Kyrkbacksskolan Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun Utfört av: Magnus Stråle, ÅF Datum: 2017-03-31, rev. 2017-05-10
Kyrkbacksskolan
Energieffektivisering enligt Totalmetodiken
Beställt av: Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun
Utfört av: Magnus Stråle, ÅF
Datum: 2017-03-31, rev. 2017-05-10
Sammanfattning
Etapp 1 i Totalmetodiken för Kyrkbacksskolan i Kopparberg har fokuserat på själva
skolbyggnaden om 5583 m².
En viss osäkerhet rörande energianvändning finns, eftersom undermätning av el och
värme till skolan saknas, men fördelningsberäkningar och energisimulering i IDA har
resulterat i ett basfall med en total energianvändning på 913 MWh, varav 684 MWh
värme och 229 MWh el. Total specifik energianvändning (som inkluderar både fastighets-
och verksamhetsel) är beräknad till 164 kWh/m²,år i basfallet.
Nio åtgärder redovisas i rapporten och dessa omfattar drifttidsoptimeringar,
injusteringsåtgärder värme och ventilation, klimatskalsförbättringar, belysningsåtgärder
m.m.
Alla redovisade åtgärder inryms i ett åtgärdspaket enligt Totalverktyget med en
summerad internränta på 15,27%. Investeringskostnaden är ca. 1,9 MSEK och den totala
energibesparingen är beräknad till 329 MWh, vilket motsvarar en besparing på 36% av
nuvarande energianvändning.
Innehåll 1 Bakgrund .....................................................................................5
2 Projektets genomförande .............................................................5
3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget ..........................6
3.1 Byggnaden och dess utformning ...................................................................................... 6
3.2 Byggnadens användning ................................................................................................... 7
3.3 Inomhusklimat .................................................................................................................. 8
3.4 Byggnadsskal .................................................................................................................... 8
3.5 Tekniska system ............................................................................................................... 9
3.5.1 Ventilation och luftbehandling ................................................................................. 9
3.5.2 Värme ....................................................................................................................... 9
3.5.3 Kyla ........................................................................................................................ 10
3.5.4 Belysning ................................................................................................................ 10
3.5.5 Maskiner ................................................................................................................. 10
3.5.6 Vatten och tappvarmvatten ..................................................................................... 10
3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna.............................. 10
4 Energi- och resursanvändning ...................................................11
4.1 Energistatistik ................................................................................................................. 11
4.1.1 Total mediaanvändning hela skolområdet 2014-2016 ............................................ 11
4.1.2 Uppskattad fördelning mellan byggnader ............................................................... 13
4.1.3 Kyrkbacksskolans mediaanvändning ..................................................................... 14
4.2 Slutanvändare ................................................................................................................. 15
4.3 Basfall för energianvändningen ...................................................................................... 15
5 Identifierade åtgärder ................................................................16
5.1 Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB2 ............................................. 16
5.2 Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov ..................................................... 17
5.3 Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta 17
5.4 Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer ...................................................... 18
5.5 Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset ........................................................... 18
5.6 Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED ........................................................................... 19
5.7 Åtgärd 7 Timer utsug slöjd ............................................................................................ 20
5.8 Åtgärd 8 Täta läckage ................................................................................................... 20
5.9 Åtgärd 9 Installation solceller ....................................................................................... 21
5.10 Övriga åtgärder ........................................................................................................... 21
6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken ...........................................22
6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar .................................................................................. 22
4
6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar ............................................................................. 22
7 Slutsatser ................................................................................... 24
8 Bilagor ....................................................................................... 25
Bilaga 1. Indata för energisimuleringar ..................................................................................... 25
Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder ........................................................................... 28
Bilaga 3. Temperaturloggningar ................................................................................................ 29
Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA ......................................................................... 29
5
1 Bakgrund Ljusnarsbergs kommun har identifierat Kyrkbacksskolan i Kopparberg som ett objekt i
sitt fastighetsbestånd med hög energianvändning och otillfredsställande inomhusklimat.
En fördjupad utredning med hjälp av Totalmetodiken är ett sätt att erhålla åtgärdsförslag
och värdera dem ekonomiskt.
Omfattningen av projektet berör hela skolområdet med tre byggnader, men fokus ligger
på själva skolbyggnaden Kyrkbacksskolan.
Medverkande Kontakt
Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun [email protected]
Magnus Stråle, ÅF [email protected]
Alexandra Johansson, ÅF [email protected]
2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett
paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Kyrkbacksskolan. Arbetet bygger
på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken:
Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data.
Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder.
Investerings- och kostnadskalkyler.
Energiberäkningar.
Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket.
Följande bakgrundsinformation från Ljusnarsbergs kommun och från besiktningen på
plats har använts i detta projekt:
Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar)
Drift- och underhållsinstruktioner
Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden 2014-2016 (uppmätta värden
och/eller normalårskorrigerat)
Månadsvis energistatistik för el för perioden 2014-2016
Årlig statistik för vattenanvändning för perioden 2014-2016
OVK-protokoll
Intervjuer med personal, drifttekniker och fastighetschef
Energibesiktning har utförts på plats av Alexandra Johansson och Magnus Stråle under
perioden dec-16 till jan-17. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av
simuleringsverktyget IDA-ICE. Investeringskostnaderna baseras på antaganden,
beräkningar och offerter.
6
Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i
nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och
slutsatser.
3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess
tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal
underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal,
ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner.
3.1 Byggnaden och dess utformning Skolan omfattar tre byggnader, själva Kyrkbacksskolan (även kallad Ljusnarsskolan),
Ljusnarshallen och Klockaregården.
Figur 1. Översiktsbild på fastigheten.
I Figur 1 visas de tre byggnaderna som nämns vidare i rapporten, Ljusnarshallen,
Klockaregården samt Kyrkbacksskolan.
Kyrkbacksskolan
Klockargården
Ljusnarshallen
7
Kyrkbacksskolan utgörs av tre byggnadsdelar (A, B och C) från 60-talet, som är
sammanbyggda i efterhand. Ombyggnationer har skett runt 1980 samt senast 2008.
Skolans area är 5583m2.
Figur 2. IDA-modell över Kyrkbacksskolan med markering av byggnadsdelarna A-C.
Klockaregården, är byggd på 1700-talet men har helrenoverats under 2016. Area ca. 400
m².
Ljusnarshallen, som inrymmer gymnastiksal, omklädning, matsal och skolkök är liksom
skolan byggd på 60-talet. En ROT-renovering planeras inom ett par år. Area ca. 1700 m².
Alla ytor är benämnda i Atemp. Totala arean för alla byggnader är 7683 m².
3.2 Byggnadens användning Kyrkbacksskolan är en mellan- och högstadieskola, och i de båda andra byggnaderna
bedrivs idrotts- och fritidsaktiviteter.
Verksamhetstiden för skolan är vardagar cirka 07-17.
Antal elever och personal är idag ca 350 personer.
En viss ökning av elevantalet kan komma att ske inom några år till följd av
omlokalisering av annan skolverksamhet.
B A
C
8
3.3 Inomhusklimat I skolan krävs bra ventilation för det antal personer som vistas i lokalerna samt belysning
för att tillfredsställa behoven för skolverksamheten. Komforten är viktig för prestation
och arbetsklimat för elever och personal.
De temperaturnivåer som enligt uppgift är önskvärda är:
Klassrum 20-21°C
Korridorer 18°C
Klagomål har förekommit på att det är kallt i lokalerna. En förhoppning är att komma
tillrätta med upplevt kallt inomhusklimat och få nöjda brukare.
Enligt stickprovsvisa loggningar av temperaturen i vissa klassrum visar den på en allmänt
låg temperatur på samtliga mätplatser. Kallast var syslöjd/vävrummet på 15,5 grader (en
stund placerades loggern ute i korridoren istället och där var det varmare), vilket inte är
en okej temperatur att arbeta i. Resterande rum låg på en temperatur runt 18-19 grader,
som även det är för lågt.
Se Bilaga 3 (diagram över temperaturloggningar)
Rekommenderad lägsta temperatur vid stillasittande arbete är 20-24 grader enligt
Arbetsmiljöverket.
3.4 Byggnadsskal Skolans klimatskal har förbättrats sedan den byggdes på 60-talet.
De flesta fönster är utbytta till 3-glas modell, men det finns vissa större äldre av 2-glas
modell - främst fönstren i musiksalen och aulan samt korridoren vid övergången från B-
huset till C-huset.
Taket är isolerat med lösull 500 mm i Hus B resp. 300 mm i Hus A och med
mineralullsmatta 150 mm i Hus C (eventuellt kan delar av Hus C ha bättre isolering men
knappast mer än 300 mm).
Väggarna består i huvudsak av 400 mm tegel. Partier under fönster är isolerade med 100
mm mineralull.
Ytterfasaden på skolan består av delvis tegel och delvis puts och trä.
Under plattan till skolan finns en ganska varm krypgrund som isolerar bra. Inga
väsentliga köldbryggor är identifierade.
I ett sidouppdrag har täthetsprovning utförts i delar av skolan (Hus A och Hus C).
Mätningarna uppvisar luftläckage i spannet 2,01-2,84 l/s, m².
Utbyte av kvarvarande 2-glasfönster, komplettering av vindsisolering och åtgärdande av
brister i klimatskalet som orsakar högt luftläckage, bedöms som prioriterade åtgärder.
9
3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens
energianvändning.
3.5.1 Ventilation och luftbehandling
I skolan finns fem ventilationsaggregat, två i Hus A och B och ett i Hus C.
Alla aggregaten är i bra skick och var vid inventeringen i funktion.
Optimering av drifttider och luftflöden i förhållande till verksamheten bedöms som
prioriterade åtgärder.
3.5.2 Värme
Uppvärmningen består av fjärrvärme från Värmevärden. En gemensam fjärrvärmecentral
för hela skolområdet (3 byggnader) är placerad i Ljusnarshallen, som via kulvert matar de
övriga två byggnaderna.
I Ljusnarshallen används fjärrvärme både till varmvattenberedning och uppvärmning.
I Kyrkbacksskolan och Klockargården används fjärrvärmen enbart till uppvärmning.
Förr fanns en oljeeldad panncentral som försörjde skolan och hallen med värme, vilket
innebär att kulvertledningarna är större uppe vid skolan och smalnar sedan av neråt
hallen. När fjärrvärme installerades gjordes ingen åtgärd av kulvert, och idag är flödet
omvänt (från hallen till skolan) och således är rördimensionerna okonventionella.
Separat utreds just nu möjligheter till nya fjärrvärmecentraler för respektive byggnad. Nu
finns enbart en FC, Ljusnarshallens, och problemet med det är kulvertförluster i
sekundärnätet och tryckfallsproblematik då rören upp till skolan har minst diameter i
början och större i slutet. En ytterligare brist är att undermätning saknas till skolan – det
är bara Klockargården som har en egen undermätare.
Byggnadsvisa fjärrvärmeanslutningar är en god idé då befintlig fjärrvärmecentral börjar
bli ålderstigen och status på sekundärkulverten är osäker. 3 st separata FC underlättar
även uppföljning av energianvändning per byggnad. I denna rapport behandlas inte frågan
om nya fjärrvärmecentraler ytterligare.
Värmedistributionen i skolan sker via värmebatterier i ventilationsaggregat, radiatorer i 2-
rörssystem samt golvvärme i begränsad omfattning. Konstaterade brister finns i
radiatorsystemet och oklart när och om värmeinjustering har skett.
En total översyn av radiatorsystemet och dess injustering bedöms som en prioriterad
åtgärd.
Ett antal elradiatorer förekommer, men i begränsad omfattning.
10
3.5.3 Kyla
På skolan finns inga kylmaskiner.
3.5.4 Belysning
Större delen av belysningen i skolan består av 28 W T5-lysrör. Dessa är dyra att byta ut
mot effektivare LED då effektbesparingen blir låg jämfört med investeringskostnaden, så
återbetalningstiden blir lång. Övriga lampor har ersatts med lågenergi som också är svåra
att byta ut mot effektivare så att de återbetalar sig inom en snar framtid. Alla armaturer är
i bra skick.
Belysningsåtgärder bedöms inte som det mest prioriterade, men relativt omfattande
uppgradering redovisas ändå.
3.5.5 Maskiner
De maskiner som används på skolan är i trä- och syslöjden, utöver det används datorer
och skrivare samt vitvaror som micro, kylskåp, spisar mm. Drifttider är ungefärliga
utifrån personalens vetskap. Antal är baserat på inventering samt förteckningar hos
kunden.
Åtgärder rörande maskiner bedöms inte vara prioriterade, men några allmänna råd ges i
kapitel 5.10 ”Övriga åtgärder”.
3.5.6 Vatten och tappvarmvatten
I skolan värms tappvarmvatten av elektriska varmvattenberedare. Huvudsaklig
vattenanvändning utgörs av toaletter och handfat i WC, pentry samt hemkunskapens tvätt-
och diskmaskiner.
Vid eventuell ny fjärrvärmecentral för skolan bör förutsättningarna för att bereda
tappvarmvatten med fjärrvärme utredas.
Åtgärder rörande vatten och tappvarmvatten bedöms inte vara prioriterade, men några
allmänna råd ges i kapitel 5.10 ”Övriga åtgärder”.
3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna
Centraliserad styr och övervakning saknas idag. Styr för ventilationsaggregat finns lokalt
i fläktrum. Den tekniska standarden är funktionell.
Nyttjandet av befintlig styrutrustning för driftoptimeringsändamål bedöms som en
prioriterad åtgärd, och då främst avseende ventilationsdriften.
11
4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de
olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker:
energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna.
4.1 Energistatistik Energistatistik inhämtad via ”Mina sidor” hos Värmevärden (fjärrvärme) resp. Ellevio
(el).
4.1.1 Total mediaanvändning hela skolområdet 2014-2016 Tabell 1. Mediaanvändning och nyckeltal 2014-2016 för hela skolområdet (3 by)
Energisort hela fastigheten Enhet 2014 2015 2016
Fjärrvärme (normaårskorrigerad) MWh 1173 1103 1015
Atemp 7683 m2
kWh/m²
Atemp
153 144 132
Fjärrkyla MWh - - -
kWh/m² - - -
Total el MWh 330 320 362
kWh/m² 43 42 47
Total specifik energianvändning kWh/m² 196 186 179
Tappkallvatten (inkommande) m3 1776 1896 2041
Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m3 533 569 612
Figur 3. Elhistorik 2014-2016.
I Figur 3 visas alla byggnaders totala elhistorik mellan 2014 och 2016.
0 MWh
5 MWh
10 MWh
15 MWh
20 MWh
25 MWh
30 MWh
35 MWh
40 MWh
45 MWh
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Elhistorik
2014 2015 2016
12
Figur 4. Fjärrvärmehistorik 2014-2016.
I Figur 4 visas historik för fjärrvärmen för alla byggnader mellan 2014 och 2016.
Vatten
Figur 5. Historisk vattenförbrukning.
I Figur 5 visas historisk vattenförbrukning under åren 2014-2016 för Ljusnarshallen och
skolan.
0,0
20,0
40,0
60,0
80,0
100,0
120,0
140,0
160,0
180,0
200,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Fjärrvärmehistorik
2014 2015 2016
0
500
1000
1500
2000
2500
2014 2015 2016
m3
Vattenförbrukning
Ljusnarshallen Skolan Totalt
13
4.1.2 Uppskattad fördelning mellan byggnader
Alla byggnader mäts inte separat – därav har uppdraget komplicerats och vi har valt att
fokusera på energifördelning framför effektbehov för resp. byggnad.
Baserat på tillgänglig energistatistik, extrapolering av avlästa värden på undermätare och
överslagsmässiga beräkningar för alla byggnader, har fördelningen enligt nedan tagits
fram avseende el, fjärrvärme och vattenförbrukning:
El
Elabonnemang/mätare finns gemensamt för Kyrkbacksskolan och Ljusnarshallen samt en
enskild mätare och abonnemang för Klockargården.
Figur 6. Uppskattad fördelning av el mellan byggnaderna.
109 MWh
24 MWh
229 MWh
Elfördelning 2016
Hallen
Klockargården
Skolan
14
Fjärrvärme
Fjärrvärmecentral/mätare gemensam för samtliga byggnader.
Undermätare för Klockargården.
Figur 7. Uppskattad fördelning av fjärrvärme mellan byggnader.
Föregående uppskattade fördelningar har använts för att rimlighetskontrollera och
kalibrera byggnadssimuleringen i IDA.
4.1.3 Kyrkbacksskolans mediaanvändning
IDA-simuleringen påvisar en något högre värmeanvändning (41 MWh) för
Kyrkbacksskolan, jämfört med uppskattning enligt föregående kapitel. Vi väljer att
använda resultatet från simuleringen, då vi bedömer den som mer korrekt.
Tabell 2. Mediaanvändning och nyckeltal 2016 för Kyrkbacksskolan.
Energisort enbart skola Enhet 2016
Fjärrvärme MWh 684
Atemp 5583 m2 kWh/m² Atemp 123
Fjärrkyla MWh -
kWh/m² -
Fastighetsel MWh 140
kWh/m² 25
Specifik energianvändning enligt BBR kWh/m² 148
Verksamhetsel MWh 89
kWh/m² 16
Total specifik energianvändning kWh/m² 164
Tappkallvatten (Inkommande) m3 696
Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m3 209
287 MWh
24 MWh
643 MWh
7 MWh23 MWh
Fjärrvärmefördelning 2016
Hallen
Klockaregården
Skolan
Kulvertförluster
VV hallen
15
4.2 Slutanvändare Fördelning av energianvändning är baserad på såväl beräkningar som erfarenhetsbaserade
uppskattningar. Största elposten på skolan är ventilationsfläktarna därefter kommer
belysningen. Fjärrvärme används till värmebatterier i ventilationsaggregat samt
radiatorer.
Tabell 3. Energianvändning uppdelat på slutanvändare för Kyrkbacksskolan.
Skolan Fastighetsel Verksamhetsel Fjärrvärme
Radiatorer - - 392 MWh
Ventilation - - 292 MWh
Fläktar 105 MWh - -
Pumpar 5 MWh - -
Belysning - 57 MWh -
Teknikutrustning - 26 MWh -
Stuprörsvärme 11 MWh - -
VVbered/elrad 20 MWh - -
Övrigt - 6 MWh -
140 MWh 89 MWh 684 MWh
Figur 8. Fördelning av el i skolan.
I Figur 8 visas fördelning av totala elen i skolan, både för verksamhet och fastighet.
Nästan hälften av elen går till ventilationen och en fjärdedel till belysning.
4.3 Basfall för energianvändningen Utgångsläget, eller basfallet, för energianvändning är värden enligt kap. 4.1.3 och 4.2.
Temperaturen är justerad till godkänd nivå enligt Arbetsmiljöverket. Vid kalibreringen av
basfallet har antal personer samt verkningsgrad för ventilationsaggregat justerats ner.
105 MWh
5 MWh
57 MWh
26 MWh
11 MWh
20 MWh 6 MWh
Fastighetsel skolan 2016
Fläktar
Pumpar
Belysning
Teknikutrustning
Stuprörsvärme
VVbered/elrad
Övrigt
16
5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade
energibesparingsåtgärderna – dessa specificeras även i Bilaga 2. Klimatskalsåtgärderna
(Åtgärd 3, 5 och 8) är simulerade i IDA medan övriga åtgärder har beräknats på annat sätt
– se respektive åtgärd.
5.1 Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB2 Drifttider är överlag onödigt långa, vilket föreslås justeras. Det finns även sju
frånluftsfläktar i klassrummen (Hus A) som startar när temperaturen passerar 21°C (dock
var en utav fläktarna ur funktion), samtidigt som uteluftsspjäll öppnar för att kompensera
undertrycket.
Genom att istället använda forcering på de klassrum som har extra fläktar så kan mycket
värme sparas. Drifttiderna för frånluftsfläktarna är dock väldigt osäkra. LB2 är det
aggregat som betjänar salarna som har frånluftsfläktar. Om LB2:s luftflöde ökas kan den
ouppvärmda uteluften ersättas med värmeåtervunnen tilluft från aggregatet.
Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till
bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc.
Tabell 4. Åtgärd 1. Justering av drifttider generellt och flöde LB2.
Åtgärd 1-Justering drifttider mm
Årlig energibesparing värme 82 MWh/år
Årlig energibesparing el 29 MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 94 kkr/år
Total investeringskostnad 260 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 15 år
17
5.2 Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov Även årsvis justering av drifttider föreslås, så att aggregaten inte går som vanligt under
loven, utan stängs av med ett årsur. Detta är en stor kostnadspost som är helt onödig och
kan spara mycket energi. Beräkningar enligt samma princip som Åtgärd 1.
Tabell 5. Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov.
Åtgärd 2-Justering drifttider säsong/lov
Årlig energibesparing värme 10 MWh/år
Årlig energibesparing el 6 MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 14 kkr/år
Total investeringskostnad 10 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 15 år
5.3 Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster
samt minskad fönsteryta Vissa av fönstren, framförallt i aulan och musiksalen (7,5 m²), men även i korridoren från
B-huset till C-huset (13,2 m²) består av 2-glas fönster. Om dessa kompletteras med en
extra isolerruta kan både energibesparingar göras samtidigt som komforten i lokalerna
ökar. I åtgärden ligger även att bygga igen och minska fönsterytan i aula/musiksal med
7,1 m².
Tabell 6. Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta.
Åtgärd 3-Montering av isolerruta mm
Årlig energibesparing värme 5,6 MWh/år
Årlig energibesparing el - MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 4 kkr/år
Total investeringskostnad 77 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 40 år
18
5.4 Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer De befintliga radiatorerna i skolan fungerar inte optimalt. Vissa är installerade med
tillopp och retur förväxlat, vilket gör att radiatorn inte fungerar alls. Andra radiatorer har
termostaten vertikalt istället för horisontellt vilket gör att de inte fungerar som de ska.
Alla sådana uppenbara fel behöver åtgärdas. I åtgärden föreslås att alla radiatorventiler
och termostater byts och att hela värmesystemet injusteras. Även rengöring/luftning av
radiatorer, kontroll så att radiatorer sitter fritt (utan möbler och andra inventarier framför)
behövs.
Tabell 7. Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer.
Åtgärd 4-Värmeinjustering av bef. rad.
Årlig energibesparing värme 20 MWh/år
Årlig energibesparing el - MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 15 kkr/år
Total investeringskostnad 300 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 15 år
5.5 Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset Vindsisoleringen på A- och C-huset är inte så tjock. 300 mm lösull i A-huset enligt
uppgift. I C-huset svårt att komma åt, men mer än 300 mm isolering finns ej. Här bör en
tilläggsisolering göras så att det i alla fall blir 500 mm lösull på respektive vind.
Tabell 8. Åtgärd 5 Tilläggsisolera vindar
Åtgärd 5-Tilläggsisolera A- och C-huset
Årlig energibesparing värme 84 MWh/år
Årlig energibesparing el - MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 65 kkr/år
Total investeringskostnad 162 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 40 år
19
5.6 Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED Belysningen i skolan består till största del av T5-lysrör samt lågenergilampor, men även
vanliga glödlampor förekommer. Att byta lågenergi mot LED, som är mer effektivt, ger
ganska liten effektbesparing då lågenergilamporna fortfarande är väldigt effektiva.
T5-lysrören är mer effektiva än T8-rören men LED kan minska effekten ytterligare. En
T5-armatur drar cirka 65 W och dessa kan bytas mot en LED-armatur på 30 W, vilket
genererar en effektbesparing på 35 W. Däremot är LED kostsamt vilket gör att
investeringskostnaden är hög. Livslängden och underhållet är dock mindre än med
vanliga lysrör. En ny LED-armatur med installation kostar cirka 2 000 kr.
Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till
bl.a. antal, effekter, drifttider etc.
Tabell 9. Åtgärd 6 Byta belysning.
Åtgärd 6-Byta belysning mot LED
Årlig energibesparing värme -5 MWh/år
Årlig energibesparing el 24 MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 22 kkr/år
Total investeringskostnad 691 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 15 år
20
5.7 Åtgärd 7 Timer utsug slöjd I träslöjden finns ett utsug som har både högfart och lågfart. Vid
”dammsugning/städning” efter lektion används utsuget på högfart cirka 20h/v. Övrig tid
går det på lågfart dygnet runt. Det skulle räcka att utsuget går på lågfart enbart arbetstider.
Minska lågfartsdriften från 148h/v till 40h/v.
Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till
bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc.
Tabell 10. Åtgärd 7 Timer utsug träslöjd.
Åtgärd 7-Timer utsug
Årlig energibesparing värme 19 MWh/år
Årlig energibesparing el 11 MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 27 kkr/år
Total investeringskostnad 15 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 15 år
5.8 Åtgärd 8 Täta läckage Vid läckagesökning upptäcktes flera större otätheter i tak. Dessa finns redovisade i en
separat rapport med bilder från värmekamera som påvisar de stora värmeförlusterna.
Dessa bör åtgärdas snarast då de betyder stor värmeförlust i bygganden.
Tabell 11. Åtgärd 8 Täta läckage.
Åtgärd 8-Täta läckage
Årlig energibesparing värme 33 MWh/år
Årlig energibesparing el - MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 26 kkr/år
Total investeringskostnad 200 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 40 år
21
5.9 Åtgärd 9 Installation solceller Eftersom skolan har ett bra rakt söderläge skulle solceller kunna passa bra på någon av
takytorna på Hus A eller B. Däremot ger de mest effekt sommartid när verksamheten är
stängd vilket gör att vinsten inte blir lika stor. Överskottet av den producerade elen
sommartid skulle kunna säljas ut på nätet, det görs dock till ett lågt pris. Försäljning av
överskottsel har inte tagits med i beräkningarna.
Tabell 12. Åtgärd 9 Installation solceller.
Åtgärd 9-Installation solceller
Årlig energibesparing värme - MWh/år
Årlig energibesparing el 10 MWh/år
Effektbesparing värme kW
Effektbesparing el kW
Övrig besparing kkr/år
Total årlig kostnadsbesparing 11 kkr/år
Total investeringskostnad 182 kkr
Energiinvesteringskostnad kkr
Kalkyltid 20 år
5.10 Övriga åtgärder Vid inventeringen påträffades många ”dolda” radiatorer. Bland annat stod soffor och
liknande framför radiatorerna vilket gör att de inte sprider värmen som de ska. Dessutom
var många termostater skymda av gardiner vilket gör att de känner av temperaturen
innanför gardinen och inte i rummet. Detta är en lätt åtgärd som bör prioriteras.
* Energiutbildning för personalen (möblering, standby-förluster, handhavande (ex. rätt
temperatur i kylar och frysar, släckrutiner) m.m.)
* Ställ energikrav vid inköp av maskiner och utrustningar (inköpsrutiner) samt välj
energieffektiv teknik vid utbytesåtgärder (ex. ljuskällor eller sanitetsarmaturer).
22
6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för
åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad
och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet.
Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat.
6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Energipriser är baserade på fakturor från kund. Fjärrvärmen är ett snitt på alla månaders
kostnad fördelad på värmanvändningen. Elpriset är också ett snitt på årets månader
fördelad på elanvändningen. Även kostnader för elnät är invägt.
Tabell 13. Mediapriser.
Energipriser Pris (kr/MWh)
Fjärrvärme 775
El 1088
Kalkylränta 2,75%
Årlig relativ energiprisförändring utöver inflationen 2%
6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar I detta kapitel redovisas resultat från Totalverktyget.
Tabell 14. Sammanställning av åtgärdspaket
Beräknad total kostnadsbesparing 280 kSEk/år
Beräknad energiinvesteringskostand 1897 kSEk/år
Internränta för åtgärdspaketet 15,27 %
Beräknad total värmebesparing 249 MWh/år
Beräknad total kylbesparing - MWh/år
Beräknad total elbesparing 80 MWh/år
-varav fastighetsel 45 MWh/år
-varav verksamhetsel 35 MWh/år
24
Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet.
Tabell 15. Åtgärdsförslag.
Besparing värme
[MWh/år] [kkr/år]
Besparing el [MWh/år]
[kkr/år]
Total besparing [kkr/år]
Investering [kkr]
Kalkyltid [år]
Åtgärd 1 Justering drifttider
generellt samt flöde LB2
82
63
29
31
94 260 15
Åtgärd 2 Justering drifttider
säsong/lov
10
8
6
7
15 10 15
Åtgärd 3 Isolerruta samt
minskad fönsteryta
6
4
- 4 77 40
Åtgärd 4 Värmeinjustering
radiatorer
20
15
- 15 300 15
Åtgärd 5 Tilläggsisolering av
A+C-huset
84
65
- 65 162 40
Åtgärd 6 Byte av belysning
till LED
-5
-4
24
26
22 691 15
Åtgärd 7 Timer spånutsug 19
15
11
12
27 15 15
Åtgärd 8 Täta läckage 33
26
- 26 200 40
Åtgärd 9 Installation
solceller
- 10
11
11 182 20
Totalt 249
193
80
87
280 1 897 -
7 Slutsatser Det finns ett par mycket lönsamma driftoptimeringsåtgärder avseende drifttider
ventilation och förbättrad styrning av ventilation i Hus A. Klimatskalsåtgärder är
identifierade och har sammantaget god ekonomi. Även installation av solceller,
värmeinjustering och belysningsåtgärder inryms i ett lönsamt åtgärdspaket.
25
8 Bilagor
Bilaga 1. Indata för energisimuleringar
Indata för simulering basmodell i IDA återfinns i Bilaga 4.
Tabell 16. Förteckning ventilationsaggregat.
Betjänar Modell Flöde [m3/s]
Typ Installationsår, skick
Hus B LB1 ABX aggregat 3 FTX
1994, okej skick skulle ev behöva lite underhåll
Hus A LB2 Gold aggregat 3,1 FTX
1999, okej skick
Hus C LB3 Stingaggregat 1,2 FTX
2004, bra skick!
Hus B Kemisalar LB4 Envistar Flex 0,6 FTX
2008, bra skick!
Hus A Aula/musik LB5 Envistar Flex 0,4 FTX
2008, bra skick!
I Tabell 16 beskrivs översiktligt de fem luftbehandlingsaggregat som finns. Drifttider är
generellt Må-Fre 06-18.
26
Tabell 17. Förteckning belysning.
Betjänar Specifikt Typ Effekt Drifttid Antal Energi
Hus C klassrum längst ner
Lysrör T5 34 W 2 000 h 32 st 2,2 MWh
Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 22 st 1,0 MWh Stor sal Lysrör T5 34 W 2 000 h 35 st 2,4 MWh Träslöjd Lysrör T5 34 W 2 000 h 50 st 3,4 MWh Hemkunskap Lysrör T5 34 W 2 000 h 56 st 3,8 MWh Syslöjd Lysrör T5 34 W 2 000 h 36 st 2,4 MWh Fläktrum Lysrör T5 34 W 500 h 60 st 1,0 MWh Övriga utrymmen Smålampor 24 W 1 000 h 7 st 0,2 MWh Övriga utrymmen Lysrör T5 34 W 500 h 14 st 0,2 MWh Korridor C-B Låg energi 18 W 2 400 h 29 st 1,3 MWh Korridor C-B Lysrör T5 34 W 2 400 h 5 st 0,4 MWh Korridor C-B Små 50cm T5 18 W 2 400 h 72 st 3,1 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W 1 500 h 6 st 0,3 MWh klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 46 st 3,1 MWh Källare Lysrör T5 34 W 1 500 h 34 st 1,7 MWh
Hus B Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 60 st 2,6 MWh Klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 124 st 8,3 MWh
Hus A Klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 162 st 10,9 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W 1 500 h 18 st 0,9 MWh Grupprum Lysrör T5 59 W 1 500 h 12 st 1,1 MWh Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 121 st 5,2 MWh Aula Låg energi 18 W 1 000 h 70 st 1,3 MWh Övriga rum Smålampor 20 W 1 000 h 1 st 0,02 MWh
I Tabell 17 beskrivs de olika typerna av belysning i Kyrkbacksskolan. Den främsta
belysningen består av T5-lysrör. Drifttiderna är antagna utifrån verksamhetstider.
27
Tabell 18. Lista över teknisk utrustning.
Antal Drifttid/vecka (h) Effekt (W) Energi/År (kWh)
Datorer 100 15 200 14400
Skrivare/kopiatorer 19 2 50 91
Lyftbord 3 1 1100 158
Symaskiner 10 5 90 216
Elpiano 1 15 500 360
Spis+fläkt 5 3 1700 1224
Torktumlare 1 2 500 48
Torkskåp 1 3 2000 288
Diskmaskin 2 3 2000 576
Diskmaskin Större 2 3 3000 864
Tvättmaskin 2 5 400 192
Micro 6 4 1500 1728
Kaffemaskin 1 4 1500 288
Kyl/Frys 5 168 80 3225
Borr 1 3 350 50
Borr 1 3 710 102
Pelarborr 1 2 750 72
Sticksåg 2 5 80 38
Slip 2 1 750 72
Bandsåg 1 10 1500 720
Hyvel 1 10 1000 480
Svarv 2 1 750 72
Fräs 1 1 900 43
Städmaskiner 3 3 2000 864
26 173 kWh
I Tabell 18 visas alla maskiner och tekniska installationer. Data är baserad på
dokumentation och ungefärliga tider som personal har uppskattat samt antagna effekter.
28
Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder
Åtgärd Förklaring beräkning Priser investering
1 Drifttiden på alla aggregat sänks från M-F 06-18 till M-F 06:30-16. 7st FF klassrum stängs under uppvärmningssäsongen och flödet på LB2 höjs för att kompensera dessa.
Priser är antagna till 2kkr/aggregat för justering drift. Mtrl kost spjäll/kanalisation/don LB2 100 kkr. Styrning 75 kkr och arbete/injustering mm 75 kkr. (kostnader utifrån erfarenhet)
2 Stänga av aggregaten helt 8v på sommaren, 1v höst resp sportlov och 2v jullov. Minska med 720 h (8% av tiden) (12v*5dagar*12h drift/dag)
Pris är antaget till 2000 kr per aggregat för justering
3 I Aulan samt Musiksalen skall enbart mittenrutan sparas och fönstren runt om ersätts med ny fasad, mittenrutan får dessutom en extra isolerruta. I övergången från B-huset till C-huset föreslås att fönstren kompletteras med en extra isolerruta. U-värdesförbättringen från 2,9 till 1,6 W/m²,K är lågt antaget utifrån erfarenhet.
Pris är antaget för ny isolerruta på alla mittenrutor i musiksal och aula samt fönstren i övergången. Kostnad för installation och material är ca 2000 kr/m2 som är förslag från Grundels. För rivning av väggen och uppbyggnad av ny fasad har en kostnad på 5000 kr/m2 antagits utifrån internetsökning hos olika byggföretag.
4 Mängdningen av radiatorer är gjord utifrån gamla ritningar som antas stämma på ett ungefär. Antalet radiatorer är cirka 300 stycken. Besparingen är antagen till 5% av beräknad värmeanvändning för radiatorer.
Kostnaden innefattar byte av radiatorventil inkl termostat, samt injustering av hela värmesystemet. Kostnaden ansätts utifrån erfarenhet till 1000 kr per radiator.
5 Ytan på taket, på A och C huset som skall tilläggsisoleras, är mätt på en ritning till 2700 m2. U-värdesförbättringen från 0,3 till 0,1 W/m²,K är antaget utifrån erfarenhet.
Priset för lösullsisolering enligt offert samt antaget omkostnads-påslag 50% (byggåtgärder mm) ger ett pris på 60kr/m2.
6 Antalet lampor är mängdat vid inventeringen och det antas räcka med hälften av armaturerna samt lamporna då LED är effektivare ljuskälla. Dessa antaganden är baserade på tidigare erfarenhet gällande belysning.
Priset är baserat på en tidigare offert och nya LED-armaturer kostar omkring 2000 kr inkl arbete och lågenergilampor som ersätter glödlampor kostar ca 100 kr (byts själv)
7 Styrning av utsuget i träslöjden är sänkt från dygnet runt till arbetstid 40h/v
Kostnaden har antagits utifrån erfarenhet till 15 000 kr för installation av timer.
8 Täta otätheter främst tak. Genomsnittligt luftläckage bedöms minska från 2,2 till 1,4 l/s, m².
Kostnad är ansatt utifrån erfarenhet till 200 000 kr för material och arbete.
9 Solcellerna är beräknade med 1 paket med 130m2 solceller som ger ca 20 MWh per år, dock mest sommartid när ingen verksamhet är igång, antar enbart hälften av elen används i fastigheten.
Priset för ett paket är 160 000 kr enligt offert och installation antas till 100 000 kr. Bidrag på 30% finns att söka och detta är invägt i investeringskostnaden.
29
Bilaga 3. Temperaturloggningar
Separat fil
Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA
Separat fil