Klassklyftor i USA

KLASSKLYFTOR I USA

Sociala utmaningar

MATHILDA HOFFMAN

INLEDNING “The American Dream is that dream of a land in which life should be better and richer and fuller for everyone, with opportunity for each according to ability or achievement… - It is not a dream of motor cars and high wages merely, but a dream of social order in which each man and each woman shall be able to attain to the fullest stature of which they are innately capable, and be recognized by others for what they are, regardless of the fortuitous circumstances of birth or position.”

Orden skrevs 1931 av författaren James Truslow Adams och har sedan dess kommit att bli det mest kännetecknande för det amerikanska sinnelaget – drömmen om att alla kan få det bättre, alla kan uppnå sin fulla potential och alla har samma möjlighet att lyckas. USA rankades år 2011 i Human Development Index som det land med den tredje högsta levnadsstandarden i världen och landet anses av många vara världens enda kvarvarande stormakt. På andra sidan myntet finns ett land med stora ekonomiska gap mellan fattiga och rika, sociala klyftor och en demokrati där den ekonomiska eliten har makt att påverka och reformera politiska beslut till sin egen fördel.

Klyftorna i landet är inte heller bara en fråga om klass, utan olika stater har även kommit att visa enorma skillnader i ekonomiskt läge, politiska åtgärder och sociala följder. I det här faktahäftet grundläggs två stater som har visat den mest extrema ekonomiska divergensen i

USA; Maryland och Mississippi. I det starkt demokratiskt styrda Maryland finns den högsta medelinkomsten i USA medan det republikanska Mississippi, med en medelinkomst som knappt når upp till hälften av Marylands, är den fattigaste staten i landet. Frågorna är många. Hur hamnade vi här? Hur har historien format staternas förutsättningar? Hur har de ekonomiska situationerna formats utifrån de olika politiska ideologierna som färgar respektive stat och vice versa? Hur drabbas människorna i Maryland och Mississippi av den allt vidgade klyftan av dagens ekonomiska läge och hur kommer dessa sociala följder påverka USA? Viktigast av allt – lever den amerikanska drömmen än eller är den bara en illusion till förmån av de allra rikaste?

För att gå till botten med dessa frågor hittar du i det här faktahäftet 15 sidor om klassklyftor och vilka konsekvenser det kommer få för det USA vi lever i idag.

Foto: Magnus Wennman

New York Times gjorde en artikelserie där man definierade klass som grupper av människor av samma ekonomiska och soci-ala positioner; människor som av den an-ledningen även kan dela politiska åsikter, konsumtionsmönster och chanser att ta sig fram (2005).

Enligt World Health Organization skapas då klassklyftor i de socioekonomiska skill-naderna relaterade till inkomst, arbete, utbildning och demografiska skillnader. Man menar att de socioekonomiska skill-naderna bidrar till hälsoskillnader vilka gör att de fattiga löper störst risk att drab-bas av sjukdomar relaterade till miljön (2013).

I Cambridge Dictionary definieras jämlik-het som olika gruppers rättighet att ha lik-värdiga sociala positioner och mottaga samma bemötande (2013). Klassklyftor är alltså konsekvensen när ett samhälle blir allt mer ojämlikt och alla människor inte längre får samma möjlighet till den rättig-heten.

Som statistiken till vänster, från Why Poverty, visar har inkomstklyftorna i USA

ökat markant de senaste åren och således skillnaderna mellan olika klasser. Många menar att medelklassen i USA har försvun-nit när de rikare blivit rikare och de fatti-gare blivit fattigare (2012). I en undersök-ning som utfördes av Gallup syns det även hur inkomstklyftan har påverkat landet psykologiskt. Innan finanskrisen 2008 trod-de 66% av alla vuxna amerikaner att den nästa generationen skulle få ett bättre liv än sina föräldrar. Fyra år senare, 2012, var siffran 49 % (2013).

Hur har då ekonomin skapat de allt ökan-de klassklyftorna i Mississippi och Mary-land? För att förstå det måste man titta på tre avgörande sociala faktorer kopplade till inkomst - utbildning, arbete och sjuk-vård. Dessa faktorer är starkt sammanlän-kande och har alla sin grund i det politis-ka livet i USA.

INKOMSTKLYFTAN I USA

❖ År 1965 tjänade verkställande direktörer cirka 20 gånger mer än medelarbetaren i USA. Idag tjänar de 231 gånger mer.

❖ De rikaste 1 % av amerikanska hushåll innehar 42,7 % av det totala välståndet i USA. De 400 rikaste människorna kontrollerar en större förmögenhet än den fattigaste halvan av befolkningen – det är 150 miljoner människor.

❖ Mellan 1975 och 2009, ökade de 5 % rikaste familjerna i USA sin inkomst med 72,7 % medan de 5 % fattigaste familjerna förlorade 7,4 % av deras inkomst.

❖ 2011 levde fler än 46 miljoner amerikaner under den officiella gränsen för fattigdom.

2

USA

VAD ÄR KLASSKLYFTOR?

Källa: Why Poverty, 2012

Illustration: David G. Klein

Som en federal stat med 50 olika delstater finns det stora politiska variationer i landet. Den federala rege-ringen styr, under ledning av presidenten, över för-svar, utrikespolitik, landets inre säkerhet samt tullar och internationell handel. Delstaterna ska i princip vara självbestämmande i alla övriga, mestadels socia-la, frågor så som sjukvård, utbildning och välfärd. Se-dan 1930-talet har gränserna mellan den federala och delstaternas roll blivit allt mer flytande, och den federala staten har utvecklat ett större inflytande. Denna progress är något repu-blikaner har motsatt sig starkt och istället menat att delstaterna ska återgå till att ha självstyre i alla, särskilt sociala frågor. De-mokraterna är i jämförelse mer liberala och argumenterar för större statligt infly-tande (Nationalencyklopedin, 2013).

Ett bevis på hur den federala regeringen på senare tid har styrt sociala frågor, är den omdebatterade sjukvårdsreformen som i folkmun kommit att kallas Obamaca-re. Där vill staten ge alla invånare en sjuk-försäkring genom skatteavdrag för lågin-komsttagare, ungdomar som omsluts av sina föräldrars försäkring och att göra för-säkringsbolagen skyldiga att försäkra alla ansökande på samma villkor. De som inte har försäkring måste istället betala böter.

Reaktionerna från främst republikanska delstater blev starka, dessa ansåg att reformen tvingade medborgar-na att skaffa försäkring och att detta stred mot konsti-tutionen. Högsta domstolen tillskrev dock reformen som grundlagsenlig och sjukförsäkringslagen tog i kraft (Landguiden, 2012).

Sociala förmåner och villkor likt sjukförsäkringen har tidigare främst varit reglerade i avtal på arbetsplat-

sen, vilket har gjort att klyftorna varit stora (Landgui-den, 2012). Det finns exempelvis ingen lagstadgad rätt till betald föräldraledighet, vilket har gjort att dis-kriminering av gravida har ökat på arbetsmarknaden (Mänskliga Rättigheter, 2010). Fackföreningarna är få och enligt Nationalencyklopedin var var enbart 11,8 % av alla anställda i USA anslutna till en fackföre-ning år 2011.

Media är generellt politiskt obundet i USA men vissa undantag finns, exempelvis har den rikstäckande kanalen Fox News ofta kritiserats för att vara högerorienterad (Na-tionalencyklopedin, 2013). Massmedierna spelar en betydande roll i amerikanska val-kampanjer, där kandidaterna lägger en stor del av kampanjmedlen på att köpa tid i TV. Detta har väckt upphov till en fråga om finansieringen av politikernas valkam-panjer, vilken till största del inte finansie-ras av skattebidrag utan av donationer från privatpersoner och företag (Landgui-den, 2012). I praktiken kan detta innebära att företag sponsrar en viss valkandidat i utbyte mot löfte om att kandidaten ska dri-va lagförslag som ligger i företagets intres-se (Why Poverty, 2012).

3

USA

POLITIK OCH IDEOLOGI

Demokrater och republikaner USA:s politiska liv är starkt baserat på ett tvåpartisystem: det demokratiska parti-et och det republikanska partiet. Partierna har två skilda ideologier men båda utgår från den mest grundläggande principen i amerikansk ideologi - en idé om att ingenting kan bli allting, i den amerikanska drömmen kan alla lyckas.

Därefter skiljer sig partierna. Demokraterna har driver en i huvudsak liberal lin-je med socialpolitiska drag, där man med en humanistisk människosyn ser alla människor som fria att lyckas utifrån sin fulla potential. De konservativa menar istället att frihetsbegreppet ska tolkas bokstavligt, och varje individ ska ha rätt vad den enligt konstitutionen är berättigad utan att staten ska lägga sig i.

De konservativa menar även att människan är en del av ”den naturliga proces-sen” vilken staten inte ska hindra. Människan behöver bara disciplin och lyckas den ändå inte är det ödesbestämt, människan har förtjänat det den fått. De starkt konservativa har en mer nyliberal uppfattning och motsätter sig därför den social-liberala idén om att då alla människor beror av varandra, måste man även hjälpa de individer som misslyckas (Nationalencyklopedin, 2008).

Mississippi och Maryland präglas starkt av två olika ideologier och således två olika politiska agendor. Var-för kom just Maryland att bli demokratiskt och varför blev Mississippi en del av det republikanska bältet? Hur har respektive stats historia orsakat och påverkat den klassklyfta vi ser mellan staterna idag?

Under 1800-talet hade djupa motsättningar mellan nordstaterna och sydstaterna kommit att växa. Stater-nas olika geografiska karaktär hade gjort att sydstater-na hade skapat stora jordbruk medan nordstaterna istället utvecklat en industri inom hantverk och handel. Vid 1960-talet var landets värdefullaste exportvara bo-mull, av vilket sydstaterna stod för två tredjedelar av hela världens bomullstillgång (Nationalencyklopedin, 2013). Men medan sydstaterna fortfarande hade ett jordbruk baserat på slavar som arbetskraft, hade de norra staterna urbaniserats och industrierna mekanise-rats i takt med invandringen från Europa. Sydstaterna, med tillgång till enbart 13 % av nationens banker och 29 % av järnvägarna hade inte kapacitet att skapa en industri och marknad liknande nordstaterna (National Park Service, 2013).

Till skillnad från de industrialiserade norra staterna hade södern få produkter att ex-portera, främst tobak och bomull, vilket gjorde att det enda sättet att expandera eko-nomin var genom att öka produktionen. Men motsättningarna mellan norr och sö-der var redan starka; de industrialiserade staterna i norr krävde tullar för att skydda den egna industrin från konkurrerande varor från utlandet, medan sydstaterna före-språkade frihandel. Den jordbruksbaserade ekonomin krävde möjligheten att kunna exportera och sälja produkterna för att sedan kunna importera industrivarorna de

hade inte hade tillgång till så billigt som möjligt (Landguiden, 2011).

Enligt Nationalencyklopedin så blev en effekt av handelshind-ren att priserna på bomullen sänktes när produktionen ökade, vilket kom till att leda till en ekonomisk stagnation (2013). Detta kan kopplas till modellen om utbud och efterfrågan. Innan man ökade produktionen av bomull fanns det en jäm-vikt mellan priset på bomull och kvantiteten av bomull. När man sedan ökade produktionen utan att få ut den till markna-den så fanns det ett överskott med bomull, vilket gjorde att priset var tvung-et att sänkas då det inte fanns tillräckligt med konsumenter. Samtidigt kan inte modellen förklara hela stag-nationen då den

inte tar hänsyn till varans priselasticitet, vilket är relevant i utbud och efterfrågan. Bomull har låg priselasticitet då produkten är svår att ersätta, därför borde inte priset sänkas enbart för att kvantiteten av bomul-len ökar, människor behöver bomull. Problemet är att handelshindren gör att den in-ternationella marknaden inte har tillgång till varan och efterfrågan är alltså densam-ma trots att utbudet har ökat, vilket gör att priset sänks då man måste bli av med överskottet av bomullen.

Slavhandeln är också en central orsak till klyftan mellan nord och syd. Nordstaterna hade ett starkt industrikapitalistiskt system där slavar inte behövdes. Sydstaternas

4

USA

HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

jordbrukssamhälle var däremot baserat på slavar som arbetskraft för att det skulle vara möjligt att bibehålla den produktionstakt som krävdes. När den starkt abolitio-

nistiska republikanske politikern Abraham Lincoln valdes till president år 1961 bröt sig South Carolina ut ur Unionen och bildade året därpå Amerikas konfederade sta-ter med 12 andra stater, däribland Mississippi. Detta mynnade ut i det amerikanska inbördeskriget, som vanns av nordstaterna (Nationalencyklopedin, 2013). Innan kri-get hade Mississippi varit den femte rikaste staten i landet, nu hade det kostat staten 35 000 liv. Slaveriet avskaffades 1865 och de tidigare rika plantageägarna gick såle-des i konkurs när de inte längre hade tillgång till gratis arbetskraft (You Live Where, 2009).

I boken Social Inequality skriver några av USA:s ledande forskare inom sociologi hur klassklyftan har sina rötter i de två oljekriserna under 1970-talet, omstruktureringen av amerikanska industrier och den stagnerande globaliseringen. Dessa faktorer gjor-de att behovet av arbetskraft minskade, teknologi och maskiner ersatte människor och invandrande arbetskraft villiga att jobba för en lägre lön ersatte amerikaner. För-fattarna skriver dock inte om vilka effekter detta fick på klassklyftorna staterna mel-lan.

Varför kom då sydstaterna att bli republikanska när det var republikanerna som ur-sprungligen fråntog staterna den mest centrala faktorn i deras sociala och ekonomis-ka struktur? En långsam förvandling i ämnet om rasfrågor och religion är svaret. Sö-dern präglades fortfarande av djup segration under 1960-talet, vilket många vita och konservativa medborgare ansåg rätt. När demokraterna då stödde medborgarrättsrö-relsen och drev igenom medborgarrätt för färgade människor flydde många av dessa väljare till det republikanska partiet (Nationalencyklopedin, 2013). Republikanerna började även driva en starkare religiös linje, vilket attraherade särskilt väljare i Missis-sippi, där 58,4 % anser sig vara mycket religiösa. I det demokratiska fästet, Mary-land, är motsvarade siffra 36,7 % (Gallup, 2012).

5 Foto: Treasurenet, 1861

Efter att ha sett hur ett flertal historiska faktorer har skapat klyftan mellan Maryland och Mississippi är det dags att ta klivet in i nutiden. Med två olika ideologier och två olika styrande partier, hur ser de politiska besluten ut i staterna? Vilka signaler sän-der politikerna och hur påverkas klyftan mellan staterna?

I Maryland respektive Mississippi kan man se skillnader i staternas taxeringssystem och hur staterna på så vis uppmuntrar och piskar med-borgarna. I Maryland ser man den sociallibe-rala ideologin om att staten ska ha ett större inflytande och ge en positiv frihet till indivi-den. Maryland har högre skattesatser i tre av fyra kategorier och tar på så sätt kontroll över fördelningen för att sedan kunna förmedla pengar till de som har det mindre bra. Den positiva friheten ges alltså till den, exem-pelvis arbetslöse invånaren, som får arbetslöshetsbidrag och på så sätt kan få det lätta-re att leva. Bidrag till arbetslösa är även det högre i Maryland, där en arbetslös max kan få 430 dollar i veckan i jämförelse med 235 dollar i Mississippi (Department of Labor, Licensing and Regulation, 2013) (Mississippi Department of Employment Security, 2013). Samtidigt bekostas den positiva friheten någon annans frihet, i det här fallet gruppen av resterande skattebetalare i staten som blir fråntagna sina peng-ar. På samhällsnivå är det bra för staten, Maryland, som genom att sätta pengar i om-lopp oss den arbetslöse individen kan denne föra pengarna ut i det samhällsekonomis-ka kretsloppet genom att spendera dem. När den arbetslöse invånaren spenderar pengarna får staten tillbaka dem i form av den så kallade ”sales tax” och affären tjä-nar även den pengar, vilket gör att den senare kanske till och med kan anställa den arbetslöse individen. Den behöver således inte längre bidrag utan kan istället bidra till staten med inkomstskatt, och det samhällsekonomiska kretsloppet har då bidragit med en positiv frihet till den arbetslöse invånaren och staten Maryland, men på be-

kostnad av resterande skattebetalare. I Mississippi ser man istället hur den republi-kanska idén om en nyliberal ideologi där staten ska hålla sig avvaktande, avspeglas i skattesatserna. Synen på frihet är negativ och staten ska inte lägga sig i vad individen gör med sina pengar. Genom detta så tas frihet från gruppen av arbetslösa invånare i

Mississippi men arbetande, ekonomiskt välmå-ende individer får behålla sin frihet.

Signalerna som syns i skattesatserna är hur man i Mississippi uppmuntrar invånare till företagsamhet med en låg skattesats för även företag, inte enbart individen. I Maryland bromsar man individen som vill starta företag genom en högre skattesats, vilket däremot gynnar gruppen av arbetslösa som får högre

bidrag på grund av den högre skattesatsen som företagen betalar till staten. Skatten på produkter och varor är högre i Mississippi än i Maryland, vilket i sin tur kan vara en signal från staten att individerna ska hushålla med pengarna. Medianinkomsten för en familj är nästan dubbelt så hög i Maryland än Mississippi, 85 438 dollar mot 45 128 dollar per år (Department of Justice, 2013). Detta gör att individerna, famil-jerna, istället kanske sparar en del av inkomsten istället för att handla, och pengarna kommer ut i det ekonomiska kretsloppet via banken som familjen sparar hos istället.

Den totala summan fastighetsskatt som betalas till respektive delstat har inget förkla-ringsvärde i huruvida friheten är negativ eller positiv. Trots att vi kan se hur summan per person är nästan 600 dollar mer i Maryland än Mississippi - så anger det inget om hur stor del av husets värde det är som beskattas. Tjänar invånarna mer i Mary-land är det även högst troligt att husen de äger är dyrare. På så sätt kanske invånarna i Maryland betalar 5 % av husets värde medan invånarna i Mississippi kanske betalar 15 %. Med enbart slutsumman och inga procentsatser kan vi bara spekulera, inte dra slutsatser enligt begreppet om negativ och positiv frihet gällande fastighetsskatt.

6

USA

SKATTER OCH SIGNALER

INDIVIDUAL INCOME TAX

CORPORATE INCOME TAX

SALES TAX

PROPERTY TAX

(COLLECTIONS PER CAPITA)

MARYLAND 5,75 % 8,25 % 6 % $1467

MISSISSIPPI 5 % 5 % 7 % $853

Källa: Tax Foundation, 2013

Med vetskapen om det nationella politiska systemet, historiska förutsättningar och slutligen staternas egna politiska åtgärder inom det ekonomiska kretsloppet - har vi kommit fram till hur klassklyftorna egentligen påverkar invånarna. Vilka påverkas av klassklyftorna och vad blir konsekvenserna för dem?

Den kanske mest avgörande faktorn i frågan om klassklyftor är arbetslösheten. Enligt den amerikanska Bureau of Labor Statistics har Mississippi, med 9,4 % av arbetskraf-ten arbetslösa, den tredje högsta arbetslösheten i landet, jämfört med Marylands 6,6 % (2013). Skillnaden på 2,8 procentenheter tycks gapet inte vara så stort. Ändå är divergensen staterna emellan i hur många som lever under fattigdomsgränsen betyd-ligt större. 10,1 % av Marylands befolkning lever under gränsen för fattigdom, detta i förhållande till 22,6 % av befolkningen i Mississippi (U.S. Census Bureau, 2011). Det-ta kan således vara en följd av den demokratiska skattepolitiken i förhållande till den republikanska. I Maryland finns ett visst socialt skyddsnät där staten ger ut betydligt högre arbetslöshetsbidrag än Mississippi för att hjälpa de som har det sämst. I Missis-sippi kvarstår den republikanska idén om att var och en, utan statlig inblandning, har rätt till ett självbestämmande över sina tillgångar - samtidigt som 650 524 av statens invånare då lever fattiga.

Som arbetslös går dessa människor inte miste om bara inkomst, utan hamnar även utan de sociala förmåner som generellt sett har finansierats av arbetsplatsen - rätten till en sjukvårdsförsäkring, exempelvis. Med Obamacare ska även arbetslösa få den rätten, något som den republikanske guvernören i Mississippi ställde sig starkt kritiskt till då han menade att ”varenda en av oss måste ta eget ansvar för vår egen hälsa och våra egna val” (2012). Som förälder, utan arbete och inkomst, med ett bidrag på max 235 dollar i veckan, blir det även svårt att skapa en bättre framtid för sitt barn. Dagis är inte statligt finansierat i Mississippi, men däremot i Maryland (Education Justice, 2013).

Grundskolan är fri i USA men eftersom grundskolorna till största del finansieras av fastighetsskatten, varierar kvalitén mellan skolor i välbärgade stater och fattigare sta-ter kraftigt (Landguiden, 2011). På detta sätt blir samhällen segregerade utifrån klass och barn placeras i publika skolor utifrån sitt postnummer - således barn hamnar från samma lägre klass i samma skola, och olika klasser integreras aldrig, vilket ger barn från högre klasser ett försprång i form av kontaktnät och beteende redan från början. Statistik från EPE Research Center visar på samma tendenser, utbildningen i Maryland rankas som bäst i USA medan Mississippi rankas som den fjärde sämsta. Statistiken visade även att det är fyra gånger troligare att en lärare rapporterar att en elev är skötsam på en skola med låg fattigdom än en skola med högt antal fattiga ele-ver (2013). Detta tyder på att samhällets attityder utifrån lärarens värderingar redan från början kommer forma elevens socialiseringsprocess negativt, som exempelvis att eleven själv kommer värdera sig som mindre värd då läraren värderar den så.

Högre utbildning måste finansieras av individen själv eller, om eleven är tillräckligt skicklig inom ett område, utdelas ibland stipendium från skolorna eller andra fonder (Landguiden, 2011). Detta gör att ett barn med en arbetslös förälder och utan måste rikta sig till publika studiemedelsystem, vilket inte ens alla stater har, för att i huvudta-get ha en chans att kanske få en högre utbildning (Nationalencyklopedin, 2013). Indi-viden beror alltså helt på i vilken utsträckning staten anser sig villig att hjälpa till.

Inte bara den arbetslöse individen och de utsatta fattiga grupperna drabbas av klas-sklyftorna, utan även samhället, staterna och landet självt riskerar att skadas. Klas-sklyftor i den form där några få människor kontrollerar en större förmögenhet än näs-tan halva landet, riskerar att skada demokratin. Då summan för att driva valkampan-jer i USA brukar bli hög, är politikerna i princip beroende av privata bidrag och do-nationer (Why Poverty, 2012) för att ha möjlighet att bli valda. Men vad händer när donationerna är gjorda, pengarna har spenderats, valkandidaten har blivit vald och sitter nu på platsen? Bidragsgivaren som donerade miljontals dollar vill nu ha något tillbaka. Politikern är då beroende av att göra som bidragsgivaren önskar, annars

7

USA

SOCIALA KONSEKVENSER

kommer inte politi-kern få bidrag igen och kommer således inte ha någon chans att bli omvald. I fil-men Why Poverty menar man att ”Wa-shington ägs av nä-ringslivet”. Detta gör att individer eller fö-retag med egna in-tressen har en chans att få träffa maktha-varna direkt, ut-trycka sin åsikt om hur lagförslag bör utformas eller refor-meras. För rätt sum-ma pengar, får politi-kern detta att hända (Why Poverty, 2012).

Exempel hos detta finns hos både demokrater och republikaner. När senaten ville ändra den så kallade ”carried interest”-lagen och istället höja skatterna för hedgefon-der, fick demokraterna på en månad in bidrag från Wall Street på över en miljon dol-lar. Lagen lämnades oförändrad, och hedgefond-direktörerna hade fortfarande lägre skattesatser än sina sekreterare (Why Poverty, 2012).

Vem för då de fattigas talan? Nästan ingen förutom fackföreningarna, vilket företa-gen gör allt för att stoppa. I 2011 valdes den republikanske Scott Walker till guvernör

i Wisconsin. Han ha-de fått bidrag från bröderna Koch, vil-ka tillhör USAs rikas-te människor. Med deras hjälp kunde Scott Walker den 11 mars samma år skri-va under en lag som förbjöd offentligan-ställdas rätt att teck-na kollektivavtal. Walker själv menade att det var för att sän-ka budgeten, medan demokraterna mena-de att det var för att slå ut all organiserad motståndskraft till företagen (Why

Poverty, 2012). Den här utvecklingen är inte unik för Wisconsin, utan skulle likväl kunna ha hänt i Missis-sippi.

Klassklyftorna må skapas av ekonomisk ojämlikhet, men det är de sociala konsekven-serna som av skillnader i bidrag, sjukvård, utbildning - skapar förödande demokratis-ka konsekvenser för vårt samhälle.

8

Foto: Sam Faulkner

Mississippi utifrån religiösa och konservati-va värderingar, och biter samtidigt den hand som hade kunnat föda dem. Samti-digt det kanske är så, att i landet där alla kan lyckas, måste kanske några misslyckas.

Frihet är inte ett oändligt begrepp, utan måste ske på bekostnad av någon annan. Kanske, är därför Mississippis fattigdom priset vi får betala för Marylands rikedom. Utan klassklyftorna hade inte den ameri-kanska drömmen haft en rättfärdig exi-stens, då det hade inte funnits ett behov av

att motivera individer. Kanske, är klassklyf-tan något som är nödvändigt för att den amerikanska drömmen om övervinnande, mobilisering och oändliga möjligheter, ald-rig ska dö ut.

“The American Dream is that dream of a land in which life should be better and richer and fuller for everyone, with opportunity for each according to ability or achievement… - It is not a dream of motor cars and high wages merely, but a dream of social order in which each man and each woman shall be able to attain to the fullest stature of which they are innately capable, and be recognized by others for what they are, regardless of the fortuitous circumstances of birth or position.”

SLUTSATS

Det är snart 100 år sedan idén om den amerikanska drömmen föddes. Under tiden har USA gått två olika vägar. En väg för de stater som likt Maryland, har goda historiska förutsättningar, en ekono-mi byggd på utveckling och industri, ideo-logiska värderingar om alla människors rätt att få hjälp av staten - har gått fram-åt. Vägen för de stater som Mississippi, utan dessa tre faktorer, har tagit en an-nan riktning.

Vad är det då som måste förändras för att överbygga denna klyfta mellan klas-ser? Den politiska ideologin. Den ameri-kanska drömmen om allas rätt och möjlig-het att lyckas, är inte levande i en republi-kansk stat. Några få kommer att kunna mobilisera sig uppåt, men i en stat där nästan en fjärdedel redan lever under gränsen för fattigdom - kommer således tillgången till en sjukdomsförsäkring, ar-bete, bidrag, utbildning och politiskt infly-tande; aldrig bli densamma som i en stat där medelinkomsten är nästan dubbelt så hög.

Med den republikanska, nyliberala idén om låga skatter och varje individs självbe-stämmande - kommer aldrig mer pengar komma ut i det samhällsekonomiska kretsloppet. De pengar som finns kom-mer att stanna hos de rika hushållen, kon-sumeras hos företagen och sparas på ban-ken. Utan skatter kommer pengarna ald-rig nå de mest utsatta. Arbetslösa fortsät-ter vara arbetslösa och fattiga fortsätter vara fattiga.

Vad som krävs för ett rättvist samhälle är ett demokratiskt styre i Mississippi. Varje enskild individ kanske inte är fullkomligt fri i nyliberal definition, men gruppen av människor i samhällets avigsidor får den hjälp de behöver för att komma på fötter och således kan bidra till statens ekono-miska utveckling igen. Problemet i detta är huruvida USA verkligen kommer vär-dera rättviseprincipen före frihetsprinci-pen. Hade de fattiga 22,4 % av Mississip-pis befolkning röstat efter ekonomiskt be-hov hade kanske Mississippi haft en de-mokratisk guvernör. Istället röstar

Foto: Brian Snyder

VAD ÄR KLASSKLYFTOR?

Cambridge Dictionaries Online. Equality. http://dictionary.cambridge.org/dictionary/british/equality?q=equality (Hämtad: 2013-04-16)

Gibney, Alex. 2012. Park Avenue: How much inequality is too much? Why Poverty. http://www.whypoverty.net/en/video/29/ (Hämtad: 2013-04-16)

Saad, Lydia. 2013. Americans Divided on Outlook for Next Generation. Gallup. 8 januari. http://www.gallup.com/poll/159737/americans-divided-outlook-next-generation.aspx (Hämtad: 2013-04-16)

Scott, Janny och Leonhardt, David. 2005. Shadowy Lines That Still Divide. New York Times. 15 maj. http://www.nytimes.com/2005/05/15/national/class/OVERVIEW-FINAL.html?pagewanted=2&_r=0 (Hämtad: 2013-04-16)

World Health Organization. Social inequalities in environment and health. http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/environment-and-health/social-inequalities-in-environment-and-health (Hämtad: 2013-04-16)

POLITIK OCH IDEOLOGI

Gibney, Alex. 2012. Park Avenue: How much inequality is too much? Why Poverty. http://www.whypoverty.net/en/video/29/ (Hämtad: 2013-04-16)

Johannesson, Martina. 2012. Politiskt system. Landguiden. 28 november. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Politiskt-System

Johannesson, Martina. 2012. Sociala förhållanden. Landguiden. 29 november. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Sociala-Forhallanden (Hämtad: 2013-04-14)

Nationalencyklopedin. USA: Massmedier. http://www.ne.se/usa/massmedier/tv-och-radio (Hämtad: 2013-04-14)

Nationalencyklopedin. USA: Sociala förhållanden. http://www.ne.se/usa/sociala-förhållanden/arbetsmarknad-och-fackföreningar (Hämtad: 2013-04-14)

Nationalencyklopedin. USA: Sociala förhållanden. http://www.ne.se/usa/sociala-förhållanden/sjukförsäkringar (Hämtad: 2013-04-14)

Nationalencyklopedin. USA: Statsskick och politik. http://www.ne.se/enkel/usa/statsskick-och-politik (Hämtad: 2013-04-14)

Utrikesdepartementet. 2010. Mänskliga rättigheter i USA. http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga-rattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=USA (Hämtad: 2013-04-14)

HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Arrington, Benjamin T. Industry and Economy during the Civil War. National Park Service. http://www.nps.gov/resources/story.htm?id=251 (Hämtad: 2013-04-15)

Johannesson, Martina. 2011. Äldre historia. Landguiden. 21 februari. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Aldre-Historia (Hämtad: 2013-04-15)

Nationalencyklopedin. Amerikanska inbördeskriget. http://www.ne.se/lang/amerikanska-inbördeskriget (Hämtad: 2013-04-15)

Nationalencyklopedin. USA: Historia. http://www.ne.se/usa/historia/kolonierna-och-frigörelsen (Hämtad: 2013-04-15)

Nationalencyklopedin. Republikanska partiet. http://www.ne.se/lang/republikanska-partiet (Hämtad: 2013-04-16)

10

USA

KÄLLFÖRTECKNING

Neckerman, Kathryn M. 2004. Social Inequality. http://books.google.se/books?id=ejzK-DLpz9gC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false (Hämtad: 2013-04-16)

Newport, Frank. 2012. Mississippi Is Most Religious U.S. State. Gallup. 27 Mars. http://www.gallup.com/poll/153479/mississippi-religious-state.aspx (Hämtad: 2013-04-16)

Thompson, George E. 2009. Mississippi. You Live Where? Interesting and Unusual Facts About Where We Live. http://books.google.se/books?id=0Ia7Rga26OkC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false (Hämtad: 2013-04-16)

SKATTER OCH SIGNALER

Department of Justice. 2012. Census Bureau Median Family Income by Family Size. 10 ok-tober. http://www.justice.gov/ust/eo/bapcpa/20121101/bci_data/median_income_table.htm (Hämtad: 2013-04-20)

Department of Labor, Licensing and Regulation. DLLR's Division of Unemployment Insu-rance. http://www.dllr.state.md.us/employment/claimfaq.shtml#wba (Hämtad: 2013-04-20)

Mississippi Department of Employment Security. Benefit Eligibility Requirements. http://mdes.ms.gov/unemployment-claims/benefit-information/benefit-eligibility-requirements/ (Hämtad: 2013-04-20)

Tax Foundation. Maryland. http://taxfoundation.org/state-tax-climate/maryland (Häm-tad: 2013-04-20)

Tax Foundation. Mississippi. http://taxfoundation.org/state-tax-climate/mississippi (Häm-tad: 2013-04-20)

SOCIALA KONSEKVENSER

Bishaw, Alemayehu. 2012. Poverty: 2010 and 2011. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/prod/2012pubs/acsbr11-01.pdf (Hämtad: 2013-04-20)

Bryant, Phil. 2012. Gov. Bryant Column: The Truths about ObamaCare in Mississippi. 23 juli. http://www.governorbryant.com/gov-bryant-column-the-truths-about-obamacare-in-mississippi/ (Hämtad: 2013-04-20)

Bureau of Labor Statistics. 2013. Unemployment Rates for States. 19 april. http://www.bls.gov/web/laus/laumstrk.htm (Hämtad: 2013-04-16)

Education Justice. Mississippi. http://www.educationjustice.org/states/mississippi.html (Hämtad: 2013-04-20)

EPE Research Center. 2013. Education Week. 10 januari. http://www.edweek.org/media/QualityCounts2013_Release.pdf (Hämtad: 2013-04-21)

Gibney, Alex. 2012. Park Avenue: How much inequality is too much? Why Poverty. http://www.whypoverty.net/en/video/29/ (Hämtad: 2013-04-21)

Johannesson, Martina. 2011. Utbildning. Landguiden. 21 februari. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Utbildning (Hämtad: 2013-04-21)

Nationalencyklopedin. Utbildning. http://www.ne.se/usa/utbildning/högre-utbildning (Hämtdatum: 2013-04-21)

11