Lagen och planerna Norrbottens länsbibliotek maj 2014

Lagen och planerna

Elisabet Ahlqvist 2014-05-27

Sammanställning juli 2013

KB:s sammanställningen från juli 2013 visar att

• 15 procent av kommunerna fortfarande aldrig har skaffat sig

någon biblioteksplan

• minst 46 procent har en biblioteksplan som inte längre är

aktuell, den har passerat ”bäst föredatum”.

• En minoritet av av kommunerna har en aktuell biblioteksplan

presenterad på sin webbsida så att ”medborgarnas

förutsättningar gynnas”.

Viss förvirring

• Biblioteksplanen passade inte ihop med kommunens övriga planering

• Vem ska göra planen? Folkbibliotekschefen? Ska skolbiblioteken ingå?

• Visionär – inte konkret. Därmed inte uppföljningsbar.

• En femtedel av kommunerna som har planer uppger att det fungerar väl och att de har användning för sin plan.

Synpunkter från en bibliotekschef

”Det verkar som om biblioteksplanen ska vara både kortfattad och visionär och omfattande och lyfta fram alla aspekter. Egentligen kvittar det för ingen läser den ändå när den väl hamnat i hyllan.”

”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller

landstingskommunal instans antagen plan för viss

biblioteksverksamhet som ger närmare besked om

verksamhetens inriktning och omfattning och om

samverkan och som är så utformad att medborgarens

förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden

gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”

(s.112)

Definition av biblioteksplan DS2003:66

”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning

för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som

bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”

(s. 106)

”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad

skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat

övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall

upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”

(s.58)

DS2003:66

KB fick ny myndighetsinstruktion 1 augusti 2011

5 §/Träder i kraft I:2011-08-01/ Myndigheten ska ha en nationell överblick över

biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska

särskilt svara för /…/

3. att tillsammans med länsbiblioteken följa

upp hur de planer för biblioteksverk-

samheterna som kommuner och landsting

antar i enlighet med bibliotekslagen (1996:1596)

har utformats och hur de används.

Vad är det för skillnad?

Vi ska inte se om var och en av

planerna nått de mål som finns i

dem. Utan…

vi ska titta på hur de rent praktiskt

är upplagda och vad de innehåller,

vilka som finns

… och hur de (om de) används i

det praktiska arbetet

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/uppdrag-planer/

2023-04-1310

Ny bibliotekslag 2014

Det är i synnerhet tre paragrafer som berör oss i den nya lagen:

• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska

bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

samverka.

• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på

biblioteksområdet.

• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick

över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.

Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och

kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och

hur de används.

17 § Biblioteksplaner

Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat

att promemorians formulering kunde orsaka

oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är

regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin

biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för

sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår

det tydligare att vad som avses är en separat plan för

just biblioteksverksamheten.

(Prop. 2012/13:147, s.43)

17 § All biblioteksverksamhet

”Regeringen kan konstatera att den verksamhet som ska ingå i biblioteksplanen är den biblioteksverksamhet som kommunen eller landstinget bedriver som huvudman. För det fall kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet som huvudman ska även den ingå i planen.

På motsvarande sätt ska sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall landstinget som huvudman driver sådan verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av nödvändighet inte att se likadana ut eftersom olika kommuner och landsting bedriver biblioteksverk samhet i varierande omfattning.” (Prop. 2012/2013:147, sid. 44)

17 § Sammanfattning

• Alla kommuner och landsting

ska ha en politiskt antagen

biblioteksplan.

• Biblioteksplanen är en separat

handling.

17 § Sammanfattning

• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.

• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala biblioteks verksamheten såväl som sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och medieplanering.  

• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och landstingskommunala biblioteksplanerna.

17 § Det räcker inte med kulturplanerna

”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att

samordna arbetet med biblioteksplanerna med

arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär

dock inte att det lagstadgade kravet på att

landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör

utgå. Skälet för det är främst att planeringen av

biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför

översiktlig om den integreras i de allmänna

kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)

§18 Uppföljning

• Regeringen anser att det inte är lämpligt att i bibliotekslagen närmare reglera hur de tre ska arbeta tillsammans. Samverkans mest ändamålsenliga former behöver få utvecklas över tid, och kan varierar från tid till annan, beroende på vilka behov som finns.

• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala biblioteksverksamheten och kommunerna.

• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har utformats och använts.

• Regeringen anser att det är av stor vikt att även kommunerna är delaktiga i uppföljningen av de biblioteksplaner de själva utformar och upprättar

• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt bidragit till att det fortfarande är stora standardskillnader

18 § Uppföljning

• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner

• Behovet av mer samordning och uppföljningen av biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete nationellt.

• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som präglar samarbetet mellan olika bibliotek.

• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i grunden gemensam resurs”

• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka. Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)

• Förutom fjärrlånehanteringen som har en egen paragraf, bör huvudmännen besluta om formerna för samverkan.

• Lagen har ett starkt användarperspektiv, och utgår från hur biblioteken används

14 § Samverkan

• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka på kommunalt självstyre.

• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i verksamheten.

• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig och verksamheten så länge som minimikraven i lagen uppfylls.

• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i någon grad.

• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i självbestämmandet.

Konsekvenser för kommunalt självstyre

De föreslagna kraven på tillgänglighet, avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet främjar tungt vägande allmänintressen, som bedöms motivera den inskränkning av kommunernas och landstingens självbestämmanderätt som blir följden.

Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet.

Konsekvenser för kommunalt självstyre

Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?

• Förstärka skolbiblioteken

• Likvärdig tillgång

• Utjämning genom samverkan

• Resurseffektivisering

• Användarperspektiv

Kvalitetsdialoggruppen

• Sammanträder ca 2 gånger per år – mellan mötena sker ett utvecklingsarbete

• Länsbibliotekarien eller dennes ställföreträdare medverkar, kommunerna + Statens kulturråd, 21 nov 2014

• Nyss publicerat två skrifter– Biblioteksplan 2.0– Nyckeltal 1.0

Att koppla biblioteksplanen till nya bibliotekslagen

Finns all kommunal biblioteksverksamhet med i biblioteksplanen? T.ex.

FolkbibliotekSkol- och gymnasiebibliotekBiblioteksverksamhet inom förskolan Biblioteksverksamhet för vuxenutbildning (t.ex. lärcentra, SFI)Biblioteksverksamhet inom vård och omsorgBiblioteksverksamhet på kommunala arbetsplatserÖvrig kommunal biblioteksverksamhet

A.

B.

Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika delar är möjliga att genomföra? T.ex.

Barn och ungdom

Kultur

Teknik och teknisk infrastruktur

Vård och omsorg

Utbildning, skola

Social

Samhällsbyggnad

C.

Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är uppföljningsbara? T.ex.

HalvårVerksamhetsårLäsårMandatperiodBiblioteksplanens livslängd

D.

Hur är bibliotekplanens innehåll kopplat till de regionala planer och de lagar som berör biblioteksverksamheten? T.ex.

Den regionala biblioteksplanen

Den regionala kulturplanen

Den regionala utvecklingsplanen

Länsstyrelsernas digitala agendor

Vård- och omsorgsplaner

Lagar: skollagen, diskrimineringslagen etc

E.

Hur är biblioteksplanens innehåll kopplat till övriga kommunövergripande planer? T.ex.

TillgänglighetsplanJämställdhetsplanUtbildningsplanVård- och omsorgsplanerBarn- och ungdomsplanerKulturplanFolkbibliotekets verksamhetsplanSkolbibliotekens verksamhetsplanerKommunala visioner och strategier

F.

Finns de olika aspekterna som berör personer med funktionsnedsättning med? T.ex.

Tillgängliga medier

Tekniska hjälpmedel

Fysisk tillgänglighet i lokalerna

Teknisk tillgänglighet på webb

Särskilt anpassade aktiviteter

Lättläst och klarspråk

Olika distributionskanaler för medier

Nedladdning från MTM

Avseende personer med funktionsnedsättning i olika åldersgrupper?

Elever

Barn

Unga

Vuxna

Äldre

G.

Finns det särskilda mål och strategier för personer med utländsk härkomst? T.ex.

Utländsk litteratur

Svensk litteratur på utländska språk

Publika aktiviteter

Webbinformation

• Avseende personer med utländsk härkomst i olika åldersgrupper?

– Elever– Barn– Unga– Vuxna– Äldre

H.

Finns det särskilda mål i planen som berör svenska medborgare som brukar de nationella minoritetsspråken?

Finska

Samiska

Meänkieli

Romani chib

Jiddisch

Förvaltningsområde för nationella minoritetsspråk

Bibliotekspersonal med särskilda språkkunskaper

Webbinformation

I.

Finns det mål i planen som beskriver strategier för val av medietyper vid nyförvärv? T.ex.

Medieförsörjningsplan

E-böcker

Tryckta medier

Andra e-resurser

Anpassade medier

Medier på andra språk än svenska

Medietyp kopplat till fjärrlån (inlån och utlån)

J.

Vilka aktiviteter är planerade för att öka allmänhetens kunskap om hur informationsteknik kan användas och information tolkas? T.ex.

Källkritik

Referenssökning

Digital delaktighet

Kunskapsinhämtning

MIK – media och informationskompetens

K.

Vilka metoder och processer ska biblioteken använda för att utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet? T.ex.

Medieförsörjningsplan

Inköpsförslag

Rutininköp

Profilinköp

Mediesamverkan över kommungränserna

Lånecentraler

L.

Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja litteraturens ställning? T.ex.

Bokcirklar

Författarbesök

Samarbete med lokala författare

Skrivarverkstad

M.

Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja intresset för bildning och upplysning? T.ex.

Egen programverksamhet

Samverkan med studieförbund

Samverkan med skola och förskola

Samverkan med högskola/universitet

N.

Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja utbildning och forskning? T.ex. samarbete med eller för:

Folkbibliotek, skolbibliotek och gymnasiebibliotek

Distansstuderande

Folkhögskolor

Högskolor

Lärcentra

O.

Vilka aktiviteter ska biblioteken genomföra för att främja läsning? T.ex.

Barn 0-6 årBarn 6-14 årUnga 15-18 årUnga 18-25 årVuxna 25-65 årÄldre 65 år och uppåtI skolbibliotekenI folkbibliotekenSpeciella språkgrupperPersoner med funktionsnedsättning

P.

Vilka specifika lösningar har kommunen för att säkerställa att alla elever i den kommunala grund- och gymnasieskolan har tillgång till skolbibliotek? T.ex.

Förskola

Grundskolan

Grundsärskolan

Gymnasieskolan

Gymnasiesärskolan

Lästrappa

Q.

Vilka olika tekniska lösningar erbjuder biblioteken och vilka planeras för framtiden? T.ex.

BibliotekssystemDaisyspelareDatorer Digitala skyltsystemFaxFörstoringsapparaterHörslingaKopieringLäs- och surfplattor

RFIDScanningSmarta telefonerSkrivare, 3D skrivareSpelkonsolerTalsyntesWebbkataloger WebbtjänsterWifi

R.

Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna i planen? T.ex.

Samarbeten mellan kommunala bibliotek

Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen

Bibliotekssamarbete över kommungränserna

S.

Är de organiserade samarbetena som biblioteken har med övriga kommunala institutioner beskrivna i planen? T.ex.

BVCFritidsgårdsverksamhetFritidsverksamhetFörskolanGymnasiet KulturSkolanSocial

SärgymnasietSärskolanSärvuxTurismVuxenutbildningVård och omsorgAnnan kommunal rådgivning t ex energirådgivning och skuldsaneringArbetsplatsbibliotek på förvaltningarnaKommunbiblioteket som förvaltningsbibliotek för hela kommunen

T.

Är de övriga samarbetena som de kommunala biblioteksorganisationerna har beskrivna i planen? T.ex.

Föreningslivet

Hembygdsrörelsen

Ungdomsorganisationer

Kulturlivet

Myndigheter (t.ex. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, fängelser)

Näringslivet

Organisationer

Studieförbund

U.

Är arten och omfattningen av de publika aktiviteterna beskrivna, såväl de enskilda som återkommande? T.ex.

Av, för, med och om barn och unga, elever

Av, för, med och om personer med andra språk än svenska

Av, för, med och om nationella minoriteter

Av, för, med och om personer med funktionsnedsättning

V.

Innehåller biblioteksplanen uppgifter om hur och när den ska följas upp? T.ex.

Mål som kan följas upp med nyckeltal

Brukarundersökningar

Processuppföljning

Kollegial observation/ uppföljning

Medarbetarenkäter

Självvärdering/självskattning

X.

Vilka aktiviteter, samarbeten och strategier är planerade för att säkra medieförsörj ningen inom kommunen? T.ex.

BibliotekslokalernaBokbussBoken kommerFjärrlånGemensam medieupphandlingHemsändningIB–Internationella biblioteketKommunal medieförsörjningsplanLånecentralernaMediecentralerMTM– Myndigheten för tillgängliga medierRegional medieförsörjningSkolbibliotekens planerSkolbibliotekscentralenTransportsystem mellan bibliotek i kommunenÖvriga utlåningsställen

Att skriva mål som kan följas med nyckeltal- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan uppföljningsbar

Syftet med att mäta är att skaffa kunskap!

Utan mätning vet man inte var man är och vart man är på väg

http://office.microsoft.com

Sätta ett mål

•Konkret vill uppnå•Tidsrymd•Mätbart

Foto: Henrik Johansson

XAnge en riktning

•Öka •Minska•Förbättra •Utveckla • Värna om

• Tillvarata

• Tillgodose

Foto: Henrik Johansson

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?

Analytiskt:

Statistik

Indikatorer

Nyckeltal

Målvärden

Tidsserier

Benchmarking etc. http://office.microsoft.com

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?

Foto: Elisabet Ahlqvist

Beskrivande:

Brukarundersökningar

Personalenkäter

Attityder

Självvärderingar

Observationer

Dagböcker

Fokusgrupper etc.

Exempel - nyckeltal

•Tal vi intresserar oss för

• Förenklad bild av verkligheten

• Utgör en referenspunkt som underlättar kvalitativ analys och diskussion

Bild: http://office.microsoft.com

Cykeln

Plan

Arbete

Uppfölj-ning

Ev. utveck-lings-insats

Ev. planre-videring

Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”

1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”

2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”

3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under kalenderåret”

4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under kalenderåret”

Nyckeltal kräver mätbara mål – inte visionära eller följningsbara

• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man

inte tillgång?

• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller

ingen uppmärksamhet?

• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?

Uppföljning det lätta sättet - nyckeltal

• Använd målformuleringar i planen som direkt går att följa upp med nyckeltal

• Gå in på KB:s webb och hämta nyckeltalen eller skapa egna

• Jämför dem med målen i planen

• Läs rapporten om Nyckeltal 1.0

• Målet uppfyllt?

• Inte?

• Varför?

• Revidera

Mycket finns på webben

• http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/

• http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/

• http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=true

Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån

Dieselverkstaden tilldelas pengar beroende bland annat av antal utlånade böcker. Man har därför verkat för att människor ska låna flera böcker som de kan lämna tillbaka direkt. Detta för att öka antal utlåningar och därmed få mer pengar. Ett sådant fördelningssystem riskerar att styra bort från kvalitet och mot kvantitet. Någon annan form av ersättningssystem har ännu inte synts till.”

http://biblioteksbladet.se/2012/01/26/i-e-tuna-sager-fp-nej/

Målförskjutning – styr vi rätt? Antal lån

För att återvända till Nacka kommun, så finns där redan ett privatägt bibliotek sedan ett par år, Dieselverkstadens Bibliotek AB, ett bibliotek som har många besökare och som tagit över låntagare och besökare från kommunens övriga bibliotek.

Det kommunägda biblioteket på Nacka Forum, som kämpar om samma besökare och därför också samma pengar, svarade på konkurrensen med att ta bort förseningsavgiften på lån om låntagaren lånade fem nya böcker istället, allt för att få det att verka som om biblioteket hade höjt effektiviteten. Om låntagaren sedan genast lämnade tillbaka böckerna spelade ingen roll.

http://www.bt.se/kultur/kan-vi-lara-oss-av-dieselverkstaden%282230145%29.gm

Frågor?

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/

[email protected] [email protected]