Lilla Bjorka raddat! - Elin Wägner-sällskapetelinwagner.se/wp-content/uploads/2015/03/BL14.pdf · 2015. 10. 26. · Lilla Bjorka raddat! Sent pa onsdagskvallen 23/11 blev det efter

Medlemsblad for Elin Wagner-sallskapet nr 14 November! 994ISSN 1103-4156

_

~

Lilla Bjorka raddat!Sent pa onsdagskvallen 23/11 blev det efter segslit-na prisforhandlingar klart att Lilla Bjorka iir varttill ett pris av 520.000 kr. Nu ska en stiftelse bildasfor att ta over ansvaret for underbill och anvand-ning och det ar klart att Elin Wagner-sallskapetkommer att finnas med bland stiftelsebildarna.

Interimstyrelsen for Lilla Bjorka-insamlingen villrikta ett stort tack till alia er som stott kampanjenoch gjort kopet mqjligt. Andelsbevis med en vack-er bild pa Lilla Bjorka kommer att skickas ut kringnyar. Samtidigt vill vi uppmana alia att fortsattaoch stodja den nya stiftelsen. Det kommer att beho-vas mer pengar for upprustning och underhall ochalia ar valkomna med ideer om hur vi bast ska kun-na ge Lilla Bjorka ett innehall som framjar det vik-tiga arbetet med att fora Elin Wagners livsverk vi-dare mot en allt osakrare framtid.Men forst: lat oss gladja oss over att Lilla Bjorka arvart!

Tusen ar i Smalandvar temat for hostseminariet som agde rum pa St.Sigfrids folkhogskola den 24-25 September. Ochdet blev en svindlande resa i historien for de ca 60deltagarna som genom foredrag fick stifta bekant-skap med saval forhallandena i bondekulturensSmaland som i de forhistoriska kvinnodominerademedelhavskulturerna.

Eva Adolfsson jamforde Elin Wagners smalands-skildringar med sin fars, Gunnar Adolfssons. Honkunde konstatera att bada garna forlagger sina be-rattelser till ett gransland, geografiskt eller histo-riskt/kulturellt. Skillnaden mellan dem ansag honlag i deras perspektiv. Elin Wagner betraktadesamhallet som ett sammanhallet helt diir prastgar-den var ett naturligt centrum. Gunnar Adolfsson,

med sin annorlunda sociala tillhorighet, skapade sinamiljoer som hierarkier dar manniskorna hela tidenstravar efter att komma uppat, mot sjalvstandighetoch battre levnadsforhallanden. Bada var alltsa varoch en pa sitt satt upptagna med problemet hur manskapar den goda varlden och trots den smalandskabegransningen i deras litterara miljoer finns det hosbada ett tydligt intresse for utblickar i den stora varl-den.

Langt borta i historien, mer an 1000 ar f.Kr., fordeoss Eva Moberg i sitt foredrag som lyfte fram spa-ren efter tidigare matriarkala - gylaniska- - medel-havssamhiillen, som med hjalp av C14-metoden nuhar kunnat faststiillas vara betydligt aldre an mankunnat ana. Det medfor att tidigare tolkningar av bil-der och foremal maste revideras och att man nutycker sig ha klarare indicier pa att det verkligenfunnits jamstallda samhallen som kunnat leva i fredoch endriikt under mycket lang tid. Just omkring ar1000 f.Kr. verkar det som om ett skifte till patriarkatvar fullbordat och diirefter har de fiesta myter ochtraditioner omtolkats for att battre stamma in i detnya monstret.Den nya forskningen hoppas Eva Moberg ska ge

kvinnorna sin historia ater. Ironiskt nog ar det utmar-kande for dessa tidiga kvinnokulturer just den har-moni med naturen och den identifikation med nu le-vande och kommande generationer som Romklub-ben i sin senaste rapport lyfter fram som det vasent-liga for att en varldskatastrof ska kunna undvikas.

Sondagens bussresa i Elin Wagners landskap underledning av Sven-Erik Rydeman, Lilian Karlsson ochKarin Sahlstrom blev en stor upplevelse med hojd-punkten forlagd till Lilla Bjorka, dar Marta Schleck-er pa Elins solveranda lat oss alia fa ta del av sinaungdomsminnen fran vardag och fest med Elin somvanligt men lite otillgangligt centrum. Da kiinde aliaatt denna miljo maste bevaras till efterviirlden.

Elin Wagner- sallskapet, Skir, Svanaholm, 355 91 VAXJOPostgiro 22 21 27-3

Bergsluft Redaktion: Marianne Enge och Solveig Hammarback Telefon 0470-775557,775515

2.

Arets Vackarklockaoverlamnades vid lordagskva'llens samkvam tillEva Moberg for hennes manganga engagemangi freds- och jamstalldhetsarbetet. Eva Mobergtackade och talade om alt hon beslutat att lamnaden skrallande \ ackarklockan till motstandare avkvinnliga praster "sa att de hinner vakna fore ar2000".

Som vanligt finns det en rapport fran seminarietsom kan erhallas om man satter in 15 kr pa pg 2221 27-3.

Flory Gate kulturpristagareLandstinget i Kronoberg bar givit sitt kulturpristill Flory Gate for hennes gaming som tidig mil-jomedveten odlare. Flory orkade inte sja'lv taemot sitt pris men sondottem Astrid Gate la'steupp Florys tacktal som bl.a. inneholl foljande:

Det ar en snart 50-arig stravan som Hgger bak-om denna utmarkelse. Mina tankar och hand-lingar bemottes pa den lideu med fiiUstandigtavstandstagande. Det varjit omb'jligt attforstaen person som t.ex. avbojde anvandningen avkonstgodsel som varje jordbrnksradgivare tala-de for. "Pdsaskiten" var la'uhanterlig och okadepatagUgt skordarna. Men jag sag det som ett do-pingpreparat som endast kortvarigt tvingarjor-den till okade prestationer.De inteUigenta och kvicka smalanningarna ut-tryckte pa manga satt sin syn pa min person.Med start noje minus jag anrnt na'r jag efter enarbetsdag med hacka pa potatisakern klagadeover ryggsmartor och fick svaret "Jaja, man skainte spanna en cirkushast framfor arbetsvag-nen". Nagra ar senare fragade en a'ldre man"Hur la'nge har hon bott i Rosas?" Snart 30 ar,blev mitt svar. "Ah, sd nywflyttad", blev repli-ken.

Elin Wagner presenterad for interna-tionell publikNa'r The International Society for the Study ofEuropean Ideas, Det internationella sallskapet forstudiet av europeiska ideer, holl sin fjarde konfe-rens i Graz i Osterrike i august 1994, medverka-de jag med ett foredrag om Elin Wagners ide-varld. Temat for konferensen var "Det europeiskaarvet: mot nya paradigm", och sa snart jag fickinbjudan till den grupp dar jag holl mitt foredrag,en grupp med fokus pa kvinnors bidrag till poli-tiska, intellektuella och kulturella revolutioner,insag jag att Elin Wagner skulle vara ett idealisktamne. Med tanke pa Elins roll i WOWO, Wo-men's Organization for World Order, som va'xtefram ur Wiener Call Club, kandes det sarskilt ro-ligt att fa presentera henne for en internationellpublik just i Osterrike.

I mitt foredrag, som jag holl pa engelska, tog jagupp nagra av Elins viktigaste inspirationska'llor:Olive Schreiner fran Sydafrika, Rosa Mayrederfran Osterrike och Charlotte Perkins Oilman franUSA. Som jag ser det hade dessa forfattare storbetydelse bade for hennes pacifism och for hen-nes matriarkala tankande. Efter hand utveckladeElin en feministisk radikalism - Tidevarvet ochFogelstad blev viktiga hornstenar - som gick sticki sta'v med den socialdemokratiska kvinnopolitiksom kom att dominera i Sverige fran och med1930-talet. Jag laser Elins allt uttryckligare radi-kalism under 1930-talet som en reaktion pa desnavare kvinnoideologiska villkoren i Sverige ochser det som symptomatiskt att hon 1935 sokte sigtill WOWO. Avslutningsvis tog jag upp Vackar-klocka och presenterade den som en text som arsa dja'rv att vi forst nu borjar fa upp ogonen fordess innebord och implikationer.Mitt foredrag, som ar tillagnat Flory Gate, fick ettpositivt mottagande och foljdes av en intressantdiskussion. Min Fred-med-jorden-troja, som jagdagen till a'ra hade pa mig, blev ocksa mycket be-undrad. Foredraget ska nu publiceras och jag serfram emot att sa snart jag far tid arbeta vidaremed a'mnet. Till The Open University, SvenskaAkademien och Svenska Institutet vill jag ut-trycka mitt varma tack for generosa bidrag somgjorde det mqjligt for mig att delta i konferensenoch halla delta foredrag.

!Helena Forsas-Scott

Vandringsutstallning pa StockholmsstadsbibliotekI oktober 1990 lanade Stockholms stadsbibliotekfor forsta gangen skarmutstallningen om ElinWagner och Elin Wagner-sallskapet till sin filial iKista. Utstallningen inleddes med en trivsamkvall tillsammans med Ria Wagner, som berattadeom sin faster. Harefter blev efteifragan pa utstall-ningen storre an van tat och den har nu vandratrunt pa de fiesta filialer, sjukhus och arbetsplatseri Stockholm och dess na'romrade. Intresset har va-rit varierande beroende pa de olika forestandarnasintresse for Elin Wagner. Aven om inte pengarfunnits till nagot speciellt program, har man a'ndadammat av och tagit upp ur magasin manga finabocker och skrifter som dessbattre sedan fatt stan-na "ovan jord". Under arens lopp har Utstallningengjort en och annan avstickare till Orebros biblio-tek och arbetsplatser i Bergslagen och hem tillBerg for en mindre renovering. Sa nog kan det sa-gas att de har skarmarna i all sin enkelhet har lyftfram Elin och hennes livsverk och aktualitet.Manga har forvanats over hennes framsynthet.Nu ar Utstallningen ater "hemma" och man kanhoppas pa att den med "ansiktslyftning" eller a'nnuhellre i en ny form och mer latthanterlig kan opp-na ogonen pa fler manniskor ute i landet.

IBrita Lindvall

^

3.

Ett Elin Wagner-minneI maj firade vi 50-ars minnet av Elin Wagners in-val i Svenska Akademien. Nagra av oss fick till-falle att i Ulla Isakssons sallskap ateruppliva liteav det festliga intradet i Bbrssalen.

Har en liten efterskord. Vill ga'ma beratta om ettungdomsminne av den nyvalda akademiledamo-ten i maj 1944. Det kontrasterar, tycker jag, paett wagnertypiskt satt mot nyhetsrabaldret ochakademiglansen kring invalet.

Vi var en grupp ungdomar med olika och brokigbakgrund men forenade av en bergfast tro pa attkunna gora en insats i ateruppbyggnaden efterkriget. Internationella arbetslag kallade vi oss.Iden kom fran en mangbegavad judisk flykting,Wolfgang Sonntag. Flera flyktingungdomarfanns ibland oss, fran Polen, Danmark, Jugosla-vien.

Tanken var att vi skulle forbereda oss genom oli-ka studier, arbete, social samvaro pa enkla ochjamlika villkor. Vi fick stod fran bl.a. kvakarna.Emilia Fogelklou bistod och inspirerade oss. ElinWagner ordnade en liten sommarstuga i Lidnas.Den 30 april sammanstralade vi - den dagen sno-ade det!

Uppehallet klarade vi genom att pa formiddagar-na hjalpa bonderna med potatissattning - for den-na kristidsinsats utgick ett blygsamt statsbidrag.Ur den gemensamma kassan lagades kruska ochannat spartanskt. Alia sysslor roterade mellanoss, a'ven ledningen av morgongymnastiken.

Efter arbetet studerade vi judefragan, larde sprakav varandra, diskuterade, musicerade, inbjodgastforelasare - som garna kom! Var tro pa fram-tiden var enorm, inga krigsrapporter kunde rubbaden.

Och har kommer Elin Wagner in, som van ochgastforelasare. Vanligen tillsammans med FloryGate pa tandemcykel! Det kunde bli heta diskus-sioner kring det ovala bordet, vill jag minnas. Vibad Elin Wagner tala om kvinnofragan - men detville hon inte. Hennes djupa besvikelse pa tystna-den efter Vackarklocka var vi inte mogna att for-sta.

Det var om jordfragan Elin Wagner ville tala,ekologi och kretsloppsekonomi sa'ger vi idag. Lo-kal resurshushallning lat inte sa meningsfullt, vihade ju satsat all var hangivenhet pa framtidensinternationalism. Jag har ett minne av att ElinWagner ibland blev lite sorgset besviken pa oss.

Och sa kom da nyheten om det sensationella in-valet, den andra kvinnan i Svenska Akademiens

historia. Inte langt darefter vantade vi henne pabesok. Vi plockade och band en stor krans av vil-da varblommor. Battre satt att ara henne fanns valinte?

Hon kom, jag minns inte datum. Jag hade fatt tilluppgift att med nagra ord satta kransen pa henneshuvud. Kransen var sa stor - och Elin var sa liten,sa tunn. Vad jag sakert minns, alldeles tydligt ge-nom ett halvsekel, ar detta: Elin Wagner brast igrat. En sa spiid och hjalplos gestalt, under dentunga huvudbonaden av angsblommor. Och hongrat.

Aven om vi omkring henne var alldeles for ungaoch oerfarna for att forsta Elin Wagner i allt, be-grep vi antagligen i denna stund vad det handladeom: spanningen mellan yta och insida, mellan are-betygelser och oforstaddhet. Framgangen liknadeen borda, den hade hamnat fel, pa fel tid, pa felplats...

Kanske rordes hon ocksa av alia ungdomarna om-kring sig?

ISitsel Hedstrom Huverod

En liten rattelseav en uppgift i Bergsluft 13 vill Sarah Death gora.Det galler referatet fran KF Bernanders presenta-tion av Elin Wagner-biblioteket pa St. Sigfridsfolkhogskola. Da'r framsta'lls Vera Brittain somElin Wagners engelska oversattare. Men, skriverSarah, hon kunde inte svenska och hennes rollvar anformedla mellan Elin och olika engelskafor lag. Hon ville garna lasa Elins bocker ochddrfor var hon sa ivrig att fa tag iforlag ochoversattare som ville stdlla upp - men misslycka-des. Naturligtvis hdnder det mycket Idtt att smafelav denna typ uppstar da uppgifter overldmnasfran mdnniska till mdnniska. Det kan ha varit saatt jag var oklar i det jag sade i mitt urspriingligaforedrag (som finns tryckt i Scripta Memoria).

Nil finns att kopaLagom till jul kommer EW-sallskapets smaskriftnr 5 som distribueras till medlemmarna med dettautskick . Den ar ett intressant nytryck av JohnLandquists uppsats om Elin Wagner som skrevsstrax efter hennes dod. Vi ar mycket tacksammamot Solveig och Maria Landquist som givit till-stand till detta nytryck. Ytterligare ex. finns attkopa for 50 kr inkl. porto.

Vi har ocksa latit gora en sarskild liten tidskrift-samlare som passar precis till smaskrifterna. Denar gjord i oblekt miljokartong med Elin WagnersEx libris som dekor. Priset ar 20 kr/st eller 50 krfor tre. Gor bestallningar genom pg-kontot!

4.

Miljovanliga rutan

Potatisatare!En nyligen publicerad undersokning franEU-landerna om nitrat-innehallet i gronsakeroch potatis, visar att i Danmark innehallerkonventionellt odlad potatis cirka tre gangersa mycket nitrat som ekologiskt odlad po-tatis. 55 % av nitraten omvandlas till nitrit ikroppen. (Denna undersokning bar gatt sompressmeddelande.)

For att bekampa bladmogelangrepp sprutarman vanligtvis dithiokarbamater (t.ex. Ma-neb, Mancozeb, Dezata) nagra ganger perodlingssasong. En nedbrytningsprodukt avdessa bekampningsmedel - ETU - blir till-sammans med nitrit i kroppen starkt mu-tagent och cancerframkallande. I avvaktanpa andra kemiska bladmogelbekampnings-medel van tar man med att forbjuda dithio-karbamater.

Hur klarar sig da de ekologiska odlarna? Ge-nom odlingsteknik sasom t.ex. forgroningoch mer resistenta sorter (Bintje klarar sigsamst) och en vanligtvis mindre skord.

Tiinkbart ar att konventionell odling i Dan-mark godslar mer an vad vi gor i Sverige ochsvensk odling darfor har nagot lagre nitrat-halt.

Ska vi da helt sluta att ata potatis? Nej, menefterfraga och kop KRAV-markt potatis.Den ar vard sitt merpris!

/Karin Sahlstrom

Till Elin

Fred med jordenjag ar ju en del av den

I ditt Smalandvinervralandekalla maskinerovanfor mitt huvud

Vad ar dom radda forKrigsherrarna

I Lena Gretasdotter

Elin Wagner i riksdagen

Den svenska kvinnans rostratt firades med en hog-tidssammankomst i Riksdagens plenisal tisdagenden 24 maj 1994. Det var 75 ar sedan det historis-ka klubbslaget foil i 1919 ars riksdag, som bekraf-tade den lika och allmanna rostratten. Ett arendesom slutgiltigt fastslogs av 1921 ars riksdag, efter-som det innebar en andring av grundlagen.

Decent Ann-Sofie Ohlander holl ett intressant fo-redrag om kvinnan i historien och om vad kvinnorgjort langt innan de fick rostratt. Darefter foljdeett program kallat Kvinnoroster med fyra Drama-tenskadespelare: Bibi Andersson, Margaretha By-strom, Irene Lindh och Ingvar Kjellson. Det varscener ur pjaser, fran riksdagsprotokoll, klassiskakvinnohistoriska dokument m.m. Bibi Anderssonspelade Kerstin Hesselgren (den forsta kvinnan iforsta kammaren), Irene Lindh spelade ElisabethTamm (som kom in i andra kammaren) och Mar-garetha Bystrom framstallde Elin Wagner. En sar-skild Wagner-seen spelades ocksa - dar kvinnornaotillfragade lagger sig i forlossningsvarden! IngvarKjellson spelade motstravig man.

Sjalv hade jag medverkat med att ta fram texteroch satt som inbjuden, glad och nqjd, ahorare. Tal-mannen Ingegerd Troedsson ledde sjalv hela pro-grammet pa ett stiligt och trevligt satt. Och dar vari Plenisalen, kiira medlemmar, var Elin mycketnarvarande.

IBritt Dahlstrom

Elin Wagner-dagen 1995

kommer att aga rum i Bergs bygdegard lordagenden 13 maj. For in det i den nya almanackan!

Nasta nummer av Bergsluftkommer ut i slutet av april tillsam-mans med arsmoteshandlingar.

Redaktionen tar tacksamt emot artiklaroch notiser.

Manusstopp: 1 april