Självständigt arbete 2, 15 hp, ämneslärare 7–9 vid teologiska institutionen, Uppsala universitet "Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller "gyllene" - vilka adjektiv beskriver du religioner med? Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker i religion för årskurs 7–9 Linnéa Gramfält Handledare: Lena Roos 860420-4647 Examinator: Anders Sjöborg Framläggning: 2017-01-11 Betygsbestämmande lärare: Gabriella Beer
95
Embed
Islamistiskt, gammalt, heligt eller gyllene - vilka ...uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1065863/FULLTEXT02.pdf · om olika perspektiv av läroböcker samt att stilvärde och tankekollektiv,
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Självständigt arbete 2,
15 hp, ämneslärare 7–9
vid teologiska institutionen,
Uppsala universitet
"Islamistiskt", "gammalt", "heligt" eller
"gyllene" - vilka adjektiv beskriver du
religioner med?
Adjektivens betydelse i framställningen av islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböcker i
1.1 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 3
1.2 Metod ............................................................................................................................................ 4
1.4 Material ......................................................................................................................................... 6
Det är 25 år sedan som Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner och den statliga
granskningen av läroböcker försvann. Idag är det upp till skolor och lärare att välja vilka
läroböcker som ska användas i skolan.
De ord vi använder i undervisningen kan påverka elevernas värderingar. Genom att studera
på vilket sätt läroboksförfattare till läroböcker skriver om religioner går det att få syn på vilka
ord som används och utifrån dem fundera på vad de sänder för signaler till eleverna. Detta är
jag väldigt intresserad av eftersom jag vill veta om och hur eleverna påverkas av de ordval jag
gör i min undervisning i religion.
I denna uppsats kommer jag att belysa vilka adjektiv som används för att beskriva islam,
judendom, hinduism och buddhism. Det är svårt att vara objektiv i sin undervisning, det finns
det forskning som visar på men det betyder inte att vi inte kan upplysas om att själva analysera
och motivera våra val av ord när vi undervisar. Jag vill visa vilka adjektiv som beskriver
religionerna men också vilken laddning dessa har för läsaren av läroboken. Vad betyder orden
för den som läser och hur förhåller vi oss till det i undervisningen och hur pratar vi om religion
och religiösa livsåskådningar?
Orden har stor kraft och framförallt på högstadiet där eleverna påverkas och kanske inte
riktigt hittat sig själva och sin roll i samhället. De ska inte bli matade med åsikter som lärare
har och genom att analysera egna ordval, diskutera ord och dess betydelse i undervisningen kan
man också få en bättre undervisning där eleverna själva får ta ställning till vad de tycker.
Det vill jag göra med en medvetenhet och med en analytisk förmåga se till att min
undervisning blir objektiv och att eleverna vet skillnad på när jag förmedlar fakta och när jag
talar utifrån min bakgrund och egna erfarenheter.
En av anledningarna till att jag valt att undersöka adjektiven i texterna är för att de ofta
förekommer i texter och är en beskrivande ordklass. Genom att undersöka adjektiv kan jag få
en bild av hur läroboksförfattarna valt att beskriva islam, judendom, hinduism och buddhism.
1.1 Syfte och frågeställningar
I föreliggande uppsats är syftet att undersöka på vilket sätt religionerna islam, judendom,
hinduism och buddhism framställs i ett urval av läroböcker för årskurs 7–9; samt undersöka om
adjektiven som används i läroböckerna har positiv, neutral eller negativ laddning.
De frågeställningar som används för undersökningen är
4
Vilka adjektiv används för att beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism i de läroböcker som används i undervisningen för religion i årskurs 7–9?
Vilken laddning (positiv, neutral eller negativ) har adjektiven som används för att
beskriva religionerna islam, judendom, hinduism och buddhism i läroböckerna som
undersöks?
1.2 Metod
Den metod som kommer att användas i uppsatsen är en förenklad version av kvalitativ
innehållsanalys av lärobokstexter. Innehållsanalysen är anpassad för att svara på mina
frågeställningar.
Metoden innehållsanalys används vanligast när syftet med en undersökning är att räkna
alternativt uppmärksamma ord ur en text. Innehållsanalysen kan göras både manuellt, det vill
säga av människor samt med datorprogram (Bergström & Boréus 2012, s.50–51). I min
undersökning kommer jag att använda tabeller som jag själv skapat samt att kodning har valts
bort.
Efter att relevant material samlas in och urval gjorts blir det första steget i analysen att göra
en översiktlig läsning av allt material för att få en helhetsbild av läroböckerna. Efter att
översiktsläsningen gjorts kommer texterna att läsas med fokus på att uppmärksamma alla de
adjektiv som beskriver respektive religion i vardera läroboken, exempelvis gammal.
Alla adjektiv som uppmärksammas i kapitlen om islam, judendomen, hinduismen och
buddhismen plockas ut och placeras in i varsin tabell för en översikt där lärobokens titel,
boksida, adjektivet samt antalet förekomster fylls i, se exempel nedan (exempelmening finns
inte med i tabellerna utan visar här i endast ett exempel på hur meningarna kan se ut). Tabellerna
kommer att användas som ett hjälpmedel i undersökningen och finns som bilagor.
Tabell 1 Exempel: Adjektiv som förekommer inom islam i Utkik Religion 7–9.
Sida Adjektiv Antal Exempelmening
5 Gammal 1 Religionen är
gammal.
Undersökningens samtliga adjektiv finns som bilagor (bilaga 1–3). Alla adjektiv redovisas i
den form (böjningsform) som de har i texten i läroboken och oavsett om de är böjda efter ord
som står i singular, plural, utrum eller neutrum samt om adjektiven kompareras eller inte. I
brödtexten redovisas endast de adjektiv som förekommer mer än en gång i texten.
5
I sista delen av undersökningen av respektive lärobok görs en sammanställning av vilka
adjektiv som förekommit i kapitlen av respektive religion och som endast beskriver just den
religionen, exempelvis islam. Jag bedömer ordens laddning utifrån den kontext som adjektiven
är skrivna i. Dock förekommer det ord som har ett värde i sig som exempelvis ”rätt”. Adjektivet
”rätt” är för mig ett positivt laddat adjektiv. I och med att jag bedömer orden både utifrån
kontexten och ordens egenvärde så kan samma ord någon gång klassificeras på olika sätt i olika
avsnitt, beroende på kontexten. De ord som jag plockat ut från respektive bok och religion
sammanställs i en tabell:
Tabell 2 Exempel: Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om islam i Utkik
Religion 7–9.
Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord
Undersökningen omfattar samtliga adjektiv som förekommer i varje kapitel.
Slutligen kommer jag att uppmärksamma de iakttagelser som gjorts, det vill säga hur de
religiösa traditionerna beskrivs utifrån de adjektiv som används i texten. Det är detta som
kommer att vara analysdelen, avsnitt 3.4.
De svagheter som kan uppmärksammas när man gör en innehållsanalys manuellt är att en
människa kan bli okoncentrerad och då kan resultatet skilja sig mellan de olika läroböckerna.
Det går heller inte att garantera den objektivitet som krävs vid en läromedelsanalys jämfört med
om analysen gjorts datorbaserad (Bergström & Boréus 2012, s.56).
I min bedömning om vad som är värdeladdade ord har jag med min egen för förståelser som
påverkar mig. Detta är problematiskt vid en bedömning av huruvida orden är laddade positivt,
negativt eller inte alls, neutralt.
I min bedömning framställs orden så transparent som möjligt och så sakligt så att alla andra
kan följa med. Jag har valt att göra tabeller utav de ord som endast förekommer i respektive
religion (exempelvis islam) och sedan inte används för att beskriva någon annan religion i den
läroboken. Utifrån de orden har jag sedan valt att placera adjektiven i tabeller om positivt
laddade, neutralt laddade samt negativt laddade ord.
Jag har en kontrollgrupp bestående av fyra lärarstudenter för att testa adjektivets
värdeladdning: positivt, neutralt eller negativt för andra med annan förförståelse än mig.
Kontrollgruppen kan hjälpa mig att få en annan syn på adjektivens laddning men det är i
slutändan jag som bedömer orden (Håkan Hvitfelt 2008, s.82–83).
6
1.3 Avgränsningar
De avgränsningar som gjorts är att endast religionerna islam, judendom, hinduism och
buddhism undersöks. Mitt urval motiveras utifrån ett egenintresse av att undersöka
framställningen av de religionerna som tidigare inte legat i fokus för studier av detta slag. Denna
analys är gjord efter att ha undersökt på sökportalen DiVA1 vad det finns för undersökningar
inom religionsvetenskap och kristendomen dominerar sökningarna.
Det jag kommer att analysera i mitt material är de avsnitt som berör respektive religion. Jag
kommer exempelvis inte titta på hur islam framställs i ett etikkapitel. Jag kommer inte heller
titta på bildtexter, sammanfattningar och elevuppgifter utan det är faktadelen som jag
undersöker. Anledningen till att jag har valt bort allt utom faktadelen är för att det blir
upprepningar av tidigare skriven text i läroboken samt att de uppgifter eleverna ska arbeta med
inte beskriver religionen.
1.4 Material
För undersökningen har tre läroböcker i religion valts ut. Alla läroböckerna är skrivna år 2011
eller senare samt anpassade för läroplanen Lgr11 samt årskurs 7–9. Urvalet är gjort efter det
tillgängliga materialet och jag har sedan slumpmässigt valt ut tre läroböcker att undersöka. De
tre läroböckerna som jag valt är utgivna av tre olika förlag.
Anledningen till att det är tre läroböcker som undersöks är dels att för att kunna göra denna
typ av undersökning behöver det vara minst tre läroböcker för att få ett mer generellt resultat.
Om jag valt färre läroböcker än tre skulle det bli svårt att se ett resultat. Med tre läroböcker kan
ett resultat gå att utläsa både vad det gäller adjektivens förekomster men också om det skiljer
sig mellan de olika läroboksförfattarna och deras beskrivningar av religionerna. Fler böcker än
tre skulle inte hinnas med under den begränsade tiden för uppsatsskrivandet samt omfånget på
uppsatsen.
Den första läroboken som redovisas heter PRIO Religion stadiebok och är författad av Ole
Högberg, David Isaksson och Mats Sundqvist år 2014. Läroboken kommer från förlaget
Sanoma utbildning. PRIO Religion stadiebok är uppdelad i tre delar, en per årskurs och har
totalt 21 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism får utrymme i varsitt kapitel.
1 Digitala Vetenskapliga Arkivet
7
Utkik Religion 7–9 är författad av Hans Olofsson och Rolf Uppström år 2014 och utgiven
av Gleerups utbildning. Läroboken har 12 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism
får ett varsitt kapitel.
Den tredje läroboken SO-S Religion Ämnesboken är författad av Ingrid Berlin och Börje
Ring år 2012 och utgivet av Liber förlag. Läroboken är uppdelad i tre delar, en för respektive
årskurs med totalt 10 kapitel där islam, judendom, hinduism och buddhism utryms i varsitt
kapitel.
1.5 Teoretisk utgångspunkt
Den teoretiska utgångspunkt som jag har för min uppsats är lärares och läroboksförfattares
oförmåga att vara objektiva, lärarna i sin undervisning och läroboksförfattarna i sitt författande
av nya skolböcker. Vad är det för ord som används för att beskriva en religion och vad gör det
i undervisningsmomentet med elever och lärare. Vad är det vi lär ut och hur ska man förhålla
sig till det som står i läroböckerna idag? (Läromedelsförfattarnas Förening 1991, s. 46–47).
1.6 Uppsatsens disposition
Föreliggande uppsats börjar med en bakgrundsbeskrivning där läromedelshistoria och vad ett
adjektiv är beskrivs. Sedan kommer ett kapitel med tidigare forskning där läromedelsforskare
och religionsdidaktiker beskriver lärobokens betydelse i undervisningen. Skolverkets rapport
om olika perspektiv av läroböcker samt att stilvärde och tankekollektiv, två begrepp, kommer
att beskrivas. I undersökningsdelen samt analys redovisas de tre läroböcker som jag undersökt
och beskriver vad jag kommit fram till. I den sista delen av uppsatsen kommer sammanfattning
och slutsatser att redovisas.
8
2. Bakgrund
2.1 Läromedel - från statligt till privat
Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen skriver i sin artikel Kritisk läsning av pedagogiska
texter – En introduktion att genom att både lärare och elever kritiskt granskar läromedel kan
man uppmärksamma värderingar, synsätt och vilken hållning som finns till det påstådda
förhållningssättet i text. Det ökar inte bara elevers och lärares insikter vad det gäller läromedlet
de använder utan det är även en övning i kritisk tänkande (Carlsson & von Brömssen 2011,
s.16). Skolans texter påverkar eleverna och skapar normer för eleverna som strider mot
läroplanen vilket också påverkar eleverna i deras sociala relationer (Carlsson & von Brömssen
2011, s.17).
En av de undersökningar som gjorts visar på att normer och maktperspektiv förekommer i
läromedel i bland annat religionskunskap. Det är inte ovanligt att islam vinklas så att en del
muslimer inte känner igen sin religion vilket leder till att icke-muslimer kan få en felaktig bild
av hur islam praktiseras (Brade 2008, s.28–29).
Statens Institut för Läromedelsinformation lades ner år 1991; det var sista gången som man
i Sverige granskade läromedlens innehåll inför användning i skola. Idag är det
läroboksproducenterna samt konsumenterna så som lärare, föräldrar och Skolverket som
granskar läromedlen. Det sätter då stor press på lärare att själva välja det material som ska
användas i undervisningen. Skolverket kan i efterhand granska det material som används i
skolor efter att de börjat säljas och kommit ut i skolor, vilket dock endast skett en gång på 18
år. Det kan visa på att läromedelsgranskning inte är ett högprioriterat område alternativt att
Skolverket litar på lärarna i frågan om läromedlen (Carlsson & von Brömssen 2011, s.20–21).
Läromedelsförfattarnas Förening har i Läroböcker om läroböcker redovisat information från
myndigheternas objektivitetsgranskning att lärare inte kan ha en hundraprocentig objektivitet i
sin undervisning utan mer eller mindre förmedlar sina åsikter om bland annat religion till
eleverna precis som läromedelsförfattarna sprider sina i läromedlen (Läromedelsförfattarnas
Förening 1991, s.46–47).
2.2 Värdeladdade ord – adjektiv
Då det är adjektivet som är kärnan i uppsatsens undersökning och diskussion kommer en
beskrivning av ordklassen nedan.
9
Adjektiv är beskrivande ord; adjektiven anger egenskaper eller tillstånd exempelvis att
människan kan vara blond, tjock och lång. Det finns fler beskrivande ordklasser exempelvis
verb och adverb, men det är i denna undersökning adjektiv som undersöks. Det som är speciellt
för adjektivet är att det kompareras: tung, tyngre och tyngst (Hultman 2003, s.76–77).
Värdeladdade ord är ord som har en viss laddning. Man kan gradera orden till en positiv,
neutral och negativ skala. Exempel på värdeladdade ord är kärleksfull som för med sig en
positiv påverkan medan ord som nazistisk är negativt laddat; ord som är neutrala är exempelvis
liten. (Liljestrand 1993, s.46, 138).
Jag gör skillnad mellan adjektiv och particip i min undersökning. Det är omdiskuterat om
particip2 är en egen ordklass eller inte men jag har valt att se particip som en egen ordklass och
därmed valt att inte inkludera dessa i undersökningen (Josefsson 2005, s 39–40)
I grammatik så ordnas alla ord i ordklasser och för att visa på hur många adjektiv som finns
registrerade i Nationalencyklopedins ordbok finns tabellen nedan:
Tabell 3: Sammanställning ordklasser
Ordklass Antal Andel
Substantiv 49240 67 %
Verb 11363 15 %
Adjektiv 11042 15 %
Adverb 1470 2 %
Prepositioner 282 0,3 %
Interjektioner 198 0,2 %
Pronomen 109 0,1 %
Konjunktioner 85 0,1 %
Räkneord 85 0,1 %
Tabellen visar på att adjektiv hamnar på tredje plats och andelen av adjektiv i
Nationalencyklopedin är 15 % alltså lika många procent som verben (Althoff & Nyberg 2003,
s.12). Adjektiv utgör oftast 5-10% av orden i en text (Hultman 2003, s.76).
2 Particip finns i två former, perfektparticip och presensparticip. Presensparticip fungerar som ett adjektiv och står före huvudordet (substantivet) i en fras. Ett presensparticip skapas utifrån en verbstam exempelvis bedöva och lägger på -ande participet blir då bedövande. En annan ändelse som läggs till verbstammen är -ende. I perfektparticip där verbstammen exempelvis är bedöva lägger man till -d och participet blir bedövad. Perfektparticip fungerar precis på samma sätt som ett adjektiv. (Josefsson 2005, s.39 – 40)
10
2.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning att redovisas. Det som kommer att beröras är
läromedlens betydelse, stilvärde samt tankekollektiv.
2.3.1 Stilvärde
I Språk i text av Birger Liljestrand beskrivs ett begrepp som heter stilvärde och används bland
annat för att definiera ord i text. Stilvärde har flera inriktningar som man kan se i figur 1.
Stilnivå
Stilvärde Attitydmarkör
Stilvalör
Intensitetsmarkör
Figur 1. Stilvärde och dess inriktningar
Med stilnivå menas att ordet är kontextbundet och knutet till olika texttyper. Stilvalören som är
den andra riktningen av stilvärdet har i sin tur två inriktningar. Den första inriktningen
(attitydmarkören) är värdeladdning som visar på att ett ord eller en mening kan vara neutralt,
negativt eller positivt laddat. Den andra riktningen är intensitetsgraden som menas med att
adjektiv som kompareras kan ge större effekt på meningen. Det finns de adjektiv som redan har
en intensitet i sig, exempelvis heligaste (Liljestrand 1993, s.32–33).
Användandet av stilvalörer och deras betydelse har att göra med den som uttrycker orden
och dennes perspektiv och inställning till dem. Den som beskriver något har en avgörande roll
för att förmedla på vilket sätt och med vilken inställning som orden yttras (Cassirer 2003, s.75–
76); dennes värderingar kan komma att påverka omgivningen och på så sätt sprida sina
värderingar, i exempelvis ett klassrum.
2.3.2 Läromedlens betydelse
I Livstolkning och värdegrund skriver Sven G. Hartman att barns religiösa tankar inte bara
dyker upp ur intet utan att barnet blir påverkat av sin omgivning (Hartman 2000, s.87).
Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa förståelse för andra människor. Ett sätt är den
empatiska förståelsen för andra människor men det kan i och med lärarnas undervisningssätt
komma att få motsatt effekt. De lärare som påverkar eleverna genom att göra religionerna mer
spännande kan i värsta fall bekräfta eller förstärka de fördomar som eleverna redan har om en
viss religion. Det gör på sikt att eleverna inte skapar den empatiska förståelsen som var tänkt
(Furenhed 2000, s.117).
11
Skolverket som styr skolans utbildning styrker det ovan nämnda i citatet ”Skolan verkar i en
omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade
betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling” (Skolverket 2011). Det
betyder i sin tur att lärare har en stor uppgift i att välja material som passar in på Skolverkets
krav och som inte bara utbildar våra elever utan också fostrar dem.
Johan Wickstöm (2011) beskriver nedan i citatet vad läroböcker förmedlar med sitt innehåll:
Texter är subjektiva och ger endast en av flera möjliga versioner av en företeelse. Därför måste texter
som används i undervisningen behandlas med försiktighet. Dessutom innehåller språket ideologiska
laddningar. Språket är värderande och kan inte ses som en objektiv eller neutral representation av
en omvärld utanför texten. [...] lärobokstexter innehåller inte endast representationer av någonting
som finns ute i en verklighet utan texterna och deras språk bidrar till att skapa omvärlden utanför
texten och dess religiösa, etniska och sociala strukturer genom själva språkanvändningen
(Wickström 2011, s.165).
Hur man använder läroböcker i skolan och hur man som lärare väljer ut vilket material som
skall användas kan även göras med eleverna för att tillsammans med eleverna diskutera hur en
text kan tolkas på olika sätt och för att belysa lärobokens objektivitet (Wickström 2011, s. 169).
Skolverket släppte 2006 rapporten Läromedlens roll i undervisningen där man beskriver
olika perspektiv på läroböcker.
Man kan se läroböcker som symbolisk kommunikation, dvs. som en del av den interaktion med
omvärlden via symboler som vi alla dagligen deltar i. En variant på det synsättet som är särskilt
relevant för texter betraktar läroböckernas innehåll som meningserbjudanden (Skolverket 2006,
s.17).
I citatet kan man utläsa att läroböckerna inte behöver användas som de är utan kan vara
ett hjälpmedel till läraren i undervisningen, som ett komplement där innehållet och det
som man finner relevant kan användas.
2.3.3 Tankekollektiv
Ett begrepp som förekommer i Ludwik Flecks bok Uppkomsten och utvecklingen av ett
vetenskapligt faktum är tankekollektiv. Fleck beskriver tankekollektiv som en gemenskap där
kunskaps utbyts och att kollektivet delar på, samtalar och utbyter idéer med varandra i ett
undervisningssammanhang. Kunskapsprocessen är alltså inte en individuell process utan den
sker i ett kollektiv (Fleck 1997, s.48). Detta kan man applicera på det klassrum där undervisning
12
sker. Det är viktigt i klassrummet eftersom elever och lärare lär av varandra. Det är viktigt att
lärare tänker på vilka ord de använder och varför de valt de ord som de använder.
13
3. Undersökning
I avsnittet undersökning kommer jag första att redovisa varje lärobok för sig för att slutligen i
analysen diskutera dem.
3.1 PRIO Religion stadiebok
3.1.1 Islam
I läroboken beskrivs islam genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får följa
muslimer i olika länder samt att det även ges en historisk tillbakablick så att alla traditioner blir
lätta att förstå. Avsnittet som behandlar islam är 28 sidor långt och det innehåller 306 adjektiv.
Det mest förekommande adjektivet är muslimska som förekommer 20 gånger i texten.
Muslimska används för att beskriva exempelvis identitet ”Muslimsk identitet ser olika ut”
(s.233), ”I länder med stor muslimsk befolkning […]” (s.245) samt ”I en muslimsk familj måste
pappan vara muslim” (s.256). Muslimska används också för att förklara tiden som i exempel på
sidan 249 ”[…] eftersom den muslimska kalendern följer månen”. Muslimska används också
för att beskriva traditioner och historia ”Enligt muslimska traditioner levde Adam och Eva […]
(s.252).
På andra plats över förekomsten av adjektiv finns olika och heliga med sju förekomster
vardera. Olika beskrivs exempelvis i meningen ” […] finns det idag fyra olika så kallade
rättsskolor[…]” (s.254). Heliga används i texten i meningar som ”Heliga platser” (s.242) och
”[…] heliga böcker […]” (s.244).
Tabell nedan visar vad adjektiven har för laddning, positiv, negativ eller neutral laddning.
De adjektiv som använts fler än en gång redovisas i tabellen nedan.
Tabell 4. Adjektiv som förekommer mer än en gång inom islam i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord
Viktiga/Viktigt Muslimsk Fel
Glad Islamisk Dåligt
Viktigaste Gamla
Troende Vuxna
Rika Vanliga
Rättvisa Liten/Litet
Nya Islamiska
14
Heligaste Stor/Stora
Gemensam/Gemensamt Religiös/Religiösa
God Fattiga
Rätt Politisk
Modern Kristna
Himmelska Största
Speciella Långa
Högre Arabiska
Klart Större
Barmhärtige Enda/Ende
Målande Törstig
Bra Lite
Ljusa Unga
Demokratiska Flesta
Gemensamt Europeisk
Mänskliga
Längre
Levande
I tabellen syns det tydligt att förekomsten av neutralt laddade ord är i majoritet; det förekommer
också positivt laddade ord och det är ytterst få ord som beskriver islam som har negativ
laddning.
I läroboken PRIO Religion stadiebok finns det vissa adjektiv som endast används för att
beskriva just islam och som därmed inte förekommer i beskrivningen av de andra religionerna
(judendom, hinduism och buddhism). De ord som endast förekommer i beskrivningen av denna
religion är opraktiskt, rituell, islamiska, frikostigaste, barmhärtige, stillsam, soligt, vägledande,
islamistiska.
Tabell 5. Adjektiv som bara förekommer i avsnittet om islam i PRIO Religion stadiebok
Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord
Barmhärtige Islamiska Opraktiskt
Solig Islamistiska
Frikostigaste Rituell
15
Vägledande
Stillsam
Tabellen visar på att det förekommer flest positivt laddade ord samt att förekomsten av negativt
laddade ord förekommer samt att det finns endast ett neutralt adjektiv.
3.1.2 Judendom
I läroboken så beskrivs judendomen genom att religionen sätts in i ett nutidsperspektiv. Vi får
följa judar i olika länder samt att det även beskrivs en historisk tillbakablick så att alla
traditioner blir lätta att förstå. Avsnittet om judendomen är på 29 sidor och innehåller 340
adjektiv.
Det mest använda adjektivet är judiska som förekommer 23 gånger i texten. Första gången
man kommer i kontakt med judiska är i meningen ”[…] denna mycket långa judiska tradition”
(s.168). ”Några judiska grupper […]” (s.174) är ett annat exempel på förekomsten av judiska i
texten. Ett annat exempel för att visa på förekomsten är ”För att följa denna uppmaning bär
judiska män […]” (s.183).
På andra plats över mest förekommande adjektiv finns judisk med 12 förekomster i texten.
”Men Israel är också en judisk stat” (s.192), ”Enligt judisk tradition […]” (s.178) och ”Den som
är född av en judisk mor är jude, […]” (s.180) är tre exempel på hur adjektivet judisk
förekommer i texten.
Adjektiv som förekommit fler än en gång i texten redovisas i tabellen nedan.
Tabell 6. Adjektiv som förekommer mer än en gång i avsnittet om judendomen i PRIO Religion
stadiebok
Positivt laddade ord Neutrala ord Negativt laddade ord
Gott Religiösa Olika
Starka Långa Ultraortodox
Aktivt Heliga Ortodox
Bestämda Judiskt Konservativa
Eget Koscher
Troende Största
Speciellt Stor/Stora/Stort
Särskilt Gammal/Gamla
Ny/Nya/Nytt Liten
16
Heligaste Nödvändigt
Öppet Världens
Förstfödde Israeliska
God Länge
Bra Större
Viktigaste Vita
Moderna Äldsta/Äldst
Bättre Israeliterna
Manliga
Hebreiska
Kristna
Luden
Slät
Bokstavliga
Vanliga
Små
I tabellen syns det tydligt det förekommer ett stort antal positiva adjektiv men att förekomsten
av neutralt laddade ord är i stor majoritet; det är ytterst få ord som beskriver judendomen som
har negativ laddning. De negativt laddade adjektiven berör de olika inriktningarna inom
judendomen.
De ord som är utmärkande för beskrivningen av judendomen och endast förekommer i
beskrivning av denna religion i läroboken är vegetariskt, ansvariga, dubbla, förbjuden, osyrat,