Jag är sverigefinne 9 2015

nr 9r 2015JAG

R

reportaget: Besk p Gteborgs Stadsmission

DIANA NYMAN

En romsk eldsjlFler

kommunala finsksprkiga

frskole- platser

Petra Palkio om sprk- projektet

Kipin

Leena Huss om fler-

sprkighet

LEENA HUSS Professor i finska vid Uppsala Universitet. Frelser om finska och flersprkighet.

Sex SNABBA: LEENA HUSS

Flersprkighet r berikande fr barn

Leena Huss, du frelser om finska och flersprkighet fr bland annat lrare och rektorer i Sverige. Vilka r frdelarna med att tala flera sprk med barn?

Det r mycket viktigt fr barnen, de berikas av det och det finns stora kognitiva och skolframgngsmssiga frdelar med att vxa upp som flersprkig. Sjlva flersprkigheten r berikande fr barn.

Stmmer det att ett tvsprkigt barn har lttare fr att lra sig nya sprk?

Ja, man har kunnat visa att det r lttare fr tvsprkiga att lra sig ett tredje, fjrde och femte sprk, s det r helt riktigt. Tidig flersprkighet gynnar ven senare sprkutveckling p mnga stt.

Vilka r dina viktigaste tips fr att hlla liv i exempelvis ett barns finska sprk i Sverige?

Attityder spelar stor roll och sttet p vilket man anvnder sprk. Om det handlar om en tvsprkig familj dr den ena talar finska och andra svenska r det en vldigt bra utgngspunkt, fr d frknippas sprket med viktiga personer i barnens liv och barnet fr uppleva en massa p bda sprken.

P vilket stt kan man sjlv som frlder pverka attity-der gentemot exempelvis finska?

Man kan se till att barnen fr hra bda sprken, det r viktigt. Men det r ven viktigt att man r ppen, att man visar barnet att bda sprken r bra att det r positivt att tala bda sprken.

Har du upplevt ngra attitydfrndringar gentemot finskan de senaste ren?

S vitt som jag har kunnat se och hra i olika finska sammanhang s verkar det vara s att intresset fr finska vxer och det finns ocks mer intresse fr finska bland svenskarna n tidigare d mnga kommuner har brjar lyfta fram finskan till fljd av minoritetspolitiken.

Hur tror du att de nya frvaltningsomrdena fr finska pverkar attityden gentemot sprket?

Jag tror att de r jtteviktiga, dels fr att det finns en vxande skara mnniskor som deltar i kommunala samrd med minoriteterna och som ser i sin egen kommun att det pltsligt finns ett kulturellt utbud som r intressant, och dels att det nu finns mjligheter att komma med nskeml. Jag tror att sverigefinnarna har blivit intresserade av kommunalpolitiken p ett helt nytt stt, upptckt den och att de vill vara med och vara delaktiga p ett annat stt.

jag r sverigefinne ! nr 9, r 20152

te x t: sanna posti s jman foto: ste wen quigle y

2014passerade lika hastigt som det kom. ret frde med sig en hel

del positivt, men ven pminnelser som knyter an till varfr arbetet med att sttta de nationella minoriteterna r s viktigt. Som exempel p detta kan jag nmna att en svenskfdd, finlandsbrdig romsk kvinna, Diana Nyman, frbjds ta frukost i samma matsal som de andra gsterna under en hotellvistelse i Stockholm. De finska romerna i Sverige riskerar dubbelt utanfrskap och diskriminering till fljd av sin bakgrund, vilket fallet Diana Nyman pvisar. ven politikern Bjrn Sders uttalande om nationella minoriteter startade en hetsig debatt. Huruvida jag personligen upplever mig som svensk och dessutom judisk, sverigefinsk eller tillhrande ngon annan minoritet eller majoritet r min ensak och skall inte definieras av utomstende. Bda fallen pekar mot att de nationella minoriteternas position i vrt samhlle br bli nnu starkare. Det ostabila politiska lget och de kalla politiska vindarna runtom i Europa kar oskerheten ytterligare.

vintern har kommit till Gteborg, men mitt i snlblsten finns en hel del vrmande ljusglimtar. Gteborgs sverigefinnar erbjuds mer frskoleverksamhet p finska n p lnge, och nnu mer finsksprkig verksamhet finns i planerna. ven den finsksprkiga ldreomsorgen fr ett lyft i samband med att en ny processledare vars uppgift r att svara fr finsksprkiga ldreomsorgsfrgor i stadsdelarna intar sin tjnst.

sverigefinnarna har ven ftt ett eget rd under 2014. Gteborgs Stads sverigefinska rd har tre referensgrupper till sin hjlp: kultur, ldreomsorg samt sprk och utbildning. Grupperna arbetar lika kraftfullt som entusiastiskt fr den sverigefinska saken. ven den nya handlingsplanen r klar. Den dikterar bland annat att festligheterna kring Sverigefinlndarnas dag arrangeras av Gteborgs Stads kulturfrvaltning. Om du vill veta mer om vad det gngna ret frde med sig ur sverigefinsk synvinkel, hittar du vr rsrapport p stadens webbplats: goteborg.se/suomeksi.

Jag nskar alla en bra Sverigefinlndarnas dag den 24 februari!

ANTTI YLISEL, planeringsledare fr det finska

frvaltningsomrdet i Gteborg [email protected]

Nationella minoriteter i media

Jag r sverigefinne r en informations- tidskrift som ges ut av frvaltnings-omrdet fr finska i Gteborg. Den riktar sig till Gteborgs sverige-finlndare, kommunanstllda samt alla andra gteborgare.

Ansvarig utgivare: Antti Ylisel [email protected]: Sanna Posti SjmanProduktion: Stadsledningskontoret och Rubrik ABOmslagsfoto: Anna SigvardssonGrafisk form: Rubrik ABTryck: Ale TryckteamUtgivning: Tre gnger per r

JAGR

Leena Huss om tvsprkighet

Diana Nyman en romsk eldsjl

Stadsmissionen och Marjo hjlper de utsatta

Petra och sverigefinska skolan vill inspirera till att prata finska

261013

Innehll nr 9, r 2015

LEDARE

FO

TO

: PE

TER

SV

EN

SO

N

3

INFORMATION

Sverigefinnarnas rttigheter i Gteborg

FO

TO

: SH

UTT

ER

STO

CK

Gteborg r sedan 1 februari 2011 del av det finska frvaltningsomrdet. Det medfr rttigheter fr den sverigefinska befolkningen som r bosatt i Gteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetssprk, som trdde i kraft 1 januari 2010. Det hr r dina rttigheter:

Frskola och skola Du har rtt att f helt eller delvis finsk frskoleverksamhet (frskola, frskoleklass, familjedaghem) oavsett barnets hemsprk. Rektorn ansvarar fr att sdan undervisning ges.

Du har ocks rtt att f undervisning i finska som modersml i grundskolan och gymnasieskolan enligt skollagen.

ldreomsorg Du har rtt att f helt eller delvis finsk ldreomsorg. Bistndsbedmare gr en bedmning av stdbehovet.

Kontakt med kommunenDu har rtt att anvnda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen. Du har rtt att p begran f en versttning av beslut och beslutsmotivering.

Kommunen fr bestmma srskilda tider och srskild plats fr att ge service p finska.

Kultur och sprkGteborgs Stad ska skydda och frmja det finska sprket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kultu

rell identitet och anvndning av finska ska frmjas srskilt.

SamrdGteborgs Stad ska ge den sverigefinska minoriteten inflytande i frgor som berr dem.

InformationGteborgs Stad ska informera den sverigefinska minoriteten om dessa rttigheter.

jag r sverigefinne ! nr 9, r 20154

FO

TO

: SH

UTT

ER

STO

CK

Kika grna in p Gteborgs

Stads finsksprkiga hemsida

Dr hittar du bland annat information om skola och ldreomsorg, p finska!

www.goteborg.se/ suomeksi

Ny handlingsplan fr finskt frvaltningsomrde

PresidiumOrdfrande: Soili Brunberg (MP), Gteborgs StadFrste viceordfrande: Tarmo Ahonen, Gteborgs sverigefinska delegationAndre viceordfrande: Arto Niskala (M), Gteborgs Stad

Gteborgs Stads andra politiska ledamterPia Kurz Moisander (FP), Beatrice Toll (S), Inga-Lill Adolfsson (KD), Yasmine Posio Nilsson (V)

Andra ledamter frn den sverigefinska minoritetenTuula Jkr, Sirpa Kyllnen, Reino Pitknen, Kauko Railovaara, Satu Rekola och Anneli Ylijrvi, Gteborgs sverigefinska dele- gation. Daniel Mertala, ungdoms-ledamot Pirjo Hanski, ordf-rande referensgrupp Sprk och utbildning Heli Henriksson Vasara, ordfrande referensgrupp Kultur Merja Heed, ordfrande referensgrupp ldreomsorg

gteborgs stads sverigefinska rd

5

H andlingsplanen tydliggr stadens interna ansvarsfrdelning fr sverigefinska frgor. Den stter ocks upp allmnna riktlinjer fr stadens ansvar vilka Gteborgs Stads

sverigefinska rd och referensgrupperna kan flja upp. Som exempel kan nmnas att huvudansvaret fr hgtidlighllande av Sverigefinlndarnas dag 24/2 samt fr frmjande av sverigefinsk kultur lig ger hos kulturfrvaltningen, samt att ansvaret fr finsk ldreomsorg och frskola ligger i stadsdelarna.

Handlingsplanen r framtagen i nra samarbete med representanter fr den sverigefinska minoriteten. Nsta steg i arbetet blir att konkretisera handlingsplanen i samrd mellan minoriteten och de olika ansvarsinstanserna.

staden ska skydda de nationella minoriteternas rttigheter och frmja deras mjligheter attutveckla kultur och sprk. Handlingsplanen frfram den sverigefinska minoritetsgruppens rttigheter och behov. Handlingsplanen ska ocks skerstlla att den sverigefinska minoriteten ges mjlighet till inflytande i frgor och beslut som berr dem samt att minoriteten i samrd med staden fortlpande och lngsiktigt kan konkretisera den nationella minoritetspolitiken.

Sverigefinlndarnas dag firas fr fjrde ret i rad

Dans under havets yta p Sverige finlndarnas dag

Sverigefinlndarnas dag firas fr fjrde ret i rad i Gteborg.

Festligheterna inleds med flagghissning p Gustaf Adolfs torg den 24 februari kl. 12.00 och dagen bjuder p aktiviteter fr svl stora som sm p flera hll i Gteborg.

Mer information om programmet finns p adressen: www.goteborg.se /suomeksi

Sjfartsmuseet Akvariet upp- mrksammar Sverigefinlndarnas dag den 24 februari med ett av sina populraste rrelse-workshops Dans under havets yta p finska. Med hjlp av dansare frn Danskompaniet Spinn studeras ekosystemet och danskompa-niet skapar ven ett gigantiskt havsdjur. Dans under havets yta r en workshop som bjuder p gemenskap och rrelsekreativitet fr skolbarn frn frskoleklass till klass tv.

Fr mer information och bokningar: maila till [email protected]

FO

TO

: OLL

E A

ND

ER

SS

ON

FO

TO

: SH

UTT

ER

STO

CK

Kommunstyrelsen beslutade enhlligt att anta Stadslednings-kontorets frslag till Handlings-plan fr finskt frvaltningsomrde p sitt mte i oktober 2014.

6PERSONPORTRTTET: DIANA NYMAN

jag r sverigefinne ! nr 9, r 20156

te x t: leo ylitalo foto: anna s igvards son

d iana Nyman bar traditionella romska klder nr hon frra vren blev utkrd frn hotell Sheratons frukostbord och eskorterades till hotellets aula.Jag var i Stockholm i egenskap av repre

sentant fr Romska rdet fr att tala om diskriminering och dess fljder och vernattade p hotellet. P morgonen gick jag till matsalen och stod vid frukostbuffn nr en kvinna som arbetade fr hotellet rusade fram till mig och sade att frukosten r enbart till fr hotellets gster, berttar hon.

Trots att Diana Nyman visade sitt nyckelkort, eskorterades hon till aulan dr ngon serverade henne endast en kopp kaffe. Diana Nyman berttar att hon blev helt frbluffad av hndelsen.

Detta r ett tydligt exempel p hur vi romer diskrimineras, sger hon.

Diana Nyman berttade om hndelsen under seminariet och rekommenderades att gra en anmlan till Diskrimineringsombudsmannen (DO), vilket hon ven gjorde. I november 2014 slog DO fast att Diana Nyman hade blivit diskriminerad av Sheraton.

diana nymans frldrar flyttade till Sverige frn Finland i mitten av 60talet. Diana fddes i Kunglv 1969 och vxte upp p orten tillsammans med sina tv systrar och en bror.

Vi hyrde en liten stuga i Kunglv och dr inleddes vra liv i Sverige. Men vi talade enbart finska hemma, sger hon.

Diana berttar att finlndare, och framfrallt romer, betraktades som frmmande och att diskriminering frekom s tidigt som p lgstadiet, frmst till fljd av att barnen talade finska.

Det ledde till att mnga av oss slutade prata finska och pratade bara svenska. Under den tiden fanns inga andra utmrkande markrer n sprket, vi kldde oss som alla andra barn. Det fanns bara en vetskap bland de andra barnen om att jag r rom. Det hnde att vi mobbades, jag fick hra saker som zigenare stjl och din mamma stjl och liknande. Barnen frde vidare frdomar som de hade ftt med sig hemifrn. Det faktum att vi var romer och talade finska gjorde oss dubbelt frmmande fr majoritetsbefolkningen, sger hon.

diana nyman berttar att romska kvinnor beslutar huruvida de vill bra traditionella romska klder ungefr i 17rsldern.

Beslutet tas fr resten av livet. Majoriteten av romer vljer att bra romsk kldsel, men det r fullt acceptabelt att vlja samma kldsel som majoritetsbefolkningen.

Enligt Diana innebr valet inga konflikter, den ses som varje kvinnas hgst personliga val.

Jag har aldrig mrkt ngra problem kring detta. Valet av kldsel prglas av en total frstelse. Nr man exempelvis talar om problemet kring diskriminering, kan valet att bra traditionell kldsel ses som ett hinder fr att exempelvis komma in p

arbetsmarknaden och i sdana fall kan det vara vettigt att vlja bort den traditionella kldseln, sger hon.

frra vren publicerades boken Vit-bok om vergrepp och krnkningar av romer under 1900-talet i uppdrag av regeringen. Diana Nyman r en av sju personer som tillhrde bokens referensgrupp och hon berttar att arbetet med boken vars redaktr r romen Heidi Pikkarainen tog runt ett r.

Vi fick lsa boken kapitel fr kapitel och lmna kommentarer i egenskap av sakkunniga. Den 350sidiga boken innehller bland annat faktamaterial i form av arkivmaterial och den kommer att st som grund till en historielrobok fr niondeklassare som kommer ut i vr, sger hon.

Diana Nyman berttar att arbetet med Vitboken var tungt, bland annat p grund av att den skildrar rasbiologi, tvngssteriliseringar, systematiska kartlggningar och registreringar av romer, omhndertagande av barn samt inresefrbudet fr romer under ren 19141954.

Som exempel p frfljelse och diskriminering kan jag nmna att det under slutet av 1600talet var lagligt att hnga en romsk man utan rttegng. Ett annat exempel r att mnga romer frskte komma undan Hitlers koncentrationslger, men Sverige vgrade att ta emot dem, med hnvisning till det gllande inrese frbudet, berttar Diana Nyman.

Redan som barn fick romen Diana Nyman uppleva utanfrskap till fljd av diskriminering. Som medlem fr Gteborgs romska rd gr hon sitt yttersta fr att historien inte skall upprepa sig fr kommande

generationer. Vi trffade den romska eldsjlen i Gteborg.

En romsk eldsjlDIANA NYMAN

7

DIANA NYMAN Fdd: Kunglv, 1969Yrke: Romsk aktivist, medlem i Gteborgs romska rd. Bor: Stockholm och GteborgFamilj: Tv vuxna barn

I september uppdagade Dagens Nyheter att polisen i Skne frde ett olagligt register ver romer i Sverige. Registret innehll ver 4 000 romers namn och adressupp gifter, fdelseinformation samt information om slktband. Registret hade namnen p ver tusen barn, varav de yngsta spdbarn, samt personer som har avlidit fr lnge sedan. Svenska staten betalade i fjol ett skadestnd p 5 000 kronor vardera till samtliga personer som fanns i registret, men enligt Diana Nyman r rendet nnu inte frdigutrett, d Justitieombudsmannen (JO) fortfarande utreder fallet.

Det hela klassades som brott mot dataskyddslagen, trots att registret utan tvekan baserades p etnisk kartlggning. Det r svrt fr polisen att erknna att de har brutit mot lagen, sger Diana Nyman och skyndar sedan vidare till nsta mte. Frra rets romska utstllning p stadsmuseet skall utvrderas och panelen r en eldsjl kort.

PERSONPORTRTTET: DIANA NYMANFORTS.

Det faktum att vi var romer och talade finska gjorde oss dubbelt frmmande fr majoritetsbefolkningen. diana nyman

jag r sverigefinne ! nr 9, r 20158

NOTISER

Greenhack Ett nytt projekt fr ett grnare och hlsosammare liv! De flesta nyrslftena har fr-modligen redan brutits vid det hr laget och fr den som vill ha lite extra pepp fr ett hlsosammare 2015 kan vi tipsa om Gteborgs Stads nya projekt GreenhackGBG.

Projektet r till fr den som vill f ett grnare och hlsosammare liv. Man anmler sig via projektets

hemsida och kan bland annat dela med sig av egna ider och bilder samt f massor av hllbara tips och ider, erbjudanden om att delta i intressanta seminarier samt anta webbaserade utmaningar.

Vill du veta mer? G in p www.greenhackgbg.se

SH

UT

TER

STO

CK

AKTUELLTte x t: leo ylitalo foto: erica port til a privat

S edan tidigare har Gteborgs Stad erbjudit finsksprkig frskoleverksamhet p deltid i tre stadsdelar: VstraGteborg, AskimFrlunda

Hgsbo och MajornaLinn. I vr ppnas nya platser i Tuve.

erica porttila berttar att de sverigefinska barnens sprkkunskaper varierar stort och att endast tio procent av barnen i Gteborg har tv frldrar som talar finska hemma. Det frekommer ven att barn som vill ha finsksprkig frskola kommer frn familjer vars hemsprk r ett annat sprk n svenska.

Tuve r Gteborgs fjrde stadsdel att erbjuda finsksprkiga frskoleplatser fr barn. Koordinatorn fr finsksprkig frskola inom Gteborg, Erica Porttila berttar mer.

Nya kommunala frskoleplatser i Tuve

INTRESSERAD? Om du r intresserad av finsksprkig frskola, kontakta Erica Porttila: erica.joanna.porttila@ orgryteharlanda.goteborg.se, telefon 072-538 31 61.

Fr mer information, besk:goteborg.se/suomeksi

I flera fall handlar det om tredje eller fjrde generationens sverigefinlndare, som likvl har rtt till finsksprkig frskola i enlighet med minoritetslagstiftningen, trots att barnets hemsprk r annat n svenska, sger hon.

Erica Porttila brjade arbeta som koordinator fr finsksprkig frskola inom Gteborg i fjol. Hon berttar att hon trivs i sitt arbete, speciellt d sprk ligger henne nra hjrtat.

Mina huvudsakliga uppgifter r att bist rektorer i grundandet av nya finsksprkiga avdelningar, men ven att informera rektorer, lrare och sverigefinska frldrar om rtten till minoritetssprk. Vi har ocks byggt upp ett ntverk av finsksprkiga frskolelrare, sger hon.

porttila berttar att mlet r att ytterligare utvidga utbudet av finsksprkig frskola inom Gteborg och just nu kartlggs behovet av finsksprkig frskola bland barn som bor i centrala Gteborg.

Vi frsker utvidga verksamheten s att barnen har mjlighet att ta del av finsksprkig frskoleverksamhet p heltid, allts fem dagar i veckan, sger hon.

9

Ingenbarnsland p Gteborgs Stadsteater! Gteborgsfrfattaren Eija Hetekivi Olssons debut- roman "Ingenbarnsland" blir teater.

Romanen, som kan beskrivas som en uppvxt- skildring frn 80-talets Grdsten, har gjorts om till en teatermonolog som dramatiseras av sa Lindholm och framfrs av Victoria Olmarker. Urpremir den 13 mars.

Fr mer info och biljetter: www.stadsteatern.goteborg.se EL

ISA

BE

TH O

HLS

ON

WA

LLIN

REPORTAGE: P BESK P STADSMISSIONENte x t: leo ylitalo foto: anna s igvards son

M arjo Corneliusson har jobbat som fltassistent p Gteborgs Stads mission sedan frra sommaren. Trots att hon dagligen mter

mnniskor som inte mr bra och i stort behov av hjlp hller hon modet uppe och trivs bra i sitt arbete. Stadsmissionen arbetar bland annat med uppskande verksamhet, hjlp till hemlsa och Stigbergskliniken erbjuder ven missbruksvrd.

Marjo Corneliusson berttar att Stadsmission samarbetar kring de s kallade fltkvllarna med olika aktrer inom Gteborgs Stad och att Stadsmissionen ocks kan samarbeta med de sociala myndigheterna och Polisen.

Vi har ett ttt samarbete sinsemellan, men arbetsuppgifterna i sig kan skifta en hel del. Vi besker och kartlgger exempelvis ofta EUmigranters boendefrhllanden. Och p kvllarna tar vi emot samtal frn hemlsa och bostadslsa personer som behver tak ver huvudet och frsker klura ut var vi kan placera dem, sger hon.

corneliusson berttar att den kande mngden EUmigranter sysselstter Stads missionen i allt hgre grad.

Vi fr regelbundet en lista frn en kommunal aktr och ombeds se ver migranters

P besk p Gteborgs kyrkliga stadsmission

jag r sverigefinne ! nr 9, r 201510

Marjo arbetar i kket p Gat-ljuset tillsammans med sin fltkollega Daniel Sjsten.

I drygt sextio r har Gteborgs kyrkliga stadsmission hjlpt mnniskor som lever i hemlshet, missbruk,

med psykisk ohlsa eller annan utsatthet i Gteborg. Vi beskte Stadsmissionens sverigefinska

fltassistent Marjo Corneliusson som hjlper ndstllda gteborgare p svl svenska som finska.

P besk p Gteborgs kyrkliga stadsmissionboendefrhllanden. Det kan exempelvis handla om boende i skogen eller i trasiga husvagnar. Vi informerar personerna om var man kan vernatta, tvtta sina klder och var man kan f mat, sger hon.

Enligt Marjo Corneliusson rder det stor brist p sngplatser, men Stadsmissionen frsker alltid ordna tak ver huvudet till alla som behver det.

Under vintertid och nr det r minusgrader uppmanar vi exempelvis kyrkorna att ppna drrarna till hemlsa, sger hon.

stadsmissionen och de andra hjlporganisationerna delar ofta ut mat antigen gratis eller mot en liten kostnad, en lunch kan exempelvis kosta tio kronor. Sdan mat servering sker bland annat i Johanneskyrkan.

Stadsmissionen har ven en jourtelefon

och Corneliusson berttar att samtalen till den kan handla om allt mellan himmel och jord. Stadsmissionens uppdrag r att hjlpa dem som behver det mest personer som inte har ngonting. Ibland har de inte ens har tak ver huvudet eller telefon.

Vi prioriterar tre grupper: hemlsa, psykiskt sjuka och personer med missbruksproblematik. Sedan hjlper vi ven EUmigranter, sger hon.

11

Ibland knns det trist om man inte kan hjlpa tillrckligt. Mnga har hrda livsden och finskan r som en nyckel med vilken man fr en djupare kontakt till den man talar med. Det uppstr ett djupare frtroende.

marjo corneliusson

Gatljuset r en dag- och nattverksamhet dit de som lever i hemlshet eller de som riskerar bostadsproblematik kan vnda sig fr att f ett ml mat, mjlighet att tvtta sina klder eller en plats att sova.

REPORTAGE: P BESK P STADSMISSIONEN

jag r sverigefinne ! nr 9, r 201512

corneliusson fr ven samtal frn sverigefinlndare, ofta handlar det om att ngon har blivit sjuk, frlorat sin bostad och har inga pengar till mat eller andra ndvndigheter.

Ibland knns det trist om man inte kan hjlpa tillrckligt. Mnga har hrda livsden och finskan r som en nyckel med vilken man fr en djupare kontakt till den man talar med. Det uppstr ett djupare frtroende, landsmannen blir lugnare ven i de lite svrare situationerna nr jag talar finska.

Marjo Corneliusson berttar att hon har upplevt situationer som har handlat om liv eller dd. Redan under hennes andra arbetsvecka dog en hjlpskande p toaletten.

Det kan handla om personer som missbrukar alkohol eller droger, eller personer som har upplevt trauman och r i chock. D mste man agera snabbt och p rtt stt och ibland krvs ven en del uppfinningsrikedom. Man lr sig snabbt och prioriteringsfrmgan blir allt skarpare... man kan

skilja p nr en person behver akut hjlp och d agerar man snabbt, sger hon.

marjo corneliusson r utbildad socialpedagog och flyttade till Sverige frn Helsingfors 1990. Innan hon brjade p Stadsmissionen arbetade hon med administrativa uppgifter p Sahlgrenska i tolv r och hon har ven arbetat med asylskande under tv rs tid. Trots att hennes arbetsplats r p Stadsmissionen, som ven betalar hennes ln, r uppdraget finansierat av Gteborgs Stad och hon berttar att hon trivs bra i sitt arbete, mycket tack vare att hon kan hjlpa mnniskor i nd. Srskilt en grupp personer ligger henne nra hjrtat.

Personligen knner jag mest fr medel lders kvinnor som har drogproblematik. De har det vldigt tufft. Det knns trist att en kvinna blir tvungen att leva sitt liv p gatan, och mnga av dem har dessutom barn. De kan ha levt helt vanliga liv innan ngot har gtt vldigt snett och lett till drogmissbruk och ett liv p gatan.

GTEBORGS KYRKLIGA STADSMISSION E-post: [email protected] Telefon: 031-755 36 00Vill du sknka en gva? Plusgiro: 90 01 70 - 2 eller bankgiro: 900 - 1702

U tbildningsradion bjuder p sprk- utvecklande barnprogram p 24 olika sprk, dribland finska. Barn-programmen kan ses gratis p UR:s hemsida. Mediepedagogen Bjrn Appelgren berttar mer!

Bjrn, bertta om ert finska utbud, hur mnga program finns det?

UR ska, enligt uppdraget, ta hnsyn till de sprkliga behoven hos barn och unga som tillhr de sprkliga minoritetsgrupperna.

I nulget har UR nrmare tv hundra TV- och radioprogram dr det talade sprket r finska. Man hittar dem genom att vlja mo-dersml och minoritetssprk och drefter finska under mnesmenyn p ur.se.

Hur vljer ni ut programmen, vilka r kriterierna fr programmen?

Programmen ska oavsett om vi kper in finsksprkiga program, producerar egna eller bearbetar svensksprkiga vara sprkutveck- lande. Vrt utbud fokuserar p frskola och grundskola till och med rskurs tre. Tanken r att alla program ska komplettera och strka sprkinlrningen i respektive mlgrupp.

Fyller ni p med nya program allt eftersom? Ja, vi fyller p hela tiden. I r har vi till ex-

empel kpt in Love Milla, en finskproducerad tv-serie fr 79-ringar och vi skall bearbeta Pinos andra ssong till finska.

Har du ngon personlig favorit bland det finska utbudet?

Kortfilmsklubben och Modern Ghost Sto-ries fr de ldre eleverna r bra. Fr de yngre rekommenderar jag Imse och Vimse, Allti kar-tong och Drmyrket. Jag har inte sett Love Milla n, men jag har hrt frn vra inkpare att den ska vara bra.

te x t: sanna posti s jman

Du hittar de finska barnprogrammen p UR:s hemsida: www.ur.se

UR bjuder p barn- program p finska!

ILL

US

TR

AT

ION

: SLU

GG

ER

FIL

M

AKTUELLTte x t: leo ylitalo foto: johan r apakko

S prkprojektet Kipin fddes p Gteborgs Sverigefinska skola i samband med en kartlggning ver barns och familjers sprkhistoria.

Med kartlggningen ville vi ta reda p vilka slags frvntningar frldrar och elever har p sprkinlrning, men vi ville ven studera vilka slags frvntningar som ligger p oss lrare och p skolan som helhet. Vad som frvntas av oss och till vilken slags niv sprket br utvecklas. Drfr var kartlggningen en viktig del av vrt projekt, sger Petra Palkio.

Frutom Palkio sjlv hade den sverigefinska legitimerade logopeden och terapeuten Helena Helander en nyckelroll i grundandet av projektet. En av sprkprojektets viktigaste delar var ppnandet av skolans drrar fr en strre publik i form av sprkcafer, dr elever, frldrarna samt andra sprkintresserade vlkomnades till skolan.

Vi diskuterar saker som har lyfts fram

i barngrupperna och via elevarbeten och workshops. Vi anvnder sprket, talar finska och skapar autentiska arenor till sprkbruket, sger Palkio.

petra palkio har sjlv konkreta erfarenheter frn svl Sveriges som Finlands skolsystem och lrarutbildningar, hon har nmligen gtt i grundskola i bda lnderna, samt studerat vid bda lnders universitet, svl p finska som svenska.

Jag bodde mina frsta nio r i Sverige och gick i svensk skola. Sedan flyttade min familj till Lahtis i Finland, dr jag brjade i fjrde klass och bytte sprk till finska, sger hon.

en annan kipin-hjdpunkt handlar om frfattarbesk.

Frfattaren och specialpedagogen Riitta Tulusto beskte sprkcafet och agerade dragplster. Frldrarna fick stlla frgor

till Tulusto om bland annat lsundervisning, sger Petra Palkio.

I Kipins regi har det ven arrangerats sagostunder d representanter fr Gtalands Kalevalafrening har lst sagor till barnen.

Sagostunderna har varit vlkomna inslag i vardagen. De har ven stimulerat barnens sprkliga utveckling. Det r roligt nr en finsksprkig som inte tillhr skolan besker oss, sagostunderna har varit utmrkta lrotillfllen, sger Petra Palkio.

Sprkcaf, frfattarbesk och sagostunder. Det nya sprk-projektet Kipin, finska fr gnistan, inspirerar barn att

prata finska. Grundskolelraren Petra Palkio berttar mer!

13

SPRKPROJETET KIPINOm du r intresserad av sprkprojektet Kipin eller vill anmla ditt barn till Sverigefinska skolan i Gteborg, ta kon-takt med kansliet: Telefon 031-381 42 09 eller rektor Hanna Leppnen Ahonen: Telefon 031 - 381 42 08 eller 076 - 228 20 20. [email protected] GNISTAN den 24/2Ett ppet diskussionstillflle utifrn temat RTTER kl. 17.00 -18.00. Frgor via e-post: [email protected]

KIPINtnder gnistan fr finska!

ORGANISATIONSNYTTte x t: sanna posti s jman

NOTISER

Fosterlandet har premir p Stadsteatern! Fosterlandet, en lika omvlvande som vacker berttelse, har urpremir p Gte-borgs Stadsteater den 20 februari.

familjekrnikan r ett epos som sveper ver tre generationer och r signe-rad Gteborgs Stadsteaters konstnrliga ledare Anna Takanen (som numera leder Stockholms Stadsteater).

Fosterlandet handlar om att inte riktigt hitta sin plats och att lngta till ngot utan att veta vad man lngtar till. Den byg-ger p historien om ett av tiotusentals finska krigsbarn som blev kvar i Sverige

efter andra vrldskriget och inne- hller stoff frn bde dramatikern Lucas Svenssons och regissren Anna Takanens finska bakgrund.

Produktionen r ett nra sam- arbete med Svenska Teatern i Helsingfors och skdespelare frn bda teaterhusen medverkar. Efter Gteborg flyttar Fosterlandet natur-ligtvis till Finland dr den spelas p Svenska Teatern i Helsingfors i vr.

Fr mer information och biljetter, besk: www.stadsteatern.goteborg.se

FO

TO

: AO

RTA

jag r sverigefinne ! nr 9, r 201514

g teborgs Finska Pensionrsfrening planerar en flytt till nya lokaler som kan husera finsksprkiga seniorer och dr freningen kan arrangera aktiviteter.

Vi hoppas kunna ppna en ny finsksprkig mtesplats p Hisingen dr seniorer kan tala finska med varandra. Vi sker efter en lokal som ligger nra kommunikations och trafikfrbindelser, sger Usko Rudanko, ordfrande i freningen.

Jag tror att vi kan ka vrt medlemsantal med bttre lokaler och vi ser fram emot att byta lokal och lmna vr befintliga kllarlokal, sger han.

freningen str bakom kompistjnsten, som innebr att medlemmarna hjlper ensamstende seniorer med lttare sysslor och umgs med personer som saknar en kompis. Rudanko berttar att freningen hjlper svl sina egna medlemmar som personer som inte tillhr freningen.

Vi mr bra av att hjlpa till och vra kompisar har berttat fr oss att de uppskattar vra besk. Vi gr exempelvis till biblioteket eller tar en promenad. Och vi frsker sjunga gamla klassiker, senast idag blev vi tillfrgade att sjunga p ett vrdhem fr seniorer, sger Rudanko.

VILL DU VETA MERA?Om du r intresserad av att g med i Gteborgs Finska Pensionrsfrening, eller om du behver en finsktalande kompis kontakta Usko Rudanko:

E-post: [email protected]: 031 - 23 70 16 eller 070 - 382 65 06

Gteborgs Finska Pensionrs-frening letar nya lokaler!

15

NOTISER

Flj sverigefinska nyheter

Jag vill ha tidningen i pappersformat!Prenumerera p vr tidning fr att f aktuell information. Den kostar ingenting och r tvsprkig.Vi skriver om hur arbetet fr att frverkliga sverigefinnars rttigheter i Gteborgs Stad gr framt. Du kan ven lsa om olika kulturevenemang och om annat som r intressant att veta fr sverigefinnar i Gteborg.

Nimi

Osoite

Postinumero

Namn

Adress

Postnummer

Haluan saada lehden paperimuodossa!Tilaa lehtemme saadaksesi ajankohtaista tietoa. Se on ilmainen ja kaksikielinen. Kerromme, miten ty ruotsinsuomalaisten oi-keuksien toteuttamiseksi Gteborgin kaupungissa edistyy. Voit lukea mys erilaisista kulttuuritapahtumista ja muista Gteborginruotsinsuomalaisia kiinnostavista asioista.

Vill du f den hr tidningen direkt i din brevlda i fortsttningen?I s fall kan du fylla i dina kontaktuppgifter i nedanstende kupong. Klipp ut den och lmna den i brevldan. Portot r redan betalt. S hr enkelt r det att f tidningen direkt hem till dig i fortsttningen. Du kan ocks prenu- merera p tidningen genom att skicka ett

meddelande med din e-postadress till [email protected].

Mrk ditt meddelande med Tidningspre-numeration i mnesraden. Tidningen r kost-nadsfri. Samtliga nummer kan lsas elektro-niskt p adressen: goteborg.se/suomeksi

I tidningen berttar vi hur arbetet med att genomfra de sverigefinska rttigheterna i Gteborgs Stad fortskrider. Du kan ocks lsa om olika kulturaktiviteter och om andra frgor som r av intresse fr sverigefinnarna i Gteborg.

FO

TO

: AN

JA S

JG

RE

N &

WW

W.M

AN

UM

MIN

EN

.CO

M, B

ILD

EN

R

ETT

MO

NTA

GEM. A. Numminen

till Gteborgs Stadsbibliotek! Gtalands Kalevalafrening firar Kalevaladagen i traditionell anda i slutet av februari. I r gstas festlig-heterna av hedersdoktorn, sngaren och mngkonstnren M. A. Nummi-nen tillsammans med sin kompande sidekick Pedro Hietanen.

festligheterna gr av stapeln p Stadsbiblioteket i Gteborg p Kalevaladagen, den 28 februari klockan 14.00. Intrdet r gratis och hndelsen arrangeras i samar-bete med Gteborgs Stadsbibliotek och med std av Gteborgs kultur- frvaltning.

Dansskolan Saanko luvan dansar in vren! Dansskolan Saanko luvan under- visar danssugna gteborgare i tradi- tionella finska danser men ven i standarddanser, latin och swing.

i vrprogrammet mrks bland annat danskurser fr seniorer, polka och bolero! Undervisningen sker i huvudsak p finska, men ven svensksprkiga dansare r vlkomna.

FO

TO

: SH

UT

TER

STO

CK

jag r sverigefinne ! nr 9, r 201516

STADSLEDNINGSKONTORETANTTI YLISEL

SVARSPOSTKundnummer: 20380442404 20 GTEBORG

Frankeras ejMottagaren

betalar portot

NOTISER

Finska bokcirkeln vlkomnar nya bokmalar!

Ny koordinator fr finsk ldrevrd

Den finska bokcirkeln (Lukupiiri) trffas en gng i mnaden p Stadsbiblioteket i Gteborg. P lslistan i vr mrks bland annat bcker av Patrick Modiano och Jussi Valtonen. Bokcirkeln trffas p sndagar kl. 14.45 i bibliotekets aula och datumen fr vrens trffar r: 15/2, 15/3, 12/4, 10/5 och 14/6.

Fr mer information: kontakta Pirjo Nyckling p e-postadressen [email protected]

SH

UT

TER

STO

CK

Gteborgs Stad kommer att anstlla en ny ko-ordinator fr finsksprkig ldreomsorg.

Referensgruppen fr ldreomsorg har deltagit i processen och bland annat tagit fram en behovs- lista som kommer att vara utgngspunkten fr ko-ordinatorns tjnst.

VILL DU VETA MER?Mer information om koordinatorn samt finsksprkig ldreomsorg finns p vr hemsida:www.goteborg.se/suomeksi