Kartläggning med GPS1025567/FULLTEXT02.pdf · GLONASS fick aldrig de genomslaget som GPS har fått,vilket har lett till att systemet inte fått tillräcklig ekonomi för underhållning

EXAMENSARBETE

Kartläggning med GPS

Linnéa Rahkola2015

HögskoleexamenBygg och anläggning

Luleå tekniska universitetInstitutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Kartläggning med GPS

Linnéa Rahkola

Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad

II

Förord

Denna examensrapport är en del av examinationen vid den 2-åringa utbildningen Bygg och

Anläggning på Luleå tekniska universitet. I utbildningsplanen ingår det att man skriver en

examensrapport om ett eget valt område inom de ämnen man studerar. Examensarbetet är

utfört under våren 2015 i Jakobstad.

Jakobstad, maj 2015

Linnéa Rahkola


III

Sammanfattning

Denna examensrapport handlar om kartläggning av vattenledningar vid ett nytt planerat

bostadsområde i Jakobstad. Kartläggningen har skett med GPS och denna rapport tar upp teori

om GPS och utförandet av kartläggningen.

GPS används mycket inom olika områden vid inmätningar och utsättningar. Det finns allt från

enklare GPS mätningar till mer avancerade mätningar.


IV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord ................................................................................................................................... III Sammanfattning.................................................................................................................... IV

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ..................................................................................... V

1. INLEDNING ............................................................................................................ 1 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... 1 1.2 Syfte/Mål .......................................................................................................................... 1 1.3 Frågeställningar ................................................................................................................ 1 1.4 Avgränsningar ................................................................................................................. 1

2. TEORI..................................................................................................................... 2 2.1 GNSS ................................................................................................................................ 2 2.2 Uppbyggnad av GPS ........................................................................................................ 2 2.2.1 Rymdsegment ................................................................................................................ 2 2.2.2. Kontrollsegment ........................................................................................................... 2 2.2.3. Användarsegment ......................................................................................................... 3 2.3 Mätmetoder ...................................................................................................................... 3 2.3.1 Absolut positionsbestämning ........................................................................................ 3 2.3.2 Relativ positionsbestämning ......................................................................................... 4 2.3.3 Real Time Kinematic..................................................................................................... 4 2.3.4 Nätverks-RTK ............................................................................................................... 5 2.3.5 SWEPOS/FINNREF ..................................................................................................... 5

3. FELKÄLLOR .......................................................................................................... 7 3.1 Satellitrelaterade fel .......................................................................................................... 7 3.2. Atmosfärsrelaterade fel och flervägsfel ........................................................................... 7 3.3 Mottagarrelaterade fel ...................................................................................................... 7

4. MATERIAL ............................................................................................................. 8 4.1 Instrument ......................................................................................................................... 8 4.2 Programvara ..................................................................................................................... 8

5. RESULTAT............................................................................................................. 9 5.1 Utförande .......................................................................................................................... 9 5.2 Urval för inmätning ........................................................................................................ 10 5.3 Dokumentering ............................................................................................................... 10 5.4 Mätmetod ....................................................................................................................... 11

6. DISKUSSION/SLUTSATSER .............................................................................. 12

7. REFERENSER ..................................................................................................... 13

8. BILAGOR ............................................................................................................. 14

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad

V

8.1 Kodtabeller för kartläggning .......................................................................................... 14


VI

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

I den tvååriga utbildningen Bygg och anläggning på Luleå tekniska universitet ingår det att

skriva en rapport om ett valfritt område inom de ämne vi studerar. I min examensrapport har

jag valt att skriva om när jag kartlade och hanterade kartframställning för utbyggnaden av

vatten-, el- och teleledningar i ett nytt planerat bostadsområde. Kartläggning av ledningar är

både vanligt och nödvändigt vid utbyggnad och förnyelse av olika ledningsnät. Bara den

sammanlagda längden av elnätet i Sverige utgör ungefär 14 varv runt jorden. Kraftledningar

slingrar sig utöver hela landet med förgreningar i ett finmaskigt elnät. Andra ledningsnät som

finns nergrävda i marken är VA-system, tele, gas, fjärrvärme och fjärrkyla. Kartläggning av

ledningar är nödvändigt för planering av framtida utbyggnad, vid fel i ledningarna och för

information om var t.ex. olika ventiler, skarvar m.m. finns.

1.2 Syfte/Mål

Syftet med mitt examensarbete är att få en djupare förståelse i hur inmätningar med GPS

fungerar och hur den kan användas vid kartläggning av bl.a. olika ledningsnät. Syftet är också

att kartlägga ledningsnät och dokumentera mätningarna i ett lämpligt datorprogram.

Informationshanteringen sker genom datorstödd kartframställning.

1.3 Frågeställningar

Frågor att besvara för att nå syftet med studien är följande:

- Hur fungerar en GPS?

- Vad ska man tänka på vid inmätning med GPS?

- Vilka felkällor finns det?

- Vad finns de för lämpliga program för kartframställning?

1.4 Avgränsningar

För kartläggning kan olika sorter, typer och metoder av satellitsystem användas. Det

satellitsystem jag valt att beskriva i denna rapport är det mest kända systemet det amerikanska

GPS. Vid kartläggningen har jag valt att använda mig av nätverks- RTK.


1

2. TEORI

2.1 GNSS

GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för de satellitbaserade system

som finns. Satellitsystemen används för navigering, positionsbestämning och tidöverföring. Det

finns en del olika satellit system. Det vanligaste systemet är GPS (Global Positioing System).

GPS fick sin operationella status 1994. Sedan början av 1990-talet fick även Ryssland ett

liknande system, GLONASS. GLONASS fick aldrig de genomslaget som GPS har fått, vilket

har lett till att systemet inte fått tillräcklig ekonomi för underhållning och utveckling som GPS

har. I Europa arbetas det med att ta fram ett nytt system GALILEO som ska vara ett tillägg till

GPS och GLONASS. Det finns även ett antal regionala system i Asien utöver dessa som

fungerar i Norden.

2.2 Uppbyggnad av GPS

GPS består av tre delar eller segment, rymdsegment (satelliter), kontrollsegment (spårstation,

ledningscentral) och användarsegment (GPS-mottagare).

2.2.1 Rymdsegment

Rymdsegmentet består av 24 satelliter som kretsar runt jorden på ca. 20 200 km höjd.

Satelliternas omloppstid runt jorden är 11 timmar 58 minuter. Överallt på jorden syns det alltid

minst fyra satelliter vilket är det minsta antalet som krävs för positionering. GPS-satelliten bär

en radiosändare/mottagare, noggrann atomklocka, datorer och annan utrustnings som behövs

för satellitstyrning. Rymdsegmentet skickar ut bärfrekvenser. På bärsignalerna moduleras

digitala strömmar: C/A-kod, P-kod och ett navigeringsmeddelande. C/A-kod och P-kod

mäter avståndet mellan mottagare och satelliten. P-kod är mer precis än C/A-koden.

Navigeringsmeddelandet innehåller utsänd bandata. Bandata är tabellerad data som används för

positionering av satelliter. Mottagarens koordinater kan beräknas med en osäkerhet på ca 1-3

m med hjälp av den utsända bandatan.

2.2.2. Kontrollsegment

För GPS finns det 6 kontrollstationer utplacerade nära ekvatorn. För att varje satellit ska kunna

spåras hela tiden är kontrollstationerna utspridda kring jordklotet. Vid kontrollstationerna finns


2

de GPS-mottagare med kända koordinater i WGS 84, som är standardreferenssystemet för

GPS. Via navigeringsmeddelandet blir skattningen av banparametrar och

satellitklockkorrektioner möjligt.

2.2.3. Användarsegment

Alla mottagare som tar emot GPS-signaler utgör kontrollsegmentet. Från alla tillgängliga

satelliter tar en GPS-antenn emot signaler, signalen förstärks och konverteras till en lägre

frekvens. Signalen blandas sedan med C/A-kod eller P-kod i mottagaren, som möjliggör

avläsning av navigationsmeddelandet och för att bestämma avståndet till satelliten. De enklaste

GPS mottagarna mäter bara pseudoavstånd med hjälp av C/A-kod och på L1:s bärvåg. Dessa

mottagare används för bilnavigering eller i telefoner. De mest avancerade mottagare som

används vid noggrannare mätningar utför både kod C/A och P som fasmätning på L1 eller L1

och L2.

2.3 Mätmetoder Inom GNSS-mätningar finns det olika sätt att utföra mätningarna på. Mätningarna kan delas in

i olika mätmetoder beroende på, hur många mottagare som används, om mottagaren står stilla

eller rör sig under mätningen, bearbetningstillfället, vilka GPS-observationer som används eller

vilka bärfrekvenser som används vid mätning.

Satelliter sänder ut signaler vilka tas emot av en GPS mottagare på jorden som är placerad vid

de geografiska objekt man vill positionsbestämma för kartläggningen. Absolutmätning kallas

den teknik som gör positionsbestämningar direkt mot satelliter. Noggrannheten i mätningarna

kan förbättras genom att man utnyttjar satellitdata från en eller flera s.k. referensstationer.

GNSS används för många olika ändamål som, kartläggning, insamling av data, utsättningar av

ex. markgränser, maskinstyrning, noggrann positionsbestämning av enstaka punkter vid

stommätning, orientering av flygplan m.m.

2.3.1 Absolut positionsbestämning

Denna form av positionsbestämning är den enklaste eftersom det endast krävs en GNSS-

mottagare för signaler från satelliter. Med hjälp av satellitens absoluta kända koordinater

bestäms positionen. För att fastställa en tredimensionell position krävs minst fyra satelliter, ju

fler satelliter som används desto större noggrannhet uppnår man. Denna metod används


3

generellt för enklare typer av navigering för fordon. För kartläggning är mätosäkerheten

alldeles för stor för att användas. Osäkerheten kan ligga på några meter upptill flera tiotals

meter beroende på mottagaren.

2.3.2 Relativ positionsbestämning

Där mätkraven liggen på en mätosäkerhet på mm-nivå till cm-nivå som vid kartläggning av

vattenledningar eller maskinstyrning är användandet av två stycken mottagare en förutsättning.

Man använder sig då av en basstation eller en referensstation som är placerad över en känd

punkt, den andra rörliga mottagare kallas rover. De båda mottagarna mäter mot samma

satelliter vilket leder till att det skapas differenser mellan mätningarna och på så sätt reducerar

större delen av mätosäkerheten som finns vid absolutmätning.

Källa: http://www.lantmateriet.se

2.3.3 Real Time Kinematic

Relativ bärvågsmätning i realtid avses med RTK. En GNSS-mottagare krävs vid RTK-

mätning. Mottagaren ska klara av bärvågmätning på flera olika frekvenser, den ska även klara

någon form av datalänk för överföring av RTK-data mellan mottagaren i realtid, t.ex. ett

modem. Med hjälp av två RTK-utrustningar sker den enklaste RTK-mätningen och brukar

kallas för enkelstations RTK. En rover placeras över de punkter som man vill positions


4

bestämma och en referens station ställs upp på en känd punkt. Rovern kombinerar sina egna

GNSS-observationer mot referensstationen, reducerar felkällor och bestämmer sin position.

Referensstationen och rovern bör samtidigt observera samma uppsättning av GPS-satelliter för

att fungera, samt att referensstationens position och observation i tid till rover klaras av

datalänken.

I dagsläget är RTK den realtidmetod som har minst mätosäkerhet. Under förutsättningar att

mottagaren initieras korrekt är mätosäkerheten en till några cm. Om avståndet ökas mellan

referensstationen och rover ökas även osäkerheten och mätningen blir svårare.

2.3.4 Nätverks-RTK

En antal permanenta referensstationer samarbetar vid mätning med nätverks-RTK.

Vid mätning med nätverks-RTK minskar felkällor som sikthinder, satellit tillgänglighet och

signalkvalitet eftersom referensstationerna arbetar i ett gemensamt nätverk. Mellan de fasta

referensstationerna kan avståndet ökas för enkelstations-RTK från 20-30km och för nätverks-

RTK till 70 km med bibehållen noggrannheten.

2.3.5 SWEPOS/FINNREF

Det rikstäckande nät som finns i Sverige med referensstationer heter SWEPOS. Genom att

köpa tjänsten som ett abonnemang kan man ta del av SWEPOS korrektioner. De som driver

och tar han om SWEPOS är Lantmäteriet. I SWEPOS finns de omkring 300 referensstationer

som är i drift runt omkring i Sverige. Det finns även referensstationer som är placerade i våra

grannländer. Varje år etableras ca 30-40 stycken nya stationer för att förtäta nätet.

Man behöver en GNSS-mottagare med geodetisk två frekvenser och en kommunikations

utrustning för att kunna använda SWEPOS tjänst. Mobiltelefonen är ett exempel på en

kommunikations utrustning. Absolutpositionen skickas till SWEPOS driftledningscentral i

Gävle av användaren med rover-utrustningen. Nätverks-RTK programvaran skapar en virtuell

referensstation på den platsen. Från den närmaste SWEPOS-stationen tar programvaran RTK-

data och lägger till atmosfäriska korrektioner för roverns position. Den virtuella

referensstationen är då skapad.


5

FinnRef-nätverket är Finlands motsvarighet till SWEPOS. Under åren 2012-2013 har

geodatacentralen i Finland förnyat FinnRef-nätverket. Det förnyade nätverket består av 19

GNSS-referensstationer.

Bild 3. GNSS-referensstationer i Finland

Källa: http://euref-fin.fgi.fi/fgi/sv


6

3. FELKÄLLOR

Det finns en rad faktorer som påverkar GPS-observationer. Dessa felkällor kan delas in i tre

grupper, satellitrelaterade fel, fel som uppstår under signalens passage från satelliten till

mottagare och fel relaterade till mottagaren.

3.1 Satellitrelaterade fel

Ur observationen är ban- och klockparametrar beräknade med en osäkerhet. Osäkerheten kan

ligga på en nivå 1-3m. Vid enkelpunktsbestämning påverkar dessa fel direkt mätosäkerheten

men den kan elimineras vid relativ mätning.

3.2. Atmosfärsrelaterade fel och flervägsfel

Signaler kan bromsa in eller ändra riktning när de passerar genom atmosfären. Signalerna kan

även studsa från reflekterade ytor, byggnader, vattenytor, eller satellitens skrov. Satellitens skrov

kallas för flervägsfel, som teoretiskt kan orsaka 70 m fel vid C/A-kodmätning, 7m vid P-

kodmätning och 5 cm vid fasmätning. I praktiken så orsakar flervägsfel positionsfel med några

meter för navigering och på cm-nivå vid relativ mätning.

På SWEPOS hemsida kan man kontrollera den aktuella jonosfärsmonitorn. Jonosfärsmonitorn

visar på hur stor jonosfärens påverkan är för GNSS/RTK-mätningar på olika platser i Sverige.

Jonosfären är det övre lagret av jordens atmosfär där solens aktivitet ger upphov till laddade

partiklar vilket medför att när GNSS-signaler ska passera jonosfären störs de mer eller mindre.

3.3 Mottagarrelaterade fel

GPS-antennens elektriska centrum är egentligen den position som bestäms av mottagaren.

Variationen mellan olika antenner är stor. För avancerade dyrare antenner ligger variationen på

mm-nivå medan de ligger på cm-nivå för enklare antenner. Felen vid kod- och fasmätning kan

även förekomma.


7

4. MATERIAL

4.1 Instrument

Vid kartläggningen användes en GPS från Trimble, Trimble R10 GNSS. Trimble har stöd från

440 kanaler och har två inbyggda chip. Det finns flera uppkopplingsalternativ i Trimbles r10,

som via WIFI, mobil 3D uppkoppling, litiumbatteri, en integrerad GNSS-antenn, 4g

internminne och en inbyggd 2-wattsradio. Trimble r10 mäter mot GPS, GLONASS och

GALILEO.

Vid områden nära byggnader eller vid tät skog där satellitmottagningen var dåligt användes

totalstation vid kartläggningen.

4.2 Programvara

3D-win är ett finskt programvara inom lantmäteriet. 3D-win används för kartläggning och för

planeringsbehov. I 3D-win skrivs de kartlagda filerna om till ett xcity format. Kartläggningen

lagras och dokumenteras i programmet xcity NIS och GIS


8

5. RESULTAT

5.1 Utförande

För kartläggning av ledningar användes en GPS. och totalstation.

Lantmäteriverket i Finland tog år 2010 i bruk ETRS89-koordinatsystemet,

plankoordinatsystemet ETRS-TM35FIN och ETRS-GKn. ETRS_TM35FIN är en transversal

kartprojektion ™, där TM-projektzon har förlängts för att täcka hela Finland. I kartläggningen

av ledningar användes koordinatsystem ETRS-GK23, som är det lokala kartsystemet för

Jakobstads område. Som höjdsystem användes N2000. Kartläggningen utfördes med hjälp av

nätverks-RTK.

För kartframställningen kartläggs punkter efter ledningarna. Punkterna är tagna med ca fem

meters mellanrum, där var ledningarna svänger eller bryt är punkter tagna tätare för att får en

tydligare bild på hur ledningarna går. Punkterna mäts in i 5s för att få ett medelvärde av

mätningen. Innan man mäter in en punkt finns det en del saker att tänka på, olika typer och

objekt har olika koder för inmätning, se till att stånghöjden är rätt inlagt i panelen och att

libellen är i mitten i vattenpasset.

Andra faktorer som har betydelse för positioneringen i mätningar med GPS är FIX-lösningen

PDOP måttet. Vid användning av RTK-mätning finns det två precisionsgrader, Fixed RTK

och Float RTK. FIX-lösning beräknar positionen med hjälp av en algoritm för att exakt

bestämma antalet radiovågor mellan satelliterna och mottagaren. Fixed RTK upprättas då

antalet våglängder slutar i ett jämnt antal, vilket resulterar att mottagarens plats är noggrant

bestämd. Från signalernas bärvågor mäts avståndet till satelliterna. Mätnoggrannheterna med

Fixed är på cm-nivå. Har GPS FLOAT-lösning är inte positionsnoggrannheten bestämd och

punkternas position kan kasta med flera metrar eftersom mottagaren inte kan upprätta ett jämnt

antal radiovågor. PDOP är ett mått på satellitgeometrins kvalitet och visar på hur placeringen

av satelliter påverkar positionen. Orsaker till Float RTK kan beror på för få anslutningar till

satelliter eller dålig radiomottagning. Värdet på PDOP talet bör vara så litet som möjligt för att

uppnå en så bra satellitgeometri som möjligt.

Punkterna lagras med olika punktkoder beroende på vad det är som kartläggs. Kodnumret talat

om vad det är för ledning, dimension, material, objekt m.m.


9

5.2 Urval för inmätning

I dokumentationen av ledningarna ska all information finnas med. I de olika punktkoderna

finns informationen med, se bilaga 8. För vattenledningar vill man veta vad om det är avlopps-,

regn-, eller vattenledning och om de är en tomtledning eller en huvudledning. Dimensionen

på ledningarna och materialet är intressant att få med. Det finns även koder för kartläggningar

av ventiler, vattenpumpstationer, skarvar, dimensionsändringar i ledningarna m.m. Vid el- och

teleledningar finns punktkoder för skarvar, el- och tele skåp, el- och tele lyckstolpar m.m. Alla

ledningar kartläggs med x, y och z. Speciellt vid kartläggning av vattenledningar är

noggrannheten på höjden viktig för att få information om åt vilken håll vattnet rinner i

ledningarna.

Vid utbyggnad och ombyggnad av ledningar är det viktigt att ha information om var befintliga

ledningar ligger för att kunna koppla ihop nya eller för att förhindra att man gräver sönder

någon ledning. Genom att ha befintliga ledningar dokumenterade utfördes en del kabel och

ledningsvisningar med GPS som talar om på vilket djup de finns och hur de går. Kontroller

gjordes även under arbetets gång så att ledningarna hamnade rätt, ex höjdavvägningar och

koordinatutsättningar för nya brunnar.

5.3 Dokumentering

Dokumenteringen av kartläggningen gjordes i Xcity som är en lämplig programvara för

kartdokumentation av ledningar. I xcity ritas linjer mellan de inmätta punkterna ihop. Linjerna

har olika dimensioner och färger beroende på ledningens egenskaper. Symboler ritas med på

kartan som talar om vilka punkter som är ventiler, skarvar, skåp, pumpar, stolpar m.m.

Inmätningarna lagras så att de enkelt kan hämtas för kabelvisningar m.m.


10

Bild 4. Kartläggning i Tekla GIS

5.4 Mätmetod

Några faktorer att ta hänsyn till vid RTK-mätning:

- att mottagaren är av tvåfrekvensmottagning

- att mätningen läser godkänt FIX-lösning

- koordinater i FLOAT bör inte sparas eller användas

- om FIX-lösningen inte varit lyckad kan efterkalkylering användas

- att ha minst 6-7 satelliter tillgängliga för att få ett tillförlitligt resultat

- undvika flervägsreflektion i närheten av byggnader, träd, vatten o.s.v.

Mätningar och mätmetodernas noggrannhet kan kontrolleras genom att fixpunkter kan mätas

in så att noggrannheten i objekten säkerställs eller genom att testa nätverks-RTK genom att

testa GPS mot en känd punkt nära verksamhetsstället före man börjar kartlägga.

Med totalstation kan man säkerställa lägesnoggrannheten för att kartlägga nära ex. byggnader.

Antingen kan man göra en uppställning mot kända punkter i terrängen, anslutningspunkter,

fixpunkter, råmärke m.m. Med hjälp av GPS går det att kartlägga tre punkter runt omkring

och göra en friuppställning mot dessa punkter.


11

6. DISKUSSION/SLUTSATSER

Kartläggning av ledningar och andra objekt säkerställer positionsbestämningar för framtida

eventuella utbyggnader och repetitioner. Med hjälp av GNSS teknik är det en enkel metod att

genomföra. Toleranserna inom kartläggningen av ledningarna är inte på mm-nivå eftersom den

i praktiken inte spelar någon roll om de är 10 cm mer åt höger eller vänster, dock bör

höjdkartläggning för vattenledningarna vara noggrannare. Kartläggning med manburen GPS är

fortfarande vanligt men i dagsläget börjar man använda sig mer och mer av maskinstyrningar

vilket troligen kommer bli allt vanligare. I grävmaskiner som har tillgång till maskinstyrning

kan det läggas in modeller över ledningarna och de kan själva kontrollera höjder och kartlägga

med skopan. Kartläggningar kan ha stor betydelse för framtida bruk. En del ledningar är

planerade för utbyggnad och kan vara svåra att hitta igen om de inte finns dokumenterade

någonstans. Kartläggningen är också viktigt för att veta var befintliga ledningar går när man

gräver. Fast det är bra att veta var ledningar går, är det många ledningar som grävs ner och inte

kartläggs. Dessa ledningar kan finnas dokumenterade på ett ungefär, men i praktiken är de svåra

att gräva fram när man inte vet höjd eller position. Med några meter fel i position och utan

höjdinformation får man gräva många onödiga gropar för att hitta rätt.


12

7. REFERENSER

sp.se/sv/index/research/gnss/sidoe/defaukt.aspx

SWEPOS.lmv.lm.se

http://euref-fin.fgi.fi/fgi/sv

http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/Foreskrift%20om%20matningarnas%20nog

grannhet_sv.pdf

http://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/var-samverkan-med-

andra/handbok-mat--och-kartfragor/utbildning/kompendium20131028.pdf

http://www.lantmateriet.se/

Bild 1. Illustration absolut positionsbestämning. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-

geografiskinformation/GPS-och-geodetisk-matning/GPS-ochsatellitpositionering/Metoder-

for-GNSSmatning/Absolut-och-relativ-positionering/ sid. 176

Bild 3. http://euref-fin.fgi.fi/fgi/sv


13

8. BILAGOR 8.1 Kodtabeller för kartläggning

Koder för tele, el och fjärrvärme

40100 Puhelinjohto-piste40200 Puhelin-kaappi40250 Antenni-kaappi40300 Liitos tele-kaapelissa40400 Tele-putken pää40500 Tele-kaivo

50100 Sähkölinja-piste50210 Sähkö-pylväs (puu)50220 Sähkö-pylväs (rauta)50300 Sähkö-kaappi50310 Seinä-kaappi50400 Liitos sähkö-linjassa50410 Sähkö-putken pää

50500 Kaapeli-peitteen leveys

55050 Kaukolämpö-signaali kaapeli55100 Kaukolämpö-piste55200 Kaukolämpö-kiintopiste55300 Kaukolämpö-kaivo55400 Kaukolämpö-venttiili55500 Kaukolämpö-paljetasain

vesijohdon varusteet

Laji: Materiaali: Koko: Muut:Muovi:

01 VVA palovesiasema 1 MUO 1 32 1 4002 VPP paloposti 2 PVC 2 40 2 5003 VSV sulkuventtiili 3 PEH 3 50 3 8004 VIV ilmanpoistoventtili 4 PEL 4 63 4. 10005 VMK mittarikaivo 5 PEM 5 75 5. 125 06 VTV talosulkuventtiili 6 MM 6 90 6. 15007 VRV runkoventtiili 7 SG 7. 100 7. 20008 VVP vesiposti 8 TER 8. 160 8. 25009 VKK korjauskappale 9 MUU 9. 1000 9. 100010 VXY haara11 liitos19 VMV muu varuste


14

Kartläggning med GPS1025567/FULLTEXT02.pdf · GLONASS fick aldrig de genomslaget som GPS har fått,vilket har lett till att systemet inte fått tillräcklig ekonomi för underhållning

Documents