ryska politiken utgjorde ett hot mot Finland.22 Tusentals
Fnlndarna frn landsbygden och huvudstaden uppvakta-de statyn med
ett blomsterhav av kransar sjungande Vr Gud r oss en vldig borg och
Vrt land. Den senare var Finlands inoIciella nationalsng frfattad
av Johan Ludvig Runeberg; grnsmarkens avgud enligt Bobrikov.23
Runebergstatyn var central i stadens politiska geograF d
natio-nalskalden var Finlands strsta och synligaste kultobjekt och
i hans skugga bedrev man ocks politik.24 Statyns centralitet kom
delvis frn placeringen p Esplanaden nra universitetet varfr
studenter-nas kulthandlingar kunnat vxa fram kring den.25 I srskilt
fokus stod statyn 5 februari, Runebergs fdelsedag som under
ofrdsren gllde som hela det Fnlndska folkets nationaldag med
inoIciellt pbjuden illumination av oHentliga och privata byggnader.
Dagen kallades drfr den ljusa dagen. De ryska styresmnnen bekmpade
emellertid Runebergmanifestationerna.26 1902 frbjds denna
illu-mination och de sedvanliga uppvaktningarna med sng vid
skaldens staty. Brott mot illuminationen i privatbostder gaf
anledning till en mngd polistrakasserier.27 Attackerna mot stadens
elsystems bi-
-
60
drag till denna motstndspraktik, svl som de knsloutbrott de
ge-nererade, illustreras av en folkhgskolelrare som med kollegor
och elever beskte Runebergstatyn:
Det var en mrk femte februari. Inga ljus i fnstren! lydde det
ryska pbudet, fr att inte tala om att fackeltgen voro instllda, Man
Fck inte ens lov att tnda de fyra tradi-tionella gassolarna kring
stoden. Men i hrnet av Espen och Mikaelsgatan, det hgra frn Espen
sett, dinglade en metallstjrna besatt med sm elektriska lgor. En
skylt, helt enkelt. P gatan gapade en folkmassa, i hrnet stod en
polis och under den intet ont anande stjrnan mdade sig ngra
civilkldda, av polisen besoldade halunker med en frfrligt lng
brandstake. Va meningen, frgade jag i frbigende. Jo, stjrnan skulle
ner, det var frbjudet att il-luminera. I detsamma hade karlarna ftt
fste med kroken och brjade att rycka i den brckliga skylten. Jag rt
ett lt bli, men nr det inte hade ngon pfljd kastade jag mig ver den
nrmaste av sluskarna. I samma gonblick hgg vr sljdlrare Emil
Nordqvist och en av vra gossar, Alfred Ramstrm, in p packet, s det
blev ett bttre slags-ml. Passpolisen stod kvar dr han sttt,
folkmassan ga-pade. En man ur den stora hopen bekvmade sig
slutligen att komma och hjlpa oss. Nr han hgg in, hade jag just
lyckats gra mig fri frn busens ruskiga omfamning och ftt tag i
brandstaken. Den frmmande mannen grep den i andra nden och s rnde
vi i vg till teateresplanaden och brckte snder stngen mot
jrnstaketet. Fokmassan hurrade, halunkerna retirerade.28
Men motstndsarbetet bedrevs inte endast p hgtidsdagar och
stan-nade ej vid stumma markeringar. En vida uppmrksammad
incident
-
61
intrHade 18 februari 1901 p rsdagen av februarimanifestets
prom-ulgering vilken i ofrdsrens kalender gllde som en nedstmd
repli-dag till den ljusa Runebergdagen knappt tv veckor tidigare.
Det var en inoIciell nationell sorgedag, den mrka dagen, d p kvllen
alla fnster skulle vara frtckta och ljus ej Fnge synas i mrkret och
man i s godt som alla hus hll de mot gatan liggande rummen mr-ka
och drigenom gaf hela staden en dyster prgel. Frgves frsk-te
myndigheterna ingripa med order att hlla husen p vanligt stt
upplysta.29 Den betydelse motstndskampen tillmtte den mrka dagen
framgr av det vldsamma uttryck som riktades mot
undfal-lenhetspolitikens frmste fretrdare senator Yrj-Koskinen.
Hans helsingforsbostad hade tidigare skymfats p otaliga stt. En
likkista skall ha levererats med 30 silverpenningar och lng tid
efter prom-ulgeringen gnade 5-6 personer morgnarna till att ta
bort
krnkande inskrifter, som anbragts dr under natten. Epitet ssom
fosterlandsfrrdare, isnmaanpettj, omvxlan-de med kors och vanvrdiga
emblem och Fgurer hade ritats p vggen s hgt som en hand kunna n,
och stundom anvndes i sdant syfte till och med frg och
pensel.30
Detta hade lett till att bostaden polisbevakades nattetid vilket
emel-lertid ej frhindrat incidenten 1901. Fr att ge en
manifestation av motsatt slag till den ljusa dagen hade sm tryckta
lappar kringspritts med en anhllan, att ingen belysning af
faadfnster ger rum mn-dagen den 18 februari frn kl. 7 e.m..31 D
Yrj-Koskinen tvrtom hllo sina fnster upplysta, uppfattades detta
som en motdemon-stration och en folkhop hll kattserenad och frvade
ohgn, bland annat intrngande i trappan och bringande senatorns
elektriska drr-klocka att ringa ideligen. Trakasseriernas
allvarlighet framgr av att senatorn angav Gera motstndsmn till
polisen som de andliga upp-hovsmnnen till demonstrationerna.
-
62
Detta var en tidig aktion bidragande till att gra det passiva
mot-stndsarbetets sporadiska materiella motstndsyttringar alltmer
re-gelbundna och aktiva.32 Det individuella motstndsarbetet blev nu
mer och mer organiserat och rutiniserat. Centralt i detta var det
tran-snationella utnyttjandet av utlndska teknologier och
parasiterandet p internationella kommunikationssystem.
Den underjordiska tryckteknikens !den och innovationerMotstndets
kade aktivism var delvis en reaktion p myndigheter-nas censur av
kritiska tidningar. Brytpunkten var Nya Pressens in-dragning 1900 d
dess verksamhet fortsatte med den insmugglade Fria Ord. Dess frsta
nummer proklamerade inledningen p ett nytt skede i frsvaret mot de
fvermktige Fender, som tminstone fr ngon tid framt lyckats
omjliggra kamp med de gamla vapnen. Motstndet borde icke lngre vara
uteslutande passift utan tvrt-om i hvarje mjligt fall utmynna i
aktion.33
Under rubriken Frsvarstgrder beskrevs hur frsvaret kun-de utfras
inom lagens grnser och hur oppositionen kunde ge-nomfras praktiskt
s att den gr intryck svl p vra vnner som p ovnnerna. Tv vardagliga
materiella praktiker lyftes fram som de frmsta
frsvarsaktiviteterna. Den frsta rrde det beslutade av-skaHandet av
Fnska frimrken fr utrikeskorrespondens och denna eliminering att
pminna utlandet om vr statliga srstllning. Som protest hade frst
freslagits vgra anvnda ryska frimrken och lta adressaten vid
emottagandet erlgga dubbelt porto drfr och sedan p stt eller annat
godtgra honom. D detta medfrde uppenbara olgenheter presenterades
istllet en frsvarstgrd som utan svrig-het kan tillmpas af hvem som
hlst, under alla frhllanden och utan hvarken mda eller ngon kostnad
att tala om, att frutom ryska fri-mrken frse alla brev med ett
srskildt mrke, angifvande att brefvet kommer frn Finland. Detta
skulle utomlands tydliggra Finlands kamp, d enhvar som mottoge ett
sdant bref skulle ovillkorligen
-
63
tvingas att ihgkomma icke blott vrt land, utan fven de frsk, som
nu gras att frinta oss ssom nation. Sorgefrimrket kunde kpas hos
alla landets bokhandlare fr en penni och alla kunde sledes fr en
synnerligt ringa penning unna sig njet att uppfylla den
med-borgerliga plikten att deltaga i en oppositionsyttring.34 OHret
av en pennislant och salivdroppe erbjd sledes Finlands invnare en
ny kroppslig vardaglig motstndspraktik. Axel Galln (Gallen-Kallela)
hade utformat sorgemrket bestende av Finlands lejonvapen i
he-raldiskt rtt och gult med Suomi och Finland i vitt mot sorgsvart
botten. Premirnumret avslutades emellertid med en i allra sista
mi-nuten tillagd PS om att man underrttats telegraFskt att
sorgemr-ket frbjudits. Men detta till trots behvde man ej
underlta att begagna de vackra vapenmrkena. Man st-ter dem blott
fverst p sjlfva brefpapperet, inne i brefvet. Drigenom vinner man
dels det, att hvarje brefemotta-gares uppmrksamhet ovilkorligt
fstes p det vld, som i denna punkt utfvas mot oss, dels att enhvar
brefskrifvare genom sdan lindrig sjlfbeskattning bidrager med en
ringa skrf till olika fosterlndska ndaml.35
Den andra vardagliga frsvarspraktiken riktade sig mot ryska
tings och teckens kande anvndande. Lsningen var att boykottera
allting ryskt i vrt land, systematiskt och ihrdigt boykottera det.
Inledningsvis mste man enas om att utplna ryskan p skyltar,
etiketter och annat, dr den frivilligt infrts, varefter mste vi en
gng fr alla och alla som en att upphra att konsumera ryska va-ror,
fven nr de stlla sig ngra penni eller ngon mark billigare n andra.
Visserligen kunde en sdan bojkott trHa ngon oskyl-dig, men det vore
icke vrt fel d Finland nu befann sig nu i ett krigstillstnd. Tiden
sades vara onekligen frbi, d protester i ord kunde antagas gra ngon
vrkan. Det var tid fr handling och
-
64
ndvndigt att frsvara oss mot hvarje angrepp s godt vi kunna, med
de vapen vi frfoga fver. Boykottering s vidt mjligt af all-ting
ryskt r ett sdant vapen.36
Bland de Gertalet underjordiska tidningarna var Fria Ord frst,
strst och betydelsefullast till stor del mjliggjord genom
utvecklandet av ett speciFkt transnationellt underjordiskt
sociotekniskt kommunikations-system. Veckoupplagan producerades p
olika Stockholmstryckeri-er och insmugglades till Helsingfors
varifrn den postdistribuerades till sina prenumeranter, frst som
korsband men efter brevcensurens skrpning 1901 som slutna brev. D
tidningen saknade annonser och huvudsakligen Fnansierades genom
prenumerationer blev denna fr-hjda (porto)kostnad en allvarlig
socioteknisk motstndsFcka hotande tidningens utbredning vilket
ledde till transnationellt tekniskt utveck-lingsarbete. Det
kritiska problemet blev att minimera tidningens vikt. Vilket lstes
med sm typer p tunnast mjliga papper.37 Papper-steknologin
kopierades frn Lenins tidning Iskra och tillverkades av en
Bild 2. Motstndets parasitiska infrasystem. Ryska gendarmer
genomsker 1905 ett Fnskt tg efter insmugglad illegal litteratur
(Klla: Wikimedia)
-
65
hollndsk fabrik.38 Denna pappersteknologi frenade
ogenomskinlighet och fasthet; dyrheten Fck man lof att taga p
kpet. D ett 4-sidigt nummer p detta papper vgde endast 2,8 gram,
kunde sledes t.o.m. 3 stycken 6-sidiga ex. i samma kuvert g fr
enkelt porto (Under det sista ret reducerades pappersvikten
ytterligare ngot, till 2,3 gram fr ett 4-sidigt nummer). Genom
minskning af de anvnda stilsorterna kunde redaktionen oaktadt det
minskade formatet bjuda p kad textmngd. Det frnd-rade
distributionssttet och det ltta papperet, som gjorde det mjligt att
skicka nda till 3 ex. i samma kuvert fr enkelt porto, tillt en
betydlig reduktion af priset, om Gere exemplar rekvirerades till
samma adress.39
Med en veckoupplaga om 2.500 exemplar under tta kilogram
mj-liggjordes en radikalt underlttad insmuggling. Vanligtvis
utnyttja-des de reguljra passagerarngbtarna frn Stockholm till bo
eller Hang. Ibland gmdes tidningarna i godstransporter,
men oftare med ngon resande dam, som bland sitt res-gods
medfrde, n en blomsterkorg dr upplagan af Fria Ord fanns dold under
mullen, n en frukttunna, bakverk, som hade en krna af tryckalster,
och diverse annat. En re-skappa, som mellan vertget och fodret var
frsedd med ett strre antal Fckor, afpassade fr hopvikta exemplar af
bladet, en kjol, inredd p samma stt.40
Kvinnor var de huvudsakliga svl som de modigaste
smugglarku-rirerna. Fria Ords systembyggare Konni Zilliacus beskrev
deras bety-delse som kritisk utan deras villighet att hjlpa skulle
hela fretaget, att trycka en tidning, om n s ansprksls till
dimensionerna, p ut-
-
66
rikes ort och sedan hmta in densamma frbi alla myndigheter,
allde-les skert icke ltit sig utfra.41 Vl i hamn i Finland
transporterades upplagan vidare med jrnvgen till Helsingfors fr
slutlig inpakete-ring och brevfrsndning till enskilda prenumeranter
och lokala dist-ributionsagenter i landsorten. Under 1902 vertogs
Helsingforsak-tiviteterna av en sammanslutning af politiskt vakna
och energiska damer ingende i den institutionalisering av motstndet
som 1901 skett med bildandet av motstndsorganisationen
Kagalen.42
Kagalen utgav Gertalet frn Sverige insmugglade bcker och
pam-Getter i upplagor om tusentals exemplar vgandes Gera ton och fr
s-dana strre order inkptes en ldre lustyacht. Denna
fritidsteknolo-gi gjorde emellertid motstnd mot
smugglingsanvndning. Den var en dlig seglare och hade intet utrymme
fr last, utan mste denna stufvas i den trnga salongen, och dessutom
lg den s pass djupt, att det icke grna kunde komma ifrga att segla
annat n lngs de vanliga farlederna, som ju ingalunda alltid kunde
komma p tal.43 Lustyach-ten dmdes ut efter ett par resor och
inhemsk expertis anlitades fr att konstruera en ny
smugglarteknologi utifrn
en amerikansk modell, med centerbordskl s att yachten, som var
tjugo meter lng, icke drogo mera n 4 fots vatten d centerbordet var
upphissadt. Annars lg den i det nrmaste 10 fot djupt. Med en sdan
farkost kunde man g ungefr hvar man behagade, d i det klara
hafsvattnet fven undervattengrund p fem fots djup frrdde sig genom
den skiftande frgen p vattnet. Och centerbordet endast kasta-des
uppt utan vidare pfljder ifall man sttte p.44
Den nya smugglarbtteknologin togs i bruk vren 1902 och var en
speciFk konstruktion anpassad till tv unika materialiteter: den
ame-rikanska segelbtsteknologin och Finlands skrgrdsgeograF
-
67
som lik en stllvis nda till ett trettiotal kilometer bred grdel
strcker sig lngs kusten frn land nda bort till Viborgska viken och
endast p ett par stllen afbrytes af i hafvet utskjutande uddar samt
dr och hvar af strre Mrdar, erbjuder ett Gertal inseglingsvgar,
traFkabla fr en lmpligt byggd farkost, men oanvndbara fr tull- och
an-dra ngare, som mste hlla sig till de oIciellt utprickade
farlederna. Och en gng inne bland de otaliga arna och skren kunde
litteraturalstren lossas p en mngd olika stllen, drifrn de p
Gerahanda stt kunde transporteras vidare och distribueras.45
De insmugglade tidskrifterna genererade i sin tur teknisk
utveckling och nya motstndsaktiviteter i Finland. Frutom de olika
tidningsa-genterna producerades Gera amatrmssigt framstllda
tidskrifter med huvudsakligen lokal avsttning. Ett exempel kommer
frn landsbygds-orten Karis dr insmugglade tidningar anlnde till
grden Borgmstars och vars ungdomar stod fr lokaldistributionen.
Motstndsaktiviteten lockade snart den lilla gruppen att hsten 1900
skapa ett eget lokalt organ, Karis Kungrelser, ett litet veckoblad
i 50 exemplar. Tidningen tillverkades genom duplicering av
handskrivna sidor anvndande en hektograf, en tidig
kopieringsteknologi mjliggjord genom den an-dra industriella
revolutionens vetenskapsbaserade utveckling av anilin-blck. Redaktr
var en ung bondson bistdd av en god vn samt som redaktionsbitrden
bondsonens tv systrar; bda svl skrivkunniga som i besittning av
lsliga och vackra handstilar. Tidningens olika handstilar visade
att de fyra alternerade om att skriva ut bladet. Den amatrmssiga
tidningen var emellertid inte ltt att stadkomma, utan dess
produktion var fylld med vanskligheter:
Att brja med duplicerades bladet inne i Borgmstars
bostadsbyggnad. Men dr rrde sig mnga mnniskor och
-
68
pappershgarna blev skrymmande. Tryckeriet Gyttades drfr till
grdens kokhus. Detta lg ttt intill landsvgen men var likvl skyddat
fr insyn. Tillvgagngssttet var fljande: manuskriptet skrevs ut med
anilinblck. I en stekplt hade en smulten blandning av bivax och
glycerin ftt stelna s, att ytan blev helt plan. Medan vaxet nnu var
s varmt, att det bevarade ngot av sin plasticitet, trycktes
manuskriptet mot dess yta, varvid glycerinet lste en del av
anilinfrgen. Nr vaxet sedan hade stelnat tryckte man ett ltt fuktat
papper mot vaxets yta. Pappret sg d t sig s mycket av frgen, att
skriften blev lslig. Frgen i vaxet frslog fr omkring 50 kopior.
Till en brjan spreds Karis Kungrelser s, att kyrkobeskarna efter
[sndags]gudstjnsten Fck avhmta sina exemplar i sockenstugan p
kyrkbacken. P detta stt ndde tidningen de Gesta byarna i
socknen.46
De underjordiska tidningarna utgjorde en kontinuerlig
demonstra-tion i vardagen av myndigheternas maktlshet med stor
betydelse fr motstndet. Detta framgr av de ryska statsmakternas
reaktioner. Bobrikov beklagade sig privat ver att de underjordiska
och utlnd-ska tryckalstren brjar g mig p nerverna47 och 1902
publicerade Fria Ord en lnsguvernrs sekretessbelagda rsberttelse
ondgrande sig ver den illegala pressen
som tack vare befolkningens vana att lsa tidningar, det billiga
prenumerationspriset och hraf betingad stor spridning tjnar ssom
ett synnerligen farligt medel fr inplantande hos befolkningen af
oriktiga frestllningar angende regeringens frfoganden, vckande af
missnje och understundom af Fendskap icke allenast mot allt ryskt
utan ofta fven mot dem som vga hlla med ryssarne.
-
69
Ett synnerligen skadligt inGytande p lnets befolkning mste
tillskrifvas den frbjudna literatur, som hemligen inhmtas till
landet och sprides kring hela landet i ofantlig mngd.48
Litteraturens stora spridning hade pverkat det hittills trogna
Fnska folket och bland de mest farliga lyftes fram de i en ofantlig
mngd spridda exemplaren av Fria Ord, betecknad som ett
terroristiskt or-gan. Detta d det rckte med en notis att ngon visat
sig tjnstaktig mot ryssar eller att en tjnsteman fullgjort sin
plikt p ett stt, som icke motsvarar de lokala politikernes sikt, fr
att desse personer och deras familjer underkastas den mest skonslsa
frfljelse.
De illegala tidningarna hade gjort motstndskampen mer
akti-vistisk. Enligt en motstndsman skt tidningsutgivningen en
frsta bresch i den teoretiska mur man skt resa mellan passiv och
aktiv motstndsverksamhet.49 Dessmera var tidningarna aktiverande,
dess materiella praktiker skapade och utvecklade nya motstndskmpar
och motstndsteknologier, samt konspirerande genom att de styrde
motstndet frn allmnna ppna manifestationer till specialiserade
dolda operationer. Ett nytt stadie nddes med nsta brsch mot det
passiva motstndet, nr bly ej endast anvndes i svenska tryckpressar
utan ven i belgiska automatpistoler.
Finska terrorismens belgiska pistoler och ryska bomberFrn 1902
intensiFerades motstndskampen frn rysk svl som Fnsk sida. Frst i
april 1902 med kosackkravallerna i Helsingfors, ofrdsrens frsta
vldsamma massaktion d beridna kosacktrup-per med ridpiskor och
sablar attackerade en demonstration mot mnstringsfrrttningen fr den
nya ryska vrnplikten. Ett knappt r drefter i mars 1903 stadfste
Nikolaj II diktaturfrordningen givande generalguvernren
vittomfattande maktbefogenheter vil-ket Bobrikov framfr allt anvnde
till att utvisa ett stort antal av
-
70
motstndskampens frgrundsgestalter.50 Men dessa intensiFerade
repressalier bidrog ocks till att motstndskampen vndes n mer frn
passivt motstnd och civil olydnad till vldsamt aktivt mot-stnd och
till terrorism.
Den insmugglade litteraturen frebdade den nya terrorismen. Hsten
1902 kom den ddskalleprydda Svarta Boken, Frstrel-severkets
handtlangare: Politisk svartbok fr !nska medborgare med
beskrivningar och fotograFer av tiotalet framtrdande
kollabora-trer, s hvarje rttskaHens Fnsk medborgare [kunde] knna
sitt lands frrdare och deras handtlangare ej blott till namnet,
utan ock till utseendet. Frfattaraliaset Otliga medborgare varnade
med hnvisning till tidigare passiva motstndsmanifestationer att vr
ungdom en dag skulle:
trttna p att sirligt bekransa sina dde mns stoder och taga sig
sin heliga, lnge frvgrade rtt att oHra annat n blommor och toner p
fosterlandets altare. M de bere-da sig p [] att nya mn skola trda
fram och fra vrt lngmodiga och missledda, men nfstarka folk frn ord
till handling, frn talarbragder och skrivarbedrifter till
ved-ergllning och ndvrn!51
Denna tanke om vldshandlingar som en form av nationellt
sjlv-frsvar, utvecklades 1903 i ett mer oIciellt motstndsorgan nr
tidningen Veckans Nyheter publicerade artikeln Det passiva
mot-stndet och rtten till ndvrn.52 Dr talades om framgendet av ett
nytt, ett aktivt motstnd vilket synes och hrs och kns, ett motstnd,
som jagar fruktan i Fenden och ett motstnd som vck-er och samlar
folket. Detta betecknades som en framtidstanke ngot som i
retrospekt var profetiskt i och med att detta samtidigt var ett
tidigt argument fr tanken p en framtida sjlvstndig Fnsk stat. Vi
Fck
-
71
icke glmma, att vra handlingar dock slutligen mste syfta mot den
framtid, d det Fnska folket blir herre i sitt land och tar sitt de
i sina egna hnder. Vgen mot denna framtid gr genom lidanden och
strider. Den gr som alla folks vg till friheten genom blod.53
Blod skulle ocks snart komma att spillas nr den Fnska
motstnds-kampen enrollerade terrorismens teknik i sin tjnst. Som
uttalad po-litisk taktik hade terrorismen sitt ursprung i Ryssland
dr vrldens frsta terroristorganisation 1881 mrdat Rysslands och
Finlands hrs-kare Alexander II. Terrorismens utveckling d och
drefter utgr en transnationell historia om grnsverskridande Gden,
versttningar, mten, och resor mellan geograFska och intellektuella
rum vilket illus-treras av den Fnska importen av den ryska
revolutionra terrorismen.54 Storfurstendmet var innan ofrdsren en
mycket lojal del av det ryska imperiet. Enligt en Fnlndsk
terroristfresprkare frstod man ing-enstans mindre n i Finland,
eller frdmde kraftigare, den ryska re-volutionra rrelsen med dess
terroristiska utslag, ingenstdes var man mindre bengen att sknka
denna rrelse ngot understd.55
Men med fortsatta repressalier skall man ha brjat dr och hvar
inse och erknna att rrelsens kampmedel, kunde frsts och fr-klaras
och Gera tnkte och uttalande att bde generalguvernren och hans
hantlangare borde behandlas enligt samma metod. Den-na tanke skall
ha grott verallt, inom alla olika samhllskretsar och hos de mest
laglydiga och fredliga samhllsmedlemmar.56 Den nya aktivismen kom
fljaktligen att beskrivas som de frn Ryssland l-nade terroristiska
metoderna.57 Den frsta ingende Fnska redog-relsen ver den ryska
terrorismen kom 1902 med utgivningen och insmugglandet av Konni
Zilliacus bok Det revolutionra Ryssland.58 Genom sin
tidningssmuggling hade den Fnska motstndsrrelsen ftt kontakt med
terroristfresprkare som de ryska socialrevolutio-nrerna, vilka
betalade den fr att insmuggla sin egen illegala littera-
-
72
tur. Zilliacus hade ftt bistnd av en av dessa i frfattandet av
sin bok vilken Fck en epokgrande betydelse i Finland.59
Terrorismens Fnska epok kan sgas ha inletts nr ett Gertal unga
motstndsmn relativt oberoende av varandra 1903 brjade planera
attentat mot ryska och Fnska befattningshavare. 16 juni 1904
fullbor-dande den frsta av dessa planer nr den statlige
tjnstemannen Eu-gen Schauman skt till dds generalguvernr Bobrikov
och sig sjlv. Schauman var en skicklig skytt och hade genomfrt ddet
p egen hand men hade yppat sin plan fr en annan aktivist och
framtida terrorist med egna attentatsplaner mot Bobrikov. Referatet
av deras makabra konversation demonstrerar hur genomarbetad, vervgd
och utvald ddets tekniska och materiella utfrande var
Jag avfyrar tre skott de tv frsta med skarpa kulor det frsta
riktar jag mot halsen, det andra mot hans brst, men sannolikt br
han jrnpansar. Det tredje blir avgrande i magen mjukspetsad
mantelkula (halvmantlad kula). Det r min nskan att frlna honom
betnketid, tid till nger ver sina mnga synder och till frberedelse
fr nsta liv. Frutsatt att frsta och andra skotten sl fel, det
tredje skall n sitt ml, snderriva tarmarna utan att vlla
gonblicklig dd, livet kan inte rddas under ngra omstndigheter och d
mste han. Han frevisade mig pistolen, som han stndigt bar p sig,
och bad om mitt utltande om densam-ma. Den var synnerligen
hrdskjuten, ssom fallet var med de Gesta browningar av den tidens
modell. Denna meka-niska defekt hos vapnet samkade honom i brjan
tekniska svrigheter, som han likvl tack vare en stadig hand och
genom trgen vning snart bemstrade. Han hade prov-skjutit med olika
modeller, bl.a. en militrrevolver av tung typ, men funnit
browningen besitta fretrden framom de andra. ven patronmagasinet,
som Schauman vid det av-
-
73
grande tillfllet mnade anvnda, hade han srskilt utvalt bland
Gere. Dess mekanism fungerade felfritt, stlMdern var stark och hrd.
Det var ett av de f, som vid provskjut-ningarna aldrig frfelade att
kasta patronen in i pistolen. Han demonstrerade fr mig dess
funktion samt tvenne slag av patroner, som magasinet innehll,
inalles sju stycken, anordnad enligt frutfattad plan. verst lg en
nickelmant-lad (helmantlad) kula, drp fljde en halvmantlad
(mjuk-spetsad) kula, o.s.v., varannan hel-, varannan halvmantlad.
Dessfrinnan hade han i pistolen infrt en nickelmantlad kula; hela
antalet skott utgjorde tta.60
Pistolen var den belgiska kommersiella automatpistolen FN
Brow-ning M1900, vilken ocks kom att anvndas av Gera efterfljande
Fnska terrorister. Den Fnska terrorismen institutionaliserades
hsten
Bild 3. Distribution av terrorismens budskap. Vykort frestllande
attentatet 1904 mot Finlands ryska generalguvernr (Klla:
Wikipedia).
-
74
1904 nr Zilliacus bildade Finska Aktiva Motstndspartiet, med
till-hrande stridsorganisation som medverkade i ytterligare
terroristat-tentat. Det frsta februari 1905 med ihjlskjutningen i
Helsingfors av den i Svarta Boken utpekade Fnske prokuratorn, tfljd
en dryg mnad senare av ett misslyckat attentat i Viborg mot den
ryske lns-guvernren. Bda attentaten utfrdes med
browningpistoler.
Den utlndska pistolteknologin var ej ensam att bidra till den
Fn-ska terrorismens materialisering. En ytterligare central
teknologi var olika improviserade bombkonstruktioner. Flera
tidigare attentatspla-ner mot Bobrikov hade aldrig realiserats till
stor del beroende p brist p anvndbara bombkonstruktioner. Frsk hade
gjorts att i Finland konstruera terrorbomber svl att importera
kraftfulla sprngmnen frn Danmark.61 Men ingen bomb hade anvnts
delvis d de sgs som fr oplitliga. Detta frndrades av
motstndspartiets kontakter med de ryska socialrevolutionrerna som
1905 erbjd en beprvad bomb-konstruktion med ett hgvrdigt sprngmne i
form av sprnggelatin. Av frsiktighetsskl tillverkade
socialrevolutionrerna sprnggelatinet endast i vissa europeiska
lnder, frmst Schweiz och Frankrike medan bombens slutliga
sammansttning skedde p attentatsorten, d lngre transporter av den
ganska labila pjsen vore frenade med avsevrda risker.62 Fr denna
transnationella teknikverfring hade nyo kvinn-liga agenter och
deras speciFka materialiteter kritisk betydelse:
Sprnggelatin hade erbjudits oss av de ryska bombmakarna i
Geneve. Det avhmtades av apotekerskan Reims, som trans-porterade
den i gummipsar packade varan, gmd under sina kjolar, till
hemlandet. Till fljd av kjolvrmen skedde en viss diHusion och
avdunstning av kamfern ur sprngmnet och ngra av hennes
medpassagerare undrade, om hon kn-de sig mycket illa d hon under
den lnga tgresan genom Mellaneuropa hela tiden mste ty sig till
kamferdroppar, som antogs frorsaka den ltt igenknnliga
lukten.63
-
75
Fr bombens lokala sammansttning krvdes lokal
teknisk-veten-skaplig expertis vilket innehades av
stridsorganisationens ledare, en kemistudent sedermera
kemiprofessor vars frmsta ledaregen-skap var hans kemiska kompetens
vilken anvndes i det frsta Fn-ska bombattentatet.
Socialrevolutionrerna hade glmt skicka med bombens detonatorer och
i Finland kunde bara kpas svaga vanliga fr dynamit avsedda
knallhattar. Fr att ka dess eHekt tillverkade han p universitetets
kemilaboratorium sprngmnet kvicksilver-fulminat.64 Kemistudentens
kompetens omfattande ocks praktiskt tekniska frdigheter som
glasblsning:
Uppgiften att planlgga och genomfra attentat, isynner-het
bombattentat, stller mnga olikartade och ansvars-fulla krav p
ledaren och fr en ung och ganska oerfaren student kndes den stundom
nog s tungt. Inbrnda med eldskrift st i mitt minne nnu de gonblick,
d jag utfr-de den sista operationen vid bombernas hopfogning; nr
den tunga blybiten ondligt lngsamt och varsamt snktes ned ver
detonatorns glastub, som innehll den explo-sionsutlsande
svavelsyran. Hade jag vid glasblsningen lyckats ge tubens tunna
basaldel jmnt upp den erforder-liga hllfastheten, skulle den tla
trycket? Eller ... D stod drren till ddsriket p glnt.65
Nr bombattentat mot Bobrikovs eftertrdare
generalguvernr-sadjointen Deutrich genomfrdes p Senatstorget juli
1905 var emellertid explosionen otillrcklig. Ett liknande
misslyckande sked-de vid ett senare bombattentat mot Viborgs
guvernr.
Motstndskampens anammande av terrorismens teknik var lik-som
mnga andra teknikverfringsprocesser ett frlopp dr den ut-lndska
teknikens anvndbarhet modiFerades i stort och smtt fr att bttre
passa inhemska frhllanden. Detta var ett materiellt och po-
-
76
litiskt utvecklingsarbete som var varken oproblematiskt,
sjlvklart el-ler helt styrbart och kostsamt i resurser, kompetens
och mnniskoliv. Det framgr av orealiserade svl som misslyckade
attentat. Emeller-tid var dess politiska och materiella innebrd,
trots praktiska miss-lyckanden, ofrutsgbar och med politisk
sprngkraft vilket framgr av dess betydelse fr den Fnska
revolutionens utbrott.
Finlands oktoberrevolutions schweiziska gevrMngen motstndskamps
slutml r vpnat massuppror eller poli-tisk revolution. Under
ofrdsrens inledning hade en sdan utveck-ling betraktats som hgst
otrolig. ven nr den ryska terrorismen hade importerats adopterades
denna revolutionra praktik frst som ett konservativt eller
reaktionrt verktyg, baktstrvande mot det ti-digare rdande politiska
systemet och ej syftande till ngon ny el-ler sjlvstndig stat. Detta
frndrades emellertid s att ofrdsrens slutresultatet kom att ses som
en Fnsk revolution bland Gera samtida ryssar och nutida Fnska
historiker. Avgrande fr detta var en ytter-ligare transnationell
materialitet i form av schweiziska militrgevr vilka insmugglades
1905 av motstndsrrelsen fr anvndning i en framtida Fnsk folkresning
och rysk revolution.
ven om ett vpnat Fnskt uppror ansgs uteslutet hade vissa tidiga
frberedelser gjorts fr folkbevpning och folkresning. Central i
detta var Eugen Schauman som 1899 i ofrdsrens frsta hemliga
vapenim-port frn Hamburg infrskaHat ngra tiotal amerikanska
15-skotts winchestergevr fr utdelning och frsljning till
studentkamrater.66 Bildandet av skyttefreningar sgs som ett stt att
mjliggra en fram-tida folkresning och Schauman blev en ledare fr
det 1901 grundade Helsinge och Sibbo gemensamma mlskyttefrbund.
Skjutvningar hlls varje sndag och enligt en medlem bestod dess
arsenal
av endast tv gevr (amerikanska winchester) och blott det ena av
dem var ett magasinsgevr. Vi skto vanligen sten-
-
77
de p 300 meters avstnd frn mltavlan, som bestod av en bild i
helFgur. En fulltrH, i huvudet eller hjrtat, fljdes vanligen av
utropet: nu stupade en ryss igen. Vra ledare uppmanade oss att inte
anvnda det uttrycket, men nr vi inte kunde lta bli, s mste de
anskaHa ringtavlor fr att undvika angivelse.67
P s vis var skjutvningarnas materialitet farlig p mer n ett stt.
Schaumann frdjupade sig ocks i laddandets mysterier samt letade
efter ett billigt gevr till hvilket ammunitionen vore s pass billig
att fven allmogemannen skulle hafva rd att skjuta med det. Han
fastnade slutligen fr de mausergevr svenska armn anvnde vilka
beroende p ammunitionstyp kunde anvndas bde p korta och lnga
avstnd. 1903 brjade han smuggla in mausergevr via passa-gerarngbten
StockholmHelsingfors.68 Trots att det lngsiktiga mlet var Fnsk
frigrelse prioriterade Schauman i slutndan att med Bobrikovs dd ska
terstlla Finlands autonomi.
Folkresningsmlet delades av motstndspartiet. Efter
rysk-japan-ska krigsutbrottet februari 1904 hade Zilliacus blivit
hemlig japansk agent och utnyttjat sina ryska kontakter frn
litteratursmugglingen till att initiera samarbetsfrhandlingar
mellan de ryska revolutionra rrelserna. Zilliacus lyckades f
japansk Fnansiering fr en stor va-pensndning till Finland och
Ryssland. ngfartyget John Grafton kptes in och lastades med drygt
15.000 schweiziska Vetterli-infan-terigevr med 2.5 miljoner
patroner, 2.500 Webley-revolvrar och tre ton dynamit.
Gevrskonstruktionen var lderdomlig vilket emellertid gjorde att
desto Ger kunde inkpas. Emellertid misslyckas insmugg-lingen nr
ngaren efter att ha lossat en knapp tredjedel av lasten gick p
grund utanfr Jakobstad i september 1905.69 Trots detta Fck de gamla
gevren stor betydelse fljande mnad med ryska oktoberrevo-lutionens
utbrott och den fljande Fnska storstrejken.
Efter Bobrikovs dd hade Nikolaj II tidigare frskt gjuta olja
p
-
78
vgorna med tillknnagivandet av en frsonligare politik dr
Gerta-let tidigare reformer skulle terkallas eller mildras.70
Bidragande var fruktan fr oroligheter under det pgende
rysk-japanska kriget samt vxande protester bland ryska arbetare.
Detta kulminerade oktober 1905 i en rysk generalstrejk som lamslog
imperiet och tvingade kej-saren fr att terstlla lugnet och makten
till att utfrda oktoberma-nifestet med utlovade medborgerliga
friheter. Denna ryska oktober-revolution inverkade ocks p det Fnska
politiska systemet.
Den 30 oktober ndde den ryska generalstrejken Helsingfors och
framfr allt strejken p Finlands transnationella jrnvgssystem hade
en nyckelroll i detta. Strejken brt frst ut p jrnvgslinjen St
Peters-burg-Viborg och spreds snart till hela Fnska jrnvgssystemet
vilket omjliggjorde eventuella ryska trupptransporter med jrnvgen.
I Hel-singfors inleddes strejken av stadens infrasystem d vid
4-tiden slutade vattenledningen att fungera i hgre vningar beroende
p att helsing-forsborna skyndade frse sig med vatten fr alla
eventualiteter. Snart stngdes ocks telefonntet, sprvagnarna, gasen
och det elektriska lju-set ned.71 Drefter fljde en dryg veckas
strejk d olika politiska frak-tioner frhandlade med den nye
generalguvernren Obolenskij som var starkt inGuerad av
motstndsrrelsens vapeninsmuggling:
Ty denna strandning p ett dittills oknt grund mitt i far-leden
gjorde vapenimporten uppenbar och allmnkunnig, och d det knappast
kunde anses sannolikt att det frsta vapenlastade fartygets frsta
tgrd hade varit att upp-tcka ett nytt grund, rknade ptagligen
vedebrande med en rtt betydlig infrsel av militrgevr som om ocks
slitna och omoderna dock vore allt annat n ofarliga p korta
distanser.72
Obolenskij ska ha trott att 75.000 insmugglade gevr fanns i
Finland och tog aldrig till vld fr att bryta strejken.73
-
79
Storstrejkens slutresultatet blev att kejsaren accepterade
novem-bermanifestet, en verenskommelse terstllande Finlands
autono-mi svl som infrandet av enkammarriksdag och en
rstrttsreform. Den 6 november frklarades strejken avslutad vid ett
studentkrsm-te och medan
mtet pgick, trdde i salen det elektriska ljuset i funktion,
vilket skedde mycket lngsamt. Frst syntes i lamporna endast en svag
gld, vilken smningom utvecklade sig. Man utpekade ljuset fr
varandra, och allas blickar riktades dre-mot. Dag intrdde ter ver
Finland och dess huvudstad.74
Samma mnad meddelande Fria Ord att d tryckfrihet numera
fak-tiskt infrts och skerhet Fnnes fr att densamma snart skall
befstas genom en af folkrepresentationen godknd tryckfrihetslag, r
Fria Ords vrf fyldt.75 Ofrdsrens motstndskamp upphrde och
poli-tiken tergick huvudsakligen till mer traditionella politiska
arenor.
Trots att detta var en politisk tergng innebar ofrdsren ocks en
revolutionr frndring och inledning. Dess avslutning betecknades av
ryska gendarmer som en Fnsk revolution och en samtida Fnsk
histori-ker betonade att 1905 varit en true popular revolution dr
the whole population participated.76 Finland hade dessutom utkmpat
en frsta strid fr den framtid, d det Fnska folket blir herre i sitt
land och tar sitt de i sina egna hnder. Sjlvstndighetstanken hade
med svenskt och Fnskt bly materialiserats i ordets och ddets
propaganda.
Slutdiskussion: Motstndskampens sociotekniska a"ordanserVad
orsakade ofrdsrens motstndskamp? Mitt svar har skildrat det Fnska
motstndet som en eHekt av oppositionella ting, tekniker och kroppar
frenade i en transnationell kamp fr motstnd och mot an-passning
till det ryska reformprogrammet, ngot som skulle kunna beskrivas
som mangelsperspektivets dans mellan agenters och arte-
-
80
fakters agenser. Emellertid vill jag fr att starkare betona
teknikens performativitet fresl en ny dans vari de tv inte turas om
att fra men istllet alltid fr tillsammans.
Denna nya dans r den sociotekniska a"ordansen vilken jag
tidigare beskrivit som the possibilities, enablements and
constraints made available by technology and [which] can be
described in terms of an ability (portability, concealability etc.)
that the characteristics of a technology makes possible for its use
when it is matched with app-ropriate user capability.77 Till
skillnad mot mangelns omvxlande agensdans mellan interaktiva
agenters och artefakters agenser fram-skapar aHordansen en
historisk hndelse som en sociomateriell pro-dukt dr the social and
material are constitutively entangled genom the recursive
intertwining of the social and material as these emerge in ongoing
situated practice. Den sociotekniska aHordansens
hand-lingserbjudande utgr sledes en odelbar legering av en
avsiktsfylld social agents utnyttjande av en anvndbar teknisk
artefakt.78
Avslutningsvis, fr att ytterligare utveckla aHordansbegreppets
historiska anvndbarhet vill jag utvidga dess betydelse men inte
dess fenomenologiska innebrd och anvnda det som frklaring p samma
stt som agensbegreppet. Sledes ej endast som en beskrivning av en
ny potentiell handlingsmjlighet, utan liksom fr avsikt och
anvndbarhet ocks som ett svar p varfr ngot hnde, en realise-rad
efterhandskonstruktion frklarande en handling, hur en speciFk
socioteknisk kombination av en anvndbar teknik och en avsiktlig
agent producerat ett unikt historiskt skeende. I detta perspektiv r
orsakerna till ofrdsrens motstndskamp svaret p Varfr? dess ovan
beskrivna transnationella sociotekniska aHordanser. Centrala nya
forskningsuppgifter blir d att beskriva de sociotekniska
mjlig-heter och srbarheter som materialiserat historiens innehll
och in-riktning. Fr teknikhistorikern svl som fr
allmnhistorikern.
-
81
Noter1. Arne Kaijser, Oe Trail from Trail: New Challenges for
Historians of Tech-
nology, Technology and Culture 52 (2011), 131-42.2. Fr tv
ytterligare nymaterialistiska teknikhistoriska studier, se Mats
Frid-
lund, Buckets, Bollards and Bombs: Towards Subject Histories of
Technolo-gies and Terrors, History and Technology 27 (2011),
391-416; Mats Fridlund, AHording Terrorism: Idealists and
Materialities in the Emergence of Mo-dern Terrorism, i Max Taylor
& P.M. Currie (red.), Terrorism and A"ordance (London:
Continuum, 2012), 73-92.
3. Andrew Pickering, #e Mangle of Practice: Time, Agency and
Science (Chicago: Chicago University Press, 1995), 22.
4. Carol J. Steiner, Ontological Dance: A Dialogue between
Heidegger and Pickering, i Andrew Pickering & Keith Guzik
(red.), #e Mangle in Practice: Science, Society, and Becoming
(Durham: Duke University Press, 2008), 248.
5. Dominique Pestre, Debates in transnational and science
studies: a defence and illustration of the virtues of intellectual
tolerance, #e British Journal for the History of Science 45 (2012),
428.
6. Matti Klinge, Kejsartiden, vol. 3, Finlands historia
(Helsingfors: Schildt, 1996), 353.
7. Viktor von Born till Sven Palme citerad i Taimi Torvinen,
Sven Palme och Finland ([Esbo]: Kulturfonden fr Sverige och
Finland, 1988), 16.
8. Annie Furuhjelm, Den stigande oron (Helsingfors: Sderstrm
& Co Frlags-aktiebolag, 1935), 247.
9. Gunnar Landtman, Studenter under Finlands kampr 18981909
(Helsing-fors: Svenska Litteratursllskapet i Finland, 1940),
76.
10. Landtman, 21.11. Landtman, 34.12. Landtman, 47.13. Tom
Sandqvist, Konsten som nationell ambition i Walter Runebergs
monu-
mentalskulptur, Historiska och litteraturhistoriska studier 56
(1981), 326.14. Heikki Saros & Eeva Toikka, Robert Stigells De
Skeppsbrutna, i Teija
Mononen (red.), Robert Stigells De Skeppsbrutna, tider,
ideologier och en levande stadsbild (Helsingfors: Helsingfors stads
konstmuseum, 1998), 13.
15. Liisa Lindgren, Den oHentliga konsten: Tider, ideologier och
en levande stadsbild, i Teija Mononen (red.), Robert Stigells De
Skeppsbrutna, tider, ide-ologier och en levande stadsbild
(Helsingfors: Helsingfors stads konstmuseum, 1998), 93.
16. Tuula Karjalainen, Fretal, i Teija Mononen (red.), Robert
Stigells De Skepps-
-
82
brutna, tider, ideologier och en levande stadsbild (Helsingfors:
Helsingfors stads konstmuseum, 1998), 7.
17. Saros & Toikka, 35.18. Ibid., 56; Herman Gummerus,
Aktiva kampr: 18991910 (Helsingfors: S-
derstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1925), 63; J.W. Nylander,
Minnen, i Paul Nyberg & Victor Hoving (red.), Mnniskor och
minnen: Personliga hgkomster och slkthistoriska skildringar, 5:e
samlingen (Helsingfors: Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1952),
161; Landtman, 504.
19. Kerstin Smeds, HelsingforsParis: Finland p
vrldsutstllningarna 18571900 (Vammala: Svenska litteraturssllskapet
i Finland & Finska Historiska Samfundet, 1996), 213. Se ven
Saros & Toikka, 57.
20. Citerad i Landtman, 70.21. Steven Duncan Huxley,
Constitutionlist Insurgency in Finalnd: Finnish Passi-
ve Resistance against Russi!cation as a Case of Nonmilitary
Struggle in the Euro-pean Resistance Tradition (Helsinki: Finnish
Historical Society, 1990), 147.
22. Klinge, 358.23. Tuomo Polvinen, Riket och grnsmarken: N.I.
Bobrikov Finlands generalguver-
nr 1898-1904 (Borg: Sderstrm & Co Frlags AB, 1988), 160.24.
Tero Halonen, Runeberg och studenterna, i Eva Ahl & Michaela
Brnn
(red.), 1904 (Helsingfors: Nylands Nation, 2004), 7.25. Ibid.,
17.26. J.N. Reuter, Kagalen: Ett bidrag till Finlands historia
18991905, vol. I (Hel-
singfors: Mercators Tryckeri Aktiebolag, 1928), 64.27. Konni
Zilliacus, Moskoviter och !nnar i ldre och nyare tid (Stockholm:
Bon-
niers, 1912), 244-45.28. Arvid Mrne, Frn unga r, Frn
brytningstider: Minnen och erfarenheter,
N.S. (1921), 48.29. Landtman, 46; Zilliacus, Moskoviter, 245.30.
Landtman, 48. 31. Reuter, 64.32. Landtman, 79.33. Hvad vi vilja
Fria Ord, 1900:1-2, 1-2.34. Frsvarstgrder, Fria Ord, 1900:1-2,
3-4.35. P.S. i frgan om frimrkena, Fria Ord, 1900:1-2, 8. 36.
Frsvarstgrder, Fria Ord, 1900:1-2, 4.37. Konni Zilliacus,
Revolution och kontrarevolution i Ryssland och Finland (Stock-
holm: Albert Bonniers Frlag, 1912), 69.38. Kerstin Kll, Nr Fan
tog Bo!nken: Den illegala pressen i Finland 19001905
-
83
(Stockholm: Ordfronts frlag, 1992), 39-40.39. terblick p Fria
Ords tillvaro, [Fria Ord] 30 november 1900, 1.40. Konni Zilliacus,
Frn ofrdstid och oroliga r: Politiska minnen I (Helsingfors:
Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1919), 104.41. Ibid.,
104.42. Arne Cederholm, Kagalens uppkomst och andra episoder
(Helsingfors: Hufvud-
stadsbladets Nya Tryckeri, 1920), 109. Kagalen var taget efter
ett ryskt ord fr judiska konspirationer.
43. Zilliacus, Frn ofrdstid, 71.44. Ibid. , 71.45. Zilliacus,
Revolution, 71-72.46. Lars Nyberg, Kriser och desr (Ekens: Ekens
Tryckeri Aktiebolags Frlag,
1978), 20, 22-23, 25.47. Bobrikov citerad i Polvinen 1988,
263.48. General KaigorodoHs rsberttelse angende Nylands lns
tillstnd r
1900, [Fria Ord] 18 mars 1902, 1-2.49. Zilliacus, Revolution,
69.50. Polvinen, 256-57.51. [Rafael Lindqvist,] Frstrelseverkets
handtlangare: Politisk svartbok fr !nska
medborgare, vol. I (London: 1902), 10-11.52. Gummerus, 57.53.
[Arvid Mrne,] Det passiva motstndet och rtten till ndvrn,
Veckans
Nyheter, 15 oktober 1903, 2-3.54. Mats Fridlund, Det nya
grnsverskridande vldet: Terroristen och den
tidiga globaliseringen, i Birgitta Svensson & Anna Wallette
(red.), Individer i rrelse: Kulturhistoria i 1880-talets Sverige
(Gteborg: Makadam, 2012), 197.
55. Zilliacus, Revolution, 63.56. Ibid., 65; Konni Zilliacus,
Stmplingar och ventyr (Helsingfors: Sderstrm
& Co Frlagsaktiebolag, 1922), 9.57. Cederholm, 113.58. Konni
Zilliacus, Det revolutionra Ryssland: en skildring af den
revolutionra
rrelsens i Ryssland uppkomst och utveckling (Stockholm: K. B.
Bostrm, 1902).59. Alma Sderhjelm, Det andra motstndspartiet, i Med
lagen och svrdet:
kring svenska studenters insats i !nlndsk politik 1899-1919
(Helsingfors: Sderstrm & Co Frlagsaktiebolag, 1919), 39.
60. Lennart Hohenthal, Mina relationer till Eugen Schauman:
Utdrag ur Lennart Hohenthals anteckningar (Helsingfors: Sderstrm
& Co Frlagsaktiebolag, 1925), 23, 29-30.
-
84
61. Lennart Hohenthal, Lennart Hohenthals memoarer (Stockholm:
AB Ljus, 1908), 39.
62. F.W. Klingstedt, Bombattentatet som kampmedel: (Oe Bomb
Attack as Fighting Instrument), Finska Kemistsamfundets Gldjande
Meddelanden C, 7 (1991), 4.
63. Ibid., 5.64. Ibid., 56.65. Ibid., 4.66. Bernhard Estlander,
Eugen Schauman: En livsbild ur Finlands kamp mot Ryss-
land (Helsingfors: Sderstrm & Co. Frlagsaktiebolag, 1924),
92; Landt-man, 39.
67. J.B. Hgerstrm, Vad jag har varit med om: Minnen frn ofrdsren
och frihets-kampen (Helsingfors: Sderstrm & Co.
Frlagsaktiebolag, 1936), 12.
68. Seppo Zetterberg, Fem skott i senaten: Eugen Schaumans liv
och dd (Keuru: Holger Schildts Frlag, 1986), 196, 200-202, 204.
69. K-G Olin, Grafton-a"ren (1993; Jakobstad: Olimex, 2011),
160, 179.70. Klinge, 411.71. Landtman, 475, 479.72. Eirik Hornborg,
Som man i ledet, Frn brytningstider: Minnen och erfaren-
heter, N.S. (1921):5, 126.73. Olin, 185.74. Landtman, 490.75.
Fria Ords upphrande, [Fria Ord] 30 november 1900, 1.76. Pertti
Luntonen, F.A. Seyn: A Political Biography of a Tsarist Imperialist
as
Administrator of Finland (Helsinki: Societas Historica
Finlandiae, 1985), 45; Antti Kujala, Finland in 1905: Oe Political
and Social History of the Revolution, i Jonathan D. Smele &
Anthony Heywood (red.), #e Russian Revolution of 1905: Centenary
Perspectives (London: Routledge, 2005), 87-88.
77. Fridlund, AHording terrorism, 77.78. Wanda J. Orlikowski,
Sociomaterial Practices: Exploring Technology at
Work, Organization Studies 28 (2007), 1437-38.
Detta kapitel har tillkomit inom det av Vetenskapsrdet
Fnansierade projektet Terrorns spridning i teknik och materialitet
i terrorismens transnationella tillblivelse 1866 1898.
-
Med varm hand Texter tillgnade Arne Kaijser
Nina Wormbs !omas Kaiserfeld
(red.)