Långsiktigt hållbar kustförvaltning i Ystads kommun Mona Ohlsson Skoog, Miljö- och klimatstrateg [email protected]
Långsiktigt hållbar kustförvaltning i Ystads kommun, Mona Ohlsson Skoog, Ystads kommun
Jul 02, 2015
Skånes kustkommuner står inför ett stort problem. Den havsnivåhöjning som klimatförändringen medför kommer att drabba redan utsatta kustavsnitt på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Vad kan man då göra åt saken? Det finns fyra kustskyddsstrategier att luta sig mot:
1) gör inget, 2) planerad reträtt, 3) säkerställa kustlinjen, 4) utöka strandområdet och 5) begränsad påverkan.
Samtliga dessa strategier kommer att bli nödvändiga och vilken av strategierna som används beror på vilka områden som avses skyddas.
I Ystad är det framförallt två områden som är drabbade av erosion. I Ystad Sandskog har kustlinjen varit förhållandevis stabil under de senaste 50 åren och det är under vattenytan den huvudsakliga erosionen sker. I Löderups Strandbad har däremot erosionen orsakat stora skador på enskilda fastigheter och i naturreservatet.
Historiskt har den vanligaste kustskyddsmetoden varit att säkerställa kustlinjen genom att bygga bort problemet och stoppa erosionen på en särskild plats. Dessa hårda skydd har emellertid visat sig medföra större problem genom att ”flytta” erosionen nedströms.
I Ystads kommuns Policy för förvaltning och skydd av kusten anges att kommunen ska arbeta proaktivt och att de åtgärder som genomförs syftar till att arbeta med de naturliga processerna istället för att arbeta mot dem. Som en del av detta arbete har en handlingsplan tagits fram för att identifiera de utmaningar som kommunen står inför i ett förändrat klimat.
1) gör inget, 2) planerad reträtt, 3) säkerställa kustlinjen, 4) utöka strandområdet och 5) begränsad påverkan.
Samtliga dessa strategier kommer att bli nödvändiga och vilken av strategierna som används beror på vilka områden som avses skyddas.
I Ystad är det framförallt två områden som är drabbade av erosion. I Ystad Sandskog har kustlinjen varit förhållandevis stabil under de senaste 50 åren och det är under vattenytan den huvudsakliga erosionen sker. I Löderups Strandbad har däremot erosionen orsakat stora skador på enskilda fastigheter och i naturreservatet.
Historiskt har den vanligaste kustskyddsmetoden varit att säkerställa kustlinjen genom att bygga bort problemet och stoppa erosionen på en särskild plats. Dessa hårda skydd har emellertid visat sig medföra större problem genom att ”flytta” erosionen nedströms.
I Ystads kommuns Policy för förvaltning och skydd av kusten anges att kommunen ska arbeta proaktivt och att de åtgärder som genomförs syftar till att arbeta med de naturliga processerna istället för att arbeta mot dem. Som en del av detta arbete har en handlingsplan tagits fram för att identifiera de utmaningar som kommunen står inför i ett förändrat klimat.
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Långsiktigt hållbar kustförvaltning i Ystads kommun
Mona Ohlsson Skoog, Miljö- och [email protected]
Disposition
• Skånes utmaning – en stigande havsnivå
• Olika kustskyddsstrategier
• Situationen i Ystad
• Kustskyddsarbetet i Ystad historiskt
• Kustförvalting i ett förändrat klimat
• Lagstiftning och ansvarsfördelning
Klimatanalys för Skåne
• Genomförts av SMHI 2011 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne
• Räknar med en global vattenståndshöjning på 1 m till 2100.
• I Ystad innebär det att medelvattenytan höjs med ca 90 cm
• I Skåne är landhöjningen i stort sett obefintlig och historiskt har det troligtvis förekommit en marginell landsänkning.
• En analys av data från 1886 fram till idag visar att havsnivåhöjningen har varit i storleksordningen 1,5 mm/år och att denna ökning har vuxit under perioden. Sedan omkring 1980 har havsnivå-höjningen varit ungefär 3 mm/år. (SMHI, 2009)
Sannolikhet för olika årshögsta vattenstånd år 2010 och år 2100. Figur från SMHI:s rapport Klimatanalys för Skåne län (2011).
• I Skåne kan ca 23 000 byggnader (bostadshus och kyrkor) komma att påverkas av en havsnivåhöjning på + 1 m.
• Motsvarande areal markyta är 25 568 hektar
(Källa: Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne. Länsstyrelsen Skåne, 2014:7)
Foto: Kärstin Malmberg-Persson, SGU
Foto: Projekt Skånestrand, SGU
Foto: Sonja Holte 1991, Löderups Strandbads VillaägareföreningFoto: Ystads kommun 2011
Foto: Mona Skoog, Ystads kommun
Foto: Ystads kommun 2011
Kustskyddsstrategier
Strandbad
Kustförvaltningen i Ystad
• Policy för förvaltning och skydd av kusten – 2008• Den generella inställningen – naturen ska ha sin gång• Speciella områden med bostäder, infrastruktur och
byggnader kan skyddas• I första hand mjuka skydd eller en kombination av hårda
och mjuka skydd.
• Handlingsplan för förvaltning och skydd av kusten – 2011• Kusten har delats in i mindre delar med hänsyn till
• Geologi• Morfologi• Detaljplan eller ej• Erosionspotential
• Revideras vart fjärde år• Regionala och lokala klimatutredningar som underlag
Foto från SGU:s projekt Skånestrand
Foto från SGU:s projekt Skånestrand
Foto: Ystads kommun
Foto: Ystads kommun
100m
250m
Strandlinjens förskjutning i Löderups Strandbad 1973-2008. Figur
från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med satellitbilder för
uppföljning av erosion i Kustområden (2010).
Förändringar av kusten vid Löderups Strandbad och Sandhammaren mellan
1989 och 1999. Figur från SGI:s Varia 616. CoastSat, fjärranalys med
satellitbilder för uppföljning av erosion i Kustområden (2010)
Ett förändrat klimat
• Erosionen kommer att fortgå och eskalera p.g.a. stigande havsnivåer.
• Översvämning kommer bli ett större problem, även i områden som inte är drabbade av erosion.
• Stigande havsnivåer betyder stigande grundvattennivåer.
• Hur kommer vattendragen att påverkas?
• Kommunens mark – kommunens ansvar?
• Förbjudet att skydda enskilda intressen -kommunallagen
• 23 byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger under 1,5 m över mvy.
• 711 byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger mellan 1,5 m och 3,0 över mvy.
• 1324 ha markyta ligger inom riskområde för bebyggelse (3 m över mvy
(Källa: Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne. Länsstyrelsen Skåne, 2014:7)
Konsekvenser av vattenståndshöjning
Morfologisk respons vi höjning av MVY
Kusterosion – tänkbara åtgärder?
Slutsats: Hårda konstruktioner LÖSER inte erosionsproblem. De FLYTTAR dem!
+
?
+
-
-
Nollsummespel?
-
+
-
Erosionen stoppas!
Stranden försvinner?
Erosionen flyttar nedströms
Erosionen flyttar nedströms
Erosionen stoppas!
Stranden försvinner?
Hårda kustskydd
Byggande,
Strandfodring förstärkning Vegeterade
& vegetering jordvallar
av klitter
Plan Profil
Mjuka kustskydd
Strandfodring
• Ett mjukt skydd som syftar till att tillåta de naturliga processerna att fortgå – arbeta med naturen
• Den kustskyddsmetod som används mest internationellt sett.
• Innebär att sand, på konstgjord väg, återförs till stranden
• Bevarar strandens natur- och rekreationsvärden
• Kräver underhåll
L ~ 450 M
S = 0.33 m år 2050
s
Strandfodring vid höjda havsnivåer
s
s
L ~ 450 M
Sandtillförsel V = S*L m3/m strand
S = 0.33 m år 2050
V ~ 150 000 m3/km ~ 3 000 m3/km per år ~ 300 000 kr/km/år i 50 år!
Strandfodring vid höjda havsnivåer
Foto: Björn Almström, Sweco
Brygga 0, mars 2014Foto: Mona Ohlsson Skoog
Brygga 0, september 2014Foto: Mona Ohlsson Skoog
Lagstiftning och ansvarsfördelning
• Svåra och långa tillståndsprocesser
• Tillstånd enligt Miljöbalken krävs alltid
• När det gäller strandfodring krävs också tillstånd enligt kontinentalsockellagen för täktverksamheten
• Omfattande och kostsamma kontrollprogram
• Kommunerna bär ett tungt ansvar – planmonopolet
• Finns dock inga krav på kommunen att skydda enskilda intressen.
• Bidrag till förebyggande åtgärder för att motverka skred, ras och erosion från MSB?
• Viktigt att en nationell myndighet får ansvaret för klimatanpassning.
Tack för uppmärksamheten!Frågor?
Related Documents
