KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 JUSTERING PLATS OCH TID Kommunhuset 2019-06-10 PARAGRAFER 126-158 UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Helena Olsson ORDFÖRANDE Anders Johansson JUSTERARE Christina Bertilsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen 2019-06-04 SÄTTS UPP 2019-06-11 TAS NED 2019-07-03 FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Helena Olsson Sida 1 av 47 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 juni 2019, 15.00–17.45, ajournering 16.05-16.25 BESLUTANDE LEDAMÖTER Anders Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Jessica Hildén (S) Åse-Britt Falch (S) Robin Johansson (S) Berit Larsson (C) Kenneth Bengtsson (C) Jan Fallström (M) Fredrik Karlsson (L) Tage Johansson (SD) TJG ERSÄTTARE Rita Gunnarsson (S) Peter Pettersson (C)
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
JUSTERING
PLATS OCH TID Kommunhuset 2019-06-10
PARAGRAFER 126-158
UNDERSKRIFTER
SEKRETERARE
Helena Olsson
ORDFÖRANDE
Anders Johansson
JUSTERARE
Christina Bertilsson
ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på
kommunens anslagstavla.
SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen 2019-06-04
SÄTTS UPP 2019-06-11
TAS NED 2019-07-03
FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret
UNDERSKRIFT
Helena Olsson
Sida 1 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 juni 2019,
15.00–17.45, ajournering 16.05-16.25
BESLUTANDE
LEDAMÖTER Anders Johansson (S), ordförande
Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande
Jessica Hildén (S)
Åse-Britt Falch (S)
Robin Johansson (S)
Berit Larsson (C)
Kenneth Bengtsson (C)
Jan Fallström (M)
Fredrik Karlsson (L)
Tage Johansson (SD)
TJG ERSÄTTARE Rita Gunnarsson (S)
Peter Pettersson (C)
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 2 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
Christina Bertilsson (M)
Mari Lindström (MP)
Leif Andersson (SD)
ÖVRIGA
EJ TJG ERSÄTTARE Carl Michael Leijon (S), § 126-128
Information om månadsrapporten Vi är Kils kommun ............................................... 9
Prövning av de kommunala bolagens verksamhet avseende kompetens- och ändamålsenlighet ......................................................................................................... 10
Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamhet .......................... 12
Remiss - Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden - Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2O18:92) ...................................... 13
Strategi/åtgärder för Lövenstrandsområdet, primärt Vikstaby ................................ 15
Riktlinjer för markanvisning ........................................................................................17
Granskning av detaljplan för Skutbergets temapark Muminvärlden, Karlstads kommun ....................................................................................................................... 19
Ändring av namn på Rådet för funktionshindrade till Rådet för funktionsrätt ....... 20
Finansiella mål 2020 ................................................................................................... 22
Investeringsbudget 2020 (och plan 2021-2022) ....................................................... 23
Revidering av Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar - återremitterat ärende .................................................................................................. 24
Svar på medborgarförslag om gång- och cykelväg till Vikstaskolan från Skommita ..................................................................................................................... 26
Svar på medborgarförslag om att Kils kommun ändrar lokala ordningsföreskrifter för att förhindra fyrverkerier .................................................... 27
Svar på medborgarförslag om att slopa ordet "brukare" inom äldreomsorgen ....... 29
Svar på motion från Liberalerna om parkmiljön på Gröna Torget ........................... 30
Svar på motion från Liberalerna om flytt av Apertins runstensbord........................ 32
OPF-KL 18, pension till politiker ................................................................................ 33
Godkännande av årsredovisning 2018 för kommunförbundet Region Värmland, fråga om ansvarsfrihet samt godkännande av likvidation ...................... 34
Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för direktionen i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 2018 ..................................................................................... 36
Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för Fryksdalens Samordningsförbund 2018 .............................................................................................................................. 38
Revidering av myndighetsnämndens reglemente ...................................................... 40
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 4 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
Revidering av överförmyndarnämndens reglemente ................................................ 41
Revidering av uppdrag till äldreberedningen............................................................. 42
Val av ny ledamot efter Maj-Britt Tibo (S) i kommunstyrelsens verksamhetsutskott ...................................................................................................... 43
Anmälan av delegeringsbeslut .................................................................................... 44
Inbjudningar till kurser och konferenser ................................................................... 45
Rapporter från kurser och konferenser ...................................................................... 46
Åsikter har inkommit från verksamhetsområdena kommunal hälso- och sjukvård,
funktionsstöd och individ och familjeomsorg
Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05-24
BESLUTSGÅNG
Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och
finner att så är fallet.
KOMMUNSTYRELSENS BESLUT
Kommunstyrelsen beslutar att anta SKL:s rekommendation, enligt bilaga 1.
Kommunstyrelsen hänskjuter frågan om finansiering år 2020-2023 med 1,95
kronor per invånare och år, till kommande budgetarbete.
BESLUTET SKICKAS TILL
SKL
1
KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH
KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.
Förankrings- och beslutsprocess under 2018:
1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april.
2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september.
3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti.
4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september. 5. Information till AU 14 juni. 6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och
överläggning med beredningen för socialpolitik och individomsorg 13 september.
7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november.
8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november. 9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december.
Vårt dnr: 18/00295
2
Inledning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna;
• Kunskapsstöd • Uppföljning och analys • Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap
En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har: • tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas. • möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera
dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister, brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning.
• brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar. • att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar
utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat.
Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst. Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver
3
gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren 2017-2018. Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från 2018. Detta har lett till att de kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.
Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: • de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso-
och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.
• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.
• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.
Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen.
Varför behöver kommunerna finansiera detta? Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa.
4
Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas – t.ex. genom att i samverkan finansiera och medverka i ledning och styrning av avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Sveriges landsting och regioner finansierar gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mkr till SKL för motsvarande tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning inom landsting/regioner:
• Kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister = 100 mkr.
• Nationell patientenkät = 9,5 mkr. • Stödfunktion för att stödja etableringen av
landstingens/regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning = 7 mkr.
Utöver ovanstående delar finansierar landstingen/regionerna i samverkan även andra tilläggsuppdrag inom kunskapsstyrningsområdet, så totalbeloppet är högre än ovan angivet. Det handlar t.ex. om stöd till uppföljning och analys (30 mkr/år), landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (16,2 mkr/år), Nationellt kliniskt kunskapsstöd (13,8 mkr/år), Nationella biobanksrådet (0,8 mkr/år) etc. Landstingen/regionerna finansierar därför ca totalt 177 mkr för att utveckla kunskapsstyrning utanför medlemsfinansieringen. Om samtliga ovan beskrivna kostnader (kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting) skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag.
5
Förslag till beslut Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av:
• de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälso- och sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter.
• stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat.
• nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem.
Förslag till beslut:
1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2024).
1.a att kommunerna bidrar till finansieringen av de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder, för att säkra uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat med 14,6 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. b att kommunerna bidrar till finansieringen avseende stöd för systematisk uppföljning och analys av socialtjänstens kvalitet och resultat, genom t.ex. brukarundersökningar med 2,4 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. c att kommunerna genom finansiering bidrar till nationell samordning och stöd för att utveckla kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter med 2,5 mkr årligen. 1.d att Stora AU som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet.
2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen
för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent.
6
3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt.
4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation
samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019.
Medlen till de olika delarna kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL från 2020 behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande lednings- och styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen.
7
Uppföljning och analys Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder Kvalitetsregister är en källa för uppföljningen av kvalitet och effektivitet inom kommunernas hälso- och sjukvård och en viktig del av kunskapsstyrningen. Genom att skapa långsiktighet och stabilitet ges möjlighet till utveckling av det nationellt gemensamma arbetet utifrån kommunernas och landstingens/regionernas behov. Kommunerna skulle genom gemensam finansiering få ökat inflytande över vilka register de önskar finansiera samt om juridiska hinder undanröjs en eventuell utveckling av andra register för socialtjänstens verksamheter. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är:
• Senior alert – kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner)
• Svenska palliativregistret – kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner)
• BPSD-registret – kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner)
• SveDem – kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner)
• Rikssår – kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner)
Stöd till uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat Brukarundersökningar är ett stöd för uppföljning och analys och är ett av flera verktyg, i kommunernas systematiska kvalitetsarbete. De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten:
1. Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: • myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård,
missbruks- och beroendevård samt ekonomiskt bistånd (143 kommuner är anmälda till 2018 års undersökning jämfört med 87 kommuner 2017. 50 av dem använder för första gången ett gemensamt webbenkätverktyg för undersökningen).
8
• ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer (60 kommuner och åtta privata aktörer 2018 jämfört med 22 kommuner i pilotundersökningen 2017).
2. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: • utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både
kommunala och privata aktörer (hittills är 120 kommuner och sex privata aktörer anmälda för 2018 jämfört med 102 kommuner och åtta privata aktörer 2017).
Deltagande kommuner och privata utförare betalar idag en avgift för användningen av de webbenkätverktyg som används i undersökningarna. Ett mer ändamålsenligt och gemensamt webbenkätverktyg skulle behövas upphandlas för insamling och hantering av data i nationella undersökningar som genomförs från 2020 och framåt. Kostnader för upphandling, förvaltning, samordning, stöd och utveckling av brukarundersökningarna ingår i förslaget. Utöver det tillkommer en kostnad per enkät. 2018 är kostnaden per besvarad enkät inom funktionshinderområdet 30 kr. Samma prismodell används också för Nationell patientenkät (NPE), där landstingen/regionerna, utöver finansiering för förvaltning och utveckling av NPE, också betalar ett pris per enkät. Detta beroende på variationerna i antal patienter och omfattning av undersökningarna i olika landsting/regioner samt dess påverkan av arbetsinsats och kostnad för att administrera undersökningen. I dagsläget är priset per enkät i NPE drygt 17 kronor. Beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr inkl. utveckling.
9
Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning För att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet är det en förutsättning att landets kommuner arbetar tillsammans. Ett sådant samarbete är effektivt såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett tidsperspektiv. Genom en nationell samordning och stöd från SKL kan kommunerna tillsammans med SKL generera ett mervärde för kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär denna samordning inte bara en ökad effektivitet utan även att kommunerna får inflytande över den nationella samordningen. Den samordning som omfattas av förslaget innebär en vidareutveckling av:
• Samordning mellan kommuner, RSS, SKL och myndigheter (i Partnerskapet).
• Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S. • Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan
med Rådet för styrning med kunskap. • Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att
kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.
• Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområden för psykisk hälsa samt barn och unga.
Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför samordning, stöd och gemensam utveckling. Samordningen, stödet och utvecklingen av detta innebär behov av både fysiska och digitala möten. Att de olika nätverken som ansvarar för socialtjänstens kunskapsutveckling träffas och gemensam driver på frågan är en förutsättning för att ta steg framåt tillsammans. Kostnaden nedan inkluderar både personal och möteskostnader. I dag finansieras nationell samordning på det här området både av tillfällig gemensam finansiering från kommunerna och genom medlemsavgiften. Till exempel finansieras möten med utvecklingsledare inom de olika sakområdena kopplat till socialtjänstens kunskapsstyrning samt samordning av dessa genom medlemsavgiften. Beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr.
10
Bättre insatser för brukare och bättre förutsättningar för huvudmännen Nedan redovisas exempel på resultat som har uppnåtts genom kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar samt nationell samordning:
• Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar (Rikssår). En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett.
• Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent (Senior alert).
• Brukarundersökningar har gett ett 100-tal kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca 20 000 brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter.
• NSK-S har inlett ett arbete med att på ett systematiskt sätt kartlägga kommunernas behov av kunskapsstöd.
• Kommunerna har genom NSK-S och Huvudmannagruppen påverkat de statliga myndigheternas arbete med kunskapsstyrning t.ex. avseende förvaltning och vidareutveckling av Kunskapsguiden.se och inledd förstudie avseende den kommunala hälso- och sjukvården.
• Kommunerna har genom NSK-S samverkat med landstingen/regionerna i kunskapsstyrningsfrågor inom områden där kommuner och landsting behöver agera gemensamt, t.ex. psykisk hälsa.
11
En önskan om medverkan från samtliga kommuner Förslaget innebär att kommunerna långsiktigt (fyra år inledningsvis) säkerställer och gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med stöd av SKL. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendation kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver.
12
Ledning och styrning av det gemensamt finansierade delarna Inledningsvis kommer en styrgrupp tillsättas bestående av Stora AU och SKL. Stora AU består av arbetsutskotten för nätverket för RSS, SKL:s socialchefsnätverk och NSK-S. Denna styrgrupp får mandat att föreslå en permanent styrmodell för de gemensamt finansierade delarna. När det gäller styrning och ledning avseende de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder bör kommunföreträdare inkluderas i den befintliga ledningsfunktionen som idag består av landstingen/regionerna och staten. Under förutsättning att kommunerna antar rekommendationen och tillser medel till de kvalitetsregister som de använder, kommer ledning och styrning för nationella kvalitetsregister kompletteras med det kommunala perspektivet och kompetensen.
Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsen 2019-06-04, § 135, och gäller
tillsvidare.
Sida 2 av 6
Innehåll
Riktlinjer för markanvisningar inom Kils kommun 1 1. Bakgrund och syfte ........................................................................ 3 2. Anvisningar ................................................................................... 3
3. Allmänna villkor vid markanvisingar ........................................... 4 3.1 Tiden för markanvisning ...................................................5 3.2 Förlängning och återtagande av anvisingen .....................5 3.3 Fördelning av exploatringskostnader ...............................5 3.4 Överlåterlser ......................................................................5 3.5 Detlajplaner och andra myndighetsbeslut ........................5 3.6 Förbehåll .......................................................................... 6
Bestämmelserna gäller för ..................................................... 2 Arvoden och ersättningar ....................................................... 2
Ersättning för förlorad arbetsinkomst och förlorade förmåner ........ 7 Förlorad arbetsinkomst........................................................... 7 Förlorad semesterförmån ...................................................... 8 Förlorad tjänstepensionsförmån ........................................... 8
Ersättning för kostnader ................................................................... 8 Resor .................................................................................... 8 Barntillsyn .............................................................................. 9 Vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk ............ 9 Särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald .... 9 Övriga kostnader ................................................................... 10
Övriga bestämmelser ....................................................................... 10 Reglering med basbelopp ...................................................... 10 Hur man begär ersättning ..................................................... 10 Utbetalning............................................................................ 10 Pensionsvillkor ...................................................................... 11 Tolkning av bestämmelserna ................................................ 11
Sida 2 av 11
INLEDNING
I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om
ersättning för förtroendevalda. Bestämmelserna i detta dokument gäller utöver vad
lag eller annan författning föreskriver.
BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR
a) ledamöter och ersättare i fullmäktige,
b) av kommunfullmäktige vald ledamot och ersättare i kommunstyrelse,
nämnd, beredningar och revision,
c) av kommunal styrelse eller nämnd vald ledamot och ersättare i utskott,
råd, styr-, projekt- och arbetsgrupper.
ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR
Ersättning kan utgå som arvode i form av årsarvode, begränsat arvode,
grundarvode, partisammanträdesarvode, sammanträdesarvode samt
förrättningsarvode.
Ersättning kan utgå i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst,
semesterförmån och pensionsförmån, kostnader för resor, barntillsyn, vård och
tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk, särskilda kostnader för
funktionshindrad förtroendevald samt övriga kostnader om särskilda skäl
föreligger.
ARVODEN
ÅRSARVODEN
Årsarvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst
40 % av heltid. Förtroendevalda med årsarvode har inte rätt till andra arvoden.
Förtroendevalda med årsarvode har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras.
Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på avsett vis.
Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet
som motsvarar frånvaron.
ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN
Ordförande i kommunstyrelsen erhåller 92 % av inkomstbasbeloppet per månad.
Sida 3 av 11
FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN
Förste vice ordförande i kommunstyrelsen, som fullgör uppdrag på 50 % av heltid,
erhåller 46 % av inkomstbasbeloppet per månad.
Om den förtroendevalde, som har uppdraget som förste vice ordförande i
kommunstyrelsen, samtidigt har uppdrag som ordförande i något av
kommunstyrelsens utskott, ingår det uppdraget inte i uppdraget som förste vice
ordförande i kommunstyrelsen.
BEGRÄNSAT ARVODE
Begränsat arvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än
40 % av heltid enligt följande
% av inkomstbasbeloppet
Kommunfullmäktiges ordförande 150
Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30
Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 10
Revisionsberedningens ordförande 10
Äldreberedningens ordförande 65
Kommunrevisor, sammankallande/ordförande 100
Kommunrevisorer, övriga 75
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 60
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 30
Kommunstyrelsens utskott Familj och utbildnings ordförande 65
Kommunstyrelsens utskott Samhälle och services ordförande 65
Kommunstyrelsens utskott Äldres ordförande 65
Kommunstyrelsens verksamhetsutskotts ordförande 100
Kommunstyrelsens verksamhetsutskotts vice ordförande 50
Kommunstyrelsens beredningsutskotts ordförande 100
Kommunstyrelsens beredningsutskotts vice ordförande 50
Kommunstyrelsens tillväxtutskotts ordförande 65 100
Kommunstyrelsens tillväxtutskotts vice ordförande 50
Sida 4 av 11
Myndighetsutskottets ordförande 100
Myndighetsutskottets vice ordförande 50
Samverkansnämndens ordförande 50
Samverkansnämndens vice ordförande 50
Myndighetsnämndens ordförande 150
Myndighetsnämndens vice ordförande 50
Valnämndens ordförande, valår 50
Valberedningens ordförande, valår 20
Rådet för funktionshindrades ordförande 10
Kommunala pensionärsrådets ordförande 10
ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET
I det begränsade arvodet ingår allt arbete som hänger samman med uppdraget
inom det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör såsom
a) kontakter och möten med allmänheten, myndigheter, organisationer,
föreningar och massmedia etc. inklusive telefonsamtal och representation,
b) regelbundna kontakter med verksamheten,
c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd,
d) att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar,
e) förberedelser inför sammanträden
FRÅNVARO
Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet
som motsvarar frånvaron.
Förtroendevald som uteblir från tre på varandra följande sammanträden utan att
ha angivit skäl förlorar rätten till fortsatt begränsat arvode.
Vice ordförande som under ordförandens längre frånvaro (mer än en månad)
fullgör dennes uppgifter får ett arvode per hel dag för nedlagd tid med ett belopp
motsvarande ordförandens begränsade arvode dividerat med 365 dagar.
Vice ordförande som under ordförandens kortare frånvaro fullgör dennes uppgifter
får ett arvode per timme för nedlagd tid motsvarande förrättningsarvodet.
Sida 5 av 11
Vid sjukdom på mer än 14 kalenderdagar bör förtroendevald kontakta
Försäkringskassan som prövar om sjukpenning eller sjukersättning påverkas av
uppdraget som förtroendevald.
GRUNDARVODE
Grundarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som ett fast arvode varje
månad med 0,7 % av inkomstbasbeloppet.
I arvodet ingår deltagande som ej tjänstgörande ersättare vid sammanträden.
Den som får årsarvode eller begränsat arvode har inte rätt till grundarvode.
Grundarvode betalas inte ut till ledamöter och ersättare i gemensamma nämnder i
Kils kommuns organisation, som utsetts av annan kommun.
Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet
som motsvarar frånvaron.
Vid sjukdom på mer än 14 kalenderdagar bör förtroendevald själv kontakta
Försäkringskassan som prövar om sjukpenning eller sjukersättning påverkas av
uppdraget som förtroendevald.
Förtroendevald ska snarast anmäla längre sjukdom eller annan längre frånvaro till
förvaltningen (ledningsstaben/HR).
PARTISAMMANTRÄDESARVODE
Partisammanträdesarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som deltar i
ett partisammanträde. Arvode utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet för ett möte
per månad efter att sammankallade i partigruppen rapporterat in
deltagarförteckning. Även ledamöter i kommunala bolagsstyrelser får arvode när
de deltar i partisammanträden.
SAMMANTRÄDESARVODE
Med sammanträden avses möten i följande forum
a) kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium,
b) kommunstyrelsen,
c) nämnder,
d) fullmäktige- och nämndberedningar,
e) utskott,
Sida 6 av 11
f) revisorernas sammanträden,
g) styr-, projekt- och arbetsgrupper (protokollförda sammanträden)
h) rådet för funktionshindrade och kommunala pensionärsrådet
Sammanträdesarvode utgår till tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande
ersättare enligt följande
a) för sammanträde upp till och med 1 timme utgår arvode med 0,4 % av
inkomstbasbeloppet,
för sammanträde som överstiger 1 timme upp till och med 3 timmar utgår
arvode med 0,8 % av inkomstbasbeloppet,
för sammanträde som överstiger 3 timmar utgår arvode med 1,15 % av
inkomstbasbeloppet.
b) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av
inkomstbasbeloppet.
c) Sammanträdesarvodet inkluderar semesterersättning.
Sammanträdesarvode utgår till ej tjänstgörande ersättare i kommunstyrelsens
verksamhetsutskott, kommunstyrelsens beredningsutskott och kommunstyrelsens
tillväxtutskott motsvarande 50 % av tjänstgörande ledamots ersättning.
FÖRRÄTTNINGSARVODE
Med förrättningar avses träffar som inte är ett sammanträde men som sker i
samband med fullgörandet av förtroendeuppdraget
a) konferenser, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs, workshops
eller liknande,
b) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den
förtroendevalda själv tillhör,
c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd vid det kommunala
organ den förtroendevalda själv tillhör,
d) överläggning med utomstående myndighet eller organisation,
e) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag
f) Med förrättning avses även när ledamot på uppdrag av styrelse, nämnd,
utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller kommunrevision
utför administrativt arbete såsom protokollskrivande m.m. Finansiering av
Sida 7 av 11
sådant arvode belastar den styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-,
projekt- och arbetsgrupp eller revision som gett uppdraget.
För att erhålla arvode för förrättning krävs särskilt uppdrag eller att den
förtroendevalda uppdragits att delta vid förrättningen. Förtroendevalda med
begränsat arvode kan inte få förrättningsarvode för det ansvar och de uppgifter
som ingår i det begränsade arvodet.
a) Arvode för förrättning utgår med timarvode.
b) Timarvode utgörs av inkomstbasbeloppet x 0,4/165 timmar.
c) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av
inkomstbasbeloppet.
d) Beloppen avrundas till närmast helt krontal.
ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST OCH
FÖRLORADE FÖRMÅNER
Rätten till ersättning för förlorad inkomst och förmåner omfattar nödvändig
ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda
arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda
fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller
motsvarande.
Rätten till ersättning omfattar tid för praktiska förberedelser samt tid för resa till
och från sammanträdet eller motsvarande.
Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller
styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning enligt
nedan tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller förmånen.
FÖRLORAD ARBETSINKOMST
Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Varje
förtroendevald är skyldig att omgående anmäla varje förändring av sina
inkomstförhållanden som kan påverka ersättningens storlek.
a) Ersättning utgår med faktisk förlorad arbetsinkomst.
Förtroendevald som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till
vilket belopp har rätt till ersättning beräknad på grundval av den senast fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten för dag.
Sida 8 av 11
Förtroendevald som är egenföretagare med F-skattsedel och som kan visa att
denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning
efter senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag, intyg från revisor
eller senast taxerad inkomst. Kan arbetsinkomsten inte styrkas på sådant sätt har
den förtroendevalda rätt till schablonersättning.
b) Ersättning utgår som schablonbelopp med högst inkomstbasbeloppet x 3,0 %
per dag. Ersättningen per timme är högsta ersättningen per dag dividerat med 8.
FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN
Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med
högst nedan redovisad nivå.
a) Förlorad semesterersättning utgår med högst 13 % på den utbetalda
ersättningen för förlorad arbetsinkomst.
b) Förlorade semesterdagar utgår med högst 13 % för förlorad arbetsinkomst
per dag.
Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket
belopp har rätt till en schablonersättning genom procentpåslag med högst 13 % på
utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst.
FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN
Förtroendevalda som inte fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid
har rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Denna utgör 4,5 %
beräknad på förlorad arbetsinkomst.
ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER
RESOR
Ersättning för traktamente i samband med förrättning ersätts enligt gällande avtal
för kommunens anställda (TRAKT).
Vid förrättning utanför Kils kommun utgår ersättning för färdtid med samma
belopp per timme som för anställd (AB). Ersättning utgår för faktisk färdtid oavsett
tid på dygnet. Ersättning för färdtid utgår inte för samma tid som ersättning för
förlorad inkomst.
Kilometerersättning kan utgå för resor till och från sammanträde, förrättning samt
vid protokollsjustering enligt gällande avtal för kommunens anställda (BIA).
Sida 9 av 11
En förutsättning för att erhålla kilometerersättning är att avståndet från den
förtroendevaldas fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdet överstiger 3 km
enkel resa.
För att slippa begära kilometerersättning vid varje sammanträde kan den
förtroendevalda uppge sin kortaste reslängd, endera från bostaden eller från
arbetsplatsen. Kilometerersättningen betalas då ut i samband med
sammanträdesarvodet. Om den förtroendevalda vid ett visst möte inte är
berättigad till kilometerersättningen ska denne anmäla detta till förvaltningen. Vid
förtroendevalds deltagande vid förrättning krävs att denne i lämnar in en begäran
om ersättning för resa.
BARNTILLSYN
Ersättning betalas ut för kostnader som uppkommit för vård och tillsyn av barn till
följd av deltagande i sammanträde, förrättning eller motsvarande. Ersättning utgår
för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas hem och under
kalenderåret inte hunnit att fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning
utbetalas även för äldre barn.
Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförs av egen familjemedlem eller av
annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala
barnomsorgen.
Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall.
VÅRD OCH TILLSYN AV FUNKTIONSHINDRAD ELLER SVÅRT SJUK
Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid
sammanträde, förrättning eller motsvarande för vård och tillsyn av
funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad.
Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan
närstående
Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall.
SÄRSKILDA KOSTNADER FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALD
Ersättning betalas till förtroendevald med funktionshinder för de särskilda
kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning
eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt.
Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall.
Sida 10 av 11
ÖVRIGA KOSTNADER
För andra kostnader än vad reglerats i dessa bestämmelser kan ersättning utbetalas
om särskilda skäl föreligger för sådana kostnader. Ersättning i sådant fall utgår inte
om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att omdisponera sitt arbete eller
på annat sätt förhindra kostnaderna.
Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall.
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
REGLERING MED BASBELOPP
För ersättningar som regleras med inkomstbasbelopp sker regleringen av
innevarande års belopp med det gällande årets inkomstbasbelopp.
HUR MAN BEGÄR ERSÄTTNING
Årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode och
sammanträdesarvode utbetalas utan föregående anmälan. Förrättningsarvode ska
begäras av förtroendevald.
För att få ersättning för förlorad inkomst, förmåner och kostnader ska den
förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska
anmälas förvaltningen.
Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad arbetsinkomst inom ett år
från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig.
Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad semesterförmån senast två
år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig.
Utbetalning av ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån sker utan ansökan
året efter förluståret.
Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska göras senast inom
ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför
sig.
UTBETALNING
Arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad. Årsarvode eller begränsat
arvode fördelas och utbetalas med en tolftedel per månad.
Det begränsade arvodet till valberedningens ordförande utbetalas som en
engångssumma efter att ordföranden valts under hösten valåret.
Sida 11 av 11
PENSIONSVILLKOR
Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och som har uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid (40 %) omfattas av ”Bestämmelser om pension och
avgångsersättning för förtroendevalda fr.o.m. 2003-01-01” - PBF.
(Kommunfullmäktiges beslut 30 maj 2002, § 74, dnr 01KA0144/024.)
Förtroendevalda som tillträtt efter valet 2014 omfattas av Bestämmelser om
omställningsstöd och pension för förtroendevalda - OPF-KL.
(Kommunfullmäktiges beslut 19 september 2014, § 123, dnr KS 14/96.)
TOLKNING AV BESTÄMMELSERNA
Kommunstyrelsen tolkar och tillämpar bestämmelserna.
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 26 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
KS § 142 Dnr KS 18/726
SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM GÅNG- OCH CYKELVÄG
TILL VIKSTASKOLAN FRÅN SKOMMITA
SAMMANFATTNING
Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren vill att det byggs en gång-
och cykelväg till Vikstaskolan från Skommita.
Från Vikstaskolan finns idag en gång- och cykelväg norrut, genom Viksta by. Denna
slutar i norra gränsen av Viksta by. Förvaltningen har utrett frågan och avser att
söka statlig medfinansiering för en gång- och cykelväg mellan Viksta by och
Skommita-Tellåsen. En gång- och cykelväg skulle kunna anläggas 2020.
Projektet finns med i investeringsplan för 2020-2021.
HANDLINGAR I ÄRENDET
Medborgarförslag 2018-12-19
Kommunfullmäktiges protokoll 2019-01-31, § 5
Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-04-12
Karta 2019-04-12
BESLUTSGÅNG
Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag
och finner att så är fallet.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget genom att ny gång-
och cykelväg mellan Viksta by och Skommita finns med i investeringsplan 2020-
2021. Investeringsplanen beslutas i juni 2019. Statlig medfinansiering ska sökas.
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 27 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
KS § 143 Dnr KS 19/149
SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM ATT KILS KOMMUN
ÄNDRAR LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ATT
FÖRHINDRA FYRVERKERIER
SAMMANFATTNING
Den 8 februari 2019 inkom ett medborgarförslag om att Kils kommun borde ändra
de lokala ordningsföreskrifterna för att förhindra fyrverkerier.
Medborgarförslaget väcktes på fullmäktiges möte den 21 februari och remitterades
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av
turordningen. En ledamot eller ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av
jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
Sida 5 av 8
Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare som
inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en ersättare som
kommer längre ner i ordningen.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av
något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid
sammanträdet.
En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, ska själv att kalla ersättare. Den ersättare kallas, som står i tur att
tjänstgöra och som inte redan kallats in.
§ 10 EJ TJÄNSTGÖRANDE ERSÄTTARE
Ersättare har rätt att närvara även då de inte tjänstgör. Närvarande icke
tjänstgörande ersättare har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening
antecknad i protokollet.
§ 11 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN
Om varken ordföranden eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller
i en del av ett sammanträde utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande
tillfälligt.
Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige
ordföranden har utsetts.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra
uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare
för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.
§ 12 SAMMANTRÄDEN
Myndighetsnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.
§ 13 KALLELSE
Ordföranden ansvarar för dagordning och kallelse till sammanträdena. Kallelsen
ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats före sammanträdet.
Kallelsen ska på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare senast sju
dagar före sammanträdesdagen. Med kallelsen bör sändas en föredragningslista.
Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på
föredragningslistan ska bifogas. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.
Sida 6 av 8
När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den
som har längst tjänstgöring i nämnden göra detta.
§ 14 NÄRVARORÄTT
Kommundirektören, myndighetschefen, nämndens sekreterare samt föredragande
tjänstemän har rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdet.
Närvarorätt har också part eller parts ombud eller biträde vid behandlingen av ett
enskilt ärende.
§ 15 JUSTERING AV PROTOKOLL
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Myndighetsnämnden kan
besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör
redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.
§ 16 RESERVATION
Om en ledamot under sammanträdet har reserverat sig mot ett beslut och
ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra detta skriftligt.
Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av
protokollet.
§ 17 DELGIVNING
Delgivning med en nämnd sker enligt kommunallagen med ordföranden eller med
den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot
delgivningar.
Delgivning med myndighetsnämnden som adressat sker med ordföranden,
myndighetschefen, ersättare för dessa eller med nämndens sekreterare.
§ 18 UTSKOTT OCH BEREDNINGAR
Myndighetsnämnden får tillsätta de utskott och nämndberedningar som behövs för
att fullgöra myndighetsnämndens uppdrag. Myndighetsnämnden bestämmer
arbetsformerna för utskott och nämndberedningar.
Sida 7 av 8
FÖRTECKNING ÖVER TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING
Kommunallagen 2017:725
Plan- och bygglagen 2010:900
Miljöbalken 1998:808
Livsmedelslagen 2006:804
Alkohollagen 2010:1622
Tobakslagen 1993:581
Lagen om elektroniska cigaretter
och påfyllningsbehållare 2017:425
Lagen om tobak och liknande produkter 2018:2088
Lagen om handel med vissa receptfria
läkemedel 2009:730
Strålskyddsförordningenlagen 1988:293 2018:396
Smittskyddslagen 2004:168
Lagen om flyttning av fordon i vissa fall 1982:129
Jaktlagen 1987:259
Lagen om nämnder för vissa trafikfrågor 1978:234
Lagen om kommunal
parkeringsövervakning 1987:24
Trafikförordningen 1998:1276
Lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. 1992:1574 2018:222
Kameraövervakningslagen 2013:460
Hemvärnsförordningen 1997:146
Lagen med särskilda bestämmelser
om gaturenhållning och skyltning 1998:814
Väglagen 1971:948
Lotterilagen 1994:1000
Spellagen 2018:1138
Personuppgiftslagen 1998:204
Sida 8 av 8
EU:s dataskyddsförordning Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2016/267 av den 27
april 2016 om skydd för fysiska
personer med avseende på behandling
av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter och om
upphävande av direktiv 95/46/EG
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 41 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
KS § 152 Dnr KS 19/305
REVIDERING AV ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS REGLEMENTE
SAMMANFATTNING
Den gemensamma överförmyndarnämndens reglemente behöver revideras utifrån
den nya dataskyddsförordningen, GDPR (The General Data Protection Regulation).
GDPR infördes den 25 maj 2018 och syftar till att skapa en enhetlig och likvärdig
nivå för skyddet av personuppgifter.
Nuvarande reglemente anger att Överförmyndarnämnden är
personuppgiftsansvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet
och förfogar över.
I revideringen av reglementet ska det framgå att det är Forshaga kommun som
värdkommun som behandlar personuppgifter för kommunerna Grums, Hagfors,
Kil och Munkfors räkning.
HANDLINGAR I ÄRENDET
Överförmyndarnämndens protokoll 2019-03-28, § 32
Förslag till reviderat reglemente
Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-03-28
BESLUTSGÅNG
Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag
och finner att så är fallet.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunfullmäktige antar förslag till reviderat reglemente enligt bilaga.
Bilaga 1
1
Reglemente för Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuners gemensamma överförmyndarnämnd
Utöver det som föreskrivs i Föräldrabalken och övriga författningar samt om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente samt avtal mellan Forshaga, Grums, Hagfors, Kils och Munkfors kommuner rörande verksamheten.
Verksamhetsområde
1 § Överförmyndarnämnden svarar för att överförmyndarverksamheten i medlemskommunerna bedrivs i enlighet med gällande föreskrifter. Nämnden ingår i Forshaga kommuns organisation. I nämndens ansvar ingår att leda och samordna mål, riktlinjer, och ramar för nämndens verksamhetsområde.
Överförmyndarnämndens verksamhet
Särskild förvaltning 2 § Överförmyndarnämnden ska inom verksamhetsområdet vara - ansvarig för informationsverksamheten.
Ekonomisk förvaltning
3 § Överförmyndarnämnden ska inom verksamhetsområdet - underhålla och förvalta kommunens lösa egendom.
Övrig förvaltning
4 § Överförmyndarnämnden är personuppgiftsansvarig för de personregister, som nämnden för i sin verksamhet och förfogar över. Värdkommunen Forshaga behandlar personuppgifter för kommunerna Hagfors, Munkfors, Kil och Grums räkning. Personal Nämnden har hand om frågor som rör förhållandet mellan nämnden som arbetsgivare och dessa arbetstagare enligt lagen (SFS 1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Nämnden är anställningsmyndighet för personal inom sitt verksamhetsområde.
Delegering från kommunfullmäktige i medlemskommunerna
5 § Överförmyndarnämnden får själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden på kommunernas vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. Nämnden får avge yttrande inom sitt verksamhetsområde.
Ansvar och rapporteringsskyldighet
6 § Överförmyndarnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i en enlighet med de mål och riktlinjer, som kommunfullmäktige i Forshaga kommun har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelserna i detta
Bilaga 1
2
reglemente och de särskilda beslut som i övrigt kan finnas. Nämnden ska till kommunfullmäktige i Forshaga kommun rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Sådan rapport ska inges till kommunstyrelsen i Forshaga enligt de regler som finns i kommunen. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning till kommunstyrelsen lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Kopia av samtliga rapporter ska skickas till övriga medlemskommuner.
Nämndens arbetsformer
Sammansättning 7 § Överförmyndarnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Ordförande och en ersättare utses av Forshaga kommun och en ledamot och en ersättare vardera utses av övriga kommuner. Vice ordförande utses internt inom nämnden bland ledamöterna. Ersättarnas tjänstgöring 8 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i in i ledamotens ställe. Ersättarna inträder i tjänstgöring enligt följande turordning:
1. Från samma kommun
2. Från annan kommun och samma parti enligt turordning fastställd av kommunfullmäktige
3. Från annan kommun och annat parti enligt ordning fastställd av kommunfullmäktige En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. Ersättare äger rätt att delta i överläggningarna, men äger icke få sin mening antecknad i protokollet. 9 § En ledamot eller en ersättare, som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot, som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.
Inkallande av ersättare
10 § En ledamot, som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid nämndens kansli som kallar in ersättare. Den ersättare kallas, som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in.
Ersättare för ordföranden
Bilaga 1
3
11 § Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.
Kallelse
Överförmyndarnämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. 12 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Annan förtroendevald, som får närvara vid sammanträdet, erhåller kallelse till visst sammanträde på särskild begäran hos nämndens kansli. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta.
Närvarorätt för kommunalråd
13 § Kommunalråd från medlemskommunerna får närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten vid sammanträden i nämnden även om kommunalrådet inte är ledamot eller ersättare i nämnden. Undantag gäller vid behandling av ärende som innebär myndighetsutövning där sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Anställdas närvarorätt Kommuncheferna i respektive kommun har rätt att närvara vid sammanträdena och delta i överläggningarna. Nämnden kan medge att andra anställda får närvara vid och delta i sammanträden.
Justering av protokoll
14 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Bevis om protokollsjustering anslås omgående på medlemskommunernas anslagstavlor i Forshaga, Grums, Hagfors, Kil och Munkfors varvid anslagstidpunkten räknas efter dagen för det sist anslagna protokollet. Bevis om anslag ska från de fem kommunerna tillställas kansliet snarast efter överklagningstidens utgång.
Bilaga 1
4
Reservation
15 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt, som har fastställts för justering av protokollet.
Delgivning
16 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredraganden eller annan anställd, som nämnden utser.
Undertecknande av handlingar
17 § Avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn ska undertecknas på sätt som nämnden bestämmer.
Revision
18 § Överförmyndarnämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna.
KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL
Sammanträdesdatum 2019-06-04
Ordförandens och justerares signaturer
Sida 42 av 47
KIL
1000,
v1.1
, 2014-0
1-3
1
MS
C,
v1.1
, 2017-0
4-1
2
KS § 153 Dnr KS 19/383
REVIDERING AV UPPDRAG TILL ÄLDREBEREDNINGEN
SAMMANFATTNING
Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2017 att en äldreberedning skulle
tillsättas senast november 2017 i syfte att utreda hur kommunen långsiktigt ska
arbeta med äldrefrågan.
Den 21 december 2017 godkände kommunfullmäktige en uppdragsbeskrivning för