Top Banner
Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16-25
31

Kemi

Jan 03, 2016

Download

Documents

caldwell-morton

Kemi. Föreläsning nr 2 Sid 16-25. Kemiska reaktioner. När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. Den nya molekylen kan få nya egenskaper. Knallgas. Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall. Därav namnet knallgas. knallgas. Syre och väte. - PowerPoint PPT Presentation
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: Kemi

Kemi

Föreläsning nr 2Sid 16-25

Page 2: Kemi

Kemiska reaktioner

När atomer flyttas om och görs till nya molekyler.

Den nya molekylen kan få nya egenskaper.

Page 3: Kemi

Knallgas

Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall.

Därav namnet knallgas. knallgas

Page 4: Kemi

Syre och väte

2 delar väte + en del syre + eld = knallgas

Reaktionen är häftig. Så häftig att det bildas en smäll +

värme Resultatet vatten

Page 5: Kemi

Vätgas + syrgas vatten

H2 + O2 H2O2 Hm, stämmer inte Hur kan vi skriva formeln så att den

stämmer? H2 + O2 H2O Det ska ju bli

vatten 2H2 + O2 2H2O Två delar vätgas + en del syrgas 2

vattenmolekyler

Page 6: Kemi

Reaktions pil

a + b AB Vid reaktionen krävdes lite energi för att

starta reaktionen. Vid reaktionen bildas mycket energi. Ca 579 kJ 579 000 Joule Exoterm reaktion. Värme avges vid

reaktionen Endoterm reaktion. Värme upptas vid

reaktionen.

Page 7: Kemi

Kemisk reaktion

När atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler.

OBS! Kan vara mycket farligt. Det gäller att veta vad man håller

på med.

Page 8: Kemi

Atomerna försvinner aldrig

Men de kan ingå i en ny kemisk förening.

Page 9: Kemi

Återanvändning

Genom att återvända material kan vi hushålla med resurserna.

Resurshushållning

Page 10: Kemi

Vad händer med PET-flaskan du pantat? PET-flaskorna

samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck

Därefter sker transport till Returpacks fabrik

I fabriken sorteras och balas flaskorna

Balarna körs ut på gården där återvinnings-anläggningen tar vid. Där mals först flaskorna till ”flakes” som sedan rengörs

Page 11: Kemi

Resurshushållning

Ett annat företag tar vid och tillverkar små plaströr som tar liten plats vid transport.

Bryggerierna blåser upp plaströren till stora eller små flaskor, etiketterar och fyller dem med dryck.

Page 12: Kemi

Vad händer med pant-burkarna Burkarna samlas från pantautomaten i ett

kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas burkarna Balarna transporteras till smältverk där de

smälts ned och valsas ut till ny aluminiumplåt

Plåten levereras till burktillverkaren som gör nya burkar och förser dem med rätt dekor

På bryggeriet fylls de nya burkarna med dryck som säljs via återförsäljare, dvs. butik och restaurang

Page 13: Kemi

Om vi slänger i soporna

Om man kastar Pet flaskor i soporna förs de till sopstationen där de förbränns.

Vid förbränningen bildas CO2 och vattenånga. Aluminiumburkar förbränns inte utan smälter

ihop och blir liggande i sopberget. Aluminium rostar inte och kan bli liggande i

hundratals år Tillsammans med sura ämnen kan aluminium

bilda hälsofarliga ämnen.

Page 14: Kemi

9 av 10

9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige

9 av 10 aluminiumburkar återvinns i Sverige.

Page 15: Kemi

Några exempel på nyttan med materialåtervinning:

Man sparar 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material

I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid.

Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 gr guld och 100 gr palladium.

Page 16: Kemi

Fast, flytande och gas

Materia kan förekomma i tre olika faser.

Fast (s) för solid Flytande ( l) för liquid Gas (g) för gas Med ett finare ord kallar vi dem för

aggregationstillstånd

Page 17: Kemi

fasövergångar

Fasta ämnen kan smälta och bli flytande.

Flytande ämnen kan koka eller förångas så att de blir gas

En gas kan kondensera till vätskaEn vätska kan stelna

och bli fast

Page 18: Kemi

Fasövergångar

Page 19: Kemi

Temperatur är ett mått på atomers rörelse

Page 20: Kemi

Flera fasövergångar

Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till gasform.

Detta kallas sublimering. Två faser till beroende på extremt hög eller låg

temperatur Plasma. T.ex. atomerna i solen.

Fria atomkärnor.(15 000 000 ° Celsius)

Bose-Einstein kondensat Atomer som rör sig i takt ungefär som laserljus(nära absoluta nollpunkten -273,15° Celsius)

Page 21: Kemi

Smältpunkt och kokpunkt

Vattens smältpunkt 0° Celsius Vattnets kokpunkt 100° Celsius När man säger att vatten är en

vätska menar man att det är flytande i rumstemperatur ca 20° Celsius

Page 22: Kemi

Olika för olika ämnen

Syre Rumstemperatur

gas (g) -183° Celsius

smältpunktVätska (l)

-219° Celsiusfast (s)

Guld Rumstemperatur

fast (s) 1064 ° Celsius

Smältpunktvätska (l)

2710 ° CelsiusKokpunktgas (g)

Page 23: Kemi

Kok och smältpunkterkoka vatten med hjälp av isÄmne Smältpunkt

° CelsiusKokpunkt° Celsius

Fe 1538 2862

NaCl 801 1413

H2O 0 100

C2H5OH -114 78

Smält- och kokpunkt påverkas av lufttrycket.

Page 24: Kemi

Faserna beror på temperaturen Temperaturen är ett mått på

atomernas eller molekylernas rörelse.

Vid absoluta noll punkten står atomerna stilla. (Mycket svårt att nå denna temperatur)

Page 25: Kemi

Fast form

Molekylerna ställer in sig i geometriska mönster. Olika för olika ämnen.

Iskristaller vid olika temperaturer

Page 26: Kemi

Bindningar mellan molekyler Svagare än de molekylbindningar

som håller ihop molekylen. Kan vara elektriska Bero på väteatomer metaller

Page 27: Kemi

Molekylerna får olika struktur

Strukturen i vattenånga

Page 28: Kemi

Molekylformler

H2

O2

N2

S8

H2O

Väte (g) Syre (g) Kväve (g) Svavel (s) Vatten (l)

Page 29: Kemi

Reaktionsformler

Hur såg nu reaktionsformeln för vatten ut?

Just det. 2H2 + O2 H2O Med faserna 2H2 (g) + O2 (g) H2O (l)

Page 30: Kemi

Kinesiska tecknet för kemi

Page 31: Kemi

Läs sid 16-25

Instuderingsfrågor 1:4 1:5 1:6