-
KommunbladetNr 8 • •
Rubrik mager 40Inom några veckor tas den
nya bäddavdelningen i bruk vid hälsovårdscentralen i
Oravais.
Då har den gamla bäddavdelningen byggts om ochmoderniserats,
samtidigt som en tillbyggnad på 310 kvadratmeter kommit till. Hela
bäddavdelningen har därefter en yta på nära 1800 kvadratmeter.
Prislappen går på drygt 1,3 miljoner euro. Här har de statliga
morotspengarna från sammanslagningen mellan Oravais och VöråMaxmo
kommit väl till pass.
– Bäddavdelningen uppfyller alla dagens krav. Den är så mo
dern som bara är möjligt, säger Rainer Bystedt.
Han är en av de formella byggherrarna, tillsammans med Gustav
Backman, Ove Bergman och Jan Östman.
Ledande sköterskan Gunilla Juslin säger att vårdpersonalens
åsikter och önskemål tagits med i planeringen i så stor omfattning
som bara varit möjligt. När det gäller inredningen, har studerande
vid Novia kommit med många av idéerna. Det gäller exempelvis
färgskalan i patientrummen och badrummen.
Rummen i den tillbyggda delen har visserligen plats för tre
patienter i var, men det är tänkt att endast två personer ska
dela rum i vanliga fall. Bäddavdelningen har också sex stycken
enpersonersrum.
– En avsikt med det här bygget är att motverka att patienter
vårdas på centralsjukhuset under längre tid än vad som behövs,
säger Bystedt.
– Genom att vårda patienterna själva, sparar vi på
klinikavgifterna, säger Gustav Backman.
Den 15 oktober ska bäddavdelningen synas innan den överlåts till
beställaren.
Kaikki ehdokkaat ja tietoa äänestyksestä.
I Sverige finns ingen debatt om kommunstorlekar.
Behovenkan ju variera,
nu kan Du förmånligtföverkliga ditt projekt
Tfn 06-3844500
Ta ett lån som Du kan leva med. Fråga efter vårt
låneskydd!
www.sparbanken.fi/vorasb
-
Varje höst i oktober uppmärksammasdjurens vecka. Under den här
veckan hör dettill att djurskyddsföreningar uppmanar ägareatt
kastrera eller sterilisera sina katter för attundvika oönskade
ungar.Jag håller verkligen med. Också denna höst
tar förvildade katters ungar skydd i mitt ut-hus när regnet öser
ner. Jag skymtar dem dåoch då. I vinter fryser de antagligen
ihjäl.
Utom kanske den som nästa vår får ungarnågonstans i byn. Och så
vidare. Den ondacirkeln har snurrat i flera år.Jag vet inte
varifrån
ursprungskatten kom. Tro-ligen blev den dumpad här,men jag
önskar att den åt-minstone hadevarit kastrerad.
Vem vill fånga förvildade kattungar?
Längst till vänster står AinaJåfs, född 1901 från Tuckor,
giftBrors i Lotlax.Vilka är de övriga?Bilden i juninumret var
mycket riktigt lärarinnor. Sittan-de i mitten fanns Esther
Hjorth,
lärarinna i Maxmo. De övriga ärännu okända.Bilden i
septembernumret
gav varierande och osäkra upp-gifter. Mannen uppe till
högerliknar Strand från Bertby ochnere till vänster syns
möjligen
Lennart Nykvist från Rejpelt.Margareta Ehrman är tack-
sam för uppgifter. Känner duigen någon, kontakta henne
påtelefon 050-5426729 eller [email protected]
alla aktiva människor!
sidan ______
I läsartävlingen gäller det att hitta bilderna. Skriv ner de
rättasvaren, din adress och ditt telefonnummer och skicka in svaret
tillKommunbladet, PB 52, 65101 Vasa. Märk kuvertet
”Läsartävling”.Svaren behöver vi ha senast den 26 oktober.
Bland alla korrektasvar utlottas ett presentkort värt 35 euro.
Lycka till!
Namn:
______________________________________________________
Adress:
_____________________________________________________
Telefon:
____________________________________________________
Rätt svar. I förra läsartävlingen gällde det att hitta bilderna
somfanns på sidorna 14, 7, 10 och 12.
sidan ______
sidan ______ sidan ______
Lars Grannas borbredvid golfbanan iVörå.– Jag är född på
den här platsen. Påden tiden var detvanligt att barn föd-des
hemma, så jag ärså infödd Vöråbo sommanbara kan bli, säger
han.Sönerna och deras familjer
bor också i Vörå.– Alla tre sönerna finns inom
en kilometer, säger Grannas.Tre barnbarn är i dagis och tre
går i skolan. De är mellan fyraoch nio år gamla. När vädret
ärdåligt, händer det sig att någotav barnen önskar skjuts hemfrån
skolan. Och farfar ställergärna upp.
– Jag har hjälper ock-så gärna till när någonav sönerna
behöverhjälp med husbyggenoch sådant.Han började jobba
som springpojke påbageriet när han var 15,
men när han var 17 byttehan till rörbranschen. I 36 årjobbade
han på Esso, men blevsedan arbetslös och förtidspen-sionär.– Så här
i efterskott var det
bäst att det gick som det gick.Om jag hade arbetat, hade
jaginte kunnat ta hand om min frunär hon fick cancer, säger
Gran-nas som blev änkling i januari iår.
Läsar
tävlingenKommunbla
det
VINNARE
KommunbladetKbl
En snabbFlyktingvännernadet är frågakristna förteckennisk
förening.både frånden lutherskaEtt besök
fabriksområsamma sak.kristna motiv– Vi visar
på och spelarDen verkarsäger verksamhetsleNordlund.Capella
mellan 10Då kan deför att prata,da datorer,vägen hållaoch
vännerandra länd– Gemenskapen
Här fårbåde blanflyktingar,De som
till Finlandnågon här.med ett ställekan sitta
ochmänniska.– Samtid
det är attdana traditionervilka reglerNordlund.Rafael E
ningens grunockså den– När flyktingarna
hit, får desig på språkkurserna.språkbad ström.Margareta
hjälper oftakontakterexempelvisklaga
utvisningsbeslut.– Flyktingarna
är någoninte vidareDet innebärmycket merrätta för anEn del
som
land harrenheter avpolisen i sittär därför svårtländska
myn– Här blir
av flyktingarnaturligtvis tungtAv dem vifär hälftenmedan
hälftenNordlund.
de vad devisad kvinnasSomliga
år på beskeoch underde skaffa bågeråd. Denen cykel somtror de
kaneuro. I dethamnat, ärsumma.Flyktingvännerna
att mynd
Bidragen
Tio
-
Utom kanske den som nästa vår får ungar någonstans i byn. Och så
vidare. Den onda
Lennart Nykvist från Rejpelt.Margareta Ehrman är tack-
sam för uppgifter. Känner du igen någon, kontakta henne på
729 eller e-post [email protected].
Tack alla aktiva människor!
Jag har hjälper ock-så gärna till när någon av sönerna behöver
hjälp med husbyggen och sådant.
Han började jobba som springpojke på
bageriet när han var 15, men när han var 17 bytte
han till rörbranschen. I 36 år jobbade han på Esso, men blev
sedan arbetslös och förtidspen-
Så här i efterskott var det bäst att det gick som det gick. Om
jag hade arbetat, hade jag inte kunnat ta hand om min fru när hon
fick cancer, säger Gran-nas som blev änkling i januari i
En snabb titt på styrelsen i Flyktingvännerna avslöjar att det
är fråga om en förening med kristna förtecken – en ekume-nisk
förening. Den har aktiva både från baptisterna och från den
lutherska församlingen.
Ett besök på Capella Nova på fabriksområdet i Oravais, visar
samma sak. Det finns många kristna motiv på väggarna.
– Vi visar tydligt vad vi tror på och spelar ofta gospelmusik.
Den verkar göra folk lugnare, säger verksamhetsledaren Sari
Nordlund.
Capella Nova håller öppet mellan 10 och 16 varje vardag. Då kan
de asylsökande titta in för att prata, koppla av, använ-da datorer,
läsa epost och den vägen hålla kontakt med släkt och vänner som
kanske bor i andra länder.
– Gemenskapen är viktigast. Här får flyktingarna vänner, både
bland ortsbor och andra flyktingar, säger Nordlund.
De som kommit ensamma till Finland, kanske inte känner någon
här. Då är det välkommet med ett ställe där man då och då kan sitta
och tala med en annan människa.
– Samtidigt berättar vi om hur det är att leva i Finland.
Huru-dana traditioner vi har här, och vilka regler som gäller,
säger Nordlund.
Rafael Edström var en av före-ningens grundare och han var också
den första ordföranden.
– När flyktingarna kommer hit, får de använda det de lärt sig på
språkkurserna. Här är det språkbad hela tiden, säger Ed-ström.
Margareta Smith-Edström hjälper ofta asylsökande med kontakter
till olika myndigheter, exempelvis när någon vill över-klaga
utvisningsbeslut.
– Flyktingarna vet att vi inte är någon myndighet. Vi för inte
vidare det de berättar här. Det innebär att vi ofta får höra mycket
mer än vad de vågar be-rätta för andra, säger Edström.
En del som söker asyl i Fin-land har mycket dåliga erfa-renheter
av myndigheter och polisen i sitt eget land och det är därför svårt
att lita på de fin-ländska myndigheterna.
– Här blir vi vän med många av flyktingarna och det är
na-turligtvis tungt när de utvisas. Av dem vi lärt känna har
unge-fär hälften fått stanna i Finland medan hälften utvisats,
säger Nordlund.
diskuterar de vad de ska göra med en ut-visad kvinnas
tillhörigheter.
Somliga måste vänta i flera år på besked om de får stanna och
under de här åren hinner de skaffa både fordon och hus-geråd. Den
här kvinnan hade en cykel som flyktingvännerna tror de kan sälja
för uppemot 40 euro. I det land där kvinnan nu hamnat, är det här
en betydande summa.
Flyktingvännerna önskar ofta att myndigheterna vore mer
humana när det gäller tolkning-en av lagar och förordningar.
– Lagarna är det egentli-gen inget fel på, men de tol-kas
onödigt strikt ibland, säger Smith-Edström.
Samtidigt är de aktiva inom Flyktingvännerna inga blåögda
idealister.
– Hit kommer också folk som
jag hoppas de skulle utvisa så snabbt som möjligt, säger
Nord-lund.
Utom att Capella Nova funge-rar som ett vardagsrum för de
asylsökande, finns här också en loppmarknad i ett av rummen. Dit
får vem som helst komma för att se om de hittar något som
passar.
De aktiva inom Flyktingvän-nerna och de asylsökande är överens
om att verksamheten vid Capella Nova behövs och är till nytta för
både flyktingarna och samhället. Men framtiden är nu en aning
osäker för den tioårsjubilerande föreningen.
– Vi får bidrag från kommu-nen, fonder, medlemmar och fri-
villiga för att driva verksamheten här. Men i år har vi fått
mindre fondmedel än under tidigare år, säger Rafael Edström.
Flyktingvännerna har givit ut en historik om de gångna tio åren.
Genom att sälja historiken, hoppas man fylla en del av de hål som
nu finns i kassakistan.
jubilerar i år. Men framtiden är oviss. Bidragen är mindre medan
verksamheten behövs lika väl som förr.
Tio år av flyktingvänskap
-
Alla har rätt att rösta i kommunalvalet. Det här gäller också
dem som inte klarar av att ta sig till vallokalen eller har
möjlighet att förhandsrösta.
– Hemmaröstning ordnas för dem som inte annars skulle kunna
rösta.
– Men de som vill rösta hemma måste anmäla om det på förhand,
säger kommunsekreterare Tom Holtti.
Anmälningen är enkel. Det är bara att ringa till Holtti eller
kommunens växel före klockan 16 på tisdagen den 16 oktober.
– Det brukar inte vara särskilt många som vill rösta hemma. I
presidentvalet var det 12–15 personer, säger Holtti.
Om den som röstar hemma har en närvårdare, kan också den här
personen rösta samtidigt.
– När man ringer och anmäler om hemmaröstning, frågar vi också
om det finns någon annan myndig person på plats. Det måste nämligen
alltid finnas ett vittne också.
Om ett vittne kommer att finnas på plats – exempelvis en annan
familjemedlem – sänder
valbestyrelsen ut endast en valfunktionär. Om ett vittne också
behövs, sänds två personer ut.
– Väljaren ska också kunna bestyrka sin identitet, precis som i
vilken vallokal som helst.
Sammanlagt är det tre valfunktionärer som turas om att köra runt
till väljarna. De har också kandidatlistan med sig.
I Vörå kommun ställer 57 kandidater upp i höstens val. Tre
representerar kristdemokraterna, en ställer upp för vänstern, 39
för Sfp, två för samlingspartiet och tio för socialdemokraterna.
Dessutom har en kandidat en egen valmansförening bakom sig.
Förhandsröstningen pågår den 17–23 oktober, medan den egentliga
valdagen är söndagen den 28 oktober.
Ring Tom Holtti om du vill rösta hemma!
En del är nästan nybörjare, andra har just sprungit maratonlopp.
Alla har de samlats i idrottsgården i Maxmo för att höra Joakim
Träskelin från Folkhälsan Utbildning berätta om löpträning och
löpteknik.
– Att löpa är ett naturligt sätt att röra sig. Det krävs inte
särskilt mycket för att man ska kunna börja, säger Träskelin.
Det är viktigt att inte överanstränga sig. Det är när man tränar
för mycket på alltför kort tid som belastningsskador uppstår.
Följden kan exempelvis bli ”valpsjuka” eller ryggproblem, säger
Träskelin.
– Det är också viktigt att vila om man är sjuk.
Men annars finns det många fördelar med löpning. Att springa i
grupp kan ge social gemenskap, samtidigt som motionen är lika
effektiv när man springer ensam.
– Hela kroppen kommer igång. Löpning är det mest effektiva
sättet att sätta fart på cirkulationsorganen. Det ger elastiska
artärer, bra kapillärer och lägre artärtryck, säger Träskelin.
Hans tips är att satsa på en bra
i Maxmo för att höra hur man springer rätt.
Löpning lämplig för allaÖPPET:
vard. 9–18
Bilreparationer- alla märkenBosch
testutrustningBesiktningsarbeten
J-E Backull, Lotlaxv.398, 66600 Vörå 050-554 9171
KUNNALLISVAALIT 2012
www.vora.fi
Vöyrin kunnantalo:
Oravaisten hallintotalo:
Tottesundin kartano:
Ennakkoäänestys 17.–23.10.2012
Tallmon, Kastusgårdenin, Marielundin, Aftonbon,
Solrosen-Prästkragenin, Gullvivanin ja terveyskeskuksen
vuodeosaston ennakkoäänestyksestä kuulutetaan erikseen ja se
toi-mitetaan erikseen hoitolaitoksissa.
KotiäänestysÄänioikeutettu henkilö, jonka kyky liikkua tai
toimia on siinä määrin rajoittunut, ettei hänpääse ennakkoäänestys-
eikä äänestyspaikkaan ilman kohtuuttomia vaikeuksia, saa ää-nestää
ennakolta kotonaan.
Myös omaishoitaja saa äänestää kotiäänestyksen yhteydessä, jos
omaishoitaja on teh-nyt kunnan kanssa omaishoitosopimuksen, asuu
samassa taloudessa ja on äänioikeu-tettu samassa kunnassa kuin
hoidettavansa.
Henkilön, joka haluaa äänestää kotonaan, on ilmoitettava tästä
keskusvaalilautakun-nalle siihen tarkoitetulla lomakkeella tai
puhelimitse, 382 1201, viimeistään tiistaina 16.10.2012 klo
16.00.
Vaalipäivän äänestys 28.10.2012
17.-19. lokakuuta klo 8-16,20.-21. lokakuuta klo 10-14,22.
lokakuuta klo 8-18,23. lokakuuta klo 8-16.17.-19. lokakuuta klo 8
-16,20.-21. lokakuuta klo 10-14,22.-23. lokakuuta klo 8-16.17.-19.
lokakuuta klo 8-16,22.-23. lokakuuta klo 8-16.
Vaalitoimitus alkaa klo 9 ja päättyy klo 20.
Kunnassa on seuraavat äänestysalueet ja äänestyspaikat:
001 Rekipelto Rekipellon koulu002 Vöyrin keskusta Koskebyn
koulu003 Rökiö Rökiön koulu004 Karvsor Karvsorin koulu005 Tålamods
Tålamodsin koulu006 Petterinmäki Petterinmäen koulu007 Maksamaan
mannerosa Maksamaan kirkonkylän koulu008 Maksamaan saaristo
Särkimon koulu009 Oravaisten keskusta Oravaisten keskuskoulu010
Kimo Kimon koulu011 Komossa Komossan koulu
Keskusvaalilautakuntawww.vora.fi
Kommunalval 2012 Kunnallisvaalit 2012Kandidater -
EhdokkaatSuomen Kristillisdemokraatit (KD) - Kristdemokraterna i
Finland (KD) r.p.
2 Ljungars, Jeanette, företagare3 Månsus, Henry,
byggnadsingenjör, pensionär4 Förars, Hjördis, pensionär
Vasemmistoliitto r.p. / Vänsterförbundet r.p.5 Saloranta, Allan,
asentaja, pääluottamusmies/montör, huvudförtroendeman
Svenska folkpartiet i Finland r.p.
6 Backlund, Harry, byggmästare/rakennusmestari7 Backman, Gustav,
trafikant8 Bengts, Fredrik, kyrkvaktmästare9 Bergman, Ove,
teamleader10 Björklund, Roy, pensionär11 Blusi, Anna-Lena,
friksvårdspedagog12 Bystedt, Rainer, jordbruksföretagare13
Engström, Kjell, jordbrukare/maanviljelijä14 Finne, Kurt,
byggnadsarbetare15 Forss, Ulrika, politices magister16 Hannus,
Sigfrid, brandmästare17 Heikius, Katarina, vd18 Heikkilä, Johan,
ingenjör/insinööri19 Heir, Kjell,
förvaltningschef/hallintopäällikkö20 Helsing, Åke, tekniker,
jordbrukare21 Houtsonen, Satu, jordbrukare,
välmåendecoach/maanvilje-lijä, hyvinvointivalmentaja22 Ihamäki,
Elina, jordbrukare/maatalousyrittäjä23 Jusslin, Gunilla, ledande
skötare24 Kamis, Michael, bonde25 Kastus, Hannah, jordbrukare26
Kullas, Ulf, jordbrukare, företagare27 Kulp, Stefan,
studiehandledare/opinto-ohjaaja28 Käcko, Anna, flyktinghandledare29
Lillbacka, Gunda, jordbrukare30 Markén, Martin, bonde31
Nikkari-Östman, Leena, löneräknare32 Ohlis, Karita,
laboratorieskötare/laboratoriohoitaja33 Ohlis, Victor,
verksamhetsutvecklare34 Pärus, Kenneth, jordbrukare, häradsdomare35
Redlig, Ann-Kristin, laboratorieskötare36 Sandkvist, Stefan,
teknisk assistent37 Sjöblom, Marie, skolgångsbiträde38 Småros,
Fredrik, jordbrukare, husbyggare39 Staffas, Bror, distrikschef,
jordbrukare40 Stenroos, Jan-Erik, jordbrukare41 Svens, Stig,
bonde/maanviljelijä42 Södergård-Hahn, Caroline, bokförare,
löneräknare43 Turtonen, Teresa, pedagogie magister44 Wallin, Ralf,
direktör/johtaja45 Westerlund, Göran, ekonomKansallinen Kokoomus
r.p. / Samlingspartiet r.p.46 Sippus, Leif L-J, företagare47 Laaja,
Kaj, teletekniker, företagare
Suomen Sosialidemokraattinen Puolue - Finlands
Socialdemokratiska Parti r.p.
48 Bäckström, Görel, postutdelare49 Eriksson, Mats,
receptionist50 Forslund, Tom, ungdomsledare51 Friman, Robert,
byggnadsarbetare52 Holmblad, Ann-Louise, serviceledare53 Krokvik,
Satu, kirjoittaja, opiskelija54 Ludén, Lis-Britt, tandskötare55
Smeds, Carina, läkarsekreterare56 Wallin, Lars, pensionär57 Östman,
Elvi, pensionär
Jani Pontus Toivanen
58 Toivanen, Jani Pontus, arbetslös
Centralvalnämnden- Keskusvaalilautakunta
-
istdemokrater- upp för vänstern,
samlingspartiet socialdemokraterna.
en kandidat en ening bakom
östningen pågår, medan den
egentliga valdagen är söndagen
Ring Tom Holtti om östa hemma!
En del är nästan nybörjare, andra har just sprungit
mara-tonlopp. Alla har de samlats i idrottsgården i Maxmo föratt
höra Joakim Träskelin från Folkhälsan Utbildning berätta om
löpträning och löpteknik.
– Att löpa är ett naturligt sätt att röra sig. Det krävs inte
särskilt mycket för att man ska kunna börja, säger Träskelin.
Det är viktigt att inte över-anstränga sig. Det är när man
tränar för mycket på alltför korttid som belastningsskador
upp-står. Följden kan exempelvis bli ”valpsjuka” eller ryggproblem,
säger Träskelin.
– Det är också viktigt att vila om man är sjuk.
Men annars finns det många fördelar med löpning. Att springa i
grupp kan ge social gemenskap, samtidigt som mo-tionen är lika
effektiv när man springer ensam.
– Hela kroppen kommerigång. Löpning är det mest effektiva sättet
att sätta fart på cirkulationsorganen. Det gerelastiska artärer,
bra kapillä-rer och lägre artärtryck, sägerTräskelin.
Hans tips är att satsa på en bra
löpsko som passar sin bärare. Mängden träning bör ökas
gradvis och en lagom del av trä-ningen ska vara så lätt att
det
går bra att samtala med den som springer bredvid.
För den som löper mycket och snabbt, kan den här
”pratfarten”
vara väldigt snabb, medan det för den otränade är promenad-takt
som gäller.
– Det går väldigt snabbt att
förbättra sin ”pratfart” genom att träna.
Men man ska inte enbartspringa. Det är nyttigt att byta om med
annat emellan, exem-pelvis styrketräning.
– Det är också viktigt att sätta upp mål för sig och bestämma
inom vilken tid man ska nå de här målen. Många tränar förnågot
visst lopp, säger Joakim Träskelin och fortsätter med att tipsa om
olika sätt att återhämta sig efter stora ansträngningar – om vila,
näring och mer träning.
män och kvinnor har samlatsi Maxmo för att höra hur man springer
rätt.
Löpning lämplig för alla
KOMMUNALVAL 2012
www.vora.fi
Kommungården i Vörå:
Förvaltningshuset i Oravais:
Tottesunds herrgård:
Förhandsröstning 17–23.10.2012
Röstning på anstalterna Tallmo, Kastusgården, Marielund,
Aftonbo, Solrosen-Prästkra-gen, Gullvivan och hvc:s bäddavdelning
kungörs och förrättas skilt på anstalten.
HemmaröstningEn röstberättigad får förhandsrösta hemma om den
röstandes rörelse- eller funktions-förmåga är så begränsad att han
eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till
förhandsröstnings- eller röstningsstället.
Även närståendevårdare för den som har rätt att rösta hemma kan
rösta samtidigt som den som vårdas, om gällande avtal om vård finns
med kommunen, om man bor i samma hushåll och är röstberättigad i
samma kommun.
Du som önskar rösta hemma ska anmäla dig till centralvalnämnden
på fastställd blan-kett eller per telefon, 382 1201, senast tisdag
16.10.2012 kl. 16.00.
Röstning på valdagen 28.10.2012
17-19 oktober kl. 8-16,20-21 oktober kl. 10-14,22 oktober kl.
8-18,23 oktober kl. 8-16.17-19 oktober kl. 8 -1620-21 oktober kl.
10-14,22 -23 oktober kl. 8-16.17-19 oktober kl. 8-16,22-23 oktober
kl. 8-16.
I kommunen finns följande röstningsområden och
röstningsställen:
001 Rejpelt Rejpelt skola002 Vörå centrum Koskeby skola003 Rökiö
Rökiö skola004 Karvsor Karvsor skola005 Tålamods Tålamods skola006
Pettersbacka Pettersbacka skola007 Maxmo fastland Maxmo kyrkoby
skola008 Maxmo skärgård Särkimo skola009 Oravais centrum
Centrumskolan i Oravais010 Kimo Kimo skola011 Komossa Komossa
skola
Centralvalnämnden
Satu Rajala,smådjursmottagning/pieneläinvastaanotto
VETERINÄR/ELÄINLÄÄKÄRI
Telefontid vardagar kl. 8-9 Puh.aika arkisin klo
8-9040-502 6022
Lys upp höstmörkret med
ljuset som brinner och brinner.
Vöråvägen 23, VÖRÅTel. 06-383 [email protected] www.cityfl
orist.fi
Alltid till Er tjänst!
Lys upp höstmörkret med
LJUNG 3 st
LYKTOR
CALLUNA 4 st
-
Är man intresserad av språk kan någon av Medborgarinstitutets
språkkurser vara ett bra alternativ. Flera språk finns att välja
mellan men deltagarna i den MI-kurs som beslöt att göra en resa
till Barcelona i Spanien hade valt spanska.
Spanska är världens andra mest talade språk efter mandarin och
talas främst i Spanien och Latinamerika, områden rika på historia
och kultur.
Idén väcktes hösten 2011 eftersom man vid språkundervisning
oundvikligen också kommer in på traditioner, livsstil och kultur
från språkets kärnområden; något som lockade oss att närmare
bekanta oss med på ort och ställe, speciellt när man fått
språkkunskaper som kunde omsättas i praktiken.
Vi såg fram emot att få testa våra färdigheter i spanska språket
bland spanjorer och i riktiga vardagssituationer. Resan blev en
slags ”examen” och mätare på våra spanskakunskaper och vad som
behöver förbättras.
Att det blev just Barcelona berodde på utmärkta och billiga
flygförbindelser samt att i staden finns Kielikoulu Barcelona, en
kursverksamhet med finländsk anknytning genom Hannu Arvio.
i språket genom lektioner på förmiddagarna. Det gav också en
försmak av hur det är att på egen hand gå kurser i spanska i
Spanien.
Kursen som hölls på Club Escandinavo de Barcelona bestod av tolv
lektioner där största behållningen var det ständiga flödet av
spanska och praktiska övningar där man själv fick beställa på café
eller handla i butik, något som vi i övrigt också praktiserade när
vi rörde oss i staden.
Lärarinnan Marián Sotillo bjöd på humor och uttrycksfull mimik,
därför blev lektionerna aldrig tråkiga utan skrattet fanns hela
tiden nära till hands. Det
i medborga
På resa från MI till Barcelona
Round Dance är en dansform som startade i USA. En dans-ledare
berättar vilka figurer pa-ren ska dansa. Och här finns det otaliga
kombinationer, också i något som kan verka så enkelt som vals.
– Round Dance är mer varie-rande än folkdans eller senior-dans,
eftersom man hela tiden måste följa med och lyssna vad dansledaren
säger. Det här är träning för både knopp och
vilka figurer dansarna ska utföra. Det finns sex nivåer, varav
den högsta bara är för tävlingsdansare.
Round Dance är nya flugankropp och dessutom är musiken så
medryckande, säger Regina Forssten.
Hon har kommit från Ekenäs till Rökiö för att delta i MI-kur-sen
i Round Dance. Hon är själv kursdragare i Raseborg, men vill ändå
lära sig mer. Kursledaren är bekant sedan tidigare, efter-som Gun
Svenlin har dragit flera kurser i södra Finland också.
Kursdeltagarna har kommit till Rökiö skola från Kronoby,
Vallgrund, Nokia, Valkeakoski och Lillkyro. Det är egentligen bara
Vöråborna som inte hittat hit.
Kursledaren Gun Svenlin tror ändå starkt på den här dansfor-men
och är övertygad om att allt fler blir intresserade.
– Dansfigurerna kan vara enkla eller komplicerade, turer-na kan
vara snabba eller lång-samma. I de långsamma figu-rerna hinner
också 90-åringarna med, säger hon.
Ännu finns ingen Round-grupp på svenska i Österbot-ten, men på
finska fungerar en i Vasa.
Sinikka Hakomäki har kom-mit från Lillkyro för att lära sig
grunderna. Hon drar seni-ordansgrupper där och tror att åtminstone
en del av de figurer hon lärt sig ska falla seniordan-sarna i
smaken.
– Åtminstone de långsam-mare valsfigurerna kan vi säkert
använda, säger Hakomäki.
Arja Huovinen från Valkea-koski och Marjatta Rautalin från Nokia
har dragit Round Dance-grupper i flera år.
– Jag har länge varit ledare för seniordansare och det var på en
kurs i Frankrike som jag fick pröva på Round Dance, säger
Huovinen.
– Jag var nyligen på en träff i Norge för seniordansledare, och
där är det nästan bara Round Dance som gäller numera, säger
Rautalin.
Att kursspråket är svenska är inget någon av de finskspråkiga
damerna bryr sig om. De har kommit för att dansa och lära sig de
engelskspråkiga termerna för de olika figurerna.
När Round Dance introdu-cerades på finskt håll, översat-tes
nämligen benämningarna på alla figurer. Men det här ledde till att
de som lärt sig turerna på finska har svårt att dansa i andra
länder.
– När vi lärt oss turerna på engelska, kan vi dansa i Tysk-land,
Frankrike, ja var som helst, säger Arja Huovinen.
Fixar nästan allt• Fastighetsskötsel
• Sommarstugsservice• Hemhjälp
Inom Vörå Kommunoch Nykarleby Stad
Dan RintamäkiTfn: 044-317 0030
Skolvägen 17, 66800 Oravais
050 525 7216
www. .nu
-
Rubrik mager 40
Är man intresserad av språk kan någon av Medborgarinsti-tutets
språkkurser vara ett bra alternativ. Flera språk finns att välja
mellan men deltagarna i den MI-kurs som beslöt att göra en resa
till Barcelona i Spanien hade valt spanska.
Spanska är världens andra mest talade språk efter manda-rin och
talas främst i Spanien och Latinamerika, områden rika på historia
och kultur.
Idén väcktes hösten 2011 eftersom man vid språkundervis-ning
oundvikligen också kom-mer in på traditioner, livsstil och kultur
från språkets kärnområ-den; något som lockade oss att närmare
bekanta oss med på ort och ställe, speciellt när man fått
språkkunskaper som kunde om-sättas i praktiken.
Vi såg fram emot att få testa våra färdigheter i spanska
språ-ket bland spanjorer och i riktiga vardagssituationer. Resan
blev en slags ”examen” och mätare på våra spanskakunskaper och vad
som behöver förbättras.
Att det blev just Barcelona berodde på utmärkta och billiga
flygförbindelser samt att i staden finns Kielikoulu Barcelona, en
kursverksamhet med finländsk anknytning genom Hannu Ar-vio.
ytterligare i språket genom lektioner på förmiddagarna. Det gav
också en försmak av hur det är att på egen hand gå kurser i spanska
i Spanien.
Kursen som hölls på Club Escandinavo de Barcelona be-stod av
tolv lektioner där största behållningen var det ständiga flödet av
spanska och praktiska övningar där man själv fick be-ställa på café
eller handla i bu-tik, något som vi i övrigt också praktiserade när
vi rörde oss i staden.
Lärarinnan Marián Sotillo bjöd på humor och uttrycksfull mimik,
därför blev lektionerna aldrig tråkiga utan skrattet fanns hela
tiden nära till hands. Det
var en avslappnad stämning och ingen kände sig obekväm eller
utanför.
ingen typisk spansk stad eftersom katalan-ska är huvudspråket
men det gavs ändå många tillfällen att tala spanska därför att
kastilian-ska, som spanska också kallas, är allmänt
förekommande.
I Barcelona finns många se-värdheter som till exempel la Sagrada
Familia, la Rambla, klippberget Montjuïc som är mycket mera än bara
ett berg och Parc Güell.
Kyrkan la Sagrada Familia är
ett konstverk i sig och har ritats av en av stadens stora söner
inom arkitektur, Antoni Gaudí, som också med sin speciella stil
varit formgivare till flera andra byggnader i staden. La Sagrada
Familia började byggas 1882 och beräknas vara färdig 2026.
Barcelona är en modern stad men bjuder också på trånga gränder
och slingrande gator i Barrio Gótico, de gamla kvarte-ren vid sidan
om det stora turist-stråket la Rambla.
Nöjes- och kulturutbudet är stort och med början i centrum
sträcker sig fina sandstränder norrut för den som tycker om sol
och bad. Vattnet vid ständerna är rent och inne i stadens
ham-nar simmade fiskar som kunde ses i det klara vattnet.
Staden, som med alla förstä-der har över tre miljoner
inne-vånare, är förvånansvärt ren och ofta handikappanpassad.
Metron fungerar utmärkt som samfärdsmedel och människor-na är
artiga och hjälpsamma.
var vi tio perso-ner varav åtta var MI-elever som Irma Kiviniemi
varit lärarinna för i spanska på nivå 3 senaste vinter.
Vi kände varandra sedan tidi-
gare genom MI:s spanskastudier och fungerade bra ihop under
resan.
och ork bildades lagom små grupper som efter studierna begav sig
ut i det fina och soliga vädret för att ut-forska staden och njuta
av god mat och spännande upplevelser.
Resan som räckte sex dagar blev en upplevelse för turisten inom
oss och intresset för span-ska språket fick en rejäl skjuts framåt.
När Hannu Arvio vin-kande av oss vid flygfältet kunde vi alla nöjda
och belåtna utbrista ”¡Hasta luego, Barcelona!”.
språkbadade flera av deltagarna i medborgarinstitutets kurs i
spanska på ort och ställe.
På resa från MI till Barcelona
-
Det stårpytsar meddär. En montöroch arbetarmedan
enpenselnStäderskorgolv.Ännu är
kvar tillstas över frånavdelningenDen gamlamoderniseratsny del
byggtsDe två isoleringsrummen
egen ingångnågra av nyheternakan personalenpå väg in tillatt de
varit– Isoleringsrummen
vid epidemier,en ny svininfluensa.kan vi ocksåsom har
nedsattexempelvisger ledandeJuslin.Däremellan
vanliga patientrumaning lyxigaredet kommersom kylskåpett hörn.En
annan
för smutstvättre har deoch soporförsnabbas
och vårdpersonalen.
Snart
På grund av en axelskada blevJörgen Granholm sjukskrivenunder
en längre tid. Han började då fördriva tiden med attundersöka olika
sätt att minskautgifterna för att värma sitt hemi Vörå.Så småningom
hittade han
lösningen. Den ledde inte baratill sänkt uppvärmningskostnadutan
också till ett nytt företag.– Det var egentligen sotaren
som tipsade om den här värmepumpen. Men det var mycketsvårt att
få tag på någon i Finland, även om det säljs många iSverige, säger
Jörgen Granholm.– Till slut fick jag tag på vd:n i
Oskarshamn. Jag frågade vad jagska säga åt folk som vill ha
enlikadan, och han tyckte att endalösningen var att jag själv
började sälja värmepumparna på denfinländska marknaden.Så blev det.
Nu driver Jörgen
Granholm och Jörgen Holm
aktiebolaget J&J Multienergytillsammans.Det finns många
olika slags
luftvärmepumpar på marknaden. Det speciella med In Vestär att
den kan kopplas ihop medhusets befintliga värmesystemoch användas
parallellt medexempelvis olje, flis eller
vedeldning.– Värmeväxlaren värmer upp
gas som i sin tur värmer uppdet vatten som cirkulerar runt
ihuset, säger Jörgen Holm.
om husethar radiatorer eller golvvärme,systemet fungerar i
vilket fallsom helst. Också bruksvattnetvärms med samma
metod.– Principen med luftvärme
pumpen är densamma som vidbergsvärme eller jordvärme,men den
använder i stället värme ur luften.– Det här systemet är betyd
ligt billigare än bergsvärme. Installationskostnaden har
mansparat in på ungefär tre år omman annars eldar med olja,säger
Holm.Granholm visar sitt pannrum.
Via rör har luftvärmeväxlarenkopplats samman med husetsgamla
uppvärmningssystem.Och när det blir riktigt kallt ärdet bra att ha
oljan att ta till.– Om det blir kallare än 20
grader utomhus, kopplas oljepannanpå.Det sker automatiskt,jag
behöver inte själv gå hit ochtrycka på någon knapp.Även om In Vests
värmepum
par monteras i Sverige, kommerdelarna från Fjärran Östern.– Så
är det med nästan alla
produkter inom den här branschen. Tillverkningen sker iAsien,
medan monteringenoch kunnandet finns här, sägerGranholm.
-
Det står byggmaterial ochpytsar med målfärg litet här ochdär.
En montör står på en stegeoch arbetar med ventilationen,medan en
målare sveper medpenseln över dörrkarmarna.Städerskor torkar
fönster ochgolv.Ännu är det några veckor
kvar tills patienterna ska flyttas över från Solängen till
bäddavdelningen vid hvc i Oravais.Den gamla bäddavdelningen
harmoderniserats samtidigt som enny del byggts till.De två
isoleringsrummen med
egen ingång från gårdssidan ärnågra av nyheterna i huset. Härkan
personalen byta kläder bådepå väg in till patienten och efteratt de
varit inne i rummet.– Isoleringsrummen behövs
vid epidemier, om det kommeren ny svininfluensa. Men i demkan vi
också placera patientersom har nedsatt immunförsvar,exempelvis
cancerpatienter, säger ledande sköterskan GunillaJuslin.Däremellan
fungerar de som
vanliga patientrum – men av enaning lyxigare modell, eftersomdet
kommer att finnas sådantsom kylskåp och kaffekokare iett hörn.En
annan nyhet är nedkastet
för smutstvätt och sopor. Tidigare har de anställda forslat
tvättoch sopor via hissen, men nuförsnabbas hanteringen.
Medicinrummet är en annannyhet. Här finns ett flertal låsbara
skåp. Skilda fack för varjepatient minimerar risken för attnågon
ska få fel medicin.– På en långvårdsavdelning
får patienten ofta samma medicin i flera månader, men här
påhvc:s bäddavdelning kan medicineringen förändras under loppet av
samma dag. Då är det viktigt att ha ordentliga utrymmenså att inga
misstag sker, sägerJuslin.En del mediciner är mycket
starka och andra är efterfrågade på den svarta marknaden.Därför
har medicinrummet ett
stadigt galler för fönstret, för attingen ska frestas att göra
inbrotthär.I alla badrum finns hjälp
medel för att de som inte är såstarka ska kunna använda
bådedusch och wc. Armstöd, handtag och bommar är goda hjälpmedel.
Man behöver inte tändalampan i badrummen, eftersomden tänds
automatiskt när någon går in dit.Köket kommer att laga mat
till omkring 140 personer. Allasom finns på bäddavdelningenoch
Solängen får sin mat härifrån, men också de som får matportioner
hemkörda ska få sin
lunch tillagad här. För att göradistributionen så snabb och
smidig som möjligt, utrustas köketmed nya bänkar.Spisarna och övrig
köksut
rustning är ändå den sammasom förut.På markplan på baksidan
finns ett rum och kök som delskan användas vid rådgivning,men
ofta kommer gästandeläkare eller tandläkare att inkvarteras
där.– Det är svårt att hyra en lä
genhet för bara en vecka i taget.Men här får gästande
läkareövernatta utan kostnad, sägerJuslin.
Tillfälliga läkare behövs exempelvis under sommaren
ochjulhelgen, medan tandläkarekallas in när köerna måste
förkortas.När bäddavdelningens pa
tienter flyttar från Solängen, kanåldringar från Aftonbo flytta
tillSolängen.Nu diskuteras hur Aftonbo
ska användas i framtiden. Denmest troliga lösningen är att
denena avdelningen används fördemenspatienter, medan
flyktingförläggningen tar den andraavdelningen i bruk när
flyktingströmmen nu åter ökar.karin sundström
många förbättringar för både patienternaoch vårdpersonalen. Om
några veckor tas den i bruk.
Snart klart för patienterna
-
Här får du tips på litteratur som finns i något av kommu-nens
bibliotek. Titta också på utbudet av e-böcker och ljud-böcker på
www.fredrika.net!
Många barn vill läsa om dino-saurier i en viss ålder. En ny
bokför dem är Barnen frågar om dinosaurier. Den svarar blandannat
på frågor som: Varför varinte dinosauriernas ägg större?eller
varför gick en del på tvåben och andra på fyra?
I ny bok i bilderboksserienom Halvan är Här kommer mc-polisen
av Arne Norlin ochJonas Burman. Förutom en deltekniska saker lär
sig barnen nå-got om polisens arbete och litetrafikvett i
boken.
Den klassiska sagan om Hans och Greta har bearbetats av Jör-gen
Widsell och illustrerats avGunna Grähs. En spännandeberättelse som
fängslar de lite
större barnen vid den gemen-samma lässtunden i hemmet.
Som högläsningsbok kan manockså läsa en faktabok, till ex-empel
Farlig forskning, en his-torisk beskrivning av forskning-ens
utveckling inom astronomi,kemi, biologi och fysik. Bokensom är rikt
illustrerad lämpar sigför vetgiriga barn från ca 10 åruppåt.
Vad betyder det att läsa lusenav någon? Och varifrån kom-mer
uttrycket? Det och mycketannat kan du läsa om i Svenska uttryck och
deras ursprung avKerstin Johanson.
Monica Fagerholms nyabokLola uppochner är en fin-landssvensk
thriller som blandannat utspelar sig året då Esto-nia förliste.
Gamla vänner skamötas och fira ”höstens intåg”.Men festen tar en
överraskan-de vändning när ett sjutton år
gammalt mord kommer på tal.
Robert Dam var med i scien-tologirörelsen i 20 år. I sin
själv-biografiska bok Avhopparenberättar han om den tiden, menockså
om scientologins historia.Boken har blivit mycket upp-märksammad i
hans hemlandDanmark, men också interna-tionellt.
Kauhavakråkor, dynamit och förtrollande varelserheterBoris
Isomaas självbiografiska roman.I berättelsen om Boris och
hanskamrater återvänder författarentill sin barndoms Oravais
ochskildrar med humor och klarsynhur världen kunde te sig för
enskara småpojkar på 1940- och1950-talet.
Om du vill låna: Ring Vörå huvudbibliotek på telefon 3821686,
biblioteket i Oravais 3821689 eller biblioteket i Max-mo på
3821688.
Täällä saat lukuvinkkejä kirjoista jotka löytyvät Vöryin kunnan
kirjastoista.
John Grishamin uusi jännäriLakimiehet kertoo kahden mie-hen
lakitoimistosta. Paikallistenpika-avioerojen ja rattijuopu-musten
hoitelu ei tee toimistostavarsinaista rahasampoa. Erää-nä päivänä
se sitten tapahtuu:suuri muutos, vastaan purjehtiimahdollisuus
ryhmäkanteestajättimäistä lääkefirmaa vastaan.Lakimiehet on
äärimilleen viri-tettu oikeussalijännäri maineenja mammonan
tavoittelusta sekäsiitä maksettavasta hinnasta.
Tiina Forsmanin esikoisteosAnnikki Nissinen selvittää murhan on
erilainen, lämm-intä huumoria tihkuva rikos-romaani joka kertoo
kahdenkeski-ikäisen naisen mielenliik-keistä ja toimista rikoksen
sel-vittämiseksi. Jännäri on oma-peräinen ja valloittava,
samalla
kertaa vakava ja veijarimainen.
Kirjailijan ja lapsipsykologinTorey Haydenin romaani Vi-attomat
on koskettava tarinalasten hyväksikäytöstä ja aikuis-ten julmasta
ajattelemattomuu-desta.
Jos haluat lainata, soita: Vöy-rin pääkirjasto 3821686,
Ora-vaisten kirjasto 3921689 tai Maksamaan kirjasto 3821688.
Vörå-Oravais-Maxmoborgarinstitutkurs i första hjälpenen
köpkursten.Kursen är
fortbildningskursbehöver ettAlla arbetsgivaresom behöverchansen
ochpå kursbänken
Första hjälpen 2våren 2013.måste manpass 1 somgammal.
Första hjälpen 1.Kurstid:
26.11.2012,minuter.
Kurslärare:hälsovårdare,medicinskvård, utbildareoch
hälsokunskap.
Kursavgift:kursen ingårkaffe medegen bekostnad.
Kursplats:i Oravais, ÖurvägenOravais.
Målgrupp:alla som behöverarbete, förhälsovårdatt ha första
Bästa sättet att förtränga någotär att vara så upptagen så
maninte hinner fundera på det. Omman gör en skiva och spelar
fleraspelningar i veckan så förträngsdet garanterat, det gjorde
vi.
Men verkligheten hann förstås ikapp oss tre iKAJ. En dryg vecka
efter vårt skivsläpp var detdags för oss att rycka in i det
militära. Man kun-de inte längre förneka faktumet att man
skullerycka in när man satt i bussen tillsammans med50 andra som
hade precis lika ful frisyr som ensjälv. Eller ja – avsaknaden av
frisyr.Väl framme i Dragsvik gick det fort, man
anpassade sig till det mystiska system som ärdet militära, man
accepterade de mörkgrönakläderna och dagarna avlöste varandra tills
denförsta efterlängtade permissionen kom. I börjanvar det en stor
omställning från att ha bestämtsina egna tider i flera månader och
jobbat meddet man tycker är allra roligast till att hela tidenha
någon som sade vad, hur och när man skagöra något. Säg vad man vill
om det militäramen kreativitet hinner man inte med i början.Efter
den åtta veckors grundperioden får
man veta vart man hamnar, och hur länge manmåste vara här. Kevin
och Jakob hamnade påKustjägarkompaniet som MC-ordonnans res-pektive
”sinkoskytt”, båda på 180 dagar.Själv blev jag redaktör för
Fanbäraren, Ny-
lands brigads egen tidning. Jag hamnar att varahär lite längre,
255 dagar, men arbetsuppgifternaär desto trevligare.Att släppa ett
album och sen försvinna är inte
den bästa timingen, men i det här fallet ingetman kan något
åt.KAJ-verksamheten låg nere under de första
två månaderna här, på helgerna förde vi lite ski-
vor hit och dit i Österbotten men något annathann vi inte med.I
skrivande stund är det tre månader sedan vi
senast hade en spelning. Vi känner oss lite ros-tiga ärligt
talat, men nu när livet här blivit merrutinmässigt blir det
äntligen några spelningar ioktober! I Kärklax UF ordnas SÖU:s
Johannes-gala (27.10), en gala för föreningarna i Österbot-ten, och
där kommer vi att uppträda.Vi är även nominerade till ”Årets
talang”, så
det blir en spännande kväll.Utan vettig sysselsättning här blir
det lätt att
man ligger på sängen och latar sig eller far påen kaffe och munk
till soldathemmet. I ärlighe-tens namn har det blivit en hel del
munkar...Men för att ha något vettigt för oss och för-
söka håll igång humorn och KAJ har vi planerpå att göra en
podcast, ett webbradioprogramhelt enkelt. Cirka 30 minuters avsnitt
där vidiskuterar allt möjligt, mest helt oväsentligasaker, men
förhoppningsvis underhållande. Detär ett litet projekt för att
hålla uppe KAJ-verk-samheten, det kanske dyker upp något avsnittså
småningom.Det går ingen nöd på oss här, men att ha
något projekt att jobba med håller en påbetydligt bättre humör.
Om man hinner ägna ialla fall lite tid åt sitt fritidsintresse så
ser manljus i tunneln och påminns att vi kommer ut
ivinter/vår.Nästa höst flyttar vi igen söderut och börjar
studera i Helsingfors, jag på journalistik ochJakob och Kevin
film & tv. Men först har vi enlång och förhoppningsvis
händelserik vår ochsommar framför oss. Då får vi äntligen klä ossi
en ljusare nyans av grönt och byta ut ”stägän”mot instrument.
KAJ i gröna kläder
Röda Korset,avd. önskarmed Kommunbladetluciafirandet.
Vi sökerda 1997 frånanmäla sigpå tel. 050-5983066.Sista
anmälningsdagen
vara någon
En välgörenhetsgala till för-mån för cancerinsamlingen ord-nas
i Vörå samgymnasium den14 oktober klockan 14.Följande medverkar
helt gra-
tis: Jenny Sandelin, WilhelmSkata, Alfred Backa, GeorgMattbäck,
Peter Sjöblom, Lenissånggrupp och Kör för alla.Cancerinformation
ges av
Markku Suoranta.Ingvald Back håller i trådarna
och Helmerz leder allsången.Den lokala cancerföreningen
sköter serveringen.Arrangör är orkestern Hel-
merz.Detta är den fjärde sång-
och musikgalan till förmån förmycket viktiga ändamål. Väl-kommen
med och stöd insam-lingen!Österbottens cancerförening
ordnar sin insamlingskampanj”Stop Cancer” från den 15 sep-tember
till den sista januarinästa år. Ungefär 20–25 procentav föreningens
budget täcks avinsamlade medel.En stor del av pengarna går
direkt till cancerpatienterna iform av kylhattar,
smärtstillandepumpar och rehabilitering. Ock-så krishjälp och stöd
till anhö-riga fås via föreningen.Dessutom har Österbottens
cancerförening beviljat bidragtill forskningsprojekt av
olikaslag. Också onkologen vid Vasacentralsjukhus har fått
donatio-ner av föreningen.I ett nationellt perspektiv bru-
kar österbottningarna höra tillde mest givmilda när det
gällerkampanjer för att samla in peng-ar till cancerföreningen.
Vörå ufoktober
Den 13 oktober21.30. Dansmed FDUVden, specielltmed
funktionsnedsättning.till tonernacafé öppet.ning! Välkommenung!
inträde:vänskapskortet.Den 26
musikalenlighet” ieuro. Mermusik.se.
I samband med höstmöteti UF Kustens lokal på Österöden 28
oktober klockan 15, firarFRK Maxmo avdelning sitt
60-årsjubileum.Verksamhetsledare Ricky
Berglund är nu ny i FRK:s Vasa-distrikt. Han berättar om
aktu-ella saker inom Röda Korset.Det blir också sång av Maxi-
muskören.FRK i Maxmo utser också
varje år en medmänniska, somfår ett presentkort. Den
härmedmänniskan ställer upp påegen tid med olika sociala
upp-gifter.Tidigare utvalda medmännis-
kor har haft med ungdomar attgöra, en annan har varit medinom
väntjänsten och många,många fler saker.Vid jubileet kan
FRK-produk-
ter möjligen finnas till försälj-ning.
Vi bjuder på kaffe och trevligsamvaro.Om någon så önskar,
kan
skjuts till Österö ordnas. Kon-takta då gärna Arja Holm
påtelefon 3456289 eller MagdalenaFurunäs på telefon
3456195.Styrelsen för FRK:s avdelning
i Maxmo önskar både gamla ochnya medlemmar varmt välkom-na till
vårt 60-årsjubileum.
-
kertaa vakava ja veijarimainen.
Kirjailijan ja lapsipsykologin in romaani Vi
on koskettava tarina lasten hyväksikäytöstä ja aikuis-ten
julmasta ajattelemattomuu-
Jos haluat lainata, soita: Vöyrin pääkirjasto 3821686,
Oravaisten kirjasto 3921689 tai Maksamaan kirjasto 3821688.
Vörå-Oravais-Maxmo med-borgarinstitut ordnar en grundkurs i
första hjälpen. Kursen är en köpkurs från YA i Österbot-ten.
Kursen är tänkt som en möjlig fortbildningskurs för dem som
behöver ett första hjälppass. Alla arbetsgivare som har folk som
behöver passet kan nu ta chansen och sätta sina anställda på
kursbänken i två dagar.
Första hjälpen 2 kommer på våren 2013. För att ta den kursen
måste man ha ett första hjälp-pass 1 som är mindre än tre år
gammal.
Första hjälpen 1.Kurstid: måndagar 12.11 och
26.11.2012, 8.30–16, 16 gånger 45 minuter.
Kurslärare: Harriet Harf, hälsovårdare, sjukskötare i
inre-medicinsk och kirurgisk sjuk-vård, utbildare i första hjälpen
och hälsokunskap.
Kursavgift: 90 euro. Utom kursen ingår kursintyg samt kaffe med
tilltugg. Lunch på egen bekostnad.
Kursplats: Förvaltningshuset i Oravais, Öurvägen 31, 66800
Oravais.
Målgrupp: Grundkurs för alla som behöver intyg för sitt arbete,
för sina studier inom hälsovård eller är intresserad av att ha
första hjälppass.
Kursen omfattar:• Insatser vid en olycka:
Allmänna instruktioner inför första hjälpen-situationer.
• Olika medvetanderubbning-ar: svimning, medvetslöshet,
hjärt-lungrädding.
• Främmande föremål i luft-vägarna.
• Okontrollerbara blödningar.• Förebyggande av chock.• Sår av
olika typer.• Brännskador.• Olika frakturer.• Led- och
muskelskador.• Sjukdomsattacker: stör-
ningar i hjärngenomblödningen, bröstsmärtor, diabetes, kramper,
andnöd på grund av astma.
• Förgiftningar.• Övningar i smågrupper.Litteratur: Första
hjälpen
2006. Tredje reviderade uppla-gan. Sahi Timo, Castrén Maa-ret,
Helistö Neta & Kämäräinen Leena. Kustannus Oy Duodecim och
Finlands Röda kors.
Kursnummer 610101. Sista an-mälningsdag är den 25 oktober
2012.
Lyktor till stämningsfulla tillfällen i Maxmo kyby skola. Lö
20.10 kl 10–13.15. Det är en-dast en dag och vi gör lyktor till
Halloweenfesten eller begrav-ningsplatsen, allahelgonsnatten eller
till trädgården. Vi använder
återvunnet material som bas. Kom med i en intressant kurs.
Målgruppen är vuxna och barn över 7 år tillsammans med en vuxen.
Kursnummer 110495.
Sykurs för vuxna och barnpå Tegengrenskolan 23.10, kl 18–21.15.
På den här kursen får vuxen och barn tillsammans ex-empelvis lära
sig brodera stygn i naivisktisa bilder och ordspråk. Den här kursen
lämpar sig också för lärare i den grundläggande undervisningen.
Kursnummer 110423.
Scrapbooking på Karvsor skola, lö 27.10 och 10.11, kl 10–16. Kom
med på den här kursen om du tycker om att göra vackra fotoalbum
eller minnesböcker. Kursnummer 110493.
Fusku, fortsättningskurs där vi repeterar det vi kan från förr
och så lär vi oss flera nya steg och figurer. Fusku är en rolig
användbar dansstil som passar alla åldrar och till nästan all
mu-sik. Kursen är på Karvsor skola, sö 4.11 och 18.11 kl 12–15.
Kurs-nummer 110527.
Fuskuweekend på Karvsor skola. Det här veckoslutet repe-terar vi
och bygger på men nya svängar och vi dansar och har
roligt. Kursen är lö-sö 24–25.11 kl 11–14. Kursnummer
110529.
Smycka dig på Tegengrensko-lan, ti 6.11 och 13.11 kl 18–21.15.
Vi använder härliga material som ser ut som metall, glas emalj
eller läder och görs till unika smycken snabb och på ett enkelt
sätt. Det här kan alla obeoende av ålder göra och du kommer att bli
förvånad hur roligt det är.
Kursen är endast två tillfällen och på andra tillfället monterar
vi ihop smyckena. Kostnader tillkommer för material som an-vänds.
Anmäl dig nu genast på kurnummer 110425.
Grundkurs i data för nybörjare och pensionärer på
förvalt-ningshuset i Oravias, on 7.11 kl 18.30–21, Du kan komma med
på kursen utan förkunskaper eller om du har glömt det du lärt dig
tidigare och vill ha en repetition. Vi lär oss grunderna i Windows,
skriver lite texter, använder bilder och surfar på internet och
söker infromation. Kursnummer 340107.
Metalltrådsflätning på Tegen-grenskolan, ti 20.11 kl 18–21.15.
Vi gör fina saker av metalltråd som blir till vaser,
fönsterdeko-rationer, änglar eller ljushållare och marschallhållare
som lyser
upp ingången till hemmet. Kurs-nummer 110411.
Lär dig grunderna i Openoffice på Tegengrenskolan må 3.12 kl
18.30–21. Vi gå igenom grundera för de vanligaste funk-tionerna,
hur man skriver text och gör enklare beräkingar som vi sparar så
att vi hittar det senare. Kursnummer 340109.
Anmälningar till Vörå-Ora-vais-Maxmo medborgarinstitut telefon
3821673 eller på www.vora.fi/kursanmalan.
Tietotekniikka aloittelijoille ja senioreille jatkokurssi, ti
30.10 kello 10–12.30, hallintotalossa Oravaisissa. Kurssi on
tarkoitettu niille joilla on ennestään käyttökoke-musta
tietotekniikasta tai peruskussi suoritettuna. Tutustumme tarkemmin
käyttöjärjestemään ja hyötyohjelmiin.
Kokeilemme eriaisaia tietiohakuja internetistä, tutustumme
nettipuhelu-ohjelmiin sekä sosiaa-liseen mediaan. Kurssi-numero
340115.
Röda Korset, Oravais svenska avdelning ordnar även i år
tradi-tionellt luciafirande.
Vi söker luciakandidater från Oravais, födda 1997. De kan anmäla
sig till Birgitta Backman på telefon 050-5983066. Sista
anmäl-ningsdagen är den 27 oktober!
ordnar sin insamlingskampanj ”Stop Cancer” från den 15
sep-tember till den sista januari nästa år. Ungefär 20–25 procent
av föreningens budget täcks av
En stor del av pengarna går direkt till cancerpatienterna i form
av kylhattar, smärtstillande pumpar och rehabilitering. Ock-så
krishjälp och stöd till anhö-riga fås via föreningen.
Dessutom har Österbottens cancerförening beviljat bidrag till
forskningsprojekt av olika slag. Också onkologen vid Vasa
centralsjukhus har fått donatio-
I ett nationellt perspektiv bru-kar österbottningarna höra till
de mest givmilda när det gäller kampanjer för att samla in peng-ar
till cancerföreningen.
Den 13 oktober klockan 17.30–21.30 ordnar Vörå uf dans i lokalen
i samarbete med FDUV och DUV i Vasanejden. Dansen är speciellt
riktad till personer med funktionsnedsättning.
Dans till tonerna av Music Friends, café öppet. Alkoholfri
tillställning! Välkommen gam-mal som ung! Inträdet är 10 euro –
vi stöder vänskapskortet.
Den 26 oktober klockan 19 ges musikalen ”Från dröm till
verklighet” i lokalen. Inträde 20 euro. Mer information på
term-musik.se.
Vörå-Oravais-Maxmo Can-cerklubb firar i år lillajulfest
tillsammans med andra svenska cancerklubbar. Julfesten ordnas i
Petalax, Nybygården, den 10 november klockan 17–22.30.
Arrangörer är Malax-Korsnäs Cancerklubb.
Det blir traditionellt julbord
med program och dans. Priset är 30 euro per person.
Buss ordnas, tidtabell medde-las närmare.
Anmäl dig senast den 30 ok-tober till Britta Bagge på telefon
050-5438104! Välkomna!
Loppis ordnas på Petters-backa skola lördagen den 13 ok-tober
klockan 11–13.
Försäljningsplatser kan bokas via eposten [email protected]
och den som har frågor får gärna ringa 3821794.
Servering finns!Adressen är Pettersbacka sko-
la, Kaurajärvivägen 1944 i Pet-tersbacka.
Oravais kapellförsamling ord-nar en konsert i Oravais kyrka den
13 oktober klockan 18.
De musikaliska gästerna är Lars Edberg and the Daybreak
Rangers.
Inträdet är fritt, men kollekt uppbärs.
Orkestern spelar amerikansk folk-, gospel- och bluegrass-musik.
Lars Edberg är solist, medan Daniel Svenfelt spelar piano, Emma
Kruegle spelar violin, Anders Bengs på bas och Davis Forsblom
medverkar på trummor.
Till Mimoselträffen i Kvi-mo byastuga den 17 oktober klockan
14–16 har Folkhälsan i Maxmo bjudit in Maxmos kom-munvalskandidater
(de som har möjlighet att närvara) för att höra deras åsikter om
framtiden i Vörå kommun och vad de tän-ker arbeta för.
Alla andra som vill träffa Maxmokandidaterna är också hjärtligt
välkomna med för att lyssna och ställa frågor!
Vi bjuder på kaffe och trevlig
Om någon så önskar, kan skjuts till Österö ordnas. Kon-takta då
gärna Arja Holm på
289 eller Magdalena Furunäs på telefon 3456195.
Styrelsen för FRK:s avdelning i Maxmo önskar både gamla och nya
medlemmar varmt välkom-na till vårt 60-årsjubileum.
Oravais uf gör en undersök-ning för att se vilket intresse som
finns för föreningen. Enkäten hittas på
http://www.oravaisuf.sou.fi/aktuellt/.
Den 7 november ordnas ett nytt möte om OUF:s framtid.
Välgörenhetsorganisationen Sisters ordnar en gala i Oravais
uf-lokal lördagen den 13 oktober klockan 14–17.
Programmet är blandat och passar besökare i alla åldrar. En
modeshow ordnas, medan Daniel Nordlund, Alfred Backa och Ulf
Johansson uppträder.
Efter programmet är det möj-ligt att få manikyr eller få
frisy-ren fixad.
Inträdet är fritt, men en frivil-lig avgift uppskattas.
De insamlade medlen an-vänds till julpåsar som sedan delas ut
till kvinnor både i Vörå, Vasa, Jakobstad och Helsingfors samt på
kvinnofängelset i Tavas-tehus.
I fjol delades sammanlagt 260 julpåsar ut. Målet för årets
in-samling är 300 julpåsar.
En stor del av innehållet i på-sarna fås som donationer från
olika företag, men en del saker måste köpas och det är till dessa
produkter som pengarna går.
Flyktingvännerna i Oravais fi-rar sitt tioårsjubileum söndagen
den 21 oktober klockan 18 i Ora-vais kyrka.
Huvudtalare är Johan Can-delin, men på programmet står också
sång framförd av lokala körer. Bland andra Mikaela
Malmsten-Ahlsved, Kör för alla dirigerad av Carl-David Wallin,
Daniel Nordlund, Rafael Ed-ström med flera medverkar.
Efteråt ordnas servering i för-samlingshemmet.
Föreningen ger också ut en historik över de gångna tio åren. Där
berättar föreningens aktiva bakgrunden, starten och hur
verksamheten har utvecklats från 2002 till 2012.
Historiken är rikligt illustre-rad med foton från olika
tillställ-ningar och evenemang under årens lopp.
Den innehåller också korta sammanfattningar på både fin-ska och
engelska.
-
Syyspimeydenmyötä lisääntyyliselämässä.yrin
kuntakunnallisvaalit.Se merkitsee,
valtuutetustapieneneekokoon jatulee ainostaanEn tiedä,
mitenminen näkyymutta minunfacebookiniden lähettämistätoistaan
kauniimmista!Vaalien
myös paikallislehtiennosastoilla,nostavat esiintärkeitä
kysymyksiä.Kukaan
sitä, että kuntarakennevaalien keskeiseksisillä kokovelujen
järjestäminenmaan seuraavanden tärkeimpiäMinulla
puna mahdollisuusRuotsissakäsiteltiintamista.
havainto,kustella lainkaaneikä rakenteista.on meneillään
I takt medkryper närmareså drar detspännandemunala
sidan.kommunalvalsom en enadKommunalvalet
tidigt att våraledamöterdet som stadgaslagen förstorlek,
ellerexakt.Jag vet inte
men minfylls avsätter uppden ena vackrareKommunalvaletningom
ävensidorna i deolika hjärtefrågoralla som bor
nad över attockså blirvalsdebatten,viktigt
beslutservicestrukturerJag har dock
månen attkring detledarskapetland Sverige.Den märkligaste
som jag har
Det regionala utvecklingsbolaget Vasek, som ägs av
Vasaregionens kommuner, har som huvuduppgift att
erbjudaföretagsrådgivning till regionens företag.Regionens invånare
får av Vaseks företagsrådgivare hjälp, stöd och rådgivningi alla
ärenden angående företagsverksamhet. Vaseks tjänster är avgiftsfria
ochkonfidentiella.Företagsrådgivare Helene Krohn stö
der Vöråföretagen vid utvecklingen avverksamhet samt hjälper
till med olikaproblem.Krohn är själv också Vöråbo.– Inget ärende är
för litet, utan det lö
nar sig att kontakta i alla möjliga ärendenangående företagens
verksamhet, sägerKrohn.– Det är onödigt att ensam grubbla
över saker, jag kommer gärna till företaget för att
diskutera.Krohn är också rådgivare för företag i
Malax. Även Vaseks andra företagsrådgivare har sina kommuner som
de haransvaret för, och det starka kunnandeti olika branscher
garanterar att de småoch medelstora företagen får service avhög
kvalitet.
Kunder som planerar att starta företagsverksamhet i Vasaregionen
får hjälpav Vasaregionens NyföretagscentrumStartia, som är en del
av Vasek. Manfår hjälp till exempel med utvärderingav affärsidén,
ekonomi och finansiering,juridiska frågor, marknadsföring och
atthitta lokaler.– Man kommer lätt i gång bara man
kontaktar oss och bokar tid till rådgivning. Med
företagsrådgivaren går manigenom företagsidéns innehåll och
lönsamhet, säger Krohn.Startia har hjälpt blivande och nyföre
tagare redan i 20 år. Jubileumsåret firas iarbetets tecken:
måndagen den 5 november 2012 ordnas ett öppet seminarium föralla
som är intresserade av företagande.Seminariet hålls i Rantasipi
Tropiclandiai Vasa. Alla företagsrådgivare kan träffaspå
seminariet.
Ta kontakt:Vöråföretagen: Helene Krohn 044
7752679 [email protected]öretagare: Vasaregionens
Nyföre
tagscentrum Startia 3177600,
www.vasek.fi/foretagstjanster/startaeget/bokatidforradgivning/
Vaasan seudun kuntien omistaman seudullisen
kehitysyhtiönVasekin päätehtävä onantaa yritysneuvontaaseudun
yrityksille. Vasekin yritysneuvojiltaseudun asukkaat saavat apua,
tukea ja neuvontaa kaikissa yritystoimintaan
liittyvissäasioissa.Palvelu on maksu
tonta ja luottamuksellista.Vöyriläisten yritysten toiminnan
ke
hittämisen tukena ja ratkaisuapunaongelmissa toimii
yritysneuvoja HeleneKrohn, joka on itsekin vöyriläinen.– Mikään
asia ei ole liian pieni, vaan
aivan kaikenlaisissa yrityksen toimintaan liittyvissä asioissa
kannattaa ottaayhteyttä, sanoo Krohn.– Yksin on turha jäädä
pohtimaan
asioita, tulen mielelläni paikan päällekeskustelemaan.Vöyrin
lisäksi Krohn toimii maalahte
laisten yritysten yritysneuvojana. Vasekin muillakin
yritysneuvojilla on kunta
vastuualueensa, ja useiden eri toimialojenvahva osaaminen takaa
laadukkaan palvelun pkyrityksille.Yrityksen perustamista
suunnittelevia
asiakkaita Vaasan seudulla palvelee Vaasanseudun Uusyrityskeskus
Startia, jokaon osa Vasekia. Apua saa niin liikeideanarviointiin,
talouteen ja rahoitukseen,lakiasioihin, markkinoihin kuin
toimitilojen löytämiseenkin.– Alkuun pääsee soittamalla meille
ja
varaamalla ajan. Yritysneuvojan kanssakäydään ensin läpi oman
yritysideansisältö ja kannattavuus, kertoo Krohn.Startia on
opastanut aloittavia yrittäjiä
jo 20 vuotta. Juhlia vietetään työn merkeissä: maanantaina
5.11.2012 järjestetäänkaikille yrittäjyydestä kiinnostuneilleavoin
seminaari Rantasipi Tropiclandiassa Vaasassa. Myös kaikki
yritysneuvojatovat tavattavissa seminaarissa.
Ota yhteyttä:Vöyriläiset yritykset: Helene Krohn
0447752679, [email protected] yrittäjät:
Vaasanseudun
Uusyrityskeskus Startia 3177600,
www.vasek.fi/yrityspalvelut/aloittavalleyrittajallestartia/varaaaikastartiaan/
Nu är det åter dags att avläsavattenmätaren. Inom kort kommer
alla hushåll som är anslutnatill det kommunala vattenledningsnätet
att få ett brev hemmed en blankett för avläsningsuppgifterna.
Det här är inget nytt. Liknande brev dyker upp varje höst.Det
nya för i år är att det ock
så går att lämna in resultatet avmätaravläsningen via
webben.Viola Gunnar är kanslisten
som senare ska sända ut vattenräkningarna. Hon hoppas att
såmånga som möjligt användersig av webben, eftersom det görhennes
jobb både snabbare ochenklare.
som sänds ut, angesmätarplatsens nummer och enpinkod som behövs
när mätarställningen ska matas in i systemet via
webben.– Mätarplatsens nummer är
inte det samma som numret påvattenmätaren, utan det är ettnummer
som kommunen hari sitt system, säger vatten ochavloppsverkschefen
KennethEngström.
Det är alltså viktigt att ha brevet från kommunen bredvid signär
man ska mata in resultatetav mätaravläsningen.
De som loggar in på webbsidan hittar också en historiköver hur
stor vattenförbrukningen varit under tidigare år.Bland annat i
Larsmo kan
vattenkonsumenterna redananmäla mätarställningen viawebben.– Där
har alla varit väldigt
nöjda med systemet. Det harfungerat bra, säger Viola Gunnar.Men
det är inte nödvändigt
att använda datorn om man intevill.– Det går också bra att fylla
i
uppgifterna till pappers, klippaloss blanketten och posta
dentill kommunen, precis som mankunnat göra under tidigare
år.Portot är betalt, säger Gunnar.De som av någon anledning
inte själva kan avläsa mätarenombeds kontakta Gunnar eller
Engström, så sänder de utnågon som kontrollerar
mätarställningen.
Nu kan vattenförbrukningenrapporteras via webben
Nyt on jälleen aika lukea vesimittarit. Lähiaikoina
saavatkaikki kunnan vesijohtoverkkoon liittyneet taloudet
kirjeen,jossa on lomake ja siinä ohjeetvesimittarin
kulutuslukemanilmoittamista varten. Tämä ei oleuutta, samanlainen
kirje tulee
joka syksy. Uutta tänä syksynäon se, että vesimittarin
lukemavoidaan ilmoittaa nyt myös internetin kautta.Kanslisti Viola
Gunnar lähet
tää myöhemmin vesilaskut. Häntoivoo, että mahdollisimmanmonet
ilmoittaisivat mittarilu
keman internetin kautta, koskase nopeuttaa työtä.Lähetettävässä
kirjeessä il
moitetaan mittaripaikan numero ja pinkoodi, jota tarvitaan,kun
mittarilukema ilmoitetaaninternetin kautta. Mittaripaikan numero ei
ole sama kuin
vesimittarissa oleva numero.Vesi ja viemärilaitoksen
johtajaKenneth Engström ilmoittaa,että mittaripaikan numero
onannettu kunnan vesijärjestelmäävarten. Siksi on tärkeää,
ettäTeillä on vieressänne kunnaltatullut kirje, kun syötätte
kone
elle vesimittarin lukeman.Internetin kautta ilmoituksen
tekevät näkevät samalla, kuinka suuri vedenkulutus on
ollutedellisinä vuosina. Samanlaistailmoitusmenettelyä
noudatetaanmuun muassa Luodon kunnassa.
-
Syyspimeyden lisääntymisenmyötä lisääntyy jännitys
kunnal-liselämässä. Uusi yhdistetty Vö-yrin kunta järjestää
ensimmäisetkunnallisvaalit.Se merkitsee, että nykyinen 48
valtuutetusta koostuva valtuustopienenee kuntalain
säätämäänkokoon ja uuteen valtuustoontulee ainostaan 27
valtuutettua.En tiedä, miten vaalien lähesty-minen näkyy muiden
elämässä,mutta minun henkilökohtainenfacebookini täyttyy
ehdokkai-den lähettämistä kuvista, toinentoistaan
kauniimmista!Vaalien lähestyminen näkyy
myös paikallislehtien yleisö-nosastoilla, joissa
ehdokkaatnostavat esiin paikkakuntansatärkeitä kysymyksiä.Kukaan ei
varmaan ihmettele
sitä, että kuntarakenne nouseevaalien keskeiseksi aiheeksi,sillä
koko maassa julkisten pal-velujen järjestäminen tulee ole-maan
seuraavan valtuustokau-den tärkeimpiä asioita.Minulla oli viime
viikonlop-
puna mahdollisuus osallistuaRuotsissa seminaariin,
jossakäsiteltiin kuntien tulevaa joh-tamista.
onhavainto, että Ruotsissa ei kes-kustella lainkaan
kuntien koostaeikä rakenteista. Sen sijaanon meneillään
kehittämistyö,
jossa pyritään tehostamaan jakehittämään kuntien työtä
siten,että palvelut voidaan turvatatulevaisuudessa, vaikka
väestönikärakenne muuttuu samalla ta-valla kuin
meillä.Valaisenmuutaman esimerkin
avulla ajattelutapojemme eroja,vaikka väestön ikärakenteenmuutos
aiheuttaa samat ongel-mat Ruotsissa ja Suomessa.
onJönköpingin Ryhov. Siellä tar-mokas diabeteshoitaja
alkoimiettiä, miksi potilaiden pitäätulla dialyysihoitoon
silloinkun se sopii henkilökunnalle,siis klo 8-16, eikö asia voisi
ollaniinkin, että potilaat valitsevatajankohdan, jolloin he
haluavathoitoon? Kokeiluluonteisestiavattiin
omadialyysiosasto!Potilaat tulevat osastolle itse
valitsemanaan aikana omillaavaimilla, kun he haluavat suo-rittaa
dialyysin, hakevat tarvitse-mansa aineet varastosta ja kyt-kevät
itsensä laitteeseen.Omadialyysiosaston henki-
löstön tarve on ainoastaan 60
% perinteisesti toimivan osastonhenkilökunnasta. Säästöillä
onvoitu hankkia uusia dialyysilait-teita ja potilaat voivat
parem-min, kun he voivat itse järjestääaikataulunsa omien
tarpeidensamukaan.Osaston vastaavalle hoitajalle
esitettiin kysymys, pelkääköhän, että potilaat käyttävät
lait-teita väärin? Hän vastaa, ettäpotilaille heidän oma
hyvin-vointinsa on tärkein asia, minkävuoksi hän ei näe
omahoidossariskitekijöitä.
, että oma tyttä-reni sairastui samana pyhänä jajoutui
sairaalaan Tukholmassa.Hätääntyneenä kiirehdin
Tukholmassa St Göransin sai-raalaan saadakseni tietää,
mitentyttöparka voi. Koska hän ei, ku-ten ei hänen äitinsäkään,
mielel-lään ole sairaalassa, kysyimmelääkäriltä, voisimmeko
mennäkotiin nukkumaan.Kyllä, loman saaminen sairaa-
lasta ei ollut ongelma, koska di-agnoosi oli valmiina. Ainoa
ong-elma oli, että lääkettä piti ottaaverisuoneen asennetun
kanyylinkautta. Tyttärellä on samanlaisetverisuonet kuin äidillään,
mikämerkitsee, että niitä on vaikealöytää ja vielä vaikeampaa
onpistää niihin. Lopputuloksenatapaa olla rikkinäiset käsivarretja
kädet.
Koska tyttärellä oli kanyylikäsivarressa, ei hän olisi
saanutpoistua sairaalasta, mutta lääkä-rin kanssa käydyn lyhyen
neu-vottelun jälkeen ja luvattuam-me, että tyttö ei kanna mitään
jahäntä autetaan pukeutumisessa,saimme lähteä kotiin kanyyli
kä-sivarressa!Saimme samalla seuraavan
päivän lääkitsemisajat ja tie-simme, että meidän pitää
tullasairaalaan illalla ja seuraavanaaamuna.
koke-musta omaan edellisen kesänsairaalassaolooni, jolloin
ma-kasin osastolla tunnista toiseenja lääkäri kävi kierrolla
kerranpäivässä. Olisin aivan hyvin voi-nut mennä kotiini
nukkumaanomaan sänkyyni ja tulla takaisinseuraavana päivänä
kuulemaan,miten sairauteni lääkitseminenon tehonnut. Mutta
omastakokemuksestani viisastune-ena tiedän, että potilas on
jokoosastolla tai sen ulkopuolella,mutta ei sekä-että.
kysymykseen,miten kuntalaisten palvelut jär-jestetään
tulevaisuudessa, ei olekuntien yhdistämisessä suuriksihienoiksi
yksiköiksi, ehkä vas-taus löytyy kunnallisia palveluitatuottavien
kenttätyöntekijöidenpienistä luovista ideoista eikä
ulkopuolisten asiantuntijoidensuunnitelmista.Ruotsin kuntaliitto
on las-
kenut, että väestörakenteenmuuttuminen aiheuttaa vero-tukseen
0,7 prosenttiyksikönlisäyksen, kun taas laadun ke-hittäminen
aiheuttaa huomat-tavasti suuremman, 13 % pro-senttiyksikön
korotuspaineen.Toisin sanoen,Ruotsi kykenee tuottamat
nykyisenlaiset palvelut tulevillesukupolville, mutta jos
siellähalutaan jatkaa viime vuosientapaista laadun kehittämistä,
tu-lee se kalliiksi!Minun ehkä pitää lisätä, että
suurin kustannuksia kohottavalaadun kehittäminen
tapahtuusairaanhoidossa, ei kunnallis-hallinnossa.
I takt med att höstmörkretkryper närmare våra husknutarså drar
det också ihop sig till enspännande höst på den kom-munala sidan.
Vi har vårt förstakommunalval på kommandesom en enad ny Vörå
kommun.Kommunalvalet innebär sam-
tidigt att våra nu 48 fullmäktige-ledamöter ska minskas ner
tilldet som stadgas i kommunal-lagen för en kommun av vårstorlek,
eller 27 för att varaexakt.Jag vet inte hur det är med er,
men min personliga facebookfylls av kandidatvänner somsätter upp
sina kandidatbilder,den ena vackrare än den andra!Kommunalvalet
börjar små-ningom även synas på insändar-sidorna i de lokala
tidningarna iolika hjärtefrågor som berör ossalla som bor på
orten.
som är förvå-nad över att kommunstrukturenockså blir en del av
kommunal-valsdebatten, det är ett mycketviktigt beslut att se över
våraservicestrukturer i landet.Jag har dock i helgen haft för-
månen att delta i seminariumkring det kommunala
framtidaledarskapet i vårt västliga grann-land Sverige.Den
märkligaste reflektionen
som jag har med mig hem från
detta tillfälle är att det verkarhelt saknas en debatt om
kom-munstorlekar och strukturer iSverige. I stället pågår ett
ut-vecklingsarbete som tar sikte påhur det går att effektivera
ochutveckla den kommunala verk-samheten så att den på lång siktär
hållbar med den demografi-utveckling som håller på att skeäven i
Sverige.
några konkretaexempel för att belysa skillna-derna i våra
tänkesätt, trots attbåda länderna Finland och Sve-rige möter samma
demografiskautmaningar framöver.Den första framtidsspaningen
blir till Ryhov i Jönköping. Därhar vi en driftig
diabetesskö-terska som ifrågasatte varförpatienterna ska komma in
pådialys då det passar personalen,det vill säga mellan 8–16,
var-för får inte patienterna självavälja när de vill ha sin
dialys?Sagt och gjort, man öppnade
ensjälvdialysavdelning!Patienterna kommer in med
egen nyckel till avdelningen dåde vill göra sin dialys,
hämtarbehövligt material ur förrådetoch kopplar själv in sig och
sinablodådror i apparaten och sittersina dialystimmar då det
passarderas eget schema.Självdialysavdelningen fung-
erar med 60 % mindre personalän en normalavdelning och manhar
kunnat satsa på nya dialys-apparater och framför allt såmår
patienterna bättre eftersomde kan styra sin vardag och
sinabehandlingar som det passardem själva.Avdelningens ansvariga
skö-
terska får frågan om hon inteär rädd att någon patient skagöra
någonting fel med behand-lingen? Hon svarar att hon intekan se
någon som är mera månom sitt välbefinnade än patien-ten själv och
att hon därför inteser det som någon egentlig risk-faktor.
inte bätt-re än att den egna dottern in-sjuknade samma helg och
blevintagen på sjukhus i Stockholm.Eftersom jag var i flaggorna
sårusade jag till St Görans sjukhusi Stockholm för att se hur
flick-stackaren mådde.Eftersom hon, liksom sin mor,
inte gärna tillbringar tid på sjuk-hus, så frågade vi läkaren om
vikunde fara hem och sova.Jo, permission från sjukhuset
var inget problem i det läget,eftersom man hade diagnosenklar
och enda problemet varatt medicineringen skulle fort-gå och intas
via kanyl i blodet.Dottern har dessutom samma
sortens blodådror som sin mor,vilket betyder att de är
mycketsvåra att hitta och ännu svårareatt sticka. Slutresultatet
brukarbli sönderstuckna armar ochhänder.
hade kanyli armen för medicineringen såskulle vi inte ha fått
fara frånsjukhuset med den i armen, menefter en kort överläggning
medläkaren och löften om att dot-tern inte skulle bära någontingoch
få hjälp med kläderna så vardet helt okay att fara hem ävenmed
kanyl i armen!Vi fick samtidigt tiderna för
medicineringen nästa dag så vivisste att vi skulle komma
intillbaka till sjukhuset på kvällenoch följande morgon.Jag kan
bara inte låta bli att
jämföra med min egen sjukhus-vistelse från förra sommaren,
därman låg på en avdelning timmeefter timme och en läkare somgick
ronden en gång om dagen.Jag hade mycket väl kunnat farahem och sova
i min egen sängoch komma in tillbaka nästadag för att få höra det
senasteom min sjukdom. Men vis avegen erfarenhet så var det så
attantingen var man inne på avdel-ningen eller så var man ute,
intebåde och!Kanske svaret på hur vi ska få
morgondagens service åt kom-muninvånarna att fungera inteligger
i att slå ihop kommunertill stora fina enheter, kanskesvaret ligger
i att ta tillvara varjeliten kreativ idé som kommerutifrån de
egentliga experternapå den kommunala servicen utepå fältet!Sveriges
kommuner och
landsting har räknat ut att detframtida finansieringsbehovetför
att klara av den demografiskautvecklingen utgör 0,7
procent-enheters skatteökning, medankvalitetsutvecklingen utgör
en13 procentenheters ökning påskatterna.
så kan Sverigeklara av att fortsätta produceraservicen på samma
sätt även åtkommande generationer, menom man vill fortsätta med
denkvalitetsutveckling som skettde senaste åren, ja, då blir
detdyrt!Jag kanske ska tillägga att den
mest kostnadsstegrande kvali-tetsutvecklingen sker på
sjuk-vården, inte inom kommunalafögderiet.
”eri toimialojen
laadukkaan pal-
suunnitteleviapalvelee Vaa-Startia, joka
niin liikeideanrahoitukseen,kuin toimi-
soittamalla meille jaYritysneuvojan kanssa
oman yritysideankertoo Krohn.aloittavia yrittäjiä
vietetään työn mer-5.11.2012 järjestetään
kiinnostuneilleTropiclandias-yritysneuvojat
seminaarissa.
Helene [email protected]
Vaasanseudun3177600, www.
vasek.fi/yrityspalvelut/aloittavalle-yritta-jalle-startia/varaa-aika-startiaan/
vattenförbrukningen
lukeman.kautta ilmoituksen
samalla, kuin-vedenkulutus on ollut
Samanlaistanoudatetaan
Luodon kunnas-
-
Berättelserna i Bibeln är ofta spännande och alltid äkta. Så är
också fallet med en av bibeltexterna för inkommande söndag
(Joh.9:2438). Berättelsen kunde delas in i fyra ”akter” och
bakgrunden är att Jesus gjort ett underverk; att en man som var
född blind började se.
Vi får ta del av den första utredningen av undret. Berättelsen
ger intrycket av en äkta ögonvittnesskildring,
Mannens grannar, släktingar och vänner fick höra mannens
berättelse. De var förvirrade och visste inte hur de skulle tänka
eller tro. Därför förde de honom till den tidens andliga ledare,
fariséerna.
Mannens egen berättelse var att Jesus helat honom. Jesus hade
spottat på marken, knådat ihop en deg och strukit på den blinde
mannens ögon. Sedan hade han på Jesu uppmaning gått och tvättat sig
i en damm
och när han återvände kunde han se. Mannen hade bara lyssnat och
följt Jesu uppmaning.
Men fariséerna trodde inte på mannens berättelse. Därför
kalllade man på hans föräldrar som vittnen.
Föräldrarna vittnade om att det var deras blinde son som börjat
se. Men de vågade inte – fastän de visste det – säga att det var
Jesus som helat honom.
Orsaken var att de som vågade säga eller tro att Jesus var
Messias uteslöts ur synagogan, frystes ut ur Guds folks andliga
gemenskap.
Ibland kostar det nånting att vara kristen. Då finns risken att
göra det lätt för sig och försöka smälta in i mängden om den
allmänna opinionen är mot Jesus. På kort sikt kan man därigenom tro
att man skyddar sig själv och sina närmaste, men på lång sikt
riskerar man att förlora kontakten med Gud.
På många sätt kostar det
också i dag att vara en kristen. I muslimska länder riskerar den
som bekänner sin tro på Jesus att till och med bli dödad. På vissa
håll i världen bränns kyrkor.
En andra gång kallade fariséerna till sig mannen som fått sin
syn. Denna gång gör de saker som vi ska akta oss för att göra. De
försöker tvinga mannen att tro som dem, att Jesus inte kunde vara
Gud.
När Jesus under trettio är vandrade på vår jord på ett synligt
sätt såg han ut som vilken människa som helst. Man kunde inte på
hans utseende se att han var Guds Son. Fariséerna tänkte: Alla
människor är syndare. Detta är sant beträffande alla människor utom
en, Jesus.
Vi ska inte tvinga någon att tro hur angeläget vi än tycker det
är. Gud tvingar ingen att tro. Tron är inte ett måste, utan en
förmån, en gåva.
Fariséerna behandlade mannen omänskligt. De snäste av
honom, kallade honom ”syndig alltigenom” och körde ut honom som
en smutsig hund. De lade sten på den börda han redan bar. Kvar står
där mannen, visserligen glad över att kunna se, men med sin inre
börda mer tyngande än någonsin.
En andra gång kommer Jesus till mannen. Denna gång kommer han i
omsorg om hans själ och ande, i bekymmer för hans känslor och hans
tro.
Jesus ger mannens hans andliga syn genom att avslöja att han är
Människosonen, sann Gud och sann människa. Med makt över
naturlagarna. Med makt att förlåta synder, med makt att öppna
andligen blindas ögon. Berättelsen slutar med att mannen kommer
till tro på Jesus, faller ner och tillber honom.
Vad tror du? Vem tror du på?
Vöyrin seurakunnan seitsemäs suomenkielinen rippikoulu pidettiin
vuonna 1962. 7 tyttöä ja 9 poikaa konfirmoitiin 6.5.1962 Vöyrin
kirkossa. Rippipappeina olivat Håkan Bäck ja Sven Jakobsson.
Nyt kun on 50 vuotta tapahtumasta
kulunut Vöyrin seurakunta kutsui meidät
ehtoollisjumalanpalvelukseen ja sen jälkeen kirkkokahville
seurakuntakotiin.
8 meitä oli juhlaan saapunut.Kuvassa vasemmalta: Taisto
Hietamäki,
Jaakko Yliluoma, Kustaa (Köpi) Haapoja,
Markku Marjamäki, kappalainen Tomas Klemets, Kirsti Jaakkola
(Hakomäki), Tellervo Lemponen (Soini), Hellevi Lagerstedt
(Syynimaa) ja Annikki Tanninen (Lahjasalo).
-
honom, kallade honom ”syndig alltigenom” och körde ut
onom som en smutsig hund. De lade sten på den börda han redan
bar. Kvar står där mannen, isserligen glad över att kunna
se, men med sin inre börda mer tyngande än någonsin.
En andra gång kommer Jesus till mannen. Denna gång kommer han i
omsorg om hans själ och ande, i bekymmer för hans känslor och hans
tro.
Jesus ger mannens hans andliga syn genom att avslöja att han är
Människosonen, sann Gud och sann människa. Med makt över
naturlagarna. Med makt att förlåta synder, med makt att öppna
andligen blindas ögon. Berättelsen slutar med att mannen kommer
till tro på Jesus, faller ner och tillber honom.
Vad tror du? Vem tror du på?
Markku Marjamäki, kappalainen Tomas Klemets, Kirsti Jaakkola
(Hakomäki), Tellervo Lemponen (Soini), Hellevi Lager
Annikki Tanninen
Tiekunnat ja yksityishenkilöt, jos kunta hoitaa teidenne
lumenaurauksen, asettakaa aurausmerkit paikoilleen mahdollisimman
pian. Ilman hyväksyttäviä aurausmerkkejä oleva tie jätetään
auraamatta.Kiinteistönomistajia pyydetään poistamaan
tievalaistus-kaapeleihin ja lamppuihin ulottuvat oksat ja puskat
31.10.2012 mennessä, muuten kunta ryhtyy asian vaatimiin
toimenpiteisiin.
Vöyrin kuntaRakennus-toimisto
www.voyri.fi
www.vora.fi
Väglag och enskilda personer vars vägar snöplogas på kom-munens
försorg. Sätt ut plog-ningsmärken snarast möjligt. Väg utan
godtagbar märkning lämnas oplogad.Fastighetsägare bör avlägsna träd
och buskar som vidrör vägbelysningskablar och armaturer före
31.10.2012, i annat fall vidtar kommunen åtgärder.
Vörå kommunByggnads-kontoret
BYGGARE OCH RENOVERARE!
Från Vörå Snickeritjänsterhålles kvalitets-produkter såsom:
• Kök i gammal stil (helträskåp)
• Innertrappor• m.m., m.m.
Ta kontakt: tel. [email protected]
www.vorasnickeritjanst.fi
SandbläString& MåleriarbetenMetallkonStruktioner -Släpvagnar
- Fälgar - bilar M.M.tFn: 050 3226594
SebaStian HelSing, vörå
LASTBILAR - BILAR M.M.
Kom och diskutera vilkasparalternativ som passar digpå vårt
närmaste kontor eller
ta kontakt på adressenwww.sparbanken.fi /kvevlaxsb
SPARBANKENSEKONOMIHJÄLTEpåminner:
Tfn 346 2111
Aatteelliset, voittoa tavoittele-mattomat ja
ei-arvonlisävero-velvolliset yhdistykset ja yh-teisöt voivat hakea
avustusta vuoden 2012 kiinteistöveroon. Vapaamuotoiset hakemukset,
joiden liitteenä on kopio maks-utositteesta ja
kiinteistöveroli-pusta, tulee toimittaa viimei-stään 7.11.2012
osoitteella Vöyrin kunta, kunnanhallitus, Vöyrintie 18, 66600
VÖYRI.
KIINTEISTÖVERO-AVUSTUS
www.vora.fi
Bidrag till skolresorElever / studerande på andra stadiet kan
anhålla om bidrag för halva självriskens kostnader för hela år
2012. Villkor är att eleven får stöd från FPA för sina dagliga
resekostnader.
Elever som har under 15 km lång skolresa till Vörå samgymnasi-um
kan anhålla om motsvarande bidrag. Villkor är att de bevisliga
resekostnaderna överstiger 43 euro i månaden.
Bidraget ska sökas med blankett, till vilken bifogas beslut från
FPA eller kopia av beslutet eller, om skolresans längd är under 15
km, utredning över skolresekostnaderna. Blankett fås från
kommunkansliet i Vörå, förvaltningshuset i Oravais eller från Vörå
kommuns hemsida under Blanketter.
Ansökan sänds till Vörå kommun, Kommunstyrelsen, Vöråvägen 18,
66600
VÖRÅ senast den 7.11.2012.
Kommunstyrelsen www.vora.fi
www.vora.fi
Understöd och stipendiumUr lantbruks- och hemslöjdsfonden kan
understöd sökas av svenska lantbruksklubbar och elever vid
hemslöjdsskolor, på hemslöjdslinje i yrkesinstitut samt för studier
i anslutning till lant-bruksnäringen. Sökanden ska vara skriven i
gamla Vörå primär-kommunsdel. Ur ansökan bör framgå
läroinrättningens namn, studiekostnader, uppgifter om linjeval
eller studieinriktning, intyg över studieprestationer och intyg
över studieplats för innevaran-de läsår samt kontonummer.
Ur Stagnäs Johannes och Ellen Stipendiefond kan stipendium sökas
av studerande som är skrivna i gamla Maxmo primärkom-mundel.
Stipendiet delas ut i enlighet med donatorns föreskrifter till
förtjänta skolungdomar, som efter avslutad grundskola be-söker
någon yrkes- eller annan lärdomsskola. Av ansökan bör framgå
läroinrättningens namn och intyg över studieprestationer samt
kontonummer.
Ur Jordbruksstipendiefonden kan elever med hemort i gamla
Oravais primärkommundel som studerar för grundexamen inom lantbruk
med examen lantbruksföretagare (linjerna produktion, teknik eller
djurskötsel), studerar på linjen för vuxna för att erhålla
kompetensen som krävs för generationsväxlingar eller stude-rar till
agrolog. Ur ansökan bör framgå läroinrättningens namn,
studiekostnader, uppgifter om linjeval eller studieinriktning,
intyg över studieprestationer och intyg över studieplats för
innevaran-de läsår samt kontonummer.Fritt formulerad ansökan jämte
bilagor ska vara inlämnade se-nast 7.11.2012 kl. 16.00 på adressen
Vörå kommun, Kommun-styrelsen, Vöråvägen 18, 66600 VÖRÅ.
Kommunstyrelsen
Ideella, icke-vinstdrivande för-eningar och samfund, som inte är
mervärdesskatteskyl-diga kan ansöka om bidrag för 2012 års
fastighetsskatt. Fritt formulerad ansökan jämte kopia av
betalningskvitto och debetsedel inlämnas till kom-munkansliet
senast 7.11.2012 på adressen Vörå kommun, Kommunstyrelsen,
Vöråvägen 18, 66600 VÖRÅ.
Fastighets-skattebidrag
www.vora.fi
Koulumatka-avustusToisen asteen opiskelija voi hakea avustuksena
puolta vuoden 2012 matkojen omavastuuosuuksista. Ehtona on, että
opiskelijat saa KELA:n tukea päivittäisiin
matkakustannuksiinsa.
Oppilaat, joilla on alle 15 km:n koulumatka Vörå
samgymnasiu-miin, voivat hakea vastaavaa avustusta. Ehtona on, että
todistet-tavat matkakustannukset ylittävät 43 euroa
kuukaudessa.
Avustusta haetaan lomakkeella, johon liitetään KELA:n päätöstai
sen jäljennös tai, mikäli koulumatkan pituus on alle 15 km,
selvitys koulumatkakustannuksista.
Hakemuslomakkeen saa Vöyrin kunnantalolta, Oravaisten
hallin-totalolta tai Vöyrin kunnan kotisivuilta osastolta
Lomakkeet.
Hakemukset lähetetään Vöyrin kunnalle, Kunnanhallitus, Vöyrintie
18, 66600 VÖYRI
7.11.2012 mennessä.
Kunnanhallitus www.voyri.fi
Avustukset ja apurahatMaatalous- ja kotiteollisuusrahastosta
myönnetään avustuk-sia Vöyrin kuntaosassa toimiville
ruotsinkielisille maatalousker-hoille sekä vöyriläisille
opiskelijoille, jotka käyvät kotiteollisuus-koulua, ovat oppilaana
ammattikoulun kotiteollisuuslinjalla tai suorittavat
maatalouselinkeinoon liittyviä opinto