1 KONTEXT - att låta tingen tala Projektplan, version 2 1. Bakgrund Bakgrund till projektet och projektidé Hembygdsrörelsen har en lång tradition av muntligt berättande. Det anordnas berättarkvällar, visningar, vandringar och andra aktiviteter. Rörelsen dokumenterar, arkiverar och berättar om den lokala historien. Inom projektet KONTEXT - att låta tingen tala vill vi ta tillvara den berättarmässiga kompetens som finns och utveckla och anpassa den för olika media och för olika målgrupper. Vi vill producera många slags berättelser och göra dem tillgängliga också när inte den enskilda, minnesgoda berättaren är på plats. Vi vill pröva att i detta utgå från betydelsebärande föremål. Många medlemsföreningar har föremålssamlingar, tillgängliga för allmänheten att titta på, antingen i inredda miljöer, utställningar eller öppna magasin. Mer sällan berättas det om föremålen annat än vid visningar. Förklarande texter, bilder, filmer eller ljudklipp kring föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat dem saknas. Samlingarna består av döda ting som inte talar till besökaren, såvida denne inte har förkunskaper eller en egen relation till föremålen. Eftersom föremålssamlingarna i de flesta fall är äldre än 1950 har allt färre människor denna relation. Föremålen blir obegripliga och tysta, ett problem som behöver och kan åtgärdas. Många medlemmar i hembygdsrörelsen har en ”förstahandskunskap” om föremålen - de har själv använt dem. Denna kunskap bör dokumenteras, men framför allt förmedlas. Föremål bär på angelägna berättelser. Berättelserna ska lyftas fram och tingen ska få tala! Projektets relevans för målgruppen Våra medlemsföreningar har ett uttalat behov av att locka fler besökare till sina miljöer och samlingar och är mycket angelägna om att den kunskap de själva har ska föras vidare till nya generationer och vidgade målgrupper. Genom att utveckla färdigheter hos medlemsföreningarna kring berättande för olika målgrupper i olika media, och genom att göra berättelserna tillgängliga digitalt, bidrar vi till att locka fler besökare. Skånsk hembygdsrörelse har årligen besök av mer än 600 000 personer - väldigt många människor ser de utställningar föreningarna har. Både dessa besökare och hembygdsföreningarna själva påtalar att utställningarna ofta upplevs ”dammiga”. De behöver utvecklas för att kunna möta den nyfikenhet som finns hos en bred allmänhet på hur man använt sig av bl.a. redskap och verktyg ”förr i tiden”. Hembygdsrörelsens föremål går, till skillnad från t ex museers, ofta att ta i. Det blir därför möjligt att inte bara få se och lyssna utan också känna och prova på. Genom projektet ger vi besökaren en unik möjlighet att verkligen förstå föremål. Detta är efterfrågat. Att projektet är relevant för vår primära målgrupp, våra medlemsföreningar, är för oss ställt utom tvivel. Genom att berätta om föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat dem förmedlar de också varför det är viktigt att spara eller visa föremål och de lockar fler besökare till sina samlingar. Vi tror också verkligen på kraften i projektet i relation till den sekundära målgruppen, de besökare vi vill locka att ta del av berättelserna. Det stora intresse vi menar finns för äldre föremål kan stimuleras genom att vi aktivt arbetar för att man också ska förstå föremålen. Insatserna kommer att rikta sig till
13
Embed
KONTEXT att låta tingen tala€¦ · kring berättande för olika målgrupper i olika media, och genom att göra berättelserna tillgängliga digitalt, bidrar vi till att locka fler
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
1
KONTEXT - att låta tingen tala Projektplan, version 2
1. Bakgrund Bakgrund till projektet och projektidé
Hembygdsrörelsen har en lång tradition av muntligt berättande. Det anordnas berättarkvällar,
visningar, vandringar och andra aktiviteter. Rörelsen dokumenterar, arkiverar och berättar om den
lokala historien. Inom projektet KONTEXT - att låta tingen tala vill vi ta tillvara den berättarmässiga
kompetens som finns och utveckla och anpassa den för olika media och för olika målgrupper. Vi vill
producera många slags berättelser och göra dem tillgängliga också när inte den enskilda, minnesgoda
berättaren är på plats. Vi vill pröva att i detta utgå från betydelsebärande föremål. Många
medlemsföreningar har föremålssamlingar, tillgängliga för allmänheten att titta på, antingen i
inredda miljöer, utställningar eller öppna magasin. Mer sällan berättas det om föremålen annat än
vid visningar. Förklarande texter, bilder, filmer eller ljudklipp kring föremålens användning eller
betydelse för människorna som brukat dem saknas. Samlingarna består av döda ting som inte talar
till besökaren, såvida denne inte har förkunskaper eller en egen relation till föremålen. Eftersom
föremålssamlingarna i de flesta fall är äldre än 1950 har allt färre människor denna relation.
Föremålen blir obegripliga och tysta, ett problem som behöver och kan åtgärdas. Många medlemmar
i hembygdsrörelsen har en ”förstahandskunskap” om föremålen - de har själv använt dem. Denna
kunskap bör dokumenteras, men framför allt förmedlas. Föremål bär på angelägna berättelser.
Berättelserna ska lyftas fram och tingen ska få tala!
Projektets relevans för målgruppen
Våra medlemsföreningar har ett uttalat behov av att locka fler besökare till sina miljöer och
samlingar och är mycket angelägna om att den kunskap de själva har ska föras vidare till nya
generationer och vidgade målgrupper. Genom att utveckla färdigheter hos medlemsföreningarna
kring berättande för olika målgrupper i olika media, och genom att göra berättelserna tillgängliga
digitalt, bidrar vi till att locka fler besökare. Skånsk hembygdsrörelse har årligen besök av mer än
600 000 personer - väldigt många människor ser de utställningar föreningarna har. Både dessa
besökare och hembygdsföreningarna själva påtalar att utställningarna ofta upplevs ”dammiga”. De
behöver utvecklas för att kunna möta den nyfikenhet som finns hos en bred allmänhet på hur man
använt sig av bl.a. redskap och verktyg ”förr i tiden”. Hembygdsrörelsens föremål går, till skillnad från
t ex museers, ofta att ta i. Det blir därför möjligt att inte bara få se och lyssna utan också känna och
prova på. Genom projektet ger vi besökaren en unik möjlighet att verkligen förstå föremål. Detta är
efterfrågat.
Att projektet är relevant för vår primära målgrupp, våra medlemsföreningar, är för oss ställt utom
tvivel. Genom att berätta om föremålens användning eller betydelse för människorna som brukat
dem förmedlar de också varför det är viktigt att spara eller visa föremål och de lockar fler besökare
till sina samlingar.
Vi tror också verkligen på kraften i projektet i relation till den sekundära målgruppen, de besökare vi
vill locka att ta del av berättelserna. Det stora intresse vi menar finns för äldre föremål kan stimuleras
genom att vi aktivt arbetar för att man också ska förstå föremålen. Insatserna kommer att rikta sig till
2
delvis olika målgrupp beroende på den enskilda föreningens och respektive kommuns behov och
önskemål. Vi ska rikta våra insatser till dem som just de särskilt vill nå. Vi vill dock nå personer med
olika slags funktionsvariationer, såsom t ex personer med syn- och hörselnedsättning, olika
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller människor med annat modersmål än svenska. Vi ska
prova olika vägar för olika målgrupper och göra resultatet såväl användbart som angeläget för dessa.
Lärdomar från liknande projekt
Det finns några projekt, som vi känner till, där man på museer har arbetat specifikt med tillgänglighet
i relation till olika funktionsvariationer. Dessa ska vi naturligtvis lära av och använda metoder från,
där det är relevant.
I projektet SALT, som drevs av Trelleborgs museum, Österlens museum, Klostret i Ystad och
Föreningen Attention i Trelleborg 2011 - 2013, undersöktes hur man gör utställningar som så många
som möjligt kan ta till sig, med fokus på barn och unga med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. I projektet har de utvecklat metoder för att låta fokusgrupper granska och
kommentera. Deras erfarenheter av att arbeta med alla sinnen för att uppleva utställningar kan vi
också dra lärdom av, liksom deras arbete med lättlästa texter.
På Göteborgs stadsmuseum har man under några år arbetat med Funktek. Funktek är en metod med
vilken museet granskar hela sin verksamhet. Stadsmuseet vill att allt de gör, om det så är
utställningar, programverksamhet på museet eller stadsvandringar, ska fungera för en så bred publik
som möjligt och har därför skapat ett nätverk av människor med olika funktionsvariationer som
granskar verksamheten. De testar, diskuterar, dokumenterar och sammanställer tankarna för att
kunskapen ska tas tillvara.
På Tycho Brahe-museet på Ven har nyligen producerats en digital utställning tillsammans med
fokusgrupper, bestående av ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
I projektet och turnéutställningen Kännbart, som drivs av ABF Örebro län, har undersökts hur man
kan uppleva konst när man inte kan förlita sig på syn och hörsel. Utställningen går att ta del av på
olika sätt, via film med teckenspråk, inlästa ljudspår, informationsskyltar med taktil text och braille,
taktila versioner av konsten.
Inom EU-projektet MeSch undersöks olika möjligheter för museibesökare att interagera med
föremålen i en utställning. Här hittar vi exempel på hur man kan använda teknik för att erbjuda olika
lager av information. Berättelser blir tillgängliga genom fysisk interaktion och gestik.
Bohusläns hembygdsförbund driver ett projekt om film och digitalt berättande kallat Hembygd 2.0
Hitta berättelsen. Det handlar om att levandegöra lokala historier och kulturarv, med film och digitala
berättelser, men utan en direkt koppling till föremål.
2. Syfte och mål Syftet med detta projekt är ge besökare i utställningar tillgång till berättelser om föremål och därmed
höja kvaliteten på deras upplevelse av besöket. Vi vill erbjuda en djupare kunskap än den man kan få
bara genom att se på föremålen. Det övergripande projektmålet är att utarbeta metoder för att, i
samverkan, producera alternativa berättelser så att fler, från olika målgrupper, kan ta del av dem.
3
Digital teknik gör det möjligt. Tillgängligt berättande utifrån målgrupp löper som en röd tråd genom
projektet. I processen att skapa berättelserna involverar vi många för att säkra att föremålen i
samlingar och utställningar blir begripliga, levande och angelägna, också när det inte finns en fysisk
guide. Med projektet stärker vi relationen mellan våra medlemsföreningar och deras befintliga
besökare samt skapar möten med nya målgrupper, som i sin tur får ökad kunskap om
hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar. Vi stärker också relationen mellan Skånes
hembygdsförbund, medlemsföreningar och respektive kommun.
Genom att utbilda medlemsföreningar i hur man berättar om föremål med hänsyn till målgrupp och
media, skapar vi film, ljud, texter och ny interaktiv teknik, som kan tjäna som goda exempel för andra
medlemsföreningar och kulturarvsinstitutioner. Föreningsmedlemmarna utbildas så att de utvecklar
sin förmåga att bygga upp dramatiska berättelser, kan skriva manus som fungerar för olika media och
i relation till olika målgruppers särskilda behov samt kan skapa exempelvis ljudfiler och film.
Resultatet blir enkla, ordlösa och syntolkade filmer som visar hur föremål har använts eller ljudfiler
med spännande berättelser om ett särskilt föremål och de minnen det väcker. Det blir film där någon
visar och berättar om en särskild grupp föremål eller en förklaring i serieform till en process, som t ex
linberedning. Vi utvecklar också interaktiv teknik som gör att ett föremål själv kan berätta sin historia
när du rör vid det.
Exakt i vilken form berättelserna kommer till uttryck ska växa fram i samråd mellan
medlemsföreningar, kommuner, Skånes hembygdsförbund och de tilltänkta målgrupperna. Vi vill
pröva hur man på olika sätt kan göra föremålen begripliga, levande och angelägna. Detta ska alla i
projektet få tänka till om.
Online-utbildningar och handledningar tas fram för att säkra att den kunskap projektet genererar kan
spridas till många. När projektet avslutats finns ett utbildningspaket som gör det möjligt för fler att
skapa angelägna berättelser om föremål.
Konkreta resultat av projektet blir:
• pedagogiska, lättillgängliga och varierade berättelser, i form av text, film, eller ljud, att nå via
QR-kod eller motsvarande direkt invid utställda föremål hos berörda föreningar
• föremål som själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar upp det
• berättelser tillgängliga också vid Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter Ballingstorp och
Biskopskällaren, som tjänar som goda exempel
• samtliga berättelser, oavsett media, tillgängliga via webb
• en digitalt distribuerad utställning med ett urval filmer och ljudfiler i syfte att sprida
projektets resultat, men också locka till besök hos medlemsföreningar i Skåne
• vissa utbildningsinsatser filmade, redigerade och tillgängliga online
• handledningar och instruktioner samlade i ett utbildningspaket som möjliggör att resultatet
kan mångfaldigas.
4
Delmål 1
Klart 31 juli 2018
Informationsmöten i samtliga kommuner
Urvalsmöten hos samtliga medverkande föreningar
Utbildningsinsatser nr. 1 - 5. Målsättning: 60 pers./kurs.
Delmål 2
Klart 31 januari 2019
Utbildningsinsatser nr. 6 - 7. Målsättning: 60 pers./kurs
Berättelser, i form av text, film, eller ljud, färdigproducerade. Målsättning: 5
berättelser/deltagande förening samt ytterligare 4 berättelser vid Skånes hembygdsförbunds
egna fastigheter Ballingstorp och Biskopskällaren.
Teknik som gör att ett föremål själv berättar sin historia, när man rör vid det eller plockar
upp det, utvecklad och prövad. Målsättning: En berättelse/deltagande förening.
Berättelserna tillgängliga via webb.
QR-koder producerade och utställda direkt invid föremålen hos berörda föreningar och i
Skånes hembygdsförbunds egna fastigheter
• Medlemsföreningarna har utvecklat metoder för berättande för olika målgrupper
• Medlemsföreningarna har utvecklat färdigheter när det gäller berättande genom film, ljud
samt text och bild
• Medlemsföreningarna har höjt kvaliteten i och tillgängligheten till sina utställningar
• Medlemsföreningarna har fått större kunskap om möjligheterna att använda digital teknik i
utställningar
• Medlemsföreningarna har mött nya målgrupper, bl. a nya svenskar
• Medlemsföreningarna har stärkt sina relationer till och ökat samverkan med respektive
kommun
• Fokusgrupperna har fått ökad kunskap om hembygdsrörelsens besöksmål och samlingar
• Fokusgrupperna har bidragit till kunskap om sina särskilda behov
• Fokusgrupperna har fått känna tillhörighet till och delaktighet i en kanske ny plats, hembygd.
Delmål 3
Klart 30 juni 2019
Utbildningsinsats nr. 8. 10 personer förväntas delta.
Handledning och instruktionsfilmer färdigproducerade och tillgängliga i ett utbildningspaket
via webb
Digital utställning producerad och tillgänglig via webb
Slutseminarium för samtliga medverkande genomfört. Målsättning: 50 pers.
Spridningsseminarium för andra kulturarvsaktörer genomfört. Målsättning 40 pers.
Projektutvärdering genomförd
Redovisning samtliga bidragsgivare klar.
5
Summering av kvantitativa mål
Utbildningsinsatser, 10 st: 60 pers./tillfälle med undantag för utbildningsinsats nr. 8 där 10 personer
hembygdsrörelsen och dels att vissa utbildningsinsatser kommer att filmas, redigeras och göras
tillgängliga online.
Det som produceras inom projektet ska tjäna som goda exempel för andra och finnas tillgängligt
online. En digitalt distribuerad utställning säkrar ytterligare spridning för dem som inte kan eller vill
åka till direkt berörda medlemsföreningar. Ett utbildningspaket med handledningar och
instruktionsfilmer garanterar att arbetssättet kan mångfaldigas och spridas nationellt. Ett avslutande
seminarium för samtliga medverkande samt eventuellt ytterligare ett seminarium för andra inom
kulturarvssektorn planeras för att sprida resultaten. I förlängningen hoppas vi att många samlingar i
Skåne, såväl medlemsföreningarnas som andras, kan tillgängliggöras och förstås bättre.
Varje utbildningsinsats kommer att utvärderas med deltagarnas hjälp, muntligt (enskilt eller i
gruppdiskussioner) eller skriftligt (med hjälp av t ex enkäter), i direkt anslutning till respektive kurs.
Detta för att vi ska veta att metoden, likväl som resultatet, är värd att sprida vidare. I
produktionsfasen utvärderas arbetet kontinuerligt i och med att fokusgrupper rådfrågas. Naturligtvis
ska också slutanvändaren, den ”vanliga” besökaren tillfrågas om resultatet. Detta sker t ex med hjälp
av en enkät eller en gästbok hos respektive förening. Den rådgivande samverkansgruppen har med
sina samlade kompetenser, en stor och viktig roll i utvärderingsarbetet.
Se i övrigt punkten 4.
9. Projektets långsiktiga påverkan och hållbarhet Vi tror oss, som sagt, kunna nå många fler efter att projektet avslutats, också utanför Skånes gränser.
Gentemot medlemmarna kommer vi att aktivt arbeta vidare med att sprida resultat och metod långt
efter projektets slut. Det som föreningarna eventuellt kommer att producera kan finansieras av dem
själva eller i samarbete med respektive kommun, detta eftersom vi ska eftersträva att hitta metoder
för produktion av film, ljud, text etc. som är såväl enkla som billiga. Se i övrigt punkterna 1, Projektets
relevans för målgruppen samt 8.
10. Budget
Sökta bidrag
• PostkodStiftelsen: 1 060 000 SEK. Beviljat.
• Region Skåne: 530 000 SEK
250 000 SEK beviljade våren 2017.
280 000 SEK söks nu.
• Sten K Johnsons stiftelse: 155 000
Avslag
• Sparbanksstiftelsen Skåne: 155 000.
Avslag
13
Budget
Projektets totala budget: 1 590 000 SEK. Se bifogat Excel-dokument.
Medfinansiering samverkansparter
FilmCentrum Syd, Författarcentrum Syd och Centrum för dramatik Syd bidrar till projektet genom att
utan kostnad delta i möten två gånger i halvåret. Vi avser att i högsta möjliga grad använda befintliga
resurser i respektive kommun (lokaler, utrustning, kompetenser) för att hålla nere kostnaderna, men
också för att stärka banden mellan medlemsföreningarna och respektive kommun. Deltagande
föreningar kommer att bidra med sin ideella tid i projektet. Omfattningen är svår att beräkna innan
projektstart men noteras under projektets gång.
11. Om full finansiering ej uppnås
Om projektet inte uppnår full finansiering enligt budget kommer några utbildningar att utgå.
Vi måste också avstå från de insatser som är avsedda att sprida projektets metod och resultat;
produktion av online-utbildningar och handledningspaket, spridningsseminarium för andra
kulturarvsaktörer och slutseminarium för deltagare samt den digitalt distribuerade utställningen.