Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt Om litteratur och text i rösträttsrörelsen Torsdag 23 maj 2019 Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen Foto: Anna Backlund. Järntorget, Göteborg juni 1918. Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt. Frigga Carlberg i svart hatt till höger om standaret.
12
Embed
Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt · min plats och jag kräfver min rätt Om litteratur och text i rösträttsrörelsen ... och bibliotek samt enskilda forskare som
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
~ 1
Jag häfdar min plats och
jag kräfver min rätt
Om litteratur och text i rösträttsrörelsen
Torsdag 23 maj 2019
Stadsbiblioteket i Göteborg, Hörsalen
Foto
: An
na
Bac
klu
nd. J
ärnt
orge
t, G
öteb
org
jun
i 191
8. D
emon
stra
tion
ståg
för
kvi
nn
lig
röst
rätt
.Fr
igga
Car
lber
g i s
vart
hat
t til
l hög
er o
m s
tand
aret
.
~ 2
Den här dagen har fått namnet
Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt
Det är ett citat ur Svenska kvinnors medborgarsång från 1907, skriven av
Ellen Kleman och senare tonsatt av Emil Sjögren.
Svenska kvinnors medborgarsång
Det steg som ett hviskande sus uti natten,
Det växte som vind öfver vida vatten,
Det blef till ett samladt, mäktigt rop,
Som ändtligen steg ur de tystas hop.
Ur deras, som dömdes att ohörda bida,
Fast de verka sitt verk vid mannens sida,
Som kämpa som han, som lida som han,
Som bära sin börda så fullt som en man.
Ur deras, som ännu rättslösa lefva,
Ur deras, som ändtligt rättfärdighet kräfva,
Ur kvinnornas led steg starkt ett kraf:
Jag vill den rätt du mig icke gaf.
Jag skapats som du att lefva och lida,
I arbetets led jag står vid din sida,
Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt,
Du man, som din like af människoätt.
För länge du skilde på man och på kvinna,
För människan rätten står lika att vinna,
Du brukat din makt, du tagit ditt rum,
Du tänkte ej ens på den du gjort stum.
Nu kräfver jag plats och röst vid din sida,
Jag slutat att vänta och tåligt bida –
I rättfärdighets namn, som mänska och like,
Jag vill medborgarrätt i Sveriges rike.
Jag vill medborgarrätt för att verka och tjäna,
För att gagna mitt land, för att samla och ena,
För att knyta tillsammans med fastare band
Så väl kvinna som man vid ett älskadt land.
Den 24 maj är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om
att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Kampen kvinnor
hade att föra för att få rösträtt var dock lång. För att slå hål
på fördomar använde sig rösträttsrörelsen av argumentation
i tal, stridsskrifter och pamfletter som t.ex. Frida Stéenhoffs Hvarför skola kvinnorna vänta? från 1905. Men även litteratur,
dramatik och sångtexter spelade en viktig roll.
Författaren Ellen Kleman var aktiv i kvinnorörelsen och redaktör
för tidskrifterna Dagny och Hertha. Hon skrev Svenska kvinnors medborgarsång, som var en av flera rösträttssånger. Texterna till
de sånger som sjöngs var ett sätt att nå ut med budskapet men
sångerna hade också som syfte att stärka den interna kampandan.
~ 3
Andra sånger översattes från den engelska suffragettrörelsen
som t.ex. Kvinnornas sång. Till detta mer underhållande sätt
att agitera hörde också ett antal pjäser som rösträttsrörelsen
producerade. Allt som allt finns bevis för ungefär 200 föreställ-
ningar av olika teaterstycken.
I Göteborg var Frigga Carlberg ledande inom rösträttsrörelsen
och hon använde ofta humorn som vapen. Hon skrev pamfletter,
insändare, noveller, romaner och dramatik. Några av hennes
pjäser har inte spelats på 100 år. Två av dem kommer vi att få
höra här idag.
Under rösträttskampens decennier publicerades dessutom en
rad romaner och noveller med rösträttsmotiv av t.ex. Marika
Stiernstedt, Gurli Hertzman-Ericson och Else Kleen. För efter-
världen är nog Elin Wägners författarskap mest känt tack vare
romaner som den bästsäljande klassikern Pennskaftet från 1910.
En annan viktig person i rösträttsrörelsen var Selma Lagerlöf.
Redan som ung anslöt hon sig till kvinnorörelsen och för henne
fanns kampen för kvinnans rätt i samhället med hela livet. Hon
utnyttjade alla tillfällen som gavs att visa att en kvinna kan spela
på samma bana som männen. Bland annat publicerades hennes
första dikter i kvinnotidskriften Dagny. Ett utdrag ur hennes
berömda tal Hem och stat kommer att läsas här idag.
Rörelsen använde sig också av vykort, vimplar, flygblad och Röst-
rättsspelet nedan, som gav en lektion om rörelsens historia och mål.
Rösträttsspelet utgivet av LKPR 1910, anonym skapare.
~ 4
Rösträttsvykort. Porträtt av Frigga Carlberg, 1851–1925. Text: För rättfärdighets skull. Brev-kort utgivet av Uppsalaföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.
Frigga Carlberg från Göteborg var en lika omstridd som stridbar
författare och aktivist. Hon var en av de mest radikala i rösträtts -
rörelsen och en nyckelperson i kvinnorörelsen. 1902 initierade
Frigga Carlberg en rösträttsförening i Göteborg och året därpå
var hon med och bildade den rikstäckande Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt, LKPR. På eget bevåg bjöd hon 1913
in suffragetten Sylvia Pankhurst för att hålla tal på Göteborgs
högskola.
Frigga Carlberg
~ 5
Parallellt med sitt sociala arbete för kvinnor och barn utövade
Frigga Carlberg ett ansenligt författarskap, både skönlitterärt
och politiskt. Hon skrev dramer och lustspel, gärna med satirisk
udd. I samma anda skrev hon artiklar i pressen, bland annat i Dagny, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning och Rösträtt för kvinnor.
En bearbetad version av pjäsen Samma don från 1913 och mono-
logen Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt från
samma år framförs här idag. Den senare texten illustrerar med
ironins hjälp både kampen och motståndet. Forskarna Christina
Florin och Josefin Rönnbäck menar att texten fångar ett centralt
tema som rör könspolitik – nämligen att en sådan politik bedrivs
i en kritisk korseld med motståndare från olika håll. Den synlig-
gör hur bilden av kvinnan som svag och utan förmågor ligger som
en kulturell grundbult som feminister varit tvungna att förhålla
sig till genom historien.
~ 6
Här kan du hitta mer material om den svenska
rösträttsrörelsen:
Demokrati100.se
Demokrati100.se är en satsning för att öka kunskapen om
tillkomsten av den allmänna och lika rösträtten för hundra år
sedan. Demokratijubileet firas under åren 2018–2021. Bakom
webbplatsen står ett nätverk av företrädare för arkiv, museer
och bibliotek samt enskilda forskare som vill uppmärksamma
demokratijubileet.
demokrati100.se
Litteraturbanken
Hos Litteraturbanken finns nu den digitala utställningen
Rösträtt 1919 med ingångar till artiklar, föredrag och dramer
från tiden för rösträttsarbetet – Selma Lagerlöf, Frigga Carlberg,
Frida Stéenhoff och många fler finns att läsa här. Gå in på
Litteraturbanken och läs eller ladda ner texterna helt gratis.
litteraturbanken.se
Göteborgskvinnor i rörelse/r
Göteborgskvinnor i rörelse/r är en resurs om du som lärare vill
bjuda in äldre kvinnor som kan berätta om sitt kvinnopolitiska
arbete eller om du vill ordna föreläsningar om den göteborgska
kvinnorörelsen under olika tider.
facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/
KvinnSam
KvinnSam är ett nationellt bibliotek för genusforskning vid
Göteborgs universitet, med placering vid Humanistiska biblioteket.
Verksamheten består i att bevaka och förteckna litteratur om
genusfrågor, att samla, ordna och förteckna kvinnohistoriskt
arkivmaterial samt ge referensservice. Här finns ett stort digitalt
material om kvinnors kamp för rösträtt.
ub.gu.se/kvinn/
Använd din röst och Demokratiambassadörer
Under rubriken ”Använd din röst” arbetar Göteborgs Stad med
olika aktiviteter som Demokratiambassadörer och information
Sveriges kvinno lobby drev 2018 projektet "Rösträtt" med
syfte att öka valdeltagandet hos utrikesfödda kvinnor där
demokratiambassadörer informerade på gator och torg,
i föreningar och i organisationer. I metodhandboken Makt att forma samhället och sitt eget liv ges goda exempel och
erfarenheter från projektet.
goteborg.se
sverigeskvinnolobby.se
Riksdagen firar demokratin 100 år
I ett fyra år långt demokratijubileum uppmärksammar Sveriges
riksdag demokratins genombrott i Sverige. I december 2018
släpptes de två antologierna Demokratins framtid och Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (Makadam förlag). Under jubileumsfirandet planeras
olika aktiviteter, program och utställningar.
firademokratin.riksdagen.se
Stockholmskällan
På webbplatsen Stockholmskällan finns mycket digitaliserat
material, bilder och artiklar om rösträtt.
stockholmskallan.stockholm.se/teman/rostratt/
Kopia av standaret som bars av Göteborgsföreningen för kvinnans politiska rösträtt vid den stora rösträtts-demonstrationen i Göteborg 2 juni 1918. Formgivare och sömmerska till 2018 års standar, Louise Lindblom.
Selma Lagerlöf tog en aktiv del i kampen för kvinnlig rösträtt
och tvekade inte att ställa upp när hennes namn kunde vara till
nytta. Citatet nedan är ett uttalande av Selma Lagerlöf om den
nya tidningen Rösträtt för kvinnor. Tidningen gavs ut av Lands-
föreningen för kvinnans politiska rösträtt och den hade bevingade
uttalanden av kända författare och politiker som stående inslag
på första sidan. Detta citat är ur årgång 1, 15 mars 1912, nr 2.
Selma Lagerlöfs mest kända tal är Hem och stat som hon höll på
den stora internationella rösträttskongressen i Stockholm den
13 juni 1911. I talet är det kvinnornas arbete som står i centrum.
Selma Lagerlöf uppmanar kvinnorna att gripa in överallt för
att tillsammans med männen skapa den goda staten. Det är ett
välbyggt retoriskt anförande om hur kvinnorna genom tiderna
framgångsrikt har skapat och byggt upp hemmet, och om hur
männen byggt upp men hittills misskött sin skapelse, staten.
När Lagerlöf räknar upp bristerna i det samhälle hon ser kring
sig är det en vision av det folkhem hon och många andra kvinnor
ville vara med och skapa – ett samhälle där även de mest utsatta
hade en självklar plats i samhällsgemenskapen och en trygghet.
Selma Lagerlöfs tal Hem och stat finns att läsa i sin helhet på
webbsidan Litteraturbanken.se
Selma Lagerlöfs samhällsengagemang inskränkte sig inte bara
till prestigefyllda talaruppdrag och personliga manifestationer.
Hon deltog också i det politiska vardagsarbetet. År 1919 valdes
hon in i Östra Ämterviks kommunalfullmäktige.
~ 9
» … var finns den stat, där inga barn driver omkring hemlösa,
där intet ungt människoämne förfares, utan alla unga blir
uppfostrade i glädje och med saktmod, som barnens rätt är?
Var finns den stat, som låter alla sina fattiga gamla få en
trygg och ärad ålderdom, som det är tillbörligt för dem,
som nalkas livets slut?
Var finns den stat, som straffar inte för att hämnas,
utan endast och allenast för att uppfostra och upprätta,
som det oss kloka och målmedvetna människor tillkommer?
Var finns den stat, som kan ta vara på varje begåvning?
Var den, där den olycklige blir lika omhuldad som den
framgångsrike? «
Selma Lagerlöf, porträtt från 1906. Foto: A. Blomberg, Stockholm. Mårbackastiftelsens arkiv.
Citatet är ett utdrag ur Hem och stat av Selma Lagerlöf.
~ 10
Kvinnornas sång
Fram att målet hinna,Systrar hand i hand! Fram att seger vinna, Spränga fjättrars band! Framåt på vår bana uti morgonväkt! Hoppfullt rörs vår fanafriskt för vindars fläkt!
Fram till frihet, kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår.
Tusenårig boja Lösas skall en gång. Ifrån slott och koja Höjas segersång! Sveriges döttrar fria skola stå en dag, Hoppets vindar sia Ren om vunna slag. Framåt svenska kvinnor! Ingen tveka får Fram medborgarinnor! Segern skall bli vår.
Kvinnornas sång
Kvinnornas sång är en översättning av Women’s Battle Song
och den sjöngs av Göteborgskören på rösträttskongressen 1911
i Stockholm. Publicerad i Rösträtt för kvinnor (utgiven av Lands-
föreningen för kvinnans politiska rösträtt), årg. 1, nr 2,
15 mars 1912. Översättning anonym.
Elsa Stenhammars lilla damkör, ca 1908. Källa: Göteborgs Musikrevy.
~ 11
Jag häfdar min plats och jag kräfver min rätt
arrangeras av Kultur i Väst i samarbete med:
Göteborgskvinnor i rörelse/r arbetar med att gräva i historien
inför Göteborgs 400-årsjubileum år 2021. Samma år är det
också 100 år sedan alla svenska kvinnor för första gången kunde
använda sin rösträtt. Syftet med projektet är att i samband med
jubileet ge ut en bok för att belysa Göteborgskvinnors organi-
serade arbete för demokrati och lika rättigheter. Den historia
som skildras handlar om kvinnors kamp för att erhålla, bevaka,
bevara och stärka redan vunna rättigheter. Göteborgskvinnor
i rörelse/r är ett KAF-projekt (Kvinnliga akademikers förening).
facebook.com/goteborgskvinnorirorelse/
Litteraturbanken.se är ett digitalt bibliotek som är fritt för
alla att använda. Den tillgängliggör svensk skönlitteratur och
andra texter av vikt för vår förståelse av det litterära kultur-
arvet. Allting är fritt tillgängligt för lustläsare och forskare,
lärare och elever, studenter och bibliotek. Allt finns läsbart
och sökbart på webbplatsen, men nära tusen titlar kan också
sparas ner till läsplattor och mobiltelefoner från webbplatsen
eller bibliotekens kataloger.
litteraturbanken.se
Stadsbiblioteket på Götaplatsen är Göteborgs största bibliotek
och stadens mest välbesökta kulturinstitution med ca 1,3 mil-
joner besök varje år. Hit är människor i alla åldrar välkomna
för att låna böcker, fika, läsa tidningar och spela tv-spel.
De dagliga arrangemangen är gratis och innehåller allt från
författarsamtal till läxhjälp. Stadsbiblioteket Göteborg är en
del av Kulturförvaltningen i Göteborgs stad.
stadsbiblioteket.nu
Kultur i Väst är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen
som arbetar för ett brett och inkluderande kulturliv som når
och angår invånarna i Västra Götaland. Grunden i arbetet är
att stärka kulturen och dess roll i samhället. För att åstadkomma
det samarbetar Kultur i Väst med kulturlivets aktörer både
regionalt, nationellt och internationellt.
Kultur i Väst arbetar med alla konstarter men också med