Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp › ikk › ledarskap › filarkiv-ledarskap › 1... · Lör 5/3 9.00-16.00 ”Samarbetsövningar”, s 6-37 HA Reflektion och feedback .

Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)

Estetiska avdelningen (ESA)

2016 02 01

Studieanvisning

Ledarskap - samtal och reflektion

7,5 hp

Vt 2016

Kurskod: 917G27

Kursupprop 2016 02 08 genom skriftligt upprop

Första kursträff: 2016 03 04, kl 17.15 på LiU, Hus Key, sal Form 1 (2233)

Kursansvarig: Helena Alsegård

[email protected]

mailto:[email protected]

2

Ledarskap – samtal och reflektion 7,5 hp Vt 2016 Linköpings Universitet

Innehållsförteckning

Innehåll Sid

1 Presentation av kursen 3

2 Lärare och kontaktuppgifter 3

3 Kursens upplägg och innehåll 3

4 Kursplan 4

5 Schema och flöde 6

6 Kurs- och Examinationsuppgifter 8

6.1 Litteraturseminarium 8

6.2 Skriftlig uppgift 9

6.2.1 Skriftlig deluppgift 1: Observation 9

6.2.2 Skriftlig deluppgift 2: Samtal och analys 10

6.3 Portfolio 12

6.3.1 Formella krav och inlämning 12

6.3.2 "Samla din process" 13

6.4 Portfolions innehåll 14

6.5 Kompletteringsuppgift 16

6.6 Bedömning och betygskriterier 16

6.7 Återkoppling 17

7 Övrig kursinformation 17

7.1 Registrering, LiU-ID och studentmail 17

7.2 LISAM 17

7.3 Biblioteket 18

7.4 Lokaler 18

7.5 Kursvärdering 18

8 Fusk och plagiat 19

9 Litteratur 20

9.1 Obligatorisk litteratur 20

9.2 Referenslitteratur 21

Bilaga 1 Stöd för genomförande av medarbetarsamtal

3


1. Presentation av kursen

Välkommen till kursen "Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp".

Kursen ges vid Linköpings universitet (LiU) på Estetiska avdelningen (ESA) vid Institutionen för kultur

och kommunikation (IKK). Kursen bedrivs på kvartsfart (25%) under en termin och ger 7,5 hp.

Det övergripande målet för kursens deltagare är att efter avslutad kurs ha utvecklat sina egna

samtalsfärdigheter på ett både konkret och praktiskt sätt kopplat till ledarskap och teoretiska

grunder.

2. Lärare och kontaktuppgifter

Vi som ansvarar för och arbetar med denna kurs står gärna till tjänst då du har frågor eller vill

framföra något. Här finns våra kontaktuppgifter

Helena Alsegård

telefon: 013-28 27 17, 0736-20 95 74

mail: [email protected]

Kursansvarig

Anna Englund Bohm

telefon: 013-28 21 66


medverkande lärare

Carina Skoog

telefon: 013-28 19 82


ansvarig administratör

3. Kursens upplägg och innehåll

Alla träffarna kommer att ske i och i närheten av Linköpings Universitet. Träffarna är förlagda till

fredagskvällar och lördagar vid fyra tillfällen och det är viktigt med aktiv närvaro! Under kursträffarna

kommer vi att varva föreläsningar och olika praktiska arbetsmetoder samt bearbeta den inlästa

litteraturen och de individuella kursuppgifterna. Kursens delar dokumenteras i en individuell

portfolio som också ligger till grund för den sista examinationsuppgiften.




4


4. Kursplan

KURSPLAN

Ledarskap - samtal och reflektion, 7,5hp

Kurskategori Fristående kurs

Huvudområde

Ämnesområde Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3

Kurskod 917G27

Mål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod - genomföra olika typer av samtal - redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal - ge och ta konstruktiv feedback

Kursinnehåll

Denna kurs har ett tydligt kommunikativt innehåll, med fokus på mellanmänskliga relationer utifrån ett ledarperspektiv. Viktiga delar av kursen är grundläggande praktik och träning i kommunikation, där samtal som metod för ett effektivt ledarskap sätts in i sitt teoretiska sammanhang. Genom träning av samtal får den studerande praktisk erfarenhet av olika samtalstyper. Genom praktisk tillämpning får studenten erfarenhet av feedback och reflektion.

Undervisning/Arbetsformer

Kursen har ett inlevelseorienterat arbetssätt baserat på utomhuspedagogiska och gestaltande metoder. Detta innebär bland annat att delar av kursen förläggs i olika miljöer utomhus. Kostnad för egen mat vid längre pass tillkommer. Arbetsformerna består av upplevelsebaserat skapande och reflekterande arbete i såväl lärarledda som icke lärarledda arbetsformer. Dessa utgörs av lektioner, grupparbeten, seminarier, praktiskt arbete, gestaltande, studentförberedande moment och självstudier. Både lärarledd undervisning och arbete i grupp dokumenteras.

Examination

Examination sker fortlöpande genom en reflektionsuppgift knuten till aktiviteten vid varje kurstillfälle, samt kurslitteraturen. Att utifrån en autentisk samtalssituation dokumentera och reflektera över samtalsprocessen och relatera till adekvat teori samt egna erfarenheter. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Förkunskap

Betyg

På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd

Kursbevis

5


Kursbevis utfärdas av styrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via http://www.student.liu.se/examen?l=sv. Blanketten lämnas till Examen, LiU

Kurslitteratur

Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande.

Övrigt

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Ledarskap - samtal och reflektion

Leadership - Conversation and Reflection, 7.5hp

Kursansvarig är: IKK - Institutionen för kultur och kommunikation

Dnr: 242/07-41

Kurskod: 917G27

Provkoder: (se förteckning i LADOK)

Ämne: Educational Sciences, Practical-Aesthetic Subjects - UV3

Nivå Utbildningsnivå

Ämneskod

Utbildningsområde

G1X

Grundläggande

UV3

ÖV

Fastställd 2011-04-14 på delegation av styrelsen för utbildningsvetenskap.

6


5. PRELIMINÄRT Schema och flöde

LEDARSKAP - SAMTAL OCH REFLEKTION, vt 2016

Tid: Fredagskvällar och Lördagar

Plats: Linköpings Universitet (Key-huset samt närmiljön)

Lärare: Helena Alsegård, kursansvarig, universitetsadjunkt, (HA)

Anna Englund Bohm, universitetsadjunkt, (AEB)

Margaretha Grahn, överbibliotekarie, (MG)

Ragnar Furenhed, forskare mm (RF)

Kursen genomförs på Linköpings Universitet (LiU) med närområden vid fyra olika kurstillfällen.

Vi börjar fredag eftermiddag och fortsätter under lördagen, och vår baslokal är i Hus Key.

Det är viktigt att du kan delta i alla dessa kursträffar eftersom du annars kommer att missa en

mycket viktig och betydande del av kursen.

Nedan finner du schema för de olika träffarna där du får en kortfattad beskrivning om vad som

kommer att ske, vilken litteratur du ska vara inläst på till träffen samt vem som är ansvarig.

Du finner också en flödesbeskrivning av vad som förväntas av dig mellan träffarna.

Upprop – Vecka 6

Mån 8/2 OBS!! Senast kl 24.00 måste du ha bekräftat att du ska gå genom att svara på det

skriftliga uppropet, annars förlorar du din kursplats! Mer skriftlig information kommer

efter antagningsbeskedet.

Mellan upprop och träff 1

Deltagarna:

Registrering, aktivering av ditt LiU-Id och din studentmail enligt information som

skickas ut separat efter det skriftliga uppropet.

Logga in på LISAM (via t ex http://www.student.liu.se/?l=sv) och ta del av information

om denna kurs.

Fortsätt även att hålla dig uppdaterad om kursen via hemsidan

http://www.liu.se/ikk/ledarskap/ledarskap-samtal-och-reflektion?l=sv

Läsa: Rautalinko: "Samtalsfärdigheter...", kap 1-5, samt ytterligare två kapitel som du

väljer ut själv i boken. (Detta innehåll ska ni diskutera i grupper vid första träffen).

Förbered en praktisk uppgift enligt information nedan under "Praktisk information.."

Träff 1 – Vecka 9

Fre 4/3 17.15-20.00 LiU-2233 (Form 1)

HA Kursintroduktion (Denna sal är bas för alla träffar)

Lör 5/3 9.00-16.00 ”Samarbetsövningar”, s 6-37

HA Reflektion och feedback

http://www.student.liu.se/?l=sv

http://www.liu.se/ikk/ledarskap/ledarskap-samtal-och-reflektion?l=sv

7


Härskartekniker

Platsens betydelse för samtalet ”Samtal i det fria – fria samtal”

Litteraturseminarium "Samtalsfärdigheter.." (läses innan).

Intro: Samtals- och analysuppgift

PRAKTISK INFORMATION INFÖR KURSSTARTEN, TRÄFF 1

Litteratur:

Du som student kan antingen skaffa boken ”Samarbetsövningar” innan kursstart eller köpa den på

plats (159 kr). Den går självklart även att låna på biblioteket! Denna bok bearbetas under lördagen.

Boken ”Samtal i det fria – fria samtal” finns även den till försäljning vid kursstart (ca 115 kr). Den kan

även köpas vid LiU-Tryck (se litteraturlistan). Båda böckerna betalas kontant.

Utrustning/Kläder:

Vi kommer under lördagen att ta en gemensam promenad utomhus då vi arbetar med en kursuppgift

så du behöver ha lämpliga kläder för detta.

Mat och Fika:

Det finns inga öppna restauranger på universitetsområdet på kvällar och helger förutom en

Pressbyrå. Du kan därför behöva att ta med egen lunchmat till lördagen, samt gärna eget fika om du

vill ha till lördagen. Det finns inte tid att åka iväg till annan plats under lunchtiden.

Förbereda uppgift:

Vi kommer att arbeta praktiskt med reflektioner och feedback under träffen och om du vill och har

möjlighet vore det bra om du har en egen liten övning som du kan genomföra med en grupp på ca 5

personer, utan krav på större materialtillgång eller någon lång instruktion. Det kan t ex handla om en

lek, en liten presentationsövning eller något helt annat som du tycker vore trevligt att genomföra och

förmedla vidare i gruppen. Tid till förfogande är max 10 min/övning.

(Om du inte kommer på något kommer jag att ha några förberedda övningar att välja mellan.)

Mellan träff 1-2

Deltagarna: Förberedelse av samtalsövning, samt mejla info till ”din” grupp senast xx/3 (AEB Ansv)

Skriva Portfolio

Läsa Litteratur "Samarbetsövningar"

”Samtal i det fria – fria samtal”

"Ledarskap; Personen..." kap 5.

(Kompendium delas ut vid träff 1.)

"Samtalet med känslomässig intelligens"

En vald bok om Samtalstekniker (Se 9.1)


Fre 8/4 17.15 - 20.00

AEB Samtals- och analysuppgift Bilaga 1: "Stöd för genomförande ...."

Introduktion av observationsuppgift till träff 3

8


Lör 9/4 9.00 - 12.00

MG Föreläsning: ”Ledarfilosofi utifrån ett långt yrkesliv" Artikel (delas ut i vid

föreläsningen)

13.00-16.00

HA Kommunikation, teori och praktik

Mellan träff 2-3

Deltagarna: Skriftlig uppgift, Observera samtal ”Samhällsvetenskapliga metoder”,

Skriva portfolio (Kompendium som delas ut vid träff 2)

"Rätt sagt på rätt sätt"

(Kompendium delas ut vid träff 2)

En vald bok om Härskartekniker. (Se 9.1)


Fre 22/4 17.15 - 20.00

AEB Individuell presentation av observationsuppgift

Lör 23/4 9.00 - 16.00

HA Ledarskap och kommunikation, teori och praktik

RF Föreläsning: "Etik och Bemötande" Ev. tillkommande artikel

Mellan träff 3-4

Deltagarna: Skriva Portfolio Engquist: Artikel

En egen vald referenslitteratur (Se 9.1)

Lägg in Skriftlig uppgift (del 1 och 2) på LISAM senast den 2/5 kl 23.30


Fre 20/5 17.15 - 21.00 OBS tiden

HA/Deltagare Examination, Utvärdering, Avrundning av kurs

Lägg in Portfolio på LISAM senast den 27/5 kl 23.30

6. Kurs- och Examinationsuppgifter

Kursen innehåller tre obligatoriska deluppgifter som vävs samman till ett kursbetyg.

6.1 Litteraturseminarium 1 hp

LIT 1 Ansvarig: Helena Alsegård

Mellan kursens upprop och första träffen ska du läsa litteratur enligt anvisningar som finns under

”Schema och flöde”. Uppgiften redovisas muntligt i seminarieform vid första kursträffen.

9


Om du inte kan genomföra detta vid träffen får du en skriftlig kompletteringsuppgift.

6.2 Skriftlig uppgift: Samtal och analys, samt Observation 3 hp

OBS 1 Ansvarig: Anna Englund Bohm

6.2.1 Skriftlig deluppgift 1: Samtal och analys

Vad och när? Ni ska på lördagen vid det andra kurstillfället genomföra och leda ett samtal mellan (minst) två

parter. Ni har ca 30 min som ramtid för varje samtal inklusive tid för efterföljande feedback och

diskussion. Samtalet ni leder får därför inte vara längre än ca 15-20 minuter.

Hur? Era kurskamrater fungerar här som medarbetare och ni ska turas om att leda samtalet respektive

delta i samtalet. Som hjälp kan ni utgå från bilagan ”Stöd för genomförande av medarbetarsamtal”.

Uppdrag: Ni kan välja att utgå från och förbereda något av följande alternativ:

1) Du är chef med personalansvar på denna arbetsplats och ska ha ett medarbetarsamtal med

en anställd. Använd med fördel mallen ”Stöd för genomförande av medarbetarsamtal” som

utgångspunkt och välj något/några områden att samtala kring. Ditt mål är att ta reda på hur

den anställda upplever sin arbetsplats och göra en plan för hur ni går vidare härifrån.

2) Du har ansvar för att ha årliga medarbetarsamtal och ska nu genomföra ett lönesättande

samtal (ca 9-10 månader senare) utifrån ett antal kriterier/mål som kommit överens om vid

medarbetarsamtalet (d v s ställt upp och informerat om i förväg).

3) Du ska ha ett uppföljningssamtal med en medarbetare som har haft a) långtidssjukskrivning

b) ofta förekommande korttidsfrånvaro (vilket kan dölja en missbruksproblematik) c)

samarbetsproblem inom arbetsgruppen d) annat lämpligt alternativ

4) Annat lämpligt (och för er angeläget) samtalsalternativ

Praktiskt genomförande: Ni genomför detta i mindre grupper där en leder samtalet, en agerar medarbetare och minst en observerar samtalet. Den som leder samtalet ska i förväg mejla ”sin” medarbetare bakgrundsinformation om:

1) Sammanhang (i vilket sammanhang utspelar sig detta, d v s vilket alternativ man har valt) 2) Vilken roll/funktion medarbetaren har – vad förväntas denne göra/säga 3) Plats för samtalet - vart äger detta rum? 4) Tidpunkt – när äger samtalet rum?

Den som observerar samtalet ska observera/analysera följande med fokus på ickeverbal kommunikation, det ”underförstådda” och kroppsspråk:

- Roller – vilka roller finns/tas/ges? - Skeendet: vad innehåller samtalet - verbalt och ickeverbalt? - Vad det leder till – verbalt och ickeverbalt? - Vilken information/instruktioner/kritik/feedback osv ges?

10


- Hur ges detta? Hur tas det emot? - Hur används/synliggörs det verbala respektive det ickeverbala (kroppsspråk osv) språket? - Säger det verbala samma sak som det ickeverbala (kroppsspråk, pauseringar osv)? - Används eventuella härskartekniker? I så fall vilka och hur? - Hur används eller inverkar platsen/placeringen/miljön? - Fler egna iakttagelser?

Feedback och reflektion: Efter varje samtal ger den som observerat feedback utifrån det som observerats, sedan får den som deltagit i samtalet belysa hur hen upplevde detta och slutligen delger den som lett samtalet sina tankar kring vad som hände, vad man kände, vad det ledde till, vad man lärde.

Skriftlig inlämningsuppgift: I den skriftliga delen ska ni, förutom att bifoga den beskrivning ni ger medarbetaren (som förberedelse inför samtalet)1, beskriva och analysera vad som hände, vad ni kände, vad det ledde till samt vad ni lärde i: a) samtalet som ni själva ledde och b) samtalet som ni observerade.

6.2.2 Skriftlig deluppgift 2: Observation

Vad? Ni ska till det tredje kurstillfället vid ett eller ett par tillfällen observera samtal mellan två parter eller fler med fokus på härskartekniker och platsens betydelse.

När? På fredag kväll vid kurstillfälle 3 presenterar ni i mindre grupper det ni observerat och beskriver det ni observerat med fokus på vad som hände, vad ni kände, vad det ledde till samt vad ni lärde för oss andra (ca 10 min/person).

Hur? Samtalet/observationen kan a) antingen spelas in (via mp-3 eller liknande) b) videofilmas eller c) nedtecknas utifrån ett på förhand skrivet observationsschema (se kompendium av Bryman) beroende på omständigheterna kring observationstillfället. Kom ihåg att be om tillstånd vid behov!

Uppdrag: Ni ska, vid minst ett tillfälle, observera samtal mellan minst två parter med fokus på härskartekniker och platsens betydelse. Ett observationstillfälle kan exempelvis vara:

- ett möte eller liknande där man själv deltar - en intervjusituation (där man själv är bisittare) - ett avlyssnat samtal (på ex ett fik) som endast antecknas, ej spelas in (utifrån ert eget

observationsschema – här gäller inte samtyckeskravet, dock anonymitetskravet) - en filmsekvens (debatt eller annat lämpligt filmklipp där nedanstående frågor går att

”besvara”)

1 Som bilaga

11


Skriftlig inlämningsuppgift: Ni ska, oavsett vilket av observationsalternativen ni väljer att observera, i skrift beskriva följande:

- Vad/vilka ni observerat - Var (plats och sammanhang) detta skett - Hur talutrymmet fördelas - Om någon information/instruktioner/kritik osv ges - Hur detta ges - Hur detta tas emot - Vad samtalet innehåller och vad det leder till - Hur det verbala respektive det ickeverbala (kroppsspråk, pauseringar osv) språket

används/synliggörs - Används eventuella härskartekniker? Beskriv och förklara skeendet - Hur platsen/placeringen/miljön används eller inverkar i samtalet - Ev fler egna iakttagelser - Slutliga reflektioner: Vad hände, vad kände och vad lärde du

Ovanstående frågor kan med fördel användas som grund till ert observationsschema

Utgångspunkt: Uppgiften är inte en forskningsstudie, men jag vill att ni beaktar de etiska kraven som är beskrivna nedan och gör aktiva val kring hur ni förhåller er till dessa. Vid vissa observationer är det nödvändigt att inte informera den/de som ska bli observerade, men då är det av största vikt att anonymitetskravet uppfylls och att man kan motivera varför man valde att göra så. Innan ni går ut och gör er observation ska ni beakta och begrunda följande etiska riktlinjer samt läsa om observationsmetoder i kompendiet Samhällsvetenskapliga metoder av Bryman (2002):

Forskningsetik

Forskningsetik rör frågor såsom frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Det handlar närmare bestämt om hur man bör behandla de som ska studeras i en undersökning samt om det finns sammanhang där man som forskare inte bör engagera tillsammans med den som studeras. För att kunna göra detta på ett bra sätt finns det ett antal etiska principer man som forskare bör överväga. Till att börja med bör man vara noga med att informera om undersökningens syfte på ett tydligt sätt för dem det berör. Man ska som försöksperson få veta att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas om så önskas. Detta kallas för informationskravet. Nästa etiska princip är samtyckeskravet vilket innebär att den som deltar i en undersökning själv har rätt att bestämma över sin medverkan och att vårdnadshavares godkännande kan krävas då någon är minderårig. Uppgifter om personer i en undersökning ska behandlas konfidentiellt, det så kallade konfidentialitetskravet och personuppgifter bör därför förvaras så att dessa inte kan komma ut2. Slutligen finns även nyttjandekravet och detta innebär att man endast får använda de uppgifter som samlas in för forskningsändamålet3. Dessa principer kan tyckas självklara, men i vissa fall kan gränsen mellan vad som är etiskt riktigt och inte vara svårt att avgöra. Det är viktigt att man som forskare är medveten om hur de etiska överväganden och val man gör påverkar de som ingår i undersökningen. Vissa forskare kanske gör valet att ändamålet helgar medlen och låter vissa etiska riktlinjer stå tillbaka, men det är då även viktigt att vara medveten om hur detta val påverkar reliabiliteten i undersökningen. Dold forskning kan innebära etiska problem och inkräkta på privatlivet därför är det

2Bryman, Alan. (2002).

3 Bryman, Alan. (2002).

12


av betydelse att man endast använder detta då det helt enkelt inte är möjligt att använda andra metoder4. Bryman skriver att han

”misstänker att de flesta som väljer exempelvis dold observation brukar fatta sina beslut på grundval av vilka svårigheter de förväntar sig när det gäller datainsamling eller få tillträde till ett fält, inte de faktiska problem de stöter på”5.

Därför är det nödvändigt att poängtera att man som forskare bör se över sina egna föreställningar, vilka eventuellt kan vara förutfattade meningar, innan man ger sig i kast med själva undersökningen. Vid kvalitativa intervjuer, vilka ofta är mycket öppna med ibland vaga frågeställningar, kan vissa etiska beslut också leda till brister vad gäller samtyckeskravet. Det är av stor vikt att man som forskare noga överväger de etiska beslut man tar så att intervjupersonerna inte känner sig förda bakom ljuset6.

De skriftliga uppgifterna sammanställs (del 1: Samtal och analys samt del 2: Observation) och läggs in på LISAM senast den 2/5 kl 23.30!

Vid eventuella frågor & funderingar är ni varmt välkomna att mejla mig på: [email protected]

Mvh Anna E B

6.3 Portfolio 3,5 hp

POR 1 Ansvarig: Helena Alsegård

Denna uppgift består i att du skriftligt ska redovisa din utvecklingsprocess under kurstiden i

förhållande till både kursmål och dina egna mål och förväntningar.

Du har möjlighet att forma denna på lite olika sätt förutsatt att vissa formella krav följs samt att alla

ingående moment finns med.

6.3.1 Formella krav och inlämning

Oavsett hur du skriver ska alla skriftliga arbeten innehålla följande för att bli godkända:

ha ditt namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (för att underlätta läsningen)

ha kursens namn högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)

ha sidnummer högst upp, eller längst ned, på varje sida (se ovan)

ha tydliga rubriker genom hela arbetet

ha en tydlig och läsarvänlig text

ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur

ha daterade föreläsningar, verkstäder, internetkällor mm

referera till samtliga källor som används (se mer nedan)

ha en referenslista längst bak på litteraturen som refereras

innehålla alla delar som efterfrågas

Inlämning: senast fredag den 27/5 kl 23.30 på LISAM (under mappen "Inlämning"). Antal sidor: ca 15-20 beroende på hur du skriver. Formalia: Times New Roman 12p, eller Calibri 11p, Radavstånd 1,5 Referenshantering; se längre fram i anvisningen.


5 Bryman, Alan. (2002). sid 447.



13


6.3.2 "Samla sin process", lite generella tankar om Portfolioarbete

Att medvetet samla sin inlärnings- och utvecklingsprocess kan man göra på flera sätt. Gemensamt är att det finns ett mål att tydliggöra både den egna inlärningen och den egna utvecklingen och formulera hur man vill gå vidare i dessa båda processer. Detta samlade dokument kan sedan användas även som bedömningsunderlag, t ex på en kurs.

Det som ofta kallas för portfolio (portfölj) har sitt ursprung i konstnärliga professioner där man visade upp sina alster i en "portfölj", men har under senare tid blivit allt vanligare även i andra sammanhang där man fokuserar på lärande- och utvecklingsprocesser och där den fysiska portföljen kan ha ersatts med t ex dataskrivna texter enligt en given progression.

Grunden i portfolioarbetet i denna kurs kan beskrivas på följande sätt.

A. I början av kursen:

Du ska i inledningen till kursen formulera dina personliga mål och beskriva dina förväntningar som ska kunna relateras till kursmålen, samt även skriva en inlärningsplan hur du planerar att nå dessa personligt satta mål och förväntningar under kurstiden. Detta steg innebär att du som skriver tar ett aktivt och personligt ansvar för din egen lärandeprocess, samt synliggör denna.

B. Under arbetets gång: Du dokumenterar processen som sker under kursens olika moment genom att utgå från orden collect - select - reflect. Detta innebär konkret att du ska samla (collect) innehållet som ingår i kursen enligt anvisningar av ansvariga, t ex kursträffarna, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer. Därefter ska du välja ut (select) det som du anser bidrar till din utveckling och lärprocess och reflektera (reflect) över detta. Detta tredje steg är den viktiga process som gör det upplevda till en lärdom.

Reflektera (reflect) kan beskrivas som ”tankens krökning tillbaka mot sig själv”7 och innebär här att man återvänder och ser på enskilda eller samlade upplevelser, sina tankar, mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur med de ögon man har just då utan att värdera åt något håll.

Kurslitteraturen ska finnas med som stöd för egna tankar och reflektioner genom hela arbetet, men kan även redovisas separat som en läslogg om du föredrar detta och då med tydliga kopplingar till egna reflektioner och kursens innehåll och mål.

Detta steg är tänkt att ge dig som skriver ett redskap för att reflektera över ditt eget lärande och för att utforma strategier och mål för den fortsatta lärande- och utvecklingsprocessen.

C. I slutet av arbetet: Nu ska du skriva dina egna självvärderingar. Dels av hur du nått dina mål och dina förväntningar, dels hur din inlärningsplan har fungerat.

Värdera eller självvärdera innebär här att man värderar hur man upplever och uppfattar8 sin egen insats samt synliggör sin egen lärprocess i förhållande till sina egna mål och förväntningar, inlärningsplan, kursinnehåll samt litteratur.

Utvärdera är en bedömning av ett resultat eller en process9 och innebär här att man värderar sin egen och andras insatser i den del som avses i utvärderingen (ex grupparbete, seminarium, examination, kursens innehåll eller kursen som helhet).

7 Alexandersson, Mikael, Pedagogiska Magasinet nr 1 februari 2007

8Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:

Studentlitteratur

14


Detta steg är tänkt att hjälpa dig att tydliggöra om och hur du har nått dina egna mål och förväntningar, samt om och hur din egen inlärningsplan har fungerat.

D. Under hela processen: Du måste under alla delar av processen vara mycket noga med att ange källor och ha tydliga referenser till både muntliga och skriftliga källor i din text. Vad är dina egna tankar? Vad är andras tankar?

Detta är viktigt för att visa respekt för andras tankar och vara ärlig! Därmed undviks plagiat och fusk. Se mer information om referenshantering, fusk och plagiat i andra separata avsnitt.

E. Examination: Detta arbete är en del av examinationen för ditt deltagande i kursen.

Denna form av processkrivande ger möjlighet till både summativ och formativ bedömning, dvs summerar din lärandeprocess fram till "nuläget", men tydliggör även vad som behöver utvecklas framöver och ger hjälp till att forma den kommande lärande- och utvecklingsprocessen. Denna metod kan alltså både fokusera på din lärandeprocess och på din professionella och personliga utvecklingsprocess. Arbetet rymmer även dokumentation om aktiv närvaro vid kursträffar, föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gruppträffar, redovisningar och examinationer.

Detta steg är tänkt att tydliggöra både för dig som student och för oss som lärare/handledare/examinatorer vad du lärt och hur du har utvecklats över tid.

6.4 Portfolions innehåll

Sammanfattning av portfolions innehåll, vilka också beskrivs på nästa sida i annan form.

1. Egna mål och förväntningar utifrån kursplan och kursinnehåll.

2. Självvärdering av hur dessa mål nåtts.

3. Inlärningsplan - hur planerar du att nå dina mål?

4. Självvärdering av hur din inlärningsplan har fungerat.

5. Reflektioner från träffarnas föreläsningar och workshops (både teoretiska och praktiska pass).

6. Reflektioner kring litteratur och andra källor.

7. Reflektioner kring egna och andras redovisningar.

8. Summerande reflektioner av kursen i sin helhet och din egen utveckling.

Ovanstående innehållsbeskrivning finns också på kommande sida i form av "bubblor".

OBS! Detta är samma innehåll som finns beskrivet i text ovan, men här på ett alternativt sätt.

9 Egidius, Henry. 1995. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund:

Studentlitteratur

15


Portfolio

8. Summerande

reflektioner av

kursen i sin helhet

och din egen

utveckling.

2. Självvärdering av

hur dessa mål

nåtts.

Lycka Till!

5. Reflektioner från

föreläsningar och

workshops (både

teoretiska och praktiska

pass).

1. Egna mål och

förväntningar - utifrån

kursplan och kursinnehåll.

3. Inlärningsplan -

hur planerar du

att nå dina mål?

6. Reflektioner kring

litteratur och andra

källor.

4. Självvärdering av hur

din inlärningsplan har

fungerat.

7. Reflektioner kring

egna och andras

redovisningar.

16


6.5 Kompletteringsuppgift

Om du varit förhindrad att närvara vid hel, eller del av, en kursträff bör i första hand ta själv ta kontakt med någon kurskamrat för att ta del av träffens innehåll. I andra hand tar du kontakt med kursansvarig och frågar efter kompletterande information från kursträffen och kommer även eventuellt att få en kompletterande uppgift som ska ingå i dina reflekterande kursuppgifter.

Vet du om din frånvaro i förväg bör du meddela kursansvarig i god tid innan kursträffen eftersom varje deltagare på denna kurs är viktig för kursprocessen.

6.6 Bedömning och betygskriterier

Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp. Samliga delmoment måste vara

godkända för att kursen ska examineras och för att slutbetyg ska kunna sättas.

Betygskriterier för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål.

Vid bedömningen av examinationsuppgifterna kommer följande kriterier att tillämpas.

Kriterier för Godkänd

För att studenten ska erhålla betyget Godkänd på kursen ska följande krav uppfyllas.

Studenten ska kunna:

redogöra för olika teoretiska utgångspunkter för samtal som arbetsmetod.

Detta visar studenten genom att använda, och relatera till, kurslitteraturen och

kursinnehållet i såväl skriftliga reflektionsuppgifter som gruppdiskussioner och

litteraturseminarium.

genomföra olika typer av samtal.

Detta visar studenten genom att planera, genomföra och därefter skriftligt beskriva och

analysera olika samtal.

redogöra för empatins och inlevelsens betydelse vid samtal.




ge och ta konstruktiv feedback.




17


Kriterier för Väl Godkänd

Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget

Väl godkänd:

Studenten visar på en fördjupad insikt genom att ur olika perspektiv belysa kursens relevanta begrepp och frågeställningar, såväl praktiskt som teoretiskt.

Studenten kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur.

Studenten bör genomföra uppgiften inom givna tidsramar.

Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

6.7 Återkoppling

Efter inlämningsdatum har ansvarig lärare tio arbetsdagar på sig för att bedöma respektive students

insatser. Därefter sker återlämning av uppgift tillsammans med skriftlig återkoppling och

inrapportering av betyg om inte annat angetts. I de fall där det krävs kompletteringar kommer du att

uppmanas att lämna in dessa. Muntlig återkoppling ges vid förfrågan.

7. Övrig kursinformation

7.1 Registrering, LiU-ID och studentmail

Du ska bl a registrera dig enligt information som finns på följande länk:

http://www.liu.se/utbildning/antagen/fristaende-kurs?l=sv

Du kommer även att få separat dokument om detta efter det skriftliga uppropet.

7.2 LISAM

Vi kommer att använda oss av LiU:s system för kommunikation och samverkan, LISAM. Här kan ni

kommunicera med varandra, med kursansvarig och med de flesta andra medverkande lärare på

kursen. Det är också via denna plattform som du får information om eventuella förändringar under

kursens gång så det är väldigt viktigt att du kontinuerligt håller dig uppdaterad med den information

som läggs ut via LISAM.

LISAM är också den kommunikationsväg som du ska använda då du lägger in dina uppgifter och har

webbaserade diskussioner med dina kurskamrater. Förutom att användas till information, lämna in

uppgifter och samtala om litteraturen finns här även möjlighet att dela erfarenheter och lägga ut tips

som andra i gruppen kan få nytta och glädje av vilket bidrar till det gemensamma kollektiva lärandet

under kurstidens gång.

Mer information om LISAM kommer vid kursstart!

http://www.liu.se/utbildning/antagen/fristaende-kurs?l=sv

18


7.3 Biblioteket

Besök Universitetsbibliotekets hemsida http://www.bibl.liu.se Där finns länkar och tillgång på olika

service för att utveckla sitt eget sökande efter litteratur, artiklar, information osv och sin förmåga att

värdera olika källor.

7.4 Lokaler

Vid träffarna på LiU används salar i Hus Key på Campus Valla. Liu-kartor hittar du på www.liu.se/om-

liu/till-liu/kartor

7.5 Kursvärdering

Vi kommer efter avslutad kurs att använda oss av det centrala utvärderingssystemet ”KURT” som

samtliga utbildningar på Linköpings universitet ska använda, samt även en egen kursvärdering.

http://www.bibl.liu.se/

http://www.liu.se/om-liu/till-liu/kartor

http://www.liu.se/om-liu/till-liu/kartor

19


8. Fusk och Plagiat

I samband med de skriftliga uppgifterna i kursen är det viktigt att du som student är införstådd med de regler som finns angående plagiering/fusk. Att plagiera är, enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet, när man presenterar någon annans arbete (exempelvis texter och bilder) som sitt eget.

På hemsidan för Linköpings universitetsbibliotek finns följande att läsa:

”När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att:

- Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten, oavsett om referens anges eller inte;

- Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren;

- Man använder en annan författares arbete och presenterar det som sitt eget;

- Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan;

- Man använder en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens". http://noplagiat.bibl.liu.se/what_is_plagiarism/default.sv.asp, hämtat 2016 02 01

Linköpings universitetsbibliotek har även tagit fram NoPlagiat: självstudieguide om plagiering och upphovsrätt. Via länken nedan kan du lära dig mer om plagiering och upphovsrätt samt göra ett antal övningar för att testa din förståelse. http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp

Även Högskolan i Borås har en mycket användbar hemsida som rekommenderas:

Högskolan i Borås. (2016): Guide till Harvardsystemet.

http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-till-Harvardsystemet. Hämtat 2016 02 01

Du kan valfritt välja något av de vanligaste referenssystemen bara du är konsekvent genom hela ditt

arbete. Oavsett system önskar vi gärna tillägga att det är bra om du även har med förnamn i

referenslistan.

I en ”Lathund för referenshantering” som kommer att delas ut vid kursstart får du också några

konkreta tips på hur du kan göra.

E-postadresser för inlämningsuppgifter:

fö[email protected]

http://noplagiat.bibl.liu.se/what_is_plagiarism/default.sv.asp

http://noplagiat.bibl.liu.se/default.sv.asp

http://www.hb.se/Biblioteket/Skriva-och-referera/Guide-till-Harvardsystemet

mailto:fö[email protected]

20


9. Litteraturlista

9.1 Obligatorisk litteratur

Alsegård, Helena (2007): Samarbetsövningar (Leda – Lära – Relatera – Reflektera). Stockholm: SISU

Idrottsböcker. (Kan köpas vid kursstart)

Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund:

Studentlitteratur. (Kapitel 5; Kommunikation och dialog).

Bryman, Alan. (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. (Kompendium kommer att

delas ut med aktuella sidor från kap 8, 13).

Engquist, Anders. (2013) Om Konsten att samtala - en bok för människor i kontaktyrken. Lund:

Studentlitteratur. (Kompendium kommer att delas ut med aktuella sidor).

Fällman, Barbro (2010): Rätt sagt på rätt sätt. Höganäs: Bokförlaget Komlitt. (Kompendium kommer

att delas ut med aktuella sidor).

Hilmarsson, Hilmar Thor (2012): Samtalet med känslomässig intelligens – en handledning i konsten

att samtala. Lund: studentlitteratur.

Larsson, IngBeth (2009): Samtal i det fria – fria samtal. Linköping: Linköpings Universitet. (Kan köpas

vid kursstart eller via LiU-tryck, tel 013-28 10 55, [email protected])

Rautalinko, Erik. (2013): Samtalsfärdigheter - stöd, vägledning och ledarskap. Stockholm: Liber.

Som obligatorisk litteratur ska du även själv välja ytterligare tre (3) böcker utifrån följande

syfte.

1. En bok om Härskartekniker. Förslag:

Bergqvist (Eksvärd), Elaine (2011): Härskarteknik – den fula vägen till makt. Stockholm: Forum

alt

Ländin, Camilla (2014): Härskartekniker - identifiera, hantera och förebygga. Lund: Grönegatan

Förlag. alt

... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet.

2. En bok om samtalstekniker. Förslag:

Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - Motiverande samtal. Stockholm: Gothia.

(Denna skrift finns för flera specifika områden, t ex: Praktisk handbok för hälso- och sjukvården,

socialt arbete, skolan, äldreomsorgen mm).

alt

Ronthy, Marika & Rosendahl, Suzanne. (2010): Samtal som utvecklar. Stockholm: Liber.

alt

Weiner Thordarson, Katarina (2011): Svåra samtal. Stockholm: SKL Kommentus Media AB

alt

... egen vald bok med likvärdigt innehåll som passar din verksamhet.


21


3. En valfri bok från referenslistan nedan

alt

... egen vald bok som passar till kursmålen och din verksamhet.

Ytterligare artiklar och arbetsmaterial kan tillkomma.

9.2 Referenslitteratur

Alvesson, Mats., Jonsson, Anna., Sveningsson, Stefan & Wenglén Robert (2015): När ledarskapet

krackelerar. Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, Bosse (2015): Mera Arbetsglädje. Stockholm: Natur & Kultur.

Angelöw, Bosse (2013): Ledarskapshandboken. Stockholm: Natur & Kultur.

Antonovsky, Aaron (2004): Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Ardoris, Igor (2013): Målmedvetet lärarskap - att arbeta med mätbara och omätbara mål i skolan.

Stockholm: Gothia Fortbildning

Belbin R M (2004). Teamroller i praktiken. Lund: Studentlitteratur

Bergen von, Christina (2009): Inre Ledarskap. Stockholm: Inre ledarskap i tiden AB.

Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst. Stockholm: Mareld.

Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups.

Bley, Gerhard (2012): Instinkt eller insikt. Höganäs: Komlitt.

Blomquist, Christine & Röding, Pia (2010): Ledarskap; Personen, Reflektionen, Samtalet. Lund:

Studentlitteratur

Cain, Susan. (2012): De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns. Stockholm: Natur &

Kultur.

Carlander, Jakob (2012): Starka känslor - affekter och emotioner i möten med människor. Stockholm:

Gothia förlag.

Carlsson, Hasse. (2013): Jobbar vi ihop, eller bara samtidigt? Höganäs: Komlitt.

Dahlkwist, Matts (2014): Kommunikation. Stockholm: Liber

Due Billing, Yvonne (2011): Viljan till makt? Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund:

Studentlitteratur.

Edler, Katarina (red)., Claeson, Andreas., Gustafsson, Henrik., Sjöström, Karolina. (2015):

Motiverande samtal – handbok för coacher och tränare inom idrotten. Stockholm: SISU

Idrottsböcker.

Egidius, Henry (1995): Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.

Ekstam, Kjell. (2008): Praktisk konfliktlösning – din väg till framgång. Malmö: Liber.

Ekelund, Gabriella & Dahlöf, Annamaria. (2005): Skarpa Lägen – om barn i svåra situationer.

Stockholm: Utbildningsradion.

22


Fällman, Barbro. (2010): Rätt sagt - på rätt sätt. Höganäs: Komlitt.

Gerge, Anna. (2010): Att leda med insidan. Vaxholm: Insidan.

Gospic, Katarina (2014): Den sociala hjärnan. Stockholm: Brombergs förlag.

Granström, Kjell (2012): Dynamik i arbetsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Grönlund,Erna & Alm, Annika & Hammarlund, Ingrid. (2000): Konstnärliga terapier, Bild, dans och

musik i den läkande processen. Stockholm: Natur & Kultur.

Hansson, Anders. (2015): Salutogen kultur. Stockholm: Salutogent ledarskap i Sverige AB.

Hansson, Anders. (2010): Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Stockholm: Fortbildning AB.

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2010): Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur

Hedin, Anders (2012): Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur.

Holm, Ulla (2003): Empati – att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur.

Holm Ivarsson, Barbro (2012): MI - motiverande samtal. Stockholm: Gothia förlag (Finns för flera

yrkesområden, välj den som passar dig bäst.)

Hultgren, Staffan (2013): Tid för samtal - vad talar vi om egentligen? Stockholm: Liber.

Högskolan i Borås (2016). Guide to the Harvard Style of Referencing.

Hägg, K., Kuoppa, S. M. (1997): Professionell vägledning – med samtal som redskap. Lund:

Studentlitteratur.

Ivarsson, Petter (2007): Samtal med barn och ungdomar. Stockholm: Gothia Förlag.

Johnson, Lena., Lundqvist, Susanna & Ottoson, Johan (2011): Naturupplevelse och hälsa - forskningen

visar vägen. Alnarp: SLU.

Jordan Thomas (2007). Att hantera och förebygga konflikter på arbetsplatsen. Stockholm:

Lärarförbundet, skolledarföreningen.

Jönsson, Bodil (2006): Guld. Stockholm; Brombergs förlag.

Jönsson, Stig & Strannegård, Lars (red). (2010): Ledarskapsboken. Malmö: Liber.

Kinge, Emilie (2008): Barnsamtal – den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn

med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Kirkhaug, Rudi (2015): Värdebaserat ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Kouzes M. James & Posner Z. Barry (2011): Ledarskapets sanningar. Malmö: Liber.

Lacinai, Antoni (2015): MÅL. Sätt dem - Nå dem - Ha kul på vägen. Stockholm: Buena Vida AB.

Larsson, Gerry (2013): Ledarskap under stress. Stockholm: Liber.

Lennéer Axelsson, Barbro, & Thylefors, Ingela (2005): Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur

och Kultur.

Ljusenius, Tommy & Rydqvist, Lars-Göran (2004): Friskt ledarskap. Stockholm: Prevent.

Lundqvist, Thomas (2013): Bli en bättre ledare och chef. Göteborg: Soderpalm Publishing

23


Miller, William & Rollick, Stephen (2003): Motiverande samtal. Norrköping: Kriminalvården.

Monö, Christian (2010): Följarskap - om konsten att följa en ledare och leda en följare. Borås: Recito

förlag.

Nilsson, Björn. (2010): Samspel i grupp. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin. (2007): Kommunikation; Samspel mellan människor.

Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Nils (2015): Ledarskap och organisation. Stockholm: Liber.

Norrby, Catrin (2004): Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, Eric & Martin, Ingrid (2012): Socialt arbete med grupper. Lund: Studentlitteratur.

Pettersson, Susanne & Person, Göran (2012): Dra åt samma håll. Stockholm: Natur & Kultur.

Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon. (2007): Krispedagogik – hjälp till barn och unga i kris. Lund;

Studentlitteratur.

Richmond, Virginia & McCroskey, James (2004): Nonverbal Behavior in Interpersonal Relations.

Boston: Pearson.

Ronthy, Marika (2013): Ledarintelligens - så utvecklar du din ledarintelligens med hjälp av själ, hjärta

och hjärna. Stockholm: Liber

Ronthy, Marika. (2009): Utvecklingssamtalets 7 nycklar. Stockholm: Liber.

Rosenberg, Marshall B. (2008): Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt.

Svensbyn: Friare Liv.

Rosenberg, Marshall B. (2003): Nonviolent Communication - ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv.

Smith, Ann-Christine (2003): Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur.

Solin, Elisabeth. (2010): Facebook och andra sociala medier - handledning för chefer och

arbetsgrupper. Örebro: LäroMedia.

Steinberg, John (2010): Humanistiskt ledarskap. Malmö: Liber

Stensmo, Christer (2009): Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, Lars (2012): Gruppsykologi; om grupper, organisationer och ledarskap. Lund:

Studentlitteratur.

Stålhammar, Bert. (2007): Ledarskap i balans. Örebro: Libris.

Weirsöe; Bodil. (2004): Empatisk kommunikation – Giraffspråket i pedagogiken. Lund:

Studentlitteratur.

Wheelan, Susan A (2013): Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund:

Studentlitteratur.

Wessling, Stina (2013): Handbok i Kriskommunikation. Stockholmn: SKL Kommentus AB

Wiklund, Ulla (2013): Föra tanken vidare - reflekterande arbetssätt i skolan. Stockholm:

Lärarförbundets förlag.

Österlind, Eva (red). (2011): Drama - ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur.

24


Bilaga 1 Ledarskap - Samtal och reflektion, Vt 2016

Stöd för genomförande av medarbetarsamtal Medarbetarsamtal är tillsammans med lönesamtal/lönesättande samtal några av de viktigaste

verktygen som finns att tillgå för planering och uppföljning av varje anställds arbetsinnehåll,

utveckling och prestation. Dokumentet som följer utgör ett xx-gemensamt underlag för genom-

förandet av medarbetarsamtal och ingår i xx:s modell för medarbetarsamtal och lönesam-

tal/lönesättande samtal. Modellen och underlagen för medarbetarsamtal och lönesamtal/

lönesättande samtal har diskuterats i ledningsgruppen och kommer att utvärderas efter ett år.

Uppföljning av året som gått ☐ Allmänna synpunkter på året som gått; vad har fungerat bra respektive mindre bra?

☐ Hur har det gått att genomföra de arbetsuppgifter som ingår i anställningen under det senaste året? Anser du att du har haft rätt förutsättningar och tillräckligt stöd?

☐ Har de uppsatta målen för året nåtts? Om inte, varför? Har det fått konsekvenser?

☐ Har återkopplingen från chefer och kollegor varit tillräcklig? Om inte, varför? Har det fått konsekvenser?

Arbetsmiljö ☐ Hur fungerar den fysiska arbetsmiljön på avdelningen och för dig i din anställning? Såsom

exempelvis hälsa, arbetsbelastning, hjälpmedel, samarbete, fördelning av arbetsuppgifter, arbetsklimat,

trivsel, mobbning, särbehandling (lika villkor)? Finns det förbättringsområden?

☐ Hur fungerar den psykosociala arbetsmiljön på avdelningen och för dig i din anställning? Såsom exempelvis hälsa, arbetsbelastning, hjälpmedel, samarbete, fördelning av arbetsuppgifter,

arbetsklimat, trivsel, mobbning, särbehandling (lika villkor)? Finns det förbättringsområden?

☐ På vilka sätt tar du som medarbetare initiativ till och bidrar till ett gott medarbetarskap?

25


Samsyn om uppdrag och fördelning av arbetstid

☐ Vilka arbetsuppgifter kommer medarbetaren att ha under året som kommer (tydliggör uppdraget)?

☐ Behöver prioriteringar göras mellan olika arbetsuppgifter?

☐ Vilka är utmaningarna (möjligheter, hinder och problem) för att genomföra arbetsuppgifterna?

☐ Vad behövs för att klara av arbetsuppgifter och utmaningar under det kommande året exempelvis stöd från chef/ledare, tid, ansvar och befogenheter, kompetensutveckling och andra förutsättningar?

☐ Vilka är målsättningarna för medarbetarens arbete under året som kommer?

☐ Ska några konkreta åtgärder och förändringar genomföras inom anställningen under det kommande året? Vad är det i så fall som ska genomföras, när ska det ske, vem är ansvarig och när ska det vara genomfört?

Utvärdering av samtalet

☐ Vad har fungerat bra under samtalet?

☐ Vad kan bli bättre?

Ledarskap - samtal och reflektion 7,5 hp › ikk › ledarskap › filarkiv-ledarskap › 1... · Lör 5/3 9.00-16.00 ”Samarbetsövningar”, s 6-37 HA Reflektion och feedback .

Documents