Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013

Förskolan 8,6 %

Grundskolan och fritids 19,5 %

Gymnasium och vuxenutbildning 10,0 %

Socialtjänst 6,7 %

Äldre och handikappomsorg 31,5 %

Samhällsbyggnad 7,8 %

Kultur och bibliotek 1,5 %

Arbetsmarknadsinsatser 1,3%

Miljö och bygg 0,8 %

Räddningstjänsten 2,2 %

Politik och övergripande administration 9,4 %

Näringslivsenheten 0,7 %Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2014

Tryck: Centrumtryck AB, 2014

Foto: Bild och Budskap Timea HedlundAhlbins foto © (där ej annat anges)

Så här fördelas pengarna

3

Det framgår tydligt att vi måste hejda kost-nadsökningen i driften. Detta är extra nöd-vändigt eftersom vi de senaste åren har drabbats av stor befolkningsminskning.

Vi har satt ett mål för planperioden 2014–2016. Under denna period måste vi på olika sätt reducera kostnader motsvaran-de 40 heltidstjänster. Om detta inte lyckas återstår varsel 2016.

Vamas har under året bland annat övertagit Kläppens reningsverk, fortsatt provborra norr om Sälen, inlett arbetet med kommu-nal VA-plan, inlett planering för nya kom-munala verksamhetsområden inom VA, arbetat vidare med avfallshantering och påbörjat egen slamkompostering.

Malungshem har bland annat satt i gång ombyggnation på Kringlan för att skapa lä-genheter för trygghetsboende.

Malungs Elverk har, tillsammans med an-dra aktörer, deltagit i regionnätsdiskussio-ner. Bolaget har också fortsatt en viktig roll i kommunens fiberutbyggnad.

Kommunalrådet har ordet

Kurt PodgorskiKommunalråd

Malung Sälen Turism AB har under året bland annat arbetat med frågor om turistby-råverksamheten, och i det sammanhanget tillsammans med kulturförvaltningen plane-rat för samlokalisering i det ombyggda Sä-len Centrum. Bolaget har också ett fortsatt engagemang i Visit Dalarna AB.

Ärnäsheden Fastighets AB byggde och invigde det nya industrihuset under året. Sedan december 2013 är huset fullt uthyrt.

Siteprojektet har förutom flygplatsfrågan satt igång diverse processer inom vår gränsregion, bland annat kan nämnas ett förstudiearbete om en gemensam bioga-sanläggning och kollektivtrafik i fjällvärlden. Airport Center har väckt stort intresse, och eftersom det i skrivande stund är bekant att staten är beredd att satsa 250 miljoner kommer hela projektet att gå in i ett mer intensivt skede.

Ett arbete har inletts med att få igång gods-trafik på Västerdalsbanan norr om Rågsve-den i stället för nedläggning.

Som jag redan nämnt måste vi arbeta mycket aktivt med ekonomin. Driftkostna-der måste sänkas och läget för investering-ar är mycket stramt.

Samtidigt måste vi ändå glädjas åt de goda resultat våra kärnverksamheter visar upp. Vi ligger mycket bra till i viktiga välfärds-frågor, och vi har bland Sveriges friskaste kommunala personal.

Jag tackar alla medarbetare för ett gott samarbete under 2013.

Det ekonomiska utfallet för 2013 är bekymmersamt. Socialnämnden, Barn- och Utbild-ningsnämnden samt delar av Kommunstyrelsens verksamheter överskred budgetramarna. Att förvaltningens resultat ändå balanserar runt 0-strecket beror framför allt på en stor återbetalning från AFA. Detta är inget vi kan räkna med i fortsättningen.

”Vi måste hejda kostnadsökningen i driften.

Detta är extra nödvändigt eftersom vi

de senaste åren har drabbats av en stor

befolkningsminskning.”

Foto

: Tim

ea H

edlu

nd

4

Omsättning BefolkningsutvecklingKommunens befolkningssiffror styr skatteintäkter-na och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2013 hade kommunen 10 061 invånare, en minskning med 117 personer.

Befolkningen har minskat de senaste decennier-na, även om minskningstakten avtagit något. För-ändringarna i befolkningen förklaras till stor del av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn. Skillnaden minskade dock något under 2013. För att öka be-folkningen så behöver det födas fler barn i kommu-nen. Det har under senare år varit färre som flyttar in (347 personer) än som flyttar ut (407), och utflytt-ningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år.

Soliditet: 38,4 procentSoliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt. 2012 var soliditeten 44 procent, vilket var under genomsnittet i landet. Förändringen beror på både det negativa resultatet men främst på den nyupplåning som gjorts.

Balansomslutning: 841 miljoner kronorBalansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2012 uppgick balansomslutningen till 737 miljoner kronor.

Intäkter 978,8

miljonerkronor

Kostnader978,9

miljonerkronor

Resultat– 0,1

miljonerkronor

Befolkningsstatistik Malung-Sälen DalarnaAntal invånare 10 061 277 349Andel invånare upp till 17 år 18 % 19 %Andel invånare 65 år och äldre 24,9 % 23,2 % Medelålder 45,2 år 43,6 år

Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnader-na för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncer-nen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett resultat på 18,6 miljoner kronor vilket är något lägre än föregående år (21,2 miljoner kronor).

Årets resultat

Nyckeltal

Fakta Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Lönekostnaderna uppgick totalt till 324 miljoner kronor vilket är drygt 17,3 miljoner kronor mer än föregående år.

Den 31 december 2013 var 916 tillsvidarean-ställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 846 personer, vilket är en ökning med 30 personer och 30 årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barn- och ung-domsförvaltningen.

Malung-Sälens kommuns personal har en medelål-der som uppgår till 49 år. Inom den närmaste sexår-sperioden kommer cirka 205 tillsvidareanställda att gå i pension.

Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå även om den ökat något under 2013. Kommunens målsättning är att vara en av Sveriges friskaste kom-munala arbetsplatser. Den största minskningen har skett vad gäller långtids-sjukfrånvaron. Bidragande orsaker till det är ett sys-tematiskt arbetsmiljöar-bete, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser.

Resultat koncernen 2009–2013, miljoner kronor

40

30

20

10

02009 2010 2011 2012 201315,6 37 12,7 21,2 18,6

5

Innehållsförteckning

INLEDNING

Exempel på hur pengarna fördelas 2

Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3

Politik och organisation 6

Fem år i sammandrag 8

Fördelning kostnader och intäkter 9

FÖRVALTNINGBERÄTTELSE

Omvärldsanalys 11

Mål och måluppfyllelse 13

Personalekonomisk redovisning 19

Finansiell analys kommunen 25

Finansiell analys koncernen 32

VERKSAMHETERNA

Övergripande politisk verksamhet 35

Kommunstyrelseförvaltningen 37

Service- och teknikförvaltningen 40

Skogsförvaltningen och markenheten 41

Arbetsmarknadsenheten 42

Stadsbyggnadskontoret 44

Miljökontoret 47

Barn- och utbildningsförvaltningen 50

Socialförvaltningen 53

Kulturförvaltningen 56

Räddningstjänsten 59

Överförmyndarverksamheten 61

De kommunala bolagen 62

RÄKENSKAPER

Resultaträkning 72

Balansräkning 73

Kassaflödesanalys 75

Noter 76

Redovisningsprinciper 88

Ord- och begreppsförklaringar 90

Revisionsberättelse 92

INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens poli-tiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation.

VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kom-munstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenhe-ten, byggnads- och miljönämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser un-der året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt.

RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekono-miska ställningen vid årets slut (balans-räkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättel-sen som enligt den kommunala redovis-ningslagen ska upprättas i årsredovis-ningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god eko-nomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kom-munfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2013 och en personalekonomisk redogö-relse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll.

6

Politik

Politik och organisation

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2006–2010 2011–2014Socialdemokraterna 14 15 Moderata samlingspartiet 9 9Vänsterpartiet 6 5Centerpartiet 5 3Folkpartiet 3 3Malung-Sälenpartiet 3 3Kristdemokraterna 1 0Sverigedemokraterna 0 1Totalt: 41 39

Den politiska organisationen i Malung-Sä-lens kommun består av kommunfullmäk-tige, kommunstyrelsen och åtta nämnder.

KommunfullmäktigePolitikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verk-samheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyg-gandet i kommunen, vilken service kom-muninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas.

Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommu-nens revisorer.

KommunstyrelsenPolitikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verk-samhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige be-slutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar.

De politiska nämndernaVarje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbju-da kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg.

7

I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna för-valtningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över öv-riga nämnders verksamhet.

Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som or-ganisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikför-valtningen samt förvaltningen av skog och mark.

Kommunfullmäktige

Barn- och

utbildnings-nämnd

Barn- och

utbildnings-förvaltning

Byggnads-nämnd

Stadsbygg-nadskontor

Service- och teknik-förvaltning

Social-nämnd

Social-förvaltning

Räddnings-tjänst

Kultur-förvaltning

Kultur-nämnd

Kommun-styrelse -

förvaltning

Över-förmyndar-

nämnd

Räddnings-nämnd

Revision

Kommunstyrelsen

Valberedning

Valnämnden

Miljö-kontor

Miljö -nämnd

Koncernen Malung-Sälens kommunKommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige.

Malung-Sälens kommun

Malungs Elverk AB 74 %

Malungs Elnät AB 100 %

Malungshem AB 100 %

Sälen Centrum HB 50 %

Malung-Sälen Turism AB

100 %

Gustols AB 100 %

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB

100 %

Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung–Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%), Malungs Elverk är även del ägare i Dala-Kraft AB (24,04 %), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (10,9 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %)

Organisation

Den kommunala förvaltningen

8

FEM ÅR I SAMMANDRAG 2013 2012 2011 2010 2009

Antal kommuninvånare 31/12 10 061 10 178 10 262 10 356 10 408

Kommunen

Soliditet, % 38 44 46 47 45

Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte

tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 4 7 10 10 5

Kassalikviditet, % 94 80 51 69 43

Skuldsättningsgrad, % 160 128 113 114 122

Nettokostnadernas andel av

skatteintäkter och statsbidrag, % 100,4 103,8 95,4 95,9 99,6

Nettokostnadernas ökning, % 2,5 6,4 1,12 2,01 –0,43

Skatteintäkternas ökning, % 1,61 3,2 3,9 2,56 1,72

Generella statsbidrags ökning, % 4,47 –2,6 –2,79 13,3 0,21

Eget kapital, mkr 323 323 341 319 294

Eget kapital/invånare, kr 32 104 31 742 33 275 30 814 28 244

Låneskuld, mkr 335,0 271,1 216,2 218,7 204,5

Låneskuld/invånare, kr 33 335 26 636 21 068 21 118 19 648

Årets resultat, mkr –0,1 –18,4 22,4 25,2 4,6

Nettoinvesteringar, mkr 60,7 19,5 85,2 35,8 54,2

Skattesats kommunen, kr 22,54 22,31 22,31 22,31 21,81

Koncernern

Soliditet, % 36 40 40 40 38

Kassalikviditet, % 115 96 60 69 47

Skuldsättningsgrad, % 167 151 148 149 161

Årets resultat, mkr 18,6 21,2 12,7 37 15,3

Eget kapital, mkr 562 543 505 492 454

Fem år i sammandrag

9

6,9 % drift och förbruk-ningsmaterial.

9,2 % tjänster (konsult, hyror, tele, data,

försäkringar, transporter med mera).

21,9 % bidrag och köp av verksamhet (försörjnings-stöd, fören-ingsbidrag, entreprenader, kollektivtrafik med mera).

59,8 % av pengarna används till personal i form av löner och fortbildning.

Fördelning kostnader och intäkter

En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen.

Skatter och utjämningsbidrag

Stats- och landstingsbidrag

Försäljning

Avgifter och ersättningar

Hyror och arrenden

Finansiella intäkter

76,0 %

7,3 %

3,5 %

8,3 %

3,4 %

1 ,5 %

Varifrån kommer pengarna?1,0 % anläggningstill-gångar (datorer, möbler, maski-ner, utrustning med mera).

1,2 % räntekostnader.

Malung-Sälen är Nordens största vinterturismkommun och vi erbjuder evenemang i världsklass. Här går startskottet för världens äldsta, största och längsta skidlopp – Vasaloppet. Och svenska dansbandsveckan lockar allt fler besökare.

Malung-Sälen är Dalarnas bästa skolkommun och hamnar i topp bland landets alla kommuner. Vårt riksidrottsgymnasium har elever i världsklass. Kommunen lyfts också fram som ett föredöme när det gäller individanpassad äldreomsorg. Dess-utom har vi gott om lediga jobb, attraktiva tomter och bra boendemiljöer.

I Malung-Sälen lever vi närmare det som verkligen betyder något.

Vi bjuder gärna upp!

11

Förvaltningsberättelse

OmvärldsanalysMalung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Hän-delser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas.

BefolkningsutvecklingUnder de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förorts-kommuner ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning.

Den trenden finns allt tydligare även i Malung-Sälens kommun. Folkmängden i kommu-nen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service, både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet.

Men, befolkningsminskning i sig är inget absolut tecken på stagnation, särskilt inte, när omflyttningarna i hela landet är så starka. Trenden är att det är de större regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Denna utveckling fortsätter med stor sannolikhet de närmaste 15 åren.

Barn och inflyttning Befolkningsminskningen kan speglas utifrån andra infallsvinklar än enbart en totalsiffra. En sådan vinkling är en koppling till födelsetalet. Antalet födda i kommunen ligger på en förhållandevis stabil nivå. Förändringarna i befolkningen i Malung-Sälen förklaras delvis av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn. Skillnaden minskade dock något 2013. För att öka befolkningen så behöver det födas fler barn i kommunen.

Det har under senare år varit färre som flyttar in än som flyttar ut och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Den ökande utflyttningen bidrar också till det minskande totala antalet invånare.

Sysselsättning och försörjningskvotSysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kom-muner i länet. I gruppen 16–24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen 16–64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. För den gruppen är siffran näst bäst i länet och även där långt under rikssnittet. Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2014 till 2017 men ökningen blir begränsad under det närmaste året.

Tack vare ett gott läge vad gäller sysselsättningen i kommunen, är även försörjningskvo-ten i Malung-Sälens kommun (totala befolkningen i relation till antalet sysselsatta) på en rimlig nivå. Aktuell försörjningskvot är 2,1 vilket är lika med riksgenomsnittet och i nivå med de flesta övriga kommunerna i länet. En framtida högre försörjningsbörda förväntas regio-nalt, beroende till viss del på en ogynnsam åldersutveckling till år 2030. Andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år väntas minska från 56 procent idag till 50 procent år 2030. Företagsamhet och försörjningDen minskade befolkningen kan även speglas utifrån jämförelser gällande företagsamhet och försörjningsgrad. I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolk-ning. Här har drygt 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket var 12,1 procent för år 2013. Kommunen har även länets högsta andel unga företagare.

Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsam-ma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig mot-kraft till den pågående urbaniseringen i landet.

12


Viktiga händelser under året2013 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt förändringstryck. Flera större projekt har drivits under året, destinationsutvecklingsprojektet SITE, e-handelsprojek-tet och kommunens treåriga kvalitetsutvecklingsprojekt, vilket avslutades efter sommaren.

Kommunens försämrade ekonomiska resultat för år 2012 i kombination med minskande skatteintäkter gjorde att kommunstyrelsen under året fortsatte analysen kring kommunens höga strukturkostnader. Med strukturkostnader menas kommunens redovisade kostnader jämfört med andra kommuner som har samma strukturella förutsättningar. Under hösten fastställdes ett åtgärdsprogram som tar sikte på ekonomisk balans senast år 2016.

Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och äldreomsorgen visar även år 2013 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser.

Malung-Sälens kommun kraftsamlade under våren för att säkerställa att gymnasieskolan kan fortsätta bedriva riksidrottsgymnasium inom alpint och snowboard. Resultatet blev po-sitivt och det är glädjande att kommunen fått fortsatt förtroende att bedriva dessa program.

Mark- och miljödomstolen gav under våren klartecken till att gå vidare med flygplatsen i Rörbäcksnäs. Under året löstes även markfrågan. Flygplatsprojektet har stöd från Region Dalarna och har under året tillsammans med Destination Sälenfjällen fortsatt planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center.

Under hösten lanserades kommunens nya hemsida och närvaro i sociala medier. Infor-mationen på hemsidan har blivit mer logiskt organiserad och utbyggd för att motsvara de krav medborgare idag ställer på kommunsidor. Den nya sidan präglas i större utsträckning av en satsning på nyheter, mer information i samband med möten i kommunfullmäktige än den tidigare. Genom satsningen på en ny hemsida och facebook har kommunen också tagit viktiga steg framåt för att förbättra medborgardialogen.

Driftredovisning 2013 (tkr)

2013 2013 2012 Budget Bokslut Avvikelse BokslutFÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto

Kommunstyrelsen –57 995 15 819 –73 259 –57 440 555 –60 333 Arbetsmarknadsenheten –8 324 9 149 –17 135 –7 986 338 –8 265 Service- och teknikförvaltningen –39 125 186 022 –231 824 –45 802 –6 677 –35 051 Skogsförvaltningen inkl markenheten 2 400 12 313 –7 501 4 812 2 412 2 204 Byggnadsnämnden –3 315 3 975 –6 634 –2 659 658 –2 065 Kulturnämnden –8 615 1 009 –9 588 –8 759 36 –8 758 Barn- och utbildningsnämnden –218 163 56 253 –278 018 –221 756 –3 602 –224 866 Socialnämnden –209 380 38 830 –261 044 –222 214 –12 834 –210 242 Miljönämnden –2 092 4 577 –6 302 –1 725 367 –2 190 Räddningsnämnden –13 431 1 051 –14 129 –13 078 353 –13 202 Överförmyndarnämnden –906 703 –1 836 –1 133 –227 –1 162 Summa förvaltningar/nämnder –558 948 329 701 –907 270 –577 569 –18 621 –563 930

Pensionskostnader –12 800 21 608 –35 588 –13 980 –1 180 –13 192 Avslut sociala omkostnader 0 0 –208 –208 –208 –80 Kalkylerad kapitalkostnad 45 640 44 625 0 44 625 –1 015 43 932 Avskrivningar –27 000 0 –26 949 –26 949 51 –26 140 Verksamhetens nettokostnader –553 108 395 934 –970 015 –574 081 –20 973 –559 410

Skatteintäkter 386 459 386 800 0 386 800 341 380 666 Generella stats- och utj.bidrag 171 060 173 946 0 173 946 2 886 166 496 Finansiella intäkter 11 600 10 840 0 10 840 –760 10 898 Finansiella kostnader –9 000 0 –8 899 –8 899 101 –8 597Extraordinära intäkter 0 11 316 0 11 316 11 316 11 557 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 –20 000 Totalt 7 011 978 836 –978 914 –78 –7 089 –18 390

Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd % kr/inv

Kommunstyrelsen 9,94 5 709

Arbetsmarknads-enheten 1,38 794

Service- och teknik- förvaltningen 7,93 4 552

Skogsförvaltningen –0,83 –478

Byggnadsnämnden 0,46 264

Kulturnämnden 1,52 871

Barn- och utbildningsnämnden 38,38 22 041

Socialnämnden 38,46 22 087

Miljönämnden 0,30 171

Räddningsnämnden 2,26 1 300

Överförmyndarnämnden 0,20 113

13


Näringslivsrådets verksamhet har utvecklats positivt under året. Det näringspolitiska program-met har varit ett bra stöd i arbetet med att bidra till ett rikt och levande näringsliv i kommunen.

Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Trots en liten ökning till 4,7 procent hamnar Malung-Sälens kommun på plats 16 i landet bland de kommunder som har den lägsta sjukfrånvaron bland sin personal.

God ekonomisk hushållningKommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 §). Begreppet ”god eko-nomisk hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje gene-ration själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kom-munen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens för-måga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadsef-fektiv och ändamålsenlig verksamhet.

För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kva-litet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllel-sen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kom-mun ska bidra till god ekonomisk hushållning.

StyrmodellenKommunfullmäktige beslutade i oktober 2011 om styrmodellen för Malung-Sälens kom-mun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut be-skrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om.

Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar hämndsplaner med nämndsmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Under år 2012 färdigställdes arbetet med nämndsplaner för alla nämnder. För alla mål på nämnds- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheter-nas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner.

Under år 2013 har styrmodellen reviderats. Bland annat har tidpunkten för delårsrappor-ten tidigarelagts. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida. www.malung-salen.se/kommunochpolitik.

Mål och måluppfyllelseKommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åt-gärder för innevarande år på den övergripande nivån.

För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen komplet-terats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker

”Ingen generation

ska behöva betala

för det som en

tidigare generation

har förbrukat.”

14


från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner.

I följande avsnitt redovisas kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Upp-följning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys.

Utfallet för 2013 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för plan-perioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvär-den för de kommuner som deltagit i mätningen 2013 (215 kommuner).

Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndsnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp.

Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommu-nens hemsida, www.malung-salen.se/kommunochpolitik.

Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelseFör att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genom-gående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt.

Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jäm-förelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmar-kering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet.

15


Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse inriktningsmål KKiK/ motsvarande

Andel nöjda medborgare (NRI)

Andel förvärvsarbetande, %

Sjukpenningtal, dagar

Befolkningsutveckling

Andel nya företag/1000 inv

Andel nöjda företagare

Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, %

Andel miljöbilar i kommun-organisationen, %

Andel ekologiska livsmedel, %

56

79,6

7,9

–117

5,3

62

23

–

1

57

79,3

7,6

–84

7,2

–

29

–

4

Ökande

Minst bibehållen nivå

I nivå med medel (8,5 %)

Ökande

Bibehållen nivå

Ej satt

Ökande

Ökande

Ökande

59

78,6

8,5

Ej jämförbart

5,0

67

36

–

16

Prioriterade åtgärder 2013De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan.

Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska programmet, och utifrån detta fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan.

– Någon utvärdering har inte skett under året. Näringslivsrådet har arbetat med vissa fokusområden för att stärka sambandet mellan näringsliv och samhällsutveckling. Det näringspolitiska programmet har tydliggjort kommunens olika roller och givit bra stöd till näringslivsenhetens arbete under året.

Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan.

– Planering av arbetet har påbörjats men tvingats vara vilande under året.

Utveckla ägardirektiven för de kommunala bolagen.

– En gemensam ägarpolicy för de kommunala bolagen har utarbetats och beslutats av kommunfullmäktige.

Starta arbetet med att bygga upp ett Komhall.

– Verksamheten har satts igång i före detta Rosengrensfastigheten i Malung.

HÅLLBAR TILLVÄXT

Vi utvecklar styrningen och sam-ordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt – inte minst inom besöksnäringen.

Vi agerar aktivt, långsiktigt och för-troendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företag-samhet och entreprenörskap.

Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling – utifrån miljö- och klimathänsyn.

Området innehåller mål som speglar kommunens roll som sam-hällsbyggare. För 2013 kan konstateras att det fortfarande finns mer att göra när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges inrikt-ningsmål för planperioden.

Trots att befolkningsutvecklingen är negativ finns ett starkt en-treprenörskap och andelsen sysselsatta i befolkningen ligger på en förhållandevis god nivå. Andelen nya företag/1 000 invånare har

sjunkit från 7,2 år 2012 till 5,3 men ligger fortfarande bättre än ge-nomsnittet. 2013 genomfördes företagsmätningen Insikt, som vi-sar att arbetet med att utveckla företagsklimatet behöver fortsätta.

På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Värde för andel miljöbilar i kommunorganisationen kommer att redovisas senare under året.

Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt

Hållbar tillväxt

16



Andel medborgare som tar kontakt via telefon och direkt får svar på en enkel fråga, %

Bibliotekets öppethållande utöver 08–17 vardagar, tim

Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, %

Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet

Andel olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad, under 14 dagar

Andel servicedeklarationer, %

Redovisade synpunkter

Andel nöjda brukare

39

14

79

92

10

Pågår

Rutin fungerar 46 registreradeRedovisar per verksamhet

50

14

63

83,9

9

50

Ökande

Bibehållen nivå

Bibehållen nivå

Ökande

Bibehållen nivå

100

Rutin och uppföljning igång

44

12

70

87,5

14

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter.

Inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ.

– Under 2013 har den nya gemensamma måltidsenheten påbörjat arbetet med att förankra måltidspolicyn. Hänsyn till policyn har tagits i den livsmedelsupphandling som genomfördes under året.

Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen.

– En översyn av boendeplatser i kommunen påbörjades under året. Arbetet fortsätter 2014.

KVALITET

Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnit-tet bland jämförbara kommuner.

Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut.

Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikato-rerna på övergripande nivå och på nämndsnivå visar att målet uppnås. Malung-Sälens kom-mun har mycket goda resultat inom äldreomsorg och handikappomsorg, både vad gäller serviceutbud och nöjda brukare. Inom förskola och skola finns motsvarande goda resultat.

Kommunfullmäktige har även beslutat om att nämnderna ska utarbeta servicedeklara-tioner under innevarande planperiod. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kulturnämnden har redovisat att uppdraget genomförts medan övriga nämnder fortsätter arbetet även under 2014.


Kvalitet

17



Medarbetarindex (HME)

Andel kompetensutvecklings-plane

Andel förbättrade processer

Andel heltidstjänster, %

73

Ej mätt

Ej mätt

68,9

73

66,1

Ej satt

100 %

Redovisas per nämnd

Ökande

78*

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetens-behov.

Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklings strategiska frågor.

– Ny tjänst som personalutvecklare har varit bemannad hela året och det har bidragit till att arbete med allmän introduktion och introduktion för chefer, deltagande i länsnätverk för rekryteringar samt olika utbildningsinsatser kunnat genomföras.

KOMPETENS

Vi sätter tydligare fokus på medar-betarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verk-samheterna – i en god dialog med de fackliga organisationerna.

Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden.

De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. De indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse är till stora delar kommuninterna och kan då endast jämföras över tid. En medarbetarenkät genomfördes i slutet av 2012 och kommer att göras igen under 2014.

Målet avseende möjlighet till heltid uppnås, då socialnämnden som varit pilot för kommu-nens bemanningsprojekt nu kan erbjuda alla medarbetare som önskar en heltidstjänst.


Kompetens

18



Andel nöjda medborgare (NII)

Informationsindex

Antalet aktiva byautvecklings-grupper

Antalet startade LEADER-finansierade projekt

Ungdomsenkät NII (18–24 år)

Andel utbetald Snabb slant, %

38

76

Oförändrat

15

33

0

39

72

11

44

10

Ökande

Ökande

Bibehållen nivå

Ökande

Ökande

100 %

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Ej jämförbart

Prioriterade åtgärder 2013Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor lyft ungdomars möjligheter att vara delaktiga.

Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande

– Under året har ett antal ungdomsmentorer rekryterats för att utveckla formerna för delaktighet och inflytande.

DEMOKRATI

Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet.

Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservi-ce i byarna och stödjer utvecklings-projekt.

Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engage-mang.

Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten pekar på att målen delvis uppnås.

Arbetet med ungdomars delaktighet har intensifierats. Informationsflödet till medborgarna har stärkts bland annat genom den nya hemsidan som lanserades

under hösten.


Demokrati

19


Personalekonomisk redovisningVäsentliga personalhändelserMalung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott re-sultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbets-miljö. Det har under 2013 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan.

Den 31 december 2013 har Malung-Sälens kommun 916 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 846 personer.

Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främ-ja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling.

Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna Bestämmelser.

KompetensutvecklingFörvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsrätt för kommunens chefer. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå.

På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveck-ling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor.

PersonalkostnaderEffektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommunin-vånarna har fortsatt under 2013.

De direkta personalkostnaderna ökade år 2013 med 20,4 mkr jämfört med år 2012.

Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade se-mesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ferielön till lärare var 30,8 mkr per december 2013.

LÖNEKOSTNADER, tkr 2013 2012

Ersättning till förtroendevalda 3 567 3 451

Löner 300 470 283 409

Sjuklöner 2 399 3 563

OB, mertid, jour, beredskap 17 605 16 250

Summa löner 324 041 306 673

Personalomkostnader (PO) 97 697 92 693

Pensionsutbetalningar 10 982 10 688

Förändring semesterlöneskuld –127 2 485

Summa PO 108 806 105 866

Summa kostnader 432 849 412 439

20


Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 3,0 mkr per december 2013.

Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 0,9 mkr, och skulden för övertid har minskat med 0,1 mkr sedan december 2012.

Kommunens kostnad för sjuklön under 2013 för samtliga anställda inklusive arbetsgivarav-gift är 3,3 mkr. Det är en minskning med 2,3 mkr jämfört med 2012. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande.

Personalens sammansättningAntal anställdaKommunen har den sista december 2013 916 personer som var tillsvidareanställda påAB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 847 personer. Det är en ökning med 30 perso-ner och 30 årsarbetare jämfört med sista december 2012.

Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Den största ökningen av personal är inom gruppen övrig verksamhet. Detta förklaras framförallt av att kostorganisationen överförts från soci-alförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen till service- och teknikförvaltningen, vilket berör ca 40 personer.

TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2013 2012

Antal anställda 916 886

Antal årsarbetare 846 816

ÅRSARBETARE TILLVIDARE ANTAL 2013 2012

Socialförvaltningen 39,9 % 338 335

Barn- och utbildning 35,8 % 302 318

Övrig verksamhet * 24,3 % 206 163

Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör.

*Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen

”De flesta anställda

arbetar inom

socialförvaltningen

samt inom barn-

och utbildnings-

förvaltningen.”

21


ÅldersfördelningDet är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den för 2012. Inom den närmaste sjuårsperioden kommer cirka 215 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61–67 år.

Medelåldern vid årets slut 2013 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 52 år, följt av socialförvaltningen med 49 år och barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år. Drygt 51 procent av personalen är över 50 år, drygt 43 procent är 30–40 år och drygt 4 procent är under 30 år. Åldersfördelningen är likartad den för sista december 2012.

PersonalomsättningDet är nästan lika många som slutat som börjat sin anställning under året. Under de närmas-te åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade pensionsavgångar. Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det har blivit svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer.

Under 2013 är antalet nyanställningar 49. Antalet som har avslutat sin anställning är 47. Av dessa var 23 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa av-slut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2012 var antalet nyanställningar 22. Antalet som avslutade sin anställning var 84. Av dessa var 34 pensionsavgångar.

Fördelning kvinnor och mänDen övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialför-valtningen och barn- och utbildningsförvaltningen.Kulturförvaltningen och service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Flytten av kostorganisationen till service- och teknikförvaltningen har inneburit att förvaltningen gått från att vara mans- till kvinnodominerad. Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltning-en dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljöförvaltningen och byggnads-nämndens förvaltning råder en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen har en jämn

Antal anställda per åldersgrupp

400

300

200

100

0 20–29 30–39 40–49 50–59 60–

42

134

268 298

179

PERSONALOMSÄTTNING, ANTAL 2013

BÖRJAT SLUTAT PENSION

Socialförvaltningen 17 19 11

Barn- och utbildning 18 20 7

Övrig verksamhet 12 10 5

Alla förvaltningar 47 49 23

22

Sysselsättningsgrad, %

2013 2012

Kvinnor 90,8 90,9

Män 96,8 96,8

Totalt 92,0 92,0

Medellön, kr

2013 2012

Kvinnor 24 509 23 783

Män 27 271 26 319

Totalt 25 046 24 254

Arbetad tid

2013 2012

Nettoarbetstid 80,3 80,2

Sjukdom 4,5 3,6

Föräldraledighet 1,8 3,1

Semester 9,9 9,8

Övrigt * 3,4 3,3

Sysselsättningsgraden avser syssel-sättningsgrad per sista december.

Medellönen avser lön per sista december.

* Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier.


könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvalt-ningen är kvinnodominerade. Service- och teknikförvaltningens chefsgrupp har något fler män än kvinnor. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning.

Fördelningen mellan könen vid årets slut 2013 är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Det är oförändrat jämfört med 2012.

Andelen kvinnor vid årets slut 2013 är inom socialförvaltningen 92,7 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 80,4 procent, för gruppen övrig verksamhet är andelen 52,9 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2012.

Heltid och deltidDet är fler kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna har minskat något jäm-fört med 2012. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verk-samhet, förskola, lokalvård och kök. Det har under 2012 påbörjats ett projekt med syftet att erbjuda rätt till heltid och möjlighet till deltid. I ett första steg har personalen inom äldreomsor-gen och LSS-enheten under 2012 och 2013 erbjudits heltidstjänster.

Deltidsanställningarna utgör 31,1 procent av det totala antalet anställningar sista december 2013. Av kvinnorna arbetar 36,3 procent deltid. Av männen arbetar 10,1 procent deltid. Den sista december 2012 utgjorde 33,9 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 41,5 procent deltid. Av männen arbetade 10 procent deltid.

Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 47,4 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 13,3 procent deltidsanställningar, och för grup-pen övrig verksamhet 19,3 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92 procent. För kvinnorna är den 90,8 procent och för männen 96,8 procent.

MedellönMedellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdo-minerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft.

Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartlägg-ning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts 2011 och en ny genomförs under 2014.

Medellönen för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut 25 046 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2012.

ArbetstidArbetad tidAv den totala arbetstiden under 2013 arbetade kommunens anställda 80,3 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2012.

23

Sjukfrånvaro, %

2013 2012

Total sjukfrånvaro 4,7 3,7

Sjukfrånvaro

>60 dagar av

total sjukfrånvaro 34,1 29,0

Sjukfrånvaro – kön, %

2013 2012

Kvinnor 5,2 4,3

Män 2,7 1,8

Långtidsfriska – förvaltning, %

2013 2012

Socialförvaltning 27,9 30,9

Barn- och utbildning 30,9 31,4

Övrig verksamhet 39,3 44,4

Alla förvaltningar 31,0 33,6

Sjukfrånvaro– förvaltning, %

2013 2012

Socialförvaltning 5,9 4,9

Barn- och utbildning 3,7 3,1

Övrig verksamhet 4,2 2,9

Avser sjukfrånvaro fördelat på kön.

Avser sjukfrånvaro fördelat på ålders-grupp.

Avser sjukfrånvaro fördelat på förvaltning.

Avser långtidsfriska fördelat på förvaltning och totalt.

Sjukfrånvaro – ålder, %

2013 2012

–29 år 2,8 3,1

30–49 år 4,3 3,4

50– år 5,4 4,1

Över- och mertidÖver- och mertiden har för 2013 minskat något jämfört med 2012. Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till 25 257 timmar. Övertid utgör 8 847 timmar. Mertiden utgör 16 410 timmar. Övertiden är 35 procent och mertiden 65 procent av den totala över- och mertiden.

För 2012 var den totala över- och mertiden 27 391 timmar. Fördelningen av övertid och mer-tid var för 2013 något mer övertid och något mindre mertid jämfört med 2012.

Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaroArbetsmiljöArbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Upp-följning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamhe-terna, samt att vi har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljö-kommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbets-förhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet.

MedarbetarundersökningFör att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarenkätundersökning ge-nomförts under 2012. Resultatet visar bl.a. att kraven är höga inom många verksamheter med bl.a. stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och kol-legor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna har under 2013 arbetat vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster. En ny medarbetarenkät-undersökning genomförs under hösten 2014.

HälsaHälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Det finns idag etthundratjugo utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspira-tionsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bl.a. hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året.

SjukfrånvaroSjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och den största minsk-ningen har varit av långtidssjukfrånvaron. För 2013 har sjukfrånvaron ökat, men vi har fortsatt en låg sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till den relativa låga sjukfrånvaron bedöms vara det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete.

Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställ-ningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlag-da ordinarie arbetstid.

Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sam-manhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.

Den totala sjukfrånvaron för 2013 är 4,7 procent. Det är på en högre nivå jämfört med 2012. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 34,1 procent, vilket är på en högre nivå än 2012.


24

”Socialförvaltningen

har högst

sjukfrånvaro

med 5,9 procent.”


Kvinnornas sjukfrånvaro för 2013 är 5,2 procent, medan männens sjukfrånvaro är 2,7 pro-cent. Det är på en högre nivå jämfört med 2012.

Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2013 är gruppen 50 år och äldre med 5,4 pro-cent. Sjukfrånvaron för gruppen 30–49 år är 4,3 procent. För gruppen upp till 29 år är sjuk-frånvaron 2,8 procent. För åldersgrupperna 50 år och äldre och 30–49 är det på en högre nivå än 2012. För åldersgruppen upp till 29 år är det på en likvärdig nivå som 2012.

Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2013 är socialförvaltningen med 5,9 pro-cent, följt av gruppen övrig verksamhet med 4,2 procent och barn- och utbildningsförvalt-ningen med 3,7 procent. Det är på en högre nivå än 2012.

LångtidsfriskaKommunen har mätt hur stor andel av personalen som är långtidsfriska. Måttet långtidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet. Det har visat sig att arbets-grupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende.

Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer.

Under året var 31 procent långtidsfriska, det är en minskning med 2,6 procent jämfört med 2012 Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2013 är gruppen övrig verk-samhet med 39,3 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 30,9 procent och socialförvaltningen med 27,9 procent.

25

God ekonomisk hushållningKommunallagen ställer krav på att kom-muner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att re-sultatet ska vara positivt över en längre period. Kommunerna bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäk-tige i Malung-Sälens kommun har beslutat att det ekonomiska resultatet ska uppgå till

ett överskott om minst 2 procent årligen. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om cirka 30 mkr årligen. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i kon-junkturen. Resultatutveckling över en 5 års period har genomsnittligt uppgått till 1 pro-cent i överskott.

Finansiella målenKommunfullmäktiges finansiella mål i verk-samhetsplanen för år 2011–2015 redovi-sas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där grön innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls nås. I den finansiella analysen kommenteras måluppfyllelsen mer detaljerat.


FINANSIELLA MÅL MÅTT MÅLUPPFYLLELSE

Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 98 % av kommunens inkomster under planperioden – i form av skatte intäkter och statsbidrag.

Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgär-das i syfte att uppnå effekt under budgetåret.

Låneskulden amorteras med 20 mkr under planperioden.

Investeringsvoymen för skattefinansierade investeringar är högst 20 mkr för 2011 och 2012 25 mkr för 2013 30 mkr för 2014.

Avsättningar görs med 20 mkr under planperioden för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar.

Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likvi-ditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och stärkas över planperioden.

Soliditeten ska vid planperiodens slut inte understiga 50 %.

Kommunalskatten ska vara oförändrad under planperioden.

Kostnader i relation till intäkter

Högre än noll

5 mkr/år

25 mkr

5 mkr/år

%

Eget kapital genom totala tillgångar

22,54

100,4%

–22,5 mkr

0 mkr

24,5 mkr

0 mkr

94 %

38 %

22,54

Finansiell analys kommunen

”Det är lätt att konstatera att det politiska arbetet måste inrik-tas på att få fram strategier på både kort och lång sikt för att balansera mellan önskad verksamhet och ekonomi. Vi förtro-endevalda måste vara beredda på ännu svårare prioriteringar

än vad vi hittills varit vana vid. De kommande 10 åren kommer att ställa mycket höga krav på god hushållning med resurser, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt.”

Kommunstyrelsens ordförande kommenterar utfallet av de finansiella målen:


26


BefolkningsutvecklingKommunens befolkningssiffror styr skatte-intäkterna och utjämningsbidraget/avgiften för det kommande året. Den sista decem-ber 2013 hade kommunen 10 061 invåna-re, vilket är en minskning med 117 invånare jämfört med föregående år.

Över flera decennier har befolkningsmäng-den minskat men under perioden 2007–2009 avtog minskningstakten något. Ett fåtal år har befolkningsmängden även ökat litet. De senaste tre åren har dock minskningstakten ökat kraftigt igen och befolkningen har mins-kat med cirka 100 personer per år.

Totalt flyttade 347 personer in i kommu-nen förra året, medan 407 flyttade ut. Flytt-nettot var alltså negativt med 60 personer. Även födelsenettot blev negativt med totalt 56 personer, där 80 föddes och 136 dog.

Befolkningsutvecklingen leder till att skattein-täkterna inte ökar lika mycket som för resten av Sverige. Det kan på sikt få en negativ på-verkan på kommunen, eftersom ökade skat-teintäkter ska täcka upp för höjda priser och löneutvecklingen i kommunen. Förmågan att attrahera och behålla framförallt yngre befolk-ning är viktigt, för att kommunen ska kunna

ha tillräckligt skatteunderlag och arbetskraft för framtida verksamhetsutövning.

Framtidsutsikterna är ändå relativt goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, där bland annat en internationell flygplats planeras öppna inom en snar framtid i Sälenområ-det. Satsningen i Sälen är bland annat att kunna erbjuda ett större produktutbud över hela året. Det innebär att antalet arbetstill-fällen ökar och på sikt bör även befolkning-en öka i Sälenområdet.

Finansiell bedömningFör att ytterligare kunna bedöma kommu-nens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de ovan beskrivna finansiella målen används den så kallade RK modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutveck-lingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Även koncernen kommer att i slutet av detta kapitel att kom-menteras utifrån denna modell.

Modell för finansiell analys

Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klar-göra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.

ResultatÅrets resultatKommunen redovisar ett negativt resultat på cirka 3,9 mkr exklusive markenheten, vilket i

sig är en förbättring med cirka 14,2 mkr mot föregående år men cirka 11 mkr sämre än budget. Resultatet visar på en försämring gentemot prognosen vid delårsrapporten med cirka 3,3 mkr. Kommunens verksam-heter redovisar ett underskott på cirka 22,5 mkr som till största delen beror på bland an-nat högre personalkostnader än budgeterat samt betydligt fler placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Finansförvaltningen med skatteintäkter och generella statsbi-drag tillsammans redovisar ett litet överskott på 0,2 mkr. Där redovisar skatteintäkter och de generella statsbidragen ett överskott på cirka 3,2 mkr och finansförvaltningen ett un-derskott på cirka 3 mkr på grund av högre pensionskostnader och högre finansiella poster än budgeterat. En större extraordinär intäkt som påverkat resultatet positivt är en återbetalning av premie från AFA försäkring-ar på 11,3 mkr.

BalanskravetBalanskravet innebär att kommunens in-täkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kom-mande tre budgetåren. Enligt gällande re-gelverk ska realisationsvinster och andra extraordinära poster som inte utgör del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För året uppgår dessa enligt Malung-Sälens kommun till 27 tkr för reali-sationsvinst vid försäljning av anläggnings-tillgång, ökad pensionskostnad på 502 tkr för sänkningen av RIPS-räntan. Markenhe-tens realisationsvinst på försäljning av ex-ploateringstomter ska även avräknas, årets realisationsvinst av försäljningen uppgick till 4 554 tkr. Beslut om synnerliga skäl bör gö-ras för aktieägartillskottet till Ärnäshedens fastighets AB på 400 tkr. vilket innebär att kommunens resultat efter synnerliga skäl blir ett underskott på 3 757 tkr.

I resultatet 2012 ingick en kostnad på 20 mkr, vilket uppstod i samband med aktieägartillskottet till det kommunala bo-laget Malungshems AB. Återställandet av bolagets registrerade aktiekapital var en första åtgärd i en mer långsiktig strategisk planering för bolaget. Syftet är att förbättra bolagets ekonomi på lång sikt. Kommun-fullmäktige beslutade att för denna kostnad åberopa synnerliga skäl och därmed om-fattades den inte av balanskravet.

Kommunens justerade resultat år 2012 blev efter beslut i april 2013 om synnerliga skäl ett positivt resultat på cirka 1,3 mkr,

Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag

%104103102101100999897969594

2009 2010 2011 2012 2013

Malung-Sälen Dalarnas länTurism- och besöksnäringskommuner Riket

99,5

95,695,4

ca 103,8

Källa: kolada

* i samtliga diagram med jämförelse med riket och kommungrupper är 2013 års siffra för Malung-Sälens kommun hämtad från egen beräkning.

Befolkningsutveckling – invånarantal 31 december 2013

10 500

10 400

10 300

10 200

10 100

10 000

2009 2010 2011 2012 2013

10 0

61

10 3

56

10 4

08

10 2

62

10 1

78

RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning

Vilken balans har kommu-nen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?

Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?

Vilken kapacitet har kommunen att möta

finansiella svårigheter på lång sikt?

Vilken kontoll har kommunen över den ekonomiska

utvecklingen?

RESULTAT

RISK

KAPACITET

KONTROLL

100,4*

27


vilket innebär att kommunen inte har något eget kapital att återställa enligt balanskra-vet till år 2013.

Riksdagen tog beslut under 2012 att kommunerna ska ha möjlighet från och med bokslut 2013 att inrätta en resultatut-jämningsreserv (RUR) för att utjämna intäk-ter över en konjunkturcykel. Det blir även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. Be-loppet som kan avsättas är högst det som motsvarar det lägsta av årets resultat eller årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. För Malung-Sälens kommun innebar det att kommunen kunde reservera 9 674 tkr från 2011 års goda resultat vilket också be-slutades av kommunfullmäktige i nov 2013.

Eftersom det justerade resultatet efter synnerliga skäl och avsättning till pensions-reserv är negativt med 3 757 tkr och de lokala riktlinjerna för att disponera RUR är uppfyllda, har kommunfullmäktige möjlig-heten att besluta om att disponera 3 757 tkr av de 9 674 tkr som finns i reserven. Vid disponering av reserven återställs det egna kapitalet enligt balanskravet. Kvar av reserven efter disponering är 5 917 tkr för kommande år.

Tabellen ovan visar balanskravsutred-

ningen för 2013 enligt balanskravet och vil-ka jämförelseposter som räknats bort.

Nettokostnads utveckling

Utvecklingen av intäkter och kostnaderEn viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksam-hetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och stats-bidrag. Under 2013 ökade däremot netto-kostnaderna för den löpande verksamheten med 2,49 procent medan skatteintäkter, statsbidrag ökade med 2,48 procent, vilket på sikt inte är hållbart.

Under perioden 2009–2013 har netto-kostnaderna ökat med 11,0 procent med-an skatteintäkter och statsbidrag ökat med 13,11 procent vilket är positivt men trend-mässigt ser nettokostnaderna ut att öka mer i framtiden än skatteintäkterna och statsbidragen på grund av kommunens befolkningsutveckling, demografiutveckling och medborgarnas krav.

Nettokostnad per invånareEtt mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare

2013 2012

Årets resultat enligt resultaträkning –78 –18 390

”Justering av jämförelsestörande poster:”

Markenheter – försäljning av tomter –4 554 0

Realisationsvinster –27 –345

Ändrad RIPS-ränta 502

Justerat resultat enligt balanskravet –4 157 –18 735

Synnerliga skäl

Aktieägartillskott till Malungshem AB 0 20 000

Aktieägartillskott Ärnäshedens fastighets AB 400 0

Resultat synnerliga skäl –3 757 1 265

Medel till resultatujämningsreserven 0 0

Medel från resultatujämningsreserven 3 757 0

Årets balansresultat 0 1 265

Balanskravsunderskott från tidigare år 0 0

Summa 0 0

Balanskravsresultat att reglera 0 0

Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvestering

%120

100

80

60

40

20

02009 2010 2011 2012 2013


68,8

100

64,240,7

44,3

Källa: kolada

Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter

%7

6

5

4

3

2

1

0

–1 2009 2010 2011 2012 2013

2,48

2,491,25

5,886,36

1,68

1,26

Nettokostnadsutveckling

Skatte- och statsbidragsökning

Nettokostnadsutveckling per invånare

kr

56 000

54 000

52 000

50 000

48 000

46 000

44 000

42 000

2009 2010 2011 2012 2013


ca 56 400

51 174 52 122

52 800

56 191

Källa: kolada

för hela verksamheten. I diagrammet syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per in-vånare för Malung-Sälens kommun. Under senare år har nettokostnaderna per invånare årligen stigit vilket även gäller för 2013. Net-tokostnaden per invånare har ökat lite med cirka 0,2 tkr till cirka 56,4 tkr.

Balanskravsutredning

28


Ett uppdrag under 2012 gavs till kommun-chefens ledningsgrupp att se över kommu-nens strukturella kostnader, som idag ligger betydligt högre än jämförbara kommungrup-per. Syftet med översynen är att verksamhe-terna måste effektiviseras och komma ner till den kostnadsnivå som kommunen långsik-tig kan bära. Detta krävs för att inte fortsätta redovisa underskott i framtiden. Under 2013 utmynnade översynen i att kommunstyrel-sen beslutade om en uppdragslista med 43 olika uppdrag till verksamheterna. Uppdra-gen ligger till grund för möjliga effektivise-ringar och besparingar för att nå ner till en rimlig kostnadsnivå för kommunen.

NettoinvesteringarSkattefinansieringsgraden av investeringar-na mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är fi-nansierad. Det generella målet och i enlig-het med god ekonomisk hushållning är att nå 100 procent varje år, vilket innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar. Det innebär i sin tur att kom-munen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.

Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringar-na ger en indikation på om investeringsvo-lymen leder till påfrestningar på skuldsätt-ningen eller likviditeten.

Malung-Sälens kommun lyckades med egna medel att finansiera cirka 44 procent av investeringarna under 2013. Det beror till stor del på att investeringsnivån blev relativt hög med cirka 61 mkr jämfört med föregående år på cirka 20 mkr. Den rela-tivt stora ökningen beror på satsningen på ett nytt industrihus, som belastat året med mer än hälften av investeringskostnaden, 34 mkr. Skattefinansierade investeringarna uppgick under året till strax under 25 mkr och i enlighet med det finansiella målet och de avgiftsfinansierade till cirka 36 mkr.

PrognossäkerhetKommunens prognoser har haft liknande mönster som tidigare år där en viss för-siktighet finns i början av året. Prognos-utvecklingen från tertialen till bokslutet är en försämring med cirka 12,9 mkr, där socialnämnden är den nämnd som har den största förändringen. Ett flertal nya

kostsamma ärenden har tillkommit under året, lika som föregående år. Ärendena är svåra att prognostisera på grund av att de vanligtvis är händelsebaserade och av akut karaktär samt lagstyrda. Trenden har varit att placeringar inom Individ- och familjeomsorgen har ökat kraftigt under de senaste två åren. Även prognosen för kommunstyrelsens verksamheter har un-der året visat på en klar försämring mel-lan första tertialen och bokslutet, vilket till största delen identifieras i förvaltningen Service och teknik. Ett par nya verksam-heter har startats upp, där kostnader finns som inte än har täckts upp med interna intäkter, gett underskott. Arbetet pågår med att färdigställa organisationerna och därmed få färdiga avtal med de övriga för-valtningarna. I övriga nämnder är det en-dast mindre förändringar. Bedömningen är att prognossäkerheten har förbättrats jäm-fört med tidigare år, en bättre kontroll och medvetenhet finns i verksamheterna men kan utvecklas och stärkas ytterligare.

Största investeringarna under 2013:Investering Belopp

Nytt industrihus i Malung 33,9 Mkr

Om- och tillbyggnad förskolan Ekorren 6,6 Mkr

Om- och tillbyggnad Sälenskola 5,0 Mkr

Modul Sälenskola 0,8 Mkr

Nytt ventilationssystem – Sälens förvaltningshus 1,0 Mkr

Färdigställandet av fjärrvärme till kommunförrådet 1,0 Mkr

Nytt verksamhetssystem – socialförvaltningen 1,0 Mkr

Nytt ärendehanteringssystem 0,4 Mkr

Axvägen 1,0 Mkr

Norra vagnvägen 0,6 Mkr

Nytt utalarmeringssystem – räddningstjänsten 0,4 Mkr

Ny första insatsbil (Fib-bil) – räddningstjänsten 0,5 Mkr

29

Prognosavvikelse jämfört med budgeten

VERKSAMHETERNAS BUDGET 2013 Tertialrapport Delårs BokslutPROGNOSSÄKERHET (tkr) (jan–april) rapport 2013 (jan–aug)

Kommunstyrelsens verksamheter –103 044 –3 472 –5 522 –7 198

Barn och utbildningsnämnd –218 163 0 –4 000 –3 602

Socialnämnd –209 380 –5 782 –7 052 –12 834

Kulturnämnd –8 615 0 0 36

Miljönämnd –2 092 100 300 367

Byggnadsnämnd –3 317 –130 407 658

Räddningsnämnd –13 431 0 0 352

Överförmyndarnämnd –906 –244 –394 –227

Summa verksamheterna: –558 948 –9 528 –16 261 –22 448

Skattesats

kr

22,80

22,60

22,40

22,20

22,00

21,80

21,60

21,40

2009 2010 2011 2012 2013


21,81

22,31 22,31 22,31

22,54

21,4521,55

Källa: kolada

Kommunen höjde skatten år 2010 med 50 öre, från 21,81 kr till 22,31 kr. Ett av kom-munens finansiella mål är att kommunalskat-ten ska vara oförändrad under planperioden 2010–2014. Under året har ett beslut tagits att hemsjukvården ska överflyttas från lands-tinget till kommunal regi från och med den 1 januari 2013, vilket regleras med en skatte-växling på 23 öre till 22,54 kr. För 2013 lig-ger skattesatsen i Malung-Sälens kommun något under snittet både för Dalarnas län samt för kommungruppen ”Turism- och be-

söksnäringskommuner” men betydligt högre än snittet för riket.

Eget kapitalDet egna kapitalet minskade något från 323,1 mkr till 323,0 mkr under 2013 för den kommunala förvaltningen. Eget kapital mot-svarar cirka 32,1 tkr per invånare.

Långfristiga skulderLångfristiga skulder har ökat med cirka 64 mkr från 274 mkr till 338 mkr, vilket bety-der att långfristiga skulder per invånare har ökat från 27,5 tkr per invånare till 33,3 tkr. Det beror på att kommunen gjorde en ny-upplåning på 64,5 mkr under året, för att bland annat stärka upp likviditeten samt att en del av investeringar för året har finansie-rats med nyupplåningar.

Kostnaderna för lånen ligger fortfarande på en relativt låg nivå på grund av att räntor-na inte ökade så markant under 2013, som en del spådde. Kommunen har under de se-naste åren i enlighet med den beslutade fi-nanspolicyn strategiskt bundit sina nyupplå-ningar för att få merparten av lånen bundna. tidigare var merparten av lånen rörliga vilket varit bra kostnadsmässigt, men samtidigt

inte bra på sikt. Framtida lån kommer att fortsätta att bindas till längre löptider.

Låneskulden kommer troligtvis att fortsätta att öka de närmsta åren. Det beror främst på det stora investeringsbehovet inom fast-ighetsverksamheten och andra strategiska investeringar. Det är investeringsvolymen som bestämmer hur mycket lån som kom-mer att upptas under året. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. En anledning är att kommunen har en mycket stor verksamhet av vatten och avlopp samt renhållning i re-lation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på ca 140 mkr, vilket är cirka 14 tkr i skuld per invånare. Om man bortser från det, ligger kommunen ungefär som turist- och besöksnäringskommunerna med en skuld på cirka 20 tkr per invånare.

SoliditetSoliditeten beskriver kommunens ekono-miska styrka på lång sikt och vilken be-redskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den lång-siktiga betalningsförmågan. Den anger i vil-ken grad som kommunen finansierat sina

Ökad prognossäkerhet är ett ständigt ut-vecklingsarbete, Under de senaste två åren har ett arbete pågått med att utveck-la gemensamma uppföljningsmallar, ana-lysverktyg samt rutiner och arbetssätt för

verksamhetsekonomernas stöd ut till verk-samheterna. 2014 kommer samtliga nämn-der att arbeta med samma uppföljningsmal-lar och analysverktyg. Även arbetet med att öka kraven på verksamheterna/nämnderna

att utveckla och förbättra åtgärdsplaner-na vid prognosavvikelser har fortgått under 2013. Åtgärdsplanerna har blivit bättre men kan fortfarande utvecklas.

KapacitetKommunalskatt

22,7222,66

30

tillgångar med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått är därmed beroen-de av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska re-sultatet. En jämn och hög soliditet verkar stabiliserande i ekonomin och ger förutsätt-ningar för låga finansieringskostnader.

Soliditeten i Malung-Sälens kommun har minskat från 44 procent till cirka 38,4 pro-cent, vilket både beror på det negativa re-sultatet men främst på nyupplåningen som gjorts. Det finansiella målet att soliditeten inte ska understiga 50 procent vid planperiodens slut (år 2014) kommer inte att kunna infrias utifrån det ekonomiska läget med vikande befolkningsmängd samt det stora investe-ringsbehovet. Kommunfullmäktige beslutade i september 2013 om nya finansiella mål för 2014 och framåt, där målet för soliditeten jus-terades till att inte understiga 40 procent vilket innebär att soliditeten ska bibehållas och inte fortsätta att sjunka. Kommunen har även ett stort skogsinnehav på cirka 15 000 ha till ett värde på cirka 300 mkr som inte är upptaget i balansräkningen. Skulle värdet av skogs-innehavet räknas med i balansräkningen blir soliditeten betydligt bättre och ligger runt 55 procent och över genomsnittet i landet.

RiskKassalikviditetEtt mått som mäter kommunens kortfristi-ga betalningsförmåga är kassalikviditeten, där det generella målet är att ligga på minst 100 procent.

Kommunens kassalikviditet uppgick vid utgången av 2013 till cirka 94 procent, vilket ytterligare är en förstärkning jämfört med föregående år, då nivån var 80 pro-cent. Ökningen beror på nyupplåningen på cirka 64,5 mkr som gjordes under året.

Den stora upplåningen gjordes bland annat för att ytterligare stärka upp likviditeten och därmed få en mer rimlig likviditet i förhållan-de till betalningsströmmar och det generel-la målet på 100 procent. Det förbättrar det finansiella målet om att stärka likviditeten under planperioden 2011–2014, men då på bekostnad av en sämre soliditet.

Lån och genomsnittsräntanKommunens genomsnittsränta var 2,6 pro-cent för 2013. Genomsnittsräntan har de se-naste åren sjunkit i och med finansvärldens utveckling, där styrräntor har sänkts och legat på en rekordlåg nivå, vilket har varit ekono-miskt gynnsamt. Den största delen av låne-stocken har tidigare varit obunden men under de senaste åren har de nya lånen bundits på längre sikt för att säkra en stabilare ränteut-veckling. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha minst 50 procent av lånestocken bunden. Vid årets slut var 49,8 procent av lånestocken bunden och även framtida lån kan komma att bindas på längre sikt för att nå över 50 pro-cent. Kommunen har sammanlagt 18 olika lån där 11 är tillsvidare och 7 är bundna, två av lånen förfaller 2014 till beloppet av 37 mkr, 2015 ett lån på 20 mkr och 2016 ett lån på 11 mkr. Räntebindningstiderna är 90 dagar på åtta av lånen, fem är bundna till ett snitt på cirka tre år och fem är rörliga med 1 dag.

Borgensåtagande

Borgensåtagande, mkr 2013 2012Malungshem AB 265,3 276,5Malungs Elverk AB 10,7 10,7Sälen Centrum HB 19,2 19,2”Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB” 80,0 40,0Övriga 38,1 38,7Totalt 413,3 385,1

Den ökning av borgensåtagande som skett mellan 2012 och 2013 beror på att kommu-nen beviljade en ökning av borgen för bola-get Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB med 40 mkr.

En ny lag infördes under 2011. Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun har inväntat ett fler-tal större utredningar under de senaste åren innan man i september 2013 beslutat i kom-munfullmäktige om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen.

PensionsåtagandeDen lagstadgade blandmodellen för redo-visning av pensionsförpliktelser innebär att pensioner intjänade före 1998 inte redovi-sas som skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Under året sänktes RIPS-räntan igen, liksom år 2011, vilket re-sulterade i att skulden ökar ytterligare med cirka 17,4 mkr inklusive löneskatt.

Pensionsåtagande, mkr 2013 2012

Pensioner vilka redovisas som avsättning ** 6,3 4,3

Pensioner vilka redovisas som kortfristiga skulder 14,5 13,7

Pensioner inom linjen, intjänade före 1998* 230,9 217,1

Totalt 251,7 235,1

Avser pensionsåtagande exklusive löneskatt *”Pensioner inom linjen, intjänade före 1998” är med i balansräkningen. **Från år 2010 har uppbokning av pensioner till politiker beräknats. Politiker har tidigare inte beräknats.

Under 2011 kunde kommunen enligt de finansiella målen avsätta 6 mkr för pensio-


Soliditet

%

51

49

47

45

43

41

39

37

352009 2010 2011 2012 2013


45,1 46,7

43,8

38,4

Källa: koladakr

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 0002009 2010 2011 2012 2013


19 335

22 346 22 631

26 637

33 335

Källa: kolada

Långfristiga skulder (kr/inv)

%

100

80

60

40

202009 2010 2011 2012 2013


51,1

77,4

58,7

80,3

94,1

Källa: kolada

Kassalikviditet

46,1

31


Svag ”Tillfredställande” God Mycket god

Kommunstyrelsen •Barn- och utbildningsnämnden •Socialnämnden •Kulturnämnden •Byggnadsnämnden •Miljönämnden •Räddningsnämnden •Överförmyndarnämnden •

Nämndernas skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2013ner tack vare det goda resultatet på 22 mkr. Någon avsättning för 2012 gjordes inte och för 2013 kommer ingen avsättning heller att kunna göras på grund av ett negativt resul-tat. Det innebär att för år 2014 behövs en avsättning göras på cirka 14 mkr för att nå kommunfullmäktiges mål om en pen-sionsavsättning på 20 mkr för planperioden (mandatperioden) 2011–2014.

LeasingåtagandeÖverlag löper leasingavtalen över en period om tre år och klassificeras som operatio-nella leasingavtal. I huvudsak omfattar ka-tegorin fordon, inventarier, kopieringsma-skiner och telefonväxel. Avtalade framtida operationella leasingavgifter ligger på cirka 10 mkr per år, vilket är en markant ökning från tidigare år. Ökningen beror bland an-nat på att fler äldre ägda bilar byts ut mot leasingbilar. Även gymnasiets och grund-skolans nya strategi ”ett till ett” startades i början av året, där datasalar togs bort och istället ersattes med en egen dator (laptop) per elev. Avtal har tecknats om att leasa datorerna under en tre årsperiod.

Kommunen har ett leasingavtal som klassificerats som finansiellt från och med år 2008. Ett finansiellt leasingavtal innebär att kommunen tagit på sig samma finan-siella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet avseende Malungs vårdhem är tecknat år 2003 och under år 2008 ändrades redovisningsprin-cipen för avtalet. Innevarande års resultat har belastats med 1 327 tkr i kostnader, ut-över amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet.

KontrollInternkontrollDen interna kontrollen med risk- och vä-sentlighetsanalyser ska utgöra en del i kommunens ledningssystem för styrning och uppföljning av verksamheten. Syftet är att förebygga och säkerställa att ambitio-nen om en god hushållning av kommunens

resurser upprätthålls. Det innebär att såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kva-litet som kostnadseffektivitet följs upp.

I Malung-Sälens kommun sker interna kontroller löpande i nämnderna. Målet var att samtliga nämnder under 2013 skulle besluta om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst en gång per år. Detta är ett utvecklingsområde och en revidering av internkontrollreglementet har skett i början av året. En kompletterande anvisning för nämndernas arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för intern-kontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram. Samtliga nämnder har beslutat om en egen interkontrollplan. Ovan redovisas nämndernas självskattning av deras arbete med intern kontrollen.

KänslighetsanalysDen ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av om-världen är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konse-kvenserna av olika händelser:

Även oförutsedda händelser kan ha stor in-verkan på kommunens ekonomiska utveck-ling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt.

FramtidDen negativa befolkningsutvecklingen under de senaste åren sätter än tydligare krav på kommunens förmåga att anpassa verksam-heten till rådande ekonomiska situation. År 2013 var det endast 11 kommuner i Sveri-ge som procentuellt minskade befolkningen mer än Malung-Sälens kommun.

Det förändringsarbete som inleddes under 2012 avseende kommunens strukturella överkostnader (strukturkostnader är såda-na kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till ex-empel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera) har under året utmynnat i en omfat-tande uppdragslista. Uppdragslistan tar sik-te på en ekonomi i balans senast år 2016. För att Malung-Sälens kommun ska ha en god ekonomi krävs bra uppföljning och hus-

KÄNSLIGHETSANALYS

Händelse Förändring +/– tkr

• 10 öres förändring av kommunalskatten 1 800 tkr

• Förändrat invånarantal med 100 4 950 tkr

• Löneförändring med 1 procent inkl PO 4 150 tkr

• Förändrad upplåning med 10 mkr 270 tkr

• 10 heltidstjänster 4 200 tkr

Minimilease- 2015–avgifter, tkr 2014 2019 2020–

Malungs vårdhem 1 624 8 939 31 091

Avser avtalade finansiella minimileaseavgifter

32

Resultat per koncernenhet, mkr

2013 2012 2011

Malung-Sälens kommun –0,1 –18,4 22,4

Malungs Elverk AB 23,2 25,0 19,4

Malungshem AB 2,6 1,3 –23,4

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 0,0 0,0 –

Malung Sälen Turism AB 0,4 0,1 –0,5

Gustols AB 0,0 –0,1 0,0

Ärnäshedens Fastighets AB –0,2 – –

Elimineringar –7,3 13,3 –5,2

Koncernresultat 18,6 21,2 12,7


hållning med befintliga resurser. Kommunens medarbetare är centrala för att hitta vägar för att tillgodose kommuninvånarnas behov av service under ekonomisk kontroll.

Tillgången på framtida arbetskraft är en annan utmaning för kommunen. Det påbörjade ar-betet med utveckling av medarbetarskap och kompetensförsörjning blir viktiga för att Ma-lung-Sälens kommun ska kunna rekrytera nya medarbetare i tillräcklig omfattning med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar.

Arbetet med att utveckla styrning och uppföljning behöver fortsätta i syfte att ha mer fo-kus på resultat ur ett medborgarperspektiv. Uppdragen att utarbeta servicedeklarationer, att systematisera synpunktshantering och medborgardialog minskar gapet mellan invånarnas förväntningar och den service som levereras.

För Malung-Sälens kommun handlar framtiden om att säkerställa en robust finansiering av den gemensamma välfärden, att driva på ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande som bidrar till utveckling och tillväxt samt om att mobilisera resurser för att möjliggöra livskraft och framtidstro utifrån en ständigt föränderlig omvärld.

Koncernen visar ett resultat på ca 18,6 mkr, vilket är en försämring mot föregående år med cirka 2,5 mkr. Resultatet beror främst på att Malungs Elverk AB fortsätter att ge stora positiva resultat (23,2 mkr). Övriga bolag redovisar ett litet positivt resultat förutom Ärnäs-hedens fastighets AB som redovisar ett mindre negativt resultat på ca 0,2 mkr. Koncernen har gjort ett överskott på totalt 105 mkr för de fem senaste åren, vilket visar på en finansiell styrka från koncernen.

Finansiell analys koncernen

Koncernresultat de senaste fem åren

Tkr

40 000

30 000

20 000

10 000

0 2009 2010 2011 2012 2013

18 6

57

36 9

66

15 6

10

12 6

78

21 2

28

”Tillgången på

framtida arbetskraft

är en utmaning

för kommunen.”

33

Borgensåttagande, mkr

2013 2012

Malungshem AB 265,3 276,5

Malungs Elverk AB 10,7 10,7

Sälen Centrum HB 19,2 19,2

Vatten & Avfall

i Malung-Sälen AB 80,0 40,0

Övriga 38,1 38,7

Totalt 413,3 485,1

Eget kapital per koncernenhet, mkr

2013 2012 2011

Malung-Sälens kommun, förvaltningen 323,0 323,1 341,4

Malungs Elverk AB 239,5 223,3 198,3

Malungshem AB 29,7 27,2 5,9

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 3,0 3,0 0,0

Malung Sälen Turism AB 0,8 0,4 0,3

Gustols AB 0,2 0,2 0,3

Ärnäshedens fastighets AB 1,0 0,0 0,0

Elimineringar –35,3 –33,9 –24,2

Summa 561,9 543,3 522,0


Kapacitet

Egna kapitaletFör koncernen ökade det egna kapitalet totalt i och med årets resultat med 18,6 mkr till 561,9 mkr.

SoliditetFör koncernen har soliditeten sjunkit något från 39,8 procent till 36,3 procent vilket be-ror på att skulderna har ökat mer än kon-cernens positiva resultat. Skulderna ökade med cirka 106 mkr medan resultatet blev cirka 18,7 mkr. Trenden pekar på att solidi-teten troligtvis kommer att sjunka ytterligare de kommande åren, bland annat på grund av de stora investeringsbehoven som finns och därmed ökade lånebehov. Även kom-munens ekonomiska läge kommer att inne-bära svårigheter att göra positiva resultat. Det är endast Malungs Elverk AB som fort-farande ger mycket höga positiva resultat.

RiskFör koncernen har kassalikviditeten för-bättrats under året från 104 procent till 115 procent vilket är en bit över det generella målet om minst 100 procent i kassalikvidi-tet. Ökningen beror bland annat på kom-munens nyupplåning för förstärkningen av sin likviditet samt även koncernens positiva resultat.

Lågfristiga skulderFör koncernen ökade de långfristiga skulder-na med 106 mkr, från 589 mkr till 695 mkr. Kommunen står för cirka 64 mkr av den ökande skulden medan Vatten & Avfall i Ma-lung-Sälen AB stort för den andra delen med cirka 45 mkr. Malungshem AB har under året sänkt sina långfristiga skulder med cirka 10 mkr. I framtiden kan de långfristiga skul-

kr

800 000

600 000

400 000

200 000

02009 2010 2011 2012 2013

501 749

507 224 506 250 589 049

695 662

Långfristiga skulder (kr/inv)

%

120

100

80

60

402009 2010 2011 2012 2013

55,2

76,3

68,9

104,1

115,0

Kassalikviditet

Soliditet

%

42

41

40

39

38

37

36

35

342009 2010 2011 2012 2013

38,3

40,3 39,8

36,3

40,2

derna komma att öka, främst på grund av stora investeringsbehov för bolagen, inte minst för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB som troligtvis har stora investeringsbehov uppe i Sälen-området. Kommunfullmäktige fastställde nya finansiella mål för perioden 2014–2017 där ett av målen är att investe-ringskostnaderna inte ska överstiga kommu-nens avskrivningar per år. Syftet med målet är att kommunen ska klara av att finansiera de årliga investeringskostnaderna med egna medel och inte behöva öka på låneskulden.

BorgensåtagandeDen ökning av borgensåtagande som skett mellan 2012 och 2013 beror främst på att kommunen beviljade en ökning av borgen för bolaget Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB med 40 mkr.

En ny lag infördes under 2011. Den innebär att kommunerna ska ta ut en bor-gensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun har inväntat ett flertal större utredningar under de senaste åren innan man i september 2013 beslutat i kommunfullmäktige om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen. Borgensavgiften kommer att gälla från och med 2014 vilket innebär en ökad kostnad för de bolag där kommunen har borgat för upptagna lån. Malungshem AB som har störst lån där kommunen har borgat, får en borgensavgift på cirka 530 tkr per år. Totalt inom koncernen kommer bor-gensavgiften att bli cirka 800 tkr för år 2014.

34

”Planeringen av

en utbyggd

flygplats och ett

handelscentrum

i Rörbäcksnäs

kommer att ställa

stora krav på

kommunen.”


KontrollI koncernen sker interna kontroller löpande i bolagen. Målet var att samtliga koncernbo-lag under 2013 skulle besluta om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst en gång per år enligt ägarpolicyn. Detta är ett utvecklingsområde. Under 2014 förväntas alla bolag ha beslutat om en internkontrollplan. Revidering av internkontrollreg-lementet har skett under början av året. En kompletterande anvisning för bolagens arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram.

Nedan redovisas bolagens självskattning av deras arbete med intern kontrollen.

FramtidenPlaneringen av en utbyggd flygplats och ett handelscentrum i Rörbäcksnäs ”Airport cen-ter” kommer att ställa stora krav på kommunen och flera av bolagen. Kommunen behöver ta fram diverse olika planer innan en utbyggnad kan påbörjas. Bolaget Vamas behöver planera och bygga ut sitt vatten- och avloppsnät för att kunna förse Airport Center med deras behov av vatten och avlopp. Även Malungs Elverk behöver planera och bygga ut sitt elnät för att kunna leverera rätt kapacitet av el.

Bostadsbolaget Malungshem AB brottas fortfarande med en hög vakansgrad av lä-genheter, ett uppdämt underhållsbehov och troligtvis stora investeringsbehov i framtiden. Även höga bokförda värden för fastigheterna innebär stora nedskrivningar och därmed sämre resultat för framtiden.

Bolaget Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB har förutom Airport Center andra stora utmaningar där bolaget i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anlägg-ningar, samt att verksamhetsområdet kommer att utökas.

Svag ”Tillfredställande” God Mycket god

Malungshem AB •Malungs Elverk AB •MalungSälen Turism AB •Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB •Ärnäshedens Fastighets AB •

Bolagens skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2013

35

Stärkt ungdomsinflytande

Övergripande politisk verksamhet

UppdragetDen övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av:

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige be-slutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripan-de mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser.

Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämn-derna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret.

Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om.

Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfull-mäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma ad-ministrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik Viktiga händelserKommunfullmäktige tog under året beslut om ett flertal styrdokument, bland annat ägar-policy, allmänt reglemente för nämnderna, reglementen för revision, internkontroll samt upphandling och inköp. Vid sammanträdet i juni beslutades att skjuta på beslutet om verksamhetsplan och budgetramar för åren 2014–2016, då kommunstyrelsen signalerat att mer dialog krävdes för att utarbeta förslag till ekonomiska ramar. Avsteg gjordes från styrmodellen och beslut togs i december 2013. Kommunfullmäktige har under året fort-satt följa utvecklingen inom projektet SITE. Medborgarundersökningen upprepades under året och fullmäktiges ledamöter fick efter sommaren del av resultatet, liksom resultatet av företagsmätningen Insikt. Kommunfullmäktige beslutade inför valet 2014 om storlek på partistöd, antal ledamöter i fullmäktige, valdistriktsindelning och arvodesregler.

Ungdoms- och demokratiberedningen har under 2013 fokuserat på att stärka ungdomars delaktighet och inflytande i Malung-Sälens kommun. I det arbetet har de nyrekryterade ung-domsmentorerna, 25 stycken i ålderspannet 12–25 år, varit en nyckelpart. De har under året hjälpt beredningen med att utveckla former för detta. Ungdomsmentorerna, som fungerat som ett stöd och hjälp till politiken, har även under året haft stor del i tolkning och analys av årets upplaga av Luppen, undersökning kring lokal uppföljning av ungdomspolitiken.

Revisorerna har förutom granskningar av årsredovisningen och delårsrapport genom-fört särskilda granskningar av kommunens attestreglemente, ”två bygglovsärenden”, ”den trygga skolan” samt kommunens kosthantering.

Valnämnden har under året påbörjat planeringen inför ”supervalåret” 2014. I maj äger val till Europaparlamentet rum och i september de allmänna valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. En översyn av antal valdistrikt, vallokaler samt organisations- och arvodesfrågor har behandlats av nämnden.

Kommunstyrelsens verksamhet 2013 har präglats av arbete med att nå ökad följsamhet till de ekonomiska förutsättningarna för kommande planperiod. Vid tre tillfällen under året har dialoger med nämnderna genomförts i syfte att åstadkomma samsyn inför budgetarbe-tet 2014. Kommunfullmäktige sköt på grund av detta upp beslut om verksamhetsplan och budget till decembermötet. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt har fullföljts bland annat genom återkommande redovisningar från nämnderna vid kommunstyrelsens sammanträden. Nya rutiner för den förstärkta uppsiktsplikten gentemot de kommunala bolagen sjösattes

”Under året har

dialoger med nämn-

derna genomförts i

syfte att åstadkomma

samsyn inför budget-

arbetet 2014.”

36

Övergripande politisk verksamhet

Ekonomisk analysRevisionen, kommunfullmäktige och valnämnden redovisar ett positivt utfall för året på cir-ka 155 tkr. Det största överskottet finns i kommunfullmäktiges budget, vilket kan förklaras av mindre arvodeskostnader.

Kommunstyrelsen visar ett överskott på cirka 25 tkr. Överskottet skulle ha varit större om inte ett ovillkorat aktieägartillskott på 400 tkr har lämnats till Ärnäshedens fastighets AB. Detta har ej varit budgeterat.

FramtidDen av kommunfullmäktige tillsatta parlamentariska gruppen arvodes- och organisations-kommittén har i uppdrag att före sommaren lämna förslag på hur den politiska organisatio-nen ska se ut inför nästa mandatperiod.

Kommunfullmäktige har prioriterat ett antal åtgärder för år 2014. Åtgärderna har kopp-ling till de övergripande inriktningsmålen för perioden.

Hållbar tillväxt• Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska program-

met, och utifrån detta fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivs-samverkan.

• Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen.

• Fortsatt utveckla ägardirektiven för de kommunala bolagen.

• Påbörja arbetet med en kommunal vindbruksplan.

• Påbörja arbetet med en kommunal VA-plan.

• Färdigställa kommunövergripande bredbandsstrategi.

Kvalitet• Fortsätta inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade

alternativ.

• Se över möjligheten till egenproducerad pensionärsmat (”Sala-maten”).

• Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen.

Kompetens• Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsstra-

tegiska frågor.

Demokrati• Utvärdera demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågors organisatoriska tillhörighet.

• Skapa forum och strukturer för ungdomars delaktighet.

Kostnader, intäkter och netto (tkr)

Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget 2011 2012 2013 2013

KOSTNADER 27 731 30 883 27 192 26 979 –213

INTÄKTER 1 100 930 1 283 890 393

NETTO 26 631 29 953 25 909 26 089 180

37

Kommunstyrelseförvaltningen

UppdragetKommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet, kontoret för verksamhetsstöd, per-sonalavdelningen, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service. Viktiga händelserUnder året har arbetet för att utveckla intern och extern kommunikation, information och mark-nadsföring fortsatt. Kommunen kunde lansera den nya hemsidan i slutet av oktober 2013.

Förvaltningen har också haft en central roll i flera utvecklingsprojekt såsom införande av nytt ärendehanteringssystem, upphandling av e-handelssystem samt handlingsplan för ständiga förbättringar. Några utredningsuppdrag som förvaltningen ansvarat för är översyn av organisationen för arbetsmarknadsåtgärder, översyn av delegationsordningar och reg-lemente för nämnderna.

Personalenheten har fortsatt att arbeta för att optimera verksamhetssystemet. Enheten har förstärkts under året med en personalutvecklare. Inriktningen för den nya tjänsten är kom-petensförsörjning, introduktion och rekrytering samt i övrigt vara ett verksamhetsstöd för förvaltningarna. Upphandling av pensionsadministration med försäkring har inletts i slutet av året. Kommunens medarbetarenkät har följts upp under året.

Under 2013 har kontoret för verksamhetsstöd fortsatt att arbeta med att skapa mer enhet-liga rutiner inom områdena budget och uppföljning. En omfattande utbildningsinsats har genomförts där cirka 50 deltagare har fått grundläggande ekonomi- och systemutbildning. Kontoret har resursmässigt lagt mycket tid på att utveckla arbetet med årsredovisning-en samt även framtagning av underlag gällande kommunen strukturella överkostnader. Inom upphandlingsområdet har omfattande insatser gjorts, både internt och externt, för att bland annat informera om gällande lagstiftning inom upphandlingsområdet.

Näringslivsenheten har fortsatt att arbeta med utveckling av högskola tillsammans med elitidrott och säsongsarbete. Nytt samarbete har startat inom ramen för Vasaloppet, vilket kommer att medföra viktig företagsutveckling och branschglidning för lokalt näringsliv.

Ett förbättrat samarbete med besöksnäringen har påbörjats och har fokus på att informe-ra, bemöta och stödja deras unga medarbetare i vad en kommun är och vilken service man kan erbjudas. Näringslivsenheten har en uttalad plats i anläggningarnas rekrytering.

Ekonomisk analysKommunkansliet redovisar ett underskott på cirka 600 tkr. Underskottet beror på en un-derbudgetering i personalbudget för kommunkansliet och har samband med tidigare or-ganisatoriska förändringar.

Övriga verksamheter håller budget eller redovisar ett överskott vid årets slut. IT-enheten redovisar det största överskottet på 600 tkr. Redovisade överskott i verksamheterna är i första hand att hänföras till lägre lönekostnader.

Budget för kollektivtrafiken visar ett 0-resultat för år 2013.

Ansvarig nämnd: KommunstyrelsenFörvaltningschef: Rolf Davidsson



KOSTNADER 37 279 40 257 41 327 40 548 –779

INTÄKTER 12 137 14 602 14 837 13 720 1 117

NETTO 25 142 25 655 26 490 26 828 338

38

FramtidFör att möta framtiden måste kommunstyrelseförvaltningen bli bättre på att visa på konse-kvenser, tydliggöra alternativ och att göra bedömningar. Uppdraget är att ge medborgarna och kommunens politiker bra och effektiva verktyg för att möta utmaningar och för att lösa problem. Inte minst också för att kunna prioritera.

Kommunstyrelseförvaltningen måste fortsätta att utvecklas inom minst tre specifika områden:

• utvecklad e-demokrati och e-förvaltning, ett tydliggjort medborgarperspektiv, bättre be-mötande samt förbättrad information och ökat fokus på service.

• ökat samarbete mellan kommunens olika verksamheter och även med andra kommuner samt andra aktörer, ett arbetssätt som mer förlitar sig på ”hängrännor” än på ”stuprör”.

• ökad effektivitet genom att göra rätt saker på bra vis, helt enkelt göra saker som ger nytta samt önskat resultat och önskad effekt, ökat ansvar för att åstadkomma ständiga förbättring-ar, ett bra medarbetarskap samt god kompetensutveckling och bra kompetensförsörjning.

Måluppfyllelse Under 2012 utarbetade kommunstyrelsen en nämndsplan för de förvaltningar som har kommunstyrelsen som facknämnd. Nämndsplanen gäller för åren 2013–2015.

Kollektivtrafik




KOSTNADER 6 712 7 017 7 012 7 328 316

INTÄKTER 1 784 2 292 1 972 2 250 –278

NETTO 4 928 4 725 5 040 5 078 38

Fortsättning nästa sida.

*2012 (2011)

HÅLLBAR TILLVÄXTVi tar systematiskt vara på samordnings- och samverkansmöjligheter

Vi utveckalr inten och extern kommunikation

Vi ger utvecklat stöd till inflyttade

Vi utvecklar relationerna med näringslivet i kommunen

Vi tar miljö- och klimathänsyn i smhällsplanering och upphandling.

Vi prioriterar investeringar som möjliggör ener-gieffektivisering och/eller minskade energikost-nader.

Nyckeltal per verksamhet

Andel nöjda medborgare (NII

Andel nya invånare som är nöjda med mottagandetBefolkningsutveckling

Andel nya företag/1 000 invAndel nöjda företagare

Andel återvunnet material i förhållande till total mängdAndel ekologiska livsmedel

Energi: kWh per kvm BRAEnergi: GWh (total förbrukning)Transport: Ton koldioxid per åranställdTransport: MWh per årsanställdAndel miljöbilar i kommunorganisationen

Ej mätt

38

Ej mätt–117

5,3NKI 62

231

39

–84

7,2

294

184 (190)*16,81 (17,04)*0,55 (0,56)*2,11 (2,20)*–

Ej satt

Ökande

Ej sattÖkande

Behållen nivåEj satt

ÖkandeÖkande

MinskadeMinskadeMinskadeMinskadeÖkande

Nämndens mål Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Måltal

Andel e-tjänsterAndel förbättrade processer

Andel förbättrede processer

Andel nöjda medborgare (NRI och NII)Andel servciedeklarationerRedovisade synpunkter

Medarbetarindex

Andel kompetensutvecklingsplaner

Andel kompetensförsörjningsplaner i förvaltningarna

Andel heltidstjänster

Andel nöjda medborgare, avser påverkan i SCB:s medborgarundersökning

Informationsindex

Antalet aktiva byautvecklingsgrupper

Antalet startade LEADER-finansierade projekt

Medborgarenkät NII (18–24 år)

Ekonomiskt resultat

Andel avvikelser per investeringsobjekt, %

Prognossäkerhet, %

Följsamhet till styrmodell

Ej mättEj mätt

Redovisas per verksamhet

NRI 56, NII 38 20 %30

73

Ej mätt

Ej mätt

68,9

Index 36

76

9

15

33

Underskott

Ej mätt

Pågår

Pågår

NRI 57, NII 39 10 %Ej mätt

–

66,1

Index 38

72

9

11

44

Ökande

Ökande100 % 2014Fungerande rutiner och upp-följning finns

Ökande

100 %

100 %

Ökande

Ökande

Ökande

Bibehållen nivå

Ökande

Ökande

± 0


39

Nämndens mål Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 MåltalKVALITET

Vår administration och service internt och externt, är modern, rationell och har god kvalitet.

Vi bedömer kvalitet utifrån tjänstekart-läggningar och processbeskrivningar.

Våra brukare är nöjda med vår tillgänglighet och vårt bemötande

KOMPETENS

Vi har engagerade medarbetare

Vi tar vara på och utvecklar alla medarbeta-res kompetens

Vi arbetar aktivt med vår framtida kompe-tensförsörjning

Vi använder effektiva stödfunktioner och bemanningsverktyg

DEMOKRATI

Vi utvecklar nya former för medborgar-dialog

Våra medborgare upplever att de har tillgång till lättillgänglig information på hemsidan

Vi vidhåller kommunens modell för lokal utveckling

Vi stödjer projekt via LEADER

Vi stödjer arbetet med att öka ungdomars intresse för delaktighet i den kommunala utvecklingen

EKONOMI

Vi har en ekonomi i balans

Vi utvecklar och säkerställer investerings-processen

Vi tydliggör mallar och utvecklar stödverk-tyg för uppföljning och analys

Vi kvalitetssäkrar rapporteringssätt och resultatredovisning


40

Service- och teknikförvaltningen

UppdragetService och teknikförvaltningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens 41 km gator, 6 km gång- och cykelbanor, 30 km gångbanor, 21 km vägar, 1660 stycken parke-ringsplatser och kommunens egna fastigheter.

Ansvaret för parker och grönområden samt värmeanläggningar ligger också i förvaltning-en. Även städorganisationen, den kommunala tvätten och personal i kommunens växel samt serviceavdelningen, vilka ansvarar för skötseln av kommunens fordon, finns i service och teknikförvaltningen. Dessa verksamheter svarar främst för kommunens interna behov.

Fritidsverksamheten som ansvarar för lotteritillstånd, pistmaskin Byråsen, isbanor, lek-platser friluftsbad och tempererade bad, sporthallar i Malung och Sälen samt sportfältet i Malung inklusive motionsspår, ingår också i förvaltningen, liksom tillverkningen av flis vid Ryhagens industriområde.

Förvaltningen ansvarar för handläggning av bostadsanpassningsärenden.Energirådgivning och kommunens interna arbete i energifrågor handläggs från förvaltningen.Nytillkomna verksamheter 2013 är måltidsverksamheten som lagar mat till barn, elever

och äldre och nämndskansliet som sköter administrationen i Malung-Sälens kommuns politiska nämnder.

Viktiga händelserNyinrättandet av måltidsenheten och nämndkansliet skedde vid årsskiftet 2012/2013.Om- och tillbyggnation av kök och matsal samt kontorslokaler vid Sälens skola och om- och tillbyggnad av Ekorrens förskola var två större byggprojekt av förvaltningslokaler som påbörjades under året.

Nybyggnationen av Industrihus fem (V) pågår under 2013 och 2014. Inom gatukontoret genomfördes ombyggnation av rondell vid resecentrum samt del

Grönlandsvägen samt ombyggnation av Axvägen och Norra Vagnvägen.

Måluppfyllelse Service- och teknikförvaltningen kommer under 2014 att göra en mer fullständig plan med kommunstyrelsens nämndsplan som grund.

Ekonomisk analysNyinrättade verksamheter har haft initialkostnader som inte varit budgeterade. Inom mål-tidsverksamheten var livmedelskostnaden underbudgeterad och en stor semesterlöne-skuld följde med från tidigare. Arbete pågår med att upprätta interna avtal för att få över-ensstämmelse mellan beställning och ersättning.

Vid nämndskansliet har kostnader för införandet av nytt ärendehanteringssystem tillkom-mit under året, vilket inte var budgeterat.

Lokalvård och drift och skötsel av gator och parker har följt den plan och budget som upprättats för året på ett bra sätt.

FramtidFör att skapa möjlighet till effektivisering har verksamheter som kommunens måltidsverksam-het och internservice samlats inom service och teknikförvaltningen. Liknade tankar finns även internt inom förvaltningen för verksamheter som har en nära relation verksamhetsmässigt.

Projekt inom gata och park utförs mer i egen regi på grund av prisutvecklingen föranledd av bristande konkurrens.

Ansvarig nämnd: KommunstyrelsenFörvaltningschef: Lars Nyberg



KOSTNADER 246 508 189 058 231 824 217 056 –14 768

INTÄKTER 215 603 154 007 186 022 177 931 8 091

NETTO 30 905 35 051 45 802 39 125 –6 677

41

Ansvarig nämnd: KommunstyrelsenFörvaltare: Mats Larsson

Skogsförvaltningen och markenheten

Tomtförsäljning resulterade i överskottUppdragetFörvaltningen består av två enheter; skogsdriften samt markenheten. Skogsdriften svarar för skötsel och drift av kommunens skog. Markenheten administrerar kommunens mark-innehav. Dess primära uppgift är att tillgodose efterfrågan på tomtmark och svara för för-säljning av alla sorters tomter som finns i kommunens ägo. Markenheten medverkar också vid markbyten och inköp av saneringsfastigheter. Viktiga händelser• Låga virkespriser.• Stor andel gallring.• Hög andel egen ved till värmeverket.• Försäljning av fritidstomter vid Hållbrändan påbörjad.• En tomt för permanentboende och sex fjälltomter har försålts under året.

Måluppfyllelse Skogsdriften klarade inte målet med en nettoavkastning på 2 400 tkr. Resultatet blev 985 tkr.

Markenheten hade som mål att nå ett nollresultat för året men resultatet blev ett över-skott på 3 827 tkr tack vare att försäljning av fjälltomter vid norra Hållbrändan blev klart innan årsskiftet.

Ekonomisk analysSkogsenheten redovisar ett negativt resultat på 1,4 mkr jämfört med budget. Skogsdriften har en högre kostnad för administration än tidigare beroende på att förvaltarens lön inte delats med någon ytterligare verksamhet. Betydande kostnader för året har varit röjning och plantering. Viss röjning är nödvändig för att få lägre drivningskostnader i första gallring-arna. Låga virkespriser har gjort att avverkningsnivån varit lägre än budget. En ökning av skogsvårdsskulden till följd av något högre slutavverknings areal än tidigare år.

Markenhetens överskott på 3,8 mkr beror uteslutande på försäljning av fjälltomter.

FramtidHelt avgörande för förvaltningens resultat är priset på virke, tillgången på skog i slutavverk-ningsbar ålder samt försäljningen av fritidstomter i fjället.En oroande tendens är att vid urvalet av slutavverkningsskog kommer förvaltningen allt mer i konflikt med bevarandeintresset.

Tillgången på kommunägda tomter för permanentboende är god inom hela kommunen. På grund av det ekonomiska läget på såväl nationell som kommunal nivå förväntas inte nybyggnationen öka nämnvärt inom överskådlig tid.

Försäljningen av tomter inom detaljplanen för Hållbrändan norra påbörjades i november 2013. Planen innehåller 63 tomter varav två försåldes under 2013. Trots en för närvarande dålig efterfrågan på tomter, bör det attraktiva läget som tomterna har, göra att ett större antal tomter bör kunna avyttras.

Hösten 2014 ska de totalt nio industritomterna efter fjällvägsuppfarten vara klara för försäljning. I detta fall är kommunens prispolicy att tomterna säljs till självkostnad.



KOSTNADER 7 931 4 365 7 501 7 191 –310

INTÄKTER 16 199 6 569 12 313 9 591 2 722

NETTO –8 268 –2 204 –4 812 –2 400 2 412

42

Arbetsmarknadsenheten

Verksamhet flyttad till RosengrensfastighetenUppdragetKommunens insatser inom Arbetsmarknadsenheten (AME) i form av Jobbkontakten och Mosjön syftar till att ge personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden ett meningsfullt arbete, praktik eller utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer som kan vara aktuella är de som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel varit långvarigt arbetslösa eller som har funktions- eller arbetshinder av olika slag. Exempel på åtgärder är anställnings-stöd, offentligt skyddat arbete, lönebidrag samt jobb- och utvecklingsgaranti. Den enskil-des förutsättningar ska sättas i fokus och utgöra grunden för de åtgärder som beslutas.

Viktiga händelserEn utredning gjordes under året i syfte att kartlägga verksamheten och hitta möjligheter till bättre samverkan mellan olika aktörer.

Jobbkontakten: Verksamheten är flyttad till Rosengrensfastigheten, där enheten har byggt ett ”Komhall”. Ta Till Vara butiken är flyttad till Rosengrens och öppnades i november. Enheten har administrerat feriearbete för ungdomar. Totalt fick 83 ungdomar arbete genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Projekt Unga Till Arbete förlängs till oktober 2014.

Projektet ”Öppet landskap”, en förstudie, genomfördes under 2013 med syfte att hitta möj-ligheter till att öppna upp landskapet efter älven från Malungsfors till Yttermalung och i Öje.

Mosjön: Under året har renovering av Grönlandsparken och byggnation av dansbana där gjorts. Rivning av gamla finkan i Lima har verkställts. Cirka 2000 lysrör har bytts på Sama-riten. Byte av1000 kryss efter lederna i Sälen har gjorts.

Måluppfyllelse Jobbkontakten: Målet är för deltagarna att de ska ta ett steg framåt i sin utveckling till inträ-de på ordinarie arbetsmarknad och skaffa sig en egen försörjning. Under året har ett antal personer gått vidare till studier eller arbete. Arbetslösheten i kommunen är låg. Resultatet av Unga Till Arbete har varit positivt.

Mosjön: Under året har renovering av Grönlandsparken och byggnation av dansbana där gjorts. Rivning av gamla finkan i Lima har verkställts. Cirka 2000 lysrör har bytts på Samari-ten. Byte av1000 kryss efter lederna i Sälen har gjorts.

Ansvarig nämnd: KommunstyrelsenAnsvarig chef: Sten-Inge Eriksson

Jobbkontakten: kostnader, intäkter och netto (tkr)


KOSTNADER 10 732 11 387 12 551 10 830 –1 721

INTÄKTER 5 430 5 986 7 083 5 250 1 833

NETTO 5 302 5 401 5 468 5 580 112

Mosjön: kostnader, intäkter och netto (tkr)


KOSTNADER 4 463 4 283 4 584 4 246 –338

INTÄKTER 2 135 1 421 2 065 1 502 563

NETTO 2 328 2 862 2 519 2 744 225

43

Ekonomisk analysJobbkontakten: Antal anställningar via bidrag från staten har ökat, men har kompenserats via övriga avtal med Arbetsförmedlingen. Enheten gör ett överskott med 112 tkr för 2013. Bidragsanställningar ute på andra förvaltningar och enheter belastar verksamheten, totalt handlar det om 39 personer.

Kostnaden för feriearbetande ungdomar blev cirka 80 tkr dyrare än planerat genom att samtliga ensamkommande ungdomar erbjöds anställning. Projektet ”Öppet landskap”, en förstudie, har kostat 100 tkr och belastar verksamhetsåret 2013. Pengarna är återsökta, men utbetalning sker tidigast i augusti 2014.

Mosjön: Mosjön har ett positivt resultat 2013 på 225 tkr. Verksamheten har haft ett antal större arbeten inom kommunen vilket har genererat intäkter. Det har gjorts en extra sats-ning på lederna i Sälenfjällen, vilket inte syns i siffrorna. Utöver den halvtid som ska sköta lederna har ett antal anställda arbetat med tillverkning och uppsättning av kryss. Även röjning och brobygge har utförts med annan personal.

FramtidBehovet av att hitta bidragsanställningar är stort. Gjorda anställningar bidrar till att minska försörjningsstödet och gör att människor får en bättre tillvaro. Anställningarna har även kommit ett flertal förvaltningar till godo.

Arbetet med att utveckla verksamheten i Rosengrensfastigheten kommer att pågå under hela 2014. En bättre samverkan inom arbetsmarknadsenheten och andra aktörer kommer att prioriteras.

Arbetsförmedlingen har aviserat en sänkning av bidragsnivåer, vilket kan påverka den fortsatta verksamheten.

Verksamheten vid Mosjön är beroende av interna arbeten. Finns de, fungerar Mosjön.

Arbetsmarknadsenheten

44

Ansvarig nämnd: ByggnadsnämndenAnsvarig chef: Lena Bergman

Stadsbyggnadskontoret

UppdragetByggnadsnämndens uppdrag består i huvudsak att utföra de enligt lag fastställda upp-gifter som beskrivs i Plan- och bygglagen (PBL). Det innebär bland annat följande arbets-uppgifter:• Utformning av detaljplaner och därtill hörande processer• Hantering av bygglovsärenden samt tillsyn och arbetsplatsbesök • Prövning av dispenser och tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken• Utsättning av byggnader• Tillsyn och ärenden inom obligatorisk ventilationskontroll, hissar och braskaminer.• Samråd vid Lantmäteriförrättningar• Ansvar för namnsättning av gator och fastigheter samt administration av husnummerskyltar.

Byggnadsnämndens ärenden bereds av stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret ansvarar dessutom för fysisk strategisk planering (översiktlig fysisk planering) under kom-munstyrelsen.

Viktiga händelser– Under 2013 har byggnadsnämnden hanterat fler bygglov jämfört med föregående år.– Stadsbyggnadskontoret har antagit tillägg till översiktsplanen LIS, landsbygdsutveckling

i strandnära lägen. Arbetet med två fördjupade översiktsplaner för Kläppen och Stöten har påbörjats.

– Detaljplanerna Sälen Centrum, Kullen och backen, Timmerbyn mitt, Ravinen, Våffelstu-gan, Tjäderåsen, Västra Sälen 3:3 och Ungärde skola har överlämnats till kommunfull-mäktige för antagande.

– Belägenhetsadresser har prioriterats för områdena E45 Malung – Lisskogsåsen, Kapp-sjöarna, Kvillselen–Lyberget, Näsfjället, Petsjövägen–Bredsjön samt Femten.

– Energimyndighetens förslag på riksintresse för vindbruk har präglat perioden.– Nämndkansliet startade upp 1 januari 2013, där sekreterarfunktionen övergick till

nämndkansliet. Det har initialt tagit tid i anspråk att förändra arbetssätt och lära upp för de nya arbetsuppgifterna.

– Kommunen tecknade avtal och gick med i Geodatasamverkan – det nationella koncep-tet för tillgång till geografiska data från ett stort antal myndigheter.

– Arbetet har påbörjats med att ersätta nuvarande kartprogram AutoKavy till MapGuide.

Fler bygglov än föregående år

45


Ansvarig nämnd: ByggnadsnämndenFörvaltningschef: Lena Bergman

Ekonomisk analysAntalet bygglov har ökat jämfört med föregående år. Det innebär att intäkterna ligger i enlighet med budget. Antalet beställningar på planer ligger på ungefär motsvarande nivå som tidigare år. Verksamheten Karta, GIS och Mät visar ett underskott på 100 tkr. I samband med överflytt av verksamheten från Service- och teknik förvaltningen följde inte alla kostnader med.

Byggnadsnämnden visar på ett överskott på 659 tkr för året. Överskottet kan i huvudsak hänföras till lägre personalkostnader än budgeterat på grund av föräldraledigheter samt en vakant tjänst som byggnadsinspektör. Hösten inleddes dessutom med en vakant tjänst som planarkitekt.

Förvaltningen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att hålla nere kostnaderna för att ha en budget i balans.

FramtidUnder året har fokus varit på att få full bemanning på stadsbyggnadskontoret. År 2014 in-leds med full bemanning på både bygg- och plansidan. Två nya planarkitekter har anställts och introduktion pågår.

Det är naturligtvis positivt med ett ekonomiskt överskott men det får konsekvenser för personalen att under lång tid gå underbemannade. Stadsbyggnadskontoret har prioriterat hårt, vilket innebär att vissa arbetsuppgifter har prioriterats bort under en period, samti-digt som personalen varit stressade. Det är viktigt att kvaliteten på arbetet upprätthålls. Det viktigaste för stadsbyggnadskontoret har varit att klara det som är lagreglerat såsom handläggningstider, övriga åtaganden har fått stå tillbaka. Med tanke på situationen måste dock sägas att medarbetarna har gjort ett fantastiskt arbete!

Fokus under året måste handla om verksamheten och uppdraget. Det har varit två år med underbemanning samtidigt som det har skett kommunövergripande administrativa förändringar som har påverkat förvaltningen. Dessutom har ändringarna i PBL har inneburit utökade handläggningskrav i bygglovsärenden. Förvaltningen måste arbeta för att komma i fas och samtidigt utveckla och förbättra ärendeprocesserna för att klara av handlägg-ningstiderna och övriga uppdrag. Sådant arbete har inte förvaltningen hunnit med det senaste året. Förvaltningen behöver genomföra en satsning för kvalitet, effektivitet och trivsel på arbetsplatsen.

Det kommer också att fokuseras på ett gemensamt ärendehanteringssystem för mil-jö- och stadsbyggnadskontoren. Eftersom lagstiftningarna närmar sig varandra och att många beslut ska ges i ett sammanhang är det en förutsättning för det fortsatta arbetet.

Delegationsordning och reglemente ska omarbetas i enlighet med de kommunövergri-pande riktlinjerna.

I övrigt är bedömningen fortsatt att efterfrågan på stadsbyggnadskontorets tjänster och medverkan i olika uppdrag är betydligt större än vad kontoret i dagsläget har resurser för.

Måluppfyllelse Uppföljning av byggnadsnämndens mål för 2013 har gjorts. Byggnadsnämnden har totalt 17 mål, 9 av målen har uppnåtts helt och 8 är delvis uppnådda. 4 av dessa mål ska vara avslutade senast år 2014.



KOSTNADER 5 801 5 320 6 633 7 053 420

INTÄKTER 3 511 3 256 3 975 3 736 239

NETTO 2 290 2 064 2 658 3 317 659

46


Ökad integrering av energi- och klimatfrågor i över-sikts- och detaljplander

Andel videokonferenser

Nöjd medborgarindex (NMI)

Riktlinjer för olovligheterRättssäkerhet bygglov %:Överklagade ärenden som ger ändrade beslut på grund av formella felSjälvkostnadstäckningsgrad, intäkt för lov delad med kostnad för bygglovsverksamheten 2011

Antal servicedeklarationer

Andel kompetensutvecklingsplaner

Medarbetarindex

Andel handlingar som är kompletta vid ansökan

Nöjd kundindex NKI ByggNKI PlanEnkät tas fram med relevanta frågor

Enkät skickas ut till minst 10% av sakägare i ärenden om bygglov under 2012 och 2014

Tjänstemän på plats 2012 1 dag/varannan vecka

Andelen digitalt inskickade handlingar

Antalet antagna detaljplaner som ligger på webben

Nuläge 2011

Utfall i förhållande till budget

25 %

6

50 %, generellt tal för Malung-Sälens kommun

Pågående0 %

74 %

25 %

0 %

73 %

Digitala handlingar ger fler kompletta ansökningar

Ej mätt

Ej mätt

100 %

Trenden är att fler skickar in digitala handlingar

Pågående

0 %

+607 tkr

Måltal tas fram 2012

Ökande. 2011: 2 st, 2012: 5 st, 2013: 6 st.

NMI ökar

MinskandeMinskande

75 % 2014

100 %

100 %

Mäts 2012 förbättning 2013/2014

Ökande

Måltal 2012

Ökande 2013/2014

Ökande

Ökande

100 %

Minskande

66 tkr i överskott

Energihushållningen och klimatsäker-hetsaspekten ska betonas i den fysiska planeringen

Videokonferenser bör främjas som ett led att minska tjänsteresorna

KVALITETMedborgaren ska alltid kunna få svar på:– allmänna bygg- och planfrågor– handläggningstider och hur ärendet

fortlöper”

Verksamheten ska hålla hög kvalitet och vara rättssäker

Vi har servicedeklarationer för bygglov på delegation, bygglov till nämnd, planer senast vid planperiodens slut

KOMPETENSMedarbetarna är kompetenta och känner arbetsglädje

DEMOKRATIKunderna upplever att nämndens informa-tion via webben är god

Kunderna upplever att det finns goda förut-sättnignar för bra dialog med handläggare

Kunderna kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna.

Ökad tillgänglighet i Sälen

Kunderna kan välja att skicka in handlingar digitalt

Det ska vara möjligt att på webben återsöka samtliga antagna planer.

Andel strandskyddsdispenser som upphävts efter överprövning

EKONOMIVerksamheten ska gå med ett positivt resul-tat på minst 2 %

Prioriterade åtgärder 2013Göra en organisatiorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela plan-beredningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan.

– Underlag för en ny organisation finns framtaget och har presenterats för politiken.

Nämndens mål Indikator Resultat Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT


47

Miljökontoret

Satsat på förbättrad informationUppdragetMiljönämndens ansvarsområde omfattar myndighetsansvar med uppdrag att lämna informa-tion/rådgivning, utöva tillsyn och handlägga ärenden med stöd av främst miljöbalken och livs-medelslagen. Nämnden har även ansvaret för miljöövervakning och kalkningsverksamheten. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung- Sälens kommun.

Miljönämnden arbetar bland annat genom:• Tillsyn/kontroll• Samverkan med andra förvaltningar, företag och organisationer• Granskning av planer och bygglov• Remissyttrande till olika instanser• Handläggning av klagomål och anmälningar• Övrig myndighetsutövning• Råd och upplysning

Miljönämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom tillsyns- och handläggningsavgifter. Miljönämnden fattar de politiska besluten men den faktiska tillsynen/kontrollen utförs av miljökontoret. Viktiga händelserNämndkansliet startade upp 1 januari 2013, där sekreterarfunktionen samt nyregistrering av ärenden övergick till nämndkansliet. Det har tagit tid i anspråk att förändra arbetssätt och lära upp för de nya arbetsuppgifterna. Samtidigt genomfördes en översyn av kvalitetshandboken där rutiner har reviderats samt nya tagits fram i och med att nämndkansliet startade upp.

Under året har miljönämnden prioriterat tillsyn av verksamheter med årlig tillsynsavgift i första hand.

Miljönämnden har omprövat två av kommunens avloppsreningsverk under året och del-tagit i miljörättegången för f.d Malungs Garveri. Miljönämnden har under året haft två stora huvudförhandlingar med Mark- och miljödomstolen angående dammsäkerhetshöjande åtgärder i Lima och en konstbevattningsdamm i Kläppen.

Arbetet med att förbättra informationen har fortsatt. Det arbetet omfattar både informa-tionsmaterial och den nya hemsidan.

Miljönämndens taxa reviderades under hösten och antogs av kommunfullmäktige i de-cember. Taxan gäller från den 1 januari 2014.

Ekonomisk analysKalkningsverksamheten ligger i nivå med budget. När det gäller den avgiftsfinansierade verksamheten sattes budgeten utifrån att en ny taxa skulle antas från och med halvårsskiftet. Under våren kom Sveriges kommuner och landsting med ett nytt underlag för hälsoskydds-taxan, vilket har gjort att arbetet har dragit ut på tiden. Den nya taxan antogs i december gäl-ler från den 1 januari 2014. Det innebär att intäkterna inte ligger i den nivå som är budgeterat.

Under perioden har miljönämnden haft vakanser och föräldraledigheter under perioden som ger ett visst överskott på löpande personalkostnader.

Miljönämndens samlade resultat är ett överskott på 367 tkr.

Ansvarig nämnd: MiljönämndenFörvaltningschef: Lena Bergman



KOSTNADER 6 963 8 134 6 302 7 361 1 059

INTÄKTER 5 643 5 943 4 577 5 269 –692

NETTO 1 320 2 191 1 725 2 092 367

48

Miljökontoret

FramtidUnder året har fokus varit på att få full bemanning på Miljökontoret. År 2014 inleds med två nya miljöinspektörer som har anställts och där introduktion pågår.

Det är naturligtvis positivt med ett ekonomiskt överskott men det får konsekvenser för personalen på att under lång tid gå på underbemanning. Miljökontoret har prioriterat hårt, vilket innebär att vissa arbetsuppgifter har prioriterats bort under en period samtidigt som personalen varit stressade. Det är viktigt att kvaliteten på arbetet upprätthålls. Det vikti-gaste för miljökontoret har varit att klara det som är lagreglerat såsom handläggningstider, övriga åtaganden har fått stå tillbaka. Med tanke på situationen måste dock sägas att medarbetarna har gjort ett fantastiskt arbete!

Fokus under året måste handla om verksamheten och uppdraget. Det har varit två år med underbemanning samtidigt som det har skett kommunövergripande administrativa förändringar som har påverkat förvaltningen. Förvaltningen måste arbeta för att komma i fas och samtidigt utveckla och förbättra ärendeprocesserna för att klara av handläggnings-tiderna och övriga uppdrag. Sådant arbete har inte förvaltningen hunnit med det senaste året. Förvaltningen behöver genomföra en satsning för kvalitet, effektivitet och trivsel på arbetsplatsen.

Det kommer också att upphandlas ett gemensamt ärendehanteringssystem för miljö- och stadsbyggnadskontoren. Eftersom lagstiftningarna närmar sig varandra och att många be-slut ska ges i ett sammanhang är det en förutsättning för det fortsatta arbetet.

Delegationsordning och reglemente ska omarbetas i enlighet med de kommunövergri-pande riktlinjerna.

Måluppfyllelse Uppföljning av miljönämndens mål för 2013 har gjorts. Nämnden har totalt 15 mål, 6 av må-len har uppnåtts helt och 9 är delvis uppnådda. 6 av dessa mål ska vara avslutade senast år 2014 och 1 mål kan miljönämnden inte påverka.

49

Miljökontoret


Måltal 2011 63 % har kategoriserats

Projektplan tas fram som underlag för fortsatt arbete

Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifternaPolicy för värmepumpar

Delta i framtagande av en VA-översikt för hela kommunen

Uppdaterad information på hemsidan – om säker dricksvat-tenhantering

Genomgång av Miljökontorets information på hemsidan. Uppdatering 2013

Andel som ligger ute på hemsidan av de foldrar som färdigställts under 2012.

NMI Nöjd medborgarindex 50 % 2011

Antal servicedeklarationer för anmälnings- och tillståndsärenden

Andel kompetensutvecklingsplanerMedarbetarindex. Måltal 2012

Måltal 2011 29 %

En handlingsplan för Miljökontorets personalvård tas fram under 2013

Nöjd kundindex MKI måltal 2012En enkät tas fram med relevanta frågor

Enkäten skickas ut till minst 10 % av ärendena under 2012 och 2013

96 %

100 %

0 %75 %

Projektplan finns framta-gen. Miljökontoret är bero-ende av Vamas planering.

100 %

80 %

100 %

52 %

25 %

50 %73 %

14 %

80 %

Ej mätt

100 % 2013

100 % 2013

100 % 2014

100 % 2014

100 % 2014

100 % 2014

50 % 2012, 100 % 2013NMI ökar

100 % 2014

100 % 2014Förbättring 2013/2014

Förbättring

100 %

Ökande

Följt upp redan inventerade enskilda avlopp.

Inventerat och följt upp samtliga enskilda avlopp i kommunen

Säker dricksvattenshantering

Delta i kommunens planeringsgrupp för dricksvatten samt vara aktiv i arbetet med kommunens handlingsplan för dricksvatten

KVALITETUppdaterad information på hemsidan

Informationsfoldrar för de vanligaste ärendena läggs upp på hemsidan

Medborgaren ska alltid kunna få svar på allmänna miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsfrågor, kunna få svar på hand-läggningstid och hur ärendet fortlöper

Vi har servicedeklarationer för de vanligas-te ärendena:– på delegation– till nämnd senast vid planperiodens sluthar förståelse för handläggningstiderna.

KOMPETENSMedarbetarna är kompetenta och känner arbetsglädje

Minskad personalomsättning

Utveckla Miljökontorets personalvård

DEMOKRATI

Kunderna upplever att det finns goda förutsättningar för bra dialog med handläggare

Kunderna kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna


50

Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämndenFörvaltningschef: Torbjörn Martinsson

Barn- och utbildningsförvaltningen

Matematiklyft och NTA-satsningUppdragetBarn- och utbildningsnämndens (BUN) ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grund-skola, grundsärskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, vuxenutbildning, gymnasieskola, kul-turskola, fritidsgårdar, samt integrationscentrum med HVb-hem för ensamkommande flyk-tingbarn. Viktiga händelserFörvaltningen har haft tillsyn av Skolinspektionen under våren 2013. En matematiksatsning (mattelyftet) med egen matematikhandledare påbörjades. Arbetet med NTA (natur och tek-nik för alla) har fortsatt. Kopplat till den satsningen är skolan med i ett projekt med NT-ut-vecklare. Två större byggprojekt, om- och tillbyggnad av Sälens skola samt även om- och tillbyggnad vid Ekorrens förskola har påbörjats. Öje skola lades ner efter läsåret 2012/13. Yttermalungs skola gjordes om till en F–2 skola.

Ekonomisk analysBarn- och utbildningsnämndens totala underskott för 2013 är cirka 3 600 tkr. När det gäl-ler förskole- och grundskoleområdena så har dessa tillsammans ett underskott på 201 tkr. Gymnasiets underskott är 1 639 tkr, vuxenutbildningen och integration har ett underskott på 1 148 tkr. Kulturskolans underskott är 757 tkr. Övriga verksamheter har ett gemensamt överskott på 143 tkr.

Som främsta orsaker till avvikelsen finns flera avtalslösningar (inom flera skolområden) med tidigare anställda, vilket inte har varit budgeterat. Totalt handlar det om ca 980 tkr. Interkommunal ersättning på gymnasiet visar på ett underskott på cirka 550 tkr, gymna-siesärskolan har ett underskott på cirka 220 tkr. Ökade tränarkostnader på gymnasiet motsvarar ett underkott på 500 tkr. Ökade lönekostnader inom vuxenutbildningen och integration ger ett underskott på cirka 1 300 tkr.

FramtidFörvaltningen står inför stora utmaningar framöver med oförändrad budgetram. Utifrån Skolinspektionens beslut så behöver det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas.

Arbetet med barn- och utbildningsnämndens uppdrag fortsätter med bland annat sam-verkan mellan gymnasieskolorna i Malung-Sälen och Vansbro samt samarbete med social-förvaltningen.

Utveckling av RIG-utbildning (riksidrottsgymnasium) på gymnasiet. Arbetet med nyanlända behöver utvecklas. Den påbörjade satsningen inom matematik, naturvetenskap och teknik ska fortsätta. Förvaltningen behöver också se över lokalanvändningen för att maximera nyttjandet samt

att se till så att lokalerna motsvarar behoven för den verksamhet som ska bedrivas.

Måluppfyllelse Uppföljning av nämndsplanen redovisas på nästa sida.



KOSTNADER 269 054 282 563 278 018 265 504 –12 514

INTÄKTER 50 643 57 696 56 253 47 341 8 912

NETTO 218 411 224 866 221 765 218 163 –3 602

51

Nämndens mål Indikator Resultat Måltal

Vuxenutbildn flytt till MSG 2014 Programsamverkan med gymnasiet i Vansbro pågår

17 st platser

56 %

100 % erbjuds plats inom 4 mån

79 % fick plats på önskat datum

1. Läsåret 2013/14 finns det 6 st

UF företag.

2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen

Plats 63

304 elever Andel med slutbetyg 82 %Andel behöriga 87,3 %

90,7 %

Ska mätas i kommande läsårs elevenkät

27,6 %

Musiklärare undervisar på grundskolan

4,6 barn/årsarbetare

294, år 201211 %

Kartläggning pågår

På gång

45 %, år 2012

2

Samverkansavtalet uppsagt från Lärarförbundets sida

Finns på samtliga enheter

På gång

Åk 5, 91,8 % Åk 8, 94,3 % – helt eller delvis

Andel elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter 91,5 %.Andelen föräldrar som kan påverka sitt barns situation helt eller delvis på fritids 78,8 %. Andel för-äldrar som helt eller delvis kan komma med synpunkter på förskolan 88 %

Oförändrat

Barn- och utbildningsnämndens verk-samheter har ett underskott på 3 600 tkr för verksamhetsåret 2013.

1. Ökande

2. Ökande 2012, 13 st platser

65 %

100% erbjuds plats inom 4 månader och fler får plats på önskat datum

1. UF-företag inom alla gymnasieprogram

2. Fler förskolor /skolor har grön flagg

Bland de 25 bästa i landet2012 plats 101

ÖkandeMinskandeÖkande

100 % ska nå målen

100 %

Ökande

Ökande

Ökande

Minskande


Ökande

100 % år 2015

75 %

Ökande

Ökande

100 %

100 %

100 % känner sig trygga

Ökande

Bibehållet antal

± 0

1. Förekomst av olika samverkansformer (College, programråd, MSG-Vuxenutbildningen m.m.)

2. Antal yrkes- och lärlingsplatser för vuxna

Andel som väljer MSG.

Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 mån och får plats på önskat datum

Antal projekt

SKL:s jmf-tal och ranking

1. Antal elever 2. Antal tomma platser3. Andel elever med slutbetyg och högskolebehörighet vid MSG

Andel som når målen

1. All skolmat som serveras ska hålla godkänt näringsvärde enligt kostdataprogram AIVO 2000

2. Andel elever som upplever att de är nöjda över skolmaten

1. Andel som söker till kulturskolan

2. Antal samverkansformer

Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning (enligt Skolverkets kommunblad)

1. Antal elever2. Avbrott/orsak3. Andel/betyg

Mätning av behörighetsandelen

Andel förskollärare inom förskolan

Antal språk

Andel elev/brukarråd

Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter

Elevenkät

Elev- och föräldraenkäter

Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena

Ekonomiskt resulta


En grundskola, gymnasieskola och vuxen-utbildning som i nära samarbete med lokala näringslivet och offentliga sektorn säkerställer kommande behov av arbetskraft och kompe-tensförsörjning.

Fler av grundskolans elever i Malung-Sälen väljer program på MSG.

Underlätta inflyttning genom att snabbt svara upp mot behovet av förskoleplats.

Stödja projekt och initiativ som har sin utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet, miljö- och klimattänk.

KVALITET

Det sammanvägda resultatet i Malung-Sälens grundskolor skall vara bland de främsta i landet. Malung-Sälens gymnasieskola är ett attraktivt, profilerat gymnasium med hög kvalitet.

Alla grundskoleelever ska nå målen Skolmåltiden håller god kvalitet

Skolmåltiden håller god kvalitet

En kommunal kulturskola som är attraktiv och som av barn och ungdomar upplevs som kvalitativ, stimulerande och tillgänglig.Utökat samarbete mellan kulturskolan och övriga skolan.

Barngruppernas storlek ska anpassas utifrån individerna i gruppen, barnets ålder och lokalens beskaffenhet

God kvalitet på vuxenutbildningen

KOMPETENS

Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver.

Alla lärare ska ha lärarlegitimation.

Fler högskoleutbildad personal inom förskolan.

Studiehandledning på hemspråk ska finnas

Facklig samverkan utvecklas så att förutsätt-ningarna för god verksamhet ökar

DEMOKRATI

Det ska finnas elev/brukarråd eller andra sam-verkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar

Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområ-de inom BUN:s alla verksamheter. 0-tolerans mot mobbing och kränkningar

Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna framföra sina åsikter.

Förskolorna och skolorna i ytterområdena ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning för att bibehålla nuvarande förskolor och skolor i ytterområdena är att verksamheterna också finansieras som en del i byautvecklingen och att det vikande barn- och elevantalet bryts.

EKONOMI

Nämndens verksamhet bedrivs inom givna budgetramar.


52

Prioriterade åtgärder 2013 Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande

– Fortsätta arbetet med elevernas inflytande och delaktighet via olika forum som ex klassråd, elevråd

”Förskolorna och skolorna

i ytterområdena

ska ha säkerställd kvalité.”


51


Vuxenutbildn flytt till MSG 2014 Programsamverkan med gymnasiet i Vansbro pågår

17 st platser

56 %

100 % erbjuds plats inom 4 mån

79 % fick plats på önskat datum

1. Läsåret 2013/14 finns det 6 st

UF företag.

2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen

Plats 63

304 elever Andel med slutbetyg 82 %Andel behöriga 87,3 %

90,7 %

Ska mätas i kommande läsårs elevenkät

27,6 %

Musiklärare undervisar på grundskolan

4,6 barn/årsarbetare

294, år 201211 %

Kartläggning pågår

På gång

45 %, år 2012

2

Samverkansavtalet uppsagt från Lärarförbundets sida

Finns på samtliga enheter

På gång

Åk 5, 91,8 % Åk 8, 94,3 % – helt eller delvis

Andel elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter 91,5 %.Andelen föräldrar som kan påverka sitt barns situation helt eller delvis på fritids 78,8 %. Andel för-äldrar som helt eller delvis kan komma med synpunkter på förskolan 88 %

Oförändrat

Barn- och utbildningsnämndens verk-samheter har ett underskott på 3 600 tkr för verksamhetsåret 2013.

1. Ökande

2. Ökande 2012, 13 st platser

65 %

100% erbjuds plats inom 4 månader och fler får plats på önskat datum

1. UF-företag inom alla gymnasieprogram

2. Fler förskolor /skolor har grön flagg

Bland de 25 bästa i landet2012 plats 101


100 % ska nå målen

100 %

Ökande

Ökande

Ökande

Minskande


Ökande

100 % år 2015

75 %

Ökande

Ökande

100 %

100 %

100 % känner sig trygga

Ökande

Bibehållet antal

± 0

1. Förekomst av olika samverkansformer (College, programråd, MSG-Vuxenutbildningen m.m.)

2. Antal yrkes- och lärlingsplatser för vuxna

Andel som väljer MSG.

Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 mån och får plats på önskat datum

Antal projekt

SKL:s jmf-tal och ranking

1. Antal elever 2. Antal tomma platser3. Andel elever med slutbetyg och högskolebehörighet vid MSG

Andel som når målen

1. All skolmat som serveras ska hålla godkänt näringsvärde enligt kostdataprogram AIVO 2000

2. Andel elever som upplever att de är nöjda över skolmaten

1. Andel som söker till kulturskolan

2. Antal samverkansformer

Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning (enligt Skolverkets kommunblad)

1. Antal elever2. Avbrott/orsak3. Andel/betyg

Mätning av behörighetsandelen

Andel förskollärare inom förskolan

Antal språk

Andel elev/brukarråd

Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter

Elevenkät

Elev- och föräldraenkäter

Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena

Ekonomiskt resulta


En grundskola, gymnasieskola och vuxen-utbildning som i nära samarbete med lokala näringslivet och offentliga sektorn säkerställer kommande behov av arbetskraft och kompe-tensförsörjning.

Fler av grundskolans elever i Malung-Sälen väljer program på MSG.

Underlätta inflyttning genom att snabbt svara upp mot behovet av förskoleplats.

Stödja projekt och initiativ som har sin utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet, miljö- och klimattänk.

KVALITET

Det sammanvägda resultatet i Malung-Sälens grundskolor skall vara bland de främsta i landet. Malung-Sälens gymnasieskola är ett attraktivt, profilerat gymnasium med hög kvalitet.

Alla grundskoleelever ska nå målen Skolmåltiden håller god kvalitet

Skolmåltiden håller god kvalitet

En kommunal kulturskola som är attraktiv och som av barn och ungdomar upplevs som kvalitativ, stimulerande och tillgänglig.Utökat samarbete mellan kulturskolan och övriga skolan.

Barngruppernas storlek ska anpassas utifrån individerna i gruppen, barnets ålder och lokalens beskaffenhet

God kvalitet på vuxenutbildningen

KOMPETENS

Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver.

Alla lärare ska ha lärarlegitimation.

Fler högskoleutbildad personal inom förskolan.

Studiehandledning på hemspråk ska finnas

Facklig samverkan utvecklas så att förutsätt-ningarna för god verksamhet ökar

DEMOKRATI

Det ska finnas elev/brukarråd eller andra sam-verkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar

Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområ-de inom BUN:s alla verksamheter. 0-tolerans mot mobbing och kränkningar

Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna framföra sina åsikter.

Förskolorna och skolorna i ytterområdena ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning för att bibehålla nuvarande förskolor och skolor i ytterområdena är att verksamheterna också finansieras som en del i byautvecklingen och att det vikande barn- och elevantalet bryts.

EKONOMI

Nämndens verksamhet bedrivs inom givna budgetramar.



53

Socialförvaltningen

Tagit över hemtjänsten från landstingetUppdragetSocialförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg (LSS), socialpsykiatri och individ- och familjeomsorg. Äldreomsorgen har tre servicehus, två vårdhem, en dagverk-samhet och hemtjänst. Handikappomsorgen, LSS-verksamheten har tre gruppboenden, ett serviceboende, två daglig verksamhet, boendestöd, avlösarservice i hemmet, ledsag-ning, kontaktpersoner, avlastningsfamiljer och personlig assistans. Inom socialpsykiatrin finns en dagverksamhet och ett boendestöd. Inom individ- och familjeomsorgen finns för-sörjningsstöd, missbruk- riskbruksvård, familjerätt, barn- och ungdomsvård, våld i nära relation och familjerådgivning.

Socialförvaltningen ansvarar även för hörselrådgivning, färdtjänst samt serveringstillstånd av alkohol, tillsyn av tobak, folköl och läkemedel inom dagligvaruhandeln.

Viktiga händelserUnder året skedde en hel del organisatoriska förändringar:

Januari: Köken överfördes till Service och teknikförvaltingen.

POSOM, psykiskt och socialt omhändertagande vid extra ordinär händelse, överfördes till räddningsnämnden.

Hemsjukvården togs över från landstinget.

Juni:Färdtjänstlegitimeringen överläts på Region Dalarna.

Bemanningsenheten startade 2012-04-01 och alla delmål i projektet var uppfyllda 2013-03-22.

I april 2013 infördes det nya verksamhetssystemet, Treserva, i hela socialförvaltningen.

Ny lagstiftning vid årsskiftet 2012/13 innebärande bland annat: att förhandsbedömningar gällande anmälningar om oro för att barn far illa ska vara klara inom 2 veckor, att avtal alltid måste finnas mellan nämnden och familjehem som anlitas, även sådana som anlitas via konsulentstöd, att socialnämnden ska tillhandahålla adekvat utbildning för familjehem och jourhem, att person som anmäler utifrån anmälningsplikt har rätt att få reda på om anmälan leder till utredning eller inte samt att socialnämndens ansvar för uppsökande och förebyggande arbete stärks.

Ny lagstiftning från halvåret 2013 som bland annat innefattar: att personer med långvarigt bidragsberoende får behålla en del av arbetsinkomst som ej medräknas i norm, så kallad jobbstimulans, och att socialnämnden ges ökade möjligheter att anvisa praktikplats.

En tjänst som socialsekreterare för ensamkommande barn samt en assistenttjänst inom äldreomsorgen inrättades under året.

Ansvarig nämnd: SocialnämndenFörvaltningschef: Maria Ståhl



KOSTNADER 232 831 247 137 261 044 240 754 –20 290

INTÄKTER 35 615 36 895 38 830 31 374 7 456

NETTO 197 216 210 242 222 214 209 380 –12 834

54


Kommunens öppenvårdsbehandling för missbrukare och dess an-höriga har övergått från köpta insatser från en privat aktör till att drivas i egen regi med flera närliggande kommuner.

Koordinatorsprojektet som drevs i samarbete med BUN lades ner 2013-12-31.

Ekonomisk analysBudgeten har överskridits med knappt 13 mkr.

Servicehusen har överskridit budget med 1 mkr. Orrmyrgården och Skålmogården står för överskridandet beroende på personalför-stärkningar utöver budget. Vårdhemmen har överskridit budgetram med 500 tkr och det beror främst på personalförstärkningar på Skål-mogårdens vårdhem.

Hemtjänst har gjort ett överskridande på 3 mkr, varav norra kom-mundelen står för 1 mkr och södra kommundelen 2 mkr. Det beror dels på att demensteamet i södra kommundelen inte inrymts i befint-lig budget samt att det tillkommit flera brukare som har haft ett stort omvårdnadsbehov. LSS verksamheten redovisar ett överskott på 2,7 mkr. Björkbacken har fått intäkter från Migrationsverket om 1,4 mkr, vilket inte fanns i budget. Linden och Lyran har vardera gjort besparingar om 400 tkr och korttidstillsyn/korttidsvistelse har gjort en besparing om 500 tkr. Socialpsykiatrin har ett överskott om 100 tkr.

IFO har överskridit budget med 12, 5 mkr. Det är främst barn- och ungdom som överskridit, men även missbruk. Under 2013 har det varit extremt många barn- och ungdomsplaceringar och även många missbruksplaceringar.

Färdtjänsten har överskridit budget med 1,4 mkr. Det beror främst på att budgeten varit underdimensionerad och legat lika sedan 2007. Ge-mensamma verksamheter inom förvaltningen har ett överskott om 2,6 mkr. Det beror främst på att konstruerade tjänster inte har utnyttjats samt att tjänsten som biträdande socialchef har varit vakant.

FramtidSocialförvaltningens ledningssystem ska uppdateras.

Inom äldreomsorgen ska värdegrundsarbetet utvecklas.

2015 kommer en lagändring där både behovet av särskilt boende och behovet av insatser i boendet ska behovsbedömas. I dag be-döms bara behovet kring själva boendet.

Fortsatt utveckling av hemsjukvården och hemrehabiliteringen.

En boendeutredning ska göras där en översyn görs av både boen-de och hemtjänst ingår. En översyn ska också göras kring avgifter och hyressättning inom särskilt boende.

Sjuksköterskeorganisationen ska ses över.

Enhetscheferna inom vård och omsorg ska se över bemanningen, så att den är optimal och ligger utifrån verksamheternas behov.

Samverkansformer ska utarbetas mellan skolan och socialtjänsten för att säkerställa tidigare insatser för barn med särskilda behov.

Individ- och familjeomsorgen ska se över organisationen och arbe-tar med att hitta öppenvårdslösningar.

Utveckling ska ske kring hantering av våld i nära relation genom att en handlingsplan ska upprättas.

Utifrån ny lagstiftning kommer antalet ensamkommande barn som anvisas till kommunen att öka under 2014 och 2015.

Socialstyrelsen reviderar de nationella riktlinjerna för missbruksvår-den och en preliminär version beräknas vara klar våren 2014.

Ny lagstiftning beräknas ske komma i juli 2014 som innebär in-förandet av en fritidspeng för barn i familjer som varit långvarigt bidragsberoende.

Måluppfyllelse Socialnämndens nämndsplan redovisas i nedanstående tabell.

Foto

: Mal

ung-

Säl

ens

kom

mun

55

Nämndens mål Indikator Resultat Måltal KVALITET

100 %

88 %94 %

100 %

Påbörjat

75 %Minskning 60 %

37 deltagare

52,5 %

160

1. 6 st (5 st 2012)2. 7 st (14 st 2012)

100 % har önskad syllesättningsgrad

74 %

80 %

–13 Mkr

100 %

Bibehållen nivå jämfört med 2011 (79)

Riskbedömning görs två gånger per årAvvikelserapportering ökandeFöljs till 100 %Minskning med 50 % jämfört med utfall 2011

Ökande(2012: 27 deltagare)

Ökande(61,9% 2012)

Minst 120

1. Kontaktpersoner (kp)2. Ledsagare och kP

Ökande

Ökande (67 % 2012)

Ökande jämfört med 2011 års resultat

±0

Andel deklarationer

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med– särskilt boende– hemtjänst

Andel riskbedömningar

Avvikelserapportering inom hemtjänst

HygienrutinerAntal missade signeringa

Antal personer som genomgått föräldrastödsutbildning

Andel familjer som tar emot erbjudna öppenvårdsin-satser i barnrutredningar

Antal dokumenterade tillsyner säsong 2012/2013

Antal ej verkställda beslut

Sysselsättningsgrad

Andel med undersökterskekompetens

SKL:s informationsidex

Ekonomiskt resultat

Servicedeklarationer finns för nämdnens myndighetsutövande verksamheter Brukarna är nöjda med den omsorg de får inom äldreomsorgen

Patiensäkerhetsarbetet sköts enligt fastsla-gen plan

Förebyggande insatser för barn, unga och föräldrar finns

Fler tidiga insatser för barn och unga, IFO, genomförs

All tillsyn av serveringstillstånd enligt tillstynsplanen är dokumenterad

Verkställande av uppdragen inom LSS för kontaktpersoner och ledsagare inom tre månader

KOMPETENS

Full sysselsättning erbjuds de som önskar

Kompetenshöjning inom äldreomsorgen främst i hemtjänsten genom omvård-nadslyftet

DEMOKRATI

Informativ, tillgänglig hemsida finns

EKONOMI

Verksamheten bedrivs inom befinfliga budgetramar

Prioriterade åtgärder 2013 Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen

Uppdraget att utarbeta plan och strategi har påbörjats under 2013.

Aktiv personal- och rekryteringsutveckling

Socialförvaltningen har genom bemannings-projektet varit pilotförvaltning för modell för att kunna erbjuda heltidstjänster.



56

Nytt självutlåningssystemUppdragetI kulturnämndens uppdrag ingår att, i enlighet med bibliotekslagen (1996:1596), främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verk-samhet i övrigt. Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek, vilka enligt lagen måste finnas i kommunen, där allmänheten avgiftsfritt kan låna litteratur för viss tid.

I den allmänkulturella verksamheten ingår konstverksamhet, utställningar, teater, film, dans, konserter, musikunderhållning, föredrag, författarbesök, kulturmiljövård, kulturarvsutveck-ling, samt bidrag till studieförbund, kulturföreningar och ett årligt utdelat kulturpris. Medel finns även avsatta i budget till kulturprojekt.

Viktiga händelserKUB (Kompetensutveckling för bibliotekspersonal) är ett utbildningsprojekt i samarbete med alla bibliotek i Dalarna, Värmland, Gävle och Uppsala län, finansierat av Europeis-ka socialfonden. Projektet engagerar hela förvaltningens personal med föreläsningar och workshop för att stärka yrkesrollen. Projektet har fallit mycket väl ut för personalen, där arbetskulturen har förändrats och attityden till utveckling och förändring har blivit ännu mer tillåtande. Projektet avslutas under våren 2014.

Kulturnämnden har antagit ”Servicedeklaration – kultur och bibliotek”.RFID – ett modernt och smidigt utlåningssystem – har införts på huvudbiblioteket med

möjlighet för låntagare att själva göra utlån och återlämning av media.Förvaltningen har nyanställt en kulturarvsutvecklare/antikvarie på 50 procent som ska

arbeta med främst konstverksamhet, utställningar, kulturmiljövård och kulturarvsutveck-ling. Exempel på utställning är ”Stjuls – om dans i trätakt” som visades i Jannesgården under november månad, med trägubbar på temat dans, detta i samarbete med Länskonst Dalarna och Folkmusikens Hus.

Kulturförvaltningen har 2013 satsat ytterligare på olika barnkulturprogram, till exempel på Jannesgården, samt en barnteaterturné i hela kommunen under Västerdalsveckan. Skapande skola är ett annat barnkulturprojekt där kulturförvaltningen samarbetar med barn- och utbildningsförvaltningen med kulturupplevelser och workshops för elever i grundskolan på skoltid.

Förvaltningen arbetar med föreningsutveckling genom träffar med föreningslivet på olika platser i kommunen i samarbete med Malung Sälens Föreningar, Kontoret För Verksam-hetsstöd och Service- och teknikförvaltningen. Dessa träffar har varit välbesökta och po-sitiva. De kommunala förvaltningarna har också tillsammans sett över kommunens fören-ingsbidrag i syfte att samordna och förtydliga.

Ekonomisk analysDen budgetstruktur som kulturförvaltningen har arbetat efter sedan år 2012 fungerar väl och ger en god bild av verksamheten och dess uppdrag. Budgeten förfinas för vart år.

Kulturnämnden redovisar ett mindre överskott för år 2013.

Kulturförvaltningen

Ansvarig nämnd: KulturnämndenFörvaltningschef: Anette Åhlenius



KOSTNADER 8 611 9 630 9 588 9 434 –154

INTÄKTER 837 872 1 009 819 190

NETTO 7 774 8 758 8 580 8 615 36

Foto

: Jan

-Åke

Isak

sson

, Bst

atio

n G

raph

ics

Foto

: Jan

-Åke

Isak

sson

, Bst

atio

n G

raph

ics

57


FramtidSälens filialbibliotek integrerat med turistbyrå och skolbibliotek i nybyggda lokaler i Sälen Centrumhus öppnar våren 2014.

Biblioteks- och kulturplanen, som enligt bibliotekslagen ska finnas i alla kommuner, kom-mer att formuleras under våren 2014 med hjälp av Länsbibliotek Dalarna som har planerat föreläsningar och diskussionstillfällen för tjänstemän och politiker.

Ärendet gällande utsmyckning av cirkulationsplatsen i Malung kommer att beredas av kulturnämnden under våren år 2014, då förvaltningen anser att en utsmyckning kräver medel ur investeringsbudgeten, vilket politiken får ta ställning till.

Kontakter har knutits med Älvdalens kommun och med Vansbro kommun angående möjliga samarbeten gällande bokutlåning i glesbygd. En bokbuss har diskuterats som ett möjligt alternativ för att tillgodose kommunens glesbygd med god biblioteksservice.

Diskussioner förs med Malung-Sälen Turism AB och med arvodes- och organisations-kommittén om möjligheter för kulturförvaltningen att ta på sig ytterligare uppdrag som ligger i linje med dagens uppdrag, till exempel fritidsfrågor.

Måluppfyllelse Se sammanställning i tabell nedan.

”Våren 2014

öppnar det nya

filialbiblioteket

i Sälen.”

58


Beslut taget, start juni år 2014

Inga investeringsmedel 2013

OförändratSvagt sjunkande. Huvudbibliotek 69 000. Transtrand 10 000

Svagt sjunkande 84 000

Ökande, 242

OförändratEj mätt

Svagt ökande

90 %

Personal som önskar heltidstjänst har erbjudits det

Ökande, 242Ökande, 25

ÖkandeSjunkande

Ökande, 15

Ökande, 30Svagt sjunkande, 66Oförändrat, 10

Ökande, 30

Ökande, 70 pers/aktivitet

I Sälens utbyggda Centrumhus är folk- och skolbibliotek integre-rat med turistbyrån

I Jannesgården är skinnmuseum, turistbyrå, konstgalleri och mötes-/konferensrum inrättat.

Samma

Ökande

ÖkandeÖkande

Oförändrat högÖkad andel nöjda medborgare

Ökande

All personal

Personal som önskar heltidstjänst erbjuds det

ÖkandeÖkande

ÖkandeÖkande

Ökande

ÖkandeÖkandeÖkande

Ökande

Ökande

Antal deltagande förvaltningar och kommunala bolag

Antal deltagande förvaltningar, kommunala bolag och föreningar

ÖppethållandeAntal besökare

Antal lånAntal media inköpta på förfrågan

Nöjd medborgarindexEgen utförd kundenkät

Nöjd medborgarinde

Andel deltagande personal

Andel heltidstjänster

Antal inköpt media på förslagAntal genomförda föreläsningar/ arrangemang i sam-arbete med studieförbund och/eller föreningar

Antal ”boken kommer”-låntagareAntal mediautlåning i byarna

Antal arrangemang i byarna

Antal sagostunderAntal klassbesökAntal uppsökande aktiviteter

Antal allmänkulturella arrangemang för barn och unga

Antal besökare per aktivitet

Bibliotek, skolbibliotek och turistbyrå i Sälen by samordnas.

Skinnmuseum, turistbyrå, konstgalleri och mötes-/konferensrum i det kommunägda Jannesgården i Malung samordnas.

Kulturförvaltningens biblioteksverksamhet erbjuder service och tjänster som främjar läsning, information, upplysning och utbildning. Kulturförvaltningen har ett rikt och aktuellt mediabestånd, tillgängligt för alla

KVALITET

Kulturförvaltningen erbjuder biblioteks-tjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner

Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kulturut-bud i kommunen

KOMPETENS

Kulturförvaltningen deltar i KUB-projek-tet (ett treårigt utvecklings-projekt för bibliotekspersonal i fyra län finansierat av europeiska socialfonden).

Kulturförvaltningen gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbe-tare som önskar – antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden.

DEMOKRATI

Kulturförvaltningen stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med med-borgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet.

Kulturförvaltningen erbjuder en bra och tillgänglig biblioteksservice i byarna

Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kultur-utbud i byarna

Kulturförvaltningen uppmuntrar barn och unga till utvecklande läsupplevelser

Kulturförvaltningen erbjuder barn och unga en inspirerande mötesplats

Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt utbud av kulturella aktiviteter för barn och unga



59

Ansvarig nämnd: RäddningsnämndenFörvaltningschef: Per Hampus

Översyn av räddningstjänsten i norrUppdragetFör att skydda människors liv hälsa, egendom och miljö ska räddningstjänsten se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras an-svar inskränks. Räddningstjänsten ska också förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsin-satserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, men ska endast utföras om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och andra omständigheter. I kommunens handlingsprogram för den skadeförebyggande och för räddningstjänstverksamheten står det hur uppgifterna ska utföras med de resurser och avtal som nämnden förfogar över. Alla som bor och vistas i Malung-Sälens kommun har lika rätt till hjälp vid situationer som kräver hjälp som inte klaras av den enskilde allt enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor).

Viktiga händelserEn större brand ägde rum i panncentralen på Fiskarhedens sågverk.

En brand uppstod på gymnasieskolan vid en lärarledd lektion där brännbar vätska han-terades. Branden kunde begränsas men det fanns risk för stora konsekvenser.

Antalet brandmän enligt handlingsprogrammet i respektive grupp vid räddningskåren i Transtrand har inte kunnat uppfyllas under senare delen av året.

Ekonomisk analysNämnden redovisar ett överskott på 352 tkr för år 2013. Överskottet beror till stor del på rekryteringsproblematiken. Inga brandmän har kunnat skickas på utbildning under året, vil-ket gav lägre utbildningskostander än planerat. Lönekostnaderna blev lägre, då grupperna i Transtrand inte varit fulltaliga.

FramtidOmorganisation i norra kommundelen är ett måste för att få till en fungerande räddnings-tjänst med mindre snabbare enheter, vilket också påbörjats med tanke på bilar och per-sonal. Räddningstjänsten i stort har stora rekryteringsproblem då nyetablering av företag är begränsad och måste därför alltid vara vaken och alert vid nyetableringar. Räddnings-tjänsten ser också över möjligheterna att rekrytera brandmän som redan har en ordinarie anställning i kommunen.

MåluppfyllelseNämndsmålen håller en bra kvalitet jämfört med måltalen. Larmen på tre stationer var 272 st, jämfört med 2012 (246 st) Ökningen av antalet larm beror på många skogsbränder, många anlagda bränder och att sjukvårdslarmen ökade. Trafikolyckorna minskade med 50 procent.

Räddningstjänsten



KOSTNADER 13 922 14 339 14 129 14 518 389

INTÄKTER 1 187 1 137 1 050 1 087 –37

NETTO 12 735 13 202 13 079 13 431 352

60

Räddningstjänsten


73

I nivå med jämförbara kommunerI nivå med jämförbara kommuner

Årlig plan har inte kunnat följas

100 %

0 %

Mer än planerat

100%

Oförändrad nivå

±0

Genomsnitt kommun-gruppen 1 346 kr/inv.

Hålla info på hemsidan0 men omöjligt

Varje år hålla möten

Räddningstjänsten bidrar till ökad koncernsamordning

Invånarna känner sig trygga med rädd-ningstjänstens insatser

KVALITET

Insatser i samband med bränder och olyckor utförs med god kvalitet

Förebyggande insatser genomförs för att minska risk för olyckor

Servicedeklarationer finns för prioriterade tjänster inom räddningstjänsten

KOMPETENS

Alla medarbetare har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter

Alla medarbetare har en säker och trygg arbetsplats

DEMOKRATI

Kunskap och förmåga hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshante-rande åtgärder ökar

Information om nämndens verksamhet utvecklas

Alla medborgare har ett likvärdigt skydd

EKONOMI

Verksamheten håller budget

Verksamheten är kostnadseffektiv i förhål-lande till jämförbara kommuner

ÖVRIGA NÄMNDMÅL

Samordningen för att minska antalet olyckor i kommunen utvecklas för att öka säkerheten

423532

Avtal finns

68

1,7

14,9

367

26

Ej påbörjat

73

0,3 %

400

100 %

50

+350 tkr

1 399 kr/inv

Genomfört190Genomfört

Antal trygghetstjänster – IVPA (landstinget)– första hjälpen-larm (SOS)– trygghetslarm (kommunen)Avtal med landstinget att hämta skadade till farbar väg och ambulans.

Nöjd-Medborgar-Index, räddningstjänst

Larmbehandlingstid, mediantid i minuter

Insatstid, mediantid i minuter

Antal brandskyddskontroller

Andel tillsyner

Statistik till Länsstyrelsen och MSB

Andel deklarationer

MedarbetarindexAndel kompetensutvecklingsplaner

Sjukskrivningstal

Antal som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor

SKL:s informationsindex

Antal utanför tätort som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor

Utfall i förhållande budget, tkr

Kostnad (SEK) för räddningstjänst, kronor per invånare

Andel informationsinsatserAntal trafikolyckorAntal skoterolyckorSamordningsmöten mellan blåljusmyndigheter ordnas vid större evenemang i kommunen


61

Överförmyndarverksamheten

ÖverförmyndarverksamhetenUppdragetÖverförmyndarnämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndar-skap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Uppdraget är reglerat i Föräldrabalkens bestämmelser. Överförmyndarverk-samheten står under tillsyn av Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen, JO.

Hjälp av god man eller förvaltare har den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försva-gat hälsotillstånd med mera inte kan bevaka rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

Viktiga händelserEn ny verksamhet har påbörjats under året hos överförmyndarnämnden med mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

Personal och ledamöter har deltagit på olika utbildningar samt träffar med andra över-förmyndare, bland annat deltog man på FSÖ årliga studiedagar som hölls i Stockholm.

Länsstyrelsen gjorde sitt årliga tillsynsbesök i september.Under våren har verksamheten varit delaktig i ett projekt som SKL bedrivit angående

”Ensamkommande barn – lokalt och regionalt utvecklingsstöd”, detta tillsammans med länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Migrationsverket. Det utmynnade i att en nationell ut-bildning för gode män togs fram och testades. Grundutbildningen hölls i Vansbro och Borlänge med 5 träffar under hösten med mycket bra resultat. Alla som gick utbildning tog sig an ett uppdrag och utbildningen kommer nu att vara grundutbildning för att få uppdrag som god man för ensamkommande barn.

Ekonomisk analysVerksamheten redovisar ett underskott på 227 tkr. Orsak till avvikelsen är avsaknad av återsökta arvodespengar.

Redan vid årets ingång påpekade nämnden att beslutad ram var allt för snävt tilltagen för att klara verksamhet och uppdrag. Konsekvensbeskrivning upprättades och ingavs.

FramtidDen stora utmaningen är att få budgeten i balans, alltså att få den tilldelade ramen att räcka. Det innebär svårigheter att kunna vidmakthålla den mycket goda kvalité på handläggning och servi-ce som idag ges till såväl ”hjälpsökande” som ställföreträdare. Den ram som nämnden tilldelats har i de två senaste boksluten visat sig vara i stort sett omöjlig att hålla och ett överskridande med nästan 25 procent har skett. Det är mycket svårt att hålla ramen, då de största kostna-derna i budget för överförmyndarnämnden ligger på personal och arvoden till ställföreträdare.

Antalet ärenden ökar varje år och inte minst då antalet komplicerade ärenden. Frågan om en förvaltningsenhet kommer säkert att inom en snar framtid att behöva aktualiseras. Det är i nuläget svårt att hitta gode män/förvaltare med den höga kompetens som krävs i vissa fall. Tillgången på ”normala” ställföreträdare är, genom de utbildningsinsatser som gjorts, ganska god. Behovet att rekrytera flera ställföreträdare ökar.

Om utökningen av platser för ensamkommande barn aktualiseras så kommer det också att innebära större administrativ arbetsbelastning hos överförmyndarnämnden samt nyrekrytering och utbildningsinsatser för godemännen som måste vara startklara när barnen anländer.

Frågan om Malung-Sälens kommun ska ha överförmyndarnämnd eller överförmyndare har aktualiserats och diskuteras för närvarande.

Ansvarig nämnd: ÖverförmyndarnämndenHandläggare: Åsa Hedlöf

Foto

: Mal

ung-

Säl

ens

kom

mun



KOSTNADER 987 1 183 1 836 1 284 –552

INTÄKTER 0 21 703 378 325

NETTO 987 1 162 1 133 906 –227

62

Malungs Elverk AB

Malungs Elverk ABUppdragetMalungs Elverks verksamhet drivs i två aktiebolag där dotterbolaget Malungs Elnät AB äger, driver och förvaltar elnätet i kommunen. Bolaget äger också ett fibernät som är under ut-byggnad. Elproduktion sker i moderbolaget Malungs Elverk AB:s fyra vattenkraftverk. Ma-lungs Elverk är delägare i Dala Kraft AB (24,04 procent) och Dala Vind AB (11,0 procent).

Viktiga händelserInförandet av effekttaxan som metod att debitera bolagets nätkunder är den största en-skilda händelsen. Som en del i att säkra strömförsörjningen på Sälenfjällen har nya trans-formatorer med större kapacitet installerats i Sälsäterns mottagningsstation. I Ärnäs vat-tenkraftstation har den nästan hundra år gamla maskinutrustningen bytts ut mot ny turbin och generator.

Måluppfyllelse Malungs Elnät ska distribuera el och datakommunikation på ett leveranssäkert och kost-nadsriktigt sätt, Malungs Elverk ska producera el och bedriva fastighetsförvaltning på ett kvalitets- och miljömässigt riktigt sätt. Verksamheterna ska bedrivas ekonomiskt stabilt och ge en skälig avkastning till ägarna.

Malungs Elverk uppfyller ovan beskrivna mål och ägardirektiv genom att verksamheten drivs med affärsmässighet, långsiktig ekonomisk planering och styrka som krävs för att klara nödvändiga investeringar och reinvesteringar.

Ekonomisk analysResultatförbättringen jämfört med budget orsakades av bolagets andel i intressebolaget Dala Krafts resultat.

Resultatandelen i Dala Kraft budgeteras ej. Övrig verksamhets resultat är ungefär som budget även om det finns avvikelser i enskilda poster. FramtidNätverksamheten är en stabil verksamhet där inga större förändringar väntas de närmaste åren, vi fortsätter med nödvändiga investeringar för att säkerställa leveranssäkerheten.

Fibernätet är under utbyggnad och kundernas förväntningar på snabb och stabil upp-koppling väntas gynna vår verksamhet.

VD Kjell Jansson

Intäkter, kostnader och netto (tkr)


INTÄKTER 198 961 125 916 143 273 129 940 13 333

KOSTNADER 163 431 93 904 105 131 98 584 –6 547

NETTO 35 530 32 012 38 142 31 356 6 786

63

Malungs Elverk AB

RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr

2013 2012 TILLGÅNGAR 2013 2012

Verksamhetens intäkter 135 083 122 761 Anläggningstillgångar

Verksamhetens kostnader –88 102 –78 493 Immateriella anläggningstillgångar 1 256 1 442

Avskrivningar –17 004 –15 370 Materiella anläggningstillgångar

Verksamhetens nettokostnader 29 977 28 898 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar 18 082 18 796

Finansiella intäkter 8 190 3 155 Maskiner och inventarier 254 031 225 699

Finansiella kostnader –25 –40 Pågående arbeten 6 345 11 413

Resultat före extraordinära poster 38 142 32 013 Finansiella anläggningstillgångar 63 848 55 778

Summa anläggningstillgångar 343 562 313 128

Skattekostnader –6 770 1 780

Årets resultat 31 372 33 793 Omsättningstillgångar

Förråd 2 469 2 760

Fordringar 34 053 34 114

Kassa och bank 15 162 20 720

Summa omsättningstillgångar 51 684 57 594

Summa tillgångar 395 246 370 722

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER Eget kapital

Ingående eget kapital 282 740 259 844

Lämnad aktietudelning 9 508 8 119

Årets resultat 31 372 33 793

Summa eget kapital 323 620 301 756

Avsättningar Avsättning för pensioner och

liknande förpliktelser 653 673

Andra avsättningar 52 690 49 858

Summa avsättningar 53 343 50 531

SKULDER Långfristiga skulder 0 0

Kortfristiga skulder 18 283 18 435

Summa skulder 18 283 18 435

Summa eget kapital, avsättningar

och skulder 395 246 370 722

64


Malung-Sälen Turism ABUppdragetMalung-Sälen Turism ska driva och utveckla Malung-Sälens kommun som destination och på så sätt bidra till tillväxt i besöksnäringen. Detta sker bland annat genom en affärs- & IT-plattform, som kopplar samman utbudet av turistiska produkter och gör det tillgängligt och bokningsbart på internet.

Malung-Sälen Turism ska tillhandahålla en åretrunt öppen camping i Malung, en åretrunt öppen auktoriserad turistbyrå i Malung, en åretrunt öppen auktoriserad turistbyrå i Sälen samt aktuellt och uppdaterat informations- och försäljningsmaterial på minst svenska och engelska.

Bolaget kommer att vidareutveckla affärsplattformen tillsammans med andra så kallade destinationsbolag i Dalarna för ännu bättre möjligheter för företag etcetera att göra affärer via internet.

Viktiga händelserDe viktigaste händelserna under året har varit bolagets engagemang i Vasaloppet, Svenska Dansbandsveckan och cykelvasan, framförallt vad gäller information och logi.

Arrangemang av olika slag skapar positiva effekter för verksamheten i bolaget och för området. Arrangemang ger området goodwill som i förlängningen kan leda till andra posi-tiva effekter för besöksnäringen och kommunen (till exempel inflyttning).

Måluppfyllelse Det övergripande målet för 2013 var att stärka resultatet genom att öka intäkterna och minska kostnaderna för att skapa balans i ekonomin.

Tack vare engagerade och målinriktade medarbetare uppnåddes det övergripande må-let för 2013.

Ekonomisk analysDet ekonomiska resultatet är en resultatförbättring med 282 tkr jämfört med föregående år. Jämfört med budget för verksamhetsåret är det en försämring med 24 tkr.

Verksamhetsåret har präglats av fokusering på att hitta logialternativ kopplat till de stora evenemangen, främst Vasaloppet och Dansbandsveckan. Vidare har det gjorts en utveck-lingsprocess.

FramtidTidigare effektiviseringar och rationaliseringar i kombination med ökade intäktsmöjligheter ska ge positiva resultat i framtiden. Genom att vidareutveckla redan befintliga aktiviteter och arrangemang och skapa nya kommer reseanledningarna till området att öka. Aktivite-ter som cykel och naturupplevelser har de senaste åren utvecklats positivt. Gemensamma regionala samarbeten kommer att leda till fler aktivitets- och naturturister till området.

Resemönstren till de aktiviteter och arrangemang som genomförs i området och som bolaget är engagerade i ser ut att fortsätta utvecklas positivt, med positiva effekter och resultat för bolaget, arrangemangen och området.

VD Lars Bälter



INTÄKTER 9 913 10 854 11 454 10 630 824

KOSTNADER 10 383 10 727 11 046 10 198 –848

NETTO –470 126 408 432 –24

65



2013 2012 TILLGÅNGAR 2013 2012


Verksamhetens kostnader –10 916 –10 595 Immateriella anläggningstillgångar 191 254

Avskrivningar –130 –133 Materiella anläggningstillgångar

Verksamhetens nettokostnader 397 112 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar 19 21

Finansiella intäkter 11 14 Maskiner och inventarier 287 306

Finansiella kostnader 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 78 78

Resultat före extraordinära poster 408 126 Summa anläggningstillgångar 575 659

Skattekostnader 0 0 Omsättningstillgångar

Årets resultat 408 126 Förråd 185 235


Kassa och bank 1 597 336




OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 408 283

Årets resultat 408 126

Summa Eget kapital 816 409

SKULDER

Långfristiga skulder 0 0



Summa eget kapital,

avsättningar och skulder 4 037 3 062

66

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMASUppdragetVAMAS, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, är Västerdalarnas största vatten- och miljöföretag.

Bolaget äger och driver 18 dricksvattenverk, 12 avloppsreningsverk, 322 km vattenled-ningar och 364 km avloppsledningar. Avfallshanteringen omfattar tre återvinningscentraler och har ansvaret för insamling och transport av hushållsavfall samt slam från enskilda avloppsanläggningar.

Viktiga händelserI Kläppen har ett verksamhetsområde för spillvatten bildats.

Kläppens avloppsreningsverk har förvärvats av lokal samfällighetsförening. Avloppsre-ningsverket har byggts ut för ökad kapacitet från 3 300 bäddar till 9 500 bäddar samt försetts med biosteg.

Vamas har även startat provpumpning av ny dricksvattentäkt för Sälens by och Sälfjället. Slamkompostering har startat vilket medför stora besparingar av kostnaderna för sluttäck-

ning av Malungs Deponi.

Måluppfyllelse Vamas har som mål att minska miljöpåverkan och trygga dricksvattenförsörjningen för abonnenter och kommuninvånare.

Uppställda mål har uppnåtts väl. Dricksvattnet har haft god kvalité inom alla försörjnings-områden och samtliga avloppsreningsverk har uppfyllt gällande miljökrav under året.

Målet att färdigställa ny vattentäkt i Sälen fortskrider enligt planerna.

Ekonomisk analysResultatet för 2013 är cirka 800 tkr högre än beräknad budget. Bland annat är anledning-

en att bolaget haft ränteintäkter på ca 200 tkr som inte budgeterats. Överavskrivningarna har också upplösts med cirka 200 tkr.

FramtidKommunens ansvar för vatten och avlopp innebär att Vamas även i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anläggningar, samt att verksamhetsområdet utökas.

Det kommer att finnas fortsatt behov av anställningar på vattentjänstsidan för att klara kompetensförsörjningen. Detta huvudsakligen som en följd av en utökning av allmänför-klarade verksamhetsområden.

VD Björn Sjögren

Foto

: Mal

ung-

Säl

ens

kom

mun



INTÄKTER 0 64 879 72 117 71 500 617

KOSTNADER 0 64 879 72 091 72 295 204

NETTO 0 0 26 –795 821

67

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS


2013 2012 TILLGÅNGAR 2013 2012


Verksamhetens kostnader –55 426 –49 574 Mark och byggnader 10 200 10 904

Avskrivningar –12 211 –9 089 Mark, byggnader och

Verksamhetens nettokostnader 4 480 6 216 tekniska anläggningar 155 590 148 139

Inventarier och verktyg 14 443 15 155

Finansiella intäkter 274 51 Pågående arbeten 34 335 14 217

Finansiella kostnader –4 944 –5 461 Summa anläggningstillgångar 214 568 188 415

Resultat före extraordinära poster –190 806

Omsättningstillgångar

Bokslutsdispositioner 216 –795 Fordringar 17 225 9 829

Årets resultat 26 0 Kassa och bank 32 457 21 013




OCH SKULDER

Eget kapital


Årets resultat 26 0


Avsättningar

Andra avsättningar 579 795

Summa avsättningar 579 795

SKULDER

Långfristiga skulder 244 963 199 206



Summa eget kapital,


68

VD Tomas Eriksson

Malungshem AB

Malungshem ABUppdragetMalungshem äger och förvaltar lägenheter och lokaler för uthyrning i Malung-Sälens Kommun.

Viktiga händelserDen 1:a Januari tillträdde ny VD Tomas Eriksson sin tjänst.

Ny förvaltare anställdes i början av året.

Lokalerna för Vamas och tekniska kontoret färdigställdes under året.

Måluppfyllelse Eftersom intäkterna har minskat, så var bolagets huvudsakliga mål att minska kostnaderna.

Malungshem har nu en soliditet på 10 procent, vilket är lika med ägardirektiven.

Ekonomisk analysDen låga räntan har bidragit till ett bättre resultat än väntat.

Bolaget har också gjort mer arbeten med egen personal, istället för att anlita entreprenörer utifrån.

Minskningen av intäkterna jämfört med år 2012, beror delvis på att hyresintäkterna för kvarteret Kringlan minskade, samt ökade vakanser med c:a 800 tkr.

FramtidMånga av bolagets fastigheter är i stort behov av underhåll och renovering.

Ett vikande befolkningsunderlag kan också innebära att vakanserna ökar.

”Hotellet ger

Malung en självklar

mötesplats”

Foto

: Håk

an O

lsén

Foto

: Tim

ea H

edlu

nd



INTÄKTER 64 658 67 047 64 631 64 000 631

KOSTNADER 88 876 65 794 62 055 62 950 895

NETTO –24 218 1 253 2 576 1 050 1 526

69

Malungshem AB


2013 2012 TILLGÅNGAR 2013 2012


Verksamhetens kostnader –45 695 –46 727 Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar –9 448 –10 990 Mark, byggnader och

Verksamhetens nettokostnader 8 545 8 095 tekniska anläggningar 274 353 270 686

Maskiner och inventarier 2 170 2 582

Finansiella intäkter 943 1 236 Pågående arbeten 0 3 064

Finansiella kostnader – 6 912 –8 078 Finansiella anläggningstillgångar 14 875 6 038

Resultat före extraordinära poster 2 576 1 253 Summa anläggningstillgångar 291 398 282 375

Skattekostnader Omsättningstillgångar

Årets resultat 2 576 1 253 Förråd 399 399


Kassa och bank 5 023 3 594




OCH SKULDER

Eget kapital


Lämnad aktieägartillskott 0 20 000

Årets resultat 2 576 1 253


SKULDER




Summa eget kapital,


70

Styrelseordförande: Sven Isaksson

Ärnäshedens Fastighets AB

Ärnäshedens Fastighets ABUppdragetBolaget äger och förvaltar ett nyuppfört industrihus Västra Ärnäs 11:24 i Lima för uthyrning av lokaler till lokala företag.

Viktiga händelserByggnationen har färdigställts under året och den totala investeringen uppgår till 16 990 tkr.Bolaget har under året erhållit ett kapitaltillskott från aktieägarna på sammanlagt 1 000 tkr.

Måluppfyllelse Målet var för 2013 att färdigställa industrihuset och få lokalerna uthyrda. Fr.o.m. 15 decem-ber är samtliga lokaler uthyrda.

Ekonomisk analysÖkning av intäkter beror på vidarefakturering av va-avgifter till en en hyresgäst vilket också har ökat kostnaderna i samma utsträckning. Vidare fick bolaget avslag på sin ansökan om regionalt investeringsstöd på 4 593 tkr vilket bidragit till ökade värdeminskningsavdrag samt räntekostnader. Vidare har kostnader för konsultarvoden samt vaktmästeri blivit be-tydligt dyrare än beräknat.

FramtidI och med att hela byggnaden nu är uthyrd och att initiala kostnader försvinner bör utfallet för kommande år bli betydligt bättre.

”Investeringen

av ett nytt

industrihus uppgår

till 17 miljoner

kronor.”



INTÄKTER 0 0 666 587 79

KOSTNADER 0 108 1 114 774 –340

NETTO 0 –108 –448 –187 –261

Foto

: Mal

ung-

Säl

ens

kom

mun

71

Ärnäshedens Fastighets AB


2013 2012 TILLGÅNGAR 2013 2012

Verksamhetens intäkter 666 Anläggningstillgångar

Verksamhetens kostnader –590 –126 Materiella anläggningstillgångar

Avskrivningar –257 Mark, byggnader och

Verksamhetens nettokostnader –182 –126 tekniska anläggningar 15 368 168

Maskiner och inventarier 1 364 0

Finansiella intäkter 0 18 Pågående arbeten 0 7 842

Finansiella kostnader –267 Summa anläggningstillgångar 16 732 8 005

Resultat före extraordinära poster –448 –108


Skattekostnader 0 0 Fordringar 481 1 874

Årets resultat –448 –108 Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar 481 1 874



OCH SKULDER

Eget kapital


Lämnad aktieägartillskott 1 000 0

Årets resultat –448 –108


SKULDER




Summa eget kapital,


72

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Verksamhetens intäkter Not 1 166 066 145 181 361 944 338 070

Verksamhetens kostnader Not 2 –712 825 –678 796 836 843 –802 508

Jämförelsestörande intäkter Not 3 11 343 11 902 11 343 11 902

Jämförelsestörande kostnader –400 –20 000

Avskrivningar Not 4 –26 949 –26 140 –62 341 –58 632

Verksamhetens nettokostnader –562 765 –567 853 –525 879 –511 168

Skatteintäkter Not 5 386 800 380 666 386 800 380 666

Generella statsbidrag och utjämning Not 6 173 946 166 496 173 946 166 496

Finansiella intäkter Not 7 10 840 10 898 7 105 2 954

Finansiella kostnader Not 8 –8 899 –8 597 –18 370 –18 851

Resultat före extraordinära poster –78 –18 390 23 584 20 097

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Skatt –4 927 1 131

Årets resultat Not 9 –78 –18 3903 18 657 21 228

Resultaträkning (tkr)

73

KOMMUNEN KONCERNEN

TILLGÅNGAR 2013 2012 2013 2012

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar Not 10 1 914 685 3 034 2 006

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och

tekniska anläggningar Not 11 444 297 411 022 1 170 384 1 074 272

Maskiner och inventarier Not 12 10 994 11 651 30 751 31 603

Övriga materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Not 13 190 323 190 730 64 590 59 825

Summa anläggningstillgångar 647 528 614 088 1 268 759 1 167 706


Förråd, exploateringsfastigheter Not 14 28 988 12 605 31 400 15 281

Fordringar Not 15 71 959 69 223 115 638 98 750

Kortfristiga placeringar Not 16 6 111 6 111

Kassa och bank Not 17 86 093 41 185 125 117 81 937

Summa omsättningstillgångar 193 151 123 013 278 266 195 968

SUMMA TILLGÅNGAR 840 679 737 101 1 547 025 1 363 674

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Ingående eget kapital 323 074 341 464 543 268 522 040

Varav resultatutjämningsreserv 5 917 5 917

Årets resultat –78 –18 390 18 657 21 228

SUMMA EGET KAPITAL Not 18 322 996 323 074 561 925 543 268

Balansräkning (tkr)

74

Balansräkning (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

TILLGÅNGAR 2013 2012 2013 2012

Avsättningar

Avsättning för pensioner

och liknande förpliktelser Not 19 7 833 5 474 8 316 5 972

Andra avsättningar Not 20 39 083 37 070

Summa avsättningar 7 833 5 474 47 399 43 042

Skulder

Långfristiga skulder Not 21 335 384 271 108 695 662 589 049

Kortfristiga skulder Not 22 174 466 137 445 242 039 188 315

Summa skulder 509 850 408 553 937 701 777 364

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER 840 679 737 101 1 547 025 1 363 674

Panter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter Not 23 15 473 15 473

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp

bland skulderna eller avsättningarna Not 24 286 924 269 747 286 924 269 747

Övriga ansvarsförbindelser Not 25 413 284 379 458 38 820 33 749

75

Kassaflödesanalys (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2013 2012 2013 2012

Årets resultat –78 –18 390 18 657 21 228

Justering för av- och nedskrivningar Not 26 26 949 26 140 62 341 58 632

Justering för avsättningar Not 27 2 359 597 4 357 581

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 28 –27 –345 –27 –345

Upplösning av investeringsbidrag –43 –48 –43 –48

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 29 160 7 954 85 285 80 048

Ökning/minskning kortfristiga fordringar –2 736 5 885 –16 138 –700

Ökning/minskning förråd –1 837 2 752 –1 573 2 926

Ökning/minskning exploateringsfastigheter –14 546 –908 –14 546 –908

Ökning/minskning kortfristiga skulder 37 022 –11 727 28 511 21 581

Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 063 3 956 81 539 102 947

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –1 457 685 –1 457 –685

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –59 402 –19 754 –154 035 –79 799

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 90 159 367 92 345

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –6 111 –3 754 –5 929 –9 787

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten –66 880 136 544 –161 329 –89 926

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 65 000 71 000 135 554 111 000

Amortering av långfristiga skulder –803 –14 413 –12 760 –58 485

Anläggningsavgifter –18 347 5 756 1 130

Investeringsbidrag 124 43 124 43

Ökning långfristiga fordringar Not 29 –140 029 –300

Minskning av långfristiga fordringar Not 29 407 732 407 731

Kassaflöde från 64 728 –101 062 129 081 54 071finansieringsverksamheten

ÅRETS KASSAFLÖDE 44 908 39 483 49 291 67 140

Likvida medel vid årets början 41 185 1 702 81 937 14 797

Likvida medel vid årets slut 86 093 41 185 131 228 81 937

Förändring av likvida medel 44 908 39 483 49 291 67 140

76

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 1 Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 343 288 303 184

Intäkter jämförelsestörande poster –11 343 –11 902

Interna poster –165 879 –146 101

Verksamhetens intäkter 166 066 145 181

Specifikation verksamhetens intäkter

Försäljningsmedel 25 479 20 996

Avgifter och ersättningar 31 926 31 487

Hyror och arrenden 24 923 23 677

Stats- och landstingsbidrag 54 103 41 852

Verksamheter och entreprenader 29 635 27 169

Verksamhetens intäkter 166 066 145 181

Not 2 Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen –909 541 –875 559

Kostnader jämförelsestörande poster 400 20 000

Kapitalkostnad 44 625 43 932

Pensioner och sociala omkostnader –35 398 –33 325

Kalkylerade kp 21 210 –20 053

Interna poster 165 879 146 103

Verksamhetens kostnader –712 825 –678 796

Specifikation verksamhetens kostnader

Personal –438 475 –418 938

Pensioner –29 561 –28 045

varav pensionsförsäkringsavgifter –2 236 –2 760

varav förändr pensionsavsättning –1 252 –388

varav pensionsutbetalningar –11 291 –11 050

varav individuell del –14 782 –13 847

Material –55 624 –54 639

Tjänster –67 855 –62 971

Bidrag och transfereringar –31 592 –33 350

Entreprenad och köp av verksamhet –82 534 –72 937

Anläggningstillgångar –6 833 –7 764

Övrigt –351 –152

Verksamhetens kostnader –712 825 –678 796

Pensioner inkluderar löneskatt 24,26 %.

Noter (tkr)

77

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 3 Jämförelsestörande poster

Intäkter

Realisationsvinster 27 345 27 345

Återbetalning försäkringspremie 2005–2006 11 316 11 557 11 316 11 557

Kostnader

Föräljningspris anläggningstillgångar 63 158 763 63

Bokfört värde anläggningstillgångar –63 –158 763 –63

Aktieägartillskott –400 –20 000 0

Summa 10 943 –8 098 11 343 11 902

Not 4 Avskrivningar

Immateriella tillgångar –228 –429 –201

Mark, byggnader och tekniska anläggningar –24 545 –23 893 –56 372 –50 933

Maskiner och inventarier –2 176 –2 247 –5 540 –5 217

Nedskrivning mark, byggnader

och tekniska anläggningar –2 281

Summa –26 949 –26 140 –62 341 –58 632

Avskrivningarna är beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.Avskrivningstiden för kommunen avseende byggnader är 5–50 år, för maskiner och inventarier 5–10 år och 3–5 år för immateriella tillgångar.Avskrivningstiden för koncernen är 5–67 år för byggnader och tekniska anläggningar, 5–10 år för maskiner och inventarier och 5 respektive 20 år för immateriella tillgångar.

Not 5 Skatteintäkter

Kommunalskatt 389 036 375 973 389 036 375 973

Prognos slutavräkning innevarande år –2 481 4 619 –2 481 4 619

Förändring slutavräkning förgående år 245 74 245 74

Summa 386 800 380 666 386 800 380 666

Not 6 Generella statsbidrag

Inkomstutjämningsbidrag 107 913 97 238 107 913 97 238

Strukturbidrag 12 017 12 106 12 017 12 106

Kostnadsutjämningsbidrag 13 776 16 869 13 776 16 869

Bidrag för LSS-utjämning 4 806 5 407 4 806 5 407

Kommunal fastighetsavgift 30 801 29 837 30 801 29 837

Regleringsavgift/regleringsbidrag 4 633 5 039 4 633 5 039

Summa 173 946 166 496 173 946 166 496

Noter (tkr)

78

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 7 Finansiella intäkter

Ränteintäkter 3 739 4 892 1 243 1 256

Aktieutdelning 7 101 6 006 118

Resultat från andel i intresseföretag 5 744 1 695

Engångsutdelning SKL

Övriga finansiella intäkter 3

Summa 10 840 10 898 7 105 2 954

Not 8 Finansiella kostnader

Ränta på lån –8 204 –8 474 –17 675 –18 728

Finansiell kostnad avseende pensionsskuld –678 –92 –678 –92

Räntekostnader –17 –30 –17 –30

Övriga finansiella kostnader –1 –1

Summa –8 899 –8 597 –18 370 –18 851

Not 9 Årets resultat

Årets resultat enligt resultaträkningen –78 –18 390

Avgår:

Samtliga realisationsvinster/försäljningar –27 –345

Justerat resultat –105 –18 735

Not 10 Immateriella anläggningstillgångar

Ingående anskaffningsvärden 685 0 3 746 3 061

Årets förändringar

Inköp 1 457 685 1 457 685

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 142 685 5 203 3 746

Ingående avskrivningar 0 0 –1 740 –1 539

Årets förändringar:

Avskrivningar –228 0 –429 –201

Utgående ackumulerade avskrivningar –228 0 –2 169 –1 740

Utgående bokfört värde 1 914 685 3 034 2 006

Avskrivningstider 4 och 20 år 4 och 20 år

År 2012 ändrades redovisningsprincipen för hantering av immateriella anläggningstillgångar. Med immateriella anläggningar avses icke

fysiska tillgångar.

Noter (tkr)

79

Noter (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 11 Mark, byggnader

och tekniska anläggningar

Ingående anskaffningsvärden 837 403 943 639 1 849 597 1 752 332


Inköp 57 821 17 289 –1 443 18 787

Försäljningar och utrangeringar –123 525 153 927 78 478

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 895 224 837 403 2 202 081 1 849 597

Ingående avskrivningar –426 382 –402 489 –775 325 –722 111


Avskrivningar –24 545 –23 893 –56 372 –50 933

Nedskrivningar –2 281

Utgående ackumulerade avskrivningar –450 927 –426 382 –831 697 –775 325

Utgående bokfört värde 444 297 411 021 1 170 384 1 074 272

Avskrivningstider 5–50 år 5–50 år 5–50 år 5–50 år

Linjär avskrivning tillämpas för samtligaanläggningstillgångar

Det bokförda värdet fördelar sig på:

Markreserv 1 576 1 643

Verksamhetsfastigheter 244 025 242 875

Fastigheter för affärsverksamhet 45 176 47 380

Publika fastigheter 38 712 36 389

Fastigheter för annan verksamhet 75 129 77 835

Pågående ny-, till- och ombyggnad 39 679 4 899

Utgående bokfört värde 444 297 411 021

Särredovisning av fastigheten Samariten 5, finansiellt leasingavtal, tom 2028-06-30

Ingående anskaffningsvärden 35 100 35 100 35 100 35 100

Inköp

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 100 35 100 35 100 35 100


Avskrivningar –1 404 –1 404 –1 404 –1 404

Utgående ackumulerade avskrivningar –14 742 –13 338 –14 742 13 338

Utgående bokfört värde 20 358 21 762 20 358 21 762

80

Noter (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 12 Maskiner och inventarier

Ingående anskaffningsvärden 83 449 117 850 136 015 153 730


Justering ingående värde –18 787

Inköp 1 582 1 096 4 751 1 321

Försäljningar och utrangeringar –63 –35 497 –63 –249

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 84 968 83 449 140 703 136 015


Årets förändringar

Justering ingående värde

Avskrivningar –2 176 –2 247 –5 540 –5 217

Försäljningar och utrangeringar 249

Utgående ackumulerade avskrivningar –73 974 –71 798 –109 952 –104 412

Utgående bokfört värde 10 994 11 651 30 751 31 603

Avskrivningstider 5–20 år 5–20 år 5–20 år 5–20 årLinjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar.

Det bokförda värdet fördelar sig på:

Maskiner 4 220 4 612

Inventarier 4 106 4 409

Bilar och transportmedel 2 265 2 172

Skulpturer och statyer 352 352

Övriga maskiner och inventarier 6

Pågående installationer 51 100

Utgående bokfört värde 10 994 11 651

Pågående installationer 2011 avser inköp av inventarier och maskiner till ombyggnation av Sälenfjällens reningsverknär vatten- och avfallsverksamheten fortfarande låg i kommunal regi.

81

Noter (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar

Malungs Elverk AB 2 682 2 682

Malungshem AB 27 164 27 164

Gustols AB 500 500

Malung-Sälen Turism AB 250 250

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 3 000 3 000

Dalatrafik AB 451 451 451 451

Swedbank 31 31 31 31

Ärnäshedens Fastighets AB 800 800 0 800

Aktier, övriga 10 10 10 10

Andel i Förenade Småkommuners Försäkrings AB 2 000 2 000 2 000 2 000

Andel i Kommuninvest Sverige AB 540 540 540 540

Andelar 32 32 32 32

Bostadsrätter 448 448 448 448

Utlämnade lån 10 686 11 093 10 686 11 093

Utlämnade lån Kommuninvest Sverige AB 2 000 2 000 2 000 2 000

Långfristiga fordringar

Långfristiga fordring Vamas revers 139 729 139 729

DalaKraft AB 38 266 32 521

Äppelbovind ekonomiska förening 295 330

Vindela ekonomiska förening 44 48

Dala Vind AB 6 268 6 268

Dala Vindkraft ekonomiska förening 3 135 3 135

Norrsken AB 266 0

Husbyggnadsvaror HBV förening 40 40

Visit Dalarna 50 50

Svensk Turism AB 20 20

Övriga 8 8

Summa 190 323 190 730 64 590 59 825

Andelarna i Kommuninvest Sverige AB medför förpliktelser i form av borgensåtagande. Åtagandet är närmare specificerat i noten för övriga ansvarsförbindelser. Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter be-slutat om insatsemmisioner om sammanlagt 190 006 kronor för Malung-Sälens kommun.

Malung-Sälens kommun totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2013-12-31 till 1 687 495 kronor.

Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter

Förråd 10 445 8 608 12 857 11 284

varav oljelager 399 399

Exploateringsfastigheter 17 690 3 172 17 690 3 172

Tomträttsmark 853 825 853 825

Summa 28 988 12 605 31 400 15 281

82

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 15 Fordringar

Kundfordringar 6 743 7 994 12 632 12 952

Diverse kortfristiga fordringar 410 439 36 920 20 682

Fordringar hos staten 1 330 1 283 4 302 3 145

Fordringar hos koncernföretag 4 101 2 665

Fordringar mervärdesskatt 1 843 2 085 1 843 2 085

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 494 16 749 24 903 21 892

Upplupna skatteintäkter 35 038 37 994 35 038 37 994

Summa 71 959 69 223 115 638 98 750

Not 16 Kortfristiga placeringar

Nordea 1 027 1 027

SBAB 2 089 2 089

Länsförsäkringar 2 060 2 060

Fastränteplacering 756 756

Depålikvidkonto 179 179

Summa 8 124 8 124

Not 17 Kassa och bank

Kassa

Handkassor och växelkassor 3 4

Plusgiro 84 484 39 640

Bank 1 606 1 541

Summa 86 093 41 185

Not 18 Eget kapital

Anläggningskapital 304 311 337 506 525 698 535 636

Rörelsekapital 18 685 –14 432 36 227 7 628

Omräkningsdifferens

Summa 322 996 323 074 561 925 543 264

Ingående eget kapital

Kommunen 327 654 350 610 327 654 306 144

Fjärrvärme –4 580 –5 024 –4 580 –5 024

Vatten och avlopp –4 122 –4 122


Malungshem AB –929 6 505


Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 620

Gutstols AB –273 334

Omräkningsdifferens 457

Summa ingående eget kapital 323 074 341 464 543 268 504 663

Noter (tkr)

83

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Varav resultatujämingsreserv 9 674 – 9 674 –

Utnyttjad reserv 2013 –3 757 – –3 757 –

Summa resultatutjämningsreserv 5 917 – 5 917 –

Justering av eget ingående kapital

Justering efter förändrad ägarandel i intresseföretag

Malungs Elverk AB – – – 17 861

Justering av redovisning förutbetald hyra Sälenhallen

Malungshem AB – – – –484

Summa justering av eget ingående kapital 17 377

Årets resultat

Kommunen –674 –18 834 –7 310 25 632

Fjärrvärme 596 444 596 444


Malungshem AB 2 291 –6 950

Malung-Sälen Turism AB 408 –124

Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB –292 620

Gutstols AB –29 –607

Ärnäshedens Fastighets AB –222

Omräkningsdifferens –457

Summa årets resultat –78 –18 390 18 657 21 228

Utgående eget kapital

Kommunen 326 980 327 654 320 344 327 654

Fjärrvärme –3 984 –4 580 –3 984 –4 580


Malungshem AB 1 362 –929


Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 328 620

Gutstols AB –302 –273

Ärnäshedens Fastighets AB –222

Summa utgående eget kapital 322 996 323 074 561 925 543 268

Ändrad redovisningsprincip År 2008 ändrades redovisningsprincipen för hantering av ett långtidshyresavtal tom 2028-06-30 för fastigheten Samariten 5. Fram till år 2007 bokfördes hyreskostnaden som lokalhyra, år 2008 fastställdes att den ekonomiska innebörden av avtalet är att hyresmannen (kommunen) har tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet omklassificerades till ett finansiellt leasingavtal. År 2012 är resultatpåverkan 1 327 tkr i extra kostnader utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet.

Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ. Kommunfullmäktige beslutade den 25 november 2013 att upprätta en resultatutjämningsreserv utifrån föreslagna lokala riktlinjer.

Noter (tkr)

84

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 19 Avsättning för pensioner

och liknande förpliktelser

Avsättning pensionsskuld 6 304 4 288 6 787 4 786

Avsättning garanti- och visstidspension 117 117

Löneskatt 1 529 1 069 1 529 1 069

Summa 7 833 5 474 8 316 5 972

Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. Ingen omföring avseende kortfristig del har skett.

Avsatt till pensioner

Särskild avtals/ålderspension 117

Förmånsbestämd/ kompl pension 187 182

Ålderspension 5 931 3 953

Pension till efterlevanade 186 153

Summa pensioner 6 304 4 405

Löneskatt 1 529 1 069

Summa avsatt till pensioner 7 833 5 474

Antal visstidsförordnanden

Politker 1 1

Tjänstmän

Ingående avsättning 4 405 3 925

Nya förpliktelser under året 2 190 902

varva nyintjänad pension 1 553 803

varav ränte och basbeloppsuppräkning 139 92

varav ändring av försäkringstekniska grunder 508 0

varav övrig post –10 7

Årets utbetalningar –291 –422

Utgående avsättning 6 304 4 405

Löneskatt 1 529 1 069

Utgående avsättning inklusive löneskatt 7 833 5 474 Från år 2010 har uppbokning för avsättning pensioner till politiker beräknats. I posten ”nyintjänad pension” ingår uppbokning av pension till 1 politiker 2012.

Not 20 Andra avsättningar

Uppskjuten skatt 39 083 37 070

Summa 39 083 37 070

Noter (tkr)

85

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 21 Långfristiga skulder

Lån i banker och kreditinstitut 334 674 270 479 669 719 568 943

Investeringsbidrag 710 629 710 629

Anläggningsavgifter 0 0 25 233 19 477

Summa 335 384 271 108 695 662 589 049

Kommande års amorteringar 3 962 (8 305) tkr för kommunen och 6 068 (4 246) tkr för koncernen har bokförts som kortfristig skuld samt fråndragits låneskuld 2013-12-31. I långfristiga lån ingår långfristig leasingskuld för fastigheten Samariten 5 med 32,9 (33,5) mkr.

Ingående låneskuld 271 108 213 892 568 943 487 269

Nyupplåning under året 65 000 71 000 113 847 111 000

Årets amorteringar –5 066 –8 305 –17 413 –23 847

Förändring kommande års amortering 4 342 –5 479 4 342 –5 479

Utgående långfristig låneskuld 335 384 271 108 669 719 568 943

Ingående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0 18 347 19 477 18 347

90 % av årets förinbetalda anläggningsavgifter 5 756 1 130

Årets intäktsförda anläggningsavgifter –18 347

Kortfristig del av anläggningsavgifter VA

Utgående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0 0 25 233 19 477

Anläggningsavgifter för VA intäktsförs är VA:s genomsnittliga livslängd, d.v.s. 30 år. För 2012 överfördes årets intäktsförda anläggnings-avgifter till Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB via en revers.

Ändrad redovisningsprincipÅr 2009 bokfördes kommande års intäkt av upplupna anläggningsavgifter som kortfristig skuld och fråndrogs den långfristiga låneskul-den. Från och med 2010 bokförs hela skulden för upplupna anläggningsavgifter som långsiktig skuld. Ingen justering av jämförelsetal har gjorts.

Not 22 Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 13 481 14 207 48 444 23 765

Skuld till koncernföretag 15 776 12 338

Leverantörsskulder 35 798 23 276 43 666 40 504

Skulder till staten 1 115 849 1 115 849

Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 15 122 15 337 15 122 15 677

Övriga kortfristiga skulder 7 178 13 758

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 318 20 472 70 285 39 054

Upplupna semesterlöner 30 801 30 868 35 174 34 610

Okompenserad övertid 2 990 3 117 2 990 3 117

Kortfristig pensionsskuld inklusive löneskatt 18 065 16 981 18 065 16 981

Förutbetald skatteintäkt

Summa 174 466 137 445 242 039 188 315

Not 23 Ställda säkerheter

Fastighetsinteckningar 9 220 9 220

Företagsinteckningar 6 253 6 253

Summa 15 473 15 473

Föregående års ställda säkerheter är uppdaterade med fastighetsinteckningar som tidigare inte medräknats.

Noter (tkr)

86

Noter (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 24 Pensionsförpliktelser som inte tagits

upp bland skulderna eller avsättningarna

Pensionsförpliktelser 230 906 217 083 230 906 217 083

Löneskatt 56 018 52 664 56 018 52 664

Summa 286 924 269 747 286 924 269 747

Ingående ansvarsförbindelse 217 083 218 937 217 083 218 937

Ränteuppräkning 2 328 2 905 2 328 2 905

Basbeloppsuppräkning 4 444 7 908 4 444 7 908

Årets utbetalningar –10 691 –10 255 –10 691 –10 255

Sänkning av diskonteringsränta 17 498 17 498

Akualisering –138 –1 358 –138 –1 358

Övrigt 382 –1 054 382 –1 054

Utgående ansvarsförbindelse 230 906 217 083 230 906 217 083

Löneskatt 56 018 52 664 56 018 52 664

Summa 286 924 269 747 286 924 269 747 Aktualiseringsgrad 95,0 % 95,0 % Med aktualisering avses personer där alla pensionsgrundande tider är utredda och pensionsåtagandet är beräknat utifrån detta. För personer som inte är aktualiserade uppskattas pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras justeras ansvarsförbindelsen. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper.

Kommunen har inte försäkrat någon del av ansvarsförbindelsen.

Not 25 Övriga ansvarsförbindelser

Kommunal borgen för egna bolag och stiftelser 374 464 345 709

Kommunalt borgens- och förlustansvarför egnahem och småhus med bostadsrätt 158 286 158 286

Övriga ansvarsförbindelser 38 009 38 448 38 009 38 448

Pensionsåtaganden 653 673 653 673

Summa 413 284 385 116 38 820 39 407

Malung-Sälens kommun har i januari 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 266 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har in-gått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kom-muninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finanseilla effekten av Malung-Sälens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 493 063 629 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 497 485 224 kronor.

87

Noter (tkr)

KOMMUNEN KONCERNEN

2013 2012 2013 2012

Not 26 Justering för av- och nedskrivningar

Avskrivningar 26 949 26 140 62 341 56 351

Nedskrivning av anläggningstillgångar 2 281

Summa 26 949 26 140 62 341 58 632

Not 27 Justering för avsättningar

Förändring avsättning pensioner 2 359 597 2 344 581

Övrigt 2 013

Summa 2 359 597 4 357 581

Not 28 Justering för övriga

ej likviditetspåverkande poster

Realisationsvinst i samband med försäljningar –27 –345 –27 –345

Summa –27 –345 –27 –345

Not 29 Långfristiga fordringar

Utlämnade lån koncernbolag –139 729

Utlämnade lån –300 –300

Amortering utlämnade lån 407 732 407 731

Summa 407 –139 297 407 431

88

Redovisningsprinciper

Malung-Sälens kommuns redovisning är upprättad enligt Lag (1997:614) om kom-munal redovisning samt rekommendatio-ner från rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen i kommunen sker på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvi-sande bild.

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta.

Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde om inget annat anges.

Överordnad princip för värdering är för-siktighetsprincipen. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffnings-värden om inget annat anges.

De kommunägda bolagens redovisning sker i enlighet med god redovisningssed – i huvudsaklig överensstämmelse med Bok-föringslagen, Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen.

Sammanställd redovisningI den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kom-munen har minst 20 procent inflytande i. I Ärnäshedens Fastighets AB som startades under 2012 äger kommunen 40 procent av bolaget. Bolaget togs inte upp i koncernen 2012 på grund av obetydande omfattning eftersom bolaget inte hade satts i full drift och kommunens andel av omsättning-en var lägre än 2 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2013 var bolaget i full drift och tas därför med i koncernsammanställningen. Kommunkoncernens medlemmar och äga-randelar framgår av organisationsträdet på sid 2.

Jämförelsestörande intäkter och kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader avser i första hand som poster som är sällan förekommande. Försäljning av anläggnings-tillgångar som genererar realisationsvinster samt nedskrivningar definieras alltid oavsett belopp som jämförelsestörande. Upplysning om jämförelsestörande poster specificeras i not i anslutning till resultaträkningen.

Intäkter/kostnader Periodisering har skett och inkomster in-täktsförs det år som intäkterna genereras samt utgifter kostnadsförs det år förbruk-ningen skett.

SkatteintäkterKommunen redovisar en fullständig perio-disering av kommunalskatten innebärande att skatteintäkterna hänförs till det räken-skapsår då den skattepliktiga inkomsten intjänas av den skattskyldige. Detta inne-bär att till de månatliga skatteintäkterna till-kommer en prognos för avräkningslikviden. Prognosen baseras på SKL:s december-prognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2

Osäkra kundfordringarReservering av osäkra kundfordringar, så kallade befarade kundförluster har gjorts för fordringar förfallna mer än 6 månader.

Avskrivningar och avskrivningstiderAvskrivningar av materiella anläggningstill-gångar görs för den beräknade nyttjande-perioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.

Kommunen tillämpar följande avskrivnings-tider för materiella anläggningstillgångar: 5, 8, 10, 15, 20, 25 och 33 år.

Kommunen tillämpar följande avskriv-ningstider för immateriella anläggningstill-gångar: 3 och 5 år.

För tillgångar med identifierade kompo-nenter som har olika nyttjandeperiod, där varje komponents värde uppgår till minst 100 tkr, tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel finansiell leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid.

Linjär avskrivning tillämpas, vilket innebär lika stora nominella belopp varje år. Avskriv-ning påbörjas månaden när tillgången tas i bruk.

InternräntaFörvaltningarna debiteras månatligen, från att investeringen aktiveras, internränta. In-ternräntan för år 2013 är 4,2 (4,2) procent.


89


AnläggningstillgångarTillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 5 år klassificeras som en anlägg-ningstillgång om värdet överstiger ett halvt basbelopp 22 250 (22 000) kronor.

Investeringsbidrag tas från och med år 2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjande-period. Tidigare redovisades investerings-bidrag och intäkter så att de reducerade det bokförda värdet. Kommunen har inte räknat om jämförelsetal eller ”rättat” i an-läggningsregistret för tidigare år. Anledning-en är att utfallet inte är försvarbart i förhål-lande till arbetsinsatsen som krävs.

Materiella anläggningstillgångar aktive-ras i balansräkningen och avskrivning sker linjärt utifrån tillgångens förväntade nyttjan-deperiod. Vägledning har inhämtats från Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider.

Kommunen har klassificerat två tillgångar som immateriella.

Kommunen äger mark som inte är upp-tagen i anläggningsredovisningen. Det av-ser markvärden som kommunen ägt under lång tid och som vid inköpet inte upptogs som anläggningstillgång.

AvsättningPensioner för anställda i kommunen intjä-nade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Ingen omföring av kortfristig del sker, med anled-ningen att det är förhållandevis små belopp. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen, se vi-dare redovisningsprinciper för pensioner.

Från och med år 2010 redovisas viss-tidsförordnanden för politiker som ger rätt till särskild avtalspension som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redo-visas som ansvarsförbindelse.

Pensionsavsättningen motsvarar nuvär-det av de framtida pensionsutbetalningarna.

OmsättningstillgångarFrån och med 2005 klassificeras exploa-teringsmark som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för klassificering av en

exploateringsfastighet som omsättningstill-gång är upprättande av detaljplan och att syftet är avyttring.

Långfristiga skulderNästkommande års amorteringar av lång-fristiga lån redovisas som kortfristig skuld.

PersonalskulderSkulder till personalen redovisas, med un-dantag för delar av pensionsskulden, som kortfristiga skulder. Skulderna avser ej ut-tagna semesterdagar, ej kompenserad övertid och ej utbetalda timlöner.

Avtalslösningar som har överenskommits med utlöst personal redovisas från föregå-ende år som en kortfristig skuld vid tillfället för uppgörelsen. Uppgörelserna gäller som längst till och med första kvartalet 2012. Ingen omföring avseende långfristig del har gjorts.

Sociala avgifterSociala avgifter bokförs i form av procentu-ella personalomkostnadspålägg (så kallade PO) i samband med löneredovisningen en-ligt följande:

Anställda 38,46 procentFörtroendevalda 31,42 procentUppdragstagare m.fl. 31,42 procent

År 2013 fastställdes det slutliga persona-lomkostnadspålägget till 38,46 procent.

Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för an-ställda i kommunen är beräknade utifrån RIPS 07, enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Beräkningen bygger förenklat på livs-längdsantagande (hur länge vi lever) samt en kalkylränta som fastställs av SKL.

För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som var kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningarna utifrån att ingen samordningsklausul kommer att ske.

Avsättning för pensioner och pensions-förpliktelser som ansvarsförbindelse mot-svarar nuvärdet av de framtida pensions-utbetalningarna.

PensionsskuldKommunfullmäktige har beslutat, att den kommunala pensionen (procent av lönen upp till 7,5 basbelopp) för grupp 1 anställda som omfattas av KAP-KL (pensionsavtal), helt skall utbetalas för de anställdas indivi-duella placering. Den individuella pensio-nen är upptagen som en kortfristig skuld i bokslutet.

LeasingavtalEtt avtal har bedömts vara ett finansiellt lea-singavtal, där kommunen tagit på sig sam-ma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Klassificering utgår från kommunens redovisningsprin-ciper för anläggningstillgångar. Ytterligare ett långtidshyresavtal har varit föremål för genomgång men har klassificerats som operationellt utifrån att det ger en mer rätt-visande redovisning. Alla övriga leasingav-tal har klassificerats som operationella le-asingavtal.

Infrastrukturella investeringarInga infrastrukturella investeringar har un-der året förekommit i kommunen.

LånekostnaderRedovisas enligt huvudmetoden och belas-tar resultatet för den period de gäller.

Resultatutjämningsreserv (RUR)Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlig-het att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämnings-reserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter ba-lanskravsjusteringar är negativ.

RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting som avser att tillämpa RUR måste besluta om hur reserven ska hante-ras i lokala riktlinjer. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföring-ens sidordnade balanskravsutredning. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Kommunfull-mäktige beslutade den 25 nov 2013 (KF § 102) att upprätta en resultatutjämningsre-serv utifrån föreslagna lokala riktlinjer.

90

AnläggningskapitalBundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder.

AnläggningstillgångarFast och lös egendom avsedda för ett sta-digvarande bruk mer än fem år.

AvskrivningarPlanmässig värdeminskning av anläggnings-tillgångar.

AvsättningarFramtida ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd.

BalansräkningVisar den ekonomiska ställningen vid bok-slutstidpunkten och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommu-nen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristi-ga skulder samt eget kapital).

DriftredovisningAvser kostnader och intäkter för den löpan-de verksamheten under året.

InternräntaKalkylmässig kostnad för kapital bundet i tillgångar.

InvesteringsredovisningOmfattar utgifter och inkomster för årets in-vesteringar av anläggningstillgångar.

KapitaltjänstkostnaderGemensam benämning för internränta och avskrivningar.

Kortfristiga skulder (KS)Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Löptid understigan-de ett år.

Kassalikviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Beräknas omsättningstillgångar med avdrag förråd i förhållande till kortfristiga skulder (OT – FÖR-RÅD/KS).

NettoinvesteringarInvesteringsutgifter efter avdrag för investe-ringsbidrag och investeringsinkomster.

NettokostnaderDriftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

Långfristiga skulder (LS)Skulder med en löptid överstigande ett år.

MkrMiljoner kronor.

Omsättningstillgångar (OT)Lös egendom som inte är anläggningstill-gång och med syftet är att realisera (omsät-ta) tillgången.

PensionsskuldPensionsskulden är en uppskattning av to-tala kontanta medel som krävs för att klara de framtida pensionsutbetalningarna.

PeriodiseringFördelning av utgifter och inkomster till kost-nader och intäkter i den redovisningsperiod den hör. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år då förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras.

ResultaträkningVisar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet, något som också kan ut-läsas genom att jämföra balansräkningarna för de senaste två åren.

RörelsekapitalSkillnaden mellan omsättningstillgångar (OT) och kortfristiga skulder (KS). Rörelsekapita-let avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt.

SkuldsättningsgradTotala skulder i förhållande till eget kapital.

SoliditetAndelen eget kapital av de totala tillgångar-na, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. Måttet visar den finansiella styrkan på lång sikt.

TkrTusentals kronor.

Ord- och begreppsförklaringar

Ord och begreppsförklaringar

91

Kommunalekonomisk utjämningUtjämningssystemSyftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner.Systemet består av flera delar: inkomstut-jämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag eller regle-ringsavgift och utjämning av LSS-kostnader.

InkomstutjämningI huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattnings-bar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Utjäm-ningen sker genom att den beskattningsba-ra inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten.

Den kommun som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan den som har en högre skattekraft än garantin får ett avdrag.

KostnadsutjämningSystemet syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Syste-met utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivå-er, inte heller skillnader i effektivitet.

StrukturbidragKommuner och landsting kan få ett struk-turbidrag som beräknas i kronor per invå-nare och ska utgå årligen och tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning fick bidrag för ”närings-livs- och sysselsättningsfrämjande åtgär-der” (=högre arbetslöshet) och ”svagt be-folkningsunderlag”. Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som fick en

större försämring genom införandet av det nya systemet.

Regleringsbidrag eller regleringsavgiftRegeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästkommande år.

Om det uppstår en skillnad mellan den anslagna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften plus kostna-der för struktur- och införandebidrag och mi-nus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en av-gift i kronor per invånare.

Utjämning av LSS-kostnaderKostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer utjämnas ge-nom avgifter eller bidrag.

FastighetsavgiftDen kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var cirka 31 mkr för 2013. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen neutraliserades ge-nom att anslaget till den kommunalekono-miska utjämningen minskades med samma belopp.

92

Revisionsberättelse

93

www.malung-salen.se

Sixten Jernbergs museumSixten Jernberg gick bort under året. Han var under flera år världens bäste skidåka-re och vann 15 OS- och VM-medaljer, 15 SM- guld och två Vasalopp. I Limedsforsen invigdes, strax efter hans bortgång, Sixten Jernbergs museum som även rymmer en restaurang och café.

Tar över hemsjukvårdenKommunen tog över hemsjukvården från landstinget. Hemsjukvården riktar sig till personer som av olika skäl inte själva kan ta sig till primärvårdens mottagningar. För-ändringen innebär också att vårdtagare nu kan få rehabilitering i hemmet.

En grundskola i toppFöräldraalliansens kvalitetsindex placerar grundskolan i Malung-Sälens kommun på en tolfte plats i riket. Motsvarande placering ett år tidigare var plats elva.

Dalarnas bästa hemtjänst97 procent av brukarna i kommunen är mycket eller ganska nöjda med hemtjäns-ten visar en undersökning av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det place-rar Malung-Sälens kommun i topp i Dalarna och på nionde plats i riket.

Uppskattad hemtjänstEn undersökning av socialstyrelsen visar att de allra flesta äldre är nöjda med sin vård och omsorg. Samtliga äldre i Malung-Sä-lens kommun anser att de får ett bra bemö-tande från personalen. 94 procent anser att det är mycket eller ganska tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten.

Fjärde plats i riketUngdomsrörelsen KFUM har i en rankning utsett Malung-Sälens kommun till den bäs-ta i Gävledalaområdet, och på fjärde plats i riket. Några nyckeltal som vägts samman rör områdena bibliotek, idrotts- och fri-tidsanläggningar, musikskola, personaltät-het på fritidshem, lärartäthet inom grund-skolan och elevvård.

Gymnasieskoleelever fullföljer utbildningenEn undersökning av Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar att närmare nio av tio elever i Malung fullföljer utbildningen inom fyra år. Det placerar kommunen på femte plats av landets alla gymnasieskolor.

Årets byggprogramMalung-Sälens gymnasieskola har för an-dra året i rad tilldelats priset Årets Byggpro-gram. Utmärkelsen bygger på den årliga karläggningen Dalabarometern Bygg som bland annat undersöker elever och studen-ters nöjdhet.

Här är det bra att boFör åttonde året i rad rankade tidningen Fokus vilka kommuner det är bäst att bo i. Malung-Sälens kommun gör en rejäl upp-ryckning och klättrar från plats 160 till 90. Undersökningen bygger på 43 olika variab-ler där allt från pappaindex och sjöutsikt till bredbandstillgång och antalet idrottsfören-ingar har granskats.

Ompröva rovdjurspolitikenKommunstyrelsen skickade i juni ett brev till Bryssel, Naturvårdsverket och miljöminister Lena Ek där man uppmanade till en om-prövning av rovdjurspolitiken och få till en bred samling kring en rovdjurspolitik som i större utsträckning än i dag tillmötesgår allmänhetens och många av kommunin-vånarnas krav.

Året i korthet

Foto

: And

ers

Moj

anis

/Dal

arna

s Ti

dnin

gar

Foto

: And

ers

Moj

anis

/Dal

arna

s Ti

dnin

gar

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013

Documents