-
Det
var
en
helt
ny
vrl
d s
om
p
pna
de
sig
. Dr
sg
jag
att
wo
w, d
et f
inns
en
stil
i Jap
an s
om
mit
t na
mn
r s
kriv
et p
.
Sid
72
SPETS
TRYGG REBELLLdret har varit Pauls andra skinn i tv
decennier.
Allt r yta.
+ FRN FIN
SALONG TILL
OUTLET: DET
HR R SKJO
RTAN / I TORE
KOV R BAD
ROCKS-
MODET FR
ALLTID OHOT
AT / HATTENS
TID R NU / F
LCKEN GR
ATT
BESE
GRA! / DET H
R R SVERIGE
S FRSTA POL
ISSLJA
DDENNU DESIGNAR VI
Tid
nin
g i t
idn
inge
n:
Kl
dk
od
en,
star
t s.
35
-
1751
Vad r det? r det en mnniska? Aha, nu vet jag. Han var kung fr
lngesen, det r drfr han ser
konstig ut. Han har inga kungaklder p sig.
Jack Rnndahl, 5 r, om kung Adolf Fredrik
Tre redaktionsfavoriter
-
PLAGGET
Tre redaktionsfavoriter
Medverkande Spets vinter/vr 2015 Lisa Grettve, Nils Gruvebck,
Johan Karlsson, Hanna Klumbies, Ellen Nilsson, Malin Larsson, David
Lindahl, Max Lindahl, Rebecca Lundberg, Hanna Rahln, Gustaf
Rosenskld, Jonathan Ryberg, Marie Schagerlind, Rebecka Svensson,
Daniel Winberg, Daniel gren, Jesper hlander
Innehllsansvarig David LindahlPlaneringsansvarig Nils
GruvebckWebbansvarig Rebecca LundbergLayoutansvarig Gustaf
RosenskldBildansvarig Daniel gren
Magasinet producerades vintern 2014/2015 inom ramarna fr
journalistprogrammet vid Gteborgs unversitet, institurionen fr
journalis-tik, medier och kommunikation under handledn-ing av
Ulrika Tengby Holm.
Allt r yta. Spets r till fr mnniskor som vill ha ett intelligent
och medvetet magasin som visar modet bakom kulisserna. Vi grver
under ytan och drivs av en vilja att frst. Flj oss p sociala
medier: @magasinetspets
SPETS
Trots det iskalla regnet som bokstavligen rfilar dig i ansiktet
s lever stan. Under regnhatt och regnrock sitter klder som har bde
mening och ml.
I kyrkorna klr prsterna sig i kaftaner och p torget strosar
sekulariserade i slja. I Majorna i Gteborg sitter en ldertokig man
och lngtar till 50-talets London, medan tv personer p kvinnokken
klr sig enligt konvention. Fretaget Fluffbabes planerar fr personer
post dd och i Bors plggs populatio-nen postordertraditioner.
Om allt det hr lite till kan du lsa om i magasinet du hller i
handen och. Mode r yta men ocks s mycket mer. Vi vill ge er
historier bakom tidstypiska fenomen och traditioner, lta er fundera
ver koder i klder och nyfiket terupptcka grdagens trender.
Vlkomna, kra lsare, och hoppas ni gillar magasinet Spets.Nils
Gruvebck, chefredaktr
Redaktionskollen: Vilket plagg skulle du
aldrig ta p dig?
allt r ytaoch yta r allt.
Lisa Grettve: Lngbyxor som skalas av till vadlnga shorts med
hjlp av blix-tls. Vill inte heller bra valbenskorsett d det inte gr
ihop med min krlek fr bardvalar.
Hanna Rahln: Jag skulle aldrig anvn-da tights som byxor eftersom
rumpans konturer blir obehagligt tydliga. Allt som sticks gr ocks
bort.
Daniel gren: Sotarmssa. Vad r pongen med en jvla mssa som inte
ens tcker ronen? r det inte kallt har jag ingen mssa. Basta.
3
-
PLAGGET
SPETS VINTER/VR
Badrocksmode/25 Torekov kryllar av lttkldda mnniskor Politiska
plagg/36 Klder som ideologiskt uttryck Fngelseklder/46 Ny
kvinno-
kollektion Leve fascismen/50 Varfr klr de sig s bra? Sljan/58 Nu
som arbetsplagg Vrdad kldsel/59 Vem avgr egentligen? Skon/63
Mannen
med aristokratskorna lder och stil/72 Nr slutar man ndra
sig?
Mipsters Religionen har blivit fashionabel. ven fr
icke-troende.
Lder Paul har knt passionen in p skinnet i flera decennier.
Bors Sveriges modecentrum finns i landets 14:e strsta stad. Hur
gick det till?
52
20
29Skurkar Vad sger fiktionens onda utseende om oss sjlva?
48
4
-
PLAGGETSPETS p ntet
Spets r inte bara text. P spets.jmg.gu.se hittar du mer innehll
att se och lyssna p. Hr r vra favoriter den hr ssongen.
spets mter/8Linn Becker dissade polishatten fr
guldmlade tuppvingar. Mt modisten som helst spelar utan regler
och som tror
att hatten r p vg tillbaka.
utrkningen/19Klder kostar pengar. Men det finns en
annan livsviktig resurs som gr t i enorma mngder nr rvaror blir
till plagg.
Spets vet exakt hur mycket.
plagget/26Bde skogshuggaren och konsert-
pianisten br den. Skjortan kommer i mnga former och frgar.
Spets berttar plaggets historia frn underplagg till
statussymbol.
jmfrelsen/34Vilket material r dligt fr havet och vilka
kan ens klassas som miljvnliga? Spets guidar och jmfr.
omsorg/62Somliga gr i vlsktta skor. Det kan du ocks gra efter
att ha lst Spets guide fr hur du bst tar hand om dina dojor.
VAD R DET FR MENING MED ATT D NR DET FINNS
S TRKIGA PRODUKTER?10TANKEN VAR ATT NAMNET SKULLE VARA LO:S
65
ALL PR R BRA PR, MEN BRA PR R NNU BTTRE PR18
BTTRE PASSFORM VINNER INGA HJRTAN P MODEVISNINGAR I MILANO
3860
28
1 Vad r kemtvtt egentligen?
2 Vad r aktivitets-armbandet till fr?
3 Bommul frn Uzbekistan till t-shirt.
4 Nr den hgsta nskan blir galet dyr.
5 Flj med ett second hand-plagg frn inlmning till kund.
1
23
4 5
5
-
PLAGGET
2014 var ret d modehusen tog steget frn att bry sig om vad du
har p dig till att frska pverka vad du har i dig. Skomr-ket Toms
startade ett eget kaffemrke och fashionabla Ralph Lauren lanserade
en egen kafkedja. Spets har tittat i spkulan fr att sia om vad
modehusen kommer att gra under 2015.
TV-spel blir det nya svartaKim Kardashian gjorde det. I r tar
modehusen efter. Spelet dr man brjar-som praktikant p botten och
jobbar sig upp till CEO hos Prada. Allt i hgupplst grafik och med
svra modekatastrofer att lsa lngs vgen.
Res med stilSom motvikt mot Ryanair och andra lgprisbolag
grundas Air Versace som erbjuder frstklassiga flygturer dr
flygs-tolens kldsel r lika viktig som pilotens kompetens.
Moderiktiga andetagI takt med att de asiatiska miljonstderna
vxer, luftfroreningarna kar och fler frstr vikten av att skydda sig
mot sot och partiklar blir det naturliga steget spe-cialdesignade
munskydd i tusenkronor-sklassen. Glm stereotypiska kirurgmask-er.
Vlkommen Masks by Marimekko.
VAD HNDE SEDAN?
Miljpartiets momssnkning fr skrddare
AK
TU
EL
LT
Vinter Spana efter rets nya trender p Stockholm Fashion
Week.
(Stockholm, 26 janu-ari - 8 februari)
Vr Se de stora hundarna visa hur det gr till p Paris Fashion
Week.
(Paris, 4 mars - 11 mars)
Sommar r det svettlkar under tjocka, mrka kavajer som gller i r
igen under Almed-alsveckan?
(Visby, 28 juni - 5 juli)
Hst Fresh Fish - Sveriges rliga modemssa fr lovande
kreatrer.
(Gteborg, septem-ber)
2012 presenterade Miljpartiet frslaget om en momssnkning frn 25
till tolv procent, fr skrddare och skomakare. Frhoppningen r att
rikta uppmrksam-het mot resursslseri och slit- och slng-mentalitet
genom att erbjuda ett konkret alternativ reparation. En snkning
skulle ven omfatta ldre produkter vars miljkonsekvenser r strre n
ett nykp. Frslaget har dock varken kommit med i budgetpropositionen
eller i verenskom-
melsen mellan Miljpartiet och Social-demokraterna.
Tanken med frslaget r att uppmuntra till eftertnksam konsumtion
och drmed frlnga livstiden fr vra godelar. Exakt hur frgan kom-mer
att drivas r oklart i dagslget men frhoppningen r att frslaget kan
komma upp senare under mandatperioden, sger sa Sjberg politisk
sekreterare fr Miljpartiet p Riksdagskansliet.
Spets spr det gr modehusen 2015
2015
Hll utkik. Zlatan har inlett ett samarbete med Dressmann.Slpps
frsta plaggen under 2015?
Fashion per rstid:
TEXT ELLEN NILSSON
TEXT DAVID LINDAHL
FOTO Creative Commons - Mohan at Doha Stadium Plus Quatar6
-
PLAGGET
Mode finns verallt. ven i skidbacken. Spets tog hjlp av Mrten
Kaiser p Kaisers skidbod i Slen fr att hitta ssongens hetaste
produkter.
rtt stil i slen
AK
TU
EL
LT
TEXT OCH FOTO MALIN LARSSON
Superjoy-skidan frn HEAD
Skidtillverkaren HEAD testade lttviktsmate-rialet Grafen infr
ssongen
2015. Succ direkt. Skidan blev snabb, stadig och
lttsvngd. Ett tips r att snabba p om du r sugen p att knipa
ett
par. Ryktet gr att skidorna rasar ut frn lagerhyllorna
sedan Jon Olssons flickvn Janni Delr visat upp skidorna p
sin
blogg. Understll frn Mons vs. RoyaleEtt understll fr den som
vill knna sig jibbig och parkig hela vgen inifrn och ut.
Hoddies,
skinndetaljer och merinoull gr dig helrtt i backe, vffelstuga
och p Afterskin. Har du
glmt att packa partyklder s fungerar understllet ven dr.
Goggles och hjlm frn Poc Heltckande lins och stora
synflt r vad som gller fr ssongens goggles. Till det anvnds
hjlmen Fornix Backcountry Mips. Huvud-skyddaren r framtagen i
samarbete med Karolinska Institutet och Kungliga Tekni-ska
Hgskolan. Det inbyggda MIPS-systemet skyddar dig
mot rotationsvld.
Skidklder frn AtomicFrgerna r mrkbltt och gult, helt rtt fr
rets
ssong. Det r nmligen nertonat som gller i fjllen ssongen 2015.
Om det r gratis? Inte
helt. Nrmare 10000 kr kostar det att se trendig ut p
manchestern. Glm bara inte att stilen p carvingsvngarn helst ska
matcha kldstilen.
Salomon Quest Pro 130Det r inne att tura. D r det ingen
tillfl-
lighet att det dyker upp en lttviktspjxa, och dessutom med
hikefunktion. Med hjlp av den kan du med ett enkelt knpp p pjxans
baksida
gra pjxan mer bekvm att g i. Pjxan gr livet lttare om du vill g
upp p fjllet till den
orrda snn.
7
-
Frdelen med att vara modist,
framfr att vara hattmakare,
r att det inte finns ngra regler.
Det har varit ett uppehll i hattbrandet. Frr bar alla hatt,
sedan blev det mer en kndisgrej. Men nu har utbudet kat och att
mnga vanliga butikskedjor sljer hattar gr det mer lttillgngligt.
Folk vgar mer nu n fr ngra r sedan, sger Linn Becker.
Hon lyfter fram ngra offentliga personer som har haft inverkan p
samtidens relation till hatten. Lady Gaga, som med sina galna och
ofta enorma kreationer gjorda av material som cellofan och
mnniskohr, kan ses som en slags hattavantgardist. Och Hkan
Hellstrm, som gjorde den svarta filthatten trendig igen.
Hkanhatten r en fin klassisk modell. Mnga har brjat bra hatt p
grund av honom. I Linn Beckers atelj i det gamla sockerbruket vid
Gteborgs hamn- inlopp samsas klassiska modeller
i filt och str med mer extravaganta kreationer gjorda av
smycken, fjd-rar och diortyll.
Jag gillar att jobba i ovntade material. Det hr r till exempel
blomsterdekorationsgrejer som jag har spraymlat och som egentligen
ska anvndas i buketter, sger Linn Becker.
Hon visar upp en coiffe, en slags
hrdekoration med en minihatt i botten. Den har frsetts med lnga,
svarta spetsar av torkade palmblad som gr att den nstan ser farlig
ut. Linn Becker inspireras ofta av den moderna storstadens
arkitektoniska former och strukturer och gillar att
jobba stort och dramatiskt men i ltta, transparanta
material.
Frdelen med att vara modist, framfr att vara hattmakare, r att
det inte finns ngra regler, sger hon.
Som examensarbete p Tillskrar- akademin var uppgiften att skapa
hattar och asseccoarer till en uni-
formsbrande yrkesgrupp. Att gra en ny polishatt kndes lite
trist, s Linn valde att jobba utifrn temat dragqueens. Det
resulterade bland annat i en dramatisk skapelse bestende av guld-
mlade tuppvingar, in- kpta p en hnsfarm i Skne.
Fr mig r hattens funktion rent modemssig. Men jag kan upp-skatta
hattar med religis symbolik. Pvens kalott r fin, till exempel. Den
har en trevlig form. l
TEXT OCH FOTO REBECCA LUNDBERG
Hatten r p vg tillbaka. Det tror Linn Becker, nyexaminerad frn
Tillskrarakademien i Gteborg. Spets mter modisten som fredrar att
betrakta hatten som en ren modeaccessoar.
HATTENS RENSSANSSPE
TS
M
TE
R
8
-
hejare p huvudbonader. Nr det gller hattar r Linn Beckers
register brett. I sin atelj i Gteborg skapar hon svl klassiska som
mer extravaganta modeller. Coiffen hon br hr fr sgas utgra ett
exempel p den senare kategorin.
9
-
Vra begravningar blir alltmer individualiserade och ditt avskeds
estestik ska bertta en historia om vem du var. Det som brjade som
en pastellfrgad protest i 1980-talets hiv-epidemi har idag blivit
en marknad. Dden har blivit design.
DEN SISTA FRESTLLNINGEN
Text Rebecca Lundberg Foto Nils Gruvebck
-
DEN sista vilan. Barnkistor i vitlaserad bjrk.
12
ill tonerna av Frank Sinatra glider de framt, knallrosa och
bevingade. De frdas sakta lngs ett transportband frn taket ner mot
betonggolvet. And now, the end is near. P det nedslckta, kyliga
lagret str finkldda mn och kvinnor och betraktar de
strlkastarbe-lysta fremlen. And so I face the final
curtain. Det r invigningsmingel p kistfabriken. Det var lite kul
faktiskt. Premirknsla i be-gravningsbranschen r inte s vanligt,
sger kisttill-verkaren Morgan Lfgren nr han minns tillbaka.
Tillfllet han berttar om r lanseringen av Ang-elbox, en cerise
likkista fr livsnjutare. Vi befinner oss i kvarteret Paradiset i
Nybro. P Rydns, en av Sveriges strsta kistfabriker. Hr tillverkas
rligen runt 25 000 kistor av olika slag och i olika
priska-tegorier. Spnskivor, ek, krsbr. Med eller utan handtag fr
kistbrarna. Och i olika storlekar. Den frsta syn som mter
kistfabrikens beskare r
staplar av vldigt sm kistor i vitlaserad bjrk.Historien om
kistan Angelbox brjade 2009.
Entreprenren och festlskaren sa Scharin drack champagne med en
vninna och pratade om dden. S fddes idn om en kista utver den
vanliga, med champagneglashllare och utrymme fr handvska. P plats i
fabriken visar hon och Morgan Lfgren upp det bjrta resultatet.
Prlsponten hr representerar champagne-bubblor, sger sa Scharin.
Jag knde att vad r det fr mening att d nr det finns s trkiga
produk-ter? Det r hemskt nog nd. Mste man dessutom begravas i ngot
fult?
sa Scharin driver livsstilsfretaget Fluffbabes. De sljer
hgklackade galoscher och stlull i rosa fr att gra livet lite mer
fluffigt och glamourst. Men hon driver ocks Never ending story:
dds-stilsfretaget. Med det vill hon lansera begravning-en som ett
sista party. P fretagets hemsida kan du vlja om du r kosmopolit,
globetrotter eller
T
-
Frst ska alla grta. Och sedan
ska de vara jtteglada.
ANGELBOX. sa Scharins kista med champaneglashllare och utrymme
fr handvska.
trdgrdsfantast och inspireras att anpassa din begravning med
produkter utformade efter just denna persona. Kanske ser du din
framtid som stoft i urnan Angeldust?
De senaste tio ren har psalmer bytts ut mot Spotify-spellistor
och kistor i diverse nyan-ser av brunt fr allt strre konkurrens av
mer vghal-sig design. Begravnings-entreprenrer r verens om att
estetiken vid en begravningceremoni fyller en viktig funktion. Och
s har det alltid varit. Sorgsljan, sorgbandet, svep-ningsskjortan,
de svarta likbilarna, gravstenen och katafalktcket r symboler som i
olika skeden har varit obligatoriska bestndsdelar vid en
traditionell, kristen begravning.
Det som har skett idag r en slags individualise-ring och
intimisering av begravningen. Religionens monopol p ritualen har
upphrt och nu kan cere-monin utformas nstan hur som helst.
Marknaden salufr en uppsj produkter och genom att surfa in p en
hemsida kan du gra dig sjlv till ett slags post mortem-regissr ver
din frgnglighet.
Vi ser en kad individualism i hela samhllet, sger etnologen och
forskaren Lynn kesson. Och vi kan se att det r viktigt att framhlla
jaget och den unika individen ven som dd. Begravningens estetik ska
stmma verens med den ddes person-lighet.
Inom branschen mnar man om den ut-vecklingen. Exempel-vis
erbjuder bde Fonus och Sve-
riges Begravningsbyrers Frbund numera arkiv-tjnster dr man kan
fylla i alla nskningar man kan tnkas ha infr sin egen sorti: vilka
ens favo-ritfrger r, om man gillar jazz eller svensktopp, vilka
klder man tycker om och om ngot srskilt
krt freml ska f flja med i kistan. Och sedan arkiven
digitaliserades 2010 har anvndandet kontinuerligt kat, enligt
SBF.
P kistfabrikens skrdderi tillverkas ocks innan-mtet till
kistorna: tcken och kuddar fr den sista vilan. Och hr sys
svepningsskjortorna: specialde-signade bomullsplagg utan baksida,
ltta att kl p en kropp nr likstelheten trtt in.
Svepningsskjorta r s galet fult, sger sa Scharin. Som en
sjukhusdrkt. Den fr vem som helst att se ut som ett lik, det r ju
inte speciellt kul. Jag vill inte ligga i en ful drkt resten av
mitt liv. Eller dd. Det ska inte vara s allvarligt, att d r illa
nog nd. Eller ocks r det jttehftigt! Det vet vi ju faktiskt
ingenting om.
Men r inte dden allvarlig, d? Mja, kanske. Det r ju allvarligt
fr dem som r kvar. Fr dem r det frsts frfrligt sorgligt. Men fr den
som dr vem vet? Hela tiden s handlar det hr projektet om att ge
mnniskor lite hopp. Och framfr allt mig. I och med att det var s
det brjade.
sa Scharin har sjlv en klar frestllning ver hur hennes egen
begravning ska bli.
Det ska vara pompa och stt och massor av champagne. Frst ska
alla grta.
Och sedan ska de
13
-
14
vara jtteglada. ver att de knt mig. Jag kommer att dirigera det
hela hrt, sger hon.
Hon har redan delegerat ansvar ver musik och rekvisita till tv
yngre vnner. Shirley Basseys I am what I am ska spelas. Och hon
vgrar svep-ningsskjorta. sas kropp ska vara kldd i hennes allra
galnaste klnning: en specialuppsydd replika av den rosa
paljettklnning Marilyn Monroe bar i Some Like it Hot. Hon tar fram
Spotify-listan som spelades vid sin pappas begravning och stter p
en technoversion av Albiononis Adagio i G-moll.
Begravningsentreprenren blev chockad ver valet, berttar sa Scharin,
nstan stolt.
P Rydns kistfabrik i Paradiset har man tillverkat kistor sedan
1904 och de senaste ren har man inlett flera nya samarbeten. sa
Scharin r en av innovatrerna, men ven glaskonstnren Ulrica
Hydman-Vallien har designat en blomsterdekore-rad kista, och den
senaste samarbetspartnern r den danske industridesignern Jacob
Jensen. Fr 15 000 kronor kan du bddas ned i den minimalis-tiska
kistan Diamant, som pminner om en sdan bde till form och
glansighet.
De r jttelckra, sger sa Scharin nr hon betraktar de tre kistorna
i rtt, svart och vitt.
Det r ett riktigt hantverk i bjrkplywood, gjord av 32 delar. En
jttegrej att stta ihop. Det var Jacob Jensen sjlv som tog
initiativet. Han vaknade en morgon efter en ganska blt fest i sin
tecknar-stuga p Jylland och hade liksom mlat kistor p servetter,
berttar Morgan Lfgren och stryker fingrarna lngs kistans
blankpolerade yta.
sa Scharin tror att trenden med designkistor kommer att vxa,
snart r det dags fr den indivi-dualistiska fyrtiotalistgenerationen
att vika hdan.
-
15
Never ending story. Frra sidan: specialuppsydd replika av den
rosa paljettklnning som Marilyn Monroe bar i Some Like it Hot. Den
hr sidan: sa Scharin har en klar bild ver hur hennes begravning ska
se ut.
-
16
I Rydns kistfabrik. verst frn vnster: montering av kistor;
svepningsskjortan, ett specialdesignat bomullsplagg utan baksida,
hller p att sys; sprayning av sa Scharins kista Angelbox i cerise
och svart; en skruvpistol som justerar skruvarna till rtt
tryck.
-
Den grekiska bokstaven lambda
symboliserar enhet under frtryck.
17
Och ven fr den allt strre skara som vljer att kremeras r kistans
utseende betydelsefullt.
Begravningen i sig r ju en jtteviktig hndelse fr
sorgebearbetningen. Mycket handlar om hur det r dr, runt omkring. P
minnestunden och i kyr-kan. Hur det ser ut. Och om kistan kremeras
eller om den grvs ner Ja, den frsvinner ju i vilket fall, sger
Morgan Lfgren.
Att anpassa begravningen efter individen var en id som fick fste
i Sverige under 1980-talet. Det brjade som en protest. Vid den hr
tiden brjade bi- och homosexuella mn insjukna
och d i hiv. Homosexualitet var stigmatiserat och sjukdomen var
skambelagd, vilket ledde till att ddsorsaken ofta tystades ned vid
begravningar av aidssjuka. Etnologen Ingeborg Svensson har skrivit
avhandlingen Liket i garderoben, som handlar om hivepidemin och
begravningar i Sverige.
Mnga fick erfarenhet av att de avlidna begrav-des i
ursprungsfamiljens regi. Vnner och pojkvn-ner knde inte igen hur
den avlidne framstlldes. I vrsta fall var de inte ens vlkomna p
begravning-en. Begravningen skedde ibland helt bortom de nra
relationer man levde med i sin vardag. All den hr erfarenheten av
frnekelse ledde till att allt fler brjade planera sina
begravningar. De ville frskra sig om att begravningen skulle spegla
det egna livet och inte ngon annans, och att deras nra och kra fick
plats som nrmast srjande. Annars var det inte den avlidnes
begravning, sger Ingeborg Svensson.
Genom att bryta mot den traditionella begrav-ningens estetik
blev aidsbegravningarna mot-stndsakter mot det uppfattade
hyckleriet. Man ville iscenstta det levda livet genom att anvnda
sig av en slags identifikations-skapande rekvisita. Vissa
begravningar gick helt i rosa: rosa rosor, rosa triang-elformade
kransar och rosa flaggor med lambdatecken. Andra begravningar var
lila. P en lila begravning ombads prsten bra den lila stolan,
gsterna bar lila plagg och programmet, kistan och katafalktcket var
lila. Frger som sedan Hitlertysklands triangelmrkning har varit
sym-boliska inom homorrelsen.
De hiv- och aidsdrabbade kom att bli en slags frtrupp till den
individualisering och intimisering som senare skett av
begravningar, sger Ingeborg Svensson.
Idag utfrs mer sllan begravningar som en del av en kollektiv,
politisk manifestation. Hivepidemins pverkan p
majoritetsbegravningarna handlar
om intimitetens estetik snarare n om organiserat motstnd. Hur
man genom musikval, frger och meny p minnesstunden frsker
tergestalta den frnvarande.
Men: finns d inte risken att vi trivialiserar d-den med all
denna extravagans? Ett ord som vger tungt i begravningsbranschen r
vrdighet, och de aidsbegravningar som skedde under 80-talet fick
kritik fr att likna spektakel. I sin avhandling be-skriver
etnologen Ingeborg Svensson just detta: hur exempelvis rosa setts
som en ffng frg och drfr ansetts olmplig i sorgesammanhang. I
jmfrelse stlls mer manligt kodade frger som svart, brunt och
grtt.Under 80-talet kallades rrelsen mot den personliga begravning
fr en estetisering, ngot som Ingeborg Svensson tycker r lite
mrkligt.
Den traditionella begravningen r ju lika mycket estetik, bara en
annan. Det som hnde p 80-talet var att man brt mot den vanliga
estetiken. Det fanns en frestllning om att man skulle srja p rtt
stt. De personligt utformade begravningar-na kallades ibland
glttiga. Det riktades kritik mot att de skulle vara mer form n
innehll och att de drfr inte uppfyllde begravningens funktion som
sorgeritual.
Ingeborg Svensson ser dock en dubbelhet i dagens kade
intimisering. Vi har en ideologi som sger att vi ska vara
personliga, anpassad efter en marknad som skapar fler och fler
produkter. Vi frvntas iscenstta vra jag med hjlp av de produkter
marknaden tillhan-dahller. Vr s kallade personlighet r en del av
ekvationen. Man r personlig, men p ett ganska
likt stt. Vi r intima, men samtidigt anonyma. Fr de hiv- och
aidsdrabbade p 80-talet var situationen extrem. Man avvek frn
normen och bejakade det normbrytande fr att man var frtryckta,
utrotningshotade. Samma handling idag
betyder inte samma sak som d, sger Ingeborg Svensson.
Lten som spelades under Angelbox invignings-mingel var Frank
Sinatras My Way. En individua-lismens lovsng som representerar ett
nytt frhll-ningsstt till dden. Frn att ha varit religionens
angelgenhet har dden i allt hgre utstrckning blivit ngot som tillhr
den privata sfren, och som individen sjlv ska ta ansvar fr. Dr
begrav-ningen blir en slags frestllning vars rekvisita och
soundtrack ska gestalta din unika person. Dr du kan frmultna i
paljetter och dr valet av kista sger ngot om vem du var. l
-
Vlgrenhetsorganisationerna r inte lngre ensamma i
kldinsamlingsbranschen nu har de ftt konkurrens frn modejttarna.
Men vad har H&M att tjna p gamla skjortor? Max Lindahl ger dig
en cynikers svar.
De senaste tjugo ren eller s har den globala handeln med anvnda
klder mngdubblats, och idag uppgr den rliga omsttningen till runt
trettio miljarder kronor. Samtidigt har medvetenheten hos
kldkonsumen-terna kat - vi njer oss inte lngre med att en t-shirt r
billig, vi vill ocks kunna kpa den med gott sam-vete. Det r mot
bakgrund av dessa utvecklingslinjer som man ska se de stora
kldkedjornas satsningar p second hand den senaste tiden: Det finns
pengar att tjna, och det finns pr-vinster att hmta hem.
Lt oss brja med pengarna. Visst, dr bedyrar kldfretagen sjlva
att de inte tjnar en enda krona p verk-samheten. H&M uppger
till exempel att alla intkter gr tillbaka till vra kunder, doneras
till lokala vlgren-hetsorganisationer och investeras i
tervinningsutveckling.
Men det r i vilket fall inte p de insamlade klderna som fretagen
hoppas tjna sina pengar det r genom kad konsumtion frn oss kunder.
Lmnar du dina plagg hos Emmaus fr du nja dig med att ha gjort en
god grning. Gr du istllet till Weekday fr du en rabattcheck du kan
anvnda nsta gng du kper
nya klder och varfr inte gra det nr du nd str dr i butiken?
S mycket fr de ekonomiska vin-sterna. Det andra gllde varumrket.
Dr lyder resonemanget att all pr r bra pr, men bra pr r nnu bttre
pr. Och bra pr i det hr samman-hanget r sdan som ger en bild av ett
ansvarstagande fretag med ett brinnande engagemang fr hllbar
utveckling. Och vad kommunicerar just det mer n en egen, icke
vinst-drivande kldinsamling?
Mste man se p det s cyniskt, undrar ni nu. r det inte bra om
fler plagg teranvnds istllet fr att hamna i soporna? Givetvis r det
s. Men om det samtidigt innebr att vi handlar mer nyproducerade
klder, r egentligen inte mycket vunnet.
Och vill man vara riktigt pes-simistisk kan man ppeka att det
faktiskt inte r helt problemfritt att lmna sina klder hos Myrorna
hel-ler. Fr ven de, liksom vriga vlg-renhetsorganisationer som
sysslar med kldinsamling, exporterar merparten av sina klder till
utveck-lingslnder. Dr, menar kritikerna, bidrar infldet av billiga
klder till att den inhemska produktionen sls ut, med arbetslshet
och utebliven
industriutveckling som fljd.S vad borde man gra med sin
avlagda gamla flanellskjorta? I en vrld dr inget r perfekt, r
nog insamlingsldan trots allt den bsta destinationen oavsett var
den str ngonstans.
Drfr startar H&M egen kldinsamling
18
-
PLAGGET
Vrider vi p kranen fr vi svenskar direkt vrldens renaste vatten
i glaset. Samtidigt r frskvatten en bristvara i andra delar av
vrlden. Men vad har det med klder att gra?
varav 21 % r ltt tkomligt i sjar och floder
r 2.5 % frskvatten ...
97,5 % saltvatten
79 % bundet i
inlandsis, permafrost och trsk-
marker
x 4 420
33 CL
av JORDENS vatten...
Klder kostar vattenDenna lilla del ska rcka till oss alla,
men
nd plgas stora delar av vrlden av torka och medfljande svlt.
En helt vanlig t-shirt kostar i butiken 100 kronor. Men det har
kostat i minsta laget
1 500 liter vatten fr att tillverka den. Vra konsumtionsmnster
gr detta mjligt, d man i till exempel bomullsodlande lnder
vill hlla ner kostnader och drmed inte kan eller vill
modernisera jordbruket och minska vattenkonsumtionen. Vill du
matcha din nya t-shirt med ett par snygga jeans kostar det
8000 liter vatten.
33 CL
TEXT OCH ILLUSTRATION JOHAN KARLSSON
varav 1 % r ytvatten ...
99 % bundet i glacirer,
polaris och i jordens inre
Vad kostar dina klder?
(1,386,000,000 kubikkilometer)
Vattendata: UsGS, WWF, Naturskyddsfreningen
x 24 240
=
KatastrofP grund av bristflliga skerhetstgrder dog 2 259
mnniskor och mer n 500 000
skadades nr giftgas lckte ut frn en fabrik i den indiska staden
Bhopal 1984. Det som hu-vudsakligen tillverkades dr var carbaryl,
ett
bekmpningsmedel som r frbjudet i Sverige men anvnds p flera hll
mot skadedjur p bomullsodlingar. Lnge fick de som bodde i nrheten
lida, och vattnet de dricker n idag
br giftiga spr av katastrofen. Vi konsument-er betalar en
smsumma i affren fr vra plagg. De som betalar allra mest r de
som
tillverkar klderna. Allra mest betalar vattnet. Vr dyrbaraste
godel.
UT
R
KN
ING
EN
19
-
20
-
21
Lder en gammal
rebellI en labyrintliknande inomhusmarknad bland punkare,
gothare och nyromantiker utforskar Paul Srensson frn Onsala en
ny vrld. Det r tidigt 80-tal och hr p Kensington Market i London gr
hantverk och uppror hand i hand. Inne i skinnbutiken Wendys iakttar
Paul tillverkningen av punkaccessoarer, kreativt samman-fogade
nitar, tygmrken och lder. Bilderna etsar sig fast i hans minne och
blir till ett embryo han en dag
kommer att frvandla frn drm till passion.
Text och foto Daniel gren
-
22
En promenad sderut till Kings Road. Dr lg under sjuttiotalet
Vivienne Westwood och Malcolm McLarens butik som 1974-76 gick under
namnet SEX, skrivet med stora rosa bokstver. Sex Pistols Sid
Vicious var en av Londonpunkens mnga stora namn som ocks jobbade i
butiken.
Det r svrt att ens brja berkna vad punken betytt fr modet, sger
Eva Andersson som r mo-dehistoriker p Gteborgs universitet.
Ldret nr sitt klimax som upprorsmakare nr sjuttiotals-punken
drar influenser frn naziunifor-mer, motorcykelgng och
hypermaskulina lderb-gar. En total fusion av allt man d sg som
dekadent som till slut absorberades och avvpnades nr modevrldens
finrum sedan accepterar Westwood och McLarens skapelser. ven om de
subkulturella kvarlevorna idag finns kvar mitt ibland oss s kan
chockvrdet aldrig n samma styrka igen.
Man chockerar med nazi-flrt, knuttar, sex p alla stt och
bgkultur. Bara att ha gylf fram [som kvinna] var sexuellt
utma-nande p 60-talet, tnk dig d en brud i skinbrallor! Idag kan
man st hr och undervisa i skinnbyx-or, mjligtvis att det kanske
inte funkar om man jobbar p bank d. Ska man chocke-ra nu, d fr man
vl dra ngon kopplad i halskrage genom stan, sger Eva Andersson.
En novembereftermiddag i en butikslokal p lvs-borgsgatan i
Majorna rinner de frsta solstrlarna p veckor in genom fnstret.
Verkstadsbutiken r fylld till brdden med en blandning av
lderpro-dukter, arbetsmateriel och subkulturella referenser i ett
svrtolkat organiserat kaos. Nr Paul Srens-son ppnade Bullitt
Leather hade det gtt nstan tjugo r sedan Kensington Market, och
idag har Bullitt funnits dr i nstan tio till. Paul str bakom disken
och demonstrerar en liten bit lder, som han vnder fram och
tillbaka. Tillsammans med snicka-ren Martin Abrahamsson p andra
sidan diskuterar de hur de bst ska designa den den lilla lderbiten
till ett handtag fr en mbel som Martin jobbar p.
Skinn har anvnts i flera tusen r, frst som rudimentrt skydd mot
elementen men efter att mnniskan brjade sl sig ner i bosttningar
fick skinnet en ny roll. Fr Paul r materialet fortfaran-de levande,
han tar avstnd ifrn massproduktion
och dess inbyggda livslngd. Han uttrycker att han knner ett
ansvar fr sina produkter, att de ska hlla.
Det ska vara vegetabiliskt garvat, det r mest naturligt och mest
hllbart. Jag kper frn svenska garverier och d r det skandinaviska
rhudar. Men det r en stor apparat innan huden kommer till mig, sger
Paul Srensson.
Nrheten till hantverket fanns under uppvx-ten mest i pappans
garage. Han var ingenjr och i garaget hade han sin verkstad. Ett
koncept Paul job-bar med r Redesign att ge gamla saker nytt liv.
Det kan vara allt frn att fixa till en gammal jacka till att ta
ngot han hittat p loppmarknad eller som folk slngt och gra en helt
ny design av det. I ett hrn i lokalen str en pall gjord av ett
bildck.
Vldigt lnge var lder mycket billigare n tyg och under lng tid
anvndes skinn som framfrallt arbetsklder. Den ikoniska knuttejackan
brjar som skyddsplagg, sen har vi militruniformer, som tyskarnas
uniformer, sger Eva Andersson.
Men efter den industriella revolutionen var massproducerade
textilier det nya billiga och idag r lder dyrt.
Men det var inget som hindrade punkarna - att stjla saker p
marknadena var ett stt att gra ett statement. Man bodde i squats,
man stal, det var snt man gjorde, sger hon.
Cowboys r en amerikansk srhistoria, som gr att associera till
bde maskulinitet och hrt arbete men det r frst p nittonhundratalet
som skinn brjar ge de flesta associationer som vi fr idag. Och
funktion fregr bde modet och uttrycket. Det fanns en oro i samhllet
efter kriget samtidigt som en ny generation fick mjligheten att ska
ngot annat i de begynnande vlfrdssamhllena. Det r genom
populrkulturen efter kriget som skinnet fr sitt stora genombrott
och en ny identitet.
Det r svrt att vara coolare n ett flygaress! Samma sak med
motorcykeljackorna, allt r knutet till vldigt manliga saker, det
blir hypermaskulint. Vi har till exempel Marlon Brando i The Wild
One han har T-shirt, skinnjacka, stora skinnboots, uppvikta jeans
och skinnkeps - det var otroligt mas-kulint och rebelliskt. Ur det
vxer sedan lderbg-kulturen fram, sger Eva Andersson
Det r svrt att ens brja berkna
vad punken betytt fr modet.
-
23
P en hylla ver huvudhjd str en blandning av prylar - en
Tiki-staty, ngra bowlingkglor och en svart ddskalle sticker ut.
Bakom altaret hnger en bild p Steve McQueen i rollen som polisen
Frank Bullitt frn filmen Bullitt frn 1968.
Paul berttar att Tiki-prylarna har sitt ur-sprung i att
amerikanska soldater tagit hem dem frn kampanjen mot japanerna i
Stilla Havet under kriget. Tiki kom sedan till honom via
entu-siasttrffar fr retro-bilar i 50-talsstil. Bandet med
subkulturerna finns kvar, dr kan han trffa bde kunder och
vnner.
Lite senare s plingar drren till och in kommer en man med
skinnskor och en ldre brun skinnjacka fodrad med ull p insidan. Han
frgar efter pln-bcker och Paul brjar prata material fr ndamlet,
ldret kan formas och frgas. Nisse vill inte frekomma med namn och
bild men nr jag frgar vad lockelsen med ldret r fr jag svar:
Det knns hllbart, det r snyggt och naturligt. Hela
amerikanagrejen amerikansk musik r vl ngon slags frebild. Jag har
brjat kpa mycket
second hand ocks, sger han. Nisse skulle kunna vara en som hnger
p de
hr biltrffarna. S kan de se ut, och han kndes lite alternativ s,
sger Paul.
Paul valde aldrig tryggheten utan flyttade tidigt in till
Gteborg dr han jobbade p krogar och spelade trummor i ett band som
hette Sonic Walther. Rolling Stones, Led Zeppelin,Television
och Ramones var ngra influenser. ven i Pauls fall s knyter
rockmusiken samman
alla trdarna. Man fick pussla med tider frn
olika stllen nr man jobbade i krog-vrlden. Vi spelade mycket och
var ute p vad jag tyckte var vldigt bra svart-
klubbar, som Draupner, Vstgta nation och Mox. Nr jag brjade
lyssna p musik,
d backade jag tjugo r direkt. Engelsk pop. Kinks, framfrallt The
Who. Keith Moon var helt
klart den galnaste trummisen, ingen spelade ens i nrheten han
var definitivt favoriten, sger Paul.
Runt omkring honom fanns ocks med det ldret. Han berttar att de
klassiska skinnjackorna fanns dr - varenda punkare hade en. Det
hnder n
Don har kommit till verkstan fr att f sin mc-vst tillfixad.
-
24
idag att ngon punkare trillar in i butiken, det r en kille som
terkommer men han kommer mest dit fr att snacka, sger Paul. Jag
frgar om han trivs i subkulturernas vrld:
Absolut, jag ser ngon gldje och frihet i de mnniskorna. ven om
de inte har ngon ekono-misk trygghet s r de lyckligare. De har vgat
gr ngot annat, det r ju en styrka. Det frsker jag pminna mig sjlv
om ocks. Jag har faktiskt vgat.
Ytterdrren plingar till och in kommer en man med lngt svart
skgg, han har en plastpse i han-den.
Tjenaaa! Hey man, whats happening? sger Don p bred amerikanska
och skakar hand med Paul. De fortstter smprata medan Don strcker
ned sin hand i kassen och drar upp en MC-vst, komplett med
backpatch p ryggen. Lukten av motorolja sprider sig i rummet.
Boozefighters 1946 str det p tygmrkena p ryggen, klubben r en av de
tidigaste fortfarande aktiva motorcykelklubbarna. Klubbens
tillkomst portrtteras i kultfilmen The Wild One frn 1953 med Marlon
Brando samma film som Eva Andersson nmnde.
ven om Boozefighters aldrig anammat det ikoniska outlaw-signumet
1% p ryggen s skrm-mer fortfarande MC-knuttar. Hells Angels knner
alla till, och med den populra TV-serien Sons of Anarchy s har
knuttarna auktualiserats som bad boys igen. Punkens band till
motorcykelkulturen gr sig pmind nr punk- och rocklegenderna Hen-ry
Rollins, Courtney Love och Marilyn Manson tar plats som skdespelare
i serien. Paul kollar igenom fickorna i skinnvsten.
No guns in this one! sger Don. Paul ger honom en frgande blick.
Men s r vi ju i Sverige, Don fortstter:
In the States I always had one. But you cant carry here, not
legally. It felt weird when I touched back here or when I didnt
feel it back there. I had it for years, you know! sger Don.
You had it in your belt? frgar Paul. Nah, in my pocket, in my
pants. Unless I was
riding, I had a nice pocket but that was a different vest, sger
Don.
Don hr till Boozefighters chapter 116, ett chap-ter som r
baserat i Belgien men med medlemmar i flera europeiska lnder. Efter
jul ker Don till Gran Canaria i tv veckor. Han har ftt hra att det
bara r en massa gamla svenskar dr. Hans uppror r ver fr lnge sedan.
l
Paul jobbar p att frdigstlla ett mobil-fodral i lder vid en av
sina mnga arbetsytor i verkstan.
-
drygt hundra r. Fiskare och skeppare slde och fastighetspriserna
steg. Badrocksmodet kommer frn familjesemestern dr man bodde ttt
och sgs vid bad och bullkp. Pkldningen skts upp eller s avstod man
frn att kl p sig ordentligt. Idag r Torekov en vlmende plats gstat
av mnga nringslivstoppar under sommarhalvret. Kanske tar man idag
en drink istllet fr ett kafferep och tankar bilen istllet fr att
spela brdspel. Lunket bryts upp av en golf- eller tennisrunda.
Cyklar, gr till morgonbryggan eller kper bullar gr man fortfarande
i den ntta badrocken. l
TEXT OCH FOTO MARIE SCHAGERLIND
Hej Bror-Martin Nilsson, 74!
retruntboende och tidigare ordfrande i Torekovs Byard.
r badrocksmodet i Torekov en del i de rikas rituella lunk? Det r
lite sant men grejen r att det pgtt lnge, lngt innan rika
sommar-gster. Badrock-en passar bde retruntboende och sommargster.
Helst ska det vara en sliten badrock, utan kldmrke. Den passar nog
inte stekare.
Hur har trenden uppsttt?Det handlar om att vara avslappat
nerkldd, det blir en sker etikett.
Vad r grejen med miljardren Bertil Hults Hollywoodin-spirerade
hus? Det ligger p en bra adress med diskret design. Vem r den
typiske badrocksbraren?Sommargsten som vill vara nerkldd.
Vad r hrligast med Torekov?Baden, ljuset och s potatisen.
Hur ser 2015 rs mode ut i Torekov?Badrocksetiketten lever
definitivt
Journalisten Bengt Ericson beskriver fenomenet i Den nya
verklassen (2010): Man deltar i den morgontidiga processionen ner
till bryggan i Torekov enbart ifrd badrock, ju ldre och ju mer
sliten desto bttre. Sedan doppar man sig vrdigt i tur och ordning.
P hemvgen kper man frukostfrallor i parkkiosken. Havsluften och de
salta baden i Torekov p Bjrehalvn i nordvstra Skne har lockat trtta
stadsbor i
BadrockSMODE iNGET FR STEKARE
25
-
PARIOR MAGNIS blalitate blahanduntis citm consedis ecestiat
venihic
anduntis citium consedis excest venihic!
PL
AG
GE
T
1700-talet. Under detta rhund-rade bar folket skjortan som ett
underplagg. Syftet med den var att skydda de vanliga klderna som
man hade ovanp frn smuts och lukt. Nr verrocken fick en dju-pare
v-ringning blev det populrt att anvnda ett krs, en lstagbar
spetskreation, ovanp skjortan fr att det skulle se snyggare ut.
1700-talet 1800-talets brjan 1871
1800-talets brjan. Skjortan var fort-farande ett underkldesplagg
under de frsta decennierna av 1800-talet. Till skillnad frn
1700-talet blev det allt mer vanligt med utsmyckningar av de delar
av skjortan som syntes: rmslut, krage och brstpartiet. Det kunde
vara spetsdetaljer, smala veck lngs med skjortans knppning eller
broderier. Det var ocks under den hr tiden som skjortan fick den
mer figurnra formen (i jmfrelse med 1700-talsskjortan) som den har
idag.
1871.Skjortans utseende pa-tenterades detta r och den design som
den d hade r det vi ser i dagens moderna skjortor. Den mest
framtr-dande skillnaden var knpp-ningen som nu gick lngs hela
plagget, frr trddes skjortan ver huvudet.
SKJORTANS HISTORIA EN FRGEXPLOSION
TEXT OCH ILLUSTRATION HANNA RAHLN
26
-
1900-19201930-1950
1960-idag
1900-1920. Fram till 1800-talets slut hade den vita skjortan
varit ett tecken p vlstnd, ngot som frndrades nr 1900-talet gjorde
entr. Ungefr samtidigt som frgade skjortor brjade accepteras blev
plagget allt mer vanligt, ven lngre ner i klasserna. Det som
frndrats efter att skjortan patenterats utver frgerna r kragens
utformning. Mellan 1900- och 1920-talet var den rundade klubbkragen
populr tillsam-mans med tab- och pin-kragen som bda hlls ihop av en
knapp respektive en nl under slipsknuten med syfte att ge slipsen
ett hgre fall.
1930-1950. Frst efter 1930-talet blev det allt vanligare att
kvinnor bar skjorta i den utformning den har idag. Det berodde
framfrallt p att det kvinnliga modet utveck-lades frn att till
strsta del ha besttt av klnningar till att ocks innefatta kjolar
och till viss del ven byxor. I mitten av 1930-talet brjade ocks den
kortrmade hawaiiskjortan sljas.
1960-idag. Frn 1960-talet och framt exploderade frger och mnster
p skjortan. P 1990- talet fick den rutiga flanellskjortan ett stort
uppsving och idag finns skjortor att hitta med i princip vilket
mnster som helst. Blommigt, rutigt, prickigt, randigt.
Skjortan har tagit sig fram frn mrkret under klderna till
finsalongernas festljus och vidare ut i vardagsbruset. Idag r det
ett populrt plagg bde bland mn och kvinnor. Hr kan du se tillbaka p
skjortans historia.
27
-
besegra flckenPltsligt r den dr. Flcken. Ett vlt vinglas eller
ett tappat hallon som satt sina spr i din sidenskjortas fibrer. Men
allt r inte fr-lorat. Spets tar dig med till flckarnas land och lr
dig de bsta knepen fr att vnda olyckshndelser till rena klder.TEXT
OCH ILLUSTRATION LISA GRETTVE
FETT. Kanske steker du ofta bacon p hg vrme eller s har du tagit
till dig politikerknepet att trstta smr. Kanske har din bsta slips
nu sm fettflckar inkorporerat i sig. Nu r det dags att plocka fram
potatismjlet! Vrm mjlet i en kastrull och gnid in flckarna med det.
Borsta bort och tvtta som om du aldrig stekt bacon. Om du skulle
hitta gamla fettflckar s lses de bst upp med bensin innan tvtt,
lika lser som bekant lika.
JORDGUbBE. Bret (skenfrukten) som frkroppsligar den svenska
sommaren har en och annan flck p sitt samvete. Hr r det
antho-cyaniner (det rdafrgmnet) som r boven i dramat. Det som r
mest effektivt r att koka upp vatten och sedan doppa flcken. Om
flcken har hamnat p ett na-turmaterial vill sga. Konstfibrer kan
smlta i varmare temperaturer och d r det lmpligt att istllet hlla
citronsaft p flcken. Knepen fungerar ven p andra rda br som lingon
och hallon.
RDVIN. Glas p golv och sena kvllar. Rtt vad det r
har glaset med innehll vlt ut ver din ryamatta. D r det
snabbhet som gller. Fr att f ut s mycket vtska som mjligt
ur tyget r det bra att str salt eller potatismjl ver flcken.
Borsta bort och
tvtta. Ett annat beprvat knep r att bltlgga i mineralvatten.
Sedan r det bara att tvtta som vanligt.
BLOD. En av de bsta saker med blod r att det att dess proteiner
stelnar d de hamnar utanfr vener och art-rer. Tyvrr inte s
frdelaktigt fr klder. Hr gller det att vara frsiktigt med
varmvattnet d det fr blodet att koagulera, binda
hemoglobinmolekylerna och lmna bestende flckar. Bst r att s snabbt
som mjligt lgga det drabbade plagget i kallt vatten. Om kallt
vatten inte r nog s fungerar vanlig tvl oftast bra fr att lsa upp
blod.
28
-
Bors, Bors, underbara
Bors har gtt frn Algots standardisering och Ellos baslinje till
kreativitet och mod att tnka och handla i nya banor. Mt
borsarna som tycker till om det textila arvet.
Text och foto Marie Schagerlind
23
-
ascal var stadens satanist. Han hade lngt svart hr, smala byxor
och skinnjacka med MC-mrken p. Ansiktet var smalt och blekt med
kedjor hngande frn pier-cingar. Han drog runt p gatorna tillsammans
med ngra andra svartkldda. Ryktet var att de rr-de sig i en
konstellation beroende p inbrdes hierarki. Gruppen lyssnade p
Manowar, dyrkade Satan, drack blod och hade intr-desritualer.
Pascal och hans gng kpte inte jeans p Facebutiken p Ggatan eller
hngde p McDo-nalds nr Ritz och Tonic stngde.
D, ngon gng 1991 eller 1992 var Bors en prktig och trkig
textilstad.Pinocchiostatyn i brons som metafor fr konsten fanns
inte i korsningen vid Allgatan och Fabriksgatan. Textilhgskolan
hade nnu inget komplett utbildningsprogram. Den trtbitsliknande
glastckta byggnaden med den 25 meter hga skylten med kldfretagets
namn hade inte satt sin srprgel vid Bors infart. Normbry-tande i
klder, uttryck och etiska koder signalerade det som var avvikande.
Idag kallas staden fr modets mecka, trendkns-lig modemetropol eller
progressivt textilcentrum. Utvecklingen har gtt frn frsta
syfabrikens standardisering och Ellos baslinje till kreativitet och
mod att tnka och handla i nya banor. Det gr mig nyfiken p hur det
textila arvet och utveckling-en pverkat borsarna och deras
klduttryck s jag beger mig dit.
Hon ler ofta. Hret r skarpt lila och lppstiftet matchar. Fr
dagen har hon valt en mjuk stickad trja som hller henne varm.
Kjolen svnger runt hfterna p ett stt som gr henne glad. Det r en
rosa plastkjol. Kort. Hnderna r bara och lacket p naglarna r svart
och avskavt. Inte riktigt n men snart kommer det dofta granris
utomhus och fotstegen p centrums gator kommer knarra och lta
dmpade. Idag r det grtt och fuktigt, som det brukar vara dr Viskan
rinner fram. Fre jag trffar Linda Runeke har en ldre man stannat
henne och sagt att hon har hrliga frger p sig. Jag har haft vldigt
dligt sjlvfrtroende men genom att kl mig som jag vill mr jag mycket
btt-re. Det r en frihet att f vara sig sjlv.
Frgglad. Linda Runeke mr bttre nr hon klr sig som hon sjlv
vill.
P
30
-
Det blev Bors fr att kunna studera till bu-tikschef p
Textilhgskolan vid nitton rs lder. Efter tv r knner hon sig hemma
som student i Bors. Hon kommer frn det lilla sknska samhllet
Hstveda i norra Skne. Jag har alltid kltt mig s jag knner mig
be-kvm. Det r inte fr ngon annan utan fr att jag ska hitta mig
sjlv. Under hgstadietiden kldde hon sig mycket i svart,
goth-stilen. Stilen vckte negativa knslor hos folk. Hennes farmor
blev misstnksam precis som kompisars frldrar. Trodde hon missktte
sig p olika stt. Jag trodde jag kunde komma hit med annorlun-da
hrfrg och klder eftersom det r en modestad. Men fljer man inte det
borsarna tycker r mode s blir du avvikande.
Algot Johansson var knalle. Efter en liten summa hopsparade
pengar i brjan av 1900-talet lyck-ades han starta en egen syfabrik
i Bors. Under trettiotalet infrdes lpandeband-principen i
tillverkningen och efter andra vrldskriget blev Algots
standardiserade plagg storsljare. Ungefr samtidigt som Algots kldde
Ellos postorderf-retag borsarna. Mlet var, och r, att slja klder
till massan. Ellos har aldrig strvat efter att ligga i trendriktig
frontlinje. Resten r historia. Vanan att hantera varuflden har
gjort Bors till ett centrum fr textil, design och teknologi. I maj
2014 ppnades Textile Fashion Center i omrdet Simonsland, mitt dr de
gamla syfabrikerna en gng lg. Det r tnkt som en modern mtesplats fr
entreprenrer och designers i samverkan med hgskola, kommun och
nringsliv. Stenentrn tar beskaren till en foaj med direkt verblick
ver flera verksamheter. Nr jag tittar noggrant nedt ser jag att
stenarna bildar formen av en catwalk.
Jag tycker det var vldigt sknt att flytta frn Bors. Vrlden blev
mycket mer dmjuk bara man kom ned till Gteborg
Jag ber Textile Fashion Centers vice direktr Annica Berg
kommentera vad konstnren och borsaren Pl Hollender sagt i
intervjuer. Bors har sin egen tradition, jargong och anda. Hr finns
entreprenrsandan och knalleandan. Och man utfr det p ett speciellt
och eget stt. Hennes kontor ligger p plan tv, lngst bort i en
ekande korridor i den ombyggda gamla konstsil-kesfabriken. Husets
arkitektur bestr av kakel och
Frgglatt. Bors har utvecklats till ett nyskapande modecentrum.
Hr r en avbild av Alfred Nobel i en form som man inte ser var
dag.
Pl Hollender
31
-
tegel, luftigt inrett med konstverk i sten och textil. Annica
Berg r borsare sedan barnsben och tilltrdde rollen som VD fr tv r
sen. Hennes jobb r att utveckla och marknadsfra centret och frmja
samverkan mellan verksamheterna. Vi har en vision att bli Nordens
ledande mtes-plats fr utveckling inom mode och industri.
et blev ett argt manifest. Nr det frgglada Textilmuseet ppnade i
Textile Fashion Center skrev frfattaren och kulturskribenten Magnus
Haglund om hur histo-rien suddats ut. Jag har ett lngt samtal med
Magnus Haglund fr han har mycket att sga om Bors textila arv. Som
liten grabb bodde han p Norrby. Pappan var korrekturl-sare p Bors
Tidning och under promenaden frn textilarbetar-stadsdelen till
BT-huset passera-
de de Bors Wfveri med ngcentralen lngs Viskan och jrnvgen. Det
var ngonting magiskt. ngan som kom ut frn den skitstora mrka
byggnaden. Nr kulturhuset i Bors ppnade i december 1975 hade unga
konstnrer utstllning. rjan Wallert var en av dem och pappan kpte en
tavla med konstn-rens fotorealistiska mlning p ngcentralen.
Bygg-naden revs bara ngra r senare, 1979, men tavlan finns kvar
hemma hos pappan som avtryck ver ngonting som inte finns lngre. Den
fr Magnus Haglund att minnas magin som uppstod hos sexr-ingen nr
han promenerade frbi den pulserande svarta byggnaden tillsammans
med sin pappa. Nstan fyrtio r senare r det fortfarande de-mark dr
ngcentralen fanns. Jag gr runt en stund p platsen. Tar lite bilder
och hittar freml p marken. En man kliver ut p omrdet och vill vara
med p bild. Jag hller med Magnus Haglund nr han sger att det vilar
ngot ockult ver Algotfabri-kens demark. Men hur tas arvet tillvara,
frgar jag Annica Berg. Hr i lokalerna knner vi historiens vingslag,
sger hon frn det stora runda kontorsbordet med en lika stor svart
lampa ver. Jag slr huvudet i samma lampa nr jag fotar senare. Vi
ser Viskan som var viktig fr textilproduktio-nen. Vi vet vad som
har funnits i huset, namnen p vra kontor r uppkallade efter
tidigare funktioner. Nu sger vi att det r historia men det har
alltid
handlat om framtid i de hr lokalerna. Hr fanns forskningslabb
som utvecklade konstgjort silke. Magnus Haglund provoceras av delar
av Textile Fashion Center. Hur kan man till exempel skapa ett
museum om en s viktig samhllsyttring, som s mnga mnniskor haft nra
anknytning till, och rikta sig till beskarna som de vore barn?
Inget om Algots, strejkerna p 70-talet eller ingenjren Sonntag som
med Algot Johansson var frst med att infra lpande bandet i Sverige
1932. Han pratar osorterat en stund. Om hur den tysk-svenske
Sonntag blev nazist, en historia som Bertil Goldberg skrev en knd
proggsng om tillsammans med gruppen Nynningen. Han sjunger tonerna
till Sg Algots det rcker fr mig. Magnus Haglund tycker inte
textilindustrins nrvaro i Bors aktualiseras i museet men heller
inte att vsentliga frgor stlls till samtiden. Annica Berg kan frst
reflektionerna. Hon po-ngterar att verksamheterna jobbar som
separata enheter. Textilmuseet som ligger under
Kultur-fr-valtningen har ftt gra val baserat p vem de skall finnas
till fr och utifrn trender som finns inom kulturvrlden. Samtidigt
tror jag man behver fylla tv funktioner och ven ta tillvara p den
historia som finns. Jag tycker sjlv det r viktigt att man tillter
mnniskor att relatera till det historiska arvet. Ar-vet br
framtiden och motiverar kompetensen och platsen vi r p. Det r
viktigt att inte tappa det. Jag besker museet. Maskinerna str i ett
av de strre rummen dit beskare inte fr g. P den lsta drren hnger en
lapp: Har du sett vilka grymma maskiner vi samlar p! Dr inne blir
det ocks utstllning. Nsta vr!
Black Milk Clothing. Det australienska kldmr-ket r Linda Runekes
favorit. Hon tar fram sitt Instagramkonto p mobilen och visar olika
kldval. En catsuit i lila skinande material. En Halloween-klnning
med fototryck p en kyrkogrd. Leggings med Rawenclaws vapenskld frn
Harry Potter. Ibland har Linda Runeke peruker p sig p bilderna. Hon
r orolig att hon blir tvungen att ndra stil nr hon brjar jobba. Hon
r beredd att kompro-missa. Det gr alltid visa p ngot stt vem du r.
Och jag hoppas att det gr t rtt hll. Olika stilar, piercingar och
tatueringar r vanligt. Det vore vl konstigt om inte accepterandet
kar. Hon tar hellre kampen att vara sig sjlv n att flytta till en
strre stad dr grnserna r mer suddiga.
D
32
-
Bos, Bors. Vi pratar om hur identitet inte sitter i klderna utan
r en mental frestllning. Linda Ru-neke tycker klderna blir
verktyget som uttrycker vem hon r. Genom att markera en stil s vet
andra vart de har henne. P s stt bde skyddar hon sig sjlv och visar
sig tillgnglig fr andra. Man kan ndra sig beroende p hur man klr
sig. Det hjlper mig att spela en roll ibland. Som en kostym. Bde
Gina Tricot och Nelly har huvudkontor och logistik i Bors och Linda
Runeke tror det pverkar borsarnas val av kldstil. Vanlig eller
modern men inte en avvikande personlig stil. Det r viktigt att kl
sig rtt och folk r dmande nr stilen inte passar. Bors r inte en
tolerant stad. Men sitter stadens identitet i klderna d, frgar jag
Annica Berg. Borsare r vldigt modemedvetna, vilket har en frklaring
i textilbakgrunden. Inte ndvndigt-vis en snobbig attityd men
medveten. Annica Berg sger att det avvikande blir det som r
moderiktigt. Vi behver prata bde om arvet och aktualiteten. Man har
skmts litegrann i Bors. Det har ju varit kris dr mnga mnniskor blev
uppsagda inom teko. Men nu har det ndrat form och det ska man ta
tillvara p. 50 procent av all textil och mode som gr ut i Sverige
passerar genom Bors p ngot stt. Vi behver inte ta positionen som en
textilstad vi har den redan och har alltid haft den. Vi bara
fr-tydligar och frvaltar arvet.
Jag frsker men lyckas aldrig f kontakt med Pascal. Ryktesvgen hr
jag att han ser likadan ut som frr. Men han bor inte lngre kvar i
Bors. Nr jag lmnar staden gr det inte att undvika att Gina Tricots
futuristiska huvudkontor hamnar i blickfnget. Jag tnker p vad
Magnus Haglund sade till mig om byggnaden i ett av vra samtal. S
jvla bisarr. Det r ju Gert Wingrdhs men nr man ker frbi den med
bussen s r den bara otck. Den r som ur en skrckfilm. l
d och nu. Frn ovan: Smmerskor p Algots omkring 1955; Gina
Tricots huvudkontor mitt i Bors; Fashion Center en utvecklingsplats
fr modeskapare.
Bild: AlgotsDet hjlper mig att
spela en roll ibland. Som en kostym.
33
-
PLAGGET
Tl inte lika hga temperaturer som bomull, inte heller lika
tvttligt. r dremot mer smutsavvisande och krver inte lika hga
temperaturer. Ntningshllfast likt bomull.
naturligt eller syntetiskt?
Att stoppa den verdrivna konsumtionen r ett viktigt steg fr att
minska vra ekologiska avtryck. Textilernas framstllning och
mj-ligheten att vrda vra plagg r nnu en aspekt att tnka p.Bomull r
den mest vattenfrbrukande grdan i vrlden, medan polyester bildar
mikroskopiska partiklar som frstr vra hav. Gr det verkligen att
jmstlla naturfibrer med miljvnligt?Spets har jmfrt material fr att
underltta ditt val i kldbutiken.
bomull lIN VISKOS POLYESTER
Ekomrkningar i all ra, men ofta sger de tyvrr inget om
kemikalieanvndingen i frdlings- och frgnings-processerna.
Eftersom vv av stapelviskos ltt blir skrynklig tillstts ofta
kemikalier fr skrynkelfri-behandling. Vid tvtt skljs dessa ut i vra
vatten.
Linnetygerna inom konfektion r ofta gjorda av tunn trd och r
glest vvda. Det leder till att vven, trots sin starka fiber, kan
dra sig och bli gles och skr i omrden.
En naturfiber gjord p frhr.Strst produktion sker i Kina, Indien
och USA.
En regenererad konstfiber avcellulosa, som omformas med hjlp av
kemikalier.
TEXT OCH ILLUSTRATIONER ELLEN NILSSON
Ett kilo bomull krver upp till 29 000 liter vatten. Odlas ofta
med konstbevattning iomr-den dr vatten r en bristvara.Upptar 2,5 %
av vrldens jordbruksmarker, men str fr 25 % av
insektsbekmpningen.
Kortare transporter ochmindre konstbevattningjmfrt med
bomull.Linplantan krver mycket mindre biocider n bomull, men sjlva
fibern r svrare att bryta ner miljriktigt.
Till ett kilo viskos behvs det 600 liter vatten.Att omvandla
trpulpa till fiber r en mycket energikrvande process, nd krvs
omkring en sjttedel mindre energi jmfrt med polyester.
Energitgngen fr ett kilo polyester r dubbelt s stor som fr ett
kilo bomull.Bestr av samma grundm-nen som viskos; kvve, syre och
kol, men r frn grunden framtagen av kemister.
Blir ltt smutsigt. Tl tempe-raturer upp till 90 grader, men med
krympningsrisk. Krver emellant ver 40 grader fr att bli helt ren.
Inte likantningshllfast som syntet.
Lttare att rengra n bomull. Dremot inte lika tvttlig, utan
riskerar deformering till fljd av vttjning.Mttlig
ntningshllfasthet.
ursp
rung
skt
sel
tnk
pmi
ljp
ver
kan
Syntetisk konstfiber, som grs p olja. Flera mindre kolkedjor
sammanfogas till en lngre.
Polyester r en av de tligaste textilierna, men nr plaggen r
uttjnta gr de ej att bryta ner fullstndigt. I stllet bildas
mikroskopiska plastpartiklar.
Tl hgre temperatur n mnga andra syntetfibrer och krymper inte i
tvtt.Hgst ntningshllfasthet.
En naturlig stjlkfiber.Strst produktion sker i Frank-rike, ttt
fljt av Vitryssland.
JM
F
RE
LSE
N
TEMA
34
-
PLAGGET
s. 36
s. 38
s. 46
s. 48
s. 52
s. 58
s. 59
s. 50
Vad sger ditt kldval om din politiska uppfattning?
Gr det att vara prst och moderiktig samtidigt?
Rster om mode inifrn fngelset.
Vilka klder anvnds fr att gestalta fiktionens skurkar?
Hur mycket har fascistisk estetik pverkat vrt mode?
Ls om hur normbrytande muslimer skapade en ny trend. Nya
uniformer frmjar mngfald inom polisen.
Vad innebr egentligen vrdad kldsel?
TEMA
Kld-koden
Hur mycket av din identitet sitter i vad du har p dig? r det du
som br klderna, eller klderna som br dig? Spets har gett sig i kast
med att avkoda vra stilmnster.
TEMA
35
-
politik som mode
TEXT LISA GRETTVE, NILS GRUVEBCK OCH ELLEN NILSSONILLUSTRATIONER
LISA GRETTVE
kaftanenAtt flytta ut p landet, vnda sig mot samhllets rdande
normer och efterstrva enkelhet r ngot som dyker upp d och d i
historiens virvlar.I brjan av 1900-talet var det till Monte Verit i
Schweiz som den eu-ropeiska kultureliten vallfrdade. Brasilianska
pianisten Ida Hofmann vnde ryggen mot sina medelklassrtter fr att,
tillsammans med vnner, starta ett sanatorium grundat p
vegetarianism, socialism och fri krlek. Dr kldde de sig i enkla
klder utav bomull och linne.En enkel kaftan str som symbol fr den
grna vgen. Plagget har sina rtter i Mesopotamien men liknande plagg
finns inom de flesta kulturer. I Sverige finns den representerad i
form av den medeltida srken. Ett stt att vika av frn det rdande
modet som vid tiden var fullt av extremdekorerade hattar, rysch och
draperingar.
byxornaIbland r det inte plagget i sig utan vem som br det som
gr det politiskt. Detta vardagsplagg har inte alltid varit s
okontroversiellt som det r idag.Fram till frsta vrldskriget var
plagget frbehllet mn och ett tydligt maskulint kodat plagg. Men i
samband med kriget brjade ven kvinnor bra byxor. Dels handlade det
om materialbrist, men ocks om att mnga kvinnor gick ut i yrkeslivet
medan mnnen gick ut fr att strida. Samma sak hnde under andr a
vrldskriget, men helt accepterat var det inte. P bred front var det
frst p 1960-talet som byxbrandet slog igenom bland kvinnor. Vilket
vi har feministrrelsen att tacka fr.Att byxor fr kvinnor skulle ha
gylf p samma stlle som p byxor fr mn var lnge helt otnkbart d det
ansgs allt fr utmanande. Istllet ppna-des de med en dragkedja i ena
sidsmmen.
Vad vi br kan framhva mer n bara vra kurvor. Medanvissa
politiker vill tona ned sin stil fr att inte
avskrcka vljargrupper, lter andra klderna uttrycka ett tydligt
stllningstagande.
Spets berttar historierna bakom politiskt laddade plagg genom
tiderna.
36
-
t-shirtenT-shirten var frn brjan ett underplagg fr mn, frmst
anvnd inom den amerikanska militren. I och med filmen A streetcar
named Desire frn 1951 kom tonrsidolen Marlon Brando att introducera
plagget som en symbol fr uppror och individualitet.Under 1960-talet
blev den ett unisexplagg, som med hjlp av olika tryck skapade en
plattform fr att uttrycka brarens, politiska, sikter. T-shirtens
spridning kade och ven annonsrerna brjade anamma det forna
arbetarplagget. Amnesty international utnyttjar t-shirtens
ekonomiska framgng fr sina politiska kamp och bekostar delar av sin
verksamhet med inkomsterna frn dem kampanjspecifika t-shirtarna.I
hstas uppmrksammades Vnsterpartiets Rossana Dinamarca nr hon bar
trycket SD=rasister i riksdagen. Uppenbarligen har t-shirten inte
frlorat sin kraft.
palestinasjalenDet kanske mest politiserade, enskilda plagget
som finns i dag. Palestinasjalen, eller keffiyeh som r det
egentliga namnet, r frn brjan en huvudduk som anvnts i arabiska
lnder fr att visa social status och fr att skydda huvudet mot
starkt solljus.Namnet palestinasjal har sitt ursprung i palestinsk
nationalism och brjade bli en symbol fr Palestina under 1930-talet.
Nr den palestinska frihetskampen tog fart under tidigt 1960-tal bar
ledaren Yassir Arafat en svartvit keffiyeh. Sympatisrer fr
Palestinas sak tog sedan efter honom och fram till 2000-talet var
det vervgande personer med politiska sympatier till vnster som bar
plagget.Under de senaste tio ren har plagget avpolitiserats till
viss del i Sverige och det gr i dag att betrakta som en
modeaccessoar.
bomberjackanJackan som ursprungligen bars av stridspiloter i
frmst USA var under mnga decennier ett ganska politiskt innehllslst
plagg. Det skulle komma att ndras under 1980-talet d hgerextrema
grupper i Europa (rasistiska skinheads) brjade gra bomberjackan
till sin. Plagget var sedan under rtionden stigmatiserat och det
skulle drja rtionden innan det politiska vrdet frsvann. I dag r
bomberjackan ter ett modeplagg och flera modehus har slppt en egen
variant av den gamla flygarjackan. Kuriosa: I den klassiska
varianten av plagget r jackans foder orange. Tanken var att det
skulle anvndas nr piloter behvde lokaliseras av
rddningspersonal.
tygpsenI motsats till t-shirten var det annonsrerna som var frst
att ut-nyttja tygpsens genomslagskraft. Sedan decennier har den
delats ut av fretag och vid evenemang.Den engelska ordet tote
betyder att bra och kan spras tillbaka till 1600-talet.Drifrn fick
tygpsen sitt engelska benmning tote bag, som brjade anvndas omkring
r 1900. Begreppet syftade ursprung-ligen p en ngot mer vskformad
kasse av slitstarkt tyg, som brjade vxa i popularitet under
1950-talet. I dag r det frmst de tunnare bomullsvvarna med lnga
axelremmar som agerar politisk annonspelare.Trenden ndde sin kulmen
2007 nr 30 personer fick kras till sjuk-hus i hysterin att komma
ver ett exemplar av Anya Hindermarks pse med trycket Im not a
plastic bag.
Im not a
plastic bagSD = RASISTER
37
-
Prsters liturgiska kldsel har sttt och stampat i rhundraden. Men
p fjrde
vningen i ett tegelhus i Bors pgr en stilla revolution. Frgan r
bara, hurmycket av prsten sitter i klderna?
Text David LindahlFoto Nils Gruvebck
hllerprsten p att
bli hipp?
39
-
udvig Lindelf kan inte bestm-ma sig. r det den hgra eller vnstra
nden som ska korsa den andra? Fotograferade och mlade blickar frn
avlidna kyrkoherdar granskar honom frn vggen. Skarpladdade
symbolobjekt ligger i hans hn-der. Traditionens tyngd vilar
bokstavligen p hans axlar.
Till sist bestmmer han sig fr att stolans vnstra nde br ligga
underst, nrmast hjrtat, och trr p sig msshaken. Kyr-
koherdarna ser njda ut. Man fyller allt med betydelse. Lite som
fot-
bollsspelare som tar p sig skorna i en viss ordning.Det r
torsdag i Gteborg. I Carl Johans kyrka
pgr frberedelser infr sndagens hgtid. Frsta advent markerar
brjan p kyrkoret och n finns detaljer kvar att fixa. Frger i
kyrkans textilier ska bytas ut och Ludvig r fortfarande inte
riktigt frdig med familjegudstjnstens predikan.
Han r 35 r gammal nu. Prstvigd fr snart tre r sedan och verksam
i Carl Johans frsamling sedan dess. Att han ver huvud taget blev
prst r ngot av en slump. Frldrarna gick ur svenska kyrkan efter
68-rrelsen. Dopet skedde i havet som femtonring, kldd i shorts och
rutig skjorta, med hnderna i fickorna.
Nu str han framfr spegeln och rttar till prst-kragen, under alla
lager av tygstycken, och berttar om plaggens betydelse. Fr bara
ngra minuter se-dan hade han p sig sneakers, svarta stuprrsjeans
och en gr tjocktrja. Var han mindre prst d n nu? Vilken betydelse
har egentligen klderna som prsten br?
Att ens prata om mode med kyrkan kan tyckas motsgelsefullt.
Tidlshet och tradition rimmar illa med trender. Trots det, eller
kanske just drfr, vet de flesta hur en prst ser ut. Neutrala frger,
prst-kragar och stora, rymliga tygstycken. Sllan ser man prster som
br ngonting annat i prediksto-len. nd finns det f mnen som r s
oreglerade som vad prsten egentligen har p sig.
Prstskjortan med prstkragen rknas till prs-tens mbetsdrkt och
kom inte till Sverige frrn p 1960-talet. Mnga av de liturgiska
plaggen har i sin tur funnits i ver tusen r. Dessa har inte
frndrats nmnvrt p tskilliga generationer. Det r ocks
L
frn omkldning till amen. Ludvig Lindelf: Jag blir ofta stel
efter en gudstjnst eftersom jag mste tnka p min hllning och inte
riktigt kan slappna av. Jag r ju en repre-sentant fr ngonting annat
och kan inte vara mig sjlv fullt ut.
40
-
inte vilken kldfabrik som helst. verst: Tina Olausson: Jag var
nyss p en begravning dr jag stirrade mig blind p rcklinet och
konstaterade att det i alla fall inte var vrt. Jag kommer inte ihg
vad prs ten sa, bara hur rcklinet sg ut. Nere till hger: David
Brohall med italienska vinthunden Gte.
42
-
dessa som, rent teoretiskt, skulle kunna se ut precis hur som
helst.
I den senaste kyrkohandboken frn 2012 nmns orden klder eller
kldsel endast en gng p 320 sidor. P svenska kyrkans hemsida gr det
att lsa tv till tre meningar per plagg kring den liturgis-ka
kldseln. Mer rd n s finns inte att ge till den prst som str, halvt
pkldd med kldngest i sakristian. Faktum r att det inte finns ngra
som helst officiella riktlinjer fr hur prsters liturgiska kldsel fr
och inte fr se ut.
Och s konstigt r det ju egentligen inte. Prster har rhundraden
av tradition att luta sig mot. De officiella reglerna m vara f, men
de inofficiella desto fler. Som prst vet man vilka plagg som ska
bras under begravning och vilka plagg som ska bras under frsta
advent. Man gr som man alltid har gjort. Men exakt hur dessa plagg
ska se ut, vilka lngder, former och frger som anvnds, ligger i viss
mn i ngon annans hnder n kyrkans.
ina Olausson roterar det stora pap-persarket. Tre
kvinnosiluetter i blyerts trngs. Blandningen av bomull och
polyester delas p mitten nr saxen ker lngs de streckade linjerna p
arket ovan.
Hr, p fjrde vningen i ett tegelhus p Neumansgatan i Bors, finns
en av Sveriges frmsta tillverkare av liturgis-
ka klder, krkpor och orkesteruniformer. Brohall och son AB har
under flera decennier levererat albor och rcklin till ver hlften av
landets kyrkor. Ser du en prst som predikar r chansen stor att du
bevittnar Brohall och sons kreationer.
Prster efterstrvar bra kvalitet och vill ha ett fint plagg. Men
allt som har att gra med textil, storlek, utseende och s vidare,
det lmnar dem lite mer t oss, sger David Brohall.
Fr drygt tv r sedan tog han ver fretaget. Modern Carina som kltt
landets prster de senaste rtiondena gick hastigt bort i cancer. Det
var inte vilket fretag som helst som David fick ansvar fr. Grundat
av morfrldrarna i mitten p femtiotalet producerade fretaget runt
hundratusen plagg om ret nr det var som strst. Idag ligger den
siffran p drygt tvtusen.
Men nu r ngonting p gng. Den liturgiska kldseln r vad den alltid
har varit. tminstone fram till nu. Nr kyrkan inte har regler och nr
prster saknar ider, d r spelplanen fri fr den tredje och sista
aktren, de som faktiskt skapar klderna.
Vi tittar p att gra varianter p de plagg som
finns. Att gra en annan passform och modernare stil med vad man
frvntar sig av ett modernt plagg, sger David Brohall.
Det r inga gigantiska frndringar att tala om. Bttre passform
vinner inga hjrtan p modevis-ningar i Milano. Men stt in det i rtt
sammanhang. Alban och rcklinet har sett likadant ut s lnge kyrkan
kan minnas. Sm frndringar upplevs som stora.
Brohall och son gr bestllningsvaror och till-verkar det kunden
efterfrgar. Vill prster luta sig mot traditionen och ha liturgiska
plagg som ser ut som de alltid har gjort r det sdana plagg fretaget
erbjuder. Men samtidigt, vet ingen om att alternativ finns att
tillg s kommer heller aldrig alternativ att bestllas.
Landets tillverkare av liturgiska plagg fr fr-hlla sig till
kunder som i sin tur litar p att tillver-karna vet bst.
Stagnationen har prglat branschen under lng tid, och lnge har
reformutrymmet verkat dystert. Brohall och son har nu brjat rucka p
traditionens grundsegment, och i processen upptckt att de kanske
inte r s ensamma som de tidigare trott.
Vi pratade med en kvinnlig prst som har en nra koppling till
personalen hr. Hon sade vldigt tydligt att en alba med kvinnligt
snitt hade varit en drmprodukt fr henne. Det blir en grej vi kommer
att titta p snart och utveckla tillsammans med henne, sger David
Brohall.
Alba och rcklin r av sin natur vldigt stora plagg. Metervis med
tyg gr t fr att skapa den psiga knslan som r s karaktristisk fr de
litur-giska klderna. Att plaggens sjlva karaktr skulle frsvinna med
de nya alternativen, r inte alls vad David Brohall vill.
Tittar man p ett rcklin till exempel s r ju
Jag tror att vi gr mot ett mer slimmat utseende, det r jag nstan
helt vertygad om. Men det fr ju inte bli utmanande, det kan jag
knna. Dr gr grnsen.
T
43
-
sjlva vitsen med det att det ska vara ett stort plagg som hnger
utanp. Vitsen med det frsvinner ju ifall det skulle bli slimfit.
Med de nya alternativen kommer man fortfarande att knna igen
plaggen som ett rcklin och en alba. Det enda r att man kommer att
knna att de passar som man tycker att klder ska passa idag.
Tina Olausson, produktionsansvarig p freta-get, ser ocks en
tydlig framtid fr den liturgiska kldseln, men tror inte heller att
den behver kom-ma i konflikt med traditionen.
Jag tror att vi gr mot ett mer slimmat utseen-de, det r jag
nstan helt vertygad om. Men det fr ju inte bli utmanande, det kan
jag knna. Dr gr grnsen. Men det kommer det nog aldrig att bli, sger
hon.
Hr, p fjrde vningen, kan allts nsta genera-tions prstklder ha
sitt nste. De har kltt Sveri-ges prster frr. Nu skall garderoben
uppdateras. Frgan r bara hur mottagandet kommer att bli fr den nya
generationens liturgiska plagg.
Vi frgar oss vad som r accepterat och inte och frhller oss till
de outtalade reglerna som knappt ngon riktigt vet vilka de r. S vi
vet ju inte hur re-aktionerna blir, men fr prova och se. P s stt fr
vi ju guida i den utvecklingen, sger David Brohall.
n Kaliber Vit Portion frter under ver-lppen. Boken Feminism och
kyrkan vilar p arbetsbordet. Ludvig Lindelf lutar sig framt i
stolen nrmast drren, inne p kontoret.
Jag tror att mnga, som jag sjlv, r modeintresserade. Men s fr
man hra att de kpt in en alba eller ett rcklin t en och s tnker man
bara ja, den r ju
lagom lng, bra, finito. Jag tnker inte p det som ngot modeplagg
eller ngot som jag ska se snygg ut i. Men om det var s att det
fanns fem modeller att testa och vlja mellan, d skulle jag ju
givetvis vlja den som sitter bst och den jag ser bst ut i.
De liturgiska plaggens syfte r att avpersoni-fiera mnniskan
bakom klderna. I gudstjnsten ska prsten vara genomskinlig och en
lnk mellan frsamlingen och det heliga. Avkld mig, Herre, den gamla
mnniskan med hennes grningar, och ikld mig den nya, som r skapad
till likhet med dig i sanningens rttfrdighet och helighet - bn infr
pkldning i Johan III:s liturgi frn 1576.
Dr finns det ju en modepong med att klder-na bara r ngonting som
alla har, ngonting som inte sticker ut. Samtidigt som det ju ocks r
en gan-ska konstig tanke. Att det inte r jag, utan Gud som
Rcklin.
Alba.
Cingulum.
Stola.
Msshake.
Korkpa.
Liten liturgiskolaLiturgisk kldsel kallas de plagg prsten har p
sig i kyrkorummet. Spets reder ut vad som r vad. Klipp ut och spara
i plnboken kanske kan du glnsa med dina kunskaper nsta gng du
hamnar p dopkaffe.
E
44
-
Cingulum.
Stola.
Msshake.
Korkpa.
str och pratar genom mig. Personligheten finns ju dr, man kan
inte ltsas om ngonting annat, sger Ludvig.
Men hur mycket av det egna kan en prst egent-ligen framhva under
gudstjnsten?
Det r ju balansen mellan det personliga och avskalade. ven om
jag r jttepersonlig i vissa delar av gudstjnsten s gr man ibland in
i de hr liturgiska momenten. D r jag ju helt pltsligt liturg och
frmedlare av det heliga och ngonting som frsker gra det till ett
moment som r strre n bara du och jag.
Mezzo-sopranen Madeleine Jostedt Ulricis kraftfulla Amen ekar
fortfarande mot kyrkvggarna. Ingen i frsamlingen vgar andas ut
riktigt n.
Kldd i Brohall och sons vita rcklin, med brode-rad, vit stola
hngandes runt halsen, kliver Ludvig fram.
Det var ett rejlt amen.Frsamlingen skrattar lttat. Nu vgar
sig
andetagen fram igen. Men personligare n s blir det inte. Efter
bn och vlsignelse hjer Ludvig p hgerhanden, gr korstecknet, och
uttalar:
I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Amen.
Musikgudstjnsten r ver. Frsta advent r till nda. nnu ett r har
passerat. I kyrkans perspektiv r 365 dagar inte mer n ett andetag.
Svenska kyr-kan har flsat lnge nu utan att prstens liturgiska
kldsel har frndrats.
Fretag kan ndra kldkoder beroende p rsti-dernas trender fr att
hlla sig ajour med samtiden. Svenska kyrkan str fr ngonting mer. De
liturgis-ka klderna i sig har ett strre symbolvrde n en
busschauffrs uniform.
Men bara fr att man lter plaggen f en bttre passform eller ger
fler alternativ till prsterna be-hver det inte betyda att
symbolvrdet gr frlorat. Det mrks p fjrde vningen i ett tegelhus i
Bors. Och det mrks hos en 35-rig prst i Majorna, som en gng dptes i
havet, i shorts och rutig skjorta, med hnderna i fickorna.
Det r vl en rrelse i tiden. Man vnder sig alltid emot det som
varit innan. S vi unga frsker vnda oss lite mer till verkligheten
och vara mer personliga. Inte lika mycket representant fr ngot
statligt kyrkoverk, sger Ludvig Lindelf. l
45
-
Mode bakom galler
Klockan r 10:13. Betty och Angelica har varit igng med sina
dagliga sysslor i drygt en timme, Betty i monteringen och Angeli-ca
i kket. Innan dess har de hunnit med medici-
nering, tio-ver-tta-ciggen och morgonmtet.
Sen springer alla runt som yra hns och frsker gra sig i
ordning.En del sitter och mlar sig i flera timmar och andra stter
igng med det jobb de har, sger Betty.
Vi sitter i beskslgenheten p Sagsjns kvinnoanstalt. Angelica i
gr bomullstrja med KVV i moss-grnt ver brstet, Betty i mrkbl
collegetrja och lila jazzbyxor.
Utanfr tycker jag om att ha en mer funky stil. Jag brukar g i
jeans och luvtrja, lite mer sportig, sger Angelica som sedan i
somras avtjnar sitt fngelsestraff fr rn.
Betty har suttit vldigt mycket sedan 1991, d mn som kvinnor bar
blstll.
Det var katastrof frsta gngen, alla gick i likadana overaller,
man knde sig vldigt utanfr samhllet. Men det har blivit en vldig
frnd-
ring, nu har vi ju schyssta byxor och luvtrjor. Som mysklder som
man gr i hemma, sger hon.
Sedan ngra r tillbaka har det pgtt ett samarbete med Beckmans
designhgskola i Stockholm som har tagit fram en kollektion fr
kvinnliga interner i Sverige. Ngot som lnge varit efterfrgat bland
de intagna, och som ska bidra till bttre sjlvknsla.
Fredrik arbetar med kldfrrdet p Sagsjn och en gng i veckan r det
kldutdelning.
Den dagen r det fullt fokus. Varje gng det kommer in ngot nytt s
blir det vldigt positiva reaktioner. Det r smkornen som fr-gyller
vardagen hr inne, sger han.
Fredrik berttar att man tidigare inte har prioriterat den
kvinnliga
identiteten i klderna eftersom det finns s f kvinnliga
interner.
ver tid har det frndrats och det r fortfarande i ropet att
frnd-
ra och f till den kvinnliga sidan betydligt bttre.
Fr Angelica r fortfarande avsaknaden av hennes egna klder stor,
speciellt hennes mssa och jacka. Fr Betty som
tillbringat mer tid p olika anstalter r det viktigaste att hon
fr anvnda sin kajalpenna. Men hon minns hur hon till en brjan knde
sig avskalad och stretade emot.
Jag har inte sdan panik ver det lngre, men det kan bero p att
jag har suttit lnge. Jag ser ju vissa, det r som en riktig show, nr
de donar och fixar. Det r ocks ett stt att leva hr inne.
Fredrik r medveten om att det kan vara vldigt tufft till en
brjan och att det r en del av straffet som r pfrestande. Dremot
menar han att det ocks finns posi-tiva aspekter med att inte ha
sina egna klder. Klder, stil och smink r en del
av problemet. Mnga kvinnor som
Det r guldkornen som frgyller vardagen hr inne.
KVV Frkortning fr Kriminalvrden,
tidigare Kriminal-vrdsverket.
Klder r ett viktigt uttrycksmedel fr vr personliga identitet.
Men bakom ls och bom kls den egna stilen av.
Fr kvinnor p Sveriges anstalter har feminina klder lnge varit
bortprioriterade. Nu finns det en hel kvinnokollektion.
46
-
kommer hit r trasiga och deras klder blir en del av det, sger
han.
Han menar ocks att man genom klder blir bemtt och uppfattad p
ett visst stt och att det mnga gnger r en frdel att kl av sig sin
privata uniform.
Fr de som till exempel har blivit sexuellt utnyttjade sitter
till viss del den sexuella identiteten i klderna. D klr de sig fr
vinning och skadar sig sjlva, nr de kommer hit kan de hnga av sig
alla fjdrar och alla blir jmstllda.
Fr Betty och Angelica r det idag en vanlig arbetsdag och valet
har fallit p bekvma mjukisklder. Annars tycker de om att piffa till
sig lite extra vid besk och olika hgtider.
Det r ju vardagar och helger hr inne ocks, sger Betty.
ven om det finns strre valmj-ligheter av klder och smink i dag
n
fr ngra r sedan s r parfym ngot som de bda saknar.
Det r lite tragiskt att vi inte fr lov att ha det. Det kanske
inte skulle vara bra om alla gr runt och stinker, men lite hade man
velat ha. Nu frsker man hitta
alla mjliga stt, skljmedel och snt, sger Betty och skrattar. l
Fotnot: Angelica och Betty heter egentligen ngot annat. Fredrik har
valt att utelmna sitt efternamn.
TEXT HANNA KLUMBIES OCH REBECKA SVENSSON ILLUSTRATION LISA
GRETTVE
Klder, stil och smink
r en del av problemet.
Strre utbud av klder. Angy: Mitt favoritplagg r pyja-masen i
flanell och ngra fina saronger som vi har p som-maren.
47
-
American psycho. Patrick Bateman r en frrdiskt tilltalande
mrdare.
48
-
ONDSKANS ANSIKTEN
Det finns fula skurkar. Vrtnsade hxor, skelgda troll och orcher
utan lppar. Med skrmmande och bru-tala ansikten. Dessa sagans
fiender r ofta enfaldiga. Som den engde och storbukade jtten
Polyfemos, som blir en stor utmaning fr Odysseus att besegra i
Homeros epos Odyssn. Inte fr att han r listig - tvrtom. Hans ondska
r banal; han r bara urskiljningslst hungrig.
Vrre r det med de vackra antagonisterna. De frbryllar oss.
Sknhet r ngot s djupt fr-knippat med dygd att karaktrer som r bde
vackra och onda fram-str som mer komplexa och intres-santa. Som
liljekonvaljer: frrdiskt tilltalande. Evolutionrt mer listiga n
sina moraliska bundsfrvanter. Odysseus mter ven sdana: de vackra
sirenerna frsker locka ned honom och besttningen i djupet medelst
sng, som ett slags havets frfriska femme fatales.
Vilket ansikte som fr representera ondska sger ngot om vilken
tids-anda som rder. I ett av vetenskap och rationalitet till synes
upplyst samhlle blir monster, vsen och troll mer sllsynta i
fiktionen. I allt
hgre utstrckning dyker ondskan i stllet upp i representanter fr
oss sjlva. Hotet kommer inifrn.Mnniskans stllning och pstdda godhet
problematiseras.
Femme fatalen var en skurktyp som blev allt vanligare under
frsta
hlften av nittonhundratalet. Hon var en vacker, men ondskefull,
vamp och inte sllan sexuellt utsvvande. Som ett kvinnligt subjekt
var hon hotfull.
Skurkens funktion r att pminna lsare och tittare om vem fienden
r. Vem som i en viss tid blir ond-skan reinkarnerad sger ngot om
just den tidens moral, rdslor och frdomar.
I den tidiga svenska kriminal-romanen var i princip alltid
mrdaren av utlndsk hrkomst, som en produkt av en xenofobisk
tidsanda och ett av rasbiologin drabbat Europa. Och i majoriteten
av
Ian Flemings agentromaner r James Bonds antagonist en lmsk figur
frn Sovjetunionen.
Yttre attribut fyller allts en funk-tion nr ondskans fanbrare
ska utkristalliseras: svl anletsdrag
som accessoarer blir viktiga. Nr Ingmar Bergman gestaltade dden
som en blek figur ifrd lnga svarta sjok i Det sjunde inseglet blev
han en del av en estetisk tradition dr skurken enbart klr sig i en
frg. Bde Tolkien och CS Lewis lter vita klder st som ett slags
ut-
tryck fr Sarumans respektive Vita Hxans totalitra ideologier.
Och i JK Rowlings universum r den illa kldda familjen Dudley sllan
lika skrmmande som Dolores Umbridge rosafrgade pennalism. En av vr
tids mest skrckinjagande karaktrer r huvudpersonen i Bret Easton
Ellis roman American Psycho, Patrick Bateman. Vltrnad och stndigt
ikldd kashmirrock och Hermsslips r han en oklanderlig 80-talsdandy
med smak fr mode och blod.
Polyfemos estetiska motpol men ocks hans bestialiska arvinge.
l
TEXT OCH ILLUSTRATION REBECCA LUNDBERG
pminna lsaren och tittaren om
vem fienden r.
SKURKENS FUNKTION r att
Kulturhistorien r full av cykloper, femme fatales och
psykopatdandys. Men varfr ser onda karaktrer ut som
de gr? Vad sger det om fienden r ful eller vacker? Spets tittar
nrmare p hur fiktionens antagonister
skildrar mnniskors rdslor och frdomar.
49
-
50
December avslutades med budgetkris. Statsminister Stefan Lfven
kallade i programmet Agenda Sverigedemokra-terna fr ett
nyfascistiskt enfrgeparti. r Sverigedemokraterna radikala
hger-populister, efterfljare till franska Front National fr att de
verkar inom demokra-tins ramar? Eller r de ett nyfascistiskt parti
som sger att mngkulturalismen hotar kulturen och nationen, liknande
de rasbiologiska tankar och pnyttfdelse
som fascistiska partier fresprkar? Ord-kriget har trappats upp i
media samtidigt som fascism, rasism och nationalism inte har varit
starkare i Europa sedan 20- och 30-talen. Fascismen r en politisk
ideolo-gi, som innehller visioner och ider om hur samhllet ska bli
bttre. Anledningen till att fascismen blev stor var inte fr att den
anspelade p dysterhet, frstrelse och vld utan fr att den frmedlade
kns-lor av tro, hopp och framtidsvision.
The
Pal
m o
f Alp
ha T
au O
meg
a ,
Uni
vers
ity o
f Illi
nois
Urb
ana-
Cham
paig
n
Ordkriget kring fascism har trappats upp i media samtidigt som
fascism, rasism och nationalism inte har varit starkare
i Europa sedan 20- och 30-talen. I fascismen har estetik alltid
spelat en stor roll och ideologiernas symbolik finns
ven inom mode och populrkulturen. Henrik Arnstad r en av f i
Sverige som studerat den fascistiska ideologin. Eugenia Paulicelli,
italiensk forskare, har skrivit boken Fashion Under Fascism. Spets
har pratat med bda om
fascismens lockelse.
Leve Fascismen!
-
51
FASCISMEN UPPFANN mycket av det moderna modet och i Europa var
den italienska modeindustrin tongivan-de under trettiotalet.
Estetiken som mnga fascister valde, och vljer, gick hand i hand med
det italienska modet. Henrik Arnstad sger att fascister-na visste
att de skulle bli illa omtyck-ta och hatade av politiska grupper, d
som nu, drfr sa man att vi mste se till att se bra och coola ut.
Designers som Hugo Boss lyftes fram och fick uppdrag av Adolf
Hit-ler. Hugo Boss producerade de svar-ta SS-uniformerna, 1932,
tillsam-mans med de bruna SA-skjortorna som Hitlerjugend anvnde.
Fascis-men som politisk rrelse snappade upp det nya modet i Italien
under mellankrigstiden. Mussolini tyckte att italienarna skulle kl
sig i italien-ska klder. Bde mn och kvinnor kldde sig maskulint.
Kvinnan blev ventyrare, krigare eller politiker. Efter 1945 r det r
inte konstigt att efterfljare imponeras av just det modet. Det r ju
absolut snygga rockar. Sexigt, lckert och coolt, sger Henrik
Arnstad.
PEOPLE FOLLOW FASHION. Fascismen i Italien ville visa den starka
natio-nella identiteten. Genom mode, film och tidningar kunde man
projektera bilden av den nya mannen och kvin-nan som tillhrde det
nya landet efter krisen. Mannen skulle vara
atletisk, statylik och maskulin och kvinnan den perfekta modern,
vilket samtidigt frnekade andra former och utseenden. Den
uniformerade stilen var viktig, vilket ocks repre-senterades av
Milizia Volontaria per la Sicurezza Nazionale, fascistmili-sen,
vars uniform var svart skjorta och slips. Fascismen ville ndra p
hur folk kldde sig, pratade och uppfrde sig. Litteratur- och
modeforskaren Eugenia Paulicelli pongterar att den estetik som tog
form under regimen inte enbart berodde p just fascismen. Mnniskorna
bakom var ocks anmrkningsvrt skickliga och kreativa inom mode,
arkitektur och konst. Vi vill att allt som r nazistiskt och
fascistiskt ska vara fult, tomt och innehllslst. Men det r det ju
inte. Det r ofta snyggt, innovativt och futuristiskt, sger Henrik
Arnstad.
VARKEN EUGENIA PAULICELLI eller Henrik Arnstad tror vi behver
oroa oss fr kopplingen mellan fasci-sm och mode idag. Det har
blivit mycket mer knsligt n vad det var fr tjugo, trettio r sen.
Det som var kuriosa frr skulle inte fungera idag. Medvetenheten
kring dessa saker r mycket strre. David Bowie skulle inte lngre
kunna stta p sig nazistklder p scen. Och fler hipsters stylade som
Adolf Hitler lr vi knappast f se. Faran r snarare TEXT MARIE
SCHAGERLIND
Fashion is also the alienation of the
possibility of criticizing, of being
free, making individual choices.
Designers on the catwalk are
exhibiting that idea.
att eliminera historien, vi behver historien kring vad som har
hnt och dr kan mode och populrkultur spela en viktig roll. Fashion
becomes a toy, a mask, like Mussolinis mask. Fashion can reveal and
it can hide. sger Eugenia Paulicelli. Det r ett grnsland, menar
Hen-rik Arnstad. Den svarta lderrocken kommer fortstta vara lika
snygg som den var i Matrix. l
Vi vill att allt som r nazistiskt och fascistiskt ska vara fult,
tomt och innehllslst. Men det r det