Kalla kriget – tidslinje

Kalla kriget tidslinje

Kalla kriget tidslinjeFrn Koreakriget till Sovjetunionens fall

Femtiotalet Koreakriget (1950 53)Bakgrund:Efter WW2 delades Koreanska halvn in i tv ockupationszoner likt Tyskland. Norr om den 38:e breddgraden lg den sovjetiska zonen och sder den amerikanska. Planen var att precis som i Tyskland stda upp allt och sedan lmna KoreaMen p g a de frostiga relationerna mellan USA och CCCP i Europa utropades istllet tv nya republiker

Nord- och SydkoreaNORD:Utropas den 9 september 1948Kim Il Sung ledare i sann stalinistisk regimStark armSYDUtropas den 15 augusti 1948Syngman Rhee ledare Uppbackad av USA och FN

KoreakrigetFrlopp:Kriget bryter ut d nordkoreanska soldater korsar den 38:e breddgraden den 25 juni 1950.FN och dess verbeflhavare general Douglas MacArthur tillsammans med sydkoreanska armn str till en brjan fr svagt motstnd.Kriget bljar fram och tillbaka men stannar sedan terigen vid den 38:e breddgraden.Frhandlingar startas redan sommaren 1951, men vapenstillestnd undertecknades frst i juli 1953.Drefter har det varit ett fortsatt segt men stillastende krig dr de bda sidorna bevakar sin grns. n idag har inget fredsfrdrag undertecknats.Ca 5 miljoner ddsofferFemtiotaletSuezkonflikten 1956:Bakgrund:Suezkanalbolaget gdes av engelsmn och fransoser.I juni lmnar engelska och franska soldater sina baser i EgyptenDen 26 juli meddelar Egyptens president, Nasser, att kanalbolaget skall nationaliseras .Nasser anses som arab- nationalistiks och antibrittisk. Frankrike vill ven de bli av med NasserIsrael ser sin chans att spnna musklerna i Mellanstern.FN inleder diplomatiska frhandlingar fr att lsa konflikten p fredlig vg, men hemliga frhandlingar inleds dr Frankrike, Storbritannien, Israel och USA deltar.

SuezkonfliktenSTORBRITTANIEN och FRANKRIKE vill behlla sitt bolag och drmed kontroll ver handeln.ISRAEL r omringat av arabiska nationer och vill visa hur stark man r.USA vill frekomma CCCP och drmed kunna pverka situationen.FN (under amerikansk ledning!) vill ha fredFortsFrlopp: Israel anfaller och gr snabbt in i Egypten som dock gr motstnd. Israel fr hjlp av engelskt och franskt flygvapen som bombar egyptiska stllningar.FN, lett av USA och CCCP tar avstnd och kritiserar Storbritannien och Frankrike. De bda tvingas avsluta sina strider i brjan av november och erstts av en FN- styrkaSom segrare i denna konflikt ses Nasser som strkte sin politiska makt, och Israel som visade sina grannar vad man gick fr. Frlorare blev Storbritannien och Frankrike som tvingades slppa kontroller ver Suezomrdet. I och med detta tappade de ven sina stllningar som vrldsmakter. Istllet strktes USAs och Sovjets makt i mellanstern, vilket kan frklara Amerikas dubbelspel i denna konfliktSextiotaletDOMINOTEORIN:

Faller en, faller alla..!USAs anledning till att g in i konlikterMakt eller rdlsa?

Berlinmuren (se separat bildspel)

KubakrisenBakgrund: CCCP irriterade p amerikanska missiler i Turkiet. Deras svar var att placera egna missiler och samarbeta med Fidel Castro p Kuba. Maktbalans/Terrorbalans. Frlopp: Amerikanska spionplan (U2) fotograferar i oktober 1962 ngot som liknar atommissiler p Kuba. Detta stter igng ett mycket omfattande politiskt arbete. President Kennedy arbetar desperat fr att undvika ett krig mot ryssarna och istllet lsa det p diplomatisk vg. EXCOM bildas med de viktigaste ledarna inom millitr och politik. Militren vill absolut g i krig, men Kennedy vill inte riskera Berlin. Istllet inleds en blockad av Kuba och inga fartyg tillts komma in i kubanska hamnar utan att frst ha blivit kontrollerade av USA. Krisen pgr i 13 dagar och lser sig tillslut genom att USA lovar att ta bort sina missiler i Turkiet.Kubakrisen forts.Resultat: Det blev inget krnvapenkrig. Mycket pga rdsla och okunskap det fanns inga strategier fr hur ett sdant krig skulle g till! Det upprttades ven en hotline en telefonlinje mellan makthavarna i USA och CCCPKonflikt idag? Ja Kuba r fortfarande blockerat av USA, mnga lever i fattigdom. Fidel Castro fortfarande ledare.

VietnamkrigetBakgrund:Under kolonialtiden tog Frankrike kontroll ver Vietnam, Kambodja och Laos och kallade detta omrde fr Franska Indokina.Under WW2 tog Japan kontrollen ver detta omrde, men blev av med det efter krigets slut.Frlopp: Efter WW2 ville FRA tillbaka till sitt gamla omrde och fortstta styret. Detta ledde till en blodig konflikt mellan franska soldater och motstndsrrelsen Vietminh med H Chi Minh i ledningen.1954 gav Frankrike upp sina ansprk och lmnade ver rendet till FN, som beslt att dela upp landet i en nordlig och sydlig region (jmf Korea). Nordvietnam hade en kommunistisk ledning, Sydkorea hade stora problem med korruption, vilket i sin tur ledde till uppror (stdda av kommunisterna i norr)USA sg det som sin plikt att frsvara sydvietnameserna mot kommunismen och brjade placera sina soldater i Vietnam. 1969 var antalet amerikanska soldater ver 500 000! Det var en tuff balansgng att hlla bde FNL (Sydvietnams upprorarm) och Nordvietnam, samtidigt som man frskte undvika fullt krig med Sovjet.Tillslut insg USA att kriget inte gick att vinna och drog sig ur Vietnam 1973.Vietnan fortsResultat:Pga den massiva mediabevakningen sg och visste hela vrlden hur kriget utvecklades i en allt brutalare och blodigare konflikt. Detta ledde till att omvrlden vnde sig mot USA som tappade popularitet och rykte. Bl a kallade Olof Palme USA fr dessa satans, jvla mrdare! i ett bermt tal. Uppmrksamheten i media ledde ven till att unga mnniskor brjade fokusera mer p omvrlden och de orttvisor som fanns. Detta ledde till mnga olika hndelser, bl a de svartas medborgarrttsrrelse p hemmaplan, Woodstockfestivalen (15 18 augusti 1969), vnsterrrelsens uppsving bland studenter i bde Sverige och vriga Europa, vldsamma terrordd av t ex RAF i Tyskland.

Vietnam fortsEfter att FNL tagit kontrollen ver hela Vietnam enades landet 1975Den dvarande presidenten Lyndon B Johnson fick mycket kritik och valde att inte stlla upp fr omval. Istllet tilltrde Richard Nixon, som ven han fick mycket kritik fr att tillbakadragandet av soldater tagit fr lng tid (jmf med dagens Irak/Afghanistan) Konflikt idag?Undersk hur situationen ser ut i dagens Vietnam!

Kongokrisen1960 slpper Belgien kontrollen ver sin forna koloni. Landet blir i juni samma r sjlvstndigt och Lumumba (MNC) blir dess frste premirminister.MNC var vnsterinriktat och mindre populrt i den p naturtillgngar (bl.a. koppar, uran och diamanter) rika provinsen Katanga.I juli 1960 bryter sig Katangaprovinsen ur och frklarar sig sjlva fr sjlvstndigt. Katangaupproret stds av belgisk militr. Lumumba och Kongo kallar p FNs hjlp, men nr detta inte hjlper fr man ven hjlp av Sovjet. ven svenska soldater befinner sig p plats ikldda FN uniform. I samma veva blir Lumumba och landets president, Kasa Vubu oense och frklarar varandra avsatta. D passar militrens ledare Mobutu att genom en statskupp ta makten.Kongokrisen forts.Nu blir det jobbigt:Mobutu stds av Vstvrlden (ls USA)Lumumba stds av st (ls Sovjet)Lumumba stts i husarest av FN (ls USA)Lumumba lyckas fly, men tas ter tillfnga och avrttas sedan i Katanga

I februari 1961 fr FN mandat att bruka det vld som krvs fr att lsa situationen. Samtidigt inleds ven fredliga frhandlingar fr att lsa konfliktenUnder vren 1961 terfrenas Kongo och Katanga, dock under bevakning av FN (ls USA och Sovjet)Kuriosa: Under denna konflikt skjuts Dag Hammarskld (dvarande generalsekreterare i FN) plan ned och Hammarskld omkommer. 1965 avslutas striderna och Mobutu sitter kvar, med uppbackning av USA

Kongokrisen forts.Att denna konflikt blossade upp beror till stor del p Belgien som frst plundrade landet och sedan lmnade en fattig nation i sticket.Nr Kung Leopold 1960 valde att slppa det som han sg som sig sitt eget landstlle fanns endast 17 personer med motsvarande hgskoleutbildning i landet! Idag bor ca 46,5 miljoner invnare i Kongo Kinshasa (tidigare ven Zaire)Sjuttiotalet1974: Militrkupp i Etiopien, std av Sovjet.1974: Militrkupp i Portugal leder till att Angola blir sjlvstndigt. Dock startar nstan omgende ett inbrdes krig. USA stdde den anti- socialistiska gerillan, men pga politisk oenighet lmnar USA ver taktpinnen till Israel. Sovjet lmnar i sin tur ver sin taktpinne till KubaI princip samma sak intrffar i Namibia. 1977: Somalia attackerar Etiopien p g a ett tidigare FN- beslut. Somalia stds till en brjan av Sovjet (!), men de lmnar snart konflikten och Kina tar ver. Efter kriget stds Somalia av USA

AvspnningspolitikenKubakrisen innebar en chock fr de bda supermakterna. Det ledde till attheta linjenupprttades1963 och man kom verens om ett partiellt stopp fr krnvapenprov senare samma r. Under1970- talet kom flera nedrustningsavtal, mest bermda rSALT, och toppmten mellanUSA och Sovjet. Nixonblev den frsta amerikanske presidenten attbeska Kina. Andra viktiga hndelser var: Vsttysklandsnyastpolitik Helsingforskonferensen 1975. Deklaration angende ledande principer fr relationer mellan deltagande stater), var startskottet fr kade krav pmedborgarrtt och frihet inomstblocket, bland annatCharta 77och olika polska organisationer som slutligen gick samman och bildade Solidaritet

I slutet av70- taletinnebar sovjetiska interventioner i Afrika och utplaceringar av medeldistansrobotar i Europa och framfralltinvasionen av Afghanistan 1979slutet p avspnningen.1980bojkottade USAOlympiska spelensom hlls iMoskva. Valet avRonald Reagantill amerikansk president 1980 innebar att en ny period av upprustning brjade. Tiden 1979-1985 kallas ibland "andra kalla kriget".D Michail Gorbatjov 1985 blev sovjetisk kommunistpartiordfrande brjade en ny avspnningspolitik, som pgick kalla kriget ut.

ttiotalet1979 inleds det Afghansk-Sovjetiska kriget.Under tiden fr konflikten styrde en kommunistregim landet, men denna regim sttte p hrt motstnd av Muhajedin. Sovjet skickar sina Spetsnaz trupper (elitsoldater) fr att kvsa upproret. Dock visar sig detta svrare n man trott.Muhajedin stds indirekt av USA och dess soldater trnas bl a av CIA. En av dessa soldater var/r Usama bin Laden.Kriget har mnga likheter med Vietnamkriget. I och med Gorbatjovs tilltrde minskade intensiteten och tillslut, 1989, insg man (precis som amerikanerna gjorde i Vietnam) att kriget inte gick att vinna. Afghansk-Sovjetiska krigetDock fortsatte konflikten d Muhajedin fortsatte ett inbrdeskrig mot regimen i Kabul. Dock hade de ingen plan fr vad som skulle ske nr man vunnit (vilket intrffade 1992) och drfr fortsatte oroligheterna nio r till.Under Sovjets ockupation berknas 1,5 miljoner afghaner ha ddats varav 90 % var civila. USA drog sig ur konflikten i samma sekund som den siste sovjetiske generalen gick ver grnsen till Sovjet. Detta ses som en anledning till det hat Muhajedin (ls Usama) sedan riktat mot USA.

ttiotalet forts. SDI (Strategic Defense Initiativ) var en amerikans bluff som sade att man hade atomvapen i rymden som kunde dels attackera Sovjet och dels frsvara sig mot sovjetiska anfall. Detta ledde till att storia ekonomiska resurser lades p att skaffa sig liknande vapen. Detta sgs ven ha lett till att den ryska ekonomin tillslut kollapsar och gr att Sovjetunionen faller likt ett korthusUSA bojkottar frst OS i Moskva, sedan svarar CCCP med att bojkotta OS i Los Angeles.Den 9 november 1989 faller Berlinmuren. Den 3 oktober 1990 terfrenas de tv lnderna

NittiotaletEfter att Berlinmuren fallit och att det visat sig att sttyskarnas missnje mot Sovjetstyret gett resultat brjar ven andra ststater bryta sig loss.1991 blir Vitryssland och Ukraina oberoende stater.ven Jugoslaviens fall ses som en konsekvens av Sovjetunionens fall.1993 delas ven Tjeckoslovakien i tv sjlvstndiga nationer. En stor del till att detta sker r Michail Gorbatjov som med sina ider glasnost (ppenhet) och perestrojka (som bl a innebar infrandet av marknadsekonomi)Den 25 december 1991 blir de sovjetiska staterna sjlvstndiga och istllet bildas en ekonomisk union (OSS) dr samtliga stater ingr, frutom de baltiska staterna.

TvtusentaletFortsatt ingen fred mellan Nord- och Sydkorea. Konflikten blossade upp igen under hsten 2010Afghanistan: man kan se kriget mot terrorismen som en konsekvens frn kalla krigetKuba fortfarande blockerat av USAMnga konflikter p den afrikanska kontinenten har sitt ursprung dels frn kalla kriget (dels frn kolonialtiden)Oroligheter i gamla sovjetiska stater (t ex Georgien som vill bryta sig loss)