Årsredovisning 2012
Årsredovisning 2012
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
OMSLAGSBILDENAnna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg.Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén.
Foto: Camilla Svensk
3
ÅRSREDOVISNING 2012 (Dnr 1-18/2013)
Innehållsförteckning
KI i Korthet, Väsentliga uppgifter, Rektor har ordet 4 Verksamhetens resultat 9 Intern styrning och kontroll 10 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 22 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA 33 Samverkan och innovation 33 Internationalisering 37 Kvalitet 39 Lika villkor 40 Hållbar utveckling 41 Personal och kompetensförsörjning 42 Infrastruktur 46 FINANSIELL REDOVISNING 48 Konsistoriet 69 Bilaga kostnader för prestationer 72
Tabellbilaga (11 tabeller) 74
I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
4
Karolinska Institutet i korthet under år 2012
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Utbildningsprogram med antal examina
Yrkesexamen
Arbetsterapeut 60 Audionom 18 Barnmorska 56 Biomedicinsk analytiker 52 Logoped 4 Läkare 272 Optiker 29 Psykolog 18 Psykoterapeut 14 Röntgensjuksköterska 39 Sjukgymnast 107 Sjuksköterska 14 Specialistsjuksköterska 419 Tandhygienist 38 Tandläkare 70 Tandtekniker 13
Generell examen
Högskoleexamen 1 Kandidatexamen 351 Magisterexamen 159 Masterexamen 137 Magister med ämnesbredd 7
Totalt 1 878
(antal individer 1 668)
KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning
Totalt 5 885 helårsstudenter och 5 307 helårsprestationer
305 inresande och 139 utresande studenter inom utbytes-program
Forskning och utbildning på forskarnivå
5 295 publikationer inkl övriga (2011) 2 165 aktiva forskarstuderande (•10% aktiv.) 359 avlagda doktorsexamina och
14 licentiatexamina
Kapitalförvaltning (marknadsvärde)
259 mnkr i fondförvaltning 1 235 mnkr i stiftelseförvaltning
Personal
4 192 anställda (helårsarbetskrafter) varav:
367 professorer (27%)
159 universitetslektorer (58%)
161 forskarassistenter (51%)
159 universitetsadjunkter (75%)
793 forskare (53%)
572 doktorander med anställning (64%)
1 068 lab- och teknisk personal (69%)
913 administrativ personal (84%)
Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes.
Totalt antal kvinnor: 2 662 (64% )
Finansiering
Totalt 5 646 mnkr varav:
2 566 direkta statliga anslag
730 forskningsråd
389 övriga statliga myndigheter
738 svenska stiftelser och organisationer
197 svenska företag
540 kommuner och landsting
432 utländska finansiärer, varav
- 194 EU
- 162 stiftelser och organisationer
- 76 företag
55 finansiella intäkter
Lokaler
Totalt 213 881 kvm Kostnad 667 mnkr
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
5
Väsentliga uppgifter
2012 2011 2010 2009 2008
Utbildning och forskning
Antal helårsstudenter1 5 885 5 815 5 524 5 595 5 336
Kostnad per helårsstudent, tkr * 154 146 144 143 143
Antal helårsprestationer1 5 307 5 351 5 050 5 012 5 052
Kostnad per helårsprestation, tkr * 170 159 157 159 151
Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 34 10
Antal nyantagna doktorander 438 409 450 420 420– andel kvinnor 57% 61% 62% 61% 60% – andel män 43% 39% 38% 39% 40%
Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet 2 165 2 133 2 076 2 028 2 080– andel kvinnor 61% 62% 62% 61% 61% – andel män 39% 38% 38% 39% 39%
Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 572 544 519 515 491
Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 380 340 347 342 362
Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 3,03 2,56 2,05 2,38 2,19
Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,26 4,21 4,21 3,94 3,83
Antal doktorsexamina 359 349 367 392 352
Antal licentiatexamina 14 14 21 17 15
Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** 4 090 3 901 3 801 3 789
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** 1 043 1 062 1 022 925
Personal
Antal årsarbetskrafter 4 192 4 109 3 944 3 875 3 453
Medelantal anställda 4 716 4 699 4 545 4 382 3 988
Antal lärare totalt (årsarb.) 846 845 801 812 753– andel kvinnor 46% 47% 46% 47% 48%– andel män 54% 53% 54% 53% 52%
Antal disputerade lärare (årsarb.) 714 707 665 634 573– andel kvinnor 41% 41% 40% 38% 38%– andel män 59% 59% 60% 62% 62%
Antal professorer (årsarb.) 367 347 331 328 316– andel kvinnor 27% 26% 24% 21% 20%– andel män 73% 74% 76% 79% 80%
Ekonomi
Intäkter totalt (mnkr), varav 5 646 5 340 5 253 4 880 4 476
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 954 926 851 853 850– andel anslag (%) 87% 87% 89% 89% 89%– andel externa intäkter (%) 13% 13% 11% 11% 11%
Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 4 692 4 415 4 402 4 027 3 626– andel anslag (%) 37% 37% 36% 33% 36%– andel externa intäkter (%) 63% 63% 64% 67% 64%
Kostnader totalt (mnkr) 5 506 5 188 4 994 4 734 4 325– andel personal 52% 53% 52% 53% 51%– andel lokaler 12% 11% 11% 12% 12%
Lokalkostnader2 per kvm (kr) 3 118 2 916 2 761 2 791 2 696
Balansomslutning (mnkr), varav 5 017 4 899 4 658 4 105 3 626
– oförbrukade bidrag 2 313 2 277 2 224 2 030 1 652
– årets kapitalförändring 108 145 255 149 164
– myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 289 1 196 1 079 812 665 – varav dotterbolag (KI-Holding AB) 82 97 129 122 119
1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.
2 Enligt resultaträkningen.
* Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen.
** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för
2008–2010 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation.
*** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget.
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
6
Karolinska Institutets organisation 2012
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
7
Rektor har ordet Stark internationell ställning
När jag skriver detta förord har den högtidliga rektorsskiftesce-
remonin i Stadshuset just ägt rum. Det är ett starkt och expan-
derande medicinskt universitet i snabb förändring som jag har
fått i uppdrag att leda och som bär min företrädares signum.
Jag vill därför särskilt tacka professor Harriet Wallberg-
Henriksson för hennes insatser som rektor för vårt universitet.
Karolinska Institutet (KI) är idag ett ledande forskningsuniver-
sitet med stark internationell ställning och hög visibilitet i det
svenska samhället. Det är med glädje och stolthet, men också
ödmjukhet, som jag nu axlar uppdraget som KI:s tjugoförste
rektor.
Unik forskningssatsning
Regeringens senaste forsknings- och innovationsproposition
ger Sverige en unik möjlighet att öka forskningens internatio-
nella konkurrenskraft. Tillsammans med den förra propositio-
nen är tillskottet nio miljarder kronor räknat på årsbasis och en
ansenlig del går till livsvetenskaperna. Det är en utmaning och
ett stort ansvar för lärosätena och övriga forskningsaktörer att
kanalisera dessa resurser mot verksamheter som ger forskning
av högsta kvalitet.
SciLifeLab blir nationell resurs
Regeringen har under året beslutat att förstärka satsningen på
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som en nationell
resurs för storskalig basal och translationell spjutspetsforskning
inom molekylär biovetenskap, medicin och miljö. Regeringens
satsning beräknas 2016 att uppgå till 300 miljoner kronor.
I april 2012 anslöt sig AstraZeneca till de satsningar på Sci-
LifeLab som tidigare beslutats av regeringen och Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse. Den främsta prioriteringen är att
stödja forskarinitierad translationell och patientnära forskning
inom neurovetenskaper, cancer, respiration, inflammation,
infektionsmedicin, diabetes, andra metabola sjukdomar samt
kardiovaskulära sjukdomar. Syftet är att öka förståelsen av
sjukdomsmekanismer och validera nya målmolekyler för dia-
gnostik och behandling.
Utvärdering av utbildningar
Under 2012 har Högskoleverket granskat nio av KI:s utbild-
ningar varav två har fått betyget mycket hög kvalitet, fem hög
kvalitet och två bristande kvalitet. Det är logopedprogrammet
och utbildningen på grundnivå i psykologi som fått högsta
betyget, vilket är mycket glädjande. Dock ska alla utbildningar
vid KI hålla hög kvalitet och det långsiktiga målet är att minst
50 procent framdeles ska erhålla omdömet mycket hög kvalitet.
Specifika åtgärdsprogram har tagits fram för de utbildningar
som fick omdömet bristande kvalitet, men KI arbetar nu med
fokuserade insatser för ökad kvalitet inom samtliga program,
vilka bland annat innefattar pedagogisk utveckling och ökad
forskningsanknytning.
Jag vill i detta sammanhang framföra ett stort tack till de KI-
medarbetare som på olika sätt deltagit i arbetet med utvärde-
ringarna.
Samverkan med Landstinget
Under året intensifierades samarbetet med Stockholms läns
landsting (SLL) bland annat genom Projekt 4D (fyra diagnoser)
för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och
utveckling inom hälso- och sjukvården. Det gäller områdena
hjärtsvikt och tromboembolism, artritsjukdomar, diabetes typ 2
och bröstcancer samt informatik. Syftet med projektet är också
att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare kan
leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka samarbe-
tet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.
Mayo Clinic
Samarbetet med Mayo Clinic i USA har fördjupats. Under året
har gemensamma möten ägt rum i Stockholm såväl som i
Rochester, Minnesota. En gemensam operativ styrgrupp har
skapats med uppgift att strukturera och planera det framtida
samarbetet. Som en gemensam aktivitet utannonserades i slutet
av året möjligheten att ansöka om ekonomiskt stöd för resor
vid samarbetsprojekt inom forskning, utbildning, innovation
och administration. Detta är ett första steg och jag ser fram
emot fortsatt nära samarbete och nya initiativ under det kom-
mande året.
Stora satsningar på infrastruktur
Byggarbete har pågått under hela året, både med vår spektaku-
lära aula och med det Widerströmska huset, som kommer att
inrymma institutionerna för Lärande, Informatik, Manage-
ment och Etik (LIME) och Folkhälsovetenskap. I nära samar-
bete med SLL fortsätter det intensiva arbetet med att utforma
ett helt nytt universitetssjukhus, som kommer att innehålla en
stor laboratoriebyggnad för translationell forskning med fokus
på folksjukdomar. Projekteringen av Biomedicum, som ska blir
ett av Europas största forskningslaboratorier för biomedicinsk
grundforskning, har nu nästan slutförts.
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
8
Donationer
Under 2012 har KI tagit emot en rad donationer, som på ett
avgörande sätt stödjer vår forskning långsiktigt. Jag vill här
passa på att nämna några:
Familjen Erling Perssons stiftelse, magnetkamera för
hjärt-kärlforskning (28 mnkr)
Stichting af Jochnick Foundation, forskning avseende de
underliggande orsakerna till diabetes (15 mnkr)
Fredrik Lundberg, forskning kring pulsåderbråck
(13 mnkr)
Björn och Lena Ulvaeus, forskning avseende blodsjukdo-
mar (3 mnkr)
Mats Sundin, samarbete med University of Toronto kring
barns hälsa (2 mnkr)
Utöver dessa större donationer, så har det också kommit in ett
stort antal donationer och gåvor på lägre belopp och jag vill
rikta ett varmt tack till alla våra donatorer för ert ekonomiska
stöd och stora engagemang för KI.
Framtiden
Jag vill lyfta tre centrala frågor av betydelse för KI:s framtid.
Vi behöver stärka KI:s ställning som ett internationellt le-
dande forskningsuniversitet. Vi måste därför lägga större resur-
ser på att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av
deras karriär för att säkra återväxten och öka möjligheterna till
internationella rekryteringar.
Vi behöver även stärka våra grundutbildningar, så att vi kan
attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studen-
terna från alla delar av världen. Samma krav på excellens som vi
ställer på forskningen, måste vi också ställa på våra utbildningar.
Vi behöver också utveckla samspelet med hälso- och sjuk-
vården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i
snabb förändring. Antalet enskilda vårdgivare ökar i snabb takt,
något som kan leda till fragmentering och därmed äventyra den
epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som
utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet.
Av detta följer att KI behöver utveckla en ny strategi för sam-
verkan med hälso- och sjukvården.
Avslutningsvis vill jag konstatera att KI:s framgångar - förr,
nu och i framtiden - uteslutande beror på många enskilda
medarbetares kreativitet, briljans, entusiasm, tävlingslust,
lojalitet och inte minst hårda arbete. Jag ser därför med stor
tillförsikt fram emot en fortsatt positiv utveckling för både
forskning och utbildning vid KI.
Anders Hamsten Rektor
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
9
Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag
Enligt 3 kap. 1 § förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovis-
ning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera
verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som
framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i
förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något
annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verk-
samhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym
och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning
som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat
annat.
Lärosätenas instruktion – Högskolelagen
Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2012
framgår att övergripande mål för universitets och högskolors
verksamhet finns i högskolelagen.
Av högskolelagen framgår att de två huvuduppgifterna för
universitet och högskolor är utbildning, som vilar på veten-
skaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet
respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt
annat utvecklingsarbete.
Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka
med det omgivande samhället, att informera om sin verksam-
het samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lä-
rosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland
annat drivas på ett sådant sätt
att det finns ett nära samband mellan forskning och
utbildning,
att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed
värnas
att hög kvalitet nås i verksamheten,
att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt,
att hållbar utveckling främjas i verksamheten,
att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och
främjas och
att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och
internationella förhållanden.
Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över
utbildningen och lärosätena ska aktivt främja och bredda
rekryteringen.
Strategi 2012
KI har fastställt en utvecklingsstrategi för 2010–2012:
Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att
förbättra människors hälsa.
Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet
inom det medicinska området
Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/Strategi_2012_sv.pdf
______________
Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i de nämnda
dokumenten som denna årsredovisning är uppbyggd.
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
10
Intern styrning och kontroll
KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och
kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt
planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistori-
et i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen
och kontrollen vid KI är betryggande.
Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och
riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en mer
genomgripande riskanalys har genomförts under verksamhets-
året 2012. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s
uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, re-
gleringsbrev samt universitetets utvecklingsstrategi. Därutöver
har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern
revision beaktats.
Konsistoriet har under året fastställt elva riskområden där
beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: nämligen förlust
av examinationsrätt, otillräcklig lärartillgång inom utbildning-
en, bristande moderna tekniska plattformar och verktyg inom
utbildningen, begränsade möjligheter till klinisk forskning och
utbildning, forskningsfusk, begränsande regelverk kring regis-
terdata och djurverksamhet, bristande forskningsdokumenta-
tion, bristfällig medicinsk informatik KI/SLL, otillräcklig om-
ställning vid KI utifrån förändringar i sjukvården, bristande
efterlevnad av lagen om offentlig upphandling och återkrav på
grund av bristfällig hantering av medel och redovisning till
externa finansiärer.
Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp
vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för Konsisto-
riet, däribland utveckling av KI:s informationssäkerhet och IT.
Ett ramverk för informationssäkerhetsåtgärder har tagits fram
med övergripande förberedelser för implementering. Under
hösten 2012 har vidare två chefsbefattningar rekryterats inom
informationssäkerhet och IT.
Riksrevisionen har den 13 februari 2012 lämnat en revi-
sionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlings-
och inköpsprocessen där KI den 23 april 2012 i skrivelse till
Riksrevisionen redovisat vidtagna och planerade åtgärder inom
området. Under året har arbetet fortsatt med att avsevärt stärka
den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att
lagen om offentlig upphandling följs. Ett fortsatt utvecklingsar-
bete krävs.
Justitiekanslern har i beslut den 29 maj 2012 uttalat allvarlig
kritik mot KI för brister i diarieföring och ärendehandläggning.
Under verksamhetsåret har kraftfulla insatser vidtagits, för att
komma till rätta med bristerna. Åtgärderna omfattar bland
annat tydliggörande av ansvar, utbildningsinsatser och genom-
gång av verksamhetens diarieföring. Förberedelser har genom-
förts för införande av nytt diarieföringssystem och elektroniskt
ärendehanteringssystem vilka tas i bruk år 2013.
I syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera proces-
sen för intern styrning och kontroll samt verksamhetsplanering
och uppföljning beslutade Konsistoriet den 20 februari 2012
om aktiviteter i KI:s årsplanering för 2012-2013. Arbetet har
resulterat i tydligare anvisningar inför verksamhetsplanering
och KI:s första övergripande verksamhetsplan innehållande
uppdrag och budget för nästkommande år.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
11
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet
Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på sitt
breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbud inom
medicin och hälso- och sjukvård.
Under året har KI genomfört utbildning inom 40 olika pro-
gramutbildningar och erbjudit drygt 130 fristående kurser.
Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en
yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som redan
har en utbildning inom hälso- och sjukvård.
KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har un-
der senare år arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat
syfte är att KI endast ska erbjuda utbildning med aktiv forsk-
ning inom huvudområdet. KI arbetar dessutom med att anpas-
sa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka
andelen utbildning på avancerad nivå.
Nysatsningarna under året har varit få eftersom KI 2012
överproducerat och på ett par års sikt beräknar att helt ha
förbrukat sitt anslagssparande. Två nya specialistsjuksköterske-
program, ett i medicinsk vård och ett i kirurgisk vård, startade
höstterminen 2012. Masterprogrammet i hälsoinformatik
gjordes inför 2012 om till ett program med en gemensam
examen tillsammans med Stockholms universitet. Syftet är att
ge programmet en tydligare anknytning till den forskning som
pågår inom området på båda universiteten.
Eftersom KI beräknar att överproducera de närmaste åren,
har beslut fattats som syftar till att anpassa utbudet till takbe-
loppet. KI har under året påbörjat avvecklingen av två nybör-
jarprogram, tandtekniker- och folkhälsovetenskapsprogram-
met. Beslut har också fattats om att kraftigt minska omfatt-
ningen av fristående kurser, men detta kommer att få effekt
först 2013.
Fördelningen mellan olika typer av program och kurser
samt fördelningen av kurser mellan grundnivå och avancerad
nivå var 2012 i stort sett densamma som 2011, vilket illustreras
i tabellerna nedan.
Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser
2009 2010 2011 2012
Hst % Hst % Hst % Hst %
Generell examen – nybörjare 328 6 264 5 248 4 211 4
Generell examen – påbyggnad 344 6 393 7 443 8 424 7
Yrkesexamen – nybörjare 3 939 70 3 726 67 3 832 66 3 976 68
Yrkesexamen – påbyggnad 585 10 566 10 582 10 573 10
Fristående kurser 399 7 575 11 709 12 701 12
Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100
Källa: Ladok.
Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå
2009 2010 2011 2012
Hst % Hst % Hst % Hst %
Grundnivå 3 603 64 3 423 62 3 480 60 3 554 60
Avancerad nivå 1 848 33 2 035 37 2 289 39 2 290 39
Ej klassificerad 144 3 66 1 46 1 41 1
Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100
Källa: Ladok.
Legitimationskurs för optiker
KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att
starta någon legitimationskurs för optiker under 2012.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
12
Studenterna
Sökande
KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck och
det har ökat något jämfört med 2011. Det totala antalet behöri-
ga förstahandssökanden har ökat med drygt två procent jäm-
fört med 2011. Läkarprogrammet och psykologprogrammet
har högst söktryck på KI och även högt söktryck nationellt.
Efter en ganska kraftig nedgång 2011 – som berodde på in-
förandet av studieavgifter – har söktrycket till magister- och
masterprogrammen ökat igen, både i den nationella och i den
internationella antagningsomgången.
Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)*
2009 2010 2011 2012
Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats
Nybörjarprogram 986 4,8 1 142 5,1 1 297 4,6 1 245 4,9
Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 678 2,1 511 2,9 618 3,1 674 2,8
Magister-/masterprogram 225 2,8 334 2,9 362 1,9 325 2,3
Totalt 1 889 3,6 2 087 4,1 2 277 3,8 2 244 3,9
Källor: VHS, NyA Open.
Breddad rekrytering
Breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper
av studenter – i syfte att minska snedrekryteringen – och om att
skapa bra studieförutsättningar för dem som redan studerar vid
universitetet.
KI intensifierade under 2012 de språkstödjande insatserna
för studenterna genom att utöka språkhandledningen på
svenska. Dessutom erbjuder KI från och med 2012 språkhand-
ledning på engelska. KI erbjuder även språkhandledning på
distans, en verksamhet som framför allt är riktad till studenter
som studerar utomlands. Den seminarieserie i vetenskapligt
skrivande som sedan tidigare erbjuds, har under året givits
inom fler utbildningsprogram än tidigare. Slutligen erbjuds
KI:s studenter en föreläsningsserie i studieteknik och stresshan-
tering.
Som ett led i att bredda rekryteringen har KI bland annat
studentambassadörer. Studentambassadörerna besöker och
presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stock-
holms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt
bland ambassadörerna, både med avseende på kön och etnisk
tillhörighet. Vidare har KI tre samarbetsgymnasier, Huddinge-,
Solna- och Tenstagymnasiet där löpande aktiviteter genomförs.
Dessa består bland annat av inspirationsföreläsningar och
studiebesök. En annan viktig del i arbetet med breddad rekry-
tering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att
”skugga en student”.
Åldersfördelning
Som framgår av diagrammen nedan har andelen nybörjare
under 24 år ökat markant mellan 2011 och 2012 och – med
undantag för 2010 – även jämfört med tidigare år. Den ökade
andelen yngre studenter kan bero på de nya antagnings- och
urvalsgrunder som infördes 2010.
Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2009 2010 2011 2012
–24 år 25–34 år 35– år
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
13
Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram
Källa: Ladok.
Studentinflytande
Studentmedverkan är en viktig del i KI:s berednings- och
beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till
inflytande i alla KI:s beredande och beslutande organ, inklusive
KI:s ledningsgrupp.
KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i
organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor.
För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst
en studentrepresentant är närvarande – förutsatt att
en studentrepresentant finns utsedd.
År 2012 utgjorde kvinnor 68 procent av student-
representanterna i beslutande organ (KI:s styrelse, de
interna verksamhetsstyrelserna och programnämn-
derna), vilket är en ökning med fem procentenheter
jämfört med 2011. Skillnaden i nominella tal är dock
liten. I programnämnderna är könsfördelningen
representativ för studentpopulationen – som till
73 procent består av kvinnor – vilket inte är fallet i
övriga nämnda organ.
För att främja studentinflytandet anordnar KI år-
ligen utbildning för studenter aktiva inom KI:s bere-
dande och beslutande organ. Studenterna utbildas
om gällande lagar och förordningar samt KI:s orga-
nisations- och beslutsstruktur. På programnämnds-
nivå förs kontinuerliga diskussioner med studenter-
na om vikten av studentinflytande.
KI har avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras
ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. I avta-
let ingår finansieringsstöd för detta och för student- och dokto-
randombudsmän. Under året har ett nytt avtal slutits för 2013–
2015.
Utbildningsuppdraget
Helårsstudenter och helårsprestationer
Antalet helårsstudenter uppgick 2012 till 5 885 och antalet
helårsprestationer till 5 307 inom ramen för takbeloppet.
Utfallet är något lägre än tidigare prognos. Resultatet för
2012 ligger 11,2 mnkr över takbeloppet inklusive ersättning för
helårsprestationer från december 2011.
Antalet helårsstudenter har ökat något jämfört med 2011,
medan antalet helårsprestationer har minskat. Detta beror
framför allt på att antalet kursveckor under 2012 var 39 jämfört
med normalt sett 40 och att fler examinationer därmed kom-
mer att registreras på kalenderåret 2013.
Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till
598 958 tkr. Tillsammans med prestationerna från december
2011 på 1 400 tkr kommer anslaget för 2012 därmed att belas-
tas med 600 358 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande på
49 785 tkr.
Respektive utbildningsprograms andel av det totala antalet
helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårs-
studenter och helårsprestationer inom de olika utbildningspro-
grammen framgår av tabell 6 i tabellbilagan.
Helårsstudenter vid KI år 2012 (totalt 5 885)
Källa: Ladok.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2009 2010 2011 2012
–24 år 25–34 år 35– år
Läkarprogrammet 26%
Sjukgymnast-programmet 6%
Sjuksköterske-programmet 10%
Psykologprogrammet 4%
Tandläkar-programmet 7%
Arbetsterapeut-programmet 3%
Övriga nybörjar-program 12%
Biomedicinska analytiker-
programmet 3%
Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8%
Övriga påbyggnads-program 2%
Magister och master 7%
Fristående kurs 12%
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
14
Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet inklusive decemberprestationer, 2009–2012, tkr
2009 2010 2011 2012
Takbelopp 552 204 619 449 616 148 589 150
Ersättning 532 674 553 772 587 977 600 358
Under/över takbelopp -19 530 -65 677 -28 171 11 208
Inklusive tilläggsanslag under perioden 2009–2011.
Källor: Ladok, regleringsbrevet.
Antagning till psykologprogrammet
Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med
40 platser. Både i regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet
för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårs-
studenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70.
Höstterminen 2012 registrerades 84 studenter på termin 1.
Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet
Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet helårsstudenter
på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår i
tabellen nedan. I tabell 6 i tabellbilagan framgår hur antalet
helårsstudenter utvecklats över tid.
Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet
2012
Läkarprogrammet 1 516
Tandläkarprogrammet 396
Källa: Ladok.
Examina
Det totala antalet utfärdade examina har minskat kraftigt i
jämförelse med 2011, från 2 239 till 1 878. Minskningen beror
på att KI – på grund av förlorad examensrätt – inte hade någon
antagning till sjuksköterskeprogrammet under 2009. Detta får
effekter både på antalet sjuksköterskeexamina och kandidatex-
amina med huvudområdet omvårdnad. Flertalet övriga exami-
na har ökat i antal. Under året har den första kullen psykolog-
studenter på KI tagit examen. Antalet examina per program
framgår av tabell 7 i tabellbilagan.
Antal examina 2009–2012
Examen 2009 2010 2011 2012
Yrkesexamen 1 488 1 416 1 466 1 223
Generell examen 697 728 773 655
Totalt antal examina 2 185 2 144 2 239 1 878
Totalt antal individer 1 792 1 786 1 888 1 668
Uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamheten vid KI består av två delar: uppdragsut-
bildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverk-
samheten har, som framgår av diagrammet nedan, minskat
något jämfört med 2011 och uppgår 2012 till drygt 70 mnkr.
Kommuner och landsting är de enskilt största uppdragsgivarna.
Intäkter av uppdragsverksamhet 2003–2012, exklusive
studieavgifter
Källa: Agresso.
Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 2012
Källa Agresso.
0
25
50
75
2003 2006 2009 2012
Mnkr
Övriga statliga myndigheter
9%
Kommuner och landsting
45%
Universitet och högskolor 12%
Organisationer och stiftelser
4%
Svenska företag 19%
Utländska 11%
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
15
Uppdragsutbildning
Totalt sett har intäkterna för uppdragsutbildning sjunkit. Detta
beror på att omfattningen av icke poänggivande uppdragsut-
bildning minskat.
Poänggivande uppdragsutbildning har dock ökat i omfatt-
ning i jämförelse med 2011, både vad gäller intäkter, helårsstu-
denter och helårsprestationer. Genom en strategisk satsning
riktad mot vårdgivare har fler uppdrag genererats. Ökning har
skett inom flera ämnesområden, till exempel socialpsykiatri
och medicin. Socialstyrelsen har under året varit en stor upp-
dragsgivare, men dessa uppdrag avslutades 2012. Under 2013
förväntas den rådande lågkonjunkturen medföra en minskning
av omfattningen på poänggivande uppdragsutbildning.
Hst och hpr i uppdragsutbildning 2009–2012
2009 2010 2011 2012
Helårsstudenter 181 178 235 250
Helårsprestationer 192 128 202 222
Källa: Ladok.
Internationalisering
Internationaliseringsarbetet bedrivs i enlighet med ”Hand-
lingsplan för internationalisering av utbildningar på grundnivå
och avancerad nivå 2010–2012”.
Under året har KI och studentkårerna samarbetat om att
förbättra servicen till och mottagandet av inresande studenter.
Detta arbete är viktigt för att attrahera utländska studenter, inte
minst studieavgiftsstudenter. Vidare har KI inlett ett samarbete
med Universidad de Oviedo i Spanien inom Erasmus Mundus-
programmet; hösten 2013 startar magisterprogrammet Public
Health in Disasters. Programmet leder till en gemensam exa-
men.
Härutöver har årligen återkommande aktiviteter genom-
förts, till exempel informationsträffar om lärar- och studentut-
byten, sociala aktiviteter för inresande lärare och studenter
samt kurser i att undervisa på engelska. Omfattningen på KI:s
långvariga samarbete med Makerere University i Uganda
har under 2012 utökats med ytterligare två av KI:s utbildnings-
program.
KI arbetar för att öka lärarutbytet. Antalet utresande lärare
har dock nästan halverats under året på grund av att regering-
ens utbytessatsning ”Mobilitet för lärare och studenter vid
högskola 2011–2012” upphört. Även antalet utresande studen-
ter har minskat medan antalet inresande är relativt konstant
(för mer information, se tabell 8 i tabellbilagan). Bland annat
har utbytet inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet
minskat, vilket beror på att en del projekt upphört och nya är
under uppbyggnad. Under uppbyggnadsfasen genomförs
endast planeringsresor och lärarutbyten.
Utöver detta gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt
examensarbete utomlands inom utbytesprogram. Under 2012
har dessutom ett antal läkarstudenter genomfört datainsamling
inför examensarbete utomlands men utanför utbytesprogram.
Studenter som deltar i internationella kurser som ”Global
hälsa” och ”Medicinsk utveckling i Europa och EU” genomför
också en del av sin utbildning utomlands.
Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för internatio-
nalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har
påbörjats under året. Målet är att KI:s studenter efter avslutad
examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella
miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varieran-
de ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en
attraktiv studiedestination för internationella studenter.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
16
Studentutbyte 2012
Källa: Ladok.
Studieavgifter för tredjelandsstudenter
KI hade totalt 60 studieavgiftsskyldiga studenter under 2012.
Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året
sju masterprogram på engelska. KI erbjöd även ett antal fristå-
ende kurser samt kurser inom ramen för EuroScholars-
konsortiet och Stockholm Summer School. Det sistnämnda är
ett samarbete mellan KI, Kungliga Tekniska högskolan och
Stockholms universitet.
Höstterminen 2012 registrerades 31 nya studenter på KI:s
masterprogram. Därtill registrerades en student på komplette-
rande utbildning för tandläkare. Av de 32 studieavgiftsskyldiga
studenterna hade tolv helt stipendium medan 20 var betalande.
Av det totala antalet registrerade studenter på termin 1 på
masterprogram på engelska, utgjorde tredjelandsstudenterna
15 procent under 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 14
procent.
Antalet helårsstudenter 2012 uppgick till 33,6 och antalet
helårsprestationer till 27,7.
Internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvali-
tet och mottagandetjänster har ökat markant, vilket framkom-
mer i International Student Barometer 2011/12. De satsningar
som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet avser att
även komma lärosätets övriga utbildningsverksamhet tillgodo.
KI bedömer att den studieavgiftsfinansierade verksamheten
innebär ett visst administrativt merarbete.
Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsstäl-
lande förutom i ett par fall då tredjelandsstudenters uppehålls-
tillstånd försenats trots betald studieavgift.
Inga nya strategiska avtal har ingåtts med universitet utan-
för EU/EES-området med anledning av införandet av studieav-
gifter. KI hade 80 tredjelandsstudenter inom ramen för utby-
tesavtal under 2012, att jämföra med 89 föregående år.
Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten (tkr)
2011 2012
Intäkter 1 708 5 724
Kostnader 3 645 5 895
Totalt -1 937 -171
Källa: Agresso.
Av kostnaderna 2012 består knappt 2,8 mnkr av ersättning till
kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administ-
ration och marknadsföringsinsatser.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
17
Kvalitet
Högskoleverkets utvärderingar
Högskoleverkets utvärderingar har varit i fokus hela 2012. Vid
KI har tio utbildningar granskats. Två utbildningar har erhållit
omdömet ”mycket hög kvalitet”, fem ”hög kvalitet” och två
”bristande kvalitet”. Högskoleverket har i ett fall ännu inte
fattat sitt beslut.
Då ett flertal av KI:s utbildningar leder till både generell ex-
amen och yrkesexamen har självvärderingsarbetet varit omfat-
tande. Arbetet med självvärderingarna har varit en viktig del i
det interna kvalitetsarbetet, då brister som framkommit i själv-
värderingarna åtgärdats omgående.
KI har tagit fram åtgärdsplaner för de utbildningar som er-
hållit omdömet bristande kvalitet och bedömer att kvaliteten
kommer att vara betryggande vid Högskoleverkets uppföljning.
KI kommer att analysera och dra nytta av framgångsfaktorerna
i de utbildningar som erhållit omdömet mycket hög kvalitet.
Åtgärder för att höja kvaliteten i utbildning
För att säkerställa och höja kvaliteten på KI:s examensarbeten,
har samtliga kursplaner för examensarbeten samt ett knappt
hundratal examensarbeten granskats. De preliminära resultaten
av granskningarna visar att ett antal kursplaner behöver revide-
ras för att nå en högre överensstämmelse med examensmålen i
högskoleförordningen. Vidare framgår att arbetet med syste-
matisk kvalitetssäkring av examensarbetena måste fortgå. Det
bör noteras att granskningen visar att brister i kursplanerna
inte med nödvändighet resulterar i kvalitetsbrister i examens-
arbetena. Dialog pågår om vilka åtgärder som behöver vidtas
utifrån resultatet av granskningarna.
KI har under året arbetat med att definiera vad som utmär-
ker excellens i utbildning. Syftet är att ge utbildningsorganisa-
tionen verktyg för fortsatt strategiskt kvalitetsarbete.
KI implementerade i början av året en ny målrelaterad kurs-
värderingenkät som är gemensam för samtliga utbildningar.
Enkäten håller nu på att utvärderas.
Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet
Vid KI finns idag flera funktioner med uppdrag att stödja
lärares och handledares kompetensutveckling och utveckla den
pedagogiska kvaliteten inom utbildningarna. För att optimera
stödet har KI beslutat att från och med 2013 organisatoriskt
samordna dessa funktioner.
Pedagogisk kursverksamhet och kompetens-utveckling
Under 2012 gavs tio olika kurser i högskolepedagogik för KI:s
lärare.
Den utbildningskongress som KI hittills anordnat årligen,
fokuserade 2012 på möjligheter att utveckla studenters lärande
med hjälp av IT. I kongressen deltog drygt 300 personer –
merparten lärare, studenter och kliniska handledare från KI.
KI:s lärardag genomfördes på temat Hållbar utbildning –
vägval för framtiden. Lärardagen fokuserade på hållbar utveck-
ling i ett brett perspektiv som inbegrep aspekter av internatio-
nalisering, lika villkor, entreprenörskap och etik.
Pedagogiska projektmedel och utmärkelser
KI avsätter varje år medel till pedagogiskt inriktade utveck-
lingsprojekt som syftar till utveckling och kvalitetshöjning i
utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Under 2012
beviljades medel till fem projekt. Utöver dessa KI-specifika
medel avsätter SLL projektmedel för pedagogiskt inriktade
forsknings- och utvecklingsprojekt inom Stockholms vårdut-
bildningar.
KI delar varje år ut ett pris till lärare, lärarlag eller administ-
rativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utveck-
lings- eller förnyelsearbete inom utbildningar på grundnivå och
avancerad nivå.
Tre ledamöter utsågs under året att ingå i Pedagogiska aka-
demin. Syftet med akademin, som inrättades 2011, är att skapa
ett nätverk för KI:s lärare.
Utveckling av lärandemiljöer och student-engagemang
Under 2012 fortsatte arbetet med projektet ”Framtidens lärande-
miljöer” som är ett samarbete med SLL. Syftet med projektet är att
utveckla såväl formella som informella lärandemiljöer vid KI. Två
informella miljöer, på campus i Huddinge respektive Solna, har
invigts under året och liknande projekt kommer att genomföras
på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus. Studenterna nyttjar miljöerna i hög grad
och en utvärdering av projektet har påbörjats.
Den populära seminarieserien ”Student – låt dig inspireras
av en professor” som startade 2011 har fortsatt under 2012. För
att så många studenter som möjligt ska kunna ta del av föreläs-
ningarna, publiceras de på KI:s hemsida.
Lika villkor
Könsfördelning
De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avance-
rad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minori-
tet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördel-
ning. Totalt sett är förändringarna jämfört med 2011 mycket
små, men skillnader kan noteras på programnivå, till exempel
har andelen kvinnor bland nybörjare på tandläkarprogrammet
ökat med ca 12 procentenheter. Det är svårt att påverka köns-
bundna utbildningsval; en liknande könsfördelning som på KI
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
18
återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på
den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Insatser
som KI gör för en jämnare könsfördelning bland studenterna
är till exempel att alltid ha representanter för båda könen i
marknadsföringen till presumtiva studenter. KI har även ge-
nomfört ett särskilt projekt vars syfte var att ge fördjupad kun-
skap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar
inom medicin och vård. Resultatet har publicerats i boken
”Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildnings-
val”. Resultaten kan KI använda i det framtida rekryterings-
arbetet.
Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2012
Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2012
Källa: Ladok.
Likabehandlingsperspektivet i undervisning
Likabehandlingsperspektivet har under 2012 fått ett ökat ge-
nomslag i flera av KI:s utbildningar. Likabehandling tas exem-
pelvis upp i kurser som behandlar patientbemötandefrågor och
studenternas framtida yrkesroll, men även i kurser som be-
handlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika
patientgrupper och sjukdomsförekomst. Flera utbildningspro-
gram har också infört frågor om diskriminering i sina kursvär-
deringsenkäter.
Vidare har enskilda utbildningsprogram kartlagt om stu-
denter av underrepresenterat kön, det vill säga män, har sär-
skilda behov av stöd. Kartläggningarna visar att de har behov av
manliga förebilder och möjligheter att träffas i en enkönad
miljö. Dessa studenter erbjuds nu efterfrågat stöd.
Eftersom ökad kunskap och medvetenhet hos handledare
och lärare är en av de viktigaste förutsättningarna för lika
villkor i utbildningarna, erbjuder KI sina lärare och kliniska
handledare utbildning i dessa frågor. Under 2012 deltog ca 130
lärare och handledare. KI erbjuder även studenterna utbild-
ning, framför allt om diskrimineringslagen och likabehand-
lingsperspektiv i utbildningen. Under 2012 deltog ca 165 stu-
denter. Dessutom informeras samtliga nyantagna studenter om
diskrimineringslagstiftningen och om vilka stödfunktioner som
finns vid KI.
Särskilda åtaganden
Tandvårdscentral
Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tand-
vårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tand-
vårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som
behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbe-
te. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård.
Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från
rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns
stödfunktioner kopplade. Under 2012 omfattade verksamheten
cirka 36 500 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentra-
len var 92 640 tkr och totalkostnaden 111 304 tkr. KI fördelar –
utöver det anvisade anslaget – vissa ytterligare medel till verk-
samheten.
Kompletterande utbildning för läkare, sjuk-sköterskor och tandläkare från tredje land
KI har tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och
Linköping i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för
personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeut-
bildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna.
Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års
heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsför-
lagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Nybörjarprogram totalt
Tandläkar-
Tandhygienist-
Sjuksköterske-
Sjukgymnast-
Röntgensjuksköterske-
Psykolog-
Optiker-
Läkar-
Logoped-
Biomedicinsk analytiker-
Biomedicin-
Audionom-
Arbetsterapeut-
Män Kvinnor
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Påbyggn. program totalt
Masterprogram
Magisterprogram
Progr. i odont. profylaktik
Spec.sjuksköterske-
Psykoterapeutprogrammet
Barnmorskeprogrammet
Män Kvinnor
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
19
tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att
studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdighe-
ter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i
upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregå-
ende år.
Både ur ett student- och kursledningsperspektiv är den
samlade erfarenheten av utbildningen god. Tillgången på verk-
samhetsförlagda utbildningsplatser av god kvalitet är dock till
viss del fortfarande ett problem. Studentens kunskaper i svens-
ka språket är avgörande både när det gäller studentens förut-
sättningar att följa utbildningen och när det gäller att kunna
fördjupa sitt yrkeskunnande.
Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfat-
tar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med
verksamhetsförlagda delar. Under 2012 har kursplanen för
utbildningen reviderats för att tydliggöra lärandemålen. Vidare
har sjukvårdssvenskan integrerats i samtliga moment i kursen
och de campusförlagda delarna av utbildningen har fått en mer
klinisk inriktning.
KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i
svenska är av största vikt för att klara utbildningen.
Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar
ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som
klinisk färdighetsträning. Inga förändringar i upplägget har
gjorts i förhållande till 2011.
Erfarenheter från den andra utbildningsomgången är att
studenternas såväl teoretiska som kliniska kunskaper varierar
och att anpassningar till studenternas förutsättningar därför
måste göras. Inför 2013 kommer KI att revidera kursplanerna
för att lättare kunna göra individuella anpassningar. Liksom
tidigare kan konstateras att även kunskaperna i svenska varie-
rar. Ett pilotprojekt bedrivs under 2012 och 2013 tillsammans
med Svenska för invandrare (SFI) i Södertälje kommun i syfte
att ge studenterna möjlighet att förbättra sina kunskaper i
svenska.
Återrapportering av vissa uppgifter
Behöriga sökande
Registrerade Avbrott Antal hst* Examinerade
Kompletterande utbildning för läkare Vårterminen – 18(20) 0 9,90 16
Höstterminen 72 20 0 8,50 –
Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Vårterminen – 25(26) 0 13,75 24
Höstterminen 33 25 0 10,63 –
Kompletterande utbildning för tandläkare
Vårterminen – 15(16) 0 8,25 16
Höstterminen 46 16 0 6,80 –
* Antal hst inkluderar studieavgiftsstudenter.
() anger antalet registrerade studenter höstterminen 2011.
Källor: Ladok, NyA
Två studenter som påbörjade den kompletterande utbildning-
en för läkare hösten 2011 har avbrutit sina studier. Detta beror
på att de erhållit behörighet att arbeta som läkare i Sverige.
Användning av medel för kompletterande utbildning
Intäkterna per helårsstudent uppgår till knappt 237 tkr för den
kompletterande utbildningen för läkare, drygt 131 tkr för
utbildningen för sjuksköterskor och drygt 302 tkr för utbild-
ningen för tandläkare. Nedan redovisas hur dessa resurser
använts. I posten ”antagning” ingår endast antagningskostna-
der på institutionsnivå (samlad bedömning). Övriga antag-
ningskostnader ingår i de indirekta kostnaderna. För att upp-
gifterna om hur stor andel av medlen som använts för under-
visning inte ska bli missvisande, bör även VFU:n inkluderas.
Användning av medel för kompletterande utbildning 2012 (% av kostnader )
Läkare Sjuk-
sköterskor Tandläkare
Planering 4 4 3
Antagning 2 0 2
Validering 0 0 0
Undervisning 30 46 13
Verksamhetsförlagd utbildning
39 21 36
Övrigt, inkl. indirekta kostnader
25 29 46
Totalt 100 100 100
Källa: Agresso, uppskattningar.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
20
KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande
utbildningarna för att kunna göra individuella anpassningar – i
den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI har under
2012 planerat en enkätundersökning som i början av 2013
kommer att skickas till samtliga som genomgått kompletteran-
de utbildning. Syftet med undersökningen är framför allt att
undersöka i vilken utsträckning de som gått utbildningen har
fått arbete som läkare, tandläkare respektive sjuksköterska.
Övrigt
Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning
KI har erhållit 1 603 tkr (2:72 ap. 9) för att utveckla klinisk
utbildning och forskning. Behovet av att utveckla den kliniska
utbildningen är fortsatt stort, varför KI beslutade att även 2012
använda medlen för verksamheten vid Centrum för klinisk
utbildning (CKU).
CKU – som är ett samverkansorgan mellan KI, SLL och de
enskilda högskolorna i Stockholm – har det övergripande och
samordnande ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning inom
Stockholms läns hälso- och sjukvård.
Verksamheten bedrivs inom fyra verksamhetsområden: in-
terprofessionell utbildning (IPE), pedagogisk fortbildning av
lärare, pedagogisk utveckling och forskning samt kvalitet och
logistik i verksamhetsintegrerat lärande (VIL).
Inom verksamhetsområdet interprofessionell utbildning har
olika seminarier och workshops genomförts för att öka kompe-
tens och medvetenhet om interprofessionellt lärande. Inom
ramen för pedagogisk fortbildning har såväl chefer och ledare
inom vården som handledare inom verksamhetsförlagd utbild-
ning erbjudits olika former av kompetensutveckling.
När det gäller pedagogisk utveckling och forskning har en lä-
rarakademi inrättats. Akademin utgör en gemensam plattform
för lärare och handledare där pedagogiska frågor kan diskuteras.
Vidare har KI – bland annat via CKU – varit delaktigt i upp-
byggnaden av akademiska vårdcentraler, vars syfte är att integre-
ra forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården.
Under 2012 har arbetet med att utveckla ett utvärderingsin-
strument för den verksamhetsförlagda utbildningen fortsatt.
Under 2013 beräknas instrumentet implementeras i några av
landstingets verksamheter. Vidare har en utbildning för stu-
denter inom journalhantering, bemötande, sekretess och hygi-
en utvecklats i form av ett e-lärandekoncept. Utbildningen
kommer att testas och därefter gå i drift under år 2013.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
21
Ekonomisk redovisning
I nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutveck-
lingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. An-
slagsintäkterna är redovisade inklusive ALF-anslaget. Se vidare
kommentarer under finansiell redovisning.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr
2009 2010 2011 2012
Intäkter
Statsanslag 759,2 754,0 805,5 833,1
Avgifter och andra ersättningar 84,9 83,9 100,0 100,6
Bidrag 8,8 12,7 20,6 19,8
Finansiella 0,0 0,1 0,1 0,0
Summa intäkter 852,9 850,7 926,2 953,6
Kostnader
Personal 420,3 434,0 488,2 507,7
Lokaler 100,5 99,6 99,0 109,2
Övrig drift 304,4 295,1 318,1 335,7
Finansiella 0,2 0,2 0,3 0,1
Avskrivningar 23,6 23,3 17,9 12,2
Summa kostnader 849,0 852,1 923,5 965,0
Transfereringar
Medel från staten 4,2 4,3 7,3 7,6
Medel från myndigheter 1,9 0,0 0,0 0,0
Lämnade bidrag -6,1 -4,3 -7,3 -7,6
Kapitalförändring
Årets 3,9 -1,4 2,6 -11,4
Balanserad (IB) 134,1 137,9 136,5 139,1
Totalt (UB) 137,9 136,5 139,1 127,8
Källa: Agresso.
Ofördelade intäkter och kostnader
Resultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt
uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se
vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning.
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
22
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning
Nya forskningsrön – några exempel
Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett
brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar.
Forskningen utförs på alla nivåer från rent experimentell labo-
ratorieforskning över kartläggning av sjukdomars uppkomst
och utveckling till mer patientrelaterad behandlingsforskning
och kliniska prövningar. Här följer ett urval av de nya rön som
publicerats i högt rankade vetenskapliga tidskrifter under det
gångna året.
Bröstcancer
Flera forskningsrapporter har under året presenterats om
bröstcancer, som idag är den vanligaste cancerformen hos
kvinnor. Bröstcancer klassificeras efter vilka ytmarkörer som
cancercellerna uppvisar och detta har sedan avgörande betydel-
se för val av behandling. Att dessa markörer förändras under en
patients sjukdomsförlopp har nu visats (Journal of Clinical
Oncology juni). Även kliniska iakttagelser och en genetisk
mutation av betydelse för sjukdomsprognosen har presenterats
(Journal of Clinical Oncology augusti och oktober).
Två stora kliniska (fas 3-) prövningar visade att behandling
mot bröstcancer med två läkemedel i kombination inte var mer
effektiv än behandling med ett enskilt läkemedel (Journal of
Clinical Oncology februari). Allt fler kvinnor lever vidare efter
en behandling mot bröstcancer och en studie har visat att de
allra flesta återgår till sitt tidigare arbete och i samma omfatt-
ning som före diagnosen (Journal of Clinical Oncology juli).
Cancerläkemedel
Den lilla cellmolekylen p53, som skyddar mot tumörutveckling
och som är förändrad i cirka hälften av alla cancerceller, är en
attraktiv måltavla för cancermediciner. En första prövning på
människa av ett ämne som återskapar en förändrad p53 visade
lovande resultat (Journal of Clinical Oncology september).
Flera studier har visat på faktorer på cellulär, molekylär och
genetisk nivå som ger en ökad insikt i hur cancerceller fungerar
och därmed skulle kunna angripas (Science november, Journal
of Experimental Medicine februari, Nature Biotechnology
februari och juli).
Livskvalitet
En majoritet av de patienter som opererats för cancer i luft-
strupen ansåg sig vid en uppföljning efter fem år ha hög livs-
kvalitet, en mindre grupp hade dock kvarstående och ökande
besvär från operationen (Journal of Clinical Oncology januari
och april). Att personer som diagnosticerats med cancer löper
en kraftigt ökad risk för självmord eller död i hjärtkärlsjukdom
direkt efter sjukdomsbeskedet har givit ny kunskap som är
viktig både för anhöriga och vårdpersonal (New England Jour-
nal of Medicine april).
En studie har visat att kvinnor som står inför en cancerbe-
handling informerades betydligt sämre om hur behandlingen
påverkar deras framtida möjligheter att få barn, jämfört med
män i motsvarande situation (Journal of Clinical Oncology
maj). Betydelsen av palliativ, icke-farmakologisk vård i livets
slutskede i form av kroppsvård, beröring, trygg miljö samt
ritualer kring döden har beskrivits. (PLoS Medicine februari).
Blodsjukdom
En första genomgång av alla svenska patienter med kroniska
blodsjukdomar, så kallade myeloproliferativa sjukdomar,
visade att prognosen för överlevnad har förbättrats något under
de senaste decennierna (Journal of Clinical Oncology juli)
Ledgångsreumatism
Ett nytt läkemedel mot ledgångsreumatism, reumatoid artrit
(RA), har visat lika god effekt som biologiska läkemedel, men
till skillnad från dessa kan det nya preparatet tas i tablettform
(New England Journal of Medicine augusti). I en annan studie
visade ett biologiskt läkemedel god effekt som tillägg till kon-
ventionell medicinering, åtminstone under de första två årens
behandling (Lancet maj). En studie har även nyanserat bilden
av blodproppsrisk vid RA; risken var visserligen förhöjd, men
var inte relaterad till inläggning på sjukhus, vilket man tidigare
antagit (Journal of the American Medical Association oktober).
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinlägg-
ning och död och förekommer i olika former. En analys av data
från det nationella hjärtsviktsregistret talar för att vanligt före-
kommande läkemedel mot hjärtsvikt och högt blodtryck kan
ha ett bredare användningsområde än man tidigare känt till
och även kan fungera mot så kallad HFPEF, en typ av hjärtsvikt
som man tidigare har saknat behandling mot (Journal of the
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
23
American Medical Association november). Nya resultat tyder
också på att behandling med så kallad svikt-pacemaker skulle
kunna vara av värde även för patienter med lindrigare hjärt-
svikt (European Heart Journal oktober).
Blodkärl
Kartläggningen av enzymet arginas, som motverkar bildningen
av skyddande kväveoxid i blodkärlen, har lett till en helt ny
förklaringsmodell till hur kärlkomplikationer uppstår hos
diabetespatienter (Circulation november).
Fysisk aktivitet
Betydelsen av fysisk aktivitet har ytterligare stärkts när man
kunnat visa att muskelsvaghet i ungdomen är kopplat till ökad
risk för tidig död och då främst till följd av självmord eller
hjärtkärlsjukdom (British Medical Journal november). Forsk-
ning har visat att motion ger så kallade epigenetiska föränd-
ringar i muskelcellernas DNA, som påverkar deras förmåga att
svara på olika signaler från kroppen (Cell Metabolism mars).
Fetma
En tillbakablick på personer som genomgått fetmakirurgi
visade att de fortsatte att utnyttja sjukvården lika mycket som
personer som fick konventionell fetmabehandling, detta trots
att kirurgin ofta gav bestående viktnedgång och därmed mins-
kad risk för sjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och
cancer (Journal of the American Medical Association septem-
ber).
Diabetes
Ett helt nytt sätt att behandla diabetes har prövats på möss.
Metoden går ut på att blockera en signalväg och på så sätt
förhindra att fett lagras på ”fel” platser i kroppen såsom musk-
ler och hjärta (Nature september). KI-forskare har deltagit i ett
flertal internationella forskningskonsortier som kartlagt olika
genetiska varianter som påverkar hur diabetes typ 2 utvecklas
(Nature Genetics maj och augusti).
Infektioner
En analys av ett flertal internationella studier av de tre infek-
tionssjukdomarna hiv, tuberkulos och hepatit C bland hemlösa
grupper visade att förekomsten av sjukdomarna bland dessa
grupper var flerfaldigt högre än bland den övriga befolkningen.
Förekomsten var dock ojämnt spridd mellan grupper och
länder (Lancet augusti). Man har också kunnat visa att före-
komsten av kondylom, könsvårtor, har minskat kraftigt hos
unga kvinnor i Sverige, något som sannolikt beror på det nu-
mera tillgängliga HPV-vaccinet (Journal of Infectious Diseases
juli).
Mitokondriens DNA
Förändringar i arvsmassan i cellens mitokondrier kan orsaka
en rad svåra sjukdomar såsom muskelsvaghet, neurodegenera-
tiva sjukdomar, hjärtkärlsjukdom och diabetes. Man har nu
visat att risken att ett barn ska ärva en mitokondriell sjukdom
bestäms redan när den blivande modern är ett embryo (Nature
Genetics oktober).
Hjärnans celler
Nybildningen av nervceller i olika delar av hjärnan har stude-
rats intensivt under senare år. Nu har man visat att i det områ-
de i hjärnan som behövs för att tolka luktintryck skiljer sig
människan från andra däggdjur genom att det hos människan
inte bildas några nya nervceller där efter födseln. Det skulle
kunna förklara varför människans luktsinne normalt är så
mycket sämre än djurens (Neuron maj). En helt ny grupp av
nervceller i hjärnan, som har betydelse för bland annat hjärt-
rytmen och blodtrycket, har beskrivits (Journal of Clinical
Investigation december). Två molekyler har identifierats, som
är viktiga för överlevnad och nybildning av nervceller i hjärnan,
inklusive dopaminproducerande nervceller. Detta är en upp-
täckt som på sikt kan få betydelse för behandling av sjukdomar
som till exempel Parkinsons sjukdom (Nature Chemical Biolo-
gy december).
Alzheimers sjukdom
En första klinisk prövning av ett potentiellt vaccin mot Alzhei-
mers sjukdom visade att vaccinet mottogs väl av kroppen och
att ett immunsvar mot det skadliga beta-amyloidet utvecklades
(Lancet juni). I en annan studie visade forskningen att även
mindre former av amyloid sannolikt har betydelse för utveck-
lingen av Alzheimers sjukdom och dessa skulle kunna utgöra
en möjlig måltavla för framtida läkemedel (Neurology juni).
Psykisk ohälsa
Vid depression får hjärnan sämre förändringsförmåga och blir
mindre anpasslig vid exempelvis minneslagring. Forskning har
nu visat att detta beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjecel-
ler, en kunskap som kan bana väg för helt nya sätt att behandla
depression (Molecular Psychiatry februari).
Ett tydligt samband mellan för tidig födsel och ökad risk för
psykiska sjukdomstillstånd senare i livet, så som bipolär sjuk-
dom, psykos och depression har visats. Detta kan troligen
förklaras med avvikelser i hjärnans utveckling då nervsystemet
hos prematurt födda är omoget och extremt känsligt (Archives
of General Psychiatry juni). Eventuella risker med och utan
läkemedelsbehandling under en graviditet för kvinnor med
bipolär sjukdom har belysts. Analysen visade på en svår balans-
gång mellan de risker som en obehandlad sjukdom innebär
med djup depression och de risker för missbildningar eller
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
24
andra komplikationer som läkemedlen medför (British Medi-
cal Journal november).
Ett läkemedel som idag prövas mot Huntingtons sjukdom
har visat sig interagera även med en receptor av betydelse för
schizofreni, Parkinsons sjukdom och vissa neurodegenerativa
tillstånd och det skulle därför kunna vara av intresse för ut-
veckling av behandlingar även mot dessa sjukdomar (Molecu-
lar Psychiatry februari).
ADHD
En omfattande registerstudie har visat att brottsligheten hos
vuxna med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog
läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinera-
de (New England Journal of Medicine november). Tidigare
forskning har visat att personer med ADHD löper ökad risk att
hamna i kriminalitet.
Kvalitet i forskning
Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri
KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens
spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av
matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och
andra kommunikationsmedia. Redovisade data ska ses över en
längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på
vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund
av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i
figuren representerar publikationer med någon adress som kan
anknytas till KI.
Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår.
Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns
vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift
för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utveckling-
en redovisas därför inte uppgifter för 2012. En mer fullständig
bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en
jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämfö-
relsen mellan åren 2002 och 2011. Under denna period har den
totala produktionen av publikationer ökat med 38 procent.
Antal publikationer
Källa: Web of Science
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Other
Letter
Editorial Material
Meeting Abstract
Review
Article
Antal
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
25
Fältnormerad citeringsgrad
Källa: Web of Science
Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels cite-
ringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av
samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma
år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1
om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för
liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av
den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per
år. Mellan åren 2006 och 2011 har KI:s värde ökat från 1,46 till
1,55. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där
KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer
från 2012 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte
anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med an-
ledning av detta exkluderats från ovanstående figur.
Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA)
Den omfattande externa utvärderingen av KI:s forskning som
slutfördes under 2011 har följts upp genom institutionsbesök av
dekanus för forskning. Uppföljningen koncentrerades på han-
teringen av de forskargrupper som visat sämre resultat i utvär-
deringen. En viktig fråga i ERA-utvärderingen var definitionen
av gruppledare och dennes roll och ansvar. Det finns ett uppen-
bart behov av en tydligare och inom KI enhetlig definition.
Translationella temacentrumbildningar
De åtta translationella centrumbildningarna har utvärderats
under året. Utvärderingen visar att de flesta centrum på ett
imponerande och effektivt sätt har skapat nya samarbeten,
mötesplatser, rekryteringar och gemensamma projekt, varav
flera knappast skulle ha kommit till utan denna satsning. Flera
projekt kommer att få ett tydligt genomslag i vården. Utvärde-
ringsgruppen anser att det är viktigt att denna satsning fortsät-
ter. Ett centrum fick reducerat stöd i avvaktan på en ytterligare
uppföljning medan ett centrum inte beviljades fortsatt stöd.
Identifiera och rekrytera nya forskare
Genom bland annat kallelseförfarande har tre framstående
forskare inom området regenerativ medicin rekryterats till
anställning som professor vid KI. En viktig roll i detta arbete
utgör den nybildade strategiska rekryteringsgruppen. Grup-
pens arbete ska ha sin grund i KI:s långsiktiga strategi,
ERA2010-utvärderingen samt KI:s personalinventering. Under
året har gruppen genomfört en kompetensinventering samt
utarbetat förslag till införande av en ny akademisk anställning
som Senior Forskningsspecialist (Senior Research Specialist).
Under året infördes i Högskoleförordningen möjligheten till
”meriteringsanställning”. Mot denna bakgrund utlyste KI
under hösten medel för 20 anställningar som forskarassistent.
Medel har också fördelats för 20 anställningar för yngre forska-
re (”forskarassistentförlängning”).
Forskningsanknytning
Forskningsanknytning innebär att även de lärare vars huvud-
sakliga uppgift är undervisning måste få utrymme – ekono-
miskt och tidsmässigt – att bedriva egen forskning och därmed
göra undervisningen mer knuten till aktuell forskning. Utlys-
ning har, mot denna bakgrund, skett av upp till tolv lektorat
med särskild inriktning mot undervisning.
Forskningsdokumentation
Utvecklingen av forskningsdokumentationen fokuserar på en
förbättrad lösning för lagring av forskningsdata, inklusive
rådata, samt väl fungerande och komplett spårbarhet. Ett
viktigt inslag i detta arbete är införandet av elektroniska labora-
toriedagböcker (ELN). Vid utgången av året var antalet ELN-
användare drygt 1 500 stycken.
Försöksdjursverksamheten
En väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organisation
för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att
kunna driva forskning under trygga förhållanden. Beslut har
fattats att, mot bakgrund av EU-direktiv om skydd av djur,
inrätta ett lokalt djurskyddsorgan. Den operativa verk-
samheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för kompa-
rativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksam-
heten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service
och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda.
Forskningsfinansiering
Den positiva utvecklingen av forskningsfinansieringen vid KI
fortsätter. Detta gäller både de direkta statsanslagen och de
externa medlen. Medlen från forskningsråden har sedan 2009
ökat med 50 procent. Statsanslagens ökning under samma
period uppgår till 30 procent och är därmed större än ökningen
0,75
1,00
1,25
1,50
1,75
2002 2005 2008 2011
KI Världsgenomsnitt
Grad
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
26
av de externa medlen under perioden (7 procent). De utländs-
ka finansiärerna har dock inte följt med i denna utveckling
utan minskat med ca 11 procent. Dessa siffror visar att Sveriges
relativt sett positiva ekonomiska utveckling under senare år
också har givit både offentliga och privata finansiärer möjlighet
till satsningar inom forskningsområdet.
Intäkter forskning totalt 2009–2012, mnkr
Finansiär 2009 2010 2011 2012 Förändring 2011–2012
Stiftelser och organisationer 645 654 688 692 0,6%
Utländska finansiärer (se nedan) 467 496 431 416 -3,5%
Forskningsråd 484 597 654 730 11,5%
Kommuner och landsting 559 551 427 475 3,9%
Övriga statliga 304 260 298 349 17,0%
Svenska företag 196 196 171 168 -1,5%
Egna medel 57 53 67 56 -16,1%
Finansiella intäkter 18 17 56 50 -11,0%
Summa externa medel 2 731 2 824 2 792 2 935 4,0%
Statsanslag 1 326 1 581 1 630 1 732 6,3%
Totalt 4 057 4 405 4 422 4 667 4,8%
Andel extern finansiering 67% 64% 63% 63%
Källa: Agresso
Intäkter utländska finansiärer 2009–2012, mnkr
2009 2010 2011 2012 Förändring 2011–2012
EU * 234 231 224 194 -13,6%
Stiftelser och organisationer 134 195 128 150 16,9%
Företag 100 69 79 73 -7,7%
Summa 467 496 431 416 -3,5%
*För 2011-2012 ingår inte stipendier. Jämförelse kan därför inte göras direkt med 2009-2010 där dessa ingår.
Källa: Agresso
Utveckling forskningsmedel
Källa: Agresso
Europeiska unionen
KI är alltjämt den största mottagaren av EU-forskningsanslag
bland svenska universitet och en av de absolut största motta-
garna i Europa inom området ”health”. Det totala antalet EU-
finansierade projekt på KI har ökat jämfört med tidigare år.
Forskningsbidragen har dock minskat med 15 procent sedan
budgetåret 2011 och uppgick under 2012 till 200 mnkr. Belop-
pet är inklusive stipendier både för 2011 och 2012. Av minsk-
ningen är cirka en fjärdedel orsakad av den förändrade valuta-
kursen i form av en starkare svensk krona mot euron. Ett annat
skäl är att ett stort antal samarbetsprojekt som koordinerades
av KI löpte ut under 2012, medan nytillkomna projekt generellt
hade blygsammare budget. Ett undantag utgör dock intäkterna
ifrån Europeiska Forskningsrådet till individuella forskare som
ökade påtagligt under 2012. Trenden är således att KI stärker
sin position med avseende på mängden individuella excellenta
forskare (i så kallade ”bottom-up” projekt där forskningsämne
styrs av forskarna själva), men backar i deltagandet i excellenta
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000
2003 2006 2009 2012
Externa Statliga
Mnkr
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
27
forskningskonstellationer (i så kallade ”top-down” projekt, där
forskningsämnen är bestämda av EU).
Intäkter från EU (inklusive stipendier)
På grund av nya redovisningsprinciper anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011 och 2012
Källa: Agresso
Europeiskt stöd till individuella forskare
Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen
ifrån European Research Council (ERC) och Research Executi-
ve Agency (REA). ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen
delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast ”excel-
lence” gäller som urvalskriterium. KI har tio löpande ERC
Advanced Grants och tolv Starting Grants. Intäkterna under
2012 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 51 mnkr vilket
motsvarar en ökning med 26 procent jämfört med 2011. REA
administrerar ytterligare en pelare inom FP7, det s.k. People
Programme även kallat Marie Curie-programmet, vilket syftar
till att stärka enskilda forskare i deras karriärutveckling genom
breddad excellent forskning inom både industri och akademi.
Under 2012 ökade antalet Marie Curie Fellowships vid KI från
29 till 37.
Engagemanget i FP6 avslutades genom slutrapportering av
två projekt under 2012. KI har deltagit i 234 FP7-projekt under
2012. För 21 av dessa FP7-projekt är KI koordinator.
Antal EU-projekt 2008–2012*
2009 2010 2011 2012
Totalt antal projekt 230 204 222 234
- varav koordinator** 38 29 31 21
Källa: EU database KI
Amerikanska forskningsbidrag
KI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska
forskningsbidrag. KI:s intäkter från amerikanska finansiärer för
år 2012 uppgick till 58,0 mnkr. Av detta belopp utgör 19,6
mnkr medel från National Institutes of Health (NIH) som är
KI:s viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Dessutom
ingår i totalsumman amerikanska ideella organisationer och
privata stiftelser med 32,8 mnkr.
KI har under 2012, förutom från NIH, också erhållit ameri-
kanska statliga medel från Agency for Healthcare Research and
Quality, Employee Benefits Security Administration, US Army
och National Science Foundation inom totalt 38 forsknings-
projekt där KI koordinerat 10.
Medel till strategiska forskningsområden
KI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex
strategiska forskningsområden (SFO): diabetes, neuroveten-
skap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamcel-
ler/regenerativ medicin. Varje SFO-område strävar efter att
utveckla starka forskningsmiljöer inom respektive område och
öka mobiliteten mellan preklinisk och klinisk forskning samt
industri.
De strategiska forskningsmedlen uppgick till 136 420 tkr
varav 12 198 tkr har utbetalats till medsökande universitet.
Fördelningen är 4 222 tkr från SFO diabetes till Umeå Univer-
sitet, 2 817 tkr från SFO Neurovetenskap till Umeå universitet
och 1 127 tkr till KTH samt 4 032 tkr från SFO vårdvetenskap
till Umeå universitet.
Under året har 119 998 tkr förbrukats inom de sex SFO-
områden som KI ansvarar för, vilket påverkar årets kapitalför-
ändring positivt med 16 422 tkr. En närmare ekonomisk redo-
visning rapporteras årligen till Vetenskapsrådet.
Utvecklingen av SFO-miljöerna och synergieffekter med
andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa
internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive
område.
KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom moleky-
lär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom E-
vetenskap. SciLifeLab är en kraftsamling av resurser från KI,
KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etable-
ringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter
att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga
forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och
proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI
och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och
instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar.
SciLifeLab arbetar med att i framtiden skapa naturliga samar-
betsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifi-
erat av CBCS, BBMRI.se och SWEDSTRUCT (se nedan under
Medel till strategiska infrastrukturer).
Medel till strategiska infrastrukturer
KI fick under 2012 i uppdrag av Vetenskapsrådet (VR) att
etablera en nationell infrastruktur i strukturbiologi, SWED-
STRUCT, som finansierades av VR och med strategiska resur-
ser från KI. Infrastrukturen bygger på ett samarbete av befintli-
0
50
100
150
200
250
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Mnkr
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
28
ga forskningsmiljöer i Stockholm, Göteborg och Lund (MAX
IV). Sedan tidigare koordinerar KI två ytterligare nationella
infrastrukturer. Inom området kemisk biologi har Chemical
Biology Consortium Sweden, (CBCS) till uppgift att erbjuda
forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till
olika målproteiner. Biobanking and Molecular Resource Infra-
structure of Sweden, (BBMRI.se), syftar till att skapa en natio-
nell standard för insamling av biobanksprover samt kostnads-
effektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av
prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i
Sverige och olika enheter kommer att etableras på olika platser
i landet. Respektive verksamhet leds av en styrelse.
International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)
Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som
har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsy-
stemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska
och neurologiska området.
INCF har 17 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Au-
stralien och Asien, och finansieras genom avgifter relaterade till
ländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelsekapi-
tal för 2012 är 17,8 MSEK). Sekretariatet har 14 anställda hu-
vudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och admi-
nistrativ service till INCF:s förfogande.
INCF har under 2012 arbetat genom följande programom-
råden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures;
Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Mer än
150 internationellt ledande forskare, främst från medlemslän-
derna, är involverade i programmen. INCF arbetar i nära
interaktion med NIH och EU för att utveckla neuroinformati-
ken inom ett multinationellt program för analys av traumatiska
hjärnskador. Under 2012 har INCF utvecklat ”INCF Dataspa-
ce”, en mjukvara som kan installeras på valfri dator eller server.
Neurovetenskapliga data kan på detta sätt enkelt göras tillgäng-
lig och sökbar för alla som är kopplade till Dataspace. Dataspa-
ce är en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroin-
formatik som är ett av INCF:s huvudsakliga uppdrag.
Utbildning på forskarnivå
Antalet aktiva forskarstuderande har sedan 2009 ökat med 6,7
procent. KI:s omsättning avseende forskning har under samma
period ökat med 15 procent, medan antalet examina minskat
med 8,4 procent. Detta innebär ett fortsatt högt antal forskar-
studerande vilket dock inte ökat i samma takt som omsättning-
en. Antalet licentiatexamen är fortsatt lågt. KI fortsätter att
analysera ifall relationen mellan volymen doktorander och
möjlighet till karriär efter examen behöver förändras. En tydlig
och konkurrensutsatt karriärväg är ett väsentligt verktyg för att
ta tillvara de bästa yngre forskarna. Könsfördelningen både
bland aktiva doktorander och de examinerade uppgår till ca 60
procent kvinnor och 40 procent män. Denna andel har varit i
stort sett oförändrad under perioden 2009 till 2012. Se vidare
Tabell 10 i tabellbilagan.
Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina
2009 2010 2011 2012
Nyantagna forskarstuderande 420 450 409 438
- varav licentiander 19 18 12 15
Forskarstuderande (aktiva 10%) 2 028 2 076 2 133 2 165
Licentiatexamen 17 21 14 14
Doktorsexamen 392 367 349 359
- varav tidigare licentiatexamen 20 12 12 3
Källa. LADOK
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
29
Aktiva doktorander vid KI
Antal disputationer vid KI
Källa: LADOK
Nettostudietid
Nettostudietiden har stabiliserat sig på normalnivån fyra år
efter en långsam ökning sedan år 2006. Orsakerna till stabilise-
ringen är bättre registeringsrutiner och uppföljning.
Nettostudietid, utbildning på forskarnivå
Källa: LADOK
Studiefinansiering
Andelen utbildningsbidrag i förhållande till doktorandtjänster
ligger oförändrat kring 78 procent. Andelen extern finansiering
har minskat sedan 2009 från 72 till 65 procent. Detta samman-
hänger till största delen med den positiva utvecklingen av
statsanslaget under denna period vilket möjliggjort ökad statlig
finansiering.
Studiefinansiering 2009–2012
2009 2010 2011 2012
Finansieringsform tkr % tkr % tkr % tkr %
Anställning som doktorand 219 711 78 227 127 78 235 539 78 241 299 77
Utbildningsbidrag 63 203 22 63 639 22 66 218 22 70 061 23
Summa 282 914 290 766 301 757 311 360
varav anslagsmedel 79 568 28 93 715 32 108 300 36 109 646 35
varav externa medel 203 346 72 197 051 68 193 457 64 201 714 65
Källa: Agresso och Primula
Kostnader för utbildning på forskarnivå
Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställ-
ning/utbildningsbidrag kan beräknas till 1 190 tkr för 2012
enligt nedan, en ökning med 2,5 procent jämfört med föregå-
ende år. Det kan noteras att kostnaden för
lön/utbildningsbidrag sjunkit mellan åren. Det beror inte på
någon faktisk sänkning av lönen/bidraget utan att antalet
utbildningsbidrag ökat relativt sett mer än antalet doktorander
med anställning.
0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
2003 2006 2009 2012
Män Kvinnor Totalt
Antal
0
100
200
300
400
2003 2006 2009 2012
Män Kvinnor Totalt
Antal
0,00
1,00
2,00
3,00
4,00
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Disp Lic
År
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
30
Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostna-
den ska ses som ungefärlig. Se vidare bilaga: Kostnader för
prestationer.
Kostnad per prestation för doktorander (Tkr)
2011 2012
Handledarkostnad
Lön 151 153
Drift 46 50
Lokaler 25 28
Avskrivningar 8 9
Delsumma 230 240
Doktorandkostnad
Lön/utbildningsbidrag 341 327
Drift 237 256
Lokaler 130 143
Avskrivningar 42 46
Delsumma 750 772
Indirekta kostnader på lön och drift 181 178
Total kostnad 1 161 1 190
Källa: Agresso och Primula
Kvalitet i forskarutbildningen
Rekrytering av doktorander
En målsättning är att huvudandelen av doktoranderna vid KI
ska rekryteras i konkurrens. En konkurrensutsatt rekrytering
förväntas bredda rekryteringsbasen av forskarstuderande samt
förbättra matchningen mellan forskarstuderande och utbild-
ningsplats. Under året har drygt 130 doktorandplatser utlysts
via KI:s rekryteringssystem vilket är mer än en fördubbling
jämfört med föregående år.
Plagiatgranskning inom forskarutbildning
Under året har ett arbete med att införa plagiatgranskning
inom forskarutbildningen påbörjats. Plagiatgranskning an-
vänds idag rutinmässigt inom utbildning på andra nivåer.
Sedan vårterminen 2012 har alla som ger kurser på forskarnivå
fått tillgång till antiplagieringsverktyget Urkund och förväntas
använda det vid hemuppgifter där plagiat kan förekomma.
Avsikten är att även ramberättelsen i KI:s doktorsavhand-
lingar ska granskas. En förstudie har därför gjorts under hösten
där bland annat tillförlitligheten i olika antiplagieringsverktyg
har testats. Förväntningarna på dessa åtgärder är först och
främst att öka doktorandernas incitament att skriva egna och
genomarbetade texter snarare än att upptäcka eventuellt fusk.
Uppföljning av doktoranders syn på utbildningen
Exit Poll är en enkät som skickas ut till samtliga doktorander
efter disputation och licentiatexamen. Resultaten från fyra år,
2008 – 2011 har sammanställts. Resultaten visar att 87 procent
av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som
doktorander vid KI samt att 89 procent skulle rekommendera
KI till blivande doktorander. Om de fick välja skulle 85 procent
påbörja en forskarutbildning vid KI igen.
Handledarenkät
En pilotenkät riktad till handledarna genomfördes för att be-
döma den självupplevda prestationen. Resultaten visade att
handledarens egen uppfattning om sina arbetsuppgifter stämde
väl med de förväntningar som finns på handledarens roll.
Alumnundersökning av forskarexaminerade vid KI 2003/2004 samt 2007/2008
Hösten 2011 genomförde KI tillsammans med de medicinska
fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och
Umeå en alumnundersökning. Under 2012 gjordes en delrap-
port, ”Forskarexaminerade vid Karolinska Institutet - om
utbildningen och inträdet på arbetsmarknaden”. Svaren var
samstämmiga med resultaten från de andra deltagande medi-
cinska fakulteterna. Av de forskarexaminerade från KI hade
cirka 90 procent arbete. Bland de som arbetade var drygt 40
procent verksamma inom universitet och högskola och av
dessa uppgav 94 procent att forskning ingick i arbetsuppgifter-
na. En knapp tredjedel arbetade inom något landsting och
cirka 20 procent inom privat sektor. Av alla forskarexaminera-
de hade 81 procent ett arbete som stämde överens med det som
forskarutbildningen var inriktad mot och 16 procent arbetade
inom ett annat forskningsfält eller område. Mer än 90 procent
var nöjda med sin utbildning på forskarnivå och tre av fyra
svarade att de fick god handledning under utbildningen.
Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå
Nytt forskarutbildningssamarbete med Stellenbosch University
Ett övergripande Memorandum of Understanding tecknades
mellan KI och Stellenbosch University under 2011. För att
utveckla och fördjupa samarbetet har under 2012 ett samar-
betsavtal avseende utbildning på forskarnivå tecknats. Samar-
betet innebär att doktorander genomför sin forskarutbildning
vid båda lärosätena med handledare från både Stellenbosch
University och KI. Utbildningen avslutas med att doktoranden
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
31
erhåller doktorsexamen från båda universiteten (så kallad
dubbel examen).
Donation möjliggör post doc-program med University of Toronto
Under 2012 donerade förre landslagsspelaren och NHL-
proffset i ishockey Mats Sundin motsvarande 2,2 mnkr till KI
och University of Toronto för instiftandet av ” The Mats Sun-
din Award”. Det är ett post doc-program för medicinsk elit-
forskning, där unga disputerade forskare från KI tillsammans
med kollegor från University of Toronto ska forska om barns
hälsa och utveckling (Development Health).
National Institutes of Health (NIH)
KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med NIH
inom området neurovetenskap, vilket är både vad avser antalet
doktorander och finansiering det näst största samarbetet avse-
ende utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna till-
bringar omväxlande tid vid KI och NIH och handleds av hand-
ledare från bägge organisationerna. Under 2012 rekryterades
fyra nya doktorander till gemensamma forskningsprojekt. I
oktober hölls ett gemensamt KI-NIH-symposium vid NIH. Vid
symposiet deltog bland annat doktorander, handledare och
vetenskapliga koordinatorer vid KI och NIH.
Aktiviteter i Singapore
KI samarbetar sedan lång tid med Nanyang Technological
University, National University of Singapore samt Agency for
Science, Technology and Research (A*STAR) i Singapore. I
september hölls två gemensamma symposier i Singapore kring
mikrobforskning, metabolism, regenerativ medicin samt can-
cerforskning. I samband med symposierna arrangerades också
en alumnträff för tidigare studenter och doktorander från
Singapore.
Rockefeller University
KI har samarbete inom post doc-utbyten och genom föreläs-
ningsprogrammet Nicholson Lectures tillsammans med
Rockefeller University. Dessa föreläsningar hålls omväxlande
vid bägge lärosätena.
Doctoral Week
Hösten 2012 stod KI värd för Doctoral Week, som arrangeras
årligen av European University Association. Konferensen
fokuserade på tre aktuella frågor för utbildning på forskarnivå:
internationella trender, finansiering och kvalitetssäkring. Om-
kring 200 besökare från hela världen deltog.
Lika villkor – forskning och utbildning på forskarnivå
Andelen kvinnor av nyrekryterade professorer ska uppgå till 47
procent under perioden 2012-2015. För att uppnå detta av
regeringen fastställda rekryteringsmål har under hösten 2012
en arbetsgrupp bildats som ska ta fram en särskild handlings-
plan med åtgärder för en jämnare könsfördelning på kortare
och längre sikt.
I april 2012 avslutades projektet ”Föräldraskap och akade-
misk karriär? En studie om föräldraskap bland doktorander på
KI”. Även detta projekt syftade till en jämnare könsfördelning
bland professorerna vid KI. I studien undersöktes hur dokto-
randerna ser på forskarutbildning i kombination med föräldra-
skap, vilka möjligheter och hinder som tycks finnas och vad KI
kan göra för att underlätta föräldraskap som doktorand.
Delegationen för jämställdhet i högskolan har beviljat medel
för ett annat jämställdhetsprojekt på KI, "Mentor4Equality". I
detta projekt undersöks villkoren för att göra forskarkarriär vid
KI utifrån ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet med
projektet är att generera kunskap om mekanismer och struktu-
rer som motverkar jämställdhet i samband med forskarutbild-
ningen och postdoktorsperioden. Deltagarna i programmet har
under 2012 observerat olika former av ojämlik behandling vid
KI. De har också undersökt bilder och symboler ur ett genus-
perspektiv. Mansdominansen är överväldigande. En grupp
deltagare har också gått igenom flera årgångar av KI bladet och
hur män och kvinnor framställs på bild.
Sedan 2010 har ett moment om lika villkor ingått i den ob-
ligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander.
Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya
huvudhandledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och
likabehandling. Totalt har antalet deltagare uppgått till 180 på
grundkursen, 48 på forskarhandledningskursen samt 24 på
ledarskapskursen.
Under höstterminen 2012 genomfördes workshops för in-
stitutionernas studierektorer för forskarutbildning angående
likabehandling och ärendehantering vid diskriminering och
trakasserier.
FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
32
Ekonomisk redovisning
Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå
redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se
vidare kommentarer under finansiell redovisning. Korrigering
av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med an-
ledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsan-
ställda läkare. Se vidare not 2 och 5.
Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr
2009 2010 2011 2012
Intäkter
Statsanslag 1 326,0 1 581,5 1 630,1 1 732,4
Avgifter och andra ersättningar 750,2 696,8 641,0 670,1
Bidrag 1 925,6 2 095,0 2 077,6 2 234,6
Finansiella 24,9 29,1 65,6 54,9
Summa intäkter 4 026,7 4 402,4 4 414,3 4 692,0
Kostnader
Personal 2 074,9 2 171,7 2 265,2 2 363,5
Lokaler 452,2 465,0 486,7 557,7
Övrig drift 1 251,0 1 364,0 1 326,7 1 433,2
Finansiella -13,5 7,4 28,3 8,9
Avskrivningar 120,4 134,1 157,2 177,8
Summa kostnader 3 885,0 4 142,2 4 264,1 4 541,1
Transfereringar
Medel från staten 0,0 6,1 13,2 12,2
Medel från myndigheter 24,9 20,9 29,6 34,7
Medel från övriga 20,0 35,5 82,9 84,7
Lämnade bidrag -44,9 -62,5 -125,7 -131,6
Kapitalförändring
Årets 141,7 260,2 150,2 150,9
Balanserad (IB) 411,1 552,9 813,1 954,3
Totalt (UB) 552,8 813,1 963,3 1 105,2
Källa: Agresso
Samfinansiering
I de fall externa bidragsfinansiärer inte ger full finansiering till
forskningsprojekt, har KI att samfinansiera med andra medel
så att projektet får full kostnadstäckning. Under året har an-
slagsmedel använts för samfinansiering av bidragsfinansierad
forskning efter beslut med 60,5 mnkr (53,8 mnkr) vilket mot-
svarar cirka tre procent (tre procent) av den totala bidragsfi-
nansieringen.
Ofördelade intäkter och kostnader
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt
uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se
vidare resultaträkning under finansiell redovisning.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
33
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
Samverkan och innovation
Inledning
Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samarbete med
lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer
över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att
vara ett framgångsrikt universitet. Basen i samverkan utgår från
de många initiativ som tas av enskilda lärare, forskare och
forskargrupper på institutionerna. I det följande redovisas den
samverkan som organiseras gemensamt på lärosätesnivå.
KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige
för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetspart-
nern till KI, Stockholms läns landsting (SLL), möjliggör den så
viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av
KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön på sjukhus eller
andra vårdinrättningar.
KI befinner sig i ett kunskapsintensivt område för livsveten-
skaperna i Stockholmsregionen med närhet till universitets-
sjukhusen, Karolinska Institutet Science Park, KI Holding AB,
Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Smittskyddsinstitutet
och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av
sjukdomar, ECDC. I regionen samverkar KI vidare med KTH,
Stockholms universitet, Södertörns högskola, Handelshögsko-
lan och Uppsala Universitet. KI är också engagerat i Stockholm
Science City och Flemingsberg Science.
Samverkan med Stockholms läns landsting
Målsättningen för samverkan mellan KI och SLL är att genom
forskning och utbildning förbättra hälso- och sjukvården ur ett
helhetsperspektiv. Omfattande omstruktureringar av hälso-
och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad
samverkan mellan KI och SLL och den sker på olika organisa-
toriska nivåer.
Fördelning av resurser
Inom ramen för samverkansorganisationen KI/SLL sker för-
delning av resurser för forskning, utbildning och utveckling
(FoUU). I denna ingår ALF-anslaget (ersättningen till SLL för
läkarutbildning och klinisk forskning) och de FoUU-medel
som SLL avsätter för samarbetet. Vidare överblickar organisa-
tionen fördelningen av de statliga anslagen för utbildning och
forskning som anvisas till KI.
Samverkansorganisationen KI/SLL
Under 2012 gjordes bland annat riktade satsningar på tematis-
ka centrumbildningar, identifiering och rekrytering av nya
forskare, resursstöd till både framstående professorer och yngre
forskare samt förstärkning av core faciliteter. Vidare genom-
fördes utvärderingar av tematiska centrumbildningar och core
faciliteter. KI har 45 adjungerade professorer som är delfinansi-
erade av SLL (oktober 2012).
Utbildningssamverkan
Centrum för klinisk utbildning (CKU) har ett övergripande
ansvar för regional samordning av verksamhetsförlagd utbild-
ning (VFU) i länets hälso- och sjukvård. Under året har CKU:s
lärarakademi vidareutvecklats - en gemensam mötesplats för
lärare och handledare. Som ett led i att integrera forskning,
utbildning och utvecklingsarbete i primärvården har fyra aka-
demiska vårdcentraler (AVC) byggts upp under året. Ytterliga-
re fyra AVC planeras.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
34
Infrastrukturrådet
Infrastrukturrådet koordinerar, initierar och i vissa fall finansi-
erar investeringar och driftkostnader inom områdena fastig-
hetsutveckling, försöksdjursfaciliteter, biobanker, informatik
och lärandemiljöer. Rådet ger strategiska riktlinjer för respekti-
ve organisation. Under 2012 har resurserna koncentrerats
inom två viktiga områden; informatik och biobanker. Vidare
har lärandemiljöprojektet gått in i ett avslutande skede genom
färdigställande av ett antal miljöer (se även avsnittet ”Utbild-
ning på grundnivå och avancerad nivå”). Läkemedelsepide-
miologi och simulatorcentrum har också fått stöd av rådet.
Snabbare väg till nyttiggörande
Under våren 2012 initierades Projekt 4D (fyra diagnoser) för
att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och ut-
veckling i hälso- och sjukvården. Syftet med projektet är också
att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare
kan leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka
samarbetet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.
Strategier arbetas fram av projektgrupper inom områdena
hjärtsvikt och tromboembolism, reumatologi, diabetes typ 2,
bröstcancer samt inom ett projekt för informatik.
__________
Utveckling av FoUU-medel vid SLL 2009–2012 (mnkr)
Intäkter 2009 2010 2011 2012
ALF-medel 542,2 562,7 566,6 574,4
SLL-medel 1 008,2 1 046,4 983,9 1 010,7
Externa medel 269,2 177,2 308,5 219,2
Summa intäkter 1 819,6 1 786,3 1 859,0 1 804,3
Källa: redovisning från Stockholms läns landsting
I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Ut-
bildningsdepartementet om fördelningen av 2012 års ALF-
ersättning enligt följande: Personalkostnader 58,2 procent,
Lokalkostnader 16,2 procent och Övriga kostnader 25,6
procent.
Kunskapsspridning till allmänheten
Karolinska Institutet arbetar målmedvetet med att sprida den
kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv
och allmänhet. Forskningsresultat förmedlas till exempel via
media till en bredare allmänhet. Under 2012 omnämndes KI i
genomsnitt 47 gånger per dag i svensk rikspress, lokalpress,
veckopress, nyhetswebb och etermedia, totalt ca 17 000 gånger.
I internationell media nämndes KI över 16 000 gånger (Källa:
Retriever). Sedan 1994 producerar KI Medicinsk Vetenskap, ett
populärvetenskapligt magasin som kommer ut med fyra
nummer per år och har en upplaga på 22 600. Under året har
KI också givit ut en engelsk samlingsutgåva. Många av KI:s
forskare och lärare är vid sidan av sina ordinarie uppdrag
engagerade i offentlig debatt som författare till debattartiklar
och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor
och konferenser. KI deltog under 2012 i flera samverkanspro-
jekt som syftar till att sprida kunskap till en bredare allmänhet,
bland annat en föreläsningsserie för Utbildningsradion och
Kunskapskanalen, en forskartävling för barn i samarbete med
tidningen Kamratposten samt aktivitetsdagen ForskarFredag i
samarbete med föreningen Vetenskap & Allmänhet som locka-
de ca 5 500 besökare.
Innovationsstöd och samverkan med näringsliv
En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete
med svenska och utländska företag. Det ger betydande kun-
skapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2012
finansierades forskning vid KI med 274 mnkr från företag,
varav 76 mnkr från företag baserade utomlands. KI erbjuder
uppdragsutbildning som under 2012 uppgick till 63 mnkr,
varav drygt 20 procent var uppdragsgivare inom näringslivet.
SciLifeLab
Våren 2012 tillkännagav regeringen att SciLifeLab - som drivs
gemensamt av KI, KTH, Stockholms Universitet och Uppsala
Universitet - ska bli ett nationellt forskningscentrum från och
med 2013. Förutom de medel som regeringen anslår kommer
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att investera i tekniklabo-
ratorier i SciLifeLab. AstraZeneca kommer under fem år att
investera 40-80 miljoner kronor om året i forskningsprojekt
inom ramen för SciLifeLab. Bolaget, liksom flera andra läke-
medelskoncerner, har på senare tid omstrukturerat sina port-
följer av forskning och forskningsanläggningar. AstraZeneca
aviserade tidigare på våren att bolaget under 2012 avvecklar
forskningen vid flera anläggningar i världen, bland annat i
Södertälje.
KI Holding
Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och
förvaltar aktier och andelar i projekt och tjänstebolag vars syfte
är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så
att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning.
KIHAB har fyra helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolins-
ka Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park
AB, Karolinska Institutet University Press AB och Karolinska
Institutet Housing AB. Koncernens omsättning 2012 var 43
mnkr (46 mnkr). Resultatet var -32 mnkr (-8 mnkr), vilket
bland annat beror på dålig aktieutveckling.
Staten har tidigare anslagit 9 mnkr till KI för att användas
till nyttiggörande av upptäckter inom forskning. Dessa medel
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
35
överfördes till KIHAB som aktieägartillskott efter bolags-
genomgång i enlighet med regleringsbrevet för 2009. KIHAB
har sedan under 2011 och 2012 överfört hela beloppet som
koncernbidrag till KI Innovations AB och KI Science Park AB.
Företag som söker samverkan med forskare eller forskare
som önskar samverka med företag eller utveckla kommersiali-
serbara idéer erbjuds stöd av KI:s innovationssystem som är
organiserat med fem huvudaktörer
Unit for Bioentre-preneurship
Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB
Karolinska Institutet Science Park AB
Karolinska Development AB
Forskning och undervis-ning i entreprenörskap
Stöd för näringslivs-samverkan, information och vägledning i innova-tionsfrågor
Inkubator. Stöd vid kom-mersialisering och bolagi-sering. Licensiering. Mog-na bolag säljs till mark-nadsaktörer, bland andra Karolinska Development
Tillhandahåller lokaler, installationer och Facility Management för life science bolag
Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innova-tions AB
Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap
Enheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet
vid KI som bedriver forskning, utveckling och utbildning, bland
annat genom ett tvåårigt masterprogam. Under året har utbild-
ning om entreprenörskap implementerats vid elva av KI:s
grundutbildningsprogram. Under 2012 erhöll KI anslag
från Söderbergsstiftelserna för att studera öppen innovation
mellan industri och akademi, sjukvårdens innovationssystem
samt vidareutveckling av managementutbildning för blivande
läkare.
Servicefunktion för idérådgivning och näringslivs-samverkan
Genom Innovationskontoret erbjuder KI forskare och studen-
ter stöd för idéutveckling och samverkan med näringslivet.
Även företag som söker akademisk partner kan få hjälp.
Innovationskontoret har finansierats med särskilda statliga
medel, 5 mnkr för åren 2009-2011, samt 7,3 mnkr för 2012. KI
har skjutit till medel i samma storleksordning. Under 2012 har
135 rådgivningsärenden hanterats vid Innovationskontoret av
vilka 110 rör idérådgivning i tidig fas och 25 rör företagssam-
verkan kring etablerad forskning vid KI (23 st 2011). Innova-
tionskontoret samverkar med Uppsala Universitet inom pa-
tentrådgivning och projektet Bio-X, med KTH i projektet
Kunskapslotsen och med Södertörns Högskola i projektet
EntréQ. Innovationskontoret har sedan etableringen i novem-
ber 2010 genom mässor, seminarier, institutionsbesök med
mera haft kontakt med 3 512 personer med målsättningen att
höja kunskapsnivån och öka idéflödet.
KI:s inkubator för kommersiella projekt
KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projekt-
ledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här
utvärderas forskningsbaserade idéer från forskare vid KI och
andra forskningsinstitut i Norden. Under 2012 har KI Innova-
tions AB utvärderat 77 idéer och hade vid årsskiftet 11 aktiva
projekt. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från
Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av
kommersiell potential. KI Innovations AB har utvärderat drygt
1300 idéer sedan bolaget bildades 1996.
KI:s företagspark
KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB
med lokalisering både i Solna och i Flemingsberg. I december
2012 fanns 63 företag i parken med sammanlagt 420 anställda.
KI Science Park erbjuder företagen mjuk och hård infrastruk-
tur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte
samt Life Science specifika stödfunktioner. KI Science Park
driver också tillsammans med Södertörns högskola en tjänste-
inkubator i Flemingsberg där bland annat två projekt från
AstraZeneca får hjälp att starta sin verksamhet. Anslag har
erhållits från EU för att utveckla mervärden för företagen. KI
Science Park arrangerade 31 seminarieaktiviteter med totalt
540 deltagare under 2012.
Karolinska Development AB (publ) – ett börsnoterat investmentbolag
Karolinska Developments mål är att skapa värde för såväl pati-
enter och forskare som investerare, genom att utveckla innova-
tioner från världsledande forskning till produkter som kan säljas
eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen, som per den
31december 2012 bestod av 34 projekt varav 15 i klinisk utveck-
ling, är stark inom områden som cancer och andra områden
med stort medicinskt behov. Karolinska Developments aktie är
sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.
Stiftelsen Flemingsberg Science
Som KI aviserade i årsredovisningen för 2011 har KI under året
ansökt hos regeringen att få utge stöd till Stiftelsen Flemings-
bergs Science via Stiftelsen Stockholm Science City. Syftet är att
stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forsknings-
och utbildningsmiljö. Enligt uppgift pågår beredning av ären-
det i Regeringskansliet. KI har under 2012 betalat stöd enligt
ovan med 0,5 mnkr.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
36
Utvalda nyckeltal för samverkan, antal/mnkr/%
2009 2010 2011 2012
A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) 2 731 2 824 2 792 2 935
- därav från företag totalt (mnkr) 296 265 250 241
- därav från utländska företag (mnkr) 100 69 79 73
B. Uppdragsforskning (mnkr) 567 425 422 395
- därav från företag totalt (mnkr) 177 133 129 124
C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) 50 51 69 63
- därav från företag (mnkr) 15 17 17 14
D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) 180 178 235 250
E. Antal adjungerade professorer (headcount) 69 52 57 64
-varav finansierade av SLL 42 38 42 45
F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer
(årsarbetskrafter) 416 419 442 452
G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet) 230 204 222 234
- därav som koordinator 38 29 31 21
H. Antal behandlade iderådgivningsärenden vid KI Innovations AB och
Innovationskontoret 88 97 157 178
I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB 29 21 13 11
J. Antal företag inom KI Science Park 53 56 65 63
K. Antal anställda i företag inom KI Science Park* 145 585 580 420
L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%) 82 82 84 83
M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%) 60 60 62 63
Källor: A-D: Ekonomisystemet Agresso. E: KI Enheten för rekrytering och utlysning, F: Studentdatabasen Ladok, G: KI Enheten för forskarstöd, H-K: Uppgifter från respektive
verksamhet, L, M: Universitetsbiblioteket(Web of Science). H avser nettoantal, varav 43 med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt. Rådgivning för idéer i tidig
fas etablerades vid innovationskontoret fr o m 2011. Uppgifter för 2009 och 2010 avser enbart KI Innovations AB.
Anm: Nedgången under B. Uppdragsforskning förklaras delvis av förändrad redovisningsprincip vad gäller medel från SLL.
*Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
37
Internationalisering
Internationaliseringsarbetet inom KI syftar till att förbättra
kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och admi-
nistration för att stärka universitetets konkurrenskraft. Vid KI
finns en lång tradition av internationella kontakter och veten-
skapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studen-
ter i andra länder. Kartan nedan visar en översikt rörande
internationella samarbeten i form av antal sampublikationer
med olika länder.
Internationell sampublicering år 2012
Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.
Källa: Certain data included herein are derived from the Web of Science prepared by THOMSON REUTERS, Inc. (Thomson), Philadelphia, Pennsylvania, USA: THOMSON
REUTERS 2013. All rights reserved.
Nya samarbetsavtal har tecknats
En stor del av KI:s forskning sker i samarbete med partners
runt om i världen. Till största delen sker interaktionerna mel-
lan enskilda forskare och forskargrupper utan avtal som regle-
rar samarbetet. I vissa fall finns dock behov av att stärka strate-
giska forskningsområden och utbildningssamarbeten genom
formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila
och starka band mellan partnerinstitutionerna.
Under 2012 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller
avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning med
bland andra Stellenbosch University i Sydafrika, Chinese Uni-
versity of Hong Kong samt University of Illinois.
Fördjupat samarbete med Mayo Clinic
Under 2011 beslutade KI och Mayo Clinic, USA att fördjupa
och bredda samarbetet inom forskning, utbildning, administ-
ration och innovation. En operativ styrgrupp skapades för att
arbeta med den strategiska planeringen för detta. Inom ramen
för samarbetet utannonserades för första gången i december
möjligheten att ansöka om medel för resekostnader i samband
med samarbetsprojekt.
Under året har gemensamma möten ägt rum. Bland annat
besökte rektor tillsammans med delar av KI:s ledning, samt
Stockholms landstingspolitiska ledning, Mayo Clinic. Under
året arrangerades i Rochester ett årligt gemensamt möte med
totalt ca 100 deltagare där forskning, utbildning och innovation
diskuterades.
Internationella besök och delegationsresor
KI får varje år en stor mängd förfrågningar om besök från
universitet och andra organisationer. Under året har delegatio-
ner från universitet i bland annat Brasilien, Australien, Hong
Kong, Japan och Uganda besökt KI.
Därutöver har KI tagit emot besök av bland andra Kanadas
hälsominister, WHO:s generalsekreterare samt Finlands presi-
dent.
Under året har flera delegationsresor genomförts till olika
delar av världen bland annat besök på Chinese University of
Hong Kong och Seoul National University. KI skickade även
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
38
representanter till Shanghai Jiao Tong University, School of
Medicines 60-års jubileum samt till Peking University Health
Science Centers 100-års jubileum.
Erasmus Mundus
KI ingår i dag i ett antal Erasmus Mundussamarbeten bland
annat riktade mot Indien, Sydafrika och Europa. Erasmus
Mundus är EU-finansierade mobilitets- och utbildningssamar-
beten som drivs i konsortier av europeiska och utomeuropeiska
lärosäten. Under 2012 beviljades KI fortsatt finansiering för
mobilitet och examensgivande utbildningsprogram på dokto-
randnivå i samarbete med universitet i Sydafrika. Dessutom
startas ett magisterprogram - Public Health in Disasters -
tillsammans med Universidad de Oviedo och Université catho-
lique de Louvain. Programmet kommer att starta hösten 2013
och leder till en gemensam examen mellan KI och Universidad
de Oviedo.
Organisation av internationaliseringsfrågor
De interna verksamhetsstyrelserna för utbildning, forskning
och forskarutbildning ansvarar för internationalisering inom
respektive ansvarsområde. Därutöver finns en styrelseövergri-
pande grupp med särskilt ansvar för strategiska internationali-
seringsfrågor (IS). Gruppen har i uppdrag att samordna inter-
nationaliseringsarbetet vid KI, vilket bland annat innebär att
prioritera bland inkomna förslag på universitetsövergripande
samarbeten.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
39
Kvalitet
Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att verksamheten
ständigt kan förbättras. En förutsättning för att nå ett fram-
gångsrikt kvalitetsarbete är att det är en integrerad del i ordina-
rie verksamheten. Kravet på kvalitet formuleras i olika styr- och
strategidokument. Ansvaret för kvaliteten i kärnverksamheten
ligger hos de tre verksamhetsstyrelserna.
Utvärdering
Externa utvärderingar har påverkat årets verksamhet både
inom forskning respektive utbildning. Resultatet av den exter-
na utvärderingen av KI:s forskning (ERA) har under året följts
upp.
Högskoleverket har under 2012 granskat tio av universite-
tets utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Erfarenhe-
terna från utvärderingarna kommer att beaktas i det fortsatta
kvalitetsarbetet. Se även avsnittet ”Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå”.
Verksamhetsstyrning
En fördjupad riskanalys har genomförts under året. Riskvärde-
ringen har skapat en gemensam bild av var åtgärder måste
sättas in för att KI:s mål ska nås och därigenom visar var vi har
de största kvalitetsbristerna i verksamheten. Genom verksam-
hetsplanering och uppföljning vid respektive verksamhet vidtas
kontrollåtgärder för att hantera identifierade riskområden. Se
även avsnittet ”Intern styrning och kontroll”.
Översynen av KI:s styrmodell i syfte att effektivisera och
kvalitetssäkra verksamhetsplanering och den interna styrning-
en och kontrollen har fortsatt under året.
Arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer har fortsatt
med remissbehandling av förslag. Under 2013 beräknas indika-
torerna kunna användas i samband med kvalitetsuppföljning.
Implementering av Verksamhetsinformationssystemet (VIS)
har fortsatt under året där den första delen är lanserad. Det gör
det möjligt att följa utbildningsuppdrag och viss personalstati-
stik. I systemet ska man kunna ta del av nyckeltal, kvalitetsin-
dikatorer och kvantitativ information om KI:s och respektive
institutions verksamhet.
Organisation
Utifrån effektivitets- och besparingskrav har universitetsför-
valtningen under hösten 2012 genomfört en organisationsöver-
syn. Den nya organisationen som träder ikraft i mars 2013 har
som syfte ett effektivt och kvalitativt stöd till kärnverksamheten
och verksamhetsstyrelserna samt en ökad resultatorientering.
Organisationen syftar även till ökad samordning för att bättre
kunna beakta viktigare rekommendationer från olika revi-
sionsorgan.
Ytterligare beskrivningar av kvalitetsarbetet återfinns under
respektive verksamhetsområde.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
40
Lika villkor
KI bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att uppnå lika
villkor för anställda och studenter. Arbetet utgår från diskrimi-
neringsgrunderna i diskrimineringslagen. Under perioden
2012–2015 riktas mycket uppmärksamhet på diskriminerings-
grunden kön. Anledningen till detta är att regeringen fastställt
ett rekryteringsmål för professorer som för KI:s del innebär att
47 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor.
Organisation
Rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinrik-
tat likavillkorsarbete vid KI.
Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbe-
tar strategiskt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i diskri-
mineringslagen. I rådet ingår representanter från verksamhets-
styrelserna, institutionerna och universitetsförvaltningen, stu-
dentkårerna och de fackliga organisationerna. Rådet arbetar på
en övergripande nivå men fungerar även som ett stöd till institu-
tioner och utbildningsprogram med flera. I rådets uppgifter
ingår att ta fram en handlingsplan för lika villkor. Rådet är även
ett stöd till rektor när det gäller remisser och utredningar som
har relevans för lika villkor. På institutionsnivå ansvarar prefek-
ten för arbetet med lika villkor. Det finns också ett eller flera
ombud för lika villkor vid varje institution.
Könsfördelning i beredande och beslutande organ samt ledningsfunktioner
Andelen kvinnor bland dekaner och prodekaner är 17 procent
vid utgången av 2012; samtliga dekaner och två av tre prodeka-
ner är män. Könsfördelningen bland ledamöterna i verksam-
hetsstyrelserna befinner sig inom intervallet 40–60 procent.
Andelen kvinnor i KI:s ledningsgrupp har sjunkit från 56 pro-
cent 2011 till 33 procent 2012. Enligt gällande regler för pre-
fektuppdraget och former för rekrytering av prefekter ska
rekryteringsgruppen vid varje rekrytering ta fram minst två
kandidater till prefektuppdraget varav en kvinna och en man.
Andel kvinnor bland prefekterna är 32 procent vilket är en
ökning med 5 procent jämfört med föregående år.
Lansering av webbutbildning
För att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminerings-
lagen och hur KI handlägger och utreder enskilda diskrimine-
ringsärenden har en webbaserad utbildning tagits fram. Utbild-
ningen riktas till såväl personal som studenter vid KI. Webbut-
bildningen kan ses som en introduktion till diskrimineringsla-
gen. För att få djupare kunskaper om lagstiftning, normer och
värderingar erbjuder KI liksom tidigare seminarier och föreläs-
ningar om lika villkor. Hösten 2012 påbörjade KI ett projekt
med fokus på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
Inom detta projekt planeras åtgärder inom två områden. Det
handlar dels om att underlätta återgången till arbetet efter sjuk-
dom som medfört varaktig funktionsnedsättning, dels om att
förebygga diskriminering i rekryteringssammanhang. Åtgärder-
na finansieras genom partsgemensamma trygghetsmedel.
Seminarier Förutom seminarier och föreläsningar riktade till särskilda
målgrupper, anordnade KI under 2012 den öppna föreläsning-
en ”Lika rättigheter och möjligheter och en arbetsmiljö fri från
diskriminering – en självklarhet på KI?” Därutöver erbjöds KI:s
likabehandlingsombud även att gå på ett seminarium om
åldersdiskriminering i arbetslivet.
Ytterligare beskrivningar av frågor kring likabehandling
finns under respektive verksamhetsområde samt under Perso-
nal och kompetensförsörjning
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
41
Hållbar utveckling
Forskning och utbildning för hållbar utveckling
En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en
hållbar samhällsutveckling. Det sker avsevärda förbättringar i
människors hälsa på global nivå. Samtidigt utgör till exempel
tuberkulos, malaria och HIV ett hot mot folkhälsan i världens
fattiga regioner, medan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och
diabetes gör det i rikare länder.. KI:s forskning och utbildning
bidrar till att kartlägga, beskriva, förebygga och bota dessa sjuk-
domar och är därför av största vikt för en hållbar utveckling.
Under året har KI:s utbildningsprogram fortsatt sitt arbete
att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Målet är att
samtliga utbildningsprogram ska ha klargjort vilka hållbarhets-
frågor som är av särskild relevans samt om det finns lärande-
mål som kopplar till dessa frågor. Syftet med detta är att bättre
kunna kommunicera programmens ”hållbarhetsinnehåll” till
befintliga och potentiella studenter samt att vid behov formule-
ra kompletterande kursinslag och lärandemål.
KI:s hållbarhetsarbete har starka kopplingar till universite-
tets arbete med internationalisering, lika villkor, entreprenörs-
kap och etik. Vid årets lärardag som genomfördes på temat
”hållbar utbildning” diskuterade deltagarna behovet av samt
möjligheter till att arbeta integrerat med dessa områden.
I april stod Miljödepartementet och Utrikesdepartementet
som värdar för den internationella konferensen ”Stock-
holm+40 - Partnership Forum for Sustainable Development”
till minne av FN:s första globala konferens om den mänskliga
miljön i Stockholm 1972. I samband med konferensen bjöd
regeringen in Sveriges universitet och högskolor att arrangera
lokala event för att betona utbildningens och forskningens
betydelse för en hållbar utveckling. Vid KI anordnades ett antal
seminarier på temat hållbar utveckling där exempel från KI:s
forskning, utbildning och campusarbete presenterades.
Hållbart campus
KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljö-
ansvar och ett socialt ansvar genom det sätt på vilket vi bedriver
vår verksamhet.
KI har med sin laborativt intensiva verksamhet en hög ener-
gianvändning där det finns utrymme för ökad energi- och
miljöprestanda liksom ekonomiska besparingar. Energieffekti-
vitet är därför ett viktigt krav vid ny- och ombyggnationer. KI
genomför därutöver energisparprojekt i befintliga byggnader
tillsammans med KI:s fastighetsägare.
KI har i samarbete med fastighetsägaren Akademiska Hus
påbörjat ett omfattande arbete med att förbättra bland annat
energiåtervinningen i luftbehandlingssystemen inom hela
Campus Solna. Projektet är planerat att fortgå under 2013 och
beräknas ge en energibesparing på ca 4 000 000 kWh/år vilket
motsvarar knappt sex procent av den totala energianvändning-
en i de lokaler som KI hyr av Akademiska hus. Under 2012
intensifierades även arbetet med att åtgärda ventilerade arbets-
platser med anmärkningar på säkerhetsfunktioner. Arbetet
fortsätter under 2013. Minimal energianvändning för utrust-
ning och inredning har också varit ett viktigt krav vid ombygg-
nad av husen W-berg och Retzius.
Vid slutet av året påbörjades ett större energisparprojekt i
Campus Huddinge. Projektet kommer att pågå fram till 2014
och förväntas innebära en 40 procent lägre energiförbrukning i
den berörda byggnaden på Alfred Nobels allé 8.
Ett annat prioriterat område inom KI:s hållbarhetsarbete är
att minimera miljö- och hälsorisker inom den laborativa verk-
samheten. Den interna miljörevisionen 2011 påvisade att risk-
bedömningar som rör arbete på laboratorier måste ske i större
utsträckning än vad som görs idag. Riskbedömningarna syftar
till att säkerställa att miljö- och hälsofarliga ämnen hanteras på
ett säkert och ansvarsfullt sätt. För att komma till rätta med
denna brist har flera utbildnings- och informationsinsatser
genomförts.
KI har som målsättning att öka andelen källsorterat avfall
för att möjliggöra en högre grad av materialåtervinning. Stu-
denternas möjligheter att källsortera sitt avfall har tidigare varit
begränsade, vilket nu har förbättrats både på campus Solna och
i Huddinge.
Ledningssystem
En stor del av KI:s hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s
ledningssystem för miljö och hållbar utveckling. Systemet är
uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden
för miljöledning ISO 14001.
Årets interna miljörevision mot dessa krav genomfördes
under hösten. Revisionen visade att miljöledningssystemet har
utvecklats i positiv riktning sedan föregående års revision. Både
kunskapen och engagemanget för frågor som rör miljö och
hållbar utveckling har ökat i organisationen. Arbetet med att
etablera ett antal hörnstenar i ledningssystemet måste dock
fortsätta som till exempel att införa avvikelsehanteringssystem
och dokumentstyrningsrutiner.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
42
Personal och kompetensför-sörjning
Personalredovisning
I oktober 2012 hade KI 4 768 personer anställda, en ökning
med 65 personer jämfört med samma period 2011. Det totala
antalet anställda motsvarar 4 192 helårsarbetskrafter, en ökning
med två procentenheter eller 83 helårsarbetskrafter.
De största procentuella förändringarna har skett inom
grupperna lektorer (preklinisk) och forskare. Lektorerna (pre-
klinisk) har minskat med 12 helårsarbetskrafter vilket motsva-
rar -9 procent. Antalet forskare har ökat med 52 helårsarbets-
krafter vilket motsvarar 7 procent.
Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal
cirka 14 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med
2012. Den totala personalomsättningen som inkluderar perso-
nal med tidsbegränsad anställning (och doktorander med
anställning) var cirka 23 procent, vilket är en ökning med en
procentenhet. Under året har 347 personer anställts med till-
svidareanställning och 407 slutat.
I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort
antal personer utan formell anställning. Framförallt gäller det
gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom
deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjuk-
gymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning.
I oktober 2012 hade KI 572 doktorander med anställning,
en ökning med 28 årsarbetskrafter jämfört med 2011 samt 380
doktorander med utbildningsbidrag en ökning med 40 årsar-
betskrafter. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag
förenade 65 procent, 254 personer, detta med en assistent-
tjänst. Härutöver finns forskarstuderande med annan försörj-
ning såsom stipendier, annan anställning vid lärosätet eller
annat lärosäte samt anställning inom ramen för klinisk tjänst-
göring.
Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier
2009 2010 2011 2012
Förändring totalt
2011–2012 (%)
Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv %
Professor preklin 188 23 190 28 203 27 214 29 6
Professor klin 140 18 142 20 144 23 153 24 6
Lektor preklin 110 60 112 57 134 62 122 62 -9
Lektor klin 38 40 41 49 38 44 37 41 -4
Forskarassistent 117 51 138 52 165 52 161 51 -3
Adjunkt 219 80 180 75 166 75 159 75 -4
Forskare 685 50 708 51 741 54 793 53 7
Doktorand 515 67 519 65 544 64 572 64 5
Adm personal 858 84 896 84 971 83 913 84 -6
Tekn personal 1 005 71 1 020 73 1 003 71 1 068 69 6
Totalt 3 875 65 3 944 65 4 109 65 4 192 64 2
Anmärkning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt
adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension mm ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med
heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och anställda oktober 2011. Vid beräkning av heltidsekvi-
valenter ingår dock inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar.
Könsfördelning personal
Liksom föregående år är cirka två tredjedelar av totala antalet
anställda kvinnor. Bland professorer är 27 procent kvinnor
vilket är en ökning med knappt två procentenheter jämfört
med 2011. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och
forskare ligger könsfördelningen inom intervallet 40-60 pro-
cent. Bland adjunkter, doktorander (anställda), teknisk och
administrativ personal är kvinnor i övervägande majoritet,
även om det kan noteras en liten marginell minskning av köns-
obalansen jämfört med 2011.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
43
Könsfördelning olika personalkategorier, totalt 4 192
Nyanställda lärare
Rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen per den 1
januari 2011 och KI valde då att inte återinföra rätt eller möj-
lighet till befordran i sin anställningsordning. I samband med
att den tidigare anställningsordningen upphörde att gälla in-
kom ett rekordstort antal ansökningar om befordran till lektor
och professor, där beslut om anställning fattats under 2011 och
2012. Trots det stora antalet befordrade professorer under 2011
märks ännu ingen minskning av anställda på utlyst anställning
som professor under 2012.
Nyanställda professorer och lektorer, inkl. befordrade
2009 2010 2011 2012
Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%)
Professor
Utlyst anställning 7 0 10 20 6 17 13 15
Befordran* 12 42 20 55 26 42 11 55
Gäst 2 0 12 17 3 0 3 0
Totalt 21 24 42 36 35 34 27 30
Lektor
Utlyst anställning 7 43 11 55 11 55 16 50
Befordran 7 71 12 75 38 79 3 33
Totalt 14 57 23 65 49 74 19 47
*Inklusive personer som sökt utlyst lektorsanställning men direkt befordrats till professor samt inklusive personer som anställts från rådsforskaranställning. Antal befordrade
lektorer 2011 har reviderats ner med en person.
Regeringen har, för KI, angett ett rekryteringsmål där minst 47
procent av de professorer som anställs under 2012-2015 ska
vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och
gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Andelen
kvinnor av de anställda (inklusive gästprofessorer) och beford-
rade professorerna under 2012 uppgår totalt till 30 procent.
Rektors råd för lika villkor har utsett en arbetsgrupp som upp-
dragits ta fram förslag på aktiva åtgärder för att öka andelen
kvinnor bland de nya professorerna vid KI.
Antalet lektorer som rekryterats genom utlyst anställning
har ökat något jämfört med tidigare år. Detta trots det stora
antalet lektorer som tillkom genom befordran under 2011.
Andelen kvinnor bland nyanställda lektorer var totalt 47 pro-
cent under 2012.
Den fyraåriga meriteringsanställningen forskarassistent ut-
gick ur högskoleförordningen i januari 2011 men med över-
gångsregler kunde nya forskarassistenter anställas till och med
den 31 oktober 2011. Anställningen återinförts i HF den 15
augusti 2012, under benämning läraranställning för meritering.
KI har i sin anställningsordning fortsatt valt att benämna an-
ställningen forskarassistent. KI satsade under hösten 2012 på
en central utlysning av medel till 20 anställningar som forskar-
assistent. Tillsättning av dessa beräknas ske under 2013.
Under året har kallelseförfarandet används vid ett tillfälle.
Den kallade professorn är en man.
Adm personal
Tekn personal
Doktorand
Forskare
Adjunkt
Fo-assistent
Lektor
Professor
Kvinnor (tot 2 678) Män (tot 1 514)
200600800 600200400 0 400 800
Kv 731 M 336 = 1 068
Kv 100 M 267 = 367
Kv 369 M 203 = 572
Kv 422 M 371 = 793
Kv 119 M 40 = 159
Kv 82 M 79 = 161
Kv 91 M 67 = 159
Kv 762 M 151 = 913
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
44
Adjungeringar, professorer och lektorer
2009 2010 2011 2012
Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%)
Professor
Ny adjungering 4 0 8 38 18 28 9 44
Förnyad adjungering 4 25 7 29 16 25 7 17
Totalt 8 13 15 34 34 27 16 32
Lektor
Ny adjungering 6 33 6 33 13 46 5 40
Förnyad adjungering 6 0 5 40 2 50 6 33
Totalt 12 17 11 36 15 47 11 36
Antalet adjungerade professorer uppgick vid årets slut till 64
motsvarande 15 årsarbetskrafter och antalet adjungerade lekto-
rer till 36 motsvarande 9 årsarbetskrafter.
Disputerade
Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka (årsar-
betskrafter). I gruppen ingår här professorer, lektor, forskaras-
sistenter och adjunkt. Odisputerade lärare finns endast bland
adjunkter.
Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare
2009–2012 (årsarbetskrafter)
År Antal disputerade Andel av samtliga (%)
2009 634 78
2010 665 83
2011 707 84
2012 714 84
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron fortsätter att minska totalt sett även under 2012,
varav den största förändringen avser långtidssjukfrånvaron. En
anledning är troligtvis de förändringar som skett i regelverket
och att KI arbetar proaktivt med rehabilitering. Totalt har KI
en låg sjukfrånvaro men uppgifterna, särskilt för korttidsfrån-
varon, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska
personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som
övrig personal. I vissa fall byts karensdag ut mot semester eller
kompensationsledighet.
Sjukfrånvaro (%) 2009–2012
2009 2010 2011 2012
Totalt 2,4 2,0 1,9 1,8
Andel långtidssjukfrånvaro 63,7 57,0 48,9 32,1
Kvinnor 3,1 2,7 2,4 2,4
Män 1,1 0,9 1,0 0,8
Anställda –29 år 1,6 1,5 1,2 1,2
Anställda 30–49 år 1,8 1,5 1,5 1,6
Anställda 50 år– 3,5 2,9 2,7 2,3
Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av
den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av
den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte
sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron.
Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt
Redovisning av kompetensförsörjning
Enligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud-
getunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de
åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens
finns för att nå verksamhetens mål.
För att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill KI
lyfta fram åtgärder inom följande områden:
Rekrytering och personalförsörjning
Ledarutveckling
Arbetsmiljö och hälsa
Visiting researcher services
Delaktighet och inflytande
Rekrytering och personalförsörjning
Processen för ”Stöd för framtagande av personalförsörjnings-
planer” har slutförts. Systemstödet för att kartlägga den formel-
la utbildningen för anställda vid KI är utvecklat och en stor del
av denna information har samlats in. Dock är arbetet med att
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
45
utveckla ett systemstöd för att ta fram heltäckande personalför-
sörjningsplaner däremot ännu inte färdigställt.
Ett nytt rekryteringssystem, NetRecruiter, har satts i drift
under året. Syftet med systemet är att stödja den gemensamma
rekryteringsprocess som tagits fram i form av en webbaserad
rekryteringsguide som ska effektivisera och kvalitetssäkra
KI:s rekryteringar och korta ledtiderna. En utveckling av KI:s
rekryteringsprocess/guide har fortsatt under året.
Arbetet inom rekrytering har även innefattat Employer
branding i form av avtal som slutits med olika sociala medier
där texter och filmer tagits fram. KI har också har deltagit i
olika arbetsmarknadsmässor och dylikt. Dessutom har KI:s
externa webbplats vad gäller rekryteringsdelen utvecklas för att
attrahera potentiella medarbetare.
Introduktionsprogram genomförs varje termin för samtliga
nyanställda inom alla yrkeskategorier och särskilda individuella
introduktionsprogram av nya administrativa chefer tas fram
som även inkluderar en mentor för att nyanställda snabbare ska
komma in i sitt nya arbete.
Ett projekt rörande utlysning och rekrytering av dokto-
randplatser har påbörjats. Syftet är att KI ska konkurrensutsätta
doktorandplatserna och samannonsera utlysningarna. Tid-
punkten för införandet planeras till våren 2014.
Ledarutveckling
Ett basutbud av ledarutvecklingsprogram har erbjudits och
genomförts under året, däribland Försvarshögskolans ledar-
koncept ”Utvecklande ledarskap (UL)” som är ett nytt inslag i
verksamheten liksom en utbildning i avtalsfrågor kopplat till
chefens ansvar. Andelen chefer/ledare som under 2012 deltagit
i någon form av ledarutvecklingsprogram är cirka 23 procent
(140 chefer/ledare av cirka 600) vilket i stort sett är lika stor
andel som år 2011.
Därutöver har ett flertal chefer/ledare genomgått arbetsmil-
jöutbildningar. Under året har en fördjupning av den obligato-
riska arbetsmiljöutbildningen med fokus på psykosocial ar-
betsmiljö introducerats. Förutom utbildningar har även ledar-
skapsseminarier genomförts samt utbildningssatsningar till-
sammans med andra universitet.
Arbetsmiljö och hälsa
Under 2012 har åtgärder inom sömn, stress och utmattning
prioriterats utifrån KI:s medarbetarundersökning 2011. Enligt
enkätresultaten fanns det en grupp om cirka femhundra med-
arbetare, vilka hade sömnstörningar flera gånger i veckan på
grund av arbetet. Initialt har målsättningen varit att erbjuda
den enskilda individen och arbetsgruppen redskap och strate-
gier mot ohälsosam stress. KI:s anställda har erbjudits delta-
gande i sömnskolor, workshops kring tidiga signaler och
stresshantering (bland annat enligt MBSR). Sammantaget har
123 medarbetare deltagit i ett åtta veckors upplägg med sömn
och stresshantering som fokus, och närmare 30 arbetsgrupper
(450 medarbetare) vid olika workshops.
Ett pilotprojekt har inletts under år 2012 med titel ”Utveck-
ling av ledarskap, team och individuella resurser - Framtagning
av en modell för att stärka organisationsklimat och effektivt
kompetensutnyttjande”. Inom ramen för projektet har det
under hösten år 2012 genomförts en fördjupad kartläggning
vid två institutioner, vilket kommer att följas av anpassade
interventioner under år 2013.
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom KI
har genomförts via möten med alla institutioners arbetsmiljö-
grupper under hösten 2012. Rapport och planering av åtgärder
följer under början av år 2013.
KI:s centrala arbetsmiljönämnd har inlett arbete med att ta
fram en ny riktlinje gällande arbetsmiljö och hälsa, vilken
kommer att ersätta KI:s tidigare arbetsmiljöpolicy. Implemen-
tering kommer att ske under år 2013.
KI använder sig av Previa som samarbetspartner inom före-
tagshälsovård. Previas insatser under året har kostnadsmässigt
fördelat sig på främjande insatser 3 procent, förebyggande
insatser 57 procent och rehabiliterande arbete 40 procent. En
ny tjänst från Previa som introducerats är ett specifikt chefsstöd
inom KI.
En ny friskvårdsorganisation
Baserat på riktlinjer i enlighet med WHO, NICE (National
Institute for Health and Clinical Exellence, England) fattade
KI:s ledning den 29 oktober, som ett tydligt signalvärde och
som en viktig del i arbetet med den attraktiva arbetsplatsen,
beslut om en ny friskvårdsorganisation vid KI. Huvuddragen i
denna nya organisation innefattar ett friskvårdsbidrag till alla
anställda, möjligheter till arbetsplatsnära träning för anställda
och studenter, samt ett fortsatt riktat friskvårdsarbete inom
hela KI.
Visiting researcher services
Visiting Researcher Services erbjuder information till inresande
internationella doktorander och forskare samt stöd till personal
vid mottagande institutioner. Under 2012 har fyra introduk-
tionsdagar anordnats för nyanlända samt i samarbete med
Migrationsverket och Skatteverket har seminarium arrangerats
för institutionspersonal. Genom denna service förbättras möj-
ligheten för inresande doktorander och gästforskare att förstå
myndigheters regelverk och att lättare introduceras till livet i
Sverige och vid KI.
Delaktighet och inflytande
Under hösten har ett 40 tal administrativa chefer och personal-
ansvariga vid KI fått utbildning i MBL och samverkan. Utbild-
ningen genomfördes tillsammans med Arbetsgivarverket.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
46
Infrastruktur
Infrastruktur – strategi
KI har under året arbetat vidare på den sedan ett par år fastlagda
strategin att skapa en internationellt slagkraftig infrastruktur
inom områdena forskningslaboratorier, lärandemiljöer, för-
söksdjursfaciliteter, biobanker, genomik-/proteomikplattformar
samt informatik. Planeringen, som i första hand rör campus i
Solna, görs i nära samverkan med Stockholms läns landsting.
Satsningarna görs med utgångspunkt i KI:s egna behov men
stöder samtidigt den vision som KI delar med många intressen-
ter att stärka Stockholm som ett världsledande life science-
kluster.
Under året gick ett antal större byggprojekt in i slutfasen
och dessa byggnader beräknas tas i bruk under 2013. Det gäller
bland annat KI:s nya aula, det så kallade Widerströmska huset
och det tredje huset – Gamma – i det komplex som kallas KI
Science Park. Behovet av nya lokaler har under året accentue-
rats till följd av utökad verksamhet och utbyggnaden av Science
for life laboratoriet. Till dess att nästa stora byggnadskomplex –
Biomedicum – är på plats 2018 kommer KI att ha en mycket
ansträngd lokalsituation. De nya husen som färdigställs 2013 är
redan i sin helhet uthyrda.
Den strategiska satsning, vars planering inleddes för tre år
sedan, på modernisering och utbyggnad av försöksdjursfacilite-
ter är också i sitt avslutningsskede i sin första etapp. Den 1
januari 2012 övertog KI en primatanläggning, Astrid Fagraeus-
laboratoriet, från Smittskyddsinstitutet och i slutet av året
invigdes ett djurhus benämnt Wberg. KI:s kapacitet ökades
därmed väsentligt. Därmed ökade också förutsättningarna att
bedriva forskning med försöksdjur enligt moderna krav från
myndigheter och att tillgodose både försöksdjurens och perso-
nalens hälsa. KI kommer med dessa satsningar att ha tillgång
till sådana biologiska modeller som modern medicinsk forsk-
ning kommer att kräva. Anläggningarna utgör state of the art
inom området.
SciLifeLab kommer mycket snabbt att skapa en plattform
för bland annat genomik och proteomik som kan mäta sig med
de bästa i världen även om kapaciteten inte är lika stor som en
del internationella motsvarigheter. Det kommer att vara en
nationell anläggning med sin bas i Stockholm-Uppsala. Den
tekniska plattformen måste nu starkare integreras med bland
annat forskningen inom områdena medicin och miljö.
Det strategiska arbetet fokuseras nu på två, för forskningen
nödvändiga infrastrukturer, nämligen biobanker och informa-
tik. Inom biobanksområdet har en fortsatt utbyggnad skett av
infrastrukturen för de prover som tas fram inom ramen för
forskningsprojekt, medan en samlad strategi för en bredare
insamling av vårdens prover för framtida forskning ännu inte
är på plats. En gemensam arbetsgrupp har under året tillsatts
för informatikfrågorna.
Lokalförsörjning
KI:s lokalbestånd och lokalkostnader 2009–2012
År Area kvm (LOA)Lokalkostnad
(mnkr) Andel av total
kostnad (%)
2009 198 009 553 12
2010 204 494 565 11
2011 200 859 586 11
2012 213 881 667 12
I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera.
Källa KI:s fastighetssystem och Agresso
KI:s aula
I samband med KI:s 200-årsjubileum erhöll KI en donation
från familjen Erling-Perssons stiftelse. Donationen avser en ny
aula med 1 000 sittplatser, kontors- och konferenslokaler,
restaurang samt Faculty club. Under 2012 färdigställdes utsidan
och byggnadens spektakulära form och fasad trädde fram.
Byggnaden beräknas vara inflyttningsklar i juni 2013.
Lärandemiljö
Lärandemiljöprojektet är ett samarbetsprojekt mellan KI och
SLL som tagit fram typmiljöer – såväl informella som formella
– för framtidens lärandemiljöer. Under 2012 har två informella
miljöer förverkligats i Solna och Huddinge. KI har även påbör-
jat genomförande av formella miljöer i form av nio mindre och
medelstora lärosalar.
Widerströmska huset
Under året uppfördes en byggnad för folkhälsovetenskap på
campus Solna innehållande lärandemiljöer och kontor. Inflytt-
ning sker i början av 2013. I huset kommer KI att dela lokaler
med SLL och Smittskyddsinstitutet.
Karolinska Institutet Science Park (KISP)
Science Park består av tre hus; Alfa, Beta och Gamma. I Alfa
har en större verksamhetsanpassning genomförts för att bereda
ändamålsenliga lokaler till Science for Life Laboratory. Beta
hyrs av Swedish Orphan Biovitrum (SOBI) för forskning.
Uppförandet av det sista huset, Gamma, pågår; Hyresgäster blir
Science for Life Laboratory och KISP vilkas inflyttningar plane-
ras ske i två etapper under 2013.
Biomedicum – KI:s nya framtidslaboratorium för experimentell forskning
Biomedicum-projektet har under 2012 präglats av projektering
och avtalstecknande och nu inväntas regeringens godkännande
av hyresavtalet. Biomedicum omfattar två byggnader, en labo-
ratoriebyggnad och ett speciallaboratorium för forskning med
stöd av djur. Sammantaget omfattar projektet ca 78 000 kvm
och färdigställandet är beräknat till 2018.
GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA
47
Wberg djurhusbyggnad
Etapp ett i projekt Wberg , gamla Wallenberglaboratoriets
ombyggnad, blev inflyttningsklart till årsskiftet 2012/13. Den
andra etappen, en uppdatering av nuvarande djuranläggning,
beräknas vara klar till halvårsskiftet 2013.
FINANSIELL REDOVISNING
48
FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets omsättning år 2012 är 5 646 mnkr (5 340
mnkr). En positiv kapitalförändring om 108 mnkr uppvisas för
verksamhetsåret. Av resultatet är minus 31,5 mnkr att hänföra
till KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB. I detta
avsnitt är källa Agresso om inte annat anges.
Intäkter
Karolinska Institutets verksamhetsintäkter ökade med 5,7
procent i jämförelse med 2011. Under perioden 2009–2012 har
den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 766 mnkr
eller 15,7 procent.
Statsanslag
Årets anslagsökning (exklusive ALF-anslaget) är 129 mnkr,
eller 6,9 procent i jämförelse med 2011. Av tidigare års anslags-
sparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
har återförts 11,2 mnkr genom att KI kommer över det så
kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och hel-
årsprestationer. Totalt har KI 49,8 mnkr i återstående anslags-
sparande vid 2012 års utgång, se vidare anslagsredovisning och
not 1 . Den ökade tilldelningen av anslagsmedel för forskning
och utbildning på forskarnivå, 105,6 mnkr, är att hänföra till
satsningarna inom strategiska forskningsområden, kvalitets-
fördelad tilldelning och pris- och löneomräkning (0,9 procent).
Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under av-
snittet Samverkan.
Externa medel, avgifter och bidrag
Under 2012 ökade externa intäkter av avgifter och bidrag, med
186 mnkr, jämfört med 2011. Under året har ett flertal externa
projekt avslutats, vilket påverkar intäkterna positivt. Som
exempel kan nämnas det avslutade uppdraget från Stockholms
läns Landsting, gällande Karolinska Institutets Folkhälsoaka-
demi. Finansiering för övertagande av verksamhet från Smitt-
skyddsinstitutet har erhållits som bidragsmedel 2012. För 2013
erhålls dessa medel som statsanslag.
Finansiella
De finansiella intäkterna uppgår till 55 mnkr 2012. Den enskilt
största posten inom intäktsslaget är ränteintäkter på räntekon-
tot i Riksgälden, 47,0 mnkr (55,3 mnkr). Årsgenomsnittet för
räntesatsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 pro-
cent).
Intäkter, mnkr
2009 2010 2011 2012
Statsanslag utbildning och forskning 1 535 1 765 1 861 1 990
Statsanslag klinisk utbildning och forskning (ALF) 550 570 575 576
Summa statsanslag 2 085 2 335 2 436 2 566
Externa avgifter och bidrag 2 770 2 888 2 839 3 025
Finansiella 25 29 66 55
Summa externa medel 2 795 2 918 2 905 3 080
Totala intäkter 4 880 5 253 5 340 5 646
Andel statsanslag/totala intäkter 43% 44% 46% 45%
Andel externa medel/totala intäkter 57% 56% 54% 55%
Korrigering av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 2.
FINANSIELL REDOVISNING
49
Finansiering
KI:s intäkter fördelas per finansiärgrupp enligt nedan.
De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i
bilaga, tabell 11.
Intäkter Karolinska Institutet år 2012, totalt 5 646 mnkr (2011, 5 340)
Kostnader
Kostnadsökningen 2012 har varit 6,1 procent i jämförelse med
föregående år. Under perioden 2009-2012 har KI:s kostnader
ökat med 772 mnkr eller 16,3 procent.
Personal
Personalkostnaderna ökar med 118 mnkr eller 4,3 procent
jämfört med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4 768 per-
soner anställda, en ökning med 65 personer jämfört med sam-
ma period 2011. Lönerevision per den 1 oktober 2012 innebär
en ökad lönekostnad med ca 2,8 procent för årets tre sista
månader.
Lokaler
KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm.
Lokalkostnaderna har totalt ökat med 81 mnkr, jämfört med
2011. Utöver indexhöjning av hyror är kostnadsökningen en
följd av utökad verksamhet för bland annat Science for Life
Laboratory och övertagande av verksamhet till exempel Astrid
Fagraeus laboratoriet. Även ombyggnationer inom befintliga
lokaler påverkar lokalkostnader då de redovisas som tilläggs-
hyror.
Övrig drift
Övriga driftskostnader ökar med 124 mnkr i jämförelse med
2011 och är procentuellt lika stor del av kostnadsmassan som
år 2011.
Finansiella
De finansiella kostnaderna minskar med 20 mnkr jämfört med
2011. Minskningen beror till största delen på lägre kostnader
för kursförluster vid försäljning av värdepapper, 1,2 mnkr (15,6
mnkr). Marknadsvärdet på aktieportföljen har överstiget det
ursprungliga bokförda värdet under 2012, vilket medfört att
2011 års nedskrivning av finansiella värdepapper med 1,5
mnkr, återförts med samma belopp. Räntekostnader för lån i
Riksgälden har sjunkit, vilket beror på lägre genomsnittlig
räntesats 2012, 1,47 procent (1,78 procent).
Rådsmedel13% (12%)
Övriga statliga7% (6%)
Svenska stiftelser & organisationer
13% (13%)
Utländska stiftelser & organisationer
6% (6%)
Svenska företag4% (4%)
Utländska företag1% (2%)Kommuner o landsting
10% (10%)
Finansiella intäkter1% (1%)
Statsanslag45% (46%)
FINANSIELL REDOVISNING
50
Kostnader, mnkr
2009 % 2010 % 2011 % 2012 %
Personal 2 495 53 2 606 52 2 753 53 2 871 52
Lokaler 553 12 565 11 586 11 667 12
Övrig drift 1 555 33 1 659 33 1 645 32 1 769 32
Finansiella -13 0 8 0 29 1 9 0
Avskrivningar 144 3 158 3 175 3 190 3
Summa kostnader 4 734 4 994 5 188 5 506
Korrigering av 2011 års personalkostnader har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 5.
Årets kapitalförändring
Resultaträkning fördelar sig på respektive verksamhetsområde
enligt nedanstående tabell
Resultaträkning per verksamhetsgren 2012, mnkr
Totalt
Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå
Forskning och utbildning
på forskarnivå
Intäkter
Statsanslag 2 565,5 833,1 1 732,4
Avgifter och andra ersättningar 770,7 100,6 670,1
Bidrag 2 254,4 19,8 2 234,6
Finansiella 54,9 0,0 54,9
Summa intäkter 5 645,6 953,6 4 692,0
Kostnader
Personal 2 871,2 507,7 2 363,5
Lokaler 666,9 109,2 557,7
Övrig drift 1 768,9 335,7 1 433,2
Finansiella 9,0 0,1 8,9
Avskrivningar 190,0 12,2 177,8
Summa kostnader 5 506,1 965,0 4 541,1
Årets kapitalförändring (exkl dotterföretag och uppbörd) 139,5 -11,4 150,9
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag -31,5
Resultat från uppbördsverksamhet 0,0
Årets kapitalförändring (inkl dotterföretag och uppbörd) 108,0
KI:s positiva kapitalförändring, 108 mnkr (144,5 mnkr), relateras
till verksamheten forskning och utbildning på forskarnivå, 150,9
mnkr . Inom denna verksamhet redovisas även KI:s kapitalför-
valtning. Kapitalförändringen uppstår främst inom statsanslagsfi-
nansierad forskning och kan härledas till den stora satsningen som
gjordes i den senaste forskningspropositionen. Eftersläpning i
förbrukningen av de satsade medlen förklarar även årets positiva
kapitalförändring. Det kan konstateras att verksamheten växer i
snabbare takt än tidigare vilket medför snabbare förbrukning av
anslagen. Externa bidrags- och uppdragsprojekt som avslutas
under året och har medel kvar resultatförs löpande under året och
får positiv påverkan på kapitalförändringen. Negativ kapitalför-
ändring, 11,4 mnkr, inom grundutbildning på grundnivå och
avancerad nivå härleds till att ackumulerat eget kapital används för
finansiering av årets verksamhet. KI:s dotterbolag, Karolinska
Institutet Holding AB, uppvisar ett negativt resultat på 31,5 mnkr.
Beloppet består av 2012 års preliminära resultat och justerat fast-
ställt resultat för 2011.
FINANSIELL REDOVISNING
51
Utfall i jämförelse mot prognos
Resultaträkning 2012, mnkr
Utfall Prognos Differens
Intäkter
Statsanslag 2 566 2 566
Externa medel, avgifter och bidrag 3 025 2 943
Finansiella 55 60
Summa intäkter 5 646 5 569 77
Kostnader
Personal 2 871 2 905
Lokaler 667 640
Övrig drift 1 769 1 730
Finansiella 9 11
Avskrivningar 190 186
Summa kostnader 5 506 5 472 34
Årets kapitalförändring 140 97 43
Kommentarer till differens mellan utfall och prognos
Årets positiva kapitalförändring för KI:s ordinarie verksamhet
blev högre än prognosen gjord vid delåret. Den största avvikel-
sen på intäktssidan är posten externa medel, avgifter och bi-
drag. Avvikelsen beror främst på större intäkter av resultatförda
projekt än uppskattade vid delåret.
Årets personalkostnader blev något lägre än förväntat och
förklaras av att prognostiserad ökning av antalet anställda blev
mindre.
Lokalkostnaderna blev högre än beräknat och beror framför
allt på att det pågår stora infrastruktursatsningar där det kan
vara svårt att mer exakt prognostisera kostnaderna
Utfallet för övrig drift förklaras främst av större ökning av
köpta tjänster än förväntat.
Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel
Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäk-
ter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finan-
siärerna utbetalar ersättning i förskott. Avslutade externa pro-
jekt medför att posten förutbetalda uppdragsintäkter minskar
vilket avspeglas i ökade intäkter i resultaträkningen.
Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade
kostnader för pågående bidrags- och uppdragsfinansierad
verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där av-
tal/kontrakt finns som styrker detta.
I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bidrags-
och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten
som faktureras/rekvireras i efterhand samt likvida medel.
Nettoförskott och likvida medel, mnkr
2009 2010 2011 2012
Oförbrukade bidragsintäkter 2 030 2 224 2 277 2 313
Förutbetalda uppdragsintäkter 333 362 358 294
Upplupna bidragsintäkter -168 -216 -205 -208
Upplupna uppdragsintäkter -6 -4 -9 -8
Nettoförskott 2 189 2 366 2 421 2 391
Likvida medel, bank och RGK 2 550 3 064 3 384 3 388
Inbetalade forskningsbidrag
Under 2012 ökade inbetalade forskningsbidrag med 143 mnkr
jämfört med 2011. Bidragsmedel från Vetenskapsrådet ökade med
60 mnkr jämfört med 2011. Övertagandet av verksamhet ifrån
SMI har påverkat bidragsmedlen positivt med 33 mnkr. Dessa
medel kommer som statsanslag från och med 2013. Bidragsmedel
ifrån Familjen Perssons Stiftelser ökade med 29 mnkr.
Inbetalade forskningsbidrag, mnkr
2009 2010 2011 2012
Forskningsbidrag 2 284 2 236 2 207 2 350
Myndighetskapital
Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapital-
förändring uppgår till 1 288,6 mnkr uppdelat på dotterbolag
55,5 mnkr, kapitalförvaltning 30,2 mnkr och ordinarie verk-
samheter 1 202,9 mnkr.
Se vidare not 10 och 24.
Kapitalförvaltning
Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för
medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:
1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.
2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI
anknuten förvaltning.
För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att
både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna
juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisning-
ar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa
bidrag i KI:s redovisning. Stiftelserna redovisas summariskt
nedan för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett
juridisk form.
FINANSIELL REDOVISNING
52
Fonder
Utveckling av placerade fonder under 2012
Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, redovisade
inom KI:s fondförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt
259,0 mnkr (272,4 mnkr). Under 2012 har nettoutflödet (skill-
nad mellan köpta och sålda fonder) varit minus 28,6 mnkr och
värdeförändringen plus16 mnkr. Förvaltad fondportfölj är
placerad till 49,3 procent i aktiefonder i Sverige och övriga
världen, och 41,1 procent i svenska räntebärande tillgångar.
Alternativa investeringar ingår med 9,6 procent i portföljen.
Avkastning
Fondportföljen avkastade sammantaget +6,4 procent under
2012, vilket är 0,5 procentenheter lägre jämfört med referens-
index.
Avkastning i procent jämfört med referensindex
2009 2010 2011 2012
KI:s fonder 14,9 1,9 -3,8 6,4
Referensindex 13,3 4,1 0,9 6,9
Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvaltnings-
kostnader Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.
Fördelning av fondportfölj 2012-12-31
Jämförelseindex för fondmedel 2012
Jämförelseindex för fondmedel 2012
Sedan oktober 2012 har sammansättningen av jämförelseindex varit:
Svenska räntebärande OMRX Bond 40
Aktier MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK) 50
Alternativa investeringar SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis) 10
Under januari – september 2012, var andelen alternativa investeringar lägre:
Svenska räntebärande OMRX Bond 40
Aktier MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK) 55
Alternativa investeringar SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis) 5
Utdelning från KI:s fonder
Under år 2012 har 55,8 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är
fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.
Utdelning från KI:s fonder, mnkr
2009 2010 2011 2012
Forskning 36,2 32,6 45,4 35,7
Grundutbildning 0,8 0,9 1,1 0,1
Övrigt 20,0 20,0 20,0 20,0
Summa 57,0 53,5 66,5 55,8
Räntebärande värdepapper
38,4%
Kassa2,7%
Globala aktie-indexfonder
39,3%
Svenska aktiefonder
10,0%
Alternativa investeringar
9,6%
FINANSIELL REDOVISNING
53
Inkommande medel till kapitalförvaltningen
Under 2012 har KI erhållit inbetalda medel till kapitalförvalt-
ningen med 90,9 mnkr (85,9). Nedan redovisas enskilda dona-
tioner uppgående till 2 mnkr eller mer.
Forskningsändamål Givare Belopp, mnkr
Donationsprofessur i medicinsk vetenskap
samt i klinisk medicinsk forskning T&R Söderbergs Stiftelse 33,0
Medicinsk forskning och utbildning på
forskarnivå
Stiftelsen Gustav och Tyra
Svenssons minne 16,9
Unga begåvade forskare W.K. Bowes Foundation 5,3
Kognitiv neurovetenskap Jochnick Foundation 5,0
Stipendier till studenter från icke EU-land Friends of Karolinska Institutet 4,5
Forskning inom cancer Sune och Charlotta Hays 3,4
Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse 2,6
Medicinsk forskning, företrädesvis reumatiska
sjukdomar, hjärtsjukdomar och cancer Ulla och Karl Svanlunds stiftelse 2,0
Uppdrag Besegra Stroke Hjärt-lungfonden 2,0
KI Stiftelser
Utanför myndighetens redovisning finns 235 anknutna stiftel-
ser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under
2012 har ingen ny stiftelse bildats. Nya donationer som place-
rats i befintliga stiftelser har erhållits med 13,7 mnkr. Förmö-
genheten, 1 235 mnkr, har i jämförelse med 2011 ökat med 69
mnkr, eller 5,9 procent, efter utdelningar men inklusive nya
donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året
av svenska aktier 22 procent (31), utländska aktier 41 procent
(38), hedgefonder 8 procent (4), räntebärande värdepapper 27
procent (24) samt likvida medel 2 procent (3). Under året har
35,8 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda
syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av
bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhål-
lit ersättning med 0,9 mnkr för administrationskostnader.
Stiftelser, mnkr
2009 2010 2011 2012
Förmögenhet 1 231 1 244 1 166 1 235
Beviljade bidrag* 52,8 47,5 45,1 35,8
*Beloppen 2009-2011 är justerade avseende forskningsbidrag till KI från externa
stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här
FINANSIELL REDOVISNING
54
Resultaträkning (tkr)
Utfall Utfall
2012-01-01 2011-01-01
2012-12-31 2011-12-31
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag (not 1) 2 565 547 2 435 581
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 770 747 740 940
Intäkter av bidrag (not 3) 2 254 418 2 098 274
Finansiella intäkter (not 4) 54 902 65 662
Summa intäkter 5 645 615 5 340 456
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal (not 5) -2 871 225 -2 753 350
Kostnader för lokaler (not 6) -666 949 -585 653
Övriga driftkostnader (not 7) -1 768 913 -1 644 846
Finansiella kostnader (not 8) -9 010 -28 665
Avskrivningar och nedskrivningar (not 11-13) -189 991 -175 106
Summa kostnader -5 506 088 -5 187 621
Verksamhetsutfall 139 527 152 835
Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -31 542 -8 525
Uppbördsverksamhet (not 9)
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte
disponeras av myndigheten 2 117 2 067
Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -2 114 -1 871
Saldo 3 196
Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudgeten
för finansiering av bidrag 19 801 20 565
Medel som erhållits från myndigheter
för finansiering av bidrag 34 745 29 577
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 84 661 82 928
Lämnade bidrag -139 206 -133 071
Saldo 0 0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 10) 107 989 144 506
FINANSIELL REDOVISNING
55
Balansräkning (tkr)
TILLGÅNGAR 2012-12-31 2011-12-31
Immateriella anläggningstillgångar (not 11)
Balanserade utgifter för utveckling 3 828 4 457
Rättigheter och andra immateriella anl.tillg. 2 972 4 085
Summa immateriella anläggningstillgångar 6 800 8 543
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 12) 42 631 61 073
Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 13) 662 921 605 589
Pågående nyanläggningar (not 14) 65 272 31 438
Summa materiella anläggningstillgångar 770 824 698 101
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag (not 15) 55 458 102 443
Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 16) 236 251 244 959
Summa finansiella anläggningstillgångar 291 709 347 403
Fordringar
Kundfordringar 145 359 121 845
Fordringar hos andra myndigheter (not 17) 95 014 80 074
Övriga fordringar (not18) 303 772
Summa fordringar 240 676 202 691
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader (not 19) 151 478 128 600
Upplupna bidragsintäkter (not 20) 207 733 204 561
Övriga upplupna intäkter (not 21) 10 512 14 787
Summa periodavgränsningsposter 369 724 347 948
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket (not 22) -50 130 -90 435
Summa avräkning med statsverket -50 130 -90 435
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgälden (not 23) 3 244 073 3 191 142
Kassa, postgiro och bank 143 503 193 232
Summa kassa och bank 3 387 576 3 384 374
SUMMA TILLGÅNGAR 5 017 179 4 898 625
FINANSIELL REDOVISNING
56
Balansräkning (tkr)
KAPITAL OCH SKULDER 2012-12-31 2011-12-31
Myndighetskapital (not 10+24)
Statskapital 5 238 5 238
Resultatandelar i hel- och delägda företag 82 000 96 969
Balanserad kapitalförändring 1 093 334 949 303
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 107 989 144 506
Summa myndighetskapital 1 288 561 1 196 016
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser (not 25) 7 438 11 548
Övriga avsättningar (not 26) 39 776 38 013
Summa avsättningar 47 214 49 561
Skulder m.m.
Lån i Riksgälden (not 27) 442 336 400 245
Skulder till andra myndigheter 105 610 95 777
Leverantörsskulder 247 332 192 978
Övriga skulder 137 349 177 032
Summa skulder m.m. 932 627 866 032
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader (not 28) 133 031 139 522
Oförbrukade bidrag (not 29) 2 313 002 2 276 622
Övriga förutbetalda intäkter (not 30) 302 743 370 871
Summa periodavgränsningsposter 2 748 777 2 787 016
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 5 017 179 4 898 625
Ansvarsförbindelser (not 31) 183 900 Inga
FINANSIELL REDOVISNING
57
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen
(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).
Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESVs
allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndighe-
ters bokföring (FBF).
Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokförings-
mässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 20 tkr.
Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell
prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande
inkommit efter fastställd brytdag (2013-01-04) eller om ford-
rings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet
upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansda-
gens kurs.
Värdering av bankmedel i utländsk valuta
Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till ba-
lansdagens kurs.
Donationer
En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet
vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses för-
värvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.
Värdering av immateriella anläggnings-tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar
avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den eko-
nomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvär-
det minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp
och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt
med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.
Värdering av materiella anläggnings-tillgångar
Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk
med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad
ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som an-
läggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till
30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livs-
längden understiger tre år.
Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda
anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som
anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaff-
ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt
plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda
ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner,
inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad
livslängd på tre år, fem år eller tio år.
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell
tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansi-
ella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens
bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i
resultaträkningen.
Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finan-
siell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de
finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen
bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultat-
räkningen.
Nedskrivning och uppskrivning: Om portföljens sammanlag-
da marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bok-
fört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestå-
ende, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom
minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning
finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av ned-
skrivning, uppskrivning, görs genom minskning respektive
ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger.
Externfinansierad verksamhet
Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens
intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsin-
komster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade
bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.
Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, re-
sultatförs mot årets kapitalförändring.
För projekt där betalning erhålls i efterhand och där av-
tal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga
upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna
bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av
avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets
kapitalförändring.
KI Holding AB
Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen
av Karolinska Institutet Holding AB från Närings- och han-
delsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om
andelar i dotterföretag som resultatandel enligt kapitalandels-
metoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under poster-
na andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i
dotterföretag.
FINANSIELL REDOVISNING
58
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kost-
nad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som
uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg.
Redovisning av kombinationstjänster
Under 2012 har KI bytt redovisningsprincip för SPV-premier
som gäller kombinationsanställda läkare (läkare vars tjänst
delas mellan KI och Stockholms Läns Landsting, SLL), enligt
direktiv från ESV. Orsaken till bytet av redovisningsprincip är
att pensionspremierna sedan 2011 ingår i motpartsrapporte-
ring med SPV. Tidigare bokförde KI SPV-premier till SLL som
en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar
posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reduce-
rats, se not 2. Under 2012 redovisas SLL:s pensionspremier
som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivarav-
gifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal,
se not 5. Korrigering av 2011 års siffror är gjorda i resultaträk-
ning och tillhörande noter samt ekonomiska tabeller.
Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt reglerings-brevet
Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen
om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförord-
ningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter
för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgälds-
kontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna
till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.
Universitet och högskolor medges undantag från 11 § an-
slagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får över-
föra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslags-
sparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till
efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens
medgivande.
Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-
melsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen
ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet
och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6.
Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-
melsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredo-
visning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprät-
ta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.
Upplysning
Enligt ESVs handledning om flerfinansierad verksamhet
ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas paral-
lellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur
resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framför-
allt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om
och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel
är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade
planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade
till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för
att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar
KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast
beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.
FINANSIELL REDOVISNING
59
Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)
Redovisning mot anslag
Ingående
överf.-
belopp
Årets tilldel-
ning enligt
regl.brev
Omdis-
ponerat
belopp Indragning
Totalt
disponibelt
belopp Utgifter
Utgående
överf.-
belopp
16.2:15 Grundutbildning (ram)
16.2:15 1 Takbelopp* 89 805 589 150 0 -28 812 650 143 600 358 49 785
16.2:16 Forskning och forskarutbildning
(ram)
16.2:16 2 Basresurs 0 1 307 185 1 307 185 1 307 185 0
16.2:71 Särskilda åtaganden för universitet
och högskolor
16.2:71 17 Tandvårdscentral 0 92 640 92 640 92 640 0
16.2:71 18 Prov efter läkares allmän-
tjänstgöring 0 4 468 4 468 4 468 0
Summa 0 97 108 0 0 97 108 97 108 0
16.2:72 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning
16.2:72 6 Karolinska Institutet 574 400 327 574 727 574 727 0
16.2:72 9 Uppdrag att utveckla klinisk
utbildning & forskning 0 5 970 5 970 5 970 0
16.2:55 11 Vidareutbildning av vård-
personal* 327 0 -327 0 0 0
Summa 327 580 370 0 580 697 580 697 0
Total 90 132 2 573 813 0 -28 812 2 635 133 2 585 348 49 785
*) Det finns sedan 2010 två avvikelser mot statsredovisningen i Hermes vad gäller ingående överföringsbelopp och indragningsbelopp. Avvikelsen är +428 tkr för 16.2:15 1,
vilken rättar till sig i och med indragningen på 28 812 tkr. För 16.2:55 11 är avvikelsen -16 tkr vilken har justerats likvidmässigt under året. I denna tabell redovisas justeringen i
det ingående överföringsbeloppet enligt ESVs anvisningar. I och med detta råder överensstämmelse med Hermes vad gäller de utgående överföringsbeloppen.
Redovisning mot inkomsttitel.
Inkomsttitel Inkomster
2 542 001 Patientavgifter vid tandläkarutbildning 2 114
2394 01 Ränteinkomster 0
Summa 2 114
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras.
Verksamhet
Över-/
underskott
tom 2010
Över-/
underskott
tom 2011
Intäkter 2012 Kostnader 2012 Över-/
underskott
2012
Över-/
underskott
utg 2012 Budget Utfall Budget Utfall
Tandvårdscentral
Patientavgifter -309 196 2 000 2 117 2 000 2 114 3 199
FINANSIELL REDOVISNING
60
Noter (tkr)
Not 1. Intäkter av anslag 2012-12-31 2011-12-31
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 697 466 675 539
Forskning och forskarutbildning 1 291 751 1 185 376
Ersättning för klinisk utbildning och forskning 576 330 574 666
2 565 547 2 435 581
Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR).
Utfall avseende perioden 2012-01-01–2012-12-31
HST HPR Utfall
Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total
Utbildningsområde HST HPR (tkr) (tkr) ersättning
Humaniora 28 26 665 499 1 164
Samhällsvetenskap 517 472 12 120 9 028 21 147
Naturvetenskap 425 383 21 278 16 193 37 471
Teknik 133 114 6 677 4 819 11 495
Vård 1 792 1 624 95 412 74 920 170 332
Odontologi 437 395 19 242 20 282 39 525
Medicin 2 553 2 292 151 927 165 896 317 823
Summa 5 885 5 307 307 321 291 637 598 958
Takbelopp (tkr) 589 150
Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 9 808
Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0
Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)
Årets takbelopp 589 150
+ Ev. ingående anslagssparande 60 993
Summa (A) 650 143
B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Ersättning för HPR från december föregående budgetår 1 400
Utfall total ersättning enligt tabell 1 598 958
+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 0
Summa (B) 600 358
Summa (A-B) 1 49 785 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan.
Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.
Tabell. Anslagssparande
Totalt utgående anslagssparande (A-B) 49 785
- Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2
Utgående anslagssparande 49 785
Tabell. överproduktion
Totalt utgående överproduktion
- Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2
Utgående överproduktion 0 2 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
FINANSIELL REDOVISNING
61
Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2012-12-31 2011-12-31
Intäkter av avgifter och ersättningar enligt
§ 4 avgiftsförordningen 82 791 63 024
Övriga intäkter av avgifter och ersättningar 687 956 677 916
770 747 740 940
Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land. Posten övriga intäkter av
avgifter och ersättningar för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombina-
tionsanställda läkare. Dessa redovisas som en kostnadsreducering under personalkostnader, se vidare not 5.
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr.
Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 95 393 tkr vilket utgör 18,6 procent av verksamhetens omsätt-
ning, 514 137 tkr. Del av överskottet kommer att användas inom ramen för ett fördjupat samarbete med SLL inom folkhälsovetenskap.
Vidare kommer det att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kom-
mer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser.
Verksamhet
Över-/ underskott t.o.m. år 2010
Över-/ underskott år 2011
Intäkter år 2012
Kostnader år 2012
Över-/underskott år 2012
Ack. över-/underskott utgående
år 2012
Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
Beställd utbildning 4 417 225 6 925 8 593 -1 668 2 974
Yrkeshögskolan, KY m.m.
Uppdragsutbildning 9 113 43 63 146 52 273 10 873 20 029
Utb av studieavgiftsskyldiga studen-
ter -1 479 -1 937 5 724 5 895 -171 -3 587
Summering 12 051 -1 669 75 795 66 760 9 034 19 416
Forskning eller utbildning på forskarnivå
Uppdragsforskning 53 704 330 395 270 373 063 22 207 76 241
Summering 53 704 330 395 270 373 063 22 207 76 241
Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller
Högskoleprovet
Upplåtande av bostadslägenhet 1
- utbytesprogram och gästforskare 0 0 339 339 0 0
Upplåtande av bostadslägenhet 1
- regeringsbeslut (U2010/4277/UH)
Optikercentralen 76 -95 453 698 -245 -264
Övrigt enligt bilaga 4 2 42 280 42 280
Summering 76 -95 43 072 43 317 -245 -264
¹Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet
Housing AB (f d University Accommodation Center AB, UAC), ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 3 492 tkr under 2012 (3 000 tkr/år för
2010 och 2011). Härutöver har KI haft diverse kostnader på 261 tkr (257 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i
KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 277 (271) lägenheter, varav 64 (58) forskarlägenheter och 213 (213) studentrum.
Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 808 (816) internationella studenter och gästforskare under 2012 (bokningssystemet byttes jan-febr, varför en uppskattning
har fått göras för den perioden). Beläggningsgraden var ca 88 procent. Därutöver har KI under 2012 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 339 tkr (216 tkr). Kostnaden
uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete.
²KI har under 2012 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 42 280 tkr (37 849 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten
är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans
som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.
FINANSIELL REDOVISNING
62
Not 3. Intäkter av bidrag
2012-12-31 2011-12-31
Intäkter av bidrag från andra myndigheter 983 626 818 684
Intäkter av bidrag, ej statliga 1 270 792 1 279 589
2 254 418 2 098 274
Not 4. Finansiella intäkter
2012-12-31 2011-12-31
Ränta på räntekonto hos Riksgälden 46 971 55 329
Övriga finansiella intäkter 7 931 10 333
54 902 65 662
Minskning av ränteintäkter hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2012 jämfört med 2011. Årsgenomsnittet för ränte-
satsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 procent).
Årets reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar blev 2,7 mnkr (6,5 mnkr) och förklarar minskningen för övriga finan-
siella intäkter.
Not 5. Kostnader för personal
2012-12-31 2011-12-31
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter
enligt lag och avtal 1 833 872 1 752 782
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 894 596 860 645
Utbildningsbidrag 70 061 66 218
Övriga personalkostnader 72 696 73 705
2 871 225 2 753 350
Personalkostnaderna har ökat med 117,9 mnkr eller 4,3 procent under 2012, i jämförelse med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4
768 personer anställda, en ökning med 65 personer jämfört med samma period 2011. Posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och
andra avgifter för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombinationsanställda
läkare. Dessa redovisas som kostnadsreduceringar istället för intäkter. Se not 2.
Not 6. Kostnader för lokaler
KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm (200 859 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 81 mnkr, jämfört
med 2011. Kostnadsökningen beror främst på det ökade lokalinnehavet och den infrastruktursatsning som görs. Se vidare avsnittet om
infrastruktur.
Not 7. Övriga driftkostnader
2012-12-31 2011-12-31
Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 574 400 566 553
Övriga driftkostnader 1 194 513 1 078 293
1 768 913 1 644 846
FINANSIELL REDOVISNING
63
Not 8. Finansiella kostnader
2012-12-31 2011-12-31
Ränta på lån hos Riksgälden 5 917 7 138
Övriga finansiella kostnader 3 093 21 528
9 010 28 665
De finansiella kostnaderna minskar 2012 med ca 19,7 mnkr jämfört med 2011. Minskningen beror på lägre räntesats på lån hos Riksgäl-
den. Årsgenomsnittet för räntesatsen för avistalån är 1,47 procent (1,78 procent). Minskningen i posten övriga finansiella kostnader
beror främst på lägre kostnader för kursförluster vid försäljning av värdepapper 1,2 mnkr (15,6 mnkr). Återföring av 2011 års nedskriv-
ning av värdepapper påverkar med negativt belopp – 1,5 mnkr.
Not 9. Uppbördsverksamhet
Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.
Not 10. Kapitalförändring uppdelad per verksamhetsgren
Verksamhet
Balanserad
kapitalförändring (A)
Årets kapital-
Förändring (B) Summa (A+B)
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 125 339 -20 583 104 756
Uppdragsverksamhet 13 798 9 205 23 003
Summa 139 137 -11 378 127 759
Forskning/utbildning på forskarnivå
Utbildning på forskarnivå och forskning 900 276 128 698 1 028 975
Uppdragsforskning 54 034 22 207 76 241
Summa 954 311 150 905 1 105 216
Not 11. Immateriella anläggningstillgångar
Tillämpade avskrivningstider: 5 år 2012-12-31 2011-12-31
IB Anskaffningsvärde 38 500 34 355
Årets anskaffningar 389 4 145
Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter -5 917 0
UB Anskaffningsvärde 32 972 38 500
IB Ackumulerad avskrivningar -29 957 -25 290
Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter 5 917 0
Årets avskrivningar -2 132 -4 667
UB Ackumulerad avskrivningar -26 172 -29 957
Bokfört värde 6 800 8 543
Utrangering avser dels Effica (patientdebiteringssystem för tandvård), dels databaslicenser för bibliometrisk analys, totalt 5 917 tkr.
FINANSIELL REDOVISNING
64
Not 12. Förbättringsutgifter på annans fastighet
Tillämpade avskrivningstider: 10 år
2012-12-31 2011-12-31
IB Anskaffningsvärde 102 278 102 570
Årets anskaffningar 0 -292
Överföring från pågående anläggning 0 0
Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/
sålda inventarier -17 253 0
UB Anskaffningsvärde 85 025 102 278
IB Ackumulerad avskrivningar -41 205 -31 132
Avgår ackumulerade avskrivningar
för sålda/utrangerade inventarier 7 814 0
Årets avskrivningar -9 004 -10 073
UB Ackumulerad avskrivningar -42 395 -41 205
Bokfört värde 42 631 61 073
Försålda/utrangerade anläggningar
Reavinst 0 0
Reaförlust 9 429 0
Not 13. Maskiner, inventarier, installationer med mera
Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år
2012-12-31 2011-12-31
IB Anskaffningsvärde 2 010 676 1 909 570
Årets anskaffningar 224 460 157 831
Överföring från pågående anläggning 20 859 15 486
Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/
sålda inventarier -57 276 -72 211
UB Anskaffningsvärde 2 198 720 2 010 676
IB Ackumulerade avskrivningar -1 405 087 -1 316 255
Avgår ackumulerade avskrivningar
för sålda/utrangerade inventarier 48 143 71 534
Årets avskrivningar -178 855 -160 366
UB Ackumulerad avskrivningar 1 535 799 - 1 405 087
Bokfört värde 662 921 605 589
Försålda/utrangerade anläggningar
Reavinst 0 74
Reaförlust 8 729 603
Not 14. Pågående nyanläggningar
2012-12-31 2011-12-31
IB Anskaffningsvärde 31 438 19 557
Årets anskaffningar 54 694 27 367
Överföring till anläggningskonto -20 859 -15 486
Ackumulerat anskaffningsvärde 65 272 31 438
Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s Campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför
överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.
FINANSIELL REDOVISNING
65
Not 15. Aktier och andelar i hel- och delägda företag
Karolinska Institutet Holding AB (100 %) 2012-12-31 2011-12-31
Nominellt värde 3 000 à 100 kr 300 300
Bokfört värde 55 458 102 443
Aktierna i KI Holding värderas 47 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Detta beror på att KI Holding-koncernens eget kapital har
försämrats med 47 mnkr under året, varav 34 mnkr beror på att innehavet i Karolinska Development värderas till en lägre nivå. Vid årets
ingång värderades Karolinska Development till börskurs 24,00 SEK per aktie och vid årets utgång till börskurs 15,30 SEK per aktie.
Enligt preliminär ännu oreviderad resultat- och balansräkning för 2012 uppvisar Karolinska Institutet Holding AB ett resultat om -
32,4 mnkr (-6,9 mnkr). Nettoomsättningen uppgår för året till preliminärt 42,8 mnkr (47,4mnkr). Balansomslutningen för år 2012 är
preliminärt 73,5 mnkr (122,9 mnkr) och egna kapitalet preliminärt 55, 5 mnkr (103,3 mnkr). Jämförelsetalen inom parentes avser 2011
års fastställda bokslutssiffror. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”.
Not 16. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen
Aktier och andelar 2012-12-31 2011-12-31
Bokfört värde 143 607 141 525
Marknadsvärde 152 534 141 525
Obligationer m m Bokfört värde 92 645 103 434
Marknadsvärde 99 331 108 194
Fondportföljen har haft en positiv utveckling under 2012 och marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet. 2011 års nedskrivning av
det bokförda värdet på värdepappersinnehavet, med 1,5 mnkr, har följaktligen skrivits upp under 2012.
Not 17. Fordringar hos andra myndigheter
2012-12-31 2011-12-31
Momsfordran 81 325 69 374
Övriga statliga fordringar 13 689 10 700
95 014 80 074
Not 18. Övriga fordringar
2012-12-31 2011-12-31
Övriga fordringar 303 772
Not 19. Förutbetalda kostnader
2012-12-31 2011-12-31
Förutbetalda lokalkostnader 130 867 120 419
Övriga förutbetalda kostnader 20 611 8 181
151 478 128 600
FINANSIELL REDOVISNING
66
Not 20. Upplupna bidragsintäkter
2012-12-31 2011-12-31
Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 25 584 32 913
Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 182 149 171 648
207 733 204 561
Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där
avtal/kontrakt finns som styrker detta.
Not 21. Övriga upplupna intäkter
2012-12-31 2011-12-31
Upplupna uppdragsintäkter 8 230 9 340
Övriga upplupna intäkter 2 282 5 446
10 512 14 787
I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där
ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.
Not 22. Avräkning med statsverket
2012-12-31 2011-12-31
Uppbörd
Ingående balans -16 690 -14 820
Redovisat mot inkomsttitel (-) -2 114 -1 871
Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) 1 **) 0
Skuld avseende Uppbörd -18 803 -16 690
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans *) -90 132 -71 796
Redovisat mot anslag (+) 2 585 348 2 456 146
Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) -2 573 813 -2 455 505
Återbetalning av anslagsmedel 28 812 -18 961
Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -49 785 -90 116
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken
Ingående balans 16 372 14 495
Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 2 162 1 882
Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) -76 -5
Fordran på statens centralkonto i Riksbanken 18 458 16 372
Saldo -50 130 -90 435
För anslaget för grundutbildning gäller att KI kommer 11 208 tkr över takbeloppet inklusive decemberprestationer från 2011. Därutöver
har KI avräknat 327 tkr som avser ett ingående anslagssparande från det särskilda anslaget för utbildning av vårdpersonal (2:55 ap 11). KI
har under 2012 i fråga om anslaget för grundutbildning (takbeloppet) återbetalat den del av det utgående anslagsbeloppet för 2011 som
låg över 10 procent av årets intäkter (28 812 tkr).
*) Under året har en tidigare differens (16 tkr) mot statsredovisningen i Hermes justerats. I denna tabell redovisas justeringen i det ingående överföringsbeloppet. Därav diffe-
rensen mellan utgående anslagssparande 2011 och ingående anslagssparande 2012. Se vidare anslagsredovisningen.
**) Korrigering av 2011 års belopp. Ska vara 0
FINANSIELL REDOVISNING
67
Not 23. Behållning räntekonto i Riksgälden
2012-12-31 2011-12-31
Behållning räntekonto i Riksgälden 3 244 073 3 191 142
Varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0
Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgälden uppgår till 153,8 mnkr.
Not 24. Myndighetskapital
Statskapital
Resultatandelar i
dotterföretag
Balanserad
kapital-
förändring
Kapital-
förändring
enligt RR
Summa myndig-
hetskapital
Ingående balans 5 238 96 969 949 303 144 506 1 196 016
Föregående års disposition 475 144 031 -144 506 0
Korrigerat IB 5 238 97 444 1 093 334 0 1 196 016
Förändring eget kapital dotterföretag -15 444 -15 444
Från Statens konstråd
Årets kapitalförändring 107 989 107 989
Utgående balans 5 238 82 000 1 093 334 107 989 1 288 561
Förändring under året 0 -14 969 144 031 -36 517 92 545
Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 10.
Not 25. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2012-12-31 2011-12-31
Ingående avsättning 11 548 14 694
Årets förändring av pensionsavsättningar -2 530 -1 229
Årets pensionsutbetalningar -1 579 -1 916
Utgående avsättning 7 438 11 548
Not 26. Övriga avsättningar
2012-12-31 2011-12-31
Avveckling av strålkälla 2 000 2 000
Kompetensväxlings och kompetensutvecklings åtgärder 37 776 36 013
Utgående avsättning 39 776 38 013
Not 27. Lån i Riksgälden
2012-12-31 2011-12-31
Ingående balans 400 245 376 343
Nyupptagna lån 175 100 131 285
Årets amortering -133 009 -107 383
Skuld till Riksgälden 442 336 400 245
Beviljad låneram i Riksgälden 520 000 440 000
FINANSIELL REDOVISNING
68
Not 28. Upplupna kostnader
2012-12-31 2011-12-31
Upplupna löner 21 171 28 828
Semesterlöneskuld 83 343 84 161
Upplupen kostnad till SPV för pensionsmedel 3 032 10 522
Övriga upplupna kostnader 25 484 16 012
133 031 139 522
Not 29. Oförbrukade bidrag
2012-12-31 2011-12-31
Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 786 534 773 373
Oförbrukade bidrag, ej statliga 1 313 438 1 279 324
Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen 213 030 223 925
2 313 002 2 276 622
Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.
Not 30. Övriga förutbetalda intäkter
2012-12-31 2011-12-31
Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet 54 372 55 035
Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga 239 661 302 956
Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet 547 5 290
Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga 8 163 7 591
302 743 370 871
Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.
Not 31. Ansvarsförbindelser
2012-12-31 2011-12-31
Ansvarsförbindelser 183 900 0
Ansvarsförbindelserna avser åtaganden för byggnation av det kommande Biomedicum-huset
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
69
Konsistoriet Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2012 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska).
Övriga uppdrag Lön/arvode
Susanne Eberstein Polisstyrelsen Västernorrland, ordförande 66 000 Ordförande Rikspolisstyrelsen, ledamot Säkerhets- och integritetsnämnden, ledamot Domarnämnden, ledamot Harriet Wallberg-Henriksson Karolinska Institutet Holding AB, ledamot 1 565 666 Rektor t.o.m. 2012-12-31 Styrelsen Stiftelsen Vetenskapsstaden, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship SSES, ledamot Biomedical Sciences International Advisory Council,
Singapore, rådgivare
Insynsrådet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, ledamot Danmarks forskningspolitiska råd
Anders Hamsten Delägare och styrelseordförande i MedScientia 912 033 Rektor fr. o m. 2013-01-01 Scientific Advisory Board
Carnegie Healthcare Funds, ledamot
Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamot Professor Nanna Svartz Fond, ledamot Konung Gustaf V:s 80-årsfond, styrelsesuppleant Lisa & Johan Grönbergs Stiftelse, styrelseledamot SalusAnsvarsstiftelsen, styrelseledamot Annika Andersson, vice ordförande
Pantor Engineering AB, ordförande 28 000
Dan Andersson Cancerfondens finansnämnd 28 000
Elias Arnér Biochimica et Biophysica Acta - General Subjects,
Elsevier, redaktör 770 184
IMCO Corporation Ltd AB, styrelseledamot PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, styrelseledamot Anders Blanck
Välfärdsutvecklingsrådet, ledamot
28 000
Institutet mot mutor (IMM), ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot Eva Fernvall
E-hälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, ordförande IQ, systembolagets dotterbolag, ledamot
28 000
Eskil Franck
Regeringens särskilde utredare för effektivare metoder mot våldsbejakande extremism
28 000
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
70
Hans-Gustaf Ljunggren Member Scientific Advisory Board, Umeå Center for Microbial
Research (UMCR) 734 280
Member International Advisory Board, Hannover Biomedical Research School
Member Board, Scandinavian Foundation for Immunology President, the Society for Natural Immunity
Head of Research, CellProtect Nordic Pharmaceutical AB (Start up Biotech)
Torbjörn Rosdahl Inga externa uppdrag 28 000 Marie Wahren-Herlenius Tore Nilssons stiftelse, styrelseledamot 723 648 Rocognition AB, styrelseledamot Jan Andersson, Prorektor, adjungerad
Centre for Translational Molecular Medicine, Holland, veten-skaplig rådgivare
1 145 769
t.o.m. 2012-12-31 Stiftelsen Flemingsberg Science, ledamot Carnegiestiftelsen, vetenskaplig rådgivare Centrum för Molekylär Medicin, styrelseledamot Journal of Internal Medicine, editor Kerstin Tham Prorektor, adjungerad fr. o m. 2013-01-01
Vårdalstiftelsens idéprovning – Åldrandets utmaningar, sam-ordnare Board of European Master of Science in Occupational Therapy, ledamot STROKE-förbundets vetenskapliga råd, ledamot
1 031 941
Tobias Brosjö
Inga externa uppdrag
28 582
t.o.m. 2012-12-31 Felicia Fixell
Inga externa uppdrag
43 999
t.o.m. 2012-12-31 Åsa Samuelsson
Inga externa uppdrag
337 017
t.o.m. 2012-12-31 Erik Hellsing fr. o m. 2013-01-01
Café Partner Scandinavia AB, suppleant i styrelsen 224
Arash Hellysaz Hope Group AB, styrelsesuppleant 196 040 fr. o m. 2013-01-01 Hampus Eksell fr. o m. 2013-01-01
Inga externa uppdrag
-
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
71
Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen
Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2012. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighe-tens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 18 februari 2013 Susanne Eberstein, ordförande Eva Fernvall Anders Hamsten, rektor Eskil Franck Annika Andersson Erik Hellsing Dan Andersson Arash Hellysaz Elias Arnér Hans-Gustaf Ljunggren Anders Blanck Torbjörn Rosdahl Hampus Eksell Marie Wahren-Herlenius
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
72
Bilaga: Kostnader för prestationer.
I likhet med föregående år redovisar KI följande prestationsmått:
kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)
kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation
kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag
Definitioner
Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna av-
ser årets redovisade inom verksamhetsområdet Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår
också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och
beställd utbildning.
Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer här var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att
relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det
ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-
anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som
relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.
I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på fors-
karnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av
redovisningen.
I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas
som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).
KI har tillsvidare valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur
stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senas-
te året (2012) eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen.
Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostna-
der med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts
ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten.
Nedan kommenteras utvecklingen av de tre första måtten.
2012 2011 2010 2009 2008
Kostnad per helårsstudent, tkr 154 146 144 143 143
Kostnad per helårsprestation, tkr 170 159 157 159 151
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 1 043 1 062 1 022 925
(Utdrag från Väsentliga uppgifter)
Kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation
Kostnaden per helårsstudent och helårsprestation har ökat med 8 respektive 13 procent under perioden. Ökningen mellan 2011 och 2012
är relativt sett högre än mellan tidigare år men viss försiktighet ska iakttas vid jämförelser mellan två år. För 2012 gäller bland annat
antalet kursveckor är 39 samtidigt som prestationsgraden sjunkit. Se vidare avsnittet om Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation
Antalet publikationer har ökat under perioden, medan kostnaderna ökat något mer vilket ger en ökad styckkostnad. KI:s interna styrmo-
dell i resursfördelningen mellan institutioner premierar dock kvalitet i form av citeringar och tidskrifternas anseende och genomslag
snarare än antalet artiklar. Mellan 2010 och 2011 har styckkostnaden minskat som en följd av relativt sett ökad publicering. KI redovisar
inte utfallet för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i registreringen av antalet publikationer. Det ska noteras att kostna-
derna per publikation endast ger uppgift om produktiviteten och inte om det vetenskapliga genomslaget. Se vidare avsnittet om forsk-
ning och utbildning på forskarnivå.
ETT MEDICINSKT UNIVERSITET
73
_________
Prestationer och kostnader inom utbildning på forskarnivå och samverkan
I likhet med föregående år redovisar KI under avsnittet utbildning på forskarnivå kostnaden för en doktorand med anställning eller
utbildningsbidrag.
Kostnaden för studieförsörjningen uppgick under 2012 i genomsnitt till 327 tkr för doktorander med anställning och utbildningsbi-
drag (vägt genomsnitt). Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen (572 doktorander med anställ-
ning respektive 380 med utbildningsbidrag i oktober 2012). Härtill kommer följande kostnader:
handledning
driftkostnader
lokaler
utrustning (avskrivningskostnader)
indirekta kostnader.
Handledarinsatserna beräknas till ca 20 procent av en helårsarbetskraft utifrån en enkät som gjorts vid KI 2011. Därmed kan den genom-
snittliga lönekostnaden för en handledare beräknas (153 tkr).
Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inkl doktorander med ut-
bildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för
handledaren.
Den totala kostnaden för en doktorand inkl handledarkostnaden kan därmed beräknas till 1 190 tkr efter pålägg för indirekta kostna-
der (1 161 tkr 2011).
Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under avsnittet utbildning på forskarnivå redovisas en
tabell över kostnaden med kommentarer.
TABELLBILAGA
Tabell 1
Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)
Nybörjarprogram totalt /plats totalt /plats totalt /plats totalt /plats
Arbetsterapeutprogrammet 135 1,9 159 2,2 148 2,1 171 2,4
Audionomprogrammet 37 2,5 20 1,3 27 1,7 51 3,2
Biomedicinprogrammet 64 1,3 59 1,2 51 1,0 53 1,1
Biomedicinska analytikerprogrammet 60 0,9 72 1,0 70 1,0 109 1,6
Folkhälsovetenskapsprogrammet 36 1,2 37 1,2 32 1,1 -
Logopedprogrammet 185 4,9 124 4,4 136 4,9 122 4,4
Läkarprogrammet 2 503 8,2 2 659 8,7 2 380 7,8 2 460 8,0
Optikerprogrammet 36 0,8 31 0,7 26 0,6 118 2,6
Psykologprogrammet 401 7,3 570 8,1 489 7,0 461 6,6
Röntgensjuksköterskeprogrammet 89 2,2 89 2,2 95 2,4 69 1,7
Sjukgymnastprogrammet 580 4,8 735 6,1 699 5,8 607 5,1
Sjuksköterskeprogrammet - 577 3,8 1 185 4,0 1 278 4,3
Tandhygienistprogrammet 163 4,1 195 4,9 210 5,3 246 6,2
Tandläkarprogrammet 408 4,8 414 4,9 410 4,8 417 4,9
Tandteknikerprogrammet 53 2,7 73 3,7 61 2,4 -
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 269 4,0 336 5,3 345 5,4 340 5,3
Psykoterapeutprogrammet 31 1,9 26 1,6 23 1,4 32 2,0
Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 098 1,9 1 399 2,7 1 507 2,9 1 513 2,7
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 32 1,6 26 1,3 26 1,0 18 0,7
Magisterprogram 167 3,0 226 3,5 275 1,8 182 2,4
Masterprogram 467 2,7 752 2,8 414 2,0 571 2,3
Total 6 814 3,6 8 579 4,1 8 609 3,8 8 818 3,9
2009 2010 2011 2012
TABELLBILAGA
Tabell 2
Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%)
Nybörjarprogram antal%
kvinnor antal%
kvinnor antal%
kvinnor antal%
kvinnor
Arbetsterapeutprogrammet 88 83 88 91 92 84 94 86
Audionomprogrammet 24 75 25 76 21 71 24 71
Biomedicinprogrammet 74 64 74 65 77 58 75 64
Biomedicinska analytikerprogrammet 72 86 83 77 90 82 95 78
Folkhälsovetenskapsprogrammet 38 89 46 85 41 93 - -
Logopedprogrammet 42 86 34 100 33 94 32 84
Läkarprogrammet 309 53 317 56 328 51 325 48
Optikerprogrammet 45 89 52 83 40 90 62 85
Psykologprogrammet 67 57 86 72 89 73 84 65
Röntgensjuksköterskprogrammet 56 71 51 76 56 80 50 74
Sjukgymnastprogrammet 148 63 153 63 148 69 151 74
Sjuksköterskeprogrammet - 179 85 358 82 367 86
Tandhygienistprogrammet 48 94 48 94 46 89 49 96
Tandläkarprogrammet 91 63 92 62 91 58 97 70
Tandteknikerprogrammet 26 73 33 82 30 70 - -
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 68 97 68 99 74 97 63 100
Psykoterapeutprogrammet 16 81 17 82 16 88 16 75
Specialistsjuksköterskeprogrammet 604 88 596 87 563 85 633 89
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 23 100 27 81 21 100 23 100
Magisterprogram 62 76 68 69 163 90 73 81
Masterprogram 186 82 308 67 235 70 257 68
Total 2 087 77 2 445 76 2 612 77 2 570 77
2009 2010 2011 2012
TABELLBILAGA
Tabell 3
Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%)
Nybörjarprogram 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012
Arbetsterapeutprogrammet 61 69 62 67 17 22 27 27 22 9 11 6
Audionomprogrammet 54 64 67 33 21 28 29 42 25 8 5 25
Biomedicinprogrammet 91 95 90 87 9 4 10 8 0 1 0 5
Biomedicinska analytikerprogrammet 60 65 58 80 35 27 26 14 6 8 17 6
Folkhälsovetenskapsprogrammet 79 80 76 - 16 11 22 - 5 9 2 -
Logopedprogrammet 50 71 61 72 31 26 33 19 19 3 6 9
Läkarprogrammet 66 70 63 74 26 23 30 21 8 7 6 5
Optikerprogrammet 78 83 88 76 18 15 10 23 4 2 3 2
Psykologprogrammet 69 73 61 64 24 20 27 31 7 7 12 5
Röntgensjuksköterskprogrammet 48 55 55 70 36 24 25 22 16 22 20 8
Sjukgymnastprogrammet 69 71 66 78 26 22 29 17 5 7 5 5
Sjuksköterskeprogrammet - 63 56 61 - 27 27 23 - 11 17 16
Tandhygienistprogrammet 69 75 70 67 10 21 20 27 21 4 11 6
Tandläkarprogrammet 76 86 85 80 23 13 14 18 1 1 1 2
Tandteknikerprogrammet 69 76 63 - 15 15 33 - 15 9 3 -
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 0 1 0 0 54 54 64 60 46 44 36 40
Psykoterapeutprogrammet 0 0 0 0 6 12 6 6 94 88 94 94
Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 5 1 3 40 43 37 44 59 52 62 54
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 35 56 48 74 39 15 24 22 26 30 29 4
Magisterprogram 24 26 12 26 60 49 44 44 16 25 45 30
Masterprogram 12 39 17 42 39 38 45 39 49 23 37 19
Total 39 48 41 48 32 30 32 30 30 22 27 22
–24 år 25–34 år 35– år
TABELLBILAGA
Tabell 4
Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)
Nybörjarprogram totalt%
kvinnor totalt%
kvinnor totalt%
kvinnor totalt%
kvinnor
Arbetsterapeutprogrammet 210 90 203 90 204 89 205 88
Audionomprogrammet 34 75 43 75 46 74 48 74
Biomedicinprogrammet 195 66 159 64 152 61 145 62
Biomedicinska analytikerprogrammet 198 83 180 83 181 84 196 82
Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 89 76 89 87 88 65 88
Logopedprogrammet 81 92 86 91 101 93 94 93
Läkarprogrammet 1 440 57 1 492 56 1 523 56 1 516 54
Programmet i medicinsk informatik 22 61 8 64 0 - 1 50
Optikerprogrammet 140 87 130 89 111 90 103 89
Podiatriprogrammet 46 79 22 75 9 81 0 -
Psykologprogrammet 98 66 151 67 207 70 251 70
Röntgensjuksköterskeprogrammet 103 82 110 79 106 76 105 77
Sjukgymnastprogrammet 354 71 347 67 360 66 340 70
Sjuksköterskeprogrammet 786 89 468 89 457 85 601 85
Tandhygienistprogrammet 85 89 84 92 84 95 86 94
Tandläkarprogrammet 353 68 376 67 402 66 396 66
Tandteknikerprogrammet 58 79 54 77 53 77 35 75
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 102 98 98 98 97 98 95 98
Psykoterapeutprogrammet 25 82 22 82 24 82 22 81
Specialistsjuksköterskeprogrammet 458 90 446 88 461 88 457 88
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 22 91 22 92 21 89 20 100
Magisterprogram 87 84 77 75 86 81 93 88
Masterprogram 235 71 295 73 337 70 311 69
Fristående kurser 399 78 575 79 709 78 701 81
Total 5 595 75 5 524 73 5 815 73 5 885 73
2009 2010 2011 2012
TABELLBILAGA
Tabell 5
Helårsstudenter, åldersfördelning (%)
Nybörjarprogram 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012
Arbetsterapeutprogrammet 43 53 53 49 31 27 31 39 26 20 16 12
Audionomprogrammet 39 50 57 39 34 30 27 45 27 20 16 16
Biomedicinprogrammet 71 76 84 86 26 22 15 13 3 1 1 1
Biomedicinska analytikerprogrammet 52 48 50 54 37 42 36 32 11 11 14 14
Folkhälsovetenskapsprogrammet 62 63 65 59 37 35 32 39 2 2 3 2
Logopedprogrammet 28 36 39 39 43 43 45 49 28 21 16 13
Läkarprogrammet 42 42 42 42 50 49 49 49 8 8 9 9
Programmet i medicinsk informatik 27 25 - - 56 62 - - 17 13 - -
Optikerprogrammet 62 64 66 70 31 32 32 27 7 4 2 3
Podiatriprogrammet 54 45 50 - 36 42 34 - 10 13 15 -
Psykologprogrammet 61 57 49 43 29 34 41 47 10 9 10 10
Röntgensjuksköterskeprogrammet 36 35 42 47 34 37 34 31 29 29 25 21
Sjukgymnastprogrammet 51 54 52 54 38 36 39 37 11 10 9 9
Sjuksköterskeprogrammet 35 37 50 49 43 40 32 33 22 23 18 18
Tandhygienistprogrammet 53 58 62 63 23 23 23 28 24 19 15 9
Tandläkarprogrammet 58 57 56 53 38 39 42 44 4 4 3 3
Tandteknikerprogrammet 48 55 66 57 44 34 26 37 8 11 8 6
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 0 1 0 0 53 53 59 53 46 47 41 47
Psykoterapeutprogrammet 0 0 0 0 5 5 1 0 95 95 99 100
Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 2 1 0 36 38 37 41 63 60 61 58
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 26 42 41 43 46 29 32 41 28 29 26 16
Magisterprogram 11 12 13 11 49 55 52 51 40 33 35 38
Masterprogram 22 26 25 24 56 53 52 54 22 21 22 22
Fristående kurser 20 16 14 13 31 30 32 33 49 54 54 55
Total 38 38 39 38 41 40 40 41 21 21 21 21
–24 år 25–34 år 35– år
TABELLBILAGA
Tabell 6
Helårsstudenter och helårsprestationer
Nybörjarprogram Hst HprPrest-grad Hst Hpr
Prest-grad Hst Hpr
Prest-grad Hst Hpr
Prest-grad
Arbetsterapeutprogrammet 210 195 93 203 193 95 204 196 96 205 193 94
Audionomprogrammet 34 31 93 43 38 89 46 45 100 48 46 96
Biomedicinprogrammet 195 166 85 159 161 101 152 140 92 145 128 89
Biomedicinska analytikerprogr 198 172 87 180 161 89 181 165 91 196 166 84
Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 53 82 76 69 91 87 72 82 65 69 105
Logopedprogrammet 81 71 87 86 73 85 101 97 96 94 90 96
Läkarprogrammet 1 440 1 298 90 1 492 1 381 93 1 523 1 393 91 1 516 1 402 93
Programmet i medicinsk informatik 22 22 100 8 7 92 0 1 - 1 2 -
Optikerprogrammet 140 124 89 130 125 96 111 108 97 103 102 98
Podiatriprogrammet 46 45 97 22 26 115 9 12 132 0 1 -
Psykologprogrammet 98 92 93 151 125 83 207 201 97 251 223 89
Röntgensjuksköterskeprogrammet 103 97 94 110 106 96 106 94 89 105 100 95
Sjukgymnastprogrammet 354 312 88 347 348 100 360 359 100 340 315 93
Sjuksköterskeprogrammet 786 767 98 468 487 104 457 430 94 601 521 87
Tandhygienistprogrammet 85 75 88 84 88 105 84 75 90 86 78 91
Tandläkarprogrammet 353 325 92 376 316 84 402 428 106 396 364 92
Tandteknikerprogrammet 58 58 101 54 47 87 53 52 99 35 41 117
Påbyggnadsprogram
Barnmorskeprogrammet 102 98 96 98 95 96 97 101 105 95 84 89
Psykoterapeutprogrammet 25 21 85 22 23 107 24 21 88 22 18 83
Specialistsjuksköterskeprogr 458 420 92 446 421 94 461 435 94 457 428 94
Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 22 16 73 22 21 94 21 21 100 20 14 69
Magisterprogram 87 73 84 77 75 98 86 66 77 93 94 101
Masterprogram 235 186 79 295 253 86 337 295 88 311 293 94
Fristående kurser 399 295 74 575 413 72 709 545 77 701 535 76
Total 5 595 5 012 90 5 524 5 050 91 5 815 5 351 92 5 885 5 307 90
2009 2010 2011 2012
TABELLBILAGA
Tabell 7
Examina
2009 2010 2011 2012
Yrkesexamen
Arbetsterapeutexamen 61 67 59 60
Audionomexamen 16 0 14 18
Barnmorskeexamen 65 70 55 56
Biomedicinsk analytikerexamen 67 64 41 52
Logopedexamen 33 2 32 4
Läkarexamen 250 219 260 272
Optikerexamen 48 44 42 29
Psykologexamen 18
Psykoterapeutexamen 15 10 15 14
Röntgensjuksköterskeexamen 31 34 38 39
Sjukgymnastexamen 95 112 91 107
Sjuksköterskeexamen 325 311 298 14
Specialistsjuksköterskeexamen 372 362 403 419
Tandhygienistexamen 37 39 37 38
Tandläkarexamen 55 65 67 70
Tandteknikerexamen 18 17 14 13
Summa yrkesexamen 1 488 1 416 1 466 1 223
Generell examen
Högskoleexamen 7 4 0 1
Kandidatexamen 429 460 547 351
Magisterexamen 185 176 150 159
Masterexamen 43 74 73 137
Magisterexamen m ämnesbredd 33 14 3 7
Summa generell examen 697 728 773 655
Totalt antal utfärdade examina 2 185 2 144 2 239 1 878
Antal individer 1 792 1 786 1 888 1 668
TABELLBILAGA
Tabell 8
Internationella kontakter
Studentutbyte
Utres Inrres Utres Inres Utres Inres Utres Inres
Antal, totalt 159 249 182 273 169 304 139 305
Fördelning/område
Europa 62 180 91 197 82 215 65 225
Nordamerika 40 17 39 16 46 24 31 21
Övriga länder 57 52 52 60 41 65 43 59
Fördelning/program
Arbetsterapeutprogrammet 5 19 5 14 12 22 5 24
Audionomprogrammet 0 0 0 1 0 1 0
Barnmorskeprogrammet 5 4 4 6 2 5 4 4
Biomedicinprogrammet 16 46 9 41 22 43 12 50
Biomedicinska analytikerprogrammet 5 13 1 23 6 26 7 18
Folkhälsovetenskapsprogrammen 11 14 5 18 2 17 5 13
Masterprogrammet i hälsoinformatik - - 1 4 0 2 0 2
Logopedprogrammet 0 0 0 0 0 1 0 2
Läkarprogrammet 71 87 93 99 82 113 58 126
Programmet i medicinsk informatik 2 2 0 0 - - - -
Optikerprogrammet 3 8 3 10 1 7 2 3
Podiatriprogrammet 5 0 3 0 0 0 - -
Psykologprogrammet 0 0 1 1 2 2 3 0
Röntgensjuksköterskeprogrammet 0 0 3 1 6 4 4 4
Sjukgymnastprogrammet 9 16 11 10 11 14 6 13Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet 17 26 22 32 6 25 8 29
Tandhygienistprogrammet 0 2 1 0 4 3 7 3
Tandläkarprogrammet 4 11 20 13 13 17 17 14
Tandteknikerprogrammet 6 1 0 0 0 2 1 0
2009 2010 2011 2012
TABELLBILAGA
Tabell 9
Lägsta antagningspoäng vid urval 2 (HT)
Arbetsterapeutprogrammet
Audionomprogrammet
Biomedicinprogrammet
Biomedicinska analytikerprogrammet
- klinisk fysiologi
- laboratoriemedicin
Folkhälsovetenskapsprogrammet
Logopedprogrammet
Läkarprogrammet
Optikerprogrammet
Psykologprogrammet
Röntgensjuksköterskeprogrammet
Sjukgymnastprogrammet
Sjuksköterskeprogrammet
- Huddinge normal
- Huddinge distans
- Visby distans
Tandhygienistprogrammet
Tandläkarprogrammet
Tandteknikerprogrammet
* Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG
hade som maxpoäng 20,0.
2009 2010 2011 2012
BG BI BI BI
15,76 17,37 16,33 16,80
15,10 16,71 17,20 17,26
17,00
13,30 15,78
20,05 20,00 19,90
16,62 16,77
21,10 20,94 21,00
16,84 17,60 16,50 17,40
17,17 18,30 18,23
18,10
19,50
- 17,50
16,99
17,40
18,30
19,60
17,30
20,00 22,00 21,90 21,90
17,72 17,70 17,93 -
-
15,40
17,98
19,83
20,00
- 18,10
19,09
-
21,83
22,50 22,50
21,90
-
17,20
13,21
21,76
22,50
14,70 12,00 12,30 17,88
14,70 14,82 12,80 -
19,33
12,00
16,97
TABELLBILAGA
Tabell 10
Forskarutbildning
Nybörjarprogram 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012
Antal, totalt 420 450 409 438 2 028 2 076 2 133 2 165 392 367 349 359
Andel kvinnor (%) 61 62 61 57 61 62 62 61 62 58 62 64
Andel –29 år (%) 42 39 46 48 28 27 28 28 8 9 9 12
Andel 30–39 år (%) 38 40 36 34 42 42 42 42 55 53 54 53
Andel 40– år (%) 20 21 18 18 30 31 30 30 37 38 37 35
Nyreg doktorander Aktiva doktorander Disputationer
TABELLBILAGA
Tabell 11
Intäkter 2012, mnkr
Finansiär ForskningKapital-
förvaltning Totalt
Rådsmedel 0,0 729,5 730,1
Statliga myndigheter 40,2 348,8 389,0
Organisationer och stiftelser 8,8 691,8 37,0 737,6
Svenska företag 18,1 168,1 11,1 197,3
Landsting och kommuner 41,0 474,8 23,9 539,7
Utländska finansiärer 12,4 416,1 3,6 431,5
Egna medel 55,8 -55,8 0,0
Finansiella intäkter 0,0 50,1 4,8 54,9
Summa externa medel 120,5 2 935,0 24,6 3 080,1
Statsanslag 833,1 1 732,4 2 565,5
Totalt 953,6 4 667,4 24,6 5 645,6
Största enskilda finansiärer
Rådsmedel Landsting och kommuner
Vetenskapsrådet 616,6 Stockholms läns landsting 511,6
FAS 100,0 Botkyrka kommun 3,0
Formas 13,0 Skåne läns landsting (Region Skåne) 3,0
Statliga myndigheter Företag
Kungl. Tekniska högskolan 73,4 AFA Försäkring 42,7
Verket för innovationssystem 72,2 AstraZeneca 33,0
Smittskyddsinstitutet 35,7 KI Science Park AB 10,0
SIDA 31,3 IPULS AB 7,8
Kammarkollegiet 26,2 MEDA AB 5,5
Socialstyrelsen 21,4 Schering-Plough AB 5,0
Stockholms universitet 20,4 Novartis Sverige AB 4,6
Försvarsmakten 10,8 Pfizer 4,3
Statens folkhälsoinstitut 9,4 Biogen Sweden AB 4,2
Myndigh. för samh.skydd och beredska 8,2 Tripep AB 3,5
Organisationer och stiftelser Utländska organisationer
Cancerfonden 142,1 Europeiska Unionen 193,7
Wallenbergs stiftelse 93,8 Rausing Foundation 22,6
Stiftelsen för strategisk forskning 74,0 National Institute of Health 18,0
Hjärt-lungfonden 51,9 Org for economic corp. and dev. 15,7
KI-stiftelser 47,6 CHDI Foundation Inc 10,7
Barncancerfonden 45,8 The Stanley Medical Research Inst. 8,5
Familjen Perssons Stiftelse 30,9 Novo Nordisk Fonden 8,5
T&R Söderbergs Stiftelse 23,1 Jochnick Foundation 6,8
Stift Gustav och Tyra Svenssons minne 20,6 Embassy of the Kingdom of Saudi Arabi 5,8
Svenska Läkaresällskapet 13,6 Århus Universitetshospital 5,7
Grundutbildning Forskning
Karolinska Institutet Årsredovisning 2012Tryck: US-AB
ISBN: 978-91-85681-51-8
Karolinska Institutet Årsredovisning 2012
Sammanställning och underlag:Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet
Samordning:Nils-Fredrik Ankarcrona
Utgivare:KommunikationsavdelningenKarolinska Institutet171 77 Stockholm
ki.se