-
Lättare på vågenmed gröna tipsJana visar vägen till bättre hälsa
Sid 18
FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 2 # APRIL 2013
Utveck
ling och
framti
d kräve
r
nytä
nkande
P
er-Erik
Lindva
ll, sid 2
BILd: G. RúNAR GudMuNdSSON
09 Ny central för fjärrstyrd lastning 08 Ordning på bryggan 06
Yrkesstolthet i verkstaden 12 Samtalet: Älgar och betong
-
02 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 03
Nytänkande skapar utveckling och framtidVårt ständiga
utvecklingsarbete har genom åren fört LKAB till en ledande
ställning inom många områden som Green Pellets, energisnåla
processer och avancerad gruvteknik. Nu gäller det att fortsätta
tänka nytt. Det kan både vara i smått i vardagen och det kan vara i
nya stora avgörande grepp. Att skapa ny ut-veckling är att skapa
nya värden.
Ett avgörande nytänkande var när vi startade LKAB:s
experimentmasugn för 15 år sedan Experimentmasugnen har i vinter
fått nymurad infodring och är start-klar för nya försök i ett
ständigt pågående utvecklingsarbete i samarbete med våra kunder. I
dagarna har LKAB dessutom tecknat avtal med Swerea MEFOS om
fortsatt samarbete för gemensam drift av experimentmasugnen.
LKAB går nu vidare med en detaljprojek-tering till motsvarande
försöksugn inom direktreduktionstekniken. Utredningen skall vara
klar i höst. Förhoppningen är att LKAB:s styrelse skall få ett bra
underlag för beslut. En försöksugn för direktreduk-tion skulle
innebära att våra forskare fick ett nytt verktyg i konkurrensen.
Det är en stor investering men viktig för framtiden.
DR-pellets är idag LKAB:s starkaste affärs-område med den högsta
tillväxten och den bästa lönsamheten. DR-teknik med natur-gas ger
mycket låga utsläpp av koldioxid. När LKAB:s pellets av magnetit
används förstärks miljöprestandan dramatiskt.
Experimentmasugnen och DR-försöksug-nen kan i framtiden
tillsammans skapa ett LKAB Ironmaking Research Centre i Luleå.
Ett stArKt nytänKAndE hAr ALLtid prägLAt LKAB. När företaget
ställts inför svårigheter har vi hittat nya, innovativa lösningar.
Nytänkande har också skapat många positiva nya möjligheter och
affärsutveckling. Men vi får aldrig slå oss till ro.
”DR-pellets är idag LKAB:s starkaste affärsområde med den högsta
tillväxten och den bästa lönsamheten”PER-ERIK LINdVALL, dIREKtÖR
tEKNIK & AFFäRSutVEcKLING
CITATET
TummEn upp … För LKAB från Sveriges studenter. LKAB:s
popularitet har ökat för tredje året i rad av universums
ranking.
SVARAR
Hur ser du till att få kvalitet på det du gör i ditt jobb?Raul
Eriksson, mek/under-håll anrikning, Svappavaara:
– Jag försöker förbättra varje gång jag gör ett jobb. Vi
diskuterar olika sätt
att utföra jobbet på.
Per Hedin, sektionschef redovisningen, Kiruna:
– det handlar om att ha bra rutiner. det behövs för en säker
hantering.
Peter Hahn, industrivakt, Malmberget:
– Jag följer det regelverk som LKAB har satt upp.
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
LKAB forskningscenter i Malmberget med agglomereringslab,
brännugn och ett tiotal speciallaboratorier hoppas vi i framtiden
kunna komplettera med ett experimentpelletsverk (EPP). Tillsammans
med FoU inom mineralteknik bygger vi upp ett Pelletizing Research
Centre med forskartraditioner från 1950-talet. Därmed får vi en
komplett verktygslåda för utveck-ling av både processer och
produkter.
det finns många fler områden. Ett exem-pel är LKAB Wassaras nya
borrtekniska center i Malmberget. Där skall konceptet med den
vattendrivna Wassarahammaren och framtidens borrteknik utvecklas.
Ett projekt är krökta hål med styrd borrning, ännu ett
nytänkande.
Investeringar i framtidsprojekten förstärker LKAB:s ledande
ställning som kunskapsföretag.
Sverige går nu in i nästa stora gruv-forskningsprogram som en
konsekvens av regeringens mineralstrategi i höstas. LKAB samverkar
med mineralbranschen, leverantörer och med Luleå Tekniska
Universitet, LTU. Forskningen handlar om hela värdekedjan från
prospektering till gruvteknik, förädling och biprodukter.
LKAB:s satsningar och nytänkande får genomslag även i samhället.
LKAB fortsät-ter klättra i studenternas ranking över attraktiva
arbetsgivare. Trevligt att fram-tidens ingenjörer och forskare
uppmärk-sammar oss!
PER-ERiK LinDVALL, DiREKTöR TEKNiK & AffäRsuTVECKLiNg
detaljprojektering till en försöksugn för dR-pellets skall vara
klar i höst.
Temakväll om gruvteknikKIRUNA. temakvällen om gruvplanering på
Kiruna Folkets hus lockade ett tjugotal åhörare.
Under våren erbjuder LKAB temakvällar på informationskon-toren i
Malmberget och i Kiruna. Härom-veckan var det dags för Carlos
Quinteiro, Angelique Bohm och Stefan Qvarnström från
gruvplaneringen i Kiruna att berätta hur en gruva blir till.
Carlos inledde med en övergripande beskrivning av Kiruna
underjordsgruva . Stefan och Angelique förklarade sedan mer i
detalj vad som krävs i form av undersök-ningar, samarbete och
planering för att LKAB ska kunna fortsätta bryta malm under jord.
Föreläsningen avrundades med tid för frågor och fortsatta
diskussioner över en kaffemugg.
tinA BEnsOn
Information till leverantörer kvalitetssäkrasKIRUNA. tydlighet
från LKAB:s sida är en förut-sättning för leverantörer att göra ett
bra jobb.
Nu kraftsamlar företaget internt för att bli bättre på att
kommunicera ut regler, rutiner och krav.
– Får du som leverantör information som är otydlig eller om du
har idéer om hur något om-råde kan förtydligas får du gärna
kontakta Leverantörs-gruppen via [email protected],
säger Henrik Magnusson. KAJsA LindMArK
Carlos Quinteiro från gruvpla-neringen svarade på många frågor
under temakvällen. FOtO: tINA BENSON
lkab.comLäs mer om Leveran-törsgruppens arbete på
lkab.com/leverantor
LKAB klättrar på studentrankingKIRUNA.LKAB klättar för tredje
året i rad på studentrankingen över sveriges mest attrak-tiva
arbetsgivare.
Det är i Företagsbarometern Universums årliga studentrankning av
favoritarbetsplat-ser som LKAB uppmärksammas. LKAB är nu landets
47:e populäraste arbetsgivare bland civilingenjörer, en förbättring
med sju place-ringar från året innan.• 2010 låg LKAB på 74:e
plats.• 2011 klättrade LKAB 20 placeringar på lis- tan till
54:plats och fick belöning som Årets Raket.• 2012 fortsatte
klättringen och nu ligger LKAB på 47 plats.– Otroligt kul! Arbetet
med Attraktiva LKAB är ett av koncernens prioriterade strategiska
områden. Nu har vi kvitto på att vi är på rätt väg, säger LKAB:s
kommunikationsdirektör Lotta Fogde.
– Konkurrensen om kvalificerad arbets-kraft är hård. Det här
bekräftar att vi är en attraktiv arbetsplats för framtidens
medar-betare, säger personaldirektör Grete Solvang Stoltz i en
kommentar.
MAuritz MAgnussOn
Johanna Nordin träffar elever på Rymdgymnasiet. FOtO: G. RúNAR
GudMuNdSSON
-
04 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 05
SVARAR
Hur ska en bra chef vara?Sara Esberg, ekonomi, redovisningen,
Kiruna:
– Lyhörd, tillgänglig och tydlig i sin kom-munikation. det ska
också finnas tydliga
ramar så man vet vad som ingår i arbetsuppgifterna.
Joakim Johansson, inköpare, Kiruna:
– Lyhörd, tydlig och inte vara rädd att ta beslut även om
besluten är obe-
kväma. chefen ska också vara tillgänglig och öppen för
kritik.
Susanne Wiippola, förslagsansvarig/kvali-
tetsutvecklare, Malmberget:– Ha tillit till människor och
inte
ha så mycket behov av egen uppmärksamhet.
KIRUNA. tätare besök av chefen och medarbetare som berättar mer
om sin arbetssituation. det är grundstenarna när förädlingsverken
(sAK) drar igång arbetet med LKAB 370. – Lagarbete krävs för att
öka kapacite-ten och sänka kostnaderna, säger Nils Thuuri,
projektchef för processoptime-ring i SAK-verken i Kiruna.
Vid årsskiftet inledde Nils Thuuri och hans projektgrupp arbetet
med processoptimering av SAK-verken (sovring, anrikning,
kulsintverk). De har i uppdrag att gå igenom verksam-heten och ta
fram verkens bidrag till sparprogrammet LKAB 370 med start i KA3
och KK4 (anrikningsverk tre och kulsinterverk fyra). Arbetet
genomförs i två steg där det första handlar om att ta fram en
gemensam målsättning för de båda verken.
– Chefer och ledare intervjuades först, sedan har medarbetarna
intervjuats av sina chefer, säger Håkan Siikavaara,
projektingenjör.
I ett andra steg genomförs en ny
workshop som ska utmynna i en akti-vitetslista.
– Det krävs en noggrann planering och ett kvalitativt arbete,
säger Nils Thuuri.
För KA3 handlar det om att minska kostnaden med cirka 4 kronor
per ton medan KK4 behöver kapa cirka 6-7 kronor per ton i
kostnader.
– Vi vet att många medarbetare redan idag gör sitt allra bästa i
arbetet, men ändå når vi inte verksamhetens mål. Med en tydlig bild
av målet är det lättare för alla att arbeta i samma rikt-ning,
säger Nils Thuuri.
Samtidigt väntar flera utmaningar.– Den första handlar om att
anamma
arbetssättet och verkligen vara ute i verksamheten för att
förstå problemen som medarbetarna möter i sitt dagliga arbete,
säger Håkan Siikavaara.
– Att hitta ett gemensamt arbetssätt och att samma dokument med
samma frågeställningar används så att alla får samma bild av
verksamheten är också grundläggande, säger Nils Thuuri.
uLriKA WEstErBErg
Lagarbete ska öka produktionen
ENGAGERAD
Med en tydlig bild av målet är det lättare för alla att arbeta i
samma riktning
Håkan Siikavaara, Linnea Kuoppala och Nils Thuuri diskuterar hur
kontakter och lagarbete kan utvecklas vid förädlingsverken. FOtO:
G. RúNAR GudMuNdSSON
nytt nätverk ger chefer råd och stödKIRUNA. Ett nätverk för
produktions-chefer har startat i Kiruna. – det handlar om att
erbjuda första ledets chefer råd och stöd, säger Anders Björnström,
sektkionschef, Kiruna.
I nätverket ingår ett tjugotal produk-tionschefer från
SAK-verken i Kiruna, (sovring, anrikning,
kulsinterverk).Tillsammans har de satt formerna för mötena som går
under benämningen PC-dagar. PC-dagarna ska hållas tre gånger per år
och till grund för da-garna ligger PK:s verksamhetsplan.
Under PC-dagarna ska produktions-chefer träffas, diskutera och
hitta samsyn i frågor som rör verksamheten. Det kan handla om
frågor alltifrån hur man löser semestrar till tolkning av olika
regler.
– Det viktigaste tycker jag är att vi får en samsyn och att vi
alla jobbar lika oavsett var i verken man arbetar, säger Ulf
Olsson, produktionschef för driftautomation i SAK-verken.
– Jag hoppas att vi så småningom ska kunna ägna mindre tid åt
frågor som idag tar för mycket tid, genom att lära av varandra,
säger Anna Thyni, produktionschef på KA1/KA2.
tove thelin-täckdal är sedan första januari nyanställd
produktionschef för underhållet i sovringsverket och hon ser
nätverket som en stor tillgång.
– Det är en erfarenhetsbank. Ofta sitter man själv och bollar
frågor fram och tillbaka men nu vet man att det finns stöd att få
och det känns skönt.
uLriKA WEstErBErg
Produktionschefer för SAK-verken i Kiruna samlade på den första
PC-dagen. FOtO: uLRIKA WEStERBERG
Tove Thelin-Täckdal, produk- tionschef för sovringsverket i
Kiruna, är nöjd med initiativet till PC-dagarna. FOtO: uLRIKA
WEStERBERG
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
-
06 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 07
Maritha Mossberg: Varde ljus – fiat lux
När vår-månaden infinner sig vill jag bara åka härifrån
Virvlande dammkorn och fläckar blir synliga när vårvintersolen
lyser in genom fönstren. Trots det är det härligt när solen sprider
ljus och värme. Nu blir jag medveten om hur mycket jag saknat solen
och värmen från den. Vi är många som vänder våra ansikten upp mot
solstrå-larna som skiner allt starkare för varje dag. Norra Sverige
har en extra årstid – vårvinter. Det är då det är mycket snö men
ändå ljust och soligt, om det vill sig, vill säga. När maj infinner
sig vill jag bara åka härifrån. Maj är grå och smutsig, ingenting
grönskar och snön som finns kvar känns åldrad och utsliten.
Det påminner mig om att det här året ska jag köpa fröer och
driva upp inomhus. Fröpåsar med blommor, kryddor och kanske en och
annan grönsak. Vårdagjämningen den 20 mars har vi passerat. Dygnet
då natt och dag är nästan lika långa överallt på hela
jordklotet.
I Skåne talas det redan om vårblom-mor och trädgårdstips. I vår
norra del av landet är snödrivorna fortfarande höga. Här tar vi med
oss falukorven ut och grillar den sotsvart över öppen eld medans
elden sjunker djupare ner i snön. Ett speciellt Gällivarefenomen är
att grilla korven sittande på väg-slänten längs infarten till
samhället. I södra Sverige plockas blåsippor och påtas i
trädgårdarna.
Nu har jag ledsnat på täckbyxorna, handskarna, mössan, den
tjocka jackan och vinterskorna. Jag vill promenera till jobbet med
lätta steg utan att ängslas för de förrädiska is-fläckarna. Jag
vill höra och se isen och snön droppa från taken. Jag vill slippa
begravas i snöras från taket – för jag har faktiskt monterat ett
snörasskydd den här vintern. Jag vill känna doften av vår, njuta av
ljuset och den annal-kande sommaren. Nu vill jag kanske också ta
ett tag med trasan och jaga bort dammkorn och fläckar – snart är
det vår.
Vård ger krossarna nytt liv
FAKTA:Tillverkad: 1976Senaste flytt: 1997Effekt: 600 hkVikt: 230
tonAntal delar: 6Svetstråd för reparation: 300 kg per krossNivåer
som krossarna stått på: 814, 1078, 1403 meter.
Kjell Olovsson, projektledare.
Matti Petäjäniemi vid krossverkstaden i Kiruna som ger en
”gamling” nytt liv igen. FOtO: FREdRIc ALM
Samarbete ger proffsigt intryckLKAB. telefonväxeln/receptionen
är LKAB:s ansikte utåt. ta därför för vana att lämna frånvarobesked
i triO innan du till exempel går på möte, åker på tjänsteresa eller
går på semester.
– Samarbeta med oss i telefonväxeln, det är att agera proffsigt,
säger Cathari-na Olovsson, receptionist i Kiruna.
När någon söker dig via växeln och du inte svarar får dina
kollegor i växeln tillbaka samtalet. Samtalen går inte till
mobilsvar utan alltid tillbaka till växeln.
– Den som ringer förväntar sig att vi ska veta varför personen
de söker inte svarar eller när denne blir tillgänglig, säger
Birgitta Mäkimaa-Nordmark.
– Det handlar om att kunna ge bra service till den som ringer.
Den som söker dig slipper ringa flera gånger och du behöver inte
bli störd när du är upptagen, säger Gunn Sjögren Grape.
– Har du glömt att lägga in ett frånvarobesked, slå då oss en
signal så lägger vi in beskedet åt dig, säger Catharina
Olovsson.
uLriKA WEstErBErg
Birgitta Mäkimaa- Nordmark, Malm- berget. FOtO: KAJSA
LINdMARK
Catharina Olovsson och Gunn Sjögren Grape bemannar
växel/reception i Kiruna. FOtO: uLRIKA WEStERBERG
11 5,5
KIRUNA. Att kliva in på verkstaden på nivå 811 i KuJ är som att
få ljusterapi. Männen lyser av yrkesstolthet. till-sammans vårdar
de LKAB:s krossar och förbereder dem för sin andra flytt. – inget
hindrar dessa krossar från att klara ytterligare en flytt om det
skulle bli aktuellt, säger Matti petäjä-niemi, produktionschef.
Den nya krosshallen på nivå 1403 är lika stor som halva FK
(LKAB:s kontors-byggnad i Kiruna). Det är ljust, luftigt och gott
om plats för de fyra krossar-na. Tre kommer från dagens nivå 1078
och en kommer från nivå 814 och har stått i malpåse några år.
Vid senaste flytten 1997 renoverades inte krossarna. Nu utrustas
de med nya finesser. För det här är ett klurigt gäng! Tack vare ett
väl systematiserat under-håll blir det billigare att totalrenovera
krossarna än att köpa nya. Renove-
ringen av krossarna är ett samarbete mellan projektavdelningen,
Mining och Nybergs Mekaniska Verkstad.
– Den stora utmaningen har varit att vi inte visste i vilket
skick kros-sarna var och att vi fått utveckla kon-ceptet i takt med
att vi renoverat den första krossen, säger Kjell Olovsson,
projektledare för krossrenoveringen.
Krossarna förses bland annat med ett nytt smörjsystem.
Hydraultekniker Christer Emanuelssons listiga lösningar medger att
smörjningen av krossens hjärta, toppdelen, nu sker helautoma-tiskt
och når precis rätt punkter.
– Den effektivare smörjningen kom-mer öka livslängden på
slitdelarna, säger Christer.
En viktig arbetsmiljöförbättring är att krossen försetts med
domkrafter. Det innebär att delarna inte längre behöver sprängas
isär vid underhåll.
yLVA siEVErtssOn
miljarder kronor blev LKAB:s ekono-miska resultat för 2012.
Omsättningen var 27 miljarder kronor.
miljarder kronor föreslår styrelsen ska betalas ut till staten i
ägarutdelning för 2012. Drygt en miljard avsattes för
samhällsomvandling.
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
Lena Lövgren, ny chef för växeln i Kiruna. FOtO: JOHANNA
FOGMAN.
-
08 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 09
här hänger verktygen på sin rätta platsKIRUNA. på en fyra meter
lång tavla hänger verktygen pryd-ligt uppradade och blänkande rena.
Lösningen är en del av en ny konstruktion, en under-hållsbrygga i
nivå med loket. det är Ordning & reda på personalen i
lokverkstaden hos LKAB Malmtrafik.
Personalen i lokverkstaden tröttnade på arbetsmiljön. Det var
tungt och slitsamt att utföra underhåll av lok.
– Vi saknade ordentliga stegar att stå på. Det var inte säkert
att utföra arbetet. Verk-tygen förvarade vi i en rullvagn och från
den fick vi springa och hämta det vi behövde, säger Ingemar
Enbacke, tekniker underhåll.
Lösningen blev en underhålls-brygga med verktygstavlor i höjd
med loket. Initiativta-gare till bryggan är Ingemar
Enbacke och Görgen Svonni, tekniker.
– Vi hade en idé om hur det skulle se ut. Tillsammans med Ove
Salomonsson, under-hållsingenjör, diskuterade vi fram en lösning
som vi sedan förverkligade, säger Ingemar Enbacke.
det gick fort från tanke till handling. Idéen presenterades för
drygt ett år sedan.
– Under våren 2012 började vi att resa bryggan som är
spe-cialanpassad för våra lokaler. Vi har bryggor på båda sidor om
loket och verktygstavlor vid varje station, säger Ingemar
Enbacke.
Underhållsarbetet är upp-delat i olika stationer. Vid
revisionsdelen demonterar reparatörerna lokets kompo-nenter. Vid
utprovningsdelen utförs inspektion och provning av varje komponent.
Ett under-
håll tar mellan 6-8 veckor att utföra och då arbetar 3-4 man med
ett lok.
Nu är det säkert att utföra underhåll.
– Vi kommer lättare upp på taket och det är mindre slitsamt för
kroppen. Här uppe finns allting, säger Magnus Henriksson,
lokreparatör.
det är svårt att undgå den ordning och reda som perso-nalen har
skapat. Alla verktyg hänger prydligt på sin plats och
förvaringslådorna på bryggan är märkta med lådans innehåll. Det är
rent och snyggt.
– Vi putsar verktygen när vi är färdiga med arbetet. Då är det
trevligare för nästa person som ska använda dem. Det är roligare
att arbeta när det är ordning på sakerna, säger Stefan Norberg,
styr- och regler-tekniker.
JOhAnnA FOgMAn
Fyra meter lång verktygstavla. Från vänster i bild: Ingemar
Enbacke, tekniker underhåll, Magnus Henriksson, lokreparatör och
Stefan Norberg, styr- och reglertekniker. FOtO: JOHANNA FOGMAN
FjäRRLAStning – en viktig pusselbit
KIRUNA. i samband med öppnandet av den nya huvud- nivån 1365 i
Kirunagruvan, KuJ, kommer fjärrlastningen att spela en viktig roll.
Från den nya styrcentralen för fjärrlastning på nivå 775 ska
lastarna så småningom styra tre lastmaskiner nattetid. – det
handlar om att få ett jämnt flöde i processen, säger Jan Carlsten,
sektionschef för lastningen i KuJ.
Med koncentrerad blick och några lätta rörelser på
kontrollbordets två joysticks fyller Markus Fjällborg vant skopan
på den 57 ton tunga lastaren.
– Det är förstås mer känsla att sitta i hytten och lasta men det
går väldigt bra att köra härifrån också, säger Markus
Fjällborg.
FOtO: G RuNAR GudMuNdSSON
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
-
10 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 11
Markus Fjällborg är en av lastarna som utbildas i fjärrlastning
i den nybyggda styrcentralen på nivå 775 i KUJ. Drygt 200 meter
längre ner i gruvan kör lastmaskinen som han styr via WiFi,
trådlöst nätverk. Hittills är en lastma-skin i bruk men i slutändan
väntas tre maskiner vara i produktion nattetid.
systemet som används är framtaget av Sandvik och bygger på att
området där maskinen kör har scannats in i ett program. Längst fram
respektive bak på lastaren sitter sensorer som orienterar
lastmaskinen som i sin tur automatiskt stannar om något hinder
kommer i vägen.
– Det här känns fantastiskt roligt. Rent tekniskt är det mycket
avancerat. Vi har format det efter våra krav idag, vilken potential
systemet har vet vi inte och det är spännande, säger Jan
Carlsten.
Fjärrlastning har förekommit av och till under många år och blir
en viktigt pusselbit i öppnandet av nya huvudni-vån KUJ 1365.
– I samband med övergången mellan den gamla och den nya
huvudnivån kommer vi under en tid att behöva köra båda nivåerna
samtidigt för att få ett jämnare flöde i processen. Idag har de
manuella lastmaskinerna en ståtid på cirka fem timmar varje natt i
sam-band med att skjutgasen ventileras ut. Med de fjärrstyrda
lastmaskinerna kan vi däremot direkt efter sprängning gå in och
lasta ur, berättar Anders Jons-son, projektledare för
fjärrlastningen i KUJ.
– Samtidigt ser vi ytterligare en dimension med satsningen. Vi
har en trend med ökat antal förslitnings-skador bland lastare och
med den här utvecklingen kan vi erbjuda ett mer varierat arbete,
säger Jan Carlsten.
Vid skiftbytet är det lastaren Gustaf Blombergs tur att kliva på
sitt arbets-pass. Men innan han sätter sig vid kontrollbordet måste
lastmaskinen servas och han gör sig redo för att åka ut på skivan
där lastaren rullar.
– Trots högteknologi behöver for-donen fixas emellanåt och då
måste det finnas personal till hands som kan maskinerna och snabbt
kan åka ut och lösa problemen, säger Gustaf Blomberg.
uLriKA WEstErBErg
Vi har format det efter våra krav idag, vilken potential
systemet har vet vi inte och det är spän-nande
Gustaf Blomberg, lastare, servar den fjärrstyrda
lastmaskinen.
”Vi skriver något av historia med fjärrlastningen och det känns
fantastiskt roligt”, säger Jan Carlsten, sektionschef för lastning
i Kirunagruvan.
”Det är en stor fördel att själv ha kört lastmaskin innan” säger
lastaren Markus Fjällborg och skickar
iväg maskinen för automatisk tömning.
”Senaste skopan vägde 15 ton”, berättar Anders Jonsson,
projekt-ledare för fjärrlastningen i KUJ. Gustaf Blomberg i
bakgrunden.
På sikt väntas tre fjärrlastare ingå i produktionen.
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
NYTÄNKANDE
-
12 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 13
ÄLgAr oCH BETong gör EmILIAs vArdAgMALMBERGET. Emilia sortelius
finner stor glädje i jobbet vid betong-stationen i Vitåfors
gruvområde och det viktigaste hon har med sig är ett leende på
läpparna i mötet med kunderna. Fritiden kontrasteras med lugnet
tillika spänningen i skogen, där hon fiskar och jagar älg
tillsammans med sambon.
samt munskydd vid behov, det gör alla här. Vi bryter och låser
vid arbeten och
arbetar aldrig ensam i blandaren. Efter kalkolyckan i
november
förra året har vi haft många möten och diskussioner med fokus på
säker-het. Vi hade bra rutiner redan innan och olyckan skulle
egentligen inte ha kunnat hända. Den
berodde på den mänskliga faktorn och hade inte gått
att förutse. Nu klarade vi ju oss lindrigt undan och man har
mer tänkt efteråt på vad som skulle ha kunnat hända.
5 Vad är utmaningen i arbetet?– Vi jobbar med ett levande
material och det som funkar i dag kanske inte gör det i morgon. Det
är en utmaning. Sedan förstås att göra alla kunder nöjda. Det är
det vi strävar efter.
6 Fritiden ägnar du mycket åt jakt och fiske, vad är tjusningen
med det?
– Det är en frihet att få vara ute i naturen. Det är lugnt och
skönt och spännande på samma gång. Jag är uppväxt med det och var
mycket ute i skogen med pappa som barn. Nu delar jag intresset med
sambon och vi är ute mycket tillsammans i trakerna kring Porjus och
Puoltikasvaara.
MAriA ÖdALEn ÖstLund
Jag använder alltid skyddsutrustning
som hjälm och skyddsglas-
ögon
1 hur ser en dag på arbetet ut för dig?– Den ena dagen är aldrig
den andra lik, så det är sällan en dag på jobbet går att förutse.
Men till mina sysslor hör att blanda betong, fylla på fiber, bila
rent betongblandaren från betong och städa och hålla rent i verket.
Jag sitter också mycket i kontrollrummet och ibland åker vi ut och
tit-tar på gjutningar på plats i verksamheterna.
2 Vad lockade dig till yrket?– Jag jobbade som borrare tidigare
men när jag blev gravid gick det inte att sitta i en borrmaskin. Då
erbjöds jag jobb här som en lösning under graviditeten. Jag trivdes
väldigt bra med gänget och det vi gör och när jag var välkommen
tillbaka efter mam-maledigheten bytte jag jobb.
3 hur mycket betong hanterar ni på en dag?– Det är väldigt olika
men mellan
200 och 500 kubikmeter. Sett över ett år tillverkar vi uppåt 90
000 kubik-meter, vilket placerar oss på topp fem bland
betongfabriker i Sverige.
4 hur tillämpar du säkerheten i ditt arbete?– Jag använder
alltid skyddsutrust-
ning som hjälm och skyddsglasögon,
Emilia SortEliuS jobbar i SvErigES näSt StörSta
bEtongStation
Namn: Emilia Sortelius.Ålder: 22 år.Yrke:
Processo-peratör.Jobbat inom LKAB: Juli 2010-juli 2011 som borrare
i Svappavaara-gruvan. därefter som processo-peratör i LKAB Berg
& Betong i Malmberget.Bor: I villa i Gäl-livare.Familj: Son på
1,5 år och sambo.Gör helst på fritiden: Fiskar och jagar älg.Det
bästa med yrket: Jag träffar mycket folk varje dag. den ena dagen
är aldrig den andra lik. Viktiga egen-skaper att ha i ditt yrke:
det är bra att vara flexi-bel och kunna hantera stress, samt ett
leende på läpparna.
För Emilia Sortelius är utmaningen i jobbet att få betongen i
bästa skick och göra kunderna nöjda. På fritiden kopplar hon bäst
av i skogen på jakt efter älg, eller vid ett stilla fiskevatten.
FOtO: MARIA ÖdALEN ÖStLuNdENGAGERAD
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
-
14 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 15
ANSVAR
Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig på LKAB vid industrivakten i
Malmberget. FOtO: MARItHA MOSSBERG
LKAB. Antalet stöldanmälningar ökar inom LKAB. under förra året
stals för flera hundratusentals kronor från de olika
anläggningarna. – LKAB ser mycket allvarligt på stölderna, säger
ronnie hansson, sektionschef.
I snitt anmäls cirka fem stölder varje månad. Under ett par
månader i höstas stals en minigrävmaskin, en timmer-grip, en
lastbrygga och en stor grind. Det är stora skrymmande föremål.
– Den här typen av stölder är inte gjorda i stundens ingivelse.
Vi behöver uppmärksamma det här för att få in tips från våra
anställda och andra som vistats innanför industriområdena, säger
Göran Heikkilä, ansvarig för ope-rativa risker inom Mining på
LKAB.
Stölderna av grävmaskinen och tim-mergripen har skett under jord
i Kiruna och visar på välplanerade tillgrepp.
Vad görs för att få stopp på stölderna?– Vi ökar kontrollerna
vid utpas-
sering från våra industriområden, genom exempelvis fler
stickprovskon-
ökade stölder i LKAB
troller. Vår förhoppning är också att genom offentligt
uppmärksamma stölderna så ska fler anmäla när de ser något
anmärkningsvärt eller märk-ligt. Anmälan kan göras anonymt och i
första hand till LKAB:s sektion för bevakning, PIB. Vi vet inte om
det är antalet stölder som blivit fler eller om det bara är
anmälningarna som ökat, säger Ronnie Hansson.
Förutom värdet på det stulna och stör-ningar för verksamheten
finns också risken att tillgreppen stoppar eller stör själva
produktionen.
– Det är inte riskfritt att stjäla grejer. Vi ser mycket
allvarligt på stölder. An-ställda riskerar att få lämna sitt arbete
och entreprenörer löper risk att inte få fortsatta uppdrag hos
LKAB, påpekar Ronnie Hansson.
Många personer vistas inom LKAB:s områden varje dag, både egna
an-ställda, entreprenörer och tillfälliga besökare. Alla stölder
inom företaget utreds internt och polisanmäls.
MArithA MOssBErg
SVARAR
vad tycker du att LKAB skall satsa mest på när det gäller
utveckling?Angelica Smedkvist Johansson, guide, Kiruna:
– Ett nytt LKAB Visitor centre som bättre motsvarar det vi vill
visa av
verksamheten.
Jan-Roger Eriksson, mekaniker, Svappavaara:
– det borde finnas en speciell person som tar till vara goda
idéer, får ihop
och genomför dem.
Maria Åström, verksamhets- utvecklare, Malmberget:
– Att bli ett enhet-ligt företag som jobbar mer
tvärfunk-tionellt, ett LKAB
oavsett avdelning eller ort.
Den här typen av stölder är inte gjorda i stundens ingivelse
Göran Heikkilä ansvarig för ope-rativa risker inom Mining,
LKAB
SVARAR
Har du skadat dig på jobbet?Eva Selin, arkivarie, Kiruna:
– Nej, det har jag inte. Jag har inte jobbat så länge här.
Andreas Flygare, processo-peratör, Svappavaara:
– Jag har stukat foten en gång.
Magnus Granberg, mekani-ker/svetsare, Malmberget:
– Ja, jag har fått en flisa i ögat en gång och skadat foten. För
foten blev jag
sjukskriven i en vecka.
Det vikti-gaste är att tänka efter före
LKAB. Att vricka foten är en av de vanmligaste orsakerna till
sjukskriv-ning på grund av olycksfall på jobbet.snedtramp,
snubbling eller olyckor som beror på hantering av föremål i samband
med olika arbetsmoment är andra vanliga olycksorsaker.
Antalet olycksfall totalt minskade i LKAB under 2012. Däremot
ökade 2012 antalet olycksfall med frånvaro, framförallt med
sjukskrivning en till tre dagar.
Enligt Lina Edin, verksamhetsutveck-lare vid LKAB-hälsan, går
det inte att se något specifikt mönster i de olyckor som resulterar
i sjukskrivningar.
– Det är svårt eftersom dessa typer av olycksfall förekommer i
många olika verksamheter och sammanhang, säger hon.
Varför har den här typen av olyckor ökat, gör vi inte rätt saker
i ”säker-heten först”?
– Jo, vi gör rätt saker i ”Säkerheten först” och vi har rätt
metoder och verktyg. På lång sikt kan man se en nedåtgående trend
och nu måste vi vara uthålliga för att komma närmare vårt mål om en
olycksfri miljö.
hur ska man bryta mönstret?– Vi måste jobba gemensamt med
att göra ”Säkerheten först” till en mer naturlig del av det
dagliga arbetet. Vi ser även att man kan jobba vidare på att
förbättra uppföljningen. Då kan vi ser till att rätt åtgärder
vidtas och på
snedtramp vanligaste olycksorsaken
så vis förhindrar upprepning. Det vik-tigaste är att ”tänka
efter före”. Just nu läggs mycket fokus på säkerhetskultur i
verksamheten, vilket är en viktig pusselbit.
Sett till de två första månaderna detta år ligger antalet
frånvarorelate-rade olycksfall strax under föregående år, en
förbättring. Sammanställningen för mars är ännu inte klar men för
ja-nuari och februari ligger antalet på 13 olycksfall med frånvaro,
jämfört med 15 under samma period 2012.
MAriA ÖdALEn ÖstLund
Lina Edin, verksamhetsutvecklare i LKAB-hälsan sandar för en
säkrare arbetsmiljö. Halkolyckor och snubbling är några av de
vanligaste olycksorsakerna. FOtO: G. RúNAR GudMuNdSSON
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
-
16 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 17
SVARAR
Hur ofta kollar du på intranätet och www.lkab.com?Maria Jatko,
provtagare, Kiruna:
– Intranätet kollar jag varje dag när jag jobbar, lkab.com är
jag sällan inne på.
Monica Kemi, kontrollrums-operatör, Svappavaara:
– Varje dag. Jag tittar på det mesta för att ha koll på vad som
händer och sker.
Robin Ljung, förrådsarbetare CF, Malmberget
– två till tre gånger i veckan för att hålla mig
uppda-terad.
Beta-version av Arena släpptes i marsKIRUNA. i slutet av mars
öppnades en beta-version av nya intranätet Arena för en begränsad
del av verksam-heten på LKAB. under denna första beta-period pågår
utvecklingsarbete parallellt och nya funktioner kopplas på efter
hand.
Under en månads tid kommer ungefär 100 personer, bland andra IT,
Commu-nications Informationsavdelning och delar av HR att bygga upp
innehåll, leta buggar och fel, identifiera sådant som saknas och
testa olika funktioner.
– Vi kommer att starta med ett antal olika sidtyper. Bland annat
ska vi bygga upp organisationssidor med nyhetsflöden samt teamsidor
för arbetsgrupper som vill dela dokument, kalender och länkar. Vi
ska också bygga en eller flera sociala sidor, säger Thomas Bergman
på Exait, projektle-dare för intranätet.
i dag finns det tre LKAB-intranät, ett för Minelco, ett för
Narvikskollegorna samt Insidan. Dessa tre kommer att
leva vidare tills Arena är lanserat och etablerat i hela
koncernen.
– Under tiden vi jobbar i beta-versio-nen kommer Insidan att
fungera precis som förut, men nyhetsflödet från Insidan kommer
också att publiceras på Arena så att vi kan testa
funktio-naliteten. Allt material kommer alltså att
dubbelpubliceras, säger Johanna Fogman, kommunikatör på
Informa-tionsavdelningen.
Mikael Winnebäck ser fram emot det nya intranätets möjligheter
som arbets-verktyg och kommunikationsredskap.
– Först och främst hoppas jag att Arena känns nytt och modernt
med en bra struktur som det är lätt att hitta i. En snabb
sökfunktion känns som en självklarhet. Min förhoppning är att alla
ska använda Arena så att det blir LKAB:s främsta informationskanal.
Här har alla ett ansvar, vårt intranät blir inte bättre än vad vi
gör det till, säger Mikael Winnebäck, verksamhetsut-vecklare på
IT-avdelningen.
tinA BEnsOn
Först och främst hop-pas jag att Arena känns nytt och
modernt
Johanna Fogman testar nya Arena. FOtO: tINA BENSON
Mikael Winnebäck.
nytt system för avvikelser i testMALMBERGET. under april testas
det nya systemet för avvikelsehantering, synergi, i LKAB. systemet
upphand-lades i höstas, har konfigurerats för LKAB och tester
startades i mars. det nya systemet skall användas av alla i LKAB
för att rapportera avvikelser.
Vad är synergi?– Synergi är ett system som används inom många
områden, bland annat för avvikelserapportering.
– Systemet har utvecklats under lång tid och används idag i
Sverige, Europa och andra världsdelar.
Vad ska LKAB använda synergi till?– Inom LKAB-koncernen används
Sy-nergi till avvikelserapportering inom områdena hälsa-, miljö,
säkerhet samt för kvalitetsavvikelser. Ett specialom-råde är
järnvägshändelser.
– Syftet är att arbeta med förebyg-gande åtgärder så att
avvikelsen inte inträffar igen. Avvikelsehanteringssys-temet blir
en viktig gemensam grund i koncernen för ständiga
förbättringar.
hur långt har projektet kommit?– Sedan upphandlingen i höstas
har systemet installerats och konfigure-rats. Testerna började i
mars.
Vad sker närmaste tiden?– Genomgång och testning pågår. Det ska
visa att Synergi kan börja användas senare under våren.
Vad ska man rapportera i synergi?– Risker, tillbud och
olycksfall inom hälsa, miljö, säkerhet samt händelser på järnväg,
kvalitetsavvikelser, pro-duktavvikelser samt andra avvikelser i den
egna verksamheten.
hur mycket utbildning kommer att behövas?– Alla chefer och andra
som måste känna till rapporterade händelser kommer at få en
6-timmarsutbild-ning. Andra, som enbart rapporterar, behöver en
kort introduktion på arbetsplatsen
Blir det krångligt?– För att rapportera en händelse, till
exempel ett tillbud eller en risk,
behöver man bara fylla i två uppgifter: en rubrik och en
beskrivning sedan är man klar. Så långt som möjligt kom-mer Synergi
ha uppgifter ifyllda på förhand.
Vad ersätter synergi?– Delar av SAM-databasen där händel-ser och
risker rapporteras idag inom arbetsmiljöområdet.
– Sedan finns det flera andra notes-applikationer som nu
ersätts.
MAuritz MAgnussOn
Per Lidström, projektledare för Synergi. FOtO: KAJSA
LINdMARK
Så här kommer Synergi att se ut på din skärm.
Avvikelse-hanterings-systemet blir en viktig gemensam grund för
ständiga för-bättringar
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
-
tack!Ett stort tack för gratulationerna på min 60-årsdag.Kenneth
Olofsson
Ett varmt tack till alla för uppvakt-ningen på min 50-årsdag,
det värmde i hjärtat.Joakim Palm
tusen tack alla ni som kom ihåg mig på min 60-årsdag!det
värmde!Monica Kemi
tack för uppvaktningen på min 60-årsdag! Göran Lundhamn
På nytt jobbMats Jonasson, produktionschef transporten PIV i
Malmberget.
Kristoffer Stenberg, produktionschef PKP, Kiruna.
Juha Kivimäki. produktionschef fastig-hetsservice, Kiruna.
Kurt taivalsaari. produktionsledare PSB.
david Lövgren. sektionschef LKAB Malmtrafik AB.
Johan Lundbäck, sektionschef LKAB Malmtrafik AB,
Bengt Perälä, produktionsledare LKAB Malmtrafik AB,
Göran Lindqvist, produktionschef LKAB Malmtrafik AB.
Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00
00. Skriv: LKAB Insidan, cI, 983 81 Malmberget.
18 VECKOBLADET # NR 2 2013 VECKOBLADET # NR 2 2013 19
SOVRAt
För oss som jobbar i LKAB. utges av LKAB communications, Box
952, 971 28 Luleå. citera oss gärna, men ange källan.
utkommer 10 maj Manusstopp 26 april
UlrikaWesterberg
0980 – 713 59070 – 342 13 59
Mauritz Magnusson
0970 – 765 22076 – 844 57 92
MariaÖdalenÖstlund
0970 – 762 39070 – 319 62 39
JohannaFogman
0980 – 714 75070 – 342 14 75
Maritha Mossberg
0970 – 766 44073 – 074 36 45
E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com
Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule
Grafiska och Nortrykk
AndersLindberg
0980 – 783 55072 – 717 83 55
Tina Benson
0980 – 710 85070 – 342 10 85
Ylva Sievertsson
0980 – 710 73070 – 342 10 73
Lediga jobbForskningsingenjör, Kiruna/Malm-berget.
Produktionschef, Svappavaara.
underhållsingenjör, Kiruna/Malm-berget.
Geokartör, Kiruna.
Hydraulmekaniker, Kiruna.
Automationsingenjör, Kiruna.
Laboratorieingenjör, LKAB Kimit, Kiruna.Projektledare, LKAB
Kimit, Kiruna.
LKAB från insidanMåNAdEN SOM Gått:
28/3: LKAB:s årsredovisning 2012 publiceras på webben.
23-24/3: LKAB är huvudsponsor till dundret runt, 130 startande i
LKAB:s namn.
11/3: LKAB skriver kontrakt för leverans av dR-pellets till ny
kund, Nucor, i uSA.
8/3: Organisationsförändringar på LKAB till följd av ny
strategiplan, bland annat. blir Anders Furbeck direktör för
hållbarhetsfrågor.
4/3: LKAB:s funktion för samhälls-kontakter, public affairs, får
ny lokal i World trade center i Stockholm.
27/2: Överläggningar avslutas med facket angående de 20 som
varslats om avsked efter felaktig tidsrappor-tering.
Det händer i LKAB8/4: LKAB stöder Oasen, terapi för
cancerpatienter vid umeå universi-tetssjukhus.
29/4: LKAB bolagsstämma, Luleå.
29/4: LKAB delårsrapport första kvartalet 2013.
29/4: LKAB premierar årets Kultur- och idrottsstipendiater.
SVARAR
Har du satt något mål för din hälsa? Mikael Winnebäck,
verksam-hetsutvecklare IT, Kiruna:
– Absolut! längd-skidåkning, buggträ-ning och löpning gillar jag
och jag
försöker tänka på vad jag äter.
Serena Pelleriti, drift anrikning, Svappavaara:
– Nej, inte för min hälsa, men jag ska springa maraton i
sommar.
Curt Larsson, gravör och skyltmakare, Malmberget:
– Nej, tyvärr inte, eftersom det är svårt på grund av min hälsa.
Men jag
gör det jag kan.
KIRUNA. Fylld av energi kliver Jana in i rummet. – du ska klara
av att hålla vikten enbart med maten. Blir du sjuk och inte kan
röra dig så ska du ändå klara att hålla vikten, säger Jana Bjuhr,
LKAB:s hälsoutvecklare sedan fem år tillbaka.
Cirka 30 procent av LKAB:s perso-nal har ett BMI på över 30,
vilket klassas som fetma. Orsaken är dålig kost och för lite
motion. Genom att utesluta gluten, socker och tillsatser kommer du
långt. Du får då i dig färre kolhydrater vilket leder till att du
mår bättre, orkar mer och kanske rent av spontant blir sugen att
röra dig.
god kondition är grunden till bra hälsa och för att gå ner i
vikt krävs både motion och bra kost. Förebyg-gande arbete är det
viktigaste för Jana.
– Mitt mål är att träffa alla i företaget innan de blir sjuka av
sin övervikt, säger Jana.
Ett sätt för Jana att komma i kon-takt med personalen är på
AP-träf-far. Då kan arbetslaget tillsammans med Jana inte bara
prata mat utan även laga den. Hos Jana kan man få både individuell-
och grupprådgiv-ning. Du får hjälpen på arbetstid men det kräver en
motprestation, det vill säga att du uppfyller de mål som ni ställer
upp tillsammans.
det är ungefär lika många män som kvinnor som söker hjälp men en
sak skiljer dem åt: Kvinnor kommer ofta i förebyggande syfte
och männen när de redan har blivit sjuka.
– Det härligaste är att väcka glöden hos andra och se dem få ett
helt nytt liv, säger Jana. Det är svårt att tro att Janas egen inre
glöd skulle kunna undgå någon.
på frågan om hur ett framtida öns-kescenario ser ut svarar
hon:
– Om alla börjar köpa frukt istäl-let för fikabröd till
fikarummet är mycket vunnet. Passerar alla dessutom gymmet på vägen
hem el-ler promenerar till och från jobbet skulle vi komma mycket
långt.
Svårare än så behöver vägen mot ett hälsosammare liv inte
vara.
yLVA siEVErtssOn
Janas tips på hur du enkelt kommer igång med kostförändring
1: ät 500 gram grön-saker per dag
2: ät naturliga råvaror utan gluten, tillsatser och socker
3: drick bara vatten
Jana Stridfeldt Bjuhr, hälsoutvecklare. FOtO: G. RúNAR
GudMuNdSSON
matens vikt för att hålla formen– Lättare på vågen med Janas
gröna tips
LEDARE LKAB 370 utVEcKLing ORDning/REDA SAmtALEt SäKERhEt miLjö
& häLSA
Kirunahuggetden 7 april kl 12-14 är det dags för den 28:e
upplagan av Kirunahugget. Likt förra året avgörs tävlingen på den
norra sidan av sjön Luossajärvi.I samband med tävlingen informerar
LKAB om det nya projektet Ett snyg-gare Kiruna.
O-Ringen i BodenLKAB är tävlingspartner till O-Ringen i Boden i
sommar. Orienterings-tävlingen sker 20-26 juli. Vill du vara LKAB:s
ambassadör på plats eller ska du tävla i O-Ringen? Kontakta
[email protected]
-
20 VECKOBLADET # NR 2 2013
GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR
Grafik: Mediagrafik & illustration
UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat februari
3025
20
15
105
0
35
40
4550
5560
tkr
2013: 2 184 kr 2012: 6 179 kr
ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet
och
produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.
Förädlingsverk, tusen ton
Period: 1 jan - 17 mars
KIRUNA
Pelletsverk KK2 657 862
Pelletsverk KK3 906 1 112
Pelletsverk KK4 930 1 052
Anrikningsverk special 135 167
SVAPPAVAARA
Pelletsverk SK 701 697
MALMBERGET
Pelletsverk BUV bandugnsverk 791 792
Pelletsverk MK3 801 772
Anrikningsverk till fines ANR 279 432
Totalt förädlade produkter 5 200 5 886
FÄRDIGA PRODUKTER
Pellets 4 787 5 288
Fines (inkl. KMR) 414 599Norra:Narvik
Södra: Luleå
Totaltlevererat
Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 17 mars
2013 2012
2013 2012Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 17 mars
2013
Norra:Kiruna
Södra:Malmberget
Dagbrott:Svappavaara
2012
PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser,
månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %
K-värde feb 2013:91,0 %
ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela
LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 28 feb
2013 2012
Totalt 2012:73 st
KOMMENTARERPeriod: 4 mars - 17 mars
NORRA, TUSEN TON
Råmalm - 28,2
Pelletsverk KK2 - 12,4
Pelletsverk KK3 + 0,9
Pelletsverk KK4 - 64,8
Svappavaara - 8,8
Specialprodukter ± 0
SÖDRA, TUSEN TON
Råmalm - 52,4
Fines (MAF + MAC) -9,5
MPBO BUV - 14,5
MPBO MK3 + 0,9
3 617
3 739
5 584 5 8
05
¹) Tapportsbrist,brand i KUJ, etagebrist, urspårning, häng &
skut.²) Sligbrist, Jordfel PC7, UH-stopp.³) Sligbrist, bandbyte
KK35TR100
4) Byte länkplattor, problem med grateplattor.5) Kvarnhaveri i
anrikningsverket.6) Haveri Vi Västra bergsspel.
¹
²
³4
5
6
7
8
9
4 00
9
1 500
4 23
0
1 740
5 509
5 969
87
7, 8, 9) Rågodsbrist.