Mål och Resursplan (MRP) budget 2015 · kommunens verksamhet och ekonomi för det ... korrigeras utifrån ny prognos enligt SKL cirkulär ... 2014-2015 minskning

Dnr KS 2013-000413

Munkedal –mer av livet.

En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans!

Mål och resursplan(MRP) 2015-2017

Budget 2015

Antagen i Kommunfullmäktige 2014-11-27 § 82 och reviderad Antagen i Kommunfullmäktige 2014-08-14 § 49 och reviderad

Antagen i Kommunstyrelsen 2014-06-04 § 114

Innehåll Läsanvisning i Mål och Resursplan Kommunens Mål och Resursplan börjar med en kort sammanfattning sidan (3-4). Därefter Kommunfullmäktiges beslut om budget 2015 (sid 5) Därefter beskrivs kommunfullmäktige fastställda långsiktiga ekonomiska mål och verksamhetsmål och som bryts

ner till budget 2015 utifrån kommunens nya styr och ledningssystem sidan (7-16). Från sidan (17-30) beskrivs de ekonomiska förutsättningar som finns för budget 2015 samt nämndernas ramar och investeringsbudget samt ekonomisk bakgrund. Sista delen från sidan (31-64) finns nämndernas redovisningar.

Sammanfattning av Mål och resursplan 2015 .................................................. 3 Kommunfullmäktiges beslut ............................................................................ 5 1. Organisation ................................................................................................ 6 2. Styrning och ledning .................................................................................... 6 3. God ekonomisk hushållning ......................................................................... 8 Finansiella inriktningsmål (långsiktiga) .............................................................................. 10 4. Omvärldanalys ........................................................................................... 11 5. Målstyrning ................................................................................................ 12 5.1 Vision 2025 .............................................................................................................. 12 5.2 Fullmäktiges inriktningsmål ........................................................................................ 12 5.3 Kommunstyrelsens resultatmål ................................................................................... 12 6. Ekonomiska förutsättningar ....................................................................... 17 6.1 Ekonomisk bakgrund ................................................................................................. 17 6.2 Planeringsförutsättningar inför budgetprocess .............................................................. 19 6.2.1 Övergripande uppräkningar av budgetramarna .......................................................... 19 6.2.2 Budgeterat resultat ................................................................................................ 19 6.2.3 Befolkningsprognos ................................................................................................ 19 6.2.4 Skatteintäkter och generella statsbidrag ................................................................... 19 6.2.5 Kompensation för pris och löneökningar ................................................................... 20 6.2.6 Kapitalkostnadskompensation.................................................................................. 21 6.2.7 Ramförändringar 2015 ............................................................................................ 21 6.2.8 Beslutade ramar (Kommunbidrag) ........................................................................... 25 6.2.9 Resultatbudget ...................................................................................................... 25 6.2.10 Investeringsbudget .............................................................................................. 26 Nämndsredovisning ....................................................................................... 31 7. Kommunstyrelsen ...................................................................................... 31

7.1 Kommunledningskontor ............................................................................................... 32 7.2 Sektorn för Samhällsbyggnad ....................................................................................... 37 7.3 Sektorn för Vård och Omsorg ....................................................................................... 41 7.4 Sektorn för Stöd ......................................................................................................... 46 7.5 Sektor för Barn och utbildning ...................................................................................... 52

8. Byggnadsnämnd ........................................................................................ 57 9. Lönenämnd ................................................................................................ 59 10. Övriga nämnder ....................................................................................... 61 11. Gememsam verksamhet med andra kommuner ....................................... 63 11.1 IT-nämnd .............................................................................................................. 63 11.2 Miljönämnd ............................................................................................................ 63 11.3 Räddningstjänsten mitt Bohuslän .............................................................................. 64

Bilagor: Inkommen skrivelse från fackliga organisationen samt KPR/KRF

3

Sammanfattning av Mål och resursplan

2015

Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande kalenderåret samt plan för de därefter kommande två åren. Enligt kommunallagen ska kommunerna varje år upprätta en budget för nästkommande kalenderår och en plan tre år där budgetåret är periodens första år. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I

planen skall skattesatsen och anslagen anges. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Utdebitering Skattesatsen uppgår till 22,83 kr för år 2014. För 2015 beslutades denna sänkas med 15 öre dvs till

22,68 kr. Skattesänkningen finansieras genom att budgetera upp skatteintäkterna för 2015 utifrån SKL:s skatteprognos i april som då visade en förbättrad prognos med 5 mnkr mot budget. Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar, utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. I planeringsförutsättningar ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finansiella målen. De innehåller även tidsplan för budgetprocessen samt en befolkningsprognos.

Dessa planeringsförutsättningar antas årligen i november av Kommunfullmäktige. 2013-11-29 § 79). Befolkningsmål: 10 200 invånare (grund för

skatte beräkningningen) Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter Finansiellt resultatmål: Budgeterat resultat 2 %

av skatter och bidrag, d.v.s. 11 mnkr. Reviderades av KF 2014-11-27 §82 till 0,25 %, d.v.s. 1,4 mnkr.

Investeringsnivå 40 mnkr Ingen avsättning görs till pensioner 2,0 mnkr

Avsättningar Mnkr

Verksamhetsramar 2015 samma som föreg.år 0,0 Avsättning löneökningar tillsv, tim mm -10,8 Avsättning prisökningar -1,5

Avsättning kommunsamverkan -0,5 Avsättning kapitalkostnader 2015 -1,2 Avsättning till KF förfogande -2,3 Avsättning till skattesänkning -2,7 Summa uppräkningar, kostnader -19,0 Summa ökade intäkter SKL 14/4 19,0 Balans budget 2015 0

Skatteintäkter Skatteintäkterna ökar med 19,0 mnkr för budget

2015 (skatteprognos 14/4 SKL). Dessa medel täcker uppräkningar för löne- och prisuppräkning,

kapitalkostnader, andra avsättningar samt skattesänkning och buffert till KF förfogande. SKL:s skatteprognos i april visade en ökning av skatteintäkterna på 5,0 mnkr jämfört med skatteprognosen i februari. Kommunfullmäktige beslutar att budgetera upp skatteintäkterna i

budget 2015 med ytterligare 5 mnkr. 2,7 mnkr av dessa täcker skattesänkning med 15 öre och resterande medel ge en buffert till Kommunfullmäktige förfogande på 2,3 mnkr. Sektor Stöd får i uppdrag att fortsätta projektet

Klara. Sektor Stöd får vid behov äska ur de medel

KF har till förfogande där 0,550 mnkr är

öronmärkta till Klara.

Budgeterat resultat 0,25 % skatter och generella bidrag Resultatmålet på 2 % av skatter och generella

bidrag innebär en avsättning på 11,0 mnkr. Och är en viktig utgångspunkt för kravet på god ekonomisk hushållning. Detta med utgångspunkt av de långsiktiga finansiella inriktningsmålen 2015-2019. I budget 2014 var målet 1 % vilket motsvarar en avsättning på 5,1 mnkr för att uppnå målet 2 %, krävs ytterligare avsättning motsvarande 5,8 mnkr. Detta innebär att verksamhetens kostnader måste minskas med motsvarande belopp vilket har genomförts.

I november reviderade kommunfullmäktige resultatmålet från 2 % till att vara 0,25 % av skatter och generella bidrag. En minskning av budgeterat resultat med 9,6 vilket innebär att avsättningen blir 1,385 mnkr. Revideringen innebar en tillfällig ramökning till på 9,6 mnkr för uppkomna obalanser som tillkommit. Ramjusteringar Förvaltningen har i uppdrag att konsekvensbeskriva den minskade ramen (5,8 mnkr). Det åligger också

förvaltningen att redovisa prioriteringar/omfördelningar inom respektive verksamhets-område samt vilka konsekvenser detta innebär. För kommunstyrelsen innebär det en ramminskning på -5,6 mnkr resterande 0,2 mnkr ligger på lönenämnden. Organisationsförändring genererar justering av ramar med 1,382 mellan KS och BN flytt av fysisk planering. Kommunfullmäktige beviljade kommunstyrelsens tillfällig ramökning 2015 på +9,6 mnkr för uppkomna obalanser inom vård och omsorg samt stöd.

Nämndernas ram, mnkr Budget 2015

Ram-

förändring

Kommunstyrelsen varav 519,0 2,6

Kommunledningskontor 55,0

Äskande 9,6

Sektor för samhällsbyggnad 78,1

Sektor för stöd 75,8

Sektor för vård o omsorg 115,8

Sektor för Barn- och utbildning 184,7

Byggnämnden 1,9 +1,4

Lönenämnd 2,4 -0,2

Kommunfullmäktige 0,9

Revisionen 0,7

Överförmyndarnämnden 0,9 0,1

4

Valnämnden 0,0 -0,4

Kommunstyrelsens resultatmål Utifrån kommunfullmäktiges 8 inriktningsmål för verksamheten har mål inkl. indikatorer brutits ner till kommunstyrelsen/ byggnadsnämnds samt lönenämnden.

Redovisning per sektor Tilläggsanslag KS (mnkr) ej utfördelat 9,6 Kommunledningskontor

Ramförändringar mnkr Heltidsprojekt -0,1 Avslutat medlemskap i West Sweden -0,1 Förbättrad organisation -0,1 Minskning avsatta löneökningar -0,2 Minskning av buffert för oförutsedda utgifter enligt KF beslut -0,8 Summa -1,3

Budget för utvecklingsarbete och beredskap minskas, budget för avsatta löneökningar korrigeras utifrån ny prognos enligt SKL cirkulär 14:6 samt den centrala bufferten på en miljon föreslås minskas till 0,200 mnkr.

Sektorn för Samhällsbyggnad

Ramförändringar mnkr Avveckling Fisketorps skola -0,5 Höjt pris pedagogisk lunch -0,05 Höjd hyra föreningar Hyra för MBK, bordtennis, Svarteborgs gym,

Hembygds-museet -0,1 Höjd hyra allmänt -0,05 Generell kompensation som inte fördelas -0,2 Summa -0,9

Försäljning av Fisketorps skola, höjda hyror.

Sektor för Barn och utbildning

Ramförändringar mnkr Alt 2 Samordningsvinst nedläggning av enavdelningsförskolor 0,5 tj i 4 mån 0,1

Planerad förskolesatsning reduceras. 0,3 4,1 tjänster elevassistenter till en månadslön motsvarande 24000 1,7 Summa -2,1

Minskning av personalkostnaden tack vare utbyggnad av fleravdelningsförskolorna och stängning av enavdelningsförskolorna ger samordningsvinster vid stängning och öppning.

Planerad utökning av förskolor ht 2014 vt 2015 reduceras då behoven inte verkar bli i samma omfattning som prognosticerats. Övrig anpassning kommer att göras avseende personellt stöd (elevassistenter). Tjänsterna 4,1 motsvarar drygt 35 %. De återstående 65 % motsvarar 7,7 tjänster.

Sektorn för Vård och Omsorg

Ramförändringar Mnkr

1. Arbetskläder -0,5

2. Utökad bemanning på särskilda boende verkställs inte -0,6

3. Varuleveranser AME-hemtjänst -0,1 4. Minskad utbildningsbudget -0,2 Anhörigstöd riktat till anhörigvårdare (KS § 27 2014-02-12) +0,1 Summa -1,3

Uppehåll i beställning av arbetskläder under 2015. På särskilda boende kommer förslaget om ökad bemanning inte verkställas. Restriktivt med

utbildningar under året, endast lagstadgade samt finansierade genom projekt kan genomföras.

Sektorn för Stöd

Ramförändringar mnkr Minska köpt plats psykiatri (SoL) vuxna – 0,650 Köpta platser Kort tid barn/unga avslut juni 2014 LSS (hemtagning) – 1,000 Köpta platser LSS vuxna – 0,700 Biståndsbedömare enligt föreskrifter 0,550

Utökning tjänst daglig verksamhet (AME) 0,315 Boende LSS Allmänna vägen ökat behov (Behov nr 4) 0,400 Köpta platser LSS, hemgång 1,015 Överskott 0,025 Summa – 0,045

Omstrukturering inom ram ger täckning till minskning av ram.

Byggnadsnämnd

Ramförändringar mnkr

Allmän besparing – 0,006

Summa – 0,006

Allmän besparing.

Lönenämnd


Effektivisering: Lönenhet tjänst 1,5 åa, 30 % Munkedals del – 0,2

Summa – 0,2

Löneenhet minskar 1,5 årsarbetare som genererar

-0,6 mnkr varav -0,2 mnkr för Munkedals kommun.

Övriga nämnder


Kommunfullmäktige 0,0

Revisionen 0,0

Överförmyndarnämnden 0,1

Valnämnden – 0,4

Summa – 0,3

Överförmyndarnämnden kompenseras för uppräkning med 0,130 mnkr. Valnämndens minskas ramen med 0,400 mnkr eftersom utökningen av kommunbidraget 2014 var tillfälligt i och med val.

Investeringar Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Enligt beslut ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr.

Förvaltningens förslag ligger på 40 mnkr vilket ger en ökad kapitalkostnad. Orsaken är utbyggnad av Lilla Foss förskola men föreslagen nedläggning av enavdelningsförskolorna Älgen och Barnkullen, innebär minskning driftkostnaderna med motsvarande summa.

Mnkr Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017

Kommunstyrelsen Till förfogande 1,4 0,0 0,0 Ledningskontor 7,0 1,7 0,5 Sektor Samhällsbyggnad 28,4 65,6 37,0 Sektor Vård o Omsorg 0,9 0,8 0,4 Sektor Stöd 0,5 0,5 0,1 Sektor Barn o Utbildning 1,4 0,5 0,5 Lönenämnd 0,0 0,0 0,0 Byggnadsnämnd 0,5 0,5 0,5

Totalt 40,0 69,5 38,9

Ram för året 30,0 30,0 30,0

Diff – 10,0 – 39,5 – 8,9

5

Kommunfullmäktiges beslut

Efter kommunfullmäktiges beslut om budget 2015 plan 2016-2017. Antaget KF 2014-11-27 §81

1. Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen ska sänkas med 15 öre för 2015, 22,68 kr

Antaget KF 2014-11-27 §82, Dnr KS 2013-000413

1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 2015, med plan för 2016-2017 varav 9,6 mnkr är en

tillfällig ramökning som endast avser 2015.

Organisationsförändring: fysisk planering flyttas till byggnadsnämnden från Kommunstyrelsen och lönekompensation flyttad. -5,6+9,6=4,0 mnkr

2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för 2015 till 40 mnkr och de prioriterade investeringsprojekten som redovisas i MRP.

3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått. 4. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under 2015 på 22,0 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov under 2015 på 20,0 mnkr.

6. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning.

7. Kommunfullmäktige beslutar att sektor Stöd får i uppdrag att fortsätta projektet Klara. Pengar tas vid behov ur de medel kommunfullmäktige har till förfogande. Max

0,550 mnkr.

8. Kommunfullmäktige beslutar att arbete på detaljplanen med äldrecenter mellan Allégården och Ekebacken avvaktas till kommunfullmäktige presenterats ytterligare

beslutsunderlag.

9. Resultatmål för 2015 revideras till: Årets resultat: skall uppgå till 0,25 % av skatteintäkter och generellt statbidrag (ca 1,385 mnkr)

Budget Budget Plan Plan Föränd. Utökning/ varav Org.

Nämndernas ram, mnkr 2014 2015 2016 2017

av ramar 2014-2015 minskning

förändring

*Kommunstyrelsen 516,416 519,042 509,442 509,442 +2,626 4,008 -1,382 *Byggnämnden 0,545 1,921 1,921 1,921 +1,376 -0,006 +1,382 Lönenämnd 2,671 2,435 2,435 2,435 -0,236 -0,236 0 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 0 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 0 Överförmyndarnämnden 0,780 0,910 0,910 0,910 0,130 0,130 0 Valnämnden 0,410 0,010 0,010 0,010 -0,400 -0,400 0

6

1. Organisation Politisk organisation Munkedals kommun

2. Styrning och ledning För att säkerställa att de mål kommunfullmäktige sätter upp för verksamheten uppnås, att resurser används på ett effektivt sätt, att verksamheten genomförs med god kvalitet och ständigt arbetar med utveckling och förbättring behövs ett ledningssystem, detta också för att säkerställa ett gemensamt arbetssätt. Ledningssystemet kan ses

som ett ramverk för styrning och utveckling av

verksamheten. Dialog och samverkan Oavsett om verksamheten drivs i traditionell förvaltningsform eller i form av bolag, förbund, nämnd etc. så är kraven på styrning, insyn, kontroll och uppföljning densamma. Under hösten 2012 påbörjades en översyn av

befintlig målstyrningsmodell. Den uppdaterade styrmodellen tillämpas för första gången i budget 2015. För att komma i fas med mandatperioder (val 2014) så föreslås att inriktnings- och resultatmålen för budget 2015 är ettåriga (enligt den nya modellen föreslås de vara fyra- respektive tvååriga). Inför nästa planeringsperiod 2016-2019 kommer modellen att tillämpas fullt ut.

Styr- och ledningssystemet innehåller flera olika processer som alla är beroende av och överlappar varandra. I Munkedals modell ingår fyra viktiga delar samt budgetprocessen.

1. Grundläggande förutsättningar o Gemensam värdegrund o Styrdokument o God ekonomisk hushållning o Organisation/roller/fördelning

2. Omvärldsbevakning

3. Målstyrning o Vision o Inriktningsmål (KF) o Resultatmål (KS) o Verksamhetsmål (verksamhet) o Aktiviteter

4. Uppföljning

o Verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete

Budgetprocessen

Nytt beslutstödssystem Som ett led i ökad styrning och kontroll har förvaltningen upphandlat och påbörjat införande av

ett beslutstödssystem. I vilket uppföljning av verksamhet och målsättningar för förvaltningen kommer att göras. På sikt kommer även budgetering och prognoser att rapporteras via systemet. Införandeplanen sträcker sig över tre år. Kvalitetsgrupp Kommunen ingår i många jämförelseprojekt, som ett led i att förbättra kvalitetet på dessa projekt och samtidigt samordna arbetet med analyser och utvärdering har en kvalitetsgrupp inrättats.

Politiska prioriteringar beskriver majoritetens prioriteringar inför den kommande mandatperioden. Denna programförklaring ligger till grund för utformningen av inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställer inför den kommande

mandatperioden/planeringsperioden.

I samband med översynen av styr -och ledningssystemet har Munkedals kommun reviderat de långsiktiga finansiella inriktningsmålen till att hålla över planeringsperioden år 2015-2019. De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i årsbokslut samt efter budget 2019. Se sid 8. De antagna långsiktiga målen ska gälla över perioden 2015-2019, d.v.s. ett år mer pga. uppstarten av ny styrmodell, därefter gäller målen över mandatperiod (4 år) med övervältring på

nästkommande år. De kortsiktiga finansiella resultatmålen kommer att beredas årligen i mål -och resursplanen (MRP).

7

Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande kalenderåret samt plan för de därefter kommande två åren.

Här ingår sammanfattning av: o Omvärldsanalys o Planeringsförutsättningar (ekonomiska

resultatmål, tidplan, befolkningsprognos) o Utdebitering o Investering o Budgetramar o Konsekvenser av mål och ramar Budgetprocess

Planeringsförutsättningar I planeringsförutsättningar tas en omvärldsbevakning fram, med beskrivning och analys av kommunens utgångsläge. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finanseilla målen, tidsplan samt befolkningsprognos. Dessa planerings-förutsättningar antas årligen i november, och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten.

Ramberäkning Utifrån planeringsförutsättningarna arbetar förvaltningen fram en preliminär resursberäkning med kommunbidraget föregående år som utgångspunkt.

Utöver det tas hänsyn till nedanstående faktorer: o Beräkning av skatteintäkter utifrån Sveriges

kommuners och Landstings (SKL) skatteprognoser

o Avsättningar till löner och ev. prisjusteringar o Finansiella poster, kapitalkostnader

Nämnderna får förslag till preliminära ramar. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål tar nämnderna i god dialog med verksamhetsföreträdare fram resultatmål med utgångspunkt av de preliminära ramarna. Målen ska vara kopplade till tillgängliga resurser. Förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Utifrån den preliminära ramen och målsättningarna,

arbetas konsekvensbeskrivningar fram.

I slutet av april lämnar nämnderna in budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, med konsekvensbeskrivningar utifrån preliminära ramar samt framtagna resultatmål.

Beslut I maj behandlar/godkänner nämnderna sina budgetskrivelser.

I juni behandlas kommunens mål- och resursplan (MRP). Kommunfullmäktige fastställer kommunens budget (mål, utdebitering, investering, budgetramar).

Åtagande/Verkställa Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges fastställda ramar och mål arbetar sektorerna/kommunledningskontor under hösten med att bryta ner nämndens resultatmål i sina

verksamhetsplaner samt ta fram detaljbudget. Sektorerna ansvarar för att arbeta fram aktiviteter på respektive enhet. Nämnderna behandlar/godkänner sin detaljbudget, verksamhetsplan samt antagande av internkontrollplan i december. Rapportering/Uppföljning: För att kommunens styrsystem skall fungera måste uppföljningsprocessen skötas på ett systematiskt och regelbundet sätt i tiden samt innehålla både

ekonomi, prestationer och kvalitetsaspekter. Uppföljning av mål och budget rapporteras till kommunfullmäktige i delårsbokslut april, augusti och bokslutet. Till det kommer ekonomisk uppföljning månadsvis med prognoser för helåret.

8

3. God ekonomisk hushållning Utgångspunkten är de antagna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Där anges bland annat de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga) som gäller över mandatperioden. Avstämning av dessa mål ska genomföras inför den årliga budgetprocessen och uppföljning/analys ske i bokslut samt vid planeringsperiodens slut. Inför varje budgetår kommer i mål- och

resursplanen (MRP) att anges finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de finansiella inriktningsmålen.

Detta genomförs genom att: o Nettokostnaderna får inte öka snabbare än

skatteintäkter och generella statsbidrag.

o Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom alla ansvarsområden.

o Inga beslut fattas som kräver ekonomiska

resurser utan att finansieringen är klarlagd.

o Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten skall, efter av-drag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat.

o De MRP:ns angivna mål med tillhörande mått

ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsuppföljning.

o De kommunala koncernbolagen/företag ska följa

riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Övergripande ekonomiska styrprinciper Munkedals kommun styrs av Kommunfullmäktiges

fastställda MRP (budgethandling).

o Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Munkedals kommun har god ekonomisk hushållning. Alla har detta ansvar inom sitt verksamhetsområde och inom ramen för sin budget

o De tillgängliga resurserna bestämmer graden av

måluppfyllelse. Ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid

resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras.

o Alla större förändringar av verksamheten ska

kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna.

o Resultatet skall ligga på en nivå som säkrar

överskott. Överskott är en förutsättning för att finansiera de investeringar som görs.

o Blir resultatet negativt måste det regleras inom

tre år enligt balanskravet där intäkterna varje år måste balansera kostnaderna.

o Kommunen ska kunna finansiera sina

investeringar med egna medel över tiden, vilket kräver överskott i driftbudgeten. Lån ska endast ses som ett sätt att tillfälligt utjämna större variationer i investeringsbehoven.

MRP:s angivna ramar för verksamheterna utgör den yttersta restriktionen för respektive nämnd. Om resurserna inte räcker till för den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom den angivna ramen. För styrningen, uppföljningen, rapporteringen och kontrollen av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning och reglemente för intern kontroll.

Munkedals kommun ska ha en

ekonomi i balans, innebärande god

ekonomisk hushållning

9

Finansiella inriktningsmål period 2015-2019 De finansiella inriktningsmålen (långsiktiga) som ingår i riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven ska gälla över mandatperioden. Detta innebär planeringsperiod 2016-2019 med övervältring på

nästkommande år med möjlighet att revidera vid valår. I och med ny mandatperiod ska övergripande styrdokument antas av den nya församlingen, därför tas detta dokument upp för nytt beslut 2014-11-27 av kommunfullmäktige. Revidering gjordes av inriktningsmålen där förändringen jämfört med föregående år är att Pensionsmålet: Avsätta 10 mnkr för att minska ansvarsförbindelsen (pensionsskuld) tas bort.

Riktlinjernas förändring jämfört med föregående är ett förtydligande av disponering av RUR. De finansiella inriktningsmålen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i varje årsbokslut samt efter budget 2019.

Resultatmål

På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 %

Soliditetsmål

Soliditeten ska öka med 4 procentenheter

Investeringsmål

Självfinansieringsgrad av investeringar 100 %

Skattemål

Skattesatsen ska sänkas

Finansiella resultatmål avser år 2015 Utgångspunkten för de finansiella resultatmålen (kortsiktiga) är de finansiella inriktningsmålen (långsiktiga). Enligt kommunallagen ska kommuner i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk

hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och i delårsbokslut. Revisorerna ska skriftligen göra en bedömning om resultaten i årsboksluten och delårsrapport är förenliga med beslutade finansiella målen. Dessa mål nedan är antagna (2013-11-28 i KF). Resultatmålet justerade kommunfullmäktige 2014-11-27 från 2 % till 0,25 %. Skatten beslutades sänkas 2015 med 15 öre. Pensionsmålet beslutades tas bort i god ekonomisk

hushållning (finansiella inriktningsmålen) för 2015.

1. Resultatmål

Årets resultat: skall uppgå till 0,25 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag (ca 1,385 mnkr)

2. Soliditetsmål

Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter.

3. Investeringsmål

Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr

4. Verksamhetens nettokostnadsandel

Högst vara 98 %. Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella bidrag

5. Skattemål

Föreslås sänkas

10

Finansiella inriktningsmål (långsiktiga)

Uppföljning kommer att ske över budgetåren för att se om de långsiktiga målen enligt god ekonomisk hushållning följs och inför nästkommande budgetår.

Resultatmål (planperiod 2015-2019) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019

På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i

förhållande till skatteintäkter samt generella

statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, genomsnitt 2 %

Årets resultat. Andel av skatteintäkter och

generellt statsbidrag, (%) 2 2,1 1 0,2 0,25 2 2 2 2 0

Årets resultat (mnkr) 5,1 1,2 1,4 11,4 11,8 12,2 12,5 58,9

Soliditetsmål (planperiod 2015-2019) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019

Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 4 % ökningPositiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 %

enheter per år 2015-2019 35 37,6 37,6 37,6% 38,4 39,2 40 40,8 41,6

Nettokostnad (planperiod 2015-2019) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019Nettokostnaderna får inte öka snabbare än

skatteintäkter och generella bidrag Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 98 %

Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst

vara 98 % 98 97,3 98 98 98 98 98 98 0

Investeringsmål (planperiod 2015-2019) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019

Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 100%

Max investeringsnivå, (mnkr) 37 37,6 37 32,9 40 inom ram

Finansieringsgrad (självfinansiering investering) 100% 74% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0

Skattemål (planperiod 2015-2019) År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019

Skattesatsen ska sänkas Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, sänkas

Skattesats 22:83 22:83 22:83 22:83 22:68 -0,15

11

4. Omvärldanalys Kommunens ekonomi är beroende av hur omvärlden utvecklas. Avsnittet nedan beskriver i korthet väsentliga omvärldsfaktorer.

Under 2014 startas arbetet upp med en övergripande omvärldsanalys. Omvärlden Sveriges kommuner och landstings bedömning Konjunkturen vänder upp Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av fjolåret. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Det är i stort sett samma bedömning som vi gjorde i

december. Vår bedömning är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och

växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras.

Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av

sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring

2012 2013 2014 2015 2016

BNP* 1,3 0,9 2,6 3,6 2,8

Syssels. timmar* 0,7 0,4 0,8 1,4 1,5 Öppen

arbetslös. 8,0 8,0 7,7 7,3 6,8 Timlön, nationalr. 2,8 2,3 2,8 3,1 3,4 Timlön, konjunktur 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4

KPIX 1,1 0,5 1,0 1,6 1,8

KPI 0,9 – 0,1 0,7 2,4 2,9

Åren 2015–2017 växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka

tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och 2017. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med 2½ respektive 2,8 procent för att sedan öka med 3,7 procent år 2017 – ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans.

Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent. Stark skatteunderlagstillväxt framöver Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. I år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Men ändå avtar skatteunderlagstillväxten något

främst till följd av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. Dessutom väntas utvecklingen på arbetsmarknaden medföra att inkomster av arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt. Nedrevidering av 2013, upprevidering av 2014 och sedan ned igen Den aktuella prognosen visar svagare skatteunderlagstillväxt år 2013, starkare år 2014 men mindre åren därefter än den prognos som

publicerades i december. Nedrevideringen år 2013 beror på oväntat svag utveckling av lönesumman i december. Upprevideringen 2014 förklaras av att arbetade timmar nu beräknas öka mer än vi prognostiserade i december. Att utvecklingen 2015–2017 reviderats ner förklaras i huvudsak av att timlönerna nu beräknas stiga långsammare.

http://www.google.co.uk/imgres?q=bilder+omv%C3%A4rld&start=238&sa=X&hl=sv&biw=1920&bih=953&tbm=isch&tbnid=q-kSxxzhHG-4oM:&imgrefurl=http://www.nestorfou.se/verksamhetsomraden/omvarldsbevakning/&docid=ViKE0rqAhCjtWM&imgurl=http://www.nestorfou.se/assets/foto_startsida_jordklotet.jpg&w=283&h=264&ei=jdOIUebzKafm4QSCxYGICw&zoom=1&ved=1t:3588,r:76,s:200,i:232&iact=rc&dur=438&page=7&tbnh=182&tbnw=195&ndsp=42&tx=145&ty=73

12

5. Målstyrning Utifrån vision 2025 har kommunfullmäktige antagit inriktningsmål för verksamheten. Med dessa mål som utgångspunkt beslutar kommunstyrelsen om ett antal resultatmål. Här konkretiseras fullmäktiges inriktningsmål. Dessa mål visar för förvaltningen vad som ska göras. Därefter arbetar

förvaltningen fram hur det ska genomföras genom framtagande av verksamhetsmål. Verksamhetens mål är utgångspunkten för varje arbetsplats arbete inför det kommande året. Varje enhet/arbetsplats tar fram aktiviteter som de måste arbeta med för att uppnå ovanstående mål.

5.1 Vision 2025

”Munkedal – mer av livet. En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss

an framtidens utmaningar tillsammans!” Inför 2014 kommer en revidering av vision 2025 att ske. Kommunens vision sträcker sig fram till 2025. Visionen gäller för det geografiska området Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta fram det unika och vara ”munkedalsk” på alla sätt. Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi önskar att Munkedals kommun utvecklas fram till år 2025 samt vilken väg vi ska gå för att kunna nå

dit.

5.2 Fullmäktiges inriktningsmål

Kommunfullmäktige antar inriktningsmål utifrån programförklaring, dessa gäller över mandatperioden. Framtagande av målen sker i den politiska församlingen. Med inriktningsmålen formulerar förtroendevalda en allmän inriktning för verksamheten. Det kan komma konkreta mål ur programförklaringen.

Inriktningsmålen antas av kommunfullmäktige i november efter varje nytt val. Målen kan vara kopplade till resurser, behov av eventuell förändring av resurstilldelning ska beaktas vid fördelning av de ekonomiska resurserna. Den uppdaterade styrmodellen tillämpas för första gången på budget 2015. För att komma i fas med mandatperioder (val 2014) så föreslås att inriktnings- och resultatmålen för budget 2015 är ettåriga (enligt den nya modellen föreslås de vara

fyra- respektive tvååriga). Inför nästa planeringsperiod 2016-2019 kommer modellen att tillämpas fullt ut.

1. Människor känner sig välkomna (från vision 2025).

2. En hållbart växande kommun (från vision 2025).

3. En trivsam, kreativ och spännande miljö (från vision 2025).

4. Invånarna mår bra är trygga och trivs med livet (från vision 2025)

5. Invånarna är delaktiga, handlingskraftiga och stolta (från vision 2025).

6. Alla barn och unga får stöd att göra mesta

möjliga av sina förutsättningar (från Barnkonventionen)

7. Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare (styrkort 2014)

8. Bostadsbolaget ska genomföra delar av kommunens bostadspolitik. Finansiering inom bostadsbolagets budgetramar

5.3 Kommunstyrelsens resultatmål

Kommunstyrelse fastställer resultatmålen. Detta

utifrån vision/omvärldsbevakning/ inriktningsmål. Här handlar det om en konkretisering av inriktningsmålen, målen ska vara uppföljnings- och mätbara. Varje mål ska därför kopplas ihop med god mix av olika mått. Mått kan t.ex. delas in i resurs, produktion eller verksamhetsresultat. För att få en god följsamhet tas målen fram i god dialog med verksamhetsföreträdare. Målen kan vara kopplade till tillgängliga resurser, förändringar av

ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. Detta ska beaktas vid varje budgetår. Målen och måtten antas av kommunstyrelse i maj. För budget 2015 är målen ettåriga. Inför 2016 kommer de vara tvååriga.

5.4 Verksamhetsmål/aktiviteter Verksamheten utarbetar verksamhetsplaner som innehåller de mål och aktiviteter som ska genomföras för året i syfte att uppnå beslutade resultat –och inriktningsmål. Sektorerna anger hur de ska uppfylla sitt uppdrag. Dessa planer antas av nämnden i december med dess detaljbudget.

13

Kommunfullmäktiges inriktningsmål för verksamheterna (antagna 2013-11-28) och Kommunstyrelsens resultatmål och indikatorer (antagna i nämnden 2014-05-14 och kommunfullmäktige 2014-11-27).

1. Inriktningsmålet KF: Människor ska känna sig

välkomna (nöjda)

a. Resultatmål KS: Ökad tillgänglighet för medborgaren Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via

telefon ställt en enkel fråga.(%)75 86 75 88 75 90

Andel medborgare som skickar via e-post och får svar inom 2 arbetsdagar (%) 85 28 85 87 85 90

Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få

svar på en enkel fråga (%)50 41 50 44 50 50

Förbättra Måttet "Bemötande och tillgänglighet" i Medborgarundersökning SCB,

varannat år (%)- - - 55 - -

61

2. Inriktningsmålet KF: En hållbart växande

kommun a. Resultatmål KS: Minska användningen av farliga

kemikalier i våra verksamheterIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Inventera användningen av farliga kemikalier i verksamheten - - - - - - alla

Senast 2025 ska de nationella miljömålen som kommunen är berörd av vara

nedbrutna på kommunalnivå. Minst hälften ska vara uppfyllda. Under 2015 skall målen

vara kända i verksamheten - - - - - - kända

b. Resultatmål KS: Öka arbetet med vägföreningar

Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Slutföra arbetet med bildande av vägförening i tätorter. - - - - - - utfört

c. Resultatmål KS: Energianvändning i kommunens

fastigheter ska minska med 5 %.


Energianvändning i fastigheter totalt minskas med 5 % ( kWh) - 9 969 - 10 204 - - 9 694

Påbörja användningen av solenergi - - - - - - 1

d. Resultatmål KS: Ökad grad av sopsortering och

insamling av komposterbart material.


Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (%) - 31 - 44 - - 50

Återvinningsstationens öppettider utöver vardagar 8-17, timmar/vecka - 8 - 8 - - 10

3. Inriktningsmålet KF: En trivsam, kreativ och

spännande miljö

a. Resultatmål KS: Bibliotek bredda verksamhetenIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål UtfallHur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 08-17 på

vardagar? (tim)- 2 - 4 - - 6

Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) 31 31 36 36 36 38

Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. - - - - 5 - 5

Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra

aktörer- - - - - - 5

Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang - - - - - - 5

b. Resultatmål KS: Öka attraktiviteten i Munkedal


Senast 2025 skall antalet kommuninvånare uppgå till 11 000 personer. - 10173 10230 10205 10200 - 10200

Andelen kommuninvånare som kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta

att flytta till kommunen ska överträffa snittet i riket. (%)- - - 51 - - 60

Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (%) - - - 48 - - 60

c. Resultatmål KS: Skapa servicekontor


Skapa servicekontor - - - - - - 1

d. Resultatmål KS: Förbättrad placering i

näringslivsranking - 130Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Ranking i Svenskt Närinsliv medelvärde 2015-130 90 138 90 140 90 - 130

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

14

5. Inriktningsmålet KF: Invånarna är delaktiga,

handlingskraftiga och stolta

a. Resultatmål KS: Ökad information till våra

brukare/medborgare


Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%)- 79 - 81 100 - 100

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%)- 49 - 53 - - 60

b. Resultatmål KS: Regelbundet skapa

information/träffpunkter förtroendevalda/förvaltning med

medborgarna. (ex bygdeträffar)Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

En träff per år i besök i varje kommundel - - - - - - 4

c. Resultatmål KS: Öka mötesplatser för alla åldrar i

hela kommunen.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Ökan antalet besökare snitt per kväll till Allaktivitetshus- - - 26 - 30 35

Öka antalet återkommande allmänkulturarrangemang för Munkedals invånare och

gäster - - - 1 - - 2

6. Inriktningsmålet KF:Alla barn och unga får stöd

att göra mesta möjliga av sina förutsättningar

a. Resultatmål KS: : Alla elever ska kunna läsa

(avkoda/ljuda ihop) i ÅK 1. Avkodning (förklaring)

alfabetet och ljuda ihopIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Mätning av alla elevers läsförmåga (andel i %) - - - 100

b. Resultatmål KS: Alla elever i ÅK 9 ska ha uppnått

lägst betyg E i alla ämnen.


Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%) 100 66,1 100 73 100 - 100

c. Resultatmål KS: Operativa målen i matematik enligt

kommunens deltagande i Sveriges kommuner och

landstings satsning Pisa 2015 ska uppnåsIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

På alla grundskolor minst halvera antalet elever som 2015 når lägstanivå, jämfört

med 2012, Betyg E 51 73 26

På alla grundskolor öka andelen elever som når högsta nivån jämfört med 2012 (%),

dvs betyg A 1 2 >1

OBS! utfall 2013 avser både ÅK 6+ ÅK 8. Utfall 2012 endast ÅK 8

d. Resultatmål KS: Minst 70% av eleverna som påbörjar

studier vid Introduktionsprogrammets

preparandutbildning ska senast efter två terminer vara

behöriga till nationellt gymnasieprogram.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Egenmätning av elevers resultat. (%) - - - - - - 70

e. Resultatmål KS: Inom sektor Barn- och utbildning

ska personal ha goda ledaregenskaper, ges

komptenshöjning, må bra och leverera goda resultat.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Minst 90 % ska i medarbetarenkät ange att de erhållit tillräcklig

kompetensutveckling- - - 90

100 % av lärartjänsterna ska vara behöriga ? ? - 100

Minst 90 % ska på medarbetarenkät ange att de mår bra - - - 90

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

15

4. Inriktningsmålet KF: Invånarna mår bra är

trygga och trivs med livet

a. Resultatmål KS: Utanförskapet för barn och unga ska

minskaIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Antal hushåll som erhållit bistånd ska minska (eget) - 96 - 84 - - 80

Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 18-24 år (andel i %) - 10,9 - 8 - - 7,6

Barn i familjer med ekonomiskt bistånd - 5 4,3 - - 4,1

Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd - - - 1,3 - - 1,1

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. (%) - 100 - 100 - - 100

Antalet andrahandskontrakt enligt Socialstyrelsens definition ska minska - - - - 14 - 11

Bibehålla det förebyggande arbete ( 5 områden*) - - - - 5 - 5

*Förebyggande: Familjeförskola, Ungdomsmottagning, Beroendemottagning, Öppen

förskola (skolans regi), Klara projekt

b. Resultatmål KS: Ökad livskvalitet för

funktionshindrade: Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende ska öka till 80 % - 69 - 71 - - 80

Deltagare inom LSS/psykiatri ska öka sin självständighet (%). - - - - - - 50

För deltagare inom LSS/psykiatri ska sysselsättningstiden utanför ordinarie

verksamhet öka, tex praktiktid. Öka med 15 %.- - - - - - 15

c. Resultatmål KS: Öka informationen och delaktigheten

till brukare/medborgare inom vård och omsorg


Informationsindex kommunens hemsida - äldreomsorg 91 96 90 90

Andel av personer 80 år folkbokförda i Munkedals kommun, utan kontinuerlig hjälp av

kommunes äldreomsorg som nåtts av uppsökande verksamhet (%)- - - - 100 100

Andel av de som nåtts av uppsökande verksamhet som tackat ja till vidare

information genom hembesök, telefoninformation och/eller utskick av tryckt material

(%)

- - - - 50 50

Hemtjänst

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel

(%)- 94 - 97 95 - 95

Öka antalet aktuella genomförandeplaner där den enskilde varit delaktig (%) - 35 - … 100 - 100

särskilt boende

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål,

andel (%)- 84 - … 95 - 95

Öka antalet aktuella genomförandeplaner där den enskilde varit delaktig (%) - 85 - - 100 - 100

Hälso och sjuvård

Öka antalet aktuella vårdplaner där den enskilde varit delaktig - - - - - - 100

Närstående till avlidna 65+ inskrivna i hemsjukvård erbjudits eftersamtal (%) - - - 20 - 100

d. Resultatmål KS: Öka/utveckla det förebyggande

arbetet inom både vård och omsorgIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Förebyggande/ Uppsökande/ Anhörigstöd

Antal kommunalt drivna mötesplatser/ dagverksamheter riktade mot äldre - 3 - 4 5 - 6

Antal användare av webbstödet GAPET (%) - - - - - - 50

Hemtjänst

Åtgärd genomförts för de som har risk för undernäring, andel (%) - - - - - - 100

Åtgärd mot nedsatt munhälsa bland personer i enskilt boende, andel (%) - - - - - - 50

särskilt boende

Åtgärd genomförts för de som har risk för fall, andel (%) - - - 94 - - 100

Åtgärd genomförts för de som har risk för trycksår, andel (%) - - - 94 - - 100

Åtgärd genomförts för de som har risk för undernäring, andel (%) - - - 92 - - 100

Åtgärd mot nedsatt munhälsa bland personer i särskilt boende, andel (%) - - - - - - 75

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

16

7. Inriktningsmålet KF: Högre effektivitet och

servicegrad gentemot våra kunder/medborgare

a. Resultatmål KS: Arbeta fram minst ett par

förbättringar inom varje enhet


Antalet genomförda förbättringar - - - - - - 74Antalet genomförda förbättringar - - - - - -

b. Resultatmål KS: Användarvändlig och hanterbar

författningssamling.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Samtliga styrdokumnet ska ha en tydlig och enhetlig information (giltighet, ansvar,

dokumenttyp)- - - - - - 80

Minska antalet styrdokument - - - 120 - - 60

8. Inriktningsmålet KF: Bostadsbolaget ska

genomföra delar av kommunens bostadspolitik.

Finansiering inom bostadsbolagets budgetramarIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Genomföra en tillgänglighetsinventering i samtliga lägenheter - - - - - - alla

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

17

6. Ekonomiska förutsättningar

6.1 Ekonomisk bakgrund

Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer

årligen finansiella profiler för kommuner. Den senaste avser 2010-2012 års bokslut. Den finansiella situationen redovisas utifrån åtta nyckeltal och fyra perspektiv (långsiktig/kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen). Sammanfattning Munkedals finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en marginellt försvagad finansiell profil (främst kortsiktig

handlingsberedskap och kontroll). Munkedal har haft en stabil finansiell utveckling under perioden 2010 till 2012. Det är positivt med tanke på att de närmaste åren förväntas innebära stora utmaningar med ökade investeringar och ökade efterfrågan på kommunal service till följd av demografiska förändringar. I många kommuner finns dessutom planerade ambitionshöjningar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kan komma att öka

snabbare än tidigare. För många kommuner skulle det innebära att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte räcker för att täcka de ökade kostnaderna, utan att det i så fall kommer behövas skattehöjningar för att finansiera kommunernas verksamheter. Om detta gäller Munkedal är svårt att avgöra utifrån föreliggande analys. Det är dock viktigt att kommunen bedriver en aktiv ekonomistyrning för att upprätthålla en resultatnivå som medför att de investeringar som genomförs även fortsättningsvis kan finansieras med internt

tillförda medel och därmed förhindra att den finansiella ställningen försvagas. Resultat Munkedal redovisade under de tre senaste åren ett genomsnittligt resultat före extraordinära poster per år på 2,2 %. Detta är normalt att betrakta god ekonomisk hushållning. Snittet i länen låg på 1,9 % för nyckeltalet. Kommunens resultat är positivt för fjortonde (1999-2013) gången i rad och

kommunens finansiella styrka förbättras sakta på

flera områden. Kommunens finanser är fortfarande svaga och det kommer att behöva flera goda år för att stärka kommunens ekonomiska styrka. Investeringar Relateras Munkedals investeringar till verksamhetens nettokostnader framgår att kommunen under periodens tre år hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med genomsnittet i länen. Munkedal försämrade under perioden poängen för skattefinansierings graden av

investeringar i den finansiella profilen. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Munkedal hade 2012 en soliditet som var lägre än snittet i länen. Soliditeten har sakta förbättrats under de senast åren. Det är viktigt för kommunen att förstärkningen av soliditeten

fortsätter kommande år. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan åren 2010 och 2012 försämrades Munkedals kassalikviditet med 10 procentenheter, från 55 % till 45 %. Normalt

eftersträvas ett riktvärde på 100 % för kassalikviditeten. Munkedal har en utveckling som var svagare än genomsnittet. Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen

har att påverka sina inkomstkällor. Munkedal hade under 2012 den 8:e högsta skatten i länen. Under 2013 beslutade kommunfullmäktige att skattesatsen skulle vara 22,83 kr d.v.s. en höjning på 50 öre. Under 2014 är kommunalskatten oförändrad. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. För Munkedal uppgick detta mått år 2012 till 1,0 % vilket var en högre

budgetavvikelse än under 2011 då avvikelsen uppgick till 0,2 %. Borgensåtagande Stora borgensförbindelser kan betyda väsentlig fi-nansiell risk för kommunen.

18

Ekonomisk sammanställning

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Bugdet Plan Plan

(Belopp i mnkr) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Verksamhetens intäkter 103,8 108 101 123 105 91 92 93 94

Verksamhetens kostnader -533,5 -540 -552 -581 -584 -596 -619 -627 -646

Avskrivningar -19,1 -20 -22 -19 -16 -20 -17 -17 -17

Verksamhetens nettokostnader -449 -452 -473 -477 -495 -525 -544 -551 -569

Skatteintäkter 355 360 368 371,0 383 395 409 431 452

Generella statsbidrag och

utjämningsbidrag 107 119 117 121,4 125 140 142 140 139

Finansiella intäkter 3 2 1 2 3 0 0 0 0

Finansiella kostnader -8 -11 -6 -6 -6 -6 -7 -9 -9

Resultat före extraordinära

poster 8 19 7 11 11 5,1 1 11 12

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0,0 0,0 0 0

Årets resultat 8 19 7 11 11 5,1 1,4 11 12

Balansräkning

(Belopp i mnkr) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016

Anläggningstillgångar 376 384 378 382 388 394 401 410 420

Omsättningstillgångar 98 97 113 118 123 118 118 118 118

Summa 474 480 491 500 511 512 519 528 538

Eget kapital 145 164 171 182 192 197 198 208 211

Skulder 329 316 320 317 319 315 321 320 327

Summa 474 480 491 500 511 512 519 528 538

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016

Kostnader/intäkter

Nettokostnadsandel av skatter

och statsbidrag, % 97 95 98 97 97 98 99 96 96

Långsiktig betalningsförmåga

Soliditet, % 31 34 35 36 38 38 38 39 39

Låneskuld

Låneskuld, mnkr 188 188 205 205 205 205 199 199 199

Investeringsverksamhet

Investerinsvolym 44 27 20 33 36 29,2 40 30 30

Självfinansieringsgrad % 69 144 144 93 74 84 46 94 97

Resultat

Årets resultat 8 19 7 11 11 5,1 1 11 12

Årets resultat / skatteintäkter och

generella statsbidrag (%) 1,6% 4,0% 1,5% 2,3% 2,1% 1,0% 0,2% 2,0% 2,0%

Kommunens skattesats 22:76 22:76 22:76 22:33 22:83 22:83 22:68 22:68 22:68

Invånarantal 31 dec 10 246 10 181 10 223 10 173 10 205

Invånarantal 1 nov 10 190 10 200 10 220 10 230

Balansräkning

Resultaträkning

Nyckeltal kommunen

19

6.2 Planeringsförutsättningar inför

budgetprocess

Planeringsförutsättningarna utgör avstampet för arbetet med den kommande budgeten. Här ingår finansiella resultatmål (kortsiktiga) utifrån de långsiktiga finanseilla målen, tidsplan samt

befolkningsprognos. Dessa planerings-förutsättningar antas årligen i november av Kommunfullmäktige, och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. Budgetarbetet bereds i den politiska budgetberedningsgruppen som består av en representant från varje parti. Detta var de som kunde sätta igång budgetarbetet. Befolkningsmål: 10 200 invånare (grund för

skatte beräkningar) Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter

Finansiellt resultatmål: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, d.v.s. 10,9 mnkr. Målen reviderades av KF 2014-11-27 till 0,25 %, d.v.s. 1,4 mnkr.

Ingen avsättning görs till pensioner 2,0 mnkr. Investeringsnivå 30 mnkr, justerad till 40 mnkr.

6.2.1 Övergripande uppräkningar av

budgetramarna

Löneökning, prisuppräkning, kapitalkostnader, samt andra avsättningar totalt 13,870 mnkr

Avsättning till KF förfogande samt skattesänkning 5,0 mnkr

Ökade skatteintäkter (skatteprognos 14/4 SKL) 19,0 mnkr.

Ytterligare avsättning till budgeterat resultat för att uppgå till 2 % ca 11 mnkr, krävs att verksamheten får minskade ramar med motsvarande 5,8 mnkr.

Tillfälligt utökad ram för Kommunstyrelsen 9,6

mnkr för år 2015.

6.2.2 Budgeterat resultat

Kommunfullmäktiges beslut till Budgeterat resultatet uppgår till 10,9 mnkr d.v.s. 2 % av skatter och generella bidrag utifrån de finansiella inriktningsmålen. Resultatet är antaget av KF 2013-11-29 § 79. Utgångspunkten för budgeten är kravet på god ekonomisk hushållning. Budgeterat resultat 2014 var 5,1 mnkr (1 % av

skatter och generella bidrag). 5,8 mnkr krävs ytterligare i avsättning för att uppnå budgeterat resultat på 2 % enligt Kommunfullmäktiges beslut för budget 2015. Detta innebär minskade ramar för nämnderna med motsvarande belopp. Kommunfullmäktige har beslutat avsätta 2,3 mnkr till sitt förfogande, där sektor Stöd kan äska för fortsatt arbete med projekt Klara. Kommunfullmäktige beslutade att revidera

budgeterat resultat från 2 % (11,0 mnkr) av skatter och generella bidrag till 0,25 % (1,4 mnkr).

6.2.3 Befolkningsprognos

I en prognos för 2012 till 2042, gjord av SCB 2012, prognostiseras en minskning av befolkningen fram

till 2014 med 103 personer (1 procent). Från 10 223 till 10 120 invånare (prognosen gjordes innan 2012 års slut). Efter 2014 beräknas dock befolkningen öka med 340 personer (33,7 procent) till år 2042, från 10 120 till 10 461 antal invånare. SCB beräknar att invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt är 10 245 invånare. Enligt den politiska inriktningen baserar man invånarna för Munkedals kommun budget för 2015

till 10 200 invånare per 1 november 2014 som grund för skatteberäkningen och bedömer en ökning med tio personer per år.

Under 2013 baserade man på att invånarna skulle öka till 10 230, dock blev utfallet 1 november

10 148 en differens på 82 personer. Närmare 3,3 mnkr i underskott mot budgeten.

6.2.4 Skatteintäkter och generella

statsbidrag

Munkedals kommun är en nettobidragstagare i det kommunala utjämningssystemet som helhet, men vi betalar avgift i LSS-utjämnings- systemet. Det

beror på att kommunen har lägre strukturkostnad än genomsnittskommunen i riket. Den skatteprognos som ligger till grund för beräkningarna av verksamhetens förutsättningar var från SKLs prognos den 14 februari. Under 2015 var skattetillväxten 14,0 mnkr (2,6 %) jämfört med föregående år. Dessa medel täcker de avsättningar som har gjorts till pris-och löneökningar samt kapitalkostnader.

I samband att budgeten skickades kom en ny skatteprognos den 29/4 från SKL. Det var stora förändringar i prognosen i april jämfört med februari. Prognosen visade en ökning av intäkterna på 5,0 mnkr jämfört med den i februari. Kommunfullmäktige beslutade att skatteintäkterna budgeteras upp med 5,0 mnkr. Denna ökning täcker beslutade skattesänkningen på 15 öre, vilket genererar minskade skatteintäkter

på 2,7 mnkr mnkr i budget 2015. Resterande belopp 2,3 mnkr blir buffert till kommunfullmäktiges förfogande. Sektor Stöd har vid behov möjlighet att äska av kommunfullmäktiges buffert max 0,550 mnkr till fortsatt arbete med projekt Klara. Enligt SKL så kommer skatteunderlaget mellan åren 2015–2017 växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden.

Stark skatteunderlagstillväxt framöver

Budget

2013

Bokslut

2013

Budget

2014

Budget

2015

Prognos

2016

Prognos

2017

Antal invånare 1 nov 10 230 10 148 10 190 10 200 10 210 10 220

Förändring i antal

personer 12 -82 -40 10 10 10

Förändring i % 0,1% -0,8% -0,4% 0,1% 0,1% 0,1%

20

Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. I år prognostiserar vi ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och lite större lönehöjningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Men ändå avtar skatteunderlagstillväxten något främst till följd av att den automatiska

balanseringen av allmänna pensioner bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. Dessutom väntas utvecklingen på arbetsmarknaden medföra att inkomster av arbetslöshetsersättningar endast ökar marginellt.

Budget 2014 Skatter och bidrag ökade för budget 2014 med 5,3 % (27 mnkr). Den generella skatteökningen som kompenserar pris- och löneökningar ökade med drygt 2 % (11 mnkr), resterande skatteökning 3,3 % (17 mnkr) ökade pga. att Munkedal var vinnare i kostnadsutjämningsförslaget. Del av de ökade skatteintäkterna inför 2014 gick till att revidera ner invånarantalet och politikens egna bedömning av ökade skatteintäkter från budget 2013. Även avsattes medel till ett budgeterat

resultat på 5,1 mnkr. Eftersom skatteintäkterna mellan åren inte ökade så pass mycket som kommunens avsättning till löneökning och kapitalkostnader täcktes detta med utjämningsförslagets tillskott och inga ramjusteringar krävdes för nämnderna.

6.2.5 Kompensation för pris och

löneökningar

Utifrån SKL bedömning av ekonomiska läget i (cirkulär 14:6) visar att det fortsatta svaga

arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen.

Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med 2½ respektive 2,8 procent för att sedan öka med 3,7 procent år 2017 – ett år då den

svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent. Utifrån SKL prognoser så har Munkedal avsatt medel för uppräkning av pris och löneökningar. 2,000 mnkr har avsatts till prisökning/kommunsamverkan. Kostnaderna för löneökningar beräknas till 3,0 procent där även prioriteringar ingår. Beräkningen

utgår från 2014 års beräknade lönenivå. Dessa

Belopp i Mnkr

Utfall

2012

Budget

2013

Bokslut

2013

Budget

2014

Budget

2015

Plan

2016

Plan

2017

Plan

2018

Skatteintäkter 394,5 385,4 395,1 409,5 431,2 452,3 472,2

Inkomstutjämn.bidrag 105,4 111,3 111,6 114,8 115,9 116,7 117,6

Kostnadsutjämning -9,1 -10,6 -10,6 6,8 6,8 6,8 6,8

Regleringsbidrag/-avgift 2,5 4,6 2,0 0,9 -2,0 -4,9 -7,8

Strukturbidrag 0,0 1,1 1,1 1,1 1,1

LSS-utjämning -0,5 0,0 -1,0 -1,6 -1,6 -1,6 -1,6

Summa intäkter 0,0 492,7 490,7 497,1 531,4 551,3 570,4 588,2

Slutavräkning 2012 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Slutavräkning 2013 0,0 -2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa intäkter (inkl.

avräkning) 0,0 492,7 488,5 497,1 531,4 551,3 570,4 588,2

Fastighetsavgift 19,7 19,7 19,7 20,2 20,2 20,2 20,2

Summa skatter inkl

fastavg. 0,0 512,4 508,2 516,7 551,6 571,5 590,6 608,4

Tillkommer S+C 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kostnadsutjämningförsl. 18,6 0,0 0,000 0,000 0,000

Summa 0,0 514,7 508,2 535,3 551,6 571,5 590,6 608,4

Förändring i %

skatter och bidrag SKL3,2% 5,3% 3,0% 3,6% 3,3% 3,0%

21

avsättningar ligger centralt och fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag.

6.2.6 Kapitalkostnadskompensation

Det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna

av samtliga planerade investeringar beaktas i budgeten. Kapitalkostnader är en väsentlig del av dessa ekonomiska konsekvenser. Internräntan för 2015 är satt till 3,2 %, detta utifrån rekommendation från Sveriges kommuner och landsting. Avsättningen för utökade kapitalkostnader är 1,2 mnkr.

6.2.7 Ramförändringar 2015

Budgetramarna har utgått från föregående års ramar. Uppräkning av pris-och löneökningar,

kapitalkostnader ska föras ut till verksamheten under budgetåret. För att möjliggöra en avsättning till budgeterat resultat på 2 % krävs ytterligare avsättning på 5,788 mnkr. Därmed föreslås en ramminskning per sektor med motsvarande summa. Nya behov prövas och prioriteras mot befintlig verksamhet inom sektorernas ramar. Sektorerna redovisade mycket stora äskanden för perioden. För 2015 redovisades ökade behov på ca 30 mnkr. Kommunstyrelsen äskade 9,6 mnkr för nya ökande kostnader inom sektor stöd och vård

och omsorg. Kommunfullmäktige beviljade tillfälligt denna summa under 2015.

22

Ramförändringar 2015

Sektor Stöd har fått lättnad från anpassning med 0,800 utifrån det stora behov/underskott som finns under 20014. Denna minskning sker inom kommunledningskontoret.

Ramförändringar analys

Ramförändringar 2015 Kommunstyrelsen har i uppdrag att anpassa budgeten med -5,592 mnkr för att uppfylla kommunfullmäktiges beslut att avsätta 2 % av skatter och bidrag till budgeterat resultat (10,9 mnkr) för god ekonomisk hushållning. Prioriterade verksamhetsförändringar inom kommunstyrelsen görs inom oförändrad ram. Kommunstyrelsen fick tillfällig utökad ram på 9,6 mnkr för ökade behov inom sektor Vård och omsorg samt sektor Stöd och är ej utfördelad. Organisationsförändringar som beslutats är fysisk planering som flyttas till byggnadsnämnd. Andra organisationsförändringar görs t.ex. städorganisationen som kommer justeras under året mellan sektorerna.

Ramförändringar 2013-2014 Organisationsförändringar Under 2013 och 2014 har stora organisationsförändringar gjorts och det har påverkat sektorernas ramar. Därför har vi valt att specificera inom varje sektor vad som är organisationsförändring, verksamhetsförändring och uppräkning av pris- och löneökning samt kapitalkostnader. Under 2013 så flyttade kostenheten från sektor Vård och Omsorg samt Barn och Utbildning till Samhällsbyggnad. Arbetsmarknadsenheten flyttade från kommunchef till sektor Stöd. Biblioteket flyttade från Barn och Utbildning till kommunledningskontoret. Även är ramarna justerade pga. ändrat PO-pålägg som

sänktes från 41,66% till 39,5 %. Även internräntan har justerats under 2013 från 4,2 % till 2,9 % och påverkar vissa verksamheter. Under 2014 så skedde även en del organisationsförändringar. Flytt av vaktmästare och städorganisation från sektorerna till sektor Samhällsbyggnad. Flytt av resursteamet från sektor Stöd till Barn och Utbildning. Miljöverksamheten har även flyttats från Byggnadsnämnden till Kommunstyrelsen. Även heltiduppdraget har flyttat till viss del från Kommunchef till Vård och Omsorg. Ramförändringar Under 2013 fick verksamheten en rejäl ökad ram med 23,5 mnkr varav ca 11,0 mnkr var rena verksamhetutökningar. Detta kunde genomföras dels pga. av att man höjde skatten med 50 öre som genererade ca 8 mnkr nya intäkter, men även budgeterades högre skatteintäkter och invånarantal än vad som SKL prognostiserade på ca 3,4 mnkr.

De främsta satsningarna var inom Vård och Omsorg där ramen ökades med netto 6,6 mnkr främst för ökad bemanning särskilda boenden, hemstjänst och arbetskläder. Även inom kommunledningskontoret ökades ramen med netto 2,3 mnkr för politisk satsning på allaktivitetshus och detaljplaner. Sektor Stöd ökade ramen med netto 4,1 mnkr, där ökning av placeringsbudget barn och unga, ny tjänst ifo, samt LSS boenden gjordes. Inom Barn och Utbildning minskades ramen för verksamhetsförändringar med netto -1,4 mnkr främst för färre köpta platser gymnasiet och flytt av Hedekas högstadie halvårseffekt. Satsningar på datorer gjordes på 0,500 mnkr. Samhällsbyggnad minskade sin ram netto med -0,500 mnkr främst minskad tjänst städ och inköp möbler. Under 2014 ökade inte nämndernas ramar något nämnvärt för kommunstyrelsen förutom kompensation för löner och kapitalkostnader mm. Men stora omprioriteringar inom kommunstyrelsen gjordes. För Vård och

Omsorg fortsatte satsningarna på bemanning inom särskilt boende och sjuksköterskor med ca 4,6 mnkr. Dock krävdes en anpassning med att minska tre boendeplatser och 3 korttidsplatser -1,5 mnkr. Inom Barn och Utbildning fick man en minskad ram ned 1,7 mnkr. Dels för man hade minskade platser, minskade personalkostnader Hedekas pga. omorganisering, minskning av dagbarnvårdare och hemmaplanlösningar inom särskolan. Anpassningar som krävdes var 1,6 mnkr då neddragning av 2,75 åa inom

Budget Budget Plan Plan


Förändrin

g av

ramar

Kommunstyrelsen varav 516,416 519,042 509,442 509,442 2,626 -0,025 9,600 -1,357 -5,592

Kommunledningskontor 58,366 58,805 49,205 49,205 0,439 -6,548 9,600 -1,357 -1,256

Sektor för samhällsbyggnad 78,227 77,872 77,872 77,872 -0,355 0,516 -0,871

Sektor för stöd 75,873 76,818 76,818 76,818 0,945 0,948 0,042 -0,045

Sektor för vård o omsorg 117,156 117,899 117,899 117,899 0,743 2,096 -0,042 -1,311

Sektor för Barn- och utbildning 186,795 187,649 187,649 187,649 0,854 2,963 -2,109

Byggnämnden 0,545 1,921 1,921 1,921 1,376 0,025 1,357 -0,006

Lönenämnd 2,671 2,435 2,435 2,435 -0,236 -0,236

Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000

Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000

Överförmyndarnämnden 0,780 0,910 0,910 0,910 0,130 0,130

Valnämnden 0,410 0,010 0,010 0,010 -0,400 -0,400

Summa nämnder 522,448 525,944 516,344 516,344 3,496 0 9,600 0 -6,104

ökning/

minskning

verk.förändrin

g

omförd

löneök

2014

org.

föränd

Äskande

ej

utförd.

23

förskola och grundskola genomfördes samt bitr. rektor 0,50 åa. Satsningar på datorer inom skolan, 30 % tjänst förstelärare, ökning av budget särskolan samt täckning för ökade kostnader för skolskjutsar med totalt 1,6 mnkr. Inom kommunledningskontoret fick man en utökning till heltiduppdrag 0,750 mnkr, tillskott till allaktivitetshus 0,700 mnkr, Räddningstjänst 0,090 mnkr och överföring av budgettillskott till sektor Stöd 0,400 mnkr. Anpassningen var -0,848 mnkr och drogs ner på konsulter, IT-nämnd, minskade utbildningar. Inom

Samhällsbyggnadssektorn skedde en satsning på fastighetsunderhållet på 0,839 mnkr, utökat livsmedel/kostchef 0,300 mnkr, minskade kostnader för drift skolor, ökad intäkt lokal, minskad budget (-0,700 mnkr) för utredning om övertagandet av drift från Riksbyggen. Dock genomfördes ej detta så sektorn har en obalans på 0,700 mnkr. Anpassningen var 0,225 mnkr på minskad budget för konsult, leasingbil, underhåll gator. Inom Stöd minskades ramen -0,580 mnkr pga. mindre köpta platser, mindre försörjningsstöd. Tilläggsanslag under hösten för utökning av tjänst och ny placering köpt plats.

24

Ramförändringar över tid

År

Budget

2013

Budget

2014

Budget

2015

Budget

2016

Budget

2017 Ramar totalt 508,471 522,448 525,944 513,909 513,909 Ramändring totalt 18,182 14,061 3,496 -9,600 0,000

År 2013 2014 2015 2016 2017

Kommunstyrelsen totalt 503,758 516,416 519,042 509,442 509,442

Ramändring 18,064 12,658 2,626 -9,600 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 12,343 12,402

Organisationsförändringar -5,489 -1,198 -1,357

Verksamhetsförändringar 11,208 0,327 -5,592

Tillfällig utökning ram 9,600

Kommunledningskontor 55,890 58,366 58,805 49,205 49,205

Ramändring -0,052 2,476 0,439 -9,600 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 1,034 1,349 -6,548

Organisationsförändringar -3,404 0,891 -1,357

Verksamhetsförändringar 2,317 0,236 -1,256 Verksamhetsförändringar ks utökning 9,600

Sektor Vård o Omsorg 110,700 117,156 117,899 117,899 117,899

Ramändring -4,123 6,456 0,743 0,000 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 2,631 3,295 2,096

Organisationsförändringar -13,354 -0,032 -0,042

Verksamhetsförändringar 6,600 3,193 -1,311

Sektor barn o Utbildning 182,442 186,795 187,649 187,649 187,649

Ramändring -10,756 4,352 0,854 0,000 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 5,290 4,640 2,963

Organisationsförändringar -14,690 1,419 0,000

Verksamhetsförändringar -1,356 -1,706 -2,109

Sektor Stöd 78,837 75,873 76,818 76,818 76,818

Ramändring 15,604 -2,964 0,945 0,000 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 2,083 1,926 0,948

Organisationsförändringar 9,405 -4,310 0,042

Verksamhetsförändringar 4,116 -0,580 -0,045

Sektor Samhällsbyggnad 75,889 78,227 77,872 77,872 77,872

Ramändring 17,389 2,338 -0,355 0,000 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 1,304 1,192 0,516

Organisationsförändringar 16,554 1,962 0,000


Byggnadsnämnden 2,296 0,545 1,921 1,921 1,921

Ramändring -0,099 -1,751 1,376 0,000 0,000 Kompensation pris-och löneökning, samt kap.kostn 0,077 0,025 0,025

Organisationsförändringar -0,142 -1,556 1,357


Smånämnder 2,416 2,816 2,546 2,546 2,546

Ramändring 0,217 0,400 -0,270 0,000 0,000

Kommunfullmäktige 0,170 0,000 0,000

Revisionen 0,047 0,000 0,000

Överförmyndarnämnden 0,000 0,000 0,130

Valnämnden 0,000 0,400 -0,400

Lönenämnd 2,671 2,435 2,435 2,435

Ramändring – 0,236 0,000 0,000

25

6.2.8 Beslutade ramar (Kommunbidrag)


Nämndernas ram,

mnkr 2014 2015 2016 2017

Förändring av ramar 214-2015

Utökning minskning ramar

Org.

förändring

Kommunstyrelsen

varav 516,416 519,042 509,442 509,442

+2,626 +4,008

-1,382

-Rtj. Mitt Bohuslän 9,295 9,309 9,309 9,309

0,014 0,014

-It nämnd 4,606 4,606 4,606 4,606 0,000

-Miljönämnd 2,070 2,070 2,070 2,070

0,000

Byggnämnden 0,545 1,921 1,921 1,921 +1,376 – 0,006 +1,382

Lönenämnd 2,671 2,435 2,435 2,435 -0,236 – 0,236

Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000

Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000

Överförmyndarnämnden 0,780 0,910 0,910 0,910

0,130 0,130

Valnämnden 0,410 0,010 0,010 0,010 -0,400 – 0,400

Summa nämnder 522,449 525,944 516,391 516,391 +3,496

0

Centralt avsatta medel* 14,000

Summa nämnder 539,944

Inom kommunledningskontoret ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd.

*Nämndernas kommer att tillskjutas ett ökat kommunbidrag för centralt avsatta medel som t.ex. löneökningskompensation, kapitalkostnader samt prisuppräkning på 14,0 mnkr.

Fördelning inom Kommunstyrelsen

Budget Budget Plan Plan *Förändring

Nämndernas ram, mnkr 2014 2015 2016 2017 av ramar

Kommunstyrelsen varav 516,416 519,042 509,442 509,442 +2,626 Kommunledningskontor 58,366 58,805 49,205 49,205 +0,439

Sektor för samhällsbyggnad 78,227 77,872 77,872 77,872 – 0,355

Sektor för stöd 75,873 76,818 76,818 76,818 +0,945

Sektor för vård o omsorg 117,156 117,899 117,899 117,899 +0,743

Sektor för Barn- och utbildning 186,795 187,649 187,649 187,649 +0,854

6.2.9 Resultatbudget


Mnkr 2014 2015 2016 2017

Verksamheterna intäkter 91,0 91,9 92,8 93,8

Verksamheternas kostnader -595,7 -618,8 -626,8 -646,3

Avskrivningar -20,0 -17,0 -17,0 -17,0 Verksamhetens nettokostnad -524,7 -543,8 -550,9 -569,5

Skatteintäkter 395,1 409,5 431,2 452,3

Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 140,2 142,1 140,3 138,3

Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,2 0,2

Finansiella kostnader -5,8 -6,6 -9,3 -9,4

Skatter och finansnetto 529,8 545,2 562,3 581,3

Budgeterat resultat 5,1 1,4 11,4 11,8

Nettokostnadsandel 98 % 99 % 96 % 96 %

26

6.2.10 Investeringsbudget

Nedan presenteras investeringsbudget 2015, samt plan 2016-2017. Inga medel för investeringar begärs av byggnadsnämnden eller Lönenämnd. Samtliga investeringar måste rymmas inom budgeten för kapitalkostnader. Investeringar för detaljplaner har flyttats från kommunstyrelsen till byggnadsnämnd pga.

Omorganisering. Utifrån antagna planeringsförutsättningar ska investeringsvolymen högst uppgå till 30 mnkr. Förvaltningens förslag är på 40 mnkr, överskridandet med 10 mnkr ger en ökad kapitalkostnad. Satsningen beror på utbyggnad av Lilla Foss förskola och samtidigt föreslås nedläggning av enavdelningsförskolorna Älgen och Barnkullen, vilket minskar driftkostnaderna med motsvarande summa. Detaljplaners investeringsbudget har pga. organisationsflytt flyttat från Kommunstyrelsen till Byggnadsnämnd

Mnkr Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017 1,35 Kommunledningskontoret 7,0 1,65 0,45 KONST I OFFENTLIGA MILJÖER 0,1 0,1 0,1

BREDBAND/ Fibernät 0,55 0 0

*DETALJPLANER 0 0 0

DATA- OCH NÄTVERKSPRODUKTER 0,25 0,25 0,25 UPPFÖLJNINGSSYSTEM 0,8 0,2 0 UTBYTE PC 1,3 0 0

Nytt ekonomisystem/faktura 2,0 1,0 0

Allaktivitetshus 2,0 0,1 0,1 Sektor för VoO, BoU och Stöd 2,8 1,75 1,0

Sektor VoO 0,6 0,45 0,4

Nytt verksamhetssystem VoO 0,3 0,3 0

Sektor Stöd 0,5 0,5 0,1 Sektor Barn och utbildning 1,4 0,5 0,5

Mnkr Budget

2014 Budget

2015 Plan

2016 Plan

2017 Kommunstyrelsen

Kommunchefs förfogande 2,1 1,4 0,0 0,0

Kommunledningskontor 4,6 7,0 1,65 0,45

Sektorn för Samhällsbyggnad 20,6 28,4 65,6 37,0

Sektorn för VoO 1,3 0,9 0,8 0,4

Sektorn för Stöd 0,1 0,5 0,5 0,1

Sektorn för BoU 0,5 1,4 0,5 0,5

Bygg 0,0 0,5 0,5 0,5

Totalt för kommunen 29,2 40,0 69,5 38,9

Ram för året 29,2 30,0 30,0 30,0

Diff 0,0 – 10,0 – 39,5 – 8,9

27

Mnkr Budget

2015 Budget

2016 Budget

2017 Samhällsbyggnadssektorn 28,35 65,6 36,95

Gata/mark 8,0 14,95 4,2 BELÄGGN O BROARB 0,7 1,0 0,8 BELÄGGNING VÄSTERGÅRD 1,0 0 0 Beläggning Myrbotten 0 0,7 0 ÅTGÄRDER GATUBELYSN 0,3 0,3 0,3 KARTA 0,3 0,3 0,3 GEOTEKNISK FOLKETS PARK 0,4 0 0 STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV 0,5 0,5 0,5 UTB BOSTADS/IND_OMR 0,3 0,3 0,3

Håby rondell 1,5 0 GC-Väg TUNGENÄSET 0 0 0 INDUSTRIOMR SÄLEBY 0 1,0 0 RIVNING GULA VILLAN GÅRVIK 0 0,15 0 BOSTÄDER KORPÅS 0 1,0 1,0 MÖEVÄGEN GC O VÄGFÖRB 1,0 1,5 0 P-PLATSER M. CENTRUM 0,2 0 0 GC-VÄG GLÄBORG 0 2,0 0 GC UTMED STALEVÄGEN 1,0 0 0 GÅRVIK STRANDZON 0 2,0 0 GC SALTKÄLLAN 0 0,5 0 Handikappanpassad lekplats 0,5 0 0

BRUKSVÄGEN VÄGFÖRBÄTTRING 1,0 0 0 OFFENTLIG TOALETT 0 1,0 0 SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER 0,5 1,0 1,0 DIGITALT ARKIV BYGG 0,3 0 0 Fastigheter 19,3 49,6 32,2

SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 0,4 0,4 0,4

OMB KOMMUNALA FASTIGHETER 0,8 0,8 0,8

FIBERANSLUTN. I VERKSAMH. 0,1 0,1 0,1 Kök Centrumskolan omb 0,5 10,0 9,0 Kök Vässjegården omb/Hällevadsholm skola 0 0,7 0 Kök Dingle försk 0 0 0 Kök Kungshöjd försk 0 4,7 0

KOM KÖK allmänt 0,5 0,5 0,5

GÅRVIK TOALETT 0 0,5 0

ENGERGIÅTGÄRDER 1,0 1,0 1,0 ÅTGÄRDER ISHALL 1,0 2,5 2,5 HANDIKAPPANPASSNING 0,1 0,1 0,1 Lilla Foss Förskola 10,0 0 0 Önnebacka förskola 0 12,0 0 SPRINKLER SKOLA/ÄLDREBOENDE 0,5 1,0 1,0 Upprustning Allegårdens källare 0 0 0

Nytt äldreboende 0,5 10,0 10,0 VENT GY-SALAR 0,6 0 0 Munkreklam tillbyggnad 0 0 2,5 STÄD ALLMÄNT 0,3 0,3 0,3 SPORTTHALLEN CAFETERIA 1,0 0 0 MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD 0 2,0 0 Tillbyggn Kunskapens Hus 2,0 3,0 0

Puttboende 0 0 4,0 OMB BARNKULLEN 0 0 0

Park & skog 1,05 1,05 0,55 REDSKAP 0,3 0,3 0,3 Bryggor saltkällan 0,5 0,5

HANDIKAPP ÅTGÄRDER BADPLAT 0,25 0,25 0,25

Kommunstyrelsen 39,5 69,0 38,4

*DETALJPLANER 0,5 0,5 0,5

Byggnadsnämnd 0,5 0,5 0,5

Beslut Politiskt ram beslutad 40,0 30,0 30,0

– 39,5 – 8,9

28

Beskrivning av investeringar

Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Konst i offentliga miljöer (100 tkr): Investeringen avser utsmyckning av offentliga miljöer i kommunen enligt beslut KS 2010 – 105 den s k 1 % regeln. Ska vara 300 tkr men pga. prioritering av budgetens maxnivå sänks den till 100 tkr. Bredband/fiber (550 tkr): Investering avser utbyggnad av fiber i stamnätet.

Data- och nätverksprodukter (250 tkr): Investering avser eventuell datautrustning, såsom server eller liknande. Den ökade antalet datorer och kraven på snabbare uppkopplingar tillsammans med att större datamängder överförs kräver nyinvesteringar i nätverksprodukter, både för luftburen och för trådbunden IT-kommunikation. Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Beslutsstöd (800 tkr): Investering avser nytt beslutsstödssystem Hypergene, införande under 2013-2015. Utbyte PC (1300 tkr): Byte av datorer i samband med övergången till ny plattform. Cirka 50 bärbara och 250 stationära.

Upphandling ekonomisystem/ehandel system (2 000 tkr): Under 2015 går avtalen avseende e-handelssystem och ekonomisystem ut och måste upphandlas. Engångskostnaderna i samband med bytet redovisas som investeringar. Allaktivitetshus (2 000 tkr): Investeringen avser iordningställande, ombyggnad- renovering- nybygge av allaktivitetshus. Behovet är på ca 7 000 tkr dock krävs en prioritering för att komma ner i investeringsnivå och därmed minskat till 2000 tkr. Sektor Vård och omsorg

Arbetstekniska hjälpmedel (150 tkr): Investering avser hjälpmedel inom vård och omsorg. Gemensamma inventarier (350 tkr): Investering avser möbler och övriga inventarier till äldreboenden. Larm ordinärt (100 tkr): Investering avser larm till ordinärt boende. Larm särskilt boende/LSS (100 tkr): Investering avser larm till särskilda boenden.

Nytt verksamhetssystem (300 tkr): Fortsatt investering på verksamhetssystemet Magna Cura. Sektor Stöd Inventarier (500 tkr): Arkivskåp till IFO/Socialpsykiatri/biståndsenhet samt LSS. Sektor Barn och utbildning Inventarier barn o utbildning (1 400 tkr): Investering i möbler och övriga inventarier till skolor och förskolor. Sektor Samhällsbyggnad

Gata mark 8 000 tkr Beläggning o broarbete (700 tkr): Beläggnings- och broarbete på kommunala gator och anläggningar Beläggning Västergård (1 000 tkr): Toppbeläggning av gatorna i bostadsområdet som nu är nästan färdigbyggt. Åtgärder gatubelysning (300 tkr): Mindre åtgärder för att spara energi och höja säkerheten i gatubelysningsanläggningarna

29

Karta (300 tkr): Nyframtagning av grundkarta för nya områden Geoteknisk Folkets park (400 tkr): Geotekniska utredningar visar på behov av stabilitetshöjande åtgärder

Strategiskt fastighetsförvärv (500 tkr): Möjlighet att förvärva mindre kompletteringsmark etc. Utbyggnad bostad /industriområde (300 tkr) GC-väg Tungenäset (0 tkr): KS beslut att inte för närvarande bygga ut gc-vägen Rivning gula villan Gårvik (150 tkr): Flyttad till 2016 Möevägen GC och vägförbättring (1 000 tkr):

Utbyggnad av gc samt förbättring av trafiksäkerheten Parkering centrum (200 tkr): Nya parkeringsplatser i centrala Munkedal till följd av nytt hyreshus. GC utmed Stalevägen (1 000 tkr): Medfinansiering av åtgärd på statligt vägnät. Gc-väg byggs ut på delen Hedevägen-Örekilsparken. Handikappad lekplats (500 tkr): Lekplats med redskap och underlag anpassat för rörelsehindrade m fl. Vägförbättring Bruksvägen (1 000 tkr):

Förbättrad säkerhet i området Möevägen – infarten till bruket Samhällsförebyggande åtgärder (500 tkr): Åtgärder för trevligare och finare samhällen. Inkluderar även möjlighet för samhällsföreningar m fl att söka bidrag. Digitalt arkiv bygg (300 tkr): Nuvarande pappersarkiv är tungarbetat och orationellt. Ett digitaliserat arkiv ger effektivare handläggning Fastighet 19 300 tkr Säkerhetshöjande åtgärder (400 tkr):

Åtgärder (brand, passage eller inbrott) för att förbättra säkerheten i kommunala lokaler. Ombyggnad kommunala fastigheter (800 tkr): Medel för smärre ombyggnader och anpassningar efter verksamheters behov. Fiberanslutningar i verksamheten (100 tkr): För anslutningsavgifter och vissa åtgärder i byggnaderna Ombyggnad Centrumskolan kök/förskola (500 tkr): Ombyggnad från mottagningskök till tillagningskök enligt KF:s beslut samt nybyggnad av förskola. Flyttas 2016.

Kök Vässjegården ombyggnad (0 tkr): Upprustning och modernisering av kök, flyttas till (2016) Kom. kök allmänt (500 tkr): Ny utrustning, inventarier etc. i kommunala kök. Energiåtgärder (1 000 tkr): Åtgärder på kommunala fastigheter Åtgärder ishall (1 000 tkr): Första steget i en långsiktig upprustning av befintlig ishall, åtgärder enlig presenterad utredning.

Handikappanpassning (100 tkr): Smärre åtgärder av lätt undanröjda hinder

30

Lilla Foss förskola (10 000 tkr): Utbyggnad av två avdelningar (till fyra) i direkt anslutning till bef förskola för byggnation under 2015. Sprinkler skola/äldreboende (500 tkr): För ökad säkerhet. Behovet 2 000 tkr, dock prioriteras endast 500 tkr för budget 2015.

Nytt äldreboende (500 tkr): Projektering enligt äldreomsorgsutredningens idéer. Ventilation gymnastiksalar (600 tkr): Gymnastiksalar och sporthallar börjar få några år på nacken och ventilationsanläggningar behöver uppgraderas. Städ allmänt (300 tkr): Nivån på städredskap är dålig. Personalen behöver bättre redskap, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt. Sporthallen cafeteria (1 000 tkr): Ny cafeteria eftersom det är flera stora arrangemang med relativt mycket publik i hallen

Tillbyggnad Kunskapens hus (2 000 tkr): Se särskilt ärende. Behovet är 5 000 tkr dock avsätts endast 2 000 tkr för budget 2015. Puttboende (0 tkr): Se särskilt ärende. Behovet är 4000 tkr som ej prioriteras i budget 2015. Ombyggnation barnkullen (0 tkr): Behovet var 1 000 tkr men ej aktuellt i budget 2015. Park & Skog 1 050 tkr

Redskap (300 tkr): Löpande inköp av gräsklippare mm Bryggor saltkällan (500 tkr): Bryggorna på Saltkällan, kommunens mest välbesökta badplats behöver bytas ut. Div bad (250 tkr): Åtgärder vid och material till badplatser mm

Byggnadsnämnd

Detaljplaner (500 tkr): Kommunala detaljplaner för verksamheter, som skall färdigställas under 2015. Pga av omorganisation har dessa flyttats från kommunstyrelsen till byggnadsnämnd.

31

Nämndsredovisning

7. Kommunstyrelsen

Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har

kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, fyra verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Vård och Omsorg, Stöd och Samhällsbyggnad samt ett kommunlednings kontor. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen andel av kommunens budget är 99 % resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt smånämnder. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i form av bolag, förbund eller gemensam nämnd. Miljö och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. Även VA-verksamheten drivs i samverkan med andra kommuner, här i aktiebolag tillsammans med Uddevalla och Färgelanda. Räddningstjänsten mitt Bohuslän bedriver även i ett förbund.

Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning.

leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. har hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av

kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten,

bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt. ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin.

Vägen till ett liv med högre livskvalitét? Foto: Jan-Olof Karlsson

Ekonomisk översikt, Ramförslag

Ramförändringar 2015 Kommunstyrelsen har i uppdrag att anpassa budgeten med -5,592 mnkr. Omorganisering har gjort att man har flyttat kommunbidrag till byggnadsnämnden med 1,382 mnkr. Prioriterade verksamhetsförändringar inom kommunstyrelsen görs inom oförändrad ram. Kommunstyrelsens prel. ram för 2015 uppgår till 519,042 mnkr, exklusive löneökningar 2015 och kapitaltjänstkostnader samt prisuppräkning dessa reserveras centralt. Tillfällig utökad ram fick kommunstyrelsen i november på 9,6

mnkr för nya obalanser inom sektor Vård och omsorg samt sektor Stöd.

Risker och konsekvenser Risk- och konsekvensbeskrivningar för de procentuellt fördelade anpassningarna beskrivs per sektor.

Resultatmål Kommunstyrelsen Se respektive sektor.

Framtid inom kommunstyrelsen Redovisas i detalj inom varje sektor.



Förändrin

g av

ramar

Kommunstyrelsen varav 516,416 519,042 509,442 509,442 2,626 -0,025 9,600 -1,357 -5,592

Kommunledningskontor 58,366 58,805 49,205 49,205 0,439 -6,548 9,600 -1,357 -1,256

Sektor för samhällsbyggnad 78,227 77,872 77,872 77,872 -0,355 0,516 -0,871

Sektor för stöd 75,873 76,818 76,818 76,818 0,945 0,948 0,042 -0,045

Sektor för vård o omsorg 117,156 117,899 117,899 117,899 0,743 2,096 -0,042 -1,311

Sektor för Barn- och utbildning 186,795 187,649 187,649 187,649 0,854 2,963 -2,109

ökning/

minskning

verk.förändring

omförd

löneök

2014

org.

förän

d

Äskande

ej utförd.

32

7.1 Kommunledningskontor

7.1.1 Verksamhetsbeskrivning

Tillväxt- och kulturenheten har som sin övergripande uppgift att vara kommunens gemensamma resurs i tillväxt- och utvecklingsfrågor samt kultur. Inom ramen för detta övergripande ansvar hanterar avdelningen biblioteksfrågor, EU-projekt, marknadsförings- och värdskapsfrågor, kommunens

bostadspolitik och försköningsfrågor. Andra väsentliga ansvarsområden är folkhälsofrågorna samt övergripande utvecklingsprojekt. Enheten handhar all fysisk planering (översiktlig- och detaljplanering). På avdelningen finns också kommunens näringslivsfunktion. Även frågor som rör landsbygdsutveckling hanteras här. Enheten har ansvaret för trafikförsörjningsfrågor och håller i kontakterna med länstrafikbolaget, samt turist- och fritidsfrågor.

Personal ansvarar för personalstrategiska frågor såsom lönepolitik, arbetsmiljö, samverkan, jämställdhet och framtida personalförsörjningsfrågor. Lag och avtalsfrågor, förhandlingar samt råd och stöd till chefer inom personalområdet. Enheten arbetar med förebyggande insatser för att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i rehabiliteringsärenden Ekonomienheten handhar ekonomisk service till nämnder, styrelser och förvaltningar. Detta innefattar bl. a

hantering av leverantörs- och kundfakturor, kravhantering, bokföringsorder samt rådgivning i ekonomifrågor till verksamheterna. En stor del av verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen som innebär ansvar för bl. a budget, bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, ekonomistyrningsfrågor och ekonomiska utredningar. Inom ekonomienheten finns också ett övergripande ansvar för kommunens upphandlings- och inköpsfrågor samt utvecklingsfrågor av ekonomiadministrativ art. Administrativa enheten ansvarar för den administrativa verksamheten kring kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd. Detta innebär bl. a sekreterarservice, post- och diariehantering, arkivvård, råd och stöd till andra, utrednings- och beredningsarbete, kommunrättsliga och civilrättsliga frågor m.m. Ansvaret för kommunens telefonväxel ligger här. Kommunledningskontorets andel av kommunstyrelsens budget är 11 %.

7.1.2 Ekonomisk översikt, Ramförslag

Budget Budget Budget Plan Plan Diff Nämndernas ram 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunledningskontor

varav 55,890 58,366 58,805 49,205 49,205 0,439 -Räddningstjänst 9,295 9,309 0,014

-IT nämmd 4,606 4,606 0

-Miljönämnd 2,070 2,070 0

Ramförändring totalt -0,052 2,476 0,439

varav löner/kapitalkostnad +1,034 +1,349 -0,025

Tillfällig utökning 9,600

Verksamhetsförändring +2,317 +0,236 -1,256

Varav flytt av verksamhet -3,404 -0,891 -1,357

Ramförändringar 2013-2014 Särskild satsning gjordes 2013 på allaktivitetshus. Fler poster som kan nämnas är ökning av 0,5 åa på AME, ökad driftsbudget för detaljplaner samt medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet. Även anpassningar gjordes på näringslivstjänst samt konsulter. Inför 2013 fördes arbetsmarknadsenheten (AME) över till sektor Stöd. Biblioteket fördes från Barn och Utbildning till Tillväxt och Kultur. Hösten 2013 senarelades allaktivitetshuset och en del av budgeten flyttades till sektor Stöds underskott. Ramarna justerades något pga. ändrat PO-pålägg, med en sänkning från 41,66% till 39,5 %.

33

Verksamhetsförändringar för 2014 var utökning till heltiduppdrag 0,750 mnkr, tillskott till allaktivitetshus 0,700 mnkr, Räddningstjänst 0,090 mnkr och överföring av budgettillskott till sektor Stöd 0,400 mnkr. Anpassningen var -0,848 mnkr anslag för konsulter, IT-nämnd samt utbildningar minskades. Flytt av del av heltidsuppdraget till Vård och Omsorg. Anslaget för Miljönämnden flyttades från Byggnadsnämnd till Kommunledningskontoret/kommunchef. Lönenämnd utflyttad till egen nämnd.

Ramförändringar 2015 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning. Denna

kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag.

Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -1,256 mnkr. Prioriterade verksamhetsförändringar inom kommunledningskontoret görs inom oförändrad ram.

De medel som kommunstyrelsen fick tillfälligt för obalanser ligger hos

kommunchef på 9,6 mnkr och fördelas ut till sektorerna från behov.

Förslag till anpassning – 1,256 mnkr Ramförändringar mnkr

Heltidsprojekt -0,100 Avslutat medlemskap i West Sweden -0,076 Förbättrad organisation -0,100 Utrymme för löneökningar minskas -0,240 Minskning av miljonbuffert för oförutsedda utgifter enligt beslut i KF nov 2013-11-28 §92 -0,800 Webblicenser samt sökmotor (tillväxt) 0,060

Summa -1,256

7.1.3 Risker och konsekvensbedömning Risk- och konsekvensbeskrivningar på -1,256 mnkr minskad ram inom kommunledningskontor samt omfördelning av medel inom verksamheten på 0,060 mnkr.

Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Heltidsprojekt (-0,100 mnkr)

För att ha någon ekonomisk beredskap om satsningen på heltid skulle visa sig vara kostandsdrivande avsattes 0,750 mnkr inför innevarande år. I denna summa finansieras även ersättningen för 50 % projektledare. Inför budgetåret 2015 minskas denna summa till sammanlagt 0,650 mnkr.

Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr) Frigör budget under 2015 när medlemskapet avslutas.

Förbättrad organisation (-0,100 mnkr) Minska budget för stöd i utvecklingsarbetet. Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr) Prognosen korrigeras utifrån ny bedömning

kring lönekostnadernas utveckling enligt SKL cirkulär 14:6 där priser och löner utvecklas långsammare än budgeterat.

Minskning av miljonbuffert för oförutsedda utgifter (-0,800 mnkr): Minskningen på 0,800 mnkr täcks med den avsatta buffert kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige krävde under 2014 på 1 miljon för oförutsedda utgifter, protokoll KF 2013-11-28 §92. Argumentet är att kommunen har en buffert i det budgeterade resultatet på 2 % av skatter och bidrag (11 mnkr) under 2015. Risken är att man inte har någon buffert inom kommunstyrelsen dock har kommunen avsatt 11 mnkr i budgeterat resultat.

Webblicenser samt sökmotor hemsidan (0,060 mnkr) I KKIK ser vi att Munkedals kommun har

mycket låga värden för sökmotorns kvalitet. För att tillsmötesgå behoven både extern och internt måste denna funktion förbättras.

Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Heltidsprojekt, (-0,100 mnkr) Ingen direkt personalpåverkan Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr) Ingen direkt personalpåverkan Förbättrad organisation, (-0,100 mnkr) Ingen direkt personalpåverkan Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr) Ingen direkt personalpåverkan

Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Heltidsprojekt, (-0,100 mnkr): Nej. Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr) Det stöd kommunen fått från West Sweden

uteblir. Tankar finns om en gemensam satsning i Fyrbodal som kan ersätta detta. Förbättrad organisation, (-0,100 mnkr): Mindre stöd i utvecklingsarbete Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr): Något mindre löneökning än planerat, men

ändå i rimlig nivå i förhållande till omvärlden. Är riskerna allvarliga eller inte? Heltidsprojekt, (-0,100 mnkr): Nej

34

Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr) Nej Förbättrad organisation, (-0,100 mnkr): Nej Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr): Inga allvarliga

Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Heltidsprojekt, (-0,100 mnkr): Inga risker för personal Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr): Inga risker för personal Förbättrad organisation, (-0,100 mnkr): Inga risker för personal Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr): Något mindre löneökning än planerat, men

ändå i rimlig nivå i förhållande till omvärlden. Är riskerna allvarliga eller inte? Heltidsprojekt, (-0,100 mnkr): Inga allvarliga Avslutat medlemskap i West Sweden (-0,076 mnkr) Inga allvarliga Förbättrad organisation, (-0,100 mnkr): Inga allvarliga Utrymme för löneökningar minskas (-0,240 mnkr): Inga allvarliga

Konsekvensbeskrivningar/riskbedömning för verksamhetsförändringar som inte prioriterades i budget 2015 för personal, medborgarperspektiv Anläggningsbidrag för bidrag till föreningar mm (totalt 0,835 mnkr): Detta kan medföra sämre skötsel

och underhåll för föreningarnas anläggningar.

Nedanstående sammanställning med fyra punkter gjordes i februari 2013 inför 2014-års budgetarbete. Endast medel enligt punkt nummer två tillfördes 2014-års budget. Övriga tre punkter (ett, tre och fyra) är fortfarande aktuella och nödvändiga för 2015-års budget. 1. Ytterligare pengar behövs för anläggningsbidrag och för bidrag till övriga föreningar, i enlighet med utredning redovisad under hösten 2012. Önskvärt är även en höjning av beloppet för aktivitetsbidrag. -Anläggningsbidrag: + 0,500 mnkr -Aktivitetsbidrag: + 0,100 mnkr -Bidr till övriga föreningar: + 0,100 mnkr Anläggningsbidraget har beloppsmässigt under många år inte följt med i den kostnadsutveckling som varit

för många av de delar som ingår i föreningarnas ansvar för drift av sina anläggningar. Som en jämförelse så beviljades berörda föreningar anläggningsbidrag 1992 med totalt 943 000 kronor. I 2014-års budget finns 859 000 kronor avsatta för anläggningsbidrag. Konsumentprisindex har under motsvarande tid ökat med drygt 35 %. För Aktivitetsbidraget och Bidrag till övriga föreningar gäller motsvarande förhållanden som gäller för Anläggningsbidraget. Aktivitetsbidraget var 1992 346 000 kronor. För 2014 är budget för Aktivitetsbidrag 300 000 kronor. Bidrag till övriga föreningar var 1992 275 000 kronor och för 2014 är budgeten 212 000 kronor. 2. Flera av de avtal som finns mellan kommunen och föreningar är indexreglerade och i budgeten bör dessa justeras.

Skötsel av fotbollsplaner: + 0,025 mnkr Bohusleden: + 0,010 mnkr De flesta av idrottsanläggningarna i kommunen drivs och sköts av föreningar. En intressant jämförelse publicerades i media den 21 mars 2014: ”Kommunernas kostnader för idrotts- och fritidsanläggningar har ökat lavinartat. På tio år har kostnaderna ökat med 74 procent skriver Dagens Industri. 2001 var kostnaden per kommuninvånare 521 kr, 2012 857 kr.” Om man överför dessa siffror till Munkedal så motsvarar de för 2001: drygt 5 470 000 kronor och för 2012: 8 718 000 kronor. 3. Underhållsåtgärder krävs för elljusspåren vid Önnebacka och Hedekas. (+ 0,050 mnkr) Underhållsåtgärder för elljusspåren krävs utökade medel för de nödvändiga förbättringar som krävs på spåren. Elljusspåret i Hedekas har stort behov av åtgärder både när det gäller belysning och för själva

spåret. Dessa åtgärder kommer att genomföras i samarbete med Sörbygdens Friluftsfrämjande. Elljusspåret vid Önnebacka i Munkedal sköts och drivs i samverkan med Munkedals Skid- & Orienteringsklubb och räknas som ett av de bästa spåren i Bohuslän, både under vinter- och sommarsäsong. I budgeten saknas i nuläget, i stor utsträckning, medel för relevanta underhållsåtgärder för att bibehålla elljusspårets goda kvalité. 4. Bidraget till föreningar som har lönebidragsanställda bör höjas, då antalet lönebidragsanställda hos föreningar har ökat. (+ 0,050 mnkr) I budgeten för Bidrag för anställda med lönebidrag, till föreningar och organisationer finns behov av ytterligare medel. De senaste åren har kontot redovisat underskott.

35

7.1.4 Resultatmål


välkomna (nöjda)








varannat år (%)- - - 55 - -

61

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

3. Inriktningsmålet KF: En trivsam, kreativ och

spännande miljö

a. Resultatmål KS: Bibliotek bredda verksamhetenIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 08-17 på

vardagar? (tim)- 2 - 4 - - 6

Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) 31 31 36 36 36 38

Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. - - - - 5 - 5

Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra

aktörer- - - - - - 5

Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang- - - - - - 5

b. Resultatmål KS: Öka attraktiviteten i Munkedal


Senast 2025 skall antalet kommuninvånare uppgå till 11 000 personer. - 10173 10230 10205 10200 - 10200

Andelen kommuninvånare som kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta

att flytta till kommunen ska överträffa snittet i riket. (%)- - - 51 - - 60

Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (%) - - - 48 - - 60

c. Resultatmål KS: Skapa servicekontor


Skapa servicekontor - - - - - - 1

d. Resultatmål KS: Förbättrad placering i

näringslivsranking - 130Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Ranking i Svenskt Närinsliv medelvärde 2015-130 90 138 90 140 90 - 130

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

5. Inriktningsmålet KF: Invånarna är delaktiga,

handlingskraftiga och stolta

a. Resultatmål KS: Ökad information till våra

brukare/medborgare


Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%)- 79 - 81 100 - 100

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%)- 49 - 53 - - 60

b. Resultatmål KS: Regelbundet skapa

information/träffpunkter förtroendevalda/förvaltning med

medborgarna. (ex bygdeträffar)Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

En träff per år i besök i varje kommundel - - - - - - 4

c. Resultatmål KS: Öka mötesplatser för alla åldrar i

hela kommunen.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Ökan antalet besökare snitt per kväll till Allaktivitetshus- - - 26 - 30 35

Öka antalet återkommande allmänkulturarrangemang för Munkedals invånare och

gäster - - - 1 - - 2

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015






Antalet genomförda förbättringar - - - - - - 10

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

36

Verksamhetsmål Resultatmål för kommunstyrelsen bryts ner till verksamheten under hösten och redovisas för kommunstyrelsen i december.

7.1.5 Framtid

Inom kommunledningskontoret återfinns tillväxt- och kultur samt de interna stödfunktionerna administration, personal och ekonomi. Framtiden är därför skiftande men alla frågor och områden har det

gemensamt att de är av central betydelse för kommunens utveckling. En kommun måste ha välfungerande interna verksamheter för att kunna bedriva ett fullgott utåtriktat arbete till gagn för kommunens alla invånare. Administrativa enheten står inför ett år av förändring och omorganisation. Vilka funktioner som i framtiden ska höra under enheten (framförallt gäller detta växeln), ledningen för enheten i framtiden såväl som omdefinierade syften och mål för enheten ska avgöras under 2014. Ekonomienheten kommer att vara delaktig i arbetet med införandet av Hypergene som är ett beslutsstödssystem för kommunens ledning. Införandet av systemet inleds under 2014 med Ekonomiavsnittet så att verksamhetscheferna och kommunens ledning kommer att kunna följa

ekonomiutfallet under året. Detta kommer på sikt att förändra ekonomienhetens arbetssätt gentemot verksamheterna och kommunens ledning. Den gemensamma löneenheten för Lysekil, Sotenäs och Munkedal med placering i postens f.d lokaler i närheten av Forum. Denna verksamhet – liksom IT och miljö – bör särskilt följas för att få ut de förväntade positiva effekterna av samarbetet, ex. beträffande kompetens och effektivitet. Några kommande områden som bör uppmärksammas: Kommunens nyligen beslutade styr- och ledningssystem, som under året kommer att få sin praktiska inledningsfas, men som kommer till sin fulla användning först under 2015.

Visionsarbetet, där målet är att ta fram en förnyad övergripande vision för all kommunal verksamhet med beslut under senare delen av hösten. Utredningen av allaktivitetshuset, med förväntad slutredovisning i juli månad. Förankringen av ägarpolicy och principer för bolagsstyrning.

b. Resultatmål KS: Användarvändlig och hanterbar

författningssamling.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Samtliga styrdokumnet ska ha en tydlig och enhetlig information (giltighet, ansvar,

dokumenttyp)- - - - - - 80

Minska antalet styrdokument - - - 120 - - 60

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

37

7.2 Sektorn för Samhällsbyggnad


Sektorn har sex enheter, varav fem är underställda KS och en servar Byggnads-nämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter skall erbjudas lokaler med god service och kvalité. Enheten park och skog ansvarar för skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom mark och exploatering. Kostenheten svarar för matlagning i kommunala kök inom skola, förskola och äldreomsorg (förutom Sörbygården). Den nybildade städenheten ska svara för lokalvård i kommunens samtliga lokaler. Sektor Samhällsbyggnads andel av kommunstyrelsens budget är 15 %.


Ramförändringar 2013-2014

Kostenhet flyttades från Sektorena Barn och Utbildning samt Vård och Omsorg till sektor Samhällsbyggnad. Justering av internränta, ändrat Po-pålägg och flytt av lokal, flytt av vaktmästare och viss del städledare samt viss flytt av kökspersonal. Rena verksamhetsförändringar under 2013 var en minskning av ram med -0,469 mnkr genom minskad städtjänst, budget för inköp av möbler, budget för konsulter och gatuunderhåll. Till år 2014 skedde en satsning på fastighetsunderhållet på ca 0,800 mnkr, utökat livsmedel/kostchef 0,300 mnkr, minskade kostnader för drift skolor, ökade intäkter lokal, minskad budget (-0,700 mnkr) för utredning om övertagandet av drift från Riksbyggen. Dock genomfördes ej detta så sektorn har en obalans på 0,700 mnkr. Anpassningen för året var budgeten för konsult, leasingbil, underhåll gator. Kompensation för löner och kapitalkostnader och prisjusteringar har fördelats ut. Ramförändringar 2015

Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning*. Uppräkning lokaler drift 2,5 % (0,390 mnkr). Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag.

Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -0,871 mnkr. Prioriterade verksamhetsförändringar inom oförändrad ram.

Förslag till anpassning – 0,871 mnkr och omfördelning inom ram

Ramförändringar mnkr Avveckling Fisketorps skola -0,450

Höjt pris pedagogisk lunch -0,050 Höjd hyra föreningar Hyra för MBK, bordtennis, Svarteborgs gym o Hembygdsmuseet -0,100 Höjd hyra allmänt -0,050 Generell kompensation som inte fördelas -0,221 Omfördelning inom ram under 2015 inom ram Kost: Öka anslag för utbildning, sjuk- och semesterersättare inom kostenhet 0,140 Ökad parkeringsövervakning 0,050 Lilla Foss Förskola tillbyggnad exkl. kap kostn 0,260 Barnkullen flyttar ur (sent 2015 – försäljning) -0,200 Älgens förskola flyttar ur (sent 2015 – uppsagd lokal) -0,150 Fastighet: Sänkt kostnad för fastighetsskötsel -0,100 Summa ramförändring -0,871

Mnkr Budget Budget Budget Plan Plan För-

Nämndernas ram 2013 2014 2015 2016 2017 ändring

Samhällsbyggnad 75,889 78,227 77,872 77,872 77,872 -0,355

Ramförändring -17,389 2,338 -0,355

varav löner/kapitalkostnad 1,304 1,192 0,516*

varav verksamhetsförändring -0,469 -0,806 -0,871

varav flytt av verksamhet 16,554 1,952 0

7.2.3 Risker och konsekvensbedömning

Risk- och konsekvensbeskrivningar på -0,871 mnkr för minskad ram samt verksamhetsprioriteringar 0,140 mnkr inom sektorn.

Precisera den planerade förändringen Avveckling Fisketorps skola (-0,450 mnkr) Beslut behöver fattas att sälja/avveckla Fisketorps skola. Nuvarande situation innebär en långsam försämring av fastighetens skick.

Höjt pris pedagogisk lunch (-0,050 mnkr) Priset för pedagogiska luncher (och andra mål) har inte höjts på flera år. En effekt kan bli ett minskat intresse att äta. Höjd hyra föreningar MBK, MBTK, Svarteborgs gym m fl (-0,100 mnkr) Vissa föreningar disponerar kommunala lokaler utan kostnad medan andra betalar lokalhyra enligt taxa. Denna orättvisa jämnas ut med nytt förslag till uthyrningsregler. Höjd hyra allmänt (-0,050 mnkr) Nuvarande avgiftsnivåer för lokalhyra fastställdes 1996. En justering av hyresnivåer föreslås. Generell kompensation som inte fördelas (-0,221 mnkr)

Effekten av att generell kompensation inte fördelas är ett allmänt sparbeting och anpassning av verksamheten. Kost utökning (+0,140 mnkr): Det finns en strukturell obalans i kostenhetens budget eftersom anslag för utbildning, sjuk- och semesterersättare mm aldrig tillförts enheten. Detta bör rättas till eftersom alternativet annars är sänkt anslag till råvaruinköp.(ökning 0,140 mnkr). Utökningen inom Kost sker genom omdisponeringar inom sektorn. Ökad parkeringsövervakning (+0,050 mnkr) i Munkedals centrum för att få bättre respekt för begränsad p-tid. Utökningen finansieras delvis med avgifter, delvis med behov av anslag.

Lilla Foss Förskola tillbyggnad exkl. kap kostnader (+0,260 mnkr) Omfördelning av medel inom ram: För att kunna utöka kostnaderna för kost, parkeringsövervakning och kostnaderna för Lilla Foss förskola vägs upp med att Barnkullen lämnas och avyttras (-0,200 mnkr) och att Älgen lämnas (-0,150 mnkr) samt sänkt kostnad för fastighetsskötsel genom mindre materialinköp (sänkning 0,100 mnkr). Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Inga Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna?

De höjda avgifterna för att nyttja kommunala lokaler kan innebära att färre har råd/möjlighet att göra det. Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga

39

Beskrivning av behov som inte kan genomföras

Administrativ tjänst (0,350 mnkr) Sektorn har behov av administrativ tjänst 0,75 åa för att avlasta vissa enhetschefer. Tjänsten bedöms nödvändig ur arbetsmiljösynpunkt. Finansieringsmöjligheter undersöks.

Licenser (0,100mnkr) Licenser etc för kommunens GIS-verksamhet kan inte kompletteras. Verksamheten riskerar att bli lidande. Lägre intäkter för Byggnadsnämnden (0,100 mnkr) blir verklighet när de nya reglerna om upphävd bygglovsplikt träder i kraft. Det är svårt för nämnden att kompensera för detta bortfall. Ny städenhet (0,500 mnkr) Det finns en befarad obalans inom Städenheten (-0,500 mnkr), som är under uppbyggnad. Detta beror på att tex kostnader för maskiner, vissa personalkostnader och utbildning inte finns i nuvarande budgetar. Det är bara att konstatera ett städenheten inte kan utföra arbete för mer än de medel som anslås/överförs. Kost (0,870 mnkr) I kostpolicyn finns mål om ökad andel ekologisk mat (0,200 mnkr). Eftersom

ekologiska råvaror och mat är dyrare än konventionellt odlad saknas medel för att nå målet. Denna önskvärda höjning av budget kan inte genomföras. Satsning på råvaror och utökad service under lov kan inte genomföras. Bostadsanpassning (0,400 mnkr) Bostadsanpassningen har under de senaste två åren visat på ett underskott på ca -0,400 mnkr. Detta har balanserats genom nerdragningar inom sektorn. Denna önskvärda höjning av budget kan inte genomföras. Sommarförstärkning (0,300 mnkr) inom park är önskvärd för att sköta de mer centrala delarna av tätorterna på ett bättre sätt. Denna önskvärda höjning av budget kan inte genomföras.

Vägförening (0,200 mnkr) Det fortsatta arbetet med att bilda vägföreningar i Munkedal skjuts ytterligare på framtiden. Ej fullt ut kompensation för prisuppräkning (0,140 mnkr).

Verksamhetsbehov inom Samhällbyggnadssektorn Samhällsbyggnad: Administrativ tjänst 0,75 0,350

Summa behov, finansiering ses över 0,350 GIS licenser mm 0,100 Bygg: Bygglov förlorade intäkter pga. lagändring 0,100

Städ: OBALANS i 2014 0,500

Kost, ökade krav, ekologisk mat, kostpolicy 0,200 Kost: OBALANS i 2014 0,400

Kost: satsning på råvaror 0,300

Kost: Fritidsbarn under lov, utökad service 0,170

Kost:0,5 tj specialkost 0,200

Gata/mark: Bostadsanpassning 0,400 Park: Sommarförstärkning 0,300

Förrättning vägföreningar 0,200

Ej fullt ut kompensation för uppräkning 0,140

Summa behov som inte kan finansieras under 2015 3,360

40

7.2.4 Resultatmål


7.2.5 Framtid

Kommunen har en avsevärd förmögenhet bunden i fastigheter och gator. Bristande underhåll innebär en kapitalförstörelse och att kommande insatser blir dyrare och mer omfattande än vad som annars vore fallet.

Inom sektorns verksamhetsområden råder generellt svårigheter att rekrytera kompetent personal. Inom tekniska områden bedöms svårigheterna öka, något som bör leda till fler samarbeten med andra kommuner. Beredskapen avseende möjligheten att tillhandahålla industrimark och tomter bör även framöver vara god.


välkomna (nöjda)








varannat år (%)- - - 55 - -

61

2. Inriktningsmålet KF: En hållbart växande

kommun a. Resultatmål KS: Minska användningen av farliga

kemikalier i våra verksamheterIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Inventera användningen av farliga kemikalier i verksamheten - - - - - - alla

Senast 2025 ska de nationella miljömålen som kommunen är berörd av vara

nedbrutna på kommunalnivå. Minst hälften ska vara uppfyllda. Under 2015 skall målen

vara kända i verksamheten - - - - - - kända

b. Resultatmål KS: Öka arbetet med vägföreningar


Slutföra arbetet med bildande av vägförening i tätorter. - - - - - - utfört

c. Resultatmål KS: Energianvändning i kommunens

fastigheter ska minska med 5 %.


Energianvändning i fastigheter totalt minskas med 5 % ( kWh) - 9 969 - 10 204 - - 9 694

Påbörja användningen av solenergi - - - - - - 1

d. Resultatmål KS: Ökad grad av sopsortering och

insamling av komposterbart material.


Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (%) - 31 - 44 - - 50

Återvinningsstationens öppettider utöver vardagar 8-17, timmar/vecka - 8 - 8 - - 10

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015







År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

8. Inriktningsmålet KF: Bostadsbolaget ska

genomföra delar av kommunens bostadspolitik.

Finansiering inom bostadsbolagets budgetramarIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Genomföra en tillgänglighetsinventering i samtliga lägenheter - - - - - - alla

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

41

7.3 Sektorn för Vård och Omsorg

7.3.1Verksamhetsbeskrivning

Sektor Vård & Omsorg samlar de verksamheter som i huvudsak riktar sig till äldre. Verksamhetsområden inom sektorn är äldreboende, hemtjänst, hemsjukvård, kommunal rehabilitering, anhörigstöd,

dagverksamheter. Sektor Vård och Omsorgs andel av kommunstyrelsens budget är 22 %. Entrén till Ekebacken


Mnkr Budget Budget Budget Plan Plan Förändring

Nämndernas ram 2013 2014 2015 2016 2017 av ramar

Sektor Vård o Omsorg 110,700 117,156 117,899 117,899 117,899

Summa Ramförändring -4,123 6,456 0,743 0 0 -0,743

Varav löner/kapitalkostnad 2,631 3,295 2,096*

Varav verksförändring 6,600 3,193 -1,312

Varav flytt av verksamhet -13,354 -0,032 -0,042

Ramförändring 2013-2014 De främsta satsningarna var inom Vård och Omsorg under 2013 där ramen ökades med netto 6,6 mnkr var främst ökad bemanning särskilda boenden, hemstjänst och arbetskläder. Under 2014 fanns behov till fortsatt ökad bemanning inom särskilda boendet samt inom sjuksköterskebemanningen personalförstärkningen var på 4,641 mnkr, dock krävdes en anpassning för att

finansiera detta med att minska 3 boendeplatser och stänga 3 korttidplatser med -1,448 mnkr. Under perioden har en hel del organisationsförändringar skett mellan sektorerna. Under 2013 så flyttade kostenheten från sektor Vård och Omsorg till Samhällsbyggnad. Även är ramarna justerade pga. ändrat PO-pålägg som sänktes från 41,66% till 39,5 %. Även heltiduppdraget har flyttat till viss del från Kommunchef till Vård och Omsorg. Flytt av vaktmästare och städorganisation från sektorerna till sektor Samhällsbyggnad.

Ramförändring 2015 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning*. Denna

kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag.

Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -1,312 mnkr. Prioriterade verksamhetsförändringar inom vård och omsorg görs inom ramen på 115,845mnkr.

Förslag till anpassning -1,312 mnkr

Ramförändringar Mnkr

1. Arbetskläder -0,500

2. Utökad bemanning på särskilda boende verkställs inte -0,600

3. Varuleveranser AME-hemtjänst -0,120

4. Minskad utbildningsbudget -0,162 5. Anhörigstöd riktat till anhörigvårdare (KS § 27 2014-02-12) +0,070 Summa Vård o Omsorg ram -1,312

42


Risk- och konsekvensbeskrivningar på -1,312 mnkr för minskad ram inom sektorn

1. Arbetskläder Var ska ändringarna genomföras? Inom sektorerna Vård och omsorg, Stöd och Samhällsbyggnad görs uppehåll i beställning av arbetskläder under 2015.

Vilka arbetstagare berörs? Det har under 2013-2014 beställts arbetskläder så varje personal har fått 3-4 set arbetskläder. Personal som varit tjänstledig har inte erhållit arbetskläder. Till vikarier har enheten köpt in arbetskläder. Lagkravet på arbetskläder är att de ska vara kortärmade, bytas dagligen samt alltid om de förorenats. Kläderna ska tvättas vid minst +60oC i kontrollerad process samt hanteras och förvaras så att dess renhetsgrad behålls efter tvätt. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? I hälso- och sjukvårdlagen står att det ska vara en god vård. Detta innebär att den skall vara av särskilt god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. För att lagkravet på arbetskläder ska uppfyllas innebär det att ärmen på överdel/klänning ska sluta ovanför armbågen och tvättas enligt kontrollerad process för att inte föra smittämnen mellan

vårdtagare. Är riskerna allvarliga eller inte? För sköra personer med nedsatt immunförsvar innebär smitta en allvarlig risk. Riskbedömning för personalen Det är ingen risk för personalen, de ska arbeta efter lagkravet god hygienisk standard vilket det är vårdgivaren eller de själva som finansierar arbetskläder. Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen risk för smitta. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna:

Arbetar vårdpersonal efter lagkrav och basala hygienrutiner är det ingen risk för smitta. 2. Utökad bemanning på särskilda boende verkställs inte Var ska ändringarna genomföras? På särskilda boende kommer förslaget om ökad bemanning inte verkställas. Vilka arbetstagare berörs? Bas personal på särskilt boende och korttidsboende. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Om flertalet brukare är sköra äldre med stort omvårdnadsbehov kan det innebära lägre kvalitet på vården

och de sociala aktiviteterna för att personalen inte har den tid som behövs för individuella behov. Är riskerna allvarliga eller inte? Om det under en lång tid är många brukare på enheten som har stora omvårdnads- och vårdbehov finns en allvarlig risk att brukare blir socialt inaktiva och tid för förebyggande vård och vardagsrehabilitering blir lägre än brukarens behov. Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte? På demensboende är personaltätheten 0,67 årsarbetare På somatisk boende är personaltätheten 0,54 årsarbetare På korttidsboende är personaltätheten 0,51 årsarbetare

Det är en allvarlig risk om personalen har hög arbetsbelastning och har känsla av otillräcklighet under en lång tid. Då finns risk för psykiska och fysiska symtom som kan leda till lägre arbetsförmåga och sjukskrivningar. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Handledning, för att på tidigt stadium kunna identifiera symtom som leder till ohälsa. 3. Varuleveranser AME-hemtjänst Var ska ändringarna genomföras? Vård och omsorg har tidigare köpt varuleveranser av AME till brukare inom hemtjänsten. Idag har AME

ingen arbetstagare som kan utföra inköp för brukare.

43

Vilka arbetstagare berörs Det är undersköterskor inom hemtjänsten som gör inköpen. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Inga risker. Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga.

Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Inga förslag. 4. Minskad utbildningsbudget Var ska ändringarna genomföras? Det kommer bli mycket restriktivt med utbildningar. Utbildningar som är lagstadgade samt de som är finansierade genom projekt kan genomföras.

Vilka arbetstagare berörs All personal inom sektorn berörs av utbildningsstoppet. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Det ska inte påverka brukarna. Är riskerna allvarliga eller inte? Ingen allvarlig risk för brukarna, lagstadgade utbildningar kommer hållas fortlöpande. Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte?

Ingen allvarlig risk. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Inga förslag.

Beskrivning av verksamhetsbehov som inte kan finansieras

inom befintlig ram Mnkr

1. Rehab, Grundutrustning för arbetsmiljö personal 0,100 2. Rehab, fördyrade leasingkostnader, nytt avtal inom tekniska hjälpmedel 0,500 3. Bemanning på Vård och Omsorgsboende enligt föreskrift, succesiv utökning under maj-dec 2015 (helårseffekt först 2016) 2,631

3,231

Beskrivning av verksamhetsbehov som inte kan finansieras inom befintlig ram 1. Rehab, Grundutrustning för personalens arbetsmiljö

Grundutrustning, utrustning för personalens arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar för att vidta åtgärder och anskaffa/underhålla hjälpmedel för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland personal/arbetstagare. Det saknas medel för drift av grundutrustning.

Var ska ändringarna genomföras? Det finns ingen driftsbudget för grundutrustning.

Vilka arbetstagare berörs? Personal som ska hjälpa brukare med funktionsnedsättningar. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Brukare kan bli mer inaktiva om grundutrustning inte kan användas. Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna är allvarliga om brukaren inte kan delta i det dagliga livet och få individuella behov tillgodosedda. Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte? Risk för personalen att få allvarliga arbetsskador.

Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Inga förslag, grundutrustning är lagstadgat.

44

2. Rehab, fördyrade leasingkostnader, nytt avtal inom tekniska hjälpmedel Var ska ändringarna genomföras? Grundprincipen är att en person med funktionsnedsättning skall få sina behov av hjälpmedel tillgodosedda oavsett var hon eller han vistas. Regionen eller kommunen ansvarar för förskrivningen av personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Men hjälpmedel som används i särskilda situationer kan även vara annan huvudmans eller patientens/brukarens eget ansvar. Vilka arbetstagare berörs? Arbetstagare som arbetar med brukaren är beroende av att brukare har ett individuellt anpassat

hjälpmedel. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? För att ett hjälpmedel skall få avsedd effekt krävs att patientens/brukarens totala livssituation analyseras genom en allsidig och kompetent bedömning och att hjälpmedelsbehovet relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder. Är riskerna allvarliga eller inte? Patienten/brukaren skall ha ett reellt och aktivt inflytande i förskrivningsprocessen om inte kan det bli olika grader av allvarliga konsekvenser för brukaren. Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte? Det är beroende på funktionshinder hur allvarliga riskerna är.

Förslag till åtgärder för att minimera riskerna:

Inga förslag, hjälpmedel är lagstadgat det är beskrivet i hälso- och sjukvårdslagen. 3. Bemanning på vård och omsorgsboende enligt föreskrift, succesiv utökning under maj-dec 2015 (helårseffekt först 2016) I en utredning gjord av Fyrbodal rekommenderar man att bemanning på säbo inte ska understiga 0,75 årsarbetare/ brukare oavsett boendets inriktning. Detta medför en kostnad på 8,555 mnkr för miniminivån beräknad på helårsbasis. (Helårseffekt 2016). Bemanning på vård och omsorgsboende enligt föreskrift (totala behovet 2015 vid succesivt införande =

2,631mnkr) Den 31 mars 2015 träder socialstyrelsens föreskrifter kring biståndshandläggning på särskilt boende (SOSF 2012:12) i kraft. Föreskrifterna kommer innebära behov av ökad bemanning utifrån behovsbedömd vård och omsorgstyngd på våra särskilda boenden. Under 2013 och 2014 har bemanningsgraden på våra särskilda boenden succesivt ökat men är än inte uppe i den nivå som man beräknar kommer behövas för att tillgodose en skälig levnadsnivå för våra äldre boende på särskilda boenden. Var ska ändringarna genomföras? Ingen ökad bemanning på särskilt boende. Vilka arbetstagare berörs? All baspersonal som arbetar på särskilda boende och korttidsboende berörs.

Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Om flertalet brukare är sköra äldre med stort omvårdnadsbehov kan det innebära lägre kvalitet på vården och de sociala aktiviteterna för att personalen inte har den tid som behövs för individuella behov. Är riskerna allvarliga eller inte? Om det under en lång tid är många brukare på enheten som har stora omvårdnads- och vårdbehov finns en allvarlig risk att brukare blir socialt inaktiva och tid för förebyggande vård och vardagsrehabilitering blir lägre än brukarens behov. Riskbedömning för personalen Är riskerna allvarliga eller inte?

Det är en allvarlig risk om personalen har hög arbetsbelastning och har känsla av otillräcklighet under en lång tid. Då finns risk för psykiska och fysiska symtom som kan leda till lägre arbetsförmåga och sjukskrivningar. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna: Handledning, för att på tidigt stadium kunna identifiera symtom som leder till ohälsa. Kommuner som ej verkställer beslutad insats inom 3 månader åläggs med ett vite (ca 100 000 kr per ej verkställd insats)

45

7.3.4 Resultatmål kommunstyrelsen

Verksamhetsmål för Vård och Omsorg Resultatmål för kommunstyrelsen bryts ner till verksamheten under hösten och redovisas för kommunstyrelsen i december.

7.3.5 Framtid

Den största utmaningen för vård och omsorg i Munkedals kommun är hur verksamheterna ska kunna leva upp till de bestämmelser som fördes in i socialtjänstlagen 1 januari 2011 som innebär att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (nationell värdegrund) samt att de äldre ska ges ökade möjligheter till inflytande över hur och när beviljade insatser utförs. För att förtydliga lagkraven har nya föreskrifter med bestämmande regler för ansvaret om personer med demenssjukdom och bemanning på särskilda boenden beslutats och gäller from 31 mars 2015.


välkomna (nöjda)








varannat år (%)- - - 55 - -

61

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015



c. Resultatmål KS: Öka informationen och delaktigheten

till brukare/medborgare inom vård och omsorg


Informationsindex kommunens hemsida - äldreomsorg 91 96 90 90

Andel av personer 80 år folkbokförda i Munkedals kommun, utan kontinuerlig hjälp av

kommunes äldreomsorg som nåtts av uppsökande verksamhet (%)- - - - 100 100

Andel av de som nåtts av uppsökande verksamhet som tackat ja till vidare

information genom hembesök, telefoninformation och/eller utskick av tryckt material

(%)

- - - - 50 50

Hemtjänst

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel

(%)- 94 - 97 95 - 95

Öka antalet aktuella genomförandeplaner där den enskilde varit delaktig (%) - 35 - … 100 - 100

särskilt boende

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål,

andel (%)- 84 - … 95 - 95

Öka antalet aktuella genomförandeplaner där den enskilde varit delaktig (%) - 85 - - 100 - 100

Hälso och sjuvård

Öka antalet aktuella vårdplaner där den enskilde varit delaktig - - - - - - 100

Närstående till avlidna 65+ inskrivna i hemsjukvård erbjudits eftersamtal (%) - - - 20 - 100

d. Resultatmål KS: Öka/utveckla det förebyggande

arbetet inom både vård och omsorgIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Förebyggande/ Uppsökande/ Anhörigstöd

Antal kommunalt drivna mötesplatser/ dagverksamheter riktade mot äldre - 3 - 4 5 - 6

Antal användare av webbstödet GAPET (%) - - - - - - 50

Hemtjänst

Åtgärd genomförts för de som har risk för undernäring, andel (%) - - - - - - 100

Åtgärd mot nedsatt munhälsa bland personer i enskilt boende, andel (%) - - - - - - 50

särskilt boende

Åtgärd genomförts för de som har risk för fall, andel (%) - - - 94 - - 100

Åtgärd genomförts för de som har risk för trycksår, andel (%) - - - 94 - - 100

Åtgärd genomförts för de som har risk för undernäring, andel (%) - - - 92 - - 100

Åtgärd mot nedsatt munhälsa bland personer i särskilt boende, andel (%) - - - - - - 75

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015







År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

7.4 Sektorn för Stöd


Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra. Sektor Stöds andel av kommunstyrelsens budget 15 %.

Arbetsmarknadsenheten

7.4.2 Ekonomisk översikt, ramförslag

Mnkr Budget Budget Budget Budget Budget Förändring

Nämndernas ram 2013 2014 2015 2016 2017 av ramar

Sektor för Stöd 78,837 75,873 76,818 76,818 76,818 0,945

Ramförändring 15,604 -2,964 0,945

varav löner/kapitalkostnad 2,083 1,926 0,948*

varav verksförändring 4,116 -0,580 -0,045

varav flytt av verksamhet 9,405 -4,310 0,042

Ramförändringar 2013-2014

Under 2013 gjordes stora organisationsförändringar. Arbetsmarknadsenheten flyttade från kommunchef till sektor Stöd. Även är ramarna justerade pga. ändrat PO-pålägg som sänktes från 41,66% till 39,5 %. Under 2014 så skedde även en del organisationsförändringar. Flytt av vaktmästare och städorganisation från sektorerna till sektor Samhällsbyggnad. Flytt av resursteamet från sektor Stöd till Barn och Utbildning. Under 2013 utökades sektor Stöds ram med netto 4,1 mnkr under 2013, där ökning av placeringsbudget för barn och unga, ny tjänst ifo, samt LSS boenden gjordes. Under 2014 minskades ramen pga. mindre köpta platser, mindre försörjningsstöd. Tilläggsanslag under hösten för utökning av tjänst och ny placering köpt plats 2,6 mnkr. Under 2014 flyttades resursteamet till sektor Barn och Utbildning. Ramförändringar 2015

Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning för 2015*. Denna kompensation fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag.

Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -0,045 mnkr.

Pga den situation som är inom Sektor Stöd, så har sektorn fått en lättnad i anspassningkrav på 0,800 mnkr som läggs på kommunledningskontor och minskar den buffert som var avsatt för oförutsedda utgifter enligt KF beslut. Resterande minskning på 0,045 mnkr skall genomföras genom omprioritering.

Kommunfullmäktige beslutade att projekt Klara skall fortsätta och att sektor Stöd vid behov äska av kommunfullmäktige. Avsatt 0,550 mnkr

Förslag till anpassning -0,045mnkr samt omprioriteringar

Ramförändring mnkr

Minska köpt plats psykiatri (SoL) vuxna -0,650 Köpta platser Kort tid barn/unga avslut juni 2014 LSS (hemtagning) -1,000 Köpta platser LSS vuxna -0,700 Biståndsbedömare enligt föreskrifter 0,550 Utökning tjänst daglig verksamhet (AME) 0,315 Boende LSS Allmänna vägen ökat behov 0,400

Köpta platser LSS, hemgång 1,015 Över till behov inom sektorn 0,025 Summa Stöd -0,045

Beskrivning

47

Psykiatri köpta platser, 0,650 mnkr SoL täcker behovet av 1 åa biståndsbedömare. 0,100 mnkr kvar som läggs till boende inom LSS.

träda i kraft i mars 2015. Utifrån de nya förskrifterna behöver biståndsenheten utöka bemanningen.

7.4.4 Konsekvens- och riskbedömning

Enheten har i köpt plats 1 miljon helår erbjuds boende i kommunens regi. 400 tkr till boende inom LSS avseende ökande behov. 315 tkr avsätts daglig verksamhet. Köpta plats Vuxen LSS, hemgång 1015 tkr.

(skall fördelas inom LSS verksamheter pga. ökande behov. )

Köpta plats Vuxen LSS, hemgång 0,700 mnkr. (skall fördelas inom LSS verksamheter pga. ökande behov).

Följande verksamhetsförändringar återstår att finansiera:

Verksamhetsförändringar som inte kan genomföras mnkr

Nr 1 IFO: Socionom projekt Klara avslutas 2014 0,550 Nr 2 LSS: Köpta platser/kort tid barn och unga 1,600 mnkr 1,600 Nr 3 AME 0,75 åa 0,300 Nr 4 IFO: Familjehemsplacerade barn 2,500 Nr 4 IFO: Utredningstjänst för att hantera de ökade barnavårdsanmälningar 0,550 Nr 5 1,0 åa Boendestöd utökas 0,455 Summa 5,955

Konsekvens- och riskbedömning av ej prioriterade verksamhetsbehov 1. Klara projektet förlängs inte (0,550 mnkr, socialpedagog) Verksamhetsförändring

Projektet upphör 2015-01-05 Sektorchefens bedömning: Projektet avslutas och därmed avslutas en del av det långsiktiga förebyggande arbetet i kommunen kring barn och unga. På sikt kan den psykosociala ohälsan bland barn och unga öka och därmed ökar risken för ökande kostnader inom skola och socialtjänst och på lång sikt ökande kostnader för samhället i stort. Kommunfullmäktige beslutade att Klara ska fortsätta och Sektor Stöd kan äska årligen om medel. Max 0,550 mnkr. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Generellt inga större risker mer än att den psykiska ohälsan kan öka i de ärenden som projektet idag

arbetar med. Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna är inte allvarliga ur ett generellt perspektiv men kommer naturligtvis ha en påverkan på den enskilde individen i vissa fall. Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Inga allvarliga, får söka nya arbeten i eller utanför kommunen. Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga.

Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Tidig information till personal

Konsekvens- och riskbedömning av ej prioriterade verksamhetsbehov 2. Köpta platser barn/unga kort tid. (Behov 1,600 mnkr)

Verksamhetsförändring Kommunen köper idag tjänsten av privata utförare. Sektorn bedömer att volymen kommer öka markant under 2014-2016 då det finns många unga barn/ungdomar med funktionshinder vars föräldrar söker

korttidsavlastning för egen del samt att barnen/ungdomarna skall få lov att få extra stimulans. Sektorn planerar för att starta upp egen verksamhet och håller på att utreda frågan. Finns idag ingen lämplig lokal för sådan verksamhet.

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2012-12



48

Sektorchefens bedömning: LSS lagstiftningen är tvingande för kommunen. Den enskilde skall ha goda levnadsvillkor. Kommunen måste alltid verkställa beslut som fattas. Kommunen har idag 4 månader på sig att verkställa ett fattat beslut. Kan inte kommunen verkställa beslutet då kan det utdömas ett vite/skadestånd till den enskilda kommunen. Även inom denna målgrupp sker en viss inflyttning/utflyttning till kommunen vilket är svårt att förutse när man planerar verksamhet och budget. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Ungdomar upp till 22 år Riskbedömning för brukare

Vilka risker innebär ändringarna? Inga risker för den enskilde då kommunen måste verkställa beslut. Är riskerna allvarliga eller inte? Inte allvarliga Riskbedömning för personalen Inga risker Kommunen: Kan riskera höga bötesbelopp om man inte verkställer fattade beslut. Finns risk för badwill i media då dessa frågor i vissa fall har ett stort nyhetsvärde i media. Erhåller inte sektor stöd en utökad ram då kommer sektorn att gå med prognosticerat underskott med cirka 1.6 mnkr från 1 januari 2015 avseende köpta platser barn och unga.

Konsekvens- och riskbedömning av ej prioriterade verksamhetsbehov 3. AME, Utökning av ram inför 2015 0,300 mnkr avseende 0,75 åa Verksamhetsförändring Utöka antal platser med 5 stycken på AME/daglig verksamhet/sysselsättning. Trygghetsanställning/Utvecklingsanställning Målgrupp Elever som avslutas från gymnasiesärskolan, samt ungdomar med särskilda behov. Beräknas mellan 3-5

ungdomar i varje årsgrupp. Dessa ungdomar har idag stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och behöver ett stöd för att kunna utvecklas och bli så självgående som möjligt. Dessutom är målgruppen i ett stort behov av att känna en trygghet och tillhörighet. Grupp 1. Ungdomar från gymnasiesärskolans program ex: barnskötare, restaurang storhushåll och vården. Ungdomarna utbildas till medhjälpare i en gymnasieplan men har stora svårigheter att få en anpassad anställning. Grupp 2. Ungdomar med inlärningssvårigheter, behöver stöd och hjälp – små utsikter att klara av att få ett körkort, klarar inte arbetsmarknadsens produktionskrav, behovet är ett ”praktiskt arbete” där man kan få jobba i sin

egen takt. Finns en arbetsförmåga men kräver anpassning och extra stöd. Arbetsförmedlingens insatser ang bidrag Individuella bedömningar då det gäller ungdomar med anpassade behov, c:a 75 % bidrag om det gäller en utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. I vissa fall kan även det finnas en möjlighet till handledarstöd som är upp till 130 kr/dag. Ny elev från Gymnasiesärskola med stora individuella behov 1 till1 behov. Riskbedömning för brukare Är riskerna allvarliga eller inte? Allt fler unga som tidigare fick a-kassa eller annan ersättning för att de var inne i arbetsmarknadspolitiska åtgärder hänvisas nu till försörjningsstöd eller aktivitetsersättning, förtidspension. Detta påverkar individen

stort att känna ett utanförskap. Ny elev: Verksamheten kan inte avsätta personal därför stor risk att verksamheten inte kan verkställa beslutet. Riskbedömning för personalen: Kan orsaka stress utifrån högre arbetsbelastning Vilka risker innebär ändringarna? Risk för vite om beslutet inte verkställs och den enskilde kan drabbas.

49

Är riskerna allvarliga eller inte? Personal avlastas genom att den psykosociala miljön förbättras för unga funktionshindrade. Konsekvens- och riskbedömning av ej prioriterade verksamhetsbehov 4. IFO (3,050 mnkr) Precisera den planerade förändringen

1. 1,0 socialsekreterartjänst (0,550 mkr) utredning barnavård på grund av ökat antal orosanmälningar.

2. 2,500 mkr till ökade kostnader för familjehemsvård barn och unga.

Riskbedömning för brukare 1. Minskad rättssäkerhet för utsatta barn och deras familjer i kommunen som är i behov av socialtjänstens stöd och insatser av olika slag, då socialtjänsten på grund av arbetsbelastningen ej kan hålla de lagkrav som föreligger, tex utredningstid max 4 månader samt krav på uppföljning av pågående insatser. Ytterligare en konsekvens är längre handläggningstid samt sämre tillgänglighet för brukarna. Brukarna kan ej heller garanteras att de krav och den kvalité som följer med BBIC-licensen från socialstyrelsen kan upprätthållas. Inte heller barns rättigheter enligt barnkonventionen kan garanteras på många punkter såsom t.ex. barns rätt att utvecklas, barns rätt till delaktighet, barns rätt till skydd från psykisk och psykisk misshandel samt vanvård. På lång sikt innebär det ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk inom målgrupperna och därmed också ökande kostnader ur ett socioekonomiskt perspektiv.

2. När en utredning påvisar behov för ett barn att placeras i familjehem, har socialtjänsten skyldighet att verkställa detta. Detta kan inte avvaktas eller hänvisas till brist på resurser, vilket innebär att ett budgetunderskott uppstår. Således bör det inte finnas någon risk för en brukare i detta avseende. Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna är allvarliga avseende punkt 1. Riskbedömning för personalen 1. Försämrad psykisk arbetsmiljö på grund av för hög arbetsbelastning som på sikt också riskerar att påverka den fysiska hälsan hos personalen. Risken för ökad långtidssjukskrivning på grund av

stressrelaterade symtom och sjukdomar är stor. Det leder också till ökad personalomsättning som ytterligare bidrar till en försämrad arbetsmiljö för en redan mycket pressad arbetsgrupp både avseende handläggarbyte och stress kopplat till arbetssituation. 2. För personalen innebär det en stress att placera barn till stora kostnader, när man är medveten om att det inte finns tillräckligt med pengar avsatta i budgeten som täcker behoven. Detta är en svår kombination att hantera som blir ytterligare en stressfaktor i vardagen som leder till ökad ohälsa. Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga. Drabbar alltid den enskilde individen vilket också medför risk för psykisk ohälsa. Budget konsekvenser: IFO går in i år 2015 med ett underskott från dag 1.

Konsekvens- och riskbedömning av ej prioriterade verksamhetsbehov 5. 1,0 åa boendestöd utökas (0,455 mnkr) Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Utökning av personal med 1,0 åa. Nuvarande personal stat täcker inte de beslut som skall verkställas inom enheten. Riskbedömning för brukare Finns risk för att besluten inte kan verkställas inom lagstadgad tid. Är riskerna allvarliga eller inte?

Ej allvarliga för den enskilde då enheten måste prioritera de brukare som kan fara illa inom ramen för skälig levnadsnivå. Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Underbemanning leder på sikt till psykisk ohälsa/stressreaktioner bland personalen. Svårt att få kontinuitet i verksamheten utifrån schemaläggning etc. Är riskerna allvarliga eller inte? Allvarliga. Känslan av otillräckliget är en faktor som påverkar den enskilde och arbetsgrupp vilket på sikt leder till psykisk ohälsa och sjukskrivningar.

50

Förslag till åtgärder för att minimera riskerna 1. Tidig information till personal 2. Personalavdelning skall kopplas in omgående. 3. Personal stödjande insatser skall sättas in omgående.

7.4.4 Resultatmål

Verksamhetsmål för Stöd Resultatmål för kommunstyrelsen bryts ner till verksamheten under hösten och redovisas för kommunstyrelsen i december.

7.4.5 Framtid

Ungdomsarbetslösheten/utanförskapet är en stor utmaning i Sverige och därmed även Munkedal. Boende frågan för den yngre målgruppen är också en fråga av riksintresse och också en fråga för Munkedal. Kommunen har också en betydande del av kommuninvånare som står utan egna 1:a hands hyreskontrakt och där då kommunen (socialtjänsten) får gå in och teckna 2:a hands hyreskontrakt med den enskilde. Detta är en fråga som bör arbetas med utifrån den enskildes perspektiv. Vi ser också att vissa privata

hyresvärdar är mindre noggranna i sin referenstagning vilket innebär att kommunen idag har inflyttning av familjer med stora psykosociala problem vilket i sig innebär att kommunen får lägga stora resurser på att utreda barnens behov och därmed tillsätta resurser för att barnens behov skall tillgodoses. En dialog med hyresvärdarna i kommunen bör vara en fråga att föra upp på agendan och där bedömer förvaltningen att en sådan kontakt initialt bör tas av politiken. Migrationsverket har ett antal lägenheter i Dingle där de placerar familjer i väntan på olika beslut. Under de senaste åren har socialtjänsten även varit där med olika insatser. Detta gör vi för att kommunen har det yttersta ansvaret även för dessa familjer och vår bedömning är vi kommer fortsätta med insatser i dessa boende så länge de finns i migrationsverkets ägo.


välkomna (nöjda)








varannat år (%)- - - 55 - -

61

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015



a. Resultatmål KS: Utanförskapet för barn och unga ska

minskaIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Antal hushåll som erhållit bistånd ska minska (eget) - 96 - 84 - - 80

Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 18-24 år (andel i %) - 10,9 - 8 - - 7,6

Barn i familjer med ekonomiskt bistånd - 5 4,3 - - 4,1

Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd - - - 1,3 - - 1,1

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. (%) - 100 - 100 - - 100

Antalet andrahandskontrakt enligt Socialstyrelsens definition ska minska - - - - 14 - 11

Bibehålla det förebyggande arbete ( 5 områden*) - - - - 5 - 5

*Förebyggande: Familjeförskola, Ungdomsmottagning, Beroendemottagning, Öppen

förskola (skolans regi), Klara projekt

b. Resultatmål KS: Ökad livskvalitet för

funktionshindrade: Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende ska öka till 80 % - 69 - 71 - - 80

Deltagare inom LSS/psykiatri ska öka sin självständighet (%). - - - - - - 50

För deltagare inom LSS/psykiatri ska sysselsättningstiden utanför ordinarie

verksamhet öka, tex praktiktid. Öka med 15 %.- - - - - - 15

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015







År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

51

På familjesidan ser vi fortfarande att antalet barnavårdsanmälningar ligger på en stabil hög nivå vilket kommer innebära stora kostnader även under kommande mandatperiod och hög arbetsbelastning inom Individ–och familjeomsorgens verksamheter. Vi ser tyvärr också att missbruket bland ungdomar ökar i kommunen och därmed bör den frågan också prioriteras. En fråga som är väl värd att analysera och titta på är varför den psykosociala belastningen/problematiken är så hög i kommunen. LSS/Socialpsykiatri är också verksamheter som kommer öka utifrån att det inom de närmaste åren kommer att komma yngre personer som kommer ha behov av boende, sysselsättning och daglig verksamhet. Vi ser också att föräldrar till funktionshindrade barn mer och mer efterfrågar insatser i form av avlastning enligt LSS. Detta är en stor ekonomisk post idag som vi bedömer kommer fortsätta att öka. Vår bedömning är att

kommunen utifrån de beräknade volymerna skall kunna starta upp en egen verksamhet i kommunen inom 1 till 2 år beroende på om lämplig lokal hittas. Vi ser också att vissa kringliggande kommuner har samma behov och kan eventuellt tänka sig att köpa våra tjänster om det blir aktuellt. Frågan utreds idag och kommer att presenteras i oktober 2014. När det gäller socialpsykiatrin så är vår bedömning att boendestödet kommer att fortsätta att växa då vi ser en tillströmning av unga vuxna som har behov av detta stöd. De nya föreskrifterna gällande demensvården kommer påverka biståndsbedömarnas arbetssituation i hög grad med ökat antal ärenden då alla personer med boendebeslut skall ha en individuell vårdplan med kontinuerliga uppföljningar. I övrigt så ser vi att Stöd kommer växa rent organisatoriskt vilket kommer medföra ett ökat behov av kontorsutrymme och samtalsrum. Inom flyktingverksamheten och då i synnerhet kring de ensamkommande ungdomarna ser vi att volymerna kommer fortsätta att öka då flyktingströmmen in till Sverige kommer vara fortsatt högt fram till 2017, vilket kommer att innebära en stor belastning på kommunen ifråga avseende lägenheter, skolgång och ny lokal/boende för asyl och PUT

ungdomarna. Sammanfattningsvis så kommer sektor stöd under kommande mandat period, 2015-2019, vara en sektor som kommer växa volymmässigt utifrån att den psykosociala belastningen i kommunen är väldigt hög, så vitt vi kan bedöma utifrån anmälningar och andra referenser, i jämförelse med andra kommuner i närområdet. Och därför bör organisationen anpassas utifrån dessa växande behov då arbetsmiljösituationen inom sektorn har varit väldigt ansträngd under de senaste åren. Vi ser också att behovet av att samverka med andra kommuner blir alltmer viktigt och då i synnerhet kring små funktioner i organisationen och kring funktioner som en liten kommun inte kan driva själv men med hjälp av andra kommuner så går det att lösa, ex socialjour, familjerätt, tillsyn alkohol och familjesamtal/terapi etc.

52

7.5 Sektor för Barn och utbildning


Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning, allt från förskola till vuxenutbildning. Sektorn leds av en sektorchef på 100 %.

Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en förskolechef/rektor som ansvarig för respektive enhet. 36 % av kommunstyrelsens budget är sektor Barn och Utbildning.

Lilla Foss förskola


Mnkr Budget Budget Budget Plan Plan Förändring

Nämndernas ram 2 013 2014 2015 2016 2017 av ramar

Sektor för Barn- och utbildning 182,442 186,796 187,649 187,649 187,649 0,854

Ramförändringar -10,756 4,352 0,854 0 0

varav löner/kapitalkostnad/pris 5,290 4,640 2,963*

varav verksamhetsförändring -1,356 -1,706 -2,109

varav flytt av verksamhet -14,690 1,419 0

Ramförändringar 2013-2014 2013: Inom Barn och Utbildning minskades ramen för verksamhetsförändringar med netto -1,356 mnkr främst för färre köpta platser gymnasiet och flytt Hedekas högstadie halvårseffekt. Satsningar datorer gjordes inom skolan på 0,500 mnkr. Stora omorganiseringar skedde under detta år med flytt av Bibliotek,

Kost, Adm samt minskning PO-pålägget. 2014: Inom Barn och Utbildning fick man en minskad ram ned 1,706 mnkr. Dels för man hade minskade platser, minskade personalkostnader Hedekas pga. omorganisering, minskning av dagbarnvårdare och hemmaplanlösningar inom särskolan. Anpassningar som krävdes var ytterligare 1,6 mnkr då neddragning av 2,75 åa inom förskola och grundskola genomfördes samt bitr. rektor 0,50 åa. Satsningar som gjordes var datorer skolan, 30 % tjänst förstelärare, ökning av budget särskolan samt täckning för ökade kostnader för skolskjutsar med totalt 1,6 mnkr. Flytt av resursteamet från sektor Stöd till Barn och Utbildning samt personalkostnader vaktmästare till sektor Samhällsbyggnad under 2014.

Ramförändringar 2015 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning för

2015. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -2,109 mnkr. Prioriterade verksamhetsförändringar

inom barn och utbildning görs inom ram.

Förslag till anpassning -2,109 mnkr. Alternativ 2 är tjänstemannaförslaget


Alt 1 Samordningsvinst nedläggning av enavdelningsförskolor 0,5 tj i 4 mån -0,070

Planerad förskole-satsning reduceras. -0,350

3,5 tjänster pedagogisk personal, motsvarande en månadslön 28000 -1,689

Alt 2 Samordningsvinst nedläggning av enavdelningsförskolor 0,5 tj i 4 mån -0,070

Planerad förskole-satsning reduceras. -0,350

4,1 tjänster elevassistenter till en månadslön motsvarande 24000. -1,689 Summa BoU ram -2,109

53


Risk- och konsekvensbeskrivningar för minskning av ram med -2,109 mnkr. Bakgrund Sektor barn och utbildning har gjort strukturella förändringar som påverkat kostnaderna genom nedläggning av Fisketorps skola och en flytt av högstadieelever från Hedekas till Kungsmarksskolan 2013. Vidare pågår arbete med strukturförändringar genom att sammanföra en och tvåavdelningsförskolor i

Munkedal till större enheter vid tillbyggd förskola Lilla Foss och vid Önnebacka förskola i syfte att minska kostnader och kunna utnyttja resurser på ett optimalt sätt. En utredning pågår att ta bort enavdelningsförskolor i Dingle med samma syfte. På tur står sedan förskolor i Hedekas. Strukturell förändring har gjorts och görs för hemmaplanslösningar gällande elever på gymnasiesärskolan. Årliga anpassningskrav på sjunde året i rad jämte uppskjutna insatser 2013 pga. anpassningskrav under pågående budgetår innebär att sektor barn och utbildning inför budgetår 2015 ser som möjlighet att göra anpassning är på personal. Anpassningen görs genom samordningsvinster vid omstrukturering inom förskolan samt minskning 3,5 tjänster pedagogisk personal, motsvarande en månadslön 28 000 eller 4.1 tjänster elevassistenter till en månadslön motsvarande 24 000. Pedagogtätheten i resursfördelningssystemet ligger på 2,92 pedagoger/18,5 barn i förskolan, lärartätheten är i resursfördelningssystemet 7,64 i åk1-6 samt 8,2 i åk 7-9. Snitt i riket på grundskolan som helhet ligger på

8,4. Inför riksdagsvalet aviserar samtliga partier en ambition att satsa på förskola och skola i form av olika ”lyft” som innebär särskilda satsningar i form av personalförstärkningar för t ex mindre grupper. Av tidigare statsbidrag t ex. ”Wärnerssonpengar” vet vi att för att motta dessa pengar accepterades inte personalneddragningar i organisationen i övrigt. I Munkedal har en neddragning gjorts med tre tjänster elevassistent 2013 för att anställa två specialpedagoger till den centrala elevhälsan efter Skolinspektionens tillsyn och påpekande. I dagsläget är det svårt att föreslå anpassningar på pedagog och elevassistenttjänster om dessa kommer att innebära att Munkedals kommun inte kommer att kunna få del av statsbidrag till kvalitetssatsningar enligt ovan. Riktlinjer för mottagande av dessa statsbidrag kommer under våren 2014. Att göra anpassningar på pedagogisk personal inom förskola och skola ytterligare en gång kan innebära att neddragningen skulle innebära svårigheter att uppfylla timplanen i olika ämnen i synnerhet gällande

Hällevadsholms skola, Centrumskolan och Hedekas skola, som är våra ”småskolor” samt språkval vid Kungsmarkskolan. På Kungsmarkskolan har nyligen (2013)gjorts en satsning på att höja lärartätheten då den låg på en så låg nivå att det förelåg svårigheter att följa timplanen. Inför valet aviseras även en satsning som innebär att förskoleklass ska göras obligatorisk och att grundskolan därmed blir tioårig. Kommunerna ska då ansvara för att kompetensutveckla förskollärare som undervisar där att bli behöriga att undervisa i F-3. Denna kompetensutveckling förefaller bli en rent kommunal satsning. I SKL:s redovisning av specificering av vissa statsbidrag till kommuner åren 2013-2017 framgår anslag som ingår i kommunalekonomisk utjämning. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppen i SKL:s beräkningar. Dessa bidrag har en koppling till nya reformer

och/eller förstärkningar i lagstiftning. För år 2013 1 611 600 kr 2014: 1 927 800 kr. 2015: 1 866 600 kr 2016:1 689 000kr. Dessa anslag har inte tillförts ram för barn och utbildning 2013, 2014 och 2015. Var ska ändringarna genomföras? Sektorchefens tjänstemannaförslag är Alt 2. Den minskade personalkostnaden vid en utbyggnad av fleravdelningsförskolorna och en stängning av enavdelningsförskolorna är en följd av samordningsvinster vid stängning och öppning. Planerad utökning av förskolor ht 2014 vt 2015 reduceras då behoven inte verkar bli i samma omfattning som prognosticerats. Övrig anpassning kommer att göras gällande personellt stöd (elevassistenter). Uppsägningar måste göras i juni 2014 för att få full effekt fr om januari 2015. Tjänsterna 4,1 motsvarar drygt 35 %. De återstående 65 % motsvarar 7,7 tjänster. Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?

Arbetstagare som kommer att beröras; elevassistenter och stödpedagoger samt förskollärare. Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Samordningsvinsten för pedagogisk personal samt reducerad förskole-satsning skall inte innebära risk för brukare. Det riktade personella stödet till barn och unga kommer starkt att begränsas vilket innebär att vissa elever med ADHD, utvecklingsstörning m m kommer att kunna bli utan/reducerat sådant stöd. Detta kommer att begränsa dessa elevers möjligheter att nå målen för undervisningen. Då dessa elever inte får stöd/reducerat stöd i klassrumssituationen påverkas situationen och möjligheter till god lärmiljö för alla barn/elever i vissa klasser med sämre resultat som följd.

Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna?

54

Samordningsvinsten för pedagogisk personal samt reducerad förskole-satsning påverkar inte. Otrygghet för personal som kommer att sägas upp. Arbetsbelastning ökar för all personal då reducering sker av extra personellt stöd/elevassistenter. För lärare är detta särskilt allvarligt mot bakgrund att arbetsbelastningen här redan bedöms vara hög beroende av olika skolreformer som ökat kraven på dokumentation, uppföljning och analys m m. Är riskerna allvarliga eller inte? Samordningsvinsten för pedagogisk personal samt reducerad förskole-satsning är ej allvarlig. Anpassning 4,1 elevassistenter bedöms riskerna vara allvarliga.

Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Handledning till personal som kommer att sägas upp och till kvarvarande personal.

Uteblivna verksamhetsförändringar 2015 Verksamhetsförändringar mnkr

Nytt avtal 2013, ökade kostnader förbrukningsmaterial, skrivböcker m m 0,700 Fortsatt satsning datorer på förskola, skola 0,300 Lärartäthet högstadiet ökning 0,2 till 8,4, helårseffekt 0,350 Utökning lärartjänster småskoletillägg fr ht 2015 0,450 Kompensation centralt för uppräkning (0,900 mnkr) -0,900 Interkommunal ersättning gymnasieelever uppräkning köpta platser 1,000

Summa BoU ram 1,700

Risker och konsekvenser av uteblivna verksamhetsförändringar 1,700 mnkr

Risk- och konsekvensbeskrivningar på -1,700 mnkr Nya verksamhetsförändringar Nytt avtal 2013, ökade kostnader förbrukningsmaterial, skrivböcker m m (0,700 mnkr) innebär att

inköp måste hållas nere. Begränsningen i inköp av material kan påverka måluppfyllelse och resultat.

Fortsatt satsning datorer på förskola, skola (0,300 mnkr) Skolinspektionen pekade 2012/13 på att Munkedal inte i tillräckligt hög utstreckning satsade på tidsenliga lärverktyg (läs ”plattor” och datorer för lärande) för högre måluppfyllelse. I huvudmannens handlingsplan hänvisades till genomförandeplan för kommunens IKT-strategi varför Skolinspektionen beslöt att inte utdela allvarlig kritik. Att nu upphöra med satsningen påverkar elevernas möjligheter att använda datorer/plattor för lärande och måluppfyllelse. Tänkt påbörjad satsning på förskolan kan inte påbörjas 2015.

Lärartäthet högstadiet ökning med 0,2 till 8,4, helårseffekt (0,350 mnkr). Utebliven höjning av lärartätheten vid Kungsmarkskolan inverkar på skolans möjligheter att ge ämnesstöd till elever i alla ämnen. Utebliven möjlighet att fortsätta höja lärartätheten på Kungsmarksskolan mot riksgenomsnitt påverkar elevers möjligheter att nå minst E i alla ämnen.

Utökning lärartjänster småskoletillägg från ht 2015 (0,450 mnkr). Timplaneförändringar bl. a i ämnet

matematik har genomförts från nationell nivå i åk 1-3. Ingen ramförändring har skett i Munkedal utifrån dessa, vilket kommer att innebära att små-skolorna utan ”småskoletillägg” kan få svårigheter att hantera och garantera elevernas rätt till utökad tid.

Återställning statsbidrag (2,00 mnkr). Risk för återbetalningsskyldighet av statsbidrag pga. regelverk kan innebära ytterligare neddragningar inom verksamheterna.

Interkommunal ersättning gymnasieelever uppräkning köpta platser (1,000 mnkr), Kompensation centralt för uppräkning (0,900 mnkr)

Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Undervisande personal.

Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Nytt avtal 2013, ökade kostnader förbrukningsmaterial, skrivböcker m m (0,700 mnkr). Påverkar

elevernas måluppfyllelse och resultat. Fortsatt satsning datorer förskola och skola avbryts(0,300 mnkr). Påverkar barn/elevernas

möjligheter att använda datorer/plattor för lärande och måluppfyllelse. Lärartäthet högstadiet utökning 0,2 till 8,4, helårseffekt (0,350 mnkr). Påverkar elevers möjligheter

att nå minst E i alla ämnen. Utökning lärartjänster småskoletillägg från ht 2015 (0,450 mnkr). Innebär svårigheter att hantera

och garantera elevernas rätt till timplaneutlagd tid och utökad tid.

Återställning statsbidrag (2,00 mnkr). Risk för återbetalningsskyldighet av statsbidrag pga. regelverk kan innebära ytterligare neddragningar inom verksamheterna.

Interkommunal ersättning gymnasieelever uppräkning köpta platser (1,000 mnkr), Kompensation centralt för uppräkning (0,900 mnkr)

Är riskerna allvarliga eller inte? Riskerna är allvarliga då det gäller barn och elevers möjligheter till lyckade skolresultat.

55

Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Stress och otillfredsställelse pga. av ej uppfyllda mål och med risk för oro, ökade sjuktal och personalflykt. Är riskerna allvarliga eller inte? Risken är allvarlig. Förslag till åtgärder för att minimera riskerna Nytt avtal 2013, ökade kostnader förbrukningsmaterial, skrivböcker m m (0,700 mnkr) Söka material

i andra ramavtal om ersättningsmaterial finns.

7.4.4 Resultatmål kommunstyrelsen


välkomna (nöjda)








varannat år (%)- - - 55 - -

61

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

6. Inriktningsmålet KF:Alla barn och unga får stöd

att göra mesta möjliga av sina förutsättningar

a. Resultatmål KS: : Alla elever ska kunna läsa

(avkoda/ljuda ihop) i ÅK 1. Avkodning (förklaring)

alfabetet och ljuda ihopIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Mätning av alla elevers läsförmåga (andel i %) - - - 100

b. Resultatmål KS: Alla elever i ÅK 9 ska ha uppnått

lägst betyg E i alla ämnen.


Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%) 100 66,1 100 73 100 - 100

c. Resultatmål KS: Operativa målen i matematik enligt

kommunens deltagande i Sveriges kommuner och

landstings satsning Pisa 2015 ska uppnåsIndikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

På alla grundskolor minst halvera antalet elever som 2015 når lägstanivå, jämfört

med 2012, Betyg E 51 73 26

På alla grundskolor öka andelen elever som når högsta nivån jämfört med 2012 (%),

dvs betyg A 1 2 >1

OBS! utfall 2013 avser både ÅK 6+ ÅK 8. Utfall 2012 endast ÅK 8

d. Resultatmål KS: Minst 70% av eleverna som påbörjar

studier vid Introduktionsprogrammets

preparandutbildning ska senast efter två terminer vara

behöriga till nationellt gymnasieprogram.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Egenmätning av elevers resultat. (%) - - - - - - 70

e. Resultatmål KS: Inom sektor Barn- och utbildning

ska personal ha goda ledaregenskaper, ges

komptenshöjning, må bra och leverera goda resultat.Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Minst 90 % ska i medarbetarenkät ange att de erhållit tillräcklig

kompetensutveckling- - - 90

100 % av lärartjänsterna ska vara behöriga ? ? - 100

Minst 90 % ska på medarbetarenkät ange att de mår bra - - - 90

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

År 2012 År 2013







År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

56


7.4.5 Framtid

Samlad forskning inom pedagogik och psykologi bl. a visar att den bästa ”vaccinationen” för att ge en

människa ett gott liv är lyckade skolresultat. Munkedals kommun arbetar vidare i sitt systematiska kvalitetsarvbete för att ge elever möjligheter att göra mesta möjlig av sina förutsättningar. Lyckade skolresultat minskar individers risk för att hamna i samhällsingripande, bli beroende av ekonomiskt bistånd från samhället, fastna i arbetslöshet och annat utanförskap. I Munkedal har elevers skolresultat sjunkit drastiskt de senaste åren. Samtidigt har lärartätheten sjunkit och sjuktalen ökar. Huvudmannen har efter Skolinspektionen tillsyn hösten 2012 lagt upp en handlingsplan för strategiskt och systematiskt kvalitetsarbete i syfte att elevers skolresultat ska förbättras och ge unga i Munkedal förutsättningar för ett gott liv. Denna plan presenterades för Skolinspektionen vid uppföljningsmöte i april 2013. I planen betonas hela skolans lärandeuppdrag; från förskola till gymnasieskolan, att arbeta med den

röda tråden i elevers lärande. I planen ingår även att åter höja lärartätheten framförallt på kommunens högstadieskola. Vidare ingår omstruktureringar gällande särskilt stöd, IKT-stöd i undervisningen mm. Ur ett framtidsperspektiv skulle en kontinuitet och en stabilitet gällande ekonomiska förutsättningar till sektorn gynna utvecklingen för förbättrade resultat och därmed sänka risken för ungas utanförskap och

ökade kostnader i sektor Stöd. Sektor Barn och utbildning arbetar vidare för bättre mål och

resultatuppfyllelse, för utveckling av undervisningen med värdegrund och för alla elevers goda resultat.

57

8. Byggnadsnämnd

8.1 Verksamhetsbeskrivning

Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar bygglov med närbesläktade arbetsområden. Verksamheten regleras bl.a. enligt Lagen om skydd mot olyckor, Plan- och bygglagen samt av kommunens ambitioner inom verksamheterna. Byggenheten ingår i Samhällsbyggnadssektorn tillsammans med enheterna fastighet, park och skog, mark/exploatering samt kostenheten.

8.2 Ekonomisk översikt, Ramförslag

Mnkr Budget Budget Budget Plan Plan Förändring Nämndernas ram 2013 2014 2015 2016 2017 av ramar Byggnadsnämnd varav 2,296 0,545 1,921 1,921 1,921 1,376

Ramförändringar -0,099 -1,751 1,376

Pris-och löneökning,kapitalkostn 0,077 0,025 0,025*

Organisationsförändringar -0,142 -1,556 1,357


2013: Omorganisation; minskat Po -0,062 mnkr och verksamhetsförändringar -0,034 mnkr. 2014: Miljönämnd flyttad till kommunstyrelsen. Verksamhetsförändring: sänkning 0,214 miljönämnd och byggnadsnämnde 0,006 mnkr 2015: flytt av fysisk planering till byggnadsnämnd från kommunstyrelsen 1,382 mnkr Ramförändringar Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning för

2015. Sektorn har i uppdrag att anpassa budgeten med -0,006 mnkr för att uppfylla kommunfullmäktiges

beslut att avsätta 2 % av skatter och bidrag till budgeterat resultat för god ekonomisk hushållning. Prioriterade verksamhetsförändringar inom nämnden görs inom ram. Antagen i byggnadsnämnd 2014-05-22 §15



Allmän besparing -0,006

Summa -0,006

8.3 Risker och konsekvenser

Risk- och konsekvensbeskrivningar på -0,006 mnkr minskad ram.

Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Anpassningen sker genom allmän återhållsamhet. Inom samtliga verksamheter Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Alla, inklusive nämnden

Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna?

Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Inga allvarliga

Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Vilka risker innebär ändringarna? Inga på kort sikt. Om tex utbildningar drabbas kan verksamheten påverkas på sikt.

58

Är riskerna allvarliga eller inte?

Inga allvarliga

8.4 Resultatmål

8.5 Framtid

Munkedal är inne i en aktiv och expansiv fas. Det gäller att gå från planering till genomförande. Intresset för byggnation och etablering i kommunen märks tydligt i antalet pågående planarbeten samt förfrågningar om förhandsbesked och bygglov. Nya PBL-lagstiftningen fr.o.m. 2011 har medfört en ökad myndighetsinsats i de enskilda ärendena. För att fullt ut kunna leva upp till den kommunala ambitionen om snabb handläggning samt god information och rådgivning krävs en flexibilitet samt en rätt anpassad organisation. Detta innefattar bl.a. att arbeta med såväl ordinarie tillsyn som förebyggande information och inspektioner. Samarbetet med grannkommuner avses att utvecklas och nya former för samarbete kommer att prövas. Nuvarande organisation med relativt få handläggare är sårbar. Syftet med samarbete är att minska vår

sårbarhet samt öka möjlighet att tillvarata spetskompetens.


välkomna (nöjda)

a. Resultatmål BN: Ökad tillgänglighet för medborgaren Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall







varannat år (%)- - - 55 - -

61

År 2012 År 2013 År 2014 År 2015



a. Resultatmål BN: Arbeta fram minst ett par




År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

59

9. Lönenämnd

9.1 Verksamhetsbeskrivning

Löneenhetens övergripande uppgift är att ansvara för SML kommunernas löneadministration, pensionshandläggning och försäkringsfrågor samt drift- och sytemansvar för lönesystemen. Löneneheten är en sammanslagning av SML kommunernas löneneheter och skall ansvara för de arbetsuppgifter som åläggs löpande av lönenämnden i Munkedals kommun. Enheten leds av lönechef som politiskt är underställd lönenämnden samt i tjänstemannaledet är direkt underställd kommunchef. De samverkande kommunerna har också en arbetsgrupp bestående av respektive kommuns personalchef samt lönechef med uppdrag att samverka omkring de frågor som har beröringspunkter med löneenhetens uppdrag.

9.2 Ekonomisk översikt, Ramförslag

Mnkr Budget Budget Plan Plan Förändring

Nämndernas ram 2014 2015 2016 2017 av ramar Lönenämnd 2,671 2,435 2,435 2,435 -0,236

Ramförändringar

Ramförändringar Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning 2,8 %.

Nämnden har i uppdrag att anpassa budgeten med -0,236 mnkr för att uppfylla kommunfullmäktiges beslut att avsätta 2 % av skatter och bidrag till budgeterat resultat för god ekonomisk hushållning.

Kapitalkostnader och särskilda konsultinsatser utanför ordinarie avtal avseende datasystem ligger utanför budget för löneenheten och får finansieras av respektive kommun.

Politisk antagen i Lönenämnd 2014-04-23 §4 I budgetprocessen för Munkedal var förslaget för lönenämnd en minskning av Munkedals del på 0,190 mnkr, dock har den politiska lönenämnd föreslagit en minskning med 0,236 mnkr.



Neddragning inom Löneenheten tjänst på 1,5 åa frpb 9,6 åa till 8,1 åa, 30 % Munkedals del -0,236

Summa -0,236

9.3 Risker och konsekvensbedömning

Risk- och konsekvensbeskrivningar på -0,236 mnkr minskad ram inom Löneenheten.

Precisera den planerade förändringen Vad består ändringen av? Löneenhet minskar 1,5 årsarbetare som genererar (-0,236) mnkr för Munkedals kommun.

Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Inom löneenheten. Reducering med 1,5 åa kommer att ske genom planerad pensionsavgång under 2014 motsvarande, 1,0 årsarbetare samt ej återbesättning av vakans motsvarande 0,5 årsarbetare.

Riskbedömning för brukare Vilka risker innebär ändringarna? Inga Är riskerna allvarliga eller inte? Inga allvarliga

Riskbedömning för personalen Vilka risker innebär ändringarna? Förslaget om reducering av personalstaten ligger inom ramen för det uppdrag som utredningen kommit fram till vid sammanslagning av SML:s löneenheter. Syftet är att minska sårbarhet, vara kostnadseffektiv och genomföra rationaliseringar. I jmf med andra kommuner som gjort liknande sammanslagningar är vår justering inom personalstaten rimlig.

Är riskerna allvarliga eller inte? Inga allvarliga

60

9.4 Resultatmål

Lönenämnden fastställer resultatmål utifrån vision/omvärldsbevakning/ och

kommunfullmäktiges inriktningsmål. Målen ska vara uppföljnings- och mätbara. Varje mål

kopplas ihop med mått.

Förslag till Resultatmål för Lönenämnden antas av Lönenämnd 11/11

9.5 Framtid

Löneneheten kommer aktivt att arbeta med ett strukturellt och systematiskt förändringsarbete som skall leda till syftets måluppfyllelse. För att lyckas optimalt krävs ett berikat samarbete mellan såväl SML kommunernas ledning som verksamhetsansvariga inom kommunernas olika sektorer. Det är viktigt att upprätta så mycket av gemensamma standardmodeller som möjligt och att dessa efterlevs av alla berörda parter. Om vi tillsammans lyckas åstadkomma detta finns möjligheter till ytterligare kostnadsbesparingar utan att behöva minska på kvalitet.

3. Inriktningsmålet KF: En trivsam, kreativ och spännande miljö

3.1 Resultatmål lönenämnd: Verka för hög informations- och kunskapsnivå inom nämndens område År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Kompetensplaner för samtliga medarbetare (%)

100 100 100

Utveckla löneenhetens egen webbsida (%)

70 80 100

7. Inriktningsmålet KF: 7. Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra kunder/medborgare

7.1 Resultatmål lönenämnd: För att skapa ökad effektivitet skall nämnden verka för att SML kommunerna arbetar på ett enhetligt sätt År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017

Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall

Antal lönespecifikationer (st) 444 547 547 547

Årsarbetare löneassistenter (årsarbetare)

10,1 8,1 8,1 8,1

Upprätta digitala blanketter förberedda för elektronisk underskrift (%) 0

100 0 0

61

10. Övriga nämnder

Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige består av 35 ledamöter vilka väljs för en tid av fyra år. Fullmäktige väljer ledamöter i alla nämnder och styrelser samt fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet och eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden är mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer etc. I Munkedal sammanträder fullmäktige vanligen sju gånger per år. Sammanträdena är offentliga.

Kommunens revisorer Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och granskar, på kommunfullmäktiges uppdrag, enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Det ingår även i revisorernas uppdrag att, i enlighet med lagen om god ekonomisk hushållning, uttala sig om kommunens resultat är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fastställts av kommunfullmäktige. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är obligatorisk, lagstyrd och kontrolleras av Länsstyrelsen och

Justitieombudsmannen. Om någon pga. sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall tingsrätten besluta om godmanskap för honom eller henne. När det föreligger fara för skadliga handlingar eller huvudmannen förlorar kontrollen över sina tillgångar kan det bli aktuellt att utse förvaltare. Överförmyndaren har tillsyn över gode männen och förvaltarna. När det gäller uttag från spärrat konto, köp/försäljning av fast egendom och andra ekonomiska beslut måste överförmyndarens tillstånd inhämtas. När huvudmännens egna inkomster inte räcker till att arvodera gode mannen eller förvaltaren, är det kommunen som måste ta den kostnaden.

Valnämnd Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för

kommunala folkomröstningar. Valnämnden har 5 ledamöter.

Ekonomisk översikt Ramförslag.

Ramförändring Överförmyndarnämnden kompenseras för uppräkning med 0,130 mnkr. Valnämnden har minskat sin ram med 0,400 mnkr eftersom utökningen av kommunbidraget 2014 var

tillfälligt

Mnkr Budget Budget Plan Plan

Ramar 2014 2015 2016 2017 Ökning

Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897

Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729

Överförmyndarnämnden 0,780 0,910 0,910 0,910 +0,130

Valnämnden 0,410 0,010 0,010 0,010 -0,400

Ramförändring 0,400 -0,270 0 0 -0,270

63

11. Gememsam verksamhet med andra kommuner

Miljö och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. I budget 2015 har man avsatt medel för samverkande nämnder som fördelas ut efter beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun. Räddningstjänsten bedrivs som förbund gemensamt med Lysekil.

11.1 IT-nämnd

År 2012 bildades den gemensamma IT-driftorganisationen med Lysekil som värdkommun. Samverkande

kommuner är Munkedal, Lysekil och Sotenäs.

Verksamhetbeskrivning Verksamheten omfattar IT-drift i respektive kommun. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT

Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster

Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov

Förvaltning av strategiska planer för IT

Den gemensamma IT–enheten uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö

Ekonomisk översikt Ramförslag.

Budget Budget Plan Plan Ramförändr

Mnkr 2014 2015 2016 2017 Munkedals andel 4,606 4,606 4,606 4,606 0

Ramförändring: IT-nämnden har upprättat förslag till budget 2015. I skrivelsen föreslås Munkedals andel är oförändrad. It-nämnden i Lysekil godkände upprättat förslag till budget 2015 2014-04-29 §3. Ramen för IT-nämnden beslutas i juni av kommunfullmäktige i Lysekil. Munkedals andel ingår i Kommunstyrelsens ram enligt ovan.

11.2 Miljönämnd

Den 1 januari 2013 bildades den gemensamma Miljönämnden ”Miljönämnden mellersta Bohuslän” med Sotenäs som värdkommun. Samverkande kommuner är Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Kommunstyrelsen ansvarar för utbetalning av anslag till Miljönämnden.

Verksamhetbeskrivning Nämndens och därmed miljöenhetens verksamhet omfattar i första hand myndighetsutövning för de samverkande kommunerna enligt Miljöbalken, Livsmedelslagen samt övriga berörda lagstiftningar, föreskrifter etc. Miljönämnden skall även stödja och samordna det miljöstrategiska och miljömålsarbetet på uppdrag av respektive kommun samt bistå samverkanskommunerna med yttranden, remisser m.m. inom nämndens verksamhetsområde samt med underlag för den kommunala planeringen och delta i krisberedskapshantering.

Miljönämnden i mellersta Bohuslän ska vara en serviceinriktad myndighet, där syftet med nämndens tillsyn och kontroll är att värna om miljön och medborgarnas hälsa. Valet av aktiviteter och prioriteringar grundar sig huvudsakligen på ett riskbaserat synsätt som kopplas till en behovsutredning. Utgångspunkten är de 15 aktuella nationella miljömålen, tre av Folkhälsoinstitutets folkhälsomål samt de mål som styr livsmedelskontrollen. Därefter sker prioritering utifrån det faktiska läget i miljön,

påverkansmöjlighet samt erforderlig resursinsats. En stor del av tillsynsverksamheten styrs av ärenden som initieras utifrån, såsom tillstånd- och anmälningsärenden, klagomål, remisser m.m. Resterande tid används huvudsakligen till planerad tillsyn och kontroll, projekt samt förebyggande arbetet.Ekonomisk översikt Ramförslag. Ramen för Miljönämnden i mellersta Bohuslän är oförändrad jämfört med den budget som gäller 2014. Antaget 2014-06-12 §62-83 i Sotenäs


Mnkr 2014 2015 2016 2017 Ramförändr

Nämnd 0,033 0,033 0,033 0,033

Munkedals andel 2,037 2,037 2,037 2,037

Summa 2,070 2,070 2,070 2,070 0

64

Ramförändring: Miljöenhetens ekonomi bygger dels på intäkter från tillsyn och dels kommunala anslag. Verksamheten inom Miljönämnden i mellersta Bohuslän finansieras för närvarande till ca 50 % med avgifter. Det är önskvärt att finansieringsgraden ökar med tanke på den nationella intentionen att tillsyn och kontroll ska vara självfinansierad. Då delar av nämndens myndighetsutövning, såsom vissa klagomål, utbrott av smitta, matförgiftning, olycka, remissförfarande, överklagande, rådgivning, m.m. inte är möjlig att avgiftsfinansiera bedöms 65 % kostnadstäckningsgrad vara önskvärd. I skrivelsen föreslås Munkedals andel är oförändrad. Munkedals andel ingår i Kommunstyrelsens ram enligt nedan.

11.3 Räddningstjänsten mitt Bohuslän

Verksamhetsbeskrivning Den kommunala räddningstjänsten kan endast drivas i kommunal regi enligt gällande lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige i Lysekil och Munkedals kommuner har fattat beslut om att gemensamt bilda ett kommunalförbund för att bedriva räddningstjänst i. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN är ett kommunalförbund som bildats från och med 2010-01-01 för att ansvara för all räddningstjänst. Räddningstjänsten har också uppdraget att arbeta med Lysekil och

Munkedals kommuners planering inför allvarliga störningar/händelser. Beredskapssamordning vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Där är dock kommunstyrelsen i respektive kommun den politiska instansen. Räddningstjänsten deltar även aktivt i kommunernas övriga säkerhetsarbete. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN styrs av en politisk direktion. Direktionen består av 4 personer 2 från varje medlemskommun, ordförande, vice ordförande och 2 ledamöter. Ordförandeposten innehavs av Lysekils kommun. I direktionen tas alla politiska beslut vilket innebär att denna utgör både kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ett och samma beslutande organ. Direktionen beslutar om mål och inriktning av räddningstjänsten Mitt Bohuslän verksamhet och utgör även myndighet för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Utredning pågår om att även Uddevalla kommun kommer att ansöka om medlemskap i förbundet. Förslaget

bedöms få skalfördelar vilket i framtiden möjliggör lägre kostnader än idag. 2015 års budget föreslås vara nominellt lika med 2014 års budget vilket i sig är en icke obetydlig besparing. Ekonomisk översikt Ramförslag.

Budget Budget Plan Plan Ramförändr

Mnkr 2014 2015 2016 2017

Räddningstjänsten mitt Bohuslän 9,295 9,309 9,309 9,309 0,014

Munkedals andel ingår i Kommunstyrelsens ram enligt ovan.

Mål och Resursplan (MRP) budget 2015 · kommunens verksamhet och ekonomi för det ... korrigeras utifrån ny prognos enligt SKL cirkulär ... 2014-2015 minskning

Documents