Jag är sverigefinne 10 2015

nr 10år 2015JAG

ÄR

Göteborgs unga sverigefinländare

Pirjo Nyckling rattar bokbussen!

Göteborgs nya allmänna

bastu

Terhi Pekkala om finsk-

språkig äldreomsorg

Kimmo Tuomaala

om Da Capo-kören

personporträtt:

»Alla uppträd- anden är roliga! «

Kimmo, du är körledare för Da Capo-kören, berätta mer! – Da Capo-kören är en blandad kör som grundades 1977 och som alltid har varit en del av Bergsjöns finska före-ning. För tillfället är vi runt tjugo medlemmar. Vi framför all slags körmusik, oftast fyrstämmigt. Allt från klassiska körverk till schlagers, sakralt och profant. Vi sjunger mest på finska men även en hel del på svenska och andra språk såsom latin och tyska.

Vad är det bästa med att vara med i en kör?–  Gemenskapen är naturligtvis viktig. Vi skrattar väl-

digt mycket. Jag hoppas också att körsångarna i Da Capo uppskattar det faktum att det alltid ingår någon form av musikalisk utmaning i det vi gör tillsammans.

Ni söker efter fler medlemmar, kan vem som helst anmäla sig?– Körsång ska vara till för alla. Naturligtvis måste man

kunna sjunga, men även om man tror sig vara tondöv kan man utveckla sin sångröst och sitt gehör genom att gå med i en kör som är på ”rätt nivå” för en själv. Da Capo-kören är en amatörkör. Vi söker alltså inte efter professio nella sångare och vi har inga krav på att man ska kunna läsa noter. Däremot är arbetstempot högt och man måste vara beredd på att göra en hel del ”hem-uppgifter”. Många av våra medlemmar spelar in sina stämmor för att kunna öva på egen hand. Så om man kan imitera en melodislinga man hört några gånger och är beredd att öva mycket – då uppfyller man grundkraven för att sjunga med oss.

Hur ofta sjunger ni inför publik och var kan man lyssna på er? –  Vi har några fasta konserter varje år, bland annat en

julkonsert och vårkonsert i Gunnareds kyrka. Vi brukar även gästa den finska körfestivalen i Olofström som ar-rangeras runt Kristi Himmelfärdshelgen. De senaste åren har vi även medverkat i Göteborgs kulturkalas, då vi har sjungit på olika museer i stan.

Berätta om ett uppträdande som du kommer ihåg särskilt bra!–  Alla uppträdanden är roliga, men visst var det lite

extra häftigt att få sjunga den finska nationalsången på Ullevi under invigningen av friidrottslandskampen.

Du är sverigefinländare och uppvuxen i Göteborg, berätta lite mer om dig själv!

– Jag är uppvuxen i Kortedala och Bergsjön och gick i finskspråkig kommunal grundskola fram till sjätte klass. Mina föräldrar är från Uleåborg i norra Finland och kom hit på 60-talet. Genom mitt musicerande har jag alltid haft en stark koppling till den sverigefinska minoritets-kulturen vilket också bidragit till att jag på ett naturligt sätt kunnat behålla det finska språket.

jag är sverigefinne ! nr 10, år 20152

KIMMO TUOMAALAKörledare för Da Capo-kören. Bor i Lilla Edet med barnen Nike 9 år och Vincent 7 år. Arbetar som kyr-komusiker i Svenska Kyrkan Trollhättan och driver konsultföretaget Kimmos Musik.

SEX SNABBA: KIMMO TUOMAALAte x t: sanna posti s jöman foto: per k årehed

g öteborgs unga sverigefinländare har en tämligen bra utgångs-punkt i jämförelse med många andra svenska kommuner. I Göteborg lever runt 30  000

sverigefinländare, vilket innebär att vår minoritetsbefolkning är den andra största i hela landet. Barn, unga och unga vuxna utgör runt hälften av den sverigefinska populationen. Vår stad har en aktiv ung-domsförening ”Göteborgin suomalaiset nuoret” (GSN), finska för Göteborgs finska ungdomar, som aktivt informerar om sina kulturevenemang på Facebook.

I Göteborg verkar även den Sverigefinska skolan, en friskola som erbjuder barn och unga en välbalanserad, tvåspråkig skol- och identitetsgrund och som även verkar som en naturlig arena för kulturevenemang. Även de nya, kommunala och finskspråkiga förskoleplatserna stöder revitaliseringen av det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barn och unga är den sverige-finska minoritetens framtid och bör få en nyckel till sin kultur. I detta arbete spelar även Göteborgs Stad samt föräldrar och mor- och farföräldrar en viktig roll.

det är viktigt att de ungas röst blir hörd när Göteborgs Stad planerar och erbjuder finskspråkig service och arrangerar kultur- evenemang. Göteborgs Stads sverigefinska råd har under våren genomgått föränd-ringar för att kunna ge de unga en ännu starkare röst. Läs mer om tre av dem, Dani Söderling, Daniel Mertala och Andreas Luukinen i detta nummer.

göteborgs stads kulturförvaltning och stadsdelarna firade Sverigefinländarnas dag den 24 februari genom att flagga med den nya sverigefinska flaggan. Valet av flagga har väckt diskussion. Vissa sverigefinländare identifierar sig med Finland, de finska färg- erna och den finska flaggan, medan andra har Sverige, sverigefinskheten och den svenska flaggan närmare hjärtat.

Göteborgs Stad kommer även fortsätt-ningsvis att fira Sverigefinländarnas dag med den nya minoritetsflaggan, medan den finska flaggan hissas på Finlands självständig- hetsdag den 6 december. Låt oss förgylla vår sverigefinska vardag med rikedomen som kommer från olika perspektiv och tolkningar.

Jag önskar er en fin sommar och njutbara lässtunder!

ANTTI YLISELÄ, planeringsledare för det finska

förvaltningsområdet i Göteborg [email protected]

Ungas röst ljuder allt starkare!

Jag är sverigefinne är en informations- tidskrift som ges ut av förvaltnings-området för finska i Göteborg. Den riktar sig till Göteborgs sverige-finländare, kommunanställda samt alla andra göteborgare.

Ansvarig utgivare: Antti Yliselä [email protected]ör: Sanna Posti SjömanProduktion: Stadsledningskontoret och Rubrik ABOmslagsfoto: Johannes BernerGrafisk form: Rubrik ABTryck: Ale TryckteamUtgivning: Tre gånger per år

JAGÄR

Kimmo Tuomaala om Da Capo-kören

Göteborgs nya allmänna bastu

Göteborgs unga sverigefinländare

Terhi Pekkala om finskspråkig äldreomsorg

2101114

Innehåll nr 10, år 2015

LEDARE

FO

TO

: P

ET

ER

SV

EN

SO

N

3

INFORMATION

Sverigefinnarnas rättigheter i Göteborg

FO

TO

: S

HU

TT

ER

ST

OC

K

Göteborg är sedan 1 februari 2011 del av det finska förvaltningsområdet. Det medför rättigheter för den sverigefinska befolkningen som är bosatt i Göteborg enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft 1 januari 2010. Det här är dina rättigheter:

Förskola och skola Du har rätt att få helt eller delvis finsk förskoleverksamhet (förskola, förskole-klass, familjedaghem) oavsett barnets hemspråk. Rektorn ansvarar för att så-dan undervisning ges.

Du har också rätt att få undervisning i finska som modersmål i grundskolan och gymnasieskolan enligt skollagen.

Äldreomsorg Du har rätt att få helt eller delvis finsk äldreomsorg. Biståndsbedömare gör en bedömning av stödbehovet.

Kontakt med kommunenDu har rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kom-munen. Du har rätt att på begäran få en översättning av beslut och besluts-motivering.

Kommunen får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ge service på finska.

Kultur och språkGöteborgs Stad ska skydda och främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kultu-

rell identitet och användning av finska ska främjas särskilt.

SamrådGöteborgs Stad ska ge den sverigefinska minoriteten inflytande i frågor som be-rör dem.

InformationGöteborgs Stad ska informera den sve-rigefinska minoriteten om dessa rättig-heter.

SH

UT

TE

RS

TO

CK

Kika gärna in på Göteborgs

Stads finskspråkiga webbsida

Där hittar du bland annat information om skola och äldreomsorg på finska!www.goteborg.se/

suomeksi

jag är sverigefinne ! nr 10, år 20154

5

SH

UT

TE

RS

TO

CK

MA

GN

US

GLA

NS

Pension från både Sverige och Finland

West Pride-festivalen intar Göteborg

Du har väl inte glömt att ansöka om pension från både Finland och Sverige? Frågan ställs av Pensionsmyndigheterna i Sverige som har inlett ett projekt för att få tag på personer som har missat att ansöka om sin pension.

det finns ungefär 4,7 miljarder euro i pensionsfordringar i Sverige som ingen har ansökt. En stor del av den potten kan tillhöra finländare som inte vet om pensionsrätt i Sverige. Det handlar mest om över 65-åringar som till exempel har arbetat i Sverige när de var unga eller flyttat mellan Sverige och Finland och arbetat i båda länderna.

Den genomsnittliga pensionen som inte har ansökts är ungefär 60–70 euro i månaden, men de högsta pensionerna uppgår till 1500 euro.

För mer information om pensionsrätt i Sverige, besök Pensionsmyndigheternas hemsida: www.pensionsmyndigheten.se

Göteborg kommer att kläs i regnbågsfärger den 10–14 juni när West Pride- festivalen intar staden. West Pride är en gratis kulturfestival med syfte att skapa trygga mötesplatser för hbtq-personer och att lyfta upp normkritik och hbtq-personers livssituation genom konst och kultur.Festivalen riktar sig i första hand till hbtq-personer i Göteborg och Västra Götalandsregionen, men även till en breda-re allmänhet.

Se programmet och läs mer på West Prides hemsida: www.westpride.se

Ny handlingsplan för finskt förvaltningsområde

H andlingsplanen tydliggör sta-dens interna ansvarsfördelning för sverigefinska frågor. Den sätter också upp allmänna

riktlinjer för stadens ansvar vilka Göte borgs Stads sverigefinska råd och referensgrupperna kan följa upp. Som exempel kan nämnas att huvudansvaret för högtidlighållande av Sverigefinlän-darnas dag 24/2 samt för främjande av sverigefinsk kultur ligger hos kultur-förvaltningen, samt att ansvaret för finsk äldreomsorg och förskola ligger i stadsdelarna. 

Handlingsplanen är framtagen i nära samarbete med representanter för den sverigefinska minoriteten. Nästa steg i

arbetet blir att konkretisera handlings-planen i samråd mellan minoriteten och de olika ansvarsinstanserna. 

staden ska skydda de nationella minoriteternas rättigheter och främja deras möjligheter att utveckla kultur och språk. Handlingsplanen för fram den sverigefinska minoritetsgruppens rättigheter och behov. Handlingspla-nen ska också säkerställa att den sve-rigefinska minoriteten ges möjlighet till inflytande i frågor och beslut som berör dem samt att minoriteten i sam-råd med staden fortlöpande och lång-siktigt kan konkretisera den nationella minoritets politiken.

Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att anta Stads-ledningskontorets förslag till Handlingsplan för finskt förvaltningsområde på sitt möte i oktober 2014.

6

PERSONPORTRÄTTET: PIRJO NYCKLING

jag är sverigefinne ! nr 10, år 20156

te x t: sanna posti s jöman foto: anna svanberg

PIRJO NYCKLING Yrke: Biblioteksassistent och bokbusschaufför.Född: 1954Bor: Kyrkbyn

BOKBUSSEN Det finns två bokbussar i Göteborg som åker fyra dagar i veckan, mån – tors mellan 14.30 – 19.30, samt lördagar 10.00 – 16.15. Tidtabellen finns på www.goteborg.se (sökord ”bokbussarna”). Du kan beställa böcker till bokbussen eller till närmaste bibliotek gratis på sidan: www.gotlib.goteborg.se.

M an kan ana att biblioteksassistenten och bokbusschauffören Pirjo Nyckling älskar att resa. Hennes händer pryds av armband som för tankarna till fjärran torgbasarer.

– Javisst! Jag älskar att resa, säger hon och smut-tar på morgonkaffet. Jag reser så mycket jag kan och har bland annat kånkat med ryggsäck i Afrika, Kina, Indien och nu senast i Sri Lanka.

Lika vant som hon orienterar sig i världen, orien-terar sig Pirjo i hemstaden Göteborg. Efter drygt tjugo år som chaufför för Stadsbibliotekets bokbus-sar kan hon rutterna i sömnen.

– Vissa storläsare väntar på hållplatsen när vi kommer. Pirjo Nyckling har hand om den finskspråkiga

litteraturen i bussen.– Vi har en hel hylla finska böcker och ljudböcker.

Då vårt utrymme är begränsat har vi även ett be-gränsat sortiment, men läsarna kan beställa finska böcker, gratis.

bokbussböcker lånas med det vanliga biblio-tekskortet och läsare kan beställa specifika böcker genom att logga in på bibliotekets katalog (Gotlib) och reservera där. Pirjo Nyckling berättar att fin-ländare gillar deckare och läser gärna finska förfat-tare samt frågar efter nya böcker.

– Men vi har inte bara finsk- och svenskspråkiga böcker i bussen utan även på andra språk, som engelska, arabiska och persiska, påminner Pirjo Nyckling och berättar att det får plats med ungefär tre- till fyratusen titlar i bussen.

pirjo nyckling kommer ursprungligen från Lah-tis i södra Finland. Hon växte upp på landsbygden.

– Grusvägen dammade när bilar körde förbi på vår skolväg och mjölken köptes från ett flak, minns hon.

1975 kom Pirjo för första gången till Göteborg.– Min mamma hade redan flyttat till Sverige för

att arbeta här och jag kom hit för att hälsa på hen-ne på min semester. Och på den semesterresan är jag fortfarande.

Enligt Pirjo Nyckling var själva flytten lätt. Det pratades finska på den första arbetsplatsen och hon hade mamma och många släktingar här. Det var även lättare att heta Nyckling i Sverige, hon behöv-de aldrig bokstavera sitt efternamn.

– Det enda som var lite svårt var göteborgsvädret, minns Pirjo. Jag var inte van vid så mycket blåst och regn.

pirjo fick jobb direkt på Finn Sanomat, som sökte en finsktalande som kunde skriva maskin. Efter några år ville Pirjo byta jobb. Hon skaffade sig ett busskörkort och arbetade som busschaufför hos Göteborgs Spårvägar i tre år, sedan några år på ett annat tidningssätteri tills den dagen då hon såg sitt drömjobb i en tidningsannons.

– Stadsbiblioteket sökte efter en bokbusschaufför. Wow, vad kul, tänkte jag direkt, minns Pirjo. Jag hade länge tänkt att det vore himla kul att jobba på bibliotek och nu fick jag chansen.

Pirjo fick tjänsten och drygt tjugo år har förflutit sedan hon körde sin första bokbussrunda. Och hon trivs fortfarande bra.

Med sisu i bränsletanken och finsk litteratur på hyllorna rattar bibliotekarien Pirjo Nyckling bokbussen till lässugna på olika håll

i Göteborg. Och till sommaren blir bokbussen badbokbussen!

Böcker på väg PIRJO NYCKLING

›› 7

pirjo tipsar om finsk sommarläsning på stadsbiblioteket!

1. John Simon ”Koneen ruhtinas – Pekka Herlinin elämä” (2009). En biografi om finska Kone Oy:s VD. Herlin var en kontroversiell person som lämnade efter sig en stor förmögenhet som ledde till arvsstridigheter. En otrolig livsberättelse!

2. Jussi Valtonen ”He eivät tiedä mitä tekevät”. Finlandiaprisvinnare, ett verk som har många teman och som skildrar det moderna livet och vår mång-facetterade värld.

3. Tommi Kinnunen ”Neljäntienristeys”. Berättelsen börjar i slutet av 1800-talet, går genom tre gene-rationer och slutar på 1960-talet.

4. Väinö Linna ”Täällä Pohjantäh-den alla”. Som bok eller ljudbok. Jätte-bra strandlyssning! Romanen är inläst av Veikko Sinisalo.

– Jag gillar omväxling. Det är kul att få vara både inomhus på biblioteket och att komma ut med bussen.

Enligt Pirjo är det bästa med jobbet som bokbuss-chaufför att man möter olika människor.

– Barn brukar komma fram till mig och fråga om böckerna står kvar på hyllan när vi kör och det gör de inte alltid, säger Pirjo. Ibland när det blir tvära svängar eller om jag råkar köra över en kant, ligger det böcker på golvet.

Även andra överraskningar har spejat bakom hörn- en. Pirjo har någon gång råkat ut för bränslestopp och en vinter dog bussens motor under en snöstorm var-på hon satt fast i flera timmar i väntan på starthjälp.

– Jag tog på mig min ytterjacka och satt och läste i mörkret tills de kom och räddade mig, ett på natten!

Lite halvgalet blev det även den gången, då bok-bussen råkade få med sig en fripassagerare. Pirjo hade dragit in trappan och stängt bussdörrarna, men innan hon hann starta bussen hade en äldre man slunkit in i bussen.

– Jag körde iväg, och plötsligt hörde jag och min kollega hur det knackades och ropades bak i bussen. Vi blev vettskrämda, fast han var nog ännu räddare.

i sommar blir bokbussen Badbokbussen. Från och med midsommar kommer bussen att parkera på Del-sjön och Askimsbadet på regnfria vardagar mellan 10.00 – 16.00.

– Våra sagostunder under parasollen (kl. 13.00 och 15.00) lockar folk och vi får ofta peppande kommen- tarer från strandbesökare. Vissa får nostalgiska barn-domsminnen, andra berömmer och tycker att det är bra att bokbussen kommer till en plats där folk spen-derar tid på somrarna.

Glöm inte att ta med dig bibliotekskortet till stranden!

PERSONPORTRÄTTET: PIRJO NYCKLINGFORTS.

››

jag är sverigefinne ! nr 10, år 20158

NOTISER

Nytt cykelprogram för Göteborg Det ska vara snabbt, enkelt och

säkert att cykla i Göteborg och antalet cykelresor ska tredubblas till 2025 jämfört med 2011. Det hoppas projektet ”Cykelprogram för en nära storstad 2015 – 2025” som arbetar för att göra Göteborg till en attraktivare och säkrare cykelstad.

Under året kommer Redbergsvä-gen, delen Danska vägen – Kobbar-

nas väg, byggas ut med cykelväg enligt cykelprogrammets intentioner. Längs Ellesbovägen kommer cirka sex kilometer cykelbana att byggas tillsammans med Trafikverket för att skapa ett komplett pendlingscykel-stråk mellan Kungälv och Göteborg.

Läs mer om projektet på Göteborgs stads hemsida: www.goteborg.se

SH

UT

TE

RS

TO

CK

AKTUELLTte x t: sanna posti s jöman foto: jonatan fern ström

 D en nya bastun finns till för alla göteborgare och den går att boka gratis via internet. Bastu-tiderna är uppdelade i dam- och

herrtider samt vän- och henbastutider. Bas-tun är en del av projektet ”Badkultur” som kommer att utvidgas med ett utomhusbad under året.

– Vi har redan nu känt av ett stort intres-se från allmänheten och de flesta av tiderna de första veckorna är redan bokade, säger Jessica Segerlund, processledare på Älv-stranden Utveckling i ett pressmeddelande.

bastun är ett resultat av det tyska arki- tektkollektivet RaumblaborBerlins idéer och en målsättning för hela bastuområdet – som förutom bastun även innefattar två omklädningsrum och en terrass – var att så mycket som möjligt skulle byggas av åter-vunna material.

– I och med bastun kan alla som vill få en personlig upplevelse av en offentlig plats, detta är något som vi tror kommer att gynna utvecklingen av området, säger Jan Liesegang, arkitekt på byrån Raumbla-borBerlin.

Allmän bastu med havsutsikt!

9

Projektet Badkultur som just nu pågår i Jubileumsparken i

Frihamnen är ett svar på göteborgarnas

önskan att komma närmare vattnet. Nu

med en bastu och längre fram under 2015 i form av ett

utomhusbad. Projektet har varit igång sedan förra året då sandstran-

den Playan invigdes.

INTRESSERAD? Den allmänna bastun är gratis och öppen för alla. Boka din bastutid på: www.timecen-ter.com/jubileumsparken

En helt ny allmän bastu har öppnats i Jubileumsparken i Frihamnen. Bastun är helt byggd av återvunnet material och den har en vacker utsikt över älven. Som om det inte vore nog är den dessutom helt gratis!

REPORTAGE: UNGA SVERIGEFINNARte x t: leo ylitalo foto: johannes berner

D en andra och tredje generationens sverigefinländare utgör runt 75 pro-cent av hela landets sverigefinska population. Göteborgarna Dani Söderling, Daniel Mertala och An-dreas Luukinen representerar Unga

sverigefinländare i föreningen Göteborgs finska ungdomar (GSN) vars paraplyorganisation är det Sverigefinska ungdomsförbundet (RSN).

dani söderling berättar att GSN har som mål att aktivera unga sverigefinländare att hitta nya fri- tidsintressen vid sidan av studier eller arbetet.

– Vi verkar även som ett stödnätverk för stud- enter som har flyttat hit från Finland och för sverigefinska ungdomar i Göteborg, som av någon anledning har hamnat i periferin till följd av språksvårigheter. Alla är välkomna att komma och snacka med oss på finska. Jag hoppas att så många som möjligt går med i vår Facebook-grupp, säger Dani Söderling, som även verkar som för-eningens ordförande.

Vad gäller identiteten, berättar 26-åriga Söder-ling – som flyttade till Sverige från Helsingfors – att han har upplevt de två ländernas kulturella skillnader, främst på sitt arbete på Stora Enso i Göteborg.

– Det faktum att jag har bott i Sverige och vistats utomlands har gjort mig mer utåtriktad. Jag har märkt på mitt jobb hur finländare ofta koncentre-rar sig på sina egna sysslor och är på så sätt kanske lite effektivare, medan de saknar den slags samar-betsanda som är på tapeten här i Sverige, säger han.

25-åriga daniel mertala studerar vid Hög- skolan i Borås och arbetar just nu med sin magis-teruppsats i ekonomi. Mertala är född och upp-vuxen i Göteborg och hans identitet har skiftat under åren.

– Som barn kände jag mig finsk, på gymnasiet blev jag svensk och idag känner jag mig sverige-finsk. Jag hade tidigare ingen uppfattning om vad sverigefinskhet egentligen är, den var ett väldigt luddigt begrepp. Min identitet är sådan som växer och formas allt eftersom tiden går, säger han.

Mertala berättar att han har arbetat med Göte-borgs sverigefinska samråd i runt tre års tid.

– Arbetet med samrådet har gett mig en hel del på det personliga planet och även förgyllt min identitet. Med tanke på framtiden vore det bra om vi kan få med fler unga sverigefinländare till rådet. Även ”lite äldre unga”, 30–40-åringar som har familj och barn. Frågor som rör barnens språk, förskoleplatser och skola blir måhända

Göteborgs unga sverigefinska aktivister

jag är sverigefinne ! nr 10, år 201510

››

Göteborgs unga sverigefinländare har aktiveratsig för sverigefinskheten i Göteborg. Vi träffade tre av dem: Dani Söderling, Daniel Mertala och Andreas Luukinen.

11

Vi sverigefinländare måste verka som en stark och gemensam minoritet för att vinna tillit

hos majoritetsbefolkningen. Om tilliten mot oss sviktar kommer vi inte att kunna åstad-

komma något. Och i sådana fall har vi ingen annan än oss själva att skylla.

daniel mertala

Dani Söderling (tv), Daniel Mertala (mitten) och Andreas Luukinen (th) har aktiverat sig för unga sverigefinländare i Göteborg.

REPORTAGE: UNGA SVERIGEFINNAR

jag är sverigefinne ! nr 10, år 201512

GÖTEBORGS FINSKA UNGDOMSFÖRENING, GSN

nyaktuella när man har bildat familj och skaffat barn, säger han.

Mertala hoppas kunna fortsätta med sitt för-troendeuppdrag i det sverigefinska rådet, vars mandatperiod är fyra år. Han poängterar vikten av samarbete mellan alla sverigefinländare, såväl inom som utanför rådet.

– Vi sverigefinländare måste verka som en stark och gemensam minoritet för att vinna tillit hos majoritetsbefolkningen. Om tilliten mot oss svik-tar kommer vi inte att kunna åstadkomma något. Och i sådana fall har vi ingen annan än oss själva att skylla, säger han.

den 27-årige kulturella mångsysslaren Andreas Luukinen är född i Hallstavik, nära Norrtälje. Hans föräldrar kom till Sverige som barn. Luukinen har arbetat i referensgruppen för sverigefinsk kultur inom det finska förvalt-ningsområdet i Göteborg i drygt ett och ett halvt års tid. Efter att ha studerat i Uppsala flyttade Luukinen till England där han arbetade på ett laboratorium och studerade engelska. Han flyttade till Göteborg för att studera filmvetenskap vid Göteborgs Universitet.

– Jag har alltid varit intresserad av film, ända sedan jag var barn, säger han.

Luukinen fortsatte sina studier vid universitet och studerade internationella relationer. Han gick även Kulturverkstans tvååriga ledarutbildning och han är jätteglad att ha fått jobb inom sin kompe-tens.

– Min arbetsgivare är kulturförvaltningen i Västra Götaland, Kultur i Väst, och jag organise-rar bland annat Göteborgs kortfilmsfestival. Jag är även med och planerar Göteborgs kulturkalas tillsammans med de fyra andra minoriteterna. Och jag har arbetat som skådespelare i teaterpro-duktionen Fosterlandet på Göteborgs Stadsteater.

luukinen berättar att hans identitet skiftar be- roende på situationen och på vilka han umgås med.

– Jag kallar mig för sverigefinländare idag, men det beror på att jag talar med dig just nu. Jag säger nog aldrig ”jag är finsk” för att det stämmer ju inte. Jag är ju född i Sverige. I skolan kallades jag alltid finsk och mina föräldrar använde aldrig ordet sverigefinländare, säger han och skyndar sedan hem för att packa väskan. Fosterlandet-föreställningen ska sättas upp på Svenska Teatern i Helsingfors och premiärföreställningen lig-ger runt hörnet.

– Undra vad som händer med min identitet i Finland? Jag kanske blir finlandssvensk, skrattar Luukinen.

Bildades 2011 som en under- organisation till det sverigefinska ungdomsförbundet RSN. Har drygt 200 medlemmar och när- mare 500 medlemmar i sin Facebook-grupp. Föreningen riktar sig främst till personer

13–40 år, men alla, oavsett ålder, är välkomna som medlemmar. Föreningen har ingen medlems-avgift. Ordförande för föreningen är Dani Söderling. Kontaktinfo: sök efter gruppen på Facebook eller maila till [email protected].

››

AKTUELLTte x t: sanna posti s jöman

foto: privat illustr ation: s hut terstock

S kattegårdsvägens finskspråkiga för-skoleverksamhet med plats till upp till 24 barn startade sin verksamhet i augusti 2014, men ligger temporärt

på is då Göteborgs Stad ännu inte har hittat en pedagog som är behörig i finska.

– Vi har över 50 finsktalande förskolelärare och pedagoger som är anställda inom Gö-teborgs kommun, men de är inte anställda

som finska pedagoger. Faktum är att det råder brist på pedagoger som är behöriga i finska, säger Erica Porttila, koordinator för finsk förskola inom Göteborgs Stad.

porttila berättar

att kommunen just nu försöker rekrytera en behörig pedagog och att verksamheten sätter igång så snart som de hittar rätt per-son, men allra tidigast till hösten 2015.

Samtidigt som kommunen letar efter pe-dagog fortsätter även kartläggningen över behovet av finskspråkig förskoleverksam-het. Porttila säger att det i Göteborg finns tusentals barn som har rätt till förskole-verksamhet på finska, men att få fortfaran-de vet om sina rättigheter.

– Tredje och fjärde generationen sverige-finländare som går i förskolan idag har ofta helt svenska namn, de kanske inte pratar finska hemma och de kanske inte räknar sig själva som finskspråkiga, men vi vill tydlig-göra att kravet är inte att man pratar finska hemma. Även om man är tredje eller fjärde generationens sverigefinländare så har man

rätt till finskspråkig förskoleverksamhet, säger Porttila.

i dagsläget finns finsk- eller tvåspråkig förskoleverksamhet på Plantagegatans förskola (Majorna-Linné) samt på Skatte-gårdsvägen (Västra Göteborg). Det planeras kommunal finskspråkig förskoleverksamhet även till andra stadsdelar. Det finns även finskspråkig förskoleverksamhet i friskolor i Lundby och Angered.

– Bästa scenariot om tio år vore att det finns minst en finsk aktivitet i varje stads-del i Göteborg, säger Erica Porttila.

Vill du veta mer om finsk eller tvåspråkig förskola? Ta kontakt med Erica Porttila: e-posta till [email protected] eller ring på telefonnummer 072-538 31 61.

Den planerade finskspråkiga förskoleverk-samheten på Skattegårdsvägen har

försenats på grund av att det råder brist på pedagoger med kompetens i finska.

13

Brist på finsk- språkiga pedagoger inom Göteborgs stad

Erica Porttila, koordinator för finsk förskola inom Göteborgs Stad.

Ny processledare för äldreomsorgsfrågor på finska!

Göteborgs Stad har anställt en ny pro-cessledare för äldreomsorgsfrågor på finska. Den nya processledaren heter Tia Edlund och hon börjar i sin nya tjänst den 19 maj. Tia Ed-lund talar finska och har tidigare jobbat med äldrefrågor i Lundby SDF.

För mer information samt kontaktinformation till Tia Edlund, besök: www.goteborg.se/suomeksi

Göteborgs Stads kontakt- center svarar på finska!

Göteborgs Stads kontaktcenter har en telefon-tjänst där man kan ställa frågor på finska. Göteborgs Kontaktcenter har som mål att förenkla kontakten med staden och att på ett enklare sätt ge information och vägledning om Göteborgs Stads tjänster. När du ringer kontaktcentret, be att få tala med någon på finska, eller säg ordet ”finska”.

Göteborgs Stads kontaktcenterMån – fre. kl. 08.00 – 16.30Tel. 031-365 00 00

AKTUELLTte x t: sanna posti s jöman

NOTISER

Jean Sibelius firas i Göteborg

I år har det gått 150 år från den finske stjärnkompositören Jean Sibelius födelse och märkesdagen firas på flera håll i värl-den, bland annat i Göteborg.

Göteborgssymfonikerna firar såväl 150-åriga Sibelius som den danske kom-positören Carl Nielsen (även han föddes 1865) med bland andra Kent Nagano och

Martin Fröst. På den blåvita repertoaren märks Jean Sibelius symfonier nr 1 och 3. Introduktion till konserten 12 juni kl 17.00 med Jan Alm, kontrabasist i Symfo-nikerna.

För mer information och biljetter, besök GSO:s hemsida: www.gso.se

jag är sverigefinne ! nr 10, år 201514

Om finska krigsbarn på Landsarkivet

Landsarkivet visar nu, i samarbete med Göteborgs Stadsteater, en utställning där krigsbarnens historia kan följas i arkiven. Utställ ning en består av dokument, fotografier, föremål och filmer som berättar om barnens resa till Sverige, om föräldrar och släkt i Fin-land och om fosterföräldrar och andra som engagerade sig för barnen i Sverige. I utställ-ningen ingår även en nyinspelad film där två finska krigsbarn samtalar med två ungdomar som kom till Sverige från Afghanistan som ensamkommande för två och fem år sedan.

Information: Pågår i Landsarkivets lokaler på Arkivgatan 9A tom den 31 augusti. Fri entré!www.riksarkivet.se

D et råder fortfarande vissa oklarheter kring hur man ansöker om äldre- omsorg på finska, samt vilka rättig- heter finskspråkiga har till äldre-

omsorg på finska. Vi talade med Terhi Pek-kala tf. enhetschef för Rauhala på Lövgär-dets äldreboende.

Hur ansöker man on äldreomsorg på finska?– Man söker via biståndshandläggare i den

egna stadsdelen, biståndshandläggaren gör en bedömning av hjälpbehovet. Ansöknings- blanketten finns även på finska. Man kan också önska specifikt boende som t       ex Rau- hala. Även boende i andra kommuner kan önska plats på ett av Göteborg Stads äldre-boenden. Dessa ansökningar behandlas på

samma sätt som övriga. Det finns en gemen- sam äldreboendesamordning i Göteborgs Stad.

Var finns finskspråkiga äldreomsorgsplatser i Göteborg?

– I Göteborg finns två äldreboende för finsktalande äldre, Rauhala med 12 lägen-heter och Onnela med 8 lägenheter. On-nela är ett boende för personer som har demenssjukdom.

Är det kö? Hur länge får man vänta?– Det finns kö till både Rauhala och Onne-

la. På väntelista till Rauhala finns 3 personer och till Onnela 2 personer. Väntetiden va-rierar, det är väldigt svårt att svara på. Man

tilldelas plats efter datumordning när det blir lediga lägenheter på äldreboenden.

Om man inte har tillgång till dator, hur får man information om äldreomsorg på finska?

– För information kan man ringa Göte-borgs Stad, Kontaktcenter tel 031-365 00 00, vardagar 7.00–18.00, på finska.

Vad har man för rättigheter till finskspråkig äldreomsorg?

– Göteborg är finskt förvaltningsområde, det innebär att man har rätt till äldreomsorg, hjälp och stöd helt eller delvis på finska.

Om man inte har släkt och vänner som kan hjälpa en, var kan man vända sig för att få en plats om man bara talar finska?

– På kontaktcenter kan man få hjälp på fin-ska att få fram telefonnummer och med att komma fram till rätt person i kommunen.

Om du har frågor, kan du kontakta Terhi Pekkala på: [email protected] eller på telefon 031-365 13 95.

Terhi Pekkala svarar på frågor om finskspråkig äldreomsorg!

OLA

KJE

LBY

E

15

NOTISER

Följ sverigefinska nyheter

Jag vill ha tidningen i pappersformat!Prenumerera på vår tidning för att få aktuell information. Den kostar ingenting och är tvåspråkig.Vi skriver om hur arbetet för att förverkliga sverigefinnars rättigheter i Göteborgs Stad går framåt. Du kan även läsa om olika kulturevenemang och om annat som är intressant att veta för sverigefinnar i Göteborg.

Nimi

Osoite

Postinumero

Namn

Adress

Postnummer

Haluan saada lehden paperimuodossa!Tilaa lehtemme saadaksesi ajankohtaista tietoa. Se on ilmainen ja kaksikielinen. Kerromme, miten työ ruotsinsuomalaisten oi-keuksien toteuttamiseksi Göteborgin kaupungissa edistyy. Voit lukea myös erilaisista kulttuuritapahtumista ja muista Göteborginruotsinsuomalaisia kiinnostavista asioista.

Vill du få den här tidningen direkt i din brevlåda i fortsättningen?I så fall kan du fylla i dina kontaktuppgifter i nedanstående kupong. Klipp ut den och lämna den i brevlådan. Portot är redan betalt. Så här enkelt är det att få tidningen direkt hem till dig i fortsättningen. Du kan också prenu- merera på tidningen genom att skicka ett

meddelande med din e-postadress till [email protected].

Märk ditt meddelande med ”Tidningspre-numeration” i ämnesraden. Tidningen är kost-nadsfri. Samtliga nummer kan läsas elektro-niskt på adressen: goteborg.se/suomeksi

I tidningen berättar vi hur arbetet med att genomföra de sverigefinska rättigheterna i Göteborgs Stad fortskrider. Du kan också läsa om olika kulturaktiviteter och om andra frågor som är av intresse för sverigefinnarna i Göteborg.

Hannaleena Heiska på Göteborgs Konstmuseum

Om finska krigsbarn på Landsarkivet

En av Finlands just nu hetaste konstnä-rer av den yngre generationen, Hannaleena Heiska, är aktuell med en separatutställning på Göteborgs konstmuseum.

heiskas estetik har formats av graffiti, musik, sci-fi och fantasy-film samt natur- lyriska sekelskiftesstämningar. Ofta under-söks gränslandet mellan människa, natur och dröm. I utställningen visas målningar, en platsspecifik installation med skulpturala inslag på vägg samt en helt ny serie verk där konstnären för första gången arbetar på papper.

Hannaleena Heiskas utställning på Göte- borgs konstmuseum pågår till och med den 23 augusti.

Mer information på: www.konstmuseum.goteborg.se

jag är sverigefinne ! nr 9, år 201516

STADSLEDNINGSKONTORETANTTI YLISELÄ

SVARSPOSTKundnummer: 20380442404 20 GÖTEBORG

Frankeras ejMottagaren

betalar portot

NOTISER

SH

UT

TE

RS

TO

CK

ITA

ZB

RO

NIE

C-Z

AJT

”Girlpower med ett eget kraft-fält”, ”En strålande debut”. Lov- orden haglar över den sverigefinska komikern och skådespelaren Bianca Kronlöf, som har huvudrollen i Ronnie Sandahls ”Svenskjävel” som visas på biografen SF i Göte-borg just nu.

”Svenskjävel” är en kärlekshisto-ria om två vilsna själar som finner

varandra i Norge. Bianca spelar Dino som arbetar som barnflicka hos en norsk medelklassfamilj och som under några kvava sommar-veckor hamnar i ett triangeldrama. ”Svenskjävel” markerar Bianca Kronlöfs skådespelardebut.

Mer information på www.sf.se.

Göteborgs sverigefinska pensionärer till Axevalla

Göteborgs sverigefinska pensionärer arrangerar ett sommarläger för pensionärer i Axevalla i augusti. Sommar-lägret riktar sig till pensionärer i områdena Västra Götaland och Göteborg-Bohus och arrangeras den 18–20 augusti. På programmet märks bland annat teater, spel och intres-santa föreläsningar. Pris för lägret startar från 300 kronor beroende på huruvida man önskar mat och logi.

VILL DU ANMÄLA DIG ELLER VETA MER?Anmälan görs via email till [email protected] eller på tele-fon 0511-62 488. Läs mer om Axevallas sverigefinska sommar- evenemang på Sverigefinska riksförbundets hemsida:www.rskl.se

Bianca Kronlöf och ”Svenskjävel” gör succé