Kortversion Lite i skymundan

1

Kortversion av rapporten: ”Lite i skymundan…”

En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton

kommuner

Jenny Nilsson 2009-10-12

2

Innehållsförteckning

Synopsis ................................................................................................................................................... 4

Sammanfattande analys på regional nivå ............................................................................................... 6

Statistik ................................................................................................................................................ 6

Avsaknad av riktlinjer .......................................................................................................................... 6

Mottagande av nyanlända barn och ungdomar ................................................................................. 7

Utvecklingsarbete pågår… .................................................................................................................. 7

I skolan ryms alla barn ........................................................................................................................ 7

Otydlig ansvarsfördelning ................................................................................................................... 8

Eldsjälar på gott och ont… ................................................................................................................... 9

Förberedelseklass eller inte? .............................................................................................................. 9

Kontinuerlig intagning och övergång ................................................................................................ 10

Planer och åtgärdsprogram .............................................................................................................. 11

Kartläggning av tidigare kunskaper ................................................................................................... 12

Kunskapstester - vad mäter de? ....................................................................................................... 13

Sent anlända ungdomar .................................................................................................................... 13

Gymnasieskolan ................................................................................................................................ 14

Studie- och yrkesvägledning ............................................................................................................. 16

Modersmålsundervisning .................................................................................................................. 17

Engelskundervisning ......................................................................................................................... 17

Särskoleverksamhet .......................................................................................................................... 18

Funktionshinder ................................................................................................................................ 18

Barn i förskoleålder ........................................................................................................................... 19

Samverkan ......................................................................................................................................... 19

Parallell verksamhet .......................................................................................................................... 20

Samverkan med vårdnadshavare ...................................................................................................... 21

Ekonomi ............................................................................................................................................ 22

Uppföljning och utvärdering ............................................................................................................. 23

Kompetensutveckling ........................................................................................................................ 25

Rättighetsbaserad information ......................................................................................................... 25

Genusrelaterade frågor ..................................................................................................................... 26

Barnkonventionen ............................................................................................................................. 28

Rasism och diskriminering ................................................................................................................ 29

3

Hälsofrågor ........................................................................................................................................ 30

Boende och sociala frågor ................................................................................................................. 32

Utvecklingsbehov .............................................................................................................................. 33

Mervärde av kartläggningen ............................................................................................................. 33

Generella rekommendationer: ......................................................................................................... 34

Jämförande matriser ............................................................................................................................. 36

Boxholms kommun ................................................................................................................................ 40

Finspångs kommun ................................................................................................................................ 42

Kinda kommun ...................................................................................................................................... 44

Linköpings kommun .............................................................................................................................. 46

Mjölby kommun .................................................................................................................................... 48

Motala kommun .................................................................................................................................... 50

Norrköpings kommun ............................................................................................................................ 52

Söderköpings kommun .......................................................................................................................... 55

Vadstena kommun ................................................................................................................................ 57

Valdemarsviks kommun ........................................................................................................................ 59

Ydre kommun ........................................................................................................................................ 61

Åtvidabergs kommun ............................................................................................................................ 63

Ödeshögs kommun ................................................................................................................................ 65

Referenser ............................................................................................................................................. 67

4

Synopsis

En likvärdig introduktion1 för barn och ungdomar utgör ett målområde i det regionala

utvecklingsarbetet för nyanländas etablering (RUNE) i Östergötland. Den regionala

överenskommelse som alla tretton kommuner samt andra berörda aktörer undertecknat, anger

att alla kommuner ska ha en särskilt utformad introduktion för barn och ungdomar som

baseras på individuella behov samt ge en grundläggande orientering i samhällslivet och dess

fritid- och föreningsliv. Under våren 2009 genomfördes en kartläggning för att få en samlad

bild över hur introduktionen för nyanlända barn och ungdomar2 fungerar i dagsläget och ge

förslag på möjliga förbättringsåtgärder utifrån de riktlinjer och mål som finns. Vad gäller barn

och ungdomars introduktion utgörs ramverket av skollagen, Skolverkets allmänna råd för

utbildning av nyanlända elever samt Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling

och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med den

nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar3, och angivna mål för

nyanländas introduktion4

, med barnkonventionen som fundament och rättesnöre.

En arbetsgrupp med representanter från skola och flyktingmottagningen i länet tillsattes för att

bistå med sakkunskap under kartläggningsarbetet. Flyktingsamordnare, rektorer, skolpersonal,

nyanlända föräldrar och ungdomar från länets kommuner intervjuades under våren och bidrog

med sina synpunkter och erfarenheter. Resultatet av kartläggningen presenteras i rapporten

”Lite i skymundan”, och utgör grund för det fortsatta utvecklingsarbetet i regionen. Följande

skrift är en kortversion av rapporten, vilken omfattar både en regional analys samt

kommunvisa nulägesbeskrivningar och aktuella utvecklingsområden. Förhoppningen är att

materialet ska kunna användas som ett verksamhetsnära utvecklingsunderlag för regionen och

respektive kommun. För att underlätta en översiktlig jämförelse i regionen presenteras två

1 Introduktion är en säråtgärd som syftar till att påskynda etableringen i samhället för nyanlända flyktingar och andra invandrare som

omfattas av ersättningsförordningen. Det övergripande målet är att individen efter avslutad introduktion är självförsörjande och kan ta del av

och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och arbetslivet.

Enligt regeringspropositionen (1989/90:105, även 1997/98:16) ska introduktionen vara individanpassad och utgå från den enskildes behov

och önskemål. 2 Som nyanlända betecknas de som har fått uppehållstillstånd och varit folkbokförda i Sverige i upp till två år; det är inom den tidsramen som

kommuner kan få ersättning för introduktionsinsatser enligt SFS 1990:927. I samband med kartläggningen bestämdes målgruppen nyanlända

barn och ungdomar till att omfatta åldrarna 0 till 20 år, med särskild hänsyn till de olika åldergrupperna/skolformerna (barn i förskola, barn i

grundskola/särskola, ungdomar i gymnasieskola/gymnasiesärskola, ungdomar i Komvux (SFI) 16-20 år) 3 Formulerade av den numera nedlagda Myndigheten för Skolutveckling, dokumentet återfinns på Skolverkets hemsida. 4 Formulerade av den numera nedlagda myndigheten Integrationsverket, dokumentet återfinns på Länsstyrelsernas hemsida

www.lansstyrelsen.se/integration

5

jämförande matriser, en som rör skolan och en som rör flyktingmottagningen. Rapporten finns

att läsa i sin helhet på Östsams hemsida (www.ostsam.se).

Vilka generella slutsatser kan formuleras efter kartläggningen av nyanlända barn och

ungdomars introduktion i Östergötland? Först och främst är det tydligt att barn och

ungdomars introduktion framför allt handlar om skolgång. Om du är kille eller lyckas hamna i

”rätt kommun”, kan den även komma att handla om fritidsaktiviteter. Men utöver det som

sker inom skolans ram riktar sig introduktionen som den ser ut i dag huvudsakligen till de

vuxna. Det är även tydligt att introduktionen alltför ofta blir en parallell verksamhet, isolerad

från den ordinarie på flera plan: precis som titeln på rapporten anger pågår den många gånger

”lite i skymundan”. Detta gäller både i skolans värld och i samhället i stort. Tendenser som är

påtagliga för hela gruppen nyanlända återspeglas självklart även på barnen och ungdomarna.

På grund av att många kommuner saknar riktlinjer för och tillsyn av verksamheten är

introduktionen ofta ett vågspel vars måluppfyllelse i hög grad beror på i vilken kommun man

råkar hamna. Alltför ofta hänger den på eldsjälar som gör stora insatser för barn och

ungdomar men som agerar i ett sårbart och personbundet system. Tillgången till stöd och

utbud av studiemöjligheter, varierar mellan kommunerna. Ett steg på vägen till att skapa en

likvärdig introduktion för nyanlända barn och ungdomar, är att ta fram riktlinjer med en tydlig

ansvarsfördelning, samt att kommunens insatser är föremål för kontinuerlig utvärdering och

tillsyn.5

5 Skolverket (2007) belyser att ”ett framgångsrikt arbete karaktäriseras bl.a. av samverkan mellan skola och föräldrar, ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt, tydlig styrning och fungerande lokal samverkan, samt ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling.”

http://www.ostsam.se/�

6

Sammanfattande analys på regional nivå

Statistik

Antal mottagna barn och ungdomar med uppehållstillstånd i Östergötlands län under 2008

Ålder Flickor Pojkar Totalt år 0-5 139 159 298 år 6-9 76 83 159 år 10-12 47 61 108 år 13-15 44 70 114 år 16-20 90 101 191 Totalt 396 474 870

Avsaknad av riktlinjer

I många kommuner saknas riktlinjer och måldokument för mottagande och introduktion av

nyanlända barn och ungdomar, trots att detta är något som Skolverket rekommenderar.6

I

Söderköping och Motala finns riktlinjer i form av en handlingsplan för skolintroduktionen (på

grund- respektive gymnasienivå) som formulerats i

samarbete med flyktingmottagningen. I Linköping

(i grund- och gymnasieskolan) och Mjölby (i

grundskolan) finns riktlinjer för skolintroduktionen

som huvudsakligen formulerats av ansvariga inom

skolväsendet. Vadstena framstår som den kommun

som kommit längst i arbetet med att utveckla

styrdokument för introduktionen av barn och

ungdomar. En handlingsplan har tagits fram i

samarbete mellan flyktingsamordnare, rektorer,

lärare och elevhälsan. Den anger tydligt vem som

ansvarar för vad och enligt vilket tidsschema.

Endast flyktingmottagningen i Finspång, Vadstena och Valdemarsviks kommun upprättar en

introduktionsplan för barn och ungdomar. I de två sistnämnda sker även en rutinmässig

uppföljning av planen.

6 Se www.skolverket.se ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever”.

Gott exempel: I Vadstena kommun

finns riktlinjer samt

introduktionsplan formulerade;

dokument som tagits fram i

samarbete mellan

flyktingsamordnare, rektorer, lärare

och elevhälsa. Riktlinjerna anger

tydliga tidsramar och

ansvarsfördelning

http://www.skolverket.se/�

7

Mottagande av nyanlända barn och ungdomar

Alla kommuner har mer eller mindre väl utarbetade rutiner för mottagande och introduktion

av nyanlända barn och ungdomar. Rutinerna består ofta av att flyktingmottagningen får en

anvisning från Migrationsverket och träffar familjen för ett första möte, då

flyktingsamordnaren ger en kort presentation av introduktionen och går igenom de praktiska

frågor som kan uppkomma under den första tiden. I vissa kommuner (Norrköping, Motala och

Valdemarsvik) finns en utsedd person med ansvar för just barn och ungdomar.

Flyktingsamordnaren brukar sedan ta kontakt med ansvarig inom skolan: i de större

kommunerna rör det sig i regel om en samordnare för skolintroduktionen men i de mindre

kommunerna är det vanligtvis de enskilda rektorerna. De kallar familjerna till ett möte där

även flyktingsamordnaren och en tolk brukar delta. Vårdnadshavare och elev ges en

introduktion till skolan och för det mesta diskuteras elevens skolbakgrund, språkkunskaper

och ev. särskilda behov. Det händer att även elevhälsan medverkar (se ”hälsofrågor”). Sedan

görs ofta en kompletterande kartläggning under den första tiden i skolan. En flerpartsmodell

är att förorda i det första mottagandet - med delaktighet från flyktingmottagningen,

elevhälsan, skolans rektor och berörd skolpersonal. Tid för förberedelser påpekar

fokusgruppsdeltagarna är A och O för ett bra mottagande.

Utvecklingsarbete pågår…

I många kommuner, såsom Åtvidaberg, Kinda och Ödeshög, pågår i skrivande stund ett

utvecklingsarbete för att ta fram riktlinjer och rutiner samt underlag för introduktionsplaner

för barn och ungdomar. Det var tydligt hos flera av de intervjuade att det finns en insikt om att

förändring på området behövs. Förankring och delaktighet på ledningsnivå är nödvändigt för

att förändringarna ska få genomslag.

I skolan ryms alla barn

Flyktingmottagningen möter endast de barn som har uppehållstillstånd och som finns inom

introduktionen. Skolan gör ingen skillnad, alla barn tas emot i skolan, oavsett tillståndsstatus.7

7 Bl.a. barn som kommer som anhöriginvandrare, barn till arbetskraftsinvandrare och asylsökande. Notera att kommunen har skyldighet att

erbjuda asylsökande skolplats men asylsökande barn har inte skolplikt.

Här är barnkonventionen och skollagen de vägledande dokumenten. Det är främst

storstadsregionerna som har erfarenhet av att ta emot gömda och papperslösa barn men

8

glädjande nog verkar ingen rektor, oavsett om de har ställts inför situationen eller inte, neka

några barn skolgång. ”Kommer det någon så är de välkomna” var ett vanligt svar från

rektorerna. I regel är det samma rutiner som gäller för skolintroduktionen oavsett om eleven

är asylsökande, har uppehållstillstånd eller lever som gömd. Endast i en kommun skiljs

eleverna åt: i Valdemarsvik finns en särskild klass för asylsökande barn men detta beror enligt

rektorn främst på att Migrationsverket har ett asylboende i kommunen. Det är dessutom stor

omsättning i elevgruppen och de har en annan ålder än barnen med uppehållstillstånd.

Otydlig ansvarsfördelning

Flyktingmottagningen bär det samordnande ansvaret för de nyanländas första tid i Sverige och

skolan ansvarar för skolintroduktionen av nyanlända barn. Ansvarsfördelningen kan dock vara

mer otydlig än den verkar, då det som sagt ofta saknas riktlinjer som fastställer vem som gör

vad och när. Allt för ofta hamnar ”allt utöver skolan” på flyktingmottagningen och ett

dilemma är att det kan vara svårt för flyktingsamordnarna att få nyanlända elever att ingå i

den ordinarie verksamheten. ”Det är ofta vi som får alla saker i knäet”, som en

flyktingsamordnare beskrivit det. Det kan t.ex. handla om att förmedla information till

vårdnadshavare eller boka tolk. Samma rutiner ska gälla för kontakt med t.ex. sjukvården men

ibland hamnar nyanlända lite vid sidan av och det ses som flyktingmottagningens uppgift att

skapa särskilda vägar för dem.

Ibland kan skolan även lämpa över ansvaret för delar av nyanländas skolgång på

flyktingmottagningen. I Boxholm anser rektorn att flyktingmottagningen ska bistå med medel

för modersmålsundervisning och förberedelseklasslärarens tjänst, trots att detta borde ingå i

skolans ordinarie budget. Det finns även flera exempel på kommuner där ett gott samarbete

sker mellan skola och flyktingmottagning. Bäst fungerar det när samarbetet är ”upphängt” på

någon tydlig struktur. I Valdemarsvik sker regelbundna träffar mellan rektor, förvaltningschef

och flyktingsamordnare där man går igenom aktuella frågor som rör nyanlända och planerar

framåt. I Vadstena, Söderköping och Åtvidaberg har både flyktingsamordnare och

skolpersonal varit aktiva i framtagandet av en handlingsplan och riktlinjer för introduktionen

av barn och ungdomar. I Vadstena är det tydligt att detta samarbete har lett till att skolan anser

det lätt att få tag i flyktingsamordnaren och att de utnyttjar hennes kompetens vid behov.

9

Eldsjälar på gott och ont…

Ofta har nyanlända (vuxna) personer tät och kontinuerlig kontakt med flyktingsamordnaren

under introduktionstiden, särskilt i de mindre kommunerna. Detta skapar en situation som

möjliggör personliga och värdefulla kontakter men som även gör individen utelämnad åt

flyktingsamordnarens position. Om relationen inte fungerar så finns det inte stora möjligheter

för individen att påverka situationen. Personbundenheten ger även ett sårbart system och gör

det än viktigare att det finns en struktur för en likvärdig introduktion och uppföljning av

denna i regionen.

Förberedelseklass eller inte?

Ungefär hälften av alla kommuner placerar nyanlända

elever i förberedelseklass i grundskolan (Boxholm,

Finspång, Linköping, Norrköping, Motala,

Valdemarsvik och Ödeshög). I Åtvidaberg finns en

form av förberedelsegrupp. I Kinda, Söderköping,

Mjölby, Vadstena och Ydre används integrering i

vanlig klass, med möjlighet till stöd i grupp eller

enskilt. Rektorn för Blåklintsskolan i Mjölby är den

som starkast uttrycker att det finns en tanke bakom

valet av undervisningsmodell:

”Principen, grundtanken som gäller är att vi tror att det är bra för barnen och ungdomar att så

fort som möjligt komma ut i undervisningen, i ordinarie grupper… för där lär man sig språket,

svenskan och får sociala kontakter”

De nyanländas möjlighet att påverka valet av skolplacering är liten i början. De flesta rektorer

säger dock att de försöker ta hänsyn till önskemål från vårdnadshavare och elev och att deras

påverkansmöjligheter ökar längre fram under skoltiden.

Valet av placeringsmodell grundar sig hos de allra flesta kommuner snarare på antalet elever

och slentrianmässig placering än en genomtänkt, medveten pedagogisk strategi. Som en rektor

uttryckte det så präglas verksamheten av ”trial and error”. Det är sällan som eleven erbjuds

Gott exempel: Söderköping har ett

välstrukturerat mottagande i

skolan baserat på riktlinjer som

tagits fram i samarbete med

flyktingmottagningen. Eleverna

ges hög grad individuellt stöd i

början och integreras därefter i

vanlig klass

10

något alternativ till denna placering - i Linköping och i viss mån även Norrköping placeras

barn i vanlig klass om det anses lämpligare men förberedelseklassmodellen är den mest

använda. Individuell bedömning verkar handla mer om vilken årskurs, klass och vilka ämnen

eleven ska delta i - snarare än ett avgörande om det passar eleven att gå i förberedelseklass

eller inte. Det är inte min uppgift som ansvarig för kartläggningen att uttala mig om vilken

placeringsmodell som är lämpligast att använda8

, det är självklart en fråga för ansvariga inom

skolväsendet och föremål för anpassning utifrån lokala förutsättningar. Det är viktigt att

berörda rektorer i kommunerna funderar kring lämplig placeringsmodell och gör ett medvetet

val utifrån aktuell forskning och med hänsyn till flyktingmottagningen, lärarnas och

elevernas/vårdnadshavarnas synpunkter. Enligt Skolverkets råd (2008) bör skolan överväga

vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den

aktuella eleven och ha beredskap att förändra sin organisation.

Kontinuerlig intagning och övergång

De flesta skolor har hittat former för kontinuerlig intagning och i detta hänseende verkar det,

enligt vad som framkommit i kartläggningen, som att skollagen följs. Viss väntetid kan uppstå

i storstäderna Linköping och Norrköping. I de kommuner där det finns en hög andel

nyanlända startas nya grupper kontinuerligt. På IVIK i Norrköping och Linköping startas en

ny grupp varannan vecka. Vad gäller övergången från förberedelseklass till ordinarie

undervisning (i de kommuner det är aktuellt) varierar graden av struktur för detta.

Ett generellt problem som berör förberedelseklassverksamheten är att det finns en risk att

eleverna ”fastnar” i en särverksamhet som har liten koppling till ordinarie undervisning och

övrig verksamhet på skolan. I nästan alla kommuner som använder sig av

förberedelseklassmodell uttrycktes synpunkter på att eleverna stannade i klassen för länge. De

8 Myndigheten för skolutveckling skriver: ”Ur en aspekt är förberedelseklassen och IVIK i sig en segregerande åtgärd som i vissa fall innebär

ett socialt tillbakasteg som försvårar integration, särskilt i de fall där de bedrivs som isolerade företeelser vid sidan av övrig verksamhet.

Eleverna riskerar att ”fastna” i förberedelseklasserna utan kontakt med omgivande skola och samhälle i stort. Många föräldrar till nyanlända

elever generellt och däribland de sent anlända, är oroliga över att barnen i förberedelseklasser eller IVIK träffar för få svenska elever och att

de därigenom inte ges möjligheter till att utveckla det svenska språket. Ur en annan aspekt försvårar förberedelseklasserna också för hela

skolans personal att få den mångkulturella och språkliga kompetens som det innebär att ansvara för eleverna. /…/ Men förberedelseklasserna

och IVIK innebär också en rad fördelar för de elever som går där, bl.a. en chans att få ett stöd som de annars inte skulle kunna få. Grupperna

är små, fokus ligger på språkinlärning och stödet och engagemanget är ofta stort från lärarna. Sådana förutsättningar spelar en mycket stor

roll för bl.a. traumatiserade barn. Kan man dessutom koncentrera flerspråkiga lärare till grupper där man samlat elever med samma språk kan

eleverna ges undervisning i olika ämnen på sitt modersmål.” (Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för sent anlända elever i grund-

och gymnasieskolan (2005)

11

mottagande lärarna kan vara motsträviga till att ta emot elever från förberedelseklass som de

anser kan innebära merjobb. Flyktingsamordnaren i Finspång berättar:

”Vi möter det dagligen i skolorna också, när man ska försöka flytta över barnen som går i

förberedelseklass. Då möts man alltid av: ’kan de så mycket svenska? Kommer de att klara

sig?’ Men det är någonting som inte ska ifrågasättas. Har lärarna i förberedelseklassen gjort

den bedömningen så ska de gå successivt över till ordinarie klass. Så det här ifrågasättandet

kan jag uppleva som ett rasistiskt beteende.”

I Finspång (gymnasieskolan Bergska skolan), Boxholm (Stenbocksskolan) och i Ödeshög

(Lysingsskolan) saknas genomtänkta strategier för övergång till ordinarie undervisning. Det

hamnar ofta på läraren i förberedelseklassen att som en lärare säger ”tjata in” eleverna i

klasserna. Ungdomarna känner ofta själva av det motstånd som finns och flera lärare berättar

att de ofta hellre vill vara i förberedelseklassen. Linköping och Norrköping har hittat bättre

former för att slussa ut eleverna i ordinarie klasser. Individuellt stöd vid övergång till vanlig

klass lyfts fram som en framgångsfaktor i både intervjuer och fokusgrupper.

Planer och åtgärdsprogram

I alla kommuner, utom på gymnasienivå i Finspångs kommun9, upprättas en individuell

utvecklings- eller studieplan för de nyanlända eleverna i skolan, något som skollagen fastslår

ska gälla för samtliga elever. Vad gäller användningen av åtgärdsprogram varierar detta

mellan kommunerna. Vissa skolor anger att de använder åtgärdsprogram eftersom det

nästintill är självskrivet att nyanlända elever är i behov av en anpassad studiegång och

kommer att ha svårt att uppnå målen. Andra rektorer är mer sparsamma med användningen av

åtgärdsprogram och menar att bristande svenskkunskaper inte är tillräckligt skäl för ett

åtgärdsprogram.10

9 I fallet med Finspång är det en individuell studieplan som bör upprättas då eleverna går på gymnasieskolan

Åtgärdsprogrammens användbarhet är rektorerna bäst skickade att bedöma

men det är viktigt att en medveten avvägning görs på individuell basis så att nyanlända elever

inte glöms bort i detta hänseende. Enligt den information som kartläggningen bygger på finns

10 Grundskoleförordningen (1994:1194) kap 5 anger att ”om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller

på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att

eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de

skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när

åtgärdsprogrammet utarbetas.

12

det ingen kommun som sammanlänkar flyktingmottagningens ev. introduktionsplan med

skolornas IUP; något som kanske kan vara värt att fundera över med tanke på de potentiella

samverkans- och samordningsvinster som kan uppstå.

Kartläggning av tidigare kunskaper

I de allra flesta kommuner genomförs någon form av kartläggning av den nyanlända elevens

skolbakgrund.11

I majoriteten av samtal används tolk och vårdnadshavaren är delaktig i

kartläggningssamtalet. Linköping, Norrköping och Söderköping utgör exempel på kommuner

som har välutarbetade rutiner kring detta. I Finspång, Boxholm och Åtvidaberg kan

kartläggningsarbetet utvecklas och ansvarsfördelningen tydliggöras. Det som gäller för alla

kommuner är att en fördjupad kartläggning är viktig för att eleven ska få rätt placering och ha

möjlighet att avancera i skolsystemet så snabbt som möjligt. Kartläggningen bör ske stegvis

och även inkludera intressen och behov - inte bara tidigare kunskaper. Avsaknad av

kunskaper i svenska ska inte medföra att utvecklingen i andra ämnen blir lidande. Som en

rektor uttryckte det:

”det behövs en insikt om att elever som kommer hit inte är tomma påsar utan att det finns

saker att plocka fram.”

Det är få kommuner som ger eleverna möjlighet att validera tidigare kunskaper mot nationella

mål. Flera rektorer uttrycker dock att det vore en bra idé och vill undersöka möjligheten

vidare. Det råder emellertid en viss förvirring kring om validering endast kan användas för

elever med dokumenterade kunskaper. På IVIK på Berzeliusskolan i Linköping har försök

med validering gjorts med hjälp av Högskoleverket. Rektorn påpekar dock att det är sällan

eleverna har med sig dokumentation från hemlandet. På gymnasieskolor i Motala och

Norrköping har nyanlända elever haft möjlighet att tentera av tidigare kunskaper. Den

biträdande rektorn för Hagagymnasiet förklarar att skolan har försökt att lösa

valideringsfrågan internt på enheten men hon önskar ökat samarbete med andra skolor för att

bredda de möjligheterna. På gymnasiet i Finspång berättar rektorn att nyanlända elever inte

har haft möjlighet att validera sina tidigare kunskaper mot nationella mål. Däremot har

validering tillämpats för ungdomar som gått på gymnasieskolan och flyttat utomlands och

sedan kommit tillbaka till skolan i Finspång. Varför det då inte kan användas för nyanlända

11 Se Skolverkets allmänna råd för rekommendationer kring kartläggning av tidigare kunskaper (www.skolverket.se).

13

ungdomar är oklart. Tydligt är att fler skolor behöver fundera kring validering, som är av

särskild vikt för sent anlända elever. Kanske kan en regional fortbildning ske inom detta

område?

Kunskapstester - vad mäter de?

Flera rektorer uttrycker att de har funderat på hur

skolan ska utforma tester så att de mäter kunskaper i

det aktuella ämnet och inte brister i

svenskkunskaper. Några skolor använder sig av - eller skulle önska att de kunde använda sig

av - tester på modersmålet. Rektorn för Lovisebergsskolan i Valdemarsvik undersökte frågan

hos Skolverket tillsammans med ansvarig lärare. De nationella proven fanns inte tillgängliga

på modersmålet men Skolverket rekommenderade skolan att välja ut ett antal områden och

förklara dessa för barnen, med hjälp av tolk om det behövdes. Rektorn påpekar dock att det är

luddiga riktlinjer inom området och att det är en brist att de nationella proven inte finns på

andra språk än svenska. Fler rektorer poängterar att det är fler elever än nyanlända som ”faller

på språket”, vilket innebär att gemensamma verktyg bör kunna användas. I Söderköping

används performansanalys12 för att komma åt den bakomliggande kunskapen och inte stirra

sig blind på stavfel. Lärarna har fått fortbildning i metoden och arbetar just nu med att

utveckla bedömningsarbetet. En rektor påpekar att ”det testas för mycket” och ifrågasätter vad

det är man mäter. Återkoppling via skriftliga omdömen kan ibland vara mer rättvisande än

betyg, menar flera rektorer. En utvecklingsmöjlighet på området skulle vara att knyta

modersmålslärarna till testsituationen som har större möjligheter att vägleda och översätta

prov till modersmålet. 13

Sent anlända ungdomar

Det finns sällan någon särskild strategi för introduktion av sent anlända ungdomar14

12 Ett pedagogiskt verktyg för att fånga kunskaper bakom ev. språksvårigheter.

, trots att

Skolverket och Myndigheten för skolutveckling betonat att denna grupp har svårare att

13 Myndigheten för skolutveckling skriver ”ett sätt att finna mer rättvisande bedömningsinstrument skulle kunna vara att utveckla tester och

prov i olika ämnen som kan utföras på elevernas modersmål. Skolan och skolsystemet skulle därmed kunna utveckla sin kapacitet att omfatta

alla och anpassa sig till eleverna, och inte bara tvärtom. På så sätt skulle skolan verkligen kunna bedöma elevernas kunskaper i de ämnen

som proven gäller, och inte bara elevernas kunskaper, eller snarare bristande kunskaper, i svenska språket. Man borde också kunna bygga ut

möjligheterna att genomföra prov med tolk. (Ur: Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för sent anlända elever i grund- och

gymnasieskolan (2005). 14 Ungdomar som kommit efter tolv års ålder.

Gott exempel: I Söderköping

används performansanalys för att

komma bortom språksvårigheter och

kunna fånga elevernas kunskaper

14

tillgodogöra sig introduktionen och hinna ikapp de svenska eleverna.15 Även skolpersonal

som deltog i fokusgrupperna vittnade om att sent anlända elever är i behov av extra resurser.

En rektor påpekade att det är samma rutiner som gäller för sent anlända men det är mer

bråttom med ett kraftfullt och välanpassat stöd. Ofta tas dock inte något helhetsgrepp om

dessa ungdomar utan det görs provisoriska lösningar (se ”gymnasieungdomar”). En

rekommendation för alla kommuner i Östergötland är att skolorna borde ha beredskap och en

strategi för att ta emot sent anlända ungdomar.16

Gymnasieskolan

I de kommuner som gymnasieskolan särskilt har

uppmärksammats i kartläggningsarbetet (Motala,

Finspång, Norrköping, Linköping) har tydliga

skillnader i likvärdighet blivit synliga. De större

kommunerna har välutarbetade introduktionsprogram

(IVIK) med rutiner för kartläggning av tidigare

kunskap, tydlig nivåindelning, struktur för övergång

från IVIK och extra stöd i undervisningen. De

huvudsakliga utvecklingsområdena handlar här om att

integrera IVIK-eleverna i skolans övriga verksamhet,

skapa sociala kontakter mellan eleverna och främja

vägen ut från IVIK genom bl.a. praktikplatser.

Det största utvecklingsbehovet vad gäller

gymnasieungdomar utgör bristen på interkommunal

samverkan kring studieplatser. I Åtvidaberg och

Finspång finns ingen genomtänkt strategi för hur

gymnasieungdomar ska slussas in i det svenska systemet och ges möjligheter att så snabbt

som möjligt uppnå behörighet och komma vidare i arbetslivet eller studier. I Finspång har

15 Skolverket (2007) konstaterar att nyanlända elever når betydligt sämre resultat än både elever med svensk bakgrund och elever födda

utomlands som kommit till Sverige innan skolstarten. Bland elever som är födda utomlands och som anlänt till Sverige senare än årskurs ett

var andelen behöriga till gymnasiet 55,6 % medan motsvarande andel för elever som anlänt till Sverige tidigare var 82, 8 %. 16 Myndigheten för skolutveckling (2005) konstaterar: ”Otydligheter i kommunens ansvarstagande kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för

de sent anlända ungdomarna. Det finns en risk att de äldre ungdomarna i gymnasieåldern faller mellan stolarna om de varken klarar ordinarie

gymnasieskola eller arbetsmarknadens krav samtidigt som kommunens ansvar för dem minskar.”

Gott exempel: På Individuella

programmet i Motala kommun

finns möjlighet att få stöd från IV-

programmets lärare efter övergång

till nationellt program samt att

lägga upp en anpassad studieplan

Goda exempel: IVIK i Linköping

och Norrköping har gjort en

tydlig nivåindelning som gör det

möjligt att i hög grad individuellt

anpassa undervisningen och

skapa förståelse hos eleverna för

hur de ska avancera i systemet

15

ungdomarna i förberedelseklassen på gymnasiet varken en IUP, trots att detta är krav enligt

skollagen, eller möjlighet till heltidsstudier. I Åtvidaberg placeras ungefär hälften av

ungdomarna inom vuxenutbildningen och/eller läser ett fåtal timmar i veckan inom

gymnasieskolan, utan tillgång till särskilt anpassat stöd. En elev som deltog i fokusgruppen

berättar att hon önskar att hon fick fler undervisningstimmar och individuellt stöd i klassen.

Hon säger: ”Problemet för oss som bor i Åtvidaberg, det är skolan. Vi har inte samma

möjligheter som vi vill.”

De lösningar som används beskriver en förberedelseklasslärare som ”livräddning” snarare än

en genomtänkt strategi. Trots önskemål från eleverna samt att det skulle öka deras framtida

möjligheter har de inte fått möjlighet att läsa vid gymnasieskolor i andra kommuner. I Kinda

och Söderköping köps däremot platser vid IVIK i de närliggande större städerna. Likvärdiga

möjligheter vad gäller gymnasieungdomar måste således skapas genom ett system för

interkommunal samverkan på området. Även utökad tillgång till PRIV-platser skulle främja

nyanländas framtidsmöjligheter och öka kontakten med svenska elever på nationella program,

något som ungdomarna i fokusgruppen själva önskar.

Ett annat behovsområde rör den praxis som finns inom vissa kommuner att placera ungdomar

i gymnasieålder inom vuxenutbildningen (detta sker i Åtvidaberg, Finspång, Ödeshög och

Motala). Det är tveksamt om det skulle vara acceptabelt att placera svenska ungdomar i en

kompletterande undervisningsform tillsammans med sina föräldrar. Detta är något de

nyanlända ungdomarna själva reagerar emot. Systemet är ofta en provisorisk lösning för att

kortsiktigt fylla ut de luckor som finns kring gymnasieutbildningen och en följd av

avsaknaden av interkommunal samverkan. Ungdomar i gränsålder 19-20 år är extra utsatta för

dessa provisoriska lösningar. En ökad flexibilitet kring gymnasieintag, utifrån individens egna

önskemål, vore att föredra. Detta praktiseras i vissa kommuner (såsom Mjölby).

16

Studie- och yrkesvägledning

Det är även värt att reflektera över hur

tillgängligheten ser ut vad gäller studie- och

yrkesvägledning för nyanlända ungdomar. Endast

ett fåtal skolor (IVIK i Linköping och Norrköping)

har en resurs särskilt avsatt för målgruppen. Som

nyanländ är behovet av att få vägledning kring

vilka utbildnings- och arbetsmöjligheter som finns i

Sverige sannolikt förhållandevis stort, inte minst när det gäller att skapa mening och

motivation för språkinlärningen och framtida möjligheter. Sett utifrån det perspektivet borde

det vara angeläget att det tidigt finns vägledning att tillgå som är språk- och nivåanpassad

efter individens behov. Utvecklingsarbetet som pågår i regionen för att säkerställa en

likvärdig miniminivå på studie- och yrkesvägledning

är en välkommen ansats. Därutöver krävs en riktad

satsning för att tillgodose nyanlända elevers behov av

fördjupad vägledning, förslagsvis i form av

kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna

samt en direkt informationsinsats gentemot de

nyanlända ungdomarna. Precis som deltagarna i

fokusgruppen med skolpersonal påpekade, bör

tolkanvändning vara lika självklar i dessa

sammanhang. Ansvariga för IVIK i Norrköping har

funderat extra kring det här och ser till att IVIK-elever träffar en studie- och yrkesvägledare

redan i samband med skolstart:

”Vi vill så tidigt som möjligt påbörja tankarna om vad som händer efter IVIK. IVIK är ju

bara en parantes, där ska man ju inte vara. Och om man ska vara där ska man vara där så kort

tid som möjligt. Så det gäller att komma igång, att man har ett tydligt mål. Och då behöver ju

eleven bli informerad: vad kan vi göra, vad kan jag göra, vad finns det för program att välja

mellan?”

Gott exempel: IVIK i Linköping

har tillsatt en studie- och

yrkesvägledare på heltid, då

behovet av vägledning bedömdes

vara stort. Rektorn satsar även på

riktad kompetensutveckling för

denna studie- och yrkesvägledare

Gott exempel: På IVIK i

Norrköping träffar eleverna en

studie- och yrkesvägledare vid

skolstart för att redan då påbörja

tankar kring vad som ska ske efter

IVIK

17

Modersmålsundervisning

Det finns uppenbara luckor kring modersmålsundervisningen i regionen. Även här är det

mindre kommuner som har svårt att tillgodose de behov som finns.17 Det är tydligt att rektorer

inte alltid känner till, eller agerar utifrån de förordningar som styr

modersmålsundervisningen.18 Studiehandledning19

utnyttjas främst i de större kommunerna

men anses av berörda rektorer och skolpersonal i fokusgrupperna vara en stor tillgång i

undervisningen. Ett förslag som uppkom vid ett flertal tillfällen i kartläggningsarbetet var att

skapa en regional pool/nätverk av modersmålslärare, vilket skulle underlätta för mindre

kommuner att tillgodose de behov som finns. Det är även tydligt att samarbete mellan

modersmålslärare/studiehandledare och klasslärare bör utvecklas, något som

modersmålslärarna i fokusgruppen själva påpekar.

Ett sätt att realisera detta vore att i högre grad knyta

modersmålslärarna till ordinarie arbetslag och

utnyttja deras kompetens i t.ex. studie- och

yrkesvägledningssammanhang, vid provtillfällen

och i kontakten med vårdnadshavare.

Engelskundervisning

Engelska är ett nyckelämne när det gäller nyanländas möjligheter att komma vidare till

gymnasium och högre studier. Eleverna ges dock sällan möjlighet att studera engelska utan att

de behärskar svenska fullt ut. I ett fåtal kommuner finns möjlighet till nybörjargrupper i

engelska (Linköping, Motala och Norrköping) och i Norrköping görs försök att undervisa i

engelska på arabiska, initiativ som fler kommuner borde anamma. Allt för ofta får engelskan

”ligga på is” och nyanlända elever förlorar värdefull tid för att skapa behörighet till

gymnasieskolan.20

17 Enligt Skolverkets allmänna råd bör kommunen inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som

andraspråk samt vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor (se

I Motala kan elever läsa grundskolengelska samtidigt som de deltar i

www.skolverket.se) 18 Grundskoleförordningen (1994:1194) anger att:”9 § Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som

modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne

(modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning.

Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga

umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. 19 Grundskoleförordningen (1997:599) anger att ”en elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.” 20 Enligt Skolverkets allmänna råd bör skolan ta vara på elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare (se www.skolverket.se)

Gott exempel: I Norrköpings

kommun görs försök att undervisa i

engelska på arabiska



18

gymnasieskolan. I de fall det inte finns möjlighet till anpassad undervisning i grupp bör

nyanlända elever ges särskilt stöd.

Särskoleverksamhet

Särskoleverksamheten är något som borde studeras separat och på djupet. I föreliggande

kartläggning har frågor ställts kring särskoleplacering av nyanlända barn och deras tillgång till

modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. De flesta kommuner har dock lite

erfarenhet av nyanlända särskolebarn. Ofta berättar flyktingsamordnaren att det är samma

rutiner som gäller för nyanlända i behov av särskola som för andra barn. Expertis kopplas in

och flyktingsamordnaren fungerar vanligtvis som en länk däremellan. Avsaknad av

gemensamt språk kan självklart försvåra den bedömning som behöver göras. Flera

flyktingsamordnare och rektorer påpekar dock att det finns en risk att traumatiseringar

förväxlas med inlärningssvårigheter, ett område som borde utforskas vidare.

Stora kommuner har till skillnad från de mindre, ofta väl utarbetade rutiner kring mottagande

av särskolebarn. I Norrköpings kommun kartläggs barn i behov av särskola vid det första

samtalet med rektorn för Interkulturella språkenheten. Vid samtalet görs en första bedömning

för att se om det behövs en utredning. Skolsköterska och skolläkare kallas in för en medicinsk

bedömning. Den pedagogiska och psykologiska bedömningen tar längre tid och det finns inte

någon rutin att utföra detta med nyanlända barn. Oftast behöver de gå en tid i

förberedelseklass för att det ska kunna göras en korrekt uppskattning. Rektorn berättar att

många av de nyanlända särskolebarnen inte har gått i skolan, antingen på grund av att de blivit

utestängda, eller på grund av föräldrarnas rädsla. När de sedan placeras i träningsklass kan de

göra stora framsteg. Ett barn som gått två år i träningsklass och som tidigare inte gått alls i

skolan går nu i vanlig förberedelseklass. Skolan upptäckte att det rörde sig om en allvarlig

talförsening och den ansvariga enheten gick in med extra resurser. Rektorn för IKSE säger att

det är svårt att ha ständig beredskap för en särskolegrupp som inte kan svenska. Däremot

föreslår han att det borde finnas en rutin att sätta in resurser vid särskilda behov - till exempel

fördjupade intervjuer ledda av en psykolog.

Funktionshinder

Eventuellt funktionshinder uppmärksammas, om inte innan, så i samband med kartläggningen

vid flyktingmottagningen. Enligt flyktingsamordnarna sätts de normala rutinerna för

19

habilitering och assistens in även när det gäller nyanlända barn med funktionshinder. Detta

område är dock i behov av ytterligare efterforskning.

Barn i förskoleålder

Barn i förskola placeras i regel i vanliga grupper. I några kommuner erbjuds barnen extra stöd

på modersmålet (i Linköping av s.k. ”modersmålstränare”, i Boxholm genom ett tidsbegränsat

projekt, i Valdemarsvik och Kinda av SFI-elever samt i Motala där en särskild dagverksamhet

för nyanlända barnfamiljer drivs av

flyktingmottagningen). Resurspersonerna på

modersmålet fungerar då som en länk mellan

vårdnadshavare och barn samt barn och

förskolepersonal, vilket i de flesta fall är mycket

uppskattat. Problem kring förskolan är väntetid på

plats vilket gör att vårdnadshavarna förlorar

värdefull introduktionstid. Ett problem som även får

genusrelaterade konsekvenser då det ofta är

mammorna som stannar hemma, och barnen riskerar

att bli isolerade från andra barn.

Samverkan

Den huvudsakliga samverkan som finns kring

nyanlända barn och ungdomar sker mellan

flyktingmottagningen och skolan. Socialtjänsten

kopplas in vid behov, vilket enligt de flesta

flyktingsamordnare fungerar bra. Röster från

skolpersonal i fokusgrupperna påpekar dock att

samarbetet med socialtjänsten kan fungera bättre på

vissa håll. Kontakt med sjukvården sker mer eller

mindre rutinmässigt (se ”hälsofrågor”). I några fall sker samarbete med ideella föreningar (se

”boende och sociala frågor”). Samarbetet med närsamhället kring nyanlända barn och

ungdomar är överlag ett utvecklingsbehov i de allra flesta kommuner.21

21 I Skolverkets allmänna råd för nyanlända elever anges att kommunen bör ”verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i

närsamhället utvecklas

Vad gäller samverkan

Gott exempel: I Kinda kommun

finns en öppen förskola med en

resurs avsatt till stöd för nyanlända

familjer en eftermiddag i veckan,

vilket bekostas av

flyktingmottagningen

Gott exempel: Dagverksamheten

Galaxen i Motala som drivs av

flyktingmottagningen. Stöd finns

tillängligt på modersmålet vilket

underlättar god information till

vårdnadshavare om skola och

barnomsorg. Vårdnadshavarna har

möjlighet att läsa SFI i anslutning

till Galaxen. Men en fråga återstår

– hur ska man locka papporna till

verksamheten?

20

med andra kommuner sker detta främst när det handlar om kompetensutveckling

(studiebesök, nätverk av modersmålslärare osv.), samt i begränsad omfattning i fråga om

studieplatser. Kinda, Söderköping och Vadstena är exempel på kommuner som köper platser

för nyanlända (främst i gymnasieålder) i större kommuner. Åtvidaberg och Finspång är

exempel på kommuner där denna möjlighet inte utnyttjas. Som tidigare påpekats är ett

utvecklingsområde att skapa rutiner för interkommunal samverkan vad gäller studieplatser

och på så sätt utöka utbudet för nyanlända barn och ungdomar. Detta för att målet om en

likvärdig introduktion ska uppnås, oavsett vilken kommun den nyanlända hamnar i.

Parallell verksamhet

Samarbetet internt inom kommunen samt inom skolan är ett annat utvecklingsområde.

Verksamhet som berör nyanlända (flyktingmottagningen eller förberedelseklassen) sker, som

titeln på rapporten anger, ofta ”lite i skymundan”. Det är nödvändigt att öka samarbetet på

skolan och placera de nyanlända eleverna mitt i skolan, bland andra elever. Nu finns de alltför

ofta längst ner i korridoren, eller bokstavligen i en separat byggnad. Detta var något som både

skolpersonal och de nyanlända ungdomarna själva berättade om i fokusgrupperna. En lärare

som deltog i fokusgruppen säger:

”Det som är nyckelordet tror jag ändå är samverkan - så att inte svenska som

andraspråkslärare och elever sitter placerade någonstans i tjotaheiti och inte är med i övriga

sammanhang och liksom, ämneslärare och svenska som andraspråkslärare har sina olika

platser i personalrummet. Alltså samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och

ämneslärare tror jag är jätteviktigt. Alla lärare måste ta ett gemensamt ansvar - på något sätt.”

Det är även denna marginalisering som flyktingmottagningen får känna av när det gäller den

otydliga ansvarsfördelningen som beskrevs ovan. Förberedelseklasslärare, modersmålslärare

och andra som möter de nyanlända eleverna i vardagen behöver ingå i ordinarie undervisning

och frågor som rör nyanlända måste medvetet upp på den generella agendan.

Kompetensutveckling för all personal kring frågor som rör språkutveckling, mångkulturalitet,

antidiskriminering och flyktingspecifik ohälsa kan vara en möjlig väg för att integrera

verksamheten på skolan. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping förklarar vilka

förändringar som krävs:

21

”Man skulle kunna flytta ut det här [IVIK] på de fyra gymnasieskolorna. Placera

verksamheten mitt i skolan så att alla ser dem, så det blir en helt naturlig del av den skolan. De

nyanlända eleverna måste få hjälp att lyftas upp, och de måste få hjälp att få samma status

som all annan verksamhet på skolan. Och ett sätt kan då vara att placera dem mitt i, inte

undangömda i källaren eller längst ut i korridoren.”

Samverkan med vårdnadshavare

Samverkan med vårdnadshavare är ett område som är svårt att fånga in men som diskuterades

i alla intervjuer.22 Från flyktingmottagningens sida sker kontakter naturligt och kontinuerligt

med vårdnadshavarna, som ju själva deltar i introduktionen. För skolans del sker kontakterna

med vårdnadshavarna främst i samband med det första mötet, vid utvecklingssamtal och

föräldramöten. Enligt uppgifter från kartläggningen anlitas tolk i hög grad i kontakten med

vårdnadshavare. Det har framkommit att det i något fall görs anpassningar för att tillgodose

andra föräldrars önskemål på bekostnad av de nyanlända, vilket självklart inte är

acceptabelt.23

Bara ett fåtal kommuner använder skriftlig information på modersmålet i

kontakt med vårdnadshavare, något som skulle kunna utvecklas. Ett förslag som uppkom i

intervjuerna, var att på regional nivå skapa ett standardiserat material på de största språken

med information om skolsystemet samt rättigheter och skyldigheter. Även formen för kontakt

med vårdnadshavarna är i behov av utforskning. Rektorerna berättar att nyanlända föräldrars

uppslutning till föräldramöten ibland är dålig. Rektorn för Hagagymnasiet i Norrköping, Pia

Alm Böö, har förslag kring förbättringar på området: genom att upprätta föräldragrupper på

skolan skulle alla mammor och/eller pappor kunna komma en gång i veckan och ställa frågor.

Hon förklarar bakgrunden till detta förslag:

”Men föräldrarna, ja de befinner sig långt borta ibland, upplever jag. De svenska föräldrarna

är ju inne i det här automatiskt, för de har ju varit där själva /…/ skolan borde hitta andra

former och bjuda in dem lite mer tror jag.”

Även flyktingmottagningen kan ordna forum där nyanlända föräldrar får möjlighet att

fundera kring föräldrarollen i Sverige, skolsystemet och samhället i stort samt få kunskap om 22 Samverkan med vårdnadshavare är även något som Skolverket lyfter fram i sina allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (se

www.skolverket.se) 23 Detta fall gällde uttryckt irritation från övriga föräldrar kring tolkanvändning under pågående föräldramöte i Katarinaskolan i Vadstena,

varpå det beslutades att nyanlända föräldrar skulle få information från tolken i efterhand. Detta är en anpassning som minskar nyanländas

föräldrars möjlighet att tillgodogöra sig information på lika villkor.


22

sina rättigheter. Detta var något som föräldrarna i fokusgruppen uttryckte önskemål om. De

påpekar att skolsystemet i Sverige är annorlunda från deras hemländer och mer information än

vad som idag ges är nödvändig. En förälder förklarar:

”Som förälder är det viktigaste barnens framtid. Det enda jag tänker på är att min son ska

lyckas i livet, och få en bra utbildning, så hög som möjligt och bli akademiker. Men med

tanke på att jag känner mig osäker kring samhället och dess regler – jag känner att jag inte kan

vägleda honom, och kanske inte räcker till för att stödja honom i hans resa mot målet.”

Det finns kommuner som har gjort särskilda satsningar på nyanlända föräldrar - Motala

kommun har sin introduktionsverksamhet Galaxen där barnen får gå i förskolan och

föräldrarna får information och SFI-undervisning. I Åtvidaberg sker ett samarbete mellan

familjecentralen och flyktingmottagningen som ger föräldrarna information vid fem tillfällen

kring föräldraskap, barnuppfostran, hälsa och lagstiftning. Även i Norrköping gjordes försök

med föräldragrupper i samarbete mellan flyktingmottagningen och Svenska kyrkan. Detta

initiativ uppskattades av deltagarna men lades ner på grund av resursbrist.

Ekonomi

I över hälften av alla kommuner tilldelas skolan särskilda medel för nyanlända barn och

ungdomars introduktion. Det är bara fyra kommuner som inte tilldelar skolan extra

ekonomiskt stöd för insatser kring nyanlända barn (Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och

Ödeshög). Summan som tilldelas skolan från schablonen varierar mellan 20 000 kr och

40 000 kr per individ och går antingen via utbildningsförvaltningen till skolan eller direkt från

flyktingmottagningen till skolan. I vissa kommuner

tilldelas skolorna extra kommunala medel för

mottagande av nyanlända (t.ex. Linköping och

Mjölby). De särskilda medlen är sällan

individknutna utan tanken är att de ska användas

för gruppspecifika insatser. I Norrköpings

kommun ger flyktingmottagningen information till

skola och förskola om hur de särskilda medlen är

tänkta att användas och vad som åsyftas med flyktingspecifika insatser. I många kommuner

finns utrymme för misstanke om att de särskilda medlen hamnar i skolans ”stora” pengapåse

och sällan går till riktade insatser för nyanlända barn. En rekommendation är således att varje

Gott exempel: Gott exempel: I

Norrköping tilldelas förskola/skola

särskilda medel.

Flyktingmottagningen ger

information om hur dessa medel är

tänkta att användas

23

kommun - flyktingmottagningen i samarbete med ansvariga inom skolväsendet – fastställer ett

antal kriterier för hur de särskilda medel som ev. tilldelas nyanlända ska användas. Dessutom

bör medlen vara knutna till en redovisning och uppföljning av insatser från

flyktingmottagningens sida.

Ett fåtal kommuner har rutiner för begäran av extraordinära insatser. Skolan och

flyktingmottagningen bör uppmärksamma att de kan söka stöd för extraordinära insatser från

Migrationsverket. I Linköpings kommun finns en välfungerande rutin för ansökan och

informationsspridning kring extraordinära insatser, en kompetens som skulle kunna nyttjas i

ett regionalt sammanhang. Kännedom om möjligheten att återsöka medel från

Migrationsverket för asylsökande barn är dock god inom skolans värld.

På frågan om finansieringen täcker ev. merkostnader för nyanlända barn och ungdomar

framkommer ingen enhetlig bild, vilket inte är anmärkningsvärt med tanke på de vitt skilda

omständigheterna kring finansiering som finns i kommunerna. Det har även funnits oklarheter

kring finansiering av modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk - i

vissa fall anser rektorer att det bör bekostas av flyktingmottagningen. Finansieringen på detta

område bör klargöras utifrån de riktlinjer som finns från Skolverkets sida.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering utgör ett stort behovsområde när det gäller barn och ungdomars

introduktion24

24 Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) anger bl.a. att kommunen bör utvärdera effekterna av de kommunala

riktlinjerna samt att skolan regelbundet bör se över sina rutiner för mottagning och introduktion och utvärdera effekterna av placeringen för

den enskilda eleven. Skolverket konstaterar i sitt förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever (2007): ”När utbildningens utveckling

inte beskrivs på kommunal nivå och utbildningen inte följs upp är rektors roll ofta att skapa och förvalta en organisatorisk modell. Inom

denna modell är arbetet därefter lärarstyrt och beroende, för sin kvalitet, av engagerade eldsjälar. Detta sätt att styra verksamheten gör att den

modell skolan hittat befästs och eventuellt förbättras men sällan ifrågasätts. Alternativa lösningar undersöks inte. Skolan och kommunen har

därför sällan en tydlig bild av om utbildningen ger de bästa förutsättningarna för nyanlända elevers allsidiga kunskapsutveckling eller av hur

utbildningen leder till läroplanens övriga mål.”

. Vad gäller uppföljning på individuell nivå har skolan goda rutiner i samband

med utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser och föräldrakontakter. Nyanlända barn ingår

helt enkelt i den befintliga strukturen för uppföljning. Från flyktingmottagningens sida är den

individuella uppföljningen däremot mycket mer sporadisk. Ofta har flyktingsamordnaren tät

och kontinuerlig kontakt med den nyanlända familjen men saknar formaliserade rutiner för

hur och när uppföljningen ska ske. Ett mindre sårbart system för uppföljning bör skapas där

det tydligt framkommer vem som ansvarar för uppföljningen, vad som bör diskuteras, vilka

24

som ska ingå och när den ska ske. Bara ett fåtal kommuners flyktingmottagning har en tydlig

ansats till uppföljning på individuell nivå - i Valdemarsvik har flyktingsamordnaren och

flyktingassistenten tagit fram ett dokument för ett uppföljningssamtal som både de och skolan

använder sig av. Flyktingassistenten berättar:

”Vi samtalar med barnen en gång varje läsår men träffar dem på spontanbesök i skolan

varje månad. Vi har också kontinuerlig kontakt med barnens lärare och sitter oftast

med vid utvecklingssamtal.”

Även i Vadstena och Finspång sker uppföljning på individuell nivå, främst i samarbete med

skolan. Uppföljning kan ske mer rutinmässigt om fler kommuner följer dessa kommuners

exempel och utarbetar en introduktionsplan för barn och ungdomar.

Utvärdering av introduktionen på kommunal nivå, d.v.s. en utvärdering av det stöd som

nyanlända barn och ungdomar erbjuds, sker i allt för liten utsträckning. Återigen är skolan

bättre på att utvärdera sin struktur, organisation och arbetssätt. Skolans krav på

kvalitetsredovisning gör att det redan finns en struktur och rutin kring utvärdering, som ofta är

både framåtsyftande och tillbakablickande. I många fall, särskilt i de större kommunerna, ges

behovsområden som omfattar nyanlända barn och

ungdomar särskild uppmärksamhet i

redovisningen, vilket är en generell

rekommendation för alla skolor i regionen.

Flyktingmottagningen har mycket att lära av

skolans arbete med kvalitetsredovisning.

Introduktionen i allmänhet och barn och

ungdomars introduktion i synnerhet, är sällan föremål för någon utvärdering eller uppföljning.

De flesta kommuners flyktingmottagning gör någon form av verksamhetsberättelse men

denna är ofta bara tillbakablickande och ger främst en redovisning av statistiska uppgifter. Det

finns ingen kommun där flyktingmottagningen gör en framåtsyftande särskild utvärdering av

barn och ungdomars introduktion men målgruppen skulle behöva uppmärksammas utifrån den

helhetssyn som flyktingmottagningen har möjlighet att ge. Detta utgör alltså en generell

rekommendation för alla kommuner. Det är även viktigt att fundera kring hur utvärderingen

ska kopplas till nämndnivå - politikerna behöver efterfråga en utvärdering och diskutera hur

resultaten ska användas för att utveckla verksamheterna. Flera flyktingsamordnare har

Gott exempel: Kvalitetsredovisningen

av IVIK på Berzeliusskolan i

Linköping som tydligt återger

behovsområden och vilka planerade

åtgärder som ska vidtas

25

uppmärksammat behovet av en utvärdering av barn och ungdomars introduktion (t.ex.

Ödeshög, Åtvidaberg, Mjölby) och berättat att de ämnar arbeta vidare med detta område

framöver.

Kompetensutveckling

Inom skolans värld finns ett generellt behov av

kompetensutveckling kring frågor som rör flerspråkig

undervisning, språkutvecklande arbetssätt,

mångkulturalitet och antidiskriminering.25

Denna

kompetensutveckling bör inte främst satsas på de

lärare som ansvarar för ev. förberedelseklass,

undervisning i svenska som andraspråk eller

modersmålsundervisning - de har ofta redan sådan

kunskap. Kartläggningen visar att det är andra lärare

och övrig personal som är i behov av ökad förståelse för nyanlända elevers omständigheter

och behov. En större förståelse och kunskap kan bidra till att riva de murar som ofta finns

mellan förberedelseklasslärare, modersmålslärare och mottagande klasslärare och underlätta

övergången till ordinarie undervisning. Även elevhälsan och skolledning bör inkluderas i en

sådan satsning. Vissa kommuner har kommit långt vad gäller kompetensutveckling, såsom

Linköping och Norrköping, men stora brister finns i de mindre kommunerna. Ett samarbete

med flyktingmottagningen är att förorda kring kompetensutveckling, något som redan sker i

t.ex. Kinda kommun.

Rättighetsbaserad information

Det är synnerligen svårt att undersöka i vilken grad nyanlända får information om sina

rättigheter och i vilken grad berörd personal känner till de rättigheter som nyanlända har.

Flera av de intervjuade påpekade att en satsning på området krävs. De nyanlända föräldrarna

var tydliga i sin efterfrågan på information om vilka rättigheter de har och hur skolsystemet

fungerar. En pappa i fokusgruppen föreslår att någon från kommunen borde komma en gång i

veckan och informera om hur det svenska samhället fungerar – ”hälsosystemet, lagar och

25 Skolverkets allmänna råd (2008) anger att kommunen bör identifiera behov av och samordna kompetensutveckling för den personal som

har hand om utbildning. Skolan bör inventera personalens behov av kompetensutveckling och bedöma olika personalgruppers behov av

särskild kompetensutveckling.


finns ett nära samarbete mellan

flyktingmottagningen och skolan

bl.a. kring kompetensutveckling.

Flyktingmottagningen tipsar

skolan om aktuella konferenser

och utbildningar och planerar

gemensamma satsningar.

26

rättigheter, hur familjen fungerar, vad man har för rättigheter gentemot sina barn och vad

barnen har för rättigheter”.

Den information som förmedlas ges ofta i samband med första mötet med

flyktingsamordnaren och skolan samt i viss mån

även inom den samhällsinformation som de vuxna

ska få (men inte alltid erhåller) inom

introduktionen. Jobbtorgets chef i Linköping

berättar att nyanländas rättigheter och kommunens

skyldigheter ingår som en del av den

samhällsinformation Linköpings kommun erbjuder

nyanlända vuxna. Dock påpekar hon att de inte

säkerställer kunskapen utan endast informerar på ett generellt plan. Detta är något som

Jobbtorgets chef vill ta med sig och fundera vidare på.

I Kinda kommun menar flyktingsamordnaren att kompetensutvecklingen inom skolan syftar

till att personalen ska känna till nyanlända elevers rättigheter. En fördel är att det finns ett nära

samarbete mellan flyktingmottagningen och skolan. Rektorn för Bäckskolan i Kinda berättar

att hon ser till att alla lärare och nyanlända familjer får ta del av Skolverkets

rekommendationer kring introduktionen av nyanlända barn och hon informerar om detta häfte

vid väl valda tillfällen. Flyktingsamordnaren i samma kommun berättar om idén att ha en

MR-vecka (mänskliga rättigheter) - då varje arbetsplats väljer att studera en aspekt av

mänskliga rättigheter och fundera kring hur de förverkligar dessa i sin egen verksamhet.

Genusrelaterade frågor

Majoriteten av både flyktingsamordnare och rektorer säger att de inte kan se några

genusrelaterade skillnader i barn och ungdomars situation och resultat inom introduktionen.

Oftare handlar det om individuella skillnader, menar de intervjuade. Några av de tillfrågade

påpekar att föräldrar ibland kan behandla flickor och pojkar olika - att pojkars utbildning och

fritid kan värderas högre än flickors. En rektor berättar att det har funnits fall då en flicka inte

har gått i skolan medan hennes bröder har gjort det. Flyktingsamordnaren i Ödeshög menar att

det ofta är mannen eller sonen som för talan i familjen och bestämmer lite mer. I sådana lägen

försöker flyktingsamordnaren att vara aktiv och vända sig till både kvinnan och mannen -

”någonstans är det viktigt att få fram synpunkter från andra än mannen”, säger hon. En

Gott exempel: Kinda kommun

planerar en MR-vecka där alla i

kommunen får uppmärksamma

mänskliga rättigheter inom

respektive verksamhet

27

kontrasterande bild ges från Vadstenas flyktingsamordnare som berättar om en familj som

flyttat till Stockholm på grund av att kvinnan i familjen fått ett jobb där. Hon påpekar att det

alltså inte alltid behöver vara så att det är utifrån mannen som en anpassning och försörjning

sker. Flyktingsamordnaren i Åtvidaberg berättar att de försöker att ta upp vikten av att bemöta

alla lika, jämställdhets- och värdegrundsfrågor, inom samhällsinformationen. Detta är även

något som skolan och barnomsorgen uppmärksammar i kommunen. En kurator kan gå in och

ge flickor utrymme att prata om detta behövs, berättar flyktingsamordnaren. De allra flesta

menar dock att de skillnader som gäller för ungdomar i stort, att flickor ofta uppvisar högre

studiemotivation, återspeglas även hos gruppen nyanlända.

Vad gäller situationen utanför skolan är dock genusrelaterade skillnader mer synliga. I nästan

alla kommuner är det tydligt att pojkarna har ett större utbud av och högre delaktighet i fritid-

och föreningsliv. Fotboll är en populär aktivitet i många kommuner, men då främst för pojkar.

Som en flyktingsamordnare uttryckte det ”det är inte så lätt om man inte är idrottskille”.

Flyktingsamordnaren i Finspång instämmer:

”Ja det är ju solklart. Många av killarna börjar med fotboll, det är ju det billigaste och

enklaste. Tjejerna har kanske lite svårare att välja fritidsaktivitet”.

Flyktingsamordnaren i Mjölby bekräftar ovanstående bild:

”Det är klart att utbudet av fritidsaktiviteter vänder sig mer till killar. Genusrelaterade

skillnader är annars inte något jag tänker på, men kanske borde fundera på”

Denna skillnad är även tydlig i fokusgrupperna med skolpersonal, nyanlända ungdomar och

föräldrar. Flickorna berättar att de mest är hemma med familjen och att de skulle önska att det

fanns fler meningsfulla aktiviteter. En tjej som deltog i fokusgruppen förklarar:

”Ja men för dig som är kille, eller pojke kan man säga, är det lättare att ta kontakt med

människor. Men jag t.ex. jag kan inte gå direkt och säga ’vill du ha kontakt med mig? Vill du

bli kompis med mig?’ Det är jättesvårt” [de andra tjejerna nickar instämmande].

Simning för flickor efterfrågas av både föräldrarna och ungdomarna. En handläggare i

Norrköping berättar att möjligheten att delta i lägerverksamhet är minimal för många tjejer.

28

Rektorn för ISKE i samma stad säger att det finns flickor som får ta ett stort ansvar i hemmet

men att det även är de som ofta ser de största möjligheterna med att komma till ett nytt land

och få en utbildning. Rektorn för IVIK i Linköping påpekar att det kan finnas motsättningar

inom gruppen som utspelar sig kring kulturella skillnader i synen på könsroller och

jämställdhet. ”Nyanlända killars syn på tjejer kan vara lite dubbel - en del killar behandlar

tjejer på ett ganska respektlöst sätt och förväntar sig att de ska vara som de var hemma” säger

rektorn. Skolan försöker att adresserna dessa frågor i de kill- och tjejgrupper som finns.

Rektorn påpekar dock att det finns individuella skillnader samt skillnader mellan olika etniska

och sociala grupper inom gruppen.

Barnkonventionen

Förvånansvärt många av de intervjuade, både

flyktingsamordnare och rektorer, svarar spontant

att de inte tror att berörd personal har kunskap om

vilka krav på verksamheten som barnkonventionen

ställer. Rektorn i Söderköping sammanfattar de

flesta informanters svar på frågan genom att säga:

”Det är väl en liten samvetsgrej. Alla skulle nog

säga att de har det, men jag tror inte alla har det/…/

Läst det har vi ju gjort allihop, men det är nog inte

säkert att alla… liksom i praktiken vet vad det

innebär egentligen.”

Kunskap är alltså en sak men det är inte säkert att detta återspeglas i handling, påpekar rektorn

i Söderköping. Flera av de tillfrågade menar därför att det är viktigt att uppdatera kunskapen

och göra kopplingar till den verksamhet man befinner sig i. Det är nödvändigt att göra en

kvalitetskontroll; se hur verksamheten stämmer med likabehandlingsplanen, som rektorn för

förskolan i Åtvidaberg påpekar. Konventionen gör det möjligt att se alla skolans planer i sin

helhet.

Flera av de intervjuade menar att nyanlända barn ibland behandlas annorlunda än andra barn.

Flyktingsamordnaren i Kinda påpekar att det finns en okunskap hos skolans personal på det

här området; att man gör saker med nyanlända som man inte skulle göra med andra. ”De

Goda exempel: I Vadstena har all

personal inom Barn- och

Utbildningsförvaltningens område

gått en utbildning om

barnkonventionen. I Ödeshög

sprids konventionstexten på

lättsvenska till ensamkommande

ungdomar och den personal som

finns omkring dem

29

[skolans personal] hanterar saker på ett annat sätt, omedvetet /…/ Det kan vara saker som till

exempel att en åttaåring får tillåtelse att hämta på dagis.” Det kan också handla om att man

inte alltid använder tolkar eller behandlar flickor annorlunda från pojkar, säger

flyktingsamordnaren. ”Man tar inte för givet att de ska ha samma rättigheter och möjligheter”.

Även flyktingsamordnaren i Finspång påpekar att det borde vara självklart att skolan ska ha

likabehandling som grund men att det alltför ofta blir enskilda lösningar. Det kan t.ex. bli en

diskussionsfråga när man vill vara ledig vid religiösa högtider, säger hon.

Flyktingsamordnaren ifrågasätter att det inte finns några exakta regler kring

skolintroduktionen. Även flyktingsamordnaren i Kinda efterfrågar ökad kännedom om vilket

uppdrag som finns vad gäller nyanlända och ökad kunskap om likabehandlingsfrågor.

Flyktingsamordnaren i Ödeshög utgår från barnkonventionen när hon utvecklar de

kommunala riktlinjerna kring mottagande och introduktion. Hon har även tagit initiativ till att

skicka ut konventionstexten till personal på boendet för ensamkommande ungdomar - tanken

är att både personalen och ungdomarna ska ha tillgång till ett utdrag av konventionen på

lättsvenska. ”Den är ju väldigt värdefull”, säger flyktingsamordnaren. Hon funderar även på

att dela ut den till nyanlända familjer och ha med den när hon pratar med familjerna och

personal. Denna värdegrund bör vara grunden i det kompetensutvecklande arbetet, menar

flyktingsamordnaren i Ödeshög.

Rasism och diskriminering

Alltför ofta är diskriminering och rasism en icke-fråga för rektorer och i mindre grad även för

flyktingsamordnare. På frågan om diskriminering och rasism utgör ett problem för nyanlända

i eller utanför skolan svarar nästan alla att det (inte längre) utgör något stort eller synligt

problem. I flera kommuner har dock trakasserier av utlandsfödda elever förekommit (t.ex.

Åtvidaberg, Söderköping, Motala), vilket hanterats med hjälp av skolan och ibland även

polisen. I fokusgruppen med nyanlända ungdomar och föräldrar berättade flera att de hade fått

höra rasistiska kommentarer och att de även hade en mer subtil känsla av exkludering.

Förutom kamratstödjarorganisationer och information från flyktingsamordnaren i kommunen

(i bl.a. Mjölby och Åtvidaberg) sker aktivt förebyggande antidiskrimineringsarbete i liten

grad. Detta är något som fler skolor borde fundera kring, särskilt då Skolverkets granskning

2007-200826

26 Se www.skolverket.se

visar att grundskolorna är dåliga på att stoppa mobbing och behöver mer

30

information och utbildning om hur mobbing motverkas. Rapporten visar att det är framför allt

barn och elever med invandrarbakgrund och/eller annan religion än den kristna, barn som

kommer från fattiga familjer och särskolebarn samt homosexuella som trakasseras av

skolkamrater och jämnåriga. De löper särskild risk att trakasseras i mörka korridorer,

undanskymda vrår, på skolgårdar och i omklädningsrum, enligt granskningen.

Hälsofrågor

Hälsofrågor utgjorde en viktig del i kartläggningen kring nyanlända barn och ungdomars

introduktion. Två behovsområden framstod tydligt - psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

samt bristande rutiner kring hälsokontroller. I fem kommuner säkerställs att alla nyanlända

barn och ungdomar får en hälsokontroll. Allra bäst fungerar det när det finns en utsedd,

centralt ansvarig person, (antingen från vårdcentralen eller från elevhälsan) som medverkar i

det första skedet av mottagandet. Så är fallet i Linköping, Norrköping, Mjölby, Söderköping

och Vadstena. Det finns dock oklarheter kring vissa grupper - som yngre barn eller

gymnasieungdomar - även i dessa kommuner. Två kommuner är på väg att utarbeta en rutin

kring tidig kontakt med elevhälsan (Åtvidaberg och Kinda). De skolsköterskor som deltog i

fokusgrupperna ansåg det vara en stor fördel att delta i det första mötet med den nyanlända

familjen - de fick därigenom en naturlig kontakt

och bild av vilka behov som fanns och

säkerställde att alla fick en hälsoundersökning.

Lärarna i berörda kommuner intygade att andra

frågor kom fram när skolsköterskan deltog i

mottagandet. Det är även en viktig folkhälsofråga,

som en rektor påpekade, att det säkerställs att alla

nyanlända barn får en hälsoundersökning. Här kan

den regionala nivån - landstinget - agera

påtryckande ute i regionen och fastställa vilka

rutiner som ska gälla.

Vad gäller de stödåtgärder som erbjuds nyanlända barn och ungdomar varierar detta kraftigt

från kommun till kommun. Samverkan sker vid behov med socialtjänsten samt BUP och

FMC. Dock finns inte kännedom om FMC i alla kommuner, vilket föranleder ett förslag om

en regional informationsinsats kring FMC:s roll. Det varierar även i vilken grad elevhälsan

kan agera stöd vid psykosociala behov, särskilt om de inte deltar i det första skedet av


finns god tillgång till olika former av

stöd genom flyktingsamordnarna,

socialtjänsten,

hälsokommunikatörerna, öppen

förskola samt ideella föreningar.

Kommunen arbetar även fram ett

underlag för hälsosamtal

31

mottagandet. En rektor uttryckte att det inte är säkert att de ser nyanlända elever som ”sina

elever”. De nyanlända ungdomarna som deltog i fokusgruppen hade lite kontakt med

kuratorer - ungdomarna i Åtvidaberg hade aldrig träffat personen i frågan medan IVIK-

eleverna kände till att det fanns en sådan resurs på skolan. Både ungdomarna och föräldrarna

uttryckte dock missnöje med hur vården i Sverige fungerar och de ansåg att det var svårt att få

tillgång till den ordinarie sjukvården.

Hälsokommunikatörerna har anlitats i nio kommuner, vilket ofta har varit ett uppskattat inslag

i introduktionen. Hälsokommunikatörerna föreslås kunna utöka sin verksamhet samt även

arbeta aktivt gentemot vårdpersonal för att uppmärksamma nyanländas behov.

Vad gäller kunskap om flyktingspecifik ohälsa svarade majoriteten av alla tillfrågade i både

fokusgrupper och intervjuer att sådan kunskap saknas hos berörd personal. En skolsköterska

som deltog i fokusgrupp drar paralleller till krishanteringen på svenska skolor - ”och här [vad

gäller nyanlända] säger vi ’jaha’ och så förväntar vi att de gå in i skolan och börja lära sig

saker och fungera fullt ut”. Flera rektorer och flyktingsamordnare efterfrågade också

kompetensutveckling kring flyktingspecifik ohälsa och möjligheten till experthjälp – en insats

som bör vända sig till all skolpersonal. En skolsköterska påpekade även att barn- och

ungdomspsykiatrin bör inkluderas i en sådan satsning. Detta kan med fördel samordnas på

regional nivå. Med tanke på vad som framkommit kring risken att förväxla

inlärningssvårigheter med psykisk ohälsa bör även kompetensutvecklingen introduceras till de

som ansvarar för pedagogiska och psykologiska bedömningar.

32

Boende och sociala frågor

Nyanlända familjers boendemiljö skiljer sig drastiskt

mellan de större och mindre kommunerna. I städer som

Linköping och Norrköping är trångboddhet, slitna

lägenheter och bostadssegregation välkända problem

som särskilt drabbar nyanlända och får negativa

konsekvenser för barnens trygghet och möjlighet till

studiero. Dessa frågor bör adresseras på en

stadsplaneringsnivå i kommunen. I de mindre

kommunerna är tillgången till lägenheter god - någon

beskriver sin kommun som ett paradis för barnfamiljer.

Svårigheterna i de mindre kommunerna är främst

bristande arbetsmöjligheter för de vuxna samt ibland

även en social isolering.

Ett tydligt utvecklingsområde rör nyanländas tillgång

till fritid- och föreningsliv. Majoriteten av alla

tillfrågade i kartläggningen menar att delaktighet i

fritidsaktiviteter och föreningsliv är en nyckel in i

samhället då det ger möjligheter att öva språket och

skapa sociala kontakter. I de flesta kommuner brukar

flyktingsamordnaren, mer eller mindre aktivt, informera

om fritidsaktiviteter och även fråga efter barnens

intressen vid den första kontakten. I de fall då en

introduktionsplan används ingår detta som en rutin.

Skolans lärare och ibland även rektorer brukar kunna

fånga barnens intressen och förmedla kontakt till

lämpliga aktiviteter. Engagemanget från föreningar att

involvera nyanlända elever verkar dock ofta vara

bristfälligt. Flyktingsamordnaren i Vadstena menar att det

krävs ett aktivt samarbete mellan flyktingmottagningen

och föreningarna för att de ska känna till att nyanlända

barn har kommit till kommunen och finna på vägar att få

Gott exempel: Bostadsstiftelsen

Platen i Motala arrangerar sociala

aktiviteter i bostadsområden genom

de s.k. framtidsprojekten

Gott exempel: Integrationsgruppen i

Åtvidaberg är en sammanslutning

av föreningar, kyrkor och

organisationer som i samarbete med

flyktingmottagningen kompletterar

kommunens introduktion

Gott exempel: ”Barn i väntan, Barn

i start” i Linköping - ett pedagogiskt

program för flyktingbarn startat av

Skäggetorps och Ryds församling i

samarbete med offentlig och ideell

sektor

Gott exempel: Valdemarsviks

flyktingmottagning arbetar aktivt för

att skapa en god kontakt med

närsamhället och betonar vikten av

sociala kontakter i introduktionen.

Secondhandbutik, faddrar och

idrottsföreningar är alla involverade i

välkomnandet av nyanlända. Bonde

söker flykting är det senaste

initiativet för att skapa kontakter

mellan nya och äldre

kommuninvånare

33

kontakt med dem. Själv försöker hon att ta kontakt med föreningarnas ledare inför första

träningstillfället för att de ska ta lite ”extra hand” om det nyanlända barnet. Även

flyktingsamordnaren i Finspång gör ”lite extra” på det här området och ser till att följa med

nyanlända barn och ungdomar till första träningstillfället. De allra flesta rektorer och

flyktingsamordnare förordar att barnen och ungdomarna ska ingå i det ordinarie

föreningslivet, snarare än att skapa särskilda verksamheter för nyanlända. I vissa fall ordnas

särskilda kompletterande aktiviteter, såsom utflykter (Ydre och Finspång) eller sociala

arrangemang (Kinda och Valdemarsvik) för barnfamiljer. Faddrar för nyanlända är något som

används i ett fåtal kommuner men som fler är intresserade av att utveckla. Valdemarsviks

flyktingsamordnare arbetar aktivt för att rekrytera faddrar till framför allt barnfamiljer och har

även startat ett initiativ under arbetsnamnet ”Bonde söker flykting”. Tanken är att skapa

kontakter mellan familjer på landet och nyanlända flyktingar.

Utvecklingsbehov

De utvecklingsbehov som lyfts fram av rektorer, flyktingsamordnare, skolpersonal, nyanlända

föräldrar och ungdomar återges i sin helhet i rapporten. Behoven handlar ofta om att

säkerställa goda rutiner, formulera riktlinjer för introduktionen, skapa ökat samarbete mellan

skola, flyktingmottagning och hälso- och sjukvård samt att etablera kontakter till

föreningslivet och ideell sektor. Vad gäller den regionala nivån ser de allra flesta

flyktingsamordnare och i viss mån även rektorer att det utvecklingsarbete som sker via

Regionförbundet Östsam utgör en värdefull möjlighet till erfarenhetsutbyte och

kunskapsspridning för berörd personal. Förslag finns att på regional nivå skapa ett nätverk av

modersmålslärare, material om skolsystemet på de största språken samt att utforma

rekommenderade riktlinjer för introduktion och mottagande av nyanlända barn och ungdomar

som kan vara vägledande (och påtryckande) för kommunerna. De utvecklingsbehov som

belysts i rapporten ligger till grund för de rekommendationer som presenteras nedan.

Mervärde av kartläggningen

Flera har uttryckt att intervjuerna har gett dem möjlighet att reflektera kring hur

introduktionen av barn och ungdomar fungerar idag och hur den skulle kunna förbättras.

Genom intervjuerna har det även getts tillfälle att ge förslag på hur kommunerna kan lära av

varandra (genom att t.ex. tillhandahålla andra kommuners handlingsplaner som lärande

exempel) och få kännedom om regionala nätverk som drivs via Regionförbundet Östsam.

34

Generella rekommendationer: Flyktingmottagningen

• Att upprätta en individuell introduktionsplan för nyanlända barn och ungdomar • Att skapa rutiner för uppföljning av introduktionsplanen på individuell nivå • Att skapa rutiner för framåtsyftande utvärdering av introduktionen för barn och

ungdomar på kommunal nivå • Att i samråd med hälso- och sjukvård skapa rutiner som säkerställer att alla nyanlända

barn och ungdomar erbjuds en hälsoundersökning • Att rutinmässigt informera om och knyta kontakter till fritid- och föreningsliv, t.ex.

främja fadderinitiativ • Att skapa verksamhet för nyanlända barnfamiljer under väntetid på barnomsorgsplats,

t.ex. öppen förskola med föräldraverksamhet, samhällsinformation och SFI • Att verka för modersmålstöd för förskolebarn

Flyktingmottagningen och skolan

• Att koppla samman introduktionsplanen med skolans individuella utvecklingsplan • Att skapa rutiner för trepartssamtal där flyktingmottagning, skola och elevhälsa deltar

i det första skedet av mottagandet • Att skapa kriterier knutna till ev. särskilda medel för skolintroduktionen av nyanlända

barn och ungdomar samt rutiner för uppföljning av dessa • Att satsa på kompetensutveckling av all personal, i samarbete med

flyktingmottagningen, i frågor som rör språkutveckling, mångkulturalitet, antidiskriminering och flyktingspecifik ohälsa

• Att översätta riktlinjer och styrdokument till de största språken • Att förmedla rättighetsbaserad information till elev och vårdnadshavare med

utgångspunkt i barnkonventionen (inom samhällsinformation, i första skedet av mottagande samt i kompetensutveckling av personal)

• Att i högre grad utnyttja hälsokommunikatörerna i kontakt med nyanlända elever och personal

• Att i högre grad anställa flerspråkig personal • Att genom flexibel intagning till gymnasieskolan upphöra att placera nyanlända

ungdomar i gymnasieålder inom vuxenutbildningen Skolan

• Att formulera en genomtänkt strategi kring undervisningsmodell för nyanlända elevers skolintroduktion, med flexibilitet för individuell anpassning

• Att skapa rutiner för fördjupad kartläggning samt ev. validering av tidigare kunskaper (ev. genom samverkan i och mellan kommuner)

• Att genom en framåtsyftande och tillbakablickande utvärdering särskilt utvärdera det stöd nyanlända elever erbjuds

• Att elevhälsan rutinmässigt ingår i mottagning och introduktion av nyanlända barn och ungdomar

• Att tillgängligöra olika stödfunktioner för att främja nyanlända elevers psykiska hälsa • Att ge nyanlända elever tillgång till alla skolans ämnen med individuellt anpassat stöd • Att se över hur ev. förberedelseklasser kan kopplas till ordinarie verksamhet genom att

bl.a. inkludera förberedelseklasslärare och modersmålslärare i ordinarie arbetslag

35

• Att tillgodose behov av modersmålsundervisning och studiehandledning/ämnesundervisning på modersmålet samt främja samarbete mellan modersmålslärare och andra lärare

• Att i högre grad utnyttja modersmålslärarnas kompetens, t.ex. samband med studie- och yrkesvägledning, vid provtillfällen och i kontakt med vårdnadshavare

• Att utöka möjligheterna till anpassad engelska undervisning, genom t.ex. undervisning i engelska på modersmålet

• Att ge nyanlända elever på gymnasieskolans individuella program möjlighet att följa undervisning i skolans nationella kurser

• Att skapa rutiner för interkommunal samverkan kring studieplatser för nyanlända gymnasieungdomar

• Att undersöka möjligheten att utöka antalet PRIV-platser27

• Att skapa former för att introducera vårdnadshavare till skolans kunskapssyn, arbetssätt och roller

• Att säkerställa tolkanvändning vid föräldramöten

Regionala utvecklingsinsatser

• Att ta fram (eller använda befintligt) material om skolsystemet på de största språken som kan användas i kontakt med vårdnadshavare inom skola och flyktingmottagning

• Att utöka resurserna för studie- och yrkesvägledning i regionen samt satsa på kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna kring nyanlända elevers behov

• Att se över finansieringen av skolintroduktionen av nyanlända barn och ungdomar för att undersöka möjligheten att ge regionala råd och rekommendationer

• Att samordna kompetensutvecklingsinsatser regionalt o Kompetensutveckling kring flyktingspecifik ohälsa och möjligheten till

experthjälp o Kompetensutveckling kring möjligheten att validera nyanlända elevers tidigare

kunskaper o Kännedom om möjlighet till ersättning för extraordinära insatser

Uppföljande studier

• Att undersöka skolintroduktionen för nyanlända barn i särskola (tillgång till svenska som andraspråk och modersmål)

• Att undersöka hur anpassning av introduktionen sker för nyanlända barn och ungdomar med funktionshinder

• Att göra kompletterande studier kring varje åldersgrupps skolintroduktion med särskild fokus på de större kommunerna

• Att följa upp studieresultat för nyanlända elever samt relatera tid för ankomst och tillgängligt stöd till studieresultat

• Att göra en särskild översyn av tillgång till modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet samt svenska som andraspråk samt utbildningsgrad hos ansvariga lärare

• Att ta fram statistik kring destinationen för IVIK-elever på regional nivå • Att göra en policystudie och dokumentanalys kring barn och ungdomars introduktion

27 Programinriktat individuellt program inom gymnasieskolan. Om en elev önskar söka till ett program på gymnasiet men inte uppfyller

behörighetskraven, kan man istället ansöka om en PRIV-plats. PRIV innebär att eleven läser färdigt på Individuella programmet (IV) i det

ämne han/hon inte blivit behörig i från grundskolan, men i övrigt läser kurserna som vanligt på det nationella programmet.

36

Jämförande matriser

Skolverket (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever

Kriterier baserade på:

Skolverket (2007) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever: redovisning av ett

regeringsuppdrag

Skollagen (1985:1100).

Myndigheten för Skolutveckling (2007) Förslag till nationell strategi för utbildning av

nyanlända barn och ungdomar

Myndigheten för Skolutveckling (2005) Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för

sent anlända elever i grund- och gymnasieskolan

Integrationsverket: (2006) Mål för introduktion av nyanlända

Ja

Kodning:

Nej

Delvis

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM�

37

Jämförande matris 1: skolan (grund- och gymnasieskola) Uppgifterna baseras på intervjuer med rektorer och gäller endast de skolor i kommunerna som

inkluderats i kartläggningen (se bilaga i den fullständiga rapporten ”Lite i skymundan”)

Box

holm

(gru

nd)

Fins

pång

(gym

)

Kin

da (g

rund

)

Lkp

(gym

+gru

nd)

Mjö

lby

(gru

nd)

Mot

ala

(gym

)

Nkp

(gru

nd+g

ym)

Söde

rköp

(gru

nd)

Vad

sten

a (g

rund

)

Val

dem

arsv

ik

(gru

nd)

Ydr

e (g

rund

)

Åtv

idab

erg

(gru

nd)

Öde

shög

(gru

nd)

1. Förberedelse-

klass

a. Struktur

för

övergång

2. Integrering i

vanlig klass

a. Tillgång till

individuellt

stöd

3. Samordnare

för skolintro

4. Riktlinjer för

mottagande

och

introduktion

På g På g

5. IUP/studiepla

n upprättas

6. Modersmåls-

undervisning

7. Studiehand-

ledning el.

ämnesunder-

visning

8. Utarbetade

rutiner för

kartläggning

9. Individuell

uppföljning

10. Utvärdering

38

av stöd till

nyanlända

11. Kompetensut

veckling på

området

12. Anpassad

engelska

undervisning

13. Försök till

validering el

liknande

14. Strategi för

sent anlända

15. Delaktighet

från

elevhälsan

På g På g

16. God tillgång

till SYV

Ej

aktue

llt

Ej

akt

uel

lt

Ej

aktuellt

Ej

akt

uel

lt

39

Jämförande matris 2: Flyktingmottagning Uppgifterna baseras på intervjuer med flyktingsamordnare

Box

holm

Fins

pång

Kin

da

Link

öpin

g

Mjö

lby

Mot

ala

Nor

rköp

ing

Söde

rköp

ing

Vad

sten

a

Val

dem

arsv

ik

Ydr

e

Åtv

idab

erg

Öde

shög

1. Riktlinjer för

mottagande

introduktion av barn

+ ungdomar

På

g På

g

2. Strukturerat

samarbete med

skolan

3. Introduktionsplan

för barn + ungdomar

På

g

4. Rutinmässig

information om

föreningslivet

5. Samverkansinitiativ

med ideell sektor

6. Rutin för individuell

uppföljning

7. Interkommunal

samverkan om

studieplatser

8. Särskilda

ekonomiska medel

a. Särskilda kriterier

för medel

9. Hälsokommunikatör

erna

På

g

10. Framåtsyftande

utvärdering

40

Boxholms kommun

I Boxholms kommun togs totalt 23 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd

emot under år 2008. Det finns inga nedskrivna riktlinjer eller måldokument för introduktionen

av barn och ungdomar i kommunen. Det finns inte heller någon särskild introduktionsplan för

barn men den kartläggningsblankett som används för vuxna omfattar barnen indirekt.

Nyanlända ges information om föreningslivet i kommunen men det finns i nuläget inga

samverkansinitiativ med ideell sektor. Flyktingmottagningen har inga rutiner för individuell

uppföljning eller utvärdering av introduktionen på kommunal nivå.

Förberedelseklass används som modell för introduktionen av nyanlända elever i grundskolan,

vilket var huvudfokus för kartläggningen i kommunen. Det saknas dock riktlinjer för

verksamheten och en struktur för övergång och koppling till ordinarie klasser. En

utvecklingsplan upprättas för alla elever men nyanlända elever har inte tillgång till

modersmålsundervisning eller studiehandledning i tillräcklig grad. Det erbjuds inte heller

någon anpassad engelskundervisning. Det finns vissa rutiner för kartläggning av tidigare

kunskaper men dessa kan med fördel utvecklas. Det sker individuell uppföljning enligt

skolans ordinarie rutiner men en särskild utvärdering av det stöd som nyanlända elever

erbjuds ingår inte i skolans kvalitetsredovisning. Elevhälsan är inte delaktig i mottagande och

introduktion av nyanlända elever. Eleverna anses dock ha god tillgång till studie- och

yrkesvägledning.

Grundskolan tilldelas särskilda medel för nyanlända barn från flyktingmottagningen. Det

finns dock inga riktlinjer för hur pengarna ska användas eller vad som utgör flyktingspecifika

insatser. För gymnasieungdomar finns en interkommunal samverkan om studieplatser. Både

representanter för flyktingmottagningen och grundskolan påpekar att samarbetet dem emellan

kunde bli bättre och mer strukturerat. Det finns även ett generellt behov av

kompetensutveckling hos skolpersonalen kring nyanlända elevers behov.

41

Utifrån uppgifter i intervjuerna28

kan följande utvecklingsområden skönjas:

Flyktingmottagningen och skolan

• Att öka samarbetet mellan flyktingmottagningen och grundskolan, med aktivt deltagande från grundskolans rektor

• Att systematiskt följa upp introduktionen av nyanlända barn och ungdomar hos respektive verksamhet, dvs. flyktingmottagningen och grundskolan

• Att samarbeta kring kompetensutveckling av all skolpersonal kring frågor som rör nyanlända barns rättigheter och behov

• Att utarbeta kriterier knutna till särskilda medel för nyanlända barns introduktion i skolan samt säkerställa en uppföljning av dessa medel

Skolan

• Att utarbeta en genomtänkt strategi för mottagande och introduktion av barn i grundskola (placering, kartläggning och bedömning av tidigare kunskaper, undervisningsmodell, ev. övergång till ordinarie undervisning)

• Att tillgodose behovet av modersmålsundervisning • Att elevhälsan rutinmässigt deltar vid introduktionen av nyanlända elever • Att utarbeta former för samverkan med vårdnadshavare • Att se över och strukturera övergången till ordinarie undervisning samt från

grundskola till gymnasium • Att skapa former för samarbete mellan förberedelseklasslärare och ”vanliga”

klasslärare, genom t.ex. gemensamt arbetslag, kompetensutveckling, gemensamma studiedagar osv.

Flyktingmottagningen

• Att aktivt arbeta för att odla kontakter med föreningsliv och sprida information om fritidsaktiviteter för nyanlända barn och ungdomar

28 Kartläggningen av nyanlända barn och ungdomars introduktion i kommunen bygger på intervjuer med representanter för

flyktingmottagningen och skolan. På grund av att urvalet var begränsat; alla stadier och skolor i kommunen kunde inte omfattas av

kartläggningen, görs inga anspråk på att ge en heltäckande bild.

42

Finspångs kommun

Under år 2008 togs 10 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd emot i

kommunen. Det finns inte några särskilda riktlinjer eller måldokument som styr

introduktionen av barn och ungdomar i Finspångs kommun. En individuell introduktionsplan

som omfattar både skolgång och fritidsintressen upprättas via flyktingmottagningen, med

hjälp av tolk. Rutinmässig information om föreningslivet ges av flyktingmottagningen som

även har samverkansinitiativ med ideell sektor. Det finns vissa rutiner för individuell

uppföljning av introduktionen men utvärdering på kommunal nivå saknas. Det finns särskilda

ekonomiska medel för skolintroduktionen av nyanlända elever men inga kriterier för hur

dessa ska användas. Det finns ingen interkommunal samverkan om studieplatser.

I Finspångs kommun används förberedelseklassmodellen för skolintroduktionen av nyanlända

barn och ungdomar. Det finns ett strukturerat samarbete mellan flyktingmottagningen och

främst grundskolan i kommunen. I gymnasieskolan, som utgjorde fokus för kartläggningen i

Finspång, finns ingen struktur för övergång från förberedelseklass eller koppling till ordinarie

klasser. Det saknas riktlinjer för förberedelseklassverksamheten (som inte är något uttalat

IVIK-program) och en strategi för att ta emot sent anlända elever. Elevhälsan deltar inte i

mottagande och introduktion av nyanlända gymnasieelever. Det upprättas inte heller någon

studieplan för nyanlända gymnasieungdomar. Det finns viss men inte tillräcklig tillgång till

modersmålsundervisning. Studiehandledning erbjuds inte inom gymnasieskolan och det finns

inte heller någon anpassad engelskundervisning. Den kartläggning som görs av tidigare

kunskaper skulle behöva utvecklas ytterligare. Tillgången till studie- och yrkesvägledning

anses vara god, tack vare en engagerad vägledare på gymnasieskolan. Det finns ingen

individuell uppföljning av skolintroduktionen eller utvärdering av det stöd som nyanlända

elever erbjuds i kommunen. Ansvarig rektor anser även att personal inom gymnasieskolan har

behov av kompetensutveckling kring nyanlända elevers behov.

43



Flyktingmottagningen och skolan • Att skapa en struktur för samarbete mellan flyktingmottagningen och rektorer för

grund- och gymnasieskola • Att satsa på kompetensutveckling kring kunskap om flyktingspecifik ohälsa hos

personal inom kommunen och skolan Gymnasieskolan

• Att skapa en genomtänkt strategi för skolintroduktionen av gymnasieungdomar (fördjupad kartläggning av tidigare skolbakgrund, individuell bedömning inför placering, tydlig strategi för övergång och koppling till vanliga klasser)

• Att utöka nyanlända gymnasieungdomars undervisningstid till heltid • Att utöka möjligheterna för nyanlända elever att ingå i vanliga klasser med tillgång till

individuellt stöd • Att koppla förberedelseklassverksamheten till övriga IV-programmet och skolan i

stort, både på elev- och lärarnivå • Att rutinmässigt upprätta en individuell studieplan och ev. åtgärdsprogram för

nyanlända elever • Att satsa på att rutinmässigt inkludera elevhälsan i kontakten med nyanlända elever

(en inventering av den psykiska hälsan hos eleverna kan med fördel göras) • Att göra en översyn av lösningen varigenom ungdomar läser med vuxna inom SFI.

Möjligheter att utöka resurserna i svenska som andraspråk på gymnasieskolan bör genomlysas.

• Att göra en översyn av möjligheterna till praktik för nyanlända elever i samråd med SYV, rektor och lärare




44

Kinda kommun

I Kinda kommun togs 24 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd emot under år

2008. Det finns inga nedskriva riktlinjer eller måldokument som rör introduktionen av barn

och ungdomar i kommunen och det upprättas inte heller någon särskild introduktionsplan för

dem. Däremot finns väl utarbetade rutiner för mottagande och introduktion av nyanlända barn

och ungdomar och ett strukturerat samarbete mellan flyktingmottagningen och grundskolan i

kommunen. Det ska tilläggas att riktlinjer för mottagande och introduktion av barn och

ungdomar var under utarbetande under kartläggningsperioden. Flyktingmottagningen ger

rutinmässig information om föreningslivet och har även samverkansinitiativ med ideell sektor.

Det finns vissa rutiner för individuell uppföljning men dessa kunde med fördel utvecklas

ytterligare. Även regelbundna utvärderingar av den kommunala introduktionen för barn och

ungdomar utgör ett utvecklingsområde.

Skolan tilldelas medel för skolintroduktionen men det finns inga särskilda kriterier för hur

dessa medel ska användas. För gymnasieungdomar sker interkommunal samverkan om

studieplatser, främst med Linköpings kommun. Inom grundskolan, som var huvudfokus för

kartläggningen i kommunen, integreras nyanlända barn i ordinarie klasser, med tillgång till

individuellt stöd. Det finns planer på att inkludera elevhälsan mer tydligt i mottagande och

introduktion av nyanlända elever. En utvecklingsplan upprättas för varje elev. De nyanlända

eleverna har viss, om än inte full, tillgång till modersmålsundervisning men dock inte

studiehandledning. Det finns vissa rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper men dessa

kan med fördel utvecklas ytterligare. Det sker individuell uppföljning enligt skolans ordinarie

rutiner och det stöd nyanlända elever erbjuds utvärderas inom ramen för skolans

kvalitetsredovisning. Kompetensutveckling för personalen kring nyanlända elevers behov sker

löpande, delvis i samarbete med flyktingmottagningen.

45



Flyktingmottagningen och skolan • Att utarbeta kriterier för och uppföljning av medel för flyktingspecifika insatser i

skolan • Att hälsopersonal deltar i introduktionssamtal på skolan/vid flyktingmottagningen • Att satsa på kompetensutveckling kring flyktingspecifik ohälsa hos skol- och

förskolepersonal Flyktingmottagningen

• Att tilldela även förskolan medel för flyktingspecifika insatser • Att skapa rutiner för en framåtsyftande utvärdering av introduktionen av barn och

ungdomar




46

Linköpings kommun

Under 2008 togs sammanlagt 258 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd emot

i Linköpings kommun. Det finns inga särskilda riktlinjer eller måldokument som styr

flyktingmottagningens introduktion av barn och ungdomar i kommunen. Däremot finns

riktlinjer för introduktionen inom både förskola, grundskola och gymnasium, verksamheter

som Jobbtorget31

har ett strukturerat samarbete med. Kommunen har ett i hög grad

centraliserat mottagande med en samordning av mottagande på både grund- och

gymnasienivå. Mottagandet omfattar en första kartläggning av tidigare kunskaper och

förmågor, förslag till placering och ett hälsosamtal med en skolsköterska. Ingen särskild

introduktionsplan upprättas för barn och ungdomar men de omfattas i viss mån av den

kartläggning som Jobbtorget gör för hela familjen. Barnen får sedan en egen utvecklings- eller

studieplan i skolan. Jobbtorget ger ingen rutinmässig information om föreningslivet utan den

informationen förmedlas främst inom skolans ram. Det finns ett antal samverkansinitiativ med

ideell sektor i Linköping som kommer nyanlända barn och ungdomar till del. Då det inte finns

någon introduktionsplan för barn och ungdomar inom ramen för flyktingmottagningen sker

inte heller någon individuell uppföljning. Kommunen gör inte heller någon framåtsyftande

utvärdering av introduktionen för barn och ungdomar.

På grundskolenivå använder Linköpings kommun sig huvudsakligen av

förberedelseklassmodellen, i form av placering i s.k. ”internationella klasser” som finns

strategiskt belägna i olika bostadsområden. I undantagsfall integreras nyanlända barn direkt i

vanlig klass med möjlighet till extrastöd på modersmålet samt i svenska som andraspråk. Det

finns en tydlig struktur för koppling och övergång till ordinarie klasser. Majoriteten av

nyanlända gymnasieungdomar placeras inom IVIK på Berzeliusskolan, efter bedömning och

mottagning via Kunskapstorget, Vägval Individuella Programmet. Då utbudet i kommunen är

så pass stort är det inte aktuellt med interkommunal samverkan om studieplatser.

På både grund- och gymnasienivå tilldelas medel för skolintroduktionen av nyanlända elever

men det finns inga särskilda kriterier för hur dessa medel ska användas. På båda nivåerna har

nyanlända elever god tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning och

ämnesundervisning på modersmålet, genom central samordning i kommunen. Det finns även

31 Enheten ansvarig för flyktingmottagning i Linköpings kommun.

47

tillgång till viss engelskundervisning som är anpassad efter nyanlända elevers behov. Inom

både grund- och gymnasieskola sker individuell uppföljning av skolintroduktionen enligt

ordinarie rutiner och det görs även en utvärdering av det stöd som nyanlända elever erbjuds

inom skolans kvalitetsredovisning. Försök görs med validering och det finns en viss

beredskap att ta emot sent anlända elever. Studie och yrkesvägledning erbjuds nyanlända

elever, främst på gymnasienivå, även om det finns indikationer om att resurserna inte är

tillräckliga för att möta nyanlända elevers behov. Skolpersonal inom både grund- och

gymnasieskola, erbjuds löpande kompetensutveckling på området.



Flyktingmottagningen • Att skapa samarbete med BVC, ge gemensam information till vårdnadshavare samt

skapa checklistor för att säkerställa att hänvisning till BVC fungerar • Att undersöka möjligheter till verksamhet för föräldrar och barn under tiden för väntan

på barnomsorgsplats • Att satsa på information kring barns hälsa inom samhällsinformationen samt

säkerställa kunskap om nyanländas rättigheter • Att skapa riktlinjer för särskilda medel för nyanlända barn inom skolan samt

säkerställa uppföljning av dessa medel Skolan

• Att satsa på kompetensutveckling för all personal kring frågor som rör nyanländas behov (t.ex. kompetensutveckling i svenska som andraspråk, flyktingspecifik ohälsa)

• Att utarbeta former för en anpassad undervisning i engelska (ev. utbyte med Norrköpings kommun kring initiativ till engelska undervisning på arabiska)

• Att fortsätta att utveckla samarbete kring utvägarna från IVIK Övrigt

• Att angripa frågan om boendesegregation på samhällsplaneringsnivå




48

Mjölby kommun

I Mjölby kommun togs sammanlagt 11 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd

emot under år 2008. Flyktingmottagningen i kommunen har inga särskilda riktlinjer eller

måldokument som styr introduktionen av barn och ungdomar. Däremot har skolförvaltningen

formulerat ett antal riktlinjer som rör skolintroduktionen av nyanlända i grundskolan, vilket

utgjorde huvudfokus för kartläggningen i kommunen. Flyktingmottagningen upprättar ingen

introduktionsplan för nyanlända barn och ungdomar, men en utvecklingsplan formuleras alltid

inom grundskolan. Flyktingmottagningen ger rutinmässig information om föreningslivet och

samverkar även med ideell sektor för att utöka utbudet för nyanlända barn och ungdomar. Det

finns inga rutiner för individuell uppföljning från flyktingmottagningens sida eller utvärdering

av introduktionen för nyanlända barn och ungdomar på kommunal nivå. Det finns ett

strukturerat samarbete mellan flyktingmottagningen och skolväsendet i Mjölby kommun.

I Mjölby kommun introduceras nyanlända elever genom integrering i vanlig klass, med

tillgång till individuellt stöd. Elevhälsan deltar i mottagande och introduktion av nyanlända

elever. Eleverna har tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning, genom

central samordning av resurserna i kommunen. Enligt uppgift anpassas inte

engelskundervisningen efter nyanlända elevers behov. Det finns till viss del tankar kring hur

sent anlända elever ska tas emot samt enligt uppgift, en god tillgång till studie- och

yrkesvägledning i kommunen. Det finns även rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper

samt för individuell uppföljning enligt skolans ordinarie rutiner. Däremot görs ingen särskild

utvärdering av det stöd som nyanlända elever erbjuds inom ramen för skolans

kvalitetsredovisning. Det finns inte heller någon uppgift om att skolpersonalen erbjuds

kompetensutveckling på området. Det sker ingen interkommunal samverkan om studieplatser

utan gymnasieungdomar placeras huvudsakligen inom kommunen. Till viss del tilldelas

skolan medel för skolintroduktionen, utifrån en central fördelning, men det finns inga

särskilda kriterier för hur dessa medel ska användas.

49



Flyktingmottagningen • Att skapa rutiner för samarbete med hälso- och sjukvården

Skolan

• Att arbeta vidare med att utveckla modersmålsorganisationen • Att inkludera fritidsintressen i den initiala kartläggningen




50

Motala kommun

Under år 2008 togs sammanlagt 62 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd

emot i Motala kommun. Det finns omfattande skriftliga riktlinjer och måldokument för

introduktionen av barn och ungdomar i kommunen. Dessa har formulerats gemensamt av

flyktingmottagningen och skolan men kommer att revideras inom kort. Det upprättas ingen

särskild introduktionsplan för barn och ungdomar men det finns en utsedd resurs inom

flyktingmottagningen som är ansvarig för introduktionen av nyanlända barn och ungdomar.

Flyktingmottagningens strävan är att förmedla information om föreningslivet men det finns i

nuläget inga samverkansinitiativ med ideell sektor. Det sker ingen strukturerad individuell

uppföljning från flyktingmottagningens sida eller utvärdering av introduktionen av barn och

ungdomar på kommunal nivå. Det finns ett strukturerat samarbete mellan

flyktingmottagningen och skolan. Skolan tilldelas särskilda medel för skolintroduktionen men

det finns inga kriterier för hur dessa medel ska användas.

I Motala kommun används förberedelseklasser för skolintroduktionen av nyanlända elever på

grundskolenivå. På gymnasienivå, vilket var huvudfokus för kartläggningen i kommunen,

sker introduktion genom Individuella programmet, dock med lite kontakt med övriga klasser

på skolan. Det upprättas en studieplan för nyanlända elever, vilken omfattar en kartläggning

av tidigare kunskaper, och det finns en struktur för övergång från IV-programmet. Vissa

försök till validering görs på skolan. Nyanlända gymnasieelever har dock inte tillgång till

modersmålsundervisning eller studiehandledning, trots att de är berättigade till detta.

Nyanlända elever erbjuds till viss del en anpassad engelskundervisning, men detta är något

som med fördel kunde vidareutvecklas. Elevhälsan är perifer i mottagande och introduktion

av nyanlända elever på gymnasienivå. Tillgången till studie- och yrkesvägledning är

undermålig och skulle behöva utökas för att möta nyanlända elevers behov.

Individuell uppföljning sker inom ramen för de ordinarie rutinerna i gymnasieskolan och det

görs även en utvärdering av nyanlända elevers skolintroduktion inom ramen för

gymnasieskolans kvalitetsredovisning. Det sker ingen interkommunal samverkan om

studieplatser då utbudet är relativt gott inom kommunen. Skolpersonalen erbjuds enligt

uppgift ingen kompetensutveckling kring nyanlända elevers behov.

51



Flyktingmottagningen och skolan • Att skapa rutiner för ökat samarbete mellan gymnasieskolan och flyktingmottagningen • Att skapa kriterier knutna till de särskilda medel skolan tilldelas för nyanlända barn

och ungdomar samt att säkerställa uppföljning av dessa Skolan

• Att tillgodose behov av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet

• Att skapa ökade resurser för studie- och yrkesvägledning inom gymnasieskolan samt att göra en riktad satsning på nyanlända elevers behov av vägledning

• Att satsa på kompetensutveckling för alla lärare kring frågor som rör nyanlända • Att satsa på förebyggande arbete mot rasism och diskriminering • Att rutinmässigt inkludera elevhälsan vid första skedet av mottagningen vid

gymnasieskolan Flyktingmottagningen

• Att skapa riktlinjer för introduktionen av nyanlända barn och ungdomar utifrån flyktingmottagningens ansvarsområde

• Att skapa rutiner för uppföljning på individuell nivå • Att rutinmässigt informera om föreningslivet • Att skapa en framåtsyftande utvärdering av introduktionen av nyanlända barn och

ungdomar • Att se över ansvarsfördelningen och rutinerna kring hälsoundersökning av nyanlända

barn och ungdomar




52

Norrköpings kommun

I Norrköpings kommun togs totalt 421 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd

emot under år 2008. Det finns inga särskilda riktlinjer för mottagande och introduktion av

nyanlända barn och ungdomar i kommunen.35

Det upprättas inte heller någon särskild

introduktionsplan för målgruppen, utan barn och ungdomar omfattas i viss mån av den plan

som gäller för vuxna. Tack vare en utsedd fritidskonsulent inom flyktingmottagningen ges

information om fritidsaktiviteter och föreningslivet till nyanlända barn och ungdomar. Det

finns även samverkansinitiativ med ideell sektor. Det sker dock ingen individuell uppföljning

av barn och ungdomars introduktion inom flyktingmottagningen och inte heller någon

utvärdering av introduktionen på kommunal nivå.

Det är huvudsakligen förberedelseklassmodellen som används för skolintroduktionen i

Norrköpings kommun. Placering inom grundskolan sker huvudsakligen i de s.k.

internationella förberedelseklasserna som finns på ett antal grundskolor i kommunen. Det

finns en struktur för övergång och koppling till ordinarie klasser. Viss flexibilitet finns för att

integrera nyanlända elever i vanlig klass, med tillgång till individuellt stöd. Vad gäller

gymnasieungdomar placeras majoriteten av dessa på IVIK vid Hagagymnasiet, en verksamhet

som till stora delar är isolerad från övriga gymnasieskolan. Då utbudet är stort i kommunen är

det inte aktuellt med någon interkommunal samverkan om studieplatser.

Mottagandet av nyanlända barn och ungdomar är centraliserat i kommunen och för

grundskolebarn sker detta via den Interkulturella språkenheten, IKSE, där ansvarig rektor och

skolsköterska tar emot eleverna och gör en första kartläggning av deras förkunskaper och

hälsotillstånd. Även på gymnasienivå deltar elevhälsan i mottagande och introduktion av

nyanlända ungdomar. En utvecklings- och studieplan upprättas för alla nyanlända elever i

grund- respektive gymnasieskola. Tack vare en central samordning i kommunen, erbjuds

nyanlända elever på både grund- och gymnasienivå modersmålsundervisning och

studiehandledning. Det görs även försök att anpassa engelskundervisningen efter nyanlända

elevers behov, genom t.ex. undervisning i engelska på arabiska. Försök till validering har

35 Den enda målformulering som finns gäller tjänsten som introduktionssekreterare (dock uppger Maria-José

Jonsson att det saknas en detaljerad tjänstebeskrivning). Tjänsten ska vara ”ett ansikte utåt vad gäller nyanlända

barn i grundskolan och förskoleåldern”.

53

gjorts inom gymnasieskolan, vilket med fördel kan utökas till att omfatta fler skolor inom och

utanför kommunen. På IVIK finns en uttalad strategi för att ta emot sent anlända ungdomar

och en tydlig nivåindelning samt struktur för övergång. Vad gäller studie- och

yrkesvägledning, finns utsedda resurser som tidigt ger vägledning till nyanlända

gymnasieungdomar men indikationer gavs om att dessa resurser med fördel skulle kunna

utökas.

Individuell uppföljning sker inom ramen för grund- och gymnasieskolans ordinarie

uppföljningsrutiner och i skolans kvalitetsredovisning görs en särskild utvärdering av det stöd

nyanlända elever erbjuds (tydligast inom gymnasieskolan). Skolpersonal inom både grund-

och gymnasieskola har erbjudits kompetensutveckling på området. Det finns ett visst

samarbete mellan grund- och gymnasieskolan och flyktingmottagningen, något som båda

parter anser kan bli bättre. Skolan tilldelas särskilda ekonomiska medel för skolintroduktionen

och det finns även ett antal kriterier som specificerar medlens tänkta användningsområden.



Flyktingmottagningen och skolan • Att skapa ett strukturerat samarbete mellan skolan och flyktingmottagningen där

introduktionssekreterare med ansvar för barn och ungdomar ingår i rektorsträffar och lärarnätverk

• Att formulera riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända barn och ungdomar

Skolan • Att utveckla nya former för samverkan med vårdnadshavare, t.ex. veckovisa

föräldragrupper med stöd från modersmålslärare • Att vidareutveckla möjlighet till undervisning i engelska på modersmålet • Att satsa på fördjupad studie- och yrkesvägledning för grund- och gymnasieelever, ev.

med hjälp av modersmålslärare a. Förskolan: • Att tydliggöra ansvarsfördelning kring förskolebarn och skapa samarbete mellan

flyktingmottagning och BVC b. Grundskolan • Att skapa beredskap för barn med särskilda behov i första skedet i mottagandet (ev.

möjlighet att knyta en psykolog till IKSE) • Att strama åt övergången till ordinarie undervisning, med delaktighet från mottagande

klasslärare 36 Kartläggningen av nyanlända barn och ungdomars introduktion i kommunen bygger på intervjuer med representanter för



54

• Att skapa former för en framåtsyftande utvärdering av skolintroduktionen samt en resultatbaserad uppföljning och kartläggning av tid från ankomst till skolstart och integrering i vanlig klass

c. Gymnasieskolan: • Att genomföra förslaget att fler enheter tar emot nyanlända ungdomar; ett

integrerat IVIK på fler gymnasieskolor med tydlig koppling till nationella program

• Att knyta modersmålslärare till arbetslagen på IVIK Flyktingmottagningen

• Att upprätta en introduktionsplan för barn och ungdomar där fritidsintressen ingår • Att återuppta satsning på föräldra-barn grupper i samarbete med ideell sektor • Att utse en introduktionssekreterare med särskilt ansvar för gymnasieungdomar • Att satsa på fritidsaktiviteter och föreningsliv för barn under tolv år

Övrigt • Att angripa fråga om boendesegregation på samhällsplaneringsnivå

55

Söderköpings kommun

I Söderköpings kommun togs sammanlagt 8 nyanlända barn och ungdomar med

uppehållstillstånd emot under 2008. Det finns både riktlinjer och en handlingsplan för hur

nyanlända barn och ungdomar ska tas emot i skolan. Dessa har tagits fram av Barn- och

Utbildningsnämnden i Söderköping. Flyktingmottagningen har inget särskilt måldokument

eller riktlinjer som styr deras arbete utan det omfattas i viss mån av skolans dokument. Det

upprättas ingen särskild introduktionsplan för barn och ungdomar. Flyktingmottagningen

strävar efter att ge information om fritid och föreningsliv, men detta sker inte rutinmässigt

utan främst efter önskemål. Det finns i nuläget inga samverkansinitiativ med ideell sektor. Det

finns inga rutiner för individuell uppföljning av barn och ungdomars introduktion och inte

heller någon utvärdering på kommunal nivå av flyktingmottagningens introduktion av

målgruppen.

På grundskolenivå integreras nyanlända elever i vanlig klass, med intensivt stöd från en

svenska som andraspråkslärare under den första tiden. Vad gäller ungdomar i gymnasieålder

sker en interkommunal samverkan främst med Norrköpings kommun och IVIK på

Hagagymnasiet. Det finns ett strukturerat samarbete mellan flyktingmottagningen och

grundskolan, främst genom den samordnare som finns för nyanlända elever i kommunen.

Skolan tilldelas medel för introduktionen av nyanlända elever men det finns inga särskilda

kriterier för hur dessa medel ska användas. Inom grundskolan upprättas en individuell

utvecklingsplan och det finns även rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper.

Skolpersonal har erbjudits kompetensutveckling på området, bl.a. kring performansanalys

som bedömningsverktyg. Nyanlända elever erbjuds modersmålsundervisning och till viss del

även studiehandledning. Däremot erbjuds ingen särskilt anpassad engelskundervisning.

Individuell uppföljning sker inom ramen för skolans ordinarie rutiner och det stöd som

nyanlända elever erbjuds utvärderas i den centrala kvalitetsredovisningen. Elevhälsan är

delaktig i introduktion och mottagning och eleverna bedöms ha god tillgång till studie- och

yrkesvägledning.

56



Flyktingmottagningen och skolan • Att utarbeta kriterier för flyktingspecifika insatser inom skolan, knutna till de särskilda

medel som tilldelas för nyanlända barn • Att satsa på kompetensutveckling kring flyktingspecifik ohälsa


• Att utarbeta riktlinjer för mottagande och introduktion av barn och ungdomar • Att upprätta en introduktionsplan för barn och ungdomar • Att skapa rutiner för uppföljning av särskilda medel för nyanlända barn och ungdomar

utifrån de kriterier som utarbetats (se ovan) • Att skapa rutiner och riktlinjer för samarbete mellan förskolan, BVC och

flyktingmottagningen • Att upprätta en struktur för rutinmässig information om fritid och föreningsliv, särskilt

beaktande av genusdimensioner • Att skapa samarbete med fritidsgården för att öka delaktigheten från nyanlända

ungdomar




57

Vadstena kommun

I Vadstena kommun togs 6 nyanlända barn med uppehållstillstånd emot under år 2008. Det

finns nyligen framtagna riktlinjer för hur mottagandet och introduktionen av nyanlända barn

och ungdomar ska ske inom förskola och skola i Vadstena kommun. Riktlinjerna har

utarbetats i samarbete mellan rektorer, lärare, elevhälsa och flyktingsamordnare och de

klargör respektive organisations ansvarsområde. Flyktingsamordnaren upprättar även en

introduktionsplan för alla nyanlända barn och ungdomar tillsammans med deras

vårdnadshavare. Där finns skolbakgrund och fritidsintressen angivna samt tidpunkt för

uppföljning. Flyktingmottagningen ger information om fritid och föreningsliv men har dock

inga samverkansinitiativ med ideell sektor. Viss individuell uppföljning av introduktionen

sker via flyktingmottagningen men det görs ingen utvärdering på kommunal nivå.

Det finns ett strukturerat samarbete mellan grundskolan och flyktingmottagningen. För

gymnasieungdomar och särskolebarn sker interkommunal samverkan om studieplatser, främst

med Motala kommun. Skolan tilldelas medel för skolintroduktionen men det finns dock inga

särskilda kriterier för hur dessa medel är tänkta att användas. Inom grundskolan i Vadstena

kommun integreras nyanlända elever i vanlig klass med tillgång till individuellt stöd från

svenska som andraspråkslärare. Elevhälsan deltar i mottagande och introduktion av nyanlända

elever och en utvecklingsplan upprättas för alla elever. Elever med annat modersmål än

svenska har viss, men dock inte full, tillgång till modersmålsundervisning och

studiehandledning. Det finns inte heller någon anpassad engelskundervisning för nyanlända

elever. Det finns rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper men dessa kan med fördel

utvecklas ytterligare. Individuell uppföljning sker inom ramen för skolans ordinarie rutiner.

Det sker dock ingen särskild utvärdering av det stöd nyanlända elever erbjuds inom skolans

kvalitetsredovisning. Skolpersonal, då främst svenska som andraspråkslärare, har erbjudits

kompetensutveckling på området.

58



Flyktingmottagningen och skolan • Att ta handlingsplanen/riktlinjerna som formulerats för barn och ungdomars

introduktion i bruk • Att skapa rutiner för en framåtsyftande utvärdering av introduktionen av nyanlända

barn och ungdomar Skolan

• Att göra en genomlysning av vilken modell för skolintroduktionen som ska användas innan den ev. förändras

• Att tillgodose föräldrarnas rätt till information, genom tolkning under pågående föräldramöten

• Att tillgodose behov av modersmålsundervisning samt studiehandledning/ämnesundervisning på modersmål




59

Valdemarsviks kommun

Valdemarsviks kommun har under år 2008 tagit emot sammanlagt 13 nyanlända barn och

ungdomar med uppehållstillstånd. Det finns inga nedskrivna riktlinjer eller måldokument som

särskilt rör introduktionen för barn och ungdomar i kommunen. Rutinerna omfattar ett

upprättande av en introduktionsplan för barn och ungdomar i samband med ankomst. Det

finns en utsedd resurs inom flyktingmottagningen med särskilt ansvar för barn och ungdomar

som även ser till att det sker en individuell uppföljning av introduktionen.

Flyktingmottagningen ger rutinmässig information om fritid och föreningsliv och har även

samverkansinitiativ med ideell sektor. Det sker dock ingen utvärdering av introduktionen för

nyanlända barn och ungdomar på kommunal nivå.

Flyktingmottagningen har ett strukturerat samarbete med grundskolan i kommunen. Skolan

tilldelas dock inga särskilda medel för skolintroduktionen av nyanlända barn. Grundskolan i

kommunen använder sig både av förberedelseklass och integrering i vanlig klass, med

individuellt stöd, beroende på åldersgrupp och tillståndsstatus39

. En individuell

utvecklingsplan upprättas för alla elever. Eleverna har dock inte tillgång till

modersmålsundervisning eller studiehandledning. Det finns inte heller någon anpassad

engelskundervisning. Det finns vissa rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper men dessa

kan med fördel utvecklas ytterligare. Möjligheter till validering har undersökts men ännu har

inga försök gjorts. Individuell uppföljning sker inom ramen för skolans ordinarie rutiner och

det sker även en särskild utvärdering av det stöd som nyanlända elever erbjuds. Elevhälsan är

till viss del delaktig i mottagande och introduktion av nyanlända barn. Grundskolans personal

har erbjudits kompetensutveckling på området. För gymnasieungdomars räkning sker en

interkommunal samverkan om studieplatser.

39 En förberedelseklass finns för äldre asylsökande ungdomar som bor på Migrationsverkets anläggningsboende i kommunen. För yngre barn

(låg och mellanstadium) används istället integrering i vanlig klass.

60



Flyktingmottagningen och skolan • Att utarbeta skriftliga riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända barn

och ungdomar Skolan

• Att tillgodose behov av modersmålsundervisning samt undersöka möjligheter till samarbete med andra kommuner


• Att utarbeta rutiner för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av introduktionen av barn och ungdomar




61

Ydre kommun

Ydre kommuns mottagande av nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd uppgår

till 6 personer under år 2008. Detta ringa antal samt en hög utflyttning från kommunen bör tas

i beaktande när följande beskrivning av introduktionen ges. Ydre kommun saknar riktlinjer

och måldokument som rör barn och ungdomars introduktion och upprättar inte heller någon

individuell introduktionsplan för barn och ungdomar. Det finns ett visst samarbete med

grundskolan i kommunen vilket med fördel kunde utvecklas ytterligare.

Flyktingmottagningen strävar efter att ge information om föreningslivet, främst då önskemål

uppkommer, men det finns i nuläget inga samverkansinitiativ med ideell sektor. Det sker

ingen rutinmässig individuell uppföljning eller kommunal utvärdering av introduktionen för

barn och ungdomar. Det har inte varit aktuellt med interkommunal samverkan om

studieplatser, då de barn som anlänt till kommunen varit i grundskoleålder.

Flyktingsamordnaren känner inte till om skolan tilldelas några särskilda medel för

introduktionen av nyanlända barn.

Ydre kommuns modell för skolintroduktionen har bestått av integrering i vanlig klass med

tillgång till individuellt stöd. Enligt flyktingmottagningens uppgifter deltar inte elevhälsan på

något rutinmässigt sätt i mottagande och introduktion av nyanlända elever. En individuell

utvecklingsplan upprättas för alla elever och det finns vissa rutiner för kartläggning av

tidigare kunskaper. Nyanlända elever har inte haft tillgång till modersmålsundervisning eller

studiehandledning, det är dock oklart om tillräckligt underlag har funnits. Individuell

uppföljning sker enligt skolans ordinarie rutiner. Däremot ingår, så vitt flyktingmottagningen

känner till, inte en utvärdering av det stöd nyanlända elever erbjuds i skolans

kvalitetsredovisning. Enligt uppgift har skolpersonalen inte erbjudits någon

kompetensutveckling på området.

62



Flyktingmottagningen och skolan • Att utveckla en genomtänkt strategi för introduktion av nyanlända barn/ungdomar (ta

fram riktlinjer och måldokument samt en introduktionsplan för barn och ungdomar) • Att öronmärka medel för introduktion av nyanlända barn och ungdomar i kommunens

budget • Att hälsopersonal deltar i planeringen av introduktionen • Att skapa rutiner för en rutinmässig individuell uppföljning av barn och ungdomars

introduktion • Att utveckla rutiner för en generell uppföljning och utvärdering av kommunens

introduktion • Att satsa på kompetensutveckling av personal inom berörda verksamheter

(barnomsorg, skola, sjukvård) kring flyktingmottagande och flyktingspecifik ohälsa • Att aktivt arbeta för att involvera nyanlända barn i fritid och föreningsliv

Skola

• Att samarbeta med andra kommuner för att möjliggöra tillgång till modersmålsundervisning

Övrigt

• Att ställa krav på det kommunala bostadsbolaget att säkerställa likvärdig tillgång till bostäder för nyanlända kommuninvånare




63

Åtvidabergs kommun

Under år 2008 har sammanlagt 11 nyanlända barn och ungdomar med uppehållstillstånd tagits

emot i Åtvidabergs kommun. Det fanns vid kartläggningstillfället inga nedskrivna riktlinjer

eller måldokument för introduktionen av barn och ungdomar. Planer fanns dock på att ta fram

riktlinjer och en introduktionsplan för barn och ungdomar, i samarbete mellan

flyktingmottagningen och skolväsendet i kommunen. Viss information om föreningslivet

förmedlas genom flyktingmottagningen och det finns även samverkansinitiativ med ideell

sektor i kommunen. Det finns inga rutiner för individuell uppföljning av barn och ungdomars

introduktion och denna utvärderas inte heller på kommunal nivå.

Skolan tilldelas inte några särskilda medel för skolintroduktionen och det sker inte heller

någon interkommunal samverkan om studieplatser för gymnasieungdomar. Inom

grundskolan, som utgjorde fokus för kartläggningen i kommunen, är skriftliga rutiner för

skolintroduktionen under utarbetande (se ovan). I Åtvidabergs kommun finns drag av både

förberedelseklassmodellen och integration i vanlig klass, med viss tillgång till individuellt

stöd. Vad gäller förberedelseklassen, finns viss struktur för övergång men denna kan med

fördel bli ännu tydligare. En individuell utvecklingsplan upprättas för alla elever och det finns

vissa rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper men dessa kan utvecklas ytterligare.

Nyanlända elever har viss tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning men

det finns indikationer på att behovet överskrider tillgången. Det erbjuds inte någon

engelskundervisning som är särskilt anpassad efter nyanlända elevers behov och det finns inte

heller någon särskild strategi för att ta emot sent anlända elever. Individuell uppföljning sker

inom ramen för skolans ordinarie rutiner. Dock utvärderas inte det särskilda stöd som

nyanlända elever erbjuds inom skolans kvalitetsredovisning. Skolpersonalen har, enligt

uppgift, även behov av kompetensutveckling på området. Delaktigheten från elevhälsan i

mottagande och introduktion av barn och ungdomar, är planerad att utökas framöver.

Tillgången till studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever var enligt uppgift, närmast

obefintlig på gymnasial nivå.

64



Flyktingmottagningen och skolan • Att utarbeta gemensamma riktlinjer för mottagande och introduktion av barn och

ungdomar (skriftliga riktlinjer samt introduktionsplan för barn/ungdomar) • Att utarbeta en genomtänkt strategi för introduktion av barn och ungdomar i

grundskolan och gymnasieskolan • Att skapa rutiner för individuell och generell uppföljning av introduktionen för barn

och ungdomar • Att skapa rutiner för samverkan med andra kommuner, kring bl.a. utbildningsutbud • Att satsa på kompetensutveckling kring nyanlända barns rättigheter samt hälsofrågor

hos förskole- och skolpersonal Skolan

• Att göra en översyn av och struktur för placering av ungdomar i gymnasieskolan (skapa ett IVIK-program eller samarbeta med annan kommun som erbjuder IVIK) samt individuellt anpassat stöd vid undervisning i vanliga klasser

• Att anpassa engelska undervisningen för nyanlända barn/ungdomar, genom individuellt stöd eller särskild undervisningsgrupp

• Att se över rutiner för informationsöverföring mellan förskola och grundskola • Att tillgodose nyanlända elevers behov av studie- och yrkesvägledning




65

Ödeshögs kommun

I Ödeshögs kommun togs sammanlagt 17 nyanlända barn och ungdomar med

uppehållstillstånd emot under år 2008. Det finns inga nedskrivna riktlinjer eller måldokument

som styr kommunens introduktion av barn och ungdomar. Det upprättas inte heller någon

introduktionsplan för nyanlända barn och ungdomar. Det pågår dock ett utvecklingsarbete i

kommunen för att ta fram riktlinjer och planer för målgruppens introduktion.

Flyktingmottagningen ger information om fritid och föreningsliv, främst då önskemål om

detta framförs, men det finns inga samverkansinitiativ med ideell sektor. Det finns inga

rutiner för individuell uppföljning och det sker inte heller någon utvärdering av barn och

ungdomars introduktion på kommunal nivå. Samarbetet mellan flyktingmottagningen och

grundskolan, som utgjorde fokus för kartläggningen i kommunen, kan förbättras avsevärt

avseende struktur och ansvarsfördelning. Grundskolan tilldelas inga särskilda medel för

skolintroduktionen.

Ödeshögs kommun har valt förberedelseklassmodellen för introduktionen av nyanlända

elever. Det saknas dock struktur för övergång och koppling till ordinarie klasser och det finns

inte heller något utrymme för alternativa modeller även om detta skulle gynna individen. Det

finns inga nedskrivna riktlinjer för skolintroduktionen och elevhälsan deltar inte på något

rutinmässigt sätt i mottagandet och introduktionen av nyanlända elever. Det finns inte heller

någon särskild strategi för att ta emot sent anlända elever. En individuell utvecklingsplan

upprättas för alla elever och det finns vissa rutiner för kartläggning av tidigare kunskaper men

dessa kan med fördel utvecklas. De nyanlända eleverna har ingen tillgång till

modersmålsundervisning eller studiehandledning, trots att tillräckligt underlag finns. Det

erbjuds inte heller någon engelskundervisning som är anpassad efter nyanlända elevers behov.

Tillgången till studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever är i nuläget undermålig.

Individuell uppföljning sker inom ramen för skolans ordinarie rutiner. Det sker dock ingen

utvärdering av det stöd nyanlända elever erbjuds i skolans kvalitetsredovisning.

Skolpersonalen har erbjudits kompetensutveckling på området, men önskar fler sådana

satsningar. Vad gäller gymnasieungdomar sker viss interkommunal samverkan om

studieplatser.

66



Flyktingmottagningen och skolan • Att skapa en struktur och rutiner för samarbete mellan skola och flyktingmottagning • Att färdigställa och tillämpa riktlinjer för barn och ungdomars introduktion • Att satsa på kompetensutveckling hos all skolpersonal kring flyktingspecifik ohälsa

samt frågor som berör nyanlända elevers rättigheter • Att tillgängligöra psykosocialt stöd för nyanlända barn och ungdomar

Skolan

• Att utarbeta en genomtänkt plan för nyanlända elevers skolintroduktion (system för kartläggning av tidigare kunskaper, planering av skolintroduktionen, uppföljning, övergång till ordinarie undervisning och tillgång till individuellt stöd)

• Att inkludera elevhälsan i introduktionen av nyanlända elever • Att göra en särskild översyn av skolintroduktionen av elever i gymnasieålder • Att öka samarbetet mellan lärare genom att inkludera förberedelseklasslärarna i

ordinarie arbetslag • Att tillgodose behov av modersmålsundervisning samt studiehandledning och

ämnesundervisning på modersmålet • Att tillgodose behov av studie- och yrkesvägledning hos nyanlända elever i högstadie-

samt gymnasieålder Flyktingmottagningen

• Att upprätta introduktionsplaner för nyanlända barn och ungdomar • Att skapa rutiner för uppföljning och utvärdering av introduktionen på såväl

individuell som kommunal nivå • Att utarbeta en struktur för information om och ev. samarbete med föreningslivet




67

Referenser

Skolverket

Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008)

Grundskoleförordningen (1994:1194)

Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever: redovisning av ett regeringsuppdrag

(2007)

Skollagen (1985:1100)

Myndigheten för skolutveckling

Vid sidan av eller mitt i? – om undervisningen för sent anlända elever i grund- och

gymnasieskolan (2005)

Förslag till nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar (2007)

Andraspråksinlärning och flerspråkig ämnesundervisning– en litteraturguide för alla som

arbetar i skolan (2008 a)

Slutrapport U2006/5104/S – Nationell strategi för utbildning av nyanlända elever (2008 b)

Samarbete med föräldrar i förskola och skola (2007)

Övrigt

Uppsala Kommun: Slutrapport UP Aros Asyl (2007)

Länsstyrelsen i Västra Götaland: Minnesanteckningar från Temadag Barn och Unga (2008)

Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap: Nyanlända barn i skolan: En modell för samtal

och uppföljning i skolhälsovården (2008)

Erika Hovi & Kerstin Paulsson, Lärarhögskolan i Stockholm: Olika sätt att arbeta med

nyanlända barn i skolan (2007)

Uppsala kommun: Utvärdering av introduktionen för nyanlända flyktingar - samarbete mellan

kommunala verksamheter (2003)

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.HTM�

Kortversion Lite i skymundan

Documents