28 Norrbottens-Kuriren Fredag 9 maj 2014 NYHETER Jubilerar. Kristian Anttila firar tio år som artist och är nu på turné i Norrbotten. BODEN Han har haft depressioner, bor hemma hos mamma och gillar mest att vara ensam. Kristian Anttila, 35, åker nu på turné i Norr- botten. – Jag börjar bli den där konstiga mannen som planlöst vandrar omkring på stan, säger han. Kristian Anttila firar tio år som artist och är nu på tur- né i Norrbotten. För Kuriren berättar han om pressen att göra musik, om hur han ser på framtiden och hur det är att bo hemma hos sin mamma. – Jag har aldrig knutit an till något sammanhang, folk finner ju mening bortom sig själva i någon politisk rörelse eller något annat. Jag är mest ensam, säger han. Hur menar du? – Men jag har en rätt stu- kad familj. Jag har inga sys- kon, pappa dog när jag var li- ten så jag har bara haft min mamma. Nu bor jag i mitt gamla pojkrum hos mamma. Jag lever ett gratisliv och för- söker hitta lösningar på att kunna leva. Din mamma är kristen och du växte upp i ett troende hem? – Jag växte upp i ett troen- de hem med allt vad det inne- bär och valde att revoltera mot det. Jag bad varje kväll Fader vår tills jag var 16. Sen bröt jag kontakten med honom där. Jag vill väldigt gärna tro på Gud, på något större. Jag saknar samman- hang i mitt liv, någon slags mening. Jag kan se att folk finner det i sin tro och det kan jag bli avundsjuk på. – Men det är inget som jag pratar om så mycket. Mam- ma är lite dogmatisk och inte rätt person att diskute- ra det med. I perioder när jag inte tror på något alls så skul- le nog en tro kunna vara en trygghet. Du har tidigare fått el- chocksbehandlingar mot tunga depressioner? – Ja, men det var länge sen nu. Man kan väl säga som så att jag tacklar mina svackor på andra sätt. Ibland är jag oförklarligt levnadsglad, ib- land är jag oförklarligt osu- gen på att leva. Ibland ger jag upp på mig själv. Det är som att vara en sprattel- gubbe, någonstans rycks det i trådarna men jag vet inte var riktigt. Jag försöker bara svänga med. Hur känns det att göra mu- sik nu mot förr? – Musiken känns fortfaran- de lika magisk, att skapa nå- got. Men jag orkar inte med pressen. Hur menar du? – Allt tog stopp under en sommarturné för två år se- dan. Jag orkade inte leva mitt liv mer som jag levde då, med stress och allt och fick läggas in på sjukhus. Jag var där i fle- ra veckor. Livet blev på olika sätt för mycket, jag orkade inte längre helt enkelt. – Jag kan inte skapa på be- ställning. Vissa säger att li- dande i livet skapar konst för mig är det tvärtom. Lidande dödar min kreativitet. Hur är livet nu? – Jag börjar bli den där konstiga mannen som plan- löst vandrar omkring på stan. Jag känner mig som världens tråkigaste människa. – Jag har levt själv i flera år. De sista åren har varit som en tillnyktringsperiod. Förut levde jag ett riktigt sjörövar- liv men inte längre. Det är nå- got med min kemi som inte stämmer, en slags obalans i tillvaron. Jag kan gå omkring ensam i flera veckor för att genomgå olika slags lidan- den i livet. Jag kan vakna med en monstruös ångest. Du ska ut på ny turné igen, hur känns det? – Jag tycker att det är jätte- roligt. Men sommaren gillar jag inte. Då förväntas man vara lycklig och glad. För mig passar hösten och vin- tern bättre. – Det ska ju vara roligt att leva. Jag brukar säga att jag har världens bästa liv men jag är fel person att leva det livet. Fredrik Samuelson fredrik.samuelson @kuriren.com 0921/530 93 Turnéplan ● 8 maj Boden ● 9 maj Luleå ● 9 maj Övertorneå ● 10 maj Överkalix ● 11 maj Korpilombolo ● 17 maj Riksgränsen ● 20 maj Växjö ● 12 juli Hässleholm ”Jag vill väldigt gärna tro på någon gud” Norrbottens-Kuriren Fredag 9 maj 2014 Ensamvarg. Kristian Anttila trivs allra bäst när han är för sig själv. Foto: Fredrik Samuelson Kristian Anttila ● Född: 4 mars 1979 ● Karriär: Debuterade 2003 med Natta De Mina och har därefter släppt fem studiealbum, senast Popruna 2003 - 2013. ● Framtid: ”Ingen aning. jag vet inte ens om jag kommer fortsät- ta med musiken.”