Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp M0039H Studiehandledning Vt-2016 Medicinsk vetenskap: Allmän farmakologi, fysiologi och läkemedelsräkning 7,5 hp Kursansvarig: Johan Carré Tel: 0920 – 49 29 62 E-mail: [email protected]
24
Embed
Luleå tekniska universitet/file/M0039H Studiehandledning, … · Medicinsk terminologi, Lindskog, B. I. som hjälp för flera olika moment och för flera olika kurser. Atlas över
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
M0039H Studiehandledning
Vt-2016
Medicinsk vetenskap: Allmän farmakologi, fysiologi och läkemedelsräkning 7,5 hp
- bildning av primärurin och primärurinens sammansättning
- bildning av sekundärurin och sekundärurinens sammansättning
- njurens endokrina funktioner
- juxtaglomerulära apparaten
- effekten av aldosteron, ADH, renin och erytropoetin
- blåstömningsfunktionen
Njurar och urinvägar examineras som skriftlig tentamen, 24/3.
Föreläsare i detta moment är universitetsadjunkt Rolf Lantto.
Rolf är tandläkare med specialområden inom anatomi och fysiologi
9
VÄTSKE-, ELEKTROLYT OCH SYRA/BAS BALANS En viktig förutsättning för att kroppens celler ska fungera optimalt är en inre miljö i balans.
Vätskemängd, elektrolytinnehåll och pH kan bara variera inom snäva gränser. Som
sjuksköterska måste du observera patientens vätskeintag, vätskeförluster, blodprover, föra
vätskelista och beräkna vätskebalans, detta för att i tid uppmärksamma brister. Du ska
självständigt eller tillsammans med behandlande läkaren kunna vidta adekvata åtgärder.
Kunskapsmål vätske- och elektrolytbalans
När Du bearbetat detta moment ska Du kunna redogöra för:
• vätskefördelning ICV och ECV
• normalt vätskebehov och de normala vätskeförlusterna
• de dominerande elektrolyterna i ICV och ECV
• den normala regleringen av kroppens vätskevolymer via ADH, renin-
angiotensinsystemet och törstmekanismen
• definitionen av samt symtom vid olika typer av dehydrering
• definitionen, orsak och risker vid övervätskning
• orsaker och risker vid de vanligaste elektrolytrubbningarna
Kunskapsmål syra- basbalans
När Du bearbetat detta moment ska Du kunna redogöra för:
• definition av pH, acidos och alkalos
• definitionen av en buffert samt vilken funktion kroppens buffertsystem har
• vilka prover som ingår i blodgasanalys och vilken information respektive prov ger
• orsaker till metabolisk- och respiratorisk acidos
• hur kroppen kompenserar dessa rubbningar
• orsaker till metabolisk- och respiratorisk alkalos
10
• hur kroppen kompenserar dessa rubbningar
• vad du som sjuksköterska kan göra för att upptäcka- och åtgärda rubbningar i syra och
basbalansen.
Ni ges möjligheten att tentera av momentet i vätske, elektrolyt, syra-bas balans via en
individuell on-line tentamen i Canvas. Tentamen on-line ska betraktas som en salstentamen.
Det är inte tillåtet att plagiera svaren. Att plagiera innebär att man kopierar svaren från
kurslitteratur, internet eller andra informationskällor. Plagiat jämställs med fusk och svaren i
denna tenta kommer att kontrolleras i Ephorus som är ett verktyg för att hitta ev. plagiat. Vid
icke godkänt resultat, eller om man väljer att inte göra online-tentamen så finns det möjlighet
att tentera momentet vid ordinarie salstentamenstillfälle för kursen (24/3).
Datum för online-tentamen: 9/2 kl 14.00-14.45. Tentamen finns i mappen Vätske- syra
basbalans. Tentamen går bara att öppna en gång. Mappen stängs kl.14.45 och tentamen som
inte är inlämnade innan dess underkänns. Johan Carré är tentamensjour, telefon 0920-492962
Föreläsare i momentet är Johan Carré. Det kommer också finnas en inspelad föreläsning i
Canvas med doktorand Ulrica Strömbäck. Ulrica är sjuksköterska med erfarenhet av att
jobba inom intensivvård.
11
SINNESORGANEN
Med våra sinnen upplever vi omvärlden. Som sjuksköterska är dina sinnen, syn, känsel, hörsel
och lukt ovärderliga i det dagliga arbetet. Många patienter har en nedsatt funktion i sina
sinnesfunktioner vilket gör att de inte uppfattar omvärlden på samma sätt. Som sjuksköterska
ska du också kunna kommunicera med dessa personer.
Kunskapsmål
När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för
- de olika typerna av sinnesreceptorer
- skillnaden mellan membranpotential och receptorpotential
- luktsinnet
- smaksinnet
- örats indelning och läge
- mellanörats innehåll och funktion
- hörselorganet med snäckgången
- hörselsinnets receptorer
- jämviktsorganet och balanssinnet
- hörsel och hörselbana
- de tre väggskikten i ögonbulben
- senhinnans uppbyggnad och funktion
- druvhinnans uppbyggnad och funktion
- näthinnans och pupillens funktion
- de olika synreceptorerna
- ögonkamrarna och kammarvatten cirkulationen
- synnervens namn
- ögats muskler
- ögats skyddande strukturer
12
REPRODUKTIONSORGANEN För att möjliggöra genernas överlevnad har arterna utvecklat olika fortplantningssystem.
Människan är tvåkönad med ett manligt och ett kvinnligt fortplantningssystem. För att
säkerställa användandet av dessa system är de kopplade till lustfyllda känslor som ibland även
framkallas helt utan tankar på fortlevnad.
Kunskapsmål
När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för
- huvuddragen i könscelldelningen - meiosen
- mannens yttre och inre könsorgan. Lokalisation av testis, epididymis, prostata
- mannens fortplantningsfysiologi: spermieproduktion och endokrin funktion
- kvinnas yttre och inre könsorgan (vagina, uterus och ovarier)
- tuba uterinas utseende och uterus upphängningsapparat
- kvinnans fortplantningsfysiologi
- äggcellsproduktion
- endokrin funktion
- menstruationscykeln
- reglering av äggcellsmognad och hormonproduktion
Hemtentamen i grupp. Momenten: Sinnesorganen och Reproduktionsorganen Hemtentamen i mindre grupp, A, B och C. Se gruppindelning i Canvas. Tentamen finns
tillgänglig i Canvas efter kursstart.
Inlämnas i Canvas, sista datum för inlämning 24/3-16, kl 23.00. Viktigt att lämna in
hemtentamen på utsatt tid. Om tentamen ej levererats inom utsatt tid kommer nästa tillfälle
för inlämning och rättning ske nästkommande termin.
Konstruktör och rättare av hemtentamen är Rolf Lantto.
13
SMÄRTFYSIOLOGI Känsel är ett av våra 5 sinnen. Känsel är livsviktig men kan ibland utvecklas till smärta.
Smärta är ett symptom på både gott och ont. Dess ursprungliga funktion är en varningssignal
ämnad att skydda individen. Utan denna varningssignal skulle vi utsättas för svåra skador. I
den här kursen läser du om olika typer av smärta: hur de uppkommer, fortplantas och yttrar
sig. Du får också inblick i kroppens eget smärthämmande system. Sjuksköterskan har ett stort
ansvar när det gäller att uppmärksamma och möta patientens smärtupplevelse. Smärta
kommer Du att möta oavsett var Du jobbar, eftersom smärta är ett mycket vanligt symtom
som drabbar en stor patientgrupp. Farmakologisk smärtbehandling läser ni i termin 3.
Kunskapsmål
När du bearbetat detta moment ska Du kunna beskriva och redogöra för:
- smärt receptorer och smärtfibrer
- uppåtstigande smärtbanor och omkopplingen av smärtsignaler
- cellskadans inverkan på smärtprocessen
- direkt aktiverande algogena substanser
- ”wind up”fenoment och uppkomst av allodyni och hyperalgesi
- fellokaliserad smärta: projicerad smärta och refererad smärta
- ” gate control teory”
- kroppens endogena smärtkontroll
Ni ges möjligheten att tentera av momentet smärtfysiologi med en individuell online-
tentamen, 9/2-16, kl 09.00-09.25. Tentamen består av flervalsfrågor och finns i Canvas.
Tentamen går bara att öppna en gång. Mappen stängs kl 08.40 och tentamen som inte är
inlämnade innan dess underkänns. Vid icke godkänt resultat, eller om man väljer att inte göra
online-tentamen så finns det möjlighet att tentera momentet som vanlig skriftlig tentamen vid
ordinarie salstentamenstillfälle för kursen. Rolf Lantto är tentamensjour, telefon 0920-
493805.
Föreläsare i detta moment är universitetsadjunkt Rolf Lantto.
Rolf är tandläkare med specialområden inom anatomi och fysiologi
14
PULS OCH BLODTRYCKSMÄTNING
Puls- och blodtryckskontroll är två vanliga undersökningsmetoderna som du självständigt
utför och värderar som sjuksköterska. För detta krävs kunskap i fysiologi, hur
mätutrustningen fungerar samt hur felkällor kan undanröjas. Under fältstudien ska du om
möjligheter finns även träna puls- och blodtrycksregistrering på patienter.
Kunskapsmål
Efter genomgången kurs ska du kunna:
- palpera, mäta, registrera och bedöma pulskvalitet
- förstå varför du ska palpera en specifik artär
- redogöra för vanliga ställen där puls kan palperas
- kunna de latinska namnen på de artärer som omnämns i filmerna
- definiera följande uttryck: takykardi/bradykardi/arytmi/ pulsfrekvens/hjärtfrekvens/
doppler.
- mäta blodtryck enligt standardiserad metod, palpatoriskt, auskultatoriskt och
automatiskt, redogöra för dessa metoder samt när (vid vilka tillstånd) det är lämpligt
att använda respektive metod.
- redogöra för felkällor vid blodtrycksmätning
- Definiera följande uttryck, Systoliskt blodtryck/Diastoliskt blodtryck/Distalstatus.
Laboration
I denna laboration övar ni på varandra. Det är nödvändigt att palpera puls och mäta bltr på bar
hud. Tänk på att ha sådan klädsel, t-shirt och mjukisbyxor / vida byxben så att du lätt kan
blotta den kroppsdel som ska undersökas.
Under laborationen kommer ni att muntligt redovisa pulspalpation samt blodtrycksmätning.
En absolut förutsättning för att få deltaga vid laborationen är att du har: - tittat på samtliga filmerna som finns i kursrummet på Canvas
- Repeterat de ytliga artärernas namn på latin
- läst in cirkulationsavsnittet vad gäller blodtrycksreglering i er aktuella
fysiologilitteratur
15
- läst artikeln: Thulin, T. Viktigt känna till felkällorna vid blodtrycksmätning.
Läkartidningen samt folder. Du hittar dem i Canvas.
- läst om puls- och blodtrycksmätning i Vårdhandboken
- gjort duggan som du hittar i Canvas. Du kan göra duggan så många gånger du
behöver, men du ska ha uppnått 100% rätt för att vara godkänd. Duggan ska vara
godkänd senast söndagen veckan före momentet.
- Dra ut laborationsanvisningen och ta med den till laborationen
Laborationslärare i momentet är:
Universitetsadjunkt och intensivvårdssjuksköterska Cecilia Nyström.
16
ALLMÄN FARMAKOLOGI Sjuksköterskan har en central roll inom farmakoterapin. I din kommande yrkesprofession
kommer du att praktiskt utföra läkemedelsadministration, vara en förmedlare av
läkemedelsinformation till patienter och anhöriga, delta i läkemedelsgenomgångar med
läkare. Då krävs kunskaper i allmän- och speciell farmakologi. I denna kurs behandlas den
allmänna farmakologin. Den speciella farmakologin behandlas i samband med patologidelen
(sjukdomsläran) i T3. Du behöver alltså inte fördjupa dig i preparat beskrivningar och
handelsnamn, de är bara medtagna för att förtydliga olika exempel. Repetera
receptorbegreppet som ni läste om i T1, detta med tanke på att många läkemedel har sin effekt
på receptornivå. Använd även kursbokens hemsida för att stödja Din inlärning.
Läsanvisningar:
- Hedvig Nordeng och Olav Spigset, Farmakologi och läkemedelsanvändning, upplaga
2, 2014, Studentlitteratur. ISBN: 9789144090856. Kursboken har en egen hemsida se
instruktioner i boken. Använd denna hemsida vid inhämtning av kunskaper i ämnet.
- Ett viktigt hjälpmedel för såväl läkare som sjuksköterskor är FASS (Farmakologiska
specialiteter i Sverige). Där finns information om alla registrerade läkemedel i
Sverige. FASS använder du som uppslagsbok, den finns tillgänglig både som tryckt
upplaga och webbaserad. www.fass.se. Det är viktigt att du lär dig att använda
FASS.
Övriga informationskällor
Socialstyrelsen – SBU rapporter
Läkemedelsverket - utbytbara läkemedel och behandlingsrekommendationer
Läkemedelsboken
Indelning av läkemedel och nomenklatur
Kunskapsmål
När du läst detta avsnitt ska du kunna redogöra för:
- hur definieras läkemedel
- FASS och ATC koderna
- vad det innebär att ett läkemedel förvaras enligt ATC-systemet
17
- skillnaden mellan generiskt namn och handelsnamn
- de olika formerna för läkemedelsadministration
Farmakodynamik Kunskapsmål När du bearbetat detta avsnitt ska du kunna redogöra för:
- begreppet farmakodynamik
- målmolekyler för läkemedel
- sambandet mellan dos och verkan av läkemedel
- begreppen, terapeutisk bredd, effektiv dos, toxisk dos och letal dos
Farmakokinetik Kunskapsmål När du bearbetat detta avsnitt ska du kunna redogöra för:
- begreppet farmakokinetik
- läkemedelsabsorption- betydelsen av passage genom olika biologiska membran