Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD · Svårt få struktur och överblick på vardagen. Svårt att planera, organisera, hinna vardagliga saker som städa,

Kognitiva svKognitiva svåårigheter vidrigheter vidneuropsykiatriska diagnoserneuropsykiatriska diagnoser

ADHDADHD

Marie DalanMarie Dalan

Leg. psykolog/ Leg. psykolog/

leg. psykoterapeutleg. psykoterapeut

VAD VAD ÄÄR ADHD?R ADHD?

UPPMUPPMÄÄRKSAMHETSSTRKSAMHETSSTÖÖRNING/RNING/KONCENTRATIONSSVKONCENTRATIONSSVÅÅRIGHETERRIGHETER

HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITETHYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET

I sI såå stor grad att det blir en stor grad att det blir en FUNKTIONSNEDSFUNKTIONSNEDSÄÄTTNING TTNING

VAD VAD ÄÄR R KONCENTRATION?KONCENTRATION?

Rikta sin perception, sina Rikta sin perception, sina tankar och ktankar och käänslor mot nslor mot uppgiftenuppgiften

Utesluta ovidkommande stimuliUtesluta ovidkommande stimuli

Komma igKomma igåång med, hng med, håålla fast lla fast vid och avsluta uppgiftenvid och avsluta uppgiften

HUR HHUR HÄÄNGER NGER UPPMUPPMÄÄRKSAMHET OCH RKSAMHET OCH ARBETSMINNE IHOP?ARBETSMINNE IHOP?

Arbetsminne/korttidsminne anvArbetsminne/korttidsminne anväänds fnds föör r att hatt håålla information i minnet under kort lla information i minnet under kort stund, nstund, nåågra sekunder. gra sekunder. ””Medan vi tMedan vi täänker nker ppåå detdet””..

Vad hVad häänder om vi inte minns vad vi ska nder om vi inte minns vad vi ska koncentrera oss pkoncentrera oss påå??

Vad hVad häänder om vi inte kan koncentrera nder om vi inte kan koncentrera oss poss påå vad vi ska hvad vi ska håålla i minnet?lla i minnet?

MMåånga med ADHD har nedsatt nga med ADHD har nedsatt arbetsminnearbetsminne

MMåånga av ADHDnga av ADHD--kriterierna handlar kriterierna handlar direkt om arbetsminnesdirekt om arbetsminnes--funktioner.funktioner.

1.1.ÄÄr ofta ouppmr ofta ouppmäärksam prksam påådetaljer eller gdetaljer eller göör slarvfel i r slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter.aktiviteter.

T.ex.T.ex.GGöör fel pr fel påå saker man skulle kunna saker man skulle kunna klara.klara.Kontrollerar inte svaren, skyndar Kontrollerar inte svaren, skyndar vidare.vidare.En del kompenserar fEn del kompenserar föör detta med r detta med ööverdrivet perfektionistiska drag verdrivet perfektionistiska drag eller leller låångsamhet.ngsamhet.

22

Har ofta svHar ofta svåårt att bibehrt att bibehåålla lla uppmuppmäärksamheten infrksamheten inföör r uppgifter eller lekar.uppgifter eller lekar.

T.ex.T.ex.DagdrDagdröömmermmer-- tappar fokus.tappar fokus.

Snabbt uttrSnabbt uttrååkadkad-- nnäär det inte r det inte äär r intressant.intressant.

Blir inte klar med saker.Blir inte klar med saker.

33

Verkar ofta inte lyssna pVerkar ofta inte lyssna påådirekt tilltal.direkt tilltal.

T.ex. T.ex. KKäänner sig inte riktigt nner sig inte riktigt nnäärvarande, rvarande, ””avstavstäängdngd””, som vid , som vid ””influensainfluensa--kkäänslansla””..

Andra fAndra fåår ofta upprepa fr ofta upprepa föör att r att man inte man inte ””lyssnatlyssnat””. .

ÄÄven om man hven om man höör r äär man osr man osääker ker ppåå vad som sagts eller vad som vad som sagts eller vad som skulle gskulle gööras.ras.

44

Misslyckas med arbetsuppgifter Misslyckas med arbetsuppgifter (beror inte p(beror inte påå trots eller ptrots eller påå att att personen inte fpersonen inte föörstrståår r instruktionerna)instruktionerna)..

T.ex.T.ex.””GGöör inte som folk sr inte som folk säägerger””--instruktionen instruktionen ””fföörsvinnerrsvinner””..

SvSvåårt komma ihrt komma ihååg instruktioner, g instruktioner, ssäärskilt i flera steg.rskilt i flera steg.

Klarar dKlarar däärmed inte av uppgifter som rmed inte av uppgifter som man fman föörvrvääntas klara.ntas klara.

55

Har ofta svHar ofta svåårt att organisera rt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.sina uppgifter och aktiviteter.T.ex.T.ex.SvSvåårt frt fåå struktur och struktur och ööverblick pverblick pååvardagen.vardagen.

SvSvåårt att planera, organisera, hinna rt att planera, organisera, hinna vardagliga saker som stvardagliga saker som stääda, diska, handla, da, diska, handla, tvtväätta etc. tta etc.

Missar saker, kommer fMissar saker, kommer föör sent, planerar in r sent, planerar in fföör mycket, svr mycket, svåårt med rt med ””tidstids--kkäänslansla””..

””PlanerarPlanerar”” fföör stunden, svr stunden, svåårt med rt med framfframföörhrhåållning. llning.

Kan istKan istäället bli llet bli ööverdrivet verdrivet ””pedantiskpedantisk””..

66

Undviker ofta, ogillar eller Undviker ofta, ogillar eller äär r ovillig att utfovillig att utfööra uppgifter som ra uppgifter som krkrääver mental uthver mental uthåållighet (t.ex. llighet (t.ex. skolarbete eller lskolarbete eller lääxor).xor).

T.ex.T.ex.FFöörhalar uppgifter.rhalar uppgifter.

SvSvåårt mobilisera energi frt mobilisera energi föör sr såånt som nt som krkrääver ver ””tanketanke--mmöödada””..

77

Tappar ofta bort saker som Tappar ofta bort saker som äär r nnöödvdväändiga fndiga föör olika aktiviteter r olika aktiviteter (t.ex. leksaker, l(t.ex. leksaker, lääxmaterial, xmaterial, pennor, bpennor, bööcker eller verktyg.cker eller verktyg.

T.ex.T.ex.Tappar ofta bort nycklar, plTappar ofta bort nycklar, plåånbok, nbok, viktiga papper, komviktiga papper, kom--ihihåågg--lappar, lappar, telefonnummertelefonnummer……

88

ÄÄr ofta lr ofta läättdistraherad av yttre ttdistraherad av yttre stimuli.stimuli.T.ex.T.ex.Inget Inget ””filterfilter”” som sorterar bort som sorterar bort ststöörande intryck.rande intryck.

Blir lBlir läätt sttt stöördrd-- av sav såånt som andra nt som andra inte reagerar pinte reagerar påå..

MMååste anstrste ansträänga sig mera fnga sig mera föör att r att koncentrera sig.koncentrera sig.

En del mEn del mååste ha helt tyst runt sig ste ha helt tyst runt sig nnäär de gr de göör nr nåågot. got.

99

ÄÄr ofta glr ofta glöömsk i det dagliga msk i det dagliga livet. livet.

T.ex.T.ex.GlGlöömmer tider, saker, vad som ska mmer tider, saker, vad som ska ggööras, vad som ska handlas etc.ras, vad som ska handlas etc.

Klarar inte att gKlarar inte att gööra flera saker ra flera saker samtidigt. samtidigt.

HYPERAKTIVIETET HYPERAKTIVIETET OCH IMPULSIVITETOCH IMPULSIVITET

1.1.Har ofta svHar ofta svåårt att vara stilla med rt att vara stilla med hhäänder eller fnder eller föötter eller kan inte tter eller kan inte sitta still.sitta still.T.ex.T.ex.Plockar, pillar med nPlockar, pillar med nåågot.got.

RRöör pr påå hhäänder eller fnder eller föötter.tter.

ÄÄndrar stndrar stäändigt sittstndigt sittstäällningllning..

22

LLäämnar ofta sin plats i mnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra klassrummet eller i andra situationer dsituationer däär personen r personen fföörvrvääntas sitta kvar pntas sitta kvar påå sin plats sin plats en len läängre stund.ngre stund.

T.ex.T.ex.SvSvåårt sitta still, rrt sitta still, röör sig hellre r sig hellre ään n sitter still.sitter still.

Frustration och rastlFrustration och rastlööshet om man shet om man inte inte äär i rr i röörelse eller fysiskt aktiv.relse eller fysiskt aktiv.

SvSvåårt sitta still vid matbordet, prt sitta still vid matbordet, pååmmööten etc. ten etc.

33

Springer ofta omkring, klSpringer ofta omkring, kläänger nger eller kleller kläättrar mer ttrar mer ään vad som n vad som anses lanses läämpligt fmpligt föör situationen r situationen (hos ungdomar och vuxna kan (hos ungdomar och vuxna kan det vara begrdet vara begräänsat till en nsat till en subjektiv ksubjektiv käänsla av rastlnsla av rastlööshet).shet).

55

Verkar ofta vara Verkar ofta vara ””ppåå sprspråångng””eller eller ””ggåå ppåå hhöögvarvgvarv””..

T.ex.T.ex.Alltid i rAlltid i röörelse eller igrelse eller igåång.ng.

Uppdrivet tempo dUppdrivet tempo däär andra inte r andra inte hinner eller orkar med.hinner eller orkar med.

FFöörvrvääntar sig hntar sig höögt tempo av andra.gt tempo av andra.

66

PPratar ofta ratar ofta ööverdrivet mycket.verdrivet mycket.

T.ex.T.ex.Talar oavbrutet, intensivt.Talar oavbrutet, intensivt.

Talar omstTalar omstäändigt, har svndigt, har svåårt att rt att komma till saken.komma till saken.

””Mal pMal på”å”..

SvSvåårt krt käänna av nnna av näär det r det äär dags att r dags att sluta?sluta?

77

Kastar ofta ur sig svar pKastar ofta ur sig svar påå frfråågor gor innan frinnan fråågestgestäällaren pratat llaren pratat ffäärdigt. rdigt.

T.ex: T.ex: Svarar Svarar ””fföör fortr fort””, innan man hunnit , innan man hunnit ttäänka eller ens hnka eller ens hööra hela frra hela fråågan.gan.

Pratar utan att kPratar utan att käänna om det nna om det äär r lläämpligt/passande eller inte.mpligt/passande eller inte.

88

Har ofta svHar ofta svåårt att vrt att väänta pnta påå sin sin tur.tur.

T.ex.T.ex.SvSvåårt vrt väänta pnta påå andra.andra.SvSvåårt strt ståå i ki köö..OtOtåålighet.lighet.””Saker ska ske direktSaker ska ske direkt””..

99

Avbryter eller inkrAvbryter eller inkrääktar ofta pktar ofta pååandra (t.ex. kastar sig in i andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar).andras samtal eller lekar).

T.ex.T.ex.Avbryter andra i prat och aktivitet.Avbryter andra i prat och aktivitet.

Kan upplevas som socialt okKan upplevas som socialt okäänslig nslig eller peller pååtrträängande.ngande.

FINNS DET OLIKA TYPER AV FINNS DET OLIKA TYPER AV ADHD?ADHD?

Tre Tre ””typertyper”” av ADHD:av ADHD:

ADHD med i huvudsak ADHD med i huvudsak uppmuppmäärksamhetsstrksamhetsstöörning (ADD)rning (ADD)

ADHD med i huvudsak ADHD med i huvudsak ööveraktivitet/impulsivitetveraktivitet/impulsivitet

ADHD av kombinerad typ ADHD av kombinerad typ

HAR MAN ANDRA HAR MAN ANDRA SVSVÅÅRIGHETER RIGHETER

OCKSOCKSÅÅ??ANNAT SOM ANNAT SOM ÄÄR VANLIGT VID ADHD:R VANLIGT VID ADHD:

Motoriska svMotoriska svåårigheterrigheterBBååde finmotorik och grovmotorik. T.ex. ha de finmotorik och grovmotorik. T.ex. ha svsvåårt att skriva, snubblar, spillerrt att skriva, snubblar, spiller……(Observera (Observera ääven motorikens inverkan pven motorikens inverkan pååperceptionen. Har man t.ex. fullt upp med perceptionen. Har man t.ex. fullt upp med att hatt håålla i pennan lla i pennan äär det svr det svåårt att rt att koncentrera sig pkoncentrera sig påå att lyssna etcatt lyssna etc……))

PerceptionPerceptionSvSvåårigheter t.ex. registrera, organisera och righeter t.ex. registrera, organisera och tolka sinnesintrycktolka sinnesintryck

DAMP= ADHD+svDAMP= ADHD+svåårigheter med righeter med motorik+perceptionmotorik+perception

FORTSFORTS--HAR MAN ANDRA HAR MAN ANDRA SVSVÅÅRIGHETER OCKSRIGHETER OCKSÅÅ??

SvSvåårt mobilisera energi, komma rt mobilisera energi, komma igigåång med sakerng med saker

Mera beroende av Mera beroende av ””motivationsmotivations--ststöödd””

SvSvåårt organisera, planerart organisera, planera

SvSvåårt bli klar med saker, vrt bli klar med saker, vääxlar xlar mellan olika saker. mellan olika saker.

Inleder och avslutar saker abrupt, Inleder och avslutar saker abrupt, äär otr otåålig, fattar lig, fattar ööverilade beslutverilade beslut

FORTSFORTS--HAR MAN ANDRA HAR MAN ANDRA SVSVÅÅRIGHETER OCKSRIGHETER OCKSÅÅ??

””Varierande, ofVarierande, oföörutsrutsäägbart gbart beteendebeteende””, t.ex. beroende p, t.ex. beroende påå dag, dag, situation, miljsituation, miljöö

Affektlabilitet, snabba Affektlabilitet, snabba humhumöörsvrsväängningarngningar

HHääftigt temperament, kort stubinftigt temperament, kort stubin

Emotionell Emotionell ööverreaktion (pverreaktion (påå bl.a. bl.a. stress)stress)

FORTSFORTS--HAR MAN ANDRA HAR MAN ANDRA SVSVÅÅRIGHETER OCKSRIGHETER OCKSÅÅ??

DDåålig sjlig sjäälvklvkäänslansla-- som ofta som ofta kompenseras med kompenseras med ””inte sinte såå lyckade lyckade beteendenbeteenden””. .

Associerade svAssocierade svåårigheter t,ex, righeter t,ex, missbruk, relationsproblem, missbruk, relationsproblem, ekonomiska problem etcekonomiska problem etc……

””sensation seekingsensation seeking””

Olyckor ca 5 gOlyckor ca 5 gåånger vanligarenger vanligare

VAD VAD ÄÄR EXEKUTIV R EXEKUTIV FFÖÖRMRMÅÅGA? VAD HAR DET GA? VAD HAR DET MED ADHD ATT GMED ADHD ATT GÖÖRA?RA?

””ParaplytermParaplyterm”” fföör alla de r alla de delfunktioner som behdelfunktioner som behöövs fvs föör att r att kunna styra vkunna styra våårt beteende prt beteende påå ett ett äändamndamåålsenligt slsenligt säätt, ftt, föör att vi ska r att vi ska kunna mkunna mööta och hantera nya ta och hantera nya situationer, fatta beslut och lsituationer, fatta beslut och löösa sa problem.problem.

FORTS FORTS EXEKUTIV FEXEKUTIV FÖÖRMRMÅÅGAGA

Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner anvanväänder vi oss av hela nder vi oss av hela tiden. Det handlar t.ex. om tiden. Det handlar t.ex. om att att

kunna anvkunna anväända de kunskaper nda de kunskaper och tidigare erfarenheter vi har och tidigare erfarenheter vi har ppåå rräätt stt säätttt

planera och organiseraplanera och organisera

vväälja strategi, tilllja strategi, tilläämpa strategin mpa strategin ppåå ett sett säätt som leder till det tt som leder till det ttäänkta mnkta mååletlet

komma igkomma igåång med det vi ska ng med det vi ska ggööra,ra,

FORTS FORTS EXEKUTIV FEXEKUTIV FÖÖRMRMÅÅGAGA

vara flexibel, vara flexibel, äändra strategi vid ndra strategi vid behovbehov

kontrollera impulser, undertrycka kontrollera impulser, undertrycka beteenden som inte beteenden som inte äär i linje med r i linje med strategin.strategin.

ååtergtergåå till strategin efter eventuella till strategin efter eventuella avbrottavbrott

vara uthvara uthåålligllig

ha ett fungerande arbetsminneha ett fungerande arbetsminne

bedbedööma och utvma och utväärdera sin rdera sin prestationprestation

BILDBILD--NPFNPF

”Ä”ÄR DET BARA R DET BARA ADHDADHD””??

Hos vuxna med ADHD uppfyller mer Hos vuxna med ADHD uppfyller mer ään hn häälften kriterierna lften kriterierna fföör minst r minst

en psykiatrisk diagnos en psykiatrisk diagnos

”Ä”ÄR DET BARA R DET BARA ADHDADHD””??

FLICKOR/KVINNOR FLICKOR/KVINNOR OCH ADHDOCH ADHD

Missas ofta?Missas ofta?

Ofta mera problem med Ofta mera problem med uppmuppmäärksamhet rksamhet ään med (tydlig) n med (tydlig) hyperaktivitethyperaktivitet

Ibland verbal hyperaktivitetIbland verbal hyperaktivitet

SSäämre skolprestationer. Mmre skolprestationer. Måånga nga ””dagdrdagdröömmermmer”” men gmen göör inget vr inget vääsen sen av sig. av sig.

FORTS FORTS FLICKOR/KVINNOR OCH FLICKOR/KVINNOR OCH ADHDADHD

Ofta tidigt riskbeteende, ex tidiga Ofta tidigt riskbeteende, ex tidiga med tobak, alkohol, droger, med tobak, alkohol, droger, sexdebut, graviditeter etc. sexdebut, graviditeter etc.

MMåånga relationer, relationsproblem nga relationer, relationsproblem vanliga, mvanliga, måånga avbrutna nga avbrutna utbildningar, mutbildningar, måånga arbeten som de nga arbeten som de trtrööttnar pttnar påå eller feller fåår sparken frr sparken fråån.n.

FORTS FORTS flickor/kvinnorflickor/kvinnor

SSööker hjker hjäälp p.g.a.samtidiga lp p.g.a.samtidiga problem. problem.

SSööker hjker hjäälp senare. Pojkarna lp senare. Pojkarna kommer till BUP, kvinnorna till kommer till BUP, kvinnorna till vuxenpsyk. vuxenpsyk.

MMåånga har svnga har svåårt att klara barn och rt att klara barn och hem (exekutiva funktionerhem (exekutiva funktioner……))

MMåånga har problem med vnga har problem med väärk, rk, spspäänningar etc.nningar etc.

VAD VAD ÄÄR R HYPOAKTIVIET?HYPOAKTIVIET?

UppmUppmäärksamhetsproblemen kan ta rksamhetsproblemen kan ta sig uttryck som hypoaktivitet.sig uttryck som hypoaktivitet.

””Allt gAllt gåår lr låångsamtngsamt””-- ääven att ven att processa information.processa information.

Ny frNy frååga eller uppmaning kan ga eller uppmaning kan avbryta processen savbryta processen såå personens personens ””ssööksystemksystem”” ffåår starta igenr starta igen…… Tar Tar äännu lnnu läängre tidngre tid……

Stress, irritation etc. pStress, irritation etc. pååverkar ocksverkar ocksåållåångsamhetenngsamheten

FORTS FORTS HYPOAKTIVITETHYPOAKTIVITET

TA HTA HÄÄNSYN TILL hur lNSYN TILL hur låång processtid ng processtid personen harpersonen har

LLÅÅT DET TA TID att ta stT DET TA TID att ta stäällning, lllning, lååta ta information landa etc.. Skriv t.ex. information landa etc.. Skriv t.ex. ner vad som sagts pner vad som sagts påå mmöötet och ltet och lååt t personen fundera npersonen fundera nåågra dagar innan gra dagar innan man fattar beslut. man fattar beslut.

Varje ny frVarje ny frååga kan krga kan krääva att va att ””ssöökmotornkmotorn”” startar igenstartar igen……

HUR SKA VI GE HUR SKA VI GE STSTÖÖD?D?

FunktionsnedsFunktionsnedsäättningen blir ett ttningen blir ett handikapp i mhandikapp i möötet med miljtet med miljöön.n.

STSTÖÖDET handlar mycket om DET handlar mycket om att patt påå olika solika säätt minska tt minska handikappet, minska effekten handikappet, minska effekten av funktionshindret. av funktionshindret.

STRUKTUR STRUKTUR äär ett exempel.r ett exempel.

PASSAR SAMMA PASSAR SAMMA STSTÖÖD FD FÖÖR ALLA MED R ALLA MED

ADHD?ADHD?””Passar samma glasPassar samma glasöögon alla gon alla som behsom behööver glasver glasöögon?gon?””

Att ha dAtt ha dåålig syn lig syn äär ocksr ocksåå en en funktionsnedsfunktionsnedsäättningttning-- som som leder till ett handikapp om man leder till ett handikapp om man inte har rinte har räätt sttt stööd i md i möötet med tet med omgivningen (i form av romgivningen (i form av räätt tt glasglasöögongon-- med rmed räätt sktt skäärpa, rpa, design etc.) design etc.)

Alla Alla äär olika och har behov av r olika och har behov av olika sorts stolika sorts stöödd-- bbååde nde näär det r det ggääller glasller glasöögon och gon och ””ADHDADHD--ststöödd”…”…

VERKTYGSLVERKTYGSLÅÅDADA--KOGNITIVT STKOGNITIVT STÖÖDD

KUNSKAP om funktionshindret och vad KUNSKAP om funktionshindret och vad det innebdet innebäär fr föör personenr personen

KUNSKAP om individenKUNSKAP om individen

FFÖÖRHRHÅÅLLNINGSLLNINGSÄÄTTTT--Omgivningen har Omgivningen har ett tydligt, konkret och anpassat ett tydligt, konkret och anpassat fföörhrhåållningssllningssäätt gentemot individen.tt gentemot individen.

STRUKTURSTRUKTUR

VISUELLT STVISUELLT STÖÖDD

””BEHANDLINGBEHANDLING--VERKTYGSLVERKTYGSLÅÅDADA””

Utredning ofta en behandling i sig, Utredning ofta en behandling i sig, diagosen har ett terapeutiskt vdiagosen har ett terapeutiskt väärde. rde. ””BekrBekrääftelseftelse””. . ””You mean i`m not lazy, stupid and You mean i`m not lazy, stupid and crazycrazy”…”…

Information till patient och anhInformation till patient och anhööriga riga om diagnos, innebom diagnos, inneböörd, rd, litteratur,diskussionsforum, litteratur,diskussionsforum, ffööreningar etc.reningar etc.

Information till andra instanser man Information till andra instanser man ffåår str stööd etc, frd etc, fråån, t.ex. Socialtjn, t.ex. Socialtjäänst, nst, AF, FK. AF, FK.

TrTrääffa andra med samma diagnos, ffa andra med samma diagnos, helst i ungefhelst i ungefäär samma livssituation.r samma livssituation.

SamtalsstSamtalsstöödd

FORTS FORTS VERKTYGSLVERKTYGSLÅÅDADA

Krav och stKrav och stööd pd påå rräätt nivtt nivåå

””CoachingCoaching”” (t.ex. hj(t.ex. hjäälpa till med lpa till med praktiska saker, struktur etc, praktiska saker, struktur etc, uppmuntra, ge ruppmuntra, ge rååd, std, stöötta i tta i kontakter med myndigheter etc., se kontakter med myndigheter etc., se senare.)senare.)

Anpassa miljAnpassa miljöön, t.ex. minska pn, t.ex. minska pååssåånt som distraherar, stressar och nt som distraherar, stressar och ststöör hemma, i studier, pr hemma, i studier, pååarbetsplats etc.arbetsplats etc.

Behandling av samtidiga problemBehandling av samtidiga problem..

FORTS FORTS VERKTYGSLVERKTYGSLÅÅDADA

ReMemo ReMemo (arbetsminnesstr(arbetsminnessträäning. Se ning. Se www.cogmed.comwww.cogmed.com))

Medicinering med Medicinering med centralstimulantia, t.ex. Concerta, centralstimulantia, t.ex. Concerta, Ritalin. Ritalin.

Nya metoder pNya metoder påå ggåång, t.ex DBTng, t.ex DBT--baserade behandlingar, KBTbaserade behandlingar, KBT--manual manual vid ADHD (Safren et al.) vid ADHD (Safren et al.)

VAD KAN MAN VAD KAN MAN BEHBEHÖÖVA STVA STÖÖD MED D MED

HEMMA?HEMMA?Skapa en grundordningSkapa en grundordning-- ””var var sak fsak fåår sinr sinplatsplats””..

Struktur pStruktur påå vad som ska gvad som ska gööras ras och noch näärr. . NNäär ska t.ex. olika sysslor r ska t.ex. olika sysslor ggööras, vilka tider ska passas. ras, vilka tider ska passas. Struktur t.ex. med hjStruktur t.ex. med hjäälp av lp av schema, almanacka eller andra schema, almanacka eller andra visuella system.visuella system.