Lysekils kommuns Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013

Syfte Årsredovisningens främsta syfte är att ge en översiktlig information om kommunens och kommunkoncernens verk-samhet och ekonomi. Den skall kunna användas som ett beslutsunderlag på övergripande nivå och användas som ett hjälpmedel i den strategiska planeringen.

Målgrupp Årsredovisningen vänder sig till kommunens politiker, kommuninvånare samt externa intressenter som har intresse att följa utvecklingen av Lysekils kommuns verksamhet och ekonomi

Foto omslag: Anki SandingeSamtliga porträttfoton i årsredovisningen är tagna av Anki Sandinge

Innehåll Kommentar och organisationPolitisk organisation 4Kommunala snabbfakta 5Intäkter och fördelning av skattekronor 6Politikerkommentar 7Kommunchefskommentar 8

FörvaltningsberättelseVision 2015 – mål och kvalitetsarbete 9Omvärdsanalys 13Ekonomisk översikt 15Riskbedömning 18Resultatberäkning och kassaflödesanalys 20Balansräkning 21Noter 22Investeringsredovisning 25Driftsredovisning 26Personalredovisning 28Benchmarking norra Bohuslän 30

VälfärdsredovisningVälfärdsredovisning 34

NämndsredovisningKommunstyrelsen 36Byggnadsnämnd 38Vård- och omsorgsnämnd 40Individ- och myndighetsnämnd 42Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 44Bildningsnämnd 46

Sammanställd redovisningSammanställd redovisning förLysekils kommun med dotterbolag 49Ekonomisk översikt 50Balansräkning och noter 51

Lysekils kommun BolagLysekils Stadshus AB 53Kolholmarnas AB 54Havets Hus i Lysekil AB 55LEVA i Lysekil AB 56LysekilsBostäder AB 57Lysekils Hamn AB 58RAMBO AB 59Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 60

ÖvrigtRedovisningsprinciper 61Redovisningsmodell 62Revisionsberättelse 63Kommunstyrelsens ledamöter 65Begreppsförklaringar 66

4 ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

MILJÖBEREDNING

ÖVERFÖRMYNDARE

KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNSTYRELSE

KOMMUNREVISION

VALBEREDNING

BILDNINGSNÄMND

BYGGNADSNÄMND

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND

VALNÄMND

INDIVID- OCH MYNDIGHETSNÄMND

LYSEKILS STADSHUS AB

DELÄGDA BOLAG

KOMMUNALFÖRBUND

GEMENSAMMA NÄMNDER

ArbetslöshetsnämndKrisledningsnämndInköpsnämndArkivmyndighet

Havets Hus i Lysekil ABLysekilsbostäder ABLEVA i Lysekil ABLysekils Hamn ABKolholmarna ABHavsstaden Lysekilsutbildnings AB

RAMBO ABFyrstads Flygplats AB

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

Gymnasie- och vuxen-utbildningsnämndMiljönämnd för mellersta BohuslänIT-nämndLönenämnd

Politisk organisation 2013

Verksamheten i sammandrag2013 2012 2011 2010 2009 2008

Antal invånare 14 369 14 396 14 398 14 521 14 535 14 659Kommunal utdebitering 22,06 22,06* 22,49 22,49 22,49 22,49Verksamhetens nettokostnader, mnkr 722 706 700 703 666 656Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr 724 709 716 701 675 656Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare, kr 50 357 49 223 49 750 48 292 46 428 44 752

Årets resultat, mnkr 4 3 18 -1 11 1Anläggningstillgångar, mnkr 540 548 530 554 528 617Anläggningstillgångar per invånare, kr 37 585 38 085 36 788 38 152 36 322 42 120Eget kapital, mnkr 259 252 247 228 229 217Eget kapital per invånare, mnkr 18 018 17 486 17 135 15 701 15 747 14 831Soliditet procent 37,4 36,6 36,4 34,8 35,4 32,0Låneskuld 229 244 253 233 214 284Låneskuld per invånare 15 946 16 958 17 560 16 046 14 736 19 358Antal anställda 1 453 1 438 1 420 1 438 1 427 1 537

*Skattesänkningen beror på skatteväxling med 43 öre i samband med att Västra Götalandsregionen övertog hela ansvaret för kollektivtrafiken 2012.

Arvoden och antal förtroendevalda2013 2012 2011

Summa arvoden och ersättningar till förtroendevalda, mnkr 4,8 4,7 4,9

Antal förtroendevalda 173 163 166

varav män 104 100 104

varav kvinnor 69 63 62

Procent och mandatförteckning i kommunfullmäktigevalet 2010Parti Röstetal Procent Mandat

Moderata samlingspartiet 1 275 13,3 5

Arbetarpartiet Socialdemokraterna 3 162 33,0 14

Folkpartiet liberalerna 2 250 23,5 10

Centerpartiet 407 4,3 2

Vänsterpartiet 339 3,5 1

Miljöpartiet de gröna 393 4,1 2

Kommunisterna 682 7,1 3

Kristdemokraterna 68 0,7 -

Lysekilpartiet.nu 541 5,7 2

Svergiedemokraterna 204 2,1 1

Skaftöpartiet 248 2,6 1

Övriga partier 9 0,1 -

Summa röster 9 578 100,0 41

Valdeltagande och antal röstberättigade2010 2006 2002

Valdeltagande i procent 81,9 79,5 79,8

Antal röstberättigade 11 890 11 785 11 705

5ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Kommunala snabbfakta

Lysekils kommunvapen

Lysekils kommunvapens utseende kommer ifrån ett förslag som lades fram 1904 av stadens borgmästare Axel Sundberg. Förklaringen till vapnets utseende är att de tre stjärnorna skulle representera de två stjärnorna i Lysekils historia- Gyllenstierna och Strömstierna- och den tredje stjärnan skulle vara den nya stadens egen stjärna. De båda fiskarna i vapnet skall representera fiskets betydelse för Lysekils utveckling och har sagts föreställa sillar. Utformningen i vapnet avviker dock väsentligt från en sill. Enligt en muntlig tradition rådde vid vapnets tillkomst stora meningsskiljaktigheter mellan fiskets företrädare och stenhuggeri-industrins män.


Intäkter och fördelning av skattekronor

Intäkter för utbildning av elever på gymnasiet och i vuxenutbildningen med mera 3,4krFastighetsavgift 3,2 krHyror 2,8 krÖvriga intäkter 2,5 krFinansiella intäkter 1,0 kr

42 kr Äldreomsorg, handikappom-sorg, individ och familjeomsorg

26 kr, Grundskola och förskola

9,4 kr Gymnasie- och vuxenutbildning

5,1 kr Politisk verksamhet och gemensam administration

7 kr Pensionskostnader

0,5 kr Byggnadsnämnd0,6 kr Näringsliv1,1 kr Räntor på lån1,6 kr Räddningstjänst2,9 kr Kultur, bibliotek samt fritids-verksamhet3,8 kr Gator och vägar, offentlig be-lysning, parker, teknisk verksamhet

Kommunalskatt och skatteutjämning 68,7 kr

Avgifter, till exempel barn- och äldreomsorg, hamnavgifter 12,8 kr

Bidrag, huvudsakligenstatsbidrag 5,7 kr

Intäkter som kommunen har för att kunna finansiera kommunens verksamheter

Fördelning av komunens kostnader utifrån varje hundralapp som betalas i kommunskatt

7ÅRSREDOVISNING - 2013 KOMMENTAR OCH ORGANISATION

Det var en stormig början på 2013 när revisorerna riktade kritik mot kommunstyrelsen för deras agerande under 2012 och kommunstyrelsens ordförande vägrades ansvarsfrihet. Det blev en utdragen politisk diskussion där en ny grupp trädde fram med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Skaftöpartiet och Vänsterpartiet. Vårt budskap när vi tillträdde var – vi tar ansvar! Det har visat sig i handling under det gångna året. Den politiska organisationen har arbetat med att försöka skapa balans i ekonomin, och jag har den uppfattningen att vi är på rätt väg. Det ekonomiska resultatet uppgick till + 3,8 mkr. Tillfälligt tillskott har räddat kommunens resultat tack vare återbetalning av AFA premien på 15,3 mnkr. Låneskulden för den kommunala delen (exklusive de kommunala bolagen) var vid årsskiftet 229,1 mnkr. Vi har under året minskat låneskul-den med 15,0 mnkr. En översyn av planering, granskning och rapportering har genomförts för att säkerställa att intern kontroll bedrivs. Reglemente för internkontroll och tillämpningsanvisningar har antagits i kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen i början av 2014. Kraftfulla åtgärder krävs för att kostnaderna ska minska till budgetnivå. Verksamheten visar negativ av-vikelse på 14 mnkr. Ungas uppväxtvillkor har stor betydelse för att lyckas senare i livet. En godkänd avklarad skolgång är en viktig faktor för att minska ohälsa. Detta kräver på sikt resurskrävande insatser. Kostnaderna för ungdomsvården har ökat över tid. Under 2013 har arbetet med det barn- ungdomspolitiska handlingspro-grammet fått en ny uppstart. Detta är en viktig del för att skapa förutsättningar för förebyggande insatser. Det drogförebyg-gande arbetet bland unga måste ha en hög prioritet. Andelen unga som uppger att de provat narkotika tenderar att öka. Det är viktigt att de unga får klart för sig vilka problem narkotikan för med sig och hur det skadar den egna hälsan. Samarbetet med Munkedal och Sotenäs har gått vidare. En gemensam miljönämnd för de tre kommunerna har bildats och 2013 var nämndens första verksamhetsår. Arbetet går vidare med gemensam nämnder för lön respektive IT. Kommunstyrelsen har under året arbetat med bevarandet av järnvägen (Lysekilsbanan) samt ombyggnad av väg 161, då dessa är mycket betydelsefulla för Lysekils kommun.

Jag vill tacka både medborgare och medarbetare för allt enga-gemang och arbete under 2013.

Lysekil i mars 2014Mats Karlsson (M) Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförandehar ordet


Snart är det 2015 – öppet, enkelt, värdigt visar vägen

I juni 2006 fattade kommunfullmäktige i Lysekil beslut om en ny översiktsplan med en vision för 2015. I denna uttrycks den politiska viljan om kommunens framtid.

”Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner fram-tidstro”

Visionen ställer höga förväntningar på oss som verkar för Lysekils kommun oavsett i vilken roll. Som komplement till visionen antog kommunfullmäktige i december 2012 de gemensamma värderingarna öppet, enkelt och värdigt som skall genom-syra politikers och tjänstemäns förhållningssätt.

Lysekils kommun befinner sig i flera avseenden i en paradoxal situation. Vi vet att vår ekonomi är mycket ansträngd samtidigt som vi i jämförelse med andra kommu-ner får avsevärt större belopp från kommunfullmäktige för att driva våra verksam-heter. Lokala media återspeglar ofta synpunkter från medborgare som inte är nöjda med kommunens utbud och service.

Årsredovisningen 2013 visar hur nettokostnaderna om 722 mnkr fördelas på olika verksamheter och kostnadsslag. Ofta handlar debatten om de pengar vi saknar och inte om hur vi använder de vi har. Det är därför en viktig uppgift att på ett öppet och enkelt sätt visa samband mellan resursanvändning och resultat. Först då kan våra medborgare få chansen att bedöma om avsatta medel använts på ett klokt sätt. Under 2013 har därför ytterligare steg tagits för att utveckla kommunens mål- och resultatstyrning inom hela koncernen. Syftet är att på sikt få en sammanhållen struktur och en gemensam planeringsprocess för såväl förvaltningar som dotterbo-lag.

Vad kan värdigt betyda? Genom att öppet stå för egna åsikter, att öppet möta an-dras synsätt och göra bedömningar utifrån faktabaserad kunskap – så tar vi ansvar för värdighet i ord och handlingar. Lysekils kommun behöver ett gemensamt och värdigt ansvarstagande för de insatser som krävs för en långsiktigt hållbar utveck-ling av välfärd och ekonomi.

Samtalandets konst är grunden för ett demokratiskt samhälle. Kommunfullmäktige som fattade beslutet om visionen för 2015 är Lysekils kommuns högsta beslutande organ. Genom våra ord och våra handlingar i beslutande församlingar och männis-kor emellan illustrerar vi visionen.

Alf Henriksson uttryckte detta på följande sätt:

Ett ord som en människa fäster sig vidkan verka i oberäknelig tid

Det kan framkalla glädje till livets slutDet kan väcka obehag livet ut

Ja det påverkar livet på jordenså slarva inte med orden

Lysekil i mars 2014Lena Fisher Kommunchef

Kommunchefen har ordet

9ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

God ekonomisk hushållning – långsiktig stabil ekonomiEnligt kommunallagen ska finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Finansiella mål behövs som restrik-tion för verksamheten. Mål och riktlinjer för verksamheten krävs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Årets resultat uppgick till 3,8 mnkr vilket motsvarar 0,5 procent av de totala skatteintäkterna. Det långsiktiga målet är tre procent och skall uppnås 2015. Budgeterat resultat var 4,3 mnkr vilket motsvarar 0,6 procent av skatteintäkterna. Till årets resultat hör återbetalning av försäkringspremier motsvarande 15,3 mnkr. Det är således flera verksamheter som redovisar lägre resultat än vad som budgeterats. Balanskravutredningen visar ett resultat om 3,7 mnkr. Detta innebär att kommunen uppnår balanskravet. Kommunens utdebitering har varit oförändrad 22,06 kronor.

Visionen fastställdes av kommunfullmäktige 2006 och ligger till grund för kommunens mål och kvalitetsar-bete. För att närma sig visionen har kommunfullmäktige beslutat om att fokusera på fyra kommunövergripande målområden:

LärandeKommunens verksamheter ska utgå från individens, samhällets och näringslivets behov. Verksamheterna bedrivs kunskapsbaserat och med gott omdöme och nytänkande.

LivsmiljöEtt varierat utbud av boendealternativ och rekreations-möjligheter som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar.

EkonomiEn ekonomi i balans med utrymme för utveckling.

NäringslivEtt hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förut-sättningar att utvecklas och växa.För att mäta hur målområdena utvecklas har kom-munfullmäktige beslutat om uppföljningsmål inom varje målområde. Här redovisas uppföljningsmålen och utfallet av dem.

Vision 2015 – mål och kvalitetsarbete

”Lysekils kommun ska vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro.”

10 ÅRSREDOVISNING - 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Lärande

Medborgarnas upplevelse av kommunensverksamheter ska förbättrasIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Nöjd-Medborgar-Index Öka - - 42

Mätning: SCB, Nöjd-Medborgar-IndexMålet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014.

Kommentar:• De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är stöd för utsatta personer, äldreomsorgen, idrott- och motionsanläggningar, gator och vägar och miljöarbete.• Kungsgatan har gjorts om till gångfartsområde vilket innefattade en hel del åtgärder i den fysiska miljön, bland annat gjordes parkeringarna om till växelvis höger och vänsterställda. Åtgärder genomfördes även på Korsgatan och Apo-teksgatan och nettobeståndet av parkeringar i området att utökades.• Inom kollektivtrafikområdet har träffats avtal med Västtrafik AB om förläng-ning från och med 2014 av erbjudandet om fria resor i kollektivtrafiken för medborgare 75 år och äldre.

Medborgarnas upplevda inflytande ska ökaIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Nöjd-Inflytande-Index Öka - - 28

Mätning: SCB, Nöjd-Inflytande-IndexMålet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014.

Kommentar:• De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är förtro-ende och påverkan.• Kommunen har antagit och jobbar utifrån värderingarna öppet, enkelt, värdigt.

Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom koncernenAndel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Andel medarbetare som helt eller i stort instämmer i påstå-endena rörande information i medarbetarundersökningen

Öka - - 68,5

Medborgarna upplever kommu-nens information som god

Öka - - 44

Mätning: Intern information - Lysekils kommuns med-arbetarundersökning. Extern information - Nöjd Inflytande Index för Infor-mation i SCB medborgarundersökning. Målet kan inte redovisas, nästa mätning görs 2014.

Kommentar:• En verksamhetsplan för kommunikationsfrågorna har tagits fram för att stärka kommunikationen såväl internt som externt. Syftet är att både medarbetare och medborgare ska känna större delaktighet och förtroende.

Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg ska ökaAndel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Andel med fullständiga betyg grundskola Öka 81,5 79,1 81,7

Andel med fullständiga betyg gymnasieskola Öka 89 83 -

Mätning: Grundskolans betygsstatistik hämtat från skolverket för vårterminen. Gymnasieskolans betygs-statistik hämtas ur gymnasiets eget verksamhetssystem Extens för vårterminen. Målen har nåtts.

Kommentar: • Andel elever i grundskolan i Lysekils kommun med godkänt betyg i alla ämnen överstiger genomsnittet i riket. Andelen elever som nått målen i alla ämnen ökade från 2012. • Kvalitetsmålen i gymnasieverksamheten har uppnåtts då den höga andelen elever med slutbetyg och samlat betygsdokument ökar.

Sjukfrånvaron bland anställda i Lysekils kommun ska vara lägre än 5 %Andel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Sjukfrånvaro <5 6,4 5,1 4,4

Mätning: Frånvarostatistik hämtat ur det personaladmi-nistrativa systemet Heroma.Målet är inte nått.

Kommentar:• Kommunens totala sjukfrånvaro för 2013 har ökat med 21 procent jämfört med föregående år.

Antalet vårddagar på institution för barn och unga ska minskaIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Antal vårddagar per månad minska 275 295 -

Mätning: Socialförvaltningens redovisning. Målet har nåtts.


Livsmiljö

Lysekil ska ha en positiv befolkningsutvecklingIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Antal invånare den 1’a november Öka 14 369 14 396 14 398

Mätning: SCB, Befolkningsstatistik.Målet har inte nåtts.

Invånare blir allt nöjdare med att bo i Lysekils kommunIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Placering på Fokus ranking ”Här är bäst att bo” Bättre 151 221 239

Nöjd-Region-Index Öka - - 54

Mätning: Tidningen Fokus ranking resp SCB:s Nöjd-Region-Index Det ena målet har nåtts, det andra kan inte redovisas då nästa mätning görs 2014.

Tidningen Fokus rankar kommunerna med hjälp av fyra kategorier, att vara ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta, 43 variabler mäts. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index, NRI, mäter med-borgarnas uppfattning om hur kommunen är som plats att bo och leva på.

Kommentar:• De faktorer som enligt medborgarundersökningen bör prioriteras är bostäder och kommunikationer.• Kommunen har under året arbetat nära fiberföreningarna för att bistå med utbyggnaden av den digitala infrastrukturen så medborgare och företag får tillgång till fiber.• Flera attraktiva bostadsområden börjar realiseras, här kan till exempel Spjös-vik och Skaftö nämnas.• Ett trygghetsboende för + 70 år, (33 lägenheter) har uppförts och färdigställts i Lysekils centrala delar.

Energiförbrukningen ska minskaAndel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Antalet förbrukade kWh i kom-munens lokaler minska 2 - -

Mätning: Fastighetsenhetens sammanställning av kom-munens totala energiförbrukning.Målet har nåtts.

Kommentarer:• Konvertering av olja till bergvärme på Bro skola är planerad men förslaget återremitterades för komplettering. När detta genomförs kommer ytterligare besparingar att kunna genomföras.• Inkörningsproblem med konvertering till bergvärme på skolan i Grundsund har lett till att mer el gått åt än förväntat. Anläggningen är nu inkörd och för-hoppningsvis blir utväxlingen större på denna anläggning under 2014.

Minst tre av aktiviteterna i ”Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergripande mål samt detaljmål 2013” ska genomförasIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Antal genomförda aktiviteter >3 3 - -

Mätning: Miljöenhetens rapportering av antal genom-förda aktiviteter.Målet är delvis nått.

I ”Förslag till miljömål för Lysekils kommun - övergri-pande mål samt detaljmål 2013” pekas fem målområ-den ut: ett levande hav/hav i balans, ett rikt växt- och djurliv, hållbar energikonsumtion, hållbar livsstil, hälsosam livsmiljö. Inom vart och ett av dessa områden har ett antal aktiviteter identifierats. De tre aktiviteter som redovisas som genomförda ovan är: minska övergödning, miljöut-bildning i skola, miljöanpassad kost.

Kommentar:• För att minska övergödningen skulle en VA-plan för kommunen tas fram under 2013. Arbetet har påbörjats och första delen (”VA-översikt”) planeras vara klar under våren 2014. • Under läsåret 2012/2013 var ambitionen att varje kurs på gymnasiet skulle innehålla minst en lektion med miljötema. Ett nytt arbetssätt, med målsättning-en att samtliga kurser skulle innehålla en lektion med miljötema, har påbörjats.• 80 procent av inköpt fisk som serveras i kommunens regi ska 2013 vara MCS-certifierad, målet har nåtts.

Folkhälsan ska förbättrasIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Andel uppfyllda mål i Folkhäl-soplanen 50% 33% 11% -

Mätning: Drogvaneundersökning, Folkhälsostatistik, avstämning mot målen i folkhälsoplanen.Målet är inte nått.

I kommunens folkhälsoplan för 2012-2013 finns nio mål inom de fyra områdena barn och ungas uppväxt-villkor, drogförebyggande arbete, fysisk aktivitet och fallskador som Folkhälsopolitiska rådet har valt att prioritera. Flera mål är högt satta, bland annat när det gäller ungas drogvanor. 2013 nåddes tre av nio mål medan tre mål delvis uppnåtts.

Kommentar:• Målsättningen att ingen i årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet ska prova narkotika är inte nådd. Dock har andelen som provat minskat sedan föregå-ende mätning men ur ett längre perspektiv kan en ökning skönjas. • Målsättningen att ingen förälder till elever i årskurs nio ska bjuda sina ungdo-mar på alkohol hemma är inte nådd. Dock har det skett en minskning över tid och färre föräldrar än vid tidigare mätningar bjuder sina ungdomar på alkohol hemma. • Målsättningen var att tobakskonsumtionen skulle halveras. Andelen elever som uppger att de röker dagligen/nästan dagligen i årskurs nio har halverats medan den har minskat med två procentenheter i årskurs två på gymnasiet. Andelen som uppger att de snusar har halverats både i årskurs nio och i

årskurs två på gymnasiet.


Ekonomi

Lysekils kommun ska redovisa ett positivtresultatAndel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Årets resultat i % av skattein-täkter 0,6 0,6 0,5 2,6

Mätning: Årsredovisningen.Målet är inte nått.

Investeringsutgifterna ska inte överstiga avskrivningarnaBelopp i mnkr Mål 2013 2013 2012 2011

Differens investeringsutgifter jmf avskrivningar Negativt tal -6,8 21,6 -0,3

Mätning: Årsredovisningen.Målet är nått.

Kommentar:• Årets investeringsutgifter uppgick till 18,1 mnkr och årets avskrivningar till 24,9 mnkr. Således negativt tal i differensen och målet uppfyllt.

Näringsliv

Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och utvecklingIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Placering på Svenskt Näringslivs ranking 215 271 265 190

Placering på SKL:s servicemät-ning Insikt 30 140 32 -

Mätning: Svenskt Näringslivs ranking över företagskli-matet. SKL:s servicemätning Insikt. Målen är inte nådda.

Kommentar:• Svenskt näringslivs ranking visar att kommunen tappat några få placeringar och inte nått upp till de högt ställda mål vi upprättat. • I servicemätningen Insikt finns ett samband mellan ärendets utfall och hur nöjda företagarna är med myndighetsutövningen. I föregående mätning var an-delen positiva utfall relativt riksgenomsnittet ganska högt, år 2013 var andelen tvärtom ganska låg. SKL tror att detta är en delförklaring till den ganska stora minskningen av NKI-värdet i Lysekils kommun.

Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetableringIndikator Mål 2013 2013 2012 2011

Markförsörjningsplan upprättad Ja Nej Nej Nej

Mätning: Markförsörjningsplan upprättad och antagen (Ja/Nej).Målet är inte nått.

Hög förvärvsfrekvensAndel i procent Mål 2013 2013 2012 2011

Förvärvsfrekvensen i åldern 20-64år Öka 79 78 77

Mätning: SCB. Det är ett års eftersläpning när det gäl-ler statistik inom arbetsmarknadssektorn. SCB siffror publiceras i december och visar utfallet föregående år. Det som redovisas som utfall 2013 är således 2012 års siffror.Målet är nått.

Kommentar:• Förvärvsfrekvensen anger den andel av befolkningen (20-64 år) som har eller söker ett förvärvsarbete.


Internationell ekonomiTillväxten i världsekonomin har stärkts under 2013. Läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats och flera konjunkturindikatorer pekar uppåt. Konjunk-turförbättringen i USA har kommit längre än i Europa. Arbetslösheten har minskat. Den amerikanska ekono-min beräknas att växa snabbt även under 2014. Den starka tillväxten i utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilen har bromsat in. Flera av utvecklingslän-derna har problem med försvagad inhemsk valuta. Utvecklingen i Euroområdet har vänt upp. Trots att tillväxten är svag har den positiva utvecklingen stor psykologisk betydelse. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora. Tillväxten i Storbritannien har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har förstärkts. Utvecklingen i de nordiska grannländerna har inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP varit i stort sett oförändrad.

Svensk ekonomiFör den svenska ekonomin var utvecklingen svag under 2013. BNP stannade vid 0,9 procent. Vikande export och investeringar är orsaken till den svaga utveckling-en. Mot slutet av 2013 fick tillväxten i svensk ekonomi bättre fart eftersom industrins orderingång och produk-tion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Arbetslösheten har dock bitit sig fast kring åtta procent. De senaste årens svaga produktivitetsutveckling hänger bland annat ihop med att sysselsättningen hållits uppe trots svag produktions-ökning. Det finns därför gott om ledig kapacitet i början av uppgången och bedömningen är att sysselsättningen ökar snabbare först under slutet av 2014. Sveriges offentliga finanser är förhållandevis goda. Den offentliga sektorn lämnar dock endast ett över-skott på 0,1 procent av BNP. Sparmålet för den of-fentliga sektorn var en procents överskott av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. 2014 kommer att präglas av svag arbetsmarknad och relativt låga löneökningar. Inflationstrycket är i nuläget mycket lågt. Inflationen enligt KPI var i princip oför-ändrad mellan december 2012 och december 2013. Inflationen förväntas bli fortsatt låg även under 2014. Riksbanken sänkte under 2012 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 1,0 procent. I decem-ber 2013 sänkte Riksbanken reporäntan med ytterligare 25 räntepunkter till 0,75 procent.

De korta marknadsräntorna har sjunkit under hösten. Den femåriga swapräntan steg under första halvåret 2013 med knappt en procentenhet. Under hösten har femårsräntan fallit något och noterades i slutet av året till 2,2 procent. Den så kallade räntekurvan har blivit betydligt brantare, skillnaden mellan korta och låga räntor har dessutom ökat. VästsverigeKonjunkturen i västsverige fortsätter att stabiliseras. Västsvenska företag ser fortsatt ljust på det kommande året, även om optimismen dämpats något. Det väst-svenska läget fortsätter ligga kring ett värde strax över neutral konjunktur. Arbetsmarknaden stärktes genom något fler nya jobb men samtidigt ökade antal varsel något. Konkurserna i regionen ökar inte längre utan ligger kvar på samma nivå som tidigare. Exportvärdet stiger men ligger fort-farande lägre än motsvarande månad de senaste två åren. Konsumtionen ligger i nivå med föregående års värden. De samlade värdena bidrar sammantaget till ett konjunkturläge som forsätter ligga runt en neutral konjunktur för Västsverige. Konjunkturen i Fyrbodal har återhämtats betydligt un-der andra halvåret 2013. Det är framförallt en mycket kraftig återhämtning av industrikonjunkturen som har bidragit till uppgången medan konjunkturen för byggfö-retagen fortfarande är svagare. Handelskonjunkturenhar försämrats betydligt och är för närvarande lägre än normalt. Den försvagning som skett av den norska kronan påverkar handelskonjunkturen.

KommunsektornTillfälliga tillskott har under de senaste åren innebu-rit starka resultat i kommunerna. Även 2013 räddas många kommuner från underskott eftersom det återi-gen sker en återbetalning av AFA-premier till kom-munerna på nära åtta miljarder. Kommunernas resultat beräknas uppgå till nästan elva miljarder 2013, vilket motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. När behoven från demografiska förändringar ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kom-munernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaning-arna. Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Omfattande investeringar i kommuner och landsting leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i driftbudgetarna.

Omvärdsanalys


Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar på ungefär en halv procent i kommunerna och en procent i lands-tingen. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig även där kostnadsökningar på en pro-cent per år. För att klara ökade behov inom till exempel grundskolan till följd av fler barn i grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av att anpassa kostna-derna inom de verksamheter där behoven minskar, vilket är fallet inom gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt.

BefolkningInvånarantalet fortsätter att sjunka. Lysekils befolkning uppgick den 31 december 2013 till 14 369 personer. Lysekils befolkning har under den senaste tioårsperio-den minskat med 429 personer. Lysekils kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet för riket eller regionen. Andelen personer över 65 år har ökat påtagligt under 2000-talet, från 21,0 procent år 2000 till 26,9 procent år 2013. Medelåldern i kommu-nen har under samma tid ökat från 42,8 år till 46,2 år. Födelsetalen ligger kvar på en låg nivå. Under 2013 föddes 113 barn vilket är det lägsta sedan 2003. Under den så kallade babyboomen på 1980-talet och början av 1990-talet var födelsetalen höga. Högst var födel-setalet 1989 då det föddes 211 barn. Sedan början på 1990-talet har födelsetalen successivt minskat till ett genomsnitt på 126 födda barn/år under de senast tio åren. Under 2013 avled 187 personer vilket är på samma nivå som genomsnittet för den senaste tioårsperioden. Beroende på kommunens befolkningsstruktur med en stor andel äldre är födelsenettot vanligen negativt. Senaste gången Lysekil hade ett positivt födelsenetto var 1994. År 2013 uppgick det negativa födelsenettot till 74. Under tioårsperioden 2004-2013 har Lysekil haft ett negativt födelsenetto på totalt 601 personer. Lysekil har en relativt hög in- och utflyttning i förhål-lande till befolkningsmängden. Under de senaste tio åren har kommunen haft flyttningsunderskott vid tre tillfällen; 2005, 2009 och 2011. I övrigt har flyttnettot varit positivt. Under 2013 flyttade 755 personer till kommunen, vilket, med undantag av år 2006, är det högsta inflyttningstalet sedan 1970-talet. Det finns en viss överrepresentation av personer över 50 är bland dem som flyttar till Lysekil. De flesta av inflyttarna kommer från Västra Götaland och har en koppling till Lysekil sedan tidigare. De främsta skälen till att man flyttar till Lysekil är boendemiljön, arbete eller studier.

Utflyttningen uppgick 2013 till 710 personer, vilket precis som för inflyttningen var den högsta siffran se-dan 1970-talet om man undantar 2006. Det är främst personer i åldersgruppen 20-30 år som flyttar från kommunen. Under perioden 2004-2013 har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 170 personer.

Befolkning 1994-2013

13000

13500

14000

14500

15000

15500

16000

16500

17000

ArbetsmarknadEfter att ha försämrats åren 2008 och 2009 återhäm-tade sig arbetsmarknaden under 2010 och 2011 när konjunkturen vände uppåt. Återhämtningen skedde dock i långsam takt med en svag sysselsättningsök-ning samtidigt som arbetslösheten bet sig kvar på en hög nivå. Under 2012 och 2013 försvagades arbets-marknaden igen. Trots att sysselsättningen ökade är arbetslösheten fortsatt hög. Arbetsmarknaden bedöms vara fortsatt svag även under 2014. En förstärkning av arbetsmarknaden är avhängig av att den internationella efterfrågan åter tar fart. Arbetsmarknadssituationen i Lysekil har de senaste åren varit bättre än i Västra Götalandsregionen och i riket. Arbetslösheten i Lysekil har under 2013 legat kvar på en nivå som är betydligt under riksgenomsnit-tet. I december 2013 uppgick arbetslösheten i Lysekil till 6,5 procent vilket är något lägre än i december 2012. Ungdomsarbetslösheten sjönk något under 2013 och uppgick i december 2013 till 14,1 procent.

14 369


Kommunal lagstiftningKommunernas ekonomi och redovisning regleras av kommunallagen och den kommunala redovisningsla-gen. Lagarnas syfte är att den finansiella redovisningen ska kunna förmedla en rättvisande bild av ställning och resultat. Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att det ska råda balans mellan inkomster och utgifter sett över tid. Det innebär också att kommunens förmögenhet ska värdesäkras mellan generationer. Den kommunala redovisningslagen reglerar balans-kravet vilket betyder att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Lagarna har kommit till för att kommu-nernas ekonomi inte ska urholkas. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster och -förluster avräknas. Ett negativt balanskravsresultat ska vara återställt senast tre år efter att det uppkommit. Årets balanskravsutredning visar att balanskravet har uppnåtts. Kommunen har inga negativa resultat sedan tidigare år att återställa.

Balanskravsutredning 2013Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Resultat 3,8 3,5 18,4

Avgår realisationsvinst från anläggnings-tillgångar och exploateringsverksam-heten

-3,3 -9,6 -9,0

Justering reavinster enl undantagsmöj-lighet 2,7 - -

Justering finansiella kostnader på grund av RIPS-räntan 0,4 - -

Justering omstrukturering av äldre-omsorgen - 2,4 -

Justering av del av aktieägartillskottet till Lysekils Stadshus AB p g a omstrukture-ring av verksamheten

- 4,0 -

Årets resultat enligt balanskravet 3,7 0,3 9,4

Underskott att reglera från tidigare år - - -3,1

Årets resultat Resultatet för 2013 uppgick till 3,8 mnkr.Resultatet för kommunen var budgeterat till 4,3 mnkr och föregående års resultat uppgick till 3,5 mnkr. Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstill-gångar på 3,7 mnkr och återbetalning av AFA-premier på 15,3 mnkr påverkar resultatet positivt.

Verksamhetens intäkter och kostnader samt avskrivningarVerksamhetens intäkter, inklusive återbetalning av AFA-premier, uppgick till 252,2 mnkr vilket är en minskning med 9,4 mnkr jämfört med 2012. Bland intäktsposter som ökat märks bidragen från migrations-verket. Bland intäktsposter som minskat märks lägre hamnintäkter på grund av avvecklingen av färjetrafik i kommunal regi samt minskade intäkter från uppdrags-utbildningar inom vuxenutbildningen. Under året har även försäljningen av anläggningstillgångar varit lägre än föregående år. Verksamhetens kostnader uppgick till 948,9 mnkr vilket är en ökning med 11,6 mnkr jämfört med 2012. Av dessa utgör lönekostnadsökningar 19,1 mnkr motsva-rande 3,5 procent. Köp av verksamhet har minskat med 8,5 mnkr.Avskrivningarna uppgår till 24,9 mnkr vilket är en ökning med 1,1 mnkr jämfört med 2012. Avskrivning-arnas andel av skatteintäkter är 3,4 procent vilket är i nivå med föregående år.

Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och generella stadsbidrag 2008-2013

97%

98%

99%

100%

101%

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ekonomisk översikt

99,7%


Skatteintäkter och generella statsbidragUtdebiteringen för Lysekil har under året varit 22,06 kr. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive kommunal fast-ighetsavgift uppgick till 723,5 mnkr vilket är 14,9 mnkr högre än 2012. Lysekils eget skatteunderlag ökade med 3,0 procent vil-ket kan jämföras med rikets ökning av skatteunderlaget på 4,0 procent. Kommunens skattekraft som andel av medelskattekraften i riket prognostiseras för inkomst-året 2013 till 96,8 procent.

Skatteintäkter och generella stadsbidrags utveckling 2008-2013, mnkr

620

640

660

680

700

720

740

2008 2009 2010 2011 2012 2013

FinansnettoKommunens finansnetto är positivt och uppgår till 1,9 mnkr vilket är en ökning med 0,6 mnkr. Kommunens finansiella intäkter består till största delen av räntein-täkter för reverslån samt borgensavgifter för borgen till de kommunala bolagen. Det gynnsamma ränteläget för lån bidrar också till det positiva finansnettot.

Likviditet och kassaflödeLysekils kommun och Lysekils Stadshus AB har ett gemensamt koncernkonto. Kommunen och bolagen kan utnyttja varandras likviditet i det gemensamma koncernkontot. Kommunens likviditet uppgår till 42,5 mnkr vilket är 7,1 mnkr högre än 2012. Medel från den löpande verksamheten har tillförts med 32,1 mnkr medan de avgående posterna från investerings- och finansieringsverksamheten har uppgått till 25,0 mnkr. Investeringsutgifterna har kunnat hållas på en lägre nivå än avskrivningarna. En checkkredit på 80,0 mnkr är kopplat till koncernkontot.

Årets kassaflöde - löpande verksamhetKommunens resultat, exklusive avskrivningar, nedskriv-ningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett positivt kassaflöde på 28,1 mnkr. Kapitalbindningen har minskat med 4,0 mnkr främst beroende på ökning av kortfristiga skulder. Totalt tillförs den löpande verksam-heten medel med 32,1 mnkr.

Årets kassaflöde - investeringsverksamhetenAnläggningstillgångar har anskaffats för 18,1 mnkr. Avyttringar av anläggningstillgångar har uppgått till 8,1 mnkr.

Investeringar 2008-2013, mnkr

0

10

20

30

40

50

60

70

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Årets kassaflöde - finansieringsverksamhetenKommunens långfristiga upplåning har minskat med 15,0 mnkr och uppgår till 229,1 mnkr. De externa långfristiga fordringarna har ökat med 3,3 mnkr till följd av en ökning av kommunens insatskapital hos Kom-muninvest ekonomisk förening. Detta har dock inte haft någon likviditetspåverkande effekt.

723,6

18,1


AnläggningstillgångarVärdet av kommunens anläggningstillgångar har mins-kat med 8,2 mnkr.

Omsättningstillgångar Kommunens kortfristiga fordringar uppgår till 105,9 mnkr vilket är en ökning med 5,7 mnkr sedan 2012. Värdet av förråd, lager och exploateringsfastigheter har ökat med 0,3 mnkr. Medel i kassa och bank har ökat med 7,1 mnkr.

Eget kapital och soliditetDet egna kapitalet uppgår till 258,9 mnkr vilket är en ökning med 7,2 mnkr. Ökningen består av årets resultat på 3,8 mnkr samt 3,3 mnkr i återbäring på insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening. Soliditeten, som visar den långsiktiga betalningsförmå-gan, har ökat med 0,8 procentenheter från 36,6 procent till 37,4 procent. Soliditeten, inklusive samtliga pen-sionsåtaganden, som är negativ, har försämrats med 3,1 procentenheter från -29,2 procent till -32,3 procent. Orsaken till ökningen är att pensionsförpliktelserna har ökat med 29,9 mnkr på grund av RIPS.

Eget kapital 2008-2013, mnkr

-300

-200

-100

0

100

200

300

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Soliditet, procent

29%

30%

31%

32%

33%

34%

35%

36%

37%

38%

2008 2009 2010 2011 2012 2013

AvsättningarKommunens avsättningar omfattar avsättning till pen-sioner och återställande av avfallsdeponi.Avsättningen till pensioner, inklusive löneskatt, uppgår till 12,7 mnkr vilket är 2,5 mnkr högre än 2012. Avsätt-ningarna består av pensioner intjänade enligt kollek-tivavtal samt lokalt slutna avtal. Utöver den pensions-skuld, som redovisas som avsättning i balansräkningen, har kommunen förpliktelser för pensioner intjänade före 1998. Dessa redovisas som ansvarförbindelse. Kommunen har ansvaret för det framtida återställan-det av Siviks avfallsanläggning. Anläggningen beräknas kunna användas som avfallsdeponi i ytterligare 15 - 20 år. Därefter måste den återställas. Totalkostnaden för återställningen beräknas av Rambo AB, som förvaltar anläggningen, till mindre än 20,0 mnkr. Återställningen kommer inte att påbörjas inom de närmsta fem åren. Under 2013 har det inte avsatts några ytterligare medel för återställningen. Den ackumulerade avsättningen uppgår därför till 10,4 mnkr vid årets slut. Det är samma belopp som vid årets ingång.

SkulderLåneskulden består av långfristiga lån hos kreditinsti-tut. Under 2013 minskade låneskulden med 15,0 mnkr och uppgår till 229,1 mnkr.

AnsvarsförbindelserKommunens skuld till de anställda för pensioner in-arbetade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 480,3 mnkr inklusive löneskatt. Utöver detta tillkommer 2,2 mnkr för pensionsutfästelser till förtroendevalda. Totalt redovisas 482,5 mnkr vilket är en ökning med 29,9 mnkr.Inklusive pensionsåtagande

Exklusive pensionsåtagande 259,1

-223,4

37,5%


Lysekils kommun och kommunkoncern är i sin verk-samhet utsatt för olika typer av risker. Exempel på risker är finansiella risker, borgensåtaganden, skador på kommunal egendom och störningar i IT-system.

Finansiella riskerKommunen har fastställt en finanspolicy som gäller för såväl kommunen som koncernföretagen i Lysekils Stadshus AB. I Lysekils Stadshus AB ingår dotterbola-gen Lysekils Bostäder AB, LEVA i Lysekil AB, Lysekils Hamn AB, Havets Hus i Lysekil AB och Kolholmarna AB. Finanspolicyn anger de risknivåer som gäller för finansiering avseende räntebindning, kapitalbindning, ansvarsfördelning, underlag för bedömning inför beslut om tecknande av borgen, rapporteringsskyldighet med mera. Den övergripande målsättningen är att säker-ställa den löpande betalningskapaciteten samt uppnå en effektiv kapitalanskaffning inom fastställda ramar och fattade beslut. Den totala externa låneskulden i kommunens sam-manställda redovisning uppgår till 1 037,9 mnkr varav kommunens externa låneskuld utgör 229,1 mnkr. Minst tre långivare eftersträvas vilket koncernen hade vid års-skiftet. Kommunen hade vid årsskiftet enbart Kommun-invest som långivare. I koncernen var Kommuninvests andel 92 procent, vilket är samma andel som vid 2012 års utgång. Enskild långivare, med undantag för Kom-muninvest, bör enligt finanspolicyn inte representera mer än 50 procent av den totala skuldportföljen. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens och koncernens skuldportföl-jer används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. De instrument som är tillåtna är ränteswapar, FRA, Caps och Floors. Ränteswapar har hittills använts både i koncernen och i kommunen. Utestående ränteswapavtal uppgår till 160,0 mnkr (135,0) hos kommunen och 665,0 mnkr (630,0) hos koncernen. På bokslutsdagen finns ett värde på cirka -3,0 mnkr (-11,7) i kommunens ingångna avtal och -10,1 mnkr (-46,0) i koncernens. Negativt värde representerar den kostnad som skulle uppstå om avtalen avslutas i förtid. Motsvarande undervärde/övervärde, så kallad ränteskillnadsersätt-ning, uppstår om man i stället valt att använda långa räntebindningar på bolagets lån. Om respektive ränte-swapavtal kvarstår till sitt slutförfallodatum kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldport-följen ska enligt policyn inte understiga ett år och inte överstiga sju år. I kommunen var räntebindningstiden 5,21 år (4,55) och i koncernen 4,77 år (5,17).

Den genomsnittliga effektiva räntan för kommunen uppgår till 3,04 procent (3,00). För koncernen är den genomsnittliga effektiva räntan 2,85 procent (2,94). Enligt policyn bör den genomsnittliga kapitalbind-ningstiden inte understiga ett år. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden för kommunen är 1,80 år (1,91 år) och 1,44 år (1,29 år) för koncernen. Slutligen ska, inom den närmaste tolvmånadersperioden, högst 60 procent av låneportföljen förfalla. Cirka 19 procent av kommunens låneportfölj kommer att förfalla inom ett år. För koncernen är motsvarande andel 25 procent. Låneskuld 2008-2013, mnkr

0

200

400

600

800

1000

1200

2008 2009 2010 2011 2012 2013

KommuninvestLysekils kommuns är sedan 2006 medlem i Kommun-invest ekonomisk förening. I samband med inträdet som medlem ingick kommunen en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samt-liga 278 kommuner som 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likadana borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekono-misk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB. Ansvaret ska också fördelas i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Lysekils kommuns ansvar enligt ovan nämnd bor-gensförbindelse kan noteras att 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 278 153 mnkr och totala tillgångar till 280 054 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 187 mnkr, 0,43 procent, och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 196 mnkr ,0,43 procent.

Riskbedömning

Koncernen

Kommunen229,1

1 037,9


BorgensåtagandeKommunens borgensåtagande vid utgången av 2013 uppgick till 878,1 mnkr vilket är en minskning med 51,5 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Av åtagandet avser 753,5 mnkr kommunägda bolag och 118,2 mnkr Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening för äld-reboende och 6,4 mnkr förlustansvar till egna hem och bostadsrättsföreningar samt till Folkets Hus- och idrottsföreningar. Det föreligger i nuläget inte någon känd förlustrisk bland kommunens åtaganden.

Borgensåtagande 2008-2013, mnkr

500

550

600

650

700

750

800

850

900

950

1000

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Intern kontrollEnligt antaget reglemente för intern kontroll ska kommunens nämnder besluta om genomförande av kontrollgranskning av system och rutiner inom sitt ansvarsområde. För koncernens bolag gäller företags-policy. Under året har en översyn av planering, gransk-ning och rapportering genomförts för att säkerställa att intern kontroll bedrivs på ett relevant och enhetligt sätt. Reglemente för intern kontroll och tillämpningsan-visningar har antagits i kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen i början av 2014.

FörsäkringsskyddKommunen och kommunens bolag har tecknat ett antal försäkringsavtal. Avtalen omfattar bland annat fullvärdesförsäkring av fastigheter. Avtalen innehåller också ansvarsförsäkringar och olycksfallsförsärkingar för barn och ungdomar samt personer i arbetsmark-nadspolitiska åtgärder.

SäkerhetsarbeteDet kommunala säkerhetsarbetet samordnas av en särskild säkerhetssamordnare. Tjänsten köps av Rädd-ningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Lysekils kommuns del av tjänsten är 60 procent.

IT-säkerhetKommunstyrelsen har antagit en policy för IT-säkerhet. För att säkra en hög driftsäkerhet och tillgänglighet med få driftsstörningar görs kontinuerligt uppdate-ringar och förbättringar av backupprutiner, virusskydd, tillgång på reservkraft med mera . Genom upprättat samverkansavtal med kommunerna Munkedal och Sotenäs kommer sårbarheten att minska.

Risk och känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser såväl genom egna beslut som av faktorer utom kommunens kontroll. Ett sätt att tydliggöra effekten av olika händelser är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens ekonomi. Nedan redovisas effekten av ett antal faktorer som påverkar kommunens ekonomiska resultat.

Faktorer som påverkar kommunens resultatHändelse/förändring Kostnad/Intäkt

Löneökning med 1 procent - 5,7 mnkr

Ränteförändring med 1 procent +/- 2,3 mnkr

Förändring av försörjningsstödet med 10 procent

+/- 1,3 mnkr

Inflation, prisökning 1 procent på varor och tjänster

- 1,4 mnkr

Bruttokostnadsförändring med 1 procent +/- 3,8 mnkr

Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 28,2 mnkr

Befolkningsförändring +/- 100 personer ge-nomsnittsberäknad effekt på skatteintäkterna

+/- 4,6 mnkr

Utöver ovanstående har förändringar i befolkningsun-derlaget avseende elevantal respektive antalet äldre en mycket stor betydelse för kostnadsutvecklingen. Det är svårt att snabbt anpassa verksamheten och därmed kostnaderna till minskande behov. För att kunna ha en beredskap och därmed ett bra planeringsunderlag för att kunna anpassa verksamheterna till förändringarna görs årligen befolkningsprognoser. Uppföljningar av födelsenetto och flyttningsnetto sker kvartalsvis. En sammanfattande finansiell riskbedömning visar att ett kvalitetssäkrat prognosarbete, god kontroll och mål-styrning måste ha fortsatt hög prioritet. Resultatmålen på medellång sikt, åren 2015 och 2016, är två procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag vilket motsvarar ett positivt resultat om cirka 16 mnkr. På längre sikt är målsättningen tre procent. Långsiktighet och strategiskt arbete krävs för att kommunen succes-sivt ska kunna stärka den ekonomiska ställningen.

878,1


Belopp i mnkr Not 2013 2012 2011

Verksamhetens intäkter 1 236,9 245,5 235,9Återbetalning AFA-premier 1 15,3 16,1 -Verksamhetens kostnader 2 -948,9 -937,3 -912,2Aktieägartillskott - -7,0 -Avskrivningar 3 -24,9 -23,8 -23,5Verksamhetens nettokostnader -721,6 -706,4 -699,7

Skatteintäkter 4 590,3 582,7 579,4Generella statsbidrag 4 133,2 125,9 136,9Finansiella intäkter 5 10,4 9,9 9,4Finansiella kostnader 6 -8,5 -8,6 -7,6Resultat efter finansnetto 3,8 3,5 18,4

Årets resultat 3,8 3,5 18,4

Resultatberäkning 2013


Den löpande verksamheten


Justering för av- och nedskrivningar 3 24,9 23,8 23,5

Förändring av avsättningar 7 2,5 1,8 -2,0

Reavinst (-)/ reaförlust (+) anläggningstillgångar -3,8 -4,0 -4,6

Reavinst (-)/ reaförlust (+) exploatering 0,5 -4,7 -0,7

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 28,0 20,4 35,3

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5,6 -14,6 -2,2

Ökning/minskning förråd och varulager -0,2 0,1 3,0

Ökning/minskning kortfristiga skulder 10 12,2 -12,3

Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster - - -2,3

Medel från verksamheten 32,1 18,1 21,5

Investeringsverksamheteten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -18,1 -45,3 -23,2

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 7,3 10,6 25,0

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - 3,9

Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 0,8 - -

Medel från investeringsverksamheten -10,0 -34,7 5,8

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån - - 19,5

Amortering av skuld -15,0 -8,7 -

Ökning av långfristiga fordringar 9 -3,3 1,6 -

Minskning av långfristiga fordringar - 1,0 2,0

Justering av övriga ej likviditetspåverkande poster 3,3 - -

Medel från finansieringsverksamheten -15,0 -6,1 21,5

Årets kassaflöde 7,1 -22,8 48,7

Likvida medel från årets början 35,1 58,2 9,5

Likvida medel vid årets slut 42,5 35,4 58,2

Kassaflödesanalys 2013



Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar 0,2 0,3 0,3

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 369,1 351,7 352,8

Pågående investeringar 11 23,1 54,5 39,1

Maskiner och inventarier 12 23,1 20,5 15,2

Finansiella tillgångar 13 124,6 121,3 122,3

Summa anläggningstillgångar 540,1 548,3 529,7

Förråd och exploateringsfastigheter 14 4,2 3,9 4,1

Kortfristiga fordringar 15 105,9 100,2 85,6

Kassa och bank 16 42,5 35,4 58,2

Summa omsättningstillgångar 152,5 139,6 147,8

Summa tillgångar 692,6 687,9 677,5

Eget kapital och skulder

Ingående eget kapital 17 251,7 246,7 228,3

Förändring insatskapital kommuninvest 3,3 1,5 -

Årets förändring 3,8 3,5 18,4

Summa eget kapital 258,9 251,7 246,7

Avsättningar 18 23,1 20,6 18,8

Långfristiga skulder 19 229,1 244,1 252,8

Kortfristiga skulder 20 181,4 171,4 159,2

Summa avsättningar och skulder 433,7 436,1 430,8

Summa eget kapital och skulder 692,6 687,9 677,5

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser 21 878,1 929,6 727,6

Förvaltade stiftelsers tillgångar 7,5 7,0 6,7

Pensionsförpliktelser 22 482,4 452,5 463,9

Balansräkning 2013


Noter 2013

Not 1 | Verksamhetens intäkter

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Statsbidrag 69 56,7 54,5

Barnomsorgsavgifter 7,2 7,6 6,7

Äldreomsorgsavgifter 16,3 14,8 15,3

Hyror 27,8 27,1 25,7

Hamnavgifter 10,5 18,9 18,3

Försäljning av verksamhet 27,1 33,1 30,0

Försäljning av varor och tjänster 4,2 7,6 8,9

Försäljning av anläggningstillgångar 3,4 8,7 4,6

Sotenäs andel av gymnasienämnden 45,7 45,0 43,8

Övrigt 25,7 25,9 28,1

Summa 236,9 245,5 235,9

Jämförelsestörande post

Återbetalning av AFA-premier 15,3 16,1 -

Not 2 | Verksamhetens kostnader

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Personalkostnader 572,0 553,0 533,0

Material 57,9 59,1 63,8

Lokal- och markhyra 59,4 59,7 40,7

Hyra och leasing anläggningstillgångar 4,8 6,7 6,5

Transporter och resor 6,9 6,5 5,8

Försäkring, skatter och avgifter 5,4 4,1 4,8

Köp av verksamhet 118,3 126,8 129,3

Data- och telekommunikation 12,2 16,1 13,6

Övriga främmande tjänster 13,8 13,2 11,8

Bidrag 29,8 30,9 47,2

Pensionskostnader 51,9 49,9 44,9

Övrigt 16,4 11,3 10,8

Summa 948,9 937,3 912,2

Not 3 | Avskrivningar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Inventarier 4,8 3,8 4,1

Fastigheter 20,0 18,9 19,3

Nedskrivningar 0,1 1,1 0,1

Summa 24,9 23,8 23,5

Not 4 | Skatteintäkter och generella stadsbidrag

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Preliminära skatteintäkter 593,5 576,1 566,8

Slutavräkning 0,3 0,1 2,1

Preliminär slutavräkning -3,5 6,5 10,5

Summa kommunalskatteintäkter 590,3 582,7 579,4

Generella statsbidrag

Kommunalekonomisk utjämning 86,5 80,9 98,6

Kommunal fastighetsavgift 34,1 31,4 29,4

LSS-utjämning 12,7 13,5 8,9

Summa generella statsbidrag 133,2 125,9 136,9

Not 5 | Finasiella intäkter

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Utdelning aktier 0,1 0,1 0,1

Ränteintäkter 0,6 0,5 0,1

Ränteintäkter kommunala bolag 4,1 5,0 5,1

Borgensavgifter 5,5 4,4 4,1

Summa finansiella intäkter 10,4 9,9 9,4

Not 7 | Förändring av avsättningar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Ianspråktagen avsättning -0,5 -0,2 -2,4

Avsättning pensionskuld 3,0 - -

Avsättning Sivik - 2,0 0,4

Summa förändring avsättningar 2,5 1,8 -2,0

Not 6 | Finansiella kostnader

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Räntekostnader 7,7 8,1 6,7

Finansiella kostnader pensionsskuld 0,4 0,5 0,4

Jämförelsestörande finansiell post, sänkt RIPS-ränta 0,4 - 0,5

Summa finansiella kostnader 8,5 8,6 7,6

Not 8 | Försäljning anläggningstillgångar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Kyrkviks förskola 3,9 - -

Skaftö Backa 3:512 0,9 - -

Slätten 1:339 0,9 - -

IT-utrustning 0,8 - -

Passagerarbåten Ran 0,3 - -

Slättna 1:66 - 6,5 -

Grönskhult 2:90 - 2,6 -

Skaftö-Backa 3:514 - 0,8 -

Lysekilshemmet - - 20,8

Skaftö-Fiskebäck - - 2,3

Övrigt 0,5 0,7 1,9

Summa 7,3 10,6 25,0

Not 9 | Ökning och minskning av långfristiga fodringar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Revers Räddningstjänstförbundet ”Mitt Bohuslän”

- 1,6 -

Förlagslån KommunInvest 3,3 - -

Summa 3,3 1,6 -


Not 10 | Mark, byggnader och tekniska anläggnigar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Markreserv 14,3 14,5 14,5

Verksamhetsfastigheter 180,9 164,1 174,7

Fastigheter för affärsdrivande verksamhet 35,0 37,1 38,0

Publika fastigheter 136,5 133,6 123,2

Fastigheter för annan verksamhet 2,3 2,5 2,4

Summa 369,1 351,7 352,8

Anskaffningsvärde 685,4 652,7 638,3

Ackumulerade avskrivningar -316,4 -300,9 -285,5

Bokfört värde 369,1 351,7 352,8

Not 11 | Pågående investeringar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Omstrukturering skolor 0,2 21,0 0,5

Skaftö skola - 2,4 0,1

Övriga fastigheter - 1,0 1,2

IT- och administrativa system - 1,2 1,9

Verksamhetssystem soc - 2,0 -

Gata/park/vägar 0,6 0,5 7,5

Hamn 0,3 0,3 0,3

Exploatering plan 4,6 5,5 4,7

Exploatering utveckling 17,4 20,6 22,9

Summa 23,1 54,5 39,1

Not 12 | Maskiner och invetarier

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Maskiner 1,0 1,2 1,5

Bilar 0,9 0,2 0,2

Inventarier inklusive konst 21,2 19,1 13,5

Summa 23,1 20,5 15,2

Anskaffningsvärde 64,6 58,1 54,9

Ackumulerade avskrivningar -41,5 -37,6 -39,7

Bokfört värde 23,1 20,5 15,2

Leasing 2013 2012 2011

Betalda leasingavgifter tkr 4 296 6 579 6 549

Framtida minimileasavgifter:

inom ett år, tkr 3 562

senare än ett år men inom fem år, tkr 4 631

senare än fem år -

Not 13 | Finansiella tillgångar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Aktier:

Västtrafik AB - - 1,0

Rambo AB 1,0 1,0 1,0

Lysekils Stadshus AB 0,1 0,1 0,1

Övriga aktier

Andelar:

HSB kvarteret Mollen 0,3 0,3 0,3

Kommuninvest förlagslån 2,6 2,6 2,6

Kommuninvest ekonomisk förening 5,5 2,2 0,7

Övriga andelar 0,2 0,1 0,1

Långfristiga fordringar:


Leva i Lysekil AB 81,0 81,0 81,0

Havets Hus i Lysekil AB 9,5 9,5 9,5

Kolholmarna AB 8,0 8,0 8,0

Lysekils Hamn AB 10,0 10,0 10,0

Räddningstjänstförbundet ”Mitt Bohuslän” - - 1,6

Övriga långfristiga fordringar 0,3 0,3 0,3

Summa 124,6 121,2 122,3

Not 14 | Förråd och exploateringsfastigheter

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Exploateringsfastigheter 3,1 2,8 2,8

Övrigt 1,1 1,1 1,3

Summa 4,2 3,9 4,1

Not 15 | Kortfrisiga fodringar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Kundfordringar 24,7 20,6 13,4

Kommunal fastighetsavgift 26,4 22,1 19,5

Kommunalskatt och statsbidrag 3,4 17,2 19,3

Momsfordran 6,5 10,0 5,1

Övriga kortfristiga fordringar 44,9 30,3 28,3

Summa 105,9 100,2 85,6

Not 16 | Kassa och bank

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Plusgiro, Nordea 42,4 34,4 56,4

varav:

Lysekils kommun 16,2 21,7 37,6


Leva i Lysekil AB 14,6 2,0 0,4

Lysekilsbostäder AB 11,0 12,0 11,7

Havets Hus i Lysekil AB 5,2 5,6 5,4

Kolholmarna AB -9,9 -10,6 0,8

Lysekils Hamn AB 4,1 -1,0 -3,1

Havsstaden Lysekil Utbildnings AB 0,1 0,1 0,1

Stiftelser 0,6 0,6 0,4

Privata medel 0,4 0,3 0,3

SEB - 0,9 1,8

Summa 42,5 35,4 58,2


Not 21 | Borgensförbindelser

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunägda bolag 753,5 804,0 692,5

Förlustansvar egna hem 0,3 0,4 0,5

Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4

Rkhf Äldrebostäder Lysekil 118,2 118,4 28,5

Övriga 3,7 4,5 3,7

Summa 878,1 929,6 727,6

Not 22 | Pensionsförpliktelser

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Anställda 480,2 449,8 460,7

Förtroendevalda 2,2 2,7 3,2

Summa 482,4 452,5 463,9

Not 20 | Kortfristiga skulder

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Leverantörsskulder 37,6 49,1 30,5

Semesterlöneskuld 32,9 30,8 32,8

Okompenserad övertid 3,0 4,9 4,4

Pensioner individuell del inkl löneskatt 22,5 23,0 22,3

Upplupna löner december 14,5 12,9 7,8

Upplupna sociala avgifter december, källskatt december 20,0 21,6 18,3

Förutbetalda skatteintäkter -

Moms 0,5 0,7 0,4

Upplupna räntekostnader 0,8 0,9

Upplupna kostnader och förinbetalda intäkter 9,2 9,1 8,0

Ej realiserade bidrag 8,2 4,5 5,1

Kommunens skuld i koncernvalutakontot 26,2 12,4 18,3

Övrigt 6,7 1,6 10,4

Summa 181,4 171,4 159,2

Ansvarsförbindelser för pensioner

Belopp i mnkr 2013

Ingående värde 362,0

Utbetalningar -14,8

Personalförändringar 1,9

Ränta 2,1

Förmånsbelopp 5,7

Aktualisering 2,7

Ändrade försäkringstekninska grunder 27,4

Övrigt -0,6

Löneskatt 93,7

Summa ansvarsförbindelser för pensioner 480,2

Förtroendevalda inkl löneskatt 2,2

Not 17 | Eget kapital

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Ingående eget kapital 251,7 246,7 228,3

Insatskapital Kommuninvest 3,3 1,5 -

Årets förändring 3,8 3,5 18,4

Utgående eget kapital 258,9 251,7 246,7

Not 18 | Avsättningar

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Pensionsskuld 10,2 8,2 8,3

Löneskatt 2,5 2,0 2,0

Återställande av soptippar 10,4 10,4 8,5

Summa 23,1 20,6 18,8

Avsättningar för pensioner

Ingående avsättning pensioner 7,3

Nya förpliktelser under året 2,8

Ränta på pensionsskuld 0,3

Ändrade försäkringstekninska grunder 0,5

Utbetalningar -0,8

Löneskatt 2,5

Summa avsättningar 12,7

Not 19 | Långfristiga skulder

Belopp i mnkr 2013 2012 2011

Nordea - 68,0 68,0

Kommuninvest 229,1 176,1 176,1

SEB - - 8,7

Summa långfristiga lån 229,1 244,1 252,8

2014/rörligt 69,1 30%

2019 30,0 13%

2020 20,0 9%

2022 85,0 37%

2024 25,0 11%

229,1 100%


Investeringsredovisning

Investeringsutgifterna för 2013 budgeterades till 22,0 mnkr. De faktiska utgifterna uppgick 2013 till 18,1 mnkr det vill säga 3,9 mnkr lägre än budgeterat.

Investeringar per nämnd/förvaltningBelopp i mnkr Utfall 2013

Kommunstyrelsen 14,3

Socialförvaltningen 2,1

Bildningsnämnden 1,3

Gymnasie- ochvuxenutbildningsnämnden 0,5

Summa investeringar 18,1

Kommunstyrelsen har under året haft investeringsut-gifter på 14,3 mnkr. Av dessa utgifter utgör fastighets-enheten 7,5 mnkr och utvecklingsenheten inklusive exploatering 5,7 mnkr. Övriga investeringsutgifter inom kommunstyrelsen uppgår till 1,1 mnkr.

Investeringar per kategoriKategori Utfall 2013

Fastigheter skolor 6,5

Gata, väg och park 4,8

Inventarier socialförvaltningen 2,1

Inventarier bildningsnämnden 1,3

Inventarier gymnasie- och vuxennämnden 0,5

Inventarier kommunstyrelsen 0,7

Exploateringsområden 1,0

Fastigheter fritid 0,5

Övriga fastigheter 0,4

Småbåtshamnar 0,2

Summa investeringar 18,1

Investeringsutgifter i fastigheter har totalt uppgått till 7,5 mnkr. Skolomstruktureringsprojektet har under 2013 haft utgifter på 3,6 mnkr. I utgifterna ingår ny- och ombyggnationer i inne- och utemiljö vid Gullmars-skolan och Kronbergets förskola. Bland de större övriga fastighetsinvesteringarna kan nämnas ombyggnationer på Ängens förskola för 1,5 mnkr, reinvestering i gym-nastiksal för Gullmarsskolan på 1,0 mnkr, reinvestering för hiss i stadshuset på 0,4 mnkr samt investering av brandlarm i några av kommunens skolor och förskolor på 0,4 mnkr.

Investeringsutgifter i gata, väg och park har under året uppgått till totalt 4,8 mnkr. Det största enskilda pro-jektet har varit Ulserödsvägen, där utgifter för belägg-ningsarbeten och byte av vägtrumma har uppgått till 1,4 mnkr. Under 2013 har socialförvaltningens nya verksamhets-system Magna Cura tagits i bruk. Den totala investe-ringsutgiften för Magna Cura har uppgått till 1,3 mnkr. Larm till gruppboenden och mobila säkerhets- och rapporteringssystem är övriga investeringar som gjorts inom socialförvaltningen. Bildningsnämnden har under året haft ett antal mindre inventarieanskaffningar i skolor, förskolor och fritidsanläggningar. Beloppet för inventarieanskaffning-arna har uppgått till totalt 1,3 mnkr. Investeringsutgifterna i exploateringsområden inklu-sive detaljplaner har uppgått till 1,0 mnkr. Exploate-ringsutgifter har förekommit i projekt gällande Spjösvik, Brodalen samt Grötö. Investeringsmedel har krävts för följande detaljplaner: Södra Hamnen, Torvemyr etapp 2, fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden, Kyrkviks förskola samt Boviks skola. Inventarier har anskaffats till ett värde av 0,7 mnkr inom kommunstyrelsen och 0,5 mnkr inom gymna-sie- och vuxenutbildningsnämnden. Utgiften för ett nytt administrativt system för småbåtshamnarna har uppgått till 0,2 mnkr.

FörsäljningarKyrkviks förskola, har under året sålts för 3,9 mnkr.Bland övriga försäljningar kan nämnas Slätten 1:339 samt Skaftö-Backa 3:512 som sålts för 0,9 mnkr var-dera.


Resultat för 2013 redovisas till 3,8 mnkr vilket är 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Den sammanlagda verksamheten i förvaltningarna visar en negativ budgetavvikelse på 14,0 mnkr. I resultatet ingår realisationsvinst vid försäljningar av tillgångar motsvarande 3,7 mnkr. Kyrkviks förskola har avvecklats i samband med omstrukturering inom skolverksamheten.Återbetalning av försäkringspremier, AFA, ingår med 15,3 mnkr. Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och individ- och myndighetsnämnden redovisar positiva budgetavvikel-ser medan bildningsnämnden, gymnasie- och vuxen-utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden redovisar stora negativa budgetavvikelser. Bildningsförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på -7,7 mnkr. Nämnden har inte lyckats anpassa verk-samheten till den budgetram som tilldelades för 2013. Nämndernas kraftiga budgetavvikelser måste konstate-ras bero på kommunfullmäktiges bristande budgetarbe-te. De kraftiga underskotten var redan vid fullmäktiges budgetmöte uppenbara och för nämnderna oundvik-liga. De anpassningar som gjorts är bland annat att en planerad förskoleavdelning inte har öppnats. Individ och myndighetsnämnden redovisar budgetö-verskott på 5,1 mnkr. Antalet köpta tjänster inom LSS-verksamheten, korttidsboende samt personlig assistans bidrar till överskottet liksom ökat bidrag från migra-tionsverket för asylsökande. Barn- och ungdomsvården redovisar högre kostnader på grund av ett flertal beslut om tvångsvård. Vård- och omsorgsnämnden redovisar budgetunder-skott på 18,0 mnkr. Underskottet beror främst på ökat vårdbehov inom hemtjänst och hemsjukvård samt ökade kostnader för ombyggnation av Stångenäshem-met. Antalet delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser har också ökat kraftigt.

Lysekils och Sotenäs gymnasie- och vuxenutbildnings-nämnd, LSGV, redovisar en budgetavvikelse på -4,1 mnkr. Verksamheten har inte lyckats anpassa sig till den sänkta budgetramen. Byggnadsnämndens budgetavvikelse är 0,3 mnkr. Ökade intäkter inom bygglovsverksamheten främst på grund av några större uppdrag och ändrade taxor. Pensionskostnaderna överskrider budget med 4,9 mnkr. Semesterlöneskulden och skulden för ej kompenserad övertid fortsätter att minska och ger ett överskott med 0,8 mnkr. Personalomkostnader lämnar ett överskott med 4,4 mnkr på grund av att det är lägre arbetsgivaravgift för yngre och äldre arbetstagare. Årets sammanlagda realisationsvinst vid försäljning av fastigheter var 3,7 mnkr medan den budgeterade rea-lisationsvinsten inom exploateringsverksamheten inte har verkställts. Därmed redovisas ett budgetunderskott med 6,0 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive kom-munal fastighetsavgift lämnar ett budgetöverskott om 1,8 mnkr. Av dessa bidrar skatteintäkter och generella statsbidrag med 1,2 mnkr och kommunal fastighetavgift med 0,6 mnkr. Finansiella intäkter och kostnader överstiger budget med sammanlagt 1,3 mnkr.

Driftsredovisning 2013

Foto:Marcus Lundstedt/ Scandinav Bildbyrå

Belopp i tkr Budget Redovisning Budgavvikelse

Netto Intäkter Kostnader Netto NettoKommunstyrelsen -97 663 175 993 -272 616 -96 623 1 040Byggnadsnämnden -3 295 4 852 -7 841 -2 989 306Bildningsnämnden -222 394 29 287 -259 333 -230 046 -7 651Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -71 450 74 786 -150 357 -75 571 -4 120Individ- och myndighetsnämnden -125 821 23 834 -144 571 -120 737 5 084Vård- och omsorgsnämnden -195 520 114 960 -328 355 -213 395 -17 875Budgetregleringspost -9 239 - - - 9 239

Summa nämndsverksamhet -725 383 423 712 -1 163 073 -739 360 -13 978Pensionskostnader -46 204 0 -51 931 -51 931 -5 727Förändring semesterlöneskuld och jour och beredskap -1 000 1 426 -1 616 -189 811

Personalomkostnader 34 160 38 598 - 38 598 4 438Fastighetsskatt och försäkringar -1 512 - -1 471 -1 471 41Realisationsvinst - 5 023 -1 277 3 745 3 745Exploatering 6 000 1 201 -1 678 -477 -6 477Kapitalkostnad* 14 767 13 691 - 13 691 -1 076AFA - 15 331 - 15 331 15 331Övrigt -250 2 499 -2 238 261 511

Summa verksamhet -719 422 501 581 -1 223 284 -721 801 -2 379Skatteintäkter och generella statsbidrag 688 329 689 514 - 689 514 1 185Kommunal fastighetsavgift 33 474 34 060 - 34 060 586Finansiella intäkter 400 779 - 779 379Borgensavgifter 4 500 5 534 - 5 534 1 034Finansiella intäkter koncernbolag 4 473 4 122 - 4 122 -351Finansiella kostnader -7 460 - -8 375 -8 375 -915

Summa finansiering 723 716 734 009 -8 375 725 635 1 919Total 4 294 1 235 490 -1 231 649 3 834 -460

* Förvaltningarna kapitalkostnad (intern ränta)


Driftsredovisning


Kontinuerlig och anpassad kompetensförsörjning inom kommunens olika kärnverksamheter är den viktigaste faktorn för att utveckla och upprätthålla god kvalitet i arbetet för våra barn, unga och äldre. En stor och viktig utmaning är därför arbetet med kommunens perso-nalförsörjningsplan. Lysekils kommun behöver också erbjuda attraktiva arbetsvillkor för att få nödvändig kompetens till verksamheten. För att stimulera fortsatt anställning och boende inom Lysekils kommun har förutsättningarna för fler heltids-tjänster börjat undersökas under 2013. Ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete och komptensutveckling för kom-munens medarbetare är andra viktiga faktorer för att utveckla kommunens verksamhet i framtiden.

Antal anställdaI årsredovisningen redovisas tillsvidareanställda samt visstidsanställda. Det totala antalet anställda den 1 november 2013 uppgick till 1 453. Av dessa var 146 visstidsanställda. Vid jämförelse med 2012 har det skett en ökning med sju tillsvidareanställda samt en ökning med åtta visstidsanställda. Av de tillsvidarean-ställda var 85,2 procent kvinnor och 14,8 procent män, motsvarande andel under 2012 var 83,4 procent kvin-nor och 16,6 procent män. Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid är 57,8 procent vilket är ungefär detsamma som 2012. Andelen heltidsarbetande kvinnor har ökat från 52,6 procent till 53,8 procent.

SjukfrånvaroRedovisningen av sjukfrånvaro sker med sju nyckeltal och den totala frånvaron anges i procent av de anställ-das sammanlagda ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses den arbetstid som regleras i gällande kollektivavtal. Statistiken av sjukfrånvaron bygger på samtliga anställda som har arbetat för Lysekils kom-mun under året Den totala sjukfrånvaron, som inkluderar både kort-tidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro, uppgick till 6,4 procent 2013. Det är en ökning med 21,0 procent i jämförelse med 2012. En fördjupad analys som ger svar på varför det har skett en ökning kommer att påbörjas under 2014. Det är också viktigt att analysen omfattar hur stor del av sjukfrånvaron som är arbetsrelaterad. Att vara proaktiv i arbetet med ohälsan är en viktig del i en god personalpolitik, där stora mänskliga och eko-nomiska värden står på spel. Systematiskt arbetsmiljö-arbete och ett nära samarbete med företagshälsovård, fackliga parter och försäkringskassan är nyckeldelar i detta arbete.

Personalredovisning

Sjukfrånvaro

Andel i procent 2013 2012 2011

Total sjukfrånvaro 6,4 5,1 4,4

Kvinnor 6,8 5,4 4,7

Män 4,5 3,9 3,2

- 29 år 5,3 3,4 3

30-49 år 6,4 4,7 4,6

50- äldre 6,8 5,9 4,6

Sjukfrånvaro över 60 dagar (av den totala sjukfrånvaron) 45,2 39,3 39,3

Antal anställda per förvaltning

Tillsvidare Visstid

Förvaltning Heltid Deltid Heltid Deltid Totalt

Bildningsförvaltningen 320 46 26 14 406

Gymnasiet/vuxenutbildning/arbetsmarknadsenheten 121 18 20 16 175

Kommunstyrelsens stabsfunktioner 63 8 1 3 75

Samhällsbyggnadsförvaltningen 72 57 10 5 144

Socialförvaltningen 194 408 13 38 653

Totalt 770 537 70 76 1 453

Antal anställda

2013 2012 2011

Tillsvidareanställda 1 307 1 300 1 308

Visstidsanställda 146 138 112

Totalt 1 453 1 438 1 420


Hälsa och friskvårdÄven hälsa och friskvård är viktigt för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Kommunen erbjuder de anställa 800 kronor per anställd och år till friskvård. Under 2013 var det cirka 470 anställda som utnyttjade denna förmån vilket är en minskning med 60 från 2012. Inom kommunen finns även ett antal hälsocoacher som har i uppgift att öka samhörigheten och skapa engagemang och arbetsglädje i arbetsgrupperna. Hälsobolaget är kommunens samarbetspartner gäl-lande företagshälsovård och har under 2013 genom-fört insatser som grupphandledning, utredningar och utbildningar. En stor utbildningsinsats inom hjärt- och lungräddning har också genomförts under året.

SamverkanFortsatt arbete med att utveckla och förbättra samver-kan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisatio-nerna har pågått under året i olika former. Bland annat medverkar personalenheten vid samtliga förvaltningars samverkansmöten för att ge stöd i samverkansfrågor. I början av 2013 färdigställdes rutiner för arbetsplats-träffar i samarbete med arbetsgivarorganisationen och arbetstagarorganisationen. Samverkan sker också i det systematiska arbetsmiljö-arbetet för att kvalitetssäkra arbetsmiljön i kommunen.

Rekryteringsenheten Utveckling och samarbete med socialförvaltningen beträffande rekryteringenheten har pågått under hela 2013. Under tiden har kommunen bedömt att för bästa kvalité och anpassning av verksamheten bör rekry-teringesenheten återgå till socialförvaltningen. Ett utvecklingsarbete tillsammans med anställda, arbets-givare och arbetstagarorganisation påbörjades i slutet av året för att genomföra en verksamhetförändring på bästa sätt. Målet är att under våren 2014 sjösätta det nya arbetssättet.

Åren som kommerAtt arbeta med strategisk kompetensutveckling är en av de allra viktigaste uppgifterna för Lysekils kom-mun de närmaste åren. En strategisk plan kommer att arbetas fram som ska uppfylla Lysekils kommuns krav på kompetensnivåer samt ge utvecklingsmöjligheter för kommunens medarbetare. En kartläggning av kompetenser hos kommunens medarbetare kommer att påbörjas under 2014. Ett antal utbildningsmoduler kommer också att tas fram som ett första steg mot Lysekils strategiska kompe-tensutvecklingsprogram. Ett ledarskapsprogram och införande av chefsdagar kommer också att ske. Ett fortsatt arbete med Lysekil kommuns värdegrunder öppet, enkelt och värdigt vid kommunens arbetsplat-ser blir ett viktigt fokusområde. Att hitta proaktivare arbetssätt gällande den fysiska och psykosocial arbets-miljön är ett annat utvecklingsområde. Från och med 1 januari 2014 har Lysekils kommun, Sotenäs kommun samt Munkedals kommun en ge-mensam löneenhet. Placeringen av löneenheten är i Munkedals kommun. Som ett led i att samverka med grannkommunerna kommer en översyn av den gemensamma pensionsad-ministrationen att göras.


BefolkningInvånarantalet i kommunerna varierar mellan cirka 9 000 och 15 000. Lysekils kommun är den största kommunen med 14 369 invånare per den 31 decem-ber 2013. Det är en minskning med 27 invånare sedan 2012. Sotenäs kommun är den minsta kommunen med 8 927 invånare, vilket är en minskning med 76 invånare sedan 2012. Övriga kommuner har haft en befolknings-ökning under 2013. Strömstads kommun har haft den största ökningen med 185 invånare och hade vid års-skiftet 12 480 invånare. Munkedals invånarantal var 10 205 och Tanums 12 303.Under perioden 2004-2013 har Lysekils befolkning minskat med 429 personer, Sotenäs med 431 personer och Munkedal med 200 personer medan Tanum och Strömstad ökat med 15 respektive 1 247 personer.

Befolkningsutveckling 2008-2013, Antal invånare

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum

Finansiella jämförelserUtdebitering Kommunerna i norra Bohuslän har samtliga hög utde-bitering i jämförelse både med genomsnittet i regionen och i riket som helhet. 2012 gjordes en skatteväxling i regionen som sänkte utdebiteringen med 43 öre. Skat-teväxlingen berodde på att ansvaret och finansieringen av kollektivtrafiken övergick i sin helhet till regionen. Lysekil har haft en oförändrad utdebitering sedan 1999. Från och med 2014 har utdebiteringen i Lysekil höjts med 40 öre och uppgår därmed till 22,46.

ResultatSamtliga kommuner redovisar positiva resultat och har gjort så även de senaste tre åren. 2012 och 2013 har återbetalning skett av AFA-premier som bidragit till de goda resultaten.

ResultatBelopp i mnkr


3,8 10,7 1,4 33,7 9,0

NettokostnadsutvecklingenFör att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs kontroll över kostnadsutvecklingen. Kostnaderna ska inte öka snabbare än intäkterna. Net-tokostnadsutvecklingen i kommunerna ligger mellan 2,1 procent och 9,2 procent. Lysekil har den lägsta och Tanum den högsta.

Nettokostnadsutveckling

Andel i procentLysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum

2,1 3,7 5,7 2,9 9,2

Soliditet inklusive pensionsåtagandeDen långsiktiga finansiella styrkan mäts i soliditet. Skill-naden i soliditet är stor mellan kommunerna i norra Bohuslän. Lysekil och Munkedal har negativ soliditet och därmed negativt eget kapital. Övriga kommuners soliditet är positiv. Strömstad och Sotenäs tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet.

Soliditet inkl ansvarsförbindelse


-32,3 -12,3 23,6 21,6 9,8

Benchmarking norra Bohuslän

Kommunerna i norra Bohuslän från Munkedal i söder till Strömstad i norr bedriver sedan några år ett aktivt arbete med systematiska jämförelser för att förklara likheter och olikheter mellan kommunerna. Syftet är att detta arbete ska leda fram till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna.


GrundskolaGodkänt i alla ämnen år 9 i grundskolanKommungruppen redovisar ett högre värde 2013 än 2012 förutom Strömstads kommun som redovisar 76,1 procent godkända i alla ämnen, vilket är en minskning med 6,4 procentenheter. Sotenäs kommun redovisar högsta värdet med 88,2 procent. Godkänt betyg i alla ämnen i år 9


81,5 73,0 88,2 76,1 80,3

Gemensam enkät grundskolan år 9Sedan några år tillbaka genomförs en gemensam enkät i kommungruppen för årskurs 9. Enkäten gäller trygg-het, trivsel, arbetsro och arbetsmiljö. Enkäten har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från ”Instämmer inte alls” (1) till ”Instämmer helt” (10). 1 är lägsta möjliga medelvärde medan 10 är det högsta. Samtliga kommuner har goda resultat i enkäten. Lysekil har högst värde vad gäller ”Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg”. Resultatet för ”Jag trivs i skolan” är jämförelsevis sämre för Lysekils del men högre än vid tidigare års mätningar

Svar enkät

Jag vet vad som krävs av mig för att få ett visst betyg

Jag trivs i skolan

Lysekil 8,0 7,7

Munkedal 7,7 7,4

Sotenäs 7,3 8,3

Strömstad 7,7 8,2

Tanum 7,3 7,8

GymnasieskolaSlutfört gymnasiet inom fyra årResultaten i gymnasieskolan följs upp genom att mäta hur stor andel av eleverna som fullföljer gymnasie-studierna inom fyra år. Fyra av kommunerna i norra Bohuslän visar resultat som är bättre än riksgenomsnit-tet på 77 procent. Lysekil redovisar 2013 ett högt värde med 82 procent. Strömstad redovisar en minskande trend och lägre än riksgenomsnittet med 73 procent för 2013.

Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4år


82,0 87,0 80,0 73,0 82,0

OmsorgsverksamhetenÄldreomsorgSamtliga fem kommuner i norra Bohuslän har höga kostnader för äldreomsorg. Nettokostnaden per invå-nare för äldreomsorg har dessutom ökat jämfört med 2012 och ligger mellan 172 kronor och 202 kronor per invånare. Den högsta kostnaden har Munkedal och den lägsta har Sotenäs. I de nationella jämförelser som görs av hur brukarna upplever kvalitén inom äldreomsorgen får kommuner-na i norra Bohuslän bra betyg när det gäller hemtjänst och särskilt boende. Mest nöjda är brukarna i Lysekil och Munkedal med 94 procent inom hemtjänsten. I Lysekil har brukarnöjdheten ökat jämfört med 2012. Brukarnöjdheten inom särskilt boende har däremot minska i Lysekil från 82 procent till 76 procent.Väntetiden för att få en plats på särskilt boende är för-hållandevis kort i samtliga kommuner i norra Bohuslän. I Strömstad är väntetiden knappt två månader medan den i Sotenäs är drygt en månad. I övriga kommuner är den kortare än en månad.

Nettokostnad äldreomsorg per invånare 80+

Belopp i kr


191 202 172 198 179

Individ- och familjeomsorgKostnaden för försörjningsstöd skiljer sig mycket åt mellan kommunerna i norra Bohuslän. Munkedal och Lysekil har högst kostnad för försörjningsstöd medan kostnaderna i Sotenäs och Strömstad ligger lägst. Kost-nader för försörjningsstöd i Lysekil har minskat jämfört med 2012.

Försörjningsstöd kostnad /invånare

Belopp i kr


764 717 320 235 431


VA-verksamhet

VA-taxaTaxor för vatten och avlopp är höga i samtliga fem kommuner i norra Bohuslän i förhållande till ge-nomsnittet i riket, som är 6 540 kronor. Taxan för en normalvilla i Lysekil är 7 075 kronor och lägst bland kommunerna i norra Bohuslän. Tanum har den högsta taxan med 9 550 kronor. Samtliga kommuner i kom-mungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten.

Va-taxa normalvilla

Belopp i kr

Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Riket

7 075 7 863 7 569 7 774 9 550 6 540

ProduktionNyckeltalet anger tillskottsvatten i kubikmeter per kilo-meter spillvattenlendning. Ett lågt tal indikerar ett bra avloppsledningsnät med lite inläckage av regnvatten.

Tillskottsvatten

m3/km avloppsledning och dygn


49,6 6,2 19,4 10,7 10,4

PersonalSjukfrånvaron fortsätter att stiga i samtliga kommuner i norra Bohuslän. Ökningen varierar mellan 15 och 24 procent. Högst sjukfrånvaro har Munkedal med 7,4 procent följt av Lysekil med 6,4 procent. Lägsta sjuk-frånvaron har Strömstad, 5,1 procent, vilken även hade den lägsta ökningen 15 procent. I samtliga kommuner förutom Lysekil har andelen långtidssjukskrivna av den totala sjukfrånvaron ökat. Högst andel långtidssjuk-skrivna har Tanum med 54,9 procent och lägst andel har Strömstad med 42,6 procent. Lysekils långtidssjuk-skrivna är 45,2 procent av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro i procent

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Lysekil Munekdal Sotenäs Strömstad Tanum

Korttid Långtid Totalt

SysselsättningsgradAtt kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen jämställdhetsfråga då det främst är inom kvinnodominerade yrken som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. I kommunal verksamhet finns deltidsar-betslösheten främst inom vård- och omsorgssektorn. Att öka andelen heltidstjänster, eller den genomsnitt-liga tjänstgöringsgraden, leder till minskat bidragsbero-ende och därmed ökade möjligheter till självförsörjning samt bättre pensionsförmåner. Lysekil har som mål att öka kvinnors sysselsättningsgrad och kommer under 2014 att arbeta aktivt för att öka deltidstjänster till heltidstjänster.Lysekil har under 2013 ökat andelen heltidstjänster för kvinnor med 0,9 procentenheter från 52,6 procent till 53,5 procent. Strömstad hade högst andel heltidsan-ställda kvinnor med 71,5 procent. Övriga ligger mellan 45-55 procent.


Foto: Barbro Grusell

34 ÅRSREDOVISNING - 2013 VÄLFÄRDSREDOVISNING

VälfärdsredovisningDe socioekonomiska faktorerna, som, arbetslöshet och befolkningens inkomst är av stor bety-delse för en kommun. Lysekils kommuns befolkning har en lägre utbildningsnivå jämfört med riket. Över tid har Lysekil dock visat upp bättre skolresultat jämfört med riket när det gäller elever med behörighet till gymnasiet. Arbetslösheten var under 2013 lägre i Lysekil jämfört med riket. Över tid har både ohälsotal och sjukpenningtal minskat men Lysekil har fortfarande något högre nivåer av ohälsa och sjukskrivning jämfört med riket totalt.

Barn- och ungas uppväxtvillkorFörhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan un-der hela livet. De viktigaste skyddsfaktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Det önskvärda läget är att barn, ungdomar och familjer i behov av stöd upptäcks i ett tidigt skede. Detta för att minska ohälsa och omfattande, resurskrävande insatser längre fram. Målsättningen har varit att Lysekils kom-muns kostnader för barn- och ungdomsvård ska minska samt att andelen elever som uppger att de trivs bra/mycket bra med livet ska öka

Kostnader för barn- och ungdomsvård, kr per invånare

2012 2011 2010

Lysekil - individ och familjeomsorg 4 207 3 971 3 350

Jämförbar kommun - individ och familjeomsorg 3 094 2 865 2 748

Källa: www.kolada.se

Kostnaderna för barn och ungdomsvård har ökat över tid och är också högre jämfört med jämförbara kom-muner. Senaste undersökningen gjordes 2012.

Andel (%) elever i årskurs 9 som uppger att de trivs mycket

bra/ bra i skolan

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2003 2005 2007 2009 2011 2013

pojkar Lysekil flickor Lysekil

pojkar riket (VGR 2013) flickor riket (VGR 2013)

Skoltrivsel är ett viktigt mått för hur man trivs i stort med livet. Andel flickor och pojkar i årskurs nio som uppger att de trivs mycket bra/bra i skolan varierar i Lysekils kommun mellan åren. Det är fler elever som trivs i gymnasiet, vilket gäller både nationellt och i kommunen. 85 procent av gymnasieeleverna i årskurs två i Lysekil svarade 2013 att de trivdes mycket bra eller bra i skolan.

Exempel på insatser som genomförts under 2013Arbetet med det barn- och ungdomspolitiska hand-lingsprogrammet fick ny energi under 2013. Program-met är en viktig pusselbit för att skapa förutsättningar för tidiga främjande och förebyggande insatser.

Drogförebyggande arbeteMålsättningen i det drogförebyggande arbetet har varit att ingen elev i årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet ska prova narkotika. Ingen elev i årskurs nio ska bjudas på alkohol hemma. Vidare ska intensiv-konsumtionen i årskurs två på gymnasiet minska och tobakskonsumtionen i årskurs nio samt årskurs två på gymnasiet halveras.

Tobak, alkohol och narkotika

2013 2011 2009 2007 2005 2003

Andel dagligrökande flickor åk 9 0 5 11 22 9 13

Andel dagligrökande pojkar åk 9 7 17 2 8 5 7

Andel dagligrökare åk 2 gymnasiet 7 9 12,13 8 i.u 10,0

Intensivkonsumtion gymna-siet (andel som intensivkon-sumerar)

35 39 42 52 i.u 50

Andel elever i åk 9 som aldrig blir bjudna på alkohol hemma 72 63 55 35 i.u i.u

Provat narkotika åk 9 7 13 3 5 5 7

Provat narkotika åk 2 gym-nasiet 18 19 13 12 i.u 14

Källa: Drogvaneundersökning 2011 Per Blanck samt CAN 2013

Sedan 2003 genomförs, vart annat år, en drogvaneun-dersökning i årskurs nio samt årskurs två på gymna-siet. Våren 2013 genomfördes den senaste undersök-ningen. Trenden nationellt är att både tobaksvanor och alkoholkonsumtion bland skolelever minskat. Detta är också fallet för ungdomarna i Lysekils kommun. Dä-remot har alkoholkonsumtionen inte minskat i samma omfattning som i riket vilket syns särskilt tydligt bland eleverna i årskurs nio. Glädjande är att andelen föräld-rar som bjuder sina barn hemma på alkohol har mins-kat över tid. Budskapet om att föräldrarnas bjudvanor har betydelse för ungdomarnas alkoholkonsumtion har nått fram. Detta är en viktig anledning till att andelen unga som dricker alkohol har minskat.

Källa: Drogvaneundersökning 2011 Per Blanck samt CAN 2013

35ÅRSREDOVISNING - 2013 VÄLFÄRDSREDOVISNING

Bekymmersamt är dock att andelen som uppger att de provat narkotika tenderat att öka, efter en minskning mellan åren 2005-2009. Det syns dock ingen ökning mellan 2011-2013 men målsättningen är att ingen ska välja att prova narkotika. Det är framför allt cannabis som ungdomar provar. Få uppger dock att de brukar mer regelbundet. Det var vid undersökningen 2013 en lika stor andel elever i Lysekils kommun som i riket som uppgav att de provat narkotika.

Exempel på insatser som genomförts under 2013Under 2013 har all personal inom skola och öppen fritidsverksamhet utbildats i verkningsfullt drogföre-byggande arbete. Ett förslag till gemensam policy och handlingsplan för drogförebyggande arbete inom skola och öppen fritidsverksamhet har arbetats fram.

Fysisk aktivitetFysisk aktivitet har stor betydelse för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Målsättningen har varit att färre barn och unga ska behöva lida av övervikt och fetma. Fler barn och unga ska också motionera regel-bundet.

Andel (%) 10 åringar i Lysekils kommun med ISO-BMI > 20

0102030405060708090

100

Andel ISO-BMI>20 (övervikt) Andel ISO-BMI>24 (fetma)

Läsåret 2012-2013 var det, jämfört med tidigare år, färre tioåringar med ISO-BMI >20 (övervikt) i Lysekils kommun. Andelen med ISO-BMI >24 (fetma) varierar mellan fyra och tio procent över tid och var även lägre 2012-2013.

Exempel på insatser som genomförts under 2013Stångenässkolan har genomfört ett hälsofrämjande pro-jekt med fokus på bland annat ökad fysisk aktivitet.

Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkning-ens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Den sam-manställs varannat år på uppdrag av folkhälsopolitiska rådet. Det som presenteras i årsredovisningen är en kortare sammanfattning av välfärdsredovisning 2012 med vissa reviderade uppgifter. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Hela välfärdsredovisningen 2012 finns på kommunens hemsida.

Anna Nyman Holgerson, Folkhälsosamordnare

Källa: Skolhälsovården i Lysekil

Ekonomiskt resultat

Tkr 2013 2012 2011

Verksamhetens intäkter 175 993 167 275 136 900

Verksamhetens kostnader -238 702 -232 778 -239 800

Kapitalkostnad -33 914 -34 518 -35 500

Verksamhetens nettokostnad -96 623 -100 021 -138 400

Budgetanslag netto 97 663 92 447 138 600

Budgetavvikelse 1 040 -7 574 200

Andel av kommunens nettokostnad, procent 13,4 14,1 19,6

36 ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

VerksamhetInom den politiska organisationen har arbetet med att skapa balans i ekonomin haft fortsatt högsta prioritet. Kommunfullmäktige fastställde i november budgeten för år 2014. Budgeten innehåller en intäktsförstärk-ning genom att kommunalskatten höjs med 40 öre till 22,46 kr/skattekrona. Under året har kommunen fått en ny politisk majoritet vilket delvis har påverkat kom-munstyrelsens arbete. Nyval till nämnder och styrelser skedde i augusti. Samarbetet med grannkommunerna Munkedal och Sotenäs har utvecklats ytterligare.En gemensam miljönämnd för Munkedals, Sotenäs och Lysekils kommuner har bildats och 2013 var nämndens första verksamhetsår. Ytterligare ett samarbetsområde är den gemensamma löneenhet som bildats tillsam-mans med Munkedals, Sotenäs och Lysekils kom-muner. Enheten kommer att ledas av en gemensam lönenämnd och finns i Munkedals kommun från och med 1 januari 2014.Näringslivsenheten har utarbetat en näringslivsstrategi som presenterades i slutet av året. Kommunstyrelsen har också arbetat intensivt för att bevara Lysekilsbanan samt att arbetet med en ombyggnad av väg 161 på Bokenäset ska ske enligt tidplan. Rederiverksamheten inom hamnförvaltningen har av-vecklats. Arbetet med skolomstruktureringen inom kommunen har fortsatt. Försäljning har skett av fastigheter som har friställts, bland annat Boviks skola och Kyrkviks förskola. Översynen av kommunens alla fastigheter tillsammans med externt hyrda lokaler har fortsatt för att effektivisera förvaltningarnas lokalutnyttjande. Både skötsel av badplatser och yttre skötsel av kommunens fastigheter har överförts till kommunens egen regi vilket gett en ekonomisk besparing.

Ekonomisk analysNettokostnaden för kommunstyrelsens verksamheter uppgick till 96,6 mnkr 2013 vilket är 3,5 mnkr lägre än föregående år och 1.0 mnkr lägre än den budgeterade nettokostnaden. Intäkterna har ökat med cirka 9,0 mnkr och kostnaderna med cirka 6,0 mnkr. Huvud-delen av dessa förändringar förklaras av ökade insatser inom ramen för arbetsmarknadsenheten. Insatserna har gjorts i samarbete med arbetsförmedlingen och kommunens individ- och familjeomsorg. Taxeförändringar inom bland annat småbåtshamns-verksamheten har också påverkat resultatet. Fastig-hetsenheten redovisar en positiv budgetavvikelse vilket beror på att planerat fastighetsunderhåll har skjutits på framtiden.Uppstädning av musselodlingarna har genomförts och slutförts under året vilket medfört ytterligare kostnader för förvaltningen. Dessutom har åtgärder i samband med jordras vid Broälven genomförts. Detta har totalt lett till 1,3 mnkr i ökade kostnader.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter med planärenden,kart och mätfunktioner, mark och exploatering,småbåtshamnar och gästhamnar, fastighet, kost och städ. Näringslivsenhet, arbetsmarknadsenhet och kommungemensam administration ligger också inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen är tillika krisledningsnämnd. Ordförande:

Mats Karlsson1:e Vice ordförande:Jan-Olof Johansson

Kommunchef:Lena Fisher

Personal

2013 2012 2011

Antal anställda 236 240 222


varav män 52 54 51

Personalkostnad, tkr 104 707 102 693 97 048

Personalkostnad av verksamhetens brut-tokostnad, procent 38,4 38,4 35,3

Nettokostnad per verksamhet

Tkr 2013 2012 2011

Politisk organsation -3 276 -3 112 -3 399

Kommunrevision -562 -646 -496

Överförmynderiverksamhet -1 258 -1 244 -1 074

Kommunledningskontor -6 766 -6 772 -5 416

Kollektivtrafik inklusive flyg - - -15 665

Enhet för kvalitet, information o folkhälsa -1 077 -965 -4 941

Arbetsmarknadsenhet -9 766 -9 204 -10 002

Ekonomi- o serviceenhet -13 679 -13 897 -13 124

Personalenhet -7 792 -9 008 -9 270

Näringslivsenhet -4 576 -4 132 -4 691

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Utvecklingsenheten -27 858 -25 289 -23 219

Planenheten -1 797 -2 196 -1 508

Verksamhetsstöd -1 218 -6 027 -31 826

Räddningstjänst -14 152 -13 961 -13 233

Småbåtshamn/rederi 402 -130 -532

IT enheten -3 200 -3 449 -

Nyckeltal

2013 2012 2011

Fastighetsförvaltning

Total bruttoarea, m2 72 769 75 683 82 912

- varav verksamhetsfastigheter 55 582 64 421 72 624

- varav övriga fastigheter 6 465 11 262 10 288

- varav avställda fastigheter 10 722 - -

Bruttokostnad, kr/m2

Verksamhetsfastigheter 693 579 621

- varav akut och planerat underhåll 91 110 110

Övriga fastigheter 407 102 114

- varav akut och planerat underhåll 71 85 85

Städenheten

Städyta, m2 58 238 56 002 56 834

Kostnad 224 233 222

Nettoinvesteringar/Anläggningstillgångar

2013 2012 2011

Nettoinvesteringar 12 785 39 332 21 246

Anläggningstillgångar bokfört värde 362 883 344 879 341 537

37ÅRSREDOVISNING - 2013 NÄMNDREDOVISNING

Åren som kommerLysekils kommun har vid fyra tillfällen under 2000-talet låtit Sveriges kommuner och landsting (SKL) genom-föra en analys av den ekonomiska situationen på kort och lång sikt. Samtliga analyser visar på att Lysekils kommun har högre kostnader än jämförbara kommuner inom alla studerade verksamheter. Vidare visar analy-sen på att kommunen har fler anställda per invånare än jämförelsekommunerna. Behovet av fördjupade analyser av dessa förhållanden är stort. Inte minst behöver relationen mellan produ-cerade tjänster, kostnader och upplevd kvalitet hos målgrupperna följas noggrant. Kommunstyrelsen har beslutat att delta i de jämförelser som redovisas årligen i ”Kommunernas kvalitet i korthet", KKiK. Här finns en stor möjlighet att uppmärksamma områden där Lyse-kils kommun har styrkor respektive svagheter. Parallellt med det nödvändiga kravet att uppnå eko-nomisk hållbarhet finns behovet av en god arbetsgi-varpolitik för hållbar kompetensförsörjning. En stor generationsväxling har tagit sin början och vikten av strategiska beslut kring anställningsvillkor, kompe-tens- och löneutveckling behöver ta sin utgångspunkt i samverkan mellan arbetsgivare och företrädare för de anställda. Samverkan eller samgående inom olika verksamheter fortsätter att utvecklas mellan Lysekils kommun och närliggande kommuner. Under 2014 väntas beslut om en utvidgning av räddningstjänstförbundet med Udde-valla som ny medlem. Vidare pågår en rad samarbeten som kan leda till gemensamma lösningar kring specia-listfunktioner eller tjänster av olika slag. Fastighets- och lokalfrågor kräver fortsatt uppmärk-samhet. Ytoptimering och avyttring av lokaler som inte behövs för den kommunala verksamheten måste intensifieras. Den demografiska utvecklingen ställer kommunen inför stora utmaningar. Ett framgångsrikt integrations-arbete är en viktig nyckel i detta sammanhang.För att möta de utmaningar som kommunen står inför krävs nytänkande och tjänster som stöds av digital teknik. God arbetsmiljö, tillit till den egna förmågan, stolthet i yrkesrollen, trygga ledare och arbetsglädje är förutsättningar för att lyckas. Arbetet med att skapa detaljplaner och exploaterings-områden för boende och näringslivsutveckling kommer att ha fortsatt hög prioritet. Förbättringar i kommunens kommunikationsnät är ett annat prioriterat område.Förverkligandet av strategiska planer som exempelvis boendestrategin fortsätter. Även en markförsörjnings-plan ska påbörjas under 2014. Servicen till kommu-nens medborgare och företag ska bli bättre. En översyn av kommunens och kommunens bolags processer ska därför göras för att hitta utvecklingsområden. Målet är snabbare hantering och ekonomiskt och kvalitetsmäs-sigt bästa resultat där e-tjänster är en del av utveck-lingen.

Ekonomiskt resultat

Tkr 2013 2012 2011



Kapitalkostnad -306 -282 -215



Budgetavvikelse 306 556 1 778

Andel av kommunens nettokostnad. procent 0,4 0,7 0,7


Tkr 2013 2012 2011

Byggnadsnämnden -354 -352 -450

Bygglovenheten -8 174 738

Mätenheten -1 643 -1 632 -1 121

Administration -982 -1 247 -1 150


VerksamhetAntalet inkomna ärenden har minskat jämfört med 2012. Förklaringen är att bygganmälan enligt gamla plan- och bygglagen har ersatts med startbesked direkt i bygglovet. Bygglovsansökningarna har minskat med 33 ärenden jämfört med 2012. Under 2013 har 35 bygglov beviljats, 18 för nybyggnad av enbostadshus, ett för flerfamiljshus, fyra för industri och tolv för ny-byggnad av fritidshus. Under året har 23 ärenden överklagats. Överprö-vande myndigheter har fattat beslut i 21 av ärendena och fastställt byggnadsnämndens beslut i 18 av ären-dena. I tre av ärendena har byggnadsnämndens beslut upphävts.En ny GIS-organisation har utformats för att underlätta samarbetet mellan Lysekils, Tanums, Strömstads och Munkedals kommuner. Syftet är att utveckla och öka användningen av GIS i kommunerna under ledning av en gemensam GIS-samordnare och en projektstrateg. Framställandet av nybyggnadskartor har minskat något. Ett byggnadspris har instiftats för att uppmuntra till god arkitektur och kommer att delas ut vartannat år. Under 2013 gick priset till renoveringen av Kungsgatan 21.

Ekonomisk analysByggnadsnämnden redovisar 2013 en positiv bud-getavvikelse på drygt 0,3 mnkr. Avvikelsen består till största delen av högre intäkter än beräknat. Nämnden har under året beslutat om sanktionsavgifter för ca 0,1 mnkr. Sanktionsavgift är en avgift som tas ut vid otill-låtet byggande.

Byggnadsnämnd

Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens verk-samhet och utveckling inom bygglov, de geografiska informations systemet, GIS, karthantering och mät-ningstjänster. Ansvarsområdet innefattar myndighets-utövning enligt gällande lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde. Verksamhetsområdet omfattar beslut om bygglov och tillsyn, men även att ge informa-tion och vägledning till allmänheten. Ordförande:

Bo GöthessonVice ordförande:Yngve Larsson

Förvaltningschef:Marie-Louise Bergqvist

Byggnadspriset 2013 tilldelades ”J.B Jonssons” på Kungsgatan 21 i Lysekils Kommun.Motiveringen för priset var:

Renovering av en gammal byggnad med moderna och hållbara material, med det gamla bevarat på ett respektfullt sätt.

Pietetsfullt utfört med inslag av ny teknik.Ett inspirationsprojekt för framtida renoveringar i Lysekils stadskärna.

Foto: Anki Sandinge

Personal

2013 2012 2011


varav kvinnor 5 7 8

varav män 6 11 14


Personalkostnad av verksamhetens brut-tokostnad , procent 71,7 71,3 67,6

Nyckeltal

2013 2012 2011

Bygglovsenheten

Inkommande ansökningar 392 568 568

Utgående beslut 672 665 746

Handläggningstid i snitt/arbetsdagar/ 47 32 38

Mätenheten

Nybyggnadskartor 12 17 16

Utsättning av nybyggnationer/större tillbyggnader 19 16 25

Förrättningar Lantmäteriet 5 6 12

Nettoinvesteringar/Angläggningstillgångar

2013 2012 2011

Nettoinvesteringar - 118 358

Anläggningstillgångar bokfört värde 851 1 121 1 237


Måluppfyllelse Lärande: Nämnden har gjort en insats för att upp-muntra till en god arkitektur genom att instifta och dela ut ett byggnadspris. Enheten har hållit GIS-utbildningar för bland annat byggnadsnämndens ledamöter och berörda tjänstemän inom kommunen. Ekonomi: Den påbörjade utvecklingen och imple-menteringen av GIS i den kommunala organisationen kommer på sikt att leda till enklare och effektivare processer och rutiner för flera av de kommunala verk-samheterna. Livsmiljö: Byggnadsinspektören genomgår utbild-ning för att kunna ge bättre råd i samband med bygglov kring ventilation och energieffektivisering. Ett mate-rial har tagits fram för att underlätta förståelsen och behovet av anpassning till kommunens kulturhistoriskt intressanta miljöer. Näringsliv: Arbete med att förbättra och förenkla bygglovhanteringen pågår kontinuerligt genom tillämp-ning av Lean-modellen. Bland annat så har nya rutiner för att hantera bygglovsansökningar införts genom en "Lean-bokhylla".

Åren som kommerBygglovsverksamheten förbereder för att införa ett nytt digitalt arkivsystem, som kan införas tidigast 2015. Verksamheten avvaktar den nationella utredningen kring E-arkiv och E-diarium som utreds av E-delega-tionen, en kommittee under näringslivsdepartementet. Denna utredning kommer att ge riktlinjer och vägled-ning i det fortsatta arbetet kring E-arkiv.Byggnadsinspektören kommer att kunna ta över delar av energirådgivningen. Insatser kommer att göras för att öka informations- och erfarenhetsutbytet med andra kommuner för att fortbilda tjänstemän, näringsidkare och andra berörda kring bland annat bygglovsprocessen. Mätverksamheten fortsätter samarbetet med att ut-veckla möjligheterna kring GIS samt att utbilda perso-nal. Nya grundkartor för Lysekil och Brodalen kommer att tas fram. Ett byte av kommunens höjdreferenssys-tem är planerat att genomföras 2015. Arbetet fortsätter också med att uppdatera och förbätt-ra hemsidan. Bland annat ska material om kommunens kulturhistoriska miljöer tillgängliggöras och bättre stöd kring energieffektivt byggande ges på hemsidan.Förbättringsarbetet av ärendehanteringen fortgår kon-tinuerligt.

Foto: Anki Sandinge


VerksamhetVård-och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldre- och funktionshinderomsorg. Omsorgen sker i form av särskilda boenden, korttidsvård, korttidsvis-telse, korttidstillsyn, hemtjänst, dagverksamhet för dementa, personlig assistans och boenden i enlighet med Lag om stöd och service till vissa funktionshin-drade, LSS.En lokal värdegrund och värdighetsgaranti för äldre-omsorgen har antagits under 2013. Den kommunala hälso- och sjukvården har under året haft en ansträngande situation på grund av svårigheter med att rekrytera personal och hög sjukfrånvaro.Nästan alla utskrivningsklara personer från sjukhus har kunnat tas emot. En minskning har skett med fem plat-ser på Skaftöhemmet. På Stångenäshemmet påbörjades en ombyggnation våren 2013.En kvalitets- behovs- och resursanalys inom äldre-omsorgen har genomförts på uppdrag av revisorerna där två boenden jämförs. Bedömningen som görs i rap-porten är att det ena boendet har högre omsorgstyngd än personella resurser.Det finns behov av möjlighet till social samvaro för äldre. En utredning pågår därför om social dagverk-samhet/äldrecentra.En översyn har gjorts av de geo-grafiska hemtjänstområdena i Lysekil. Målgruppen för de som får särskilda insatser efter sjukhusvistelse, så kallad Trygg hemgång har vidgats.En tillsyn gjordes av Socialstyrelsen under 2012 -2013 på två av kommunens LSS-boenden.

Ekonomisk analysVård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 17,9 mnkr. Resultatet är cirka tre miljoner kronor sämre än den förväntade prognos om cirka 14,8 mnkr som lämnades i tertialrapporten i augusti 2013. Det för-sämrade resultatet beror till största delen på ökat vård-behov inom hemtjänst och hemsjukvård samt ökade kostnader för ombyggnation av Stångenäshemmet.Utbetald ersättning för enkel och kvalificerad övertid belastar verksamheten. För närvarande pågår en analys över behovet av grundbemanning inom äldreomsor-gen. Nämnden har kostnader för lokaler som inte används men där verksamheten är bunden av långsiktiga hyres-avtal. För särskilt boende redovisas ökade personalkostna-der i förhållande till budget. Bakgrunden till de ökade personalkostnaderna är extrainsatser på grund av högt omsorgsbehov, vak samt ledsagning vid sjukresor. Ombyggnaden av Stångesnäshemmet har föranlett extra kostnader då verksamhet även har fått bedrivas på Lysehemmet. De särskilda boendena Lysekilshemmet, Skärgårds-hemmet samt korttidsboendet Kompassen redovisar underskott på grund av lediga lägenheter samt höga omvårdnadskostnader. Korttidsboendet har en högre beläggning än budgeterat. Skaftöhemmet redovisar ett ekonomiskt resultat som överensstämmer med budge-ten.

Vård- och omsorgsnämnd

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för verkställighet av de beslut som hanteras inom Individ- och myndig-hetsnämnden. För verkställighet av insatser kan även annan utförare anlitas. Nämnden är delad i en avdel-ning för verksamheterna inom LSS och Psykiatri samt en avdelning för Vård och omsorg. Dessa verksamheter är lagstyrda.

Ordförande:Margareta LundqvistVice ordförande:Ann-Charlotte Strömwall

Förvaltningschef:Agneta Essén

Foto: Scandinav Bildbyrå

Ekonomiskt resultat

Belopp i tkr 2013 2012

Verksamhetens intäkter 114 960 109 287

Verksamhetens kostnader -327 668 -308 371

Kapitalkostnad -687 -673

Verksamhetens nettokostnad -213 395 -199 757

Budgetanslag netto 195 520 184 265

Budgetavvikelse -17 875 -15 492

Andel av kommunens nettokostnad, procent 29,6 28,3

Personal

2013 2012

Antal anställda 576 551

varav kvinnor 541 513

varav män 35 38

Personalkostnad, tkr 243 900 228 900

Personalkostnad av verksamhetens bruttokostnad, procent 74,3 74,1

Nettokostnad per avdelning

Belopp i tkr 2013 2012

Stab ledning -1 891 -2 152

Avdelning LSS/Psykiatri -50 702 -49 098

Avdelningen för Vård och omsorg -160 818 -148 524


Belopp i tkr 2013 2012 2011

Nettoinvesteringar 1 443 1 115 269


Nyckeltal

2013 2012 2011

Gruppbostad LSS, antal platser egen regi 48 48 48

Bruttokostnad tkr/plats 660 666 641

Särskilda boenden antal platser 31.12 170 180 209

Nettokostnad/plats, tkr 587 556 497

Antal vårdtagare med hemtjänst per 31/12 308 297 298

Bruttokostnad, tkr/vårdtagare inkl. hemsjukvård 143 102 99

Korttidsvård, antal platser 11 11 19

Genomsnittligt antal nyttjade platser 10,8 12,3 14,4


Hemtjänsten redovisar samlat ett underskott med cirka 7,5 mnkr. En analys av kostnaderna i hemtjänsten på-går och kommer att fortsätta under 2014. Enheten för sjuksköterskor och rehabilitering redovisar ett underskott med fem miljoner kronor vilket beror på en kraftig ökning av antalet deltagande hälso- och sjukvårdsinsatser Det totala underskottet för verksamhetsområdet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ,LSS, är 0,9 mnkr. Personlig assistans redovisar ett sam-lat underskott med 1,1 mnkr. En av anledningarna till underskottet är bemanning med jour nattetid.

MåluppfyllelseUnder 2013 har nämnden haft följande mål. Lex Sarah-anmälningar ska vara mindre än två under år 2013, målet har uppnåtts. Lex Maria-anmälningar ska minska till noll under 2013. Under 2013 anmäldes tre ärenden till Inspektio-nen för vård och omsorg, Målet har inte uppnåtts. Antalet mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt sär-skilda boende eller med hemtjänsten ska öka. Inom särskilda boenden har värdet minskat från 82 procent 2012 till 76 procent 2013. Och inom hemtjäns-ten har värdet ökat från 89 procent 2012 till 94 procent 2013, målet har inte uppnåtts när det gäller särskilt boende men uppnåtts när det gäller hemtjänsten. Antalet debiterade lägenheter i särskilt boende 2013 är 100 procent. Resultatet för 2013 blev 95 procent, målet har inte uppnåtts.

Åren som kommerAndelen äldre förväntas öka i kommunen samtidigt som antalet lägenheter i särskilda boenden inom äldre-omsorgen minskas. Nytt trygghetsboende i kommunen har nyligen tagits i drift vilket troligen leder till att färre söker särskilt boende. Behov av hemtjänst och hem-sjukvård förväntas öka i samband med färre platser på särskilt boende. I takt med kortare vårdtider på sjukhus ökar belastningen på kommunens hälso- och sjukvård. Fler, mycket svårt sjuka, önskar också i större utsträck-ning att få vård och avsluta sina liv i den egna bosta-den. En mer utvecklad och volymanpassad hemtjänst och hemsjukvårdsorganisation behöver inrättas i takt med volymförändringarna. Från och med år 2015 gäller ett nytt regelverk för bemanning och biståndsbedömning för alla insatser inom särskilda boenden för äldre med demenssjukdom. Detta innebär att personalresurserna kan komma att behöva ökas. Lysekilshemmet är i stort behov av nybyggnation på grund av behovet av demensenheter på markplan. På sikt finns ett behov av fler boendeplatser med inrikt-ning LSS och psykiatri. Inventering visar att det finns behov av cirka fem boendeplatser/år för gruppbostad inom LSS-verksamheten.

ResultaträkningBelopp i tkr 2013 2012

Verksamhetens intäkter 23 834 16 788

Verksamhetens kostnader -144 411 -135 792

Kapitalkostnad -160 -113

Verksamhetens nettokostnad -120 737 -119 117

Budgetanslag netto 125 821 121 815

Budgetavvikelse 5 084 2 698

Andel av kommunens nettokostnad, procent 16,7 16,9

Nettokostnad per verksamhetBelopp i tkr 2013 2012

Stab och ledning -2 491 -2 152

Individ och myndighetsavdelning -70 322 -68148

Individ och familjeomsorgsavdelning -47 909 -48 816


Individ- och myndighetsnämnd

Individ- och myndighetsnämnden är en av två nämnder inom kommunens socialtjänst och ansvarar för all myn-dighetsutövning. Verksamheterna är lagstyrda och de-las upp i avdelningarna individ- och myndighetsavdel-ningen samt individ- och familjeomsorgsavdelningen.

Ordförande:Maria ForsbergVice ordförande:Camilla Carlsson

Förvaltningschef:Agneta Essén

VerksamhetIndivid- och myndighetsnämnden ansvarar för den samlade myndighetsutövningen gällande äldre- och funktionsnedsatta och behov av insatser enligt social-tjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade, färdtjänstlagen, riksfärdtjänstlagen samt bostadsanpassningslagen. Behov av insatser utreds och beslut fattas i dessa ärenden. Därefter överlämnas detta till vård- och omsorgsnämnden eller annan utfö-rare för verkställighet. Nämnden ansvarar också för områdena försörjnings-stöd, faderskapsfastställande, budget- och skuldsane-ring, missbruk, barn och ungas levnadsförhållanden, familjerätt samt öppenvårdsinsatser riktade till ung-domar och familjer i enlighet med bland annat social-tjänstlagen. Nämnden medverkar i det omstruktureringsarbete som pågår inom äldreomsorgen. I takt med att insatser alltmer kan erbjudas i det egna hemmet stärks möjlig-heten för den enskilde att få bo kvar i sitt eget boende.Nämndens arbete för att minska kostnaderna för insti-tutionsplacerade barn och ungdomar har fortsatt under 2013 genom att ett ungdomsboende med bemanning dygnet runt har öppnats. Under 2013 har samarbete inletts med socialjouren i Uddevalla under kvällar, nätter och helger. Sedan hös-ten 2013 bedrivs familjerådgivningen i samverkan med Uddevalla kommun.

Ekonomisk analysNämnden redovisar ett budgetöverskott på totalt cirka 5.1 mnkr. Förklaringen är bland annat att antalet köpta platser inom både Lss och korttidsverksamheten har minskat. Kostnaderna för personlig assistans har under hela året legat på en låg nivå. De intäkter som erhålls från migrationsverket för asyl- och put-boendet Kilen, har blivit större än beräknat. Kommunens arbetsmarknadsenhet sysselsätter en del av nämndens klienter. Sysselsättningen finansieras med upp till 75 procent av bidrag från arbetsförmedlingen och resterande av nämnden. På så sätt minskas kostna-den för försörjningsstöd totalt för kommunen. Barn- och ungdomsvården redovisar ett budgetunder-skott motsvarande 4,7 mnkr. Framförallt har kostnader för vård på institution varit höga, cirka 1,8 mkr över budget. De flesta av placeringsbesluten har grundats på förvaltningsrättbeslut, det vill säga beslut om tvångs-vård. Kostnaderna för familjehemsplaceringar visar ett överskridande med 1,1 mnkr på grund av omfattande behov och därmed också kostnadskrävande place-ringar.

Personal2013 2012

Antal anställda 77 71

varav kvinnor 63 61

varav män 14 10

Personalkostnad, tkr 35 300 30 400

Personalkostnad av verksamhetensbruttokostnad, procent

24,4 22,4

Nyckeltal2013 2012 2011

Personlig assistans Lss, antal timmar 12 335 12 635 19 541

Hemtjänst, antal timmar inkl Förstärkt hemteam och matdistribution 151 712 142 764 i.u

Bostadsanpassningsbidrag, utbetalt belopp 2 458 1 643 3 085

Intitutionsvård Barn och Unga 10 716 11 871 14 138

Familjehem barn och unga 7 723 5 428 4 938

Institutionsvård vuxna missbrukare 1 866 1 918 2 078

Familjehem vuxna -501 735 735

Försörjningsstöd 11 003 11 808 11 317

Nettoinvesteringar/anläggningstillgångar

Nettoinvesteringar 669 1 020 -

Anläggningstillgångar bokfört värde 2 079 496 585


MåluppfyllelseUnder 2013 har nämnden haft följande mål:Att väntetiden till försörjningsstöd inte ska överstiga två veckor. Målet har uppnåtts. Att alla personer som fått beslut om insats särskilt boende ska ha erbjudits lägenhet inom 90 dagar. I ett enstaka fall har verkställighet skett några dagar mer än 90 dagar och därför har målet inte uppnåtts. Att lex Sarah anmälningarna ska vara noll under 2013. Målet har uppnåtts. Att försörjningsstödet inte ska överstiga 1 045 tkr per månad. I snitt per månad motsvarade kostnaden för försörjningsstöd 917 tkr. Målet har uppnåtts. Att andelen personer med beslut om hemtjänst ska öka i förhållande till andelen personer som har beslut om insats särskilt boende. Antalet lägenheter i särskilt boende har enligt politiska beslut minskat. Målet har uppnåtts.

Åren som kommerAndelen äldre förväntas öka både på kort och lång sikt. Det kommer att påverka behovet av insatser från so-cialtjänsten samt behov av goda bostäder där kvarbo-ende kan ske livet ut. Tillkomsten av trygghetsbostäder är ett sådant boendealternativ för många och bidrar till att minska efterfrågan på särskilda boendeplatser.Antalet personer, främst barn och ungdomar, med behov av insatser enligt LSS väntas öka något. Kommunens ansvar att bedriva uppsökande verksam-het och hålla sig väl förtrogen med levnadsvillkoren i kommunen behöver utvecklas under de kommande åren. Kommunens skyldighet att ta emot ensamkommande barn och ungdomar har utökats. För Lysekils del kan det komma att innebära att kommunen är skyldig att utöka antalet asylplatser. Metodutvecklingsarbetet inom verksamheten för försörjningsstöd kommer att behöva vidareutvecklas. Detta för att skapa arbets- och praktikplatser för kom-munens nyanlända och för ungdomar mellan 18-25 år.Missbruksbehandling på hemmaplan behöver utvecklas till att mer omfatta tidiga och korta insatser. Samver-kande metoder och metodutvecklingsarbete behöver utvecklas tillsammans med primärvården.

Foto:Jörgen Wiklund/ Scandinav Bildbyrå


Belopp i tkr 2013 2012 2011

Lysekils andel gymnasiet inkl. gymna-siesärskolan -64 635 -67 410 -63 852

Sotenäs andel gymnasiet inkl. gymna-siesärskolan -38 947 -38 898 -37 775

Totalt gymnasiet inkl. gymnasiesär -103 582 -106 308 -101 627

Lysekils andel, vuxenutbildningen -10 936 -9 780 -7 458

Sotenäs andel, vuxenutbildningen -6 731 -6 114 -4 628

Totalt vuxenutbildningen -17 667 -15 984 -12 086

Totala nämnden, Lysekils del -75 571 -77 280 -71 310

Gymnasiesärskolan -10 509 -9 537 -9 166

Ekonomiskt resultat

Belopp i tkr 2013 2012 2011



Kapitalkostnad -1 481 -1 307 -1 302



Budgetavvikelse -4 120 -9 090 -832

Andel av kommunens nettokostnad, procent 10,5 10,2 10,2


VerksamhetLysekils och Sotenäs kommuner har en gemensam nämnd och ett samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildningen. Gymnasie- och vuxenutbildnings-nämnden ansvarar för verksamheterna gymnasi och vuxenutbildning.657 elever går på gymnasiet, som har 13 program, både högskoleförberedande program och yrkespro-gram. Yrkesprogrammen har ett stort inslag av ar-betsplatsförlagd verksamhet och i många fall en ren lärlingsutbildning. Gullmarsgymnasiet har även gymna-siesärskola och introduktionsprogram. Gymnasiet har två riksrekryterande utbildningar, en spetsutbildning i marinbiologi samt naturbruksprogrammet med marin inriktning. Vuxenutbildningen ansvarar för grundläggande vux-enutbildning, grundskolenivå för vuxna, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskola för vuxna. Vuxenutbildningen har dessutom en ex-ternfinansierad verksamhet bestående av yrkesvux, yrkeslärling, YH-utbildning och uppdragsutbildning för företag och andra förvaltningar i kommunen.

Ekonomisk analysNämndens budgetavikelse är -6,7 mnkr, varav Lysekils andel -4,1 mnkr, en avvikelse på 2,7 mnkr sämre än augustirapportens prognos, 1,7 mnkr sämre för Lysekils del. Nettokostnaderna för Lysekils del ökade från -71,3 mnkr, 2011 till -77,3 mnkr 2012. Under 2012 flyttade Gullmarsgymnasiet till nya lokaler i norra hamnen. Flytten innebar en del ökade kostnader för bland annat hyra och städning samtidigt som elevantalet minskade. För att ställa om kostnaderna arbetades en åtgärdsplan fram under 2013. Planen innebar att minska lokalkost-naderna i Högskolecentrum samt att lämna bygglo-kalen och minska personalkostnaden med ett antal tjänster. Åtgärdsplanen var på tre mnkr och omfattade huvudsakligen personalkostnaderna, cirka 1 mnkr lyckades att ställas om. Totalt har lokalhyra inklusive driftskostnader ökat med en mnkr mot budget vilket påverkar resultatet med motsvarande summa.Personalkostnaderna avviker 4,9 mnkr mot budget. Av detta är 1,5 mnkr ökade kostnader för nya utbildningar på vuxenutbildningen som inte funnits med i budgeten. Intäktssidan har ökat i motsvarande grad.Det är cirka tre mnkr högre kostnader för undervisande personal än budgeterat för gymnasiets verksamhet. Här fanns en åtgärdsplan för 2013 som ej uppfylldes. Personalkostnaderna ökar mellan åren 2011 till 2013. Personaltätheten har minskat något.

Gymnasie- ochvuxenutbildningsnämndLysekils och Sotenäs gymnasie- och vuxenutbildnings-nämnd ansvarar för gymnasieskola gymnasiesärskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och företagsutbild-ningar, under det samlade namnet Campus Väst. Verk-samheten bedrivs både i Lysekils och Sotenäs kommun i samverkan med närliggande kommuner. Gullmars-gymnasiet är känt för sin spetsutbildning i marinbiologi och vuxenutbildningen bedriver en bred verksamhet i samverkan med företagen i området.

Ordförande:Ranghild SelstamVice ordförande:Katharina Laurén

Förvaltningschef:Pia Alhäll

Personal

2013 2012 2011



varav män 64 73 74


Personalkostnad av verksamhetens brut-tokostnad, procent 43,6 42,6 41,5

Nyckeltal

2013 2012 2011

Andel av Lysekils ungdomar som väljer Campus Väst, procent 73 76 i.u

Andel av Sotenäs ungdomar som väljer Campus Väst, procent 68 50 i.u

Andel av Munkedals ungdomar som väljer Campus Väst, procent 0 % 5 i.u

Antal elever till andra kommuner 266 331 370

Antal elever på gymnasiet 657 695 710

Antal elever totalt på vuxenutbildningen 715 650

Antal elever som abrutit sina studier ? 23 27

Personaltäthet 9,8 10,4 10,4

Programutbud antal program 13 15 15

Antal elever med slutbetyg 157 181 185

Antal elever med samlat betygsdoku-ment 20 31 24


Belopp i tkr 2013 2012 2011

Nettoinvesteringar 462 3 362 106



MåluppfyllelseNämndens ekonomiska mål har inte uppfyllts då bud-geten inte är i balans.Kvalitetsmålen i verksamheten har däremot uppnåtts då den höga andelen elever med slutbetyg eller samlat betygsdokument ökar. Detta mål har uppfyllts då utfal-let 2013 blev 89 procent 2013 mot 83 procent 2012.Nämndens mål att öka antalet elever till 750 har inte uppnåtts. Elevantalet har successivt minskat mellan 2011 - 2013. Antal 16-åringar i Lysekil och Sotenäs har minskat under motsvarande år. Antalet elever för 2013 är 657.Målet att minska antalet elever till andra kommuner med tio procent har uppnåtts. Andelen av Lysekils ungdomar som väljer Campus Väst har minskat från 76 procent till 73 procent, målet var 90 procent, medan andelen Sotenäselever har ökat från 50 procent till 68 procent, målet var 80 procent.

Åren som kommerVerksamheten för nämnden bygger på att merparten av eleverna väljer sin ”egen” skola i första hand. Lysekil är en förhållandevis liten kommun med en gymnasieskola som är byggd för två kommuner. Lysekil kommuns egna elever utgör inte ett tillräckligt underlag för gym-nasieskolans nuvarande utbud.Gymnasieskolorna i Sverige har under ett antal år haft ett vikande elevunderlag. Det vikande elevunderlaget har tillsammans med fri konkurrens skapat en överetablering av gymnasieskolor. Flertalet av gymna-sieskolorna har inte fyllt sina program och därför gått i konkurs vilket har drabbat eleverna. Om det ska vara möjligt för elever på mindre orter att ha utbildnings-alternativ behöver samtliga kommuner ta ett större regionalt ansvar. Ett viktigt utvecklingsområde är samverkan i och runt Campus Väst. Varumärket Campus Väst behö-ver tydliggöras. Samarbetet med externa företag och högskolor behöver utvecklas. Samarbetet med bild-ningsnämnden i Lysekil är viktig för att effektivisera verksamheten. Aktuella samarbetsområden är bland annat kommunala musikskolan, särskolan, resurser för elevhälsa och elevstöd samt biblioteksverksamheten. Även en gemensam förvaltningsorganisation kan vara aktuellt.



VerksamhetBildningsnämndens ansvarsområden är pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, grundsärskola, fritids-hem, musikskola, folkbibliotek, fritids- och kulturverk-samhet. Bildningsnämnden arbetar löpande med utvecklings-området goda lärmiljöer. Ansträngningar har gjorts för att skapa den optimala miljön för att alla barn och elever ska trivas i skolan. Goda lär- och utvecklings-miljöer är en grund för elevernas kunskapsinhämtning. Även kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten har genomförts för att uppnå de mål som upprättats i de olika ämnenas läroplaner. Lärande samtal med fokus på förhållningssätt, studiero och trygghet tillsammans med utveckling av samverkansformer med vårdnadshavare har också förekommit. Skolans utemiljö har gjorts tryggare för eleverna. Utveckling av metoder och arbetsformer för att arbeta mot de mål som återfinns i läroplanerna pågår ständigt. Exempel på detta är flexibel undervisning, specialun-dervisning, intensivläsning och IKT- verktyg, Informa-tions- och Kommunikations Teknologi.

Satsningar har gjorts för att öka måluppfyllelsen i matematik genom att ingå i matematiklyftet. Nämnden deltar även i SKLs matematiksatsning PISA 2015. I arbetet med PISA 2015 har flera förbättringsområden uppmärksammats och åtgärdats. Inom den pedagogiska omsorgen har antalet dag-barnvårdare och antal barn placerade hos dagbarnvår-dare minskat de senaste åren. Även barnens vistelsetid har gått ner. En motsatt trend uppvisar fritidshemmen där både antal barn och vistelsetid har ökat.Implementeringen av det barn-och ungdomspolitiska handlingsprogrammet är påbörjad. Föreningslivet har en stor betydelse i kommunens socioekonomiskt förebyggande arbete. Fritidsverksam-heten har under året arrangerat stora publika event, exempelvis Diggiloo, Gyllene Tider och Antikrundan.Lysekils kulturvecka med temat ”Stenen som berikar” har varit det största arrangemanget någonsin.Den totala utlåningen av böcker har minskat med cirka tio procent, medan antalet e-lån har ökat med 44 procent.

Bildningsnämnd

Bildningsnämnden arbetar löpande med att utveckla goda lärmiljöer. Kollegiala samtal, IKT i undervisningen och fokus på matematik har bidragit till goda resultat. Inom kultur- och fritidsområdet erbjuds kommuninvå-narna att ta del av kulturella upplevelser och arrang-emang.

Ordförande:Kent OlssonVice ordförande:Lars Björneld

Förvaltningschef:Staffan Sjölund


Ekonomiskt resultat

Tkr 2013 2012 2011



Kapitalkostnad -2 094 -2 264 -2 507



Budgetavvikelse -7 652 -3 035 348

Andel av kommunens nettokostnad, procent 31,9 32 29,4


Enhet 2013 2012 2011

Förskoleverksamhet/Pedagogisk omsorg -66 586 -62 995 -55 836

Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem -130 756 -129 349 -111 961

Grundsärskola -5 191 -5 314 -6 573

Bibliotek -5 455 -5 876 -5 695

Fritid -18 418 -18 790 -19 774

Kultur -1 789 -1 674 -2 077

Musikskola -3 020 -3 189 -3 440

Stödanordningar, skolskjuts -4 875 -4 960 -3 523

Bik. gemensamt -4 542 -5 116 -5 020

Avgifter för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

10 586 10 961 10 526

Personal

2013 2012 2011



varav män 65 58 59

Personalkostnader 159 894 157 919 154 038

Personalkostnad av verksamhetens brut-tokostnad , procent 61,7 65,5 66,5


2013 2012 2011

Nettoinvesteringar 1 278 367 1 200



Ekonomisk analysNämndens resultat är -7,7 mnkr jämfört med tilldelad budget. I oktober 2013 tilldelades nämnden två miljo-ner kronor för att öppna en förskoleavdelning. Anslaget var tillfälligt under 2013 och därför var det omöjligt att genomföra ambitionen om att öppna den avsedda förskoleavdelningen. Dock gav de tilldelade resurserna effekt i resultatet vilket förbättrades med 2,0 mnkr. I budget 2013 finns ett ej utfördelat sparbeting på 14,7 mnkr. Detta innebär att enheterna har haft en för stor budget under året. Generellt har de olika verksam-hetsområdena levererat ett överskott i förhållande till den utfördelade budgeten på enhetsnivån. De områden som redovisat underskott är enskilda förskolor -0,2 mnkr och fritidsverksamheten -0,2 mnkr. Inom fri-tidsverksamheten har Lysekils idrottshall endast varit budgeterad på halvår för att kommunen skulle avyttra objektet under 2013, vilket inte har skett. Inom skol-området har det varit stora skillnader mellan skolorna, då extrakostnader på 1,4 mnkr till följd av anhörigin-vandring inte har kompenserats nämnden. Till följd av skolomstruktureringen har nämndens lokalhyror ökat med 3,6 mnkr mellan åren 2012 och 2013. Detta har inneburit att neddragningar för motsvarande kostnad gjorts inom ordinarie skolverksamhet.

Måluppfyllelse Nämndens egna mål riktas mot att skapa optimala förutsättningar för en trygg lärandemiljö med goda kunskapsresultat. Nämnden har även mål inom verk-samhetsområdet fritid och allmänkultur. Den övergri-pande målsättningen är att erbjuda fler kommuninvå-nare möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och arrangemang. Översyn och internkontroll av alla förskolors och skolors likabehandlingsplaner och planer mot krän-kande behandling har gjorts. Detta för att säkerställa att personalen har ett professionellt förhållningssätt och ett gott bemötande mot barn, elever, föräldrar, arbets-kamrater och övriga medborgare. Förskolor och skolor arbetar aktivt med att öka trygghet och trivsel för barn, elever och personal i verksamheterna. En elelevenkät har gjorts i årskurs 2, 5 och 8, där övervägande delen av eleverna svarar att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever som nått målen i alla ämnen, 81,5 procent, är högre än snittet i riket, 77,0 procent, 2013 enligt SIRIS, Skolverkets mätning. Genomsnittligt me-ritvärde 2013 i Lysekils kommun var 216,5, riksgenom-snittet var 213,1. Behörigheten till gymnasieskolan gick ner från 91 procent 2012 till 88 procent 2013. Eleverna presterar överlag goda resultat och trivseln är hög. Det har dock uppmärkssammats att det finns elever som i ökad grad mår dåligt och befinner sig i svårigheter av olika slag. En skolkuratortjänst har skapats vilket gett goda resul-tat redan på kort sikt.

Nyckeltal

2013 2012 2011

Grundskola/Förskoleklass inklusive samlad skoldag

Antal elever 1 399 1 383 1 414

Nettokostnad/elev, kr 81 242 77 411 73 206

Fritidshem 6-12 år

Antal placerade barn 450 442 438

Genomsnittlig placeringstid/vecka,tim 14,14 13,26 12,77

Nettokostnad/barn, kr exlusive avgift 37 996 36 081 30 380

Grundsärskola

Antal elever i.u 13 14

Nettokostnad/elev, kr i.u 416 663 373 377

Förskola 1-5 år

Totalt antal placerade barn i förskola 571 554 555

- varav barn i kommunal förskola 537 520 518

- varav barn i enskild förskola 34 34 37

Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 29,61 30,03 29,85


Pedagogisk omsorg

Antalet placerade barn 26,25 28,25 38,25

Genomsnittlig placeringstid/vecka, tim 23,78 27,08 29,65


Musikskola

Elever i egen undervisning 413 443 389

Biblioteksverksamheten

Utlåning, antal 75 981 83 913 87 379

Utlåning e-bok, antal 2 845 1 977 1 032

Lysekils stadsbibliotek, antal besök 69 244 75 185 78 381

Utlåning/invånare 5,29 5,83 6,07

Aktivitetsstöd, antal sammankomster

Idrottsföreningar 7 308 7 463 7 830

Övriga 51 52 64

Totalt 7 359 7 515 7 894

Lägerverksamhet

Lägerdeltagare 2 443 2 902 2 927

Gästnätter 7 452 8 904 9 902

Gullmarsborg, antal besök allmän-heten 33 681 33 958 38 861

Kultur

Satsning nettokostnad i, kr/invånare 125 116 149


Åren som kommerNämnden har stora utmaningar framöver. Elevernas re-sultat sjunker och elever i behov av stöd ökar. En utma-ning blir att lyckas med de elever som har hög frånvaro och som inte känner att de orkar med skolans krav. Det beslutade samarbetet med gymnasieförvaltning-en kan innebära sänkta kostnader och bättre utnytt-jande av de gemensamma resurserna. Aktuella samar-betsområden är bland annat kommunala musikskolan, särskolan, resurser för elevhälsa och elevstöd, studie- och yrkesvägledning samt biblioteksverksamheten. Under 2013 har nämnden mottagit fler elever av utländsk härkomst än tidigare, troligtvis kommer denna trend att fortsätta även framöver. Då elevernas rätt till utbildning regleras i lag innebär detta en utmaning för nämnden och verksamheten eftersom dessa elever kräver extra resurser och stödinsatser. Svårigheten att rekrytera behöriga förskollärare, lärare och utbildad fritidsgårdspersonal kan bli ett problem i framtiden. För att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen måste Lysekils kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Behovet av att utveckla IKT i undervisningen är tyd-ligt enligt de nya läroplanerna. Fortbildning av perso-nalen kommer att krävas för att utveckla pedagogiken i mötet med eleverna. Aktivitetsstöd till ungdomsföreningar minskar för varje år. Oavsett orsak är det viktigt att bryta den pågående trenden och skapa förutsättningar för kom-munens unga att utöva positiva fritidsaktiviteter. Detta uppdrag finns även med i det barn- och ungdomspo-litiska handlingsprogrammet där verksamhetsområdet fritid medverkar. Det finns ett omfattande renoveringsbehov av Gull-marsborg och simhallen.

49ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen sammanställa en resultat- och balansräkning som ska omfatta såväl kommunens verksamhet som sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.Det övergripande syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en bild av kommunens totala verksamhet, resultat och ekonomisk ställning. Sam-manställningen visar också hur respektive enhet påver-kar totalbilden.Den sammanställda redovisningen för Lysekils kom-mun avgränsas enligt 20-procentsregeln. Övriga kom-

munal delägda bolag som inte ingår i den sammanställ-da redovisningen är Fyrstads flygplats AB.Lysekils Stadshus AB förvärvades av Lysekils kommun 2007. Bolaget övertog , som moderbolag, Lysekils En-ergi AB, numera Leva i Lysekils AB, LysekilsBostäder AB och Havets Hus i Lysekil AB från Lysekils kommun den 31 december 2007. Under 2008 utökades koncer-nen ytterligare med fyra bolag, Lysekils Stuveri AB, Kolholmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havsstaden Lysekils Utbildnings AB. Lysekils Stuveri AB fusione-rade med Lysekils Hamn AB 2008. Leva i Lysekil AB äger i sin tur Lysekils Energi Vind AB.

Sammanställd redovisning för Lysekils kommun med dotterbolagLysekils kommuns sammanställda redovisning omfattar Lysekils kommun, koncernen Lysekils Stadshus AB, Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.

Havets Hus i Lysekil AB är ett publikt havs akvarium vars ändamål är att visa och förmedla kunskap om den marina världens djurliv och förhållanden, främst med inrikt-ning på Västerhavet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska vända sig till olika besökskategorier samt aktivt medverka i marknads föringen och turismutvecklingen för kommunen. Leva i Lysekil AB ska utifrån kraven på att hålla så låga avgifter som möjligt och med hög leveranssäkerhet effektivt och med miljöhänsyn driva och förvalta elnät samt produ-cera och leverera vindkraft och fjärrvärme inom sitt koncessions område som i huvudsak omfattar Lysekils kommun.

Lysekilsbostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, vars ändamål är att främja bo-stadsförsörjningen i kommunen. Detta sker genom förvärv och förvaltning av bostadshus med tillhörande affärs lägen heter och kollektiva anordningar. Bolaget kan även agera som exploatör/fastighetsförvaltare för kommunala inrättningar och småhus.

Lysekils Hamn AB ska bedriva handelshamnsverksamhet för fartygsoperationer och omlastningar med tillhörande logistiktjänster. Bolaget ska dessutom på uppdrag förvalta de anläggningar/kajer inom hamnförvaltningen som i Lysekils kommuns tidigare hamn-förvaltning redovisats under övriga kajer.

Kolholmarna AB ska ansvara för infrastrukturella frågor i Lysekils handelshamn och i angränsande områden. Bolaget ska till föremål för sin verksamhet äga, utveckla och förvalta markområden, kajer, magasin och övrig infrastruktur inom och i anslutning till handelshamnen i Lysekil.

Havsstaden Lysekils Utbildnings AB är ett vilande bolag

RAMBO AB är ett aktiebolag som ägs av Lysekils, Tanums, Munkedals och Sotenäs kommuner. Bolagets ändamål är att insamla, transportera eller behandla avfall och driva annan därmed samman-hängande verksamhet.

Lysekils Stadshus AB

Lysekils Stadshus AB ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som Lysekils kommun använder för sin verksamhet och att åstadkomma en

samordning av bolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande.

Kommunerna Lysekil och Munkedal samverkar sedan år 2010 i ett kommunalförbund för frågor som rör räddningstjänst, stöd till kommunerna vid samhällstörningar m m. Syftet är att tillgodose krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

Kommunalförbund Mitt Bohuslän |Ägarandel 60%

RAMBO |Ägarandel 38%

Kolholmarna ABHavsstaden Lysekils

Utbildning AB

Mitt bohuslän logotyp kommer

Resultaträkning


Verksamhetens intäkter 1 537,8 540,6 497,2

Verksamhetens kostnader 2 -1 154,0 -1 124,1 -1 088,1

Avskrivningar 3 -76,3 -72,5 -69,9

Verksamhetens nettokostnader -692,5 -656,0 -660,8

Skatteintäkter 590,3 582,7 579,4

Generella statsbidrag 133,3 125,9 136,9

Finansiella intäkter 4 2,1 1,5 1,3

Finansiella kostnader 5 -27,1 -27,8 -25,7

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 6,1 26,3 31,1

Årets skatt -0,4 -0,6 -4,2

Uppskjuten skatt 0,6 0,9 -

Förändring av eget kapital 6,3 26,6 26,9

PersonalAntal anställda 2013 2012 2011

Lysekils kommun 1 453 1 438 1 420

Lysekilsbostäder AB 13 12 12

LEVA i Lysekil AB 69 72 72

Havets Hus i Lysekil AB 10 9 8

Lysekils Hamn AB 16 18 17

Rambo AB 70 51 42

Mitt Bohuslän 15 15 15

Summa anställda 1 646 1 615 1 586Antalet anställda är inte enligt ägarandelen

Långfristiga externa lån Belopp i mnkr Belopp Andel

Kommunen 229,1 22%

Lysekils Stadshus AB 110,7 11%

Leva i Lysekil AB 186,0 18%

LysekilsBostäer AB 485,0 47%

Kolholmarna AB 15,0 1%

Lysekils Hamn AB 6,8 1%

Mitt Bohuslän 5,3 1%

Summa 1 037,9 100%

50 ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

ResultaträkningLysekils kommuns sammanställda resultat för år 2013 är 6,3 mnkr, 26,6 mnkr föregående år. Intäkterna har minskat med 2,8 mnkr och kostnaderna har ökat med 29,9 mnkr. Avskrivningarna har ökat med 3,8 mnkr. Lysekils Stadshus AB redovisar i sitt koncernbokslut ett resultat på 1,7 mnkr, Lysekils del i Rambo AB:s resultat utgör 1,2 mnkr, Lysekils del i Räddningstjänsten Mitt Bohusläns resultat utgör 1,5 mnkr. Tillsammans med kommunens resultat på 3,8 mnkr samt med hänsyn tagen till koncerninterna elimineringar leder detta fram till det sammanställda resultatet 6,3 mnkr.

BalansräkningBalansräkningens omslutning i den sammanställda redovisningen uppgick 2013-12-31 till 1 666,8 mnkr vilket är en ökning med 68,1 mnkr. Kom-munens andel av omslutningen är 41,6 procent. Anläggningstillgångarnas värde har ökat med 24,2 mnkr. Kommunen investerade för 18,1 mnkr under 2013, Leva i Lysekil AB investerade för 20,7 mnkr och Lysekils Bostäder AB investerade för 57,1 mnkr. Kol-holmarna AB, Lysekils Hamn AB och Havets Hus AB hade tillsammans investeringar för 0,9 mnkr. Lysekils kommuns andel av de båda delägda bolagen Rambo AB och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns investeringar uppgår till 7,0 mnkr. Likviditeten ökade med 11,1 mnkr och de långfristiga skulderna ökade med 24,7 mnkr. Soliditeten, som visar betalningsförmågan på lång sikt, har minskat från 20,0 procent till 19,8 procent.

Ekonomisk översikt

Balansräkning


TillgångarAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 1 016,2 991,6 924,1

Inventarier 7 409,2 412,6 413,1

Finansiella anläggningstillgångar 8 10,7 7,8 8,2

Summa anläggningstillgångar 1 436,1 1 412,0 1 345,0

Omsättningstillgångar

Förråd och exploatering 9 4,5 4,3 4,5

Kortfristiga fordringar 10 170,1 137,5 134,0

Kassa och bank 11 56,0 44,9 76,1

Summa omsättningstillgångar 230,6 186,7 214,6

Summa tillgångar 1 666,8 1 598,7 1 559,6

Eget kapital och skulderEget kapital

Ingående eget kapital 320,5 292,4 -0,2

Insatsemission förlagslån 3,3 1,5


Summa eget kapital 330,1 320,5 26,7

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och skatter 48,7 43,6 41,5

Skulder

Långfristiga skulder 12 1 037,9 1 013,2 967,7

Kortfristiga skulder 13 250,1 221,4 249,0

Summa skulder och avsättningar 1 336,7 1 278,2 1 258,2

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 666,8 1 598,7 1 559,6

Not 1 | Verksamhetens intäkterBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 252,2 261,6 235,9


Rambo AB 59,4 62,1 61,8

Mitt Bohuslän 18,2 17,4 16,5

Interna elimineringar -53,4 -64,3 -70,5

Summa 537,8 540,6 497,2

Not 2 |Verksamhetens kostnaderBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 948,9 944,3 912,2


Rambo AB 54,8 55,3 54,9



Summa 1 154,0 1 124,1 1 088,1

Not 3 | AvskrivningarBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 24,9 23,8 23,5


Rambo AB 4,2 4,5 3,8


Interna justeringar 0,5 0,2 0,3

Summa 76,3 72,5 69,9

Not 4 | Finansiella intäkterBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 10,4 9,9 9,4


Rambo AB 0,2 0,2 0,3



Summa 2,1 1,5 1,3

51ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Noter 2013

Not 5 | Finansiella kostnaderBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 8,5 8,6 7,6


Rambo AB - - 0,1



Summa 27,1 27,8 25,7

Not 6 | Mark byggnader och tekniskaanläggningarBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 392,4 406,8 392,2


Rambo AB 11,6 9,9 9,2


Summa 1 016,2 991,6 914,7

Not 9 | Förråd och exploateringBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 4,2 3,9 4,1


Rambo AB - - 0,1

Summa 4,5 4,3 4,5

Not 10 | Kortfristiga fordringarBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 105,8 100,2 85,6


Rambo AB 14,6 14,1 10,8

Mitt Bohuslän 1,6 1,5 1

Interna elimineringar -10,7 -38,7 -15

Summa 170,1 137,5 134

Not 11 | Kassa och bankBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 42,5 35,4 58,2


Rambo AB 6,6 6,9 12,7


Summa 56,0 44,9 76,1

Not 12 | Långfristiga skulderBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 229,1 244,1 252,8

Lysekils Stadshus AB 911,2 869,1 822



Summa 1 037,9 1 013,2 967,7

Not 13 | Kortfristiga skulderBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 181,4 171,4 159,2


Rambo AB 14,3 16,4 17,8



Summa 250,1 221,4 249

Not 14 | BorgensförbindelserBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Förlustansvar egna hem 0,3 0,4 0,5

Bostadsrättsföreningar 2,4 2,4 2,4

Rkhf Äldrebostäder Lysekil 118,2 118,4 28,5

Övriga 3,7 4,5 4,5

Summa 124,6 125,7 35,9

Not 15 | Utlämnat aktieägartillskott LBABEnligt avtal med Bostadsdelegationen 1999 utlämnades ett villkorat aktie-ägartillskott till Lysekilsbostäder AB om 20,0 mnkr.

Eftersom Lysekilsbostäder AB numera är ett dotterbolag till Lysekils Stads-hus AB redovisas återbetalning av aktieägartillskott till detta bolag.

Belopp i tkr 2013

Utlämnat aktieägartillskott 20 000

Återbetalning 2004 -641

Återbetalning 2005 -1 125









Återstående villkorat tillskott 11 832

Not 7 | Inventarier och maskinerBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 23,1 20,5 15,2


Rambo AB 12,2 11,9 9,4


Interna elimineringar 6,4 6,9 -0,4

Summa 409,2 412,6 413,1

Not 8 | Finansiella anläggningstillgångarBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Kommunen 124,6 121,3 122,3


Rambo AB 0,6 0,6 0,6


Summa 10,7 7,8 8,2

52 ÅRSREDOVISNING - 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

ResultaträkningBelopp i mnkr 2013 2012 2011

Intäkter 261,4 263,8 253,5

Kostnader -186,7 -179,1 -175,5

Avskrivningar -46,3 -43,6 -41,9

Rörelseresultat 28,3 41,1 36,0

Finansiella poster -26,9 -27,7 -26,4

Resultat efter finansiella poster 1,4 13,4 9,6

Skatt på årets resultat 0,3 1,0 -2,1


Nyckeltal2013 2012 2011

Låneskuld, mnkr 911,2 869,2 814,2

Investeringar, mnkr 78,7 98,8 90,7

Soliditet, procent 4,9 5,1 3,1

53ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

Bolagens verksamhet

Koncernen Lysekils Stadshus ABModerbolaget Lysekils Stadshus AB:s verksamhet ska bestå i att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Ly-sekils kommun använder för sin verksamhet. Lysekils Stadshus AB ska också åstadkomma en samordning av bolagen för ett optimalt resursutnyttjande. Årets resultat för koncernen uppgick till 1,7 mnkr. Mo-derbolaget har erhållit 7,1 mnkr i koncernbidrag från dotterbolaget Leva i Lysekil AB. Koncernbidrag har lämnats till Kolholmarna AB med 2,0 mnkr. Värdet av koncernens anläggningstillgångar vid års-skiftet uppgick till 977,6 mnkr och omsättningstillgång-arnas värde uppgick till 64,3 mnkr. Totala långfristiga skulder uppgick till 911,2 mnkr varav 796,7 mnkr var lån till kreditinstitut. Koncernens egna kapital uppgick till 51,4 mnkr vilket är en ökning med 0,3 mnkr jämfört med föregående år.


Intäkter 4,4 5,4 4,7

Kostnader -4,3 -4,5 -3,5


Rörelseresultat -1,2 0,5 1,0


Resultat efter finansiella poster -1,9 -0,4 0,4

Skatt på årets resultat 0,4 - -0,1

Årets resultat -1,5 -0,4 0,3

Nyckeltal2013 2012 2011

Låneskuld, mnkr 23,0 23,0 23,0



54 ÅRSREDOVISNING - 2013 LYSEKILS KOMMUN - BOLAG

VerksamhetsbeskrivningBolagets verksamhet består av att ansvara för infra-strukturella frågor i Lysekils handelshamn och angräns-ande områden. Bolaget äger, utvecklar och förvaltar markområden, kajer, handelshamnen i Lysekil samt bedriver därmed förenlig verksamhet.

Årets resultatBolagets omsättning uppgick 2013 till 4,4 mnkr. Det är en minskning med 1,0 mnkr jämfört med 2012. Årets resultat efter finansiella poster uppgick till -1,9 mnkr, vilket kan jämföras med -0,4 mnkr 2012. Resultatet har försämrats beroende på att avskrivningskostnaderna på investeringarna har ökat med 0,8 mnkr jämfört med 2012. Fartygshamnavgifterna från Preemraff gav ett nettotillskott av cirka 0,6 mnkr 2012 men finns inte kvar 2013. Från moderbolaget Lysekils Stadshus AB har koncern-bidrag på 2,0 mnkr mottagits. Detta har stärkt bolagets egna kapital med 1,6 mnkr efter skatteeffekt. Året som gåttKustbevakningens nya station färdigställdes helt under 2013. Avtalet med Kustbevakningen har slutförhandlats under året. Uthyrningsgraden av magasinen är mycket hög, dock har inte alla hyresavtal nått upp till en till-fredsställande hyresnivå.

Åren som kommerUnder 2014 är inriktningen att konsolidera verksam-heten ytterligare och några nya investeringar är inte planerade. Flera avtal kommer att omförhandlas under året. Hamnområdet är attraktivt för olika verksamheter, särskilt för sådana med marin anknytning. Efterfrågan från företag på mark inom hamnområdet finns, dock är de tillgängliga ytorna begränsade.Genomförda prognoser visar att det finns förutsätt-ningar för att förbättra resultatet 2014 och mycket goda förutsättningar för att bolaget kommer att bli klart lönsamt från 2015.

Kolholmarna AB



Kostnader -8,7 -7,6 -6,8


Rörelseresultat -0,1 0,9 0,4


Resultat efter finansiella poster -0,4 0,6 -0,0

Bokslutsdispositioner 0,4 -0,2 -

Skatt på årets resultat - -0,1 -

Årets resultat -0,0 0,3 -0,0

Nyckeltal2013 2012 2011





VerksamhetsbeskrivningHavets Hus affärsidé är att erbjuda lärorika och roliga upplevelser utifrån Västerhavets liv, erbjuda medarbe-tarna nya impulser och växa tillsammans med samar-betspartners. Dessutom ska Havets Hus berika besö-karnas upplevelse och stärka varumärket Havets Hus och Lysekil genom att vara en trovärdig expert på livet i havet, främst västerhavet, och arbeta för att bevara livsmiljöerna i havet.

Årets resultatResultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till cirka -0,4 mnkr. I detta belopp ingår turistbyråns överskott på cirka 0,1 mnkr. Antalet besökare uppgick till 69 000. Det är en minskning med 5 000 jämfört med 2012. Liksom de flesta andra attraktionerna i Norden drabbades Havets Hus negativt av det fina vädret under sommaren 2013. Sälsafariverksamheten omsatte nästan samma belopp som året före. Souvenirförsälj-ningen minskade med sex procent. Intäkterna från bangolfen ökade något, drygt två procent.

Året som gåttHavets Hus fyllde 20 år under 2013 och det firades bland annat med en helt ny hemsida, nytt manetak-varium och ett antal besöksjubilarer. Ett vetenskapligt inspirationsråd instiftades med mellan 2-4 forskare som hjälper verksamheten att vara uppdaterad på forsk-ning och omvärdsfrågor. Havets Hus skickar många pressmeddelanden och fick under året stort genom-slag i medierna. Två exempel är frekvent deltagande i Naturmorgon i P1 och inslag i Utbildningsradions barnprogram.

Under året har utvecklingsprojektet ”Rum under ytan” konceptutvecklats. Projektet är finansierat av Interreg och EU genom projektet Business to Heritage som drivs av Lysekils kommun. Innovativt lärande, innovativ marin forskningsnärvaro och minnesvärda upplevelser är de tre hörnstenarna i detta projekt.

Åren som kommerI Havets Hus ägardirektiv står att bolaget ska verka för att finna externa medfinansiärer. Ett förnyat arbete med att söka externa medfinansiärer kommer att göras när strategiska vägval gjorts. Havet Hus geografiska placering är inte optimal för verksamheten på grund av byggnadens utformning och tillgängligheten för besökarna. Havets Hus arbetar med de tre utvecklingsspåren ”Rum under ytan”, utveckling av befintliga lokaler och nyetablering på annan plats. Samtliga alternativ kräver extern finansiering. Förstu-dier för alla tre förslagen kommer att presenteras under året för Havets Hus styrelse och ägarna till bolaget. Syfte är att få ett strategiskt ställningstagande vad gäl-ler Havets Hus utveckling.

Havets Hus i Lysekil AB

Foto: Andreas Olsson/Havets Hus


Intäkter 160,3 166,2 160,8

Kostnader -116,7 -112,3 -111,3





Skatt på årets resultat -1,9 -1,6 -1,0

Uppskjuten skatt 0,5 -2,4 -2,0


Nyckeltal2013 2012 2011

Låneskuld, mnkr 267,0 267,0 267,0




VerksamhetsbeskrivningBolagets ändamål är att med den kommunala likstäl-lighetsprincipen som grund, bedriva elnätsverksamhet, VA-verksamhet och fjärrvärmeverksamhet i Lysekils kommun eller i dess geografiska närhet. Bolaget sköter också gator, gång-och cykelvägar, parker och naturom-råden på uppdrag av Lysekils kommun. I det helägda dotterbolaget Lysekils Energi Vind AB bedrivs vind-kraftsverksamhet.

Årets resultatÅrets omsättning för bolaget och dess dotterbolag upp-gick till 160,3 mnkr. Resultatet uppgick till 3,8 mnkr.

Året som gåttTvå större anläggningar har tillkommit på elnätet, anläggningarna är Stångenäshemmet och trygghetsbo-endet Slättegården. Under 2013 levererades 43 GWh till fjärrvärmekunder vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Det har varit många avbrott och begränsad effekt på vär-meleveransen från Preemraff bland annat på grund av revisionsstopp. Totalt har drygt 1 100 kubikmeter olja förbrukats i de oljeeldade reservanläggningarna. Inga nya fjärrvärmekunder har anslutits under 2013.VA-saneringsarbeten har under året utförts och avslu-tats på Stenhuggaregatan, Skolgatan, Södra Kvarngatan och Stigbergsgatan.

InvesteringarEn stor del av bolagets likvida medel återinvesteras varje år. Under året uppgick totala investeringar till 20,7 mnkr, 25,7 mnkr föregående år. Av total investering har 12,1 mnkr investerats i VA-ledningsnät, pumpstationer och vid reningsverken. 6,9 mnkr har investerats i fjärrvärme, ledningar och transformatorstationer för elnätet. Övriga investeringar i inventarier uppgår till 1,7 mnkr.

Åren som kommerOmsättningen i nätverksamheterna kommer att hållas på ungefär samma nivå som tidigare år. Bolagets investeringar inriktas på reinvesteringar och förnyelse av befintligt anläggningsbestånd.

LEVA i Lysekil AB


Intäkter 84,7 80,9 80,0

Kostnader -55,3 -52,9 -51,3





Nyckeltal2013 2012 2011

Låneskuld, mnkr 485,0 443,0 388,0




VerksamhetsbeskrivningLysekilsBostäder AB är ett helägt kommunalt allmän-nyttigt bostadsbolag. I bolagets åtaganden ligger, för-utom att utveckla och underhålla ett fastighetsbestånd i konkurrens med övriga aktörer på marknaden, också att ha ett socialt ansvar och omhändertagande av vissa utsatta målgrupper.LysekilsBostäder AB ska vara en betydelsefull aktör på bostadsmarknaden i Lysekil och ett naturligt första-handsval för den som söker en bostad i kommunen. Bolaget ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga kostnader i välskötta områden. Detta är en viktig del i ambitionen att stärka Lysekils utveckling. Bolaget ska också stärka och utveckla hyresrätten genom att erbjuda de boende mer inflytande och ansvar för sin bostad och sin bostadsmiljö.

Årets resultatÅrets omsättning var 84,7 mnkr vilket är 0,6 mnkr lägre än 2012. Årets resultat var 3,2 mnkr att jämföra med 3,8 mnkr föregående år.

Året som gåttEfter färdigställandet av trygghetsboendet Slättegården med ytterligare 33 nya lägenheter uppgår nu lägenhets-beståndet till 1 272 lägenheter. Detta motsvarar runt 40 procent av det totala antalet hyresrätter och närmare 15 procent av det totala antalet bostäder i Lysekils kommun. Vakansgraden har varit fortsatt låg 3 - 3,5 procent under hela året. Under året omsattes cirka120 lägenheter via direktbyten eller interna omflyttningar. LysekilsBostäder AB äger 59 lokaler fördelat på en sammanlagd yta på 8 291 kvadratmeter.

75 procent av lokalerna hyrs ut till någon form av kommunal/offentlig verksamhet. Under 2013 stod lokalhyrorna för närmare elva procent av LysekilsBo-städers totala hyresintäkter. Efterfrågan på lokaler har under året varit god, dock har en ökad vakansgrad lett till något lägre intäkter. Vid årets slut var inga lokaler vakanta jämfört med två i slutet av 2012. LysekilsBostäder AB har cirka 350 lägenheter som är 50 år eller äldre, vilket motsvarar 29 procent av lägen-hetsbeståndet. Med ett åldrande fastighetsbestånd är det nödvändigt att ha ett offensivt underhållsarbete för att hålla en fortsatt hög standard. LysekilsBostäder AB arbetar långsiktigt och följer ett upprättat underhålls-schema utifrån tidigare inventerat fastighetsbestånd. Under 2013 utfördes underhåll i fastigheterna på när-mare 12,3 mnkr, vilket motsvarar cirka 147 kr/kvadrat-meter. De största åtgärderna var lägenhetsrenoveringar samt underhåll av fasad och balkonger på Valbogatan och Kungsgatan. Summa reparationer har under året uppgått till 2,1 mnkr.

Åren som kommer De närmaste åren kommer ett stort arbete att läggas på strukturer i fastighetsbeståndet samt intensivt arbete med bolagets låneportfölj, för att förbättra soliditeten i bolaget och stärka positionerna inför framtida projekt.

LysekilsBostäder AB


Intäkter 15,2 14,4 13,7

Kostnader -12,9 -12,7 -15,4


Rörelseresultat 1,1 0,2 -3,4


Resultat efter finansiella poster 0,7 -0,3 -3,9

Årets resultat 0,7 -0,3 -3,9

Nyckeltal2013 2012 2011





VerksamhetsbeskrivningBolaget bedriver stuveri- och hamnverksamhet med tillhörande logistiktjänster. Det innebär i huvudsak last-ning och lossning av fartyg samt mottagning och upp-lastning av gods till och från hamnen. Verksamheten består också av omlastningar samt kran- och truckar-beten som inte är relaterade till fartygshantering.

Årets resultatBolagets omsättning uppgick till 15,2 mnkr, vilket är en ökning med 0,8 mnkr vilket motsvarar 5,5 procent. Årets resultat uppgick till 0,7 mnkr vilket kan jämföras med fjolårets förlust på 0,3 mnkr.

Året som gåttVolymen gods över kaj har ökat med närmare två procent jämfört med 2012, vilket kan jämföras med en minskning med cirka sex procent för Sveriges samt-liga hamnar. Jämfört med 2010, vilket var det första året efter det att linjetrafiken till Spanien och Irland lades ner, är ökningen åtta procent. Det innebär att Lysekils hamn under de senaste åren haft en positiv volymutveckling medan det varit tvärtom för den totala godsvolymen över Sveriges hamnar. Volymutvecklingen i samverken med en fokusering på att förbättra resultatet har medfört en fortsatt resultat-förbättring jämfört med 2012. Under året har verksamheten drabbats av två stora haverier på lossningsfickan för kalk. Dessutom har ett större kranhaveri inträffat. Dessa händelser har med-fört stora och oförutsedda kostnader för bolaget.

Åren som kommer2013 har inneburit en fortsatt positiv trend som tog sin början 2011. Enligt de senaste prognoserna är det högst sannolikt att den positiva volymutvecklingen fortsätter även under 2014. Konkurrensen kommer att vara fortsatt mycket hård och kommer till stor del från lastbilstrafiken. Forskning visar att lastbilstrafiken ökar sina marknadsandelar och tar gods från järnväg och sjöfart. I början av juni 2014 inleds en ny epok i hamnens historia. Då ankommer ett kryssningsfartyg som är det största fartyg som angjort Lysekils hamn. Detta är ett resultat av flera års arbete med att etablera Lysekil som en kryssningshamn.

Lysekils Hamn AB


Intäkter 155,5 162,6 161,8

Kostnader -143,6 -144,9 -143,8



Finansiella poster 0,2 0,3 0,5


Bokslutsdispositioner -0,3 -2,2 -4,4

Skatt på årets resultat -0,3 -1,1 -1,2


Nyckeltal2013 2012 2011

Investeringar 17,0 20,5 13,1



VerksamhetsbeskrivningRAMBO:s uppdrag består i att skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktig avfallshantering åt ägarkommu-nerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Detta sker genom att insamla, omhänderta, transportera och behandla avfall samt att driva annan därmed samman-hängande verksamhet som återvinnings- och miljö-tjänster. Målsättningen är att minimera och begränsa mängden avfall samt återvinna och återanvända avfall från företag och boende i ägarkommunerna så långt det är möjligt. Ett mål är att halvera förbränningen genom ökad återvinning och att avfallsminimera mer.

Året som gåttRAMBO:s stora marknadsandel på företagssidan är oförändrad och även nya kunder har anslutit sig. Lågkonjunkturen har medfört minskade debiterbara avfallsvolymer, minskade ersättningar på återvunna material och betydligt ökad konkurrens. Hemsorteringsprojektet har startats och pågår med gott resultat i Lysekils kommun. RAMBO har sedan början av 2013 bedrivit insamling av hushållsavfall i egen regi i Lysekils kommun.Bolaget har under hösten 2013 uppmärksammats i media, där uppgifter förekommit om ett antal påstådda fel och oegentligheter. Styrelsen har tagit uppgifterna på stort allvar och anlitat ett externt företag för att utreda alla eventuella felaktigheter. I slutrapporten som omfattar tiden från fusionen med Slam- och Container och framåt, det vill säga tidsperioden september 2011 till oktober 2013, bekräftas att vissa oegentligheter har förekommit. Andra påstådda fel och oegentligheter har inte kunnat styrkas. I flertalet fall har påståendena kun-nat avfärdas som ogrundade.

Årets resultatRAMBO finansierar verksamheten med priser, taxor och ersättningar. För avfall som mottagits på anlägg-ningarna har Rambo differentierade priser avsedda att premiera källsortering. Priserna varierar beroende på avfallsslag. Årets resultat efter finansiella poster uppgår till 1,2 mnkr. Förändringen jämfört med föregående år för-klaras främst av minskade intäkter till följd av lågkon-junkturen, kostnader i samband med utredningen kring påstådda fel och oegentligheter, förlust i samband med avyttring och utrangering av inventarier och kostnader i samband med hemsorteringsprojektet i Lysekil.Årets investeringar har finansierats med egna medel och soliditeten uppgår till 57 procent.

Åren som kommerHemsorteringsprojektet i Lysekil fortsätter under 2014. Ytterligare investeringar är planerade under de när-maste åren för att möta det utvecklingsbehov som finns för att nå, det av riksdagen fastställda, genera-tionsmålet för miljö.Som en del i denna process kommer en del av dagens transportverksamhet, som drivits i egen regi, att avvecklas. Avfallstransporter ut, samt container-transporter in till RAMBO:s anläggningar kommer istäl-let upphandlas externt för att fokusera på framtidens insamlingstransporter. Den delvis förändrade strategin medför också att förhandlingar om att avsluta delägarskapet i det pri-vatägda Krickos Transporttjänster AB inleds. Som ett led i att stärka kärnverksamheten kommer alla enheter också verka under ett enda varumärke – RAMBO AB.

RAMBO AB



Kostnader -29,3 -28,2 -26,9

Avskrivningar 0,6 -0,6 -0,6

Rörelseresultat -21,4 -22,1 -21,9

Medlemsavgifter från kommuner 23,0 22,6 22,3



Nyckeltal2013 2012 2011


Investeringar, mnkr 0,8 - -



VerksamhetsbeskrivningRäddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ansvarar för räddningstjänst, olycksförebyggande verksamhet samt stöd till krisberedskap för Munkedals och Lysekils kom-muner. Förbundet bildades 2010 som det första kommunal-förbundet för räddningstjänst i Bohuslän. Förbundet ägs till 40 procent av Munkedals kommun och till 60 procent av Lysekils kommun.

Årets resultatFörbundet redovisar ett resultat på 1,5 mnkr. Årets po-sitiva resultat gör att soliditeten ökat till 11,1 procent.

Året som gåttDet har varit något av ett mellanår efter allt arbete som lagts ned för upprustning av fordon och lokaler i framförallt Lysekils kommun. En ny befälsbil för insats-ledarna har tagits i drift och ersätter två insatsledar-fordon, 10 och 13 år gamla. Detta innebär att framtida investeringsbehov minskar med cirka 0,8 mnkr.Antal larm har under 2013 varit 543 stycken fördelade på fem brandstationer. Flest larm är det i tätorterna Lysekil och Munkedal. Inga större larm eller händelser har inträffat under året.

Åren som kommerFörbundets största framtida utmaning är att rekrytera och behålla deltidsbrandmän. Omsättningen av tjänster är idag omkring åtta till tio procent vilket innebär en utbildningskostnad per år på 1,5 till 2,0 mnkr. Utbild-ningskostnad per brandman är idag 150 till 200 tkr. Totalt har förbundet 100 brandmän anställda på fem orter. Skälen till rekryteringssvårighe-terna är många, exempelvis höga krav på kompetens, körkortsbehörighet C, fysisk förmåga, mycket övnings-tid på kvällar och ekonomisk ersättning. Uddevalla kommun har ansökt om medlemskap i räddningstjänstförbundet från 2015-01-01. Ett intensivt arbete pågår mellan Uddevalla kommun och förbundet med att ta fram beslutsunderlag till direktion och kom-munerna för utökning av förbundet med ytterligare en räddningstjänst. Detta innebär att förbundet kommer att få cirka 77 000 invånare från 2015 om erforderliga politiska beslut tas.

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

61ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande:

•Principen om pågående verksamhet •Objektivitetsprincipen •Försiktighetsprincipen •Matchningsprincipen •Principen om öppenhet

Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare inne-bär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomis-ka tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrap-porten.Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekom-mande och överstiger fem mnkr.

IntäkterDen preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med -0,5 mnkr.

KostnaderLeverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter års-skiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och belastar 2013 års redovisning. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med in-vesteringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd samt SKL:s rekommendationer med något undantag där kortare avskrivningstid tillämpas baserad på beräknad livslängd.

AvskrivningstiderFöljande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen, 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år.

AvskrivningsmetodI normalfallet tillämpas linjär avskrivning vilket betyder lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk.

Gränsdragning mellan kostnad och investeringTillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nytt-jandeperiod om minst tre år klassificeras om anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar.

AvsättningarAvsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.

Lånekostnader vid investeringarAnläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaff-ningsvärde.

Pensioner Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen”. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklusive löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkom-mit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen. Den årliga förändringen av avsättningen redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskul-den.

ExploateringsfastigheterFärdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområ-den redovisas som omsättningstillgångar.

Leasingavtal Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt el-ler finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastig-heter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klas-sificeras som finansiell.

LånReverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amorte-ring som långfristigt. Orsaken är att amorteringsdelarna av lånen är marginella.

Sammanställd redovisningI den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommu-nalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansätt-ning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 50.

Redovisningsprinciper

62 ÅRSREDOVISNING - 2013 ÖVRIGT

Redovisningsmodell

Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödes-analys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovis-ning. Årsredo visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultat- och balans räkningar med de bolag i vilket kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet mellan de olika delarna i redovisningsmodellen framgår av nedanstående illustration:

Sambandet mellan investeringsutgifter och driftskostnader En investering är en utgift för en anskaffning av en an-läggning. Investeringen redovisas som en anläggnings-tillgång i balans räkningen. För att redovisas som en investering ska den ekonomiska livslängden överstiga tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr. Exempel på investeringar är byggnation av en skola eller inköp av maskiner och inventarier. Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovis-ningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminsk-ningen av anläggningen.

Definitioner och förklaringar till delarna i redo-visningsmodellen Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital.

Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställt mot budget. Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av alla tidigare års ackumulerade resultat. Eget kapital består dels av rörelsekapital dels av an-läggningskapital. I eget kapital ingår inte de pensions-förpliktelser som upparbetats 1998 och tidigare.

Investeringsredovisning. Beskriver hur investerings-utgifterna under året fördelar sig på olika program och verksamhets områden samt informerar om pågående och färdigställda investeringsprojekt i förhållande till budget och fattade beslut.

Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed förändringen av likvida medel. Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under året. Syftet med resul-taträkningen är att klargöra hur verksamheten har på-verkat kommunens finanser och därmed hur det egna kapitalet förändrats.

DriftsredovisningBudgeterade och redovisade kostnader och

intäkter för den löpande verksamheten.

Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna – årets investeringar

minus investeringsbidrag

Kassaflödesanalys± Resultatet, medel från verksamheten ± Medel från investeringsverksamheten ± Medel från finansieringsversamheten

= Årets kassaflöde + Likvida medel vid årets början

= Likvida medel vid årets slut

Resultaträkning Intäkter

./. Kostnader = Förändring av eget kapital

Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar = Summa tillgångar

Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

= Summa skulder och eget kapital


Revisorerna iLysekils kommun

Till fullmäktige i Lysekils kommun

Revisionsberättelse för år 2013

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat kommunens verksamheter och räkenskaper samt genom ut-sedda lekmannarevisorer, verksamheten i kommunens bolag. Vi bifogar en kort redogörelse för resultatet av vår granskning.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och upprättade i enligt god redovisningssed. Resulta-tet enligt årsredovisningen är inte helt förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige har beslutat om.

Vi är kritiska till servicenämndens bristande uppföljning, rapportering och styrning. Nämnden har inte agerat med det ansvar som ankommer på en nämnd utifrån både lagstiftning och kommunens styrdokument. De har inte utfört någon intern kontroll och de har inte genomfört eller rapporterat någon uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet och ekonomi. För detta har också kommunstyrelsen ett ansvar, som brustit i sin tillsyn.Vidare har kommunstyrelsen brustit i sin ägarstyrning och tillsyn över de kommunala bolagen utifrån gällande lagstiftning och fullmäktige styrdokument.

Vi är också kritiska till de stora budgetunderskott som redovisas av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, bildningsnämnden samt särskilt vård- och omsorgsnämnden. I det avseendet har ekonomistyrningen inte vara tillräcklig

Vi bedömer att kommunstyrelsens och kommunens nämnder och verksamheter i övrigt har skötts på ett ända-målsenligt och från en ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt.

Vi tillstryker att kommunens årsredovisning för 2013 godkänns

Vi har inte funnit skäl till anmärkning

Vi tillstryker att ansvarsfrihet beviljas kommunstyrelsen, övriga nämnder och miljöberedningen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.

Lysekil 2013-04-16

Redovisningsberättelse


Redogörelse för granskning år 2013

Med hänvisning till kommunens revisionsreglemente lämnar vi följande redogörelse för 2013

Vår uppgift enligt kommunallagen, revisionsreglemente, och god revisionssed är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som sker inom nämnden är tillräcklig.

Genom vår granskning skall vi få ett underlag för prövning av nämndernas ansvarsutövning och en bedömning av om nämnderna och enskilda förtroendevalda skall rekommenderas ansvarsfrihet. Vidare skall vår gransk-ning medverka till en positiv utveckling av verksamheten så att den blir mer ändamålsenlig och att den interna kontrollen förbättras. PwC har biträtt oss vid revisionen.

Utifrån en väsentlighets- och riskanalys har vi granskat nämndernas verksamheter i enlighet med god revisions-sed och vår revisionsplan. Fördjupande granskningar har bedrivits i projektform och anser bedömning om kom-munens verksamhet bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillfredsställande.

Inom redovisningsrevisionen har granskningar genomförts avseende intern kontroll och säkerhet i system och rutiner samt om räkenskaperna, årsredovisningen och delårsrapporten är rättvisande.

Vi har i revisionsrapporter till berörda nämnder och kommunstyrelsen redogjort för resultatet av våra gransk-ningar. Dessa innehåller ibland kritik för brister men också förslag till åtgärder och utveckling. Revisionsrappor-terna har fortlöpande redovisats till kommunfullmäktiges presidium i enlighet med revisionsreglementet. Dessa är:

• Delårsrapporten 2013-08-31• Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden• Kvalitets- och resursutveckling inom äldreomsorgens särskilda boenden.• Rutiner för utbetalningar, attest och firmateckning• Ägarstyrning och uppsiktplikt av kommunala bolag• Kommunens interna kontroll• Årsredovisning 2013


Kommunstyrelsens ledamöter 2013

Bakre raden från vänster:

Yngve Larsson (FP)Född 1950 |BrastadLedamot

Christer Hammarqvist (C)Född 1946 |BrastadLedamot

Klas-Göran Henriksson (S)Född 1955 | LysekilLedamot

Jan-Olof Johansson (S)Född 1961 |Lysekil1’e vice ordförande

Främre raden från vänster:

Inge Löfgren (MP)Född 1949 | LysekilLedamot

Yngve Berlin (K)Född 1948 | LysekilLedamot

Margareta Lundqvist (S)Född 1943 |BrastadLedamot

Ann-Charlotte Strömvall (FP)Född 1948 | LysekilLedamot

Kent Olsson (M)Född 1944 |LysekilLedamot

Mats KarlssonFödd 1941 | BrastadOrdförande


Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristi-ga skulder samt avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias belastar den resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen infrias belastas resultatet. I kommu-nen gäller detta bland annat pensions åtagande. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska över-stiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaf-fat sitt kapital. Driftredovisning Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verk-samheten under året ställt mot budget. Eget kapital Kommunens förmögenhet, alla tidigare års ackumu-lerade överskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. Exploateringsverksamhet Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Finansiella intäkter Finansiella intäkter består av ränteintäkter och annan avkastning på kapitalplaceringar samt borgensavgifter. Finansiella kostnader Med finansiell kostnad avses räntekostnader på lån samt pensionsskuld.

Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskriv-ning dels av ränta på bundet kapital. Är en intern post. Kassaflödesanalys Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och där-med likviditetsförändringen. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag mindre än ett år efter balansdagen. Likviditet Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betal-ningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 997 redovisas som ansvars förbindelse utan-för balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad fr o m 1998 redovisas som en avsättning. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovis-ningsperiod de uppstått. Resultaträkning Resultaträkning är ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under budgetåret. Syftet med resultaträkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed också hur det egna kapitalet har förändrats. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfris-tiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka. Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i pro-cent. Visar långsiktig betalningsförmåga.

UtdebiteringAnger hur stor del av intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt.

Begreppsförklaringar

Besöksadress: Kungsgatan 44-46 | Postadress: 453 80 Lysekil|Telefon: 0523-61 30 00 |Fax: 0523-61 37 12 |www.lysekil.se

Lysekils kommuns Årsredovisning 2013

Documents