Kalenderåret 2018burmakommitten.org/wp-content/uploads/2019/08/... · 2019. 8. 16. · 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kalenderåret 2018 Svenska Burmakommitténs ordförande Matilda Hald

1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Kalenderåret2018

SvenskaBurmakommitténsordförandeMatildaHalddeltar i ett samtalomBurma tillsammansmed f.d. vicegeneralsekreterareiFNJanEliassonochMånsMolander,chefförHumanRightsWatchiSverigeochDanmark.SeminariethöllspåMedelhavsmuseetiStockholmijanuari2018./Foto:SvenskaBurmakommittén

Verksamhetsberättelse2018

2

Innehållsförteckning

OmSvenskaBurmakommittén...........................................................................................2

SituationeniBurma............................................................................................................3Inledning.....................................................................................................................................3Denpolitiskautvecklingen..........................................................................................................4FredochKonflikt.........................................................................................................................4Detinternationellasamfundet....................................................................................................5Press-ochyttrandefrihet.............................................................................................................5Civilsamhälletochmänniskorättsförsvarare................................................................................6

Vårverksamhet..................................................................................................................7Informations-ochpåverkansarbeteiSverige...............................................................................7

Seminarier......................................................................................................................................7Medlemsaktiviteter........................................................................................................................8Våraegnakanaler...........................................................................................................................8Media..............................................................................................................................................8

DemokratiprogrammetiBurma..................................................................................................9Fortbildningförnyckelpersonerinomdetburmesiskacivilsamhället............................................9Aktiviteterochresultatiurval........................................................................................................9

Organisation.....................................................................................................................11Styrelsen...................................................................................................................................11Personal....................................................................................................................................11Medlemmar..............................................................................................................................11Ekonomi....................................................................................................................................11Förtroendevalda........................................................................................................................11

OmSvenskaBurmakommitténSvenska Burmakommittén är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell organisation som verkar fördemokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Vår verksamhet vilar på två ben: direkt stöd tillgräsrotsaktivisterruntomiBurmaochinformations-ochpåverkansarbeteiSverige.VåraprojektiBurmastödjer aktivister som på olika sätt kämpar för fred och demokratisering. I Sverige arbetar vi med attförmedlainformationomsituationeniBurmaochmedpåverkansarbetemotmakthavare.VårtfokusliggerpåattlyftaframrösterfrånBurmascivilsamhälle.SvenskaBurmakommitténgrundadessomensolidaritetsorganisationår2000,blandannattillstödfördetusentalssamvetsfångarsomdåsattfrihetsberövadeiBurma.Tackvarevårtlångvarigaengagemangharvigod kännedomomutvecklingen i Burmaoch förtroendefulla relationermeddedemokratiaktivister ochgräsrotsföreningarvisamarbetarmed.Vårverksamhetgenomförsmedhjälpavprojektanslagochbidragfrånorganisationerochmedlemmar.

Verksamhetsberättelse2018

3

SituationeniBurmaInledning2018 var ännu ett dramatiskt år i Burma.Utvecklingen i norra Rakhine fortsatte attdomineradeninternationellamediebevakningensamtidigt som andra oroshärdar i landethamnade i dess skugga. Rohingyer fortsatteunderåretattflyövergränsentillBangladeshomänilångtmindreutsträckningänhösten2017dåmilitärens offensiv pågick som kraftigast. Dentänkta repatrieringen av rohingyer från lägren iBangladeshkominteigångsomplaneratävenomvissa ansträngningar gjordes från både Burmaoch Bangladesh. Det står klart att situationen inorra Rakhine fortfarande inte är sådan att ettåtervändande kan genomföras i närtid.Säkerheten kan inte garanteras, människorförefaller inte ha rätt att återvända till sinatidigarehembyar,somiflerafalldessutombräntsned och jämnatsmedmarken, och inga tydligaåtgärder har vidtagits från de burmesiskamyndigheternas sida för att upphäva densystematiska diskrimineringen mot rohingyersombland annat rör rätten tillmedborgarskap,utbildningoch rörelsefrihet.Dessutomblossadestridigheterupp i norraRakhine i slutet av åretmellan den väpnade gruppenArakan Army ochdenburmesiskamilitärensomtvingadetusentalsmänniskorpåflykt.InomdetinternationellasamfundetlyftesfråganomansvarsutkrävandeförfolkrättsbrottiBurmaavalltfler länder.FN:ssäkerhetsråd,därSverigeingick som icke-permanent medlem fram tillårsskiftet, besökte Burma och Bangladesh påvårenochhållettflertalmötenomBurmaunderåret.IseptembermeddeladedenInternationellabrottmålsdomstolen (ICC) att en preliminärutredningskulleinledasförbrottetdeportationifallet med rohingyer som tvångsförflyttats frånBurmatillBangladesh.Den i flera fall svepande och repressivalagstiftningen,somtillstoradelarärettarvfrånkolonialtiden och diktaturens år, reformeradesinte nämnvärt under året. Trots påtryckningarfrånbådeFNochmänniskorättsgrupperochtrotsattAungSanSuuKyi självnämntyttrandefrihetsom en prioriterad fråga fortsatte burmesiskamyndigheter att åtala och fälla journalister ochmänniskorättsförsvarare. Det mest

uppmärksammade fallet rörde de tvåReutersjournalisternaWaLoneochKyawSoeOosomdömdestillsjuårsfängelseiseptember.MotslutetavåretpresenteradesdocknågotsomkansessomettviktigtstegframåtiövergångenmotettmerdemokratisktBurma.Dennationellaadministrationsmyndigheten GAD (GeneralAdministrationDepartment)flyttadesfråndetavmilitärenkontrolleradeinrikesministeriettilldencivilaregeringenunderunionsministeriet.GADär

KartaöverBurma./Grafik:Aotearoa,WikimediaCommons

Verksamhetsberättelse2018

4

enheltcentralmyndighetsomansvararfördengenerella administrationen i landet medförgreningarpåallanivåerisamhället.Vaddennaomstruktureringledertillipraktikenärdocksvårtatt sia om i dagsläget. Majoriteten avpersonalstyrkan och ledningen har fortfarandestarkabandtillmilitärenDenpolitiskautvecklingenIefterspelettillmilitärensvåldsammakampanjinorra Rakhine som inleddes i augusti 2017 ochsom drev över 700 000 människor på flykt tillBangladesh och den efterföljande humanitärakrisenharBurmasinternationellaanseendedalat.Omvärldens kritikmot både landetsmilitär ochden civila regeringen tilltog under året ochkulminerade i samband med att FN:sutredningskommissionförBurmapubliceradesinslutrapport om människorättsbrott i Burma iseptember2018.IBurmaärdockbildendelvisenannan.Militärensställningärfortfarandestarkochdessanseendehar delvis förbättrats efter krisen i Rakhineochomvärldens fördömanden.Militärens hårda tagmot rohingyerna, som från officiellt hållframställssomterroristerochsomavdenbredaallmänheteninteansesharättattlevaiBurmapålika villkor, har förstärkt bilden av den som ennyckelinstitution,nödvändig förattupprätthållasäkerhetenilandet.Den civila regeringen med Aung San Suu Kyi ispetsen åtnjuter fortsatt stort stöd blandallmänheten trots att den misslyckats med attinfriaviktigavallöften.ÄvenbristenpåtrovärdigapolitiskaalternativärenviktigdeliNLD:sfortsattstarka stöd. Stödet har dock försvagats sedanvalsegern2015ochifyllnadsvalensomvaritharpartiet tappat mandat. Stödet är ävenfragmenterat och återfinns främst bland denburmanskamajoritetsbefolkningen idecentraladelarnaavlandet.Blandminoritetsbefolkningenharmissnöjetmotejinfriadevallöften,fortsattakonflikter och fortsatt dominans och arrogansfrån Nay Pyi Taw lett till ett dalande stöd.Relationernatilldeetniskapartiernabedömshaförsämratsunderåret.UnderåretavgickpresidentHtinKyawpågrundavhälsoskälochhanefterträddesavWinMyintimars 2018. I praktiken innebar detta dock ingastora förändringar då det alltjämt är Aung San

Suu Kyi som leder den civila regeringen ochregeringspartietNationalLeague forDemocracy(NLD).Under året flyttade även Kina fram sinapositioner i Burma. Sedan länge är Kinasinflytande omfattande, både ekonomiskt ochpolitiskt.ItaktmedattkritikenfrånVästökatharKinaåterkommitattspelaenalltstörreroll.FlerastorainfrastruktursatsningarkansessomendelavKinassåkalladeBältochVäginitiativ(BeltandRoad Initiative, BRI) – en enorminfrastruktursatsning med globala ambitioner.Sydöstra Kina ligger långt från kuststäder somShanghaiochHongKongochsedanlängehardetfunnits ambitioner att koppla samman Yunnanmed Indiska Oceanen. Sedan 2014 finns enpipeline för råolja från Kyaukpyu i centralaRakhinetillKunmingiYunnanmendentogsinteibrukförrän2017.IKyaukpyuplanerasävenendjuphavshamn där kinesiska CITIC Group ärhuvudentreprenör och där den kinesiska statengått in med lånefinansiering. Under 2018aviserade regeringen att man skalat nedprojekten rejält, från 7,3miljarderUS dollar till1,3miljarder.Projektetharfåttkritikförattvaraalltfördyrtoch riskeraattBurma tvingas lämnaöverhamnentillKinaomlandetinteklararavatthanteralånekostnaderna,någotsomhäntiblandannatSriLankaochPakistan.FredochKonfliktUnder året förstärktes låsningarna i Burmasfredsprocess, som alltjämt ifrågasätts avoberoendebedömare.Ibörjanavåretslötsigtvånya parter, New Mon State Party och LahuDemocratic Union, till det nationellaeldupphöravtalet (NCA). Men i slutet av åretförklarade två viktiga grupper, Karen NationalUnion (KNU) och Restoration Council of ShanState(RCSS),attdebeslutatatttemporärtdrasigur de formella fredssamtalen. Avtalet, somundertecknades 2015 av åtta väpnade grupper,regeringenochmilitären,ärencentraldelavdenhaltande fredsprocessen. En uppenbar svaghetmedavtaletärattfleraavdestarkasteväpnadegrupperna inte skrivit under det, inte minstUnited Wa State Army (UWSA) och KachinIndependence Army (KIA). De två grupper somanslöt sig under 2018 är båda små och saknarsignifikantmilitärstyrka.

Verksamhetsberättelse2018

5

Trots att ytterligare två väpnande grupper haranslutittillavtaletunderåretkvarstårdefaktumattdestörstagruppernaännuinteskrivitunder.Det uppskattas att uppemot 80 procent av deväpnaderebellstyrkorna iBurmatillhörgruppersom inte skrivitunderNCA.Fredsprocessenharkritiserats för att inte behandla de politiskagrundorsakerna till landets konflikter, blandannat den odemokratiska konstitutionen sombefästermilitärenssärställningilandet.Den tredje omgången av fredskonferensenPanglonghöllsden11–16juli2018,konferensenavslutadesutannågonöverenskommelseifrågorrörande säkerhet. Under konferensen lyftestatskansler Aung San Suu Kyi ochöverbefälhavare Min Aung Hlaing vikten av attalla väpnade grupper skulle signeraeldupphöravtalet. Av de 700 delegater somdeltogvidkonferensenvar17procentkvinnor,enökning från tidigare år men fortfarande långtifrån målet med 30 procent kvinnligarepresentanter.Samtidigt har de väpnade konflikterna under2018 intensifierats och användningen av tungavapenökat.Stridernamellanväpnadegrupper iBurmasminoritetsområdenochmilitärenharletttill tusentals nya internflyktingar och bevis harpresenteratsförattgrovafolkrättsbrottbegåtts.Framföralltpekasmilitärenutsomförövaremenäven andra väpnade grupper i landet pekas utsomskyldigatillblandannatkrigsbrottochbrottmotmänskligheten.DetinternationellasamfundetMilitärenssärställninggördetomöjligtattställaansvariga för folkrättsbrott till svars i Burma.Processenföransvarsutkrävandeblevunderåreten uppmärksammad fråga i FN:s säkerhetsråd.Rapporten från FN:s utredningskommission förBurmaunderstrykerviktenavansvarsutkrävandeoch rekommenderar bland annat attsäkerhetsrådet inför ett globalt vapenembargomotlandetochhänskjutersituationeniBurmatillICC.I september inledde ICC en preliminärundersökning gällande deportation från Burmatill Bangladesh. Den internationellabrottmålsdomstolenfastslogtidigareunderåretatt den har jurisdiktion att pröva brottetdeportation med anledning av

tvångsförflyttningar av rohingyer, då brottetpåbörjats i Burma men avslutats i Bangladesh.Bangladeshärparttill romstadgansomreglerarden Internationella brottmålsdomstolen, dettagerICCmöjlighetattagerasjälvständigtutanetthänskjutande från FN:s säkerhetsråd. Utöverdetta har FN:s råd för mänskliga rättigheterbesluta om att instifta en ny mekanism meduppgift att samla bevis och förbereda förstraffrättsligaåtal.Detinsamladematerialetskakunna användas som bevis vid framtida åtal iinternationella, regionala eller nationelladomstolar.DenEuropeiskaunionen(EU)beslutadeiaprilattförlänga och utöka sitt vapenembargo motBurma. EU beslutade även att införa restriktivaåtgärder mot enskilda personer inom Burmasförsvarsmakt, som bär ansvar för grovamänniskorättsbrott.Press-ochyttrandefrihetUnder 2018 arresterades och åtalades flerajournalister och människorättsförsvarare,samtidigtsomingakonkretaåtgärdervidtogsföratt reformeraBurmas föråldradeoch i flera fallrepressiva lagstiftning. I en enkätundersökningbland journalister som publicerades imaj 2018ansåg majoriteten av de tillfrågade attyttrandefriheten hade försämrats jämfört medföregående år. I Reportrar utan gränserssammanställning av pressfrihet världen överhamnadeBurmapåplats137av180år2018.Detvar en försämring från året innan och etttrendbrottfrånattständigthaförbättratsinplatsdefemföregåendeåren.I september publicerade kontoret för FN:shögkommissarie för mänskliga rättigheter(OHCHR) en särskild rapport om rättsprocessermotjournalisteriBurma.Rapportenkonstateraratt den positiva utveckling som inleddes isamband med avskaffandet av de gamlacensurlagarna och införandet av ny lagstiftningkommitattavstanna.Flerahögprofileradefalldärjournalister åtalatsoch fälltsharbidragit till attskapaettklimatavosäkerhetbland journalisterdärsjälvcensurenbrederutsig.Rapportenpekarävenpåhurrättsväsendetbristeriattsäkerställaatt fria och oberoende rättsprocesserupprätthålls.

Verksamhetsberättelse2018

6

Årets mest uppmärksammade fall var de tvåReuters-journalisternaWaLoneochKyawSoeOosomhäktadesidecember2017somdömdestillsjuårsfängelseiseptember2018.Dedömdesföratt ha brutitmot landets sekretesslagar.Dennadom fick starka reaktioner från omvärlden ochledde till en skarpkritik frånen rad länder, FN-experter och människorättsorganisationer.Domen är ett tydligt bevis på ett allt hårdareklimat för journalister och även FN:s rapportörförmänskligarättigheteriBurmakonstaterarattutrymmet för yttrandefrihet har blivit allt merbegränsat och det ökar risken för självcensurbland journalister men ävenmänniskorättsförsvarareökar.Burmas föråldrade lagstiftning används alltjämtföratttystakritikerochdetharfortfarandeinteskett några väsentliga reformer av landetsrepressiva lagar, under året blev ett flertaljournalisterochmänniskorättsförsvarareåtaladeoch vissa fall även dömda. Den NLD-leddaregeringen har befogenhet att reformera densvepande och föråldrade lagstiftning sommöjliggördessaåtalmentrotsattregeringenvidupprepadetillfällenpåpekatattyttrandefrihetenär en prioriterad fråga går reformarbetet trögtochfåframsteghargjorts.CivilsamhälletochmänniskorättsförsvarareInte bara journalistkåren har drabbats av attpress-och yttrandefriheten i landet försämrats;hela civilsamhället har påverkats negativt. Fleraorganisationervittnaromattdetblivitsvårareattfå tillstånd att demonstrera. Enligt AssistanceAssociationforPoliticalPrisoners(Burma)(AAPP),sombevakarsituationenförpolitiskafångar,varidecember201835personerfängsladeoch292personer, varav 56 häktade, väntade pårättegång på grund av sin politiska aktivitet. En

ökningfrånjanuari2018dåmotsvarandesiffrorvar45 respektive184.Dehär siffrorna fårdockses somkonservativa,dåexempelvis ingen frånlandets rohingyaminoritet finns representerad istatistiken trots att ett flertal arresterats ochfängslatspågrundavsinpolitiskaaktivitet.Kvinnliga människorättsförsvarare är särskiltutsatta. Enligt en studie av organisationen FreeExpression Myanmar (FEM) bidrar traditionellavärderingar, patriarkala strukturer och religiösextremism till det hårda klimatet. Inte minstkvinnor som arbetar med frågor som ansessärskilt känsliga eller tabubelagda, såsomkonfliktrelaterat sexuellt våld, HBTQ-rättigheterochsexuellochreproduktivhälsaochrättigheter,utsätts i högre grad än andra för könsrelateratvåldochhot.Under 2018 har alltfler organiserat sig för attdemonstreramotkränkningarnaavdemänskligarättigheterna och för att synliggöra militärensagerande men fredliga demonstrationer bliralltjämt stoppade av landets säkerhetsstyrkor.Exempelvis anordnades en protest i Myitkyina,Kachin,förattuppmärksammaochpåverkakringinternflyktingarsutsatthet.Tillenstordelvardetungaaktivistersomanordnadeprotesternasomstartadeden30aprilUndervårenhöllsenfredsmarsch iYangonmotde upptrappande väpnade konflikterna i norraBurma, de uppmanade militären att skyddacivilbefolkningenochkrävdeettstopppåvåldet.Någraavdesomdeltogimarschenmenarattdevar inspirerade av protesterna som ägt rum iMyitkyina några veckor tidigare. Även här varmajoritetenavdenärvarandeungaochmångaavde ledande aktörerna var kvinnor. Ett flertal avarrangörernagreps.

Verksamhetsberättelse2018

7

VårverksamhetInformations-ochpåverkansarbeteiSverigeSvenskaBurmakommitténharunderåretfortsattattbedriva informations-ochpåverkansarbete isyfteattinformeraomdefortsattautmaningarnaför demokrati och mänskliga rättigheter ochpåverka politiker och andra svenska aktörer attagera för att stärka skyddet för mänskligarättigheter i landet. Mot bakgrund av denfortsattakriseniRakhineharstortfokuslegatpåattinformeraochbildaopinionförattSverige,EUoch FN ska agera i frågan. Konflikterna i norraBurma och försämringen vad gäller press- ochyttrandefrihetharvarittvåandraviktigateman.En stor del av informations- ochpåverkansarbetet 2018 finansierades av ForumSyd och har bestått av seminarieverksamhet,mediearbete, produktion avinformationsmaterial och direkta möten medpolitiker och tjänstemän. Nedan följer ensammanfattningmedetturvalavåretsaktiviteter.Under året som gått har vi fortsatt att träffabeslutsfattare och andra viktiga aktörer för attdriva frågor om hur Sverige ska agera för attstödjamänskligarättigheteriBurmaframföralltvadgäller fördrivningenav rohingyer.Dettaharskett genom möten med företrädare förexempelvis regeringen, UtrikesdepartementetochSidaiSverigeochBurma,ochgenompublikainitiativsåsomuttalandenochöppnabrev.Inomdet Europeiska Burmanätverket och ihop medandra internationella MR-organisationer gjordevifleragemensammauttalandenunderåret.Det finns fog att tro att årets aktivitetersammantagetbidragit tillSverigesarbete förenresolution i säkerhetsrådet i enlighetmed vårarekommendationer. Dessutom skedde enförändring i Sverigesofficiellauttalandenunderåret. I linje med våra rekommendationer togfrågan om ansvarsutkrävande allt större plats iSveriges uttalanden. Utöver att arbetet motbeslutsfattare varit framgångsrikt har vi ökatintressetförvårkommunikationhosallmänheten,med högt deltagande på seminarier och flerbetalandemedlemmariföreningenjämförtmed2017.

SeminarierSvenska Burmakommittén har arrangerat ochdeltagit i ett flertal seminarier under året. Ijanuari deltog ordförande Matilda Hald i ettseminarium om situationen för mänskligarättigheteriBurmaochvärldentillsammansmedf.d.vicegeneralsekreterareiFNJanEliassonochMånsMolander,chefförHumanRightsWatchiSverigeochDanmark. I sambandmedårsmötet2018den9april arrangeradeviett seminariumpå temat I skuggan av Rakhine – upptrappadestridigheter i norra Burma med tre inbjudnatalarefrånBurma.DåSverigegjordesittandraochsistaårsomicke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd lade visärskild kraft på att lyfta frågan omansvarsutkrävande för grova folkrättsbrott iBurma. Kvinnor, fred och säkerhet är enprioriterad fråga för Sverige och inför Sverigesordförandeskap i säkerhetsrådet i juliarrangerade vi ett öppet seminarium påMedelhavsmuseetiStockholm.Tillsammansmedinbjudna experter från Burma diskuterade vivikten av ansvarsutkrävande och kvinnors ochflickorssärskildautsatthet, inteminstvadgällerkonfliktrelaterat sexuellt våld i landets mångakrigszoner. I anslutning till detta anordnadesäven slutna möten med tjänstemän ochbeslutsfattare från Utrikesdepartementet. PåvårtinitiativdeltogäventjänstemänfrånFN.I oktober anordnade vi tillsammans medPalmecentret en filmvisning med efterföljandesamtal med religionshistorikern Niklas Foxeus.Temat var den buddhistiskaextremnationalismenochrörelsenMaBaTha.Vivisade filmen The Venerable W om munken UWirathu som gjort sig känd för att agiteramotBurmas muslimer. Filmvisningen var mycketvälbesöktochlockademångautomståendesominte varit i kontakt med SvenskaBurmakommitténtidigare.Deflestaavvåraaktiviteterunderåretägderumi Stockholm där föreningen har sitt säte ochhuvudkontormenvid fyra tillfällenmedverkade

Verksamhetsberättelse2018

8

Svenska Burmakommittén i aktiviteter i andradelar av Sverige, nämligen i Lund, Sandviken,HoforsochLuleå.MedlemsaktiviteterI maj bjöd vi in till sommarmingel på SvenskaBurmakommitténs kontor i Stockholm. Mötet,som var helt informellt, gav våra medlemmarmöjlighetatt träffavarandraochpersonalenpåkontoretochdiskuteraaktuellaBurmarelateradefrågor. Mot slutet av året anordnade viadventsfikakombineratmedettseminariummedMargita Boström, Sveriges Radios tidigareutrikeskorrespondent i Asien. Bådatillställningarna, om än små i skala, varmycketuppskattadeblanddeltagarna.VåraegnakanalerUnder2018harviävenfortsattattspridanyheteroch information om Svenska BurmakommitténsprojektiBurmaviasocialamedierochhemsidan.På Facebook riktar vi oss till en intresseradallmänhetochislutetavårethadevi1430följarepåFacebook,vilketvarenökningmed103följarefrånföregåendeår.PåTwitterfokuserarvipåattnå opinionsbildare, beslutsfattare, journalisteroch civilsamhälles-organisationer. Twitterkontothadeislutetavåret644följare,enökningmed27 följare från2017.Hemsidanharuppdateratslöpandeunderåret.Under året drog vi även igång en ny satsning iformavvåregenpodcastundernamnetSvenskaBurmakommitténsPodcast.Fyraavsnittsläpptesoch responsen vi fick var väldigt positiv.Podcasten publiceras på vår hemsida och finnsäventillgängligviaItunes.AvsnittenskiljersigendelfrånvarandramenkretsaralltidkringBurmapåolika sätt, till exempelharvi intervjuatChrisSidoti som är medlem i FN:sutredningskommission för Burma (Fact-Finding

Mission, FFM)ochbesöktKaren SummerCampförsvensk-kareneriHofors.Under året publicerades nio nyhetsbrev meduppdateringar om vår verksamhet och läget iBurma via e-post. För att prenumerera pånyhetsbrevet anmälerman sig på vår hemsida.Nyhetsbrevethar638prenumeranter.MediaFörutom i våra egna kanaler har vi under åretsynts och hörts i reguljära medier.Verksamhetschef Kristina Jelmin intervjuadesden 17 april av Dagens Nyheter, den 29 majgjorde Sveriges Radio ett inslag från vårtseminarium på Medelhavsmuseet, den 19 julipublicerades vårt öppna brev till MargotWallströmsomdebattartikelitidningenETC,den28 september publicerade vi en debattartikel iOmVärlden i samband med att FN:s råd förmänskligarättighetertillsatteennymekanismföratt insamla bevis och förbereda straffrättsligaåtal för folkrättsbrott i Burma, den 16 oktoberomnämndes vårt gemensamma uttalande i detEuropeiska Burmanätverket i den burmesiskatidningen The Irrawaddy och den 14 novemberpubliceradesenartikelomrohingyakrisenifinskaYLE där verksamhetschef Kristina Jelmin varintervjuad.Vipubliceradeävenettantalpressmeddelandenunder året: den 22 januari inför ett möte omBurma bland EU:s utrikesministrar, den 15majefter att fredliga demonstrationer slagits nedvåldsamtiYangon,den29juniisambandmedattvipubliceradeettöppetbrevtillutrikesministerMargotWallströmochden24augustiisambandmedårsdagenavdenstorskaligafördrivningenavrohingyerfrånnorraRakhine.

Verksamhetsberättelse2018

9

DemokratiprogrammetiBurmaSvenskaBurmakommitténharunderåretutökatsitt program för demokrati och mänskligarättigheter i Burma. 13 partnerorganisationermedverksamhetruntomilandetharerhållitstöd.Liksomtidigareårhararbetettillstordelinriktatsmot att stärka organisering, deltagande ochansvarsutkrävandepålokalnivå.Ävenopinions-ochpåverkansarbeteharutgjortenviktigdelavarbetet hos våra partnerorganisationer.Rapporter har publicerats om bland annatkvinnorspolitiskadeltagande.FortbildningförnyckelpersonerinomdetburmesiskacivilsamhälletUnderåretharviliksomföregåendeår,medstödfrån Folke Bernadotteakademin (FBA), bjudit innyckelpersoner från det burmesiskacivilsamhället för fortbildning i Sverige. Under2018 deltog personer som arbetar mot rasismoch diskriminering. Genom erfarenhetsutbyte,föreläsningar och diskussioner fick deltagarnatillgång till ny kunskap och verktyg och nymotivation att fortsätta sitt arbete med dessafrågoriBurma.Isambandmedfortbildningenanordnadeviävenseminarier och möten med relevantabeslutsfattare och tjänstemän. Till exempelträffade deltagarna representanter frånUtrikesdepartementetochFBA.AktiviteterochresultatiurvalCirka 11000 personer (varav 37% kvinnor och63% män) deltog i våra partnerorganisationersutbildningar och workshops om mänskligarättigheter, demokrati, icke-diskriminering ochandra lokalt relevanta frågor. Över 250 lokalainitiativ såsom brevkampanjer, möten ochprotester genomfördes av lokala grupper.Arbetet resulterade bland annat i att ettmiljöfarligt stenbrott tillfälligtvis stoppades ochattkonfiskeradmarkåterfördestillbönder.Omkring 500 nyhetsartiklar, analyser ochrapporter producerades av vårapartnerorganisationer under året, på bådeburmesiska och engelska. Genom medverkan iochproduktionavegnaTV-programochsocialamediekampanjer nådde budskapen ut brett.Exempel på ämnen som tagits upp är kvinnors

deltagande och representation, korruption,granskningavmakthavareochkonstitutionen.Våra partnerorganisationers internationellapåverkansarbeteharbidragittillatthållafråganom ansvarsutkrävande för folkrättsbrotten iBurmahögtpådeninternationelladagordningen.Ettteckenpådessgenomslagskraftärattfrågorsom de drivit återfinns i resolutionstexter ochandra förslag.Exempelvishardekonstantkrävtatt FN-resolutioner och liknande ska ha ettinkluderande perspektiv och behandlafolkrättsbrottiRakhinesåvälsomiandradelaravlandet. Detta har till stor del uppnåtts. Arbetethar bidragit till ett antal skarpt formuleraderesolutioneriFN:srådförmänskligarättigheter.Genom öppna brev har flera partners krävt attsäkerhetsrådethänskjutersituationeniBurmatilldeninternationellabrottmålsdomstolen(ICC).Dehar även bildat opinion för ansvarsutkrävandelokaltinomBurmascivilsamhälle.

Till följd av fortsatt allvarlig diskriminering ochfördomsfulla eller hetsande omdömen ommuslimerimediaochsocialamedier,harSvenskaBurmakommittén fortsatt sin satsning motdiskriminering. Vi arbetar enbart medorganisationer som har ett genuint mandat attarbeta för alla människors lika värde ochvärdighet oavsett etnicitet eller religion.Utbildningarmotdiskrimineringskerinternthosvåra partnerorganisationer. Vårapartnerorganisationer driver också ett flertalinitiativ för ökad förståelse mellan etniska ochreligiösa grupper, såsom utbytesprogram för

Verksamhetschef Kristina Jelmin besöker en avvårasamarbetsorganisationeriBurmaidecember2018./Foto:SvenskaBurmakommittén

Verksamhetsberättelse2018

10

ungdomar från olika delstater/regioner samtdiskussionsgrupper med deltagare från olikareligioner.Samarbetsorganisationerna genomför sinaprogram självständigt men SvenskaBurmakommittén har en viktig roll i att coachapartnerorganisationer i olika frågor underprojektens gång. SBK har en nära relation tillpartnerorganisationerna,myckettackvareattviser oss som en del av samma rörelse och harmycket gemensamt vad gäller både mål ochmetoder.Under 2018 avslutades vårt fyraåriga Sida-finansierade demokratiprogram. En ny ansökanlämnadesintillSidaförennyprogramfas2019-2022ochdengodkändes i börjanav2019.Den

nyaprogramfaseninnebärenutökadverksamhetiBurmaochvikommerattstödjaflergrupper.Somnämntsovanärpress-ochyttrandefriheteni Burma satt under press. Civilsamhälletsutrymme att verka begränsas och repressivlagstiftninganvänds för att tysta kritiska röster.Trotsdethårdaklimatetfortsättermångaaktörerinomcivilsamhälletattbedrivaviktigverksamhetoch granska makthavare. Den nuvaranderegeringensintresseföratttadelavdenkunskapsom finns inom civilsamhället har visat sig varamycketsvagt.PågrundavsäkerhetslägetiBurmakommunicerar vi inte längre öppet detaljer omvåra aktiviteter i landet och vilka grupper vistödjer.Verksamheten i Burma finansieras av Sida,Svenska Postkodstiftelsen och Forum Syd.

Verksamhetsberättelse2018

11

OrganisationStyrelsenStyrelsenharsedanårsmötet2018beståttavåttaledamöter och en ordförande. Se nedan för enkomplett lista av föreningens förtroendevalda.Under2018höllstyrelsenfemstyrelsemötenochettkonstituerandemöte.PersonalUnderåretarbetadetotaltfyraheltidsanställdaiföreningen,varav två i Stockholmoch två i fält.Underhösten2018arbetadeävenenpraktikantpåkontoretiStockholm.

MedlemmarI slutetav2018hadeSvenskaBurmakommittén116betalandemedlemmar.Arbetetmedattökaantaletmedlemmarfortgårochidennuvarandestrategin är målet att nå minst 750 betalandemedlemmarår2021.EkonomiVerksamhetensintäkteruppgickunderårettill9236246kr.ochutgifternasummeradetill9204353kr.Resultatetblev31893kr.Sidavarunderåret den största bidragsgivaren till föreningen,följtavForumSyd.Fördetaljeradinformation,seseparatårsredovisning.

FörtroendevaldaStyrelseSvenskaBurmakommitténsstyrelsebestodefterårsmötet2018avföljandeledamöterochsuppleanter:MatildaHald OrdförandeochmedlemiarbetsutskottetMarieMånson LedamotochmedlemiarbetsutskottetJörgenSchönning LedamotochmedlemiarbetsutskottetGunillaOdin LedamotAndreasBoström LedamotEva-MariaMunck LedamotKarinValtersson LedamotMikaelWiking LedamotAnnaKristiansson LedamotValberedningJerkerEkvall OrdinarieHelenBhutoo OrdinarieKarinStrandås SuppleantShantanaShahid SuppleantFöreningsrevisor:MartinNilsson OrdinarieJanHodann SuppleantExternrevisor:(GrantThornton)JohanAndersson OrdinarieJosefineLinneaFors Suppleant