Klåstergården Lund - rapport

Klostergårdens centrumStadsrumsanalysRapport 2013

Grupp 8: Viktor Öberg, Galina Lalova, Sebastian Renfro, Måns Hansson

2 Klostergårdens centrum

Klostergårdens centrum: Stadrumsanalys, Rapport 2013Grupp 8: Viktor Öberg, Galina Lalova, Sebastian Renfro, Måns Hansson

Alla bilder tillhör gruppen om inget annat sägs.

3Stadsrumsanalys 2013

Innehållsförteckning

1. Inledning 2. Klostergårdens centrum: Stadsrum och rumslig

integration

2.1. Klostergården och dess centrumanläggning-introduktion på platsen

2.2. Klostergården - ett campus tissue 2.3. Axialkarta och graf

3. Byggnadstypologi och publika tidrum

3.1. Typologi och system 3.2. Territorialitet och gränszoner 3.3. Tillgänglighet av publika rum och

verksamheter

4. Stadsrum och stadsmöblering

4.1. Rummens sammanhang och gränser 4.2. Baksidor och framsidor 4.3. Sol,vind, träd 4.4. Stadsmöblering och socialt liv

5. Slutsats 6. Litteraturförteckning 7. Bilagor

4

6

71012

14

1418

22

26

26282930

33


1.Inledning

Klostergården är Lunds enda miljonprogram-sområde med höghus, upp till åtta våningar och det är byggt tidigt 60-tal på tidigare åker-mark en knapp kilometer sydväst om Lunds gamla stadskärna (Stensson, 2004: Margareta Wickström, 2013). Förtätning och utbyggnad har skett kontinuerligt de senaste decennierna. På 80- och 90-talen skedde till exempel ny-byggnationer söder om Klostergården i form av radhus och på senare tid har även själva Klostergården förtätats.

Denna rapport kommer framförallt att beröra centrumanläggningen i Klostergården. An-läggningen består i sig av två mindre torg, ett framför Helgeandskyrkan (se bild 1) och ett vid de handelsverksamheter som finns (se bild 2). Området präglas av starka modernistiska ideal där vertikal styrning har varit central vid planeringen och funktionsindelningen är ty-dlig. Denna indelning skapar en struktur där

kyrka, bibliotek och handelsverksamhet är se-parerade enheter och fördelade runtom torget.

Klostergårdens infrastruktur i förhållande till övriga Lund är bäst anpassat för biltrafik då två mindre bilvägar ansluter till en huvudled som agerar länk till övriga stadsdelar. Det finns också en huvudcykelväg som sträcker sig från området och in mot staden.

I rapporten kommer vi redogöra för torgets ut-formning idag. Vi kommer att diskutera vad de rådande strukturerna har för inverkan på tor-gets karaktär och analysera de stadsrumsliga egenskaper som torget besitter. Via inventer-ingar kommer vi också titta närmre på be-byggelsemönster, tomtstrukturer och byggnad-ers typologiska karakteristik.

Vidare diskuterar vi vad som har påverkat eller

förhindrat utveckling samt en kortfattad re-dogörelse för Klostergårdens utveckling, från då det byggdes under 60-talet till idag.

Rapporten kommer utgå ifrån egna inven-teringar kopplat till urbanmorfologiska och typologiska teorier för att sedan avslutas i en diskussion om torgets nuvarande kvalitéer med ett kort förslag om eventuella förbättrin-gar utifrån rådande strukturer.

1 2


3


2.

Klostergårdens centrum:

Stadsplan och rumslig integration

4


2.1.Klostergården och dess centrumanläggning - introduktion till platsen

Klostergården fick sitt startskott i början på 1960-talet och har genom åren blivit ett populärt och behagligt bostadsområde med en varierad befolkning i alla åldrar. Klostergårdens byggnation tog fart främst på grund av bostadsbristen under sent 1950-tal, som de flesta nya modernistiska stadsdelar vilka dök upp i städer över hela Sverige. Där-för revs de gårdsbyggnader som ockuperat platsen tidigare och en ny stadsdel i Lund tog

form. Under de senaste trettio åren har det ständigt utvecklats nya bostäder på grund av den stora befolkningstillväxten (Stensson, 2004). Dessa enplans- och flervåningshus har i de flesta fall länkats ihop med ursprungs-bebyggelsen genom ett liknande materialval. Det rödbruna teglet som de flesta byggnad-erna är uppförda i ger ett tungt och robust intryck. Utöver en ringled för biltrafik är om-rådet prioriterat för gång- och cykeltrafik då

5 6 7

8


tar sig in på Klostergårdens centrum för att handla. Dock blir denna något avskild på gr-und av församlingshemmet intill kyrkan och inga bilar syns inifrån centrumanläggningen. Som tidigare nämnts består Klostergårdens centrum av två egentliga torg. Det första lig-ger i anslutning till kyrkan och är en stor, relativt tom yta medan det andra är ett min-dre handelstorg under tak, omslutet av verk-samheter. Den väldiga klockstapeln strax intill kyrkan fungerar som en sorts port in till själva centrumet, men även som en blick-punkt i området. Just nu uppförs en ny byg-gnad vid centrumanläggningens nordvästra hörn som ska innehålla bibliotek, fritidsgård och föreningslokaler. Den kallas Mötesplats Klostergården och kan ses utmärkt på situ-ationsplanen i sin framtida position.

Klostergårdens stadsdel planerades och byg-gdes under 1960-talet som en del av miljon-programmens uppförande i Sverige. Detta innebar en vertikal planering där kommunen

där finns en mångfald varierande och lättill-gängliga vägval för att ta sig runt i närområdet (se bild 4).

Klostergården är sammanfattningsvis väl-planerat för närområdet utifrån familjesyn och försöker underlätta för barnfamiljer. Detta görs med byggnader och rum som ska passa dessa invånare, exempelvis lekgårdar mellan kvarteren, parkeringshus, öppna park-eringsplatser och en parkanläggning (se bild 6). Utöver detta finns det i områdets norra del en centrumanläggning vilken är huvu-dobjekt för denna rapport. I bild 9 ser vi en situationsplan över området. Anläggningens lättillgänglighet, för närområdet, ihop med alla nödvändigheter folket i dess närhet kan tänkas behöva är troligtvis de största orsak-erna till dess popularitet idag. Vid centrumet finns exempelvis mataffärer, skola, fritidsgård, kyrka (se bild 1) och bibliotek. Strax bakom kyrkan ligger en parkering som fungerar både som boendeparkering och för de som enbart


9


var styrande för planläggning och byggande (Stensson, 2004) Kommunens stora markägan-de i kombination med kyrkans, som är den an-dra markägaren i centrumanläggningen, dåtida starka sammankoppling till både stat och kom-mun ligger till grund för att området bör klassas som ett campus tissue (jfr Scheer, 2010. s. 51f). Även om kyrkan idag är frånkopplad staten och ägandeskapet därför uppgår i två enheter (se fastighetsplan bild 10) finns det starka drag från ursprungsplaneringen som vittnar om ett tydlig campus tissue. Ett bra exempel på detta är hur nya markägare inte etablerat sig sen områdets uppkomst och tomtgränserna och dess ägan-deskap är relativt bestående, med små förskjut-ningar mellan kommun och kyrka. Området kring torget innehar också ett fåtal primära byg-gnader med stor inverkan på området, istället för ett flertal byggnader. Dessa byggnader är kyrkan och handelscentrumet som alltså starkt domin-erar utrymmet. Ett annat tydligt fenomen för campus tissue är att byggnadsstrukturen ändras relativt sällan, men när den väl utvecklas så ska-

pas relativt stora förändringar på kort tid. Vi kan exempelvis se att det studerade området i stor del är oförändrat, förutom en tillbyggnad på kyrkans församlingsgård och det nya Möte-splats Klostergården. Axialkartan (se Bild 12) visar också på ett vägnät som är typiskt för campus tissue. Området är relativt isolerat från övriga stadsdelar, och det finns endast en när-liggande bilväg som binder dem samman. Vad gäller det lokala nätverket så är närområdena kopplade till centrumet via ett antal gång- och cykelvägar som ansluter via en av fyra möjliga ingångar. (jfr Scheer, 2010. s. 51f)

Den struktur som finns i området bidrar till att området blir som en ö i övriga Lund - ett område som man enklast når via bilväg. Konsekvensen av detta blir troligen att om-rådet främst används av människor som bor i närområdet. Men det finns också positiva egenskaper hos området och dess struktur. Byggnadsfunktionernas sammansättning

2.2.Klostergården - ett campus tissue


måste ses som kompletterande gentemot varan-dra då det finns en bra blandning av publika och semi-publika rum. Parkeringsplatser finns till-gängligt i anslutning till den betydelsefulla bilvä-gen och centrumanläggningen fungerar som en länk mellan olika områden i omgivningen. (jfr Scheer, 2010. s. 84ff)

Men trots de positiva egenskaperna återstår den grundläggande kritiken, områdets ägandeskap förhindrar en kontinuerlig, långsam utveck-ling. Klostergården är därför fast i de ideal som präglade 60-talets planering och som svarar dåligt mot dagens kritik av bilismens inverkan på den urbana miljön. Området är och förblir en liten stad i staden som, om inga stora förändrin-gar sker, kommer nyttjas endast av människor i närområdet. (jfr Scheer, 2010. s. 87)

10


2.3.Axialkarta och graf

För att få en ökad förståelse för rörelsemönster i ett gatunät och kopplingar mellan olika axlar kan space syntax-analyser i form av axialkartor, som beskrivet av Sonit Bafna (2003, s. 2), hjäl-pa. Genom att använda sig av axialkartan över Klostergårdens centrum med omgivningar (se bild 12) kan man utläsa de främsta gång- och cykelvägarnas anknytning till centrumet och hur de sprider sig ut därifrån. Utgångspunkten i detta fall har varit från den linje som har haft flest ank-nytningar (alltså varit mest integrerad med de övriga linjerna) och som är av störst betydelse för torget (jfr Bafna, 2003. s. 8). Här utgick vi ifrån den portliknande klockstapeln som startpunkt och därefter söderut, rakt igenom den butiks-fyllda och arkadliknande centrumbyggnaden ner mot bostadsområdet, kallad axial 1.

Grafen visar de främsta och mest betydelsefulla vägvalen man kan göra. Axial 1 binds ihop med fem andra viktiga axialer som möjliggör en en-tré till centrumets mittpunkt. Linjerna i grafen

demonstrerar de mest betydelsefulla för torgets funktionella förutsättningar och människors rörelsemönster.

Med axial 1 som utgångspunkt, kan man i grafen därefter utläsa de ”sekundära” axialerna som knyter an till denna väg. I grafen får man, utifrån torgets centrum, reda på vilka vägar som är vikti-gast för möjligheten att ta sig till och från torget. För att få en förståelse för den urbana strukturen bättre tog vi med både en axialkarta (bild 12) och en graf (bild 13). Tittar vi på konnektiviteten för de olika axialerna så kan vi utläsa en hög lokal integration för axial 1 och 3. Detta vittnar om centrumets betydelse då båda axialer skär genom centrumets nod. Fly-ttar vi oss ut från centrumet bör också den lokala integrationen minska stegvis. Den höga konnek-tiviteten för axial 1 och 3 bör också leda till en hög trafik i den nod som binder axialerna sam-man, nämligen Klostergårdens centrumanläggn-

ing. Detta vittnar om att centrumet inte bara har en stor betydelse som mötesplats utan också som genomfartsled vid förflyttning mellan axialer.Ser vi till det globala integrationsvärdet för sys-temet Klostergården är det sannolikt att axial 1 och 3 fortfarande har ett relativt högt värde. Tit-tar vi istället på systemet Lund är det mest san-nolikt axial 37 som erhåller det höga globala inte-grationsvärdet då den är mycket mer integrerad med övriga trafikleder. Axial 1 och 3 är i systemet Lund inte alls integrerat och bör därför få ett lågt integrationsvärde. Det uppskattade globala integrationsvärdet i sys-temet Lund svarar bra mot områdets campus tis-sue-karakteristik där en väg, i det här fallet axial 37, ansluter mot utomliggande områden medan axialer inom tissuen inte har några övriga anslut-ningar.

11


20 2221 23

2524

282726

29

30 31 32 33 363534

7 8 10911 1312

14 15 16 17 18 19

2

4

65

1

3

1

32 654

7

8

9

20 2221

10 11 1312 14 15 16

19

23

2524 26 2827 29 30 31 32

33

3534

17

18

36

37

1

2

3

4

5

6

7

89

10

111213

14

1516

17 1819

20

21

22

23

2425

2627

28

2930

31

3233

3435

36

37

12

13


3.Byggnadstypologi och publika tidrum

Klostergården är som tidigare nämnts byggt un-der 60-talet som en del av miljonprogrammen. Något typiskt för områden planerade under mil-jonprogrammen var den starka kommunala sty-rningen av planeringen, vilket också visar sig i området Klostergården. Centrumanläggningen planerades bara av en enhet och med en färdig struktur över hur området bäst skulle utnyttjas av omgivningen. Det går därför lätt att anpassa Brenda Scheers (2010. s. 51f) tankar om campus tissue på området där en enhet äger hela land-massan och där flera signifikanta byggnader finns på samma område. Dessa kan ses i sektinerna i bild 14. Det centrala för centrumanläggningens utveckling har varit, och är fortfarande, ägan-deskapet. Att ägandeskapet inte var uppdelat inne-bar stora möjligheter att förplanera hur området skulle användas, och planeringen skedde utifrån tydliga use-types. Detta fokus på byggnaders an-vändningsområden stämmer väl överens med det modernistiska tankesätt som präglade miljonpro-gramsområdena där mer fokus låg på ett områdes

direkta användning och mindre på dess framtida utveckling (jfr Scheer, 2010. s. 62). De signifi-kanta byggnaderna vid torget har varit, och är fortfarande, upplåsta i sina funktioner, exempel-vis kyrkan, som i viss mån expanderat och fått en tillbyggnad. Affärsverksamheterna har också en liknande struktur från den ursprungliga pla-neringen, två matvarubutiker blandas med min-dre butiksverksamhet (Stensson, 2004). Scheer (2010. s. 4f) kritiserar den här användningen av use-types då dessa inte har de optimala egen-skaperna för att anpassa sig till olika områdens utveckling, något som syns väldigt tydligt i fal-let Klostergården. Byggnadsstrukturen är i stort sett den samma som vid uppkomsten och funk-tionerna för de olika byggnaderna har heller inte förändrats nämnvärt. Affärsverksamheten och kyrkan består fortfarande med samma funktion, den skillnad som finns är byggandet av det nya biblioteket med fritidsgård och föreningslokal, men även det planeras utifrån en given use-type och med stark vertikal styrning. Vi ser ett tydligt

3.1.Typologi och system


Sektion B-B

14

Sektion A-A


mönster där utvecklingen sker just vertikalt inom området och där de delar som utvecklas inte är ny verksamhet utan tillbyggnader eller nybygg-nation av redan existerande verksamhet.

Området har stor likhet med torg och cen-trumanläggningar som planerades och byg-gdes under samma tidsperiod. Modernism och funktionalism är starka faktorer som återkom-mer i områden som exempelvis Fäladstorget i Lund. John Habraken (jfr 1998. s. 248ff) menar att sådana återkommande element i områdens byggnadsstrukturer går att studera utifrån sys-tem. En jämförelse mellan Fäladstorget och Klostergårdens centrum kan göras i bild 15-18, de vänstra bilderna är från Fäladstorget.Givet att vi pratar om områden i stil med Klostergården och Fäladstorget när vi pratar om modernistiska centrumanläggnignar så finns det ett antal regler som måste följas för att dessa ska kunna klassas som just modernistiska centru-manläggningar. Dessa regler är exempelvis kyr-

15

17

16

18


kans förhållande till den öppna torgytan, starka anknytningar till modernismen i arkitekturen samt både förekomsten av handelscentrum och deras utformning. Dessa regler bildar systemets struktur. Det centrala med systemets struktur är att konfigurationer blir oviktiga och så länge des-sa grundläggande regler uppfylls så tillåts vari-ationer. Dessa variationer kan handla om exem-pelvis torgets material och förhållandet mellan handelscentrum och kyrkan. Det är dock viktigt att poängtera att konfigurationer endast är ovik-tigt så länge man studerar systemet och inte för övrig analys av anläggningen. Anledningen varför systemet blir viktigt att studera för analysen av Klostergården är att den springer ur den professionalism och den vertikala styrning som legat som grund för 60-talets mil-jonprogramsbyggnation. Systemets grund finns i den kunskapsbas hos de som planerade området (jfr Habraken, 1998. s. 248ff) och är arkitektoni-skt, som tidigare nämnts, starkt kopplat till mod-ernismen. Men den kunskapsbas som använts för

själva strukturen för Klostergården och för övri-ga miljonprogram är mer närliggande den real-istiska kunskapsskolan. Denna realistiska epis-temologi, tron om att det finns ett objektivt sätt att inhämta kunskap och därefter utforma hel-hetslösningar, genomsyrar hela Klostergårdens utformning exempelvis genom dess funktion-sindelning. Detta är ett tydligt tecken på hur systemet som använts för planering av området tydligt påverkar torgets funktion än idag.

18

3.2.Territorialitet och gränszoner

Vi har sett att Klostergårdens centrumanläg-gning består av en homogen byggnadstypologi med ytterst ensidigt formspråk placerad i en trafikseparerad campus tissue, sprunget ur tiden då den kom till. Frågan är då hur denna konfiguration påverkar rummet i form av ter-ritorialitet? Vilka territorier uppstår på plat-sen och hur styr de upplevelsen av platsen? En annan intressant aspekt att undersöka är på vilket sätt byggnadernas koppling till det pub-lika rummet främjar eller hämmar olika terri-torier? För byggnaderna och hur deras gräns mot rummet utanför är konstruerad påverkar i stor grad många aspekter av nyttjande av det-ta rum, såsom folkliv eller verksamheter (jfr Schumacher 1986; jfr Gehl 2010).Bara vid en första anblick på situationsplanen över centrumanläggningen och stadsplanen (se bild 19 och bild 10) blir flera territorier tydligt urskiljbara. Torganläggningen består av, för det första, en stor tom torgyta vid kyrkan där byggnaderna sluter sig kring ytan och öppnar 19

19

upp i fyra möjliga vägar att ta sig in och ut, mer exakt de fyra väderstrecken. Söder om denna finns ett överbyggt handelstorg med nästintill alla verksamheter samlade. Ytterligare söder om detta ligger ett vidsträckt grönområde, starkt separerat från både bostadsbebyggelse och centrumanläggningen. Norr om det stora torgrummet kommer en gående till ringvägen runt hela Klostergården där också busshåll-platsen finns. Inte heller mot detta hållet öpp-nar torget upp, utan passagen dit sker genom kyrkans klockstapel. Öster om torget ligger parkeringen. Alla dessa territorier har olika form och funktion, centrumet kan alltså sägas vara kraftigt funktionsuppdelat. Grönskan är koncentrerad till norr och söder om anlägg-ningen, handel finns på handelstorget, bilarna på parkeringen och torgytan vid kyrkan är den enda stora luftiga ytan. De olika territorierna exkluderar särskilda funktioner, och exkluder-ing är precis vad territorier handlar om enligt Habraken (1998, s. 136).

Mellan dessa tydliga territorier finns starka och tydliga gränser. Upplevelsen av att trans-portera sig mellan rummen är att du först kommer in i ett transportrum där du inte har överblick över var du kommer ifrån eller var du är på väg (se bild 20).

När du väl kommer in till ett nytt rum öppnar det upp sig för dig men utan att ge ledtrådar till vad som finns bortom det. Platsen kan sä-gas ha en stark inbyggd territorialitet i miljön, som är svårt att motverka med enkla medel.

20


En sådan konfiguration kan uppfattas som svår-navigerad, speciellt för en besökare som är obe-kant med omgivningarna. Samtidigt ger den möjlighet till väldigt specialiserade rum.

Att byggnaders anslutning till ytan utanför, gränszonen eller kanten, påverkar livet på tor-get har redan konstaterats av Habraken (1998), Schumacher (1986), Gehl (2010), Jacobs (2004) med flera. Är fasaderna öppna eller slutna, finns det ytor som mjukar upp övergången mel-

lan byggnaden och det publika torget? Detta är frågor som är mycket intressanta i studier av offentliga rum. Den stora torgytan i anslutning till kyrkan har i mycket hög grad väldigt hårda kanter med få uttryck, stora delar av fasaderna har inte ens fönster (se bild 21 och 22).

De interiöra och exteriöra territorierna har således gränser mellan varandra som hindrar passage dem emellan. De få dörrarna och por-tarna är små och bidrar till denna gränsdrag-ning. När territoriell gräns sammanfaller med en byggnads vägg förloras en viss spänning mel-lan rummet i byggnaden och rummet utanför (Habraken, 1998. s. 168). Det blir alltså ingen naturlig sammankoppling mellan territorierna och möjligheter till utbyte mellan dem minskar.

Utöver att ingen koppling mellan interiört och exteriört sker har hårda kanter fler negativa

följder på folkliv och aktiviteter. Gehl (2010) förklarar att det är i kanter av torg som natur-liga aktiviteter sker, det är där folk vill sitta. Om rummet, genom hårda kanter, inte tillåter inter-aktion i kanten mellan byggnad och torg försäm-ras möjligheten till ett etablerat folkliv på torget, folk använder helt enkelt torget bara som pas-sage. Detta har också observerats på plats. Utan människor på en offentlig plats är den mindre lyckad, vilket både Gehl (2010) och Schumacher (1986) tar upp. En möjlig förändring kan ske när det nya Mötesplats Klostergården är byggt, eft-ersom en del av fasaden på den byggnaden är uppbruten och skapar en mjukare kant mot tor-get, med möjliga sittplatser och annat som går att interagera med (se bild 23).Ytterligare en aspekt i hur en byggnad påverkar det offentliga rummet tar Schumacher (1986. s. 11ff) upp. Det handlar om hur rummet förhåller sig till byggnadsvolymen, enkelt uttryckt om

21

22 23

källa: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/grontmij/pressre-lease/view/grontmij-gestaltar-moetesplats-klostergaarden-729441


rummet tillhör byggnaden eller om byggnaden tillhör rummet. I de fall delar av ett torg upplevs tillhöra en byggnad kan folklivet där påverkas negativt enligt Schumacher. Den upphöjda tor-gytan framför kyrkan kan anses vara en sådan yta som tillhör kyrkan, förutom rent juridiskt, även upplevelsemässigt.

När en besökare förflyttar sig från den stora tor-gytan vid kyrkan till handelstorget får hen en vi-talt annorlunda upplevelse mot tidigare. Det är en yta som är mycket kompaktare och med fler uttryck. Interiörer och exteriörer möter varan-dra på ett mjukt sätt där glasfasader, som möjlig-gör blickar in i verksamheterna, och serveringar utanför skapar möjlighet till interaktion på flera sätt (se bild 24 och 25). Serveringarna kan sägas tillhöra både det offentliga rummet och den in-teriöra verksamheten. Resultatet är många små territorier som överlappar varandra och möjlig-gör för en mångfald av aktiviteter och interak-tioner. Ett exempel som observerades på plats var när en cyklist som bara skulle passera plat-

sen stannade till för att hälsa på en kaffedrick-ande bekant på konditoriet. Hade inte uteserver-ingen funnits vore det osannolikt för cyklisten att upptäcka sin bekant. Exemplet visar alltså ty-dligt på hur mjuka gränszoner eller kanter mel-lan byggnader och offentliga rum skapar folkliv, precis som Schumacher (1986) tar upp. Samman-fattningsvis kan det sägas att centrumanläggnin-gen består av flera territorier med väldigt skilda konfigurationer, bland annat med tanke på hur byggnaderna möter torget.24

25


3.3.Tillgänglighet av publika rum och verksamheter

Trots att vissa territorier på platsen har skarpa gränser kan vi som motpol se en mängd vari-erande verksamheter här (se bild 26). Exempel-vis finns det inom anläggningens gränser två livsmedelsbutiker, småservicebutiker i form av konditori, spelbutik, restaurang och apotek. Även kyrkan kan räknas som en verksamhet i detta fall eftersom den öppnar upp för besökande. Möte-splats Klostergården kommer förutom bibliotek även innehålla fritidsgård och föreningslokaler. En mångfald av verksamheter och aktiviteter talar många författare om som en väldigt viktig ingrediens till ett fungerande stadsliv och publikt rum, allt från Schumacher (1986) till Jane Jacobs (2004) och Jan Gehl (2010). Klostergårdens stads-delscentrum kan anses ha en just en mångfald av verksamheter, vilket är positivt för platsen, där finns många målpunkter att söka upp. Habraken (1998) uttrycker det som att det publika rummet bara kommer till liv när verksamheter öppnar mot det.Tyvärr koncentreras verksamheterna till han-delstorget och låter den större torgytan klara sig

Verksamheter

Kyrka och FörsamlingsgårdO�entlig verksamhet (planerad)SmåserviceLivsmedelsbutiker

26


utan målpunkter, utöver kyrkan. Att det ser ut så här är en följd av den funktionsseparering som byggts in i centrumet när det konstruer-ades. Resultatet blir att folklivet koncentreras till handelstorget.

Ett fungerande publikt rum kräver mer än en mängd verksamheter för att uppstå. Den stora problematiken med verksamheter är att de har öppettider och alltså stänger ute folk vid vis-sa tidpunkter. Vad händer då med torget? En stads uppdelning i privat och publikt är alltså aldrig statisk (Habraken, 1998. s. 138). Vissa tider på dygnet är verksamheters rum publika, men inte alltid. Detta fenomen, att det publika rummet expanderar och kontraherar under ett dygns timmar påverkar folklivet som ges möj-lighet att finnas till. Att studera tillgången på offentligt rum över tid är alltså viktigt för att förstå platsens möjligheter. Ett sätt att studera publika rum är genom uppförandet av så kallade Nolli-planer - efter

den italienska 1700-talsarkitekten Giambat-tista Nolli - där alla privata rum svärtas för att illustrera att de inte är tillgängliga för vem som helst. I bild 29-36, samt i bilaga visas Klostergårdens centrumanläggning i Nolli-planer vid olika tidpunkter på en vardag res-pektive en helgdag. Svarta ytor är alltså otill-gängliga för allmänheten medan vita ytor är tillgängliga för vem som helst, dock kan vissa ytor ha vissa regler och konventioner som be-gränsar tillgången. Exempel kan vara en butik som ägs av någon men som man har tillgång till så länge man uppför sig korrekt. Värt att notera är att tiderna för bibliotekets öppettid-er är uppskattade då byggnaden just nu håller på att uppföras. Vi tyckte ändå att det var in-tressant att ta med eftersom den kommer få en inverkan på upplevelsen av den stora torgytan.

Studerar vi Nolli-planerna ser vi på en vard-ags morgon öppna livsmedelsbutiker, bibli-otek, kyrka och ett konditori som erbjuder

frukost. När morgonen övergår i lunchtid har alla verksamheter på torget öppet och det offen-tliga rummet expanderar till att omfatta mesta delen av alla byggnader. Rum som fortfarande är privata är endast lager, kontor och andra personalrum i anslutning till verksamheterna. Framåt kvällen stänger vissa småservicebutiker tillsammans med kyrkan och biblioteket med-an en restaurang och livsmedelsbutiker fortsatt håller öppet. Ännu senare på kvällen stänger även dessa verksamheter vilket får till följd att inga verksamheter eller interiörer överhuvud-taget har öppet på torget. Upplevelsen av torget skiljer sig därför nu markant från mitt på dagen och inga egentliga aktiviteter finns tillgängliga på platsen för en besökare. Stora ytor är nu ut-estängda för allmänheten.

På en lördag kan samma dygnscykel iakttas, med vissa undantag. Öppettiderna för de flesta verksamheter är kortare och kyrkan är exem-pelvis inte öppen alls med undantag för till-fälliga arrangemang som skiljer sig från vecka till vecka. En sådan här dygnscykel upprepas troligen på de flesta publika platser, men eft-ersom Klostergårdens centrum har den kraft-iga funktionsuppdelning den har, ärvt genom modernismens ideal, och saknar andra aktiv-iteter utöver verksamheterna beskrivna ovan förstärks denna cykel och skapar under kvällar och nätter en ödslig yta utan just funktion.

27 28


Tisdag 19.30

Tisdag 12.00

Tisdag 22.30

Tisdag 08.30

29 30

31 32

Nolli-planer Situationsplan Klostergården,Tisdag. Svart yta är otillgänglig för allmänheten.


Lördag 08.30 Lördag 12.00

Lördag 19.30Lördag 22.30

33 34

35 36

Nolli-planer Situationsplan Klostergården,Lördag. Svart yta är otillgänglig för allmänheten.


4.Stadsrum och stadsmöblering

4.1.Rummens sammanhang och gränser

Klostergårdens centrumanläggning har väl-digt tydliga rumsliga gränser och dessa utgörs inte bara av väggar och dörrar. De rumsliga gränserna i centrumet markeras framförallt med skiftande material, byggnaders placering, nivåskillnader, bommar och stolpar.

I helhet är centrumet ett stängt utrymme. Det har fyra ingångar som inte ger mycket insyn för vad som finns inuti. I stället visar ingån-garna framförallt två korsande passager med nord-sydlig och öst-västlig orientering, kallade

axialer 1 och 3 i space syntax analysen ovan. För att få en helhetsbild över området krävs därför att man tar sig in på torgen. Med det nya biblioteket får rummet en stängd rektangulär form. Samma byggnadsstruktur finner man i torget vid köpcen-trumet; byggnadens kropp har utformat det lilla rektangulära torget.

På östra sidan markeras gradvis en skillnad mel-lan privat och offentligt på både vänster och höger sidan av ingången. Bakom församlingsgården finns en gräsmatta som är avrundad med en häck placerad. Vid nord-ost finns en liten parkering-splats, soptunnor och en liten öppning i häcken, samt en liten cykelställning intill häcken. Allt det-ta markerar på ett tydligt sätt en personalingång. Halva byggnadens baksida är avsedd för barn och föräldrar som får tillgång via gräsmattans södra sida. Där finns två sandlådor och två gungor. Det finns ingen grind utan istället en öppning mellan häck och byggnad vilken inbjuder till lekplatsen för privatpersoner (se bild 37). Detta ställs i kon-trast mot Netto och Coops leveransingång där, trots avsaknad av en fysisk barriär, det är tydligt att platsen tillhör butikspersonal och leveransbi-lar.

Den södra gränsen till centrumanläggningen är också väldigt tydlig då en rak mur följer cykelvä-gen och utformar en liten allé som endast avbryts av den stora södra ingången till handelstorget som ligger vinkelrät mot cykelvägen. Det södergående 37


stråket från handelstorget korsas alltså precis utanför ingången av både gående och cyklister. Det finns dock bommar och stolpar som avser att minska hastigheten och öka uppmärksam-heten hos förbipasserande. Bommarna och stolparna bidrar däremot också till att avgrän-sa rummet från omgivningarna och upplevs som en barriär vid passage.

Västra sidan av Klostergårdens centrum är mest anonymt i dagsläget. Ingången är diskret och stråket slingrar mellan byggnaderna och träden. En mur och den följande trädgruppen avgränsar de små butikernas baksida. Bak-sidan i sig består av en tät passage med mur och väggar på båda sidor. Vägen på baksidan leder sedan vidare till skola och förskola.

Inom centrumet finns inga rumsliga överlapp-ningar och helheten är väldigt kontrollerad. Detta går att se även på markbeläggningarna där två kontrasterande material, i färg och form, används till handelstorget respektive torget vid kyrkan. En annan avgränsning som görs är nivåskillnaderna. Torget precis framför kyrkan är i ett högre läge medan passagerna har en lutning från högre till lägre nivå in mot handelstorget.

Reklamskyltar, trägrind och bord används som gränsmarkering

38

39

40

41

42


4.2.

Baksidor och framsidor

Eftersom centrumet är ett stängt området bör diskussionen snarare handla om in- och utsida istället för fram- och baksida när man granskar centrumanläggningen i sin helhet. När man analyserar enskilda byggnader går det dock att diskutera fram- och baksidor, då hamnar baksidorna på utsidan och framsidor-na på insidan, något som är mycket tydligt för platsen. Detta är viktigt att poängtera eftersom om strukturen vore motsatt, med framsidorna av enskilda byggnader på utsidan, så skulle rumskonfigureringen se helt annorlunda ut. Det skulle exempelvis skapas minst fyra offen-tliga rum med olika former av bestämd verk-samhet och leveransytor och personalingång-ar skulle istället placeras i ett och samma rum. I Klostergårdens fall riktas nu byggnadernas framsidor mot mitten och en offentlig yta där verksamheten tar plats, utsidan domineras istället av i stor del tomma väggar utan aktiv-itet eller möjlighet till interaktion.Mörkt rött tegel används i byggnaderna i cen-

trumanläggningen. Samma material används också för marken vid den stora torgytan där de mörkröda markplattorna inte kontrasterar byggnaderna utan istället bidrar till att allt-ing smälter ihop. Vid handelstorget har vi en annan färg och form för marken där golvplat-torna har större storlek och är färgade i en ljus-grå nyans. Vid det lilla torget mellan Netto och Coop byts materialet ut där dekorativa små plattor av mörk grå färg ligger (se bild 47).

45

43

44


4.3.

Sol, vind och träd

Centrumets utformning har gjort området relativt vindstilla. Höga byggnader skapar van-ligtvis drag, men vid Klostergården har prob-lemet minskats med hjälp av hur byggnaderna är placerade i förhållande till varandra. Det finns dessutom vegetation på utsidan av kom-plexet som i viss mån kan fånga upp vind. Sol-läget på torget är mycket bra, de höga byggnad-erna kastar sin skugga ut från torgytan medan de låga byggnaderna har söderläge och släp-per in solen. Detta utnyttjas dock inte i någon större utsträckning, exempelvis saknas sittplat-

ser längs kyrkväggen som är en solfångare under dagarna (se bild 46).

Ett annat exempel på planerat ljusinsläpp är takfönstren i arkaden vid handelstorget. Åtta stycken fyrkantiga fönster utformar ett mönster på marken som skiftar mellan ljus och skugga. Fönstren utgör en tredjedel av tunnelns bredd och därför hamnar restaurangens och konditori-ets bord under takets skugga. Vid det lilla torget mellan Netto och Coop har vi en öppning över hela torget. De två bänkarna här är placerade så att det alltid finns en bänk i skugga och en bänk i solen, vilket skapar valmöjligheter.

46


4.4.

Stadsmöblering och socialt liv

Enligt William H. Whyte (2001, s. 19) dras människor till andra människor. Det sociala livet är därför mest aktivt vid verksamheter-na där människoflödet är tätare. Vid torgytan framför kyrkan är det däremot mindre aktiv-itet och utrymmet används mer som en pas-sage. Under inventeringen av platsen iakttogs att spontana samtal människor emellan sked-de vid just handelstorgets arkad. Ett intressant element är att den stora kolonnen mitt i tun-neln har fått en stor social betydelse. Den har förvandlats till en vägg där man kan annon-sera, ta en tidning eller träffa andra människor.

En vanligtvis viktig del av stadsmöblering är sittplatser, dessa är dock inte särskilt bra representerade vid Klostergårdens centrum. Bänkar finns vid församlingsgården och står relativt avskilt från övrig social aktivitet vilket leder till att dessa inte används i någon större utsträckning. Whyte (2001. s. 28) menar att det är viktigt med socialt bekväma sittplatser

och möjligheten att välja sittplats. Det är också viktigt med valbarhet vad gäller enskilda sitt-platser eller sittplatser för grupper av män-niskor, samt sittplatser som ligger nära något intressant estetiskt. I detta sammanhang är det en nackdel för Klostergården att det inte finns någon fungerande fontän eller trädgård. Trappan som bildar en länk till torgets lägre nivå är heller inte i tillräckligt bra storlek för att erbjuda en attraktiv sittplats. Majoriteten av offentliga sittplatser är bänkar som ligger sepa-rat, men dessa kompletteras av restaurangens uteservering som på dagarna lever upp med flertalet besökare

47

48

49


Belysningen och klockarna används i kon-figurationer som en arkitektoniskt uttryck.

50

51 52


5.Slutsats

Vi har nu redogjort för Klostergårdens placer-ing i rummet, områdets byggnadsstruktur och stadsmöbleringen vid centrumanläggningen. Vi kan kortfattat beskriva området som ett mil-jonprogramsbygge med starka influenser från modernismen. Det finns en centrumanläggn-ing som fungerar både som en central nod i det infrastrukturella nätverket men också som den huvudsakliga mötesplatsen i området. Områ-dets utveckling visar tendenser på att vara rela-tivt stagnant, men tillbyggnader och nybyggna-tion förekommer stötvis.

Frågan vi ställer oss är: Vad är det som ligger ba-kom ovanstående strukturer?Vår analys av området stöder sig på Scheers (2010. s. 51f) tankar om campus tissue där ägan-deskapet är centralt. Området har två markä-gare, kommunen och kyrkan, men dessa två var nära integrerade vid tidpunkten för planering av området. Vår förklaring till varför ägandeskapet är så pass centralt för centrumanläggningens

utformning är först och främst Scheers (2010. s. 87) tankar om att ett enhetligt ägandeskap motverkar en organisk utveckling av områden och istället skapar en utveckling som sker stötvis och i relativt stor omfattning. Men ägandeskapet är viktigt framförallt när vi studerar områdets planering utifrån Habrakens (1998. s. 248ff) te-ori om system.

Byggnadssystemet som använts för, som tidig-are definierat, modernistiska torg blir enhetligt för hela området eftersom en enhet haft kon-troll över hela marken vid planeringstillfället. Systemet springer dessutom ur en kunskapsbas där funktionsindelning för byggnader finns som grundtanke. Detta för oss tillbaka till Scheers teori om use-types. Att byggnaderna i förväg haft planerad verksamhet är enligt Scheer (2010. s. 4f) inte optimalt för områdets möjlighet till organisk utveckling, givet att det är organisk utveckling som eftersträvas.

När vi nu har gått igenom vårt ställningstagande till hur områdets struktur skapades ställer vi oss frågan: Vilken effekt får dessa strukturer och vilka kvalitéer finns i området?

Ser vi till det infrastrukturella nätverket så finns det en tydlig koppling till Scheers beskrivning av campus tissue. Nordanvägen (axial 10) agerar ensam axial som, via Stattenavägen (axial 37) anknyter till övriga Lund. Den globala integra-tionen, i systemet Lund, bör därför vara låg i övri-ga gatunätet, och området blir en ö i staden som

bäst nås med bil. Inom systemet Klostergården är axial 1 och 3 av stor vikt eftersom de är de två axialer med högst konnektivitet, men framförallt eftersom deras gemensamma skärningspunkt är centrumanläggningen. En sådan struktur med få huvudvägar och flera små vägar som ansluter till dessa är också typiskt för ett campus tissue, vilket påverkar möjligheten att förflytta sig mel-lan stadsrummen. Dessa två huvudaxialer leder till att torget inte bara används som mötesplats utan också som genomfart.

När det gäller stadsmöbleringen så ser vi målet som ett socialt aktivt rum. Vi har valt att fokusera på Whytes (2001. s. 19) tankar om att människor dras till andra människor. Schumacher (1986) till Jacobs (2004) och Gehl (2010) pekar på att ett attraktivt stadsrum, ett stadsrum som attra-herar människor, är ett rum med en mångfald av verksamheter eller aktiviteter. Klostergårdens stadsdelscentrum kan anses ha just en mångfald av verksamheter, vilket torde vara positivt för platsen. Tyvärr koncentreras verksamheterna till handelstorget och låter den större torgytan klara sig utan målpunkter, utöver kyrkan och i viss mån biblioteket. Att det ser ut så här är en följd av den funktionsseparering och starka ter-ritorialitet som byggts in i centrumet när det konstruerades. Resultatet blir att folklivet kon-centreras till handelstorget. Habraken (1998) uttrycker det som att det publika rummet bara kommer till liv när verksamheter öppnar mot det.Den stora problematiken med verksamheter är


dock att de har öppettider och alltså stänger ute folk vid vissa tidpunkter. Detta leder till att up-plevelsen av torget skiljer sig markant mellan kvälls- och dagtid eftersom inga egentliga ak-tiviteter finns öppna för allmänheten. En sådan här dygnscykel upprepas troligen på de flesta publika platser. Men eftersom Klostergårdens centrum har den kraftiga funktionsuppdelning den har, ärvt genom modernismens ideal, och saknar andra aktiviteter utöver verksamheterna förstärks denna cykel och skapar under kvällar

och nätter en ödslig yta utan verksamheter och socialt liv.

När vi nu vet effekterna av områdets struk-turer så ställs den slutgiltiga frågan: Hur kan Klostergårdens centrumanläggning förbättras?

Vi har utgått från premissen att ägandeskapet inte går att påverka och därefter analyserat vilka åtgärder som bör, eller skulle kunna, tas för att förbättra centrumanläggningen. Ett av de cen-

trala problem som måste åtgärdas är bristen på folkliv vid torget utanför kyrkan. Det är inte troligt att ny verksamhet kommer etableras på den marken och därför har vi tittat på vilka at-traktiva egenskaper som finns och hur man bäst kan förstärka dessa. Längs den kyrkovägg som vetter in mot torget, och även framför den på torgytan, bör sittplatser placeras för att utnyttja platsens tillgång till solljus.

Handelshusets murliknande fasad ut mot det stora torget skulle kunna öppnas upp med hjälp av antingen fönster eller ytterligare entréer till matbutiken. Därigenom skapas en möjlighet att interagera med den, idag, stela och tomma fas-aden. Resultatet kan bli att den öppna ytan av torget ges möjlighet till mer folkliv. Konditoriet mittemot skulle kunna göra något liknande med antingen några fönster, eller haft någon form av sittmöjligheter även mot den stora torgytan så att folk lockas mellan de två rummen, helt enkelt för att överbrygga de starka territoriella gränser-na som finns och skapa mjuka övergångar mel-lan dem.

För att få en bättre länk till Klostergården och samtidigt ge en bättre förståelse för torgets funk-tion hade man kunnat förlänga axial 28 hela vä-gen in till centrumets mittpunkt, istället för att låta människor ta omvägar för att ta sig dit. Med en sådan väg öppnar man upp raka lättförstå-liga vägar som blir likvärdig med axial 1 vilket får torget att bli ännu enklare att förstå som Klostergårdens mittpunkt genom att det knyts

53


till fler delar av omgivningarna.

Slutligen så vore en logisk slutsats att det nya biblioteket med föreningslokaler och fritidsgård kommer bidra till en utökad verk-samhet vid torget, vilket ytterligare bör öka människors benägenhet att använda ytan. Det positiva med etablering av just offentlig verk-samhet är att den inte kräver betalning för att få nyttjas och att det därmed skapar inklud-erande offentliga rum. Detta är oerhört viktigt för att många människor ska ta sig till området och utnyttja ytan. Utöver dessa positiva egen-skaper skulle mer attraktiva offentliga rum, med ett mer aktivt användande av området, flytta över möjligheten att påverka rumsliga och territoriella aspekter, från markägarna, till de faktiska brukarna av området. Områdets ägandeskap skulle fortfarande vara det sam-ma, men det publika rummet skulle tillhöra allmänheten.


6.Litteraturförteckning

Bafna, Sonit (2003). “Space Syntax” i Environment and Behavior 35 (17), s. 17-29.

Gehl, Jan (2010). Byer for mennesker Bogværket, Nykøbing.

Habraken, N. John & Teicher, Jonathan (1998). The Structure of the Ordinary: Form and Control in the Built Environment MIT Press, Cam-bridge, Massachusetts

Jacobs, Jane (2004). Den amerikanska storstadens liv och förfall Daidalos, Göteborg

Scheer, Brenda Case (2010). The Evolution of Urban Form. Typology for Planners and Architects APA Planners Press, Chicago.

Schumacher, Thomas (1986). Buildings and Streets: Notes o Configurations and Use i Andersen, Stanford (red.) On Streets, MIT Press, Cambridge Massachusetts.

Stensson, Gunnar (2004). KLOSTERGÅRDEN - Historien om en stadsdel och dess människorKlostergårdens Byalag. Hämtad 2013-09-20 från http://www.klostergardens-byalag.se/doc/Klostergarden-Biblioteket.html

Whyte, William H. (2001). The Social Life of Small Urban Spaces Project for Public Spaces, New York.

Wickström, Margareta (2013). Lunds historia Lunds Kommun. Hämtad 2013-09-23 från http://www.lund.se/Medborgare/Ideernas-Lund/Lunds-historia/


7.Bilagor:Nolli-sektioner


Lördag0830

Lördag1200

Lördag1930

Lördag2230


Tisdag 0830 1200

Tisdag 0830 1200

Tisdag 1930

Tisdag 2230


Tisdag Lördag

08:30

12:00

19:30

22:30

08:30

12:00

19:30

22:30


Tisdag Lördag

08:30

12:00

19:30

22:30

08:30

12:00

19:30

22:30


Klåstergården Lund - rapport

Design