This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Under 2000 har det utförts undersökningar av fiskförekomst, bottenfauna ochvattenbiotop i vattendrag på Söderåsen. Elfiske har utförts på 30 lokaler, bottenfaunahar undersökts på 24 punkter. Undersökningens syfte var att undersökaartförekomsten i vattendrag som avvattnar Söderåsen vad gäller fisk sombottenfauna samt kartlägga förekommande vandringshinder. Öring (Salmo trutta L.)var den vanligast förekommande arten och registrerades på 22 lokaler. Elritsa(Phoxinus phoxinus L.) förekom på 7 lokaler och bäcknejonöga (Lampetra planeri L.) på6 lokaler. På fyra lokaler registrerades ingen fisk, vilket troligtvis orsakas av attlokalerna, som ligger högt upp i vattendragen, periodvis torkar ut samt av nedströmsbelägna vandringshinder. Från bottenfauna inventeringen framgår det attvattendragen har en låg påverkansgrad från försurning och föroreningar.Biotopkarterningen visar på att vattendragen är relativt lite påverkade av mänskligaaktiviteter och har en låg rensningsgrad, är väl beskuggade och har en rikligförekomst av död ved. Ett stort antal vandringshinder har kartlags, varav flera ärartificiella och bör åtgärdas med fiskvägar.
Sammanfattningsvis så har miljöförhållandena för fiskfaunan av strömlevande arter ivattendrag på Söderåsen varit gynnsamma. Åtgärder som behövs att utföras är attetablera vandringsvägar samt anlägga skyddszoner i några av vattendragens nedredelar.
Söderåsen 2000
4
Elfiskeundersökning Söderåsen 2000
Sammanfattning elfiske
Sammanlagt har 30 kvalitativa elfisken genomförts under 2000 inom Vegeåns ochRönneåns avrinningsområde. Undersökningens syfte var att undersökaartförekomsten i vattendrag som avvattnar Söderåsen. Öring (Salmo trutta L.) var denvanligast förekommande arten och registrerades på 22 lokaler. Elritsa (Phoxinusphoxinus L.) förekom på 7 lokaler och bäcknejonöga (Lampetra planeri L.) på 6 lokaler.På fyra lokaler registrerades ingen fisk, vilket troligtvis orsakas av att lokalerna, somligger högt upp i vattendragen, periodvis torkar ut samt av nedströms belägnavandringshinder. Antalet arter var generellt lågt med ett medeltal på 2 arter ochhögst antal var 4. Av främmande arter, vilka inte har en naturlig utbredning iSverige, registrerades bäckröding (Salvinus fontinalis) på en lokal och signalkräfta(Pasifastacus leniusculus) på tre lokaler. För att kunna följa upp fiskfaunans utvecklingpå Söderåsen rekommenderas att elfiske utförs på de undersökta lokalerna vartfemte år.
Utöver bäcknejonöga, bäckröding, elritsa, öring och signalkräfta har förekomst avabborre (Perca fluviatilis L.), gädda (Esox lucius L.), lax (Salmo salar L.), mört (Rutilusrutilus L.), småspigg (Pungitius pungitius L.) och ål (Anguilla anguilla L.) påvisats ivattendrag på Söderåsen under 2000 års elfiskeundersökningar.
Inledning
På uppdrag av kommunerna som gränsar till Söderåsen har elfiskeundersökningutförts på 30 lokaler i Vegeåns och Rönneåns avrinningsområde (bilaga 2).Elfiskeundersökningen har utförts med syfte att kartlägga fiskfaunan i vattendragsom avvattnas från Söderåsen.
Avsaknad eller låga tätheter av känsliga arter som elritsa, lax och öring indikeraroftast på en störning i miljön såsom dålig vattenkvalité (Eklöv 1998).Vandringshinder kan vara en annan orsak till avsaknaden av fiskarter i strömvatten,vilka kan utgöras av naturliga trösklar och fall eller av artificiella hinder såsom,dammarbyggnader, kulvertar och vägtrummor.
Undersökningen har utförts av Eklövs Fiske och Fiskevård där Anders Eklöv, JanJohansson och Måns Denward har utfört provtagningen i perioden från den 8augusti till den 25 september. Anders Eklöv har utfört sammanställning ochutvärdering.
Material och metoder
Elfiske utfördes kvalitativt, med en genomfiskning, på en sträcka av 30-50 m ochgenomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket (Degerman & Sers1999). Lokalerna som undersöktes redovisas i tabell 1. Lokalernas placering ärangivet med X- och Y-koordinater. Ett bensindrivet aggregat av märket Lugab, 200volt användes. Fisken som fångades samlades in och förvarades i backar. Den
Söderåsen 2000
5
insamlade fisken bedövades med MS 222, varefter den artbestämdes ochlängdmättes. På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, strömhastighetensamt typ av bottensubstrat, andel dödved, beskuggning och vegetation enligtDegerman & Sers (1999). Vid varje lokal togs vattenprov för analys av pH,ledningsförmåga och syrgasvärde. För varje lokal redovisas uppmätta parametrar,artförekomst, längdfördelningsdiagram för öring samt foto över lokalen.
På tre lokaler insamlades prov av öring för genetisk analys. Vid provtagning,klipptes en bit (3x3 mm) av fiskens bukfena och lades i provrör med etanol (70%).Analyserna ska sedan utföras på Fiskeriverkets Sötvattenlaboratorium,Drottningholm. Prov togs i Skärån (lokal E22) och på två lokaler i Klövabäcken (E15,E16). I Klövabäcken är lokalerna belägna uppströms och nedströms ett naturligtdefinitivt hinder för fiskens vandring. För att de genetiska analyserna ska varatillförlitliga behövs minst 20 individers från varje årskull och lokal. Det samlades inminst 40 prov från varje lokal. Syftet med den genetiska undersökningen är, dels förse att om öringen på Söderåsen skiljer sig från andra öringpopulationer i Skåne, delsifall det finns en genetisk skillnad mellan olika öringbestånd på Söderåsen.
Resultat
De undersökta lokalerna har olika förutsättningar, varav flera vattendrag har godamiljöbetingelser för ett art och individrikt fisksamhälle. Öring var den vanligastförekommande arten och registrerades på 22 lokaler (bilaga 3). Därefter kom elritsaoch bäcknejonöga, med förekomst på 7 respektive 6 lokaler. Totalt registrerades 10fiskarter och en kräftart (tabell 2, figur 1).
Artförekomst Söderåsen 2000
n=30
0
5
10
15
20
25
Figur 1. Förekomst av arter i vattendrag på Söderåsen, beräknat på 30 elfiske tillfällen.
Av främmande arter som ej har en naturlig utbredning i Sverige påträffadesbäckröding på en lokal och signalkräfta på tre lokaler. På fyra lokaler registreradesingen fisk, vilket troligtvis orsakas av att lokalerna, som ligger högt upp ivattendragen, periodvis torkar ut samt av nedströms belägna vandringshinder.
Söderåsen 2000
6
Antalet arter per lokal var generellt lågt med ett medeltal på 2 arter och högst antalvar 4. Havsvandrande bestånd av öring finns både i Vegeåns och i Rönneånsvattensystem. I Rönne å, på de undersökta lokalerna, finns havsöring endast iKlövabäckens nedre delar och i dess tillflöden Längstebäck och Körslättabäcken.Vandringshinder i Rönne å hindrar havsöringen att nå tillflödena Skärån och Bäljaneå. I Vege å förekommer havsöring i huvudfåran, förbi Knutstorp, och i tillflödet iHallabäcken.
Tabell 1. Sammanställning av undersökta elfiskelokaler.Lokal nr Vattendrag Biflöde Lokalnamn Datum X-koord Y-koord
Sammanlagt har 24 provpunkter undersökts 2000 inom Vegeåns och Rönneånsavrinningsområde. Undersökningens syfte var att undersöka artförekomsten ivattendrag som avvattnar Söderåsen. Totalt registrerades 118 olika taxa, varav 8olika dagsländerarter (Ephemeroptera), 34 nattsländearter (Trichoptera), 9bäcksländearter (Plecoptera) och 21 skalbaggearter (Coleoptera). Av rödlistade arterpåträffades två nattsländearter. Den stora bäcksländearten Dinocras cephalotes sombetraktas som karaktärsart för Söderåsen återfanns endast i Skärån och Klövabäcken.Från inventeringen framgår det att vattendragen har en låg påverkansgrad frånförsurning och föroreningar.
Metodik
Bottenfaunaundersökningen omfattar 24 provpunkter i vattendrag på Söderåsen(bilaga 1). Undersökningen utfördes kvalitativt på områden med strömvattenbiotop.Lokalerna som undersöktes redovisas i tabell 1. Lokalernas placering är angivet medX- och Y-koordinater. Provtagning har utförts av Anders Eklöv och Jan Johanssonoch utfördes i perioden från den 6 juni till den 12 juni 2000. Jan Johansson harsorterat materialet och artbestämt djuren. Lena Vought har hjälpt till medartbestämningen av nattsländor.
Proverna samlades in med håv enligt standardiserad sparkmetod. Metodiken följerSLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag. Vid varje provpunkttogs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 1 minut. Proverna togs överlikartade bottensubstrat, företrädesvis hårda bottnar utgörande block, sten, grus ochsand. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov under 10 minuterriktat mot miljöer som ej ingått i sparkproverna.
Data som åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, närmiljö,markanvändning, beskuggning noterades för respektive lokal. Varje lokalfotograferades och en fält skiss över vattendraget utfördes med angiven fotopunkt.Lokalernas lämplighet för bottenfaunaprovtagning och hur representativ lokalen varför det aktuella vattendraget noterades.
Sortering har utförts under starkt ljus och artbestämningsarbetet har utförts underpreparermikroskåp.
Vid resultatbehandling har två biologiska index beräknats, dels ett renvattenindex,(ASPT-index, Bedömnings grunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), dels ettförsurningsindex avspeglande försurningspåverkan (Henriksson & Medin 1990). Föratt underlätta bedömningar har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för de olikatyperna av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma ochklassa dels tillstånd och dels avvikelse från jämförvärden. För de olika lokalerna haren bedömning gjorts av graden av föroreningspåverkan och försurningspåverkan,vilket är baserat på utfallet av ASPT-index och försurnings-index.
Söderåsen 2000
39
ASPT-index (Avrage score per taxon), indikerar förekomst av i huvudsak känsliga(höga värden) eller toleranta (låga värden) grupper. Varje familj som ingår, erhållerett värde mellan 1 och 10. Lägst tolerans anges med 10 och högst tolerans med 1,enligt familj lista i “Bedömnings grunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999).Värdena summeras och divideras med antalet familjer och ett indexvärde på lokalensföreningskänslighet erhålls.
ASPT-index,Klass ASPT-index
1 = Mycket högt index > 6.92 = Högt index 6.1-6.93 = Måttligt högt index 5.3-6.14 = Lågt index 4.5-5.35 = Mycket lågt index ≤4.5
Försurnings-index, beräknas efter fem olika kriterier vilka ger olika poängvärdenberoende på ingående organismers pH-tolerans samt organismsammansättning.Poängen ges enligt “Bedömnings grunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999).Höga värden indikerar dominans av försurningskänsliga arter.
Klass Surhetsindex1 = Mycket högt index >102 = Högt index 6.0-10.03 = Måttligt högt index 4.0-6.04 = Lågt index 2.0-4.05 = Mycket lågt index ≤2
Resultat
Antalet arter per lokal varierade från relativt lågt antal (17) upp till måttligt högtantal (31) (tabell 2). Vid bedömning av föroreningspåverkan var alla förutom en lokalmed obetydlig påverkan, en lokal (B17) bedömdas ha måttlig föroreningspåverkan.Påverkan av försurning var också låg, en lokal (B13) bedömdes ha måttlig påverkanav försurning, övriga lokaler med obetydlig påverkan. Av rödlistade arter, kunde tvånattsländearter registreras, Odontocerum albicorne, vilken återfanns i Hallabäckensamt Tinodes pallidulus, som hittades i ett tillflöde till Skärån. Resultaten redovisas inedanstående tabeller och i artdatalistor.
Tabell 1. Sammanställning av provpunkter för bottenfauna undersökning.Provpunkt Vattendrag Biflöde Lokalnamn Datum X-koord Y-koord
Tabell 2. Resultat av bottenfaunaundersökning i vattendrag på Söderåsen 2000, avseende antal taxa,föroreningsindex (ASPT-index), försurningsindex samt bedömning av föroreningspåverkan ochförsurningspåverkan.Provpunkt Antal Förorenings- Försurnings- Förorenings- Försurnings-
taxa index index påverkan påverkan1 Vege å 22 6.1 11 obetydlig obetydlig2 Vege å 21 6.7 7 obetydlig obetydlig3 Vege å 17 5.7 7 obetydlig obetydlig4 Vege å 19 5.8 8 obetydlig obetydlig5 Vege å 31 7.1 25 obetydlig obetydlig6 Vege å 23 6 14 obetydlig obetydlig7 Vege å 22 6.4 16 obetydlig obetydlig8 Vege å 22 6.1 9 obetydlig obetydlig9 Vege å 20 5.4 9 obetydlig obetydlig
10 Vege å 27 6.1 15 obetydlig obetydlig11 Vege å 22 6.1 11 obetydlig obetydlig12 Vege å 17 6.1 13 obetydlig obetydlig
13 Rönne å 17 5.5 5 obetydlig måttlig14 Rönne å 20 7.7 12 obetydlig obetydlig15 Rönne å 30 7 6 obetydlig obetydlig16 Rönne å 21 7.3 16 obetydlig obetydlig17 Rönne å 19 4.4 10 måttlig obetydlig18 Rönne å 25 6.4 12 obetydlig obetydlig19 Rönne å 30 7.2 16 obetydlig obetydlig20 Rönne å 22 5.2 10 obetydlig obetydlig21 Rönne å 22 5.1 8 obetydlig obetydlig22 Rönne å 23 6.1 11 obetydlig obetydlig23 Rönne å 17 7.5 6 obetydlig obetydlig24 Rönne å 24 7 12 obetydlig obetydlig
Söderåsen 2000
41
Resultat - artlista
Provtagning har utförts av Anders Eklöv och Jan Johansson och utfördes i periodenfrån den 6 juni till den 12 juni 2000. Jan Johansson har sorterat materialet ochartbestämt djuren. Lena Vought har hjälpt till med artbestämningen av nattsländor.
Proverna samlades in med håv enligt standardiserad sparkmetod (handbok förmiljöövervakning). Vid varje lokal togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 munder 1 minut. Sparkproverna kompletterades med ett kvalitativt sökprov riktat motmiljöer som ej ingått i sparkproverna. * efter en organism innebär att organismen intefanns i spark provet utan fångades i sökprovet. Längst ner i tabellerna redovisas dettotala artantalet, med och utan kvalitativt sökprov.
Renvatten-index: ASPT-index (Avrage score per taxon), indikerar förekomst av ihuvudsak känsliga (höga värden) eller toleranta (låga värden) grupper. Varje familjsom ingår, erhåller ett värde mellan 1 och 10. Lägst tolerans anges med 10 och högsttolerans med 1, enligt familj lista i “Bedömnings grunder för miljökvalitet”(Wiederholm 1999). Organismer med 0 i kolumnen saknar litteratur värde.
Försurningskänslighet: anger taxats försurningskänslighet och visar lägsta pH somarten har överlevt, organism värdena är hämtade från Degerman et al (1994) .Organismer med “-“ i kolumnen saknar litteratur värde.
0 = lägsta pH för överlevnad okänd1 = överlever pH < 4.52 = överlever pH mellan 4.6 - 4.93 = överlever pH 5.0 - 5.44 = överlever pH 5.5 - 5.95 = ingen överlevnad under pH = 6
Rödlista: anger taxats hotkategori enligt IUCN;s rödlistekriterier, Gärdenfors (2000),Rödlistade arter i Sverige 2000.
0 = försvunnen1 = akut hotad2 = starkt hotad3 = sårbar4 = kunskaps brist, misstankar om att arten kan vara hotad5 = missgynnad
Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning(fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olikafiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olikalivsstadier. I vattendrag på söderåsen finns av skyddsvärda arter havsvandrande ochstationära bestånd av öring, vilka har speciella krav på sin miljö. Öring leker underhösten-vintern (oktober-januari). Öringen är beroende av ett grusigt stenigt materialmed lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Andelen tillgängligtlekmaterial i kombination med lämpliga uppväxtområden kan vara en begränsandefaktor för populationsstorleken för öring.
Vattendragen på Söderåsen har för regionen en låg påverkansgrad från mänskligaaktiviteter. Dock har vattendragen sedan flera hundra år nyttjats som kraft i kvarnar,de allra flesta är idag nedlagda men rester finns kvar, vilka i många fall utgör hinderför fiskens vandring. Likaså kan vägövergångar utgöra hinder för fiskens vandring.
För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med vattenvården iSöderåsens vattendrag behövs ett underlag. På uppdrag från Kommunerna somgränsar till Söderåsen har en biotopinventering genomförts och sammanställts.Arbete är inriktat på att ta fram åtgärdsförslag för att förbättra förhållandena ochförutsättningarna för de naturligt förekommande fiskarterna i området.
Inventering har utförts i de vattendrag vilka avvattnas till Rönneånsavrinningsområde, vilket innefattar vattensystemen Klövabäcken, Skärån och Bäljaneå. Sammanlagt har 68 km vattendrag inventerats. För vattendrag som avvattnas tillVege å har en tidigare inventering sammanställts vilken utfördes 1996-1997 avRobert Strgar.
Biotopinventering med åtgärdsförslag
För att kartlägga vattenbiotopen och närmiljön i vattendrag som avvattnas frånSöderåsen till Rönneåns avrinningsområde utfördes en biotopkartering under2000. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket harutförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljösamt vandringshinder har registrerats enligt inventerings metodik utvecklat avLänsstyrelsen i Jönköping (Halldén 1997). Vidare har lämplig öringbiotop klassatsvad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanståendemetodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotopför öring angetts.
Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad. Medmöjlighet att dateras upp efterhand förändringar sker, för att utgöra ett aktuelltkunskapsunderlag för vattenvårdande åtgärder på Söderåsen.
Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater. Likaså ärvandringshinder angivet med X- och Y-koordinater. För att kunna utläsalägesangivelser för de olika vattendragen, och vandringshinder rekommenderas att
Söderåsen 2000
67
parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna kartan på CD-rom förSkåne län.Åtgärdsförslagen redovisas på datablad, förslagen innefattar i de flesta fallvandringshinder. För samtliga åtgärder krävs en förprojektering. Någravandringshinder är redan åtgärdade med fiskvägar. Före åtgärder måste projektenförankras hos markägare, tillstånd måste inhämtas och av övriga berörda somfiskeklubbar, kommun och Länsstyrelsen, bör ges möjlighet att påverka åtgärdernasutformning och omfattning. I vissa fall krävs rättslig prövning.
Biotopinventering
Metodik biotopinventering: Halldén A. 1997 Biotopkartering – vattendrag.Länsstyrelsen i Jönköping. 97:5.X- och Y-koordinater: anger punkt för inventering och vandringshinder.Längd inventerad fåra: anger längd vattendrag som har inventerats.Längd potentiell öringförande: uppskattat område som kan vara öringförande.Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta.Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva förvandrande öring.Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan.Strömförhållande: framräknad dominerande typ av strömförhållanden.Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad och storleken av skyddszon harangivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan.
Beskuggning Död ved Rensningsgrad Skyddszon0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 0=< 3 m1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 1=3-10 m2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 2=11-30 m3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd 3=>30 m
Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m sträcka inom det vattenområde somberäknas vara potentiellt fiskförande.Dammar, sjöar: antal dammar, sjöar i anslutning till vattendraget.Lek- och uppväxtområde har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Värden somhar angetts är summan av klass och 2 och 3 då de tillsammans utgör lämplig miljö föröring. Vidare har, dels total värden redovisats, dels värden nedströmsvandringshinder.
För lekområde För uppväxtområde0 = lekmöjliheter saknas 0 = inte lämpligt1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra3 = bra – mycket bra lekmöjligheter 3 = bra – mycket bra uppväxtområde
Söderåsen 2000
68
Vattendrag: Vege å Delvattendrag: Tillfl. Vegeå nordvästInventerad av Robert Strgar 1996-1997Humlebäcken-HålebäckBegränsning nedströms: X-koordinat: 622448 Y-koordinat: 132821Längd potentiell öringförande: 1.0 km Antal tillflöden: 1Vandringshinder: 2 Fall: 3.5 Bredd: 0.5-1.5 mAnm: I Humlebäckens övre delar, finns vandringshinder i Hålebäcks nedre deloch i grenen som kommer från Humleröd vid Maglaby.
SkyttebäckenBegränsning nedströms: X-koordinat: 622539 Y-koordinat: 132233Längd potentiell öringförande: 0 km Antal tillflöden: 0Vandringshinder: 5 Fall: 2.5 Bredd: 0.5-1.0 mAnm: Skyttebäcken är det vattendrag som är mest påverkat på Söderåsen vadgäller dess biotop. Nedre delen är kulverterad och i den öppna övre delen finns ettstort antal artificiella vandringshinder.
KölebäckenBegränsning nedströms: X-koordinat: 622370 Y-koordinat: 132299Begränsning uppströms: X-koordinat: 622402 Y-koordinat: 132446Längd potentiell öringförande: 1.7 km Antal tillflöden: 1Vandringshinder: 2 Fall: 2.9 Bredd: 1.0-1.5 mAnm: Kölebäcken har sina källor i Maglabykärr. Vandringshinder finns dels vidett hjorthägn samt vid en reglering.
VramsbäckenBegränsning nedströms: X-koordinat: 622238 Y-koordinat: 132229Begränsning uppströms: X-koordinat: 622336 Y-koordinat: 132387Längd potentiell öringförande: 0.6 km Antal tillflöden: 2Vandringshinder: 2 Fall: 1.5 Bredd: 1.0-2.0 mAnm: Vramsbäcken rinner genom ett antal uppdämda dammar vilka utgördefinitiva vandringshinder.Åtgärd: Etablering av fiskväg vid det nedre vandringshindret i Kölebäcken.
Söderåsen 2000
69
Tilflöden till Vegeå vilka avvattnas från den nordvästra delen av Söderåsen.Vandringshinder som klassas som definitiva markeras med tjock linje, naturligahinder har markerats med ett N.
Söderåsen 2000
70
Vattendrag: Vege å Delvattendrag: Hallabäcken-OrebäckenInventerad av Robert Strgar 1996-1997Begränsning nedströms: X-koordinat: 621842 Y-koordinat: 132621Begränsning uppströms: X-koordinat: 621560 Y-koordinat: 133327Längd potentiell öringförande: 12.6 kmAntal tillflöden: 12 Vandringshinder: 4 (tre partiella)Fall: 0.9 Bredd: 2-8 m
Anm: Hallabäcken är det största tillflödet till Vege å som avvattnas frånSöderåsen. Havsöring kan vandra upp till de översta delarna till Orebäcken, dockförsvåras fiskens vandring av ett antal partiella vandringshinder vid Liderna.Hallabäckens tillflöden faller brant ner mot Hallabäcken och naturligavandringshinder i forma av fall och forsar, vilka finns endast någon/någrahundratal meter från deras utlopp i Hallabäcken. Huvuddelen av bäckenssträckning har en naturlig opåverkad strömvattenbiotop.
Åtgärd: Etablering av fiskvägar i Orebäcken i anslutning till tre dammar vidLiderna.
Hallabäcken med tillflöden. Vandringshinder som klassas som definitiva markerasmed tjock linje, naturliga hinder har markerats med ett N. Partiella hindermarkeras med streckad linje.
Söderåsen 2000
71
Vattendrag: Vege å Delvattendrag: Snattabäcken – Vegeåns övreInventerad av Robert Strgar 1996-1997
Anm: Snattabäcken har en fin strömvattenbiotop på den nedersta delen. Ettpartiellt vandringshinder finns strax före dess utlopp i Vege å. Ett definitivthinder, vilket är artificiellt, finns 1 km uppströms vid en gård öster om Kågeröd.Havsöring leker i Snattabäcken upp till detta hinder, stationär öring finnsuppströms. Vegeåns övre delar är till stora delar dikad. I ett definitivt hinder finnsvid Åkarpsmölla, vilket sannolikt tidigare utgjorde ett naturligt vandringshinder.Havsöring kan vandra upp till Åkarpsmölla uppströms finns stationär öring.
Åtgärd: Etablering av fiskvägar vid det nedre partiella vandringshindret iSnattabäcken.
Snattabäcken och Vegeåns övre delar. Vandringshinder som klassas somdefinitiva markeras med tjock linje, naturliga hinder har markerats med ett N.Partiella hinder markeras med streckad linje.
Söderåsen 2000
72
Vattendrag: Rönne å Delvattendrag: Klövabäcken med tillflöden
Klövabäcken med tillflöden. Vandringshinder som klassas som definitivamarkeras med tjock linje, naturliga definitiva hinder har markerats med ett N.Partiella hinder markeras med streckad linje.
Anm: Klövabäckens nedre delar rinner genom lövskogsområde och ängsmarker.Ett flertal äldre kvarndämme finns varav några utgör hinder för fiskens vandring.Både lax och havsöring leker i Klövabäcken, upptill en damm nedströmsKlövahallar. Nedströms Klintarp finns ett dike som förbinder Klövabäcken medLängstebäck, huvudelen av flödet rinner i diket istället för i Klövabäcken på ensträcka av 450 m. Vid den övre dammen vid Klövahallar har dammen renoveratsoch ny turbin håller på att installeras.
Åtgärd: Förbättra befintliga fiskvägar. Stoppa avledning av flödet som rinner idiket till Längstebäck.
Nedre delen av Klövabäcken vid Frumölla, äldre dämme utgör dock inget hinder
Söderåsen 2000
74
Vandringshinder 1, Kvarndamm, DymöllanX-koordinat: 622400 Y-koordinat: 133139Typ: Dämme Höjd: 2.5 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt, endast av storfisk vid
höga flödenAnvändning: Äldre kvarndamm, ingen turbindrift
Åtgärd: Styra över huvuddelen av flödet i ursprunglig åfåra där fiskväg finns.
Vandringshinder 2, Kvarndamm DymöllanX-koordinat: 622392 Y-koordinat: 133146Typ: Dämme Höjd: 0.7 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: PartielltAnvändning: Äldre kvarnmiljö
Åtgärd: Öppna upp ett befintligt utskov som är igensatt i mitten av dämmet. Styraöver huvuddelen av flödet i denna fåra från kvarnrännan.
Söderåsen 2000
75
Vandringshinder 3, Äldre dämmeX-koordinat: 622252 Y-koordinat: 133218Typ: Dämme Höjd: 0.5 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: PartielltAnvändning: Ingen
Anm: Klövabäckens mellersta delar rinner genom ett ravinområde med lövskogoch rasbranter. Bäcken har en opåverkad strömvattenbiotop med mycket dödvedoch en intakt strandmiljö. Nedströms finns vandringshinder som hindrarhavsöring att vandra upp i Klövahallar. Inom området finns ett opåverkat beståndav stationär öring, som är skyddsvärd då beståndet har varit lite påverkat frånmiljöförändringar och isolerat från andra öringpopulationer genom naturligavandringshinder.
Åtgärd: Ingen
Ansamling av dödved i mellersta delen av Klövahallar
Övre delen av Klövahallar
Söderåsen 2000
78
Vandringshinder 1, StendämmeX-koordinat: 622156 Y-koordinat: 133181Typ: Uppbyggt stendämme Höjd: 0.5 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt, svårpasserbartAnvändning: Uppbyggt under sommaren 2000, fanns ej våren 2000
Åtgärd: Utrivning
Vandringshinder 2, KlövamöllaX-koordinat: 621926 Y-koordinat: 133290Typ: Dämme Höjd: 5 mNaturligt hinder: Ja, troligtvis före kvarnverksamhetPasserbarhet: DefinitivtAnvändning: Äldre kvarn (sedan 1600-talet), andvänds vid förevisning undersommaren
Anm: Klövabäckens övre delar rinner genom ängsmark och lövskog. Fiskodling ärbelägen vid Björkås, regnbåge, bäckröding och öring odlas från sättfisk tillutsättningsfisk för sportfiske. Fisk köps in från Vänneåns fiskodling i Småland.Bäcken är i stora delar rätad och dikad, opåverkad strömbiotop finns i de övredelarna. Bäcken avvattnar Tranerödsmosse. I bäcken finns ett rikligt bestånd medstationär öring.
Åtgärd: Säkerställa att fiskodlingen har rymnings säkra utskov, för att förhindraetablering av främmande arter (bäckröding) i Klövabäcken. Öring från andravattendrag bör inte odlas på grund av risk för inblandning vid ev. rymning i detlokal beståndet av öring i Klövabäcken
Anm: Tillflöde till Klövabäcken. Havsöring leker i de nedre delarna upptill ettnaturligt fall och forsparti uppströms Körslättsgård, vilket utgör ett definitivtvandringshinder. Bäcken är i de mellersta delarna rätad och dikad, områden medopåverkade strömområden finns i bäckens nedströms Ängstorp samt i de övredelarna. Riklig förekomst av öring i nedströms vandringshindret vidKörslättsgård. Vid elfiske uppströms vandringshinder erhölls endast elritsa.Bäcken kan bitvis torka ut nedströms Körslättsgård under torrsommar.
Åtgärd: Undersöka sträckan ytterliggare uppströms fallet vid Körslättsgård för attutröna en eventuell förekomst av öring. Etablera fiskväg i bäckens nedre del,partiellt hinder.
Opåverkad strömbiotop i lövskogsområde i bäckens nedre del
Anm: Tillflöde till Klövabäcken. Havsöring leker i de nedre delarna upptill ettkonstgjort dämme i Krika by, vilket utgör ett definitivt vandringshinder. Bäckenär i stora delar rätad och dikad, områden med opåverkade strömområden finns ibäckens nedströms Krika samt i de övre delarna. Riklig förekomst av öring inedströms vandringshindret vid Krika.
Åtgärd: Etablera vandringsvägar förbi två hinder.
Nedre delen av Längstebäck
Äldre fiskdamm vid Krika, ligger sidan om bäckfåran.
Söderåsen 2000
86
Vandringshinder 1, DämmeX-koordinat: 622167 Y-koordinat: 133387Typ: Raserat dämme Höjd: 0.3 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: PartielltAnvändning: Ingen
Åtgärd: Utrivning
Vandringshinder 2, DämmeX-koordinat: 622164 Y-koordinat: 133390Typ: Dämme Höjd: 0.9 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: DefinitivtAnvändning: Tidigare fiskodling
Åtgärdad: Utrivning och uppbyggnad nedströms med block och sten
Vattendrag: Rönne å Delvattendrag: Skärån med tillflöden
Skärån med tillflöden. Vandringshinder som klassas som definitiva markeras medtjock linje, naturliga definitiva hinder har markerats med ett N. Partiella hindermarkeras med streckad linje.
Anm: Skärån vid Skäralid är lite påverkad, har låg rensningsgrad, storbeskuggning och mycket riklig förekomst av död ved. Vandringshinder ianslutning till fiskdamm. Vid nätprovfiske sommaren 2000 fångades abborre,gädda, groplöja och sarv i dammen (Ekologiska inst.).
Åtgärd: Fiskväg bör konstrueras om, funktionen är idag bristfällig
Opåverkad strömbiotop i Skäralid
Ansamling av död ved vilket bildar viktig struktur i vattendraget
Söderåsen 2000
91
Vandringshinder 1, Damm vid SkäralidX-koordinat: 621506 Y-koordinat: 134083Typ: Dämme Höjd: 2.5 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt, befintlig fiskväg
bristfälligAnvändning: Damm i parkmiljö
Åtgärd: Etablering av fungerande fiskväg, förslagsvis i form av ett omlöp
Fiskväg är byggd i trä och funktionen är idag mycket bristfällig
Vandringshinder 2, Naturligt fallX-koordinat: 621443 Y-koordinat: 134011Typ: Fall-fors Höjd: 0.4 mNaturligt hinder: Ja Passerbarhet: Partiellt för vissa arter
Anm: Dejebäcken rinner från en uppdämd ”sjö” vid Klåveröd ner igenom en ravintill Skärån. Ett naturligt vandringshinder finns i bäckens nedre del i form en brantfors och mindre fall. Bäcken är lite påverkad och har en strömfåra med lågrensningsgrad, är väl beskuggad och har en riklig förekomst av död ved. Det finnsrester av en äldre kvarn på sträckan, vilket utgör ett partiellt vandringshinder förfisk. I sjön vid Klåveröd finns inplanterad regnbåge, signalkräfta och bäckrödingoch en naturlig förekomst av öring och groplöja. Bäckröding och signalkräfta haretablerat reproducerande bestånd i bäcken nedströms sjön. Öringen leker i ettmindre tillflöde till sjön.
Åtgärd: Utrivning av mindre konstgjorda trösklar i bäcken. Utsättning avfrämmande fiskarter i Klåverödssjön bör undvikas, fiske trycket bör sänkas ochistället inriktas på den lokala stammen av öring med ett begränsat fiskeuttag.
Anm: Kvärkabäckens nedre del, 3 km, utgör en fortsättning av ravinen i Skärån.Förekomsten av död ved är hög och vattendraget har en mycket lågpåverkansgrad. De övre delarna är dikade och har en låg fallhöjd.Vandringshinder finns i den övre delen och utgörs av uppbyggda stendämmen.
Anm: Tillflöde till Skärån. Nedre delen av bäcken är lagd i kulvert (50 m).Definitivt vandringshinder vid broövergång, vägtrumma, i anslutning till kulvert.Är dikad i nedre delen. Kortare sträckor med opåverkade strömområden finnsuppströms Tostarp. Riklig förekomst av stationär öring.
Åtgärd: Öppna upp kulvert i bäckens nedre del och etablera fri fiskväg upp tillTostarp
Tostarpsbäcken utflöde, genom kulvert (50 m), i Skärån
Anm: Tillflöde till Skärån. Nedre delen av bäcken är lagd i kulvert (130 m).Definitivt vandringshinder vid ingång till kulvert. Naturligt definitivt hinder 400m uppströms bäckens utflöde i Skärån. Sträckor med opåverkade strömområden ibäcken övre delar. Riklig förekomst av stationär öring.
Åtgärd: Öppna upp kulvert i bäckens nedre del samt åtgärda artificiella hinderupp till naturligt vandringshinder.
Åtgärd: Öppna upp kulvert nedströms (130 m) och utjämna fallhöjden meduppbyggnad av block och sten.
Bäckens utflöde, genom kulvert (130 m), i Skärån
Vandringshinder 2, Äldre dämmeX-koordinat: 621685 Y-koordinat: 133918Typ: Gjuten tröskel Höjd: 0.7 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt
Användning: Ingen
tgärd: Utrivning och uppbyggnad nedströms
Söderåsen 2000
103
Vandringshinder 3, Naturligt hinderX-koordinat: 621674 Y-koordinat: 133910Typ: Fall-fors över klippa Höjd: 4.0 mNaturligt hinder: Ja Passerbarhet: Definitivt
Användning: Naturligt hinder, äldre kvarn uppströms
Åtgärd: Ingen
Vandringshinder 4-5, Dämme kvarndammX-koordinat: 621670 Y-koordinat: 133906Typ: Dämme i nedre och övre delen av kvarndamm Höjd: 0.5 –1.0 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt
Användning: Äldre kvarndamm
Åtgärd: Ingen, naturligt hinder 20 m nedströms fördämning
Anm: Tillflöde till Skärån. Nedre delen av bäcken är lagd i kulvert genomBonnarps by (480 m). Definitivt vandringshinder nedströms damm vid Slättåkra.Bäcken är i stora delar rätad och dikad, kort sträcka med opåverkadeströmområden i bäcken övre delar. Riklig förekomst av stationär öring.
Åtgärd: Ingen
Strömbiotop uppströms bäckens utflöde i Skärån
Opåverkad strömbiotop nedströms Slättåkra
Söderåsen 2000
107
Vandringshinder 1, Naturligt hinderX-koordinat: 621789 Y-koordinat: 133784Typ: Fall Höjd: 0.5 mNaturligt hinder: Ja Passerbarhet: Partiellt
Åtgärd: Ingen, flertal naturliga hinder nedströms, bäcken torkar ut uppströmsdammarna
Vandringshinder 4, VägpassageX-koordinat: 621885 Y-koordinat: 133635Typ: Trumma Höjd: 0.7 m, skillnad uppströms och
nedströms vägNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt
Användning: Vägpassage
Åtgärd: Ingen, begränsat med uppväxtområde uppströms
Söderåsen 2000
109
Vattendrag: Rönne å Delvattendrag: Bäljane å med tillflöden
Bäljane å med tillflöden. Vandringshinder som klassas som definitiva markerasmed tjock linje, naturliga definitiva hinder har markerats med ett N. Partiellahinder markeras med streckad linje.
Söderåsen 2000
110
Vattendrag: Rönne å Delvattendrag: Bäljane å - GarvarebäckenBegränsning nedströms: X-koordinat: 621414 Y-koordinat: 134467Begränsning uppströms: X-koordinat: 620753 Y-koordinat: 134130Längd inventerad fåra: 12.6 km Längd potentiell öringförande: 8.9 kmAntal tillflöden: 7 Vandringshinder: 5Strömförh.: 22% lugn flytande, 31% svagt strömmande, 43% strömmande, 4% forsFall: 0.7 Dammar: 2Bredd: 2.9 m Djup: 0.30 m Beskuggning: 1.9Rensning: 1.6 Död ved: 0.7 Skyddszon: 1.1
Anm: Bäljane å är dikad i de nedre delarna. Reningsverk beläget nedströmsRöstånga. Finns ett flertal definitiva vandringshinder av äldre kvarnbyggnader.Kortare sträckor med opåverkade strömområden finns uppströms Röstånga ochuppströms Röstånga mölla. Riklig förekomst av stationär öring. Vattendragettydligt påverat av omliggande jordbruksmark och äldre kvarnverksamhet.
Åtgärd: Etablering av skyddszoner i anslutning till åkermark. Fiskväg uppströmsRöstånga.
Opåverkad strömbiotop uppströms Röstångamölla
Kvarndamm vid Röstånga mölla
Söderåsen 2000
111
Vandringshinder 1, Kvarndamm i RöstångaX-koordinat: 621095 Y-koordinat: 134321Typ: Dämme Höjd: 2.5 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt för all fisk
Användning: Damm i parkmiljö
Åtgärd: Ingen i dagsläget, kostbart att bygga för stationär fisk. Vid etablering avfiskvägar i Rönne å nedströms Röstånga är en fiskväg väl motiverad.
Vandringshinder 2, Äldre kvarnrest RöstångaX-koordinat: 621072 Y-koordinat: 134318Typ: Rest av stendämme Höjd: 2.0 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt
Anm: Tillflöde till Bäljane å vid Röstånga. Rester av äldre kvarndamm i Röstånga.Tre definitiva hinder i de nedre delarna. Bäcken håller mycket lite vatten undersommaren.
Åtgärd: Ingen
Partiellt hinder i bäckens nedre del
Söderåsen 2000
116
Vattendrag: Rönne å Delvattendrag: ÄrlabäckBegränsning nedströms: X-koordinat: 621192 Y-koordinat: 134288Begränsning uppströms: X-koordinat: 621178 Y-koordinat: 134173Längd inventerad fåra: 1.9 km Längd potentiell öringförande: 1.4 kmAntal tillflöden: 1 Vandringshinder: 2Strömförh.: 35% lugn flytande, 14% sv. strömmande, 19% strömmande, 32% forsFall: 4.7 Sjö: 1Bredd: 0.9 m Djup: 0.10 m Beskuggning: 2.4Rensning: 1.0 Död ved: 1.7 Skyddszon: 2.8
Anm: Ärlabäck rinner ut i Bäljane å och är dikad i de nedre delarna.Vandringshinder vid landsväg, förekomst av öring och elritsa nedströms hindret.Opåverkade strömområden finns uppströms väg 108 inom Nackarpsdalensnaturresrvat. Vattendraget är lite påverkat, med låg rensningsgrad, storbeskuggning och med riklig förekomst av död ved.
Åtgärd: Fiskväg vid väg 108.
Opåverkad vattenmiljö och närmiljö med riklig förekomst av död ved, uppströms väg 108.
Anm: Häsbäcken är dikad i de nedre delarna (2.9 km). Reningsverk i bäckensnedre del. Ett flertal vandringshinder vid vägövergångar. Opåverkadeströmområden med partier med riklig förekomst av död ved finns i de övredelarna inom Härsnäs naturreservat (1.6 km). Två fisk-viltdammar i de övredelarna. Vid nätprovfiske sommaren 2000 fångades öring och sutare i den övredammen (Ekologiska inst.).
Åtgärd: Etablering av fiskvägar vid broövergångar.
Nedre delen av Häsbäcken
Övre delen av Häsbäcken
Söderåsen 2000
119
Vandringshinder 1, BroövergångX-koordinat: 621354 Y-koordinat: 134201Typ: Kulvert under väg Höjd: 0.3 m, faller fritt på blockNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt
Användning: Vägövergång
Åtgärd: Uppbyggnad nedströms med block och sten
Vandringshinder 2, BroövergångX-koordinat: 621350 Y-koordinat: 134196Typ: Trumma under väg Höjd: 0.2 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt
Användning: Vägövergång
Åtgärd: Uppbyggnad nedströms med block och sten
Vandringshinder 3, BroövergångX-koordinat: 621319 Y-koordinat: 134187Typ: Trumma under väg Höjd: 0.3 mNaturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt
Användning: Vägövergång
Åtgärd: Uppbyggnad nedströms med block och sten.
Söderåsen 2000
120
Vandringshinder 4, Fall-forsX-koordinat: 621323 Y-koordinat: 134176Typ: Fall Höjd: 0.5 mNaturligt hinder: Ja Passerbarhet: Definitivt
Nedan redovisas de förslagna åtgärderna med kostnadsuppskattning.Kostnad för fiskväg har beräknats med en kostnad på 50 – 100000 kr/fallhöjdmeter.Kostnad för biotopåtgärd, skyddszon och trädplantering har beräknats med kostnadpå 50000 kr/km.
Tabell över åtgärdsförslagen listade för de olika vattendragen. Åtgärderna har delats in i tre klasseravseende prioritering; 1 = hög prioritet, 2 = medelhög prioritet, 3 = låg prioritet.
Söderåsens vattendrag har låga halter av näringsämnen, fosfor och kväve, jämförtmed omliggande vattenområden (Recipientkontroll Vegeån 1999, Rönne åvattenkontroll 1999). Söderåsen är påverkad av försurning och de mindre bäckarnahar måttligt låga pH-värden under vinter-vår perioden. Överlag är bäckarna över enviss storlek välbuffrade och pH värdena stiger i bäckarna efterhand de rinner nedföråsen. Vid elfiske och bottenfauna undersökningen togs vattenprover för analys avpH, ledningsförmåga och syrgashalt. I dessa vattendrag låg pH mellan 6.5 och 7.9,ledningsförmågan varierade från 8.2 till 46.5 (mS/m) och syrgasvärdena låg från 5.5till 10.7 (mg/l) (tabell 1). I Vege å och Rönne å tas vattenprover regelbundet ochredovisas i Vattendragsförbundens årsrapporter. Nedan redovisas ensammanställning från de provpunkter vilka ligger i anslutning till Söderåsensvattendrag (tabell 2).
Tabell 1. Värden för pH, konduktivitet (mS/m) och syrgas (mg/l) för de lokaler som elfiskades under2000. Proverna är tagna och analyserade i perioden från den 8 augusti till den 25 september.
Tabell 2. Medelvärde för 1999 från de provpunkter som ingår i Vegeåns vattendragsförbund ochRönneåkommittén provtagningsprogram, värdena är beräknat från sex olika provtagningstillfällen.Värden för pH, konduktivitet (mS/m), total-käve (mg/l) och total-fosfor (mg/l).Vattendrag Provpunkt pH kond. Total kväve Total fosfor
Brinck, P. (1952). Bäcksländor. Plecoptera 15. Svensk insektsfauna. Entomologiskaföreningen i Stockholm. Almqvuist & Wiksells boktryckeri. Uppsala.
Dall, C. P., Iversen, M. T., Kirkegaard, J., Lindegaard, C., og Thorup, J. (1990). Enoversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse afforureningen i söer og vandlöb (4:ed). Samfundsvidenskabelige fakultets repro-center köbenhavns universitet.
Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P. (1994). Bottenfauna och fisk i sjöar ochvattendrag. Utbredning i Sverige. Rapport 4345. Naturvårdsverket. Deltagraphica, Surahammar.
Degerman, E. & Sers, B. (1999). Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips medbetoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information1999:3.
Edington, J.M. & Hildrew, A. G. (1981). A key to Caseless caddis larvae of the britishisles. With notes on their ecology. Freshwater biological association publicationNo. 43.Titus wilson & Son LTD. UK
Eklöv, A. (1998). The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams insouthern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University.
Ekologgruppen (2000). Rönne å vattenkontroll 1999. Rönneåkommottén.Elliot, J. M., Humpesch, U. H. & Macan, T. T. (1988). Larvae of the British
ephemeroptera. A key with ecological notes. Freshwater biological associationpublication No. 49. Titus wilson & Son LTD. UK
Gärdenfors, U., Hall, R., Hansson, C. Och Wilander, P. (1998). Svenska småkryp. Enbestämningsbok till ryggradslösa djur utom insketer. Studentlitteratur. Lund.
Halldén, A. (1997). Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen iJönköping.
Hansen, V. (1930). Biller VIII. Vandkalve og hvirvlere. Danmarks fauna 34. G. E. C.GADS forlag – Köbenhavn.
Hansen, V. (1931). Biller IX. Vandkaerer. Danmarks fauna 36. G. E. C. GADS forlag –Köbenhavn.
KM Lab. (2000). Recipientkontroll Vegeån 1999. Vegeåns vattendragsförbund.Nilsson, A. (1996). Aquatic insects of north europe. A taxonomic handbook, Vol 1.