Livet i vattnet

Livet i vattnet – vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro

92 000 sjöar 450 000 km vattendrag -och allt hänger samman Landskapets kapillärer och blodådror

Biologisk mångfald, helheten, strömmarna, morfologi….

Presentatör

Presentationsanteckningar

Vi kommer att diskutera vad som är biologisk mångfald och sedan… prata om naturvärden och påverkan i form av helheten (konnektivitet), strömmar (hydrologi) och morfologi (strukturer). Vi har mycket vatten – varför bekymra sig? Jo, för att allt hänger ihop!

Vad är biologisk mångfald? Arter, strukturer och processer. En naturlig och variationsrik flora och fauna i en god miljö med intakta processer.


Presentatör


Förklara att biologisk mångfald inte är artrikedom – utan de naturliga arterna i en naturlig miljö. Mink är inte biologisk mångfald, men väl mindre hackspett.

Fiskar kan också vara biologisk mångfald och intressanta!

145 fiskarter i Sverige -34 är rödlistade (23%)


Presentatör


Berätta; Flodnejonöga lever som parasit på andra fiskar. Ruda överlever vintern på alkohol och blir högryggad när gädda finns i vattnet. Hornsimpan har speciell näthinna för att få ljus 100 m under ytan. Den har ingen simblåsa, behövs inte om man kravlar på botten. Elritsa är en förnämlig vandrare – smula knäckebröd i en skogsbäck så får ni se… Lake – sötvattnens torskfisk är nattaktiv och smakar sig fram med skäggtömmen.

Fisk finns även i små vatten

10701802439972442501177722671621107015015N =

Vattendragets bredd (m)

>24 m-24,0

-12,0-6,0

-3,0-2,5

-2,0-1,5

-1,0-0,50

0-0,30

Ande

l elfi

sken

med

örin

g (%

)

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

SJÖAR/DAMMAR

VATTENDRAG

Data från SLU:s databaser NORS & SERS


Presentatör


Fiskar finns både i små tjärnar och smala rännilar, i all fall sommartid. Ständiga vandringar in och ur olika habitat! Öringarnas fädbodvandringar på fjället.

Stora värden också i små vattendrag (< 5 m, <1 m3/s, <100 km2) Flodnejonöga, flodkräfta, flodpärlmussla, kungsfiskare, groplöja, Många rödlistade sländor och andra ryggradslösa djur Lekområden för många fiskarter


Dichelyma capillaceum (Hårklomossa)

Presentatör


Vad som är små vatten varierar förstås, sätter vi gränsen vid en kubikmeter så är de flesta vatten i Sverige små – men har många arter och miljöer som är skyddsvärda. Två arter som anses påverkas negativt av vattenkraft.

Minst 50 arter är rödlistade på grund av vattenkraftpåverkan (Gärdenfors 2012)

20 40 60


Presentatör


Redovisa Ulf Bjelkes rapport om rödlistade arter i sötvatten.


Liten blir stor

Öring intar en särställning -strömöring/bäcköring -insjööring -havsöring

Presentatör


Så går vi över till helheten , att kunna vandra i hela kapillärsystemet – konnektviteten. Exemplifieras med öring. Beskriv livscykeln: Gulesäcksyngel-unge-smolt-vuxen. Stänger man in öringen blir det inga stora öringar (vandrande öring). Kraftverket kan ligga var som helst mellan lekområde och sjö. Resultatet blir det samma.

Flodpärlmussla


Presentatör


Försvinner öring så kan flodpärlmussla inte rekryteras. Berätta kort om livscykeln. Musslorna kräver en viss mängd öring, och helst öringungar.

Kungsfiskare


Presentatör


Kaskadeffekter i ekosystemet. Kungsfiskare missgynnas också…… Den kräver KLART och LÅNGSAMRINANNDE VATTEN och GOTT OM FISK – elritsa, spigg, öring, mört. Den äter 60% av sin kroppsvikt om dagen.

Smålom, fiskgjuse, utter, gädda….


Presentatör


Det går att lägga till allt fler djur som beror av öringpopulationen och av intakta vattensystem.

http://en.wikipedia.org/wiki/File:Otter_in_Southwold.jpg

46 arter fisk i sötvatten 4 är långvandrande (lax, ål, havsnejonöga, flodnejonöga) 40 är potadroma (vandrar inom avrinningsområdet) 95% av arterna behöver kunna vandra i vattensystemet


Presentatör


Skärjån i Gävleborg. Bara 321 km2 avrinningsområde och en medelvattenföring på 3 m3/s. Femton arter som behöver röra sig.

Från stensimpa till ål

Uppväxt Lek Övervintring

Refugie

Tillväxt 300 m till 6 000000 m

(Lake)

(Harr)

Spridning

(Stensimpa)


Presentatör


Berätta om varför fiskarna måste vandra. Stensimpa – max 300 m hela sitt liv. Ål 600 mil. Harr vandrar kilometervis till övervintring. Lake flyr varma sjöar sommartid.

Inventerad Antal Fri sträcka Öring lång-Vattendrag Kommun sträcka (km) hinder (km) Flodpärlmussla ungar vandrande

Aspaån Askersund 12,9 4 2,6 Svag NejFalkabäcken Örebro 1,7 1 0,9 Reproduktion Normal? NejHörksälven Ljusnarsberg 12 9 1,2 Ej reproduktion Svag NejImälven Karlskoga 8,8 8 1,0 Ej reproduktion Normal NejJärleån Nora & Hällefors 32 5 5,3 Svag Ja?Lillån Lekeberg 2,4 6 0,3 Reproduktion Svag NejRastälven Nora & Hällefors 17,1 7 2,1 Ej reproduktion Normal Nej?Rällsälven Ljusnarsberg 6,9 3 1,7 Ej reproduktion Svag Nej?Svartälven Nora & Hällefors 56 15 3,5 Ej reproduktion Svag NejSvennevadsån Hallsberg 11,2 7 1,4 Svag NejSverkestaån Lindesberg 34 11 2,8 Ej reproduktion Svag Nej

Summa Summa Median195 76 1,7 2 av 8 med repr. 3 av 11 normal 1 av 11


Axplock av Länsstyrelsens inventeringar av vattendrag

Ål – akut hotad 80% av sötvatten- området borta…

60 miljoner år gammalt släkte. Atlanten ca 150 miljoner år.


Presentatör


Ålen som reser 600 mil för att komma hit når idag inte längre sötvattnen, och när de väl når uppströms så hackas de sönder på väg nedströms.

Lax och Öring

Indalsälven & Luleälven är det ingen vild lax kvar. I Ljusnan kan laxen vandra 300 m, förr 90 km. I Ångermanälven vandrar laxen idag inte förbi Sollefteå, förr till Vilhelmina. I Gullspångsälven stopp efter 5 km, förr fanns laxen ovan Karlskoga (70 km). I Klarälven vandrade öringen ända till Femunden (400 km). Många mindre vatten är idag utan vandrande öring.


Presentatör


Effekten av kontinuitetsproblem är väl belagd i äldre litteratur i samband med att vi byggde ut våra älvar.

Förekomst av harr i vattendrag i Västernorrland

Degerman m fl 2014


Presentatör


Här är en analys på länsnivå av förekomst av harr i vattendrag i Västernorrland i relation till vandringshinder i vattendragen. Vattendrag utan hinder eller med bara hinder till uppströms sjöar hade harr vid 9-10% av fallen. Vattendrag med hinder nedströms till närmaste sjö eller hav hade harr vid cirka 5% av fallen, medan vattendrag med hinder upp- och nedströms hade radikalt färre harrförekomster.


Presentatör


Så går vi över till de strömmande vattnen. De har blivit allt ovanligare i landskapet. I Örebro län har 95% av utbyggbar fallhöjd tagits i anspråk. Strömmande vatten har blivit en ovanlig miljö.


Varför leva i strömmande vatten? +goda syreförhållanden +hög tillförsel av näringsdjur med strömmen +relativt få fiskätande fiskar (ex. gädda, gös), dvs mindre risk att bli uppäten +rinnande vatten är mer produktiva än sjöar i samma vattensystem. -utrymmet är ofta begränsat jämfört med sjöar och hav, speciellt vintertid -det kostar energi att stå exponerad för vattenström (rensa inte) -den tillgängliga typen av föda är ofta relativt ”småvuxen” (vandring kan krävas).

Presentatör


Varför måste vi bevara strömmarna? Nämn arter som lax, öring, harr, strömstare, utter, flodpärlmussla…

Vattenkraftpåverkan klassad från 1=ingen till 5=kraftig

Tätheten av öring (log10) minskar med vattenkraftpåverkan

Data ur SERS; Svenskt ElfiskeRegiSter


Presentatör


Nedströms vattenkraftverk och regleringsdammar så har strömmarna (hydrologin) påverkats. 1) Onaturlig vattenföring 2) Korttidsreglering 3) Torrfåror – ibland med lite vatten. Strömlevande arter missgynnas.

..och antalet fiskarter (sjöarter) ökar…….

Data ur SERS; Svenskt ElfiskeRegiSter


Presentatör


Istället gynnas andra arter, de som normalt lever i sjöar. Gädda, abborre och mört tar över öringens habitat. Flodpärlmusslan kan inte reproducera sig. Strömstaren hittar inga nattsländelarver.

0

20

40

60

80

100

0 1 2 3 4 5Våtmarksyta (ha)

För

lust

er (

% k

m-1

)Migrationsförluster för vandrande öringsmolt vid utvandring (medelvärden, % km-1, Y-axeln), som en funktion av vattenyta.


Dammens yta (ha)

Presentatör


Vad händer när man bygger en liten damm i ett vattendrag? Öringen blir uppäten!


Presentatör


Till sist några ord om morfologin, dvs hur det ser ut i bottnarna och fårans form. Öringungen står i skydd mot vattenströmmen och väntar på mat. Tar man bort strömskyddet kostar det för mycket energi att stå här.

Exemplet visat hur död ved gynnar öring i skogs- vattendrag.

852184306205581698N =

LWD / 100 m2

>16<16<8<4<2<1

Trou

t / 1

00 m

2

100

80

60

40

20

0

Degerman, Sers, Törnblom, Angelstam 2004

Antal bitar död ved / 100 m2


Presentatör


Trädbitar, pinnar, grenar, stockar – ja allt som ökar vattendragets mångformighet skapar nya små ståndplatser för fisk. När vi rensar för att få vattnet att rinna undan snabbare förstör vi vattendragets biologiska mångfald.

Livet i vattnet

Documents