Mikael HglundInledningJag har valt att studera Linkpings
innerstad, en yta som omfattar 1 km2 begrnsad av Vstra Vgen,
Vasavgen, Hamngatan, Lasarettsgatan och Kaserngatan. Det r en yta
som innehller svl ttt bebyggda centrala delar, med fretagslokaler
och torg, villaomrden med egna tomter och sportanlggningar samt
parker och strre grnomrde. Jag har valt den p grund av att just
stder knns intressanta fr en framtidsanalys. Med en kande
urbanisering utgr stder nu och i framtiden den plats dr flest
mnniskor kommer bo och flest problem kommer uppst 80% av vrldens
befolkning kommer bo i stder 2050 och 85% av Sveriges befolkning
bor i ttorter idag[footnoteRef:1]. Att hitta hllbara lsningar fr
stadsplanering och utveckling knns drfr mest aktuellt.
Dessa hllbara lsningar innefattar bland annat en frndrad attityd
till klimatet, en fysisk omstrukturereing av stadskrnan och en
frndring av livsstil, drfr kommer jag frlita mig p ekonomiska
styrmedel som lagar och regler fr att styra konsumenters beteende
istllet fr att rkna med att konsumenterna sjlva enligt
marknadsprincipen kommer vlja en mer hllbar livsstil.
Backcasting 1 skulle bst kunnas matchas till scenarie Bright
Skies[footnoteRef:2] i IEA och Singular Super Champions i
dokumentet Introduktion till moment 2 2014, dr gemensamt fr de bda
r en snabbt vxande ekonomi eftersom att grnt tnkande och hllbar
utveckling blivit ekonomiskt lnsamt och vi ser ocks stora
ekonomiska satsningar p forskning och utveckling dr framsteg grs.
Man har samtidigt lyckats ta tillvara p mnniskor engagemang i
klimat- och miljfrgor och frndrat deras livsstilar.
Backcasting 2 kan bst matchas mot scenariet Clean But not
Sparkling i IEAs rapport[footnoteRef:3] och Local Loops i
Introduktion till moment 2 2014, vilka pvisar ett lokalstyrt grnt
samhlle med bttre attityd mot klimat och milj men med trg ekonomisk
utveckling. Vi har allts en hllbar och ren livsmilj men det rder en
misstro mot teknologins mjlighet att lsa problem med
energifrsrjning och dess frmga att erbjuda miljvnlig industriell
produktion. I detta scenario vljer drfr mnga att helt enkelt avst
frn att konsumera mer n absolut ndvndigt och till fljd av detta ser
vi en stagnation i forskning samt i den ekonomiska tillvxten.
BakgrundLinkpings innerstad str infr en rad problem. En stad har
vuxit fram som r isolerad frn omkringliggande ekosystem. Man har
skapat ett fldescentrum dr froreningar koncentreras och energi och
resurser frbrukas i stora kvaniteter. Drfr r ett de mest centrala
problemen en frga om att bygga om stadskrnan gra den renare och
helt enkelt mer hllbar. Linkping har ocks ett problem i frgan om
jmlikhet, d menar jag frmst den ekonomiska ojmlikheten som r den
strsta p 30 r[footnoteRef:4]. Nr mnniskor tjnar mer pengar n
ndvndigt tenderar dem att spendera verskottet p lyxkonsumtion -
ondiga tjnster eller produkter som nstan alltid r klimatbelastande.
Vill man minska Linkpings innerstads ekologiska fotavtryck gller
det att finna restriktiva tgrder fr att begrnsa importen och
konsumtionen av exotiska varor och produkter, kort sagt
klimatbelastande livsstilar.
Innerstaden har ven blivit trafiktt och det skapar problem, dels
med froreningar men ocks att allt frre anvnder kollektivtrafik och
istllet tar bilen. Man vill ha en stadskrna som r ren, tillgnglig
fr fotgngare och cyklister samt grnare[footnoteRef:5]. Fr att
frhindra denna utveckling krvs nytnkande i stadsplanering,
livsstilsfrndring samt anvndning av ekonomiska styrmedel.
Generellt kan man sga att eftersom att innerstaden r en s
hndelsett och fldesintensiv plats finns det mnga olika aspekter att
utveckla till 2050. Jag kommer fokusera p effektiviserande tgrder,
t.ex. bttre isolering i hus och mindre matsvinn, motverka ondig
konsumtion av resurser och energi och infra annorlunda
stadsplanering.
SyfteSyftet r att utreda vilken potential Linkpings innerstad
har fr en hllbar utveckling och framtid 2050. Jag ska ska svar p
den frgan genom tv backcastingscenarier dr jag kommer att upptcka
nyckelproblem p vgen till en hllbar stad och se vilka genomgende
begrepp, teman och koncept som r terkommande. Eftersom att jag
vljer tv ganska skilda vgar till ett och samma ml kommer jag ven
kunna jmfra stykor och svagheter i de olika tillvgagngsstten.
MetodJag kommer anvnda mig av backcasting, SMB (strategisk
miljbedmning), MKB (miljkonsekvensbeskrivning) GIS (geografiska
informationssystem) fr att ge en komplett bild av ett framtida
scenario, de olika vgarna dit och deras konsekvenser. Mina analyser
genom SMB och MKB vvs i stora delar in i texten, men varje
backcast-scenarie avslutas med en analys enligt MKB.
Backcasting r ett vida anvnt begrepp nr man gr
framtidsprognoser. Det r praktiskt och anvndbart eftersom det p ett
realistiskt och lttverskdligt stt pvisar framtida val och
mjligheter.
SMB visar om ngot behvs gras och i s fall varfr. Denna metod tar
ocks upp var frndringarna sker och sledes vilka miljkonsekvenser
som ngonting, t.ex. en vg, kan tnkas ha, och vilka
miljkonsekvenserna blir av att inte ha den.
MKB tar upp hur omrdet behver utformas fr att leva upp till
miljml och krav. Vilka miljkonsekvenser kan vi frvnta oss av t.ex.
en vgdragning, vilka konsekvenser kan vi frvnta oss av alternativa
vdragningar, eller att erstta den planerade vgen med ett grnomrde?
Vad kan vi gra fr att minska effekterna p miljn?
GIS kommer ge bra understd fr att konkretisera mnga
nyckelbegrepp jag kommer att anvnda mig av; inkomstklyftor i
staden, utslppstthet, konsumptionsmnster (livsstilar), grnomrden
och till exempel visa tnkbara arealer fr stadsodling.
VisionVid r 2050 r Linkpings stadskrna helt sjlvfrsrjande p el
och energi fr uppvrmning. Staden tervinner allt som kan tervinnas,
resten brnns fr att ge vrme. Hushllsavfall rtas och blir till
biogas och biogdsel. Vr energikonsumtion r mycket lgre och
energimssigt frsrjer vi oss p biogas som vi tillverkar och andra
frnybara energikllor.
Nstan all mat som konsumeras odlas i omkringliggande vxthus
eller bondgrdar, dr man kan erstta den vanliga kosten med
vxtbaserad nrproducerad sdan. De flesta ter uteslutande vegetariskt
eller veganskt fr att minimera energifrbrukningen och det
ekologiska fotavtrycket.
Vi har en lngsiktig hllbar ekonomi som vrdestter och har
inkorporerat mnniskors hlsa, biologisk mngfald, miljfroreningar och
frbrukningstakten p naturtillgngar i de ekonomiska rkenskaperna.
Mnga vljer att g ner i arbetstid och har drfr mer fritid, man
spenderar allt mer tid med familj och vnner och gnar sig t
rekreation eller ideellt arbete.
Vi har ett mer jmstllt samhlle, dels mellan samhllsklasser men
ocks mellan knen. Detta mjliggrs p grund av infrda
konsumtionskvoter och hgre pris p klimatbelastande produkter, genom
vilka det blir omjligt att verkonsumera. En omfrdelande ekonomisk
politik sker, dr man strvar efter att alla individer ska ha samma
villkor och frutsttningar och ha en lika hg inkomst.
All nyproduktion av bostder sker enligt strikta milj- och
klimatpolitiska ml, dr de nya husen r extremt energisnla. I denna
process har man frttat innerstaden fr att gra den mer effektiv,
vilket innebr att fler mnniskor kan bo p mindre yta och det medfr
frre transporter.
Vgar, parkeringar och vriga ytor kopplade till bilism minskar
och frsvinner i takt med att stadskrnan blir bilfri. Trafiken
omdiregeras istllet till omkringliggande infrastruktur.
Tjnstetrafik och en fossilneutral kollektivtrafik r de enda
fordonen som tillts operera i innerstaden.
GISDenna bild visar min valda plats och vilka frndringar jag
frestller mig fr den. Det rda inrigade omrdet r allts min valda
plats, som beskrivs i inledningen. De grna flten utan svart ram
visar var jag har tnkt mig att man kan uteslutande skulle kunna
odla eftersom de idag bestr av grsmattor. De grna ytorna med svart
ram visar befintliga grnomrden som borde komineras som plats fr
rekreation samt stadsodling. De lila ytorna visar yor dr det
tidigare legat strre vgar, som ska anvndas fr odling. De orangea
ytprna med ram visar nutida bebyggelse, och som jag tnker mig br
frttas. Det gula omrdet med ram visar ett nuvarande villkvarter som
efter en frttning blir ondig. Den br ersttas med antingen nya
odlingsarealer eller energisnla hus. De gula och orangea ytorna
visar platsen fr ett utomhusbad (tinnerbcksbadet) och simhall
respektive Folkungavallen. Bda dessa ytor utgr viktiga platser fr
utvandet av sport och andra utomhusaktiviteter. Backcast 1, Bright
Skies - vgen ditEnergi och avfallr 2015 str fjrrvrme frn
avfallsfrbrnning i tekniska verken fr strax ver 80% av stadskrnans
uppvrmning[footnoteRef:6]. Mellan 2015-2025 kar fjrrvrmen sin
marknadsandel ngot medans elvrmen minskar. Fjrrvrmeleveranserna
minskar dock uppskattningsvis mellan 3-10% [footnoteRef:7], men det
r frmst p grund av effektiviseringstgrder som gett minskade
vrmebehov[footnoteRef:8].
Elfrsrjning sker genom frnybara resurser ssom lokala
vindkraftverk, vattenkraft frn Stngn, privata solpaneler, biomassa
frn industriella organiska avfall, rtat avloppsslam och
hushllsavfall men ocks frn tekniskt utvecklade och mindre
krnkraftverk[footnoteRef:9]- man rr sig frn fossila brnslen mot
uteslutande frnybara. Ett exempel p hur mycket energi som faktiskt
kan sparas ges av det faktum att hlften av alla totala kostnader
under ett hus livslngd r driftskostnader fr el, vrme, varmvatten.
Idag kan 70-80 av uppvrmningskostnaden fr en bostad sparas genom
att vlja ett klimatsmart hus[footnoteRef:10], som redan brjat
byggas p vissa platser i Linkpings kommun.
Man kommer fortstta att uteslutande bygga klimatsmarta hus och
forska vidare p hur man ytterligare kan utveckla dem. All
nybebyggelse kommer allts vara maximalt energisnl och drfr spara
samhllet mycket energi och i frlngningen pengar. Mellan ren
2025-2050 kommer anvndningen av fossila brnslen fr el och energi
vara helt ersatt av frnybara kllor och fjrrvrme.
ProduktionEftersom att 98% av den genom foder tillfrda energin
till en ko gr frlorad[footnoteRef:11] och ungefr samma siffror
gller fr vriga kttproducerande djur, ter invnarna nstan inget ktt.
De som nd vljer att gra detta hller sig till vissa hlso- och
klimatkvoter[footnoteRef:12]. P grund av den energislsande
framstllningsprocessen konsumeras mejeriprodukter inte heller lika
utbrett som idag, d man satt ett pris p det ekologiska fotavtrycket
som varan faktiskt har. Av ett hushlls totala energikonsumtion gr
50% till maten (transport, handel, konservering,
emballage)[footnoteRef:13] drfr blir frgan om vad vi ter och var
det r producerat extremt viktig i en grn ekonomi och ett hllbart
samhlle. Man har flertalet nrproducerade vxtbaserade
proteinalternativ till ktt[footnoteRef:14] som odlas i moderna
vxthus som anlagts i nra anslutning till staden, det frsta brjade
byggas r 2014[footnoteRef:15].
Dessa vxthus frses med koldioxid frn tekniska verken, den frhjda
koldioxidhalten gr att vxternas fotosyntes effektiviseras och
plantorna vxer bttre. Denna koldioxid r en restprodukt frn
framstllningen av biogas. Vxthuset vrms ocks upp av den spillvrme
som terstr efter leveranser av fjrrvrme i staden. Spillvrmen och
koldioxiden r tv resurser som annars inte hade tagits tillvara p. I
vrigt odlar mnniskor mycket egna livsmedel i stadsodlingar, som
anlagts p tak, fria oanvndbara ytor och husfasader som br upp
hngande odlingar.
De produkter som produceras och konsumeras hller vldigt hg
kvalitet. Det rder ingen slit och slng-attityd, teknik ssom
mobiltelefoner, hushllsapparater och datorer hller nu mycket lngre
eftersom vissa effektivitetsbestmmelser och livslngdsregler
infrts.
StadsplaneringParkeringar och parkeringshus har frsvunnit fr att
ge plats fr ny energieffektiv bebyggelse eller grnomrden som aller,
boulevarder eller stadsodlingar, denna frndring har ocks gjort
stadskrnan renare. Man bygger en luftig stadskrna vilket innebr att
man bygger hga hus som r vldigt kompakta i byggnadsstrukturen men
man bygger dock inte ttt, vilket undviks genom att anlgga platser
fr grnomrden och rekreationsytor mellan husen. P detta stt
effektiviserar man stadskrnan genom att skapa en nod dr flden av
olika slag centraliseras varor, livsformer, handel. Man sparar
allts in mycket av de ondiga transportstrckor som uppstr d man
anlgger ett handelscentrum utanfr en stadskrna (t.ex. Tornby-omrdet
utanfr Linkping). Man frsker ocks bygga grna blten ekologiska
korridorer som lper frn stadskrnans centrum och ut vilket mjliggr
en koppling med omkringliggande ekosystem.
Linkpings stadskrna r helt fri frn personbilar[footnoteRef:16],
allt kan dock ns genom att resa med kollektivtrafiken som kommer
att ha en transportflotta helt driven av biogas[footnoteRef:17].
Denna gas utvinns ur rtat organiskt avfall en naturlig restprodukt
frn Linkpings hushll och industri, jordbruk. Detta avfall sorteras
i Grna psen, som urskiljs i sophanteringen p tekniska verken och
deponeras i en biogasanlggning dr rtningsprocessen tar vid. Denna
pse fyller ocks en viktig roll som gonppnare, mnga inser hur mycket
mat de faktiskt slnger och kommer sledes omprioritera kring matinkp
och liknande fr att inte verkonsumera och d behva slnga samtidigt
som matsvinnet minskar utgr denna tervinst allts ven en ideologisk
kraft, fr att driva p en ny medvetenhet kring klimat och milj.
Byggnader lagrar mycket vrme och kar temperaturen i en stad.
Drfr blir det frdelaktigt att ta in mer grnska i stadsbilden. Man
fr d samtidigt in mer avdunstad vtska (restprodult efter
fotosyntes), som snker temperaturen, kar luftkvaliteten och gr
staden tligare mot vrmebljor. Ett frslag r d att brja plantera det
skallade Gingko-trdet[footnoteRef:18] lngs tungt trafikerade
bilvgar eller omrden med hg koldioxhalt. Trdet trivs i sdana
extrema miljer och kommer drfr rena luften och tillfra grnska till
stadsbilden. Trd lngs en gata snker temperaturen med 3
grader[footnoteRef:19] celsius.
Lagar och reglerEtt vanligt orosmoment nr man pratar om
omstllning till ett hllbart samhlle r frgan om tillvxt. Men faktum
r att genom att gra samhllet mer jmstllt kan man dels ka tillvxten
men ocks lgga grunden fr ett hllbart samhlle fr alla
invnare[footnoteRef:20] [footnoteRef:21]. Frmgenheter omfrdelats
med hjlp av ekonomiska styrmedel ssom konsumtionsregler och
koldioxidkvoter. verkonsumtion blir drfr omjlig[footnoteRef:22] i
den nya ekonomin, man tvingas betala det riktiga priset fr det man
vljer att kpa.
Koldioxidskatten samt en konsumtionskvot reglerar till exempel
sdant som bostadsstorlek, importerad klimatbelastande mat, vilka
varor ett fretag vljer att producera, anvndandet av brnslekrvande
fordon och konsumtion i allmnhet. Denna tilldelade kvot fr
konsumenter, fretag och stater sjlva bestmma ver och frdela enligt
egna preferenser. Nr det gller individer regleras dessa bestmmelser
p samma stt som pengarna p ett bankkonto - nr man konsumerat sin
andel gr det inte att vertrassera vrdet. Stater och fretag kan
handla med sina tilldelade andelar, p detta stt motiveras
producenter och konsumenter att producera och konsumera produker
och tjnster med lgre miljbelastning.
Livssval och vardagsvanorVra livsstilar r starkt frknippade med
konsumtion, vilket i sin tur bestmmer vilka flden som sker in och
ut ur samhllet. Vill man reglera dessa flden mste man inse att
livsstilar handlar om val och vanor, och formar (och r formade av)
hela vr sociala, ekonomiska, tekniska, kulturella kontext. Den r
ocks frknippad med vrderingar, rutiner och utbildning,
identitet.[footnoteRef:23]
Fr att frndra mnniskors livsstilar till mer hllbara fokuserar
man drfr p bredare samhllsgrupper, sociala normer och vanor istllet
fr att koncetrera sig p individens val. Istllet fr att fokusera p
enskilda beteenden inriktar man sig p att frndra hela livsstilar,
kulturer och vrderingar. Frn att ha fokuserat p auktoritr
handledning till att brja med gemensam samhllelig
kooperation[footnoteRef:24].
Om man lyckas med detta kommer mnniskor omprioriterar sina behov
och begr. Genom utbildning och upplysning har mnniskor sjlva insett
att de visseligen har vissa basbehov som mste tillgodoses, men att
deras begr r sekundra och man blir d beredd att offra mer fr en
hllbar livsstil[footnoteRef:25]. De nya livsstilarna kommer sledes
vara inriktade p att uppfylla behoven som en mnniska har, inte
stilla ett omttligt begr som skapas genom marknadsfring eller
liknande.
Mnniskors vardagsval och vardagsvanor har frndrats drastiskt vid
denna punkt, mnga vljer att jobba mycket mindre och kan gna mer tid
t familj, vnner och hobbys. Man uppskattar fritid och gnar sig t
intressen, utbildning och ideellt arbete i sitt bostadsomrde.
EkonomiDefinitionen av en blomstrande ekonomi heter ofta stndig
tillvxt, att behandla naturrserurser som ondliga och att tillfrlita
sig p att de naturliga kolsnkor som finns idag kommer att inkapsla
den extra koldioxid som tillfrs atmosfren. Vrldens tillvxt har
mjliggjorts av en konstakt kande produktivitet som dock skett p
bekostnad av rent prismssigt undervrderade naturresurser och ett
ignorerat ekosystem/milj[footnoteRef:26].
Drfr behvs en reform av hela det ekonomiska systemet. Jag vill
infra termer som genuint sparande[footnoteRef:27] och grn
nettonationalprodukt[footnoteRef:28]. Det r tv termer jag vill
anvnda mig av fr att definierade vad jag vill uppn med en
omstllning av ekonomin samt lgga grunden fr en hllbar ekonomisk
utveckling. Det genuina sparandet r en av de faktorer som utgr en
grn nettonationalprodukt. Ett positivt mtt p det genuina sparandet
visar att konsumtionsvrdet r lgre n nettonationalprodukten. Det
betyder att det inte kan frekomma ngon verkonsumtion i samhllet,
man konsumerar och frbrukar inom de ekonomiska
ramarna[footnoteRef:29].
Om konsumtionsvrdet blir hgre n nettonationalprodukten, snks BNP
och det pverkar vlfrden negativt och den grna
nettonationalprodukten frsvagas. Detta kan ske d individer vljer
klimatbelastande produkter eller nr ett samhlle vljer att snabbt
utvinna stora mngder av en naturresurs. De individuella ekologiska
fotavtrycken och fretagens exploaterande och potentiellt frgiftande
aktivitet kommer vara tv faktorer som snker BNP drfr kommer lnder
och stder vilja strva efter en hllbar utveckling och i frlgningen
en grnare ekonomi. En omfrdelning av frmgenhet kommer ske eftersom
inkomstskillnaderna utjmnas av denna ekonomiska politik samt de
lagar och regler kring konsumtion som nmnts innan. Hlsofrmjande
eller uppmuntrade aktiviteter understds genom ekonomisk
subsidering, p detta stt kan priset p grnsaker och frukt minska och
priset p ktt och mejerivaror, alkohol och cigaretter ka med
beskattning och allmnhetens hlsa frmjas. Kostnader fr sjukvrd av
olika slag gr ocks ned i takt med att stadskrnan blir grnare och
renare mnniskor mr bttre och lider av frre symptom kopplade till
luftfroreningar.
Ekonomin i stadskrnan bygger till stor del p den stora
tjnstesektorn men ocks p ett kunskapskapital med klimat- och
miljforskning. Staden har ocks blivit ett kunskapscenter med stort
humant, finansiellt och socialt kapital. I mnga avseenden r
Linkping ett frskslabb dr man testar olika ider fr en hllbar stad,
med biogasanlggningen, fjrrvrmeproduktionen ochde urbana vxthusen.
I en vrld med kande krav p en hllbar livsmilj kommer allts mnga
lsningar fr ohllbara stadskrnor kunna finnas hr. Kunskapskapitalet
lockar allts, speciellt eftersom Linkpings Universitet attraherar
mnga mnniskor att studera. Vi ser d, enligt definitionen p en grn
nettonationalinkomst, en tillvxt i innerstaden eftersom utbildning
hjlper mnniskor gra livsval som leder till en hllbar livsstil.
SammanfattningIndivider i rika lnder r ofta stressade och
arbetar lnga timmar, med frsmrade sociala band och hlsa som en
fljd. Mindre fritid i kombination med en hgre inkomst kan resultera
i en hgre konsumtion, dr hushll kper tidssparande men energikrvande
apparater, ter ofta p restaurang och kper mycket leksaker till
barnen fr att kompensera fr bristen p kvalitetstid.
Drfr kommer den nya ekonomin ta hnsyn till miljn, hlsa,
livskvalitet, utbildning, samhllelig utveckling, levnadsstandard
och biologisk mngfald. Med ett sdant ekonomiskt system balanseras
tillvxt, profit och konsumtion. Detta kan ta bort fokus frn
materiell-rikedom och ka engagemanget i miljn, sin egen och andras
livskvalitet.[footnoteRef:30]
Med den nya grnare stadskrnan, en mer hlsosam och utbildad
befolkning och en omvrderande omstllningsekonomi kommer dels
innerstadens biodiversitet ka, vilket enligt den grna
nettonationalprodukten innebr en tillvxt, samtidigt som det utkade
kunskapskapitalet innebr ett mer jmstllt och ekonomiskt stabilare
samhlle. Det sker ocks effektiviserande arbetsinsatser p ett
flertal fronter samt forskning som innebr en hg sysselsttningsrad i
samhllet.
Enligt en miljkonsekvensbeskrivning mste Linkpings innerstad
omformas helt fr att leva upp till miljml och krav. Drfr blir en
ttare, grnare och bilfri stadskrna ett viktigt moment. Vad blir d
effekterna av att inte gra staden grnare och bilfri? Vi fr en smre
mende befolkning och hg utslppstthet i innerstaden, samtidigt som
den biologiska mngfalden minskar speciellt om vi vljer att
expandera staden p bredden och d ta ny mark i ansprk fr byggnation.
Om vi kan f mnniskor i innerstaden att vlja kollektivtrafik istllet
fr sin egen privata bil, kan samhllet dels spara pengar p utslpp
och f en renare stad, men ocks lgga pengarna fr produktionen eller
importen av bilarna p andra saker, som t.ex. forskning och
utveckling.
DiskussionDet r dock inte troligt att vi kommer n den uppstllda
visionen p detta stt, i alla fall inte till 2050. Den bygger till
stor del p att befolkningen okritiskt accepterar helt nya
livsstilar. Det r orimligt att frlita sig p att en stor del av
Linkpings befolkning vill och kan bli vegetarianer eller veganer.
Det r ocks svrt att frutsp hur den framtida teknologiska
utvecklingen ser ut, och vilka konsekvenser som uppstr nr man
tillmpar den. Att frutstta att det i framtiden gr att frlita sig p
nya tekniskt avancerade och skra krnkraftverk stller jag mig
skeptisk till. De freslagna konsumtionskvoterna som innefatter
sdant som bostadsstorlek och lyxkonsumtion kommer sannerligen ocks
mta stor kritik frn befolkningen. Vr ekonomi bygger till stor del p
att skapa eller tillgodose behov och begr hos mnniskor, s att de
ska vilja konsumera det som produceras. Att anta en mjuk och
problemfri omstllning till en grn ekonomi blir drfr orimlig.
Enligt mig blir drfr backcast 1 inte en trolig vg till att uppn
den uppstllda visionen. Mnga problem och hinder kommer troligtvis
inte ha en linjr lsningsprocess, flertalet kommer frmodligen uppst
p vgen till ett hllbart samhlle 2050.
Backcast 2, Clean but not sparkling - vgen ditEnergi och avfallI
nulget frses 80% av Linkpings innerstad med fjrrvrme fr uppvrmning.
Mlet till 2050 r att ka denna andel maximalt utan klimatbelastande
utbyggnadad av fjrrvrmentet. Man vill ocks begrnsa mnniskors
energianvndning genom att frbjuda privata hushllsapparater som tvtt
och diskmaskiner, och istllet hnvisa till allmnna tvttstugor och
manuell diskning.
Man bygger allts inte ut energintet ytterligare, men erstter den
fossila brnslen med frnybara alternativ och frsker utveckla den
lokala kunskapen och tillmpa befintliga teknologier p ett eget stt.
I vrigt utvecklas nuvarande energiteknik men inte i lika snabb
utstrckning som i den frsta backcasten. Man frlitar sig p en
minskad energianvndning eftersom nya livsstilar tvingar fram en
minskande marknad. Varmvattenanvndningen begrnsas ocks genom att
gra anvndningen dyrare man fr nu betala fr det man anvnder.
ProduktionProduktionen avstannar, speciellt i Linkpings
industriella omrden. Det sker p grund av att mnniskor i allmnhet
vljer att inte jobba i det man anser vara en klimatbelastande
industri. Man vljer att konsumera tjnster istllet fr varor och
resurser, vilket ytterligare pskyndar en minskning av produktionen
men mildrar belastningen p miljn och klimatet. Istllet fr att
importera saker s tillverkar man mnga vardagsredskap och verktyg
sjlva, eller lnar frn en offentlig verktygsbank. Man resonerar som
s att ekonomin inte ska hllas igng av konsumtion utan av hllbara
produkter som framstlls enligt lokala preferenser. Alla bostder som
byggs kommer, precis som i backcast 1, vara s energisnla och
effektiva som mjligt och fljer en regional mall fr hur man br
bygga.
StadsplaneringLinkpings stadskrna planeras utifrn cyklisters och
fotgngares behov. Man frbjuder privat biltrafik[footnoteRef:31],
utkar kollektivtrafiken med en fossilneutral transportflotta och
vljer att anvnda sig av t.ex. stngn fr att transportera varor. Man
utnyttjar allts de naturliga transportstrckorna som finns. Man gr
inga drastiska frndringar i stadens struktur utan lter bilvgar,
parkeringshus och andra ytor kopplade till trafik sjlvd i takt med
den minskande bilismen och de konverteras av invnarna till ytor fr
stadsodling, rekreation eller grnomrden. Detta tillter man fr att
inte dra igng stora byggnadsprojekt, man vill spara energi, men
ocks fr att lta en demokratisk lokal opinion stta agendan fr
frndring.
Lagar och reglerHga brnsleskatter tvingar fram en minskning av
bilkning samt bilkp verlag. Mnniskors liv r hrt reglerade av nya
priskningar, vilket gr en klimatbelastande livsstil omjlig. Mnga av
de lagar och regler som tas i bruk kommer frn EU eller Sveriges
regering, men mycket utrymme ges fr lokal specialisering av
teknologi och problemlsning[footnoteRef:32]. Man tar hnsyn till de
bestmmelser och rekommendationer som kommer frn hgre orter men
frsker nd centralisera den egna bestmmande makten. Beslut rrande
Linkpings innerstad fattas till exempel uteslutande i kommunen,
eftersom man anser att man hr har strst vetskap och erfarenhet om
vad som br gras och hur framtidens stadskrna br utvecklas.
Livsval och vardagsvanorMnniskor vljer en livsstil dr dem inte
verkonsumerar, man r beredd att dra ned p vldigt mnga vardagliga
bekvmligheter. Man fredrar att konsumera grnare produkter och
tjnster framfr mer miljbelastande. Det rder en konsensus om att
mnga problem lses bst genom lokala anpassningar[footnoteRef:33].
Drfr har det vxt fram ett yrkesmssigt specialiserat samhlle dr
utbildningar, konsumtion och livsstilar kretsar kring den lokala
cirkulra ekonomin.
Man vljer att utbilda sig till ngot som har lokal anknytning, i
Linkpings fall till exempel ngot som har med biogasproduktion eller
grn stadsplanering att gra. Alla ges tillgng till allmnna bilpoolar
om man nskar att ta sig utanfr staden. Mjligheter att flyga r
kraftigt begrnsade d priset gtt upp radikalt. Samma sak fr
livsmedelskonsumtion som i backcast 1 gller hr. Man gr det nstan
omjligt fr mnniskor att kpa ktt genom att kraftigt hja priset och
erbjuder lokalt producerade alternativ till importerad mat.
Man erbjuder mnniskor tillgng till offentliga verkstder,
tvttstugor och kk fr att minska konsumtionen av hushllsapparater
och energi men samtidigt fra mnniskor nrmare varandra och strka den
lokala gemenskapen.
EkonomiEkonomin stagnerar hr eftersom konsumtionen minskar
radikalt. Mycket av den investerbara vinsten i samhllet slussas in
i forskning och utveckling samt nedrustande tgrder. Den gngse
uppfattningen r att mnga av vrldens kriser inte kan lsas med nya
teknologiska medel, eller att snabba teknologiska utvecklingar
oftast resulterar i konsekvenser fr miljn och
klimatet[footnoteRef:34]. Drfr r man inte lika beredd att anvnda
sig av t.ex. solpaneler, fr att det krvs mycket miljgifter
(arsenider) i tillverkningen eller batterier eftersom vi har
bristande kunskap med att hantera tervinningen och miljgifterna frn
produktionen av dessa batterier fr elbilar.
SammanfattningDenna backcast beskriver en innerstad som r lokalt
och regionalt centrerad. Man anser att man sjlv besitter den
kunskap som krvs fr att lsa de problem som uppstr. Importen av
varor har minskat eftersom man tillverkar mycket av det man
konsumerar sjlv och en ny hantverkmssig lokal professionalism
uppstr.
Man lever i en mycket renare milj eftersom bilismen och
industrin kraftigt minskat, med ekonomiska konsekvenser som fljd.
Naturen gr sitt terintg i staden och man lter den ta ver gamla ytor
som inte lngre anvnds. Hr spenderar mnniskor sin fritid och odlar
livsmedel.
DiskussionDenna plan fr Linkping kommer frmodligen mta alla de
krav som finns p hllbar utveckling, men med den snabbt krympande
ekonomin kommer andra problem uppst. Det r svrt att frestlla sig
exakt vad som skulle ske om detta tillvgagngsstt tillmpades. Mnga
individer skulle frmodligen ha vldigt svrt att helt lgga om sina
livsstilar, kanske skulle sociala oroligheter utbryta som ett svar
p alla nya hrda krav som stlls.
Befolkningen borde i regel vara instlld p att sdana drastiska
tgrder som beskrivs i backcast 2 kan tnkas tas i bruk, men frgan r
hur den allmnna opinionen skulle mta dem. Mnga knner redan idag att
mycket toppstyrs frn EU eller Stockholmscentrerade beslutsorgan,
kanske skulle samma knslor uppst mot den egna kommunen i takt med
att kraven kar och mnniskor vnder sig bort frn den styrande makten
vilket kan f grava konsekvenser.
De minskade anslagen till forskning och utveckling r ocks ett
ngot oroande steg i processen. Frmodligen kommer ett nytt samhlle
krva nya teknologier och tankar kring hur man bst br tackla klimat-
och miljproblem, speciellt med tanke p hur man i detta scenarie
fokuserar p lokala och regionala problem. Linkping mste drfr
utvecklas rent kunskapsmssigt nr det gller att anpassa befintlig
teknologi och forskning p de egna problemen. De problem man str
infr hr r en verklighet ocks p andra platser, jag tror det finns
stor lrdom och kunskap att finna i ett gemensamt globalt samarbete.
Drfr vore det oyckligt om man slt sig mot omvrlden och
koncentrerade sig fr mycket p den egna utvecklingen.
Om man gr en miljkonsekvensbeskrivning av det som skulle ske med
frndringen av stadskrnan skulle man se att den biologiska mngfalden
kar och utslppen minskar. Eftersom man inte bygger mycket nytt
finns det lite utrymme fr giftiga utslpp eller framtida problem med
ny teknik. Det skulle dock vara svrt att styra mnniskors egna
initiativ, och den lokalt centrerade makten som utgr frn folket
skulle kunna resultera i att mnga agerar p eget bevg och orsakar
problem.
Jag ser drfr backcast 2 som ett orimligt scenarie. Det r
orovckande att lta ekonomin krympa fr mycket. Idag har vi
visserligen en ohllbar konsumtionsinriktad ekonomi som drivs p av
klimatbelastande produkter och tjnster, men istllet fr att bromsa
den med hrda regler och krav borde man strva efter en lngsiktig och
hllbar ekonomi. Man borde hitta en mer balanserad vg mellan regler
och alternativ.
Kommentar1.0 (2015-01-09) Jag kommer implementera GIS i texten
fr att stdja de argument jag haft om inkomstskillnader,
utslppstthet osv. som nmns i Metod. Jag kommer ven utveckla mina
resonemang i Diskussion fr bda texterna. Frmodligen ven utveckla
min backcast fr scenarie 2.
1.1 (2015-01-12) Eftersom att mina nedladdade
lager/informationsdata inte gick att implementera gjorde jag en
enkel GIS-bild som simpelt beskriver den valda platsen och lite av
det jag pratar om i visionen. [1: Biologisk mngfald i Sverige,
monitor 22 & naturvrdsverket. Claes Bernes, sid. 247] [2:
http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094
s. 90] [3:
http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094
s. 65] [4:
http://www.oecd.org/els/soc/Focus-Inequality-and-Growth-2014.pdf s.
1] [5:
http://www.linkoping.se/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Stadsutvecklingsprojekt/C-Linkoping/]
[6: Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion] [7:
Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion s. 29] [8:
Linkping_till2025_fjrrvrme_all_vrme_el_slutversion s. 1] [9: IEA
(2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 77]
[10:
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Energi%20och%20s%C3%A4kerhet/Startsida/bygg_och_bo_energismart.pdf?epslanguage=sv]
[11: http://foodpharmacy.se/2014/12/skall-man-ata-kott-eller-inte/]
[12: http://foodpharmacy.se/2014/12/skall-man-ata-kott-eller-inte/]
[13: Naturvrdsverket Boverket 2000 Tema Miljml s. 9] [14:
http://www.baljvaxtakademin.se/home/kalendarium/dokument/Svensk_sojaodling_nulage_och_framtid_Fredrik_Fogelberg_2010.pdf]
[15:
http://www.corren.se/nyheter/linkoping/vaxthus-pa-hojden-far-gront-ljus-7566386.aspx]
[16: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future
sid. 93] [17: http://www.tekniskaverken.se/sb/biogas/index.xml]
[18:
http://fof.se/tidning/2014/9/artikel/levande-fossil-ginkgotradet-trivs-i-storstaden]
[19: http://www.svtplay.se/video/2577441/naturopolis/avsnitt-3]
[20: http://www.dn.se/ekonomi/storsta-inkomstklyftorna-pa-30-ar/]
[21:
http://www.oecd.org/els/soc/Focus-Inequality-and-Growth-2014.pdf]
[22: Att mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 s. 104] [23: Spread
2013 Sustainable lifestyles p. 24] [24: Quist et al 2013 Pathways
transitions and Backcasting for SD (.pdf) s. 41] [25: IEA (2003)
Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable Future sid. 90 &
s. 17] [26: Spread 2013 Sustainable lifestyles p. 15] [27: Mter
hllbar utveckling i ekonomiska termer, tillfrsel av miljgifter och
utvinning av olja pverkar t.ex. denna faktor negativt. Hgre
biologisk mngfald och starkare kolsnkor pverkar den positivt. Att
mta vlfrd och hllbar utveckling 2010 spec. kap 5] [28: Att mta
vlfrd och hllbar utveckling 2010 s. 104] [29: Att mta vlfrd och
hllbar utveckling 2010 sid. 104] [30: Spread 2013 Sustainable
lifestyles p. 15] [31: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a
Sustainable Future sid. 68] [32: Introduktion till moment 2 2014 s.
9] [33: IEA (2003) Energy to 2050 - Scenarios for a Sustainable
Future sid. 66] [34:
http://reaccess.epu.ntua.gr/LinkClick.aspx?fileticket=L1hQEQ9qMN4%3D&tabid=580&mid=1094
s. 65]
13Hllbara Livsmiljer 2050, Fltstudie