Magasinet Dummy - v14

8/10/2019 Magasinet Dummy - v14

1/88

Jakten p Anders Borgs svans, Cross t: Mer n bara en uga,Livet som modell i Ghana, Vintage: Frihet framfr allt,Favelas som modeuttryck

Magasin#1 2014 JUN/JUL

.jmg.gu.seDUMMY


2/88


3/88

DUMMYVad r en dummy? I modevrlden r det ett annat ord fr provdocka. Fr osssom gr tidningar har det ungefr samma betydelse; en provtidning. Medvr Dummy provar vi ngot nytt, vi skriver om det som andra modetidning-ar ignorerar. Vi vill ge uppmrksamhet t de som inte fr det ngon annan-stans. Vi belyser viktiga mnen som milj och mnskliga rttigheter, och lyf-

ter upp sm eldsjlar och hjltar i en bransch full av jttar och skurkar. Varesig mnet r tungt att lsa och vger p ditt vsterlndska samvete, ellerfr dig att skratta, s kommer du lra dig saker du inte visste att du ville veta.

Kra lsare, vlkommen till Dummy!

Robert DramountanisChefredaktr


4/88


5/88

24 60 363054

18 42 704810


6/88

MEDARBETARE DUMMY #1

Chefredaktr

Robert Dramountanis

Redaktionschef Johanna Enbck

BildLovisa DahlstrmBjrn Widmark

Webb Jan Soja

Layout

Patrick ElmerupNanna Isaksson

JournalisterEmelie CarlssonAdam Samara

Fredrik stbergSigrid RosellErik Holm

Gustaf DominicusMelissa Gustafsson

Nadia KandilEmelie Andreasson

Ansvarig utgivarePer Alm


7/88

DUMMY 2014 JUN/JUL - 7 -

S T R E

E T S T Y L E

Noggrant koordinerade out ts ellerbara planlst ihopslngda klder. Vis -sa bryr sig, andra inte. Klder kan vara

ngot vi anvnder oss av fr att tala omvem vi r eller bara ngot vi slnger p

oss fr att vi inte kan g nakna.

Vilket frhllningsstt man n vljeratt ha s har vra klder ngot gemen -samt: De r producerade lngt ifrn oss

under oklara frhllanden som vi intekan kontrollera.

Kjol:PortugalBlus: Indonesien

Skor: TurkietJacka: Rumnien

Jacka: RumnienJeans: BangladeshT-shirt: Indonesien

Skor: PortugalSolglasgon: Italien

Jacka: TurkietJeans: Bangladesh

Skor: KinaVska: Italien

Solglasgon: Italien


8/88

- 8 - JUN/JUL 2014 DUMMY

STAY IN TOUCH

STAY IN TOUCH

INSNDARE DUMMY.SE

@hybrispatba Vill lsa om plsindustrin! Har en kaninoch knner starkt fr sdana frgor.

Svar: Vi kommer att titta djupare p plsindustrin till nstamagasin. Dittills hoppas vi att appen Djurvnligt kanhjlpa dig en bra bit p vgen.

@KadiaNandil Fashion, fashion, fashion! Kissar p migs spnnande det ska bli att lsa frsta numret!

Svar:Nsta nummer kommer att vara lika fullspckat medfashion, fashion, fashion. Var s sker!

@fredrikostlund Varfr heter inte magasinet #Sel e?

Svar:

Bra frga. Vi vervgde era tr skra namn och ef -ter ett gediget urvalsarbete blev det till sist Dummy.Med eller utan hashtag.

Lyssna p Adam Samaras reportageEn turkish delight bland smkakor . Om Sibel Karas

kamp fr att sl igenom i en bransch som sllar bortpersoner med utomeuropeiskt utseende. Vi frgor oss

vilka mekanismer som gr modevrlden s vit ochfrsker ta reda p vad som krvs fr att fr att se en

kad mngfald.dummy.jmg.gu.se/radio

Samma sport, olika klder. Kvinnorna har kjol och tro-sor, mnnen har shorts. Titta p

Lovisa Dahlstrms och Nanna Isakssons reportage omsportmode och f reda p varfr .

dummy.jmg.gu.se/tv

Vet du vad cricket r? Nej, trodde inte det heller. Deesta tnker nog p crocket trots att cricket mest

liknar brnnboll. Titta p Gustaf Dominicus och EmelieAndreassons reportage, dr de tar pulsen p en ny-

gammal sport som frsker att vxa sig stor i Sverige.

dummy.jmg.gu.se/tv

Instagram @tidningendummy


9/88

KRNIKA

Foppato eln - ett plastigt elnde

Hur kan en to el gra mig s upprrd? Det harjag ingen aning om. Borde jag inte upprra migmer ver vrldssvlt, krig, rasism? Sjlvklart grjag det ocks. Men det knns lite lttare att ta utsina aggressioner p en liten gummisko.S ful att den, enligt mig, kan jmfras med dengamla bruna gubbsandalen. En modern variantav den kanske? De sm lufthlen r ju i alla falllikadana.

Nu pstr jag inte att jag r ngon slags mo-de-expert, men jag hittade den hr beskrivning-en av foppa-to eln p en webbsida fr Crocs:Crocs r i frsta hand en arbetssko men denr ven accepterad i modebranschen som etttrendigt plagg. Crocs-modellerna r mngaoch likas anvndningsomrdena. Nu undrarjag fljande: VEM i modebranschen accepterardenna to el som ett trendigt plagg?

Skor eller to or har ju genom tiderna ndrats.P 70- och 80-talet skulle det vara trskor,90-talet bestod av Birkenstock-to or, men vende sportiga badto orna. Under 00-talet fort-satte trenden med Flip op-to or och nu allts

Peter Foppa Forsbergs namne Foppa-to eln.Enligt Wikipedia heter to eln s i Sverige fr attFoppa gick runt i Crocs p grund av en hls-kada och sedan valde att lansera dessa otyg iSverige. Jag lskar hockey. Och jag respekterarPeter Forsberg som hockeyspelare han ren av de strsta. Men jag tycker han borde halmnat to elmodet till ngon bttre lmpad imnet. Spela hockey, trna hockeylag, gr n-got med hockey- det r du bra p! Men lmnato orna och modevrlden ifred.

andra sidan kan man ju undra om det verk-ligen nns snygga to or alls?! Men i minmening nns det i alla fall mindre fula to or.Sommaren r ju to ornas hgssong. Och ja,Foppa-to eln m vara bekvm och skn shrlagom till sommaren, men nns det inget btt-re?

Och om du nu vljer att anvnda dina plastigavnner: Kom ihg att vrdigheten rinner ut venom du har strumpor i!

Johanna Enbck

Ser du de dr sm hlen? Det r drdin vrdighet rinner ut! Det lite s jag

knner infr denna lilla fotbonad.Lika hatad som lskad r foppa-toffeln.

Eller ja, Crocs som de egentligen heter.Det r bortom mitt frstnd hur dennafula lilla gummitoffel har ftt ett hem i

nstan varje svenskt hushll.

DUMMY2014 JUN/JUL - 9 -


10/88


R ubrikBRDTEXT

INGRESS

TEXT: - FOTO:

Att skapa en unik stil r viktigt fr mnga. Menlika viktigt r ocks att f vara sig sjlv. Frihetr Medusas Wicked Womens frmsta ml ilivet. I sommar drar de ut p turn och sljer

klder ur folkabussen som osar peace, love andunderstanding.

Bild: Beatrice Jacobson och Amanda de Aguiar

Text: Melissa Gustafsson


11/88

DUMMY2014 JUN/JUL - 11-

Barcelona , en varm sommardag och en lila folkabussp en sidogata. Inuti pyntad med blommor och batik-mnstrade tyger. Uppe p taket fnns en kupol att sovai. Utanp r Medusas Wicked Women avbildade medostyrigt hr. Och s klderna. Fransvstar, utsvngdabyxor, etno- och blommnster ligger i hgar verallt ibussen. I sovkupolen och p toaletten. Efter Barcelonablir det kanske Paris eller Berlin. Det vore drmmen.

Vid Stigbergsliden p Henriksberg i Gteborghnger Beatrice Jakobson och Amanda de Aguiar uppsina nya a scher. Det r vr, solen lyser men den kallavinden letar sig fortfarande in under tunna vrjackor.P a scherna r de sjlva avbildade p psykedeliskt60-talsvis. Drmskt och som en rt med decennietssena rockkultur. De bildar Medusas Wicked Women. Imitten p a schen nns Medusas huvud, fullt av ormar.Wicked Women kommer frn lttiteln med sammanamn av det amerikanska rockbandet Coven, vilkahade satanistiska in uenser och bildades i slutet p1960-talet. Men eftersom bandet lg fre sin tid slog deinte igenom frrn mycket senare. Lten handlar om att inte ta ngon skit och det rfnt att som kvinna kunna sjunga den typen av musikp den tiden, sger Amanda.

Amanda sitter p huk vid en av glasdrrarna. Honberttar hur viktigt det r fr henne att knna sig frigenom det hon har p sig. Men hon vill inte begrnsasig i hur hon klr sig. Klder representerar frihet fr mig. Hade jag varitlycklig i mjukisbrallor hade jag haft det varje dag, sgerhon.

Amanda har en lng aprikos kaftan med storatygrosor lngs kragen och vid rmsluten. Runt huvu-det ligger ett silversmycke med prlor och stenar somhnger ner fram i pannan. P ftterna br hon lilaplatskor i mocka.

Ikvll arrangerar Amanda och Beatrice klubben The

Imaginarium of Medusas Wicked Women eller en fol-kabuss-kpar-klubb som de ocks kallar det. BandetDemonen spelar. Pengarna de fr in frn intrdet ocheventuella gvor under kvllen ska g till att kpa en

folkabuss. En folkabuss som ska turnera genom Europai sommar. En militrgrn, skattebefriad folkabuss frn80-talet med en sovkupol uppe p taket. Toaletten skagras om till kldfrrd. I folkabussen som ska mlas om och xas till, ska de resa,leva och slja vintageklder sommaren lng. Frmstblir det klder frn 60- och 70-talet p olika festivaleroch stder. Platskor med trsula, virkade vstar, pr-lor och addrande byxor.

De frsta utsvngda byxorna, var en del av denbegynnande hippierrelsen, och kom under slutet av60-talet. Modet som kom skiljde sig radikalt ifrn hur det

sg ut i brjan p decenniet. Efter 1965 brjade mannmligen att p Paris catwalks visa upp ett mode somendast var till fr yngre. Det menar Eva Andersson somr lektor och undervisar i historia och modehistoria pGteborgs universitet. Fre 1965 r det lite Malin iSaltkrkan ver alltihopa, sger hon och skrattar.

Kjollngderna blir betydligt kortare och det blir enstor skillnad i hur yngre klr sig. P 70-talet brjar kilarsys in i jeansen. Mnster, prlor, broderier, virkat, kaf-taner, lnga hrsvall och skgg visar sig. Och kldernablir mer unisex. Eva Andersson menar att det fanns enstor likhet i vad mn och kvinnor, som var unga och

modemedvetna, hade p sig.Fram till 1974 ligger fokus p folklore och maninspireras av ursprungsbefolkningar. Samtidigt drm-mer sig mnga bort till exotiska platser, som Indien.Anledningen ligger i att mnniskor under tidsperioden1965 till 1974 har ett stort intresse fr samhllsfrgor,medborgarrttsrrelsen, tredje vrlden och liknandefrgor som mnga engagerar sig i. Det nns en stor ppenhet och tilltro till att samhlletkunde frndras till det bttre, sger Eva Andersson.

En hippierrelse fds och man brjar intresserasig fr folkkultur och har en stark id om gemenskap.I Sverige brjar man idealisera det gamla bondesam-hllet. Dr fanns inga klassmotsttningar och alla levdetillsammans i gemskap. Element plockas upp frnursprungsbefolkningar. Mittbena med tor, fjdrar ihret, mocka och etniska mnster. Eva vill dock under-stryka att vanliga mnniskor inte ns av detta ungamode, utan det berr frmst de yngre och modemed-vetna.

Efter 1974 dr andan frn The summer of love frn1967. Samhllsklimatet frndras. Mnga mnniskorblir, till fljd av den ekonomiska krisen, av med sina jobb.De egna samhllsfrgorna blir nu istllet viktiga. Ettexempel r gruvarbetarstrejken som uppstr i England.

Det r ocks nu som punken kommer. Om Hippier-relsen var fredlig och organisk var punken aggressiv,destruktiv och nihilistisk. Urban, trasig och bokstavligengjord utav otcka sytentmaterial.

Frihet framfrallt


12/88

Bild: Melissa Gustavsson Bild: Melissa Gustafsson



13/88

Bild: Melissa Gustavsson Bild: Melissa Gustafsson



14/88


I natt ska du bli min dnar det ifrn hgtalarna nrDemonen repar psykedeliskt mrka rockltar infrkvllens spelning. Ballonger i alla frger ligger utspriddap golvet framfr scenen och lngs vggarna hngermnstrade tyger med sm fjrilar fsta p. I rummetmitt emot DJ-bset har Medusas Wicked Women viktoch hngt upp de vintageklder som r till frsljningi kvll. Vstar i mocka och pls, jordfrger och lngaklnningar. Batik-, etno- paisley- och blommnstertrngs bakom bordet. Det knns lite jobbigt att slja dessa. Knn vad mjukden r, sger Beatrice och stryker handen ver enbrunsprcklig plsvst.

Beatrice har en egensydd svart jumpsuit medutsvngda ben, svarta platskor med bred sula i troch en stor svart hatt. Brttet r precis s lngt att deninte slokar. ver axlarna hnger en turkos blommig sjalmed lnga svarta fransar utmed kanterna. Hon pekarp den blommiga sjalen som hnger vid ingngen mitt

emot baren och formar ett dubbel-v. Det var inte meningen, men det blev ett par brst ochvisar rtt bra vad vi str fr, sger hon och ler.

Amanda och Beatrice sitter i ett av de mrka bsen.Klockan r 19.23 och snart vntas alla komma, mngai tidsenliga klder. Skinnso an p bsets lngsidasluttar lite och framfr dem p bordet str en l askamed ett ljus i. Fr Beatrice brjade intresset fr vintagefr tv r sedan. Hon gick i Nordstan i Gteborg underjulruschen. Jag tyckte bara att alla hetsade och kpte, kpte,kpte. Jag kommer ihg att jag tnkte att jag inte ville

vara en del av detta, sger hon.Istllet brjade hon kpa second hand och vintage.Sedan dess kper hon bara det. Och s har plaggenen historia menar Beatrice. Nstan detsamma gllerfr Amanda som ocks vill frska ta avstnd frnmassproduktionen. Hon menar att ven miljsynpunk-ten r viktig, ven om de i sommar kommer att karunt i folkabussen, vilket tar skada p miljn. Men detr frmst det estetiska som lockar dem till just 60- och70-talet. Amanda som tyckt om lnga klnningar sedanbarnsben. Fr Beatrice kommer fascinationen frmstfrn musiken. Allt jag gr r musik. Fastn jag inte gr musik, sgerhon.

Amanda menar att klderna p 1960- och 70-taletvar en sorts en frigrelse. Precis som den r fr demsjlva nu. De vill ta tillbaka lite ifrn Woodstock, nr alladansade och gjorde som de ville. Mnniskor vgadegra som de vill, menar Beatrice. De tycker att folk i dagverkar livrdda fr att ens sga hej till varandra pbussen, eller att bredvid varandra. Alla vill passa in ochr livrdda fr att vara ngonting. Samtidigt som det rjtteviktigt att vara ngonting. Det gr inte hand i hand.Mnniskor r inte mnniskor lngre, menar de.Knner ni er fria?

Ja, sger bda.Sedan tre r tillbaka knner Amanda att hon kanvara den hon r. Ngot som hnde i samband med atthon brjade intressera sig fr vintage fr tre r sedan.

Nu r Amanda sin egen domare. Jag har alltid haft en frihetsstrvan i mitt liv, ven nrjag har mtt dligt. Jag var ganska osker och tyst.Klderna blev min trygghet, ett stt att uttrycka mig p.Jag har tagit p mig klder efter hur jag har knt mig,frklarar Amanda.

Nstan detsamma gller fr Beatrice, fast frn ochmed frra vren. Jag var utt och gapig, och klderna blev ett uttryckfr vem jag var. Nu kan jag ntligen g vart jag vill, nrjag vill och se ut hur jag vill. Jag har alltid stuckit ut mennu r det bara fr min egen skull, sger Beatrice.

De menar att deras kommande resa r en fr-lngning av den frihetsstrvan de pbrjat. Att kunnafrverkliga det vi innerst inne drmmer om. Tnk om man bara kunde sticka, sger mnga. Det regentligen bara att gra, sger Beatrice.

De tycker mnniskor lser upp sig fr mycket vidsaker som egentligen r helt oviktiga och de tycker

mnga i dag verkar uppgivna. Att de mter uppgiven-het. Mycket handlar om materialistiska saker och mlsom vi i vrt samhlle mste f tillgng till och uppn,menar de. De tycker istllet att vi mste leva vra liv, ssom vi vill leva det.

I slutet p 80-talet brjar mnniskor kl sig mersom de ville, i jmfrelse med tidigare d det i strregrad rrt sig om ett universellt mode. I dag nns storavariationer och era stilar som r moderna samtidigt,frklarar modehistorikern Eva Andersson. Hon menaratt det visar p individualismen som karaktriserar vrtsamhlle i dag. Att det handlar om mig, min personliga

identitet och hur jag visar min identitet fr andra.Vintage r delvis ett storstadsfenomen, ett med-elkass- och hipsterfenomen. Att blanda nytillverkatoch vintage r ngot som starkt markerar en identitet,menar hon. Dremot framstr de som gr all in ochkr hela 50-, 60- eller 70-talsstilen inte som lika trendiga.De blir snarare lite bisarra. Det r just det hr med lite vintage som r en medel-klassidentitetsgrej, sger hon.

Vintage kan vara ett stt att uttrycka sin identitet,men ocks en kollektiv identitet. Ett exempel som lystestarkt fr ngra r sedan var murarskjortan. Men EvaAndersson menar att det frrut var mjligt att dra erslutsatser om vad en mnniska stod fr, med hjlp avklderna, n vad vi kan i dag. I dag r det den egna ltt ironiska identiteten manskapar, sger hon.

Tv kompisar som hjlpt till infr kvllen sitter i bsetbredvid och ter dagens vegetariska alternativ. De pra-tar hgljutt och skrattar. Fler har anslutit infr kvllen.Amanda fr prata hgre fr att hras i den nu ganskastimmiga lokalen. Som sagt, om jag varit lycklig i mjukisbyxor, hade detvarit det bsta ngonsin fr mig. D hade jag haft det,sger Amanda.

Kvllens bartender duckar under de smblommigabrsten som hnger ner ovanfr drren nrmast barenoch avbryter. Han undrar om det r ngot som ska stkvar p bardisken. Beatrice sger att han bara beh-


15/88



ver lta gurkburken i glas st kvar p bardisken. Rep,blommor, tejp och annat de anvnt fr att pynta lokalenska bort.

Vi hoppas dmjukt att ngra kommer vilja lgga sm bidrag i den, sger Amanda.

Hon har glmt tv burkar hemma men hoppas attde ska f slt mycket av de klder som de bunkrat uppmed infr kvllen.

Klderna de ska slja p sin resa kommer frnolika loppisar runt om i landet. Bsta tiden att graloppisturn r nu nr det r vr. Ladugrdsloppisar ren guldgruva nr det gller vintage. Tanken r att de iframtiden ven ska kunna ka till strre vintagelageroch grossister och handplocka plagg drifrn. Trots det,siktar de p att inta ha allt fr hga priser, eftersom dettycker det r alldeles fr dyrt att handla vintage i dag.Men en stor del i det hela r ocks att vara on the roadoch p vg.Varfr d?

Jag vet inte, sger Beatrice. Det r det hr med envg som bara r Ondlig, fyller Amanda i. Den tar aldrig slut och sedan den amerikanska lands-bygden, fortstter Beatrice.

Beatrice och Amanda inspireras mycket av detresande livet, den nordamerikanska sdern och lands-bygden. Inte bara kldmssigt. Att helt enkelt resa runt,leva enkelt och flja dagens lag. Det var i detta de bdamttes fr tv r sedan. Amanda har aldrig frsttt var-fr hon inspirerats av den hr vgen men har alltid haften stark vision och dragning till den. En vg som kan

leda till vad som helst. Frihet.Mlet med resan r att leva p det stt de vill ochkombinera det med det som bdas hjrtan bultar fr. Hur klyschigt det n lter, fan vad jag lskar gamlaklder allts, sger Beatrice och skrattar.

I slutet p maj drar de bara. Frsta festivalen r Mus-kelrock i Alvesta. Just nu har de bara fragment av resanklar men de ska lgga upp en mer detaljerad plan.Kanske. Hela Europa r tanken, dit de kan ta sig medbussen helt enkelt. Folkfester och evenemang. Allt somr ppet och ute. Eller en trng sidogata i Barcelona.


16/88

Vintage: Fr att ett plagg ska f kallas vintage mste det vara minst tjugofem r gammalt, vara av bra kvalitet och

ha tidstypiska snitt. Vintage r allts inte samma sak som second hand.

60- talets kldmode: P 60-talet hette it-gatan Carnaby Street och London blev metropol fr det ny kna decenniet. Livsstilen varsnabb och modet vxlande. Ungdomen revolterade och framtidsoptimismen genomsyrade mnniskorna

som trodde allt var mjligt: ka till mnen, jmstlldhet, kl sig i plast och vrma maten p ngra sekunder.Politik var det stora samtalsmnet. Nr popkulturen slog igenom gav Beatles ungdomar lngt hr. Hippies

gav dem nnu lngre, ppnade deras sinnen och vidgade deras byxben.

70-talets kldmode: Indien och andra exotiska resml tillhrde mngas drmmar. Det naturliga, etniska och exotiska modet gick

hand i hand med svl tor som kaftan. Den brnda behn ck representera frigrelsen frn ideal somman inte lngre hll med om. Moderna strmningar som new age visade sig och hippiestilen utveckladestill en mer bohemchic variant. Biba-butiken i London var stllet. Den skulle erbjuda ungdomar en komplett

livsstil och slde bde vintage och nya klder i art dco-snitt.

Klla: Vintage, en stilguide till vintagemode, Marie Birde




17/88


Lasse Kronrs hrbge bortaDen bermda hrbgen som lnge, kanske i 90 r, prytt LassKroners vlformade skalp r borta. Mannen, myten, legenden varsyrkesverksamma liv kretsat kring bingo, lotto och annat skrp somgtt p tv, ser numera ut som en vlpolerad bowlingklot ovani-frn. Knsliga lsare som anar ugglor i mossen kan ta ett djuptandetag. Lars r inte sjuk, han var bara bra taggad p en roll i enmusikal och tog till saxen.

Anders Svansls BorgEn medellders man med hstsvans ochring i rat hr kanske inte till vanligheten.nnu mindre vanligt r de inom politiken. MenAnders Borg verkade lnge inte bli specielltbrydd om det. Till den dagen kommer d detblir fr mycket. Detta hnder allts en dag den2013. Sveriges nansminister klipper av sigsin bermda hstsvans. Strunta i nyheter omin ation som drabbar svenska nanser, nrBorg vandrar in till presskonferensen frstaarbetsdagen efter den makabra frlustenav fyra hrstrn, fr inte bara Sverige menvrlden en chock. Inte helt otroligt att Borg ckstende ovationer frn vrldens PR-strateger.Ls mer om detta p sida 54

Modekuppernavi minns

Lady Gagaskttklnning

2010Det var knappast bara ve-

getarianernas maginnehllsom vnde sig i magen nr dehrde om den extravagantastjrnan Lady Gagas nyasteout t. Ifrd i kttslamsor hng -ande ver kroppen skapadestjrnan rubriker i hela vrlden.Men en gng r ingen gng.Hela tv gnger har Gagaftt mnskligheten att se rttbde bokstavligen och bildligttalat p MTV Music Awards2010 och tv r senare nrhon postade en bild frn sin

vrldsturn Born this way.Vissa r fdda svin, andra blirdet under sitt liv.

Ellen DeGeneresAlltid coola programledaren Ellen DeGeneres i sitt program The EllenShow har ofta skapat rubriker. Men en dag vaknade hon upp med envagel p gat. En vanlig, mindre knd mnniska skulle nog f panikredan dr. En tt stjrna skulle nog stta ett helt sjukhus p fallet.Men vad gr Ellen d? Sminkar halva ansiktet. Japp. S cool r hon.

Det r kanske ingen modekupp i sig, men en tydlig markering frnDummys sida Ellen DeGeneres r bst i test.

Emellant fr digniteter fr sig att sticka ut. Det kan vara fr attplnboken brjar bli tunnare, andra saknar uppmrksamheten.Dummy gr en djupdykning i moderna historiens modekupper.

Foto: Tulane Public Relations

Foto: Adam Baracani

Foto: SWE_EUpress


18/88



19/88

Jakten p denfrsvunna hatten

Frn vardagsplagg till maskeradplagg,frn plommonstop till baseballkeps.

Hatten r nstan helt frsvunnen ur vrvardag och med den ven dess symbo-lik, betydelse och historia. Men n nnsde som alltjmt hoppas att hatten ska

teruppst.

TEXT & FOTO: Fredrik stberg

Ibland knns det som om att jag jobbar p ett muse-um, sger Karin Martinsson med ett skratt, och hrmarsedan hur det kan lta nr hatta ren Stiernglans frkundbesk. h, en hatta r, vad roligt, min mamma hade en snhatt .

Den lilla butiken p turiststrket Haga Nygata i Gte-borg r nstintill antik, en hatta r som riktar in sig pklassikt hattmode r inte direkt en vanlig syn i bu-tiksmyllan. Trots att det r tidigt frmiddag och butikeninte ppnar n p ett tag, s har fotograferandet av demodeller som str i skyltfnstret redan startat. I stortsett varje person med en kamera stannar till utanfrbutiken. Vi frsker hlla kvar det klassiska och f folk attfrst att det inte r s konstigt att bra hatt, attdet faktiskt nns en historisk referens, sger KarinMartinsson.

Trots att de klassiska hattmodeller som sljs i buti-ken hrstammar frn hattens glansdagar s r KarinMartinsson nd frsiktigt optimistiskt infr den klassis-ka hattens framtid. Jag tror det kommer vxa igen, men det kommerfrbli fr de som r intresserade, det kommer noginte bli fr gemene man, sger hon.Karin Martinsson r en hattfantast. Hon r, utverbutikssljare, ven modist och gr egna hattar ochaccessoarer. Hon beskriver hattar som skulpturer,som kan addera mycket till en kldsel. Hon br sjlven av sina hattar, som litegrann ser ut som en gigan-tisk halv vindruva. Hatten kompletterar och det r vldigt lekfullt. Den

ger varje mnniska en bttre hllning och lite bttresjlvfrtroende, om du har hatt s ler folk mot dig, kan-ske inte i Stockholm men hr gr dem det, sger hon.

Mitt i vrt samtal avbryts vi, ngon knackar p.



20/88


bde fr mnoch kvinnor.Innan dess vardet ju i stort sett

ett obligatorium.Man sa om enman som inte barhatt att det varen halvherre.Det var inte riktigtokej socialt settatt inte ha hatt,det var lite sus-pekt, sger hon.Historiskt sett shar skillnader iklass mellan hatt,keps och mssa varit vldigt tydliga. Hatten har alltidvarit ett vldigt dyrt plagg och frknippats med ekono-miskt vlstnd. Medan kepsen var fr barn eller demsom inte hade rd att kpa en hatt.

Under 1800-talet var det vanligt att man mrkte sinhatt med initialer. Nr man sen lmnade den i gardero-ben s lade man den s att initialerna skulle synas satt andra kunde veta vem som hade den na hatten.Herrmodet var under stora delar av 1900-talet lite utaven borgerlig uniform. Den plitlige mannen som arbetaroch tjnar pengar, en allvarsam typ som man kundeluta sig mot nr det blste kallt. Raka motsatsen till

dagens herrar med hatt, menar Magdalena Nilsson. Har man hatt idag r man lite excentrisk eller intel-lektuellt bohemisk nstan, som man i alla fall. Mantydligt vill visa sin egen identitet. Det har gtt frn

Karin ppnar drren. Strre storlek, sger ke Hgberg med en suck,samtidigt som han ntrar den lilla butiken, trots att denppnar frst om en kvart.

ke och hans fru Maj r gamla vnner till garen av bu-tiken och har tr at Karin frr i hattrelaterade renden. Det r ngonting med frgen, den r fr mrk, sgerMaj om hatten hon har med sig. Jag skulle vilja ha haft en citrongul, ngon lite mercrazy, sger hon glatt.Det r hennes fdelsedag och hon har ftt en hatt avke som inte fll henne i smaken, nu ska den bytas.

Magdalena Nilsson blickar ut genom fnstret. Frnhennes arbetsplats ser man i alla fall inte den drStena Line-bten som alltid ligger vid kajen en bitbort. Annat r det lngre ner i korridoren, i karum -met p Folkteatern i Gteborg. Fikarummet hardpts om till Stenarummet, eftersom allt man ser rden dr frbannade bten. Vi r ganska dliga p vr egen kldhistoria, inte fr-rn det lyfts fram i ngon lm eller tv-serie s inser vi attoj, s dr var det d, sger Magdalena Nilsson nr vislagit oss ned p varsin sida av ett av rummets mngaarbetsbord.Hon r kostymmstare p Folkteatern och ven lrare idrkthistoria p Tillskrarakademin i Gteborg.Hatten har haft en stor roll att spela i modets historia.Ofta har hatten haft ett starkt symboliskt vrde p ett

mer uppenbart stt n andra kldesplagg, och harfungerat som en av de allra tydligaste klassmarkrernai samhllet. Under 60-70-tal brjar hatten frsvinna mer och mer,

Karin Martinsson, ikldd en hatt hon gjort sjlv, hjlper Maj Hgberg i jakten p en ny hatt.

Magdalena Nilsson, kostymmstare


21/88


s r det sista frsket att hitta krleken igen. Magda-lena skrattar till och sger: Carola hade ju en t-shirt dr det stod ledig med blin-kande lampor p sig. Det var lite samma, hade hon frfemtio r sedan haft en lila hatt hade det betytt sammasak.

I det militra s hade hatten en n mer praktiskfunktion. Innan det fanns militra uniformer s var

det svrt att se vem som stred fr vilken sida. Detlstes genom att stta olika sdesslag eller

liknande i hatten.Att visa tillhrighet till olika samhllsgrupper

har ocks varit en del i hattens historia.Under renssansen hade mnga mn

olika hattsmycken som var knutna till yrkeneller freningar.

Dagens motsvarighet skulle kunna vara pinsp kavajslaget, menar Magdalena Nilsson.

Sin rika historia till trots s spelar inte hatten ngonbetydelsefull roll i dagens mode, varken funktionellt el-ler symboliskt. I ett individualistiskt samhlle s ska dettydligt synas p dina klder vilken person du r, vilketgrupp du tillhr. Magdalena Nilsson tror att det kanvara nyckeln till att hatten kan vara p vg tillbaka. Jag tror att hatten som del i en uniform r p vgtillbaka, sger hon och nmner hipster-modet som ettexempel, dr sotarmssan r det som frenar mnga. Nr man tnker lite p det s r den mssan ochandra plagg som markerar tillhrighet lite som solda-ternas hattar med vete i, skjut inte p mig, vi r psamma sida!, sger hon.

den ena ytterligheten till det andra. Det r en ganskatydlig yttring av det individualistiska samhlle vi leveri idag, hatten r en bra symbol fr det, sger hon.

Kvinnligt hattmode har haft en vldigt annorlundautveckling jmfrt med det manliga. Magdalena Nils-son menar att det r ett symptom fr hela den kvinnligadrkten. Mannen ska st fr trygghet och kvinnan frsknhet. Hatten har mer varit en del av kvinnans helautstyrsel och bars drfr ofta ven inomhus.

Kvinnans drkt har genom ren inte varitlika uniform som mnnens. Det har varit merindividuellt i svl form som frg. Det gllerfrsts ven hatten. Kvinnor har kunnatvariera sig och uttrycka sig mer genomde klder och accessoarer de burit. Det varmannen som stod fr kontinuitet och stabilitetmedan kvinnan skulle visas upp som ett socialtsmycke.

Hattens symbolik har ocks haft mer praktiska be-tydelser genom ren och dessa har spelat en stor roll isvl krig och krlek, som i dden. Det har funnits mycket symboler kring nkestnd.Frr s hade man sorg or, man tckte ansiktet p be -gravningen och ven en bra bit eftert. Ett heltckande

or om man var nrmast srjande och halvtckandeom man var nrstende. Om man var ung nka s varlila nsta frg som man ck ta till, eftersom man villehitta en ny man som kunde frsrja en, sger Magdale-na Nilsson.

n idag kallas frgen lila i kldsammanhang iblandfr det sista frsket. Tar man p sig en lila klnning


22/88


mer pragmatisk syn. Jag tycker inte historiken spelar s stor roll, gillarman ngonting och det passar s r det vl bara attkpa det?I hatta ren fortstter fdelsedagsbarnet Maj Hg -bergs skande efter ngonting mer crazy n den hatthennes man ke tidigare valt ut. Den orangea hatten dr, fr jag ett ex, sger hon. Du den var frck, kommenterar ke, samma sekundsom Karin Martinsson placerar hatten p hans frushuvud.Maj r inte lika frtjust i den som ke. Hgst upp i enahrnet av butiken sitter det en citrongulsaktig strhattp ett skyltdockshuvud. Karin plockar ner den. Den hr d, den r ju nstan citrongul, vi har bara ettexemplar kvar och den r i small s den kanske r frliten, sger Karin.Maj stter den p sig och synar sig sjlv i spegeln. Denr inte fr liten, den sitter nstan perfekt. Hon ser ut attgilla det hon ser, men r lite osker p om hon verkligen

kommer anvnda den. Rummet tystnar fr en stund. Its your hat, baby, sger ke till slut. r den det? Frgar Maj. Jad, svarar han

Precis runt hrnet frn Bingolot-tos tv-studio i ett av Gteborgsmnga industriomrden sitterLinn Becker i ett frgglatt rum fyllttill bredden av hattar. Hon gr sittandra r p Tillskrarakademinsmodistutbildning. Man mrker nr man pratarmed folk att det r mnga somvill ha hatt, men de tror inte att deska passa i det, sger hon.Under utbildningen har Linn fttgra allt frn klassiska modeller tillegna, mer ventyrslystna, kreatio-

ner. Hon sger att hon r srkskiltsvag fr stora dramatiska vingaroch snt och pekar ut just ensdan hatt p en hylla.

Linn har svrt att planera infrframtiden, ven fast hon knner att det brjar blidags. Hon har nyligen haft praktik i London hos denlegendariska irlndske modisten och hattmakarenPhilip Treacy, vars lnga meritlista bland annat inne-fattar inte mindre n 36 av de hattar som bars underCate Middleton och Prins Williams brllop. ven fastLinns karrir precis har brjat s tycker hon sjlv attdet gr bra och hon fr kontinuerliga bestllningarp hattar. Det kan vara allt frn artister som ska ha hatt p scentill vanliga mnniskor som bara vill ha en. Hattar r ettroligt stt att uttrycka sin stil p, sger hon.

Linn tycker sig se ett mnster i det hennes kunderbestller. Trots att hon gr alla mjliga typer av hattars r det alltjmt mnga som vill bestlla de klassiskamodellerna. Det knns som om att det nns en strre efterfr -gan n vad som nns i butiker, jag tror den r strren de stora fretagen vet. Folk vill ha klassiska mo-deller, menar Linn.

Kanske borde hatten inte ses som en historisk artefaktutan, precis som mycket annat mode, som ngontingsom kommer och gr. Linn Becker tycker att hattenstidigare betydelse r verskattad och fresprkar en

Jag tycker om stora dramatiska vingar och snt, sger Linn Becker som gr andra ret p Tillskrarakademin

Ivrigt phejad av sin man ke provar sig Maj Hgberg fram i hattbutiken.


23/88


Perspektiv

De r dojorna med ikonstatus somlnge var en sjlvklar accessoarfr de som ville rikta en knga mot

etablissemanget.

Dr Martens

Den hrda men frvnansvrt exibla gum -

misulan fst med den karaktristiska gulatrden, har lskats och slitits av punkare,skinnskallar och andra grupper, vars val avmusik och livsskdning syftat till att placeradem utanfr mittfran. Men kngans symbol -iska vrde till trots har den, som mnga an -dra kreationer, sitt ursprung i mer praktiskaomstndigheter.

Dr Martens skapare, den tyska krigsvetera -nen och militrlkaren Klaus Mrtens, ckinspiration till kngan under en skidsemes -ter i de bayerska alperna efter krigsslutet1945. Han hade skadat vristen och hansskavande tyska militrkngor underlttadeinte lkningen. Han skte bttre ergonomi.verblivet gummi frn det tyska ygvapnetLuftwa e blev sulor och lder till kngansverdel ck han frn gamla o cersbyxor.Men det var i Storbritannien som Dr Martens

ck sitt genombrott och brjade produceras istrre skala i brjan p 60-talet. Inledningsvispopulr bland arbetarklassen som uppskat -tade kngans dmpning och komfort. Detvar senare arbetarklassens kvalitetstmpel

som gjorde Dr Martens till ett sjlvklart valfr de grupper av ungdomar som inte kunde,eller ville identi era sig med samhllets vreskikt.

Idag r Dr Martens en sjlvklar del av mnga

vlsorterade skobutikers sortiment. Det ldersom i kngans ungdom, precis som HenryFords T-modell, endast kom i svart, nns idagi regnbgens alla frger och diverse blom -miga mnster. Skepnader som kan tyck -as utstrla allt annat n arbetarklass ochanti-etablissemang. Dr Martens r i dag i alltvsentligt mainstream. Men istllet fr attfrga sig varfr mainstreammonstret alltidska sluka ungdomsrrelsernas symboler, sska man kanske betnka att frhllandet kanvara det motsatta. Punkare och grungerock -are har blivit kulturtanter och gubbar medstrre intresse fr mikrobryggerier n sam -hllskritik. Samtida ungdomskulturer medslagsida t det etablerade samhllet anam -mar ofta en helt annan stilistik.

Har d tolvhlaren helt frlorat sjl och po -tential fr provokation? Kanske. Oberoendeav Dr Martens nuvarande placering som eni mngden s frblir det dock en knga medhistoria. Men i Svenssons hylla lr den st tillsngon rrelse gr ansprk p den igen.

En klassik er att gra ansprk pTEXT: Adam Samara


24/88


What makesa trend


25/88


I samband med att Phoebe Philo, chefsdesignerp Cline, tackade fr sig efter en visning i Pariskom hon ut p catwalken i marinbl polotr-ja, svarta lsa kostymbyxor som var snp-

pet fr lnga och korvade sig ngot phennes kritvita Adidas Stan Smiths. Nu varsaken avgjord. Det blev o ciellt, high streetfashion och high fashion hrde ihop.

Pltsligt fnns en trend verallt. P

catwalken i ngon av modemetropolerna,p supermodellen eller p ngon blog -

gare. Alla har pltsligt lagt beslag p justdetta. Men trender r sllan en pltslig

hndelse, det tar tid innan de expanderar.TEXT: Nadia Kandil

Ett kldesplagg, ett par skor eller en vska som frngra r sedan var otnkbart men som nu inte gr attkomma undan. Fr ngra r sedan klarade man sig ga-lant utan just detta i garderoben, men nu utgr avsak-naden ett stort tomrum och inga utstyrslar verkar gihop om vi inte anammar trenden som fr tillfllet rder. Nr en trend slr igenom har den ofta legat ochputtrat i mnga ssonger. Man rknar med att det tarungefr tre ssonger innan fenomenet syns i butikeroch p folk p stan, sger Tomas Erdis, stylist ochmake up artist med bland annat modemagasinet Elle

som strsta uppdragsgivare.Vissa trender agerar helt tvrtemot, de kom-

mer inte och gr. De kom en gng fr lnge sedanoch har varit lika aktuella hela tiden. Det pratas inte

om dessa trender p samma stt. Det nns klassiskaplagg som introducerades samtidigt som den moderna

Jackie Kennedy lmnar John F Kennedys begravning i en helsvart klnning.


26/88


modebranschen tog form i brjan p 1900-talet.Dessa plagg, vskor eller skor behver ingen fram-

gngsrik bloggare eller modell som front gur fr attgemene man ska komma ihg dess existens. De bara

nns dr och utgr en naturlig del i vra garderober.Oavsett om trenden r en s kallad klassiker eller

om det r en vg som tillflligt skljer ver oss har de ensak gemensamt. Alla bryter mot ngon norm, gr emotoch blir en kontrast till det som har varit. Ger oss ngotnytt och frscht. Frndrar kldkoder som fr en tidverkar sjlvklara. Nya trender fds ju ofta fr att man sker efter ngotnytt. Det r inte unikt fr modebranschen. I alla kreativabranscher ser man sdana typer av svngningar, sgerTomas Erdis.

Under mnga ssonger, fram till 2010, var mo-descenen in uerad av maximalismen. Fr ngon sominte var insatt skulle man kan kunna tro att inspirationenvar julgranar och extravaganta teaterfrestllningar.

Nicolas Chesquiere, chefdesigner p Balenciaga,skickade ut sina modeller i frgglada cocktailklnning-ar med matchande strumpbyxor. Nr John Gallianofortfarande basade ver modehuset Dior kom in uen -

serna frn hans excentriska personlighet. Det var mersmycken, mer mnster, skira material, skrikande frgeroch grna allt p en och samma gng.

Sedan hnde ngot. Modevrlden ville ha ngotnytt och det vnde mot det minimalistiska hllet.Vi bytte ut det ver diga mot enkla snitt, enfrga -

de plagg och detaljer som var mycket mer subtila.Phoebe Philo kom tillbaka som designer, den hrgngen ck hon uppdraget att leda modehusetCline. Medan de esta andra designer fortfarandejobbade p sina rosa plsar och paljettklnningarfokuserade Philo p ngot helt annat. Hon ville byg-ga upp en garderob som inte fokuserade p trenderutan som skulle hlla r efter r. De enda detaljernavi sg hos henne var asymmetri p plaggen. Tillver-kade i de bsta kvaliterna, ngot som nu kom att bliallt viktigare. Den hr simpla och enkla minimalismen som r ver-allt i dag har vi till mngt och mycket Phoebe Philo atttacka fr, sger Tomas Erdis. Plaggen r inte styrda av ssonger utan r ganskaklassiska i stil och utfrande. Nr du kper ngot vet duatt du kan det r efter r, sger han.

Bild: Nordiska Kompaniet

Bild: Nordsika Kompaniet


27/88


Modedesigner hmtar i strre utstrckning inspira-tion frn gatan. Det var hr den nya vgen av en meravslappnad approach till klder och mode och ett nr-mande till gatustilen som Phoebe Philo beredde vg fr.

Nu gick allt vldigt fort. Alexander Wang debutera-de p catwalken och uttryckte sin krlek till hip hopenoch gatumodet, bde uttalat och genom sina kollektio-ner.

Riccardo Tisci, p Givenchy, introducerade oss frhur gatumode och haute couture kunde mixas. Handesignade stora delar av haute couture kollektionen iribbade material. Ngra r senare skickade han ut sinamodeller p catwalken ikldda printade collegetrjor.Hedi Slimane tilltrdde som chefsdesigner p detanrika franska modehuset YSL, helt utan formelltrning i yrket och med en frkrlek fr gatorna i LosAngeles.

Raf Simons trdde i samma veva in p Dior och hv-dade sjlv att verddig haute couture inte var ngotsom inspirerade honom. Han ville designa med inspi-ration frn riktiga mnniskor och han vill se mnniskorbra hans kreationer. Otherwise, what is the point sahan i en intervju med Style.com efter sin haute couturevisning 2013. Det hr ledde till en frndring fr helabranschen.

Nu brjade designers som hittills varit frknippademed high fashion designa fr bde sportmrken ochkedjorna, genom s kallade designsamarbeten. H & Mslog igenom med sina samarbeten och sammanfrdehigh fashion och street wear. H & M lyckades tidigt snappa upp den nya vgen avinspiration och frhllningsstt till mode bland folket. P

det sttet gjorde man high fashion till ngot mitt iblandoss, sger Tomas Erdis.Att designa inspirerad av gatan knns pltsligt s

mycket mer kta, nu vill man skapa klder som folketfaktiskt kan bra.

Modefolket var inte sena att haka p, pltsligt vardet otnkbart att inte ha en printad collegetrja i gar-deroben.

I takt med att er av de stora modehusen inspirera -des av sporten och av stilen p gatan brjade vi vanligamnniskor pltsligt strosa omkring i sneakers med eninbyggd plat. Att matcha joggingbyxor med stiletterblev nu den mest sjlvklara saken i vrlden och attanvnda de mest blnkande stenarna p halsbandentill en enkel och gr collegetrja frvandlades till ngonsorts uniform.

Snart skulle vi matcha ven skjortan, kavajen och dedressade byxorna till de allra mest klassiska sneakers,Adidas Originals och Stan Smiths eller Nike Air Max.

Ett av de ldsta och mest ikoniska plagg i modern tidr den lilla svarta. Enkelt frklarat r det en svartklnning som i sin utfring br vara ganska simpel.Grundtanken, som Coco Chanel har uttryckt sig ratt den skulle personi eras av den som br klnning -

en. Denna klnning har ver 100 r p nacken och kanegentligen se ut lite hur som helst. Den ska vara svartoch din rddare i nden nr ingenting annat passar,

sger Tomas Erdis.I och med att kvinnor brjade strida fr sina rttig-

heter i brjan av 1900-talet samt Frsta vrldskrigetbrjade helt andra krav stllas p klderna kvinnor bar.

Hittills krvde modet stora klnningar, korsetter somklmde t midjan till minimum och hattar som vgdelika mycket som ett spdbarn. Under kriget blev kvin-norna tvungna att brja jobba och nu sattes andra kravp den garderob man hade.

Jean Patou sgs ha befriat kvinnorna frn korset-ten. Han utgick ifrn att hans kunder var kvinnor sominte lngre bara observerade, utan som aktivt deltogi till exempel sport- och utomhusaktiviteter.Hans rke ende Gabrielle Coco Chanel klddesamma grupp av kvinnor och hon har haft in ytelse psttet vi klr oss n i dag.

Nu blev kvinnorna som personer mer viktiga ochdrmed kan man sga att deras kldsel blev mindreviktig, eller mindre utsmyckad och prlig. Nu skullekldseln ge kvinnan utrymme att de niera sig sjlv som

person.Den lilla svarta klnningen var s pass enkel att

accessoarerna som valdes till blev mer personliga ochde nierade personens stil.

Chanel var inte ensam eller ens frst om sina plagg,mycket hon satte sitt namn p var kopierat frn andra.Men hon gjorde det kommersiellt och var sjlv en per-sonlighet som tilltalade kvinnorna d. Hennes vision varatt enkelhet r nyckeln till elegans och ville gra sig avmed detaljer som eventuellt kunde sakta ner kvinnan.Med tiden blev klnningen ngot som alla hade. Detverkade som om den hade allt och kunde anvndas

i alla tillfllen. Till sorgeperioderna efter vrldskrigen,den var praktisk nr kvinnorna blev tvungna att jobba ifabrikerna. Frgen svart r frfrande och mystisk, medrtt accessoarer och rtt design kunde den bde varapraktisk men ocks kvinnlig, frfrande och sensuell.

Efter Andra vrldskriget och i takt med att modein-dustrin terhmtade sig fddes er designer som gavden lilla svarta nya former.

Christian Dior slog igenom med New Look 1947,nu skulle midjan vara markerad och kjolen vid. CristobalBalenciaga blste nytt liv i den lilla svarta genom attskapa tydligt inspirerad av arkitekturen och konststilarsom kubismen. ven verlevaren frn frkrigstiden,Coco Chanel kom starkt tillbaka med sina enkla svartaklnningar.

I takt med att Hollywood vxte med sin lmindustrispreds ocks den lilla svarta som det perfekta plagget.Hubert de Givenchy kldde Audrey Hepburn i en svartklnning, klassiska Wayfarers och ett stort prlhals-band i Truman Capotes lm Breakfast at Ti anys.

Marilyn Monroe har bde gurerat som femmefatale i den lilla svarta men ven nr hon gjorde sin sistaintervju och p mnga stt slppte in lsaren p livet,ikldd en svart klnning.

Ingen glmmer bilden av Jackie Kennedy med sina

tv barn p sin mrdade mans begravning ikldd enenkel svart klnning med en enkel svart jacka. Det hr r ett plagg som jag vgar pst nns i varjekvinnas garderob, sger Tomas Erdis.


28/88


Det r tack vare sin enkelhet men ocks symbolikenfrgen svart alltid har haft. Det r lite mystiskt och sen-suellt. Men samtidigt praktiskt och diskret, sger han.Bde moderna designer och celebriteter har valt den

lilla svarta framfr ngot annat plagg. Calvin Klein gjor-de den minimalistisk, Kenzo och de japanska designerslevererade en variant inspirerad av kimonon och Versa-ce skapade sin ikoniska lilla svarta med stora guldigaskerhetsnlar.

Det kanske inte r svrare n att kvinnor vill kunnade niera sig sjlva och sin egen stil. Genom att sttap sig ett plagg som bde kan vara feminint och sexigtsamtidigt som det kan vara sorgligt, trkigt eller prak-tiskt har vi mjlighet att variera oss. Genom accessoa-rer, eller bristen p accessoarer talar vi om vilka vi r frstunden, eller vem vi nskar att vara.

Den lilla svarta har varit med oss i ver ett sekel ochvi knner oss skra nr vi anvnder den, oavsett tillflle,samhllsklass eller rdande trender.

One is never underdressed or overdressed in a LittleBlack Dress, Karl Lagerfeld.

Bild: Ann-So e Back


29/88

En Turkish delight bland

smkakor

Med ett enormt sjlv-frtroende och uniktutseende visste Sibel

Kara att hon skullelyckas som modell.

Hennes driv tog hennenda vgen till bstasndningstid. Men islutndan skulle detvisa sig att hon inte

hade nsa fr mode-branschen.

Jag ska bli den frsta tur-kiska supermodellen tnktejag fr mig sjlv. Och endasedan dess har jag verkligenkmpat hrt fr att kommangon vart, sger Sibel Kara.

Hr reportaget om SibelKaras kamp fr att sl ige-nom i en bransch som sllarbort personer med utomeu-ropeiskt utseende. Vi frgoross vilka mekanismer somgr modevrlden s vit ochfrsker ta reda p vad somkrvs fr att fr att se enkad mngfald.

Lyssna p:dummy.jmg.gu.se

TEXT: Adam Samara - FOTO: Willgot Englund



30/88


31/88

TEXT: Emelie Carlsson - FOTO: Emelie Carlsson, Style.com

Favelas


32/88


Modehuset Givenchy slppte en t-shirtmed trycket favelas. Ngot r tidigare lan-serades klubben Favela chic i storstdersom London och Paris. Vstvrlden harunder lng tid lnat inspiration av andra

kulturer utan att ifrgasttas.Infr 2014 lt Djungeltrumman ngra av Sverigesmediepro ler frutsp rets trender. KulturjournalistenFredrik Strages svarade begreppet kulturellt bemkti-gande. Mjligen lg det en viss ironi bakom svaret, mendet nns de nitivt en anledning till varfr han svaradejust s. Kulturellt bemktigande r en ganska direktversttning av engelskans cultural appropation. Ettbegrepp som uppsttt i en kritik mot vstvrldens,kanske framfrallt modeindustrins, frmga att lna- ideras gon inspireras - av andra kulturer. Marginalise-

rade grupper vars situation anvnds av modedesignersi kommersiellt syfte.

Begreppet ck ett stort medialt genomslag sammar Fredrik Strage gav sin framtidsprognos. 2012 skicka-de modehuset Rodarte sina modeller lngs catwalkenikldda aboriginska mnster och kroppsfrg. Uppmrk -samheten lt inte vnta p sig och Rodarte kritiseradesfr att p ett smaklst stt ha inspirerats av en folk -grupp som under lng tid levt under ett extremt frtryck.Advokaten och FN-experten Megan Davies kallade deto ensive.

Raden av exempel fortstter. I augusti 2013 tvinga -

des H&M dra tillbaka ett hrband liknande den fj-

derskrud hvdingar br i Nordamerika. Den sgs pmnga hll som ett hn mot den stolthet den betyderfr mnniskor i dessa samhllen. I Sverige blev designerGudrun Sjdn anklagad for kulturellt bemktiganded hon slppte en kollektion inspirerad av samerna. Ettav vrldens strsta modehus har tv gnger p kort tiddiskuterats i sammanhanget kulturellt bemktigande,franska Givenchy. 2013 slpptes kollektionen NerdAfrica. Designer Riccardo Tisci ska ha inspirerats av hurafrikanska pojkar klr sig. ret innan skapade Riccar -do Tisci en t-shirt med trycket Favela. T-shirten blevsnabbt omskriven och hyllad av bloggare och mode -journalister. Riccardo Tisci frklarade trycket med attmn i favelor r mer naturliga och sjlvstndiga..de rinte rdda att mixa och matcha klder. De represente -rar sensualitet, street och elegans.

Namnet Favela syftar till kkstderna i Rio deJaneiro, Brasiliens nst strsta stad. Favelorna rboende t de fattigaste delarna av befolkningen.Dr enmnadsinkomst fr en hel familj kan ligga p ungefr800 real, det vill sga ungefr 2400 svenska kronor.Givenchys t-shirt kostade 3000 kronor.


33/88


Aline Gallo frn Brasilien bodde tre mnader i fave-lan Pavaozinho. Hon tvingades ytta drifrn eftersomhyrorna hjdes i samband med utrensningen infrfotbolls-VM i sommar och OS 2016. Jag hade tur som hittade ngonstans att ytta, menmnga hade ingenstans att ta vgen. Det r fr dyrtverallt, sger hon.

Aline Gallo har varken hrt talas om Givenchy ellert-shirten. Hennes kompis Sandro Langer har dremotgjort det och nr den kommer p tal skakar han phuvudet. Mnniskan r inget gott slkte.

Emma Lindblad doktorerar i modevetenskap vidStockholms universitet. Hon menar att det r av stortintresse att prata om kulturellt bemktigande i frhl -lande till modebranschen eftersom det nns en storkomplexitet i processen att fra ngot som r s sym-bolladdat frn en kontext till en annan. De upprrda knslor som kan uppst nr en gruppmnniskor upplever att ngot som r vldigt viktigt ochstarkt symbolladdat fr dem blir kidnappat av mark-naden och exploaterat i syfte att dra in pengar till ettfretag r ngot som mste problematiseras i en strrekontext, sger hon.

Emma Lindblad menar att det r banalt att avfrdadessa knslor. Att begrepp som kolonialism och rasism dyker uppi denna typ av debatter r ett tecken p att det nnsett behov att frklara dessa skeenden p en strukturellniv. Utifrn den nrliggande historia vstvrlden harav att dominera minoritetsbefolkningar s nskar jagatt det skulle nnas en strre kulturell respekt. Person -

ligen knns Givenchys t-shirt med favelatryck som ettuttryck fr maktutvning som knns minst sagt cynisk,sger hon.

Det r tidig frmiddag i Botafogo, ett medelklass-omrde i centrala Rio de Janeiro. P gatorna rusarkostymkldda mn och kvinnor p vg till sina arbeten.Ett gonkast upp, i Botafogos stra delar, tornar sig ettberg i gult, bltt, rosa och grnt. Frger p de cement -hus som agerar bostder t invnarna i Santa Marta.Rio de Janeiros kanske mest knda favela. ven hrhar arbetsdagen brjat, men kostymerna saknas. Fav favelabona hjer blicken nr de ser en grupp vitavstlnningar passera. De r vana numera. Myckettack vare mannen som tog moonwalken till gatan. 1996spelade Michael Jackson in musikvideon till They dontcare about us i Santa Marta. Till en brjan var myndig-heterna emot frslaget d de menade att det skullebidra till en negativ bild av Rio de Janeiro. Men videonspelades in och resulterade, utver uppmrksamhetvrlden ver, i en bronsstaty av Michael Jackson. Ngotsom Santa Marta- bona nmner med stolthet.

Brasiliens favelor har under rtionden frknippatsmed vld och missbruk. Fr att kontrollera detta be -slutade Brasiliens regering att tillstta specialpoliser,Pacifying police forcements, i de olika favelorna.


34/88


Santa Marta var 2008 den frsta favelan dr frs-ket utfr

des.Aline Gallo bodde inte i Santa Marta, men har

beskt den era gnger. Hon menar att det bakomSanta Marta- bornas ivriga pekande p statyn av Mi-chael Jackson dljer sig andra tankar.Dels klagade mnga p att med de nya som yttadetill favelan kom ocks en hyreskning. Dessutom harvldet blivit vrre i favelorna. Eftersom det kommer folktill favelan som inte r drifrn intr ar er rn. En endarra, suckar hon.

Hannah Pollack Sarnecki, doktorand i socialantrol -pologi vid Stockholms universitet, har skrivit avhand -lingen Youth, Bailes and Uncertainty in Rio de Janeirooch som fltstudie bodde sjlv i en favela i nio mnader.Hon berttar att Brasiliens styre sedan slaveriets dagarhrt arbetat med att lansera en positiv bild av landet,bde nationellt och som exportvara. Landets fattiga, svarta favelabefolkning har sedan1940-talet ftt representera ett annorlunda, frgstarkt,sensuellt och exotiskt land dr vad som helst kan hn -da. Samtidigt har den hr delen av befolkningen alltidstdats undan, diskriminerats och frtryckts.

Att Rios favelor har blivit en turistattraktion skvallrarvggarna p fasader och i stadens hostels om. verallthnger a scher om s kallade Favela funk parties.Sloganen r party like a local. Jag kopplar kommersialiseringen av favelas tillbde en global favelatrend dr musik, lm, mode ochs vidare ingr och nationellt till favela-turism som harftt sig ett uppsving i samband med uppgraderingenav kkstder, sger Hannah Pollack Sarnecki.Enligt Hannah har det blivit populrt under senare ratt beska platser dr vld r huvudattraktionen, somfavelor, under senare r. En s kallad Dark tourism.

Hon menar att den typen av turism skulle kunna leda tillkad kunskap om favelabornas levnadsvillkor och enmer nyanserad bild av favelorna. Men s r sllan fallet. Nr jakten p det autentiska och kta blir en njesre -sa in i mnniskors vardagsrum, och folks lidande blir envara, nns risken att man ytterligare bidrar till det stig -ma och det strukturella vld favelabor redan r utsattafr i s hg utstrckning. Inte sllan r det just stereotypa frestllningar mananvnder sig av nr man sljer favelan, vilket gr attde frutfattade meningar som redan nns om favelaborsnarare n att ifrgasttas, frstrks.

ven Emma Lindblad menar att det kulturell inspi -ration likvl kan vara positiv och att det r viktigt atttnka p att saker inte har ett inneboende symbolvrdesvida vi inte tillskriver dem betydelse. Om vi ser tillbaka p 1900-talets modehistoria s varinspiration ifrn andra tidsepoker och kulturer mycketcentral. Detta gr delvis att frklara med att det blevmjligt fr designers att hmta denna typ av inspira -tion: ygindustrin utvecklades s att det gick att resatill andra lnder p ett lttare stt, fotogra et blev mertillgngligt, litteratur mer spridd, den tekniska utveck-lingen inom tillverkningsindustrin frbttrad, osv.

Hon menar att det inte nns ngon enkel grns -

dragning kring nr lek och inspiration gr ver i krnk -ningar.


35/88


En generations uppfattning av ett fenomen kanfrndras ver tid, kultur r inte statiskt. Ett tydligt exempel r palestinasjalen, som har varitvldigt symbolladdad och uttryck fr en politis stnd -punkt, men som numera sljs p diverse modekedjoroch ses bras av unga mnniskor som kanske intelgger mer vrderingar i mnstret n att det r nt.

Emma Lindblad berttar att modeindustrin sombransch under lng tid har varit freml fr moraliskkritik. Mode brs p kroppar och blir drmed vldigt synligt.Samtidigt existerar inte modeindustrin i ett vakuum, denspeglar hur samhllet ser ut ver lag. Det r dock ingenurskt att svra sig fri frn ansvar.

Vid torget dr Michael Jackson str placerad vinkarSonia in turister i sin souvenirshop. Hr samsas tygp -sar med texten Santa Marta- we care med vykort avregnbgsfrgade tegelhus. Sonia arbetar egentligenmed guidade turer i Santa Marta, men eftersom f kanengelska i favelorna hjlper hon till i butiken nr detbehvs. Vi r vldigt glada fr alla turister som kommer hit.Det bidrar till en positiv bild av favelorna, sger hon.

Men motsvarar den positiva bilden verkligheten?Har frsken att stda upp i favelorna inneburit ettminskat vld? Sonia fr pltsligt brttom att vinka in ettgng nya turister och frgan blir hngande i luften.

Hannah Pollack Sarnecki bodde i en favela i nor -ra Rios utkant som nnu inte ockuperats av polisen.Mnga av hennes vnner i favelorna r aktivister ellerfunkartister som med skrck ser p vad som sker i deockuperade omrdena. Omrden dr det stndigt

rapporteras om vervld frn polisens sida. Senast hr om dagen ck jag mejl frn vnner somberttade att de varit p begravningen av en dansaresom nyligen ddats av polisen i en favela polisen tagitver.

Sedan i juni frra ret har massiva protester,triggade av hjda priser p bussbiljetter, gt rum i Rio.Mnniskor protesterat mot att s enormt mycket peng-ar investeras i VM och OS, samtidigt som skola ochsjukvrd r undermlig. Mnga protesterar ocks motkorruption och mot polisens brutala metoder. ven om mnga favelabor r trtta p gngens styreoch vldsamma stt och verkligen vill ha frndring,knner jag ingen i Rios favelor som anser att polisengr deras omrden till en fredligare och tryggare plats,sger Hannah Pollack Sarnecki.

Det r lunchtid i Santa Marta. Ur hl dr det egentli -gen skulle suttit fnster blandar sig brasiliansk

musik med matos. En hund har hittat en plats i skug -gan p en hg sopor. Lngst ner p kullen som utgrhemmet t befolkningen i Santa Marta tornar husenfrn Sonias vykort upp. Hus med fnster. Hus som re-noverats infr kommande VM och OS. Hus dr kulhlenmlats ver och ersatts med regnbgsfrger. Hus somliksom Givenchys t-shirt utt sett representerar Rios

favelor. Men dljer verkligheten


36/88


Modellyrket, mnga unga killar och tjejers

drm. I Sverige ses yrket som vletablerat.I Ghana ses modell inte ens som ett yrke.Dliga villkor och minimal ln gjorde attKwame Osei Nyarko fck nog och startadeGhanas frsta fackfrbund fr modeller.

TEXT: SIGRID ROSELL

Ghanasfotomodeller -frena er!


37/88


Fr. v. t. h.: Fotomodellerna Caleb Mensah, Kwame Osei Nyarkooch Lord Ameyao Gidiglo provkr sin nya hemsida.Foto: Sigrid Rosell.


38/88


Sndag i Ghanas huvudstad Accra. En ung frslja-re balanserar tunga varor p skallen. Gata fr gatatar hon sig fram, frsker locka till sig kunder. Tra -ken r tung. Aldrig r det tyst. Bilar tutar. Ibland barafr att hlsa, ibland fr att skrmma bort en hnafrn gatan.

Accra r ocks hgkvarteret fr modeindustrinsom vxer sig allt starkare i landet.

Kwame Osei Nyarko torkar vant bort de svett-prlor som envist droppar ner frn hans panna ochlandar p tangentbordet p hans laptop. P tolftevning i skyskrapan p Oxford Street hller han idagett mte med ledningen i den organisation han lederoch som han fster sitt hopp vid.

Han ska med hjlp av Models Association Ghanaskapa en profession. Nr folk frgar vad jag jobbar med svarar jagmodell. D tittar de ofrstende p mig och frgar,vad mer jag jobbar med. Jag ska kunna vara bara

modell. Nr folk sger att de arbetar som revisor rresponsen ofta positiv, vi vill skapa samma sak medmodellyrket, sger han.

Models Association Ghana r en frsta icke-kom-mersiella organisationen fr modeller i landet ochvittnar om en utveckling av modebranschen somannars kan knnas lngt borta i ett samhlle somhller hrt p gamla traditioner. Enligt Kwame vxerindustrin och instllningen till mode blir allt mer po-sitiv, just drfr har han haft mjligheten att utveck-la organisationen. Utver att leda organisationenjobbar han med stora designers, han syns i reklamver hela Afrika och han arrangerar events. Medsig vid sin sida har han Lord Ameyao Gidiglo som rprojektansvarig och Caleb Mensah som r adminis-tratr. Alla har en karrir som modell i cv-et. Kalla oss Dream team, skojar Kwame.

Naturligtvis nns yrket redan dr rent ino ciellt,men det handlar om att ka frstelsen och statu-sen av modellandet. Frst d kan villkoren bli bttre. Modeller r prostituerade och fyllon, det trormnga hr, berttar Lord.

Kwame frklarar att modellbranschen tidigaregtt dligt. Det var svrt att f jobb fr modeller ochde som ck jobb hade svrt att f vrdiga villkor. Han

uppskattar att det hela brjade utvecklas fr ngrar sedan, ungefr r 2009-2010 d industrin satteigng p riktigt med er shower, nya kldkedjor och

er agenturer.

Orsakerna till att organisationen behvs r mngamen pengar r en viktig faktor, det r ltt att bli un-derbetald och lurad i en bransch utan gemensammavillkor och avtal. Det r pengar som varit de strsta problemet. Vihar blivit betalade peanuts. Det vill sga smpeng-ar, sger Lord. Tanken med vr organisation r att modellernaska kunna komma till oss och f information om hurmycket de borde tjna. P s stt kan de stta kravi framtiden. De ska veta sina rttigheter, fortstterKwame. Om du har en talang, vare sig det gller fotboll,skriva bcker eller modella s mste du ibland ocksf hjlp med hur du ska anvnda dig av din talang,tillgger Lord. Men det r en tu bransch. Det gr inte att frneka,fyller Caleb i. Ofta har kvinnor det svrare, de blir ihgre grad utnyttjade och fr jobb med dliga villkor,fortstter han.

Caleb Mensah sger att det beror p att kvinnornatar de smre jobben i ren desperation. Samhllet rmansdominerat och tnkandet kring jmstlldhetmellan mn och kvinnor har inte kommit lika lngtsom i Sverige.

Han befarar att om det fortstter kommer yrketf s pass dligt rykte att ingen vill arbeta med det. Det r ine ektivt idag, modellerna fr en tid an -given men sedan hlls tiderna sllan. Tre timmarsarbete blir enkelt sex timmars arbete, utan att mo-dellerna fr betalt fr vertiden.

Sociala medier r viktiga fr lanseringen avorganisationen. Caleb r utbildad systemvetare ochhar byggt hemsidan. Han visar stolt upp den, den rstilren och enkel att navigera runt p. Tanken med hemsidan r att du som modell kanklicka dig in hr och hitta de olika agenturerna.Vi samlar information om ln, auditions ocharbetsfrhllanden s kan du sedan vljavilken agentur som passar dig, sger han.

Efter hemsidan ska Caleb ta tag i endigital kampanj. Appar ska byggasoch ska hjlpa till med att spridaryktet om Ghanas frsta frbundfr modeller.


39/88


Kwame Osei Nyarko sitter framtlutad i en so a somr alldeles fr liten fr den tv meter lnge model-len. Benen sticker ut lngt ver kanten och bordetmste fsas framt fr att han inte ska knocka tilldet med knna. Han skrattar, hgt och ofta. Detkarakteristiska skrattet blottar den vita tandraden.Han berttar att han knner sig priviligerad. Hanblev upptckt som modell av en slump och fr det rhan mycket tacksam. Det r lngt ifrn alla i Ghanasom har frmnen att frsrja sig genom ett jobb.Bara tio minuter bort frn mtet han hller livnr sigmnniskor p att samla ihop skrp p en av Vstaf-rikas strsta soptippar. Kwame har mnga frhopp-nigar fr framtiden men den strsta r att motverkafattigdom. Vrt absolut frmsta ml r att f bort unga frngatan. Vi vill skapa jobb och en bttre framtid frghananer med potential.

Att hja yrkets status r inte ngot som hnderver en natt. Det ska skapas gemensamma villkor,strukturer och organisationer. Det r en process somkommer ta tid. Det vet Kwame och han tar ett stegi taget. Just nu jobbar han hrt med att frska xaframtida pensioner fr deras modeller. Organisatio-nen kan liknas ett fackfrbund, en stabil grund frmodeller att luta sig mot och som en informatr. Det mste bli attraktivt att vara modell, sger han.

Lord Ameyao Gidiglo tvinnar ngra hrstrn mel-lan ngrarna och frklarar i allvarlig ton. Att frstelsen fr yrket r dlig beror mycket pvrt konservativa samhlle.

Sndag i Accra. Det betyder att invnarna klr uppsig frn topp till t och gr till kyrkan.Det r ett konservativt samhlle som vsterln-

ningar enkelt kan knna sig bortkomna i.Svordomar tas bokstavligt och ska helst undvi-

kas. Fr du frgan om du tror p Gud r det bstatt svara ja om du inte r beredd p en lng

diskussion med mnga existentiella fljdfr-gor.

Lord Ameyao Gidiglo frklarar attreligionen r en stor anledning till att

samhllet r s pass konservativt.Men det sker frndringar och

det avspeglas p sttet folkklr sig p.

Kwame Osei Nyarko p Ghana Fashion Week 2013.Foto: Paul Ukonu/GLITZ Africa.


40/88


Frut sg du aldrig en ghanan i jeans. Idag kan duse folk p stan som blandat det afrocentriska modetmed plagg som fljer de internationella trenderna,sger Lord. Nr du vgar st ut och skapa uppmrksamhetsker frndringar, tillgger han.

Han tror ocks att utvecklingen beror p de strrekldkedjorna som brjat etablera sig. En av de rWoodin, en ghanansk kedja som dessutom nns imnga andra lnder i Afrika.

Lord frklarar att det har skapat jobb fr mngaghananer. Han r sjlv varit modell fr dem. OchKwame har nyligen ftt ett tvrskontrakt medkedjan. Det behvs att de jobbar med annat norganisationen samtidigt, n s lnge r de volon-trer och behver tjna pengar p annat stt. Nu villde sjlva skapa jobb fr andra. Men alla passar intesom modeller.

Lord r stylist och lr upp modeller. Han har ettgott ga fr vem som passar som modell. Jag ser ofta folk p gatan som ser ut som model-ler. Jag vill hitta dem och gra dem till modeller.

Vem passar som modell? Du kan inte bara ha utseendet, du mste ven hapersonligheten. Du mste vara sjlvsker, det r detviktigaste, sger Lord. Du ska bra klderna, klderna ska inte bra dig,tillgger han i sann stylist-anda.

Hur r din egen stil?

Jag str ut i mngden, sger han och skrattar. Han str ut fr att den r hemsk tillgger Kwamesnabbt. Bda skrattar och ett handslag visar attskmtet godtogs.

Det r inte bara i Ghana som en utveckling avmodebranschen kan urskiljas, Kwame berttar attgrannlnderna Elfenbenskusten och Nigeria gr ige-nom stora frndringar. ven i de fre detta franskakolonierna upplever han att modebranschen vxer. I de fransktalande lnderna frstr man mode, detberor nog p att de har in uenser frn Frankrike ochParis.

Lord, Kwame och Caleb har varit vnner ett tag nu,sedan organisationen startade. Det r svrt att sgaprecis nr den startade men fr ungefr ett r sedanfddes idn. Sedan har allt har bara utit p. Intervjua oss igen om ett r s fr du se. D r viriktigt stora. Du kommer f kontakta min sekreterarefr att f tag i mig, skmtar Kwame men med ettvisst allvar i blicken.

Frhoppningarna fr framtiden kretsar kring man-trat Go big or go home. Men fr ledningen av ModelsAssociation Ghana nns bara ett alternativ och det ratt vara bst, konstaterar Kwame

Lord Ameyao Gidiglo p Ghana Fashion Week 2013.Foto: Paul Ukonu/GLITZ Africa.


41/88


4. Duck face Det r dags fr en sel e. Mobilen ker fram, duvnder kameran mot dig sjlv, du vill se snyggut, du vljer att pluta med lpparna. D kan dultt landa i ett duck face. Du kommer dock inteatt vara ensam om att kra den posen. Under#duckface p Instagram nns nstan 5,5miljoner inlgg s du r i gott sllskap.

3. Svinrygg Hruppsttning som under 1800-talet kallad -es Odettefrisyr. Nr frisyren blev populr igenp femtio- och sextiotalet var det i en mindrestram version och det var ocks d den cknamnet svinrygg. Ordet svinrygg r ven endel av en gris, en position som pjserna i spe -let Kasta gris kan landa i och ngot som ettskepp kan f om det frtjs fel.

1. Camel toeIngen ska behva skmmas ver sitt kn. Om duvill lgga fokus p just den kroppsedelen gller detatt ha p sig en byxa med rtt mycket stretch ochsedan dra upp byxan s hgt som mjligt. Fr envlde nierad look kan det krvas lite vning, menvill man vara n fr man lida pin.

PERSPEKTIV

2. Panda En perfekt pandafrisyr ska helst best av svart ellervitt hr, vara tuperat som en boll och kombinerasmed en sltkammad sid- eller hellugg. Pandan hadesin glansperiod nr emokidsen lskade BroderDaniel och sgs oftast p tjejer som ville bli tagna tillkrlek och dans. Br kombineras med mycket kajaloch en stjrna under gat.

1.4.

3.

2.

Djur i modedjungeln

TEXT & FOTO: Lovisa Dahlstrm & Nanna Isaksson


42/88


43/88

Foto: Fashion Revolution


44/88


Den 24 mars i r gr modellen och eko-ikonen Livia Firthlngs catwalken p Copenhagen Fashion Summit i rttoansenliga klder. Halvvgs ut stannar hon till och tittarupp. Hon tar av sig jackan och stter p sig den igen,fast ut-och-in.En ogenomtrnglig tystnad ekar i Kpenhamns opera-hus: en tyst minut fr de 1129 o ren i tragedin vid Rana

Plaza i Bangladesh. Livia Firth sger: Sextio miljoner mnniskor arbetar i textilhandeln glo-

balt sett, men nd har vi skiljt klderna vi kper frn detfaktum att det r levande personer av ktt och blod somgr dem. Det r ett kortsiktigt syn- och tankestt. Vi kaninte fortstta ta frn denna stora, billiga modehgenutan att tnka p vem det r som har gjort vra klder.

Paula Ponzer r frustrerad. Att separera hllbarhetoch mode r ju helt vansinnigt. Och att hllbarhetstnkskulle vara en nisch ocks. De tv mste samverka. Menhllbarhetsrrelsen r fr mossig och modeindustrin frelitistisk. Det handlar om kommunikation, tycker hon. Hon

tnker skapa framtidens modeindustri genom att hittalnken mellan hllbarhet och mode.Begreppet hllbar utveckling introducerades i en

FN-rapport 1981. Dr de nierade man att det handladeom en utveckling som ger oss mnniskor vad vi behverutan att ta ifrn kommande generationer deras mjlighe-ter att gra samma sak.

Stora delar av modeindustrin kombinerar innovationoch kreativitet med en tydlig de nition av vad som r ak -tuellt just nu, en de nition som r ltt att ndra. Dr skrdet sig mellan en rrelse som fresprkar lngsiktighetoch terhllsam konsumtion och en industri som lever avkortsiktighet och konsumtion. Idag har den folkliga milj-rrelsen stagnerat, och ideella organisationer och fre-tag har tagit dess plats, men fortfarande nns en kon iktmellan de som arbetar med hllbarhet och de som jobbarmed mode.

Paula Ponzer r miljvetare i grunden men har jobbatmot modebranschen under en lng tid. Hon sg hur hll-bart tnkande motverkades av modeindustrin och hurdlig miljrrelsen var p att anpassa sig. Hennes ilskaver hur ofrenliga de tv begreppen var med varandragjorde att hon grundade Future Threads. De riktar sig motknda bloggare och auktoriteter fr att frndra modein-dustrin frn toppen.

Det r kreativiteten och innovationen som sttergrnserna fr hur lngt man kan g. Hllbarhetsfrganmste bli synonym med att sga jag kan mycket ommode. Vi behver det! sger Paula Ponzer

Den 24:e april 2013 skedde vad som inte ck ske.Taket p textilfabriken Rana Plaza i Bangladesh fllsamman och 1129 personer begravdes och dog irasmassorna.

Idag r Rana Plaza ett namn som r synonymtmed sorg och tragedi, men ocks vrede och frnd-ringskraft. Rana Plaza blev en symbol fr mycket avdet dliga i textilindustrin. Kedjan frn producent tillkonsument r lng och komplicerad, men takrasetsatte igng en kedjereaktion som f andra takrasgr. En hel industri uppmrksammade pltsligt detfruktansvrt dliga skerhetslget i mnga fabrikersom levererar klder och accessoarer till a rer ivst. Rana Plaza blev epicentret fr ett skalv somskakade hela modevrlden och kulminerade underFashion Revolution Day.

Rachel Hearson r ocks frustrerad. Var tragedin pRana Plaza ndvndig fr att modeindustrin och hllbar-hetsrrelsen skulle brja kommunicera? Rachel r kun-dansvarig p Fairtrade i London och en av drivkrafternabakom #FashionRevolution. Hon beskriver moderevolu-

tionen som en katalysator fr den frndringen mot ettmer hllbart frhllningsstt inom modebranschen. Devill skapa en social rrelse fr att uppmrksamma fr-hllandet mellan producent och konsument. Idag liderfortfarande mnga mnniskor som en direkt fljd av denlnga och komplicerade logistikkedjan. Genom att sttaett ansikte p personen bakom plaggen hoppas de kun-na frndra det.

Det mste vara nog nu! Vi mste agera och terbyggakopplingen mellan oss och de som gr klderna vi har poss, sger Rachel ver en brusig telefonlinje.

Fashion Revolution r en koalition mellan industrin,

ideella organisationer och media. Med bland andra storaoch in ytelserika Vogue i ryggen vill de gra den vanligakldshopparen medveten om var och av vem kldernar tillverkade. Under Fashion Revolution Day uppmanade

Om hur ett byggnadsras i Bangladeshfck hllbarhetsrrelsen och modein -dustrin att brja prata med varandra.

Modeindustrins kollaps?Text: Bjrn Widmark


45/88

de alla att ta en bild p sig sjlva med sina kldesplaggpsatta ut-och-in och publicera p sociala medier under#insideout.

Det kom in bilder frn ver sextio lnder och kampan-jen uppmrksammades i ver hundra mediekanaler. Tex-tilarbetare frn Kenya, Kina, Bangalore och Nepal visadesin uppskattning genom att hlla upp plakat med texten IMade Your Clothes och lgga upp p sociala medier. Attvnda ut-och-in p sina klder r en enkel och slagkraf-tig symbol som engagerar mnga mnniskor och vckerfrgan, men det r nnu fr kort inp fr att se ngot rik-tigt resultat.

I Kambodja vnder man inte klderna ut-och-in. Drgr man ut p gatorna och demonstrerar. Nr priset p riskade fortare n vad textilarbetarnas ln gjorde valde e -ra stora arbetarfack i slutet av frra ret att g ut i strejk.I januari skts fyra textilarbetare ihjl fr att de vgradeacceptera en ln p under sexhundra kronor i mnaden.Trettiotta demonstranter skadades och nnu sitter tju-gotre personer hktade. I ett land dr de rda khmerer-

nas regim fr bara ngra decennier sedan ddade er nen miljon av sina medborgare genom svlt, tortyr och av-rttning vckte skjutningarna hemska minnen. Mnga avde som bodde i nrheten av omrdet dr skjutningarnagde rum ydde ut p landsbygden med rdsla fr sinaliv.

De som drar strst nytta av Kambodjas billiga arbets-kraft r de globala handelsjttarna. H&M en av de strstainkparna och samtidigt en av vrldens mest lnsammafretag. Fretagets intkter under 2012 versteg Kam-bodjas totala BNP under samma r.

Hennes & Mauritz r ett av Sveriges starkaste varu-

mrken och vinner allt mer internationell respekt fr sitthllbarhetsarbete. Samtidigt r fretaget en av de strs-ta inkparna av billig arbetskraft i Kambodja. Helena Hel-mersson r personen bakom fretagets viktigaste fram-tidsfrga: hllbarheten. Veckans nyheter utsg henne tillnringslivets viktigaste kvinna med motiveringen att honsitter p en makt som strcker sig lngt utanfr freta-gandets inskrnkta grnser. Under Copenhagen FashionSummit var H&M en av huvudsponsorerna och HelenaHelmersson givetvis en av huvudpersonerna. Men fre-taget fr kritik fr att gra fr lite. De arbetar fr att hjaskerheten hos sina leverantrer, men i Bangladesh harman inga inspektrer och man vill fortfarande inte sgavad som r en sklig ln fr kambodjanska textilarbetare.Helena Helmersson vill inte stlla upp i intervju med mig,men nr hon mter Livia Firth i Kpenhamn, sparas detinte p kritiken. I modeveckans avslutande paneldebattlgger hllbarhetssoldaten press p den svenska makt-haverskan.

Behver ni verkligen producera s mnga kollektio-ner? frgade Livia Firth.

Helena svarar att kunderna frvntar sig det.Ni mste avvnja konsumenten! Mina barn vill ha

socker varje dag, hela tiden; men fr dem det? Nej!!I H&M-butiken i Kompassen gr dagarna frbi som

vanligt. Tv t-shirtar reas ut fr hundratjugo kronor ochfolk handlar utan att tnka p vem det r som har tillver-kat dem. Men i Kambodja vnder man inte ut-och-in psina klder.

DUMMY 2014 jUN/JUL - 45 -


46/88


Buy Less

Choose WellMake It Last

Fashion Should

Be About ChallengiThe Status Quo

Fast FashionIsnt FreeSomeone,

SomewhereIs Paying

Fashion Is In The Sky,In The Street

Fashion Has To Do WithIdeas

The Way We Live,What Is Happening. Coco Chanel Vivienne Westwood

Dilys Williams Lucy Siegle


47/88


Bomull r en naturlig textil ber och str fr hlften avvrldens textilproduktion. De esta bomullsodlingar harstora konstbevattningar som tar stvatten frn sammasystem som dricksvatten. I Sverige krver vr importav bomullsklder 162 000 liter per svensk och r. Tillexempel krvs 8 000 liter vatten fr att odla bomull tillett par jeans.

Bommullsproduktionen utarmar inte bara jordenoch pverkar ven grundvattnet. Textilproduktionen rocks ett vxande miljproblem i vrlden och ett hot frtillverkarna. De kemikalier som anvnds i textilindustrinr ofta starka och mycket farliga. Nedbrytningsproces -sen r lng och pverkar arbetarnas hlsa samt miljn.Klderna bleks, slits och behandlas med olika mnenfr att exempelvis inte skrynkla sig. Dock r ver 120miljoner mnniskor beroende av bomullsproduktionenoch textilindustrin som sin frsrjning. Drfr r det

viktigt att vi stller krav och har koll p hur de klder vikper tillverkas.Enligt en granskning som gjorts av Rd & Rn

och formulerats av Annika Berge verkar inte priset

ha ngon inverkan p hur man tillverkar jeansen. Drhamnade de billiga mrkena frn Zara, H&M och Jack& Jones i topp. De har brjat ta tag i de problem som

nns och r tillrckligt stora fr att ha rd att stlla kravp leverantrer och tillverkare. Mindre fretag har, trotsambition, det svrare nr det gller kontrollen av under -leverantrer.

Ett par jeans kan innehlla ver 100 olika kemikalier.I de jeans som Rd & Rn testade hittade man blandannat arsenik, koppar och formaldehyd. Inget av dessamnen r bra i hga doser. Exempelvis r formaldehydallergi- och cancerframkallande. mnet anvnds i till -verkningens sista fas fr att skapa slitningar och veck.Fr att jeansen ska f den rtta slitningen anvnds oftaen metod som kallas sandblstring.

Man sprutar d nkornig sand ver de omrdensom ska slitas p jeansen, ngot som r en hlsofara

fr arbetarna eftersom det kan hamna i lungorna utanrtt utrustning. S tnk efter en extra gng innan dukper ett par nya jeans.

Det krvs 7 000-29 000 liter vatten fr att odla ett kilo bomull. Bomullsom bland annat anvnds till ngot som vi har fera par av hngande i

garderoben - jeans.Text: Melissa Gustafsson

... dina jeans?


48/88


49/88

TEXT & BILD: Erik Holm

kta engagemang


50/88


51/88


Recycling P Chalmers Universitet pgr en forsk-ningsstudie kring miljvnliga brer. Forskningen ingri ett samarbete mellan forskningsvrlden och modein-dustrin som heter Mistra Future Fashion. I projektetingr fretag som Myrorna, Weekday, H&M med era.Mlet r enligt projektledare Mats Westin att ndramnniskors konsumtionsbeteende. Man ska strvamot en hllbar innovation inom modebranschen. Underprojektets gng ppnade H&M tv recycling-a rer fratt prova konceptet. Det visade sig vara genomfrbartoch H&M gick nyligen ut med besked om att varje butiktar emot klder fr tervinning. I utbyte fr kunden enrabattkupong fr framtida kp i butiken.

Beslutet frbryllar Emma Enebog, hllbarhetsstra-teg p Myrorna, ven de en del av Mistras projekt. Rabatten r inte rtt steg i ett hllbarhetsperspektiv.Man kan premiera sina kunder p andra stt.

Enligt Emma r tillgnglighet viktigare fr att lockatill sig kunder. Nu motverkar inte bara a rsidn Mist -ras projektml utan hela branschens arbete.

r 2013 gick H&M ut med besked om s kallade livingwages. Man ville se till att anstllda hos deras tillverkareskulle f skliga lner fr sitt arbete. Ngra mnader ti-digare hade undermliga arbetsfrhllanden avsljatsi H&M:s fabriker i Bangladesh. Fretaget mtte en kritik-storm nr en av fabrikerna brann ner till grunden medmnga av de anstllda instngda i infernot. Frutombrister i fabrikens skerhet uppmrksammades vende anstlldas lner. En anstlld behvde ha tre olikaarbeten fr att kunna frsrja sin familj. Ett r senarearbetar man fortfarande med en plan fr att frbttra

frhllandet i alla tillverkningsled. H&M frklarar p sinhemsida att det inte gr att frndra s snabbt. Dettar tid att utvrdera vad en sklig ln r i landet. Ska

man samtidigt rkna in familjernas utgifter? Mngafrgetecken som planeras ta minst fyra r fr H&M

att reda ut.Allt verkar s mycket besvrligare n fr

Nudie. Vad skiljer de bda fretagen t?Produktionslnderna skiljer sig inte mrk-

bart. Den mest uppenbara skillnadenr fretagens storlek. Ett enormt

kldimperium som H&M har er ledi produktionen. Frsvrar det

arbetet mot etisk och ekolo-gisk hllbarhet? Inte enligt

Weronika Rehnby p Na-turskyddsfreningen.

Stora fretag harmer resurser och

drmed strrefrutsttning-

ar. Det glleratt ha ett

syste-ma-

tiskt arbete och framfrallt ett brinnande intresse ifrgan. Allt handlar om prioriteringar.

I tider dr en miljmrkning symboliserar ngot attrak-tivt har H&M varit noga med att motivera sina textilval.De skriver p sin hemsida:

Vi bemdar oss om att sttta vra leverantrer fratt de i sin produktion ska kunna ta hnsyn till bdemiljn och hlsan hos svl kunder som arbetare.

De har trots sina miljmedvetna val inte anskt omett miljcerti kat. Det skulle innebra att en utomsten -de person skulle f full insikt i produktionen. H&M har ingen mrkning i dagslget och det r drfrsvrt att veta om de uppfyller kraven. Vi fr frgor omH&M men har ingen koll p deras materialval fr att deinte r tillrckligt ppna

Till sommaren slpper H&M en genomgende ekolo-gisk kollektion. Ett slag fr miljn men som utgr enblygsam andel av de 550 miljoner plagg som fretagetuppskattas slja varje r. Weronika skulle rekommen-dera att man istllet lgger kraft p en mrkning avbaskollektionen. De mste inse vikten av att lta en oberoende frntredje part kolla upp deras produkter. Det nns inteplats fr ngra halvhjrtade frsk. Jag tror att det rvissa kostnader som skrmmer de stora fretagen.

Alla tre miljengagemangen har en sak gemensamt.Mediala hndelser. Fre den ekologiska kollektionenhade media pressat strre modefretag att miljmrkasina klder. Fre initiativet till living wages hade me-dia rapporterat om frhllandena i Bangladesh. Fretervinningen hade media avsljat hur terfrsljarerev snder oslda klder fr att drefter slnga utklderna med dagens sopor. Man kan gra vad man vill

med informationen. Hndelserna kan vara ett olyckligtsammantr ande eller en avgrande faktor.

Emma Enebog p Myrorna tror absolut att mediastyr ett fretags agerande, men hon tror samtidigt att


52/88

H&M i nulget r tacksamma fr medias rapportering. H&M har drivit miljfrgorna i tio r utan ngot strreresultat. Tidigare kunde de delta med ett halvhjrtatengagemang. Det r inte frrn nu som det har blivitviktigt fr den egna a rsverksamheten. De har insett att det krvs en resurse ektivisering.Kostnader fr material kommer bli alltfr hga omman forstter med sin a rsmodell. Tidigare sg H&Mmiljfrgorna som en utgift men nu mrker de att ettavstndstagande frn miljfrgorna kan innebra enmindre inkomst i sig.

Tiden d stora fretag med hjlp av sitt in ytandekunde delta i miljfrgan utan att ndvndigtvis ha etthelhjrtat engagemang r ver enligt Emma. Nu krvsdet att man deltar och gr frndringar, annars hotasinte bara miljn utan det egna fretaget. Om det r ettgenuint engagemang eller en tgrd fr att skra fre-tagets fortsatta vinst som driver fretagen blir pltsligtsekundrt. S lnge alla drar sitt str till stacken priktigt.

Risken nr vinstfaktorn kvarstr r att fretagenfaller tillbaka i sina gamla vanor dr minsta mjligaanstrngning r tillrckligt. Det r drfr svrt att sgaom Mistras och vrig forskning kommer ha ngot ge-nomslag hos modeindustrins fretag. Enligt experterr det inte en frga om fretagets storlek utan ett hel-hjrtat engagemang frn fretagets sida. En vilja attndra p sina gamla rutiner, trots att de gav en strrevinst. Man kan inte skylla p skillnader mellan freta-gen i allt fr stor utstrckning. Den viktigaste skillnadenblir tydlig nr projektorn har stngts av p Nudieskontor och beskarna frn Svensk form har slppt

Peter Frank med blicken. Trots att fokus r riktad ifrnhonom fr tillfllet fortstter Peter och Nudie att drivavidare hllbarhetsfrgor med samma engagemangsom under presentationen



53/88

DUMMY2014JUN/JUL - 53 -

SKURK/HJLTE

Dov Charney lder: 45 r

Bor: Los Angeles, USA

Den excentriska mngmiljonren Dov Charney rgrundare och VD fr kldfretaget American Apparel.Dov Charney r frvisso motstndare till att exploatera

billig arbetskraft, och har kammat hem olika utmrkel-ser i tidningar som The Guardian och Times Magazinefr sitt arbete.

Men American Apperal har ocks skapat rubriker frsin sunkiga kvinnosyn. Fretaget har gjort sig knda frreklam efter devisen: sex sljer. Bde Dov personligen,och American Apparel har era anmlningar fr sex -uella trakasserier p sitt samvete. Berttelsen om dend 16-riga Frida som p runda ftter blev medbju-den upp till ett rum p Hotel Rival i tron om att hon, lsbara, skulle fotograferas fr en kampanj. Visst fota-des det, men ska sedan ha blivit sexuellt utnyttjad avmedarbetare p American Apperal. I intervju i P1 frnapril i r sa Dov Charney att Frida var byxmyndig enligtsvensk lag 2007, och menade att Frida bara suktadeefter bermmelse.

Motivering:ver diga. Han framstr som en illasvingandesexistisk bu el som br vervga att p allvar kropps -modi era fast en dumstrut p huvudet. Han och hans

aggskepp American Apperal representerar idag denfula, sexistiska sidan av modeindustrin.

Tomas Gunnarssonlder: 32 r

Bor: Bandhagen, Stockholm

Tomas Gunnarsson r utbildad journalist och genusve-tare med ver 12 rs erfarenhet som fotograf. Kansker han mer knd som Genusfotografen d han sedan

r 2011 har drivit bloggen med samma namn. Varige-nom han kritiskt analyserar bilder ur media och reklamutifrn ett genusperspektiv. Stundom med humor,oftast med fem ton allvar.

P kort tid har Tomas Gunnarsson armbgat sig fram somen viktig kugge i debatten om det visuella uttrycket i reklamoch media. Frvisso har han era stmningshot fr brottmot upphovsrtten riktade mot sig. Annars r det mestaros. Srskilt r 2013 nr han grundade priset rets sexistsom fga frvnande gick till American Apperal. Han harsrskilt hyllats fr sitt arbete mot att bryta normer, eller somhan sjlv sger:Varje liten gest man gr fr att bryta mot ngon norm ska-par mer utrymme fr andra..

Motivering:Tomas Gunnarsson behvs. Hans kritiska analyser likamycket. Han vgar utmana reklambranschen med ar-gumentationer vl underbyggda genom goda exempel.Frvisso yger stmningshot kors och tvrs ver hanshuvud, samtidigt viker han inte ned sig. Hans bloggvisar att verkligheten ute i reklamtrsket gr hans jobboumbrligt. En hjlte.


54/88


Avsaknaden av ett ganska vanligt, mnskligt protein ger upphov till en

mediestorm i hela vrlden. Nyheter om konjunkturer fr vnta nr jour-nalister fr se den svenska nansministern utan sin bermda tofs.Varfr r vi s besatta av hr, s pass mycket att vi skriver

och lser spaltmeter om det? r hret

Magasinet Dummy - v14

Documents