1(1) Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 [email protected]www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 Datum Er Referens 2013-01-29 Handläggare Vår Referens Göran Nyström Fritidsnämndens ledamöter och ersättare Kallelse Dag Onsdagen den 13:e februari Tid 18:00 Plats Stadshuset rum 601 Grupper Gruppmöte Treklövern, Stadshuset rum 604 17:00 Gruppmöte S, Stadshuset rum 420 A kl. 17:00 Gruppmöte Sd, Stadshuset rum 322 kl. 17:00 Dagordning Upprop 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman 3. Bokslut och verksamhetsberättelse för 2012 – bilaga 4. Ombudgetering av internbudget för 2013 – utsändes separat 5. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Bevara Erikstorp som naturskyddsområde” - bilaga 6. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Bekämpa barnfattigdomen” - bilaga 7. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Nolltaxa för ungdomsidrotten i Landskrona” - bilaga 8. Uppföljning av internkontrollen inom fritids- och kulturförvaltningen – bilaga 9. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom fritids- och kulturförvaltningen - bilaga 10. Förslag till förändring av Karlslundsbadets relaxavdelning och justering av priser - bilaga 11. Fortbildningsdag för nämnden i mars 2013 12. Rapporter Simundervisningen ht 2012 – bilaga Säkerheten vid Karlslundsbadet - bilaga 13. Diarielista 14. Övrigt Protokoll från 2012-11-28 finns tillgängligt på kommunens hemsida. OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise Jönsson tel 473 013 eller e-mail: [email protected] senast tisdagen den 12:e februari kl. 12. Birgitta Persson Ordförande
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
vilka minimerar risk för avbrott eller innebär en direkt förbättring av våra servicemöjligheter.
Arbete med förbättringar fortsätter under 2013 och kommer att resultera i ökade drift och
servicekostnader.
C) Effektiv intern information
Arbetsnät Information och dokument ska publiceras eller uppdateras kontinuerligt. I fortsättningen ska
sidorna gås igenom minst två gånger i halvåret. För att få personalen att använda arbetsnätet och
göra det till en vana har olika nyheter publicerats på första sidan som bara gäller vår egen
förvaltning. Det kan användas i högre utsträckning.
FOK-nytt Vårt interna nyhetsbrev skickades ut sex gånger under 2012. Målet är att skicka ut 9-10
nummer. Avdelningscheferna har fått påminnelser om de har något de vill informera om men
det har inte funnits underlag för fler nummer. Nyhetsbrevet skickas ut via mail till alla anställda
på förvaltningen. Det handlar om personalförändringar, verksamhetsförändringar, beslut m.m.
Målet är att medarbetarna ska känna sig delaktiga och veta mer om förvaltningen än bara sitt
eget område eller avdelning. Vi vill skapa en känsla av tillhörighet. Enligt statistiken i Multinet
så är det hälften av personalen som öppnar nyhetsbrevet. Någon månad fler någon månad
mindre.
Tillgängliga aktuella styrdokument Nya policys, rutiner och regler har kontinuerligt publicerats på arbetsnätet. En bättre rutin för
att säkerställa att dokumenten alltid är uppdaterade bör utarbetas under 2013.
4 Redovisning av måluppfyllelse
4.1 Den arbetande staden
4.1.1 Nämndsmål
Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012
Fritids- och kulturförvaltningen ska aktivt medverka i stadens kompetenshöjande verksamhet riktat mot försörjningsstödstagare i den omfattning som verksamheten klarar
Antalet praktikplatser Uppnått
Analys
Fritids- och kulturförvaltningen tar emot en stor andel praktikanter från skolor, arbetsförmedling
och individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Med den sistnämnda finns nu utöver detta en
överenskommelse om att skapa en grupp på 10 prakikanter som bereds sysselsättning och
handleds av en särskilt rekryterad handledare.
4.2 Den trygga staden
4.2.1 Nämndsmål
Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012
Alla idrottsanläggningar skall ha säkra dörrar med elektronisk passagekontroll till entréer och omklädningsrum för att, minimera risken för inbrott och stölder.
Antalet anmälda skador, inbrott och stölder på förvaltningens anläggningar via skaderapporteringssystemet Flexite
Svar på remiss över motion i kommunfullmäktige ”Skydda kommunens exklusiva naturvärden” av Lars
Svensson m.fl.
Ärendebeskrivning I motionen föreslås att ett naturreservat bildas av ett geografiskt område kring Säbybäcken, Lill-Olas, Erikstorp och Välabäcken. Området omfattar idag
badstränder, skog, park och en stugby. Området är flitigt använt som rekreationsområde.
Ett naturreservat kan bildas på initiativ från stat eller kommun och bestämmelserna för ett reservat är reglerat i miljöbalken. Som motiv till att ett geografiskt område avsätts för naturreservat anförs:
Bevara biologisk mångfald
Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återskapa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer
Skydda, återskapa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter
Norra Borstahusen är sedan några år föremål för en stadsplanering med syfte att bygga en ny stadsdel norr om nuvarande bebyggelse i Borstahusen. En av komponenterna i förslaget har varit att flytta nuvarande campingplats till
Erikstorpsområdet och samlokalisera denna med stugbyn samt att delar av golfbanan omlokaliseras till ett mer östligt läge.
Fritids- och kulturförvaltningen har i en rad sammanhang påpekat att Landskrona har relativt lite tätortsnära skogsområden för befolkningens
rekreation och att området kring Lill-Olas och Erikstorpsområdet därför är frekvent utnyttjat och av stort värde för friluftslivet.
När planprogrammet för området remissbehandlades i fritidsnämnden (2011-03-16 §22) beslöt nämnden att som sin mening ange att campingens placering
och omfattning borde utredas ytterligare.
Planprogrammet fastställdes av kommunfullmäktige 2012-03-26. För det område som av motionärerna föreslås som naturreservat, anger planprogrammet att en campingplats och ett mindre hotell skall anläggas som
loupe
Textruta
Ärende 5
2(2)
komplement till stugbyn. Planen anger också att rekreationsområdet skall utökas och förses med fler attraktioner utmed stranden.
En detaljplan för området har nyligen varit föremål för samråd och behandlades av fritidsnämnden 2012-11-28 §82. I fritidsnämndens yttrande framhävs
betydelsen av att allmänhetens tillgång till området nära stranden säkras. Fritidsnämnden anförde också att campingens omfattning i detaljplaneförslaget,
nu fått en omfattning som inte bedöms störa strandlivet och golfbanan på ett sätt att den gör den oacceptabel.
Bedömning
Frågan om ett naturreservat är behövligt eller lämpligt ur behovet av att skydda den biologiska mångfalden ligger utanför fritids- och kulturförvaltningens kompetensområde.
Vad gäller friluftslivet så utgör strandskyddet ett tillräckligt skydd för naturen väster om Lill-Olas väg.
Camping är naturligtvis en form av friluftsliv, varför frågan om den övriga delen av områdets användning blir en fråga om vems friluftsliv som det är mest angeläget att ta hänsyn till - den lokala befolkningens eller de besökande
turisternas. Den frågan kan den politiska nivån ta ställning till utan att föra in frågan om ett naturreservat, särskilt när det rör sig om ett så pass litet
geografiskt område.
Förslag till beslut
Fritidsnämnden föreslås besluta
att avstyrka motionen om att bilda ett naturreservat runt Lill-Olas och Erikstorp.
Svar på remiss gällande motion i kommunfullmäktige ”Bekämpa barnfattigdomen”
Jonas Esbjörnsson och Alinda Zimmander (båda s) har i kommunfullmäktige
lämnat in en motion med rubriken Bekämpa barnfattigdomen. Motionen utmynnar i förslag som sammanfattas i sju att-satser. Två av dessa
berör Fritidsnämnden: att nämnden får i uppdrag att se över tillgängligheten i sina verksamheter med
uppgift att hålla nere eventuella avgifter och värna om avgiftsfria verksamheter.
att nämnden får i uppdrag att förstärka sommarlovsverksamheter för barn och ungdomar.
Avgifter för fritidsverksamhet.
Fritidsnämnden bedriver endast verksamhet på badanläggningar och genom City-Idrott. Vad gäller badanläggningar så är det allmänt accepterat att en avgift tas ut av
alla besökare. I Landskrona är avgifterna till Karlslundsbadet och till de båda friluftsbaden låga i förhållande till de avgifter som tas ut i närliggande städer.
Verksamheten som sådan är starkt subventionerad via kommunalskatten. Att sänka avgifterna från dagens nivå kräver ett ramtillskott, om detta skulle vara kommunfullmäktiges uppfattning.
Cityidrott är skapad som en verksamhet med just den målgrupp som anförs i
motionen som angelägen att nå. Det är en prova-på verksamhet för att barnen i centrum skall få inspiration till att deltaga i föreningslivets aktiviteter. City-Idrott har en medlemsavgift på 50 kronor per termin.
För att kunna ta det steget till föreningsaktivitet kan deras medlems- och träningsavgifter vara ett hinder för säkert många hushåll. Vilka avgifter
föreningslivet tar ut för sin verksamhet kan inte kommunen besluta om. Variationen är också stor mellan olika typer av idrott. Ishocky, ridning och tennis är exempel på för utövande ungdom dyra idrotter. Bollsporter och ideella
organisationer som scouter är billigare.
loupe
Textruta
Ärende 6
2(2)
En lösning på avgiftsproblematiken kan vara att låta ungdomars idrottande vara berättigat till försörjningsstöd för de familjer som är beroende av detta. En
annan väg kan vara att uppmuntra ideella organisationer att dela ut stipendier till ungdom med behov.
Sommarlovsaktiviteter Sommarlovs verksamhet bedrivs av City-Idrott med bland annat en veckas beachbollstävlingar i Borstahusen. Att med egen verksamhet bedriva mer
organiserad sommarlovsverksamhet ställer också krav på ramtillskott till nämnden.
Fritidsnämnden föreslås besluta:
att med denna skrivelse anse för nämnden tillämpliga delar av motionen vara
Användaravgifter för konstgräsplaner LISA (Landskrona idrottsföreningars samorganisation) har i en skrivelse anfört att man anser att planhyror för konstgräsplaner bör upphöra. Landskrona stad har traditionellt tillämpat sk. nolltaxa för barn och ungas användning av kommunala idrottsanläggningar. Detta har framförallt gynnat bollsporter där tillgången till planer och hallar tidigt funnits på plats. För andra idrotter såsom ridning, motorsport, golf och idrotter som vuxit fram under senare tid, har föreningarna oftast själva fått ordna sina anläggningar. Detta har skapat en orättvis situation som absolut inte är önskvärd. Ur det allmännas synpunkt är egentligen ingen idrott viktigare än en annan. Det som är viktigt är att barn och unga får motion, färdighetsträning och stimulerande sysselsättning. Om det är inom fotboll, kampsport eller ridning är av underordnat intresse. För den idrottsintresserade enskilde personen är det oftast tvärtom. Man har ett brinnande intresse för just sin idrott och tycker att denna på alla sätt bör understödjas. LISA tar i sin skrivelse upp de belopp som fotbollsklubbarna IK Wormo, Häljarps IF och Landskrona BoIS betalar i årlig hyra för konstgräs. Dessa belopp (67 259, 39 879 respektive 57 407) inbegriper hyran för seniorernas träning och matcher. För barn och ungas konstgräsplanshyror i dessa klubbar gäller för det året (2011) beloppen 42 024, 20 464 och 47 480 kronor. För sin barn- och ungdomsverksamhet erhöll dessa klubbar under 2011 66 640, 92 281 respektive 95 320 kronor i bidrag från Landskrona stad. De erhåller således enbart från fritidsnämnden ett bidrag som är större än hyrorna. Utöver detta har de intäkter för sin barn- och ungdomsverksamhet från det statliga aktivitetsstödet , sponsorintäkter och de avgifter föräldrarna betalar. Fotbollsklubbarna har förhållandevis stor ekonomisk omsättning i sin verksamhet. I förhållande till den totala omslutning i klubbarna det året, representerar hyrorna för barn- och ungdomsverksamhetens konstgräsanvändning 3,8, 1,5 respektive 0,19 procent. Om man även räknar in hyrorna för seniorer så utgör dessa 6,1, 2,9 respektive 0,23 procent av omsättningen i föreningen. Fritids- och kulturförvaltningen genomför nu en utredning över hur stort det totala stödet (ekonomiskt stöd och kostnaden för de lokaler/planer som man nyttjar) till idrottsföreningarna är. Denna utredning kommer att presenteras senare i höst. Fritids- och kulturförvaltningen är av den åsikten att ett slopande av konstgräsplanshyrorna skulle förstärka de orättvisor som finns idag. Behovet av ekonomiskt stöd för användning av anläggningar, är större inom andra idrotter. Under de senaste åren har Landskrona stad satsat runt 15 miljoner enbart på konstgräsplaner och ytterligare 4 miljoner är insatta i budget för en plan i Asmundtorp. Ingen annan idrott har tillnärmelsevis fått en sådan prioritering och kritik har också framförts från andra föreningar i vad de uppfattar som en snedfördelning av stadens insatser.
2(2)
Fritids- och kulturförvaltningen föreslår därför fritidsnämnden att avslå LISA:s framställan om sk. nolltaxa för konstgräsplaner. Göran Nyström Förvaltningschef
Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012
Fritidsnämnd
Landskrona stad
loupe
Textruta
Ärende 8
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 2(9)
3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet ................................................................. 7
3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling ................................................................ 8
4 Förslag till beslut ...................................................................................................................... 9
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 3(9)
1 Sammanfattning
Anvisning
Under denna rubrik skriver ni en sammanfattning av 2012 års internkontrollarbete.
2 Kommunövegripande kontrollpunkt
2.1 Anställningsprocessen
2.1.1 Beskrivning
Anvisning
Varje förvaltning ska i sin tur ta fram ett antal delkontrollpunkter utifrån den
kommunövergripande kontroll punkten.
En stor del av stadens kostnader utgörs av personalkostnader. Därför föreslås staden genomföra
en kontrollprocess mot anställningsprocessen för att säkerställa att personal anställs på rätt
grunder; exempelvis kompetens, kontrollera effekt av kommande pensionskostnader och LAS-
bevakning.
Förvaltningens delkontrollpunkter av den kommunövergripande kontrollpunkten
Enligt väsentlighets- och riskbedömningsmatris bedöms ovanstående konsekvens av det
inträffade vara allvarlig och sannolikheten vara möjlig, poäng 4.
Kontrollpunkterna
Typ av tjänst
Anställningstid
Platsannons – var och hur utformas den (ur jämställdhet och jämlikhets perspektiv)
Referenstagningsprocessen – Antal referenser, att referenstagningen verkligen görs och
man använder ett frågeformulär som arkiveras efteråt.
Uppfyller anställd kraven på utbildning och övriga kompetenskrav som tagits fram i
kravprofilen.
Hur man ser till att lagarna efterföljs vid anställningsförfarandet samt LAS–bevakning.
Fördelning av kön; ålder och etnicitet.
Om könskvotering tillämpas vid rekrytering i mans/kvinnodominerande
yrkeskategorier.
Regelverk för hur familjemedlemmar skall behandlas vid anställning
Vem som sitter med på anställningsintervjun
Processen skall dokumenteras och arkiveras. Kontroller om betyg och certifikat är äkta.
Är delegationsbeslut framtagen för ansvarig chef?
2.1.2 Vad är kontrollerat
Anvisning
Här skriver ni vad som är kontrollerat.
Under januari-juli 2012 har 46 nya anställningar upprättats enligt tabellen:
Summa Tillsvidare Timanställda Säsonganställda
Uppdragstagare Visstid
Bad 3 3
Friluftsliv 4 4
Administration 1 1
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 4(9)
Summa Tillsvidare Timanställda Säsonganställda
Uppdragstagare Visstid
Huvudbibliotek 3 1 1 1
Idrott utomhus 8 3 5
Kulturstöd 4 3 1
Kulturstöd Ung 13 6 7
Museum 7 4 3
Tycho Brahe 3 2 1
Summa 46 5 28 12 1
En mall för anställningskontroll innehållande alla kontrollpunkter har utarbetats. Ansvariga
chefer fick i uppgift att svara på frågor för varje anställd förutom uppdragstagare vars tjänst
vanligtvis köps för speciella kortvariga uppdrag till exempel föreläsning.
2.1.3 Slutsats och åtgärd
Anvisning
Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder.
Internkontroll har påvisat en rad brister i hantering av anställningar både då det gäller
tillsvidareanställningar och speciellt då det gäller timanställningar. LAS-bevakning, meriter,
mångfald och lönesättning är några av punkterna där vi brister. Samt dokumentation av
processen. Då en del förklaringar pekar på att det inte finns utarbetade rutiner har
Fritidsnämnden den 27 juni 2012 fastställd ”Rutin för anställning och lönesättning” som nu är
kommunicerad till alla avdelningschefer.
3 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter
3.1 Investeringsprojekt
3.1.1 Beskrivning
Anvisning
Följa upp och kontrollera investeringsprocess från upphandling till besiktning.
Kontroll av upphandling, leverans, genomförande och kvalitet.
Fritidsnämnden har en investeringsbudget där man har olika projekt. Syftet med
internkontrollen avseende investeringsprojekt är att följa upp och kontrollera
investeringsprocessen från upphandling till besiktning.
Det som ska kontrolleras är:
Upphandlingsprocess med ansvar för underlag
Kvalitetskontroller under projektgenomförande
Tidsuppföljning
Delbetalningar
Besiktningsprocess
Slutbetalning
För varje punkt ska man kontrollera ansvar och anvisningar. Förändringar under arbetets gång
ska också antecknas med ansvarshänvisning.
Tidplan för kontrollen:
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 5(9)
Tertial 1 – har projekt påbörjats? Hur har man skött upphandlingen och urvalet? Om
projektet är påbörjat, har man fått en tidplan och betalningsplan. Man kanske skall ha
med i avtalet att reservera 10 % som betalas till leverantören när arbetet är slutfört och
slutbesiktigats.
Tertial 2 – Hur långt har projektet fortskridit? Hålls tidsplanen? Om inte, varför är det
förseningar? Gör man besiktningar vid olika delmoment av arbetet?
Årsbokslut – Projektet förväntas vara färdigt. Har leverantören fullföljt sitt åtagande och
då kan man gå igenom ovanstående punkter och dokumentera. Vad var bra, mindre bra
och eventuellt vad kunde man ha tänkt på. Man gör en slutsats som skall behjälplig för
framtida projekt.
För internkontroll avseende investeringsprojekt har två projekt valts ut. Det är för det ena
installationen av en ny kylmediekylare i Landskrona ishall, och för det andra byggnationen av
en ny brygga i Borstahusen.
3.1.2 Analys
Anvisning
Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten.
Upphandlingsprocess med ansvar för underlag
För att kontrollera upphandlingsprocessen har dokumenten som upprättats i samband med
upphandlingen granskats, och öppningsförfarandet för anbuden observerats. Kontakt med
handläggare har tagits vid uppkomna frågeställningar.
Kylmediekylare
Upphandlingen har genomförts av Anläggningschef Bengt-Arne Nilsson i enlighet med det
förenklade förfarandet. Upphandlingen avbröts och gjordes om. Inledningsvis annonserades
upphandlingen 2012-04-24 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-05-25. En anbudsgivare
klagade på att det i förfrågningsunderlaget varit oklart om ett gjutet betongfundament ingick i
upphandlingen eller ej. Med stöd av den grundläggande principen om transparens i
upphandlingar beslöt man att avbryta upphandlingen 2012-05-29. Anbudsgivaren med lägst pris
klagade, i sin tur, på att avbrytandet orsakar merarbete och på att prisnivån nu var känd på
marknaden.
En ny upphandling med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament
annonserades 2012-06-05 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-07-03. I både det nya och
gamla förfrågningsunderlaget finns en motsättning mellan angivandet av utvärderingsmodellen
”mest ekonomiskt fördelaktiga anbud”, och angivandet av pris som ensam
utvärderingskriterium. Den nämnda utvärderingsmodellen innebär nämligen att flera olika
kriterier ska ställas upp och inte bara pris. I annat fall är det utvärderingsmodellen ”lägsta pris”
som gäller. Orsaken till felskrivningen är att man först avsett att inkludera flera kriterier men i
slutändan avstått och då missat att ändra utvärderingsmodellen. Vidare observerades att
kontrollen av kvalifikationskrav inte genomfördes på ett systematisk vis. Det rådde därutöver
viss osäkerhet om vad kravet på minst kreditvärderingsbetyg tre enligt UC eller motsvarande
egentligen innebar.
Ny Brygga i Lill-Olas
Upphandlingen har skötts av Verksamhetsutvecklare Tom Sörensson. För att hjälpa till med
utformningen av upphandlingen togs Magasin A Arkitekter AB (ramavtal) in som konsulthjälp.
Upphandlingen genomfördes i enlighet med det förenklade förfarandet. Upphandlingen fick
avbrytas och göras om. Inledningsvis annonserades upphandlingen 2012-04-11. Upphandlingen
avbröts efter det att de tre anbuden kommit in och öppnats. Det anbud som var mest
ekonomiskt fördelaktigt offererade priset 9 295 000 kr. Detta pris överskred budget markant,
vilket föranledde att man avbröt upphandlingen. Avbrytandet ägde rum i enlighet med vad som
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 6(9)
angivits i förfrågningsunderlaget och i enlighet med upphandlingsbestämmelserna.
En ny upphandling med förkortad anbudstid annonserades 2012-06-07. I den nya
upphandlingen ströks vissa krav, och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. Det
inkom ett anbud, som antas i den mån kommunstyrelsen beslutar att anbudet ryms inom budget.
En avsiktsförklaring med detta innehåll upprättades 2012-07-02. De anbudsgivare som lämnade
anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i andra upphandlingen. En
anbudsgivare angav att den inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden.
3.1.3 Slutsats och åtgärd
Anvisning
Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder.
I båda projekten som har valts ut har upphandlingarna avbrutits och gjorts om. Det speglar inte
merparten av upphandlingar utan är undantag. Båda upphandlingarna blev förskjutna en dryg
månad. Eftersom upphandlingarna gjordes om får man anse förseningen vara ringa. Ingen
ytterligare åtgärd föreslås.
Investeringsprojekt Kylmediekylaren
Projektet är färdigt vilket innebär att kylmediekylaren är installerad och används i bruk.
Verksamhet idrott är mycket nöjda med hur leverantören har fullföljt sitt arbete. Man är nöjd
med produkten som man har beställt och hur utfallet har blivit. Vad som däremot var mindre bra
var upphandlingen eftersom i förfrågningsunderlaget hade det varit oklart om ett gjutet
betongfundament ingick i upphandlingen eller inte. Detta medförde att upphandlingen fick
göras om med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament. Vid den
förnyade upphandlingen valdes anbudet med lägsta pris med uppfyllda skallkrav fastän man
hade skrivit ”mest ekonomiskt fördelaktiga anbud”.
Upphandlingarna har genomförts i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling. Mot
bakgrund av upphandlingen av kylmediekylaren kan man dra slutsatsen att den korrekta och
tydliga utformningen av förfrågningsunderlag är av stor vikt. Vidare är det väsentligt att krav
som ställs kontrolleras systematiskt. Det pågår ett arbete för att kvalitetssäkra
förfrågningsunderlag, och för att utarbeta rutiner för kontroll av krav. Ingen ytterligare åtgärd
föreslås.
Leverantören har fullföljt sitt åtagande och installerat maskinen så som man hade kommit
överens enligt anbudet inga tidsfördröjningar har skett. Uppdraget gjordes till det fasta pris som
man hade lämnat i anbudet med inga tillkommande tilläggskostnader. Verksamhet idrott är
mycket nöjda med hur uppdraget har sköts från uppstarten till slutbesiktning av maskinen.
Investeringsprojekt Lill-Olas brygga
Projektet är försenat med anledning att vid första upphandlingen i våras fick man in anbud som
översteg budgeten markant. Upphandlingen gjordes av verksamhetsutvecklaren Tom Sörensson
som med hjälp av Magasin A Arkitekter AB utformade förfrågningsunderlaget. Men eftersom
den mest ekonomiska fördelaktiga anbud översteg budgeten rejält avbröts upphandlingen och
man gjorde om upphandlingen dock med förkortad anbudstid. I den nya upphandlingen strök
man vissa krav och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. De anbudsgivare som
lämnade anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i den nya
upphandlingen. En anbudsgivare angav att man inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden.
Det inkom ett anbud som har antagits som rymmer inom budgetens ramar. Man valde enbart en
brygga utan olika komponenter som ryms inom budgetens ramar. Verksamhet idrott har haft
projekteringsmöte med leverantören. Man beräknar med att projektets arbete påbörjas i slutet av
november eller slutet av december.
Den förkortade anbudstiden ifråga om den andra upphandlingen av Lill-Olas brygga kan ha
inneburit att någon potentiell anbudsgivare inte lämnadeanbud. Därför kan det finnas anledning
att överväga om man skall använda full anbudstid om man anser det befogar när man gör om
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 7(9)
upphandlingar i framtiden. Den anbudsgivare som kom in med anbud uppfattade inte
anbudstiden som för kort. Ingen ytterligare åtgärd föreslås.
3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet
3.2.1 Beskrivning
Anvisning
Genom stickprov kontrollera att inköp av varor och tjänster är rätt konterade i
ekonomisystemet.
Under året ska man när behov uppstår anordna flertal undervisningstillfällen för att
uppmärksamma ansvarig personal på analysuppföljning som är direkt resultat av
fakturakontering.
3.2.2 Analys
Anvisning
Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten.
Stickprov om leverantörsfakturor är rätt konterade:
1. Svensk Persiennindustri PP AB ver 2917513 belopp 83 104 kr
2. Kökscentrum ver 2919389 belopp 5 500 kr
3. Mark & Parkmaskiner AB ver 2930556 belopp 34 688 kr
4. XL-Bygg/ A-Trä ver 2916671 belopp 3 278 kr
5. Färgcity Idé & Design ver 2954310 belopp 992 kr
6. Borstahusens Camping AB ver 2855859 belopp 118 750 kr
7. Götahus Hundbevakning AB ver 2932723 belopp 231 kr
8. Swimpartner Sweden AB ver 2941216 belopp 9 389 kr
Följande har kontrollerats:
Budgetansvarig
C-konto
Verksamhet
Objekt
Aktivitet
Eventuellt periodisering
Bland de åtta kontrollerade leverantörsfakturorna blev utfallet:
Fem leverantörsfakturor var helt rätt konterade.
På två leverantörsfakturor var det fel aktivitet. Aktivitet 6011 är lokalvård så som
material, lampa etc. Mark & Parkmaskiner AB har utfört högtrycksrengöring av
allvädersbana med specialmaskin som är egentligen en köpt tjänst och aktivitet 6015.
Aktivitet 6040 är varuförsäljning. Inköp av varor från Swimpartner Sweden AB är övrig
material aktivitet 6016.
En leverantörsfaktura har både fel c-konto och fel aktivitet. Götahus Hundbevakning
AB är utryckning av larm inte en konsulttjänst. Larmkostnader går under aktivitet
säkerhet inte köpt tjänst.
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 8(9)
3.2.3 Slutsats och åtgärd
Anvisning
Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder.
De budgetansvariga som blev kontrollerade hade smärre fel. Den som har konterat fel blir
kontaktad och informerad. Felen kan anses som ringa eftersom fakturorna var konterade på rätt
verksamhet d v s påverkar inte verksamheternas resultat.
I ekonomisystemet Å-data finns det ett verktyg som Saldoanalysen där man har möjligheter att
kontrollera efter verksamhet och efter aktivitet. Om något är felkonterat syns avvikelsen direkt
där man kan åtgärda felet manuellt med bokföringsorder.
3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling
Anvisning
Nya rutiner för kontanthantering på baden infördes 2011. Växelkassan utökades och
hantering av växelpengar skall kontrolleras.
Några gånger under året skall man genom stickprover kontrollera rutinerna på plats.
3.3.1 Analys
Anvisning
Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten.
Följande kan kontrolleras:
Inloggningsuppgifter i kassasystemet
Kvittoutskrifter till besökare
Förvaring till kassa
Sedan man installerade Safe Pay, slutet kassasystem, tog man bort hanteringen av kontanter.
Det finns en växelkassa på 3000 kr vid sidan om som man fyller på Safe Pay vid behov. När
arbetsdagen är slut lämnar Safe Pay ifrån sig summan man har matat in i större valörer. Safe Pay
fungerar som en växelbank som innehåller 5000 kr i växel.
Platschefen/kassaansvarig tömmer kassan varannan/ var tredje kväll, räknar upp kassan, gör
avstämning gentemot Entry, lägger pengarna i en värdepåse som sedan försluts. Det är endast
platschefen/ kassaansvarig som kan stänga kassan i Entry och tömma Safe Pay. Värdepåsarna
förvaras sedan i deponeringsskåpet där endast vaktbolaget kan öppna och tömma den.
I och med att man gick över till slutet kassasystem så har man inte längre någon förvaring av
kassa förutom växelpengar som fylls på morgonen och sedan vid behov. Växelpengarna
förvaras vid sidan om i en vit låda. Kontanterna från kunderna läggs direkt i Safe Pays slutna
kassasystem och växling sker direkt till kunden. Nuförtiden hanterar personalen i kassan inga
kontanter förutom växelkassan som används för påfyllning av växelpengar i Safe Pay.
När besökare betalat inträdet lämnar personalen alltid kvittoutskrifter. Alla anställda har fått
egna inloggningsuppgifter som används när de arbetar i kassan.
3.3.2 Slutsats och åtgärd
Anvisning
Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder.
Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 9(9)
Kassapersonalens hantering av kontanter är minimerad. Endast två personer kan tömma Safe
Pay och göra kassaredovisning. När Citadell- och Härslövsbadet gick över att drivas av
Landskrona simsällskap har man 3000 kr extra i växelkassa som kommer till användning om
behov skulle uppstå.
Personalen använder sina inloggningsuppgifter. Kvittoutskrifter lämnas alltid vid genomfört
köp.
Rutinerna bedöms ha följts på korrekt sätt.
4 Förslag till beslut
Anvisning Här fyller ni i förslag till beslut.
Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten
2011-11-29 1
UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅGEFORMULÄR
Datum 2012-11-02
Förvaltning/avdelning/enhet Fritid och Kultur
Utförd av Marija Filipovic
Anmäld i samverkansgruppen 20121105
Underskrifter
Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hänvisning till respektive paragraf skall frågorna besvaras, samt skall svaren kommenteras och konkretiseras.
3 § Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
1. Finns arbetsmiljöfaktorerna med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet?
Ja 5 Delvis 1 Nej
Ergonomiska faktorer beaktas. (Admin)
2. Hanteras såväl fysiska som psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden i verksamheten?
Ja Delvis Nej
4 § Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
3. Ges arbetstagare och arbetsplatsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet?
3.1 Ges elevskyddsombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet?
1
Ja 6 Delvis Nej
Ja 3 Delvis Nej
Vi har dock inget arbetsplatsombud på alla verksamheter. Behov saknas. Frågor diskuteras på APT och vid skyddsronder då olika personer deltar. Elevskyddsombud är vanligtvis inte aktuell. De avdelningar som tar emot elever i fråga ger möjlighet för elevskyddsombud att medverka.
1 Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten.
loupe
Textruta
Ärende 9
2011-11-29 1
4. Finns det en fungerande samverkansgrupp som behandlar arbetsmiljöfrågor?
Ja 4 Delvis 2 Nej
En samverkansgrupp finns och träffas regelbundet. Kan dock utveckla sitt arbete inom arbetsmiljöfrågor på avdelningar som saknar skyddsombud. Uppgifter behöver klargöras och kommuniceras utåt.
5. Är samverkansgruppens arbetssätt och uppgifter klart uttalade?
Ja 6 Delvis Nej
6. Deltar samverkansgruppen aktivt i förändrings- och utvecklingsarbete?
Ja 3 Delvis 3 Nej
Avsaknad av skyddsombud gör att samverkansgrupp inte alltid är aktiv mer än att ta del av information vid mötet. Därför tas frågor på APT med all personal.
5 § Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
7. Har all personal fått information om arbetsmiljöpolicyn i det personalpolitiska programmet?
Ja 6 Delvis Nej
En upprepning av policy måste systematiseras.
8. Har all personal fått information om den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn?
Ja 1 Delvis 2 Nej Finns ej 3
Antigen finns ingen anpassad arbetsmiljöpolicy pga. den inte behövs, eller har personal fått information.
9. Finns skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? 9.1 Säkerställs det att rutinerna är kända i verksamheten? 9.2 Säkerställs det att rutinerna följs i vardagsarbetet?
Ja Delvis Nej
Ja 6 Delvis Nej
Ja 5 Delvis 1 Nej
Rutiner finns på arbetsnätet. Det är dock inte säkert att alla tog del av dessa. Det görs stickprov för rutiner.
2011-11-29 1
6 § Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
10. Är uppgiftsfördelningen skriftligen dokumenterad?
Ja 5 Delvis 1 Nej
Det finns en risk att dokument inte är uppdaterade.
11. Säkerställs det att fördelade arbetsuppgifter utförs?
Ja 5 Delvis 1 Nej
12. Kan balans mellan uppgifter, befogenheter, resurser och upprätthållas?
Ja 6 Delvis Nej
13. Ges chefer och arbetsledare möjlighet till nödvändig kompetensutveckling i gällande arbetsmiljöregler?
Ja 6 Delvis Nej
7 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 14. Sker introduktionen av nyanställda på ett tillfredsställande sätt?
Ja 6 Delvis Nej
Meddelas muntligt i vissa fall.
15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet?
Ja 6 Delvis Nej
Meddelas muntligt i vissa fall.
2011-11-29 1
16. Finns skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsuppgifter? 16.1 Säkerställs det att dessa instruktioner följs?
Ja 4 Delvis Nej 2
Ja 3 Delvis 1 Nej
Antigen finns inga riskfyllda arbetsuppgifter eller finns instruktioner. Vid skyddsronder kontrolleras instruktioner.
8 § Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 17. Finns det uttalat vilka metoder för undersökning av arbetsförhållanden som skall användas såväl för den fysiska som psykosociala arbetsmiljön?
Ja 5 Delvis Nej 1
Riskanalys vid verksamhetsförändring. Diskussionspunkt på månatliga personalmöte Medarbetarsamtal. Årlig arbetsmiljörond.
18. Genomförs undersökning och riskbedömning återkommande?
Ja 5 Delvis Nej 1
Inte aktuellt för alla. Det görs vid behov.
19. Dokumenteras riskbedömningarna? Ja 4 Delvis 1 Nej 1
Vi måste bli bättre på att dokumentera.
20. Hanteras riskbedömningarna inom ramen för samverkansavtalet?
Ja 4 Delvis 1 Nej 1
Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp.
21. Görs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamhet eller organisation?
Ja 4 Delvis 1 Nej 1
Vid flytt till Rådhuset gjordes ingen riskbedömning. Den blev aktuell efter inflyttning. Dock inte dokumenterad skriftligt.
22. Genomförs årliga utvecklingssamtal?
Ja 6 Delvis Nej
Ibland flera gånger, vid behov.
9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen.
2011-11-29 1
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 23. Finns det rutiner för tillbudshantering?
23.1 Säkerställs det att dessa följs?
Ja 6 Delvis Nej
Ja 6 Delvis Nej
Flexite.
24. Finns det rutiner för utredning av ohälsa och olycksfall? 24.1 Säkerställs det att dessa följs?
Ja 6 Delvis Nej
Ja 6 Delvis Nej
Flexite.
25. Har tillbud, olycksfall och ohälsa utretts?
Ja 5 Delvis Nej 1
26. Hanteras kunskap om de tillbud och olycksfall som förkommer inom ramen för samverkansavtalet?
Ja 5 Delvis 1 Nej
Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp.
10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
27. Finns det i förekommande fall en uppdaterad handlingsplan?
Ja 5 Delvis 1 Nej
Vi har flyttat till Rådhuset och kommer att göra riskanalyser under november månad samt upprätta handlingsplaner för utpekade område.
28. Finns det systematik i uppföljningen av åtgärder i handlingsplanen?
Ja 5 Delvis 1 Nej
12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete.
Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel
29. Används företagshälsovården i arbetsmiljöärenden?
Ja 6 Delvis Nej
2011-11-29 1
30. Kan det finnas behov av resurser som inte finns tillgängliga inom det personalstöd som idag erbjuds, som är företagshälsovården, Medhelp och Falck Healthcare?
Ja Delvis Nej 6
MEDHELP upplevs inte av alla som tillförlitlig, ger inte det stöd som efterfrågas vid kontakt.
2011-11-29 1
Övriga synpunkter och kommentarer I början av 2012 har ett gemensamt system för skaderapportering införts. Det är dock inte säkert att alla tillbud rapporteras. Biblioteken har tydliga brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De skriftliga planer och riskanalyser som finns är i många fall 5-6 år gamla och inte relevanta.
2011-11-29 1
HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER
Typ av åtgärd Ansvarig Klart den Kommunicera ut vikten av att alla tillbud rapporteras i Flexite. Systematisera arbetsmiljöarbete på de verksamheterna som upplever brister. Klargöra samverkansgruppens uppdrag och kommunicera ut till verksamheter.
Marija Filipovic Avdelningschefer Fredrik Johansson
Karlslundsbadet och säkerheten. Bakgrund. För fyra-fem år sedan hade Karlslundsbadet liksom många andra offentliga badanläggningar problem med säkerhet och trygghet för anställda och besökare. Bilden var den gängse för baden i de större skånska städerna – barn och unga som inte följde ordningsregler, stölder och konflikter mellan olika besöksgrupper. Allvarligare incidenter var när intern förskingring avslöjades 2009 och när verksamheten drabbades av ett rån i september 2010. Nuläget. När det nu är dags att summera årets verksamhet, så kan man konstatera att personalen med metodiskt arbete lyckats förändra bilden högst påtagligt. För 2012 finns endast åtta incidenter rapporterade, vilket är en kraftig minskning gentemot föregående år. Av dessa är det endast två som kan anses vara mera allvarliga säkerhetsincidenter. Den ena var den jordbakterie som på något sätt kom in i vattenbassängerna och som orsakade att badet under cirka en veckas tid var stängt för kraftig klorering av vattnet. Den andra var en besökare som blev bestulen på sina bilnycklar inne på badet och senare då även på sin bil. Övriga incidenter rör två fall av lindrigare sårskador och ett fall när en äldre man halkade i ångbastun. De tre återstående fallen rör lindriga bemötandeproblem mellan besökare och personal. Antalet rapporterade incidenter är på en nivå som motsvarar två tredjedelar av de föregående årens. Vad som rapporteras som incident är dock alltid frågan om en subjektiv bedömning och därför är kanske viktigare personalens egen helhetsbedömning. Vid ett personalmöte före jul gav dessa mig unisont en bild av att 2012 varit ett mycket lugnt år. Man har uppnått ett läge där man inte längre behöver oroa sig för vad arbetsdagen kan innebära för påfrestningar orsakade av oönskade händelser. Med cirka 75.000 årliga besökare uppstår självfallet olyckshändelser och en del konflikter mellan besökarna och mellan besökare och personal, men den gemensamma bilden är att säkerhetsproblematiken nu är hanterlig och under kontroll. Resultatet Det positiva resultatet har uppnåtts genom en rad olika åtgärder som syftat till att skapa en tryggare miljö, att minska frestelser till oönskat beteende och skapa bestämda och gemensamma rutiner för personalen. Det rör sig om åtgärder såsom:
Gemensamt visionsarbete inom personalgruppen.
Ny utformning av reception och kassa som stärker personalens känsla av säkerhet och trygghet.
Införande av så kallad säker kontanthantering
Värdeskåp för besökarna intill receptionen och i badhallen och uppmaningar till besökare att nytta denna högre säkerhet för sina värdesaker.
2(2)
Införande av badklubben som innebär att unga besökare måste ha målsmans tillstånd för att få besöka badet ensamt.
Utbildningar för personalen i positivt bemötande och strategier för att möta hot eller irritation från besökare.
Vissa positioner i en veckas öppettider är reserverade för bestämda besökskategorier såsom familjebad under helger och att onsdagskvällar reserverats för äldre och innehavare av friskvårdskort.
Personalen är mer konsekvent i sin bedömning av de ordningsregler som finns för besökarna.
Ny och förbättrad information till besökare. Slutsats. Vattenmiljön på ett bad kommer alltid att innebära risk för olyckor och för smittospridning. Säkerhetsrutiner, övervakning och vattenkontroll kan därför aldrig tillåtas hamna på en mer avslappnad nivå. Det går inte att utfärda några garantier för att oönskade händelser inte kommer i framtiden, men det är positivt att notera den starkt förbättrade allmänna miljön på vårt familjebad. En annan viktig lärdom är att problem med ungdomar som bryter mot regler oftast beror på någon enstaka starkt utåtagerande individ, som drar andra ungdomar med sig. Lyckas man bara isolera den negativt trendsättande individen så är mycket vunnet. Instruktioner skall utarbetas som förtydligar för personalen vilka incidenter som skall rapporteras och hur detta skall göras, så att vi får lättare att följa upp utvecklingen. Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten. Göran Nyström Förvaltningschef
Stoppa elitsatsningarna för barn
Föreningar som elitsatsar bör fråntas stöd. Priset att låta barn slås ut från idrotten på grund av så kallade elitsatsningar är alltför högt. Det är dags att gå från ord till handling och satsa på verklig bredd, skriver idrottsläkaren Klas Östberg med flera idrottsdebattörer.
Får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? undrar artikelförfattarna.
FOTO: TOMAS ONEBORG
5 februari 2013 kl 22:57 , uppdaterad: 6 februari 2013 kl 06:41BRÄNNPUNKT | BARNIDROTT
Det senaste årets skriverier om barnidrott har visat att den på många håll inte är någon lek. En viktig förklaring till det är att de så kallade elitsatsningarna kryper allt längre ner i åldrarna.
Men att kalla det elitsatsningar är egentligen helt missvisande. För det finns ingen forskning som stödjer att de här satsningarna skulle ge oss fler idrottsstjärnor. Det finns ingen som tror att vi kommer få fler guldmedaljer genom att låta barn träna skadade, spela matcher på värktabletter, nivåindela femåringar eller att bedriva barnidrott som strider mot FN:s barnkonvention. Det är inte heller så dagens svenska idrottsstjärnor tränade som barn.
Den största förlusten är dock inte uteblivna medaljer utan alla barn som slås ut på vägen. För vad är priset för en tioåring som petas ur laget och sedan vänder idrotten ryggen? Vad är priset för en nioåring som tränat så hårt att han skadat sig så svårt att han inte kan idrotta mer i hela livet? Vilka hälsoeffekter får det? Vad innebär det i förlorad livskvalitet?
Det finns de som viftar undan frågan och menar att det verkliga problemet inte är barn som tränar väldigt mycket utan de som inte rör sig alls. Men får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? Det tror inte vi. Och frågan om vilket problem som är störst är svårt att svara på eftersom det inte finns någon forskning gjord som utvärderat de fysiska och psykiska effekterna av dessa
”elitsatsningar” på barn. Det är helt enkelt ingen som vet de långsiktiga effekterna av det här. Det här är en farlig lek med våra barns fysiska och psykiska hälsa.
Vi kräver nu att de här elitsatsningarna för barn får ett slut. Och vi vet att vi har ett starkt stöd för det. För så tycker de flesta föräldrar vi träffar, så tycker Riksidrottsförbundet, så tycker forskarna och så tycker regeringen.
Det som krävs nu är att vi tar ansvar för våra barn genom att gå från ord till handling. Och det finns flera goda exempel på att det håller på att ske. Nyligen såg vi Riksidrottsförbundet sätta ner foten genom att hålla inne pengar till gymnastikförbundet. Ett annat exempel är Eskilstuna kommun som sa nej till de krav Sveriges olympiska kommitté ställde på kommunen för den verksamhet de bedriver i Eskilstuna så länge de inte kan säkerställa att verksamheten följer FN:s barnkonvention. Eller som Mona Kanaan som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna uttryckte det: ”Vi ska se över huruvida vi framöver ska jobba för barnens bästa eller för de bästa barnen.” Det tycker vi är väldigt bra sagt och det bästa är att det faktiskt inte är någon motsättning.
Men ska vi lyckas med det så krävs att vi satsar på att utbilda våra tränare så att de får kunskap om barns behov och utveckling. Då måste vi få fler klubbar som satsar på bredd och som erbjuder allsidig och varierad träning för barn. Då måste vi rusta upp lekplatser och miljöer där barn får möjlighet till spontanidrott.
Det är så vi får en idrott som ger barn en möjlighet att hitta glädjen i idrotten så att de kan hålla på hela livet. Det är så vi ger våra barn en bra grund att stå på den dag de är redo att börja sikta mot stjärnorna. Det är en satsning för guld och hela livet. Vi vill att:
1. Riksidrottsförbundet ska stoppa allt stöd till klubbar som bedriver elitsatsning för barn under 12 år.
2. Sveriges kommuner bör ha en policy som inte tillåter att klubbar som bedriver elitsatsningar för barn under 12 år får tillgång till kommunens idrottsanläggningar.
3. Starta forskning som granskar elitsatsningar och deras hälsoeffekter på barn.
4. Starta en utbildning om hårt tränande barn och deras skador för läkare och andra som behandlar idrottande barn.
5. Höj tränarnas kompetens om barn och deras utveckling.
6. Rusta upp våra lekplatser och skapa miljöer för barns spontanidrottande.
KLAS ÖSTBERG
idrottsläkare
TOBIAS ÖSTBERG
journalist
EJNAR ERIKSSON
professor emeritus idrottsmedicin, Karolinska Institutet
LARS-MAGNUS ENGSTRÖM
professor emeritus, GIH
PETER HASSMÉN
professor i idrottspsykologi
SUZANNE WERNER
professor i idrottsmedicinsk rehabilitering, Karolinska institutet
BÖRJE SALMING
THOMAS FOGDÖ
ANDERS GÄRDERUD
JELENA GALIULINA
fd basketspelare
MARTIN WIDMARK
författare
MÅRTEN KLINGBERG
filmregissör och skribent
LENNART ENGELBREKTSSON
grundare av spontanidrottsanläggningen Camp Active