Luleå 31 oktober/file/Jan Håkanssons...En generell referensram för undervisning 3) en stödjande dimension –eleverna artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för att svara

UTMÄRKT UNDERVISNINGUNDERVISNING PÅ VETENSKAPLIG GRUND – VAD ÄR DET?

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR DISKUSSIONEN OM GOD UNDERVISNING

Luleå 2012‐10‐31

[email protected]‐342498

NÅGRA HÅLLPUNKTER!Synteser av forskning om övergripande och generella referensramar för utmärkt undervisning?Lärarkompetens – en nyckelfaktor!Några väl undersökta undervisningskontexter – Bedömning, specialpedagogik, IKTHur utvecklas bra undervisning?

God undervisning … är välorganiserad, planerad och reflekterande, är baserad på gedigen ämneskunskap och en effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleverna,

förutsätter förståelse för elevernas utvecklingsbehov, använder varierande, utmanande och inspirerande ansatser och uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt (jfr Alexander, 2010)

God undervisning … Kombinerar innehållsaspekter och psykologiska aspekter.

Förutsätter att läraren samtidigt kan hantera pedagogiska och didaktiska överväganden.

Ovanstående är framgångsfaktorer i läroplansutveckling, lektionsplanering, genomförande av undervisning, pedagogisk bedömning och återkoppling utifrån bedömning (jfr Scheerens m. fl., 2007)

En generell referensram för utvecklingen av kvalitativt god undervisning

Fem dimensioner av undervisning som bygger på samtalets fulla potential: 

1) en kollektiv dimension – lärare och elever hanterar lärandeuppgifter tillsammans, i en grupp eller en klass,

2) en ömsesidig dimension, där lärare och elever interagerar och lyssnar på varandra, delar idéer och överväger olika synpunkter. 

(jfr Alexander, 2010)

En generell referensram för undervisning3) en stödjande dimension – eleverna artikulerar idéer fritt utan att vara rädda för att svara fel eller tala om vad de inte förstår och de hjälper också varandra att nå en gemensam förståelse,4) en målinriktad dimension – lärare planerar och styr klassrumskommunikation med vissa pedagogiska målsättningar i sikte, 5) en kumulativ dimension – lärare och elever bygger på sina egna och varandras idéer och länkar samman dem till sammanhängande tankelinjer och lärande.

Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv

Viktigt att lärare: Har tilltro till elevernas förmåga att lära (och handlar därefter).

Kan leda kunskapsarbetet genom att skapa relationer till eleverna inom en varierad undervisningsrepertoar.

Omsätter sina ämneskunskaper efter de konkreta sammanhangen och förutsättningarna.

Använder väl strukturerade kvalitativa mål och utmanande projekt, just bortom elevernas nuvarande förståelse. (jfr Håkansson & Sundberg, 2012)

Generella undervisningsprinciper ur lärarens perspektiv

Viktigt att lärare:

Arbetar med både summativ och formativ bedömning som en integrerad del av undervisningen (till och från eleverna/ till och från lärare).

Själva lär genom att planera, genomföra och följa upp undervisningens förutsättningar, processer och utfall i professionellt lärande gemenskaper.

(Håkansson & Sundberg, 2012)

Specifika undervisningsstrategier som gynnar utveckling av lärandekapacitet och studieresultat

Några exempel: Strukturerad undervisning

Studiemetoder – metakognitiva strategier

Samarbetslärande – smågruppsinteraktion

Återkoppling

Kamratbedömning (jfr Hattie, 2009)

Exemplet strukturerad undervisningUndervisningssekvenser med:‐ Tydliga mål‐ Identifiering av kritiska innehållsaspekter‐ Handledning‐ Kontroll av förståelse‐ Summeringar och repetitioner

(jfr begreppet ”direct instruction”, Hattie, 2009)

Exemplet studiemetoder – metakognitiva strategier eller lärandestrategier

Organisering och transformering Självundervisning Självvärdering

Partnerstöd  Att upprepa och memoreraMålformulering/planering 

(Håkansson & Sundberg, 2012)

Elevers erfarenheter av självreglerat lärande –exempel från norska fallstudier i åk 9‐10

Exempel på metakognitiva strategier som introducerats: Mål Nyckelord Nyckelmeningar Tankekartor Strukturerade tankekartor Tvåkolumnsanteckningar ”Spool paper”, dvs. kort disposition för essäskrivande

Eleverna:‐ Utvecklas metakognitivt (OBS! skillnader mellan grupper).

‐ Uppskattar målorientering.‐ Behöver dialog och gruppsammanhang för att utveckla självreglering.

‐ Blir ibland uttråkade av betoning på strategier.

(Jfr Postholm, 2011)

Lärarkompetens – en nyckelfaktor Lärares kunskapsbas – balans mellan kognitiva och sociala/relationella kategorier

Lärares ämneskunskaper Lärares värderingar och förhållningssätt Lärares relationer och känslor Lärarkompetens och elevernas lärande Ledarskap i undervisningen

(Håkansson & Sundberg, 2012)

Från novis till expert – i riktning mot bättre studieresultat för eleverna

Nybörjarlärare – behöver struktur och guidning. Avancerade nybörjarlärare – börjar bygga ”praktiska 

fallkunskaper”. Kompetenta lärare – gör medvetna val och har förmåga att 

särskilja viktigt från oviktigt. Framträdande lärare – har ”ackumulerad fallkunskap” och rika 

källor av beprövad erfarenhet och kan förutsäga hur elever kommer att agera och reagera även i nya situationer.

Expertlärare – handlar utan begränsningar, flytande och instinktivt. Har djupa reserver av tyst kunskap, är ”medvetet intuitiva”.

(Jfr Alexander, 2010; Berliner, 2004)

Myter om lärare:  Alla lärare är lika effektiva!Forskningens svar: Noviser, erfarna och experter 

är inte lika effektiva.NBC (National Board Certified) – lärare (USA) … sätter upp utmanande mål för sina elever, utmanar systematiskt och konsekvent sina elevers tänkande. erbjuder varierade och adekvata uppgifter. är krävande och engagerande. har djup förståelse av sin undervisnings effekter på elevernas 

lärande. har ett passionerat förhållningssätt till undervisning och lärande. har djup förståelse av sina ämnen. är beredda att improvisera. skapar ett klassrumsklimat som gynnar lärande. känner och visar respekt för sina elever.i högre grad än icke‐certifierade lärare (Hattie, 2009)

Några väl undersökta undervisningskontexter

Bedömning – formativa bedömningsprocesser

Specialpedagogik – fokus på SPECIAL eller UNDERVISNING?

Informations‐ och kommunikationsteknologi (IKT) –lärarfaktorns betydelse

Formativ bedömning – en del av undervisningen

Syften:‐ Identifiera elevernas styrkor och svagheter‐ Hjälp att planera undervisning‐ Hjälp till elevernas självvärdering‐ Främja självständighet och ansvar

(jfr Andrade & Cizek, 2010)

Formativ bedömning – strategierKlargöra, dela och förstå mål och kunskapskrav.

Skapa undervisningsdiskussioner som lockar fram ”bevis” på lärande.

Återkoppling som får eleverna att röra sig framåt.

De lärande som resurser för varandra.(jfr Andrade & Cizek, 2010)

Fyra viktiga aspekter av formativ bedömning

Elevernas självaktning – fokus på arbetets kvalitet

Elevernas självbedömning – fokus och ansträngning riktas mot lärande

Interaktionen i lärandemiljön – trygghet och möjlighet till respons på elevernas tänkande

Reflekterande och utforskande dialog mellan lärare och elev

Formativ bedömning i kombination med lämplig återkoppling

Men inte vilken återkoppling som helst!Viktigt att lärare söker återkoppling från eleverna likaväl som lärare ger återkoppling till eleverna

Från eleverna om vad de vet, kan, förstår, var de gör fel, missförstår, inte är engagerade i etcetera.

Till eleverna om vad de behöver utveckla/arbeta med för att nå målen (jfr Hattie, 2009)

Återkopplingens olika nivåer Uppgiftsnivån (t.ex. korrekta eller felaktiga lösningar, behov av ytterligare information).

Processnivån (t.ex. strategier för HUR uppgifter ska lösas och effektivare informationssökning).

Självregleringsnivån (t.ex. stöd till den egna förmågan och viljan att lösa uppgiften).

Individnivån (t.ex. omedelbart beröm från läraren). OBS! Vanligast men minst effektiv!

Tre viktiga frågor för eleven (och läraren)!1) Vart är jag på väg? (Feed up), dvs . Vilka mål och 

kunskapskrav förväntas jag uppnå?

2) Hur går det för mig? (Feed back), dvs. Vad visar lärarens återkoppling och min självbedömning?

3) Vad är nästa steg? (Feed forward), dvs. Vilka blir de nya målen för mitt lärande?

(jfr. Hattie, 2009)

Att tänka på om återkoppling! Vilka processer utlöser återkopplingen?

‐ Kognitiva reaktioner viktigare än affektiva

Vad riktas uppmärksamheten mot?

‐ Elevens arbete och engagemang med uppgiften viktigare än eleven som person.

(jfr Wiliam, 2010)

Specialpedagogik – några generella lärdomar

Kategorisering av elever – grunden för specialpedagogiska insatser

Var ligger problemet – i biologiska eller sociala / samhälleliga kategorier eller båda delar?

Flexibilitet och variation nyckelord

Specialpedagogik – några generella lärdomar

Betydelsen av:  Struktur i det särskilda stödet – mål, förväntningar/krav, kortare sekvenser

Kopplingen mellan ansträngning och det resultat som uppnås

Undervisning i lärandestrategier

IKT – vad vet vi idag? IKT‐användning kan gynna komplexa kognitiva färdigheter, självständighet och samarbetsförmåga.

IKT‐användning kan gynna motivation och engagemang för studier.

Inga tydliga eller starka samband mellan IKT‐användning och bättre studieresultat (på det sätt som de mäts).

IKT‐användningens effekter starkt beroende av läraren och den pedagogiska kontexten.

Hur utvecklas utmärkt undervisning?Gemensamma drag i strategier som pekas ut i

internationell forskning

Fokus på elevers lärande och studieresultat. Egna data/underlag om ovanstående. Samtal kring sambandet undervisning-

lärande. Transparens i planering, genomförande och

utvärdering av undervisning.

Professionella lärande samtal (PLS) inriktas mot …

Analys ‐ Vilka indikationer, eller evidens finns för att barns och elevers lärande har förbättrats?

Konstruktiv kritik ‐Konstruktivt peka på förtjänster och brister i undervisningspraktiker utifrån analyser och kunskaper.

Utmaning ‐ Hur kan vi utmana undervisnings‐praktiker baserat på analys och konstruktiv kritik?

Principer för samspelet mellan forskning och systematisk skolförbättring

Hållbart – strukturerat utifrån robusta tankemodeller

Långsiktigt – inriktat mot uthålligt förbättringsarbete

Systematiskt – grundas på generell och lokal kunskap

Ömsesidigt – bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning

Håkansson & Sundberg (2012)

KUNSKAP OM

Utifrån – förklaringar

Forskningskarta över undervisningens och lärandets faktorer.

KUNSKAP I

Inifrån – förståelse

Beprövade erfarenheter av undervisning och lärande.

KUNSKAP FÖR

Nya kunskaper genererade ur växelspelet mellan teori och praktik i lärande gemenskaper.Förändring grundad på robusta ”utifrån-förklaringar” och beprövad ”inifrån-förståelse”.

Samspelet mellan forskning och beprövad erfarenhet

Håkansson & Sundberg (2012)