Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett ...1396840/FULLTEXT01.pdf · Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv Erika

Klimatpåverkan för ytterväggar i

träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv

Erika Johansson

Civilingenjör, Arkitektur

2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Titel: Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv Författare: Erika Johansson Omfattning: Examensarbete, 30 HP Program: Civilingenjör Arkitektur 300 HP Handledare: Josefina Nordmark, Luleå tekniska universitet Examinator: Sofia Lidelöw, Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

II

FÖRORD Den här rapporten är det sista jag gör under min utbildning till Civilingenjör Arkitektur med inriktning husbyggnad. Examensarbetet har utförts på Luleå tekniska universitet och omfattar 30 högskolepoäng vilket motsvarar 20 veckors heltidsarbete. Först och främst vill jag tacka Josefina Nordmark som figurerat som handledare under arbetet. Tack för allt stöd under arbetets gång och för att ha gett mig nya infallsvinklar som gjort arbetet till det som det är idag. Vill även passa på att tacka Sofia Lidelöw som varit examinator. Tack för att du tagit dig tid att svara på de flertalet frågeställningar som dykt upp under dessa 20 veckor. Jag vill även tacka min familj, pojkvän och mina vänner som funnits där inte bara under det här arbetet utan under hela min utbildning. Fem år är en lång tid, men med allt stöd jag fått från er har det varit överkomligt. Tack! Ett nytt årtionde har precis startat när det är dags för mig att ta mig an nya utmaningar som arbetslivet faktiskt innebär. Med denna rapport sätter jag därmed punkt för ett kapitel av mitt liv för att påbörja ett annat. Luleå, januari 2020

Erika Johansson

III

SAMMANFATTNING Att bygga hållbart blir allt viktigare runt om i världen och i Sverige är bygg- och fastighetssektorn en bidragande orsak till de inhemska utsläppen av växthusgaser, närmare bestämt står sektorn för cirka en femtedel. Driftskedet är det skede som länge utpekats bidra mest till klimatpåverkan sett till en byggnads livscykel, men klimatpåverkan från produktskedets har börjat belysas allt mer. Forskning visar allt mer på att klimatpåverkan för drift- och produktskedet storleksmässigt börjar närma sig. Syftet med den här studien var att bidra till en ökad kunskap om klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv. Detta med bakgrund i Boverkets förslag på kli-matdeklarationer. För att kunna uppnå syftet med studien genomfördes en fallstudie av en refe-rensbyggnad för att undersöka klimatpåverkan för produktskedet hos åtta olika ytterväggstyper i trä, fyra med stomme i massivträ och fyra med regelstomme. I och med det ökade intresset för att bygga mer och högre byggnader i trä valdes att fokusera på träbyggnadssystem. Till hjälp i fallstudien användes två simuleringsverktyg, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg och IDA ICE. Det förstnämnda användes för att ta reda på klimatpåverkan i produktskedet för ytterväg-garna med hjälp av en generell databas med klimatdata för olika byggresurser. IDA ICE användes därefter för att ta reda på en referensbyggnads energianvändning vid drift, som via emissionsfak-torer omvandlades till klimatpåverkan. Resultat från studien visar att utav de undersökta ytterväggarna var det de med stomme i massivt trä som generellt hade högre värden sett till klimatpåverkan i produktskedet. Mer specifikt var det ytterväggen med massivträstomme och tegelfasad som stod för den högsta klimatpåverkan och den med regelstomme och målad träpanel för den lägsta. Då dessa ytterväggar endast beak-tades utifrån en liten del av en livscykelanalys kan dock inga slutsats dras kring huruvida exem-pelvis en målad träpanel skulle vara bättre än tegel ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan för produktskedet ställdes därför mot klimatpåverkan för driftskedet. I studien sågs då att ytterväg-garnas klimatpåverkan i produktskedet procentuellt motsvarade en förhållandevis liten del av den klimatpåverkan som referensbyggnadens driftskede, under 50 år, bidrog till. I de fall då driftskedet hade en låg klimatpåverkan fick klimatpåverkan från produktskedet en större betydelse. Oavsett om klimatpåverkan hos produktskedet för ytterväggarna blev relativt liten i förhållande till driftskedets innebär det inte att ytterväggars klimatpåverkan är obetydlig. Aktörer i bygg- och fastighetsbranschen måste jobba för att försöka göra val som är optimerade ur klimat- och resurs-synpunkt i alla delar av en byggnads livscykel. En annan sak att ha i åtanke är att byggnadsprojekt är unika, val som är bra ur klimatsynpunkt för ett projekt kanske inte är det för ett annat. Vid ett fortsatt arbete skulle ekonomiska kopplingar sett till klimatpåverkan kunna undersökas. Detta för att se över om materialval som är fördelaktiga sett till klimatpåverkan även är mer fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv.

IV

ABSTRACT Sustainable construction is becoming increasingly important around the world and in Sweden a contributing cause of domestic greenhouse gas emissions is the construction and real estate sector, it stands for about one fifth. The operating stage has long been designated to contribute the most to the climate impact seen in a building’s life cycle, but now the climate impact of the product phase has also begun to be illuminated more. Research is increasingly showing that the climate impact for the operational and product stages is approaching in size. The purpose of this study was to illuminate how climate impact as a factor can be used when examining different building elements and the significance of these choices from a life cycle perspective. All this based on The Swedish National Board of Housing, Building and Planning’s proposal on climate declarations. In order to achieve the purpose of the study, a case study was conducted to investigate the climate impact of the product stage for eight different exterior wall types in wood, four with solid wood frame and four with stud frame. With the increased interest in building both more and taller buildings in wood, it was decided to focus on wood in this study. Two simulation tools were used to help, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg and IDA ICE. The former was used to find out the climate impact for the product stage with the help of a general database of climate data for various construction resources. IDA ICE was used when simulating the energy use during operation of a reference building. The study found that out of the examined walls, those with solid wood frame generally had a higher climate impact. More specifically, the exterior wall with solid wood frame and brick façade accounted for the highest climate impact and the one with a stud frame and painted wood panel had the lowest. Since these exterior walls only were considered on the basis of a small part of a life cycle analysis, no conclusion can be drawn as to whether, for example, a painted wood panel would be better than brick from an environmental point of view. The climate impact for the product stage was then compared with the climate impact for the operating stage. The study then found that the climate impact of the exterior walls corresponded to a relatively small pro-portion of the climate impact that the reference building’s operating phase, during a 50-year period, contributed to. It was also seen that in cases where the operating phase had a low climate impact, the climate impact from the product stage became more important. Regardless of whether the climate impact of the product stage for the walls in this study was relatively small in relation to the operating phase, that does not mean that the climate impact of exterior walls is insignificant. Actors in the construction and real estate sector must constantly try to make choices that are optimized from a climate and resource point of view in all parts of a building’s life cycle. Another thing to keep in mind is that building projects are unique, choices that can be good from an environmental point of view for one project may not be for another. Increased knowledge of how different choices can affect the climate impact needs to be the goal in order to work together in the construction sector for a more sustainable development when developing our cities.

V

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING .................................................................................................................................................. 1

1.1 BAKGRUND ........................................................................................................................................ 1 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................... 3 1.3 AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................................................. 3

2 LITTERATURGENOMGÅNG ....................................................................................................................... 4

2.1 HÅLLBAR UTVECKLING OCH PÅGÅENDE KLIMATARBETE ............................................................ 4 2.2 LIVSCYKELANALYS ........................................................................................................................... 4 2.3 KLIMATDEKLARATIONER .................................................................................................................. 6

2.3.1 BAKGRUND ................................................................................................................................... 6 2.3.2 INFÖRANDE AV KLIMATDEKLARATIONER ................................................................................. 6 2.3.3 BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGSVERKTYG, BM 1.0 ......................................................... 8

2.4 TIDIGARE STUDIER KRING KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGNADER .............................................. 9 2.4.1 BRF VIVA ....................................................................................................................................... 9 2.4.2 KV. STRANDPARKEN .................................................................................................................. 10 2.4.3 A WORKING LAB, AWL ............................................................................................................... 12

2.5 YTTERVÄGGAR I TRÄ ....................................................................................................................... 13 2.5.1 ALLMÄNT ..................................................................................................................................... 13 2.5.2 STOMSYSTEM ............................................................................................................................. 14 2.5.3 MATERIALSKIKT .......................................................................................................................... 15

3 METOD ...................................................................................................................................................... 18

3.1 GENOMFÖRANDE ............................................................................................................................ 18 3.2 LITTERATURSTUDIE ........................................................................................................................ 19 3.3 FALLSTUDIE ..................................................................................................................................... 19

3.3.1 REFERENSBYGGNAD ................................................................................................................. 19 3.3.2 KLIMATPÅVERKAN FÖR PRODUKTSKEDET (A1-A3) ................................................................ 21 3.3.3 KLIMATPÅVERKAN FÖR DRIFTSKEDET (B6) ............................................................................ 28

4 RESULTAT OCH ANALYS ........................................................................................................................ 33

4.1 PRODUKTSKEDET OCH KLIMATPÅVERKAN .................................................................................. 33 4.1.1 YV UTAN FASADSKIKT ............................................................................................................... 35 4.1.2 FASADMATERIAL ........................................................................................................................ 37

4.2 DRIFTSKEDET OCH KLIMATPÅVERKAN ......................................................................................... 38 4.3 JÄMFÖRELSE PRODUKT- OCH DRIFTSKEDE ................................................................................. 39

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS ................................................................................................................ 41

5.1 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................... 41 5.2 STUDIENS GENOMFÖRANDE ......................................................................................................... 44 5.3 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER ............................................................................................. 45

LITTERATURFÖRTECKNING ............................................................................................................................ 47

VI

6 BILAGOR .................................................................................................................................................. LIII

BILAGA 1: MÄNGDBERÄKNING YTTERVÄGGAR .......................................................................................... LIII BILAGA 2: BERÄKNING U-VÄRDEN ............................................................................................................... LV BILAGA 3: MÄNGDBERÄKNING AV YTTERVÄGGSMATERIAL .................................................................... LXIV BILAGA 4: RAPPORTER BM 1.0 ................................................................................................................. LXXVIII BILAGA 5: EMISSIONSFAKTOR FJÄRRVÄRME ......................................................................................... XCVIII BILAGA 6: EMISSIONSFAKTOR EL ................................................................................................................. CI BILAGA 7: BERÄKNING AV KLIMATPÅVERKAN FRÅN DRIFTSKEDET ......................................................... CII BILAGA 8: ÄNDRING AV ISOLERING, FRÅN STENULL TILL CELLULOSAISOLERING ................................ CIV BILAGA 9: IDA ICE ......................................................................................................................................... CVI

VII

TERMINOLOGI

Term Förklaring

Atemp Den invändiga arean som värms till mer än 10 °C för

källar-, vinds- och våningsplan.

Agarage

Den invändiga arean av källar- och våningsplan som

används för garage.

BBR Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd,

BFS 2011:6.

BM 1.0 Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, digitalt verk-

tyg som används vid framtagande av livscykelana-

lyser.

CO2-ekvivalenter

Koldioxidekvivalenter, den enhet som används för att

mäta olika växthusgasers samlade klimatpåverkan.

Emissionsfaktor Anger storlek på utsläpp av växthusgaser som kan

uppstår vid förbränning av olika bränsleslag.

EN 15804 SS-EN 15804:2012+A1:2013 Hållbarhet hos bygg-

nadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika reg-

ler.

EN 15978 SS-EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk –

Värdering av byggnaders miljöprestanda – Beräk-

ningsmetod.

EPD Environmental Product Declaration eller miljövarude-

klaration på svenska. Används för att redovisa en

produkts miljöpåverkan sett ur hela dess livscykel.

Generiska data Klimatdata som grundar sig i medelvärden för olika

byggvaror av ett och samma material. Skiljer sig från

så kallad produktspecifik data, data som alltså gäller

för en specifik produkt och tillverkare.

VIII

GWP Global Warming Potential, används för att kunna jäm-

föra och addera olika gasers klimatpåverkan. Detta

sker genom att multiplicera gasernas mängder med

en GWP-faktor för att på så sätt ge dem samma en-

het. Den enhet som GWP mäts i är koldioxidekviva-

lenter.

IDA ICE IDA Indoor Climate Energy, simuleringsverktyg för att

se över energiprestanda hos byggnader.

ISO International Organization for Standardization, orga-

nisation som arbetar med att ta fram och utveckla glo-

bala standarder.

LCA Livscykelanalys. Bedömning av en produkts eller

tjänsts livscykel ur miljösynpunkt.

Livscykelskede Enligt standarden EN 15978 delas livscykeln in i föl-

jande skeden: produktskedet (modul A1-A3), bygg-

produktionsskedet (modul A4-A5), användningsske-

det (modul B1-B7) och slutskede (modul C1-C4).

Modul De olika livscykelskedena är indelade i moduler.

Dessa moduler beskriver mer detaljerat olika delar

som skedena består av. Modul A1 handlar exempel-

vis om råvaruförsörjningen under produktskedet.

Systemgränser Beroende på hur man vill att studien ska avgränsas

använder man sig av olika systemgränser. Det kan

gälla tidsmässigt, geografiskt eller hur stor del av en

produkts livscykel som man väljer att analysera.

1

1 INLEDNING I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till examensarbetet, varför det är intressant och för vem. Syfte och mål

samt avgränsningar finns också med under detta kapitel.

1.1 BAKGRUND Den svenska bygg- och anläggningssektorn bidrar till tillväxt, utveckling och välstånd och har en stor betydelse för landets ekonomi (Fossilfritt Sverige, 2018). Samma sektor stod dock år 2017 för cirka en femtedel av de inhemska utsläppen av växthusgaser (Boverket, 2020). Fossilfritt Sve-rige (2018) redogör i Färdplan för fossilfri konkurrenskraft att om man inkluderar sektorns im-porter och indirekta effekter men exkluderar uppvärmning uppgår den årliga klimatpåverkan till cirka 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket nästan är i samma storlek som de totala ut-släppen från Sveriges inrikestransporter. Inklusive uppvärmning uppgick klimatpåverkan istället till över 22 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Fossilfritt Sverige, 2018). Även Boverket (2016) menar på att bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan inte är försumbar och fram till 2025 kommer det dessutom behöva byggas 700 000 nya bostäder i Sverige vilket innebär en utmaning om man samtidigt ska arbeta för att minska miljöpåverkan från byggandet och byggnader. Enligt Liljenström, Malmqvist, Erlandsson, Fredén, Adolfsson, Larsson och Brogren (2015) har fokus tidigare legat på driftskedet hos byggnader men i och med att byggnader blivit allt mer energisnåla, samt att förnybara energikällor används i allt större utsträckning, har istället klimat-påverkan för bland annat produktskedet hamnat i fokus. Även Larsson, Erlandsson, Malmqvist och Kellner (2016) belyser att klimatpåverkan från byggprocessen måste uppmärksammas mer och att materialval bör vara optimerade ur klimat- och resurssynpunkt. Som en del i arbetet mot att minska klimatpåverkan från byggsektorn har Boverket förslag på att införa så kallade klimatdeklarationer med syfte att öka kunskap kring klimatpåverkan hos bygg-nader. I praktiken innebär införandet av klimatdeklarationer att man ska genomföra en livscyke-lanalys för den tänkta byggnaden. Enligt Boverket (2018b) ska förslaget initialt gälla för uppfö-randet av flerbostadshus och lokalbyggnader. Det är klimatpåverkan ifrån stomme, klimatskärm samt garage och källare som ska ingå i klimatdeklarationerna. Studier och livscykelanalyser gjorda för hela byggnadsverk finns att ta del av, bland annat har Larsson et al. (2016) genomfört en livscykelanalys för Kv. Strandparken – ett flerbostadshus med stomme av korslimmat trä. Syftet var där att undersöka flerbostadshusets klimatpåverkan för att utveckla kunskap kring byggmaterial och deras klimatpåverkan. För Brf Viva, ett bostadsområde i Göteborg, genomförde Kurkinen, Norén, Penaloza, Al-Ayish och During (2015) en livscyke-lanalys för att kunna jämföra olika stomalternativ utifrån klimatsynpunkt. Det finns även livscy-kelanalyser där författarna valt att avgränsa sig och exempelvis endast undersöka produkt- och byggskedet, som i fallet med A Working Lab i Göteborg (Hedén & Beiro Sande, 2019). Samtliga nämnda studier har sett till en hel byggnads klimatpåverkan, men att endast undersöka

2

klimatpåverkan hos ytterväggarna ses som intressant då de står för en förhållandevis stor areaandel sett till en byggnads klimatskal. I och med den goda tillgången till skog har Sverige länge haft en tradition av att bygga hus i trä. 1874 infördes dock ett förbud mot att bygga flervåningshus med trästomme som en följd av flertalet stadsbränder. Förbudet togs inte bort förrän 1994, vilket innebar att andra stommaterial länge dominerade vid byggandet av flervåningshus. (Svenskt Trä, u.d.) I och med hjälpmedel som exempelvis brandskyddsbehandling och sprinklers har byggandet av flervåningshus med trästomme ökat och idag byggs nästan 10 procent av flervåningshusen med trästomme (Svenskt Trä, u.d.). Enligt Trä- och möbelföretagen (2019) skedde till exempel en ökning av levererade lägenheter med stomme i trä med 18 procent under första halvåret av 2019 jämfört med samma period 2018. I och med det ökade intresset för att bygga mer och högre i trä är det intressant att undersöka hur och om klimatpåverkan skiljer sig mellan olika träbyggnadssystem. Vid byggnation av flervåningshus i trä talas det om tre olika typer av träbyggnadssystem: pelar-balksystem, skivsystem av massivträ samt regelsystem (Hellborn och Nilsson, 2010). När det kommer till pelar-balksystemet har det enligt Gustavsson, Eriksson, Engström, Wik och Serrano (2013) använts relativt lite vid bostadsprojekt. Enligt Svenskt Trä (2015a) är det istället regelsy-stem och massivträteknik som främst förekommer i flerbostadshus. Stehn, Rask, Nygren och Östman (2008) menar även på att dessa system kan kombineras med olika byggmetoder så som platsbygge, prefabricerade volymer eller prefabricerade ytelement. I och med att massivträ- och regelstomme kan användas på olika sätt är det även intressant att undersöka hur och om systemen skiljer sig sett till klimatpåverkan. I och med att många studier har undersökt klimatpåverkan för exempelvis trä-kontra betongstomme, däribland studien som Kurkinen et al. (2015) genomförde för Brf Viva, kan det därmed vara intressant att istället jämföra stommaterial och system sinsemellan. Kurkinen et al. (2015) skriver även i samma rapport att vid studier där trä- och betongkonstruktioner jämförs sinsemellan kan osäkerheter i resultatet minskas jämfört med om man jämför olika slags stommar med varandra. Förutom att kunna visa på skillnader hos klimatpåverkan mellan olika träbyggnadssystem kan det även vara av intresse att jämföra olika fasadmaterials klimatpåverkan och hur dessa kan komma att påverka utfallet. Detta i och med att fasadmaterial ibland kan styras av detaljplaner då det till exempel kan finnas skäl till att ta hänsyn till omgivningen (Boverket, 2018c). Enligt Plan- och bygglagen (PBL, SFS 2019:412) 4 kap. 16 § p.1 kan kommunen i sin detaljplan bestämma hur byggnaden ska utföras, utformas och placeras. Med exempelvis bestämmelser kring fasadmaterial kan det då vara bra att ha kunskap kring hur man kan utforma den övriga ytterväggskonstrukt-ionen med klimatpåverkan i beaktning.

3

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap om klimatpåverkan för ytterväggar i trä-byggnadssystem ur ett livscykelperspektiv. För att uppnå målet med examensarbetet ställs två stycken frågeställningar:

• Vilken klimatpåverkan kan ses hos olika ytterväggsstommar i trä, med varierande fa-sadmaterial, för ett typiskt flerbostadshus?

• Hur stor betydelse har val av yttervägg för husets klimatpåverkan i ett livscykelper-spektiv (där både produkt- och driftskede beaktas) för ett typiskt flerbostadshus i trä?

I detta examensarbete genomförs en fallstudie där klimatpåverkan för produktskedet för olika ytterväggsstommar jämförs, detta genom att undersöka åtta olika ytterväggar, varav två olika stomsystem i trä och med fyra olika fasadmaterial. Val av ytterväggssnitt baseras på litteraturstu-dien. En referensbyggnad används i fallstudien för att kunna använda byggnadens energianvänd-ning för att få fram klimatpåverkan för driftskedet. Referensbyggnaden är ett flerbostadshus med 16 lägenheter beläget i Norrbotten. Referensbyggnaden har en relativt enkel geometri för att förenkla arbetet med mängdberäkning av material, men även för att den på så sätt ska kunna motsvara ett typiskt flerbostadshus.

1.3 AVGRÄNSNINGAR De avgränsningar som gjorts under detta arbete bygger dels på de ramar som finns för examens-arbete inom Civilingenjör Arkitektur men även på den genomförda litteraturstudien. Avgräns-ningarna har även diskuterats i samråd med handledare och examinator och finns sammanfattade i punktform nedan:

• Endast klimatpåverkan hos ytterväggar valdes att undersökas. Studien inkluderade alltså inte andra byggnadsdelar som grund, stomme, garage eller källare.

• Studien avgränsades även till de två mest använda träbyggnadssystemen för flerbostadshus - massivträstomme samt träregelstomme. Pelar-balksystem undersöktes inte.

• Totalt undersöktes åtta olika ytterväggstyper, varav fyra med massivträstomme och fyra med träregelstomme. Fyra olika fasadmaterial applicerades i sin tur på de olika väggarna.

• Studien avgränsades till att endast beakta produktskedet (modul A1-A3) samt driftskedet (modul B6) i en livscykel.

• För att ta reda på referensbyggnadens driftanvändning användes en redan befintlig ener-gisimuleringsmodell i IDA ICE.

• För att kunna beräkna klimatpåverkan för referensbyggnadens driftskede behövdes en analysperiod. Valet av analysperiod i denna fallstudie blev 50 år.

• Ekonomiska aspekter har inte beaktats i denna rapport.

4

2 LITTERATURGENOMGÅNG I detta avsnitt presenteras den litteratur som verkat som grund för examensarbetets olika avgränsningar, val

av metod samt diskussion.

2.1 HÅLLBAR UTVECKLING OCH PÅGÅENDE KLIMATARBETE En hållbar utveckling är något som alla branscher måste jobba mot för att bland annat förhindra att utsläppen av växthusgaser fortsätter släppas ut till atmosfären. Global uppvärmning är en kon-sekvens av att växthuseffekten förstärks till följd av växthusgasutsläppen (Naturvårdsverket, 2017). När det kommer till det totala globala uttaget är det dessutom mycket som tyder på att det i dag överskrider vad som är långsiktigt hållbart och enligt uppskattningar tar det drygt ett halvår innan mänskligheten förbrukat jordens årliga budget av förnybara resurser. (Fossilfritt Sverige, 2018) För att vända denna trend måste samhället i stort förändras, bland annat med hjälp av politiska beslut. Bland annat arbetar Fossilfritt Sverige för att påskynda omställningen till ett Sverige fritt från fossila bränslen. (Fossilfritt Sverige, u.d.) Enligt Fossilfritt Sverige (2018) är ett livscykelperspektiv när det gäller projektering, planering, byggande och användning av vår bebyggda miljö avgö-rande för att kunna nå målet med nettonollutsläpp av växthusgaser. De menar även på att det är främst från tillverkning av byggmaterial som exempelvis stål och cement som klimatpåverkan kommer ifrån när det gäller byggskedet. Ingående aktörer i sektorn måste fördjupa sina kunskaper kring vad man utifrån ett livscykelper-spektiv kan göra för att minska på klimatpåverkan. För att lyckas med en klimatomställning be-hövs det dock även tydligt ledarskap och modiga individer, det räcker inte bara med att stärka kompetensen på olika positioner. (Fossilfritt Sverige, 2018)

2.2 LIVSCYKELANALYS För att öka medvetandet och hanteringen av miljöpåverkan relaterat till tjänster och produkter kan livscykelanalyser användas som metod (Bergman, 2018). Coca-Cola anses ha gjort den första livscykelanalysen under 1969–1970. Deras studie handlade om att se över vilken slags förpack-ning de skulle börja använda sig av med hänsyn till bland annat miljökonsekvenser. (Erlandsson, Lindfors, & Jelse, 2013) Att se något utifrån ett livscykelperspektiv innebär att man beaktar exempelvis en produkt från det att råmaterial utvinns till det att det slutligen hamnar hos rest- och avfallshantering. Desto tidigare som en LCA tas fram desto större möjlighet finns för att föreslå och påverka miljöför-bättringar vid exempelvis jämförelser av olika konstruktionslösningar (Boverket, 2019a). Larsson et al. (2016) menar även på att genom att använda standarder vid livscykelanalyser möjliggör man för att kunna jämföra produkter eller tjänster mellan varandra och för att säkerställa trovärdig-heten hos analyserna.

5

Vid själva genomförandet av en LCA består arbetsgången vanligen av fyra steg, där dessa steg tillsammans utgör en iterativ process. Dessa steg sammanfattas nedan i punktform:

• Definition av mål och omfattning: Varför studien görs och för vem beskrivs i detta steg. Omfattningen beskriver val av funktionell enhet, miljöpåverkanskategorier, systemgrän-ser och krav på datakvalitet. (Baumann & Tillman, 2004)

• Inventeringsanalys: Beskrivning av de resurser som används i hela livscykeln och de ut-släpp som sker till följd av resursanvändningen. I princip en lista med in- och outputdata för hela det beskrivna systemet. (Liljenström, o.a., 2015)

• Miljöpåverkansbedömning: Tanken med miljöpåverkansbedömningen är att omvandla miljöbelastningarna från inventeringsanalysen till olika miljöpåverkanskategorier, som exempelvis försurning eller klimatpåverkan. (Baumann & Tillman, 2004)

• Tolkning av resultat: Kortfattat handlar denna del av livscykelanalysen om att i förhål-lande till mål, omfattning och avgränsningar utvärdera resultatet, dra slutsatser och ge rekommendationer. (Baumann & Tillman, 2004)

Det finns ett antal olika miljöpåverkanskategorier man kan välja att fokusera på och dessa visar på vilken miljöpåverkan som en byggnad har utifrån dem. Enligt SS EN 15978:2011 (Swedish Standards Institute, 2011) gäller miljöpåverkanskategorierna i tabell 2.1 om man vill se till mil-jöpåverkan. Tabell 2.1. Miljöpåverkanskategorier enligt SS EN 15978:2011. (Swedish Standards Institute, 2015)

Miljöpåverkanskategori Enhet

Abiotisk resursförbrukning, mineraler (ADPe) Kg Sb-ekv.

Abiotisk resursförbrukning, fossila råvaror (ADPf) MJ (megajoule)

Bildning av marknära ozon (POCP) Kg C2H4-ekv. (eten-ekvivalenter)

Försurningspotential (AP) Kg SO2-ekv. (svaveldioxid-ekvivalenter)

Klimatpåverkan (GWP) Kg CO2-ekv. (koldioxidekvivalenter)

Ozonuttunning (ODP) Kg CFC 11-ekv. (freon 11-ekvivalenter)

Övergödningspotential (EP) Kg (PO4)3+-ekv. (fosfatekvivalenter)

6

2.3 KLIMATDEKLARATIONER 2.3.1 BAKGRUND Vid uppförandet av byggnader idag finns det ingen lag som ställer krav på redovisning av ingå-ende material (Boverket, 2018b). Boverket (2019a) menar på att i och med att vi bygger allt mer energisnåla byggnader kommer det bli allt viktigare att även se över byggskedet och dess klimat-påverkan. Man talar om att byggnaders miljöpåverkan uppströms blir större i förhållande till miljöpåverkan nedströms. Påverkan från materialutvinning till färdig byggnad är det man brukar kalla för uppströms och de utsläpp som kommer i samband med uppvärmning i användnings- och slutskedet kallas nedströms. (Boverket, 2015) Mer konkret motsvarar modulerna A1-A5 klimatpåverkan uppströms och modulerna B1-B7 samt C1-C4 den nedströms (se tabell 2.2). När det kommer till klimatpåverkan från produkt- och byggproduktionsskedena är det i dag inte vanligt att frivilligt arbeta med reduktionsåtgärder. Fokus har istället länge legat på användnings-skedet och hur man ska minska klimatpåverkan där. (Boverket, 2018b) Det fanns tidigare en tumregel som sa att cirka 15 procent av en byggnads klimatpåverkan och energianvändning kan kopplas till byggfasen, medan 85 procent sker under driftsfasen. Enligt Larsson et al. (2016) har denna tumregel visat sig felaktig för dagens nybyggnation, klimatpåverkan och energianvänd-ningen mellan de olika faserna är snarare i samma storleksordning. Aktörer inom bygg- och fastighetssektorn bör därför börja se över de val som kan kopplas till produktskedet och hur de bidrar till klimatpåverkan.

2.3.2 INFÖRANDE AV KLIMATDEKLARATIONER Boverkets förslag på klimatdeklarationer har som syfte att i första hand öka kunskapen kring byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv och enligt C. Engström (personlig kom-munikation, 15 juli 2019) kommer kraven på klimatdeklarationer tidigast att börja gälla från den 1 januari 2022. I figur 2.1 ses en schematisk bild över hur en livscykel kan se ut.

Figur 2.1. Schematisk bild över hur en livscykel kan se ut.

Utvinning av

råmaterial

Produkt av

byggmaterial

Konstruktion av

byggnadAnvändning

Slutgiltig

hantering

7

Det kommer vara framför allt byggnadsentreprenörer, byggnadsägare och byggherrar som på-verkas av kravet på klimatdeklarationer i första hand. På kort sikt kommer införandet av klimat-deklarationer inte att innebära en minskning av byggsektorns koldioxidutsläpp, tanken enligt Boverket (2018b) är istället att kunskap och medvetenhet hos bland annat byggnadsentreprenörer och byggherrar ska leda till beteendeförändringar som innebär att de aktivt väljer val med lägre klimatpåverkan. Boverket (2018b) menar på att det i dag finns en informationsobalans mellan marknadens aktörer, något man hoppas överbygga med införandet av klimatdeklarationer. För att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad menar Boverket (2018b) att standarden SS EN 15978:2011 (Swedish Standards Institute, 2011) ska följas och enligt den är produkt-, bygg-produktions-, användnings- och slutskede de olika livscykelskedena som ska beaktas. I det första hand kommer det dock inte finnas krav på att behöva ta fram en komplett livscykelanalys då det i dagsläget anses vara för komplext och tidskrävande. Boverket (2018b) har som förslag att endast produktskedet och modulerna A1-A3 ska vara obligatoriska att redovisa, övriga kommer vara frivilliga. I tabell 2.2 ses de olika modulerna och ur samma tabell kan läsas att det endast är 3 av 16 moduler som blir obligatoriska. Klimatskärm, stomme samt garage och källare är de bygg-nadsdelars klimatpåverkan som kommer bli obligatoriska att redovisa. Tabell 2.2. Moduler vid livscykelanalys enligt SS EN 15978:2011 (byggnadsverk) och SS EN 15804:2012 (bygg-produkt). (Swedish Standards Institute, 2011) (Swedish Standards Institute, 2012)

Skede Modul Process

A1-A3 Produktskede A1 Råvaruförsörjning

A2 Transport

A3 Tillverkning

A4-A5 Byggproduktionsskedet A4 Transport till byggplatsen

A5 Bygg och installationsprocessen

B1-B7 Användningsskede B1 Användning

B2 Underhåll

B3 Reparation

B4 Utbyte

B5 Ombyggnad

B6 Driftsenergi

B7 Driftens vattenanvändning

C1-C4 Slutskede C1 Demontering och rivning

C2 Transport

C3 Restproduktsbehandling

C4 Bortskaffning

D Tilläggsinfo Fördelar och belastningar utanför systemgränsen

8

Det är klimatpåverkan som kommer att analyseras i klimatdeklarationerna och enheten som då används beräknas som GWP och presenteras i form av koldioxidekvivalenter i kg. GWP är en förkortning för Global Warming Potential och används för att kunna jämföra olika gasers påver-kan genom att ge dem samma enhet. (Lind, 2019) Den enhet som Boverket föreslagit ska an-vändas vid redovisning av en byggnads klimatpåverkan är kg koldioxidekvivalenter per m2, där m2 beräknas som Atemp och Agarage (Boverket, 2018b). Boverket (2018b) belyser vikten av att data som används är kvalitetssäkrad och transparent, detta för att skapa klimatdeklarationer av god kvalitet. En svårighet som dock kan ses med klimatde-klarationer är otillgängliga data. Myndigheten har därför som förslag att en nationell databas med specifika och generiska klimatdata ska tas fram för bygg- och anläggningssektorn och att staten ska finansiera detta. (Boverket, 2018b) I den första implementeringen av klimatdeklarationer kommer det inte finnas krav gällande de värden som tas fram, syftet är i första hand att lära ut livscykelmetodiken till fler aktörer. Boverket (2018) beskriver istället att nästa steg i utvecklandet av klimatdeklarationer skulle kunna vara att inkludera fler miljöpåverkanskategorier än bara klimatpåverkan. Inkluderandet av fler moduler skulle även kunna vara en annan utvecklingsmöjlighet som skulle innebära att klimatdeklarat-ionerna går mot mer kompletta livscykelanalyser.

2.3.3 BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGSVERKTYG, BM 1.0 För att kunna genomföra livscykelanalyser finns det olika beräkningsverktyg som kan användas till hjälp. Ett av dessa verktyg är Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, förkortat BM 1.0, som är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet. Det som verktyget beräknar är en byggnad eller produkts klimatpåverkan, mätt i enheten koldioxidekvivalenter. (Bergman, 2018) (Erlandsson, 2018) BM 1.0 är utformat för att förenkla arbetet med att ta fram klimatdeklarationer och i programmet finns det en färdig databas att ta del av (Erlandsson, 2018). Denna databas består av byggresurser som används på den svenska marknaden och som enligt IVL Svenska Miljöinstitutet (2019) ska klara av krav enligt Miljöbyggnad 3.0. Vill man ha mer projektspecifika resultat kan miljövaru-deklarationer, EPD:er, från specifika leverantörer användas. För att det ska gå att jämföra livscy-kelanalyser sinsemellan måste de EPD:er som används vara framtagna i enlighet med standarden EN 15804 (Boverket, 2018b). Vid framtagandet av klimatdeklarationer gäller det alltså att ha koll på vilken typ av data som används. Vid användandet av BM 1.0 behöver ingående byggresurser omvandlas till kg (Erlandsson, 2018). Detta innebär att arbetsgången vid framtagandet av en livscykelanalys kan komma att kräva om-räkningar. Figur 2.2 beskriver schematiskt hur olika poster kan behöva omräknas först till kg för att sedan kopplas samman till en viss generisk resurs i programvaran.

9

Figur 2.2. Schematisk arbetsgång vid omräkning från ekonomisk kalkyl till generiska resurser. (Boverket, 2018b)

Visionen med verktyget är att det ska bidra till en mer hållbar framtid, samtidigt som det stimu-lerar till byggnader med minimal klimatpåverkan som är energi- och resurseffektiva. I nuläget kan BM 1.0 användas för att beräkna klimatpåverkan hos modul A1-A3 samt A4-A5, men enligt Erlandsson (2018) är ambitionen att verktyget i framtiden ska behandla och inkludera hela livscy-keln. För att säkerställa att de resultat som fås är relevant måste den indata som används till hög grad stämma överens med det verkliga projektet. Erlandsson (2018) menar på att för att kunna möj-liggöra en enkel och jämförande klimatdeklaration gäller det att den underliggande resurssam-manställningen mappas mot tillräckligt hög andel LCA-data. Det innebär att man behöver ta ställning till om byggnadsdelen i programmet överensstämmer med det egna projektet och i så fall till vilken grad. Det sker genom att i programmet välja en glad, semi-glad eller sur gubbe för att symbolisera hur väl den valda resursen stämmer med den tänkta.

2.4 TIDIGARE STUDIER KRING KLIMATPÅVERKAN FRÅN BYGGNADER

2.4.1 BRF VIVA Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (Kurkinen, Norén, Penaloza, Al-Ayish, & During, 2015) gjorde i samarbete med Riksbyggen en studie där de jämförde olika stomalternativ till ett planerat bostadsområde i Göteborg. Mer specifikt handlade det om bostadsområdet Viva i närheten till Chalmers tekniska högskola. Där planerades det att byggas ungefär 6 000 m2 boarea fördelat på sex olika huskroppar och sett till ytandelar stod fasaden för cirka 13 procent av konstruktionen (Kurkinen, Norén, Penaloza, Al-Ayish, & During, 2015). Byggprojektet färdigställdes i januari 2019 (Riksbyggen, u.d.). Prefabricerad betong, platsgjuten betong samt massivträ var de tre stomalternativen som utvär-derades i studien. Den standard som användes vid livscykelanalysen var EN 15978 och invente-ring omfattade hela livscykeln. Riksbyggen hade som krav att stomalternativen skulle ha en livs-längd på 100 år vilket ledde till att analysperioden valdes till 100 år, som funktionell enhet valdes då 1 m2 boarea under 100 år. (Kurkinen, Norén, Penaloza, Al-Ayish, & During, 2015) I studien

10

kollade Kurkinen et al. (2015) till dels klimatpåverkan men även till primärenergi. Primärenergin mättes i MJ per m2 BOA. Kurkinen et al. (2015) redogjorde att produktionen (modul A1-A3) av betong, samt transporten (modul A4) och underhållet (modul B2) av massivträet var de områden som gav upphov till störst klimatpåverkan. Klimatpåverkan för produktskedet uppgick i cirka 100, 180 respektive 170 kg CO2-ekvivalenter per m2 BOA vid användandet av stomme i massivträ, prefabricerad betong och platsgjuten betong. (Kurkinen, Norén, Penaloza, Al-Ayish, & During, 2015) När det istället kom till driftskedet stod samtliga stommar för cirka 140 kg CO2-ekvivalenter per m2 BOA för driften under 100 år. Vid beräkning av driftskedets klimatpåverkan använde förfat-tarna emissionsfaktorer på 14 och 16 g CO2-ekvivalenter per kWh för fjärrvärme respektive el. Olika bränsleslag avger olika mycket utsläpp av växthusgaser vid förbränning och det är det som emissionsfaktorer beskriver (Energimyndigheten, 2017). För exempelvis massivträstommen in-nebar detta att sett till klimatpåverkan motsvarade produktskedet cirka 70 procent av driftskedet. Storleksmässigt var produkt- och driftskedet således snarlika i det fallet. Det som Kurkinen et al. (2015) kom fram till var att de inte fanns några utmärkande skillnader vid jämförandet av de tre olika stomalternativen, varken för primärenergi eller klimatrelaterade områden. Författarna belyser dock att det fanns osäkerheter vid jämförandet av olika konstrukt-ioner som således även kom att påverka resultatet.

2.4.2 KV. STRANDPARKEN IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med KTH (Larsson, Erlandsson, Malmqvist, & Kellner, 2016) utförde en livscykelanalys på ett nio våningar högt flerbostadshus i Sundbyberg. Byggna-den har en suterrängvåning i betong, resterande stomme och ytterväggar är gjorda i KL-trä. Byggnaden färdigställdes 2013 och var på den tiden det högsta flerbostadshuset i Sverige med trästomme enligt Larsson et al. (2016). För att värma upp huset används fjärrvärme. Stenull an-vänds som isolering i ytterväggarna och cederspån täcker både tak och fasader. Vid framtagandet av livscykelanalysen följdes standarderna EN 15978 samt indirekt EN 15804. Nästan hela livscykeln beaktades, dock inte modulerna B3 (reparation) och B5 (renovering). Dessa inkluderades inte då det saknades information. I studien valdes även att använda två olika analysperioder, 50 respektive 100 år. Man valde sedan att se till m2 Atemp vid redovisning av klimatpåverkan. Det som Larsson et al. (2016) kom fram till var bland annat att produktskedet (A1-A3) stod för 78 procent av klimatpåverkan uppströms. 78 procent motsvarade i detta fallet 226 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp. Mer ingående var det de olika betongelementen som bidrog mest till klimatpåverkan uppströms. Fabriksbetong stod för 22 procent, detta kan ställas mot KL-trä som stod för 8 procent av klimatpåverkan uppströms. I figur 2.3 ses hur övriga byggnadsmaterial och deras klimatpåverkan uppströms förhöll sig till varandra.

11

Genom att slå ihop produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5) fastställde för-fattarna att klimatpåverkan uppströms för att uppföra kv. Strandparken låg på 265 kg CO2-ekvi-valenter per m2 Atemp. Detta värde gällde för bägge analysperioderna, 50 respektive 100 år, i och med att dessa skeden inte påverkas av analysperioden.

Figur 2.3. Klimatpåverkan fördelat på ingående material hos Kv. Strandparken (modul A1-A5). (Larsson, Erlandsson, Malmqvist, & Kellner, 2016)

När det kom till klimatpåverkan för driftskedet valde författarna i denna studie att använda kli-matdata för svensk fjärrvärmemedel med ett värde på 97 g CO2-ekvivalenter per kWh. Larsson et al. (2016) valde även att inte inkludera hushållselen i energianvändningen. Byggnadens totala klimatpåverkan uppgick till nästan 700 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp och när författarna såg till hela livscykeln var det användningsskedet som bidrog mest till klimatpåverkan. Modul B6 (driftenergi) och dess klimatpåverkan stod för 367 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp för 50 år. Detta kan jämföras med 265 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp för produktskedet, vilket innebar att produktskedet stod för cirka 38 procent av den totala klimatpåverkan när en analysperiod på 50 år användes. Sett till produkt- och driftskedets klimatpåverkan motsvarade produktskedet cirka 62 procent av driftskedets. De slutsatser som drogs var att det är av vikt att beakta klimatpåverkan som kan kopplas till uppförandet av träbyggnationer. Mer konkret handlade det om att se över både modulerna för produktskedet och byggprocesskedet i en livscykelanalys för att kunna göra mer optimerade val ur klimatsynpunkt. (Larsson, Erlandsson, Malmqvist, & Kellner, 2016)

22%

8%

7%

7%

5%4%4%3%

3%

3%

3%

3%

2%

2%1%

25%Fabriksbetong

KL-trä

Stenull

Håldäck (betong)

Gipsskivor

Golvvärme, vattenburet

Cellplast, expanderad polystyren

Armering

Ceder

Konstruktionsstål

EPS betong

Treglasfönster

Armeringsnät

Ventilation

Plåtreglar

Övrigt

12

2.4.3 A WORKING LAB, AWL När Akademiska Hus i samverkan med Tengbom Arkitekter uppförde kontorsbyggnaden A Working Lab i Göteborg utförde White Arkitekter beräkningar för byggnadens klimatpåverkan. I rapporten Klimatberäkning under byggskedet: A Working Lab redogjorde Hedén och Sande Beiro (2019) kring byggnadens klimatpåverkan sett ur byggprocessen, vilket mer konkret innebär produkt- och byggproduktionsskedet. Även denna studie följde standarderna EN 15978 samt EN 15804 vid framtagandet av resultatet. Författarna hade som mål med innovationsprojektet att skapa sig en bild av klimatpåverkan under byggprocessen för att skaffa sig ny kunskap kring material och dess klimatpåverkan. Därav genomfördes en livscykelanalys som inte omfattade mer än just byggprocessen och modul A1-A3 samt A4-A5. Projektet omfattade en sju våningar hög kontorsbyggnad med tillhörande källare. Plan ett hade betonghåldäck och för våning två upp till sju bestod bjälklagen av massivträ. Kontorsbyggnaden hade ett värde för Atemp på 11 171 m2. Hedén och Sande Beiro (2019) redogjorde i rapporten vilka byggnadsdelar samt vilka material som inkluderats i livscykelanalysen. Ytterväggarna inne-höll bland annat cellplast, fasadelement av glas och aluminium, stålreglar, isolering och träreglar. Den bärande stommen bestod i sin tur av limträpelare, limträbalkar, stålpelare, stålbalkar och trapphus av prefabricerade betongelement. I övrigt ingick även grund, källare, tak, bjälklag för plan ett samt bjälklag för plan två upp till plan sju. Produktspecifika EPD:er användes även i första hand när det gällde klimatdata, fanns det inte tillgängliga data hämtades information istället från BM 1.0 eller databasen Baubook. Vid själva beräkningarna användes Excel. Hedén och Sande Beiro (2019) redovisade att klimatpåverkan för byggprocessen uppgick till cirka 190 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp, varav produktskedet (modul A1-A3) stod för 167 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp. Sett till hela byggprocessens klimatpåverkan för kontorsbygg-naden stod produktskedet då för 89 procent. Transport (modul A4) och bygg- och installations-processen (modul A5) stod i sig för 10 respektive 1 procent. Sett till dessa moduler stod således produktskedet för den största klimatpåverkan. Fördelningen av klimatpåverkan för ingående byggnadsdelar redovisades i rapporten som enligt figur 2.4.

13

Figur 2.4. Fördelningen av klimatpåverkan för de ingående byggnadsdelarna (modul A1-A5). (Hedén & Beiro Sande, 2019)

Av de ingående byggnadsdelarna var det den bärande stommen (balkar och pelare) som hade störst klimatpåverkan, den stod för cirka 34 procent av materialens totala klimatpåverkan. Som helhet stod ytterväggen för 15 procent av klimatpåverkan för de ingående byggnadsdelarna, vilket ungefär är i samma storleksordning som resterande byggnadsdelars klimatpåverkan. Författarna redogjorde närmare i rapporten kring vilka material som bidrog till bland annat ytterväggens klimatpåverkan. Fasadelementen i glas och aluminium stod för den största andelen med 195 ton CO2-ekvivalenter, vilket kan jämföras med 5 ton CO2-ekvivalenter för trämaterialen. Förutom fasadelementen bidrog material som stål och isolering främst till ytterväggens klimatpåverkan. (Hedén & Beiro Sande, 2019) Hedén och Sande Beiro (2019) sammanfattade rapporten med att belysa vikten av att göra tidiga analyser av klimatpåverkan för att kunna utvärdera sina val under projekteringsprocessen. De menade på att engagemang från samtliga ingående aktörer krävs för att kunna styra mot ett mer hållbart byggande och att ett steg i rätt riktning kan vara att använda klimatpåverkan som faktor för utvärdering vid upphandling eller inköp.

2.5 YTTERVÄGGAR I TRÄ 2.5.1 ALLMÄNT När det kommer till en byggnads klimatskal är ytterväggen som byggnadsdel en viktig och yt-mässigt stor del. Ytterväggar ska uppfylla funktioner så som regn-, vind-, brand- och fuktskydd, lufttäthet, bärförmåga och värmeisolering. (Persson, 2011) (Strandberg & Lavén, 2018) Det är även viktigt att de ytterväggar som används i en byggnad hjälper till att uppfylla de krav på ljud- och bullerisolering som finns.

34%

19%13%

16%

3%

15%

Bärande stomme

KL-träbjälklag, plan 2-7

Betongbjälklag, plan 1

Grund och källare

Tak

Yttervägg

14

Hellborn och Nilsson (2010) talar om massivträstomme, regelstomme och pelar-balksystem och menar på att varianterna lämpar sig olika bra beroende på vilket projekt det handlar om. Storlek, framtida användning och önskad spännvidd är exempel på faktorer som kan påverka. Kombinat-ionen av hög bärförmåga och låg egenvikt, tillsammans med miljöfördelarna, har bland annat gjort trä till ett av det viktigaste byggmaterialet hos de industriella byggföretagen (Stehn, Rask, Nygren, & Östman, 2008). Gustafsson, Eriksson, Engström, Wik och Serrano (2013) menar på att byggande av flervåningshus i trä har ett flertal fördelar. Snabbt montage, flexibilitet, konkur-renskraftigt pris samt torrt byggande är fyra stycken fördelar som nämns. Enligt Boverket (2018a) är ett hållbart skogsbruk en förutsättning för att trä ska kunna ses som ett förnyelsebart material som inte bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Stehn et al. (2008) menar även på att i en större skala är trä det enda byggmaterialet som är närproducerat, förnybart och binder koldioxid. Under hela 1900-talet har dessutom tillväxten av virkesförrådet varit större än avverkningen, tillgången till material är således tillräcklig (Svenskt Trä, u.d.). Vid själva till-verkningen av trävaror krävs det dessutom lite tillförd extern energi. Energianvändningen i de svenska sågverken utgörs även till 80 procent av biobränsle och endast 20 procent elenergi. Den mest energikrävande delen är vid torkning av plank och brädor. (Svenskt Trä, u.d.) Som stommaterial är trä lättare än andra material, vilket bland annat kan innebära sänkta kostna-der för grundläggningen och transporter samt underlätta hantering på byggplatsen. (Strandberg & Lavén, 2018) Använder man trä som stommaterial bör man dock tänka på att konstruktionen ska vara uppbyggd så att fukt inte får möjlighet att tränga in i exempelvis stommen. Bärförmågan är något som enligt Strandberg och Lavén (2018) påverkas av ett ökat fuktinnehåll hos träet. Trä är ett levande material som sväller vid ökad fukt och krymper vid uttorkning. Vid byggande av höga trähus är brand en av de viktigare tekniska aspekterna som måste beaktas. För trästommar gäller dock samma föreskrifter och regler som för övriga slags stommar när det kommer till brand (Hellsborn & Nilsson, 2010). Förutom de olika byggdelarna finns det även krav på ingående ytskikt och material gällande brand. De brandkrav som finns på ytskikt och material gäller generellt för hela byggnaden, nämligen ju större byggnad desto högre krav (Strandberg & Lavén, 2018). I boken Bygga hus: Illustrerad Bygglära skriver Strandberg och Lavén (2018) att om man till exempel vill ha träpanel får byggnaden antingen bara vara två våningar eller så ska byggnaden förses med sprinkler.

2.5.2 STOMSYSTEM REGELSTOMME Tekniken slog igenom ordentligt först på 40-talet och är en variant av korsvirkeshusets stomme. Denna teknik ansågs dock billigare än timmerstommen i och med att det krävdes mindre virke. (Lundgren, 2010) I och med att uppbyggnaden består av flertalet materialskikt är det av vikt att man bygger noggrant vid dessa materialmöten för att undvika problem med drag och köldbryg-gor (Bülow, u.d.). Reglarna i sig kan vara bärande eller icke bärande och emellan finns det skikt av olika material som exempelvis isolering och vindskydd. (Persson, 2011)

15

Man brukar tala om lättbyggnadsteknik när man pratar om träregelsystem och dessa kräver att bland annat fönsterstorlekar och placering av fönster tas hänsyn till under projekteringen (Svenskt Trä, u.d.). Arkitekters flexibilitet gällande fönstersättning kan således vara begränsat om man använder sig av detta system. Desto större frihet finns det när det kommer till fasadmaterial. Träpanel, tegel, plåt och puts är exempel på material som kan användas för att klä in en fasad. Använder man sig av regelstomme i ett flervåningshus kommer väggarna att behöva ta upp mer omfattande skjuvkrafter jämfört med småhus och för att lösa detta används mer skivmaterial vid uppbyggnaden. (Svenskt Trä, 2015a)

MASSIVTRÄSTOMME Ett skivsystem av massivträ innebär att man använder sig av hoplimmade och hoppressade lamel-ler, exempelvis av furu eller gran, som tillsammans bildar massiva träskivor. Dessa lameller ligger korsvis över varandra och kompletteras sedan med gips, isolering och fasadbeklädnad. (Hellsborn & Nilsson, 2010) Man talar då om massivträteknik och själva användandet av KL-trätekniken introducerades i Sverige i slutet av 90-talet. (Svenskt Trä, 2017b). Enligt Strandberg och Lavén (2018) kan KL-träskivor göras upp till 4,8 meter höga och 30 meter breda och tjocklekarna på elementen kan i sin tur variera mellan cirka 60 – 500 mm. När det kommer till massivträstomme menar Stehn et al. (2008) på att återanvändning underlättas i och med de stora mängderna virke i solid form. De ingående materialslagen reduceras också vid val av massivträstomme. Svenskt Trä (2017b) menar på att en annan fördel som kan ses med detta byggsystem är att skivornas låga egenvikt ger transport-, grundläggnings och montageför-delar. Ser man ur ett brandperspektiv har massivträstomme vissa egenskaper, vid brand kommer näm-ligen det yttersta lagret att förkolna för att i sin tur isolera och skydda det inre träet så att det behåller sin bärförmåga (Svenskt Trä, 2017b). Hellsborn och Nilsson (2010) menar dock på att detta kan innebära att branden varar längre, vilket betyder att det i sin tur kan bli en kraftigare utveckling av brandgaser. I och med KL-skivornas uppbyggnad klarar de av större håltagningar utan att behöva använda extra förstärkning. Systemet i sig klarar ofta av att överföra och fördela krafterna till angränsande konstruktioner. (Svenskt Trä, 2017a) För arkitekter innebär detta flexibilitet gällande exempelvis fönstersättning och fasaduttryck. Massivträsystemet utgör dessutom ett bra underlag för infästning av fasadmaterial och traditionella material som exempelvis puts, träpanel och cementbaserade skivor kan användas (Svenskt Trä, 2003).

2.5.3 MATERIALSKIKT FASADMATERIAL Fasaden på en yttervägg ska skydda den inre konstruktionen mot exempelvis regn som i sin tur kan leda till exempelvis fuktskador (Persson, 2011). Fasaden är ofta det element där arkitekterna kan sätta en särskild prägel på byggnaden genom till exempel olika material och fasaduttryck.

16

Enligt Sandberg, Pousette, Karlsson och Sundqvist (2013) är liggande eller stående träpanel ett exempel på fasadmaterial som är vanligt förekommande på byggnader med 1–2 våningar. Men ska det användas på ett flerbostadshus är det av vikt att den träpanel som väljs har bra kvalitet och hållbarhet, att underhålla och reparera träfasader på flervåningshus kan annars bli kostsamt enligt Sandberg et al. (2013). För att göra träpanelen mer beständig kan man behandla den på olika sätt, till exempel kan trä tillföras kemikalier för att bli mer beständigt mot exempelvis angrepp av röta och mögel. Detta sker via så kallad impregnering, antingen industriellt genom tryckimpregnering eller manuellt genom bestrykning (Svenskt Trä, u.d.). Livslängden för en målad träpanel ligger på 50 år enligt miljödatabasen hos SundaHus (2014). Man kan även välja en värmebehandlad träpanel, vilket innebär att panelens beständighet har modifierats med hjälp av höga temperaturer. Enligt Sandberg et al. (2013) innebär denna modi-fiering att man inte använder sig utav några hälso- och miljöskadliga kemikalier. Palm och Jo-hansson (2010) menar även på att om man väljer en omålad värmebehandlad träpanel har man i princip en underhållsfri fasad, de belyser dock att metoden kräver mer energi jämfört med kon-ventionella impregneringsmetoder. Enligt SundaHus (2012) kan en värmebehandlad panel be-höva bytas ut efter 20 år. Fasadskivor i fibercement är ett annat fasadmaterial som kan användas, där bland annat deras möjlighet till större storlekar kan ses som en arkitektonisk fördel. Dessa fasadskivor består främst av cement, cellulosafiber och vatten (Cembrit, u.d.). Sandberg et al. (2013) menar även på att fibercementskivorna ofta är brandklassade och godkända att använda som fasadmaterial på höga byggnader. Cembrit är en tillverkare och deras fibercementskiva Patina har en livslängd på 25 år (SundaHus, 2017). Det finns också fasadtegel och 120 mm är enligt Sandberg et al. (2013) en vanligt förekommande dimension. Fasadmaterialet går att få i olika nyanser och kulörer beroende på vilka material som stenen är gjord av. Vid tillverkning bränns teglet vid väldigt höga temperaturer för att sedan torka under flera dagar. Burström (2017) menar att tegel i sig har goda brandegenskaper, men bristande frostbeständighet i kombination med att materialet är kraftigt kapillärsugande kan utgöra ett pro-blem. Teglet kan bland annat utsättas för så kallad frostsprängning och spricka. Blom Westergren (2014) belyser dock att tegel generellt är i stort sett underhållsfritt och har bra hållbarhet. Enligt SundaHus (2011) har tegel en livslängd på 50 år. Puts är ytterligare ett material som kan användas på fasader. Vid tillverkning av puts- och mur-bruk används en blandning av vatten, ballast, bindemedel och tillsatsmedel (Burström, 2007). Beroende på putsens kornighet och struktur kan man få olika slags utseende på putsade fasader, allt ifrån en slätputsad fasad till en fasad med mer grov och kornig struktur. Sandberg et al. (2013) beskriver även fasadmaterialet i termer av tjock- respektive tunnputs, där den förstnämnda brukar vara minst åtta mm tjock och den andra varierar mellan två till åtta mm tjock. Författarna menar även på att rengöring och reparation av skador kan ses som vanliga underhållsåtgärder. Enligt SundaHus (2016) och deras miljödata har puts en livslängd på mellan 25 – 50 år.

17

ISOLERINGSMATERIAL Det finns flertalet olika isoleringsmaterial beroende på bland annat användningsområde. Vid iso-lering av väggar används bland annat mineralull och cellulosaisolering. Ser man till mineralull är det en gemensam beteckning för glas- och stenull. Både glasull och stenull är gjorda av så kallade mineraliska (oorganiska) råvaror. Isoleringsmaterialet har goda ljudabsorptions- och värmeegen-skaper. (Byggipedia, 2019) Stenullens egenskaper gentemot brand brukar även framhållas. Fram-ställning av mineralull förbrukar dock mycket energi i och med att råvarorna smälts ner vid väldigt höga temperaturer. Till exempel smälts diabas tillsammans med koks ner vid en tempe-ratur på 1600°C vid framställning av stenull (Burström, 2007). Mineralullen kan sedan användas i form av skivor, lösull eller mattor i brett spann av tjocklekar. Cellulosaisolering kan levereras som skivor, drevremsor eller lösull och är framställt av nyprodu-cerad cellulosa eller gamla tidningar. Framtagandet av cellulosaisolering är således bra ur miljö-synpunkt. Denna typ av isolering är organisk och därmed tillsätter man tillsatser för att materialet bland annat ska bli mer resistent gentemot mögelangrepp. En annan nackdel som kan ses med cellulosaisolering är att den kan damma, man bör alltså använda skyddsutrustning vid montering. (Bülow, Isolering, u.d.)

INVÄNDIGA YTSKIKT Gipsskivor används ofta som invändigt ytskikt och det finns till exempel både brandgips och våtrumsgips utöver den vanliga gipsskivan. Tillverkning av gipsskivor kan ske på olika sätt, an-tingen genom att använda naturlig gipssten eller genom att använda restprodukter från olika kraftverk. (Knauf Danogips, u.d.) Det går även att använda återvunnet gips för att tillverka nya skivor, det gips som används måste då vara torrt och rent (Suez, u.d.). Plywood är ett annat material som kan användas som invändigt ytskikt. Generellt har plywood inte så bra egenskaper när det kommer till brand, men enligt Burström (2007) kan tryckimpreg-nering användas för att förbättra dem. Vid val av plywood finns det olika tjocklekar, träslag och kvalitet och enligt Burström (2007) är det främst furu som brukar användas.

18

3 METOD Under detta avsnitt presenteras arbetsgången och metodiken som använts under examensarbetet. Bland

annat beskrivs hur litteraturgenomgången gick till, vilka sökmotorer som användes och hur urval gjordes. I

avsnittet redogörs även för hur fallstudien genomfördes.

3.1 GENOMFÖRANDE Genomförandet av detta arbete har till större del varit en iterativ process och inleddes med en litteraturstudie, som kompletterats under arbetets gång. Vid de övriga momenten, som till största del berör fallstudien, har det ibland behövts gå tillbaka för att revidera eller komplettera. Efter att litteratur- och fallstudie genomförts gjordes en analys som band samman resultaten från bägge dessa delar. En övergripande och schematisk bild över hur arbetet genomförts från start till slut beskrivs i figur 3.1.

Figur 3.1. Schematisk bild över arbetsgången för denna rapport.

Syfte och mål

Val av metod

Fallstudie

Klimatpåverkan

produktskede

Datainsamling

Simulering

Klimatpåverkan

driftskede

Simulering

Litteraturstudie

Livscykelanalys

Klimatdeklaration

Träbyggnads-

system

Tidigare studier

19

3.2 LITTERATURSTUDIE Under studiens inledande del genomfördes en litteraturstudie för att bygga upp en kunskapsbank inför den kommande fallstudien. Till en början handlade litteraturstudien om att läsa på kring klimatpåverkan från den svenska byggsektorn i stort men även kring pågående klimatarbete. Klimatdeklarationer blev därefter det ämne som hamnade i fokus och där var Boverkets rapporter till stort stöd för att ta reda på bland annat syftet med dem och hur de i praktiken ska tas fram. Kunskap kring livscykelanalyser ansågs också relevant i och med att klimatdeklarationer ska bygga på metodiken för livscykelanalyser. Då denna studie ämnade att undersöka ytterväggar i trä i ett flerbostadshus behövdes insikt i vilka typer av system som kan användas när trä ska användas som stommaterial. Detta för att kunna avgöra vilka träbyggnadssystem som ansågs intressanta till fallstudien. En stor del av litteraturstu-dien handlade även om att hitta olika ytterväggstyper som kunde undersökas. Dessa letades upp hos bland annat materialtillverkare, branschorganisationer och byggföretag. Tidigare studier kring olika klimatpåverkan hos flervåningshus ingick också i litteraturgenom-gången. Detta gjordes för att se hur andra gått till väga vid framtagandet av en byggnads klimat-påverkan, men även för att ta del av deras resultat. Studierna som setts över baseras på två fler-bostadshus samt ett kontorskomplex. Vid genomförandet av litteraturstudien användes främst rapporter, vetenskapliga artiklar och böcker till hjälp. För att hitta relevanta källor användes sökmotorer som exempelvis Google Scholar och Diva. Källor ansågs relevanta för arbetet dels när flertalet nyckelord fanns med samt beroende på vilken typ av text det handlade om, ifall det var ifrån forskning eller om det handlade om examensarbeten. När relevanta och intressanta källor hittades användes därefter snöbollsef-fekten för att hitta ytterligare källor. Detta arbetssätt var tidseffektivt och ledde till att flertalet användbara källor hittades. Sökord som användes var: byggsektorn, hållbart byggande, klimatde-klaration, LCA, massivträstomme, pelar-balksystem, regelstomme, träbyggnadssystem Litteraturstudien hjälpte till att avgränsa arbetet i och med fördjupad kunskap kring bland annat livscykelanalyser och träbyggnadssystem.

3.3 FALLSTUDIE 3.3.1 REFERENSBYGGNAD En referensbyggnad användes i fallstudien för att kunna beräkna klimatpåverkan i driftskedet. Valet av referensobjekt hörde ihop med huruvida det fanns en redan gjord energisimulerings-modell att ta del av. Referensbyggnaden är ett befintligt flerbostadshus, färdigställt 2019, beläget i Gällivare kommun. Huset är fyra våningar högt med en enkel geometri för att kunna repre-sentera ett typiskt flerbostadshus. Byggnadens Atemp uppgår till 1 326 m2 och rymmer 16 stycken lägenheter. Högst upp i huset finns även ett vindsplan. Flerbostadshuset värms upp med hjälp av fjärrvärme och ett FTX-system.

20

I figur 3.2 visas en genomskärning av byggnaden och det är arkitektkontoret Nordmark & Nord-mark som ritat huset.

Figur 3.2. Genomskärning av referensbyggnaden.

För att ta reda på den totala ytan för referensobjektets ytterväggar användes ArchiCAD och funktionen schedule. Med hjälp av funktionen togs nettoytor fram för både ytterväggens ut- och insida, värdena finns att ta del av i tabell 3.1 och för mer detaljerad information se bilaga 1. De totala ytorna för ytterväggarna är exklusive fönster- och dörröppningar. Arean för insida ytter-vägg har använts vid mängdning av gipsskivor hos ytterväggarna. I samma tabell redovisas även referensbyggnadens energiprestanda i form av u-värdena för de olika byggnadsdelarna. U-värdena kommer ifrån simuleringsmodellen efter att de undersökta ytterväggarna implementerats i IDA ICE. Tabell 3.1. U-värden, areor och areaandelar för referensbyggnadens byggnadsdelar. Area för ytterväggar redovisas som utsida respektive insida yttervägg, för övriga byggnadsdelar redovisas mått för insida.

Byggnadsdel U-värde [W/m2K] Area [m2] Areaandel [%]

Ytterväggar 0,14 826 resp. 769 48

Tak 0,07 361 21

Grundkonstruktion, platta på mark 0,09 345 20

Fönster och dörrar 0,9 resp. 1,9 191 11

Total: Um = 0,28 Aom = 1 723 100

21

Sett till tabell 3.1 kan det även utläsas att ytterväggarna stod för den största areaandelen sett till referensbyggnadens klimatskal.

3.3.2 KLIMATPÅVERKAN FÖR PRODUKTSKEDET (A1-A3) DATAINSAMLING PRODUKTSKEDET För att kunna beräkna produktskedets klimatpåverkan för olika ytterväggar behövdes först be-stämmas vilka ytterväggskonstruktioner som ansågs intressanta att undersöka. Därefter behövdes materialmängder tas fram för ytterväggarna. Fallstudiens inleddes med att samla in och undersöka 10-talet olika ytterväggskonstruktioner av massivträ- respektive regelstomme. I slutändan valdes en massivträstomme från Svenskt Trä och en träregelstomme från Lindbäcks och i figur 3.3 ses en illustration i form av två ytterväggssnitt. Dessa valdes då de initialt hade snarlika u-värden samt är sådana som kan användas vid byggnation av flerbostadshus. Anledningen till att de skulle ha liknande u-värden var för att jämförelserna mellan dem skulle bli på ett bra och riktigt sett. Tanken var även att de ytterväggar som stude-rades skulle vara sådana där olika typer av fasadmaterial kunde appliceras, detta för att även kunna se hur olika fasadmaterial skulle komma att påverka utfallet.

Figur 3.3. Snitt över ytterväggen med massivträstomme och träpanel (t.v.) (Svenskt Trä, 2017b) samt regelstomme med putsfasad (t.h.). (Lindbäcks, 2017)

I den här studien har samtliga åtta ytterväggar u-värden kring 0,14 W/m2K och de beräkningar som ligger till grund för värdena finns att ta del av i bilaga 2. De flesta värden för exempelvis värmekonduktivitet (λ -värde) samt metodiken för att ta fram ytterväggarnas u-värden kommer ifrån boken Tillämpad byggnadsfysik (2013). Övriga värden kommer ifrån tillverkare. Bestän-dighet och brand är exempel på faktorer som inte har beaktats vid val av ytterväggar.

22

I tabell 3.2 beskrivs de ytterväggar som implementerades i referensbyggnaden och deras benäm-ningar, typ av träbyggnadssystem samt fasadmaterial. Tabell 3.2. Beskrivning av de olika ytterväggarna som studeras och valda beteckningar.

Beteckning Förklaring

YVMtegel Massivträstomme m. målad träpanel

YVMfasadskiva Massivträstomme m. fasadskiva

YVMtegel Massivträstomme m. fasadtegel

YVMputs Massivträstomme m. putsfasad

YVRträ Regelstomme m. målad träpanel

YVRfasadskiva Regelstomme m. fasadskiva

YVRtegel Regelstomme m. fasadtegel

YVRputs Regelstomme m. putsfasad

Efter att åtta olika ytterväggskonstruktioner valts ut påbörjades arbetet med att ta fram mängder. Materialmängder togs fram genom att mängden material för 1 m2 väggyta multiplicerades med den totala ytan för ytterväggarna. De olika ytterväggarnas uppbyggnad och mängderna för de olika ingående materialslagen redovisas i tabellform under avsnitt Massivstommar och Regel-stommar. BM 1.0 användes för att beräkna klimatpåverkan i produktskedet. I enlighet med Boverkets (2018b) förslag på klimatdeklarationer valdes att undersöka klimatpåverkan som miljöpåverkans-kategori mätt i enheten kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp. För att kunna använda BM 1.0 behövde alla mängder för de olika ytterväggssnitten räknas om från m2 och m3 till enheten kg och dessa omräkningar finns att ta del av i bilaga 3. Densitet för de ingående materialen kommer till största del ifrån publicerade EPD:er från specifika leveran-törer. I övrigt användes information från Tillämpad byggnadsfysik (2013) eller tillverkare. Vikt för kortlingar till fönster- och dörröppningar är inte adderade till vikterna som redovisas i bilaga 3 och som även ses i tabell 3.3-3.10.

23

MASSIVTRÄSTOMMAR De massivträstommar som undersöktes i denna fallstudie kom ifrån Svenskt Träs handbok i KL-trä (Svenskt Trä, 2017b). I handboken beskrevs uppbyggnaden för yttervägg YVMträ, därefter har den fått agera utgångspunkt för övriga tre ytterväggar i massivträ. För att de olika ytterväg-garna skulle ha liknande u-värden har tjockleken på isolering justerats i vissa fall. De olika ytter-väggarna med massivträstomme beskrivs i tabell 3.3–3.6. Tabell 3.3. YVMträ och dess ingående material, dimensioner och vikter.

Material Dimension [mm] Tot. vikt yttervägg [kg]

Gips 13 6 771

Regel c600 45x45 1 239

Isolering 45 1 239

KL-trä 100 35 509

Ångbroms/plastfolie - 743

Isolering 170 13 047

Vindskydd 9 5 946

Spikläkt c600 34x70 1 486

Träpanel 22 8 010

Utomhusfärg (alkydoljefärg) - 281

Tabell 3.4. YVMfasadskiva och dess ingående material, dimensioner och vikter.


Gips 13 6 771

Regel c600 45x45 1 239

Isolering 45 1 239

KL-trä 100 35 509


Isolering 170 13 047

Vindskydd 9 5 946


Fasadskiva (fibercement) 6 7 432

24

Tabell 3.5. YVMtegel och dess ingående material, dimensioner och vikter.


Gips 13 6 771

Regel c600 45x45 1 239

Isolering 45 1 239

KL-trä 100 35 509


Isolering 120 9 249

Vindskydd 9 5 946

Fasadisolering 50 2 312

Luftspalt 20 -

Tegel 120 158 550

Tabell 3.6. YVMputs och dess ingående material, dimensioner och vikter.


Gips 13 6 771

Regel c600 45x45 1 239

Isolering 45 1 239

KL-trä 100 35 509


Isolering 120 9 249

Vindskydd 9 5 946

Putsbärare, isolering 50 2 560

Puts 20 26 425

25

REGELSTOMMAR I tabell 3.7–3.10 redovisas de fyra ytterväggarna med regelstomme som undersöktes. Ytterväggs-lösningarna kommer ifrån Lindbäcks ytterväggssystem (Lindbäcks, 2017). I Lindbäcks Arkitekt-manualen (2017) illustrerades uppbyggnaden av YVRputs, vid användandet av andra fasadmaterial beskrev manualen endast slutgiltiga tjocklekar. Tabell 3.7. YVRträ och dess ingående material, dimensioner och vikter.


Brandgips 2x15 19 544


Regel c600 220x45 6 193

Isolering 220 5 946

Vindskydd 9 5 946



Träpanel 22 8 010

Utomhusfärg (alkydoljefärg) - 281

Tabell 3.8. YVRfasadskiva och dess ingående material, dimensioner och vikter.




Regel c600 220x45 6 193

Isolering 220 5 946

Vindskydd 9 5 946



Fasadskiva (fibercement) 8 7 432

26

Tabell 3.9. YVRtegel och dess ingående material, dimensioner och vikter.




Regel c600 220x45 6 193

Isolering 220 5 946

Vindskydd 9 5 946


Luftspalt 20 -

Tegel 120 158 550

Tabell 3.10. YVRputs och dess ingående material, dimensioner och vikter.




Regel c600 220x45 6 193

Isolering 220 5 946

Vindskydd 9 5 946

Putsbärare, isolering 50 2 560

Puts 20 26 425

SIMULERING PRODUKTSKEDET – BM 1.0 Vid användandet av beräkningsprogrammet BM 1.0 togs beslut om att endast använda verktygets egen databas med generiska klimatdata för de ingående byggresurserna. Detta i och med att syftet med arbetet inte var att ta fram en exakt klimatberäkning för referensbyggnaden utan istället att med hjälp av klimatdeklarationer kunna jämföra produktskedet med driftskedet och olika ytter-väggar med varandra. Generiska data räckte således för detta arbete. Vilka resurser som användes för vilka material redovisas i tabell 3.11. I samma tabell redogörs även mappningen, det vill säga hur bra den valda resursen stämde överens med den tänkta. I den här studien bedömdes att dessa stämde väl överens. Samma mappning gjordes för samtliga ytter-väggar.

27

Tabell 3.11. Valda byggnadsdelar i BM 1.0 och mappning.

Material Valda byggdelar i BM 1.0 Mappning

Fasadisolering Cellulosaisolering J

Fasadisolering Stenull (IVL RR) J

Fasadskiva Fibercementskivor (IVL LCR) J

Gips Gipsskivor, kartongipsskivor ospecificerat (IVL LCR) J

KL-trä Korslimmat trä (KL-trä av gran) (IVL LCR) J

Puts Fasadputs (IVL LCR) J

Putsbärare, isolering Stenull (IVL RR) J

Regel Furu/gran, hyvlad & sågad (IVL LCR) J

Spikläkt Furu/gran, hyvlad & sågad (IVL LCR) J

Tegel Mark- och murtegel (IVL LCR) J

Träpanel Furu/gran, hyvlad & sågad (IVL LCR) J

Isolering Cellulosaisolering J

Isolering Stenull (IVL RR) J

Utomhusfärg Fasadfärg, alkyd J

Vindskydd Gipsskivor, kartongipsskivor ospecificerat (IVL LCR) J

Ångbroms/plastfolie Plastfolier (IVL LCR) J

För respektive ytterväggssnitt genomfördes separata beräkningar i BM 1.0 och för att ta del av de fullständiga resultaten se bilaga 4. Efter att ha tagit reda på klimatpåverkan för produktskedet hos samtliga ytterväggar valdes två stycken väggar ut för att även undersöka hur klimatpåverkan för produktskedet skulle påverkas om man bytte ut stenullsisoleringen mot cellulosaisolering. De två ytterväggar som undersöktes var de med högst respektive lägst klimatpåverkan. Dessa valdes eftersom det ansågs intressant att undersöka hur klimatpåverkan skulle förändras för de två extremfallen. Därför valdes även dessa väggar för fallstudiens andra del där driftenergianvändningen för referensbyggnaden undersöktes.

28

3.3.3 KLIMATPÅVERKAN FÖR DRIFTSKEDET (B6) DATAINSAMLING Information om driftenergianvändning hämtades från en befintlig simuleringsmodell i IDA ICE för referensbyggnaden som tillhandahölls av hustillverkaren. Dock fanns det enligt energiingen-jör J. Wernberg (personlig kommunikation, 25 september 2019) inga uppmätta värden för bygg-nadens energianvändning efter färdigställande. Den information som togs ut från IDA ICE baserades på helårssimuleringar och motsvarade energianvändningen för ett år.

SIMULERING DRIFTSKEDET – IDA ICE I fallstudiens andra del användes simuleringsverktyget IDA ICE för att undersöka referensobjek-tets energianvändning sett till el och uppvärmning. I verktyget kan byggnader samt dess styr- och reglersystem och VVS-system modelleras upp så att de efterliknar verkligheten. Genom att genomföra simuleringar kan information kring exempelvis energianvändning och termisk kom-fort tas fram. Med hjälp av en 3D-vy kan användaren även få en visuell återkoppling över bygg-naden. (EQUA, u.d.) Det var av vikt att behålla de inställningar som fanns i den tilldelade simuleringsmodellen, detta för att den skulle behålla sin riktighet. Det enda som justerades var ytterväggskonstruktionen i modellen samt referensorten. I tabell 3.12 sammanfattas en del av de inställningar och schablon-värden som simuleringsmodellen hade. Tabell 3.12. Inställningar för olika parametrar i IDA ICE-modellen som användes i simuleringsmodellen av bygg-naden.

Parameter Värde Enhet

Infiltration 0,7 l/(s*m2 ytarea)

Ventilationsflöde 411,1 l/s

Tappvarmvattenanvändning 25 kWh/m2 Atemp och år

Specifik fläkteffekt (SFP-värde) 0,75 kW/(m3/s)

Verkningsgrad värmeväxlare 0,83 -

Val av inomhustemperatur 20 °C

Personnärvaro 32 personer

Värden för köldbryggor beskrivs i tabell 3.13.

29

Tabell 3.13. Värmegenomgångskoefficienter för köldbryggor var inlagda i simuleringsmodellen i IDA ICE.

Köldbrygga Värmegenomgångskoefficient [W/mK]

Yttervägg/bjälklag 0,084

Yttervägg/innervägg 0,053

Yttervägg/yttervägg 0,052

Fönster i yttervägg (omkrets) 0,033

Ytterdörr (omkrets) 0,033

Tak/yttervägg 0,075

Balkongplatta/yttervägg 0,017

Under arbetet med IDA ICE simulerades tre olika fall för de två utvalda ytterväggarna:

1. Gällivare var initialt vald som referensort i IDA ICE, detta i och med att referensbygg-naden är placerad där. Då denna klimatfil inte gick att tillgå valdes istället att använda Kiruna som referensort.

2. Referensorten ändrades i den andra simuleringen till Luleå. Detta för att undersöka för-hållandet vid användandet av en referensort som påminner om den ursprungliga orten sett ur klimatsynpunkt. En annan motivering till att även se till Luleå var för att se hur och om användandet av olika fjärrvärmedistributörerna skulle påverka.

3. I den sista simuleringen ändrades referensorten till Malmö för att se hur extremer gällande klimat kan påverka förhållandet mellan klimatpåverkan i produktskedet (A1-A3) och driftskedet (B6).

Sammanlagt blev det sex stycken simuleringar, tre för vardera yttervägg. I figur 3.4 tydliggörs de tre fallen i form av en karta där de olika referensorterna markerats.

30

Figur 3.4. Markering av de olika referensorterna som användes vid simuleringarna i IDA ICE. Figuren visar pla-ceringen av Gällivare, Luleå och Malmö.

I figur 3.5 ses en 3D-vy över den simuleringsmodell som användes i detta arbete. Plan två och tre är identiska, därför klonades zonerna för plan två för att på så sätt få en kortare simuleringstid. Det är därför det ser ut som att våning tre saknas i modellen, den är dock där och inkluderas i beräkningarna.

Figur 3.5. 3D-vy över referensbyggnaden från simuleringsmodellen i IDA ICE.

31

EMISSIONSFAKTORER Emissionsfaktorer användes för att omvandla resultaten från IDA ICE så att det skulle gå att jämföra med resultaten från BM 1.0. Bland annat användes Energiföretagen då de hade en till-gänglig Excel-fil som bygger på de miljövärden fjärrvärmen hade under år 2018 (Energiföretagen, 2019). I Excel-filen kan specifika energibolag väljas för att få mer platsspecifik information kring exempelvis emissionsfaktorer för deras fjärrvärme (se bilaga 5). Då flerbostads-huset står i Gällivare kommun har Gällivare Energi AB antagits vara det företag som distribuerar fjärrvärmen. I Luleå valdes Luleå Energi och även emissionsfaktor för Luleå Energis fjärrvärme kom från Energiföretagen. När det gällde emissionsfaktor för Malmös fjärrvärme användes lokala miljövärden för år 2018 från E.ON då Energiföretagen hänvisade till dem i sitt dokument (E.ON, 2019). För att få fram en emissionsfaktor för el användes AIB:s (2019) rapport European Residual Mixes som bland annat innehöll värden för produktionsmixen för Europas olika länder (se bilaga 6). Istället för att endast se till den svenska elproduktionens klimatpåverkan valdes att vikta samman de nordiska länderna och på så sätt använda emissionsfaktorn för så kallad nordisk elmix. Moti-veringen till att göra detta kan enligt analytiker M. Johansson (personlig kommunikation, 5 sep-tember 2019) på Energimyndigheten vara att Sverige inte bara använder sig av egenproducerad el. Importerad el från Norge förekommer och vid ökad energianvändning under vintern kan el även behöva importeras från länder som Tyskland eller Polen. Två länder med betydligt högre klimatpåverkan för sin elproduktion än exempelvis Sverige och Norge. Att använda sig av ett viktat värde bedömdes därmed mer rättvisande. De dokument som användes för fjärrvärme och el baserades alla på data från 2018. Att värdena kommer ifrån samma år innebär att de bygger på samma yttre förutsättningar gällande exempelvis klimat. I tabell 3.14 beskrivs de miljövärden som användes. Tabell 3.14. Emissionsfaktorer för använd fjärrvärme och el.

Energislag Emissionsfaktor [g CO2-ekv./kWh]

Fjärrvärme Gällivare Energi 255

E.ON Malmö 28

Luleå Energi 15

El Nordisk elmix 46

Den stora skillnaden mellan Gällivare Energi och Luleå Energi berodde, enligt R. Khodayari (personlig kommunikation, 13 september 2019) anställd på Energiföretagen, på att Gällivare Energi använder en stor del torv vid sin framställning av fjärrvärme. Ser man till de internat-ionella klimatförhandlingarna inom FN och EU:s handelssystem för koldioxidutsläpp så klassas torv som ett fossilt bränsle (Naturvårdsverket, 2019). Luleå Energi använder sig däremot främst av avfallsgas från stålindustrin vid tillverkning av sin fjärrvärme och enligt R. Khodayari

32

(personlig kommunikation, 13 september 2019) har denna gas ingen emissionsfaktor och bidrar inte till klimatpåverkan, därav får Luleå Energis fjärrvärme en relativt låg emissionsfaktor. För att kunna jämföra klimatpåverkan mellan drift- och produktskedet behövdes en analysperiod för driftskedet i och med att driftskedet bidrar till klimatpåverkan under en längre period. I en rapport som Larsson et al. (2016) tagit fram beskrivs hur man kan tänka kring valet av analys-period. De belyser att byggnader förväntas ha lång livslängd, men detta behöver inte innebära att en förväntad livslängd behöver vara samma som den analysperiod som väljs. Författarna menar på att en analysperiod på 100 år kan innebära ett ganska akademiskt scenario där man har en analysperiod som förmodligen är betydligt längre än en ombyggnadscykel. I och med detta valdes att vid beräkning av klimatpåverkan för driftskedet använda 50 år som analysperiod. Energianvändningen för uppvärmning och el från IDA ICE multiplicerades således först med den valda analysperioden för att sedan omvandlas till klimatpåverkan med hjälp av de olika emiss-ionsfaktorerna. Resultaten finns att ta del av under avsnitt 4.2 och detaljerade beräkningar redo-visas i bilaga 7.

33

4 RESULTAT OCH ANALYS I följande avsnitt redovisas resultaten från den genomförda fallstudien. De olika ytterväggarnas klimatpåverkan

finns att ta del av i form av diagram. Klimatpåverkan för produktskedet och driftskedet redovisas först var för

sig för att sedan jämföras i slutet av kapitlet.

4.1 PRODUKTSKEDET OCH KLIMATPÅVERKAN Med hjälp av BM 1.0 beräknades klimatpåverkan för de olika ytterväggarna. I figur 4.1 redovisas resultat för samtliga ytterväggar och de ursprungliga rapporterna från BM 1.0 finns att ta del av i bilaga 4.

Figur 4.1. Klimatpåverkan för de olika ytterväggarna med massivträstomme (YVM) respektive regelstomme (YVR) (modul A1-A3).

Ur figur 4.1 ses att både YVMtegel och YVRtegel sticker ut med sina värden för klimatpåverkan, bägge med tegel som fasadmaterial. Ser man istället till den yttervägg med minst klimatpåverkan är det YVRträ, ytterväggen med träregelstomme och träpanel. Även YVMträ med träpanel men med massivträstomme har relativt låga värden för klimatpåverkan. YVRträ och YVMtegel är de två väggarna med lägst respektive högst klimatpåverkan sett till figur 4.1. Enligt samma figur ses att YVRträ har ett värde på 16 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp, vilket jämfört med YVMtegel innebär en 64 procent lägre klimatpåverkan. Bortser man från yt-terväggarna med tegelfasad skiljer sig klimatpåverkan hos de olika ytterväggarna som mest med 30 procent.

2123

45

23

1618

41

20

0

10

20

30

40

50

kg C

O2-e

kv. p

er m

2 A t

emp

YVMträ YVMfasadskiva YVMtegel YVMputs YVRträ YVRfasadskiva YVRtegel YVRputs

34

Figur 4.2. Förhållandet mellan de ingående materialskiktens klimatpåverkan hos ytterväggarna med massiv-trästomme (YVM) respektive regelstomme (YVR) (modul A1-A5).

Hur de ingående materialens klimatpåverkan förhåller sig till varandra kan ses ur figur 4.2 och där ses bland annat att teglet samt isoleringen sticker ut. I figur 4.2 har klimatpåverkan för modul A4 samt A5 inkluderats i diagrammen, detta beror på hur BM 1.0 redovisar klimatpåverkan för ingående byggresurser. Ser man till bilaga 4, som redovisar rapporterna från beräkningsverktyget, kan utläsas att för till exempel YVMtegel står modul A1-A3 för 44,6 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp medan modul A4 och A5 står för 11,1 respektive 2,8. Att dessa moduler tas med i figur 4.2 bedöms därmed inte påverka resultatet anmärkningsvärt, det intressanta är istället att se till för-hållandet mellan de ingående materialen. I figur 4.3 redovisas de ingående materialens fördelning när det kommer till den totala vikten.

Figur 4.3. Viktfördelning hos de ingående materialskikten i ytterväggarna.

0

10

20

30

40

50

60

70

YVMträ

YVMfas

adski

va

YVMteg

el

YVMpu

ts

YVRtr

ä

YVRfa

sads

kiva

YVRte

gel

YVRp

uts

kg C

O2-e

kv. p

er m

2A t

emp

Fasadfärg

Tätskikt

Träprodukter

Isolering

Gipsskivor

Fasadskivor

Tegel

Puts

0

50

100

150

200

250

YVMträ

YVMfasad

skiva

YVMtegel

YVMputs

YVRträ

YVRfasad

skiva

YVRtegel

YVRputs

ton

Fasadfärg

Tätskikt

Träprodukter

Isolering

Gipsskivor

Fasadskivor

Tegel

Puts

35

Ser man till både figur 4.2 och 4.3 kan det bland annat ses att teglet står både för en hög klimat-påverkan men även för en hög andel av ytterväggens totala vikt. I och med att figur 4.3 visar att teglet står för en stor del av den totala vikten hos både YVMtegel och YVRtegel får man en relativt tung fasad jämfört med användandet av de andra fasadmaterialen. Ur samma figurer kan även ses att hos yttervägg YVRträ har träprodukterna en låg klimatpåverkan jämfört med övriga ingående material, men sett till viktfördelningen står dock träprodukterna för ungefär 30 procent av ytter-väggstypens vikt. BM 1.0 gav även information kring de olika byggresursernas klimatpåverkan mätt per kilo material. De byggresurser som använts och deras värden redovisas i tabell 4.1. Plastfolie och stenull är material som sticker ut i tabell 4.1. Tabell 4.1. Klimatpåverkan för olika byggresurser i Byggsektorns Miljöberäkningsverktygs databas.

Material GWP, klimatpåverkan [kg CO2-ekvivalenter per kg]

Fasadputs 0,20

Mark- och murtegel 0,22

Fasadfärg, alkyd 0,26

Gipsskivor, brand 0,38

Gipsskivor 0,27

Cellulosaisolering 0,19

Stenull 1,19

Furu/gran 0,06

KL-trä 0,14

Plastfolie 1,81

Plywood 0,20

4.1.1 YV UTAN FASADSKIKT För att tydliggöra vilka av stomtyperna som mest bidrar till väggarnas klimatpåverkan redovisas förhållandet mellan de olika ytterväggarna exklusive fasadmaterial i figur 4.4. Tegel, träpanel, puts och fasadskiva inkluderades således inte. När det kommer till värdena avser de klimatpåver-kan för modul A1-A5.

36

Figur 4.4. Förhållandet mellan den totala klimatpåverkan hos ytterväggarna exklusive fasadskik för hela referens-byggnaden (modul A1-A5).

Generellt är det ytterväggarna med massivträstomme som har den största klimatpåverkan. Detta kan bero på att de här ytterväggarna generellt var tjockare än träregelväggarna, vilket i sig innebär en större mängd material och således även en högre klimatpåverkan. Till skillnad från figur 4.1 i avsnitt 4.1 är det inte längre YVMtegel som har den högsta klimatpåverkan, istället är det YVMträ. Ur figur 4.4 kan även ses att klimatpåverkan för gipsskivor är högre för ytterväggarna med trä-regelstomme, vilket beror på att dessa ytterväggar har dubbla lager brandgips medan de med massivträ endast har ett lager av vanligt gips på insida yttervägg. Brandgipsen har även enligt tabell 4.1 ett något högre värde för klimatpåverkan jämfört med vanliga gipsskivor. Enligt U. Nilsson (personlig kommunikation, 29 november 2019), projektledare på Lindbäcks, går det dock inte att till exempel byta ut ett av lagren med brandgips mot exempelvis plywood för att få en lägre klimatpåverkan för då skulle ytterväggarna inte uppnå de ställda brandkraven. Generellt är det isoleringen som bidrar mest till klimatpåverkan när fasadmaterialen inte inklud-eras om man ser till figur 4.4. I BM 1.0 användes stenull som isoleringsmaterial, men det gick även att välja mellan glasull eller cellulosaisolering. Det sistnämnda har enligt tabell 4.1 ett värde på 0,19 kg CO2-ekvivalenter per kg jämfört med stenullens värde på 1,19. Nedan undersöks hur klimatpåverkan påverkas vid byte från stenull till cellulosaisolering hos YVMtegel och YVRträ, de två ytterväggar med högst respektive lägst klimatpåverkan sett till figur 4.1 där de fullständiga ytterväggarnas klimatpåverkan redovisas. Se bilaga 4 för beräkning av material vid användande av cellulosaisolering.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

YVMträ

YVMfas

adski

va

YVMteg

el

YVMpu

ts

YVRträ

YVRfas

adski

va

YVRteg

el

YVRpu

ts

ton

CO

2-ekv

ival

ente

r

Gipsskivor Isolering Träprodukter Tätskikt

37

Figur 4.5. Klimatpåverkan vid stenullsisolering respektive cellulosaisolering hos yttervägg YVMtegel och YVRträ (modul A1-A3).

Figur 4.5 visar på hur klimatpåverkan för YVMtegel och YVRträ ser ut vid användande av stenull respektive cellulosaisolering. I de undersökta väggarna byttes alla lager isolering från stenull till cellulosa. Detta byte innebar en sänkning av klimatpåverkan med 23 och 37 procent för YVMtegel respektive YVRträ.

4.1.2 FASADMATERIAL I figur 4.6 tydliggörs vilka fasadmaterial som har den största klimatpåverkan sett ur produkt- och byggproduktionsskedet baserat på de dimensioner materialen har i de undersökta ytterväggarna.

Figur 4.6. Total klimatpåverkan för hela referensbyggnaden för de olika fasadmaterialen hos ytterväggarna (avser modul A1-A5). Som nämnt i avsnitt 4.1 är det främst teglet som bidrar till att YVMtegel och YVRtegel har högst klimatpåverkan hos de undersökta ytterväggarna. Teglet och putsen har dock likvärdiga värden när det kommer till kg CO2-ekvivalenter per kg material (se tabell 4.1). Bägge fasadmaterialen har även liknande värden för densitet (se bilaga 3). Teglet i sig är alltså inte en större klimatbov sett till mängden kg, men i och med att fasadteglet i det här fallet har dimensionen 120 mm och

45

34

16

10

0

10

20

30

40

50kg

CO

2-ekv

ival

ente

r per

m2

A tem

p

YVMtegel (stenull) YVMtegel (cellulosa) YVRträ (stenull) YVRträ (cellulosa)

0

10

20

30

40

50

ton

CO

2-ekv

ival

ente

r

Träpanel Fasadfärg Fasadskivor Tegel Puts

38

fasadputs 20 mm får tegelfasaden en högre klimatpåverkan. Målad träpanel var istället det fasad-material som hade lägst klimatpåverkan, därefter fasadskivor och sedan puts.

4.2 DRIFTSKEDET OCH KLIMATPÅVERKAN I fallstudiens andra del beräknades referensbyggnadens energianvändning under ett år för el och uppvärmning med hjälp av IDA ICE, resultaten presenteras i tabell 4.2. När det gäller fjärrvär-men som beskrivs i tabellen ingår där både uppvärmning av byggnaden och av tappvarmvatt-net. I elen inkluderas hushålls- och fastighetsel. YVMtegel och YVRträ implementerades i referensbyggnaden vid simuleringarna. För mer in-formation kring de gjorda simuleringarna se bilaga 9. Ser man till tabell 4.2 kan utläsas att dessa två ytterväggar i princip leder samma energianvändning vid de olika fallen när de jämförs sinse-mellan eftersom de har snarlika u-värden. Det intressanta är istället den klimatpåverkan som yt-terväggarnas energianvändning innebär. Tabell 4.2. Energianvändning för de olika referensorterna med YVMtegel respektive YVRträ.

Fall Energianvändning [kWh/m2 Atemp och år]

Referensort Energislag YVMtegel YVRträ

Gällivare

Fjärrvärme 69 69

El 42 42

Total 111 111

Luleå

Fjärrvärme 58 58

El 42 42

Total 100 100

Malmö

Fjärrvärme 44 43

El 42 42

Total 84 85

Klimatpåverkan hos driftskedet för de två ytterväggarna och de olika fallen redovisas i figur 4.7.

39

Figur 4.7. Klimatpåverkan för driftskedet under 50 år hos YVMtegel respektive YVRträ.

Det ursprungliga fallet med Gällivare som referensort har den högsta klimatpåverkan för bägge ytterväggstyper. Med Luleå och Malmö som referensorter var driftskedena istället ungefär 86 respektive 84 procent lägre än det ursprungliga fallet. Skillnaderna mellan de olika fallen beror främst på att olika emissionsfaktorer för fjärrvärme använts och därmed indirekt beroende på var referensbyggnaden placerades. Gällivare, Luleå och Malmö använder sig av olika energidis-tributörer när det kommer till fjärrvärme och dessa använder i sin tur olika andel fossila inslag vid sin framställning.

4.3 JÄMFÖRELSE PRODUKT- OCH DRIFTSKEDE Klimatpåverkan för produktskedet jämfördes därefter med driftskedet. Fortsatt, som i tidigare avsnitt, undersöks här YVMtegel och YVRträ. I figur 4.8 har de bägge ytterväggarnas resultat sam-manställts i ett diagram för att tydliggöra förhållandet mellan klimatpåverkan hos produkt- och driftskedet ytterväggarna sinsemellan.

Figur 4.8. Sammanställning av klimatpåverkan för produkt- och driftskede för YVMtegel och YVRträ.

980

140 158

980

140 156

0

200

400

600

800

1000

1200

Gällivare Luleå Malmö Gällivare Luleå Malmö

kg C

O2-e

kv. p

er m

2A t

emp

YVMtegel YVRträ

YVMtegel

Gällivare

YVMtegel

Luleå

YVMtegel

Malmö

YVRträ

GällivareYVRträ Luleå

YVRträ

Malmö

Driftskede (B6) 980 140 158 980 140 156

Produktskede (A1-A3) 45 45 45 16 16 16

0

200

400

600

800

1000

1200

kg C

O2-e

kviv

alen

ter p

er m

2A t

emp

Produktskede (A1-A3) Driftskede (B6)

40

Med Gällivare som referensort motsvarar produktskedet ungefär 5 procent av driftskedets totala klimatpåverkan för YVMtegel. Med Luleå och Malmö som referensorter handlar det istället om cirka 32 respektive 29 procent sett till samma yttervägg. Klimatpåverkan hos produktskedet för YVRträ motsvarar cirka 2 procent av klimatpåverkan för driftskedet när byggnaden var belägen i Gällivare. När byggnaden placerades i Luleå och Malmö innebär det att klimatpåverkan för produktskedet motsvarar 11 respektive 10 procent av driftske-dets totala klimatpåverkan. För ytterväggarna med massivträstomme är skillnaden mellan produkt- och driftskedets klimat-påverkan mindre i och med att dessa väggar stod för en högre klimatpåverkan i produktskedet. Något som även kan ses från figur 4.8 är att skillnaden mellan klimatpåverkan för drift- och produktskedet till stor del beror på var i landet som referensbyggnaden placeras och främst vilken fjärrvärmedistributör som används. Till exempel var skillnaden i energianvändning mellan Gäl-livare och Luleå inte särskilt stor, cirka 11 kWh per m2 Atemp och år (se tabell 4.2). Men beroende på att Gällivare Energi använder en stor mängd torv i sin framställning får driftskedet en högre klimatpåverkan jämfört med vid användning av Luleå Energis fjärrvärme som till största del består av spillvärme från industrin.

41

5 DISKUSSION OCH SLUTSATS Följande avsnitt innehåller diskussioner kring studiens resultat med förankring i kunskap från litteraturgenom-

gången. Även arbetets metodval diskuteras och förslag på vidare studies ges.

5.1 RESULTATDISKUSSION Efter genomförd fallstudie och när all data sammanställts var det ytterväggarna med massiv-trästomme som generellt hade högre klimatpåverkan är ytterväggarna med träregelstomme, något som kan utläsas från figur 4.1. Valet av fasadmaterial var även det som främst spelade in när klimatpåverkan hos de olika ytterväggarna skiljde sig åt. Teglet och träpanelen stack i det fallet ut som de fasadmaterial som bidrog mest respektive minst till ytterväggarnas klimatpåverkan. Fallstudien visade även att klimatpåverkan i produktskedet kan påverkas genom att byta typ av isoleringsmaterial, som exempelvis i figur 4.5 då stenull byttes ut mot cellulosaisolering. Sett till produktskedet och figur 4.6 i underavsnitt 4.1.2 skulle man kunna säga att tegel var dåligt och målad träpanel bra ur klimatsynpunkt. Valda avgränsningar innebar dock att exempelvis klimatpåverkan för underhåll inte beaktades i denna studie, något som i verkligheten spelar roll vid val av fasadmaterial. Underhållsarbete kostar dessutom både pengar och kan ta tid beroende på omfattning. I fallet med fasadtegel menade dock Blom Westergren (2014) att tegel i princip är underhållsfritt och enligt SundaHus (2011) har det en livslängd på cirka 50 år. Så även om fasadteglet bidrog till en högre klimatpåverkan hos de ytterväggar där de användes bör även aspekter som underhåll och livslängd tas i beaktning. I den här studien beräknades dessutom klimatpåverkan baserat på en tegelfasad med dimensionen 120 mm, ett alternativ skulle kunna vara att använda sig av en tunnare tegelfasad för att i sin tur kunna minimera den totala klimat-påverkan hos ytterväggen. När man såg till klimatpåverkan mätt per kilo material skiljde sig inte teglet från exempelvis putsen, dimensionen var istället det som främst spelade roll i det fallet. Även målad träpanel hade enligt SundaHus (2014) en livslängd på 50 år, dock måste en sådan underhållas genom exempelvis ommålning. Ett alternativ till en målad träpanel skulle kunna vara att använda sig av en omålad värmebehandlad panel istället, som enligt Palm och Johansson (2010) innebar en i princip underhållsfri fasad. Livslängden på en värmebehandlad panel var dock enligt SundaHus (2012) cirka 20 år, vilket innebär att med den valda analysperioden i den här fallstudien skulle en sådan panel behöva bytas ut en gång. Ytterväggarna med puts och fasadskiva stod i sin tur för en klimatpåverkan som storleksmässigt var snarlik de med träpanel. De ytter-väggarna skulle därmed kunna ses som ett bra alternativ sett till klimatpåverkan från produktske-det, bägge fasadmaterialen hade dock något kortare livslängd än både tegel och träpanel. Utifrån denna studie kan inga slutsatser dras kring huruvida något av de använda fasadmaterialen skulle vara bättre eller sämre jämfört med de andra sett till klimatpåverkan, inte genom att enbart se till en del av en livscykel. En analys baserad på modul A1-A3 är inte en komplett livscykela-nalys, vilket kan leda till suboptimeringar vid tolkning av resultaten. Om enbart resultaten från BM 1.0 tas i beaktning riskeras att sålla bort lösningar som kanske har en högre klimatpåverkan för modulerna A1-A3 men som sett till hela livscykeln kan vara ett bättre alternativ än de med

42

lägre klimatpåverkan i produktskedet. Detta gäller inte heller bara val av fasadmaterial utan även sett till hela konstruktioner. Val av exempelvis fasadmaterial kan dessutom vara styrt av detalj-planer, så kunskap behövs kring materials klimatpåverkan generellt för att få hållbara konstrukt-ionslösningar som fungerar i stort. I Hedén och Sande Beiros (2019) studie för A Working Lab motsvarade kontorsbyggnadens ytterväggar en klimatpåverkan på cirka 25 kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp, vilket storleksmäss-igt låg nära klimatpåverkan för samtliga ytterväggar i den här studien förutom de med tegelfasad (se figur 4.1). Hedén och Sande Beiro (2019) beskrev dock inte några u-värden för de olika byggnadsdelarna, det går därmed inte att säga huruvida ytterväggarna faktiskt hade snarlika värden för klimatpåverkan. Kontorsbyggnadens ytterväggar skulle kunna ha högre u-värden, jämfört med de ytterväggar i denna studie, vilket skulle kunna bero på en nättare väggkonstruktion som i sin tur innebär mindre använt material och mindre klimatpåverkan. Denna fallstudie visade på att användandet av ytterväggar i träbyggnadssystem, för det valda re-ferenshuset, innebar en relativt låg klimatpåverkan för produktskedet i förhållande till driftskedets klimatpåverkan. Detta bör dock inte tolkas som att det är oväsentligt att se över ingående materi-als klimatpåverkan i ytterväggar. Ser man till studien som Larsson et al. (2016) gjorde för Kv. Strandparken motsvarade produkt-skedet cirka 62 procent av driftskedet, detta kan till exempel jämföras med för YVMtegel där produktskedets klimatpåverkan endast motsvarade cirka 5 procent av driftskedet när referens-byggnaden låg i den ursprungliga orten Gällivare. I det här fallet hade produktskedet en förhål-landevis låg klimatpåverkan mycket på grund av att endast ytterväggar analyserades. Det syntes också att i de fall klimatpåverkan i driftskedet var låg fick klimatpåverkan från produktskedet relativt större betydelse. Förhållandet mellan klimatpåverkan i produkt- och driftskedet blev istället mer likt studien för Kv. Strandparken i de fall när Luleå respektive Malmö agerade referensorter i och med att kli-matpåverkan för driftskedet då var betydligt lägre. Dock inkluderades hela konstruktionen i stu-dien för Kv. Strandparken, inte enbart ytterväggarna. I de olika simuleringarna för driftskedet användes fjärrvärme som uppvärmningskälla något som även Larsson et al. (2016) gjorde i sin studie för Kv. Strandparken. De valde dock att använda sig av klimatdata för svensk fjärrvärmemedel och inte som i denna studie där klimatdata användes från lokala fjärrvärmedistributörerna i Gällivare, Luleå samt Malmö och där värdena varierade från 15 till 255 g CO2-ekvivalenter per kWh. Larsson et al. (2016) valde att, till skillnad från denna studie, inte inkluderade hushållselen i energianvändningen för driften, vilket i sig mins-kade klimatpåverkan hos driftskedet och gjorde att skillnaden mellan klimatpåverkan för pro-dukt- och driftskedet blev mindre. Även för Brf Viva användes fjärrvärme och Kurkinen et al. (2015) valde att, som i denna studie, använda sig av emissionsfaktorer för aktuell lokal fjärrvär-medistributör.

43

Valet av el- och fjärrvärmemix påverkade utfallet av den här studien till stor del. Som med fjärr-värmen hos Luleå Energi och Gällivare Energi kan andelen fossila inslag i ett uppvärmningsme-dium skilja sig åt mellan distributörer och på så sätt påverka utfallet sett till driftskedets klimatpå-verkan. Vilket slags uppvärmningssystem en byggnad ska ha kan dessutom bero på lokala förut-sättningar, olika uppvärmningssystem kan vara mer eller mindre tillgängliga på olika orter. Det innebär att vid orter där man har exempelvis fjärrvärme med hög andel fossila inslag blir det allt viktigare att titta på möjligheter att använda andra värmekällor och jobba med övriga skeden i en byggnads livscykel för att på så sätt kunna minska den totala klimatpåverkan. Hade generella värden för svensk fjärrvärmemedel använts i denna studie skulle skillnaderna i klimatpåverkan mellan de olika referensorterna inte blivit lika stor. Det intressanta var dock att upptäcka hur klimatpåverkan för driftskedet kunde skilja sig bara genom användandet av olika fjärrvärmedis-tributörer. Valet av analysperiod var också en faktor som påverkade studiens resultat. Likväl som Larsson et al. (2016) gjorde i studien för Kv. Strandparken valdes en analysperiod på 50 år. I studien för Kv. Strandparken använde de sig dock även av en analysperiod på 100 år. Ett alternativ hade varit att i den här studien välja exempelvis 100 år istället för 50, men för studiens resultat skulle det dock ha inneburit att skillnaden mellan produkt- och driftskedets klimatpåverkan blivit ännu större. Som Larsson et al. (2016) belyste kan en analysperiod på 100 år innebära att man ser till ett akademiskt scenario. Analysen i sig kan även innebära större osäkerheter om en analysperiod på 100 år används. Kurkinen et al. (2015) valde dock i sin studie för Brf Viva att använda sig av en analysperiod på 100 istället för 50 år. De valde även att mäta klimatpåverkan per BOA istället för Atemp. Detta innebär att jämförelser mellan denna studie och deras blev lite svårare. Deras studie såg till kli-matpåverkan för olika stommaterial och sett till klimatpåverkan för exempelvis massivträstom-men motsvarade produktskedets klimatpåverkan cirka 70 procent av driftskedets. Resultaten för Brf Viva blev därmed mer likt studien för Kv. Strandparken än för den här studien. Även i studien för Brf Viva inkluderades dock mer byggnadsdelar än enbart ytterväggarna. Om man ser till både studien för Kv. Strandparken och för Brf Viva bidrog produktskedet till en aningen lägre klimatpåverkan än driftskedet, om det även är så för den här studien går inte att säga i och med att endast ytterväggar beaktades i produktskedet. Samtliga författare till de be-skrivna studierna belyste dock vikten av att utveckla mer kunskap kring material och dess kli-matpåverkan för att på så sätt ta fram byggnader där genomtänkta materialval är en självklar del av arbetsprocessen. Att sträva efter att minska klimatpåverkan från både produkt- och driftskedet är något som aktörer i bygg- och fastighetssektorn hela tiden måste ha i bakhuvudet. Även om klimatpåverkan för produktskedet i denna studie var låg i förhållande till driften bör val av kon-struktioner och byggnadsmaterial ändå tänkas igenom. Sett till avsnitt 2.3 kan Boverkets förslag på klimatdeklarationer i sin tur ses som ett steg på vägen mot ännu mer genomtänkta byggnader med minskad klimatpåverkan.

44

Den här fallstudien visade främst på hur metodiken för livscykelanalys och klimatdeklarationer kan användas för att tydliggöra klimatpåverkan hos olika byggnadsmaterial och på så sätt göra mer genomtänkta val tidigt i ett designskede. Verktyg som exempelvis BM 1.0 kan hjälpa aktörer att se över byggnadsdelars klimatpåverkan men användare bör komma ihåg att se ur ett större livscykelperspektiv än enbart produktskedet vid materialval, annars är risken för suboptimeringar stor. Man måste även komma ihåg att byggprojekt är unika och val som görs utifrån ett klimat-perspektiv i ett projekt kanske inte är optimalt för ett annat. Huvudsaken och huvudmålet måste dock vara att arbeta för att bygga mer miljövänligt med ett livscykelperspektiv i åtanke.

5.2 STUDIENS GENOMFÖRANDE Denna studie byggde på både en litteraturgenomgång samt en fallstudie, något som dock var på tal inledningsvis var huruvida intervjuer skulle genomföras eller inte. Detta för att få en fördjupad kunskap kring hur aktörer inom bygg- och fastighetssektorn tänker vid olika materialval. I och med att arbetet bland annat hade bakgrund i Boverkets förslag på klimatdeklarationer ansågs inte intervjuer relevanta, detta då införandet av klimatdeklarationer enligt C. Engström (personlig kommunikation, 15 juli 2019) väntas ske tidigast 2022. Risken fanns därför för att kunskap kring klimatdeklarationer, hos exempelvis arkitekter och konstruktörer, skulle kunna vara begränsad. Fokus låg istället på simulerings- och beräkningsarbetet. För att kunna genomföra examensarbetet var avgränsningar nödvändiga, bland annat gällande metodval och omfattning. Att till exempel endast undersöka klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem berodde bland annat på att ytterväggarna stod för en stor andel av referens-byggnadens klimatskal men även på grund av att saker som grund, fönster, dörrar och så vidare kan antas vara lika. Ytterväggar med tillhörande fasadmaterial är förmodligen även bland det första man som betraktare ser och tänker på hos en byggnad. Det bedömdes även intressant att undersöka hur klimatpåverkan för ytterväggarnas produktskede förhöll sig till klimatpåverkan för hela referensbyggnadens driftskede. Detta i och med att Larsson et al. (2016) beskrev att klimat-påverkan för dem här två skedena storleksmässigt närmar sig. Att välja att till exempel endast undersöka olika träbyggnadssystem innebar även att mer fokus hamnade på ingående bygg-material och deras klimatpåverkan. Kurkinen et al. (2015) belyste även i sin rapport att studier där man jämför olika trä- respektive betongkonstruktioner sinsemellan kan innebära minskade osäkerheter kring resultaten. Valet att använda BM 1.0 för att beräkna klimatpåverkan för produktskedet kom ifrån Boverkets (2018b) rekommendationer. Själva verktyget upplevdes som enkelt att använda och de bygg-material som behövdes för att bygga upp ytterväggskonstruktionerna fanns att tillgå i verktygets databas. Inledningsvis stod valet mellan huruvida verktygets byggresurser eller produktspecifika data (EPD:er) skulle användas. I slutändan föll valet på att använda de ingående byggresurserna då det enligt IVL Svenska Miljöinstitutet (2019) bygger på klimatdata för byggresurser som an-vänds på den svenska marknaden och som ska klara av krav enligt Miljöbyggnad 3.0. I denna studie ansågs det räcka med generiska data, syftet var inte att jämföra olika produktutvecklares produkter sinsemellan.

45

Något som Boverket (2018b) belyste i sin rapport var att risken för brist på data kunde ses som en eventuell svårighet med framtagandet av klimatdeklarationer. I den här fallstudien upplevdes inte detta som något problem då det som ovan nämnt fanns de byggresurser som behövdes i verktygets databas. Om man ska ta fram en klimatdeklaration för en hel byggnad kan det dock innebära att man kan komma att behöva komplettera med klimatdata från EPD:er och att det då kan uppstå problem om det inte finns EPD:er för alla ingående material. Boverket (2018b) me-nade därför att när klimatdeklarationer börjar gälla behöver arbete påbörjas för att ta fram en nationell databas innehållande både specifika och generiska data. Efter att ha testat på BM 1.0 känns en tillgänglig nationell databas som ett bra hjälpmedel vid arbetet med att ta fram klimat-deklarationer. Tiden ska gå åt till att exempelvis jämföra olika konstruktionslösningar, inte till att leta efter användbara data. För att i fallstudiens andra del ta reda på referensbyggnadens driftenergi användes IDA ICE och en redan framtagen simuleringsmodell. Fördelen med en befintlig simuleringsmodell var att det sparade tid samt att mer fokus kunde läggas på de resultat som togs fram snarare än att ta fram själva modellen. Något som dock upplevdes lite som en nackdel var att inte ha motiveringar till de inställningar som gjorts och varför. Då det inte heller fanns uppmätta värden för referensbygg-nadens verkliga energianvändning gick det inte att avgöra hur väl simuleringsmodellen stämde överens med verkligheten. Det faktum att den är framtagen av en energiingenjör på Lindbäcks och används av företaget anses dock styrka användandet av den vid den här fallstudien. Vid jämförelse med tidigare gjorda studier kring byggnaders klimatpåverkan fick man ha i åtanke att studierna skilde sig åt, exempelvis gällande avgränsningar. De studier som beskrivits under avsnitt 2.4 har till exempel inte endast sett till ytterväggar, utan även inkluderat andra byggdelar som till exempel bjälklag och grundläggning. Hur studierna valt att presentera sina resultat skiljde sig också åt, vilket också gjorde det svårare att jämföra deras resultat med den här fallstudiens. Genom hela rapporten har det även varit av vikt att på ett tydligt sätt beskriva genomförandet av studien, detta för att kunna styrka reliabiliteten och möjliggöra för återupprepningar av fallstu-dien. De val som gjorts under arbetets gång har motiverats för att ge läsaren en ökad förståelse.

5.3 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER Om någon skulle bygga vidare på detta arbete eller göra något med samma inriktning finns det några saker som skulle kunna ses över:

• Istället för att undersöka klimatpåverkan för ytterväggar skulle man kunna undersöka exempelvis bjälklagskonstruktioner, takkonstruktioner eller innerväggar.

• Vid denna studie undersöktes hur ett byte av stenull mot cellulosaisolering påverkade klimatpåverkan hos två ytterväggar. Man skulle kunna göra en mer omfattande studie där man endast fokuserar på till exempel en ytterväggskonstruktion för att i sin tur testa olika material och kombinationer för att undersöka hur klimatpåverkan påverkas.

• Man skulle kunna undersöka huruvida olika byggnadstyper (lamellhus, punkthus, villor) påverkar förhållandet mellan produkt- och driftskedets klimatpåverkan.

46

• Ekonomiska kopplingar till klimatpåverkan skulle kunna undersökas, t ex om man har en ytterväggskonstruktion som är bättre sätt ur klimatpåverkan, är den även mer fördel-aktig ur ett ekonomiskt perspektiv?

47

LITTERATURFÖRTECKNING AIB. (den 11 Juli 2019). European Residual Mixes: Results of the calculation of Residual

Mixes for the calendar year 2018. Hämtat från https://www.aib-net.org/sites/default/files/assets/facts/residual-mix/2018/AIB_2018_Residual_Mix_Results_1_4.pdf

Bülow, C. (u.d.). Att välja konstruktion. Hämtat från Ekobyggportalen: För ett sunt och miljösmart byggande: http://ekobyggportalen.se/huskonstruktioner/att-valja-konstruktion/

Bülow, C. (u.d.). Isolering. Hämtat från Ekobyggportalen: För ett sunt och miljösmart byggande: http://www.ekobyggportalen.se/byggmaterial/isolering/

Bülow, C. (u.d.). Trähus - regelkonstruktioner. Hämtat från Ekobyggportalen: För ett sunt och miljösmart byggande: http://www.ekobyggportalen.se/huskonstruktioner/trahus-regelkonstruktioner/

Bauhaus. (u.d.). Isolering iCELL Träregelskivaa. Hämtat från https://www.bauhaus.se/isolering-icell-traregelskiva-cc600-7-93m?gclid=EAIaIQobChMInvPQiq6H5gIVEpAYCh12fAPAEAQYASABEgKFbPD_BwE#go-to-description

Baumann, H., & Tillman, A.-M. (2004). The Hitch Hiker's Guide to LCA. Lund: Studentlitteratur.

Bergman, S. (2018). Livscykelanalys för grundläggning av byggnader - Användningen i dag och hur metoden kan tillämpas i praktiken. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

BFS 2011:6. (u.d.). Boverkets byggregler: Föreskrifter och allmänna råd, BBR. Karlskrona: Boverket.

Blom Westergren, E. (den 25 Februari 2014). Välj rätt fasad. Hämtat från https://www.byggahus.se/bygga/valj-ratt-fasad

Boverket. (2015). Byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv - Forsknings-, och kunskapsläget. Karlskrona: Boverket.

Boverket. (2016). Miljö- och klimatanpassade regler. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2018a). Hallbart byggande med minskad klimatpaverkan. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2018b). Klimatdeklaration av byggnader: Förslag på metod och regler. Karlskrona:

Boverket. Boverket. (den 1 Augusti 2018c). Utformning. Hämtat från

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/egenskapsbestammelser-for-kvartersmark/utformning/

Boverket. (den 20 Februari 2019a). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Hämtat från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/

Boverket. (den 15 Maj 2019b). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtat från Boverket.se: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/

Boverket. (den 20 Februari 2019c). Vad visar en LCA? Hämtat från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/vad-visar-en-lca/

Boverket. (den 16 Januari 2020). Miljöpåverkan ökar från byggsektorn. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/miljopaverkan-okar-fran-byggsektorn/

Burström, P. G. (2007). Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Lund: Studentlitteratur.

48

Byggipedia. (den 16 September 2019). Om mineralull. Hämtat från https://byggipedia.se/tag/isolering/

Byggipedia. (u.d.). Materialegenskaper - gips. Hämtat från https://byggipedia.se/byggmaterial/gips/materialegenskaper-gips/

Byggmax. (u.d.). Fasadskiva 50 mm. Hämtat från https://www.byggmax.se/fasadskiva-50-mm-lambda-32-p16870?gclid=EAIaIQobChMIrMv23ZmM5QIVHc-yCh2ljwtPEAQYASABEgLdC_D_BwE

Cembrit. (den 28 Oktober 2019). Cembrit Patina. Hämtat från https://www.cembrit.se/media/4345/cembrit_patina_datasheet.pdf

Cembrit. (u.d.). Miljövänliga produkter. Hämtat från https://www.cembrit.se/om-cembrit/miljoevaenliga-produkter/

Combimix. (u.d.). Puts- och murbruk C. Hämtat från https://www.combimix.com/se/produkter/fasad/putsbruk/puts--murbruk-c-cs-ii

E.ON. (den 2 September 2019). Miljövärden: Fjärrvärmens påverkan på vår miljö. Hämtat från https://www.eon.se/privat/fjarrvarme/miljopaverkan.html

Energiföretagen. (den 10 Juni 2019). Fjärrvärmens lokala miljövärden för 2018. Hämtat från https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/miljovardering-av-fjarrvarme/

Energimyndigheten. (den 19 Juni 2017). Värmevärden och emissionsfaktorer. Hämtat från https://www.energimyndigheten.se/statistik/branslen/varmevarden-och-emissionsfaktorer1/

EQUA. (u.d.). IDA Indoor Climate and Energy. Hämtat från https://www.equa.se/se/ida-ice Erlandsson, M. (2018). Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM 1.0 - Ett branschgemensamt

verktyg. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet. Erlandsson, M., Lindfors, L.-G., & Jelse, K. (November 2013). Robust LCA: Metodval för

robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) - introduktion för nyfikna. Hämtat från https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b766c/1454339618733/B2121.pdf

Flügger. (den 26 November 2019). Flügger 02 Wood Tex Classic. Hämtat från https://www.flugger.se/produkter/02-wood-tex-classic/tds

Fossilfritt Sverige. (den 28 Mars 2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg- och anläggningssektorn. Hämtat från Fossilfritt Sverige: http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/01/ffs_bygg_anlggningssektorn181017.pdf

Fossilfritt Sverige. (u.d.). Om Fossilfritt Sverige. Hämtat från http://fossilfritt-sverige.se/om-fossilfritt-sverige/

Gustafsson, A., Eriksson, P.-E., Engström, S., Wik, T., & Serrano, E. (2013). Handbok för beställare och projektörer av flervånings bostadshus i trä. Växjö: Davidssons Tryckeri.

Gyproc AB. (2016a). Environmental Product Declaration: Gyproc Normal 12.5mm. Hämtat från https://www.gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/Environmental-SE/epd388%20Gyproc%20Normal%20-%20Standard%20plasterboard.pdf

Gyproc AB. (2016b). Environmental Product Declaration: Gyproc Protect F. Hämtat från https://www.gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/Environmental-SE/SE%20V2%20epd389%20Gyproc%20Protect%20F%20-%20Fire%20board.pdf

Gyproc AB. (2016c). Environmental Product Declaration: Gyproc Vindskydd. Hämtat från https://www.gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-site/document-files/Environmental-SE/epd391%20Gyproc%20Vindskydd%20-%20Sheathing%20board.pdf

49

Höglund, J. (2009). Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion. IVL Svenska Miljöinstitutet.

Håltagning.nu. (u.d.). Mått, vikt och volym. Hämtat från https://håltagning.nu/berakningar/langd-ytor-vikt-och-volym/

Hedén, K., & Beiro Sande, T. (den 17 September 2019). Klimatberäkning under byggskedet: A Working Lab. Hämtat från https://www.akademiskahus.se/globalassets/dokument/ovrigt/190917_a-working-lab_klimatberakning.pdf

Hellsborn, T., & Nilsson, R. (2010). Höga hus med trästomme i Göteborg - attityd och teknik. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.

Hunton Fiber AB. (u.d.). Hunton Nativo Träfiberisolering. Hämtat från https://www.bauhaus.se/media/pdf/nativo.pdf

Ivarsson, N., & Nellber, A. (2016). Trä8, ett pelar-balksystem i limträ: Tekniskt val av träbaserat stomsystem vid uppförande av ett flervåningshus i Sverige. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.

IVL Svenska Miljöinstitutet. (2019). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Hämtat från https://www.ivl.se/sidor/vara-omraden/miljodata/byggsektorns-miljoberakningsverktyg.html

Knauf Danogips. (u.d.). Tillverkning av gipsskivor - steg för steg. Hämtat från http://byggsystem.knaufdanogips.se/index.php/om-oss/om-oss-tillverkning

Kurkinen, E.-L., Norén, J., Penaloza, D., Al-Ayish, N., & During, O. (2015). Energi och klimateffektiva byggsystem. Stockholm: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T., & Kellner, J. (2016). Byggandets klimatpåverkan: Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Liljenström, C., Malmqvist, T., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson, G., Brogren, M., & Erlandsson, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan - Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändningen för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.

Lind, L. (2019). Revit - Ett bra hjälpmedel vid klimatdeklaration? Uppsala: Uppsala Universitet.

Lindbäcks. (2017). Arkitektmanual 2017. Luleå Tekniska Universitet. (2016). Formel- och tabellsamling Byggnadsfysik. Luleå. Lundgren, H. (2010). Trähusets stomme. Hämtat från https://kulturmiljo-

vard.se/byggnadsvard/stomme-och-fasad/trahusets-stomme Naturskyddsföreningen. (den 6 September 2019). Den globala uppvärmningens konsekvenser.

Hämtat från https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/klimat/konsekvenser-global-uppvarmning?gclid=EAIaIQobChMIm469g5a85AIVhdCyCh3CzAZJEAAYAiAAEgJ2n_D_BwE

Naturvårdsverket. (2012). Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen - En kartläggning. Stockholm.

Naturvårdsverket. (den 27 Februari 2017). Faktablad: Växthuseffekten. Hämtat från https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten

Naturvårdsverket. (den 7 November 2019). Fossila bränslen. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Fossila-branslen/

Næringslivets Stiftelse for Miljødeklarasjoner. (2019). KL-tre. Hämtat från https://martinsons.se/wp-content/uploads/2019/05/NEPD-345-236-NO_KL-tre-reviderad-ODP.pdf

50

Norén, J., Rosenkilde, A., & Sandberg, K. (2006). Träbaserade fasadskivor. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.

Palm, J., & Johansson, S. (2010). Värmebehandlat trä: Ett hett material av nordiskt trä. Hämtat från http://www.tracentrum.se/media/1149/varmebehandlat_tra.pdf

Paulsson, T., & Åkesson, M. (2011). Enstegstätade putsfasader med träregelstomme - En fuktsäker fasad för framtiden? Lund: Lunds Tekniska Högskola.

Persson, F. (2011). Ytterväggar - En jämförelse och livscykelanalys. Uppsala: Institutionen för geovetenskaper.

Petersson, B.-Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur. Riksbyggen. (u.d.). Brf Viva. Hämtat från https://www.riksbyggen.se/ny-bostad/aktuella-

projekt/vastra-gotaland/brf-viva/ Saint-Gobain Weber. (u.d.). Webertherm 371 premium 32. Hämtat från

https://www.se.weber/produkter-och-system-fasadmur-och-putsbruk/isoleringsskivor/webertherm-371-premium-32

Sandberg, K., Pousette, A., Karlsson, O., & Sundqvist, B. (2013). Fasader i trä för flervåningsbyggnader: Jämförelse mellan material och behandlingsmetoder. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

SFS 2019:412. (u.d.). Plan- och bygglagen. Stockholm: Finansdepartementet SPN BB. Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I., & Östman, B. (2008). Byggandet av flervåningshus i trä:

Erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Strandberg, B., & Lavén, F. (2018). Bygga hus: Illustrerad bygglära. Lund: Studentlitteratur. Suez. (u.d.). Gips: Vad händer med ditt gipsavfall? Hämtat från https://www.suez.se/vad-vi-

gor/miljo/hallbar-atervinning/atervinning-av-material/gips/ SundaHus. (den 10 Augusti 2011). SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier. Hämtat från

[inloggning krävs] https://www.sundahus.se/md5/ShmdSheets/Show?includeProjectEnvReqs=False&includeUserEnvReqs=False&id=4058&evaluationId=178533&collectionId=0

SundaHus. (den 3 December 2012). SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier. Hämtat från [inloggning krävs] https://www.sundahus.se/md5/ShmdSheets/Show?includeProjectEnvReqs=False&includeUserEnvReqs=False&id=125292&evaluationId=180951&collectionId=0

SundaHus. (den 14 Februari 2014). SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier. Hämtat från [inloggning krävs] https://www.sundahus.se/md5/ShmdSheets/Show?includeProjectEnvReqs=False&includeUserEnvReqs=False&id=171294&evaluationId=267267&collectionId=0

SundaHus. (den 25 Augusti 2016). SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier. Hämtat från [inloggning krävs] https://www.sundahus.se/md5/ShmdSheets/Show?includeProjectEnvReqs=False&includeUserEnvReqs=False&id=157293&evaluationId=200105&collectionId=0

SundaHus. (den 12 Juni 2017). SundaHus Miljödata: Bedömningskriterier. Hämtat från [inloggning krävs] https://www.sundahus.se/md5/ShmdSheets/Show?includeProjectEnvReqs=False&includeUserEnvReqs=False&id=3853&evaluationId=212307&collectionId=0

Swedish Standards Institute. (2011). Hållbarhet hos byggnadsverk - Värdering av byggnaders miljöprestanda - Beräkningsmetod. (SS-EN 15978:2011).

Swedish Standards Institute. (2012). Hållbarhet hos byggnadsverk - Miljödeklarationer - Produktspecifika regler. SS-EN 15804:2012.

Swedish Standards Institute. (2015). Miljöledning - Livscykelanalys - Krav och vägledning för livscykelanalys av organisationer. (ISO/TS 14072:2014, IDT).

51

Svenskt Trä. (den 1 September 2003). Ytterväggar. Hämtat från https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-utformning/stomme/vaggar/yttervaggar/

Svenskt Trä. (den 21 Augusti 2015a). Generell beskrivning av lättbyggnadsteknik. Hämtat från https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/byggsystem/lattbyggnadsteknik/generell-beskrivning-av-lattbyggnadsteknik/?previousState=10000

Svenskt Trä. (den 20 Augusti 2015b). LCA-metodik. Hämtat från https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/

Svenskt Trä. (den 21 Augusti 2015c). Val av stomsystem, produktionsmetod och installationer. Hämtat från https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/projektering-av-trahus---generellt/projektering-av-trahus---generellt/val-stomsystem-produktionsmetod/

Svenskt Trä. (den 13 December 2016). Skogsbruk. Hämtat från https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/skogsbruk/

Svenskt Trä. (den 7 Juli 2017a). Bjälklag och väggar. Hämtat från https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/konstruktionssystem-for-kl-tra/2.1-bjalklag-och-vaggar/bjalklag-och-vaggar/?previousState=1000

Svenskt Trä. (2017b). KL-trähandbok: Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner. Stockholm.

Svenskt Trä. (den 15 Augusti 2017c). Plywood. Hämtat från https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/trabaserade-produkter/skivmaterial1/plywood/?previousState=101

Svenskt Trä. (2018). Environmental Product Declaration - Swedish sawn dried timber of spruce or pine. Hämtat från https://www.environdec.com/Detail/?Epd=14140

Svenskt Trä. (u.d.). Egenskaper hos barrträ. Hämtat från https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/fran-timmer-till-planka/egenskaper-hos-barrtra/

Svenskt Trä. (u.d.). Om trä. Hämtat från https://www.svenskttra.se/om-tra/ Svenskt Trä. (u.d.). Skogen och hållbart skogsbruk. Hämtat från

https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/tra-och-miljo/skogen-och-hallbart-skogsbruk/

Svenskt Trä. (u.d.). Småhus och flervåningshus. Hämtat från https://www.svenskttra.se/anvand-tra/byggande/olika-trakonstruktioner/smahus-och-flervaningshus/

Svenskt Trä. (u.d.). Småhus och flervåningshus. Hämtat från https://www.svenskttra.se/anvand-tra/byggande/olika-trakonstruktioner/smahus-och-flervaningshus/

Svenskt Trä. (u.d.). Trä är ett hållbart byggmaterial. Hämtat från https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/tra-och-miljo/tra-ar-ett-hallbart-byggmaterial/

Svenskt Trä. (u.d.). Träskydd. Hämtat från https://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/traskydd/

T-Emballage. (u.d.). Byggfolie. Hämtat från https://www.t-emballage.se/content/documents/78IOXCYBLVB4.pdf

The Norweigan EPD Foundation. (2014a). Paroc Insulation, product group with density <70 kg/m3. Hämtat från https://www.epd-norge.no/epd-soekeresultat/?categoryID=314&q=paroc

The Norweigan EPD Foundation. (2014b). Paroc Insulation, product group with density 70-120 kg/m3. Hämtat från https://www.epd-norge.no/epd-soekeresultat/?categoryID=314&q=paroc

52

Trä- och Möbelföretagen. (September 2019). Trähusbarometern: Statistik för trähusbranschen. Hämtat från https://www.tmf.se/siteassets/statistik/statistiska-publikationer/trahusbarometern/trahusbarometern---2-2019.pdf

Vattenfall. (Juli 2012). Livscykelanalys: Vattenfalls elproduktion i Norden. Hämtat från https://group.vattenfall.com/siteassets/corporate/who-we-are/sustainability/doc/livscykelanalys_2012.pdf

liii

6 BILAGOR BILAGA 1: MÄNGDBERÄKNING YTTERVÄGGAR För att kunna ta fram vikter för de olika materialen togs information kring arean för ytterväggarna fram hos referensbyggnaden, detta med hjälp av ArchiCAD och funktionen Schedule. Vid be-räkningarna exkluderades fönstren och areor för både ut- och insida togs fram. Detta i och med att materialskikten på insida yttervägg skiljer sig från utsidan då det blir mindre material på insi-dan. I tabell 6.1 redovisas ytorna för utsida yttervägg hos referensbyggnaden. Tabell 6.1. YV utsida (alla plan).

Nettoyta [m2] Yta öppningar [m2] Bruttoyta [m2] Antal fönster [st]

188,43 0,00 188,43 0

8,23 4,26 12,49 2

31,08 6,39 37,47 1

165,29 59,80 225,09 6

138,93 31,64 170,61 4

161,43 57,20 218,63 7

132,39 31,95 164,31 5

Tot.: 825,78 191,24 1 017,03 94

Den totala arean för ytterväggarnas utsida blev 825,8 m2, detta kontrollerades även genom att ta bruttoytan och subtrahera öppningarnas yta. Tabell 6.2 användes sedan för att ta fram nettoytan för de inre ytskikten. Tabell 6.2. YV inre ytskikt (typplan & vindsplan).

Nettoyta [m2] Yta öppningar [m2] Bruttoyta [m2] Antal fönster [st]

Typplan (endast ett)

157,9 47,2 205,1 23

Vindsplan

137,67 - - -

Då referensobjektet har lägenheter på fyra plan multipliceras först 157,9 m2 med fyra och därefter lades vindens nettoyta på 137,7 m2 till. I tabell 6.3 redovisas sedan de avrundade nettoytorna som användes vid beräkning av materialens vikter.

liv

Tabell 6.3. Nettoyta utsida och insida YV.

Del Nettoyta [m2]

YV utsida 826

YV insida (inre ytskikt, fyra stycken typplan och vindsplan) 769

lv

BILAGA 2: BERÄKNING U-VÄRDEN Under denna bilaga redovisas hur de olika u-värdena tagits fram. Då det var av vikt att ytterväg-garna hade motsvarande egenskaper innebar det bland annat att u-värdena skulle vara snarlika. För att detta skulle vara möjligt så har bland annat ytterväggarnas tjocklekar hos isoleringen ju-sterats. Nedan redovisas dock endast u-värdeberäkningarna för de slutliga vägguppbyggnaderna. De flesta värden för värmekonduktivitet kommer ifrån boken Tillämpad Byggnadsfysik (2013), om så inte är fallet är fotnot infogad.

YVMträ – massivträstomme med träpanel Tabell 6.4. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVMträ.

Material Dimension [m] Värmekonduktivitet, λ [W/mK] Värmemotstånd, R [m2K/W]

Rsi - - 0,13

Gips 0,013 0,22 0,059

Regel/isolering c600 0,045 0,14/0,036

KL-trä 0,100 0,14 0,714

Ångbroms/plastfolie - - -

Isolering 0,170 0,036 4,72

Vindskydd 0,009 0,22 0,041

Spikläkt c600 0,034 - -

Träpanel (ventilerat skikt) 0,022 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,0130,22

+0,1000,14

+0,1700,036

+0,0090,22

+ 0,20 + 0,04 = 5,904𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =45600

∗ 0,14 +555600

∗ 0,036 = 0,0438𝑊𝑚𝐾

RCD = 5,904 +0,0450,0438

= 6,93𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 5,904 +0,0450,036

= 7,154m<𝐾𝑊

RC,IJä = 5,904 +0,0450,14

= 6,225𝑚<𝐾/𝑊

lvi

UN =45600

∗1

6,225+555600

∗17,15

= 0,141𝑊𝑚<𝐾

RCN =1

0,141= 7,09

𝑚<𝐾𝑊

RC =6,93 + 7,09

2= 7,0

𝑚<𝐾𝑊

U =17= 0,143

𝑊𝑚<𝐾

lvii

YVMfasadskiva – massivträstomme med fasadskiva Tabell 6.5. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVMfasadskiva.

Material Dimension [mm] Värmekonduktivitet, λ [W/mK] Värmemotstånd, R [m2K/W]

Rsi - - 0,13

Gips 0,013 0,22 0,059


KL-trä 0,100 0,14 0,714


Isolering 0,170 0,036 4,72

Vindskydd 0,009 0,22 0,0409

Spikläkt c600 0,034 - -

Fasadskiva 0,006 - 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,0130,22

+0,1000,14

+0,1700,036

+0,0090,22

+ 0,20 + 0,04 = 5,91𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =45600

∗ 0,14 +555600

∗ 0,036 = 0,0438𝑊𝑚𝐾

RCD = 5,91 +0,0450,0438

= 6,94𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 5,91 +0,0450,036

= 7,16m<𝐾𝑊

RC,IJä = 5,91 +0,0450,14

= 6,23𝑚<𝐾𝑊

UN =45600

∗16,23

+555600

∗17,16

= 0,141𝑊𝑚<𝐾

RCN =1

0,141= 7,09

𝑚<𝐾𝑊

RC =6,94 + 7,09

2= 7,02

𝑚<𝐾𝑊

U =17,02

= 0,142𝑊𝑚<𝐾

lviii

YVMtegel – massivträstomme med tegelfasad Tabell 6.6. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVMtegel.


Rsi - - 0,13

Gips 0,013 0,22 0,059


KL-trä 0,100 0,14 0,714


Isolering 0,120 0,036 3,33

Vindskydd 0,009 0,22 0,041

Fasadisolering 0,050 0,03211 1,515

Luftspalt 0,020 - -

Tegel 0,120 - 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,0130,22

+0,1000,14

+0,1200,036

+0,0090,22

+0,0500,032

+ 0,20 + 0,04 = 5,847𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =45600

∗ 0,14 +555600

∗ 0,036 = 0,0438𝑊𝑚𝐾

RCD = 5,847 +0,0450,0438

= 6,87𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 5,847 +0,0450,036

= 7,097m<𝐾𝑊

RC,IJä = 5,847 +0,0450,14

= 6,168𝑚<𝐾𝑊

UN =45600

∗1

6,168+555600

∗1

7,097= 0,142

𝑊𝑚<𝐾

RCN =1

0,142= 7,02

𝑚<𝐾𝑊

RC =6,87 + 7,02

2= 6,95

𝑚<𝐾𝑊

U = OP,QR

= 0,144 S%TU

lix

YVMputs – massivträstomme med putsfasad Tabell 6.7. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVMputs.


Rsi - - 0,13

Gips 0,013 0,22 0,059


KL-trä 0,100 0,14 0,714


Isolering 0,120 0,036 3,33

Vindskydd 0,009 0,22 0,0409

Putsbärare, isolering 0,050 0,03213 1,56

Puts (kalkcementbruk) 0,020 1,0 0,02

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,0130,22

+0,1000,14

+0,1200,036

+0,0090,22

+0,0500,032

+0,021,0

+ 0,04 = 5,90𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =45600

∗ 0,14 +555600

∗ 0,036 = 0,0438𝑊𝑚𝐾

RCD = 5,90 +0,0450,0438

= 6,93𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 5,90 +0,0450,036

= 7,15m<𝐾𝑊

RC,IJä = 5,90 +0,0450,14

= 6,22𝑚<𝐾𝑊

UN =45600

∗16,22

+555600

∗17,15

= 0,141𝑊𝑚<𝐾

RCN =1

0,141= 7,09

𝑚<𝐾𝑊

RC =6,93 + 7,09

2= 7,01

𝑚<𝐾𝑊

U = OV,WO

= 0,143 S%TU

lx

YVRträ – regelstomme med träpanel Tabell 6.8. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVRträ.


Rsi - - 0,13

Brandgips 0,03 0,22 0,136

Plastfolie - - -


Vindskydd 0,009 0,22 0,041

Fasadisolering 0,050 0,03211

Spikläkt c600 0,028 - -

Träpanel 0,022 - 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,030,22

+0,0090,22

+0,0500,032

+ 0,20 + 0,04 = 2,11𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =45600

∗ 0,14 +555600

∗ 0,036 = 0,0438𝑊𝑚𝐾

RCD = 2,11 +0,220,0438

= 7,13𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 2,11 +0,220,036

= 8,22m<𝐾𝑊

RC,IJä = 2,11 +0,220,14

= 3,68𝑚<𝐾𝑊

UN =45600

∗13,68

+555600

∗18,22

= 0,133𝑊𝑚<𝐾

RCN =1

0,133= 7,52

𝑚<𝐾𝑊

RC =7,13 + 7,52

2= 7,33

𝑚<𝐾𝑊

U =17,33

= 0,136𝑊𝑚<𝐾

lxi

YVRfasadskiva – regelstomme med fasadskiva Tabell 6.9. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVRfasadskiva.


Rsi - - 0,13

Brandgips 0,03 0,22

Plastfolie - - -


Vindskydd 0,009 0,22


Spikläkt c600 0,028 - -

Fasadskiva 0,008 - 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,030,22

+0,0090,22

+0,0500,032

+ 0,20 + 0,04 = 2,11𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =XRPWW

∗ 0,14 + RRRPWW

∗ 0,036 = 0,0438 S%U

RCD = 2,11 +0,220,0438

= 7,13𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 2,11 +0,220,036

= 8,22m<𝐾𝑊

RC,IJä = 2,11 +0,220,14

= 3,68𝑚<𝐾𝑊

UN = XRPWW

∗ OY,PZ

+ RRRPWW

∗ OZ,<<

= 0,13 S%TU

RCN =O

W,OY= 7,69%

TUS

RC =7,13 + 7,69

2= 7,41

𝑚<𝐾𝑊

U =17,41

= 0,135𝑊𝑚<𝐾

lxii

YVRtegel – regelstomme med tegelfasad Tabell 6.10. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVRtegel.


Rsi - - 0,13

Brandgips 0,03 0,22 0,136

Plastfolie - - -


Vindskydd 0,009 0,22 0,041


Luftspalt 0,020 - -

Tegel 0,120 - 0,20

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,030,22

+0,0090,22

+0,0500,032

+ 0,20 + 0,04 = 2,11𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =XRPWW

∗ 0,14 + RRRPWW

∗ 0,036 = 0,0438 S%U

RCD = 2,11 +0,220,0438

= 7,13𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 2,11 +0,220,036

= 8,22m<𝐾𝑊

RC,IJä = 2,11 +0,220,14

= 3,68𝑚<𝐾𝑊

UN = XRPWW

∗ OY,PZ

+ RRRPWW

∗ OZ,<<

= 0,133 S%TU

RCN =O

W,OYY= 7,52%

TUS

RC =V,OY[V,R<

<= 7,33%

TUS

U = OV,YY

= 0,136 S%TU

lxiii

YVRputs – regelstomme med putsfasad Tabell 6.11. Värden för värmekonduktivitet och värmemotstånd hos YVRputs.


Rsi - - 0,13

Brandgips 0,03 0,22 0,136

Plastfolie - - -


Vindskydd 0,009 0,22 0,041

Putsbärare, isolering 0,050 0,03213 1,56

Puts (kalkcementbruk) 0,020 1,0 0,02

Rse - - 0,04

Σ𝑅#$%$&'()+,-,. = 0,13 +0,030,22

+0,0090,22

+0,0500,032

+0,0201,0

+ 0,04 = 1,93𝑚<𝐾𝑊

λ -värdesmetoden:

λ< =XRPWW

∗ 0,14 + RRRPWW

∗ 0,036 = 0,0438 S%U

RCD = 1,93 +0,220,0438

= 6,95𝑚<𝐾𝑊

U-värdesmetoden:

RC,EFG = 1,93 +0,220,036

=8,04m<𝐾

𝑊

RC,IJä = 1,93 +0,220,14

= 3,50𝑚<𝐾𝑊

UN = XRPWW

∗ OY,RW

+ RRRPWW

∗ OZ,WX

= 0,136 S%TU

RCN =O

W,OYP= 7,35%

TUS

RC =6,95 + 7,35

2= 7,15

𝑚<𝐾𝑊

U =17,15

= 0,139𝑊𝑚<𝐾

lxiv

BILAGA 3: MÄNGDBERÄKNING AV YTTERVÄGGSMATERIAL Nedan beskrivs arbetsgången för att ta fram vikterna hos de olika materialen i ytterväggskon-struktionerna. Inledningsvis så beräknades vikten för 1 m2 väggyta, därefter multiplicerades dessa mängder med referensobjektets totala yta för ytterväggar.

YVMträ - massivträstomme med träpanel Tabell 6.12. Uppbyggnad och materialmängder för YVMträ.

Material Dimension

[mm]

Area densitet

[kg/m2] Densitet [kg/m3] Densitet [kg/l]

Vikt per m2

väggyta [kg]

Gips 13 8,81 - 8,8

Regel c600 45x45 4552 - 1,5

Isolering 45 353 - 1,5

KL-trä 100 4304 - 43,0

Ångbroms/plastfolie - 9215 - 0,9

Isolering 170 936 - 15,8

Vindskydd 9 7,27 - 7,2

Spikläkt c600 34x70 4552 - 1,8

Träpanel 22 4408 - 9,7

Utomhusfärg - - 1,349 0,3

Gips, 13 mm: Vikt [kg]: 8,8 ∗ 1,0 = 8,8𝑘𝑔 Regel c600, 45x45 mm:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,045 ∗ 1,0 = 0,0034𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0034 ∗ 455 = 1,54 ≈ 1,5𝑘𝑔

1 (Gyproc AB, 2016a) 2 (Svenskt Trä, 2018) 3 (The Norweigan EPD Foundation, 2014a) 4 (Næringslivets Stiftelse for Miljødeklarasjoner, 2019) 5 (T-Emballage) 6 (The Norweigan EPD Foundation, 2014b) 7 (Gyproc AB, 2016c) 8 (Svenskt Trä, u.d.) 9 (Flügger, 2019)

lxv

Isolering, 45 mm: Volym [m3]: 0,045 − 𝑉a'&'b = 0,045 − 0,0034 = 0,0416𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0416 ∗ 35 = 1,45𝑘𝑔 ≈ 1,5𝑘𝑔 KL-trä, 100 mm: Volym [m3]: 0,1 ∗ 1,0 = 0,1𝑚Y Vikt [kg]: 0,1 ∗ 430 = 43,0𝑘𝑔 Plastfolie: Volym [m3]: 1𝑚𝑚 ≈ 0,001 ∗ 1 = 0,001𝑚Y Vikt [kg]: 0,001 ∗ 921 ≈ 0,9𝑘𝑔 Isolering, 170 mm: Volym [m3]: 0,17 ∗ 1 = 0,17𝑚Y Vikt [kg]:0,17 ∗ 93 = 15,81 ≈ 15,8𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Spikläkt c600, 34x70:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,07 ∗ 1,0 ∗ 0,034 = 0,0039𝑚Y

Vikt [kg]:0,0039 ∗ 455 = 1,77 ≈ 1,8𝑘𝑔 Träpanel, 22 mm: Volym [m3]: 0,022 ∗ 1,0 = 0,022𝑚Y Vikt [kg]:0,022 ∗ 440 = 9,68 ≈ 9,7𝑘𝑔 Fasadfärg (två strykningar): Varje liter färg täcker 8 m2. (Flügger, 2019)

Volym hela fasaden [l]: Z<P∗<Z

= 206,5 ≈ 207𝑙𝑖𝑡𝑒𝑟

Vikt hela fasaden [tot. kg]: 207 ∗ 1,34 = 277𝑘𝑔

Vikt per m2 [kg]: <VVZ<P

= 0,34 ≈ 0,3 ,&%T

lxvi

YVMfasadskiva - massivträstomme med fasadskiva Tabell 6.13. Uppbyggnad och materialmängder för YVMfasadskiva.

Material Dimension [mm] Area densitet

[kg/m2] Densitet [kg/m3] Vikt per m2 väggyta [kg]

Gips 13 8,81 8,8

Regel c600 45x45 4552 1,5

Isolering 45 353 1,5

KL-trä 100 4304 43,0

Ångbroms/plastfolie - 9215 0,9


Vindskydd 9 7,27 7,2

Spikläkt c600 34x70 4552 1,8

Fasadskiva 6 150010 9,0


Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,045 ∗ 1,0 = 0,0034𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0034 ∗ 455 = 1,54 ≈ 1,5𝑘𝑔 Isolering, 45 mm: Volym [m3]: 0,045 − 𝑉a'&'b = 0,045 − 0,0034 = 0,0416𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0416 ∗ 35 = 1,46𝑘𝑔 ≈ 1,5𝑘𝑔 KL-trä, 100 mm: Volym [m3]: 0,1 ∗ 1,0 = 0,1𝑚Y Vikt [kg]: 0,1 ∗ 430 = 43,0𝑘𝑔 Plastfolie: Volym [m3]: 1𝑚𝑚 ≈ 0,001 ∗ 1 = 0,001𝑚Y Vikt [kg]: 0,001 ∗ 921 ≈ 0,9𝑘𝑔 Isolering, 170 mm: Volym [m3]: 0,17 ∗ 1 = 0,17𝑚Y Vikt [kg]:0,17 ∗ 93 = 15,81 ≈ 15,8𝑘𝑔

10 (Cembrit, 2019)

lxvii

Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Spikläkt c600, 34x70:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,07 ∗ 1,0 ∗ 0,034 = 0,0039 ≈ 0,004𝑚Y

Vikt [kg]:0,004 ∗ 455 = 1,82 ≈ 1,8𝑘𝑔 Fasadskiva, 6 mm: Volym [m3]: 0,006 ∗ 1,0 = 0,006𝑚Y Vikt [kg]:0,006 ∗ 1500 = 9𝑘𝑔

lxviii

YVMtegel - massivträstomme med tegelfasad Tabell 6.14. Uppbyggnad och materialmängder för YVMtegel.



Gips 13 8,81 8,8

Regel c600 45x45 4552 1,5


KL-trä 100 4304 43,0




Fasadisolering 50 50–6011 2,8

Luftspalt 20 -

Tegel 120 1400–180012 192

Gips, 13 mm: Vikt [kg]: 8,8 ∗ 1,0 = 8,8𝑘𝑔

Regel c600, 45x45 mm:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,045 ∗ 1,0 = 0,0034𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0034 ∗ 455 = 1,54 ≈ 1,5𝑘𝑔 Isolering, 45 mm: Volym [m3]: 0,045 − 𝑉a'&'b = 0,045 − 0,0034 = 0,0416𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0416 ∗ 35 = 1,46𝑘𝑔 ≈ 1,5𝑘𝑔 KL-trä, 100 mm: Volym [m3]: 0,1 ∗ 1,0 = 0,1𝑚Y Vikt [kg]: 0,1 ∗ 430 = 43,0𝑘𝑔 Plastfolie: Volym [m3]: 1𝑚𝑚 ≈ 0,001 ∗ 1 = 0,001𝑚Y Vikt [kg]: 0,001 ∗ 921 ≈ 0,9𝑘𝑔

11 (Byggmax, u.d.) 12 (Håltagning.nu, u.d.)

lxix

Isolering, 120 mm: Volym [m3]: 0,12 ∗ 1 = 0,12𝑚Y Vikt [kg]:0,12 ∗ 93 = 11,16 ≈ 11,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 55 = 2,75 ≈ 2,8𝑘𝑔 Tegel, 120 mm: Volym [m3]: 0,12 ∗ 1 = 0,12𝑚Y Vikt [kg]:0,12 ∗ 1600 = 192𝑘𝑔

lxx

YVMputs – massivträstomme med putsfasad Tabell 6.15. Uppbyggnad och materialmängder för YVMputs.



Gips 13 8,81 8,8

Regel c600 45x45 4552 1,5


KL-trä 100 4304 43,0




Putsbärare, isolering 50 60–6513 3,1

Puts 20 160014 32


Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,045 ∗ 1,0 = 0,0034𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0034 ∗ 455 ≈ 1,5𝑘𝑔 Isolering, 45 mm: Volym [m3]: 0,045 − 𝑉a'&'b = 0,045 − 0,0034 = 0,0416𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0416 ∗ 35 = 1,46𝑘𝑔 ≈ 1,5𝑘𝑔 KL-trä, 100 mm: Volym [m3]: 0,1 ∗ 1,0 = 0,1𝑚Y Vikt [kg]: 0,1 ∗ 430 = 43,0𝑘𝑔 Plastfolie: Volym [m3]: 1𝑚𝑚 ≈ 0,001 ∗ 1 = 0,001𝑚Y Vikt [kg]: 0,001 ∗ 921 ≈ 0,9𝑘𝑔 Isolering, 120 mm: Volym [m3]: 0,12 ∗ 1 = 0,12𝑚Y

13 (Saint-Gobain Weber, u.d.) 14 (Combimix, u.d.; E.ON, 2019)

lxxi

Vikt [kg]:0,12 ∗ 93 = 11,16 ≈ 11,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Putsbärare isolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 62,5 = 3,13 ≈ 3,1𝑘𝑔 Puts, 20 mm: Volym [m3]: 0,02 ∗ 1,0 = 0,02𝑚Y Vikt [kg]:0,02 ∗ 1600 = 32𝑘𝑔

lxxii

YVRträ – regelstomme med träpanel Tabell 6.16. Uppbyggnad och materialmängder för YVRträ.

Material Dimension

[mm]

Area densitet

[kg/m2] Densitet [kg/m3] Densitet [kg/l]

Vikt per m2 väg-

gyta [kg]

Brandgips 2x15 12,715 25,4

Plastfolie - 9215 0,9

Regel c600 220x45 4552 7,5




Spikläkt c600 28x70 4552 1,5

Träpanel 22 4408 9,7

Utomhusfärg - - - 1,34 0,34

Brandgips, 2x15 mm: Vikt [kg]: 12,7 ∗ 2 = 25,4𝑘𝑔 Plastfolie: Volym [m3]: 1𝑚𝑚 ≈ 0,001 ∗ 1 = 0,001𝑚Y Vikt [kg]: 0,001 ∗ 921 ≈ 0,9𝑘𝑔 Regel c600, 220x45 mm:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,220 ∗ 1,0 = 0,0165𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0165 ∗ 455 ≈ 7,5𝑘𝑔 Isolering, 220 mm: Volym [m3]: 0,22 − 𝑉a'&'b = 0,22 − 0,0165 = 0,2035𝑚Y Vikt [kg]: 0,2035 ∗ 35 = 7,12𝑘𝑔 ≈ 7,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 55 = 2,75 ≈ 2,8𝑘𝑔

15 (Gyproc AB, 2016b)

lxxiii

Spikläkt c600, 28x70:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,07 ∗ 1,0 ∗ 0,028 = 0,00327 ≈ 0,0033𝑚Y

Vikt [kg]:0,0033 ∗ 455 ≈ 1,5𝑘𝑔 Träpanel, 22 mm: Volym [m3]: 0,022 ∗ 1,0 = 0,022𝑚Y Vikt [kg]:0,022 ∗ 440 = 9,68 ≈ 9,7𝑘𝑔 Fasadfärg (två strykningar): Varje liter färg täcker 8 m2. (Flügger, 2019)

Volym hela fasaden [l]: Z<P∗<Z

= 206,5 ≈ 207𝑙𝑖𝑡𝑒𝑟

Vikt hela fasaden [tot. kg]: 207 ∗ 1,34 = 277𝑘𝑔

Vikt per m2 [kg]: <VVZ<P

= 0,34 ,&%T

lxxiv

YVRfasadskiva – regelstomme med fasadskiva Tabell 6.17. Uppbyggnad och materialmängder för YVRfasadskiva.



Brandgips 2x15 12,715 25,4


Regel c600 220x45 4552 7,5




Spikläkt c600 28x70 45511 1,5

Fasadskiva 6 150010 9


Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,220 ∗ 1,0 = 0,0165𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0165 ∗ 455 ≈ 7,5𝑘𝑔 Isolering, 220 mm: Volym [m3]: 0,22 − 𝑉a'&'b = 0,22 − 0,0165 = 0,2035𝑚Y Vikt [kg]: 0,2035 ∗ 35 = 7,12𝑘𝑔 ≈ 7,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 55 = 2,75 ≈ 2,8𝑘𝑔 Spikläkt c600, 28x70:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,07 ∗ 1,0 ∗ 0,028 = 0,00327 ≈ 0,0033𝑚Y

Vikt [kg]:0,0033 ∗ 455 ≈ 1,5𝑘𝑔

lxxv

Fasadskiva, 6 mm: Volym [m3]: 0,006 ∗ 1,0 = 0,006𝑚Y Vikt [kg]:0,006 ∗ 1500 = 9𝑘𝑔

lxxvi

YVRtegel – regelstomme med tegelfasad Tabell 6.18. Uppbyggnad och materialmängder för YVRtegel.



Brandgips 2x15 12,715 25,4


Regel c600 220x45 4552 7,5




Luftspalt 20 -

Tegel 120 1400–180012 192


Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,220 ∗ 1,0 = 0,0165𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0165 ∗ 455 ≈ 7,5𝑘𝑔 Isolering, 220 mm: Volym [m3]: 0,22 − 𝑉a'&'b = 0,22 − 0,0165 = 0,2035𝑚Y Vikt [kg]: 0,2035 ∗ 35 = 7,12𝑘𝑔 ≈ 7,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 55 = 2,75 ≈ 2,8𝑘𝑔 Tegel, 120 mm: Volym [m3]: 0,12 ∗ 1 = 0,12𝑚Y Vikt [kg]:0,12 ∗ 1600 = 192𝑘𝑔

lxxvii

YVRputs - regelstomme med putsfasad Tabell 6.19. Uppbyggnad och materialmängder för YVRputs.



Brandgips 2x15 12,715 25,4


Regel c600 220x45 4552 7,5



Putsbärare, isolering 50 60–6513 3,1

Puts 20 160014 32


Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,220 ∗ 1,0 = 0,0165𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0165 ∗ 455 ≈ 7,5𝑘𝑔 Isolering, 220 mm: Volym [m3]: 0,22 − 𝑉a'&'b = 0,22 − 0,0165 = 0,2035𝑚Y

Vikt [kg]: 0,2035 ∗ 35 = 7,12𝑘𝑔 ≈ 7,2𝑘𝑔 Vindskydd: Vikt [kg]: 7,2 ∗ 1,0 = 7,2𝑘𝑔

Putsbärare isolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]:0,05 ∗ 62,5 = 3,13 ≈ 3,1𝑘𝑔 Puts, 20 mm: Volym [m3]: 0,02 ∗ 1,0 = 0,02𝑚Y Vikt [kg]:0,02 ∗ 1600 = 32𝑘𝑔

lxxviii

BILAGA 4: RAPPORTER BM 1.0 Samtliga rapporter från BM 1.0 för de åtta undersökta ytterväggarna redovisas nedan. Längst ned inkluderas även rapporterna för när stenullen byttes ut mot cellulosaisolering hos YVMtegel samt YVRträ.

YVMträ

lxxix

lxxx

YVMfasadskiva

lxxxi

lxxxii

YVMtegel

lxxxiii

lxxxiv

YVMputs

lxxxv

lxxxvi

YVRträ

lxxxvii

lxxxviii

YVRfasadskiva

lxxxix

xc

YVRtegel

xci

xcii

YVRputs

xciii

xciv

YVMtegel (cellulosaisolering)

xcv

xcvi

YVRträ (cellulosaisolering)

xcvii

xcviii

BILAGA 5: EMISSIONSFAKTOR FJÄRRVÄRME Energiföretagens rapport Fjärrvärmens lokala miljövärden för 2018 användes för fjärrvärmens emissionsfaktor i Gällivare och Luleå. Nedan bifogas urklipp från Excel-filen vid val av Gällivare Energi och Luleå Energi som företag för distibution av fjärrvärme. Miljövärden för den fjärrvärme som Malmö använder sig av kommer ifrån E.ON och finns även bifogad.

Figur 6.1. Miljövärden för Gällivare Energi (Energiföretagen, 2019).

xcix

Figur 6.2. Miljövärden för Luleå Energi (Energiföretagen, 2019).

c

E.ON:s miljövärden för 2018 användes för fjärrvärmen i Malmö och beskrivs i figur 6.3.

Figur 6.3. Miljövärden för E.ON:s fjärrvärmen i Malmö (E.ON, 2019).

Miljövärden 2018Lokala miljövärden. Välj nät nedan: Välj produkt nedan:

FÖRETAG:

RESURSANVÄNDNING EMISSION AV VÄXTHUSGASER ÖVRIGA EMISSIONERCO2e

Nätspecifik information: OBS att i de nät där det erbjuds två produkter är den nätspecifika informationen likadan för båda produkterna

12,45 %12,45

84,08 %

78,492,932,24

0,417

1,01 %

1,01375

2,46 %

1,391,06925

E.ONS KOMMENTAR

El, residualel

Fossilt

EO1 El, residualel

Pellets, briketter och pulver

Förnybart

Sekundärt biobränsle

Övrigt

Bioolja/tallbeckoljaEl, residualel

Rökgaskondensering

Klimatpåverkan för använd el 329,19 g/kWh

Andel fossilt för använd el 42,77 %

Andel förnybart för använd el 16,68 %

Primärenergifaktor för använd el 2,30

Allokeringsmetod vid kraftvärme Alternativproduktion

För mer information och frågor https://www.eon.se/privat/for-hemmet/fjarrvarme/miljo-och-fjarrvarme.html

Fördelning tillförd energi till värmeproduktion:Återvunnen energi

Andel bränsle till värmeproduktion i kraftvärme 0 %

Totalt tillförd energi till värmeproduktion 58358,1 MWh

Varav el (hjälpel, vp, elpannor) 1460,9 MWh

Varav mängd ursprungs- eller prod.specifik värme 0 MWh

Levererad värme 45510 MWh

Producerad el 0 MWh

8,078 g/kWh 202,77 mg/kWh 84,07

Stoft

7,58 mg/kWh 12,45

Återvunnet

2,46

Transp. och prod. av bränslen SOx Förnybart

Täby - Arninge

E.ON Stockholm

PROCENTANDEL BRÄNSLE

Primärenergifaktor Förbränning NOx Fossilt

0,13 19,558 g/kWh 512,81 mg/kWh

Produktionsmix

Fjärrvärme residualFörnybar fjärrvärme

ci

BILAGA 6: EMISSIONSFAKTOR EL För att kunna jämföra klimatpåverkan mellan produkt och driftsfasen måste enheterna vara samma. Genom att använda emissionsfaktorer kan energianvändning mätt i kWh/m2 omvandlas till kg CO2-ekvivalenter per m2. Till hjälp användes AIB:s (2019) rapport European Residual Mixes för att ta fram en emissionsfaktor för el. Tabell 6.20 redogör för de värden som användes från rapporten. Tabell 6.20. Värden för produktionsmix 2018 (AIB, 2019).

Land Volym [TWh] Klimatpåverkan [g CO2-ekv./kWh]

Danmark 28,93 209

Finland 67,46 143

Island 19,29 0

Norge 145,69 11

Sverige 158,28 12

Totalt: 419,65

Utifrån tabell 6.20 kan det utläsas att den totala volymen för de nordiska länderna uppgick i cirka 420 TWh. Dessa värden viktades sedan för att kunna ta fram ett värde för nordens elproduktion. Volymen mätt i TWh görs om till kWh. (209 ∗ 28,93 ∗ 10Q) + (143 ∗ 67,46 ∗ 10Q) + (0 ∗ 19,29 ∗ 10Q) + (11 ∗ 145,69 ∗ 10Q) + (12 ∗ 158,28 ∗ 10Q)

419,65 ∗ 10Q= 45,7 ≈ 46𝑔𝐶0< − 𝑒𝑘𝑣./𝑚<

cii

BILAGA 7: BERÄKNING AV KLIMATPÅVERKAN FRÅN DRIFT-SKEDET För att kunna jämföra klimatpåverkan från produktskedet med driftskedet behövdes energian-vändningen från IDA ICE omvandlas till enheten kg CO2-ekvivalenter per m2 Atemp. Tabell 6.21 och 6.22 nedan redovisar den köpta energin för de olika fallen, uppdelat i fjärrvärme och elan-vändning. Tabell 6.21. Energianvändning och klimatpåverkan för de olika referensorterna med YVMtegel.

Scenario Köpt energi [kWh/m2 Atemp och år] Emissionsfaktor

[kg CO2-ekv./kWh]

Klimatpåverkan för ett år

[kg CO2-ekv./ m2 Atemp]

Gällivare - - -

Fjärrvärme 69,3 0,255 17,7

El 41,8 0,046 1,9

Luleå - - -

Fjärrvärme 58,2 0,015 0,9

El 41,8 0,046 1,9

Malmö - - -


El 41,9 0,046 1,9

För att få fram klimatpåverkan för ett år multiplicerades den köpta energin med respektive emiss-ionsfaktor för fjärrvärme och el. Samma gäller för tabell 6.22 nedan.

ciii

Tabell 6.22. Energianvändning och klimatpåverkan för de olika referensorterna med YVRträ.

Scenario Köpt energi [kWh/m2 Atemp och år] Emissionsfaktor

[kg CO2-ekv./kWh]

Klimatpåverkan för ett år

[kg CO2-ekv./ m2 Atemp]

Gällivare - - -

Fjärrvärme 69,3 0,255 17,7

El 41,8 0,046 1,9

Luleå - - -


El 41,8 0,046 1,9

Malmö - - -


El 41,9 0,046 1,9

civ

BILAGA 8: ÄNDRING AV ISOLERING, FRÅN STENULL TILL CELLULOSAISOLERING För att kunna undersöka hur klimatpåverkan för YVMtegel och YVRträ skulle påverkas vid ändring av stenull till cellulosaisolering behövde u-värden och vikter för materialen initialt ses över. Detta för att se till så att de olika dimensionerna inte behövdes justeras. I tabell 6.23 nedan ses YVMtegel och dess uppbyggnad vid användande av 45, 50 respektive 120 mm cellulosaisolering. För att kontrollera att ytterväggens u-värde inte nämnvärt skulle skilja sig från varianten med stenull genomfördes en u-värdesberäkning. De valda cellulosaisoleringsmaterialen hos yttervägg YVMtegel hade lambda-värden på 0,036 W/mK för 45 mm isolering samt 50 mm fasadisolering samt 0,038 W/mK för 120 mm isolering. (Bauhaus, u.d.) (Hunton Fiber AB) Således blev u-värdet för ytterväggen likvärdigt jämfört med när stenull användes genomgående. Nästa steg handlade om att ta fram nya mängder för isolering för att i sin tur kunna använda dessa i BM 1.0. I tabell 6.23 visas de nya mängderna för cellulo-saisoleringen. Övriga material har samma vikter som innan. Tabell 6.23. YVMtegel med cellulosaisolering.

Material Dimension [mm] Area densitet [kg/m2] Densitet [kg/m3] Vikt per m2 väggyta

[kg]

Gips 13 8,81 8,8

Regel c600 45x45 4552 1,5


KL-trä 100 4304 43,0


Tung isolering 120 5017 6


Fasadisolering 50 5016 2,5

Luftspalt 20 -

Tegel 120 1400–180018 192

Isolering, 45 mm: Volym [m3]: 0,045 − 𝑉a'&'b = 0,045 − 0,0034 = 0,0416𝑚Y Vikt [kg]: 0,0416 ∗ 32 = 𝑘𝑔 ≈ 1,33𝑘𝑔

16 (Bauhaus, u.d.) 17 (Hunton Fiber AB)

cv

Isolering, 120 mm: Volym [m3]: 0,12 ∗ 1 = 0,12𝑚Y Vikt [kg]:0,12 ∗ 50 = 6𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]: 0,05 ∗ 50 = 2,5𝑘𝑔 Även för YVRträ genomfördes samma arbetsgång och även i detta fall blev u-värdet för ytterväg-gen med cellulosa likvärdigt med det gamla. Därmed behövdes inte dimensionerna för isole-ringen ändras. De nya mängderna isolering finns att ta del av i tabell 6.24. Tabell 6.24. YVRträ med cellulosaisolering.

Material Dimension [mm] Area densitet [kg/m2] Densitet [kg/m3] Vikt per m2 väggyta [kg]

Brandgips 2x15 12,7 25,4


Regel c600 220x45 4552 7,5

Isolering 220 5017 10,2


Fasadisolering 50 5016 2,5

Spikläkt c600 28x70 4552 1,5

Träpanel 22 4408 9,7

Regel c600, 220x45 mm:

Volym [m3]: OWWWPWW

∗ 0,045 ∗ 0,220 ∗ 1,0 = 0,0165𝑚Y

Vikt [kg]: 0,0165 ∗ 455 ≈ 7,5𝑘𝑔 Isolering, 220 mm: Volym [m3]: 0,22 − 𝑉a'&'b = 0,22 − 0,0165 = 0,2035𝑚Y Vikt [kg]: 0,2035 ∗ 50 = 10,175𝑘𝑔 ≈ 10,2𝑘𝑔 Fasadisolering, 50 mm: Volym [m3]: 0,05 ∗ 1,0 = 0,05𝑚Y Vikt [kg]: 0,05 ∗ 50 = 2,5𝑘𝑔

cvi

BILAGA 9: IDA ICE Nedan redovisas utdrag ur IDA ICE som använts i resultat-delen. Information kring driftskedet med implementering av YVMtegel kommer först, därefter för YVRträ.

YVMtegel – massivträstomme med tegelfasad 1. Gällivare som referensort

Tabell 6.25. Generell information kring simuleringsmodell för YVMtegel.

Delivered Energy Report

Project Building

Model floor area 1326.0 m2

Customer Model volume 3008.6 m3

Created by

Model ground area 315.8 m2

Location

Model envelope area 1385.1 m2

Climate file

Window/Envelope 13.8 %

Case

Average U-value 0.278 W/(m2 K)

Simulated 2019-10-30 09:19:21 Envelope area per Volume 0.4604 m2/m3

Tabell 6.26. Energianvändning för YVMtegel och Gällivare.

Köpt energi

kWh kWh/m2

██ Elutrustning fastighet 1 927 1.5

██ Kyla el 0 0.0

██ Fläktar, pumpar, m.m. 5 328 4.0

██ Komfortgolvvärme1 8 409 6.3

Total elanvändning fastighet 15 664 11.8

██ Uppvärmning fjärrvärme 52 835 39.9

██ Energimätare TVV 38 964 29.4

Total uppvärmning fastighet 91 799 69.2

Total 107 463 81.0

██ Energimätare hushållsel 39 773 30.0

Total hushållsel 39 773 30.0

Grand total 147 236 111.0

cvii

2. Luleå som referensort Tabell 6.27. Energianvändning för YVMtegel och Luleå.

Köpt energi

kWh kWh/m2


██ Kyla el 0 0.0


██ Komfortgolvvärme1 8409 6.3





Total 92 817 70.0




3. Malmö som referensort

Tabell 6.28. Energianvändning för YVMtegel och Malmö.

Köpt energi

kWh kWh/m2


██ Kyla el 0 0.0







Total 74 238 56.0




cviii

YVRträ – regelstomme med träpanel 1. Gällivare som referensort

Tabell 6.29. Generell information kring simuleringsmodell för YVMtegel.

Delivered Energy Report

Project Building

Model floor area 1325.6 m2

Customer Model volume 3008.6 m3

Created by

Model ground area 315.8 m2

Location

Model envelope area 1385.1 m2

Climate file

Window/Envelope 13.8 %

Case

Average U-value 0.2779 W/(m2 K)

Simulated 2019-10-29 19:21:36 Envelope area per Volume 0.4604 m2/m3

Tabell 6.30. Energianvändning för YVRträ och Gällivare.

Köpt energi

kWh kWh/m2


██ Kyla el 0 0.0







Total 107 483 81.1




cix

2. Luleå som referensort Tabell 6.31. Energianvändning för YVRträ och Luleå.

Köpt energi

kWh kWh/m2


██ Kyla el 0 0.0







Total 92 834 70.0




3. Malmö som referensort

Tabell 6.32. Energianvändning för YVRträ och Malmö.

Köpt energi

kWh kWh/m2


██ Kyla el 0 0.0







Total 72 225 54.5




Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett ...1396840/FULLTEXT01.pdf · Klimatpåverkan för ytterväggar i träbyggnadssystem ur ett livscykelperspektiv Erika

Documents