Ljudteknisk ordlista 2010 Ingemar Lindqvist
Den hr ordlistan r den fr svenska sprket hittills mest
omfattande fr fackuttryck och freteelser med anknytning till
ljudteknik. Den har upprttats med syftet att vara pedagogiskt
lttfattlig men naturligtvis krver olika ord och sammanhang olika
mtt av frkunskaper hos lsaren. En frklaring fr ordet "audiovisuell"
krver t.ex. en mindre komplicerad frklaring n ordet "aliasing".
Mlet har varit att listan ska vara till hjlp bde fr den
ljudtekniskt oerfarne likvl som fr erfarna ljudtekniker.
Synpunkter och frslag r vlkomna till [email protected]
A
AAC = Advanced Audio Coding. Ett ljudkomprimeringsformat fr
datorer, en utveckling av mp3-formatet (se d:o) som erbjuder en mer
jmn kvalitet n standard mp3.ABSORBENT = akustikskrm fr utdmpning av
strande ljudreflexer, ekon, mellan tak, golv och vggar i ett rum
eller lokal (se Akustik).A-B STEREO= den vanligaste formen av
mikrofonplacering fr stereoupptagning, dr tv mikrofoner placeras p
ett visst inbrdes avstnd, frn en halv till tv meter ungefr. Metoden
ger en bredare stereobild n t.ex. X-Y (se d:o) men ger oftast stora
fasutslckningsproblem.AC = Alternating Current, engelsk benmning fr
vxelstrm. Se (motsatsen): DC.ADAPTER = universell benmning p olika
slag av omvandlare, t.ex. en konvertering mellan olika typer av
kontaktstandarder eller en omvandlare frn ntspnning till
DC-spnning.ADRESSERING = benmning p en valmjlighet fr att bestmma
till vilken utgng en signal ska sndas, ex.vis p ett mixerbord.A/D
ven AD, ADC. Analog till digital omvandling - den frsta lnken i en
digital kedja av signalverfring. En AD-omvandlare omrknar
spnningsvrdena hos den analoga signalen till digitala binra
siffervrden som representerar den analoga signalens styrka vid
varje samplingsintervall, bestmd av den valda samplingsfrekvensen
(se d:o).AES = Audio Engineering Society, en vrldsfederation
grundad 1948 fr att frmja yrkesmn som r involverade i ljudteknisk
produktion. Verksamheten syftar till utbildning och standardisering
inom ljudtekniken. Har avdelningar i de flesta lnder och sitt
hgkvarter i New York.AES/EBU = en digital ljudinterface-standard fr
professionell balanserad elektrisk kabelverfring av digital
tidsmultiplex 2-kanalig (stereo) audiosignal med 16 bitars
kvantisering (i vissa fall upp till 24 bitar) och
samplingsfrekvenserna 44,1 eller 48kHz. verfringen sker ver 2-polig
ledning plus skrmledare med kontakter av typ XLR-3 (s.k.
Cannonkontakt). Signalen har som elektrisk standard en impedans om
110 ohm och en signalspnning frn 3V till 10V t-t. Se ven S/PDIF.AF
= Audio Frequency. Synonymt till LF = Low Frequency, och ven p
svenska, LgFrekvens = frekvenser inom det hrbara frekvensomrdet =
20Hz - 20.000Hz.AGC = Automatic Gain Control. En elektronikkrets,
vanlig i enklare ljudinspelningssystem fr automatiskt reglerad
ljudstyrka vid inspelning. En nackdel hos AGC-kretsar r att de
aldrig kan vara tillrckligt snabba vid hastiga nivsprng fr att helt
undvika fr stark ljudniv p inspelningen. andra sidan kan de aldrig
vara tillrckligt lngsamma fr att undvika en upplevelse hos
lyssnaren att ljudstyrkan i inspelningen p ett strande stt
kontinuerligt ker hiss upp och ned.AIFF (Audio Interchange File
Format) = ett okomprimerat ljudformat utvecklat av Apple, en
parallell till det mer frekommande WAV-formatet (se d:o) frn
Microsoftt.AKUSTIK Varje luftfyllt rum kan betraktas som ett
akustiskt svngande system som kan ge resonans vid olika frekvenser.
Orgelpipan r ett tydligt exempel p detta fenomen. Boningsrum och
andra lokaler kan ha resonanser vid ett flertal olika frekvenser. I
mycket sm rum med hrda vggar kan resonanserna bli obehagligt
mrkbara och upplevas som skrlliga medan resonanserna hamnar p lgre
frekvenser ju strre rummet r och upplevs oftast som mindre
besvrande. Vid ringa akustisk dmpning reflekteras ljudet fram och
tillbaka mellan rummets vggar, golv och tak. Nr ljudvgorna trffar
en vgg kommer en del av ljudet att g igenom vggen och fortplantas
till intilliggande rum. En annan del kommer att absorberas av
materialet i vggmaterialet och omvandlas till vrme. Ljudenergin som
terstr kommer att reflekteras ut i lokalen igen och trffar
efterhand ett annat vggavsnitt dr samma sak upprepas. Nr ljudvgen
har reflekterats tillrckligt mnga gnger har den frlorat sin energi
och har slckts ut. Karaktren hos den efterklang som drvid uppsttt r
just det som man kallar rummets, eller salens akustik.AKUSTISK
KORTSLUTNING se baffel.AKUSTISK LINS = en srskilt utformad
anordning framfr ett hgtalarelement, vanligtvis mellanregister-
eller hgtonselement, fr att stadkomma en riktningsspridning av
ljudet.AKUSTISK TERKOPPLING = det tjutande ljud som uppstr d ljud
frn hgtalaren fngas upp av mikrofonen och genom frstrkningen uppstr
s kallad "rundgng", det "rundar".ALAC = Apple Lossless Audio Codec
= ett ljudkomprimeringsformat fr datorer utvecklat av Apple fr
deras Itunes. Lossless r ett alternativ till mp3, men med mindre
frsmring av ljudet. Komprimeringen blir sllan mindre n hlften av
det okomprimerade formatet WAV (se d:o). Losslessfiler har ndelsen
.m4a.ALGORITM inebr en mycket strukturerad form av
datorinstruktioner fr att stadkomma srskilda signalprocesser. Ett
dataprogram r en form av algoritm. Olika slag av
bitreduktionskodningar r andra exempel.ALIASING = s.k. "vikning",
eller "Nyquist-teoremet" (se d:o), d.v.s. den typ av
intermodulation (se d:o) som kan uppst om man i ett digitalt
verfringssystem frsker verfra signaler med hgre frekvens n halva
samplingsfrekvensen. Genom denna effekt kan annars ohrbara
frekvenser och HF-strningar vikas ner i det hrbara omrdet och ge
otrevliga "spktoner". Aliasing var ett vanligt problem i de frsta
CD-spelarna p 1980-talet innan man med versampling (se d:o) kunde
avsevrt frbttra filtertekniken i CD-spelarna.AM se
AmplitudmoduleringAMPERE = enheten fr elektrisk strm. En ampere =
strmmen ver en ledare som totalt har en resistans om ett ohm och
spnningsfallet r ett volt frn den ena nden av ledaren till den
andra. Uppkallad efter den franske fysikern, matematikern och
professorn (1824) Andr Marie Ampre (1775-1836).AMPLIFIER (eng.)
frstrkare.AMPLITUD = maximivrde fr en
vxelstrmssignalAMPLITUDMODULERING (AM) en ldre moduleringsteknik fr
radiosndare dr man lter ljudsignalens styrke- och
frekvensvariationer analogt pverka sndarbrvgens styrka. I
radiomottagare r lng-, mellan- och kortvgsbanden
amplitudmodulerade. Jmfr med Frekvensmodulering (se d:o).ANALOG =
motsvarande = verensstmmande = likartad = jmfrlig. I ljudteknisk
terminologi anvnds ordet fr att beskriva den konventionella teknik
dr vi med hjlp av mikrofoner omvandlar ljudets ondligt varierande
luftvibrationer till signaler som i elektrisk form helt motsvarar,
r i analogi med, luftsvngningarna och deras styrkor och frekvenser.
P samma stt som vxelspnningen frn en mikrofon r analog med
lufttrycksvariationerna hos de ljud som mikrofonen fngade upp r
frhllandet detsamma hos all annan analog ljudteknisk utrustning.
Magnetismen hos ett analogt ljudband varierar analogt med den
elektriska signalen frn mikrofonen. Spren i grammofonskivan terger
mekaniskt samma styrkevariationer som ljudvgorna hade framfr
mikrofonen.Den frmsta orsaken till att vi numera alltmer gr ifrn
den analoga ljudtekniken r svrigheten att inom denna teknik skilja
ut det nskade ljudet och isolera detta frn strsignaler och annat
som kan pverka ljudets renhet och klangfrg. Den analoga
ljudsignalen, med sitt frn brjan oftast oerhrt stora dynamikomfng
och stora frekvensomfng r mycket lttstrt av olika tekniska
omstndigheter. Se ven skordet Digital.ANPASSNING avser oftast
anpassning vad gller impedans, t.ex. fr en mikrofons
impedansanpassning till en ingng p frstrkare / mixerbord.
Mikrofoner frekommer grovt rknat med tv olika slag av impedanser
och man brukar vanligtvis bara skilja mellan hgohmiga mikrofoner
(cirka 50 kohm) och lgohmiga (200 / 600 ohm). Anpassning freligger
om mikrofonens impedans verensstmmer med antingen den ena eller
andra typen av ingng.ANSI = American National Standards Institute.
En amerikansk standardiseringsorganisation, bildad 1918. Faststller
normer fr akustisk apparatur m.m. Kan frvxlas med Microsoft Windows
ANSI code pages, som inte r ngra ANSI-standarder.ANTENN =
strlningselement fr sndning och mottagning av radiosignaler. Fr att
bli effektiv mste antennen bland annat vara utformad och
dimensionerad s att resonans uppns med den radiofrekvens man vill
mottaga/snda.ANTI-ALIASING-FILTER ett lgpassfilter som fregr
AD-omvandlingen fr att frhindra att frekvenser som r hgre n halva
samplingsfrekvensen ska passera. Se aliasing.APERTURE. Dmpning av
hga frekvenser i sample-and-hold-kretsen vid D/A-omvandling fr att
eliminera onskade transientspikar, eller glitchar, som uppstr vid
D/A omvandlarens sample-and-hold-switchar. Kallas ven
de-glitching.ARMSTRONG, Edwin Howard (1899 - 1954), amerikansk
fysiker och en av radioteknikens frgrundsgestalter vid sidan av
Guglielmo Marconi, Heinrich Hertz och James Clerk Maxwell.
Armstrong utvecklade den typ av FM-radio som idag r den nstan
allenardande. De grundlggande principerna fr denna teknik inlmnades
och patentsktes 1933. FM-radio innebr att man lter sndarens
brvgsfrekvens pverkas analogt av ljudsignalens frekvens- och
styrkevariationer. Detta till skillnad mot den ldre AM-tekniken dr
man lter ljudsignalens styrke- och frekvensvariationer analogt
pverka sndarbrvgens styrka. Frdelen med FM-radio, jmfrt med
AM-tekniken, r i frsta hand att strningar lttare kan utslckas p
mottagarsidan med ett renare klarare ljud som resultat.ATC Adaptive
Transform Coding. Ett bitreduktionssystem.ATF Automatic Track
Following. Har till uppgift att automatiskt reglera tracking
(sprfljning) i DAT- och Video-8-spelare.ATRAC - Adaptive Transform
Acoustic Coding. En bitreduceringsalgoritm framstlld fr MiniDisc.
ATRAC har till uppgift att ta bort vissa fr vra ron ohrbara delar i
ljudsignalen. Resultatet efter denna kodning r att endast 1/5 av
den ursprungliga mngden data terstr, och det r detta som r
frutsttningen fr att samma speltid som finns p CD ska kunna rymmas
p den betydligt mindre MD-skivan. ATRAC har sedan introduktionen av
MiniDisc 1992 vidareutvecklats och ftt allt bttre frmga att ge MD
en med CD jmfrbar kvalitet.AUDIO - hela den teknik som relaterar
till ljudvgor som r uppfattbara med det mnskliga hrandet,
vanligtvis specificerat till frekvensomrdet 20Hz till
20kHz.AUDIOLOGI lran om hrseln.AUDIOMETER apparat fr underskning av
hrselfrmgan vid olika tonhjder relativt till olika ljudstyrkor.
Resultatet registreras p ett audiogram.AUDIOVISUELL (AV) = ngot som
hnfr sig till svl syn- som hrselupplevelse. Audiovisuella
hjlpmedel, AV-hjlpmedel anvnds i undervisning fr information
frmedlad med kombination av bild och ljud.AUX, AUXILARY (eng)
extraingng med linjenivknslighet. I sammanhang med mixerbord r AUX
benmning p olika tappningsfunktioner.AVERAGING - medelvrde. En
metod fr hantering av fel i digital verfring. Ett saknat eller
felaktigt sample erstts av medelvrdet hos omgivande
samples.AVMAGNETISERING = en tgrd fr att ta bort s kallad remanens,
en onskad permanent magnetism som kan uppst i bandspelartonhuvuden.
Apparaten kallas ofta ven defluxer.AVSPELNING - uppspelning,
playback av en frut gjord inspelning.AVSPELNINGSFRS = populrt
uttryck fr en typ av distorsion som r vanlig frmst vid
skivavspelning, dr frsande biljud ofta kan uppfattas p starkare
S-ljud och andra starkare diskantljud. Ofta srskilt mrkbart vid
lyssning (i stereo) med hrlurar, d S-ljuden kan upptrda lite
"fladdrande" mellan ljudkanalerna.
B
BAFFEL = en trplatta eller liknande platta dr man genom ett hl
monterar ett hgtalarelement istllet fr att montera hgtalarelementet
i en lda. Baffeln har, liksom hgtalarldor, funktionen att hindra
ljudvgorna frn hgtalarkonens framsida att "smita tillbaka frbi
kanten" till hgtalarkonens baksida, vilket annars skulle gra att
ljudvgorna frn konens respektive sidor skulle motverka varandra,
vilket brukar benmnas "akustisk kortslutning".BALANSERAD ledning.
En effektiv metod fr strningsfri (frmst brumfri) verfring av
signaler mellan ljudapparater. Den r nstan allenardande inom
professionell ljudteknik och har sin frmsta frdel vid
signalverfring p stora avstnd. Principen bygger p anvndning av
skrmad 2-ledarkabel dr den ena ledaren har signal som gr i motfas
(180 grader) till den andra ledaren. Skrmen har i detta fall den
enda uppgiften att vara just allena skrm! Signalen som verfrs finns
allts endast mellan de tv innerledarna i kabeln. Eventuella strflt
som kan omge kabeln p dess vg kommer i frsta hand att pverka de
signalbrande ledarna med lika fas, men eftersom principen bygger p
att nyttosignalen verfrs med motsatt fas i respektive ledare kommer
strningarna att utslckas nr signalen tas emot av det differentiala
balanserade ingngssteget p den apparat som signalen skickas till.
Motsatsen r obalanserad ledning, dr signalen verfrs genom en skrmad
enkelledare, en teknik som r nstan allenardande inom HiFi-tekniken
och fungerar i de flesta fall tillrckligt bra fr verfringar p korta
avstnd (hgst 10 meter).BANDBREDD, det frekvensomrde som ett system
kan verfra utan dmpning under ett specificerat vrde, vanligtvis
normerat till hgst 3dB dmpning.BANDBRUS = brusniv hos ett ljudband
som har spelats in men utan att pfras ngon insignal. Ett
fabriksnytt aldrig inspelat band har i regel ett svagare brus n ett
band inspelat med "tystnad".BANDHASTIGHET = angivelse av
hastigheten som tonbandet lper frbi magnethuvuderna p en
bandspelare. Hastigheterna anges antingen i antal centimeter
respektive tum per sekund och standarden brjar med den hgsta som
endast har frekommit p professionella bandspelare : 76 cm/sek resp
30 tum/sek. Alla vriga hastigheter r stegvisa halveringar nedt,
vilket i sin tur innebr en frdubbling av speltid p samma bandlngd :
38 cm/sek resp 15 tum/sek - 19 cm/sek resp 7 tum/sek - 9,5 cm/sek
resp 3 tum/sek - 4,75 cm/sek resp 1 7/8 tum/sek. ven lgre
bandhastigheter frekommer.BANDMIKROFON, en typ av dynamisk mikrofon
(se d:o). I bandmikrofonen bestr membranet av ett korrugerat
(veckat) band av aluminiumfolie. Genom korrugeringen bildar bandet
sjlvt bde fjdrande upphngning och membran som ltt vibrerar fljsamt
efter ljudvgorna. Dessutom bildar bandet, som r monterat mellan
polerna i ett magnetgap, ven en motsvarighet till talspolen, vars
elektriska svngningar tas upp i var ytternde av aluminiumbandet.
Bandmikrofonen ger i allmnhet mycket fina prestanda men har ofta
visat sig vara en bde mtlig och relativt tung konstruktion i
praktisk anvndning.BANDPASSFILTER, ett filter som lter frekvenser
inom ett utvalt frekvensomrde passera men dmpar frekvenser under
och ver detta frekvensomrde.BASREFLEX, en hgtalarldeprincip med
noggrannt dimensionerad, frekvensavstmd ldvolym, och med en lika
noggrannt dimensionerad och frekvensavstmd basreflexppning (port)
dr hgtalarelementets baktstrlning leds ut p ett stt s att
ljudvgorna frn hgtalarelementets fram- och baksidor samverkar. En
rtt dimensionerad basreflexhgtalare har hgre verkningsgrad och lgre
grnsfrekvens n en sluten hgtalarlda med samma bestyckning av
hgtalarelement.BATTERI innebr att ett flertal likartade enheter
frenas med varandra i samverkan. Noga uttryckt bestr ett batteri
alltid av minst tv seriekopplade celler, men i vardagligt tal
kallar vi oftast ven enstaka celler fr batteri. Batterier har den
grundlggande egenskapen att de kan omvandla en kemisk energi till
en elektrisk energi. Batteriets vsentliga bestndsdelar r anoden,
katoden och elektrolyten. Materialen till dessa bestndsdelar r
valda efter sina frmgor att antingen avge eller attrahera
elektroner, vilket r frutsttningen fr att ngon elektricitet ska
kunna alstras i batteriet. Batterier frekommer som icke laddbara fr
engngsbruk eller som laddbara ackumulatorer. Ackumulatorer har den
egenskapen att de kan mottaga elektrisk energi utifrn och omvandla
och lagra denna som en kemisk energi fr att sedan terigen kunna
omvandla den lagrade kemiska energin till elektrisk energi.BELL,
Alexander Graham (1847-1922) . Skotskfdd amerikan som uppfann
telefonen. Den frsta demonstrationen av elektrisk verfring av
mnskligt tal med hjlp av hans apparatur skedde 1876. Bell uppfann
ven audiometern, ett tidigt hrselhjlpmedel, och han
vidareutvecklade Edisons fonograf.BERR - burst error rate. Anger
hur mnga felaktiga block i fljd en digitalsignal innehller.BIAS =
olika slag av extra tillfrd frspnning fr att bilda en nedre grns,
ett "golv" t den signal som skall verfras. Inom ljudtekniken avses
mestadels den p svenska kallade frmagnetisering som frekommer inom
bandspelartekniken. Bandspelarens inspelningshuvud mste under
inspelning tillfras ett svagt konstant magnetflt. Detta bildas av
att inspelningshuvudet frses med en hgfrekvent (ofta 100kHz) signal
som bildar en brvg utver den ljudsignal som man vill spela in.
Denna bias ger en nollpunkt, ett "golv" eller en "trskelniv", som
mste finnas fr att rtt arbetspunkt ska uppst hos det anvnda
inspelningsbandet. Det r kritiskt hur stor denna frmagnetisering r.
Den krver noggrann injustering - "trimning" - och skiljer sig ngot
mellan olika ljudband. Med fr stark bias fr man t.ex. frsvagad
diskanttergivning men vid fr svag bias uppstr verdriven diskant och
frhjd distorsion.BINAURAL (konsthuvudstereo), ett stt att arrangera
mikrofoner i syfte att efterlikna vra hrselorgans stt att uppleva
riktverkan hos ljud. Tekniken gr ut p att montera in mikrofoner
innanfr vra ytterron, eller vanligare, inuti ett konsthuvud. Vid
lyssning av binauralt gjorda inspelningar r det ndvndigt att
lyssningen sker ver hrlurar. D ger denna teknik ofta en spektakulr
upplevelse av kthet och dimension hos inspelningen. Den binaurala
inspelningstekniken har en frvnansvrt gammal bakgrund. Det var Mr.
Bartlett Jones frn Chicago som redan 1927 anskte om patent fr ett
konsthuvud fr stereoljudinspelning. Se Stereo.BINR. Ett frhllande
dr det endast finns tv motsatta storlekar, tv lgen, p ett vrde. I
det binra rknesystemet finns bara tv baser representerade med
antingen en etta eller en nolla. Jmfr detta med det decimala
talsystemet, dr basen r tio (ental, tiotal, hundratal o.s.v.).BIT -
frkortning fr BInary digiT. Den minsta mngden av en digital
information. En bit kan representera endast tv lgen fr denna
information, nrvaro eller frnvaro, till eller frn, hg eller lg -
eller som det oftast uttrycks, en etta eller nolla.BITSTREAM - s.k.
en-bitsteknik. Varje sample motsvaras av den tid det tar att ladda
upp och ladda ur en knd kapacitans ver en knd resistans. En
frenklad och relativt billig teknik fr D/A-omvandling. Kallas ven
pulsdensitetsteknik eller Delta/Zigma-omvandling.BLER - block error
rate. Anger antalet felaktiga block per sekund hos en digital
signal.BLOCK - digitala ljuddata grupperas i block fr verfring
eller lagring.BNC en typ av standardiserad koaxialkontakt med tv
versioner anpassade antingen fr 50 eller 75 ohms impedans.
Kontakttypen r uppkallad efter mannen som ursprungligen
konstruerade densamma BNC = Baby Neill Concelman.BPM = (eng.) Beats
Per Minute / taktslag per minut i musik.BRR Bit Rate Reduction.
Bitreducering.BRUM entonig lgfrekvensstrning, vanligtvis hrrrande
frn ntfrekvensen 50Hz eller frn vertoner till denna frekvens. Orsak
till brum finns ofta i felaktiga signalsladdar.BRUS signalstrning
med odefinierbar frekvens, oftast ett vsande strljud.BRUSFORMNING -
(eng. dithering / noise shaping). En teknik dr man kan minska
distorsionen p svaga signaler genom att avsiktligt lgga till brus
till signalen, ofta mycket noga avvgt brus vad gller
frekvensspektra och styrka. Se ven versampling.BYPASS en anordning
som gr att man kan koppla signalen frbi, inte igenom, en enhet.
Ofta frekommer en bypass-omkopplare vid t.ex. filter,
bas/diskantreglage, fr att koppla signalen s att den inte pverkas
av dessa filter.BYTE - en grupp av tta bit (word) som tillsammans
bildar en digital information.
C
CARDIOID, se karaktristik.CAV Constant Angular Velocity. En disk
vars rotationshastighet (varvtal) r konstant. Gller fr hrddiskar,
disketter och grammofoner. Jmfr med motsatsen; CLV - se dito.CCD =
en speciell typ av transistorer som r ljusknsliga. Varje transistor
motsvarar en bildpunkt. Nr ljuset faller in p CCD:n genom linsen
pverkas transistorerna olika beroende p ljuset. Signalen, som r
analog, gr sedan vidare till en ADC (Analog to Digital Converter)
som omvandlar signalen binrt till ettor och nollor. Processen
benmns "kvantifierande", allts att varje ljuspuls fr ett
matematiskt vrde. Slutligen gr signalen vidare till en DSP (Digital
Signal Processor), som konverterar vrdena frn ADC:n till en bild.
Hur bra bildkvalitn blir beror till stor del p de hr kretsarna; hur
mnga transistorer CCD:n r uppbyggd av och hur mnga CCD:er som
samarbetar, hur snabb ADC:n r och hur avancerad DSP:n r.CCIR =
tonkorrigeringskurva fr bandspelare. Identisk med IEC-kurvan.
Standardiseringsorganisationen CCIR = Comit Consultatif
International des Radiocommunications (fra) - Consultative
Committee International Radio (eng.). En avdelning inom den
Internationella Teleunionen (ITU) vars uppgift r att ta fram
regelverk och standarder som rr verfring av radiosignaler, med
termen "radio" i dess vidaste betydelse ven fr omrdena television
och telefoni. CCIR har hgkvarter i Geneve, Schweiz.CD = Compact
Disc. Inregistrerat varumrke fr det r 1982 av Sony och Philips i
samarbete framtagna optiska systemet fr skivor. Att det blev ett
samarbete mellan dessa i andra sammanhang konkurrerande varumrken
var ingen tillfllighet. Sony hade ett stort frsprng nr det gllde
know-how om digitalljud. Philips sin sida hade lng erfarenhet av
optisk lagring och lsning p skiva frn sitt dtida LaserVision-system
(fr video). Kostnaderna att forska fram CD-systemet sgs ha uppgtt
till cirka 16 miljarder SEK. CD-skivans popularitet fick dock en
trg start och det var frst r 1987 som CD-spelarna ndde ett
genombrott. Det ret sldes nmligen samma antal CD-spelare som
antalet skivspelare fr vinyl. Vid fabrikationen av skivan
formsprutas den smlta polykarbonatplasten med hgt tryck mot en
stamper, en nickelmatris. Plasten kyls av och resultatet r en skiva
som p sin ena sida har det frn stampern ingjutna spret av pits
(gropar) som r sjlva inspelningen. Spret har mikroskopiska
egenskaper - det tgr cirka en halv miljon pits fr att beskriva en
sekunds musik - ett mnskligt hrstr som ligger lngs med
sprriktningen p skivan r s tjockt att det tcker 30 spr p CD-skivan.
Varianter p CD-skiva finns i form av CD-I (Interactive,
multimedia), CD-R (Recordable - inspelningsbar men ej raderbar),
CD-RW (Re-Writable - inspelningsbar och raderbar), CD-V (Video fr
video och CD-ljud enligt MPEG-1), CD-ROM (Reed Only Memory fr
datalagring).Inom CD-tekniken frekommer ett flertal olika
standarder specificerade av Philips i en serie bcker dr namnen p de
olika standarderna anspelar p frgen p bckernas prmar. Red book r
den vanligaste CD-standarden fr vanliga audioinspelningar, benmnd
CD-DA. Orange book avser standard fr inspelbara CD-skivor (CD-R) fr
ljudinspelning, bilder (Photo-CD) eller datalagring. Yellow book r
standard fr CD-ROM fr lagring av datainformation av olika slag.
Bcker, stillbilder och ven rrliga bilder med enklare ljud. Green
book r standard fr interaktiv CD fr rrliga bilder och spel. Se ven
DVD.CDS = Cinema Digital Sound. Digitalt ljud fr biograffilm, dr
ljudet lagras som en optisk kod direkt p filmremsan.CIRC = Cross
Interleaved Reed-Solomon Code. Standardiserad
felkorrigeringsalgoritm i CD, DAT och MD.CLOCK - se word clock.CLV
Constant linear Velocity. En disk som varierar sin
rotationshastighet fr att uppn konstant sprhastighet. Oavsett var p
skivan avlsning / inregistrering sker s r sprhastigheten densamma.
Anvnds i CD och MD-systemen. Jmfr med motsatsen; CAV se dito.CMRR,
se Common Mode Rejection Rate.COAXIAL kabel, se koaxialkabel.COMMON
MODE REJECTION RATE (CMRR), anger i antal dB frmgan hos en
ingngsfrstrkare eller utgngsfrstrkare i ett balanserat
signalverfringssystem att utslcka signaler (strningar) som har lika
fas i bde hot respektive cold ledare. Se Balanserad
ledning.CONSUMER synonym beteckning fr det av Philips och Sony i
samarbete utvecklade interface-formatet S/PDIF (se d:o)CROSS TALK,
verhrning av audioinformation frn nra angrnsande ljudkanaler p
grund av bristande kanalseparation, se d:o.CUE, medhrning fr
avlyssning p bandspelare under snabbspolning fr att lttare hitta
mellan olika avsnitt i ett inspelat band. I mixerbord frekommer
uttrycket cue som anger frlyssning fr kontroll av inkommande ljud i
en kanal utan att dra upp dess regel. Ett annat uttryck fr samma
sak r Foldback.CURIE-punkten r benmningen fr den temperaturpunkt,
cirka 180 C, vid vilken ferromagnetiska material frlorar sin
spontana magnetiska polarisering. Efter nedkylning kommer det
ferromagnetiska materialet att permanent behlla det magnetiska
status som fanns nr temperaturen lg vid Curie-punkten. Detta status
kan drefter endast frndras om kombinationen av hetta (180 C ) och
magnetism freligger. r en frutsttning fr hela den teknik som rr
inspelning p Magneto-Optiska (MO) och MD-skivor. Uppkallad efter
den polsk-franske kemisten, fysikern och professorn vid Sorbonne
(1909) och nobelpristagaren i fysik (1903) och nobelpristagaren i
kemi (1911) - Marie Curie (1867-1934). Hon var upptckare av tv
grundmnen, radium och polonium.
D
D/A (ven DA, DAC) Digital till analog omvandling - den sista
lnken i en digital kedja av signalverfring. En DA-omvandlare
konverterar den serie av digitala binra siffervrden som
representerar den analoga signalens stndiga spnningsvxlingar vid
varje samplingsintervall, bestmd av den valda
samplingsfrekvensen.DAB (Digital Audio Broadcasting). Digital
ljudradio med nstintill CD-kvalitet. NRSC (National Radio Systems
Committee) anser att detta ska bli framtidens digitala
rundradiosystem. Den strsta skillnaden jmfrt med vanlig analog
FM-radio, dr varje programkanal snds p egen sndarfrekvens, r att
man i DAB kan snda ett flertal programkanaler i en s kallad
ensemble ver ett knippe frekvenser. Man anvnder en
bitreduceringsalgoritm kallad Coded Orthogonal Frequency Division
Multiplex, som reducerar datamngden till cirka en femtedel, 80%.
Datastrmmen som snds ut frdelas ver ett antal brvgor tillsammans
med en felrttande kod vilket slutligen resulterar i en signal med
stor strtlighet. Frutom sjlva programljudet kan ocks annan
intressant information sndas med DAB ssom text, grafik eller till
och med rrlig videoinformation. I en DAB-ensemble ingr ven en
gemensam meddelandekanal fr t.ex. trafikinformation. Denna
informationskanal kan lyssnaren sjlv vlja att aktivera eller
avaktivera.DAC se D/ADAT (Digital Audio Tape). Digital
kassettbandspelare fr en speciell typ av bandkassetter som
innehller ett 3,81 mm brett band av metal-typ. Standarden
faststlldes i augusti 1986 av EIAJ (se d:o) och bygger bland annat
p att tonhuvudena sitter p en roterande trumma, 30mm diameter med
varvtalet 2000 RPM och att bandet transporteras frbi dessa huvuden
med den mycket lngsamma hastigheten av 8,15mm/sekund. Genom den
mekaniska uppbyggnaden lnar DAT-spelaren ider frn
videobandspelarnas vrld, fast i miniatyriserad form. Nr det gller
signalhantering s r slktskapet med CD-spelarna
tydlig.DATAKOMPRESSION, se kompressiondB / deciBel mttenhet
uppkallad efter upphovsmannen Alexander Graham Bell. Vrt hrselsinne
bestr till det yttre av vra ron, men nnu viktigare r de processer
som sker inne i vr hjrna fr att sortera och bearbeta de signaler
som kommer frn vra ron. Det svagaste ljud ett friskt ra kan
uppfatta vid det som kallas hrseltrskeln har en styrka av en
tjugo-milliontedel av en Pa (20 Pa), vilket r ungefr en 5 000 000
000-del av de normala ljudstyrkor vi omges av till vardags.
Tryckfrndringen vid hrseltrskeln r faktiskt s liten att nr den
stadkommer en inbuktning av vr trumhinna motsvarar denna rrelse
diametern av en vtemolekyl.Om vi skulle mta ljud i enheten Pascal
skulle vi f otympligt stora tal att handskas med. Drfr anvnder vi
en helt annan skala - deciBel eller dB-skalan. Denna verensstmmer
bttre med den mnskliga hrselns stt att reagera logaritmiskt p
ljudstyrkefrndringar. deciBel i sig r inget fast vrde ssom t.ex
volt eller ampere. Med dB anges enbart hur ett uppmtt vrde frhller
sig i jmfrelse med en standardiserad referensniv. Mnga olika slag
av sdana referensniver finns. Hr fljer ngra:dBA, akustisk ljudniv
med referensen satt vid vad som brukar kallas hrseltrskeln, allts
det svagaste ljud en mnniska normalt kan uppfatta, dr 0 dBA
motsvarar 20 Pa. Referensen dBA r framfrallt mycket vanlig vid
bullermtningar.dBf, anger antenningngsknslighet fr en
radiomottagare.dBFS, anger antal deciBel i frhllande till digital
absolut toppniv dr 0 dBFS r full utstyrning (alla bitar=1).dBm,
absolut effektniv med referensen 0dBm=1milliwatt ver 600 Ohms last.
Under denna frutsttning motsvarar 0 dBm spnningsvrdet 0,775V.dBr,
relativ effektniv relativt till en annan punkt i en verfringskedja.
Frekommer i sammanhang dr man vill jmfra tv olika signalniver med
varandra.dBspl (spl = sound pressure level), motsvarar dBA.dBu,
absolut spnningsniv med referensen 0 dBu = 0,775 V. Liknar
referensen dBm, men till skillnad mot dBm frutstts hr inget
betrffande impedansen, lasten. Detta r den oftast frekommande
referensen vid mtningar inom professionell ljudteknik.dBV, absolut
spnningsniv med referensen 0 dBV=1 Volt. Frekommer som referens
endast inom konsument-HiFi.dBW, absolut effektniv med referensen 0
dBW=1 Watt.dBW/m, anger en hgtalares knslighet. Anger ljudtryck i
dB per watt inmatad elektrisk effekt, mtt p 1 meters avstnd framfr
hgtalaren.dBx, varumrke fr ett analogt brusreducerings-system.DB-9.
Ett 9-poligt kontaktdon, ven kallad 9-polig D-sub, som vanligtvis
anvnds fr RS-232 seriell verfring, eller fr RS 422 seriell
dataverfring.DB-25. Ett 25-poligt kontaktdon, ven kallad 25-polig
D-sub, som vanligtvis anvnds fr RS-232 seriell verfring.DC = Direct
Current, engelsk benmning fr likstrm. Se (motsatsen): AC.DCC
(Digital Compact Cassette) utvecklades och introducerades i
samarbete mellan hollndska Philips och japanska Matsushita 1991,
och var tnkt att bli den naturliga eftertrdaren till den vanliga
analoga ljudkassetten, ursprungligen skapad och introducerad av
Philips 1963. DCC var lnge en hrd konkurrent till MD-systemet och
ansgs i de tidigaste ren ha en bttre ljudkvalitet n dtida MD. I den
massiva reklamsatsningen frn Philips framhlls kompatibliteten med
de vanliga kassetterna eftersom DCC-spelarna kunde spela upp
inspelningar frn sdana ocks. Detta sades vara en frdel, inte minst
jmfrt med MD, men d DCC inte kunde gra inspelningar analogt p den
gamla typen av kassett s var kompatibliteten av alltfr tveksamt
vrde. DCC hade, till skillnad mot t.ex. DAT stationrt tonhuvud.
Till skillnad mot MD hade man en bitreduktion om 4:1 i sin
bitreduktionsmetod som kallades PASC (Precision Adaptive Subband
Coding). Matsushita drog sig s smningom ur detta projekt (1995),
och detta, tillsammans med framgngarna fr MiniDisc-systemet, som s
smningom gav samma eller bttre ljudkvalitet, blev ndastten mot DCC.
ven Philips avslutade (1999) alla satsningar p
DCC-systemet.DE-EMFASIS - se pre-emfasis.DE-ESSER, en
frekvensberoende form av dynamiklimiter som med mycket snabb
attacktid begrnsar diskanten d en frinstlld niv hos diskantenergin
i programsignalen verskrids.DEFLUXER se avmagnetisering.DEGLITCHER
en s.k. sample-and-hold-krets i en D/A-omvandlare.
Sample-and-hold-kretsen har till uppgift att lsa av och hlla det
avlsta vrdet stabilt under omvandlarens insvngnings och
utsvngningsfrlopp, vilket annars skulle ge upphov till strningar
(glitch).DELAY, en apparat som har till uppgift att tidsfrdrja
ljudsignalen.DELNINGSFILTER - en enhet som har till uppgift att
dela upp frekvensspektrat i tv eller fler delar fr att avpassa
signalerna fr bashgtalare och hgtalare fr de hgre frekvenserna.
Delningsfilter kan vara aktiva dr frekvenserna delas upp med
elektronisk filterapparatur, eller (oftare) passiva filter dr
delningen sker med hjlp av en kombination av spolar och
kondensatorer.DELNINGSFREKVENS - uppgift om vilka frekvenser som
valts fr uppdelningen i delningsfiltret fr hgtalaresystemet.DIGITAL
ljudteknik innebr att de ursprungliga analoga ljudsignalernas
ondligt varierande vgmnster omvandlas och beskrivs med enbart binra
siffervrden bestende av de tv motsatsfrhllandena - ett eller noll /
svart eller vitt / nrvaro eller frnvaro, eller vad vi nu fredrar
att kalla dessa tv motsatta vrden. Grundprinciperna till det
digitala ljudet faststlldes s tidigt som 1937 av Alec Reeves vid
International Western Electronics i Paris. Redan p den tiden kunde
man teoretiskt se frdelarna hos denna teknik, dr lagringsmediet (
skivan eller bandet ) inte lngre kan frga signalens egenskaper med
avseende p brus, svaj, distorsion, frekvensgng, etc. Genom digital
signalbehandling av de frn brjan analoga signalerna kan man f en
total kontroll och reducera behovet av intrimning och
efterjusteringar hos ljudsystemet. Den valda digitala formen och
dess i frvg definierade ramar ger i fortsttningen full kontroll av
systemets begrnsningar. Den valda samplingsfrekvensen t.ex. har den
avgrande betydelsen fr den vre grnsfrekvensen fr det ljud man ska
kunna verfra. De digitala ordens bitantal och den valda typen av
kvantisering avgr i sin tur grnserna fr hur stora dynamiska frlopp
man vill att systemet ska kunna terge.Alec Reeves grundforskning
var inte praktiskt tillmpbar med de tekniska frutsttningar som stod
till buds p den tiden. Den frsta frutsttningen fr den fortsatta
utvecklingen var tillkomsten av transistorn 1948. Under slutet av
1950-talet inleddes frsk att praktiskt tillmpa digitala
ljudverfringar. I det hr tidiga stadiet handlade det frst och frmst
om att frska dra frdelar ur den digitala tekniken fr att stadkomma
frbttringar p telefontrafiken. Det skulle dock drja en bit in p
1960-talet innan ngra egentliga resultat av frsken kunde ns. Den
digitala ljudtekniken har sedan ftt en avgrande betydelse inom den
moderna telefonkommunikationens vrld, inte minst idag i vra sm
mobiltelefoner som inte hade kunnat stadkommas med den gamla
analogtekniken. nd r det frmst fr dess frdelar i olika
HiFi-sammanhang som vi idag vrdestter det digitala ljudet. Vgen dit
har dock varit mycket lng. I slutet av 1960-talet inledde ett
flertal rundradiobolag, framfrallt japanska NHK och brittiska BBC
med flera att experimentera med PCM-kodad ljudinspelning. De frsta
resultaten nddes hos japanska Denon 1972 i samarbete med NHK. Mot
slutet av 70-talet brjade Sony att marknadsfra sitt PCM1630-system
som innebar att mjligheterna till digital inspelning och hrdvara fr
detta spreds till mnga inspelningsstudior vrlden runt.
Lagringsmedium fr 1630-systemet var U-Matic videokassetter. En
enklare variant p detta system var det av EIAJ standardiserade
PCM-F1-systemet med 14, alternativt 16 bitar och den udda
samplingsfrekvensen 44,056kHz. ven detta system var avsett att
kombineras med videobandspelare som medium. De hr externa
processorerna med sina tillkopplade videobandspelare var dock
mycket obekvma att anvnda fr ljudinspelning men de gav en
ljudkvalitet jmfrbar med den senare tillkomna CD-tekniken.Det
riktigt stora genombrottet fr den digitala ljudtekniken kom frst i
oktober 1982 med Compact Disc, CD. Denna fr sin tid oerhrt
hgteknologiska landvinning hade stadkommits genom samarbete mellan
japanska Sony och hollndska Philips. Genom CD-skivan uppnddes i ett
slag en dittills overtrffad ljudtergivning, frn studiomikrofonen
till hemmastereons hgtalare. Med tillkomsten av CD-skivan har
ansprken p god ljudtergivning hjts. Man anvnder numera ofta uttryck
som "CD-kvalitet" och menar d inte enbart CD-skivan, utan en mycket
hg ljudteknisk standard i strsta allmnhet.DIN - Deutsche Industrie
Norm, avser ett under 60- och 70-talen mycket omfattande
standardiseringsarbete frn Deutsches Institut fr Normung. Inte
minst inom ljudtekniken har det frekommit standardiseringar,
DIN-normer.DIN, p senare tid en frekommande benmning fr Digital
Input digital ingng. Motsatsen r DOUT.DIN UNLOCK ett felmeddelande
som frekommer p displayen vid anvndning av digital ingng (DIN).
Innebr att den digitala ingngen inte mottager ngon signal som den
kan lsa sina PLL-kretsar (Phase Locked Loop) p. Man kan ocks
uttrycka det s, att den inte mottager ngon klocksignal. Normalt
rttar det hela till sig om en lmplig digital signal kopplas till
apparatens ingng.DIOD r den enklaste formen av halvledarkomponent.
Dioden kan beskrivas som en elektrisk ventil, eftersom dess
grundlggande egenskap r att den kan leda strm i endast en riktning
(framriktningen) men blockerar strmmen i den andra riktningen
(sprriktningen) - drav benmningen halvledare (semiconductor). Alla
dioder har den grundegenskapen men de kan framstllas och avpassas
fr att tjna mnga olika syften, som zenerdioder fr
spnningsstabilisering, kapacitansdioder i kanalskningskretsar fr
radio / TV, och dioder fr olika optiska applikationer, som t.ex.
lysdioder. Se ven skorden LED, Laser och Transistor.DISTORSION - en
onskad frndring av signalernas vgformer nr de passerar en
ljudapparat. Distorsion frekommer oftast som s.k. harmonisk
distorsion, ven kallad klirr, som innebr att onskade vertoner, som
inte fanns i den ursprungliga signalen, alstras av ofullkomligheter
i ljudanlggningen. En form av harmonisk distorsion r
intermodulation (IM-distorsion) som avser en form av frvrngning som
uppstr nr tv eller flera toner i kombination med varandra bildar
nya strtoner vars frekvens r summan och/eller skillnaden av de
ursprungliga tonerna i signalen. En srskilt obehaglig form av
harmonisk distorsion r s.k. tredjetonsdistorsion, som avser de
onskade vertoner vars frekvens r 3 gnger hgre n grundtonen hos den
ursprungliga signalen. Ofta anges distorsion som THD; Total
Harmonisk Distorsion, som ger ett summerat vrde av harmonisk
distorsion. Distorsion anges vanligtvis i procentuell storlek i
frhllande till grundtonen, men det frekommer ven att
styrkefrhllandet hos THD+N (THD plus brus) anges i dB. Se ven
klippning.DITHERING, ven kallad brusformning (se d:o).DOLBY -
varumrke fr Dolby Laboratories, England och USA. Fretaget och
namnet r synonymt fr analoga brusreduktionssystem som Dolby A, B,
C, S och SR, som bygger p olika slag av sinnrika frekvensberoende
kompandersystem vars syfte var att minska brus hos analog
bandinspelning. Namnet Dolby frekommer numera ven hos mnga former
av kodningssystem, bland annat fr surroundljud fr film och man har
ven haft en framtrdande roll vid forskningsarbetet bakom
MD-systemets ATRAC. Fretaget grundades 1967 av den amerikanskfdde,
men sedan 1961 i England bosatte, elektronikingenjren Ray M. Dolby,
som ven r bermd fr att ha ingtt i det team av forskningsingenjrer
hos amerikanska Ampex som i det tidiga 1960-talet konstruerade
vrldens frsta fungerande videobandspelare.DOLBY AC-3, en
kodningsteknik fr lagring och verfring av en eller flera kanaler av
ljud.DOLBY DIGITAL, ett digitalt ljudformat som anvnder sig av
Dolby AC-3 fr biografljud, DVD-video och digitala sndningar. En
Dolby Digital datastrm kan ven innehlla information fr hur
konsumentdekodrar ska konfigurera ljudet fr att passa olika
system.DOLBY DIGITAL (AC-3) - system fr bioljud. Kallas ven AC-3.
Signalen lagras digitalt p antingen en DVD- eller LaserDisk-skiva
och innehller sammanlagt sex kanaler: hger och vnster fram, hger
och vnster bak, center samt en srskild kanal fr djupbasen. Den
senare har allts inte fullt frekvensomfng ock kallas drfr i vissa
sammanhang fr en ".1"-kanal. Dolby Digital har formatet 5.1. Det
krvs en dekoder fr att kunna spela upp de sex kanalerna och denna
finns i moderna surroundfrstrkare eller DVD-spelare.DOLBY PRO
LOGIC. ldre analogt bioljudsystem. Ljudspret till filmen innehller
fyra kanaler (hger och vnster fram, center samt bakkanal) som kodas
s att den kan verfras via tv kanaler. De tv kanalerna lagras sedan
p en videokassett eller snds ut via en stereosignal i
TV-utsndningen. Det krvs en Pro-Logic-dekoder fr att omvandla
signalen till de ursprungliga fyra kanalerna, och denna dekoder
finns i alla nyare surroundfrstrkare.DOLBY SURROUND r en
konsumentversion av det analoga Dolby Stereo
multikanalsfilmformatet.Det mjliggr att ett stereospr kan innehlla
fyra kanaler ljudinformation (vnster, center, hger
ochsurround).DOLBY SURROUND PRO LOGIC dekodningsstandard fr Dolby
Surround som terfinns i miljontalshemvideosystem.DOPNING = en
avsiktligt tillfrd orenhet som tillfrs en halvledarkristall. Genom
detta stadkoms en kning av mngden ledande elektroner (N-typ av
halvledare) eller en kning av mngden ledande hl (P-typ av
halvledare). Dopning r av avgrande betydelse fr de egenskaper man
uppnr vid tillverkning av transistorer eller dioder.DOPPLEREFFEKTEN
- en akustisk effekt vi upplever nr en ljudklla befinner sig i
rrelse i hg hastighet s att avstndet antingen minskar, varvid man
fr intryck av att tonhjden kar. Motsatt effekt uppstr nr ljudkllan
avlgsnar sig, d upplevelsen blir att tonhjden minskar. Den
vanligaste upplevelsen av dopplereffekten fr vi nr vi hr sirenerna
frn ett utryckningsfordon i hg hastighet.DROPOUT, korta
signalbortfall, ett vanligt problem frmst vid anvndning av
bandspelare (kan ven frekomma hos CD). Orsakas exempelvis av smuts-
eller dammpartiklar eller dliga bandskarvar eller defekter hos
bandets magnetiska skikt.DSP Digital Sound Processor. En
dataprocessor som specialanpassats fr att utfra olika frndringar
hos en digitaliserad audiosignal. Ett vanligt anvndningsomrde r
t.ex. olika EQ (se D:o)DTRS - Digital Tape Recording System -
varumrke fr det av Tascam utvecklade DA-88, som r ett idag mycket
frekommande digitalt mngkanalinspelningssystem.DTS = Digital
Theatre System. Bioljudsystem med sex (5.1) kanaler och konkurrent
till Dolby Digital (se d:o). Anses som ngot bttre n Dolby Digital
eftersom ljudet lagras med mer information. Endast ett ftal
DVD-skivor finns med DTS-ljud.DVD (Digital Versatile Disc) r ett
skivmedium som bygger p samma teknik som CD-skivan och med skivor
som har samma fysiska mtt som CD-skivan, men som kan lagra upp till
sju gnger strre mngd data n CD. Liksom hos CD-skivan finns icke
inspelbara DVD men ven inspelningsbara fr engngsbrnning (DVD-R,
DVD+R) eller fr upprepad brnning (DVD-RW, DVD+RW).DYNAMIK -
frhllandet mellan den strsta och minsta signal ett ljudsystem kan
terge. Begrnsas av bruset fr svaga signaler och distorsionen fr
starka signaler. Frvxlas ofta med termen signal-brus-frhllande
(eng. S/N, signal-to-noise ratio), vilket avser frhllandet mellan
maximal signal och brus i den verfrda signalen, utan hnsyn till
huruvida det tekniska ljudsystemets fulla potential har utnyttjats.
Bde fr dynamik och fr signal-brus-frhllande anges vrdet i enheten
deciBel.DYNAMISK MIKROFON. En mikrofonprincip som bygger p att en
spole av koppartrd r fastsatt p ett membran. Trdspolen kan rra sig
fritt i ett kraftigt magnetflt och nr membranet utstts fr ljudvgor
kommer detta att rra sig, och drmed kommer ven trdspolen att rra
sig i magnetfltet. Den vxelspnning som d induceras i spolen r en
elektrisk motsvarighet, analogi, till ljudvgorna.DMPFAKTOR kallas
kvoten mellan belastningsimpedansen och en frstrkarutgngs inre
motstnd. Generellt anses en hg dmpfaktor (ver 20) ge frutsttningar
fr god transienttergivning.
E
EBU (European Broadcasting Union). En samorganisation fr
vsteuropeiska rundradio- och televisionsbolag (i fortsttningen
kallade radiofretag), grundad i engelska Torquay i februari 1950
och syftande till att bland annat faststlla olika tekniska
standarder. EBU r vrldens strsta yrkesverksmssiga sammanslutning av
nationella radiofretag med 72 aktiva medlemmar i 52 lnder i Europa,
norra Afrika och Mellanstern. Det europeiska utsndningsomrdet
strcker sig frn vstligaste Europa till och med vstra Ryssland,
Turkiet, Libanon, Jordanien och Israel. Lnderna i Afrika r
Algeriet, Marocko, Tunisien, Libyen och Egypten. Fr anslutning till
EBU mste radiofretagen ven vara anslutna till Internationella
Telekommunikations-Unionen. Frn 1993 skedde ett samgende med OIRT -
den tidigare steuropeiska organisationen fr rundradiofretag. Ett av
de mer spektakulra sammanhangen dr vi knner igen EBU r det sedan
1956 rligen terkommande evenemanget European Song Contest.EDISON,
Thomas Alva (1847-1931) amerikan som uppfann fonografen (1877) och
drmed blev grundare till Det Inspelade Ljudet. Edison r bermd fr
mnga andra uppfinningar, bl.a. gldlampan (1879). Han bidrog till
telegrafins, telefonins och filmteknikens utveckling.EFFEKT =
elektrisk arbetsmngd, eller energi per sekund. Se skord
Watt.EFFEKTIVVRDE, se RMSEFM - Eight to Fourteen Modulation.
Kanalkod fr CD och MD. 8 databitar representeras av 14
kanalbitar.EIA (Electronic Industries Alliance) En organisation som
grundades 1924 och som tillvaratar hemelektronikfabrikanternas
intressen och medverkar vid faststllande av olika tekniska
standarder.EIAJ - Electronics Industries Association of Japan.
Medverkade bland annat till att stta en mycket tidig form av
japansk standard fr digital ljudinspelning dr videoband anvndes som
media under det tidiga 80-talet. Standarden freskrev bland annat 14
bitar (i vissa fall 16 bitar) och en samplingsfrekvens om
44,056kHz.EKO - reflexion av ett ljud. Efterklang och eko r
varianter p samma fenomen. Medan eko innebr distinkta upprepningar
av ett ljud innebr efterklang en mera diffus och kontinuerligt
dmpad terklang av ett ljud. Se ven Akustik. Frutom det naturliga
akustiska ekot frekommer inom ljudproduktion speciella
effektenheter som efterliknar det naturliga ekot eller som kan
stadkomma efterklang av mera artificiellt slag fr att uppn olika
effektfulla klanger.ELECTRETMIKROFON. En mikrofon vars principiella
funktionsstt liknar en kondensatormikrofon (se d:o). Skillnaden
gentemot kondensatormikrofonen r att electretmikrofonen har en
permanent elektrisk laddning (polarisering) som eliminerar behovet
av en externt tillfrd polariseringsspnning. Dock finns, precis som
hos kondensatormikrofonen ven hos electretmikrofonen ett behov av
internt frstrkarsteg, vilket krver att drivspnning tillfrs utifrn
via mikrofonens sladd. Elektretmikrofoner ger i allmnhet mycket god
valuta fr pengarna, de har oftast en mycket rak frekvensgng men r
mer brusiga n kondensatormikrofoner och framfrallt jmfrt med
dynamiska (se d:o) mikrofoner.ELEKTRON r en elementarpartikel med
en negativ laddning (-) vars motsats r positron som har samma
egenskaper som elektronen men motsatt laddning (+). Neutronen har
ingen elektrisk laddning, den r neutral.EQ (equalization) - en
avsiktligt stadkommen ojmnhet i en frekvenskurva fr att ka eller
minska styrkan hos ett eller flera frekvensavsnitt i det hrbara
omrdet. I vissa fall har eq stadkommits fr att bttre tillgodose
olika sikter om hur ljud br lta. Oftast sker detta med hjlp av en
equalizer (se d:o). I andra fall sker eq enligt strikt normerade
frekvenskurvor, ssom vid t.ex pre-emfasis eller motsatsen,
de-emfasis (se Preemfasis).EQUALIZER (EQ), en mer eller mindre
komplicerad form av tonkurve-kontroll. Frn ett enkelt filter till
bas/diskant-kontroll till oktavfilter eller tersfilter. Se grafisk
equalizer, respektive parametrisk equalizer.EXPANSION innebr
motsatsen till kompression (se d:o). Vid expansion frstrks starka
signaler medan svaga signaler dmpas vilket medfr att dynamiken kas.
Expansion utnyttjas ofta i olika former av brusreduceringar och d
alltid i kombination med kompression. I en Dolby typ A, B, C, S och
SR, i DBX, m.fl., lter man signalen i samband med inspelning genomg
en kompression, fr att drefter vid avspelning lta signalen passera
en expansion. Slutresultatet blir att framfrallt bandbruset kommer
att gra sig mindre mrkbart.
F
FADER - ett frn engelskan verfrt uttryck fr mixerbordets
skjutreglar med vilka man manvrerar styrkefrhallandena fr
respektive ljudkanal.FANTOMMATNING (eng. phantom powering). En
metod att distribuera en DC-spnning frn en mikrofonfrstrkares
ingng, via den balanserade mikrofonkabeln fram till mikrofonen.
Anvnd fr att spnningsfrsrja kondensatormikrofoner (se d:o). Den
vanligaste DC-spnningen fr fantom-matning r 48v.FASLGE =
tidsfrhllanden fr vxelstrmmar. Strmmar och spnningar ligger i fas
nr de nr sina maximum- eller minimumlgen samtidigt.FELKORRIGERING
ett stt att frebygga mot fel, d det kan hnda att ngon etta eller
nollatappas bort eller blir av osker valr nr bitstrmmen sparas p
disk eller skickas ivg i en kabel.Drfr lgger man ofta in ngra
kontrollbitar med jmna mellanrum i bitstrmmen. Kontrollbitarna
hjlper uppspelningsprogrammet att upptcka fel p bitstrmmen. Om det
finns tillrckligt mngakontrollbitar s kan de till och med anvndas
fr att reparera och helt terstlla fel i bitstrmmen.FERRIT ett
mycket hrt magnetiskt material som inte har elektrisk
ledningsfrmga. Ferrit anvnds bland annat som material till
transformatorkrnor.FLAC = Free Lossless Audio Codec. Ett digitalt
ljud-fil-format fr bit-komprimerad lagring av ljud, utan att ngon
information gr frlorad.FLETCHER-MUNSON - namnen p de tv forskare
som mtte upp och dokumenterade kurvor fr den tmligen olinjra
frekvensgngen hos det mnskliga hrandet. De pvisade dessutom att
frekvensgngen hos det mnskliga hrandet varierar beroende p ljudets
styrka. rats strsta knslighet ligger vid tonomrdet 3 - 5kHz. Vid
mycket lga frekvenser har vr hrsel betydligt mindre knslighet
vilket medfr att vi frskonas frn mnga ljud som alstras i vr egen
kropp och som vi annars skulle stras av som ett stndigt bullerljud
frn frmst vrt eget hjrta och cirkulationen i vrt blodsystem.FLUTTER
- benmning p mer hastiga dallrande svaj i bandspelare eller
skivspelare.FREKVENS = antal i frhllande till tid hos ett med jmna
mellanrum repeterat skeende. Tonhjd kan anges i frekvens. Ju hgre
frekvensen r desto hgre r ocks tonhjden. Anges i enheten Hertz (Hz)
som i sin tur anger antalet svngningar per sekund. 1 Hz = 1
svngning per sekund, 1kHz (kiloHertz) = ett tusen svngningar per
sekund, 1 MHz (megaHertz) = en miljon svngningar per sekund. Se
Hertz.FREKVENSGNG - en angivelse av hur pass opverkat av
frekvensndringar styrkefrhllandet / verkningsgraden r i en
ljudapparat. Nr styrkefrhllandet r mycket lika ver hela det nskade
frekvensspektrat brukar det kallas "rak"
frekvensgng.FREKVENSMODULERING (FM) = en moduleringsteknik fr
radiosndare dr man lter ljudsignalens styrke- och
frekvensvariationer analogt pverka sndarbrvgens frekvens. Jmfr med
Amplitudmodulering.FREKVENSOMFNG - ocks kallad bandbredd och r en
angivelse av den hgsta och lgsta frekvensen i en signalverfring
eller i en apparat. Vid angivelse av frekvensomfnget mste ocks
anges storleken p hur stor avvikelse som finns i styrkefrhllandet i
den verfrda signalen, oftast en styrkeavvikelse p hgst
3dB.FULLRANGE, en term som r vanlig nr man talar om filter fr
hgtalare. Nr man talar om fullrange menar man vanligen full
bandbredd, vanligen 20Hz - 20 000HzFULL SCALE, se dBFS.FYSIOLOGISK
VOLYMKONTROLL, se Loudness.FRMAGNETISERING - se bias.
G
GAIN - frn engelskan verfrd benmning p en kontroll fr ndring av
signalstyrka.GRAFISK EQUALIZER, en tonkontroll p vilken varje
frekvensband (oftast fast uppdelat i oktaver eller i ters)
representeras med ett vertikalt monterat skjutreglage s att
positionerna fr varje reglage grafiskt ungefrligt visar den erhllna
frekvenskurvan. Se equalizer.GRANULATIONSBRUS, en hrbar frvrngning
av signalen som ett resultat frn kvantiseringsfel. En tgrd mot
granulationsbruset r att tillfra dithering-brus (se d:o).GRUNDTON
kallas frsta och sista (ttonde) tonen i varje tonarts skala, liksom
lgsta tonen i ett ackord. Inom ljudtekniken anses oftast grundtonen
vara frsta deltonen varefter fljer andra, tredje o.s.v. vertonerna.
Se vertoner.
H
HAAS-EFFEKTEN, ven kallad tidsskillnadseffekten, r en av de tv
viktigaste faktorerna fr vr frmga att uppfatta riktningen hos olika
ljud. I de fall ljud nr vrt vnstra och hgra ra precis samtidigt och
med samma ljudsintensitet kommer vi att uppfatta att detta ljud
kommer rakt framifrn. Om vi istllet tidsfrdrjer ljudsignalen som nr
det ena rat men fortfarande med exakt samma ljudstyrka som ljudet
som nr vrt andra ra, kommer vrt hrselsinne att uppfatta det som om
ljudet kommer frn den sida som det frstnmnda rat r vnt t. Se ven
Stereo.HALVLEDARE, material vilkas elektriska ledningsfrmga ligger
mellan den hga hos metaller och den mycket lga hos isolatorer som
glas och keramiska material. Ledningsfrmgan hos halvledare kan
pverkas genom dopning (se dito). Vanliga halvledare i transistorer
och andra elektroniska komponenter r frmst kisel, men tidigare ven
selen och germanium.HARMONIC - engelskans uttryck fr vertoner -
harmonisk.HARMONISK DISTORSION - klirr. Se Distorsion.HARMONIZER -
en effektapparat som ger en tonhjdsfrndrad pverkan. Utsignalen kan
pverkas s att tonhjden p apparatens utgng r en annan n den
ursprungliga.HEADROOM anger den marginal i signalstyrka som man har
valt som en gardering mot pltsliga, alltfr starka, signalniver som
annars skulle medfra klippning (se d:o) i det ljudsystem man
arbetar med.HERTZ (Hz) - enheten fr frekvens, som anger antalet
svngningar per sekund. Br namnet efter den tyske fysikern och
professorn (1889) Heinrich Rudolf Hertz (1857-1894), som var den
frste som praktiskt lyckades stadkomma radiovgor (1888) och som
pvisade att de fljde samma lagar som ljusets vgor ifrga om rtlinjig
utbredning. nd ledde hans experiment inte direkt till ngot
praktiskt nyttjande av radiovgorna. Han betvivlade dessutom sjlv
att de Herzska vgorna, som de kom att kallas, skulle kunna anvndas
fr kommunikation av meddelanden. Detta blev dock mjligt genom andra
forskares, frmst Guglielmo Marconis (se d:o) arbeten. r 1899 sndes
det allra frsta trdlsa morsetelegrammet ver Engelska kanalen, men
detta genombrott fick Hertz sjlv aldrig uppleva eftersom han dog
ung, endast 36 r gammal, p Nyrsdagen 1894.HF frkortning fr
hgfrekvens (eller High Frequency). Anger vanligtvis frekvenser ver
det hrbara omrdet 20kHz.HIGH FIDELITY Hi-Fi - ett begrepp eller i
praktiken en mer reklambetonad term fr klassning av en
ljudanlggnings frmga till naturtrogen tergivning. Mnga frsk har
gjorts fr att faststlla vilka krav som ska stllas p ljudutrustning
fr att high fidelity ska anses vara uppntt. Framfrallt kom de s.k.
DIN-normerna (med beteckningen DIN 45 500) p 1960-talet som redan
frn brjan var avsedda att betraktas som minimumkrav. Dr talades om
ett frekvensomfng p 40-16 000Hz, en dynamik om 50 dB och en
uteffekt om minst 2x6 Watt, bland annat. De hr kraven ansgs redan
nr de var nya som alltfr blygsamma och fick aldrig ngon egentlig
acceptans.HGPASSFILTER, ett filter som lter frekvenser som r hgre n
en specificerad frekvens passera obehindrat medan frekvenser under
denna dmpas.HGSPNNING, frfattningsenligt en elektrisk spnning som
verstiger 250V.HGTALARE och deras funktionsprincip br stora
likheter med mikrofoner. Medan mikrofoner har uppgiften att
omvandla de omgivande luftvibrationernas akustiska energi till
elektrisk energi r funktionen den omvnda fr hgtalaren, dr elektrisk
energi omvandlas tillbaka till akustisk energi. Hgtalare finns av
olika slag med olika funktionsprinciper. Den vanligaste r den
elektrodynamiska hgtalaren. P denna har man ett membran som ofta r
tillverkat av pappers- eller plastmaterial och format svagt
koniskt. P konen sitter monterad en spole av koppartrd (talspolen)
som kan rra sig fritt i ett kraftigt magnetgap. Nr vi matar denna
spole med en vxelstrmsignal kommer spolen att dra hgtalarens
membran fram och tillbaka s att konens mekaniska svngningar r i
analogi med signalens elektriska svngningar. Talspolens impedans
hos en hgtalare r mycket frekvensberoende, eftersom den dels utgr
en elektrisk induktiv krets och dels ett mekaniskt svngande,
fjdrande upphngt, mer eller mindre lttrrligt system. Hgtalarkonen
med sin kopparspole har dessutom en inte alldeles frsumbar tyngd
som inverkar p hgtalarens mjlighet att terge transienter (se d:o)
med det tunga systemets ngot frdrjda reaktion p snabba
insvngningsfrlopp, och drefter en viss over shoot p utsvngningen.
Som om detta inte vore nog, s har den dynamiska hgtalaren en mycket
skral verkningsgrad.Trots alla brister har den dynamiska hgtalaren
hngt med oss, nda frn de frsta radioapparaterna p 1920-30-talen och
in i vra dagar. Mnga frsk har gjorts fr att stadkomma hgtalare med
annan och bttre funktionsprincip. Den bsta hittills r den
elektrostatiska hgtalaren som, bortsett frn den svaga
bastergivningen, har uppvisat mycket goda frdelar, som bttre
transienttergivning kombinerat med en rakare frekvenskurva.
Nackdelarna med de elektrostatiska hgtalarna har varit ett hgt
pris, stor mtlighet fr pverkan frn luftmiljn i rummet, dlig
verkningsgrad och, som sagt, svag bastergivning.Oavsett hgtalarens
funktionsprincip blir de ljudliga resultaten frn dem alltid i hg
grad pverkade av de akustiska egenskaperna i det rum dr hgtalaren
ska st, och ven var i rummet hgtalaren placeras.
I
IC - Integrated Circuit - en miniatyriserad halvledarkrets
stadkommen p en enda kiselbricka.IEC (International
Electrotechnical Commission) En Europeisk organisation med
hgkvarter i Geneve, Schweiz. Har varit drivande i mnga
internationella standardiseringar som bland annat har rrt
ljudtekniken.IMPEDANS - ett mtt p en elektrisk krets eller apparat
och dess egenskap att motst eller anpassa sig till en pfrd
vxelspnning. Impedans r den komplexa summan av resistans och
reaktans och anges med symbolen Z och i vrdet ohm. Impedans r ett
vxelstrmsteknikens motsvarighet till resistans men till skillnad
mot resistans r impedans alltid frekvensberoende och endast
relevant i vxelstrmsteknik. I praktiken handlar impedans om hur
anpassad en induktiv komponent r till den elektriska krets till
vilken den r tnkt att kopplas. En hgtalare t.ex. mste genom sin
impedans vara anpassad till en frstrkares utgng. Om det system som
sammankopplats har dlig impedansanpassning blir resultatet
prestandafrluster, frmst i form av frsmrad verkningsgrad och i vrre
fall i olika slag av frvrngning av signalen.INDUKTANS, benmning fr
en elektrisk komponent och ett mtt p en spoles egenskap att motstta
sig frndringar i en plagd strm. Induktanser anvnds nstan
uteslutande inom vxelstrmsteknik, men fr att enklast beskriva
effekten av en induktans brjar vi med likstrmmen. Likstrm kan utan
hinder passera en induktans eftersom induktansspolen som mest kan
utgra en relativt lgohmig resistans fr likstrmmen. Likstrm som
passerar en induktansspole kommer dremot att ge upphov till ett
magnetflt som ltt kan konstateras om man hller induktansspolen i
nrheten av en kompassnl. Lter man istllet en vxelstrm passera
induktansspolen mste det alstrade magnetfltet hela tiden vxla
riktning i samma takt som vxelstrmmen vxlar riktning. Magnetfltet
kommer d att strva efter att motverka strmvxlingarna. Ju kraftigare
magnetflt som alstras i spolen desto starkare motverkas vxelstrmmen
och denna motverkande effekt kommer dessutom att ka ju hgre
frekvens vxelstrmmen fr. Det r just denna egenhet som utnyttjas hos
induktanser. De frekommer i form av drosslar eller spolar i
svngningskretsar och resonanskretsar fr att selektera fram eller
dmpa vissa frekvenser. De betecknas med symbolen L, och vrdet p
induktanser anges i enheten Henry (H). Hos induktanser r ven
Q-vrdet - ocks kallat godhetstalet - av intresse. Se ven
Q-vrde.INTERFACE - grnssnitt. Enhet som ansluts fr att bilda vergng
mellan tv olika system s att dessa ska kunna tolka varandras
programsprk.INTERLEAVE - infoga. Ingr som ett led i felkorrektionen
i t.ex. CD-, DAT- och MD-tekniken, dr man frflyttar och blandar de
enskilda digitala bitarna i ett flertal digitala ord med varandra s
att de sprids tidsmssigt. Genom denna metod kommer drop-outs
(signalbortfall) eller strningar att frdelas i betydligt mindre
portioner ver ett betydligt strre antal ord och p s vis lttare och
rttare kunna korrigeras.INTERMODULATION - IM-distorsion. Se
Distorsion.INTERPOLERING - berkning. Ingr i felkorrektionssystem i
t.ex CD-, DAT- och MD-tekniken som en metod att terskapa felaktiga
eller frlorade data.ISO (International Standards Organization)
Grundades 1947 i Geneve, Schweiz och har medlemmar frn ver 90
lnder. ISO r aktiv och stder framtagande av internationella
standarder. Iso har vi ven frn det grekiska ordet "isos", som
betyder "lika". Drav frekommer uttryck ssom isobar (lika tryck),
isometrisk (lika lngd), o.s.v.
J
JITTER r en benmning fr tidsfluktuationer hos en signal. Inom
digital signalverfring kan sdana tidsfluktuationer uppst t.ex.
genom att s.k. stende vgor i kabeln resulterar i lptidsfel och gr
signalen diffus. Sdan diffusion kan resultera i svrigheter att
exakt tidsbestmma pulsernas flanker, allts vergngarna frn hg till
lg och vice v(sa. Dessa flanker och deras inbrdes tidsfrhllanden
har avgrande betydelse fr att D/A-omvandlingen ska kunna ske
korrekt. I praktisk anvndning av DAT, CD eller MD elimineras
jitterproblem genom att klockfrekvensen i signalen efter
kabelverfring alltid terskapas i PLL-kretsar och buffertminnen
(RAM) och efter buffertminnet klockas ut med frekvensen frn en
kvartslst klockfrekvens. Skulle s stora jitterfel uppst att dessa
kretsar inte kan eliminera dem s innebr det att de verhuvudtaget
inte heller kan lsa in sig p den inkommande klockfrekvensen vilket
resulterar i att muting intrder.
K
KANALSEPARATION (eng cross talk) anger i antal dB hur vl
separerade och fria frn verhrning ljudkanalerna r.KARAKTRISTIK
beskriver hur knslig en mikrofon r fr ljud rakt framifrn och hur
mycket som ljud frn andra riktningar undertrycks. De vanligaste
karaktristikerna r kula = klotformad = omnidirectional = lika
knslig fr ljud oavsett riktning, njure = cardioid = knsligast fr
ljud som kommer rakt framifrn, super-cardioid r en nnu mer riktad
mikrofon och shot gun-mikrofoner fngar upp ljud p avstnd och anvnds
framfrallt fr TV- och filmljud, och tta = lika knslig fr ljud som
kommer framifrn eller bakifrn. Se ven Proximity.KLIPPNING (eng.
clipping) en onskad effekt som ns i de fall man frsker verfra
signaler med hgre amplitud, styrka, n ljudsystemet r avpassat fr.
Vid grafisk presentation, t.ex. med hjlp av ett oscilloscop, kan
man se att vgformernas toppar blivit tillplattade eller avklippta.
Drav namnet.KOAXIAL-kabel. En kabel speciellt anpassad fr att
verfra hgfrekvenssignaler. Kabeln bestr fysiskt av en central
enkelledare omgiven av ett tjockare lager av isolation, tckt med en
relativt tt skrmstrumpa. Skrmen skyddar innerledaren mot
elektromagnetiska hgfrekvensstrningar men ger vid lgfrekvens endast
skydd mot statiska strflt. Koaxialkablar knnetecknas av att man vid
tillverkningen, genom att vlja kabelns dimensioner fr innerledare
respektive skrm och tillverkningsmaterial fr den isolation som
finns mellan dessa ledare, har uppntt en definierad
hgfrekvensimpedans, till skillnad mot vanlig enkel skrmad sladd dr
impedansen r mer diffus och av liten betydelse. Mest frekommande
impedanser hos koaxialkablar r 50 eller 75 ohm.KOLKORNSMIKROFON,
den enklaste formen av mikrofon. Bestr av en burk fylld med
kolpulver vilken har frslutits med ett membran. Nr membranet utstts
fr ljudvgor kommer membranet i sin tur att utstta kolpulvret fr ett
varierande mekaniskt tryck. Kolkornens sammanlagda resistans kommer
drvid att variera analogt med ljudvgorna. Denna typ av mikrofon
hade stor betydelse i forna dagars telefonapparater men r numera
frpassad till musernas vrld.KOMPATIBEL (lat.) = utvxelbar, fljsam,
anpassningsbar till en standard.KOMPRESSION frekommer i olika
tekniska former. Den mest traditionella formen av kompression r
dynamisk kompression, dr det dynamiska omfnget reduceras s att de
frn brjan svaga ljudsignalerna frstrks samtidigt som starka
signaler dmpas. Vanlig framfrallt som effektapparat i
radiosammanhang, dr man vill stadkomma ett "ttare" sound. Dynamisk
kompression kan i mildare omfattning ven vara anvndbar i mer serisa
sammanhang - en konsert med symfoniorkester kan t.ex. ha en
akustisk dynamik p ver 100dB! Det r i de flesta fall praktiskt helt
otnkbart att terge hela detta stora dynamikomfng i ett vanligt
bostadsrum. Se ven expansion.En helt annan typ av kompression r den
data-kompression som anvnds i ATRAC-systemet i MD-spelare och i
MP3-spelare. Dessa former av kompression frndrar inte det dynamiska
omfnget utan r datatekniska algoritmer dr man p ett mycket
intelligent stt utnyttjar vissa av vrt hrselsinnes bristande frmgor
fr att minska mngden av databitar fr att beskriva
ljudet.KONDENSATOR - en passiv elektrisk komponent som utmrker sig
genom sin kapacitans; sin frmga att lagra elektriska laddningar. En
kondensator bestr principiellt av tv metallplattor, ofta i
praktiken i form av metalliserade folier som r tskilda av
mellanliggande isolerande material (dielektrikum), ofta i form av
olika slags plastfolier. Genom denna isolering kan inte likstrm
passera men vxelstrm kan passera mellan metallskikten genom att den
mellan skikten uppstende elektriska laddningen kommer att pendla
mellan dessa. Det finns en betydelsefull relation mellan
vxelstrmmens frekvens och kondensatorns kapacitans; ju hgre
frekvensen r, desto mindre kapacitans krvs fr att en viss mngd
energi ska kunna passera genom kondensatorn. Kapacitans anges i
enheten Farad, uppkallad efter den engelske fysikern och professorn
(1827) Michael Faraday (1791 - 1867).KONDENSATORMIKROFON. En
mikrofonkonstruktion dr principen bygger p att ett elektriskt
ledande membran r monterat mycket nra men elektriskt isolerat
framfr en metallplatta. Nr membranet utstts fr ljudtryck kommer det
att vibrera i takt med ljudvibrationerna och drmed kommer ven den
kondensator som bildas av membranet och den bakomvarande
metallplattan, att f en till ljudvibrationerna analogt varierande
kapacitans. Fr att utvinna ngon elektrisk signal ur denna
konstruktion mste man ven pfra en elektrisk laddning (polarisering)
mellan membran och metallplatta. Fr att kondensatormikrofoner ska
kunna anvndas praktiskt mste de ven ha ett enkelt frstrkarsteg
inbyggt i mikrofonkapselns omedelbara nrhet fr impedans-anpassning.
Fr polariseringen, och fr drivning av detta frstrkarsteg, r det
ndvndigt med extern strmfrsrjning till kondensatormikrofoner. Se
ven elektretmikrofon.
KOPIERINGSEFFEKT - en effekt som onskat uppstr hos magnertband
vid lngvarig lagring, d det magnetiska mnster som ljudinspelningen
bestr av smittar av sig till de nrmast intilliggande bandvarven i
bandspolen. Resultatet kan hras genom att starkare ljudutbrott
ibland kan uppfattas i inspelningen redan innan de egentligen
skulle kommit i inspelningen.KULA, se karaktristik.KVANTISERING -
en process i samband med AD-omvandlingen dr man efter samplingen
(se d:o) avrundar de samplade analoga signalvrdenas niver till
vissa frutbestmda fasta nivlgen eller fack. Ju fler antal
kvantiseringsniver desto strre precision kan signalernas nivlgen
terges med. Nackdelen med ett stort antal kvantiseringsniver r att
mngden data som ska verfras ocks kas. Hur stort antal dessa niver
har bestms av storleken p det binra ordet, d.v.s. antalet bitar fr
varje sampel. Vid kvantisering med 16 bitar r antalet niver 65536
och det teoretiska signal/brusfrthllandet 96dB.
K
KANALSEPARATION (eng cross talk) anger i antal dB hur vl
separerade och fria frn verhrning ljudkanalerna r.KARAKTRISTIK
beskriver hur knslig en mikrofon r fr ljud rakt framifrn och hur
mycket som ljud frn andra riktningar undertrycks. De vanligaste
karaktristikerna r kula = klotformad = omnidirectional = lika
knslig fr ljud oavsett riktning, njure = cardioid = knsligast fr
ljud som kommer rakt framifrn, super-cardioid r en nnu mer riktad
mikrofon och shot gun-mikrofoner fngar upp ljud p avstnd och anvnds
framfrallt fr TV- och filmljud, och tta = lika knslig fr ljud som
kommer framifrn eller bakifrn. Se ven Proximity.KLIPPNING (eng.
clipping) en onskad effekt som ns i de fall man frsker verfra
signaler med hgre amplitud, styrka, n ljudsystemet r avpassat fr.
Vid grafisk presentation, t.ex. med hjlp av ett oscilloscop, kan
man se att vgformernas toppar blivit tillplattade eller avklippta.
Drav namnet.KOAXIAL-kabel. En kabel speciellt anpassad fr att
verfra hgfrekvenssignaler. Kabeln bestr fysiskt av en central
enkelledare omgiven av ett tjockare lager av isolation, tckt med en
relativt tt skrmstrumpa. Skrmen skyddar innerledaren mot
elektromagnetiska hgfrekvensstrningar men ger vid lgfrekvens endast
skydd mot statiska strflt. Koaxialkablar knnetecknas av att man vid
tillverkningen, genom att vlja kabelns dimensioner fr innerledare
respektive skrm och tillverkningsmaterial fr den isolation som
finns mellan dessa ledare, har uppntt en definierad
hgfrekvensimpedans, till skillnad mot vanlig enkel skrmad sladd dr
impedansen r mer diffus och av liten betydelse. Mest frekommande
impedanser hos koaxialkablar r 50 eller 75 ohm.KOLKORNSMIKROFON,
den enklaste formen av mikrofon. Bestr av en burk fylld med
kolpulver vilken har frslutits med ett membran. Nr membranet utstts
fr ljudvgor kommer membranet i sin tur att utstta kolpulvret fr ett
varierande mekaniskt tryck. Kolkornens sammanlagda resistans kommer
drvid att variera analogt med ljudvgorna. Denna typ av mikrofon
hade stor betydelse i forna dagars telefonapparater men r numera
frpassad till musernas vrld.KOMPATIBEL (lat.) = utvxelbar, fljsam,
anpassningsbar till en standard.KOMPRESSION frekommer i olika
tekniska former. Den mest traditionella formen av kompression r
dynamisk kompression, dr det dynamiska omfnget reduceras s att de
frn brjan svaga ljudsignalerna frstrks samtidigt som starka
signaler dmpas. Vanlig framfrallt som effektapparat i
radiosammanhang, dr man vill stadkomma ett "ttare" sound. Dynamisk
kompression kan i mildare omfattning ven vara anvndbar i mer serisa
sammanhang - en konsert med symfoniorkester kan t.ex. ha en
akustisk dynamik p ver 100dB! Det r i de flesta fall praktiskt helt
otnkbart att terge hela detta stora dynamikomfng i ett vanligt
bostadsrum. Se ven expansion.En helt annan typ av kompression r den
data-kompression som anvnds i ATRAC-systemet i MD-spelare och i
MP3-spelare. Dessa former av kompression frndrar inte det dynamiska
omfnget utan r datatekniska algoritmer dr man p ett mycket
intelligent stt utnyttjar vissa av vrt hrselsinnes bristande frmgor
fr att minska mngden av databitar fr att beskriva
ljudet.KONDENSATOR - en passiv elektrisk komponent som utmrker sig
genom sin kapacitans; sin frmga att lagra elektriska laddningar. En
kondensator bestr principiellt av tv metallplattor, ofta i
praktiken i form av metalliserade folier som r tskilda av
mellanliggande isolerande material (dielektrikum), ofta i form av
olika slags plastfolier. Genom denna isolering kan inte likstrm
passera men vxelstrm kan passera mellan metallskikten genom att den
mellan skikten uppstende elektriska laddningen kommer att pendla
mellan dessa. Det finns en betydelsefull relation mellan
vxelstrmmens frekvens och kondensatorns kapacitans; ju hgre
frekvensen r, desto mindre kapacitans krvs fr att en viss mngd
energi ska kunna passera genom kondensatorn. Kapacitans anges i
enheten Farad, uppkallad efter den engelske fysikern och professorn
(1827) Michael Faraday (1791 - 1867).KONDENSATORMIKROFON. En
mikrofonkonstruktion dr principen bygger p att ett elektriskt
ledande membran r monterat mycket nra men elektriskt isolerat
framfr en metallplatta. Nr membranet utstts fr ljudtryck kommer det
att vibrera i takt med ljudvibrationerna och drmed kommer ven den
kondensator som bildas av membranet och den bakomvarande
metallplattan, att f en till ljudvibrationerna analogt varierande
kapacitans. Fr att utvinna ngon elektrisk signal ur denna
konstruktion mste man ven pfra en elektrisk laddning (polarisering)
mellan membran och metallplatta. Fr att kondensatormikrofoner ska
kunna anvndas praktiskt mste de ven ha ett enkelt frstrkarsteg
inbyggt i mikrofonkapselns omedelbara nrhet fr impedans-anpassning.
Fr polariseringen, och fr drivning av detta frstrkarsteg, r det
ndvndigt med extern strmfrsrjning till kondensatormikrofoner. Se
ven elektretmikrofon.KOPIERINGSEFFEKT - en effekt som onskat uppstr
hos magnertband vid lngvarig lagring, d det magnetiska mnster som
ljudinspelningen bestr av smittar av sig till de nrmast
intilliggande bandvarven i bandspolen. Resultatet kan hras genom
att starkare ljudutbrott ibland kan uppfattas i inspelningen redan
innan de egentligen skulle kommit i inspelningen.KULA, se
karaktristik.KVANTISERING - en process i samband med
AD-omvandlingen dr man efter samplingen (se d:o) avrundar de
samplade analoga signalvrdenas niver till vissa frutbestmda fasta
nivlgen eller fack. Ju fler antal kvantiseringsniver desto strre
precision kan signalernas nivlgen terges med. Nackdelen med ett
stort antal kvantiseringsniver r att mngden data som ska verfras
ocks kas. Hur stort antal dessa niver har bestms av storleken p det
binra ordet, d.v.s. antalet bitar fr varje sampel. Vid kvantisering
med 16 bitar r antalet niver 65536 och det teoretiska
signal/brusfrthllandet 96dB.
L
LASER (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation).
Lasern uppfanns av professor Charles Townes med hjlp av A L Schalow
vid Columbia-Universitetet. Den frsta fungerande lasern stadkoms av
Teodor Mejman 1960. Den var en gasurladdningslaser och emitterade
synligt ljus. Professor Charles Townes mottog 1963 nobelpriset fr
sitt arbete. Via tillkomsten av lysdioden - LED (1960), frde
utvecklingen vidare till halvledarlasern (1962), som idag terfinns
i den optiska pickupen i alla CD- och MD-spelare. Denna snder vid
avspelningen ut en mikroskopiskt smal ljusstrle mot skivans
reflekterande, metalliserade skikt som sedan reflekteras tillbaka
in i pickupen dr denna returnerande ljusstrle via ett prisma nr en
ljusknslig halvledarsensor som omvandlar ljuset till en elektrisk
digital signal.LCD (Liquid Crystal Display) - flytande
kristall-display. En display (teckenfnster) med numerisk och
grafisk information som bildas genom ett material vars kristaller
ndrar riktning, och drmed synbarligen svartnar nr det utstts fr ett
elektriskt flt. Denna typ av display r vanlig framfrallt i
batteridrivna applikationer (inte minst i armbandsur) dr man har
nytta av den nstan obefintliga strmfrbrukningen i denna typ av
display.LEADER, en bandtyp som i produktion ofta anvndes vid
redigering av ljudband fr att tydligt tskilja olika avsnitt i en
bandinspelning. Leadertape var plastband med samma dimension som
inspelningsband, men utan magnetskikt och drmed totalt tysta i
inspelningen. Leadertapen fanns i transparent utfrande eller med
olika frger. Frgerna valdes ofta noga d de fljde vissa bestmmelser
om kodning och innebrd. Populra benmningar var "gultejp" o.s.v.LEAD
IN. Informationen p en CD / MD-skiva r placerad p tre olika
distinkta omrden p skivan. Skivan spelas inifrn och utt mot
periferin. Lngst in finns ett smalt omrde med spr fr TOC / UTOC (se
d:o) som ger information om start- respektive stopp-tider fr alla
track index p skivan. Drefter kommer PROGRAM AREA som innehller den
inspelade audio-informationen. Ytterst p skivan finns sedan LEAD
OUT, som r ett spromrde som r till fr att hindra lasern att komma
till oinspelat omrde under skningen p skivan.LEAD OUT se skord LEAD
IN.LED (Light Emitting Diode) En typ av halvledare, diod, som
utsnder ljus nr den utstts fr spnning i "framriktningen". Uppfanns
1960 av J.W. Allen och P.E. Gibbons i England. Lysdioder finns med
det aktiva materialet bestende av galliumarsenid (GaAs) och som
avger ljus i skalan infrartt till rtt, galliumarsenidfosfid (GaAsP)
som ger rtt till gult ljus och galliumfosfid (GaP), som ger grnt
till blgrnt ljus. Att tillverka lysdioder ven fr grundfrgen bltt r
ett sedan lnge efterstrvat ml, men det har medfrt stora svrigheter.
Det frekommer numera sdana, tillverkade av kiselkarbid (SiC), men
de r n s lnge mycket dyrbara och har lg verkningsgrad. Lysdioder
har alltmer kommit att erstta gldlampor i funktioner som indikering
och kontroll-lampa. Lysdioder erbjuder frdelar som lgre
effektfrbrukning och en avsevrt bttre livslngd - i princip kan man
sga att lysdioder har evigt liv.LF frkortning fr lgfrekvens (eller
Low Frequency). Kan i ett hgtalarsystem ange bashgtalaren, men
anger i de flesta andra sammanhang frekvenser upp till
20kHz.LIMITER, en frstrkare vars utsignal r automatiskt dmpad vid
en i frvg bestmd vre grnsniv. Effekten av en limiter pminner om en
kompressor (se kompression) ven om det inte r samma effekt som
nskas. En limiter anvnds i frsta hand fr att skydda mot verraskande
ljudstyrkefrndringar, mot verstyrning, medan en kompressor anvnds
fr att uppn en minskning av signalens dynamik.LINEBOX - en liten
apparat fr impedansomvandling vid kopplingar mellan mixeringng och
musikinstrument.LINJENIV, avser oftast den i professionella
sammanhang vanligaste nivn som refereras som 0dB, men motsvaras mer
korrekt uttryckt av +4dBu (=1,234volt). Motsatsen utgrs av den
betydligt svagare niv som gller vid anpassning till
mikrofoner.LITIUM-JON-BATTERI. Litium, grundmne (Li) vars frmsta
egenskap r att det r den lttaste av alla metaller och verhuvudtaget
det lttaste av alla fasta material. Litium har i tidigare decennier
mest frekommit som tillsats i tenn- eller blylegeringar fr att
frbttra hrdheten hos dessa metaller. Vid det sena 1970-talet brjade
litium komma till anvndning som elektrod i icke laddbara batterier.
Redan i detta utfrande knnetecknades litiumbatteriet av sin hga
polspning och stora energimngd i frhllande till batteriets relativt
lga vikt. Mycket forskningsarbete krvdes under 1980- och 90-talen
fr att stadkomma en laddningsbar variant p litiumbatteriet. I sina
tidigaste versioner var de laddbara litiumbatterierna vdligt oskra
genom att litiumelektroden under laddning hastigt kunde n en s hg
temperaturstegring att batterierna drigenom ltt kunde explodera. Fr
att ka skerheten vergick man till att anvnda icke-metallisk
joniserad litiumoxid som katod (-) och en kolblandning som anod
(+). Skerheten kade men fortfarande krver LiIon-batterier srskilda
tgrder fr att frhindra verladdning men ocks fr att frhindra att
batterierna blir alltfr urladdade, vilket kan permanent frstra
batteriet. Drfr r varje battericell utrustad med sin egen
individuella regler-elektronik fr att knna av och begrnsa toppar
hos spnningar, strmmar och temperatur under laddning och
urladdning. Utrustade p detta stt r LiIon-batterier lika skra att
anvnda som andra batterier och ger smtt fantastiska egenskaper: De
har ingen minneseffekt. Vid samma yttre storlek ger LiIon ungefr
50% mer energi n NiMH och vid samma vikt ger LiIon cirka 80% hgre
energi n NiMH. LiIon klarar cirka 500-800 upladdningar och har
mycket liten sjlvurladdning - cirka 10% per mnad jmfrt med 30% fr
NiMH-batteriet. Den relativt hga cellspnningen hos LiIon-batteriet
- 3,6V - ger ocks frdelar. NiCd och NiMH mste oftast arrangeras som
seriekopplade celler fr att n tillrckligt hg spnning vilket ger
resultatet att det alltid blir den av cellerna som har smst
kapacitet som kommer att stta grnsen fr batteriets totala livslngd.
LiIon-batterier med sin hgre cellspnning motsvarar ungefr tre
seriekopplade celler av NiCd eller NiMH-typ och kan genom detta
oftast rcka till som en enda cell och drmed undviks
seriekopplingens nackdelar.LITZ-TRD, ett stt att anordna en
elektrisk ledare s att den bestr av ett stort antal mycket tunna,
individuellt emaljerade och drigenom individuellt isolerade
koppartrdar. Denna typ av ledare har mest frekommit i
induktansspolar, dr de har givit frdel fr att minska virvelstrmmar.
De har de ven blivit mycket vanliga som ledare i hrlurskablar och
mikrofonkablar, dr man drar nytta av lirztrdens stora
flexibilitet.LJUD som vi uppfattar med vra ron bestr av komplexa
lufttrycksvibrationer av stndigt varierande styrka och frekvens. Fr
att kunna verfra denna luftiga energi till ngonting som
elektroniska ljudapparater kan gra ngot av mste luftvibrationerna
frst omvandlas till elektriska signaler i en mikrofon. Mikrofonen r
ett utmrkt exempel p en energiomvandlare, som allts omvandlar en
form av energi till en annan form av energi, och de r ndvndiga vid
all inspelning av levande ljud.LJUDHASTIGHET r cirka 340m/s i
luften och1500 m/s i vatten.LO-CUT, ett filter som dmpar de lgre
basfrekvenserna. Ofta frekommande i mikrofoningngssteg fr
kompensation av proximityeffekten (se d:o).LOUDNESS - en finess som
finns p de flesta stereofrstrkare. Den anpassar frstrkarens
tonkurva till vr hrsels minskade knslighet fr bas- och diskantljud
vid lga ljudstyrkor. Denna kompensation sker genom att vid lga
volympdrag automatiskt lta bas och diskant terges mer betonat n
mellanregistret. Se Fletcher/Munson.LGPASSFILTER, ett filter som
lter frekvenser under en specificerad grnsfrekvens passera men
dmpar frekvenser ver grnsfrekvensen.
M
MADI - Multichannel Audio Digital Interface. Mngkanal-interface
som bygger vidare p AES/EBU-formatet (se d:o). Medger verfring av
56 kanaler i en coaxialkabel eller via fiberoptik.MADI -
Multichannel Audio Digital Interface. Mngkanal-interface som bygger
vidare p AES/EBU-formatet (se d:o). Medger verfring av 56 kanaler i
en coaxialkabel eller via fiberoptik.MAGNETO-OPTISK (MO -
Magneto-Optical). En inspelningsbar termo-magneto-optisk disc som
kan raderas och spelas in obegrnsat antal gnger. Med den
magneto-optiska inspelningstekniken anvnds en kombination av
magnetisk inspelning och laserljus. Det magnetiska, inspelningsbara
skiktet p MO-skivan bestr av ett lager av terbium, jrn och kobolt.
Styrkan hos det magnetiska fltet som anvnds vid inspelning r bara
cirka en tiondel av den styrka som normalt skulle behvas fr att
pverka orienteringen av de magnetiska partiklarna i skiktet. Genom
att detta magnetflt pfrs i kombination med en laserstrle som
upphettar magnetskiktet till den s.k. curie-punkten (se d:o)
frlorar materialet i skiktet sin magnetiska motstndskraft mot den
pfrda magnetiseringen. Laserstrlen som anvnds har mikroskopisk
storlek och drigenom uppns ven en mikroskopisk pverkan av ytan p
magnetskiktet - en mikroskopisk precision och en informationstthet
av ett slag som inte r mjlig att n vid annan form av magnetisk
inspelningsteknik. Efter laserns och magnetfltets pverkan av de
magnetiska egenskaperna p denna lilla flck s svalnar materialet av
naturliga skl och drmed s fryses ocks tillstndet i det magnetiska
skiktet. Till skillnad mot annan typ av magnetisk inspelningsteknik
kan den information som lagras p en MO-skiva aldrig raderas enbart
genom att utstta det inspelade mediet fr kraftiga magnetflt. Fr att
kunna radera inspelningen krvs alltid kombinationen av lasern som
upphettar till curie-punkten - och magnetfltet!Vid avspelningen av
MO-skivan utnyttjas det frhllandet att de vid inspelningen uppkomna
magnetiska flckarna p skivan ven ger frndringar i hur polariserat
laserljus vrids s att det fr olika vinkel nr det reflekteras frn de
pverkade flckarna p skivan. Denna vridning ger ven som resultat att
ljusintensiteten varierar beroende p om ljuset reflekteras frn en
magnetisk flck eller magnetiskt opverkat mellanrum mellan dessa
flckar. Intensiteten som lasern belyser skivytan med r vid
avspelningen bara cirka tiondelen s stark som vid inspelningen och
drmed undviks den upphettning som sker vid inspelningen, och drmed
skras att inspelningen frblir opverkad vid avspelningen och ven
efter ett obegrnsat antal avspelningar.MARCONI, Guglielmo
(1874-1937), italiensk fysiker, uppfinnare, nobelpristagare (1909),
markis (1929), brukar kallas radioteknikens fader. I september 1895
nddes den frsta strre milstolpen i hans experiment d han lyckades n
2,5 km rckvidd fr trdls verfring av morsesignaler. Till en brjan
mtte han dlig frstelse fr sina forskningsresultat i sitt hemland
Italien. Han flyttade drfr 1896 till England och inlmnade samma r
en patentanskan p trdls telegrafi. r 1899 hade han utvecklat
tekniken ytterligare och snde framgngsrikt det frsta
morsetelegrammet ver Engelska kanalen. Radioteknikens fdelse brukar
sttas till ret 1901, d han den 12 december genomfrde det verkliga
eldprovet fr den nya tekniken, d han svagt men nd klart uppfattbart
verfrde den telegrafiska signalen S ver Atlanten frn hans egen
sndarstation i Cornwall och med mottagarstationen p New Foundland.
Den frsta radiostationen i USA fr mer reguljr telegramverfring
upprttade Marconi vid Cape Cod. r 1904 brjade radiotelegrafisk
utrustning av Marconis typ att tas i bruk p strre fartyg, och i
samband med Titanics undergng 1912 tillmttes denna typ av
utrustning en nrmast legendomsusad betydelse fr rddningsinsatserna,
vilket i sin tur ledde till att starkt kade skerhetskrav restes fr
att fartyg skulle utrustas med radiotelegrafiska anlggningar.MASH -
Multi stAge noise SHaping. Metod fr D/A-omvandling med
enbits-teknik (bit-stream) i kombination med flera steg av
brusformning efter varandra. Metoden mste alltid ske i kombination
med versampling, vanligtvis med 64X.MASKERINGSEFFEKTEN (eng.
Masking) r ett fenomen i vrt hrselsinnes ofullkomlighet att
uppfatta vissa ljud om de r omgivna av andra ljud med ngot lgre
styrka men med nraliggande frekvens.MAXWELL, James Clerk (1831-79),
skotsk fysiker, professor (1871) som 1873 framlade den epokgrande
teorin om elektromagnetiska flt, dr han var den frste som frklarade
ljuset som en elektromagnetisk vgrrelse. James Clerk Maxwells
teoretiska och matematiska forskning pvisade mjligheten fr
radiovgor. Se ven skorden Hertz och Marconi.MD (MiniDisc) Varumrke
fr det av Sony framtagna och 1992 introducerade digitala
ljudinspelnings-systemet. Det var d precis tio r efter
introduktionen av CDn, som hade brutit igenom som en eftertrdare
till den ldre vinylskivan. Att konsumenterna uppskattade
kvalitetsvinsten med CD-skivan kunde ven utlsas av att frsljningen
av ljudkassetter var i nedgng. En eftertrdare till den gamla
kassetten var drfr nskvrd. I frstone sattes frhoppningarna till
CD-R-skivan som introducerades 1989 och som, liksom CD-skivan, hade
tillkommit genom samarbete mellan Sony och Philips. ven om
CD-skivan var vldigt kompakt jmfrt med sin fretrdare Lp-skivan var
CDn inte alls ngon hit p den portabla Walkman-marknad dr kassetten
visade sina frdelar genom kompakt format och ringa pverkan av
skakningar och vibrationer. Till en brjan frskte Sony introducera
ett nedbantat CD-format, en CD-single med diametern 80mm vars
speltid uppgick till max 22 minuter. En frdel med att CD-singlen
hade mindre diameter n den konventionella CDn var att man fick
minskad risk fr avlsningsfel frorsakade av skevheter i skivan jmfrt
med en skiva med strre diameter. En liten skiva gr inte lika stora
slngar - den vobblar i mindre grad n en strre skiva. Sony
marknadsfrde en mycket liten Walkmanapparat avsedd just fr dessa
CD-singlar, men genom att den inte alls kunde spela fullformats
CD-skivor blev den en frsljningsflopp.Den magneto-optiska (MO)
skivinspelningsteknologin hade anvnts som datalagringssystem i
flera r, inte minst hade Sony sjlva varit mycket delaktiga i denna
utveckling. Tekniken hade redan uppvisat stor tillfrlitlighet som
lagringsmedium innan introduktionen av MiniDisc-systemet.
MiniDiscen r en inspelningsbar magneto-optisk skiva med en
lagringskapacitet p 140mb, bara 64 mm i diameter, inkapslad i ett
skyddande fyrkantigt plasthlje som r 7x6,75cm. I MD-systemet ingr
en dataredutionsteknologi kallad ATRAC (se d:o) och ett skakminne
som gr att spelningen kan ske ostrt i portabel anvndning ven om
spelaren skulle bli omruskad under joggingrundan.MD-DATA var ett
datalagringssystem som anvnde discar med samma utseende som
MD-audio-discar, men systemet krvde nd speciella discar som inte
var kompatibla med MD-audio. Detta datalagringssystem blev dessvrre
ett misslyckande fr Sony och det r sedan flera r nedlagt. Mjligen
blev det en flopp drfr att MiniDisc bara kan rymma en datamngd av
140MB, vilket r vldigt lite jmfrt med CD-R som kan hlla 650MB eller
mer. MD-DATA-discar frekommer numera som media fr de speciella
multikanal-MD-spelare som anvnds inom musikbranschen.MIC
ATTENUATOR. (mic att, pad), dmpsats fre mikrofoningngssteget.
Minskar ingngsknsligheten med vanligtvis 20dB, som skydd mot
verstyrning.MIDI - Musical Instrument Digital Interface. En
internationell standard fr kommunikation mellan synthesizers, andra
datorbaserade elektroniska instrument och datorbaserade
ljudbearbetande apparater, som sequencerprogram fr datorer med
Midi, som ven fljer denna standard.MINNESEFFEKTEN (memory effect)
frekommer hos NiCd-batterier och i mer osker omfattning ven hos
NiMH-batterier. Fenomenet upptcktes ffg hos NiCd-batterier som
anvndes i en rymdfarkost som cirkulerade runt mnen. Batterierna
fick sin laddning frn solcellerna nr farkosten befann sig i
solljus. Nr sedan farkosten frdades i skugga utnyttjades
batterierna som reservkraft. Laddning / urladdning skedde drmed
absolut regelbundet med exakt samma uttag av samma antal procent av
kapaciteten hos batterierna. S smningom konstaterades att det inte
lngre gick att f full kapacitet ur batterierna.Frst sedan man
utsatte batteriet fr full urladdning och drefter fullstndig
laddning ngra gnger gick det att ter f batteriet till sin fulla
kapacitet. Metoden brukar kallas att rekonditionera batteriet. Fr
att ta bort eventuell minneseffekt kan man lta batteriet ladda ur
sig helt till lgst 1 volt per cell. Detta stadkommes enklast och
skrast genom att utnyttja den low voltage sensor som portabla CD-
eller MD-spelare har inbyggda. Apparaten kan sttas i funktionen
repeat s att spelaren fortstter att spela utan ngra avbrott. Nr
apparaten knner av att batterispnningen blivit fr lg stnger den
automatiskt av sig. Drefter ska man ge batteriet full laddning
enligt apparatens bruksanvisning. Metoden ska dock inte tillmpas
oftare n hgst ngon gng varannan mnad eftersom den vid verdriven
anvndning tr p det begrnsade antalet laddningscykler hos batteriet.
Metoden kan ocks i olyckliga fall faktiskt pskynda den effekt som
beskrivs i nsta stycke.Ett annat proble